...

Förstföderskans personliga engagemang inför förlossningen och dess påverkan på förlossningsupplevelsen

by user

on
Category: Documents
54

views

Report

Comments

Transcript

Förstföderskans personliga engagemang inför förlossningen och dess påverkan på förlossningsupplevelsen
Förstföderskans personliga
engagemang inför förlossningen och
dess påverkan på
förlossningsupplevelsen
Respondenter: Annichen Fors & Johanna Broända
Examensarbete för barnmorske-examen
Utbildningsprogrammet för vård
Vasa 2011
EXAMENSARBETE
Författare:
Utbildningsprogram och ort:
Inriktningsalternativ/Fördjupning:
Handledare:
Annichen Fors & Johanna Broända
Vård, Vasa
Barnmorskearbete
Monika Koskinen
Titel: Förstföderskans personliga engagemang inför förlossningen och dess
påverkan på förlossningsupplevelsen
____________________________________________________________
Datum 24.1.2011
Sidantal 43
Bilagor 3
____________________________________________________________
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur förstföderskans
personliga engagemang inför förlossningen påverkar förlossningsupplevelsen. Studien svarar på följande frågor: Hur engagerar sig
förstföderskan personligen inför förlossningen samt i vilken utsträckning kan
man se ett samband mellan förlossningsupplevelsen och förstföderskans
personliga engagemang inför förlossningen? Studien är kvalitativ. Data har
insamlats genom enkät och intervju och analyserats med hjälp av
innehållsanalys. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av Erikssons och
Segestens syn på begreppet trygghet samt Erikssons syn på begreppet
upplevelse.
I resultatet framkommer att följande punkter var centrala i förstföderskornas
personliga engagemang inför förlossningen; information, tankar och
inställning, samtal samt praktiska övningar. Förlossningsupplevelsen visade
sig bero på smärta, trygghet samt tankar och känslor. Informanterna kunde
delas in i två grupper enligt hur de engagerat sig inför förlossningen. Båda
grupperna var nöjda med sitt engagemang inför förlossningen, nöjda med
sina prestationer under förlossningen, de kände sig trygga under
förlossningen och upplevde smärtan som större än förväntat.
____________________________________________________________
Språk: svenska
Nyckelord: personligt engagemang, förberedelse,
förlossningsupplevelse
____________________________________________________________
Förvaras: Examensarbetet finns tillgängligt antingen i webbiblioteket
Theseus.fi eller i biblioteket.
BACHELOR’S THESIS
Authors:
Degree Programme:
Specialization:
Supervisor:
Annichen Fors & Johanna Broända
Health care
Midwifery
Monika Koskinen
Title: The personal engagement of the primipara before delivery and its effect
on the birth experience
____________________________________________________________
Date
24.1.2011
Number of pages 43
Appendices 3
____________________________________________________________
Summary
The aim of the study is to create an understanding of the personal
engagement of the primipara before delivery and the effect it has on the
experience of birth. The following questions were asked in the study: how
does the primipara engage herself personally before delivery and to what
extent can a connection between the experience of birth and the personal
engagement of the primipara before delivery be found? The study is
qualitative. Data was collected through questionnaires and interviews and
analysed by means of content analysis. The theoretical frame of reference
consists of Eriksson’s and Segesten’s views on the concept of safety and
Eriksson’s view on the concept of experience.
The results show that the following points are central in the personal
engagement of the primipara before delivery: information, thoughts and
attitude, discussion and practical exercise. The experience of birth proved to
be depending on pain, safety, thoughts and feelings. The informants were
divided into two groups depending on their differences in preparing for
delivery. Both groups were satisfied with their engagement before delivery,
satisfied with their performance during delivery, felt safe during delivery and
experienced more pain than expected.
___________________________________________________________
Language: swedish
Key words: personal engagement, preparing,
experience, birth
___________________________________________________________
Filed at: The examination work is available either at the electronic library
Theseus.fi or in the library.
Innehåll
1 Inledning .......................................................................................................... 1
2 Syfte och problemprecisering........................................................................... 2
3 Teoretiska utgångspunkter .............................................................................. 2
3.1 Erikssons syn på trygghet ......................................................................... 2
3.2 Segestens syn på trygghet ....................................................................... 3
3.3 Erikssons syn på upplevelse ..................................................................... 4
4 Teoretisk bakgrund .......................................................................................... 5
4.1 Mödravården ............................................................................................. 5
4.2 Smärta ...................................................................................................... 6
4.3 Att förbereda sig inför förlossning ............................................................. 7
4.4 Förlossningsupplevelsen .......................................................................... 8
5 Tidigare forskning ............................................................................................ 9
6 Undersökningens genomförande ..................................................................... 16
6.1 Undersökningsgruppen...............................................................................16
6.2 Enkät ......................................................................................................... 16
6.3 Halvstrukturerad intervju ............................................................................ 17
6.4 Innehållsanalys .......................................................................................... 18
6.5 Undersökningens praktiska genomförande ................................................ 19
7 Resultat ............................................................................................................ 20
7.1 Förstföderskans engagemang inför förlossningen .................................... 20
7.1.1 Enkät, grupp 1 ................................................................................... 22
7.1.2 Enkät, grupp 2 ................................................................................... 23
7.2 Förlossningsupplevelsen .......................................................................... 24
7.2.1 Intervju, grupp 1................................................................................. 25
7.2.2 Intervju, grupp 2................................................................................. 27
7.3 Sambandet mellan föderskans personliga engagemang och
förlossningsupplevelsen ................................................................................. 28
8 Tolkning ........................................................................................................... 30
8.1 Hur engagerar sig förstföderskan personligen inför förlossningen? .......... 30
8.2 I vilken utsträckning kan man se ett samband mellan förlossningsupplevelsen och förstföderskans personliga engagemang inför förlossningen? .................................................................................................... 32
9 Kritisk granskning............................................................................................. 37
9.1 Kvaliteter hos framställningen i sin helhet ................................................. 37
9.2 Kvaliteter hos resultaten ........................................................................... 38
9.3 Validitetskriterier ....................................................................................... 39
10 Diskussion...................................................................................................... 40
Litteratur
Bilagor
1
1 Inledning
En god, förebyggande mödrarådgivning är en förutsättning för att förlossningen
ska förlöpa lyckligt, men ännu viktigare, kanske det allra viktigaste, är att se till
att man själv mår bra. Till exempel att man lär sig hur man hanterar stress och
hur man ska arbeta med sin kropp.1
Utöver de tankar som väcks under mödrarådgivningstillfällena är det oundvikligt
att varje gravid kvinna tänker på hur förlossningen kommer att bli. Antingen det
sker omedvetet eller medvetet handlar graviditeten om att göra sig redo inför
förlossningen på olika sätt. Den viktigaste processen är den som sker inom den
egna kroppen, både fysiskt och psykiskt. Det är den gravida kvinnan som bäst
känner sig själv och vet vad hon behöver och vill. Olika kvinnor engagerar sig
på olika sätt och har även olika behov av att engagera sig inför förlossningen.
Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur förstföderskans
personliga engagemang inför förlossningen påverkar förlossningsupplevelsen,
så att barnmorskan utifrån den kunskapen bättre ska kunna bemöta och stöda
den vårdtagande kvinnan. Vi inriktar oss inte på mödravården i detta arbete,
utan vårt intresse ligger i att studera hur kvinnorna själva väljer att förbereda sig
inför förlossningen. Eftersom varje förlossning är individuell, tror vi också att det
för varje kvinna är individuellt hur pass engagerad hon väljer att vara inför sin
förlossning och vad hon väljer att lägga energi på. Vår förhoppning är att genom
att studera dessa olikheter bättre kunna förstå vilken betydelse det kan ha för
hur förlossningen upplevs. Tanken är att den färdiga studien ska finnas
tillgänglig för barnmorskor i det vardagliga arbetet.
1
Kitzinger, 2004, s 45
2
2 Syfte och problemprecisering
Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur förstföderskans
personliga engagemang inför förlossningen påverkar förlossningsupplevelsen,
så att barnmorskan utifrån den kunskapen bättre ska kunna bemöta och stöda
den vårdtagande kvinnan.
Forskningsfrågor:
1. Hur engagerar sig förstföderskan personligen inför förlossningen?
2. I vilken utsträckning kan man se ett samband mellan förlossningsupplevelsen
och förstföderskans personliga engagemang inför förlossningen?
3 Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel tar respondenterna upp centrala begrepp som valts för studien.
Dessa begrepp är ”trygghet” och ”upplevelse”. Respondenterna anser att
tryggheten är av stor vikt under graviditeten och förlossningen, samt nödvändig
för att kunna uppnå bästa möjliga upplevelser av dessa. Med tanke på att
förlossningsupplevelsen är av stor betydelse för studien har begreppet
”upplevelse” valts.
3.1 Erikssons syn på trygghet
Enligt Eriksson kan man placera trygghet på ett kontinuum där trygghet och
otrygghet är motpoler. Trygghet som begrepp indelas i två olika faktorer. Man
talar om inre trygghet och yttre trygghet. Med yttre trygghet menas en trygg
omgivning utan direkta faror. En inre trygghet inbegriper en människa som
känner sig lugn, säker, fredad, självmedveten och förtröstansfull. För att uppnå
en inre trygghet krävs positiva livsupplevelser samt tillit till medmänniskor.
3
Eriksson menar att otrygghet uppstår vid en tillfällig kapacitetsnedsättning
oberoende av vilken dimension av hälsan det gäller. Detta motiveras med att en
kris uppstår ur vilken människan måste ta sig igenom och på detta sätt öka sin
mognad och sin inre trygghet.
När begreppet trygghet sätts i ett vårdsammanhang, betonas behovet av revir.
Tryggheten sätts i relation till att avskildhet finns. Därför strävar man till att ge
patienten den avskildhet som krävs för att kunna ge en vård som känns trygg
för patienten.
Att patienten ges eller innehar tillräcklig kunskap om sin situation betyder också
trygghet. Enligt Eriksson behöver man ha kunskap för att kunna kontrollera
situationen som man befinner sig i. Okunskap om sin situation leder således till
minskad trygghet.
I samband med relationstrygghet talar Eriksson både om patientens uppfattning
om vårdarnas yrkeskapacitet samt om andra personer i patientens omgivning
som står patienten nära. Vårdaren skall överföra sin yrkesmässiga trygghet till
patienten och patientens trygghet skall öka genom att trygga människor
befinner sig i patientens omgivning2.
3.2 Segestens syn på trygghet
Enligt Segesten delar man in känslan av trygghet i fyra olika kategorier; känslan
av ett allmänt inre välbefinnande, tilltro till det egna jaget, tilltro till tillvaron i
allmänhet och att man inte upplever sig vara utsatt för fara eller hot 3. Om
grundtryggheten säger Segesten att grunden till denna läggs väldigt tidigt i livet.
Barnet får grundtrygghet genom att först lära sig lita på omvärlden och på så
sätt sedan på sig själv4. Genom en egen identitet uppnår man alltså en inre
trygghet. Betydelsen av att finna en grundtrygghet är stor för människan, som
använder den då hon hanterar sitt eget vuxna liv. Dock kan grundtryggheten
hos en vuxen människa ändå formas, byggas på och förstärkas5.
2
3
4
5
Eriksson m.fl.,1986, s 22-24
Segesten, 1994, s 19
Segesten, 1994, s 22
Segesten, 1994, s 23
4
Segesten fördjupar sig ytterligare i yttre trygghet, det som hon benämner som
situationsrelaterad trygghet. Hon definierar situationsrelaterad trygghet i relation
till de faktiska förhållanden som råder, alltså situationen som personen befinner
sig i. Som trygghetsresurs anger Segesten livskvalitet. Livskvalitet definieras
som fysiologiska behov så som mat, dryck, värme och beskydd; solidaritet,
gemenskap och delaktighet samt att individen är en egen person som kan
påverka sitt eget liv och sin egen miljö6. Utöver trygghetsresurserna menar
Segesten att individen också måste veta att de finns samt vara förvissad om att
de ger henne en livskvalitet som hon eftersträvar för att ge trygghet7. Vid förlust
av trygghet uppstår en så kallad störning som är en individuell upplevelse.
Störningen kan innebära att individen känner sig hotad, vilket i sin tur leder till
en känsla av otrygghet8.
Grundtryggheten, som är knuten till identiteten och den situationsrelaterade
tryggheten, samexisterar för att skapa den optimala känslan av trygghet. För en
individ är dessa två delar mycket svåra att separera och tryggheten upplevs
som en enda helhet. Man kan endast skilja på dem i samband med otrygghet
eller hot mot tryggheten9.
3.3 Erikssons syn på upplevelse
I teorin om den hela levande människan som vårdvetenskapens kunskapsobjekt
tar Eriksson upp upplevelse som ett begrepp. Upplevelse beskrivs som en del
av den kosmiska livssynen där man ser liv som något som man begär, upplever
och skapar10. För att kunna uppleva krävs ett medvetande och ett självmedvetande hos människan. Dessa utgör en grund för människans upplevelsevärld. Då varje människas upplevelse är individuell, kan inte någon annan till
fullo förstå eller tolka den. Eriksson menar att då upplevelsen når, innefattar och
engagerar hela människan, talar man om en ontologisk upplevelse. I Pausen
skriver Eriksson också:
”I den ontologiska upplevelsen upplever människan ett möte med sig själv, sitt
6
7
8
9
10
Segesten, 1994, s 24
Segesten, 1994, s 25
Segesten, 1994, s 27
Segesten, 1994, s 29
Eriksson, 1987, s 61
5
innersta väsen, vilket även innebär att det hon begär, dvs. hennes längtan, hopp
och önskan, förändras och når nya djup och inriktningar.”
Detta möte med sig själv gör människan mycket sårbar då hon har vidgat sina
gränser och gått utanför sig själv utan något direkt skydd. Trots att människan i
detta skede är en unik individ kräver hon också en gemenskap där hon får
uppleva sig förstådd, accepterad, besvarad och en del av en helhet. Nu är
människan mycket beroende av någon annan som kan möta henne i
upplevelsens stund11.
4 Teoretisk bakgrund
I följande avsnitt beskrivs kort om mödravården i Finland, smärta, allmänt om
förlossningsupplevelser och alternativa personliga förberedelser inför en
förlossning. Dessa ämnen anser respondenterna är av betydelse som
bakgrundsfakta med tanke på lärdomsprovets syfte och undersökning.
4.1 Mödravården
En god förebyggande mödravård är som sagt en förutsättning för att
förlossningen ska förlöpa lyckligt. Mödravården har utvecklats successivt sedan
1800-talet och kan i vissa fall vara livsavgörande för barnet, likaså för mamman.
Efter graviditetsbeskedet gör den blivande modern regelbundna kontroller vid
mödrarådgivningen. Det första besöket görs vanligtvis mellan vecka åtta och
tolv, därefter varierar antalet besök beroende på om man är förstföderska eller
omföderska och hur man mår under graviditeten12.
Vid det första besöket diskuterar man tillsammans med barnmorskan om sig
själv, bland annat hur man mår, uppgifter om menstruation, preventivmedel och
hur man känner inför graviditeten. Pappan är naturligtvis också alltid
välkommen med på besöken. Barnmorskan kommer att palpera magen för att
känna barnet och livmodern. Kontrollerna vid mödrarådgivningen utgör under
11 Eriksson, 1987, s 63-64
12 Kitzinger, 2004, s 45
6
hela graviditeten tillfällen att ta reda på mera om barnet och prata om sådant
som man känner att man vill diskutera13.
Alla gravida kvinnor erbjuds också att delta i fosterscreeningar. Syftet med
dessa undersökningar är att följa med om graviditeten fortlöper normalt och få
information om eventuella riskfaktorer. Den allmänna ultraljudsundersökningen,
som görs i vecka 10-12, görs främst för att fastställa att fostret lever, hur länge
graviditeten pågått samt att fastställa antalet foster. I vecka 18-21 erbjuds
ultraljudsundersökning av fostrets anatomi och vid behov kan ultraljudsundersökningar också göras efter vecka 24. Andra undersökningar som erbjuds
är blodprov, fostervattenprov eller prov från moderkakan. En kombinerad
screening i början av graviditeten, blodprov och ultraljudsundersökning, gör att
man kan identifiera de foster vilkas risk för kromosomavvikelser är förhöjd14.
4.2 Smärta
Om förlossningsupplevelsen kan man knappast tala utan att beskriva smärtan
som man upplevt under förlossningen. Förlossningssmärtan upplevs olika av
olika föderskor, men majoriteten av kvinnorna som föder barn upplever sina
smärtor som antingen mycket svåra eller outhärdliga 15. Orsaken till att kvinnor
har olika mycket smärtor under förlossningen är många. De fysiologiska och
anatomiska orsakerna kan vara kondition, vikt samt ålder. Även barnets storlek
mätt i förhållande till föderskans bäcken och hur barnet roterar spelar roll.
Dessutom har värkarnas effektivitet och styrka betydelse16. Psykologiska
faktorer som kan påverka smärtupplevelsen är kvinnans mentala balans,
hennes inställning och relationen till den blivande fadern. Att kvinnan känner sig
trygg och upplever sig ha kontroll hör också till de psykologiska orsakerna17.
Förlossningssmärta skiljer sig från generell smärta. Begreppet smärta delas till
exempel in i olika typer av smärta; smärta vid irritation i vävnader, smärta vid
skada av inre organ, smärta vid skada av nerv eller centrala nervsystemet och
13
14
15
16
17
Kitzinger, 2004, s 45-46
Leipälä m.fl., 2008, s 2-5
Olofsson, 2003, s 12
Olofsson, 2003, s 15
Olofsson, 2003, s 15
7
smärta vid psykiska problem. En vävnadsskada, nociceptiv smärta18 eller
somatisk smärta19, ger en typ av smärta som beskrivs som akut och molande20.
Till den här smärtgruppen hör tillstånd som cancersjukdomar, reumatism och
gikt. Andra exempel är huvudvärk, ryggvärk, nacksmärtor och menstruationssmärtor. Smärtor som uppstår vid skador på inre organ kallas för viscerala
smärtor. Skadorna kan vara till exempel retningar, onormala uttänjningar eller
kontraktion av muskelväggen i ett ihåligt organ21. Neurogen smärta uppstår vid
skador av nerver eller nervsystemet. Smärttypen kan beskrivas både som
blixtrande och brännande. Smärtan kan upplevas breda ut sig både proximalt
och distalt om skadan22.
Förlossningssmärtans fysiologi är mångfacetterad. Samtidigt som förlossningssmärtan nästan kan räknas som positiv då den talar om att förlossningsförloppet
har startat, kan fel sorts förlossningssmärta också vara ett tecken på att något
är fel23. Förlossningssmärta faller inom både den viscerala och den somatiska
smärtkategorin. Eftersom barnet pressar mot cervix under öppningsfasen sker
en dilatation av cervix som framkallar en visceral smärttyp. Då trycket och
tänjningen på vagina, bäckenbotten och perineum ökar under utdrivningsskedet
är smärtan av en somatisk typ, speciellt om bristningar eller rupturer uppstår24.
4.3 Att förbereda sig inför förlossning
Varje kvinna bygger upp en bild av hur det kommer att bli när hon föder sitt
första barn. Man kan aldrig veta hur förlossningen kommer att bli, men man kan
förbereda sig själv mentalt för att ha de bästa förutsättningarna att inte drabbas
av panik eller ångest under förlossningen. Till exempel kan man träna
avslappningsövningar, andningsövningar, gå på föreläsningar om att föda barn
och samtala med andra kvinnor som har fött barn eller är i samma situation. Att
engagera sig i sådant som man kan kontrollera; läsa, gå en profylaxkurs,
besöka sjukhuset där man ska föda, prata med andra, göra upp en
förlossningsplan som ändras vartefter man själv ändrar sig kan göra att man
18
19
20
21
22
23
24
Haegerstam, 2008, s 16
Olofsson, 2003, s 18
Husebö, 1991, s 36
Haegerstam, 2008, s 18
Haegerstam, 2008, s 19
Olofsson, 2003, s 17
Olofsson, 2003, s 18
8
lättare får en positiv upplevelse av sin förlossning. Man kan också skapa sig en
bild av barnet som komma skall och tänka att det är tillsammans med barnet
som man tar sig igenom förlossningen, och för det barnets skull kommer det att
vara värt mödan.25
Att försöka göra barnet mer verkligt för sig själv och tänka framom graviditeten
kan vara en bra mental förlossningsförberedelse. Under graviditeten är det
naturligt att man fokuserar mycket på den egna kroppen eftersom den
genomgår så många förändringar, men inför förlossningen kan man försöka
föreställa sig barnet och barnets ankomst. För vissa känns det overkligt att bli
mamma ännu när förlossningen startar, man kan inte förstå att det verkligen är
ens eget barn som ska komma ut. Har man skapat sig en bild av barnet och av
hur det kommer att bli efter barnets ankomst kanske man upplever
förlossningen som bättre eftersom man har ett tydligt mål som man strävar mot.
Till de mentala förberedelserna hör också drömmar kring graviditet, förlossning
och barn, speciellt under första och sista trimestern. Dessutom märker kvinnan
troligen att hon får svårare att koncentrera sig på jobb och sin omgivning i slutet
av graviditeten. Det är helt naturligt och inte något som man bör kämpa emot,
eftersom det är kroppens sätt att få kvinnan att rikta sin kraft mot förlossningen
och mot det kommande barnet. Det är inget fel med att vända sig inåt, skärma
av, vila och minska på mängden jobb. Den mentala förberedelsen inför
förlossningen är viktig och inte värd att missa genom att in i det sista vara
tapper och duktig på jobbet.26
4.4 Förlossningsupplevelsen
För varje födande kvinna blir förlossningsupplevelsen individuell. Upplevelsen
påverkas mycket av i vilken situation eller sammanhang föderskan befinner sig
i. Inom vården sätter man också nuförtiden större vikt vid en positiv
förlossningsupplevelse27
28
. Till skillnad från förut när förlossningsupplevelsen
var något privat är upplevelserna idag mycket offentliga genom böcker, tidningar
och internet. Denna offentlighet har delvis fått sitt utrymme på grund av att
25
26
27
28
Silverstolpe & Söderberg, 2006, s 41, 60-61, 85, 88
Lidbeck, 1991, s 20-22
Sjögren, 2005, s 143
Waldenström, 2007, s 13
9
barnafödandet nuförtiden är säkrare och man nu därför har möjlighet att byta
fokus29. Dock är det svårt att på ett objektivt sätt mäta en kvinnas upplevelse av
sin förlossning eftersom samma fråga kan få olika svar beroende på vilken
tidpunkt under förlossningen som man ställer frågan. Detta leder till att det ofta
är kvinnornas minne av hur de upplevde förlossningen som man mäter30.
Dock är det ofta så att om kvinnan har en positiv inställning till förlossningen,
upplevs också förlossningen som positiv31. En väl insatt och väl förberedd
kvinna kan uppleva förlossningssmärtan något lindrigare än en oförberedd
kvinna, trots att skillnaden är väldigt liten32. Samtidigt kan upplevelsen
fortfarande vara positiv trots att förlossningen varit smärtsam och komplicerad.
Smärtintensiteten behöver alltså inte ha så stor betydelse för upplevelsen av
förlossningen33.
5 Tidigare forskning
Artiklarna kring det aktuella ämnet visade sig vara färre till antalet än förväntat.
Respondenterna har i huvudsak sökt efter forskningar via databaserna Ebsco
och Cinahl. De valda forskningarna behandlar både graviditeten och
förlossningen.
Ayers och Pickering (2005) undersöker i en studie relationen mellan ångest och
oro under graviditeten, de förväntningar man har inför förlossningen med
förlossningsupplevelsen
samt
pariteten
mellan
förväntningarna
och
förlossningsupplevelsen. Man har låtit informanterna svara på frågor via enkät
vid fyra tillfällen; i graviditetsvecka 35, första veckan efter förlossningen, sex
veckor efter förlossningen och sex månader efter förlossningen. Frågorna gällde
förväntningar på förlossningen, psykopatologi och demografi under graviditeten.
Totalt 289 kvinnor deltog i studien. Resultaten visar att oro och ångest under
29
30
31
32
33
Waldenström, 2007, s 145
Waldenström, 2007, s 142
Eriksson, Fjellvang & Ulfsdottir, 2009, s 100
Olofsson, 2003, s 15-16
Eriksson, Fjellvang & Ulfsdottir; 2009, s 100
10
graviditeten är förknippat med att man förväntar sig liknande känslor samt
mindre kontroll, stöd och tro på att klara av förlossningen under förlossningen.
Det är av betydelse vilka förväntningar man har inför förlossningen för hur
förlossningsupplevelsen blir. I resultatet framkommer också att förstföderskor
både förväntade sig och bedömde förlossningen som mera traumatisk och
utmanande än omföderskor. Förstföderskor blev också oftare igångsatta,
förlösta med kejsarsnitt samt mera observerade under förlossningen än
omföderskor, trots att de till större utsträckning förväntade sig att ovanstående
inte skulle bli aktuellt. Trots att skillnader framkom i resultatet, behöver det
påpekas att korrelationen är låg. I artikeln framkommer att pariteten mellan
förväntningarna och förlossningsupplevelsen är svår att bedöma eftersom
kvinnorna är olika mycket insatta i de olika momenten av förlossningen och att
det är möjligt att förväntningarna direkt kan påverka förlossningen.
Syftet med undersökningen av Tarkka och Paunonen (1996) är att undersöka
de nätverk som gav socialt stöd åt mödrar under graviditeten och förlossningen
samt att beskriva mödrars erfarenhet av förlossningen och det sociala stödet
under förlossningen. Informanterna utgjordes av 200 finländska kvinnor, vilka
hade varit gravida med endast ett barn, genomgått vaginal förlossning och vars
barn inte behövde intensivvård efteråt. Data insamlades genom att låta
kvinnorna svara på två olika enkäter innan de lämnade sjukhuset efter
förlossningen. Resultaten visade att kvinnorna under graviditeten upplevde
mest stöd av sin partner, nära vänner och familjen. Under förlossningen
utgjorde barnmorskan det största stödet. Av alla informanter upplevde 85
procent förlossningen som positiv. Nyckelfaktorer för hur förlossningen
upplevdes
var
förlossningen,
barnmorskans
föderskans
bemötande
trygghetskänsla,
vid
ifall
ankomsten
föderskans
och
under
önskemål
beaktades, smärtlindring, personalbyte under förlossningen och ifall föderskan
fick en personlig behandling. Alla dessa faktorer påverkade både ifall
förlossningen upplevdes som positiv eller negativ och smärtupplevelsen.
Nystedt, Högberg och Lundman (2007) har gjort en studie som har som syfte att
analysera samt beskriva kvinnors olika upplevelser och erfarenheter som följd
av antingen en normal förlossning eller en utdragen förlossning. Studien följde
förstföderskor vars förlossning startade naturligt efter 37 eller flera fullgångna
11
graviditetsveckor.
Ingen
av mammorna födde
tvillingar
eller flerlingar.
Komplikationer eller speciella tillstånd som upptäcktes under graviditeten
hindrade inte mammorna från att delta i undersökningen. Deltagarna valdes ut i
retrospektiv genom att se vilka som fyllde kriterierna för en förlängd förlossning.
Man valde ut 84 fall och 171 kontrollpersoner. Deltagarna fick fylla i ett
frågeformulär med frågor gällande olika ”teman” som förlossningsupplevelsen,
tidigare
familjeförhållanden
samt
barndomsupplevelser.
Resultaten
av
undersökningen påvisade en signifikant skillnad i om förlossningen upplevdes
som väldigt negativ eller väldigt positiv. Av kontrollpersonerna hade 76 procent
upplevt sin förlossning som väldigt positiv, jämfört med 29 procent av fallen. I
artikeln
omnämns
den
centrala
frågan
i
studien
vara
just
ifall
förlossningsupplevelsen var positiv eller negativ.
Rautava, Erkkola och Sillanpääs studie (1991) är en äldre finländsk kvantitativ
studie. Studien har valts som teoretisk bakgrund med anledning av svårigheten
att hitta direkt lämpliga studier. Dock är syftet med studien att undersöka
resultatet och upplevelsen av graviditeten och förlossningen i förhållande till
förstföderskornas kunskap om graviditet och förlossning, direkt aktuellt med
tanke på vår egen studie. Upplevelsen av förlossningen torde inte vara mindre
exakt efter tjugo år. Materialet till studien samlades in från 1 238 förstföderskor
via enkät som delades ut vid första rådgivningsbesöket samt en postpartum
enkät. Kvinnorna delades in i två grupper utgående från deras kunskap om
förlossning; förstföderskor med låg nivå av kunskap (”LG”) och förstföderskor
med hög nivå av kunskap (”HG”). Resultatet delades in i graviditetsförloppet och
resultat samt förlossningsupplevelse. Inga signifikanta skillnader hittades mellan
de båda grupperna i kategorin om graviditetsförlopp och resultat. LG-kvinnornas
barn var dock oftare small-for-date och behandlades oftare för gulhet. Enligt
förlossningsupplevelsen upplevde HG-kvinnorna en mera positiv inställning till
intagningen
till
förlossningen.
LG-kvinnorna
var
mera
positiva
till
förlossningsrummet och litade på personalen medan HG-kvinnorna var mera
kritiska och hittade flera brister. HG-kvinnorna kommenterade oftare också
läkarens uppträdande, och en gynekolog tog oftare del i HG-kvinnornas
förlossning. Ingen skillnad hittades i upplevelsen av smärta eller användning av
smärtlindring under förlossningen. Under barnsängstiden på BB hade LGkvinnorna mera problem med amningen. HG-kvinnorna kommenterade oftare
12
samt mera kritiskt personalen på BB. HG-kvinnorna frågade också fler frågor av
barnläkaren före utskrivning. Vid frågan om nästa eventuella barn var HGkvinnorna mera positiva till en ny baby snart tack vare deras självförtroende
under förlossningen och då de hade mera kunskap om förlossning. LGkvinnorna
upplevde
mera
besvikelse
och
till
och
med
chock
över
förlossningsupplevelsen och ville som ett resultat av detta vänta flera år tills
nästa gång. I studien klarade HG-kvinnorna av förlossningen bättre och var
mera positivt inställda efteråt än LG-kvinnorna.
Syftet med Goodmans studie (2004) var att undersöka faktorer som leder till en
tillfredsställande förlossningsupplevelse. Data samlades in genom enkäter.
Informanterna utgjordes av 60 kvinnor i USA, vilka hade genomgått en normal
vaginal förlossning utan komplikationer. Resultaten från samtliga informanter
påvisade ett samband mellan en upplevelse av personlig kontroll och
förlossningsupplevelsen samt mellan smärtupplevelsen och förlossningsupplevelsen. De som kände mindre smärta och upplevde mera kontroll var
nöjdare
med
förlossningen,
förlossningsupplevelsen.
vårdpersonalens
Vidare
beaktande
hade
av
förväntningar
förväntningar
inför
under
förlossningen, deltagande i förlossningsförberedelse och erfarenheter av vård
under graviditeten betydelse. En signifikant faktor visade sig också vara
kvinnans utbildningsnivå, då högre utbildade kvinnor i större utsträckning
rapporterade tillfredsställelse med förlossningsupplevelsen. Resultatet visade
också att ifall kvinnorna upplevde personlig kontroll kände de också en större
tillfredsställelse med vårdpersonal, läkare och baby.
Undersökningen av Williams, Povey och White (2008) har som mål att
undersöka om kvinnors uppfattning före förlossningen om farmakologiska
respektive icke-farmakologiska metoder att försöka kontrollera smärta kunde
förutse kvinnornas avsikt att använda Entonox, Petidin och epidural-analgetika
under förlossningen. Ämnet är enligt undersökningen aktuellt då de flesta
kvinnorna i Storbritannien blir allt mer uppmanade att ta aktiv del i planeringen
av förlossningen. Den sorts smärtlindring kvinnor i förväg planerar att använda
under förlossningen verkar också påverka de smärtlindringsmetoder som
faktiskt används i samband med själva förlossningen. Undersökningen genomfördes så att man valde ut 100 kvinnor i tredje trimestern och som fick fylla i ett
13
frågeformulär. I frågeformuläret fick deltagarna enligt Likert skalan ta ställning till
olika smärtlindringsläkemedel och i vilken grad de planerade att använda
respektive smärtlindringsläkemedel. Från skalan räknade man sedan ut
deltagarnas attityder gentemot farmakologisk smärtlindring i jämförelse med
vilka poäng deltagarna hade angivit. Man räknade också ut subjective norm,
Percieved Behavioural Control och Childbirth Self-Efficacy Inventory. Resultaten
visade att deltagarnas bakgrund så som deltagande i förlossningsförberedelsekurser och komplikationer i samband med förlossningen inte påverkade utfallet.
Man
såg
också
klara
samband
mellan
avsikten
att
använda
olika
farmakologiska smärtlindringsmetoder och de poäng som man räknat ut i dataanalysen.
I Melenders och Lauris studie (2002) beskrivs känslan av trygghet under
graviditeten och förlossningen samt vilka faktorer som associeras med
tryggheten. Totalt 428 finska gravida kvinnor involverades i studien, varav 329
deltog. Data insamlades med en på förhand testad enkät, där informanterna fick
ta ställning till ett påstående genom att gradera överrensstämmandet mellan 14. Områden som undersöktes var kvinnans bakgrund, faktorer som bidrar till
trygghet och definition av trygghetskänsla. I resultatet framkommer att faktorer
som skapar trygghet är socialt stöd, kunskap om graviditet, förlossning och vård
av en baby, goda erfarenheter av prenatal vård, stöd från partnern, ekonomisk
livssituation, positiva berättelser om graviditet och förlossning samt för
omföderskor tidigare positiva förlossningsupplevelser. Känslan av trygghet
visade sig bestå till största delen av tre huvudkomponenter. Dessa var att man
kände sig säker i sin situation, kände sig lugn och hade ordning i och kontroll
över sin livssituation. Den mest framträdande upptäckten angående trygghetskänslan var att kvinnor som inte upplevde problem relaterade till graviditeten
oftare än kvinnor som upplevde problem relaterade till graviditeten ansåg att
socialt stöd, goda erfarenheter av prenatal vård och stöd från partnern hade stor
betydelse för trygghetskänslan.
Syftet med Lundgrens studie (2004) var att sammanfatta resultaten av tre
tidigare studier som beskriver förlossningsupplevelsen genom att fokusera på
föderskans och barnmorskans upplevelser av mötet under förlossningen, samt
av en studie som beskriver kvinnans upplevelser av graviditeten. Studierna som
14
sammanfattningen baserar sig på är alla kvalitativa och grundar sig på data
insamlat från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Karolinska
sjukhuset i Stockholm. Resultaten från varje studie sammanställdes och
analyserades med innehållsanalys. Resultatet visar att föderskans och barnmorskans upplevelser av mötet under förlossningen och kvinnans upplevelser
av graviditeten allmänt kan beskrivas under rubriken ”releasing and relieving
encounters”, vilken består av stillhet och förändring. Under förlossningen
uttrycker stillhet närvaron i situationen och att kvinnan är ett med sin kropp.
Under graviditeten uttrycker stillhet möjligheten att möta det som komma skall
och en situation där kvinnan inte har total kontroll. Att vara närvarande i
situationen betyder för barnmorskan att se föderskan som en individ och
bemöta henne med respekt. Att barnmorskan är närvarande är en förutsättning
för att uppnå stillhet under förlossningen. Förändring uttrycker en färd mot det
okända och moderskapet. Det är en beskrivning som kan appliceras på
graviditeten. Kvinnan kan i början av graviditeten längta efter det som komma
skall samtidigt som hon i sena graviditeten kan känna sig rädd inför det. Under
förlossningen ger upplevelsen av smärta tillsammans med upplevelsen av
styrka kvinnan en mening för färden mot moderskapet, en mening med
graviditeten. Genom att tillföra en känsla av kontroll, kan barnmorskan stöda
och guida den födande kvinnan genom förlossningen. Detta gör barnmorskan
genom att inte låta kvinnan överskrida gränsen för vad hon klarar av, se till att
smärtan inte blir för stor, vägleda henne genom och ge henne information om
det normala förlossningsförloppet samt om avvikelser ifall en komplikation
uppstår.
Cronins studie (2003) har som syfte att identifiera behov, uppfattningar och
upplevelser hos förstföderskor efter förlossningen. Data insamlades genom
intervju med 13 kvinnor. Kvinnorna intervjuades i grupper om sex till nio. Efter
analysen utvärderades intervjuerna tillsammans med informanterna. Resultaten
visade att samtliga föderskor kände sig oförberedda och chockade under
förlossningsförloppet, speciellt med tanke på smärtan. Under förlossningen
upplevdes inre undersökningar utförda av både läkare och barnmorskor som
obehagliga. En stor bidragande faktor till en bra förlossningsupplevelse var stöd
både från barnmorska och partner. Oberoende om föderskorna hade deltagit i
förlossningsförberedande kurser under graviditeten eller inte, rapporterades
15
känslor av att vara oförberedd inför förlossningen och föräldraskapet. För att
förbereda sig inför förlossningen sökte man i större utsräckning information från
familjemedlemmar som genomgått en förlossning framom från vårdpersonal och
kommunala tjänster. Föderskans mor hade en stor roll i föderskans egen
förberedelse.
I Lundgren och Wahlbergs studie (1999) beskrivs kvinnans upplevelse av
graviditeten. Data insamlades på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg
under åren 1996–1997 genom att tolv vårdtagande gravida kvinnor skrev
dagbok under graviditeten. Dagböckerna analyserades ur en hermeneutisk/
fenomenologisk synvinkel. Resultatet visar att kvinnors upplevelse av
graviditeten kan beskrivas som en färd mot det okända, vilket innefattar tre olika
stadier: (1) meeting one’s life situation, (2) meeting something invetiable och (3)
preparing for the unknown. De olika stadierna representerar graviditetens
trimestrar i samma ordningsföljd. I den första trimestern var kvinnans känslor
kring hennes livssituation och relationer till människor runt omkring henne av
stor vikt.
Graviditeten symboliserade en förändring i livet. Kvinnan tänkte
mycket på sig själv, sin livshistoria, sin livssituation, sin egen barndom och på
relationen till föräldrar, vänner och partnern. I den andra trimestern dominerade
känslor av att ställas inför en situation som kvinnan själv inte hade personlig
kontroll över. Känslorna kring graviditeten och tanken på att bli mamma
varierade mellan positiva och negativa. Kvinnan upplevde också i allmänhet
mindre fysiska besvär i den andra trimestern och att hon levde i nuet utan att
behöva bekymra sig om det förflutna eller framtiden. I den tredje trimestern
började kvinnan förbereda inför framtiden och ankomsten av barnet. Detta
gjorde hon till exempel genom att städa, skaffa nödvändigheter samt ställa
saker och ting tillrätta. Tankar kring barnet förekom under hela graviditeten men
i ännu större utsträckning under den tredje trimestern. Kvinnan längtade till det
kommande mötet med sitt barn och hade stora förväntningar men också oro
och ängslan. Inför förlossningen hade kvinnan blandade känslor, bland annat
förväntningar, längtan och oro. Vissa kände att de var redo inför förlossningen
och andra kände att de ännu inte var beredda att möta det okända.
16
6 Undersökningens genomförande
Denna studie är en kvalitativ studie eftersom respondenterna är intresserade av
att gå in på djupet och att skapa en förståelse för ämnet. Till skillnad från
kvantitativt tillvägagångssätt syftar det kvalitativa i större utsträckning till att
beskriva i stället för att analysera. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt får
denna studies forskningsfrågor mera ändamålsenliga svar eftersom resultatet
framställs i form av ord framom siffror och statistik. Kvalitativa studier har färre
antal informanter än kvantitativa studier34. För att samla in data svarade X-antal
(5-7) informanter först på en enkät i vecka 35 i graviditeten om det personliga
engagemanget inför förlossningen och intervjuades vid ett senare tillfälle enligt
modellen för halvstrukturerad
intervju
om förlossningsupplevelsen. Det
insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys och
resultatet presenterades med hjälp av kategorier och citat från intervjuerna. I
följande kapitel beskriver respondenterna mera utförligt hur undersökningen har
genomförts.
6.1 Undersökningsgruppen
Undersökningsgruppen bestod av förstföderskor som vi fått kontakt med via
snöbollsmetoden, d.v.s. respondenterna fick via bekanta kontakt med förstföderskor som i sin tur kände en annan. Informanterna informerades om
undersökningens syfte och metod samt att allt material behandlas konfidentiellt
innan de tog ställning till om de ville delta eller inte. Informanternas namn och
vissa kontaktuppgifter samlades in för att kunna ta kontakt vid intervjutillfällena.
Informanterna är således inte anonyma för respondenterna, men inte heller
personligt bekanta.
6.2 Enkät
Fördelen med att använda enkät som datainsamlingsmetod är att informationen
från början är skriftlig och blir lättare att bearbeta, samtidigt som man kan vara
säker på att alla personer får samma frågor. Metoden är generellt också mindre
34 Denscombe, 2009, s 320-321
17
tidskrävande och enklare än intervju35.
Enkäter liknar i det stora hela personliga intervjuer med den markanta
skillnaden att någon intervjuare inte finns med i bilden utan den som svarar på
frågorna noterar själv sina svar på ett eller annat sätt. Enkäten är ett mätinstrument med vilket man mäter människors beteenden, åsikter och känslor 36.
Viktigt att tänka på när man utformar en enkät är göra frågorna enkla och
välformulerade. Enkäten är en bra insamlingsmetod under förutsättning att
informanterna tolkar frågorna på det sätt som forskaren menar och att forskaren
håller sig inom området och utelämnar onödiga frågor. En nackdel med enkäter
är att de inte ger möjlighet till komplettering37.
6.3 Halvstrukturerad intervju
En kvalitativ intervju kan till viss del jämföras med en vardaglig situation och ett
vanligt samtal. Forskaren har mindre möjlighet att styra undersökningspersonerna och deras svar i en kvalitativ intervju än i en kvantitativ. Forskaren
måste förstås försäkra sig om att få svar på de frågor som önskas få svar på,
men undersökningspersonerna har möjlighet att påverka samtalets utveckling 38.
Vid halvstrukturerade eller semistrukturerade intervjuer är forskaren mera
flexibel, men har ändå en färdig lista med ämnen som ska behandlas och frågor
som ska besvaras. Man vill ha öppna svar. Betoningen ligger på att den som
intervjuas ska få utveckla sina idéer och prata mera utförligt. Forskaren är inte
lika strikt med ordningsföljden på frågorna39.
Inom halvstrukturerad intervju finns möjligheten att ställa följdfrågor inom
samma frågeområden som frågeställningarna gäller, vilket ökar möjligheten för
forskaren att förstå informanten. Det blir alltså en kombination av öppna och
fasta svar. Denna form av intervju passar när frågeställningarna rör en individs
35
36
37
38
39
Ejvegård, 2003, s 53
Trost, 2001, s 9, 11
Patel & Tebelius, 1987, s 73, 109
Holme & Solvang, 1991, s 110
Denscombe, 2009, s 235
18
upplevelser40.
6.4 Innehållsanalys
Innehållsanalys är en metod som i princip kan tillämpas på vilken text som helst
när man vill analysera dess innehåll, men oavsett den specifika tillämpningen
innebär innehållsanalysen i allmänhet en relativt enkel och logisk procedur.
Mest lämplig är den dock när man har en enkel, direkt och påtaglig text utan
underförstådda meningar. Metodens huvudsakliga styrka är att den är tydlig och
möjliggör kvantifiering av en texts innehåll. Nackdelen är att man inte kommer
ifrån att vissa enheter i texten samt deras betydelse lyfts ut från den
ursprungliga kontexten, vilket gör att det blir svårt att hantera underförstådda
meningar och betydelser som bygger på det som redan sagts eller ”sagts
mellan raderna”41.
Innehållsanalys betyder att man systematiskt beskriver innehållet i ett material,
till exempel en intervju. Genom att koda och kategorisera texten kan man
studera hur ofta ett visst ämne tas upp och hitta mönster i texten. Kodning
innebär att man bryter ner, undersöker, jämför, skapar begrepp och
kategoriserar information. Genom att kategorisera informationen reducerar man
uttalanden till några få kategorier, vilket kan underlätta jämförelser och hypotesprövningar samt ge en bättre överblick över ett stort material42.
Innehållsanalys som begrepp är aningen diffust eftersom det kan anses
innefatta flera olika metoder, men gemensamt är att man vetenskapligt
analyserar ett dokument. Ursprungligen var innehållsanalysen kvantitativ men
har nu utvecklats även i kvalitativ riktning. Inom vårdforskningen är innehållsanalysen känd och väl använd. För att på ett meningsfullt sätt analysera
kommunikationsinnehållet i en text med innehållsanalys, bör forskaren knyta
analysen till en teori, ett begrepp eller ett bestämt problemområde. Det gäller då
att dessa är väl formulerade så att man vet vad man ska söka efter med
analysen. Analysen kan riktas mot olika områden i materialet. Till exempel kan
man endast beskriva innehållet och kommunikationen eller så försöker man
40 Lantz, 1993, s 21
41 Denscombe, 2009, s 307-309
42 Kvale & Brinkmann, 2009
19
också dra slutledningar om innehållet43.
6.5 Undersökningens praktiska genomförande
Undersökningen görs inte som beställningsarbete utan är utformad utgående
från respondenternas personliga intresse för ämnet. Respondenterna fick
kontakt med informanterna genom snöbollsmetoden, det vill säga genom
bekantas
bekanta.
Informanterna
blev
personligen
kontaktade
av
respondenterna och fick information om studiens syfte, metod, om att intervjun
skulle komma att bandas samt att det insamlade materialet skulle behandlas
konfidentiellt. Informanterna informerades även om deras anonymitet i framställningen av studiens resultat. Respondenternas kontaktuppgifter lämnades ut
till informanterna och de ombads att ta kontakt vid oklarheter. Sammanlagt
deltog fem informanter i undersökningen av 15 tillfrågade.
En enkät med öppna frågor skickades ut via e-post till informanterna när de
befann sig i graviditetsveckorna 35-38. Informanterna meddelade själva att de
hade fött och sedan arrangerades ett intervjutillfälle i informanternas hem tre till
sex veckor efter förlossningen. Vid intervjutillfället följde respondenterna
intervjuformuläret som gjorts på förhand samt ställde följdfrågor utgående från
enkätsvaren.
För att få svar på forskningsfrågan ”Hur engagerar sig förstföderskan
personligen inför förlossningen?” analyserades enkätsvaren skilt för sig.
Därefter konstaterades att informanternas svar kunde delas in i två grupper.
Den första gruppen utgjordes av tre informanter som hade förberett sig inför
förlossningen på ett aktivt sätt, medan den andra gruppen bestod av två
informanter som i jämförelse inte hade förberett sig lika aktivt inför
förlossningen. Resultatet analyserades därefter genom att se på informanternas
sätt att förbereda sig inför förlossningen utgående från dessa två grupper.
För att svara på forskningsfrågan ”I vilken utsträckning kan man se ett samband
mellan förlossningsupplevelsen och förstföderskans personliga engagemang
inför förlossningen” analyserades först förlossningsupplevelsen hos varje
43 Eriksson, 1992, s 280-281
20
informant och sedan enligt respektive grupper. Förlossningsupplevelsen kunde
delas in i tre kategorier: trygghet, smärta samt tankar och känslor. Kategorierna
hämtades i första hand från intervjumaterialet men kunde även i efterhand
tillämpas på enkätsvaren. Varje informants förlossningsupplevelse analyserades
enskilt enligt kategorierna och sedan överfördes svaren till respektive grupp för
att få ett övergripande resultat för varje grupp. Sambandet mellan förstföderskans personliga engagemang inför förlossningen och förlossningsupplevelsen analyserades sedan utgående från resultaten för båda gruppernas
förlossningsupplevelse.
7 Resultat
Resultaten kommer att redovisas i olika stycken. Under kommande rubrik
behandlas resultaten från den första forskningsfrågan ”Hur engagerar sig förstföderskan personligen inför förlossningen?”. Under följande rubrik presenteras
resultatet angående föderskornas förlossningsupplevelse. Till sist behandlas
resultaten utgående från den andra forskningsfrågan ”I vilken utsträckning kan
man se ett samband mellan förlossningsupplevelsen och förstföderskans
personliga engagemang inför förlossningen?”.
7.1 Förstföderskans engagemang inför förlossningen
Genom innehållsanalys av enkätsvaren blir två olika grupper synliga. Den första
gruppen (grupp 1) av förstföderskor har genom sitt personliga engagemang
medvetet samt aktivt och på olika plan förberett sig inför sin förlossning. För den
andra gruppen (grupp 2) av förstföderskor har det personliga engagemanget
tagit sig i uttryck på ett mera tillbakadraget sätt. Med ”tillbakadraget” menas en
mera avslappnad inställning till förlossningen i jämförelse med den första
gruppen. Alla citat skrivs med kursiv stil. Resultatet föreslår inte att föderskorna i
grupp 2 på något sätt har ett mindre intresse för den kommande förlossningen
än föderskorna i grupp 1. Det som skiljer de två grupperna åt är inställningen
under graviditeten och behovet av att förbereda sig. I tabellen nedanför
framställs på vilket sätt föderskorna har förberett sig inför sin förlossning enligt
21
dessa kategorier: information, tankar och inställning, samtal och praktisk övning.
Grupp 1
Grupp 2
Information
Information
-
Läst informativ litteratur om
-
Slarvläst erbjuden litteratur.
förlossning.
-
Läst en del böcker.
Tankar och inställning
-
Sökt information på internet.
-
Tittat på dokumentärprogram om
-
Slutat fundera på förlossningen.
förlossning.
-
Vill veta på ett ungefär hur det normala
Tankar och inställning
-
förlossningsförloppet går till. Tror inte
Funderat på smärtlindringsalternativ,
att det kommer att löna sig under
vad som skulle passa. Tar situationen
förlossningen.
som den kommer sedan.
-
Tagit det lugnt, intalat sig att det nog
-
Föreställt sig förlossningen
går bra och att det inte finns så mycket
-
Vill vara insatt i det normala
att göra. Kroppen sköter det mesta.
förlossningsförloppet.
-
Tror att man är så uppspelt under
-
Litar på personalen.
förlossningen att man ändå inte är sig
-
Litar på sig själv och sin egen kropp.
själv.
-
Lagt på minnet konkreta och
-
praktiska saker, som till exempel vad
som lönas att ta med till BB och när
-
under förlossningen.
-
Inte funderat på
man ska åka hemifrån.
smärtlindringsalternativ. Tar situationen
Förväntansfull inför förlossningen, om
som den kommer sedan.
det än känns lite skrämmande
-
Samtal
Vill själv bestämma hur man vill ha det
under förlossningen, till exempel
-
Varit aktiv i diskussionsforum.
-
Diskuterat partnerns roll.
-
Pratat med andra som fött barn och
andra gravida.
ställning.
-
-
utsträckning.
Ej samtalat om förlossningen, men
tycker att man hade kunnat fråga hur
Prövat andnings- och
avslappningsövningar i olika
Vill inte tänka negativt
Samtal
Praktisk övning
-
Tänker att barnmorskorna vägleder en
andra upplevt förlossningen.
Praktisk övning
-
Testat andningsövningar.
22
7.1.1 Enkät, grupp 1
Enkätsvaren i grupp 1 redovisas enligt de fyra kategorierna i tabellen på sidan
21. Under varje kategori presenteras ett citat från enkätsvaren.
Information
Förutom den information som föderskorna har fått från rådgivningen samt från
besök på BB och förlossningsavdelningen, har föderskorna i den här gruppen
samlat på sig övrig information genom att läsa böcker, söka information på
internet, titta på dokumentärprogram och vara aktiv på internet i olika
diskussionsforum.
”Jag har läst på om förlossningar.”
Tankar och inställning
Föderskorna i denna grupp har föreställt sig förlossningen och upplevt att det är
viktigt att veta hur det normala förlossningsförloppet ser ut. De har funderat över
smärtlindring och är insatta i olika smärtlindringsalternativ. Föderskorna har
poängterat sin mentala förberedelse och vikten av den i enkätsvaren. Den
fysiska förberedelsen, som till exempel andningsövningar, har tagit lite utrymme
i jämförelse med den mentala förberedelsen. En föderska, som ger många olika
exempel på hur hon konkret har förberett sig inför sin förlossning, konstaterar
att hennes förberedelse nog mest har varit psykisk. Detta är något som genomsyrar alla enkätsvar inom gruppen. Följande citat speglar inställningen inför
förlossningen hos en av föderskorna:
”Under hela graviditeten har jag nog tänkt på förlossningen och försökt föreställa
mig hur det blir och hur det skall kännas, både fysiskt och psykiskt.”
Samtal
Att samtala med gravida kvinnor och kvinnor som har fött barn har varit ett sätt
att förbereda sig inför förlossningen. Samtalet har också varit ett sätt att
införskaffa information. Det som upplevdes som mycket informativt och
användbart under förlossningen var att under graviditeten ha diskuterat med
vänner och bekanta som tidigare fött barn eftersom det var lätt att relatera till.
Föderskorna har också samtalat med partnern om förlossningen och om
23
partnerns roll. En föderska har varit aktiv i diskussionsforum på internet.
”Jag tror att jag genom att ha läst en del böcker och diskuterat med vänner har
förberett mig ganska bra. Jag och min partner har även diskuterat förlossningen
och vi känner båda att ’det här går nog bra’.”
Praktisk övning
Föderskorna i gruppen har i olika utsträckning övat på andning och avslappning
inför förlossningen.
”Det jag tror jag kan göra under förlossningen är att försöka hålla mig lugn och
andas med värkarna. Jag har lätt att släppa mig i panik men jag tränar nu lite på
andningen.”
7.1.2 Enkät, grupp 2
Enkätsvaren i grupp 2 redovisas enligt de fyra kategorierna i tabellen på sidan
21. Under varje kategori presenteras minst ett citat från enkätsvaren. Eftersom
det i enkätsvaren inte framkommer att man har samtalat om förlossningen i
grupp 2 presenteras inte kategorin ”samtal”.
Information
Föderskorna i denna grupp uttryckte inget direkt behov av att söka information
om förlossningar inför sin egen förlossning.
”Egentligen har jag inte gjort något speciellt för att förbereda mig inför
förlossningen, man fick ju några böcker från rådgivningen de har jag bläddrat
igenom lite och läst det jag tyckt varit intressant.”
Tankar och inställning
En av föderskorna i denna grupp beskriver hur hon har slutat fundera på
förlossningen och istället tänker på livet efteråt. Båda föderskorna poängterar
tilliten till vårdpersonalen och förväntar sig att bli omhändertagna och rådgivna
på bästa sätt när de kommer till förlossningen. Tilliten till vårpersonalen har varit
en bidragande orsak till att föderskorna har kunnat känna sig lugna under
graviditeten och inte behövt fundera så mycket på den kommande
förlossningen. Föderskorna har också en tilltro till den egna kroppen.
24
”Det var en som sa åt mig att det är nog värre att slå sig på tummen med
hammaren för det får du ingenting ut av, men att genomgå en förlossning så får
man ju ett barn.”
Praktisk övning
Båda föderskorna i grupp 2 har testat andnings- och avslappningsövningar. Det
andra av nedanstående resultat speglar en föderskas reflektioner över hur hon
eventuellt kunde förbereda sig ytterligare, men även inställningen inför
förlossningen.
”Jag har även fått en cd-skiva från rådgivningen med avslappningsövningar som de
säger är bra att träna på inför förlossningen, testade den men det kändes så fånigt
så jag har bara testat den en gång.”
”Det skulle nog i så fall vara att öva mer på andning och avslappning. Resten
sköter ju kroppen så det finns inte så mycket annat att göra.”
7.2 Förlossningsupplevelsen
Tre kategorier framträdde om förlossningsupplevelsen under genomläsningen
och analysen: smärta, trygghet samt tankar och känslor. Dessa visade sig ha
stor
betydelse
för
förlossningsupplevelsen.
För
att
kunna
jämföra
förlossningsupplevelserna med engagemanget inför förlossningen mellan
grupperna, presenteras resultatet först
grupp för grupp.
Följande tabell
framställer båda gruppernas beskrivning av förlossningsupplevelsen enligt
ovannämnda kategorier.
Trygghet
Grupp 1
Grupp 2
Trygg; personalens bemötande, känsla
av kontroll och av att kunna hantera
situationen, känsla av att vara väl
förberedd, förmåga att använda
andningsövningarna
Trygg; personalens bemötande,
inställning att bara kämpa på
Otrygg; stressad och oprofessionell
personal, panikattack under
förlossningen, känsla av att inte veta vad
som händer under krystningsskedet på
grund av bedövning
25
Smärta
Tankar och
känslor
Större smärta än förväntat trots kunskap
om att smärtan kommer att vara stor, två
föderskor kunde hantera smärtan medan
en överrumplades av den.
Större smärta än förväntat. En
föderska kunde hantera den
medan den andra skrämdes av
den och blev utmattad.
Effektiv smärtlindring.
Effektiv smärtlindring.
Annorlunda förlossningförlopp än
Inställning att bara kämpa på,
förväntat p.g.a. oväntade händelser. Inte fortsätta, hålla ut.
negativt att det blev annorlunda.
Nöjd över sin prestation.
Nöjd över sin prestation trots att
förlossningen inte gick lika lätt som
Nöjd över att inte ha haft någon
förväntat.
bild om förlossningen på förhand.
Nöjda med sina förberedelser inför
förlossningen.
Tror att det är onödigt att bekymra
sig.
Tror att man inte kan förbereda sig till
hundra procent inför sin första
förlossning.
7.2.1 Intervju, grupp 1
Intervjuerna i grupp 1 redovisas enligt de tre kategorierna i ovanstående tabell.
Under varje kategori presenteras minst ett citat ur intervjuerna.
Trygghet
Trygghetskänslan under förlossningen var för två av föderskorna god medan en
kände sig stundvis otrygg. Trygghetskänslan baserade sig på en känsla av
kontroll och att kunna hantera situationen. Hos en föderska var andningsövningarna under graviditeten till stor nytta under förlossningen eftersom hon
kunde återfå kontroll över situationen med hjälp av dem. Även känsla av att
vara väl förberedd påverkade upplevelsen samt personalens lugna arbetssätt
och goda bemötande.
”Jag kände mig väldigt trygg med barnmorskan ... Hon lyssnade och visste vad jag
ville och behövde utan att jag egentligen behövde säga det.”
26
Otrygghet uppstod under förlossningen i situationer där personalen upplevdes
som stressad och oprofessionell. En föderska hade lätt att få panik från förut
och upplevde en panikattack under förlossningen som otrygg. Det upplevdes
också som otryggt att inte veta vad som händer under krystningen eller att inte
känna krystbehov på grund av bedövning. De faktorer som bidrog till en
otrygghetskänsla var alltså sådana som inte kunde kontrolleras av föderskan.
Nedanstående citat handlar om en narkosläkares bemötande och hur det
upplevdes.
”Det var som att hon skulle ha varit jättestressad. Och då jag dessutom tyckte att
det var obehagligt och var lite rädd för att ta den där epiduralen så... så gjorde ju
hennes den där attityden så att...så att det är den enda situationen som jag nu i
efterhand tänker att det där var inte så roligt. Men hon skötte inte det professionellt
heller på det där sättet som hon talade till mig, som patient.”
Smärta
Gemensamt för föderskorna i gruppen var att smärtan upplevdes som värre än
förväntat, trots att man på förhand visste att den skulle vara stor. Två av
föderskorna upplevde att de kunde hantera smärtan medan en av dem blev
överrumplad. En av föderskorna beskrev inte smärtan som central under
förlossningen och en hanterade smärtan genom att gå in i sig själv. Alla
föderskor fick effektiv smärtlindring, vilket upplevdes som positivt. Bland annat
på följande sätt beskrev föderskorna smärtan:
”Det tog sjukare och längre än vad jag hade föreställt mig. När man tänkte att nu
kan det inte ta sjukare än vad det gör, så blev det ändå värre. Men smärtan kom ju
successivt, så man hann ju förstås anpassa sig vartefter.”
”Fast smärtan var större än förväntat blev jag inte rädd för det.”
Tankar och känslor
Generellt upplevde alla föderskor i gruppen förlossningsförloppet annorlunda än
förväntat. Oförväntade händelser var till exempel ett långt förarbete och
öppningsskede, större smärta och annorlunda utgång. Alla var nöjda med sin
egen förberedelse inför förlossningen och påpekade i olika ordalag att man inte
kan förbereda sig till hundra procent inför sin första förlossning. Trots att
27
förlossningsförloppet blev annorlunda än förväntat upplevdes förlossningen
ändå inte som negativ. En föderska beskrev hur nöjd hon var över sin prestation
då hon föreställt sig en lättare förlossning. En annan föderska beskrev hur hon
under förlossningen inte kunde använda sig av informationen som skaffats
under graviditeten.
”Det blev ju annorlunda än vad jag hade tänkt, men å andra sidan så är det svårt
att tänka sig någonting som man aldrig har varit med om.”
”Egentligen tror jag inte att man kan förbereda sig inför sin första förlossning
eftersom man inte vet vad som komma skall och inte har något att jämföra med.”
7.2.2 Intervju, grupp 2
Intervjuerna i grupp 2 redovisas enligt de tre kategorierna i tabellen på sidan 24
och 25. Under varje kategori presenteras minst ett citat ur intervjuerna.
Trygghet
Föderskorna i den här gruppen upplevde båda att de har varit trygga under
förlossningen. Den ena föderskan beskrev situationen som att hon bara
kämpade på under förlossningen och inte var rädd. Trygghetskänslan baserade
sig även på personalens agerande runt omkring:
”Jag var aldrig riktigt rädd för alla runt omkring mig var så lugna. Skulle de ha
stressat upp sig skulle ju jag säkert blivit rädd själv också.”
”Jag tycker att det var bra just för först var det en som var med oss mest hela tiden
och som kom och tittade till.”
Smärta
Båda föderskorna blev överraskade över att smärtan var så stor. Den ena
föderskan upplevde att hon kunde hantera smärtan medan den andra skrämdes
av den och upplevde att hon blev utmattad. Samma föderska beskrev smärtan
som hemsk samt att den bidrog till att hjärnan inte fungerade och att hon ville
ge upp. Effektiv smärtlindring beskrevs senare som ”underbar” av föderskan.
Föderskan som upplevde att hon kunde hantera smärtan önskade effektivare
smärtlindring i ett skede men hann aldrig få någon. Smärtan gick ändå att
28
hantera:
”Jag konstaterade sen när det var som jobbigast att för varenda sammandragning
så blir det en sammandragning mindre i slutändan.”
Tankar och känslor
Båda föderskorna beskrev sin inställning under förlossningen som att de bara
behövde fortsätta, kämpa på och hålla ut. Om förlossningsupplevelsen
konstaterades att det kunde ha varit värre samt att man har varit nöjd över sin
prestation. Den ena föderskan ansåg att det var bra att hon inte hade byggt upp
någon bild över hur förlossningen skulle vara och att hon tror att det var lättare
på det sättet. Föderskan ansåg att det var onödigt att bekymra sig.
”Jag tyckte att det var bra att jag på det viset inte hade tänkt på hur det ska vara,
jag tror nog att det är lättare på det viset.”
”Jag kom underfund med att det är onödigt att bekymra sig.”
”Jag måste försöka lite till ännu, enda tanken i huvudet på mig var att jag måste
försöka få ut det här nu. Så det var nog bara att kämpa på.”
7.3 Sambandet mellan föderskans personliga
engagemang och förlossningsupplevelsen
Sambandet mellan föderskans personliga engagemang inför förlossningen och
förlossningsupplevelsen kommer här att analyseras genom att jämföra de båda
gruppernas (grupp 1 och grupp 2) förlossningsupplevelse utgående från
begreppen trygghet, smärta samt tankar och känslor. Grupp 1 hade aktivt
förberett sig inför förlossningen medan grupp 2 i jämförelse inte hade förberett
sig lika aktivt. Båda grupperna var nöjda med sina sätt att förbereda sig inför
förlossningen. Båda grupperna har konstaterat på respektive sätt att en
förlossning aldrig kan gå precis som man har tänkt.
Trygghet
Båda grupperna kände sig trygga under förlossningen. Det som skiljer
grupperna åt är faktorerna som inverkade på trygghetskänslan. Båda grupperna
29
kände sig trygga av personalens positiva bemötande. Den första gruppen
upplevde det som tryggt att vara väl förberedd, att ha en känsla av kontroll och
att kunna hantera situationen, samt att man kunde använda sig av andningsövningarna. Den andra gruppen nämnde förutom personalens bemötande
endast sin inställning att kämpa på som en trygghetsfaktor. Grupp ett upplevde
stressad och oprofessionell personal, känslan av att inte veta vad som händer
på grund av bedövning samt en panikattack under förlossningen som otryggt.
Dessa faktorer är alla av sådan natur att föderskorna inte själva kunde
kontrollera huruvida de inträffade eller inte.
Smärta
Båda grupperna upplevde smärtan större än förväntat. Oberoende av hur
förberedelserna inför förlossningen sett ut så blev man överraskad av smärtan. I
den första gruppen var smärtan större än förväntat även om man på förhand
hade förväntat sig en stor smärta. I den andra gruppen överraskade smärtan
även om man hade försökt tänka bort den eller inte försökt föreställa sig den.
Båda grupperna beskrev sig ha fått effektiv smärtlindring i något skede av
förlossningen.
Tankar och känslor
Tankarna och känslorna kring förlossningen skiljer sig en del mellan de båda
grupperna. I den första gruppen beskrivs förlossningsupplevelsen som
annorlunda än förväntat men inte på ett negativt sätt. Den andra gruppen
beskriver sina tankegångar under förlossningen som att de kämpade på,
försökte hålla ut och fortsätta lite till. Båda grupperna var nöjda över sina
prestationer under förlossningen. En föderska i den första gruppen beskriver sig
som nöjd över sin prestation just därför att det inte gick lika lätt som hon hade
förväntat sig. I grupp 1 har man varit nöjd över hur man har kunnat använda sig
av sin fysiska eller psykiska förberedelse under förlossningen. I den första
gruppen där man förberett sig mera aktivt inför förlossningen var alla nöjda över
sina respektive förberedelser även om man beskrev sig ha nytta av dem eller att
man inte under förlossningen kunnat använda sig av information som man hade
anförskaffat. En genomgående tanke för alla föderskor i den första gruppen var
att man inte kan förbereda sig till hundra procent inför sin första förlossning.
Den andra gruppen beskriver sig som nöjd över att på förhand inte ha haft
30
någon klar bild eller föreställning om hur förlossningen kommer att gå till, och
istället hanterat förlossningen genom att kämpa på. Tankegången där går ut på
att det skulle vara onödigt att bekymra sig på förhand och att det ändå inte kan
gå precis som man har tänkt sig.
8 Tolkning
I detta kapitel tolkas resultatet utgående från de två forskningsfrågorna mot de
teoretiska
utgångspunkterna,
den
teoretiska
bakgrunden
och
tidigare
forskningen. Den första forskningsfrågan behandlas enligt kategorierna
”Information”, ”tankar och inställning”, ”samtal” samt ”praktisk övning”. Den
andra forskningsfrågan behandlas utgående från kategorierna ”trygghet”,
”smärta” samt ”tankar och känslor”.
Kategorierna anges i kursiv stil. Med
hänvisning till resultatet anges även fortsättningsvis föderskorna som grupp 1
eller grupp 2 för tydlighetens skull.
8.1 Hur engagerar sig förstföderskan personligen
inför förlossningen?
Förutom den goda förberedelsen man får via mödrarådgivningen under
graviditeten kan föderskor förbereda sig inför förlossningen genom konkreta
saker. Man kan träna avslappnings- och andningsövningar, gå på föreläsningar,
samtala med andra kvinnor, läsa på, gå en profylaxkurs samt göra upp en
förlossningsplan. Till mental förberedelse hör till exempel att skapa sig en bild
av babyn och förlossningen, drömmar kring förlossningen samt att man går in i
sig själv och fokuserar på vad som ligger framför44. Enligt Eriksson, Fjellvang
och Ulfsdottir spelar även inställningen till förlossningen roll, positivt eller
negativt45.
44 Silverstolpe & Söderberg, 2006, s 41, 60-61, 85, 88
45 Eriksson, Fjellvang & Ulfsdottir, 2009, s 100
31
Information
Kvinnorna i vår studie har enligt exemplen ovan i olika utsträckning läst
information på egen hand kring förlossningen. Föderskorna i grupp 1 har aktivt
sökt
information
genom
böcker,
dokumentärprogram
samt
via
nätet.
Föderskorna kände att det var viktigt att skaffa sig en så klar bild som möjligt
om hur en förlossning kan se ut för att vara förberedd inför sin förlossning.
Föderskorna i den här gruppen angav att de kände sig tillräckligt förberedd inför
sin förlossning. I grupp 2 hade föderskorna i jämförelse inte varit aktiva i
informationssökning och upplevde sig inte heller ha behov av det. De ville nog
på ett ungefär veta hur en normal förlossning går till men trodde inte att det
skulle löna sig under förlossningen. De kände sig också förberedda inför sin
förlossning.
Samtal, tankar och känslor, praktisk övning
Skillnader fanns också i föderskornas behov av att tala med andra kring
upplevelser och erfarenheter. Föderskorna i grupp 1 hade till exempel varit
aktiva i diskussionsforum, pratat med partnern om partnerns roll samt pratat
med andra som fött barn eller som var gravida. Föderskorna i grupp 2 tyckte att
de skulle ha kunnat fråga upp mera hur andra upplevt en förlossning.
Andningsövningar hade föderskor från båda grupperna testat i olika
utsträckning.
Orsaken till varför föderskorna i grupp 2 inte lika aktivt samtalat eller aktivt sökt
information kan man hitta utgående från gruppernas skillnader i tankar och
inställning. Föderskorna i grupp 1 har lagt vikten på att de innehar information,
föreställt sig förlossningen, lagt praktiska och konkreta saker på minnet och
funderat kring smärtlindringsalternativ. Föderskorna uppgav att de litar på
personalen men talade mera om sin egen roll och tilltänkta prestation.
Kvinnorna i grupp 2 har slutat fundera på förlossningen och tar det lugnt. De har
intalat sig att allting går bra, att det inte finns så mycket att göra och att kroppen
sköter det mesta. De betonade att de tror att de inte kommer att vara sig själva
under förlossningen och därför inte ha så mycket nytta av mycket information.
Föderskorna satte stor vikt på barnmorskans roll och angav att de litar på att
barnmorskan vägleder dem under förlossningen. Smärtlindringen ville de också
ta efterhand ”som det kommer”.
32
Inställningen till förlossningen skiljer sig mellan de två grupperna genom att den
första gruppen sätter en större vikt på hur de föreställer sig prestera utgående
från information, medan den andra gruppen sätter större vikt på vägledning
genom förlossningen och kroppens förmåga att sköta en förlossning. De olika
inställningarna till förlossningen anger också den olika nivån av egen
förberedelse inför förlossningen. Föderskorna som i större utsträckning sätter
förlossningen i kroppens och barnmorskans händer har inte lika stort behov av
att förbereda sig genom att skaffa information, öva andning eller samtala med
andra gravida. Hos dem tar sig den mentala förberedelsen form genom att de
tar det lugnt och fokuserar på att låta kroppen sköta sitt.
8.2 I vilken utsträckning kan man se ett samband
mellan förlossningsupplevelsen och förstföderskans
personliga engagemang inför förlossningen?
Det är av betydelse för förlossningsupplevelsen vilka förväntningar man har
inför sin kommande förlossning46. Man kan antingen känna sig redo eller inte
redo inför mötet med det okända; förlossningen och föräldraskapet, och
förväntningarna kan blandas med både oro och längtan47. Dock är det en
omöjlighet att förstå eller tolka en annan människas upplevelse till fullo eftersom
varje människas upplevelse är individuell48.
Trygghet
I resultatet framkom att föderskorna i grupp 1 kände sig trygga eftersom de var
väl förberedda och upplevde sig ha kontroll över situationen. Enligt Eriksson49
behöver man ha kunskap om situationen man befinner sig i för att kunna
kontrollera den, vilket stöder vårt resultat för föderskorna i grupp 1. Även
resultatet av Melenders och Lauris studie (2002) visar att faktorer som skapar
trygghet under förlossningen bland andra är kunskap om graviditet och
förlossning. Enligt Eriksson leder dock okunskap om sin situation till minskad
trygghet. Resultatet i vår undersökning påvisade inte någon utsagd otrygghet
46 Ayers & Pickering, 2005
47 Lundgren & Wahlberg, 1999
48 Eriksson, 1987, s 61
49 Eriksson m.fl., 1986, s 22-24
33
hos föderskorna i grupp 2. Föderskorna i grupp 2 var de föderskor som på
förhand inte hade satt sig in i så mycket information om förlossningen och hade
således mindre kunskap om sin situation än föderskorna i grupp 1. Avsaknaden
av otrygghet under förlossningen hos föderskorna i grupp 2 kunde förklaras
med Segestens50 fyra olika kategorier om trygghet; känslan av ett allmänt inre
välbefinnande, tilltro till det egna jaget, tilltro till tillvaron i allmänhet och att man
inte upplever sig vara utsatt för fara eller hot. Båda föderskorna beskrev
förlossningen som att de bara kämpade på och höll ut och litade på att kroppen
skötte sitt. De kände sig även trygga tack vare personalen. Detta knyter direkt
an till tilltron till det egna jaget, tilltron till tillvaron i allmänhet och att man inte
upplever sig vara utsatt för fara eller hot. Vårt resultat innehåller dock inget
material om föderskornas känsla av ett allmänt inre välbefinnande.
En föderska i grupp 1 upplevde otrygghet under krystningsskedet då hon inte
visste vad som hände. Detta resultat stöds av Eriksson 51 då hon talar om att
otrygghet uppstår vid en tillfällig kapacitetsnedsättning. För föderskan blev
krystningsskedet en kapacitetsnedsättning då hon inte kände krystbehov och
detta gjorde henne otrygg.
Föderskorna i båda grupperna kände sig trygga tack vare personalens lugna
arbetssätt och goda bemötande. Detta överensstämmer med Erikssons52
relationstrygghet, om att vårdaren skall kunna överföra sin yrkesmässiga
trygghet till patienten för att patienten skall kunna känna sig trygg. Patientens
trygghet ökar också med hjälp av trygga människor i patientens omgivning.
Nämnas bör också att trygghetskänslan hos de olika föderskorna kan basera
sig på andra saker än själva situationen under förlossningen. Både Segesten53
och Eriksson54 anger andra faktorer som påverkar tryggheten. Eriksson talar om
den inre tryggheten som kräver positiva upplevelser och tillit till medmänniskor.
Segesten baserar också tryggheten på grundtryggheten som man som barn
skapar sig genom att först lita på omvärlden och sedan på sig själv. Vårt
50
51
52
53
54
Segesten, 1994, s 19
Eriksson m.fl., 1986, s 22-24
Eriksson m.fl., 1986, s 22-24
Segesten, 1994, s 22
Eriksson m.fl., 1986, s 22-24
34
material från undersökningen täcker inte dessa övriga faktorer. Samtliga
faktorer som påverkade trygghetskänslan negativt var av sådan karaktär att
informanterna inte själva hade möjlighet att kontrollera dem.
Smärta
Enligt Olofsson55 kan en väl insatt och förberedd kvinna uppleva förlossningssmärtan något lindrigare än en oförberedd kvinna trots att skillnaden kan vara
liten. Enligt vårt resultat upplevde samtliga föderskor oberoende av förberedelse
smärtan som större än förväntat. De föderskor som förberett sig på en stor
smärta beskrev den trots detta som värre än förväntat. Även resultatet i Cronins
studie (2003) påvisar att samtliga föderskor kände sig oförberedda eller
chockade med tanke på smärtan under förlossningen. Oberoende av grupperna
i vår undersökning upplevde föderskorna att de kunde hantera smärtan
respektive blev överrumplade av den eller skrämdes av den.
I enlighet med Tarkka och Paunonen (1996) upplevdes en effektiv smärtlindring
som positiv under förlossningen. En föderska beskrev smärtlindringen som
underbar. Enligt Goodmans studie (2004) var de som känt mindre smärta under
förlossningen nöjdare över förlossningsupplevelsen. Vårt material har inte mätt
föderskornas smärtnivå under förlossningen utan endast upplevelsen av den.
Alla föderskor sade sig ändå oberoende av smärtupplevelsen vara nöjda med
förlossningen till slut. Utgående från vårt material kan vi inte heller ingående
jämföra hur nöjda föderskorna varit med förlossningen.
Tankar och känslor
Eriksson56 menar att människan blir sårbar i upplevelsen och finner sig själv
utan något direkt skydd. Trots att upplevelsen är unik för varje individ behöver
hon känna gemenskap, känna sig förstådd, accepterad och besvarad. Hon
behöver stöd i sårbarheten och är därför beroende av någon som kan möta
henne i upplevelsens stund. Detta kan appliceras på studien eftersom
informanterna rapporterade stödet från partner, stödperson eller personal som
en viktig bidragande faktor till en mera positiv förlossningsupplevelse. Alla utom
en av informanterna rapporterade att vårdpersonalens bemötande ökade
55 Olofsson, 2003, s 15-16
56 Eriksson, 1987, s 63-64
35
trygghetskänslan under förlossningen, vilket kan anses som avgörande för
förlossningsupplevelsen eftersom känslan av sårbarhet torde förmildras av
trygghetskänsla. Någon av informanterna hade också diskuterat förlossningen
och partnerns roll inför förlossningen och hade under förlossningen bra stöd av
honom. En annan informant upplevde det som ett bra stöd att ha en studerande
med under förlossningen, eftersom studerande hade möjlighet att närvara under
hela förlossningen så att det således fanns en person ur vårdteamet som varit
med ända från början när det var dags att börja krysta efter skiftesbyte.
Samtliga informanter rapporterade att de kände sig nöjda med sitt engagemang
inför förlossningen och att de i det stora hela gjorde vad de kunde för att
förbereda sig enligt de behov som de själva hade. Alla har i olika ordalag
uttryckt att det inte går att förbereda sig till fullo inför sin första förlossning, men
också att de under förlossningen kände sig så väl förberedda som det går med
tanke på svårigheterna att förbereda sig. Detta står i kontrast mot Cronins
studie (2003), där resultatet påvisar att föderskorna i studien kände sig
oförberedda
och
chockade
under
förlossningsförloppet
oberoende
av
förlossningsförberedelse, speciellt med tanke på smärta. Samtliga informanter i
denna studie rapporterade dock smärtan som värre än förväntat. I Cronins
studie läses också att människor i föderskans omgivning var av större betydelse
för föderskans förberedelse än vårdpersonal och kommunala tjänster. Bland
denna studies informanter rapporterades att man hade nytta av både
mödravården och kontakten till vänner och familjemedlemmar som fött barn,
men att det var lättare att relatera till den kunskap som man fick från vänner och
familjemedlemmar eftersom den var mer nyanserad. Den var också användbar
under själva förlossningen eftersom man lättare kom ihåg den.
Födeskorna i grupp 1 upplevde förlossningen som annorlunda än förväntat i
fråga om smärtupplevelse, förlossningsförloppet eller förlossningens längd. Man
hade förväntat sig en normal förlossning och föreställt sig hur den skulle bli.
Ayers och Pickering (2005) stöder föreställningen om en normal förlossning
utan komplikationer. Trots att upplevelsen blev annorlunda var den inte negativ.
Föderskorna i grupp 2 hade inställningen att de bara måste fortsätta kämpa
under förlossningen och var nöjda med att på förhand inte ha byggt upp en bild
över förlossningen. Rautava, Erkkola och Sillanpää (1991) skriver att kvinnor
36
med hög nivå av kunskap upplevde intagningen till förlossningen mera positiv
medan de i jämförelse med kvinnor med lägre kunskap var mera kritiska och
hittade flera brister om förlossningsmiljön och personalen. Kvinnor med låg
kunskapsnivå angående graviditet och förlossning litade i större utsträckning på
personalen. Vidare rapporterade dock kvinnorna med hög kunskapsnivå att de
klarat förlossningen bättre på grund av sitt självförtroende under förlossningen
och tack vare kunskap om förlossning.
upplevde
mera
besvikelse
eller
Kvinnorna med låg kunskapsnivå
chock
över
förlossningsupplevelsen.
Respondenterna har i denna studie inte mätt kunskapsnivån angående
graviditet och förlossning, utan endast funnit olikheter i behovet av att förbereda
sig och samla information inför förlossningen. Oberoende av behov och
engagemang har alla utom en informant rapporterat att de är nöjdla med
förlossningsupplevelsen.
Ingen
har
rapporterat
missnöje
angående
förlossningsupplevelsen som helhet.
En av informanterna rapporterade att den mentala förberedelsen utgjorde den
största delen av hennes personliga engagemang inför förlossningen. Då man
ser på kategorierna för det personliga engagemanget på sidan 21 kan alla utom
”praktisk övning” direkt kopplas till mental förberedelse. Enligt Olofsson57
påverkas till exempel smärtupplevelsen av kvinnans inställning, mentala balans
och trygghetskänsla. Genom en bra mental förberedelse skapar man de bästa
förutsättningarna
för
att
inte
drabbas
av
panik
eller
ångest
under
förlossningen58. Det har tidigare konstaterats att trygghetskänslan är en
avgörande faktor för hur förlossningen upplevs. Genom att förbereda sig
mentalt; samla information, samtala och ha en sund inställning, skaffar man sig
verktyg för att lättare kunna uppleva förlossningen som trygg. Resultatet i
studien visar att hur förberedelserna i sig ser ut varierar från individ till individ
enligt var och ens behov. Det är således inte möjligt att säga hur det personliga
engagemanget inför förlossningen bör se ut för att skapa en så bra förlossningsupplevelse som möjligt, men det är viktigt att man gör det man själv anser vara
givande. Det är slutsumman av det personliga engagemanget som tillsammans
skapar en inställning och känsla, vilket i sin tur har betydelse för hur
förlossningen upplevs.
57 Olofsson, 2003, s 15
58 Silverstolpe & Söderberg, 2006, s 41
37
9 Kritisk granskning
I följande kapitel granskas innehållet i studien kritiskt enligt Larssons59 kvalitetskriterier för kvalitativa studier. Granskningen delas in i tre stycken: kvaliteter hos
framställningen i sin helhet, kvaliteter hos resultaten och validitetskriterier.
9.1 Kvaliteter hos framställningen i sin helhet
Kvaliteterna hos framställningen i sin helhet beror på perspektivmedvetenhet,
intern logik och etiskt värde. Perspektivmedvetenhet innebär att man är
medveten om att fakta alltid är perspektivberoende, man har redan vid första
mötet med det som ska tolkas en förförståelse som vartefter tolkningsprocessen
framskrider förändras. Lösryckta fakta måste placeras i en helhet för att få en
innebörd.
Intern
datainsamling
logik
och
uttrycker
analysteknik.
en
harmoni
mellan
Forskningsfrågorna
forskningsfrågor,
är
styrande
för
datainsamlingstekniker och analys. Med etiskt värde menas att studien bör
uppvisa god etik. Detta innefattar huruvida man håller sig till sanningen, är
omsorgsfull i sina slutsatser, garanterar deltagarnas anonymitet och praktiserar
vetenskaplig hederlighet, det vill säga att man inte fuskar med det man uppfattar
som sanning. 60
När respondenterna fick idén till studien hade båda en förförståelse för ämnet.
Risken med förförståelse är att man låter den påverka tolkningsprocessen, men
det
kan
också
vara
själva
förförståelsen
som
väcker
intresset
för
undersökningen. Respondenterna har haft en objektiv ansats under arbetets
gång enligt bästa förmåga. Den förförståelse som fanns var att föderskor har
olika behov av att engagera sig inför en förlossning, vilken har stärkts under
tolkningsprocessens gång. Studien har också resulterat i kunskap utöver den
egna förförståelsen, vilken respondenterna hade innan undersökningen
påbörjades. Datainsamlingsmetoden består av en enkät och av intervjuer.
Respondenterna valde att intervjua efter förlossningen, eftersom det fanns en
förförståelse om att ett samtal efter förlossningen skulle gynna undersökningen
59 Larsson, 1994
60 Larsson, 1994, 165-171
38
bättre då möjligheten till diskussion och utredning av eventuella missförstånd på
plats fanns. Varje förlossningsupplevelse är unik och en intervju gjorde enligt
respondenterna materialet också mera nyansrikt. Data analyserades med
innehållsanalys, vilket gjorde att respondenterna lyckades hitta kategorier ur
materialet. Dessa bidrog till att tydliggöra resultatet utgående ifrån forskningsfrågorna.
Informanternas anonymitet garanterades innan undersökningens början och
ingen av informanternas identitet har blivit röjd i studien. Eftersom detta inte är
ett beställningsarbete har inget behov av att hålla en beställare anonym funnits.
Respondenterna har enligt bästa förmåga objektivt tolkat materialet och
framställt resultatet.
9.2 Kvaliteter hos resultaten
Kvaliteter hos resultaten beror enligt Larsson61 på innebördsrikedom, struktur
och teoritillskott. Med innebördsrikedom menas huruvida man lyckats gestalta
något så att nya innebörder uppstår. Det gäller att ge färgrika beskrivningar för
att läsaren ska förstå vad beskrivningen egentligen betyder, men ändå hålla
beskrivningen neutral och fri från fördomar. Används kategorier ska man kunna
lyfta fram vad som är unikt för just det fenomen som kategorin representerar.
God struktur innebär att materialet är överskådligt och reducerat till det
väsentliga, resultaten bör ha en så enkel och tydlig struktur som möjligt.
Analysen bör ge en helhetsbeskrivning av forskningsområdet. Teoritillskott
handlar om tidigare teorier som använts i studien, huruvida man kunnat relatera
till dem och ifall resultatet tillfört något nytt.62
Det finns flera tidigare studier kring ämnet förlossningsupplevelse och vad som
påverkar den. Nischen för denna studie är att respondenterna ville undersöka
förberedelserna inför den första förlossningen, vad föderskorna konkret gör
framom vilka förväntningar och vilken inställning man har, samt undersöka ifall
det har påverkan på förlossningsupplevelsen. Resultatet visar dock att
föderskans egen förberedelse till stor del handlar om att förbereda sig själv
61 Larsson, 1994
62 Larsson, 1994, s 170-173
39
mentalt. Hur det personliga engagemanget i praktiken sett ut finns beskrivet på
sidan 20–24. Respondenterna upplever att resultatredovisningen är tydlig och
lyfter fram det väsentliga. För att ge en färgrikare beskrivning finns minst ett
citat av informanterna under varje kategori eller underkategori, utanför
tabellerna. Kategorierna som används är sådana som blev synliga vid analys av
enkäterna och intervjuerna. Vissa av kategorierna tangerar varandra i fråga om
innehåll, men alla beskriver ett skilt fenomen. Trots att respondenterna hade
önskat ett bredare underlag med tanke på antal informanter finnes resultatet
tillfredsställande. Resultatet bidrar inte med väldigt mycket ny kunskap, men
ökar förståelsen för ämnet och svarar på forskningsfrågorna.
Studien är uppbyggd enligt Yrkeshögskolan Novias anvisningar för lärdomsprov.
Resultatredovisningen har bearbetats flera gånger för att uppnå en så tydlig
struktur som möjligt och respondenterna har tagit med det som ansetts vara
väsentligt för studien från det insamlade materialet. Analysen är objektiv och
inga fakta har medvetet lämnats bort. Tidigare teori som använts består av
vetenskapligt granskade forskningar. Som teoretisk bakgrund har mödravård,
smärta, att förbereda sig inför förlossning och förlossningsupplevelsen
behandlats utifrån de källor som anges i kapitlet i fråga. Respondenterna har
relaterat resultaten till den teoretiska bakgrunden och till samtliga använda
tidigare forskningar förutom tre. Den tidigare forskningen har främst stöttat
studiens resultat, men också i något fall varit motstridig.
9.3 Validitetskriterier
Validiteten hos resultaten behandlas enligt diskurskriteriet, det pragmatiska
kriteriet och det heuristiska värdet enligt Larsson63. Diskursitet betyder huruvida
påståenden och argument i studien står sig gentemot övriga argument, det vill
säga att studiens resultat i jämförelse med övriga alternativa resonemang är
trovärdigt. Ifall studiens resultat är sådant att andra inte finner direkta svagheter
hos har studien en god kvalitet. För att uppnå god kvalitet har respondenterna
följt Yrkeshögskolan Novias anvisningar för lärdomsprov, regelbundet emottagit
handledning och behållit en objektiv ansats i arbetsprocessen. Resultatet har
tolkats mot teoretisk bakgrund och tidigare forskningar för att stärka påståenden
63 Larsson, 1994, s 178-180, 185-186
40
och argument. Här bör påpekas att resultaten hade varit slagkraftigare ifall
informanterna hade varit flera till antalet, vilket också var respondenternas
önskan.
Det pragmatiska kriteriet lägger vikt vid konsekvenserna av de resultat som
åstadkommits av studien. Det är viktigt att man kan förankra resultatet i
verkligheten och förmedla det till praktiken. Denna studie kommer att finnas
tillgänglig i Yrkeshögskolan Novias bibliotek. Eftersom det inte är fråga om ett
beställningsarbete, kommer respondenterna inte att presentera arbetet för en
beställare. Det ät dock respondenternas önskan att alla intresserade ska kunna
ta del av arbetet och att det ska komma till nytta i praktiken.
Heuristiskt värde betyder enligt Larsson i vilken utsträckning studien gör att
läsaren kan se någon aspekt av verkligheten på ett nytt sätt. Det heuristiska
värdet ligger alltså i att ge läsaren ett kunskapstillskott genom själva
framställningen, det vill säga ett förändrat sätt att se på verkligheten på grund
av ett förändrat tankesätt. Det kan till exempel röra sig om nya begrepp eller att
man lyckats relatera en företeelse till ett sammanhang som ökar förståelsen för
företeelsen i fråga. Detta åstadkoms genom en lyckad analys. Respondenterna
har genom innehållsanalys tydliggjort resultatet enligt bästa förmåga och funnit
nya kategorier. Dessa kategorier kunde i likhet med kategoriernas innehåll inte
på förhand förutses av respondenterna. Förhoppningen är att resultaten speglar
verkligheten på ett trovädigt sätt, att de belyser ämnet från en ny synvinkel och
ger en bättre förståelse för ämnet.
10 Diskussion
Syftet med studien var att skapa förståelse för hur förstföderskans personliga
engagemang inför förlossningen påverkar förlossningsupplevelsen. Detta
undersöktes
utgående
från
forskningsfrågorna;
”Hur
engagerar
sig
förstföderskan personligen inför förlossningen?” samt ”I vilken utsträckning kan
man se ett samband mellan förlossningsupplevelsen och förstföderskans
personliga engagemang inför förlossningen?”. Respondenterna upplever att
41
undersökningen långt har svarat på forskningsfrågorna och att syftet med
undersökningen har uppnåtts. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys
och resultatet har presenterats med hjälp av tydliga kategorier.
I undersökningen har begreppet personligt engagemang använts framom
begreppet personlig förberedelse. Detta för att inte riskera att underminera
mödravårdens roll i Finland, eftersom mödravårdens verksamhet bland annat
går
ut
på
att
förbereda
den
gravida
kvinnan
inför
förlossningen.
Respondenternas avsikt var som nämnt inte att undersöka mödravårdens
förlossningsförberedelse.
Under
framställningen
av
studien
upplevde
respondenterna att begreppet personlig förberedelse skulle ha varit mest
optimal. För att tydliggöra syftet med undersökningen användes båda
begreppen under framställningen. För respondenterna är de båda begreppen
tydliga i sin betydelse, dock finns förståelse för att andra inte insatta möjligen
kan uppleva användningen av två begrepp som diffust.
Större underlag för undersökningen i form av flera informanter hade varit
önskvärt. Flera informanter skulle ha gett ett mera fylligt material samt gett
resultatet större relevans. Antalet informanter begränsades delvis på grund av
att materialet behövde insamlas vid två olika tillfällen nära förlossningen. Även
det
faktum
att
datainsamlingen
måste
anpassas
till
föderskornas
graviditetsveckor och respondenternas korta tidsschema att förverkliga studien
spelade in på möjligheterna att hitta lämpliga informanter. De tillfrågade som
inte var med i undersökningen tackade nej eller svarade inte på förfrågan.
Antalet tillgängliga forskningar visade sig vara få och tangerade inte heller exakt
samma tema som respondenternas undersökning har. Endast en forskning
behandlar själva förberedelsen inför förlossningen, medan flera forskningar
fokuserar mera på förlossningsupplevelsen. Tre forskningar kunde inte
användas i tolkningen men ökade istället respondenternas förförståelse inför
ämnet.
Resultatet visade att föderskorna kunde delas in i två grupper utgående från i
vilken utsträckning de hade förberett sig enligt kategorierna samtal, information,
praktisk övning samt tankar och inställning. Oberoende av kategorierna sattes
stor vikt på termen mental förberedelse, vilken visade sig övergripa
42
förberedelsen inför förlossningen. Av materialet kan man inte avgöra ifall graden
av förberedelse skulle korrelera med intresse för förlossningen. Det personliga
engagemanget inför förlossningen och förlossningsupplevelsen visade sig inte
ha ett direkt samband, eftersom alla informanter var nöjda med upplevelsen
oberoende av förberedelsen. De föderskor som förberett sig mer aktivt upplevde
förlossningen annorlunda än förväntat. De föderskor som inte förberett sig lika
aktivt i jämförelse var nöjda med att inte ha haft någon klar bild av förlossningen
i förväg. Man riskerar alltså inte att bli besviken över förlossningsupplevelsen
ifall man inte bygger upp en förväntning eller bild över hur ens förlossning borde
se ut.
Inställningen under graviditeten med tanke på förlossningen visade sig vara en
betydande faktor när det gäller behovet av att personligen engagera sig inför
förlossningen. Föderskornas behov av att engagera sig inför förlossningen var
olika. Behovet av förberedelse verkar basera sig på personlig inställning och är
avgörande för hur förberedelserna tar sig i uttryck rent praktiskt. Av resultatet att
döma är det inte av största betydelse just på vilket sätt man engagerar sig inför
förlossningen utan endast att föderskan gör det som bäst tillfredsställer hennes
behov under graviditeten. Det verkar vara så att det personliga engagemanget
fyller ett stort behov även under själva graviditeten. Genom att fylla de behov
som man har under graviditeten med tanke på förlossningen, förbereder man
sig inför sin förlossning. Tankar, känslor och frågor som föderskan upplever
under graviditeten kan forma behoven som formar förberedelsen.
Lärorikt
och
givande
var
att
respondenternas förförståelse
ändrades.
Respondenterna hade en förförståelse att det personliga engagemanget inför
förlossningen skulle ha en större betydelse för förlossningsupplevelsen än
resultatet visade. Förförståelsen var att ett aktivt personligt engagemang inför
förlossningen skulle ha en mera positiv inverkan på förlossningsupplevelsen i
jämförelse med en mindre aktiv förberedelse. Studien har ökat respondenternas
förståelse för ämnet och visat att en gravid kvinna som till synes inte sätter stor
vikt på förlossningsförberedelser ändå kan ha en sund inställning till
förlossningen.
43
För att göra materialet till undersökningen mera nyansrikt och fylligt kunde
respondenterna ha samlat in mera information om föderskornas inställning och
tankar kring förlossningen via enkäten. Detta för att få en bättre förståelse för
själva förberedelserna och orsaken bakom de olika behoven av att förbereda
sig. Eftersom den mentala förberedelsen i hög grad påverkade förlossningsförberedelsen, hade mer material i form av reflektioner och tankegångar kring
förlossningen varit användbar. För att fortsätta på studien kunde man vid
informanternas eventuella nästa graviditet även här följa med dem inför nästa
förlossning. En genomgående tankegång hos föderskorna var att man inte kan
förbereda sig till hundra procent inför sin första förlossning. Därför skulle det
vara givande att följa med hur föderskorna skulle använda erfarenheten från sin
första förlossning vid en eventuell nästa graviditet för att se ifall behoven av
förberedelse då skulle vara annorlunda.
Litteratur
Ayers, S. & Pickering, AD. (2005). Women’s expectations and experience of birth.
Psychology & Health, 20 (1), 79-92.
Cronin, C. (1997). First-time mothers – identifying their needs, perceptions and
experiences. Journal of Clinical Nursing, 12, 260-267.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forsknings-projekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1992). Broar – introduktion i vårdvetenskaplig metod. Åbo akademi,
Instutionen för vårdvetenskap, Vasa
Goodman, P., Mackey, M & Tavakoli, A. (2004). Factors related to childbirths
satisfaction. Journal of Advanced Nursing, 46 (2), 212-219.
Holme, I. & Solvang, B. (1991). Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Husebö, S. (1991). Boken om smärta. Örebro: Bokförlaget Libris.
Kitzinger, S. (2004). Att vänta och föda barn. [u.o.]: Albert Bonniers förlag.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. Lund: Studentlitteratur.
Leipälä, J. m.fl.. (2008). Fosterscreeningar – guide för dem som väntar barn.
Helsingfors.
Nystedt, A., Högberg, U. & Lundman, B. (2007). The negative birth experience of
prolonged labour: a case-referent study. Journal of Clinical Nursing, 14 (5), 579-586.
Melender, H-L. & Lauri, S. (2002). Experiences of security associated with pregnancy
and childbirth: a study of pregnant women. International Journal of Nursing Practice,
8 (6), 289.
Olofsson, N. (2003). Förlossningssmärta – och dess behandling. Lund:
Studentlitteratur.
Patel, R. & Tebelius, U. (1987). Grundbok i forskningsmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Safadi, R. (2005). Jordanian women: Perceptions and practices of first time
pregnancy. International Journal of Nursing Practice, 11 (6), 269-276.
Silverstolpe, N. & Söderberg, L. (2006) Rädd att föda – din väg till att våga., Falun:
Tryck Scandbook.
Tarkka, M-T. & Paunonen, M. (1996). Social support and it’s impact on mothers
experiences of childbirth. Journal of Advanced Nursing, 23, 70-75
Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Williams, C.E., Povery, R.C. & White, D.G. (2008). Predicting women’s intentions to
use pain relief medication during childbirth using the Theory of Planned behaviour
and Self-Efficacy Theory. Journal of Reproductive & Infant Psychology, 26 (3), 168179.
Bilaga 1
Enkät:
Skriv gärna utförliga svar på frågorna eller så mycket som känns relevant.
1. Hur upplever du graviditeten?
2. Vad gör du på egen hand för att förbereda dig inför förlossningen?
3. Hur viktigt är det för dig att vara insatt i förlossningsförloppet?
4. Vilka känslor har du inför din kommande förlossning?
5. Vad har du för tankar kring smärta och smärtlindring?
6. Vilket stöd förväntar du dig av din partner/släkting/vän som eventuellt närvarar
under förlossningen?
7. Känner du dig trygg inför din förlossning?
8. Vad kan du själv göra inför förlossningen för att uppnå trygghetskänsla under
förlossningen?
Bilaga 2
Intervju:
1. Berätta om din förlossning.
2. Motsvarade förlossningen dina förväntningar?
3. Kände du dig tillräckligt förberedd under förlossningen?
4. Kände du dig trygg under förlossningen?
5. Skulle du i efterhand ha gjort något annorlunda före din förlossning?
Bilaga 3
Bästa blivande mamma!
Vi är två blivande barnmorskor som studerar vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa. Vi
skriver just nu vårt lärdomsprov som handlar om hur förstföderskors personliga
engagemang inför förlossningen påverkar förlossningsupplevelsen. Undersökningen
är en del av lärdomsprovet. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur
förstföderskors personliga engagemang inför förlossningen påverkar
förlossningsupplevelsen, så att barnmorskan utifrån den kunskapen bättre ska kunna
bemöta och stöda den vårdtagande kvinnan. Er medverkan är viktigt för oss.
Deltagandet i undersökningen är frivilligt. Allt material som samlas in behandlas
konfidentiellt, det är bara vi som har tillgång till Era svar. I framställningen av
lärdomsprovet kommer samtliga deltagare att vara anonyma.
Insamling av data sker vid två tillfällen. Första gången med hjälp av enkät och andra
gången med intervju. Enkäten skickar vi till Er via mail när ni är i vecka 35 i
graviditeten. Ni får svara via mail. Två veckor efter förlossningen kontaktar vi Er åter,
och då kan vi tillsammans komma överrens om en lämplig tidpunkt för intervjun.
Tack för Er medverkan!
Johanna Broända
Annichen Fors
050 32 56 878
050 36 09 763
[email protected]
Vid oklarheter, kontakta oss.
[email protected]
Förstföderskans förberedelse – en
psykologisk synvinkel
Annichen Fors & Johanna Broända
Utvecklingsarbete för barnmorskeexamen
Utbildningsprogrammet för vård
Vasa 2011
UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP
Författare:
Annichen Fors & Johanna Broända
Utbildningsprogram och ort:
Vård, Vasa
Inriktningsalternativ:
Barnmorskearbete
Handledare:
Monika Koskinen, Lillemor Nylund
Titel: Förstföderskans förberedelse – en psykologisk synvinkel
Datum 10.11.2011
Sidantal 30
Bilagor 2
Sammanfattning
Syftet med utvecklingsarbetet är att få en större förståelse för förstföderskornas olika
behov av att förbereda sig under graviditeten ur ett psykologiskt perspektiv. I och
med resultatet i lärdomsprovet ”Förstföderskans personliga engagemang inför
förlossningen och dess påverkan på förlossningsupplevelsen” väcktes respondenternas intresse för vad som ligger bakom kvinnornas olika behov av att förbereda sig
under graviditeten. Forskningsfrågan är: Hur kan man förklara förstföderskornas olika
behov av förberedelse under graviditeten inför förlossningen ur ett psykologiskt
perspektiv? Data insamlades genom intervju. De teoretiska utgångspunkterna utgörs
av Erikssons och Maslows syn på begreppet behov och av Jungs syn på begreppet
individuation.
Resultatet visar att förstföderskans behov av förberedelse under graviditeten
påverkas av både förberedelse inför förlossningen och förberedelse inför
föräldraskap. Dessa förberedelser är en pågående process som ser ut och upplevs
olika för alla. Dessa olikheter måste kunna respekteras av barnmorskan i bemötandet
av den gravida kvinnan.
Språk: svenska
Nyckelord: behov, förberedelse, graviditet
Förvaras: Theseus.fi och Yrkeshögskolan Novias bibliotek.
EXPERT KNOWLEDGE IN MIDWIFERY
Authors:
Annichen Fors & Johanna Broända
Degree Programme, destination:
Health care, Vasa
Specialization:
Midwifery
Supervisor:
Monika Koskinen, Lillemor Nylund
Title: The primipara´s preparation – a psychological point of view
Date 10.11.2011
Number of pages 30
Appendices 2
Summary
The aim of the study was to gain a greater understanding of the primiparas'
differences in need for preparation for the delivery during pregnancy from a
psychological point of view. The results from the bachelor thesis ”The personal
engagement of the primipara before delivery and its effect on the birth experience”
awakened an interest in the respondents. The respondents asked the following
research question: How can you explain the primiparas’ differences in need for
preparation for the delivery during pregnancy from a psychological point of view?
Data was collected by interviewing a psychologist. The theoretical frame of reference
consists of Eriksson's and Maslow's views on the concept of needs and of Jung's
view on the concept of individuality.
The results show that the primiparas' need for preparation during pregnancy is
affected by both the preparation for delivery and preparation for becoming a parent.
These preparations are an ongoing process that is expressed and experienced
differently by everyone. These differences must be respected by the midwife when
she treats a pregnant woman.
Language: swedish
Keywords: needs, preparation, pregnancy
Filed at: Theseus.fi and Novia University of Applied Sciences library
Innehåll
1 Inledning ............................................................................................................ 1
2 Syfte och problemprecisering ............................................................................ 2
3 Teoretiska utgångspunkter................................................................................. 2
3.1 Erikssons syn på behov.............................................................................. 2
3.2 Maslows syn på behov ............................................................................... 3
3.3 Jungs syn på individuation ......................................................................... 4
4 Teoretisk bakgrund ............................................................................................ 5
4.1 Aaron Antonovsky och hans människo- och vetenskapssyn ...................... 5
4.2 KASAM-teorin ...................................................................................... 6
4.2.1 Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet .................................. 7
4.2.2 Komponenternas samspel ................................................................ 7
4.2.3 Stark eller rigid KASAM ..................................................................... 9
4.2.4 Stressorer .......................................................................................... 9
5 Undersökningens genomförande ....................................................................... 11
5.1 Halvstrukturerad intervju............................................................................. 11
5.2 Innehållsanalys ........................................................................................... 12
5.3 Undersökningens praktiska genomförande ................................................ 13
6 Resultat ............................................................................................................. 13
6.1 Behov av förberedelse inför förlossningen ................................................. 14
6.2 Behov av förberedelse inför föräldraskap ................................................... 15
6.2.1 Processen mot föräldraskapet........................................................... 16
6.2.2 Olika för alla ...................................................................................... 18
7 Tolkning ............................................................................................................. 20
7.1 Tolkning enligt Erikssons syn på begreppet behov ..................................... 20
7.2 Tolkning enligt Maslows syn på begreppet behov ...................................... 21
7.3 Tolkning enligt Jungs syn på begreppet individuation ................................. 22
7.4 Tolkning enligt Antonovskys KASAM-teori .................................................. 23
7.4.1 Begriplighet ...................................................................................... 23
7.4.2 Hanterbarhet ..................................................................................... 24
7.4.3 Meningsfullhet .................................................................................. 24
7.4.4 Komponenternas samspel ................................................................ 25
8 Kritisk granskning .............................................................................................. 26
8.1 Intern logik .................................................................................................. 26
8.2 Innebördsrikedom ....................................................................................... 27
8.3 Det pragmatiska kriteriet............................................................................. 28
9 Diskussion ......................................................................................................... 28
Litteratur
Bilagor
1
1 Inledning
För en kvinna medför en graviditet både fysiska och psykiska förändringar. Graviditeten på
ungefär nio månader fungerar i stort sett som en förberedelse inför förlossningen och livet
efteråt tillsammans med en liten baby. Tack vare en lång graviditet hinner kvinnan
förhoppningsvis med de förändringar som sker med hennes kropp och hon hinner hantera
de tankar som oundvikligen dyker upp.
Med lärdomsprovet ”Förstföderskans personliga engagemang inför förlossningen och dess
påverkan på förlossningsupplevelsen”1 ville vi skapa förståelse för hur förstföderskans
personliga engagemang inför förlossningen påverkar förlossningsupplevelsen. Två
grupper av förstföderskor blev synliga under kategoriseringen, grupp 1 som aktivt hade
förberett sig inför förlossningen och grupp 1 som inte förberett sig lika aktivt i jämförelse.
Det blev tydligt för oss att förberedelsen, samt variationen av dess utsträckning, bottnade i
känslan av behov för förberedelse hos föderskan själv. Behoven som kvinnorna hade
under graviditeten formade förberedelsen inför förlossningen. I och med detta resultat
väcktes intresset för vad som ligger bakom kvinnornas olika behov av att förbereda sig
under graviditeten.
Syftet med detta utvecklingsarbete är att få en större förståelse för förstföderskornas olika
behov av att förbereda sig under graviditeten
inför förlossningen ur ett psykologiskt
perspektiv. Med en psykologisk synvinkel menas hur en psykolog kan belysa detta ämne
genom sin professionella kunskap. Genom detta arbete hoppas vi kunna belysa något
som fångat vårt intresse under processen av vårt lärdomsprov. Varje liten del i pusslet av
att i yrkesrollen kunna förstå kvinnan framför sig tillför något till barnmorskans roll.
1 Fors & Broända, 2011.
2
2 Syfte och problemprecisering
Syftet med detta utvecklingsarbete är att få en större förståelse för förstföderskornas olika
behov av att förbereda sig under graviditeten
inför förlossningen ur ett psykologiskt
perspektiv.
Forskningsfrågor:
1. Hur kan man förklara förstföderskornas olika behov av förberedelse under
graviditeten inför förlossningen ur ett psykologiskt perspektiv?
3 Teoretiska utgångspunkter
Som teoretiska utgångspunkter har begreppen ”behov” av Eriksson och Maslow samt
”individuation” av Jung valts. Begreppet ”behov” motiveras av att den gravida kvinnans
behov av förberedelse står i centrum för respondenternas intresse. Begreppet
”individuation” motiveras av att varje kvinna är unik som individ.
3.1 Erikssons syn på behov
Eriksson2 förklarar begreppet behov utgående från en behovsklassifikation som till stort
grundar sig på Maslow, Murray och Frankl. Till att börja med har människan
upprätthållande, så kallade organiska behov. De organiska behoven är observerbara och
mätbara, exempel på dem är näring, utsöndring och undvikande av smärta. De
emotionella behoven utgörs till exempel av förväntan, glädje samt behov av strid och
skydd. Inom människan finns både positiva och negativa känslor och alla känslor kan ha
en positiv inverkan på hälsoprocessen hos henne. Kulturella och sociala behov är behov
relaterade till människans omgivning i vilken hon lever i, till exempel behov av utrymme,
identitet, traditioner, medmänskliga relationer och normer. De andliga behoven omfattar
människans behov av estetik, moral och etik samt religion. Människan har behov av
skönhet, harmoni och ordning. De religiösa andliga behoven hör ihop med de djupa
2
Eriksson. (1988). S 33-36.
3
livsfrågorna. Några av dem är människans behov av förståelse samt behovet av att ställa
frågor om livets mening, om döden och livet efter detta samt om Gud. Alla människor tror
på något, det vill säga alla människor har någon form av meningstillhörighet i livet.
Den sista gruppen av behov, utvecklingsbehoven3, grundar sig i människans begär att bli
bekräftad och utvecklas som den hon är till den hon är ämnad att vara. Den centrala
drivkraften bakom detta är möjligheten att växa, lära och skapa. Självförverkligande
innebär att man blir så som man har potentiell kapacitet till att vara, man utnyttjar sin
potentiella kapacitet. Människan använder sällan all sin kapacitet, sin energi, och presterar
därmed sällan så mycket som hon egentligen skulle kunna. För att människan ska
prestera behövs en mening och något att kämpa för som driver människan framåt. Man
behöver motivation och vilja. Detta gäller såväl små prestationer som då människan
använder större mängder av sin potentiella kapacitet. Själva presterandet i sig är ett viktigt
behov för människan, man vill uppnå något. Meningen, eller livets meningsfullhet som man
också kan kalla det, spelar en avgörande roll för den optimala hälsan.
3.2 Maslows syn på behov
Abraham Maslow förklarar begreppet behov med sin modell behovsstrappan, eller
modellen för behovshierarki som den också kallas. Begreppet delas ursprungligen in i fem
underkategorier. Dessa är fysiologiska behov, trygghetsbehov, gemenskaps- och
tillgivenhetsbehov, uppskattningsbehov och till slut självförverkligandebehov.4
De fysiologiska behoven är de mest grundläggande. Hit hör till exempel behov av mat,
sömn, vatten, syre och sex. Näst högst i hierarkin finns trygghetsbehovet. Trygghetsbehov
innebär ett behov av säkerhet och stabilitet. Människan behöver känna sig trygg och fri
från rädsla och finna en stadig punkt i tillvaron, vilken kan bestå av ett hem eller er familj.
Gemenskaps- och tillgivenhetsbehovet innebär att människan har ett behov av att tillhöra
grupper. Det grundar sig i att människan har ett behov av att känna sig älskad, accepterad
och behövd av andra. Hon vill känna att hon hör ihop med andra och att hon har en plats i
ett sammanhang. Vidare pratar Maslow om uppskattningsbehovet. Uppskattningsbehovet
har två underkategorier: självkänsla och uppskattning. Maslow menar att man når
3
4
Eriksson, K. (1988). S 35-36.
12manage B.V. (2011)
4
självkänsla genom att uppleva sig ha kompetens och kontroll över en uppgift, man
åstadkommer något. Men också uppskattning och uppmärksamhet från andra människor
behövs. Man vill ha erkännande och respekt för det man gör. Det sista behovet är självförverkligandebehovet. Detta är behovet av att bli mer av vad man är, människan vill bli allt
det hon är kapabel till att vara och allt det hon passar att vara. Man vill maximiera sin
potential.5
3.3 Jungs syn på individuation
Individuation betyder enligt Jung6 att bli sitt eget Själv, ett enskilt väsen. Individualitet avser
vårt innersta. Jung menar att begreppet individuation också kan översättas med begreppet
”självförverkligande”. Det betyder inte att individen blir självisk av individuation, utan att
hon motsvarar det som är unikt för just henne. Trots att alla människor är lika förekommer
alltid variabilitet, variationer i likheterna. Det är denna variabilitet som möjliggör
individualitet. Individuation kan således endast betyda en psykologisk utvecklingsprocess
som
sker
inom
ramarna
för
individens
egen
variabilitet,
och
under
denna
utvecklingsprocess blir människan till det bestämda, enskilda väsen som hon är menad att
vara.
Jung menar att varje individ är sammansatt av universiella faktorer, vilka i grunden är lika
för alla men förekommer i olika variationer hos varje individ tack vare är variabiliteten som
beskrivs ovan. Eftersom varje individ består av dessa universiella faktorer är individen
kollektiv, hon utgör alltså en del av en helhet. Individuation strävar till samverkan mellan de
universiella faktorerna. En samverkan betyder att kollektivet, helheten, utvecklas och
frodas samtidigt som individen utvecklas till det väsen hon själv är menad att vara.
Individuationens mål är alltså att frigöra Självet hos individen, att inte låta det kollektiva
omedvetna påverka människan som individ, så att hon kan utvecklas till det enskilda
väsen hon är menad att vara.
5
6
12manage B.V. (2011)
Jung. (1967). S 69-71.
5
4 Teoretisk bakgrund
Som teoretisk bakgrund har Aaron Antonovskys KASAM teori valts. Antonovsky har försökt
införa ett paradigmskifte i den medicinska vetenskapen eftersom man enligt honom alltför
länge haft ett patogenetiskt synsätt. Antonovsky studerar och kartlägger enligt det
salutogenetiska synsättet de faktorer som gör att människor kan bemästra livets många
svårigheter utan att dyka under för ohälsa7. Antonovskys salutogenetiska modell lämpar
sig ypperligt för att tillämpas på hälso- och sjukvården. Bland annat har man tillämpat
synsättet på hur man lever med funktionshinder, hur krigens olika trauman har påverkat
människor liv, kronisk sjukdom och livshotande sjukdomar8. Graviditet och att bli förälder
är också en avgörande händelse i livet som lämpar sig för att studera genom det
salutogenetiska synsättet.
4.1 Aaron Antonovsky och hans människo- och vetenskapssyn
Aaron Antonovsky (1923-1994) var en amerikansk professor i medicinsk sociologi som
trodde starkt på ett samband mellan sociologi och medicin9. Antonovskys holistiska syn på
människan innebär att man måste se människan i hennes totala livssammanhang
eftersom varje människa har en personlig livshistoria. Människans personliga livshistoria
bestämmer hur hon löser sina livs- och hälsoproblem10.
Antonovsky anser att människan själv skall bestämma i sitt liv för att kunna uppleva en
mening med tillvaron. En självbestämmande aktiv människa kan själv avgöra de viktiga
sakerna i livet och på vilket sätt hon vill leva. Kunskapsteoretiskt ser Antonovsky
människan som ett öppet system som ständigt står under omgivningens påverkan mot
vilken hon måste uppnå en lämplig relation för att överleva. Stressorer orsakar spänning i
det här systemet som förlorar jämvikten, och i detta fall måste jämvikten återskapas.
Stressorer kan enligt Antonovsky vara genetiska, mikrobiologiska eller personliga, som
7
8
9
10
Tamm, 2002, s 209.
Tamm, 2002, s 224-229.
Tamm, 2002, s 210.
Tamm, 2002, s 211-212.
6
livshändelser eller sjukdomar11.
Enligt Antonovsky begränsar man sin förmåga att
rehabilitera stressorernas inverkan på våra liv ifall man alltid betraktar stressorer som
något uteslutande negativt och sjukdomsalstrande12.
Det är när människan måste försöka återskapa ordningen som det salutogena synsättet,
för vilket Antonovsky är känd, blir aktuellt. Salutogenes är ett begrepp som kommer från
det latinska ordet salus som betyder hälsa eller frihet, samt det grekiska ordet genesis
som betyder ursprung. Man fokuserar alltså på hälsans ursprung. Enligt den salutogena
infallsvinkeln undersöker man människans position på ett kontinuum av hälsa och ohälsa
som motpoler13. Utgående från detta ställde Antonovsky frågan: Hur kan en organism
motstå det ständiga hotet av kaos och oordning? Själv svarar Antonovsky att människan
genom att göra sin tillvaro begriplig kan avvärja kaos och istället skapa ordning. När
människan blir tvungen att hantera en stressituation kan hanteringen leda till hälsa, och då
har människan hanterat spänningen på ett framgångsrikt sätt. Antonovsky menar att en av
de centrala uppgifterna för hälsovetenskaperna är att studera de faktorer som finns bakom
sätten att hantera spänning och skapa hälsa14.
Det salutogenetiska synsättet möjliggör förmågan att tänka i termer av olika faktorer som
tillsammans befrämjar en rörelse mot den friska polen på kontinuet 15 istället för att
fokusera på sjukdomen. Antonovsky själv sammanfattar det salutogenetiska synsättet på
följande sätt:
Ett salutogenetiskt tänkande öppnar inte bara vägen för en formulering och
vidareutveckling av en teori om problemhantering, utan tvingar oss dessutom att ägna vår
energi åt detta.
4.2 KASAM teorin
KASAM är den svenska översättningen av Antonovskys SOC, sense of coherence.
KASAM står för Känsla Av SAMmanhang. För att människan skall kunna uppnå en känsla
av sammanhang behöver hon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Människan
behöver kunna förstå olika situationer, de skall vara begripliga. Människan behöver tro att
11
12
13
14
15
Tamm, 2002, s 212.
Antonovsky, 1991, s 30.
Antonovsky, 1991, s 24.
Tamm, 2002, s 212-213.
Antonovsky, 1991, s 27.
7
hon kan hantera situationerna och det måste också vara meningsfullt att försöka hantera
dem. Dessa tre komponenter står i sampsel med varandra.
4.2.1 Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet
Komponenten begriplighet hanterar i vilken utrsträckning människan upplever inre och
yttre stimuli som begripliga. Har man en hög känsla av begriplighet så behöver
informationen man utsätts för vara ordnad, sammahängande och tydlig för att man ska
förstå den eller kunna förklara den16. Hanterbarhet innebär till vilken grad människan
upplever att hon har resurser till sitt förfogande, så att hon kan möta de krav som
situationerna kan ställa. Resurserna kan antingen var de som finns hos människan själv,
eller resurser som fås av andra i ens närhet som till exempel vänner, professionella eller
kolleger. Om människan i en sjukdomssituation upplever en hög grad av hanterbarhet
betyder detta att hon själv känner att hon kan påverka händelseförloppet, hon har resurser
att hantera detta. Hon känner sig inte heller som ett offer för omständigheterna 17.
Meningsfullhet innebär att människan upplever att livet har en mening och att situaioner
och händelser i livet är värda att satsa både energi och engagemang på. Har man en hög
känsla av meningsfullhet betraktar man svårigheter som utmaningar snarare än
motgångar1819. Antonovsky definierar själv samspelet mellan dessa tre komponenter,
KASAM, på följande sätt:
Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har
en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som
härror från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och
begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa
stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dess krav är utmaningar, värda investeringar
och engagemang20 21.
4.2.2 Komponenternas samspel
Enligt Antonovsky är dessa tre komponenter oupplösligt sammanflätade. Beroende på
både tillfälliga och generella livssituationer kan balansen mellan komponenterna variera
från människa till människa. Antonovsky redogör för åtta möjliga kombinationstyper av de
16
17
18
19
20
21
Antonovsky, 1991, s 39.
Antonovsky, 1991, s 40.
Antonovsky, 1991, s 40-41.
Tamm, 2002, s 214-215.
Antonovsky, 1991, s 41.
Tamm, 2002, s 215.
8
olika nivåerna mellan komponenterna22. Ifall man har en hög KASAM, hög nivå av både
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet så är man stabil. Även ifall man tvärtemot
har en låg KASAM, en låg nivå av både begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är
man stabil. De båda kombinationstyperna har antingen en hög eller låg känsla av
sammanhang i livet och mönstret för dessa människor förväntas därför vara ganska
stabilt23.
Utgående från de åtta kombinationerna av komponenter (se bilaga 1/2) menar Antonovsky
att en hög känsla av begriplighet inte behöver betyda att man tror att man klarar sig bra.
Kombineras den höga känslan av begriplighet med låg hanterbarhet leder detta till ett
starkt tryck mot förändring. Man kanske upplever sin tillvaro som ordnad och strukturerad
och fullt begriplig, men man saknar resurserna att reda ut uppkommande situationer. Åt
vilket håll man verkställer förändringen som sedan måste följa beror sedan på känslan av
meningsfullhet24.
Meningsfullheten spelar en central roll i hur ens känsla för sammanhang upplevs. Trots att
man har en hög begriplighet och hanterbarhet kan man ändå var instabil eftersom man
kanske saknar meningsfullheten för tillvaron; man bryr sig inte om det hela och kommer
därför till slut att tappa kontrollen över resurserna. Tvärtemot kan man istället uppvisa stort
mod och engagemang ifall man har hög meningsfullhet men låg begriplighet och
hanterbarhet, eftersom man då försöker finna förståelse och resurser eftersom det upplevs
som meningsfullt25. Ifall man som människa finner sina livsproblem som meningsfulla hittar
man även resurser att hantera dem samt får förståelse för dem26.
Även om meningsfullheten enligt Antonovsky är den viktigaste komponenten i KASAM så
kan inte en människa ständigt engagera sig i allt i livet. Därför tvingas människan dra
gränser inom vilka hon upplever sitt liv. Allt utanför dessa gränser engagerar inte
människan och spelar alltså inte någon roll. Från person till person kan man dra olika
gränser och göra livssfären varierande i vidhet och smalhet. Eftersom man satt upp egna
gränser behöver man inte engagera sig i allt för att kunna finna mening och sammanhang,
det är endast det som pågår inom de egna gränserna som måste vara begripligt,
22
23
24
25
26
Se tabell 1 på bilaga 1/1.
Antonovosky, 1991, s 42-43.
Antonovsky, 1991, s 43.
Antonovsky, 1991, s 44.
Tamm, 2002, s 217.
9
hanterbart och meningsfullt för ett högt KASAM. Enligt Antonovsky måste det finnas fyra
olika sektorer inom gränserna för att livet skall vara meningsfullt; individens känsloliv, nära
relationer, den huvudsakligaste sysselsättningen och vissa existentiella teman som död,
sorg, misslyckandenm konflikter och isolering. Under livets gång måste människan vara
flexibel inom sina gränser för att bevara en värld av sammanhang, olika sektorer
dominerar under ungdomstiden, vuxenåldern och ålderdomen27 28.
4.2.3 Stark eller rigid KASAM
Antonovsky menar att det finns en skillnad mellan stark och rigid KASAM. En person med
stark KASAM utstrålar lugn tillförsikt medan en person med rigid, eller oäkta KASAM
hävdar att det finns en lösning på alla problem samt att allt är förståeligt. Stark KASAM
innebär att motgångar i livet möts genom att göra upp en plan för att lösa motgångarna.
Man försöker hitta andra sätt att uppnå ett mål eller så ändrar man sina egna
målsättningar. En person med rigid KASAM erkänner inga tivel, och klamrar sig fast vid sin
rigiditet till exempel genom en religiös inriktning eller en given social roll. Rigid KASAM ger
inte utrymme för anpassning till nya förhållanden utan leder istället endast till ökad rigiditet,
vilket tillexempel kan ses hos religiösa fanatiker. Om det system runt vilket personen byggt
sitt liv kring rasar så faller också personen samman. När verkligheten tränger sig på blir
man skakad29 30.
4.2.4 Stressorer
Som tidigare nämnt är stressorer något som enligt Antonovsky orsakar spänning och gör
att vi förlorar jämvikten. Stressorer är sådana faktorer som vållar problem i livet.
Antonovsky delar in stressorna i tre olika typer som flyter in i varandra men är varandra
kvalitativt olika. Den kroniska stressorn innebär en livssituation, ett tillstånd eller en
egenskap hos en person som karakteriserar väsentliga delar i människans liv. Exempel på
kroniska stressorer kan vara barnlöshet, funktionshinder eller ett melankoliskt sinnelag.
Den kroniska stressorn är något som upplevs som en ständig brist i livet, ett bestående
tillstånd av förlust eller kontinuerliga upplevelser av att de resurser man har till sitt
förfogande inte räcker till. Hur människan sedan handskas med en kronisk stressor som
sträcker sig över många livsområden beror på om människan har en stark eller svag
KASAM. En person med starkt KASAM hanterar till exempel sjukdom och funktionshinder
27
28
29
30
Antonovsky, 1991, s 45-47.
Tamm, 2002, s 218.
Antonovsky, 1991, s 49-50.
Tamm, 2002, s 219.
10
genom att ta en dag i sänder och förlita sig på egna erfarenheter. En person med svag
KASAM upplever sig istället hela tiden frustrerad och kan känna att tillvaron är utan
mening. En sådan person förbereder sig ständigt på det värsta och låter irritationen gå ut
över andra. De kroniska stressorerna utgör de avgörande faktorerna bakom ens KASAMnivå31 32.
Den andra typen av typen av stressor är så kallade livshändelsestressorer. Dessa är
händelser som är begränsade i tid och rum som till exempel att bli avskedad från arbetet,
tillkomsten av en ny familjemedlem, pensionering eller en skilsmässa. Även om man kan
vänta dessa händelser, som ett barns födelse, är de spänningsskapande och människan
behöver inte nödvändigtvis ha några automatiska svar på dem. Beroende på människans
indivudella styrka i KASAM blir dessa händelser antingen skadliga, neutrala eller
hälsobringande. Det viktiga med en sådan här händelse är inte händelsen i sig, utan vad
den åstadkommer33 34.
Den tredje varianten av stressorer kallas för dagliga förtretligheter. Sådana är tillfälliga
frustrationer, som en dålig dag eller en konflikt med chefen på jobbet. Enligt Antonovsky är
dessa så kallade förtretligheter endast bagateller och därför inte heller särskilt intressanta.
Dessa stressorer har föga inverkan på KASAM eller ens hälsa. Om man som människa
upplever ständiga dagliga förtretligheter är det snarare frågan om en grundläggande
livssituation och då är det frågan om en kronisk stressor35 36.
Hur man hanterar stressorna beror alltså på graden av ens KASAM. Enligt Antonovsky
kan man antingen bekämpa stressorerna, fly från dem, förlamas, stå kvar i spänningen,
eller bygga ett effektiv försvar. Någon med stark KASAM väljer strategi utgående från den
specifika stressorn. Då handskas man med motgångar på ett flexibelt sätt som kan
betraktas som en framgångsrik problemlösningsstrategi. Trots att stressorn i sig kan
orsaka stor smärta anser personen med stark KASAM att det är värt att ta itu med det
svåra för att minimera skadan. Här kan problemen förstås och hanteras och kaos blir
därför till ordning och förvirring blir till klarhet. Har man ett svagt KASAM är man
övertygade om att kaos är oundvikligt och går således upp på förhand. Människan kanske
31
32
33
34
35
36
Tamm, 2002, s 220.
Antonovsky, 1991, s 52-53.
Tamm, 2002, s 220-221.
Antonovsky, 1991, s 53.
Tamm, 2002, s 221.
Antonovsky, 1991, s 53-53.
11
också använder samma problemlösningsstrategi varje gång. Stressorna, som inte kan
lösas på detta sätt blir därför ångestskapande. En person med låg KASAM saknar förmåga
att skapa jämvikt i ett liv som verkar frambringa endast kaos, förstörelse och sönderfall37.
5 Undersökningens genomförande
Materialet till detta utvecklingsarbete samlas in genom intervju med utbildad psykolog.
Genom att intervjua enligt modell för halvstrukturerad intervju hoppas respondenterna få
en så klar bild av området som möjligt, tack vare att möjlighet till följdfrågor och
utvecklande av samtal finns men även direkt fastställda frågor som håller diskussionen
inom ämnet.
5.1 Halvstrukturerad intervju
En kvalitativ intervju kan till viss del jämföras med en vardaglig situation och ett vanligt
samtal. Forskaren har mindre möjlighet att styra undersökningspersonerna och deras svar
i en kvalitativ intervju än i en kvantitativ. Forskaren måste förstås försäkra sig om att få
svar på de frågor som önskas få svar på, men undersökningspersonerna har möjlighet att
påverka samtalets utveckling.38
Vid halvstrukturerade eller semistrukturerade intervjuer är forskaren mera flexibel, men har
ändå en färdig lista med ämnen som ska behandlas och frågor som ska besvaras. Man vill
ha öppna svar. Betoningen ligger på att den som intervjuas ska få utveckla sina idéer och
prata mera utförligt. Forskaren är inte lika strikt med ordningsföljden på frågorna.39
Inom halvstrukturerad intervju finns möjligheten att ställa följdfrågor inom samma
frågeområden som frågeställningarna gäller, vilket ökar möjligheten för forskaren att förstå
informanten. Det blir alltså en kombination av öppna och fasta svar. Denna form av intervju
passar när frågeställningarna rör en individs upplevelser.40
37 Tamm, 2002, s 221-222.
38
Holme & Solvang, 1991, s 110
39 Denscombe, 2009, s 235
39
40 Lantz, 1993, s 21
40
12
5.2 Innehållsanalys
Innehållsanalys är en metod som i princip kan tillämpas på vilken text som helst när man
vill analysera dess innehåll, men oavsett den specifika tillämpningen innebär
innehållsanalysen i allmänhet en relativt enkel och logisk procedur. Mest lämplig är den
dock när man har en enkel, direkt och påtaglig text utan underförstådda meningar.
Metodens huvudsakliga styrka är att den är tydlig och möjliggör kvantifiering av en texts
innehåll. Nackdelen är att man inte kommer ifrån att vissa enheter i texten samt deras
betydelse lyfts ut från den ursprungliga kontexten, vilket gör att det blir svårt att hantera
underförstådda meningar och betydelser som bygger på det som redan sagts eller ”sagts
mellan raderna”.41
Innehållsanalys betyder att man systematiskt beskriver innehållet i ett material, till exempel
en intervju. Genom att koda och kategorisera texten kan man studera hur ofta ett visst
ämne tas upp och hitta mönster i texten. Kodning innebär att man bryter ner, undersöker,
jämför, skapar begrepp och kategoriserar information. Genom att kategorisera
informationen reducerar man uttalanden till några få kategorier, vilket kan underlätta
jämförelser och hypotes-prövningar samt ge en bättre överblick över ett stort material.42
Innehållsanalys som begrepp är aningen diffust eftersom det kan anses innefatta flera
olika metoder, men gemensamt är att man vetenskapligt analyserar ett dokument.
Ursprungligen var innehållsanalysen kvantitativ men har nu utvecklats även i kvalitativ
riktning. Inom vårdforskningen är innehålls-analysen känd och väl använd. För att på ett
meningsfullt sätt analysera kommunikationsinnehållet i en text med innehållsanalys, bör
forskaren knyta analysen till en teori, ett begrepp eller ett bestämt problemområde. Det
gäller då att dessa är väl formulerade så att man vet vad man ska söka efter med
analysen. Analysen kan riktas mot olika områden i materialet. Till exempel kan man endast
beskriva innehållet och kommunikationen eller så försöker man också dra slutledningar om
innehållet.43
41 Denscombe, 2009, s 307-309
42
Kvale & Brinkmann, 2009
43
Eriksson, 1992, s 280-281
13
5.3 Undersökningens praktiska genomförande
Materialet till denna undersökning samlades in genom intervju med en psykolog som
arbetar på en hälsocentral i anslutning till mödrarådgivning i Finland. En av
respondenterna utförde intervjun på grund av att respondenterna befann sig på geografiskt
skilda platser. Informanten informerades om utvecklingsarbetets syfte och var villig att
ställa upp som anonym. Själva intervjun analyserades sedan genom innehållsanalys där
respondenterna kunde urskilja återkommande teman som delades in i mindre kategorier
för att lättare kunna besvara forskningsfrågan.
6 Resultat
Resultatet av arbetet presenteras i detta stycke. Här påpekas att meningen med detta
arbete inte är att vetenskapligt kartlägga olikheterna i behov av förberedelse under
graviditeten. Meningen är att belysa ämnet ur en psykologisk synvinkel och det insamlade
materialet består således av en intervju. Resultatet presenteras i två huvudkategorier:
”Behov av förberedelse inför förlossningen” och ”Behov av förberedelse inför föräldraskap”
samt i underkategorierna ”Processen mot föräldraskapet” och ”Olika för alla”. Kategorierna
anges som rubriker.
Utgående från de svar som framkom i intervjun kan man se att förberedelserna under
graviditeten, och alltså också de behov man har under graviditeten hör ihop med både den
kommande förlossningen och även med föräldraskapet. Processen mot föräldraskapet
visade sig höra starkt ihop med behoven av förberedelse under graviditeten. I och med att
man ska få ett barn börjar i något skede en process hos kvinnan. Hur denna process ser
ut och hur den upplevs är olika för olika kvinnor. Gemensamt är att processen är en resa
mot det som komma skall, och under processen ökar förhoppningsvis kvinnans förståelse
för det nya som hon är på väg mot.
14
6.1 Behov av förberedelse inför förlossningen
Kvinnor som väntar sitt första barn förbereder sig på olika sätt inför förlossningen. Hur man
förbereder sig kan bero på olika faktorer. Dessa kan till exempel vara hur trygg man
känner sig, hurudan tillit man har till sin egen kropp, hur säker man är i sin kvinnoidentitet,
hurudant stöd man får från omgivningen eller hurudana upplevelser omgivningen
förmedlar till en. Annat som kan påverka förberedelserna inför förlossningen kan var rädsla
att bli besviken och tidigare negativa eller jobbiga upplevelser.
”Man kan antingen vara så trygg att man tänker att det här kommer nog att gå, att ens vänner
och familj förmedlar positiva förlossningsupplevelser, ens mamma kanske förmedlar det. Och
man har tillit att kvinnokroppen har en viss förmåga att föda”
”Att man inte alltid förbereder sig kan också vara den här rädslan att bli besviken, att vara rädd,
att man kanske har negativa upplevelser i sin bakgrund, att man har en otrygg kvinnoidentitet
eller bristande närstöd och också det där att det kan finnas nåt missfall eller aborter i
bakgrunden som kan dyka upp ganska kraftigt under graviditetstiden. Som emotionellt jobbiga
saker.”
Förberedelse inför förlossningen under graviditeten fyller som tidigare konstaterats endast
en viss del av behoven under graviditeten. Förlossningen kan ses som en port till
någonting mera, till det som väntar efter förlossningen. Det kan därför anses att det är
hälsosamt att inte lägga för mycket vikt på förberedelserna inför själva förlossningen under
graviditeten eftersom varje förlossningsupplevelse är unik och man aldrig på förhand kan
veta hur det kommer att bli för en själv. Att försöka förbereda sig själv inför alla tänkbara
scenarion, sådant som kan gå fel och negativa händelser ökar inte tryggheten inför
förlossningen utan kan i värsta fall ge precis motsatt effekt.
”Man kan inte förbereda sig inför en massa olika saker, som för en normal förlossning, en
komplicerad förlossning och kejsarsnitt. Utan man ska veta om att det finns tillgång. Men tyder
allt på att det inte blir några specialarrangemang så ska man nog förbereda sig mera mentalt
inför en vanlig förlossning. Och sedan ha en viss tillit till att sedan gör personal det som behöver
15
göras, ger det stöd som är aktuellt. Att skaffa information om alla möjliga komplikationer och sätt
ökar inte tryggheten.”
”Jag brukar säga att lyssna på dem som har positiva saker för det är det man behöver. Och de
som säger sånt som man tycker inte är så roligt att höra så det ska man inte lyssna så mycket
på. För varje upplevelse av andra säger inget om hur det kommer att gå för er. Men det att
sedan sakligt ta reda på fakta och lite om förlossningen, vad som finns, och att diskutera på
rådgivningen och fråga... en viss mängd av information ökar tryggheten.”
”Och sen då med förlossningen tror jag är en ganska viktig del av något sorts arbete till den här
ökade förståelsen. Det är som en port man ska igenom på ett sätt eller annat. Och som är viktig
men också skrämmande förstås.”
6.2 Behov av förberedelse inför föräldraskapet
Hur föräldraskapet ter sig och utvecklas är en process som varierar från kvinna till kvinna
när hon ställs inför denna nya situation som är att få barn. Underkategorierna i detta
stycke presenteras under rubrikerna ”Processen mot föräldraskapet” och ”Olika för alla”.
Förberedelserna inför föräldraskapet börjar på sätt och vis redan i början av graviditeten.
Detta betyder inte att man behöver känna sig som en förälder redan då, men i något skede
kommer någonting att börja hända. Man förbereder sig rent praktiskt för barnets ankomst
och funderar över sin egen situation. Man kanske förbereder sig inför föräldraskapet enligt
bästa förmåga, men det enda man kan göra är att förbereda sig enligt det man själv tror att
komma skall. Hur verkligheten sedan är och hur det är att vara förälder kan man inte på
förhand veta.
”Jag tycker att föräldraskapet under graviditeten är de här förberedelserna. Det är viktigt att
tänka att nu ska vi få ett litet barn, hur ska vi möblera, vad ska vi skaffa, hur håller ekonomin,
var ska vi bo och sånt här. Det är en del av föräldraskapet under graviditets-tiden.”
16
”Föräldraskapet börjar, alltså man är ju på något sätt redan en förälder i början av graviditeten
fast man knappt anar sig till det. ”
”Och just det här med att förbereda sig före babyn blivit född, då har man inte en aning om just
den här verkligheten när babyn sen har kommit. Utan man förbereder, och saker är på sin plats
enligt ett rullande schema, och sen är det inte så längre då babyn kommit.”
”Man kan bara inte på förhand förbereda sig inför hur man regerar sen. Därför för man vet inte
hurudan babyn är.
6.2.1 Processen mot föräldraskapet
Att bli förälder är inte något som sker över en natt. Anpassningen till denna nya roll är en
process som i bästa fall börjar redan under graviditeten och som sedan fortsätter livet ut
så länge som man har barn. I denna process både utvecklas och förändras kvinnan och
växer förhoppningsvis in i sin nya roll som förälder. Vissa insikter behöver få mogna, man
behöver få vänja sig med tanken på dem innan man är beredd att förstå dem. Det är viktigt
att processen ska få ta tid.
”I bästa fall börjar den här processen redan under graviditetstiden, fortsätter säkert också till en
viss gräns så länge man är mamma och hänger med sedan på något plan under resten av livet.
För ett barn som stått en så nära kommer alltid att ta emotionell tid om inte annat av sin
förälder.”
”Föräldraskapet är i bästa fall en utveckling. Det är ju klart att det sker en förändring, alltså i
bästa fall sker det någon form av förändring, men nog är ju föräldraskapet en process hela
vägen. Att man är alltid från graviditetens första tecken tills... ja, hela livet, så är det en
förändringsprocess. Det är inte en förändring eller en process som leder till att nu har jag lärt
mig, utan det är ju en process hela vägen. Det är viktigt att det är en utvecklingsprocess, men
det är klart att man i den processen förändras.”
”Unga mammor klarar sig förvånansvärt bra. Babyn kan också ge dem en ansvarsbild, alltså
den får dem att växa i positiv bemärkelse. De kan få ett eget självständigt liv på ett sätt i den här
nya mammarollen.”
17
”Det kan ta lite längre tid innan man är beredd att avstå och fatta... att barn föds till världen för
att vara unik och för att vara sig själv. Och inte bara för att förverkliga föräldrarnas behov.”
Ana sig till och få ökad förståelse inför det som komma skall
Det man kan göra under graviditeten innan barnet föds, och som är hälsosamt att göra
med tanke på att förbereda sig själv är att försöka ana sig till det som komma skall och på
så sätt få en större förståelse för det nya man ställs inför. Man kan aldrig veta hur
verkligheten som förälder kommer att bli men man kan försöka föreställa sig det. Man kan
försöka ana sig till hurudant utrymme babyn kommer att behöva och hur mycket man själv
kommer att behöva avstå ifrån till förmån för sitt barn. Genom att försöka föreställa sig
detta under graviditetstiden kanske man är mera beredd att ge barnet vad det kräver när
det väl är fött, och på så sätt kanske föräldraskapet underlättas jämfört med ifall man först
när barnet är fött skulle tänka på att barnet kräver tid och uppmärksamhet. Föräldraskapet
känns dock aldrig enbart lätt. Man börjar redan under graviditetstiden känns olika sorters
känslor, vissa dagar ser man fram emot det som komma skall och andra dagar kanske
man inte alls ser fram emot det. Detta är helt normalt, ambivalens hör till i föräldraskapet
och det finns alltid motsägande känslor med i bilden. När man kommit till den insikten att
det är okej att känna både positiva och negativa känslor och förstår att det är så
verkligheten är, då underlättas föräldraskapet.
”Man kan bara ana sig till det kommande.”
”Framför allt sen (efter förlossningen), då barnet blir mer påtagligt och man DÅ börjar ana sig till
barnets behov av utrymme och tid och sånt här, så kan det bli ganska jobbigt.”
”De grundläggande sakerna är ju alltid att i bästa fall kunna ana sig till. Att kunna ana sig till
barnets behov, att kunna lite lägga sig in i kommande situation, att ha en viss beredskap att
måsta avstå från någonting.”
18
”Man måste på något sätt först förstå det man är på väg mot. Att det kommer att komma en
individ som inte bara ger, utan också kommer att vilja ha sitt eget utrymme och att man kommer
att bli tvungen att avstå från något till en viss gräns som har varit självklart tidigare.”
”Man kan kanske småningom ana sig till att man kommer att avstå från en hel del tid. Man
avstår från tid som man har kunnat använda till annat... och det här är ju också det som delvis
skrämmer, och ska lite skrämma också. För på det sättet förstår man också, att det är så här
det kommer att bli.”
”Den här tiden då man kanske gör mer praktiska förberedelser men mera mentalt anar sig till
ambivalensen och där man emellanåt har lust att bara springa bort från allting och andra gånger
ser man bara fram emot... där man får bara växla i tanken mellan den här ambivalensen som
finns i ett föräldraskap. Alltså det finns alltid både och känslor. Det är på något en insikt som
man behöver ha och som underlättar föräldraskapet. Och med den föds kanske så småningom,
och man förstår att, så här är det.”
”Det kan ta lite längre tid innan man är beredd att avstå och fatta... att ett barn föds till världen
för att vara unik och för att vara sig själv. Och inte bara för att förverkliga föräldrarnas behov.
Eller att barnet ska få ta sin plats, och att den här förståelsen kommer i föräldraskapet någon
gång. Att man måste avstå på grund av att babyns behov kommer framför mina.”
6.2.2 Olika för alla
Hur förberedelserna inför föräldraskapet ser ut varierar från kvinna till kvinna. Det är olika
för alla och måste få vara det. Alla har sin egen personlighet. Varje individ har olika sätt att
bemöta och handskas med nya situationer i livet, och man kan inte säkert på förhand
förutsäga på vilket sätt man kommer att reagera. Det är många faktorer som inverkar på
hur man handskas med graviditeten. Dessa kan vara identitet, omgivning och andra
bakgrundsfaktorer som till exempel andra människor som är inblandade i graviditeten
såsom barnets pappa eller eventuellt andra familjemedlemmar. Ålder behöver inte ha
någon betydelse.
Att rent konkret förbereda för barnets ankomst, till exempel skaffar babysaker, kan ha olika
betydelse för olika kvinnor. Själva processen kan ha olika innebörd för olika kvinnor och ha
olika betydelse, till exempel emotionell eller praktiskt betydelse. Man kanske tänker
19
utgående från vad som skulle passa in i den egna livssituationen eller mera utgående från
barnets behov. Att barnet har behov, behöver få ta sin plats och alltid kommer att komma i
första hand är en insikt som kan kräva mycket tid för vissa att förstå, och för vissa kommer
den snabbare.
”Är det hundra kvinnor så händer hundra olika saker.”
”På något sätt är det viktigt nog med respekt för varje individs sätt att leva sitt liv och gå in i
livsförändringar.”
”Det fysiska kan man ju ungefär säga hur det går och i vilken ordning. Men det går inte på
samma sätt i livsfrågor.”
”Man kan göra det här på många olika sätt (skaffa babysaker). En del ser mera kanske på hur
sängen ser ut, är det den dyraste och finaste. Men det har inte riktigt emotionell innebörd, alltså
en innebörd för barnet. Utan det blir mera som en status innebörd. Men då kanske en annan
mamma gör anskaffningar men tänker att nog får det vara vackert med det ska också vara
praktiskt, och var har mitt barn det bra? Där är tyngdpunkten mera utgående från babyns behov.
Laddningen kan vara lite olika.”
”Barnet ska få ta sin plats, och att den här förståelsen kommer i föräldraskapet någon-gång Att
man måste avstå på grund av att babyns behov kommer framför mina. Och det kan ta tid. För
en del kommer det tidigt och för andra tar det tid.”
”Någon gång kan det till och med vara så att en yngre mamma klarar sig bättre.”
”Ja, identiteten, allt, omgivningen, bakgrundsfaktorer...” (Svar på frågan ”sitter allting i
identiteten, hur man hanterar graviditeten?”)
”Och sen kommer ju sådana faktorer som barnets pappa och andra i familjen. Det här kan ju
också påverka ganska starkt under graviditetstiden, kan ta utrymme och försvåra eller stötta och
underlätta. Och sedan förstås de ensamväntade som är en helt annan historia.”
20
”Ibland stöter jag på de här kvinnorna som inte är så beredda och då försöker man hela tiden få
in den emotionella biten. Och ibland lyckas det och ibland inte. För en del har bara en sådan
personlighet.”
7 Tolkning
I detta stycke kopplas resultatet samman med teoretiska begrepp och teoretisk bakgrund.
Tolkningen presenteras i underrubriker utgående från de enskilda teoretikerna och
utgående från teoretiska bakgrunden.
7.1 Tolkning enligt Erikssons syn på begreppet behov
Vår informant pratar om den emotionella biten under graviditeten. Man har känslomässiga
behov när man väntar barn. Eriksson (Eriksson, 1998) menar att emotionella behov utgörs
av till exempel förväntan och glädje samt behov av strid och skydd. Detta är både positiv
och negativa känslor, alltså motstridiga känslor. Att ha motstridiga känslor hör enligt vår
informant till den normala processen när man står inför ett föräldraskap, och när man
kommer till insikt om att det hör till verkligheten kan föräldraskapet underlättas. Dessa
motstridiga känslor är således en steg framåt, en positiv utveckling i processen mot
föräldraskap. Detta styrks av Erikssons syn på behov, som menar att alla känslor, både
positiva och negativa, kan ha en positiv effekt på hälsoprocessen hos människan.
I intervjun framkom också att det finns många olika faktorer som påverkar hurudana behov
av förberedelse förstföderskan har under graviditeten. Det gäller både förberedelse inför
förlossningen och förberedelse inför föräldraskapet. Exempel på dessa var omgivning,
bakgrund och människor som man hade i sin närhet. Dessa kan direkt kopplas till
Erikssons syn på kulturella behov. Enligt Eriksson (Eriksson, 1998) anknyts de kulturella
behoven direkt till omgivningen och vad som finns eller vilka personer som finns i den.
Omgivningen och mänskliga relationer inverkar enligt resultatet både på behov av
förberedelse inför förlossningen och på behov av förberedelse inför föräldraskap. Hit hör
också den egna identiteten, vilken också är av stor betydelse för kvinnans behov under
graviditeten. Till andliga behov hör enligt Eriksson (Eriksson, 1998) behov av harmoni och
ordning. Det kanske är just ordning på tillvaron som den blivande mamman på någon nivå
21
strävar till när hon försöker ana sig till det som komma skall, att på något sätt få en bild
över det nya så att hon ska kunna hantera det när det väl kommer. Få ordning på tillvaron.
Vidare kan man fråga sig om det är möjligt att ha harmoni i livet om det inte finns ordning,
och då får processen att ana sig till det som komma skall under graviditeten ännu större
betydelse.
Enligt Eriksson (Eriksson, 1998) hör behov av förståelse till människans andliga behov.
Enligt informanten är det just förståelse som är så viktigt under graviditeten. Man strävar
till att skapa någon sorts förståelse inför det som ska komma så att man lättare ska kunna
hantera det. Utvecklingsbehov handlar enligt Eriksson (Eriksson, 1998) om att utvecklas till
den man är ämnad att vara och självförverkligande handlar om att utnyttja den potentiell
kapacitet man har. Som gravid kvinna och blivande mamma har man således ett behov av
att utvecklas till mor, eftersom det är den roll som man i och med graviditeten är ämnad att
få, förutsatt att man inte adopterar bort sitt barn. Den centrala drivkraften bakom detta
behov är att skapa, växa och lära. Det är just det kvinnan gör under graviditeten när hon
försöker förstå och ana sig till det som komma skall: lära sig om sin nya situation för att
kunna växa in i sin nya roll som förälder och skapa en trygg tillvaro för den nya familjen.
Den blivande mamman självförverkligar sig själv då hon förbereder sig inför föräldraskapet
och sin nya roll som mor. Enligt Eriksson (Eriksson, 1998) behöver man motivation och
vilja för att kunna förverkliga sig själv, och motivationen under graviditeten kanske just är
barnet man väntar på och viljan att få ett bra liv tillsammans med det. Eriksson (Eriksson,
1998) menar också att det är ett behov att prestera och uppnå något. Det kan kopplas till
graviditeten på så sätt att kvinnan uppfyller en uppgift i och med sin nya roll som mamma,
hon presterar.
7.2 Tolkning enligt Maslows syn på begreppet behov
Maslow (12manage, 2011) förklarar begreppet behov med hjälp av modellen
behovstrappan. I denna modell finns olika typer av behov hos människan, varav vissa kan
kopplas
samman
med
den
gravida
förstföderskans
behov
under
graviditeten.
Trygghetsbehov som enligt Maslow är behov av säkerhet, stabilitet och trygghet är ett
exempel. Genom att förbereda sig inför det nya och försöka förstå det som komma skall
ökar man tryggheten. Informanten menar också att en viss mängd information om
förlossning ökar tryggheten. Människan har alltså behov av trygghet, och den gravida
kvinnan kan försöka fylla det behovet genom att bland annat sakligt ta reda på information
om det som komma skall för att känna sig säkrare.
22
Vidare säger Maslow (12manage, 2011) att människan har behov av självkänsla och
uppskattning. Självkänsla får man genom att uppleva sig ha kompetens för och kontroll
över en uppgift. Uppskattning är något man får från andra människor, ett erkännande och
respekt för det man gör. Behov av självkänsla kan kopplas till graviditeten eftersom man
genom förberedelserna kan anses sträva mot ett visst mått av kompetens för det som
komma skall. Når man den kompetensen eller inte kan man inte säga något om, men
genom förberedelserna kanske man upplever sig vara bättre rustad inför förlossningen och
föräldraskapet. Att uppskattning fås från människor runt omkring en styrker också det
påstående att människor i den gravida kvinnans närhet och relationer till dem påverkar
behoven under graviditeten.
Självförverkligandebehov betyder enligt Maslow (12manage, 2011) att människan har
behov av att maximera sin potential och bli allt det hon är kapabel till att bli. Göra det bästa
av sig själv med de medel man har till förfogande. Detta kan jämföras med Erikssons
utvecklingsbehov och kopplas till graviditeten på samma sätt som det. Den gravida
kvinnan går under graviditetstiden in i sin nya roll som mor och förbereder sig för att
uppfylla rollen enligt bästa förmåga.
7.3 Tolkning enligt Jungs syn på begreppet individuation
Informanten menar att behoven av förberedelse under graviditeten varierar för alla. All är
olika och så behöver det får vara. Man har olika personligheter. Lika för alla är enligt
informanten ändå att i något skede startar en process hos kvinnan och hon börjar ana sig
till det nya. Jung (Jung, 1967) menar att människan utgör en del av en helhet och att varje
individ består av universiella faktorer vilka i grunden är lika, men enligt Jung finns också
variationer i likheterna; variabilitet. Detta kan kopplas till resultatet att processen till viss
mån är gemensam för alla. Alla är lika, och i något skede börjar något hända hos kvinnan
när hon ställs inför det nya det innebär att föda barn och bli förälder. Vidare stöder Jungs
(Jung, 1967) definition av begreppet att denna process ser ut och upplevs olika av olika
kvinnor, eftersom trots att alla i grunden är lika förekommer alltid variabilitet. Tar man det
ett steg längre kan man konstatera att dessa variabiliteter är det som möjliggör olika
personligheter hos varje individ vilket också möjliggör olikheter i behov av förberedelse
utgående från den enskilda individen. Och individen själv påverkar som tidigare
konstaterats, enligt informanten till stor del behoven av förberedelse under graviditeten.
23
Vidare
menar
Jung
(Jung,
1967)
att
individuation
betyder
en
psykologisk
utvecklingsprocess där människan blir till det bestämda, enskilda väsen hon är menad att
vara. Föräldraskap är enligt resultatet i bäst fall en utveckling då någon form av förändring
sker. Resultatet visar också tydligt att alla är olika. Kopplar man samman detta med Jungs
definition
av
begreppet
individuation
kan
man
länka
den
psykologiska
utvecklingsprocessen där människan blir det bestämda, enskilda väsen hon är menad att
vara med kvinnans utveckling som mor. Förberedelserna under graviditeten blir då en
psykologisk utvecklingsprocess. Denna utvecklingsprocess kan förstås anpassas på
många olika områden i livet, men håller vi oss till graviditeten kan man konstatera att
eftersom variabilitet alltid förekommer hos individerna så leder denna psykologiska
utvecklingsprocess i bästa fall fram till det att den gravida kvinnan blir just en sådan mor
som hon är menad att vara. Och just detta gynnar enligt Jung (Jung, 1967) helheten. Att
alla ska få utvecklas olika enligt egna behov och vara sig själva samtidigt som helheten, dit
alla människor hör, gynnas och utvecklas.
7.4 Tolkning enligt Antonovskys KASAM-teori
Antonovsky (Antonovsky, 1991) talar om stressorer, samt olika typer av dessa. Den ena
typen kallas för livshändelsestressorer och dit räknas tillkomsten av en ny familjemedlem;
ett barns födelse. Graviditeten och allt vad den medför blir alltså en livshändelsestressor.
Vår informant talar om att alla har sin egen personlighet som bestämmer hur man bemöter
och handskas med nya situationer i livet. Kopplar man detta samman med Antonovskys
teori betyder det att graviditeten som stressor blir antingen skadlig, neutral eller
hälsobringande beroende på personens individuella styrka i KASAM. Förberedelserna
kommer alltså att formas efter om man bekämpar, flyr från, förlamas av, står kvar i
spänningen eller bygger ett effektivt försvar mot stressorn.
7.4.1 Begriplighet
Komponenten begriplighet hanterar i vilken utsträckning människan upplever inre och yttre
stimuli som begripliga. Vår informant talar om att graviditeten är en process genom vilken
förståelsen förhoppningsvis ökar för det nya hon är på väg mot. I relation till Antonovsky
skulle detta betyda att begriplighetskomponenten i början skulle kunna antas vara relativt
låg med tanke på att en första graviditet är en ny erfarenhet för alla, medan den mot slutet
av graviditeten förhoppningsvis skulle vara hög. Förberedelseprocessen under graviditeten
24
skulle öka känslan av begriplighet. Enligt informanten kan man under graviditeten endast
ana sig till det som komma kan, men att det är just det här man måste förstå. Förståelsen
kan komma i ett tidigt eller senare skede. Begriplighet behöver alltså inte innebära att man
vet hur framtiden ser ut, utan att man istället förbereder sig på det anade.
7.4.2 Hanterbarhet
Hanterbarhet innebär till vilken grad människan upplever att hon har resurser till sitt
förfogande, så att hon kan möta de krav som situationerna kan ställa. I undersökningens
sammanhang innebär detta resurserna man använder sig av under förberedelsen under
graviditeten. Resurserna kan fås från en själv eller omgivningen. Informanten nämner i
intervjun sådana resurser som trygghetsfaktor, tilliten till sin egen kropp, styrkan av den
egna kvinnoidentiteten, stöd från omgivning samt upplevelser förmedlade av omgivningen.
Hinder kan istället vara rädsla att bli besviken och tidigare negativa upplevelser. Enligt
Antonovsky (Antonovsky, 1991) innebär det alltså att ifall en kvinnan under graviditeten
har tillräckliga resurser känner hon också att hon kan hantera det okända som graviditeten
medför, hon kan ta sig an den nya livssituationen. En kvinna som tvärtom saknar resurser
och har negativa upplevelser i bakgrunden så som till exempel missfall eller barnlöshet
kan känna sig som ett offer för omständigheterna.
7.4.3 Meningsfullhet
Kompenenten meningsfullhet innebär att människan upplever att livet har en mening och
att situationer och händelser i livet är värda att satsa både energi och engagemang på.
Vår informant nämner ett sådant exempel som laddningen som ligger bakom inskaffningar
till det nya barnet. En mamma köper en säng utgående från utseende och resten av
möblemanget medan en annan mamma tänker på i vilken sorts säng barnet har det bra i.
Här tar sig meningsfullheten i uttryck genom rent konkreta exempel, den andra mamman
ser meningen med själva införskaffningen. Som informanten nämner anses det
nödvändigtvis inte som hälsosamt att lägga för mycket vikt på förberedelserna inför själva
förlossningen, eller att försöka förbereda sig inför alla tänkbara scenarion. I jämförelse
menar Antonovsky (Antonovsky, 1991) att den som har en hög känsla av meningsfullhet
betraktar 'svårigheter' som utmaningar snarare än motgångar. Försöker man förbereda sig
för det värsta tänkbara under en förlossning ser man automatiskt förlossningen som en
motgång. En utmaning kan istället vara att tackla förlossningen som den kommer,
samtidigt som man ändå kan vara medveten om att något oförutsett kan hända.
25
7.4.4 Komponenternas samspel
Antonovsky (Antonovsky, 1991) ger exempel på olika kombinationstyper. För tydlighetens
skull
tillämpas ett par exempel på undersökningens sammanhang. Har man en hög
begriplighet med en låg hanterbarhet betyder detta att man inte kan hantera situationen
fast man förstår den. En gravid kvinna kanske har hög förståelse för graviditeten och vad
den innebär och kommer att innebära, men dessvärre saknar till exempel trygghetskänsla,
stöd från omgivningen och låg känsla av kvinnoidentitet. Enligt denna teori faller sedan
förberedelse-processens uttryck på känslan av meningsfullhet.
Man kan även ha en hög begriplighet och hanterbarhet under graviditeten, men sakna
meningsfullhet. Detta kunde innebära att den gravida kvinnan till synes ser ut att hantera
graviditetsprocessen på ett bra sätt, medan hon inombords kanske känner sig osäker på
vad allt bär fram till. Kanske hon inombords inte tar den kommande babyn till sig.
Antonovsky (Antonovsky, 1991) talar även om att mönstret för människor med antingen
höga eller låga KASAM förväntas vara stabilt. Tillämpas detta på graviditeten innebär det
bästa möjliga situation ifall den gravida kvinnan har en hög känsla av både begriplighet,
hanterbarhet och meningsfullhet. Detta är kanske något som man eftersträvar för alla i
slutet av graviditetsprocessen. Om man tvärtom tänker på en kvinna med låg begriplighet,
hanterbarhet och meningsfullhet känns tanken inte så önskvärd med tanke på ett nytt barn
som skall födas till världen. Den här aspekten känns svår att tillämpa på graviditet,
förlossning och föräldraskap. Vid närmare eftertanke kan det kanske vara så, att det här är
en kvinna som tar barn som något så naturligt och automatiskt här i världen, något som
bara händer och tas emot, att hon inte behöver någon högre nivå av KASAM för att ändå
vara en bra mamma. I dagens utbildade samhälle känns detta ändå som en lite
främmande tanke, men samtidigt menar Antonovsky (Antonovsky, 1991) att varje stressor
kan vara antingen skadlig, neutral eller hälsobringande. För en mamma med låg KASAM
skulle graviditeten alltså vara en stressor utan inverkan.
26
8 Kritisk granskning
Den kritiska granskningen sker utgående från Larsson44. Som kriterier för den kritiska
granskningen av denna undersökning har ”intern logik” valts från kategorin ”kvaliteter i
framställningen som helhet”, ”innebördsrikedom” från kategorin ”kvaliteter i resultatet” och
”det pragmatiska kriteriet” från kategorin ”validitetskriterier”45. Den kritiska granskningen
presenteras utgående från varje kriterium.
8.1 Intern logik
Detta kriterium skall uttrycka en harmoni mellan forskningsfrågor, datainsamling och
analysteknik. Forskningsfrågan kan också anses vara styrande för datainsamlingstekniker
och analyser46. I denna undersökning var syftet från början väldigt klart. Som bakgrund
och förförståelse fanns respondenternas lärdomsprov och resultatet av detta. Ökat
intresse väcktes för en viss detalj ur resultatet; varför har förstföderskor olika behov av att
förbereda sig inför sin förlossning under graviditeten? Svaret på denna fråga kunde dock
inte sökas direkt inom respondenternas eget område, barnmorskekunskap, utan gav
istället möjlighet att utforska en del av resultatet ur en annan synvinkel. Forskningsfrågan
”Hur kan man förklara förstföderskornas olika behov av förberedelse under graviditeten
inför förlossningen ur ett psykologiskt perspektiv?” utformades för att tydligt klargöra att
utvecklingsarbetet handlade om en annan synvinkel på något som redan studerats till en
viss del.
Eftersom ett utvecklingsarbete i jämförelse med ett lärdomsprov är mindre omfattande
valdes metoden till en halvstrukturerad intervju. Material hade även kunnat införskaffas
med hjälp av teoretiskt material i form av vetenskapliga studier och undervisningsmaterial,
dock skulle i så fall materialet blivit för tungt och omfattande för själva syftet; att få större
förståelse med hjälp av ett perspektiv, en synvinkel. Respondenterna önskade inte bli
experter inom ett visst område, utan belysa ett resultat från en annan synvinkel. Som
barnmorskestuderande är kontakten till den psykologiska individen relativt flyktig, men kan
vara nog så viktig för att kunna ge rätt sorts bemötande till kvinnan. Genom att intervjua en
utbildad psykolog med arbete inom mödravården kunde man ställa frågor som direkt rörde
44 Larsson, 1994.
45 Larsson, 1994, s 165
46 Larsson, 1994, s 168.
27
undersökningens område istället för att plöja igenom otaliga böcker och tidskrifter i jakt på
nålen i höstacken. Chansen, att få relevant material till forskningsfrågan, togs.
Valet att göra en innehållsanalys tedde sig logiskt. Genom innehållsanalysen kunde
resultatet presenteras logiskt och rättframt. Området för frågorna för intervjun var så pass
smalt och specifikt att tillfälle för underförstådda meningar minimerades. Även det faktum
att intervjuobjektet är en professionell person och inte en privatperson kan bidra till att
materialet
var
väldigt
tydligt.
Kategorierna
som
framställdes
med
hjälp
av
innehållsanalysen gjorde det enklare att tolka tillbaka till den teoretiska bakgrunden. Valet
av analyseringsmetod passade bra in på materialet, samt på syftet. Innehållsanalysen
gjorde det tydliga materialet tydligare.
8.2 Innebördsrikedom
Resultat kan ofta gestalta något på ett sätt så att nya innebörder uppstår. Hur innebörder
gestaltas är därför viktigt47. Resultatet av denna undersökning visade möjligen inte på ny
fakta, dock är det inte heller detta som behöver avgöra ett arbetes kvalitet. Skulle den här
undersökningen gjorts av psykologi-studeranden skulle kvaliteten hos innebörden
antagligen ha varit annorlunda. I det här arbetet har ett område av barnmorskearbete
belysts genom en psykologisk synvinkel. Det innebär att innebörden av något som var en
förförståelse hos respondenterna har berikats och utvecklats under arbetets gång.
Materialet visade på något som respondenterna inte räknat med, att även föräldraskapet
påverkade behoven av förberedelse under graviditeten. Genom att presentera
förberedelsen inför förlossningen samt förberedelsen inför föräldraskapet skilt blir det
också tydligt att respondenternas förförståelse ändrats under arbetets gång. Resultatet har
även haft en fylligare innebörd än väntat.
Resultatet har belysts med hjälp av citat från intervjun. På så sätt har man kunnat söka i
citaten det som återfinns i texten och tvärtom. På det här sättet blir innebörden av
resultatet tydligare. Eftersom materialet dessutom består av en persons uppfattning av ett
visst ämne gör texten tillsammans med citaten att läsaren lätt kan urskilja det viktigaste,
sammanfattningen, av innehållet. Ändå kan läsaren också välja att läsa de specifika
citaten för att få en ide om nyanser. Nyanserna i resultatet ger en rikare text och på så sätt
47 Larsson, 1994, s 172.
28
även ett rikare resultat med väsentligare innebörd.
8.3 Det pragmatiska kriteriet
Det pragmatiska validitetskriteriet lägger vikt vid de konsekvenser som uppkommer av de
resultat den kvalitativa studien fått. Man kan till exempel tala om ett så kallat ”externt
värde”, det vill säga vad resultatet har för värde i praktiken 48. Resultatet av denna
undersökning gav respondenterna en större inblick i ett område som redan studerats. Med
hjälp av undersökningens resultat kan barnmorskan ännu växa i sin yrkesroll. Ett viktigt
resultat var att förberedelsen under graviditeten inte bara handlar om förberedelsen inför
förlossningen, utan även inför föräldraskapet. Det framkom också hur viktigt det var att
respektera varje kvinnas olika behov av att förbereda sig under graviditeten, samt sättet
hon väljer att göra det på. Båda dessa faktorer kan direkt tillämpas på barnmorskans
yrkesroll och sättet hon bemöter den gravida kvinnan på. Förståelsen för den gravida
kvinnan, föderskan och mamman ökar tack vare varje liten del man får ta del av. Som
tidigare nämnts kommer man under barnmorskeutbildningen inte nödvändigtvis i djupare
kontakt med den psykologiska individen. Dock behövs en slags motvikt till det fysiska
barnmorskearbetet som man under utbildningen blir förtrogen med. Med hjälp av detta
arbete har respondenternas eget intresse stillats på så sätt, att förståelsen ökat och därför
även
resurserna
att
bemöta
den
gravida
kvinnan
med. Att
nå
ut
till
flera
barnmorskestuderanden är utmaningen. Ett tillfälle bjuds under presentationen av arbetet.
9 Diskussion
Syftet med detta utvecklingsarbete är att få en större förståelse för förstföderskornas olika
behov av att förbereda sig under graviditeten
inför förlossningen ur ett psykologiskt
perspektiv. Forskningsfrågan var ”Hur kan man förklara förstföderskornas olika behov av
förberedelse under graviditeten inför förlossningen ur ett psykologiskt perspektiv?”.
Respondenternas förförståelse och bakgrundsinformation bestod till stor del av resultatet
från lärdomsprovet ”Förstföderskans personliga engagemang inför förlossningen och dess
påverkan på förlossningsupplevelsen”49. Intresset för ämnet till utvecklingsarbetet kom sig
48 Larsson, 1994, s 185.
49 Fors & Broända, 2011.
29
av att resultatet påvisade att förberedelsen inför förlossningen berodde på de behov av
förberedelse som förstföderskan hade under graviditeten. Utgående från detta resultat
väcktes frågan varför förstföderskorna har olika behov av att förbereda sig inför
förlossningen. Eftersom svaret inte kunde sökas direkt från barnmorskekunskapen kom
möjligheten att istället belysa ämnet från en psykologisk synvinkel. Detta utvecklingsarbete
behandlar alltså en annan synvinkel på något som redan studerats till en viss del.
Data insamlades genom intervju med en psykolog som arbetar på en hälsocentral i
anslutning till mödrarådgivningen i Finland. Genom intervjun kunde tydligt och direkt
material fås inom det relativt smala och fokuserade området. Halvstrukturerad intervju gav
även möjligheten att på plats fördjupa samtalet och ställa följdfrågor vid behov.
Forskningsfrågan, resultatet och dess framställning kunde analyseras, presenteras och
tolkas på ett tydligt sätt med hjälp av relevanta begrepp och teoretisk bakgrund.
Under kategoriseringen av materialet blev det tydligt att behoven av förberedelse under
graviditeten var del av en större process; inte bara den kommande förlossningen utan
även föräldraskapet. Inför arbetet låg fokus mera på förberedelsen inför själva
förlossningen, men det psykologiska perspektivet visade sig innebära att i förberedelsen
under graviditeten hör förlossningen och föräldraskapet ihop. Det hela beskrevs som en
process mot något. Även om respondenterna från en början var till största del fokuserade
på förberedelsen inför förlossningen visade resultatet att man inom psykologin inte lika lätt
skiljer olika skeden åt. Som barnmorska riktar man lätt in sig på graviditet, förlossning och
barnsängstid. Resultatet visar att helhetsbilden är viktig.
En annan stor lärdom av detta utvecklingsarbete ur barnmorskans synvinkel är att man i
mötet med den gravida kvinnan inte direkt vet vad som ligger bakom det vi ser. Vi behöver
kunna förstå och respektera att alla har olika behov under graviditeten med tanke på
förberedelse inför förlossning och föräldraskap, och att dessa behov kan ta sig i uttryck på
olika sätt. Barnmorskan måste kunna respektera att behoven av förberedelse varierar,
samt på vilket sätt kvinnan väljer att uttrycka detta på. Förberedelserna ser olika ut för
olika människor och graviditeten upplevs olika för alla. Det är viktigt att man som
barnmorska låter kvinnan förbereda enligt de behov som kvinnan själv har och att man
stöttar henne enligt hennes egna utgångspunkter. Det finns inga rätt och fel, och man kan
inte på förhand säga hur den gravida förstföderskan kommer att reagera. Processen,
resan mot förlossning och föräldraskap är olika för alla och tar olika lång tid. Barnmorskan
30
behöver anpassa sitt arbete så att hon kan stöda kvinnan enligt de behov hon har och
enligt den nivå i processen hon befinner sig i.
I eftertanken efter undersökningen lämnar frågan ifall man som barnmorska får tillräckligt
med verktyg för att kunna bemöta kvinnan på rätt sätt? Som barnmorska skall man inte
göra psykologens jobb, men känslan finns att man kunde göra så mycket med så litet om
man bara visste hur. Med tanke på just det här arbetet besitter barnmorskan på
mödrarådgivningen en enorm makt att hjälpa eller stjälpa. Även den korta kontakten i en
förlossningssal har stor betydelse för hur den födande kvinnan upplever situationen. På en
gynekologisk avdelning behöver barnmorskan kunna bemöta patienten med upprepade
missfall på rätt sätt. Ett enkelt sätt att hjälpa barnmorskestuderande och barnmorskor med
detta bemötande vore att ordna CASE-undervisning under ledning av en psykolog som har
erfarenhet inom området.
Litteratur
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
(Finland: WSOY).
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forsknings-projekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1992). Broar – introduktion i vårdvetenskaplig metod. Åbo akademi,
Instutionen för vårdvetenskap, Vasa
Eriksson, K. (1988). Vårdprocessen. Nordstedts Förlag AB. Stockholm.
Fors, A & Broända, J. (2011). Förstföderskans personliga engagemang inför
förlossningen
och
dess
påverkan
på
förlossningsupplevelsen.
Opublicerad
avhandling för barnmorskeexamen. Yrkeshögskolan Novia, Sektorn för social- och
hälsovård, Vasa.
Holme, I. & Solvang, B. (1991). Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Jung, C. G. (1967) Jaget och det omedvetna. Hallandspostens Boktryckeri.
Halmstad.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Studentlitteratur.
Lund:
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Tebelius, U. (1987). Grundbok i forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Tamm, M. (2002). Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur.
http://www.12manage.com/methods_maslow_hierarchy_needs.html (17.5.2011)
Bilaga 1/2
Tabell 1.
Kompontent
Typ
Begriplighet Hanterbarhet
Meningsfullhet
Prediktion
1
Hög
Hög
Hög
Stabil
2
Låg
Hög
Hög
Ovanlig
3
Hög
Låg
Hög
Press uppåt
4
Låg
Låg
Hög
Press uppåt
5
Hög
Hög
Låg
Press nedåt
6
Hög
Låg
Låg
Press nedåt
7
Låg
Hög
Låg
Ovanlig
8
Låg
Låg
Låg
Stabil
Antonovsky, 1991, s 43.
Bilaga 2/2
Intervju
Forskningsfråga: Hur kan man förklara förstföderskornas olika behov av förberedelse
under graviditeten ur ett psykologiskt perspektiv?
Frågorna besvaras utgående ifrån forskningsfrågan.
1.
Kroppen behöver nio månader som fysisk förberedelse inför en förlossning, på
vilket sätt påverkas den blivande mammans psyke under dessa nio månader?
2.
I vårt lärdomsprov blev det blev tydligt för oss att förberedelsen inför
förlossningen, samt variationen av dess utsträckning, bottnade i känslan av behov för
förberedelse hos föderskan själv. Behoven som kvinnorna hade under graviditeten
formade förberedelsen inför förlossningen. Vad grundar sig olikheterna i behoven av
förberedelse under graviditeten på?
Fly UP