Musik och rörelse som vägledningsmetod för ungdomar med ADHD/DAMP
by user
Comments
Transcript
Musik och rörelse som vägledningsmetod för ungdomar med ADHD/DAMP
Musik och rörelse som vägledningsmetod för ungdomar med ADHD/DAMP Nya möjligheter för bokstavsbarnen Anna Gustafsson & Tommy Gerrbrand Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för samhälle, kultur och lärande Examensarbete 10 p Påbyggnadskurs Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledarprogrammet(41-60p) VT 2007 Examinator: Gunnel Lindh Handledare: Leo Foderius English title: Music and movement as a method for guiding youngsters with ADHD/DAMP Music and movement as a method for guiding youngsters with ADHD/DAMP Possibilities for children with “letter diagnoses“ Anna Gustafsson & Tommy Gerrbrand Sammanfattning Denna uppsats handlar om musik och rörelse skulle kunna vara en alternativ vägledningsmetod vid studievägledning för ungdomar med diagnosen ADHD/DAMP. Uppsatsskrivarnas huvudsyfte var att undersöka om musik och rörelse skulle kunna användas inom vägledning för att ge dessa ungdomar större möjligheter till ett mer kvalitativt underbyggt val till vidare studier. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder genom intervjuer med studievägledare inom grundskola samt en aktiv studievägledare (verksam med ADHD-elever). Vi har också intervjuat en Tomatis terapeut (En metod som tränar hjärnan att prioritera, sortera och hantera sinnesintryck bättre) samt en användare av metoden. Resultaten vi kom fram till var att Tomatismetoden resulterade i stora förbättringar gällande koncentration och uppmärksamhet, samt att kvarvarande effekter bestod i minst sex månader. Intervjuerna av studie- och yrkesvägledarna visade bland annat att dessa var öppna för att prova musik & rörelse i sin vägledning, men att de ekonomiska resurserna kunde bli ett hinder för skolorna att investera i dyrbara enheter. Nyckelord ADHD, DAMP, musik, rörelse, skolan, vägledningsmetod Abstract The main subject for this study may briefly be expressed as follows: Could possibly music and physical movement be used as alternative and additional means educational and professional guidance of children and young people with special needs e.g. due to problems like ADHD/DAMP? Consequently we have tried to study how these two means of assistance now are being used to guide such young clients and increase their possibilities to make a more qualified and well founded choice of further studies. Our research is mainly based on intensive interviews with guidance personnel active in elementary schools but also one teacher specialized on guiding pupils with an ADHDdiagnosis. Further on we made interviews with one therapist and one user of the so called Tomatis Method-a brain training method designed to help individuals to a distinguished and better handling of stimuli and sensual impressions. According to our results the Tomatis Method indeed improved the concentration and attention of the pupils-With effects clearly noticeable at least six months later. Our interviews with teachers specialized on guiding, revealed that they were quite positive to future test and use of music and physical movement as means in their work, although lack of economic resources might be in more expensive units and arrangements. Keywords ADHD, DAMP, guidance method, movement, music, school Innehållsförteckning Abstract ...................................................................................................................................0 1. Inledning...........................................................................................................................1 EN ALLDELES VANLIG POJKE .......................................................................................1 1 Val av problemområde .......................................................................................................2 1.2 Förförståelse...................................................................................................................3 1.3 Syfte ...............................................................................................................................4 1.4 Begrepp ..........................................................................................................................4 1.4.1 Vad är ADHD samt DAMP........................................................................................4 1.4.2 ADHD och DAMP - definitioner.................................................................................4 1.4.3 ADHD/DAMP i olika situationer ................................................................................5 1.4.4 Vad är orsaken till ADHD/DAMP ?............................................................................5 2 Bakgrund ..............................................................................................................................6 2.2 Studie- och yrkesvägledningens betydelse..................................................................6 2.3 Musik- och rörelseterapi..............................................................................................7 2.4 Forskningsanknytning .....................................................................................................7 2.4.1 Tomatismetoden- kort beskrivning..........................................................................11 2.4.2 Tidigare forskning ..................................................................................................12 2.4.3 Uppföljningsstudien 2004-2005 med diskussion .....................................................12 2.4.5 Teori ......................................................................................................................12 2.4 Litteratur .......................................................................................................................13 2.5 Forskningsfrågor ...........................................................................................................14 2.6 Avgränsningar...............................................................................................................14 2.7 Grundantaganden .........................................................................................................14 2.8 Hypotes ........................................................................................................................15 2.9 Kunskapssyn ................................................................................................................15 3 Metod ..................................................................................................................................15 3.1 Vald undersökningsstrategi .......................................................................................15 3.2 Valda metoder/tekniker .............................................................................................15 3.3 Genomförandesteg ...................................................................................................16 3.4 Urvalsgruppen ..........................................................................................................16 3.5 Datainsamlingen .......................................................................................................16 3.6 Tillförlitlighetsaspekter...............................................................................................17 3.7 Etiska ställningstaganden..........................................................................................17 3.8 Resultatbearbetning..................................................................................................17 3.9 Resultatredovisning ..................................................................................................18 4 Resultat ..............................................................................................................................18 4.1 ADHD och Tomatis metoden.....................................................................................18 4.2 Intervju vid Tomatis center i Helenelund – Sollentuna 2007-04-23 .............................18 4.3 Intervju med studie- och yrkesvägledare ...................................................................21 4.4 Intervju med studie- och yrkesvägledare vid individuellt program med inriktning till elever med ADHD...........................................................................................................22 4.5 Intervju med förälder till användare av Tomatismetoden ............................................23 5. Analys................................................................................................................................26 6 Slutsatser ...........................................................................................................................27 7 Diskussion..........................................................................................................................28 7.1 Resultatdiskussion ........................................................................................................28 7.2 Metoddiskussion ...........................................................................................................29 7.3 Diskussion om framtiden ...............................................................................................29 7.3.1 Skolans insatser för elever med funktionshinder.....................................................29 8 Litteratur...............................................................................................................................0 Referenser............................................................................................................................0 9 Bilagor ..................................................................................................................................0 Bilaga 1 ............................................................................................................................0 Bilaga 2 ............................................................................................................................0 Bilaga 3 ............................................................................................................................0 Intervjuguide/enkät................................................................................................................0 1. Inledning EN ALLDELES VANLIG POJKE Hjälp mig, mamma! Dig kan jag be! Det finns nåt inne i mig ingen kan se. De skyller på dig när jag är stygg. Och tror jag blir snäll bara du är sträng. Vad vet de om allt ditt slit och all vår sorg. Om våra böner till Gud: vad för fel har vi gjort? Jag sparkar och slår, mamma, när jag är arg. Så ångrar jag mig, mamma, rädd och förkrossad. Jag vill inte slå, jag vill vara trevlig. Ha tålamod, mamma, du får hjälpa mig. De andra tror att jag kan om jag vill. De förstår inte att det ändå blir fel. Allt hade varit så lätt om jag inte hade haft ADHD. Jag drar i mitt hår och tuggar på skjortan. Jag sparkar och slår och jag räknar till fjorton. Jag skäller och skriker och är ganska hemsk. Och kan inte sluta förn jag fått medicinen. Sen kysser jag dig på näsan och sen en gång till. För allt måste ske vid rätt tid, och när ADHD vill. Men i morgon skall jag försöka, då ska jag va snäll! Bädda min säng? Borsta tänderna? Klart jag vill. Jag ska bli så duktig, bara vänta och se! Jag ska se till att alla får va´ i fred. Inte reta brorsan, utan leka fint och stillsamt. Sitta fint i bänken ända tills skolklockan ringer. Inga flera busfasoner Inte bråka, inte sparka, inte slå och inte knuffa. Nej, jag lovar dig att bli en alldeles vanlig pojke. Hjälp mig, mamma! Dig kan jag be! Den vanliga pojken kan väl du se? Hjälp mig att visa upp honom för alla andra. Hjälp mig att visa att under ADHD, Finns en bra pojke som ej har det lätt! Ryan, Hughes. (2000). 1 1 Val av problemområde Syftet med denna forskning är att undersöka möjligheterna för en mer pedagogisk vägledning när det gäller ungdomar med särskilda behov och diagnoser som ADHD/DAMP. Detta för att kunna tillvarata medfödda styrkor, anpassa vägledningsmetoder med musik och rörelse som möjligen kan skapa en metod för att ungdomar med uppenbara koncentrationssvårigheter ska kunna fokusera sig mer kvalitativt under studie- och yrkesvägledningen. I LPO 94 beskrivs det att ”Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov”. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla”. (sid.6.) För studie- och yrkesvägledare är det viktigt att i vägledningsarbetet kunna bemöta och stödja ungdomar med särskilda behov i deras studie- och yrkesvägledning samt ge dem något sånär likvärdiga pedagogiska förutsättningar som övriga elever. Det är också viktigt att problematisera begreppet särskilda behov inom studie- och yrkesvägledningen. Undersökningens ändamål är att klarlägga problemet för ungdomar med ADHD/DAMP, samt för att belysa svårigheten och möjligheter att ge elever och ungdomar möjlighet till ett väl underbyggt val inom studie- och yrkesvägledning såväl i grundskola som i gymnasium. Den ursprungliga tanken kring vårt forskningsarbete är att bägge författarna har ett intresse av att lära sig och skaffa kunskaper kring studie- och yrkesvägledning för att ge dessa barn- och ungdomar bättre förutsättningar . Författarna har tidigare forskat i detta ämne. Vi tittade på förutsättningarna för den bäst lämpade pedagogiska inriktningen beträffande skolform, där vi gjorde en jämförelse mellan särskolan och grundskolans pedagogiska inriktning och undersökte vilken skolform som passar bäst. En av författarna har själv ungdomar med ADHD- samt DAMP- problem. Därmed har vårt forskningsintresse ökat för dessa barn- och ungdomar som ofta hamnar i en gråzon både när det gäller skolomsorgen och samhället i stort. Som förälder till ”bokstavsbarn” tvingas man kämpa dels för barnens rättigheter som funktionshindrade och dels för familjens överlevnad, ständigt i kontakt eller rent av konflikt med grannar och skolväsendet. Kampen om barnens rättigheter till resurser i skolan kräver också ständig kamp gentemot skolledning och den kommunala skolans ekonomi. Kampen för familjens överlevnad kan beskrivas som ett kontrollerat kaos eller en vulkan som får utbrott när man minst anar det. Som förälder måste man följaktligen hela tiden försöka ligga steget före – för att om möjligt förebygga problemsituationer. Att förena detta med förvärvsarbete eller studier på distans kräver, systematik och envishet men ger också tillfälle att undersöka möjligheterna för att skapa bättre förutsättningar för dessa barn- 2 och ungdomar. Deras impulsivitet, uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter tillger ofta också dessa barn eller ungdomar lägre självkänsla, på grund av många misslyckanden eller missförstånd. Dessa barn- och ungdomar har som regel en enorm energi, tillgivenhet samt mycket gott som tyvärr är i oordning, eftersom både syn- och hörselimpulserna inte alltid filtreras i hjärnan som för oss andra människor. För oss blivande studie- och yrkesvägledare är det viktigt att dels lyfta fram alla diagnoser. Inte bara ADHD/DAMP utan också de barn- och ungdomar som utan diagnostisering uppvisar svårigheter med uppmärksamhet och koncentration. För samhället är det oerhört viktigt att upptäcka sådana problem som går att förändra med rätt metoder och resurser i skolan. Resultatet av vår undersökning vänder sig främst till skolpersonal och ledning i deras arbete för att öka skolundervisningens kvalitet men också till studie- och yrkesvägledare så att de kan göra ett väl underbyggt val till exempel med metoder kring musik och rörelse. 1.2 Förförståelse Vår utgångspunkt eller ”förförståelse” är alltså att ungdomar med ADHD/DAMP har påtagliga besvär med koncentrationsförmågan och uppmärksamhet vilket, gör att vägledningen måste specialanpassas för dessa ungdomar. Utvecklande av en vägledningsmetod för denna grupp av ungdomar kräver alltså både förståelse och samhällsinriktning. Grundtanken är alltså är att kunna urskilja och förstå ämnesvalets innebörd samt som forskare och i vårt fall också som förälder- bidra med personliga kunskaper och erfarenheter. Litteraturen har naturligtvis har gett oss insikter som vidgar perspektivet på forskningens ändamål. Avsikten är alltså att ge en rättvis och godtagbar förklaring till problemen med barn och ungdomar ”med särskilda behov”. Har då barn och ungdomar med ADHD/DAMP särskilda behov? Ja, dessa ungdomar har särskilda behov vid vägledning vilket ställer andra krav på förhållningssättet. Det kan bland annat innebära krav på större förförståelse och en tydlig och konkret vägledning av dessa ungdomar. Studie- och yrkesvägledaren bör ge vägledningen mer fantasi och kreativitet. Författarnas tolkning av uttrycket ”särskilda behov” är att ett sådant behov vilket kräver särskilda metoder och lösningar för att alltså skapa bättre förutsättningar för dessa barnoch ungdomar. Vår tanke är att studie- och yrkesvägledaren skall prova olika metoder för barn och ungdomar med särskilda behov, där vägledning exempelvis på annorlunda sätt t.ex. kan ske vid en promenad eller med hjälp av musik så som ”Tomatismetoden”. 3 1.3 Syfte Syftet med våra studier har varit att undersöka om musik och rörelse skulle kunna användas i vägledningen av ungdomar med ADHD/DAMP och därigenom belysa Tomatismetoden. 1.4 Begrepp 1.4.1 Vad är ADHD samt DAMP Alla människor kan ha svårt att ibland, kontrollera alla impulser och fokusera sin uppmärksamhet. Detta gäller inte minst när vi är stressade och trötta. Beträffande ADHD och DAMP så har barn och ungdomar emellertid sådana problem påtagligt och ständigt. Vi talar då om ett funktionshinder som benämns ADHD men som här används som ett samlingsnamn tillsammans med DAMP- begreppet. Det står numera klart att dessa problem kvarstår under ungdomsåren även upp i vuxen ålder. ADHD/DAMP är ett dolt handikapp som oftast kan finnas hos impulsiva och livliga barn och ungdomar. Det skapar ofta stora svårigheter i skolan till exempel med inlärning och utveckling av den intellektuella förmågan. Dessa barn och ungdomar kallas ofta ”bokstavsbarn”. Detta funktionshinder med särskilda behov är ett stort hälsoproblem då det rör sig om cirka fem procent av befolkningen i Sverige. Oftast har dessa individer stora skolproblemen och allmänt sämre förutsättningar, eftersom de inte kan styra sitt beteende på grund utav bristande exekutiva funktioner1, som reglering och styrning av beteendet och koncentrationsförmågan. När det gäller fördelningen mellan könen visar utredningen att ADHD/DAMP är tio gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Detta beror förmodligen på att flickorna allmänt uppvisar ett annorlunda beteende än pojkarna, där de är mindre livaktiga och självhävdande. (T. Duvner, 1998) 1.4.2 ADHD och DAMP - definitioner ADHD: Attention Deficit Hyperactivity Disorder Här fokuseras som tidigare nämnts huvudsakligen problem med uppmärksamhet, impulskontroll samt hyperaktivitet. Denna beteckning är numera vedertagen runt om i världen, till exempel i Nordamerika, Australien, Nya Zeeland, Latinamerika samt oftare i Europa. DAMP: Deficits in Attention, Motor Control and Perception. Detta begrepp används huvudsakligen endast i Sverige och i mindre omfattning övriga Norden, Termen, som lanserades av den svenske forskaren professor Christopher Gillberg och kan ses som en undergrupp till ADHD. Detta begrepp har en anknytning till ADHD men innefattar även av motoriska samt i vissa fall perceptuella2 svårigheter. (Tore.Duvner,1998). 1 Hjärnfunktioner som har med utförandet, handlingen att göra, såsom styrning, föreställningsförmåga, planering, motorik samt språket. (Duvner. Tore 1998) 2 medveten upplevelse av sinnesstimuli sedan de har bearbetats i hjärnbarken. (Freltofte, Susanne, 1999) 4 1.4.3 ADHD/DAMP i olika situationer Att som förälder kunna förstå och orka med den höga intensiteten hos barn och ungdomarna med ADHD/DAMP innebär en utmaning och ibland ett livslångt kämpande under ungdomarnas uppväxt och i vissa fall även senare. Vår forskningsrapport handlar således om strävan att ge dessa ungdomar en möjlighet till likaberättigande i skola och samhälle Av oss två forskare har den ene egna ungdomar som har diagnoserna ADHD respektive DAMP. Följaktligen har vi också kunnat se problemen ur ett föräldraperspektiv. Enligt Russel A. Barkley (2005) blir livet mera utmanade för föräldrarna med ungdomar som har ADHD, eftersom alla primära symptom på ADHD förändras - inte bara när barnet växer upp och utvecklas, utan också i andra situationer beroende på var barnet är, vad hon gör, eller intresserar sig för. Nedanstående tabell visar resultat från en studie gjord på 1970- talet där tabellen illustrerar ett mindre antal och begränsade sättningar och ett mindre antal krävande obligatoriska arbetsuppgifter. En intressant iakttagelse är att tabellen indikerar att barnen med ADHD är mer eftergivna och mindre splittrade tillsammans med sin pappa än med deras mamma. Det finns tänkbara slutsatser kring detta. Tabell 2. Halten av hyperaktivitet och kontrollgrupp av barn som uppvisar problem i fjorton (14) hemsituationer med genomsnittlig stränghets uppskattning i varje situation. (Taking Charge of ADHD, 2005). Hyperaktiv grupp Situation procent medeltals stränghet Kontroll grupp procent medeltals stränghet Medan han/hon leker självt 40.0 4.3 0.0 0.0 Leker med kamrater 90.0 5.4 10.0 1.6 Middags tid 86.7 4.7 13.3 3.0 Klär på sig 73.3 6.1 10.0 2.3 Tvättning/badning 43.3 5.1 16.7 1.2 När föräldrarna talar I telefon 93.3 6.6 33.3 1.3 Medan barnet tittar på tv 80.0 5.0 3.3 2.0 När besökare är I hemmet 96.7 6.1 30.0 1.6 När man hälsar på bekanta 96.7 5.4 13.3 1.5 Offentlig plats t.ex. affär 96.7 5.4 23.3 2.7 När fadern är hemma 73.3 3.9 6.7 2.5 Fordran att plocka efter sig 86.7 5.6 36.7 2.0 Vid sängdax 83.3 5.0 20.0 1.5 Åka bil 73.3 4.8 20.0 1.7 1.4.4 Vad är orsaken till ADHD/DAMP ? Den vetenskapliga forskningen kring orsaken till syndromet ADHD har betecknats denna som en oordning i hjärnan, orsakad av endera arbetsskada eller abnorm utveckling av hjärnan. Professor Russel A. Barkley (2005) har diskuterat forskningens samband med ecken på hjärnskada. Eftersom förhållandevis få barn med ADHD tycks 5 ha egentliga hjärnskador, koncentrerade Barkley sin forskning på abnorm utveckling av hjärnan. Först undersökte han neurologiska rön beträffande brist på kemikalier i hjärnan med lägre aktivitet i vissa regioner och strukturella förändringar i hjärnan. Han påvisade att det fanns ett smalare område i hjärnan med tre areor som är närbesläktade till hämning och framställning till beteendet. Därpå försökte han finna orsaken av den abnorma belägenheten som har centrerats om två grupper av tänkbara faktorer. (1) Levnadsförhållandet samt utsattheten under utvecklingen till alkohol och tobak. (2) Ärftligheten med en genetisk sammankoppling För att summera de biologiska faktorerna är således den mest troliga orsaken till ADHD. Studien indikerar en mycket stark genetisk koppling till dessa abnormaliteter men det finns även miljö och sociala faktorer. Enligt vad forskningen visat har barnen med ADHD lägre hjärnaktivitet i de frontala regionerna i hjärnan. Detta bidrar till beteendehämningar, bristande uthållighet i reaktioner och kontroll av aktivitetsnivå på grund utav lägre nivå eller svagare kemisk aktivitet innanför dessa hjärnregioner. Forskningen har mycket mer att lära kring ADHD och detta är en tänkbar orsak till att så få framsteg som har blivit utförda inom det senaste decenniet. När det gäller möjliga orsaker till ADHD är än så länge de neurologiska faktorer de mest viktigaste i förklaringarna till omfattningen av ADHD i samhället enligt Russel A. Barkley (2005) 2 Bakgrund 2.1 ADHD/DAMP och skolan Redan i förskolan uppdagas ofta de hyperaktiva ADHD-barnens problem med kunskapsinhämtandet. Uppmärksamhetsstörningar upptäcks många gånger under skoltiden. För barn med DAMP är dessa problem främst relaterade till skolan, de ökade kraven gör att dessa barn har svårt att sortera både hörsel- och synintryck. Senare i ungdomen kommer de efter i utbildningen, och de hamnar lättare i svårigheter, även på fritiden när de försöker kompensera de bristande kunskap med andra aktiviteter som t.o.m. kan vara av kriminell karaktär eller ge upphov till psykiska besvär på grund av svårigheten att ta sig fram i samhället när det gäller sysselsättning och studier. En allmän svårighet för individer med ADHD/DAMP är att de inte att stannar upp och tänker efter innan. De är med andra ord impulsiva. Ofta har de också bristande självkänsla - orsakad av ständiga misslyckanden och kritik. Det förstärker problemen vilket gör att då de ser sig som odugliga vilket, i sin tur ytterligare kan minska motivationen till att lära och lyssna. Dessutom har dessa ungdomar generellt ett sämre arbetsminne samt har stora svårigheter att befästa kunskaper och ”automatiserade” kunskaper som till exempelvis att spola efter toalettbesök. 2.2 Studie- och yrkesvägledningens betydelse Amundson (2000) menar att betoningen av problemlösning hör samman med en syn på studie- och yrkesvägledaren (vägledaren) som en så kallad omorienteringsagent. Med detta uttryck tolkar vi att Amundson menar att vägledaren hjälper eleverna att se på sitt 6 problem ur andra vinklar för att omorientera sina perspektiv. Klienterna söker i regel rådgivning när de känner att de kört fast. Men ser sitt dilemma och beskriver det, men hittar ingen lösning på problemet. Amundson (2000) menar att man ska arbeta för att öppna nya perspektiv på problem, med hjälp av individens egna resurser. För att kunna lösa problemen krävs både fantasi och kreativitet. Dessa vägledare som Amundson syftar på använder sin skaparkraft för att inspirera och skapa nya perspektiv i vägledningen. Amundson menar vidare att vägledningen måste bli mera flexibel och bedrivas i en öppen atmosfär. (2000). Enligt vår tolkning påvisar Amundson att vägledningen måste anpassas till individen, särskilt om de har särskilda behov, krävs lite annorlunda vägledningsmetoder till ett väl underbyggt val. Enligt vår mening gäller detta i synnerhet barn- och ungdomar med koncentrations- och uppmärksamhets- svårigheter som ADHD/DAMP. 2.3 Musik- och rörelseterapi Det är ett allmänt välkänt faktum att musikupplevelser influerar oss människor både i kropp och i själ samt har en långvarig effekt som sätter sina spår i kropp och själ. Den avspeglas även historiskt sett och i de mest skiftande sammanhang. Under antiken hade man exempelvis en estetisk grundsyn och där musiken ansågs ha stor påverkan på själen. Då menade man att balansen i människan avspeglas i musik. Man trodde också att en obalans i kroppsvätskorna kunde ge sjukdomstillstånd. Senare har man menat att musiken kunde utjämna missförhållandena i vätskebalansen. Det har också diskuterats om förhållandet mellan kultur, sjukdom, musik och hälsa och då har musikfilosoferna hållit jämna steg med den medicinska forskningen. Går vi fram till 2000- talet skulle många hävda att musiken har fått stå tillbaka för den biomedicinska läkarvetenskapen. Många har också varit kritiska till avsaknaden av humaniststen inom medicinska vetenskapen. Den humanistiska synen tar ju mera hänsyn till individen bakom sjukdomen och där man glömmer det existentiella och humanistiska perspektivet. Nu utbildar cirka 80 universitet i USA musikterapeuter, och i Europa har musikterapin vuxit sig stark de senaste decennierna. Dans- och rörelseterapi startade i USA för barn och ungdomar redan på 1940-talet, då metoden prövades för barn med olika beteendestörningar. Metoden är nu spridd över hela världen och förekommer även på sjukhus. Metoden är målinriktad Musiken är av stor betydelse i dansterapi, både som inspiration och för att sätta igång och väcka känslor. All sorts musik används. Ungdomarna tar ofta med sig egen musik- I Grönlunds studie ingick pojkar med ADHD-problematik med koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar. 2.4 Forskningsanknytning Under forskningen har vi studerat området musikterapi för att om möjligt öka vår förståelse för musikens anknytning och betydelse för hälsa i ett historiskt perspektiv. 7 (Professor Even Ruud, 2001). Ruud är en internationell känd profil inom fältet musikterapi, där han bland annat har engagerat sig för forsknings kring den norska terapeututbildningen. Under 1800-talet började man inom den medicinska vetenskapen tänka förebyggande och rationellt. Intresset för musikterapin blev mindre enligt Ruud (1979). Fram till andra världskriget levde musikterapin i skuggan. Senare skulle det visa sig framgångsrikt att komplettera den traditionella medicinen med konstterapier. Bland annat gav det framgång vid behandling av amerikanska soldater. Därmed var vägen öppen att på nytt etablera musikterapin. Förbinder man kulturell aktivitet och ett förebyggande hälsoarbete, krävs ett tänkande som visar sambandet mellan hälsa och levnadssätt. Ruud (1979) gav en definition av musikterapin nämligen ett ”användande av musik för att ge nya handlingsmöjligheter”. Han menar att genom att knyta handling till musikterapi eller kulturella aktiviteter får vi också en god utgångspunkt för att studera ett samband mellan kultur, livskvalitet och hälsa. Musiken knyts allt oftare till hälsoperspektivet och till den allmänna livskvaliteten, där musiken ger starka känslobetonade intryck och upplevelser som kan omdana vårt sinnestillstånd och frambringa lyckokänsla och vitalitet. Forskningen konstaterar att upplevelserna kan påverkas av inriktningen i vårt liv. Musiken ökar också vår förmåga att uppleva och uttrycka känslor. ( Even. Ruud, Vitalitet och känslomedvetenhet, 1979) Under senare år har man i försöken att skapa en positiv skolmiljö konstaterat att de konstnärliga ämnena kan användas för att utveckla skol- och inlärningsmiljön. I denna positiva skolmiljö försöker man använda musiken som en form av stressreducerande och avspännande struktur. Detta arbete inriktas främst på att nå de elever som har särskilda behov och där musiken kan synliggöra de inneboende resurser som återfinns hos envar samt att skapa möjlighet att formulera sig. Poängen är att stimulera den sociala kompetensen och finna de olika elevernas starka sidor. Musikterapeuterna använder sig av ett systemteoretiskt perspektiv, det vill säga att orsakerna till personlig utveckling och problem inte bara ligger hos den enskilde individen, utan står i ett ömsesidigt förhållande till varandra i ett system av relationer mellan individer menar Even Ruud i sin studie ”pedagogisk musikterapi” (1979). Så Ruud menar vidare att det finns argument för den musicerande effekt som omfattar både koncentration, kognition samt motoriska färdigheter vilket utvecklingen konstruerar intellektuell färdighet på. Musikterapin gestaltas som en humanistisk vetenskapsgren med en betoning på att föra hermeneutiska. En omfattande dokumentation kring musikterapin finns vetenskapligt beskriven på Music Therapy Worlds hemsida.3 3 http://www.musicterapyworld.de/ 8 Traditionellt anses vårt sätt att förhålla sig till musik som hälsobefrämjande strävan. En fransk forskare Alfred Tomatis menar att ljuden apostroferar sig själva, eller såsom bestämda elektroniskt filtrerade ljud som leder till att vi engagerar örat in i en form av ”örongymnastik”. Denna stimulans och träning av örats muskler ska i sin tur ha en fördelaktig inverkan på koncentration och uppmärksamhet samt allmänna beteenden. Hjärnforskningen har visat att musik skapar tydliga förändringar i hjärnans aktivitet och där den dessutom skapar långtgående förändringar i vår kropp. Rörelse kan vara ett alternativt hjälpmedel vid studievägledning för ungdomar med funktionshindret ADHD/DAMP. Barn med ADHD har i allmänhet en svag jaguppfattning. Deras minnesförmåga är inte sällan dåligt utvecklad och de har svårt att ”hålla den röda tråden” enligt Grönlund & Renck (2005, sid.15) Danshögskolan i Stockholm har utarbetat en forskningsstudie om dansterapi för unga pojkar med diagnosen ADHD/DAMP. Författarna Erna Grönlund och Barbro Renck (2004) menar att genom rörelse utvecklas individernas kreativa sidor samt att man genom rörelse också kan avläsa en persons livshistoria. Dansen är en icke - verbal uttrycksform, men genom den går det att utläsa språket menar, författarna. Vidare menar de att dansen ger många möjligheter för att förbättra social samvaro. Hela personligheten aktiveras genom dansen. Eftersom författarna tyvärr inte hade tid att ta emot oss personligen, tog vi del av deras forskningsstudie genom att läsa om den. Pojkarnas mammor intervjuades före samt efter sessionen. Syftet med intervjuerna var dels att se hur man uppfattade barnens styrkor och svagheter, dels att samla in fakta för analysen. Vid första tillfället intervjuades föräldrarna (djupintervjuer). Uppföljningsintervjuerna gjorde de två forskarna tillsammans. Varje intervju varade cirka en timme. Dansterapiprocesserna indelas i olika faser. • Den inledande fasen består av session 1-3 där dansterapeuterna koncentrerar sig på att vara ett stöd för individen. En individ som är rastlös kan därigenom bli lugnare och tryggare. • Under den bearbetande fasen, session 4-8, arbetare dansterapeuten för att individen ska bli säkrare. • Den avslutande fasen session 9-10, innebär att man repeterar och individrna får visa vad de lärt sig, vilket kan vara högst individuellt. Deras självkänsla stärks när de får visa sina framsteg. Alla pojkarna som deltar i studien är ledsna över att dansterapin är slut. I ett fall har empati utvecklats och deltagarna träffas även på fritiden.(Grönlund & Renck, 2004) Så här kan man beskriva tillvägagångssättet: Mål med dansterapin för Tom är: Att Tom ska känna sig trygg, ha tillit till terapeuten/terapeuterna. 9 Resultat efter nio dansterapisessioner Tom är trygg, relaterar till båda terapeuterna Att Tom lär sig samspela med andra barn, ge och ta kontakt. Att Tom ska vara mindre hyperaktiv och ha ett lugnare tempo, klara av att vara stilla Att Tom ska förbättra sin koncentration, lära sig lyssna på instruktioner och slutföra en arbetsuppgift Att stärka Toms självkänsla, få honom att våga nya aktiviteter och att öva på det som är svårt. Att förbättra Toms impulskontroll, låta honom ge uttryck för din aggressivitet utan att ohämmat och våldsamt agerar ut sin ilska. Att lösgöra Toms fysiska och psykiska spänningar för att komma åt hans känslor. Tom leker och samspelar utan slåss och bråka. Han kan ge och ta kontakt och börjar visa empati. Tom är mindre hyperaktiv om han inte är extra orolig. Han har ett lugnare tempo och kan sitta stilla och invänta sin tur. Tom har förbättrat sin koncentration. Han klarar att lyssna på instruktioner, men har fortfarande svårt att slutföra en arbetsuppgift. Toms självkänsla har stärkts. Han vågar pröva nya aktiviteter, även om han misslyckas. Toms impulskontroll är förbättrad. Han kan oftast hejda sina impulser utan att agera ut i hemmet. Toms spänningar har till stor del släppt. Han kan visa och uttrycka känslor (Grönlund & Renck, 2004, sid.39) Till ADHD-barnens problem hör bland annat spänningar i kroppen och ett ”kluvet” rörelsemönster. Efter rörelseaktiviteter visar det sig att koncentrationsstörningarna har minskat och barnen kan då ta till sig instruktioner på ett mer tillfredställande sätt. Barn med ADHD/DAMP är ofta otrygga och ängsliga med inre oro och uppskruvat tempo. De har ofta svårigheter med koncentration och följaktligen också 10 inlärningssvårigheter. Renck och Grönlund menar att dans kan hjälpa barnen att bli tryggare, att hyperaktiviteten kan minskas och koncentrationen förbättras. 2.4.1 Tomatismetoden- kort beskrivning Detta är en metod som utvecklades under 1950- talet av den franske öron-, näshalsläkaren professor Alfred A Tomatis. Metoden innebär signalbehandling via hörlurar med musik, sång och mänskligt tal. Detta bearbetas elektroniskt via en speciell utrustning i samma ögonblick som man lyssnar. Varje individ har ett individuellt lyssningsprogram och ljudet förmedlas och fortplantas dels via öronen (trumhinnan) samt dels via skallbenet (vibrationer). Hörlurarna har nämligen försetts med en platta uppe på huvudet, som genom vibrationer leder impulserna till skallbenet. Tomatismetoden har en inriktning på skador eller problem som innebär att hjärnan har en bristande förmåga att både ta emot och bearbeta sinnesintryck. Defekter som visat sig kunna förbättras är bl.a. tal och språkproblem, motoriska svårigheter, beteendestörningar, koncentrationssvårigheter samt hyperaktivitet. ( Staf, Ulla, 2007). Forskningen kring Tomatismetoden utgår ifrån en långtidsuppföljning av ett tidigare projekt ”Tomatismetoden” och dess integrering i traditionell barn- och ungdoms psykiatriska verksamhet. Detta projekt utgick ifrån BUP mottagningen4 i Strömstad under åren 2000-2003. Grundfrågan var om Tomatismetoden kan utgöra ett komplement till behandlingsmetoderna vid BUP- mottagningen. I projektet deltog 26 barn i åldrarna 6-13 år. Barnen uppvisade avvikelser när det gällde uppmärksamhet och koncentration, de hade också kognitiva svårigheter. Barnen fick gå igenom lyssningsprogram med hjälp av hörlurar med Mozart-musik samt gregoriansk sång. Man använde avancerad utrustning som bearbetade ljudimpulserna elektroniskt. Deltagarna delades upp i olika grupper med en Tomatis konsult i varje grupp och där man lyssnade sammanlagt under 75 timmar under fyra intensiva perioder. Medelpoängen och den procentuella förbättringen framgår av denna tabell nedan. Funktionsområde Före Efter Skillnad Förbättring Uppmärksamhet/koncentration 53 37 16 30 % Motorik 27 22 5 22 % Uttrycksfullhet 28 22 6 21 % Energinivå 49 34 15 30 % Beteende- och social förmåga 41 31 10 24 % Medelvärde 40 29 10 25 % (Staf, Ulla.2007) 4 Barn och ungdoms psykiatri 11 Resultaten påvisar att Tomatismetoden mycket väl kan erbjuda en god hjälp för barnoch ungdomar inom kategorin ADHD/DAMP när det gäller uppmärksamhet och koncentration. 2.4.2 Tidigare forskning Av tidigare forskning kan nämnas några större studier kring Tomatismetoden. T. Gilmore (1999) gjorde en noggrann undersökning av fem studier om effekterna av Tomatisträning på barn och ungdomar med inlärnings- och koncentrationssvårigheter. Denna analys inkluderade totalt 231 barn från förskoleåldern upp till 15 år. Slutsatserna var att Tomatismetoden har en tydlig positiv effekt i fyra av de fem studerande områdena. De starkaste effekterna av Tomatisträningen var inom språk, psykomotorik, personlig och social anpassning samt kognition. Effekten uppskattades till 30-40 procent inom samtliga områden utom det auditiva. Fil.dr. Eva Olkiewicz gjorde 2003 en granskning av 119 personer, därav 63 barn, som genomgått sådan träning vid Tomatiscentret i Helenelund, Stockholm. En utvärdering gjordes med hjälp av självskattningsformulär före träningen, efter avslutad träning samt efter 4-6 månader. Här kunde man konstatera en allmän förbättring av funktionsförmågan med 29 procent. Staf Ulla (2007). 2.4.3 Uppföljningsstudien 2004-2005 med diskussion Av de föräldraenkäter som låg till grund för uppföljningsstudien framgår att barnen genomgått en påtaglig förbättring inom alla frågeområden med genomsnittligt 42 procent jämfört med situationen före Tomatisträningen. Inom områdena uppmärksamhet/koncentration samt beteende/socialförmåga visar bägge en förbättring på 51 procent. Studien är statistiskt säkerställd. Resultaten och föräldrarnas intryck är uttryckligen positiva beträffande situationen i hemmet och i skolan, och de anser att Tomatisträningen har medverkat till att förbättra barnens utvecklingsmöjligheter. Många föräldrar pekar också på att barnen påverkats känslomässigt under träningen. Och när reaktionerna har klingat av föreföll barnen bli mer känslomässigt trygga. Motivet för Tomatisprojektet vid BUP i Strömstad var att ta reda på alternativa behandlingsreformer, utöver de traditionella som erbjuds barn- och ungdomar med uppmärksamhet och koncentrationssvårigheter jämförbara med diagnosen ADHD. Slutsatsen är att denna långtidsstudie kan förorda Tomatisträning för barn- och ungdomar med ADHD. (Staf Ulla, 2007) 2.4.5 Teori En avgörande faktor för hur barnen presterar i skolan tycks vara att de känner trygghet, association och självkänsla. Här har vi att lyfta fram och anknyta till Atonovskys teorier där han gör en beskrivning av vikten av sammanhanget. Antonovsky (2005) har utvecklat begreppet KASAM vilken är en känsla av sammanhang där han utgår ifrån tre viktiga beståndsdelar som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Upplever man 12 dessa tre beståndsdelar anser Antonovsky att man deltar och ser ett sammanhang i sin tillvaro. Antonovsky avser att begripligheten har att göra med individens förståelse av händelser som dyker upp- och att man har en möjlighet att lösa dilemman som dyker upp. Hans tankar kring hanterbarheten är att individer har resurser i sig själv eller runt omkring sitt sociala nätverk för att därigenom lösa uppkomna situationer. Med hjälp av dessa tillgångar kan individen att möta de krav och förväntningar som ställs av de stimuli som man överhopas av. Individer med en hög känsla av hanterbarhet kan se på framtiden med hoppfullhet och en positiv inställning. Däremot- med en låg känsla av hanterbarhet och känner man sig lätt som ett offer inför omständigheterna, kanske orättvist behandlad eller missförstådd. (Antonovsky,2005) En mycket viktig beståndsdel i Atonovskys teori är känslan av meningsfullhet i individens livssituation med uppkomna problem och konflikter. Antonovsky (2005) menar att motivation är av yttersta vikt för viljeinriktningen. De krav som ställs bör verkligen vara värda ett engagemang och skapa delaktighet. Antonovsky urskiljer denna komponent som viktigaste av de tre beståndsdelarna. Han menar vidare att den känslomässiga innebörden måste ge en känsla av meningsfullhet och entusiasm. Individer med hög meningsfullhet har betydligt lättare av att uppmärksamma problem och svårigheter som utmaningar, till skillnad från individer som har en låg meningsfullhet och som i stället uppfattar tillvaron och svårigheter som bördor istället. Det Antonovsky åsyftar är att meningsfullhet skall ses som delaktighet och drivkraft samt att se tillvaron som värdefull. Antonovsky menar om man besitter en hög KASAM innebär detta att individer ser sina egna förmågor oberoende, och att inte bli syndabockar utan, tvärtom att man har ett sammanhang och en möjlighet att styra sin tillvaro. Som avslutning påtalar Antonovsky att man ska lägga tonvikten på det friska istället för det sjuka, det skapar förmåga att upptäcka de positiva sidorna. Detta gör det lättare att öka sin känsla av sammanhang, avslutar Antonovsky (2005). 2.4 Litteratur Axengrip, C & Axengrip, J (2001) skriver följande: ”Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition är ett funktionshinder den begränsning eller det hinder som gör att människan till följd av skada eller hinder inte kan utföra den en aktivitet på samma sätt eller inom de gränser som anses normalt” (sid.6) Vidare kan man läsa att ett funktionshinder eller en sjukdom kan vara synligt eller dolt. Dolda funktionshinder finns även om du inte kan se dem kan också vara svårare. Det är också mer problematiskt att åtgärda dolda handikapp. Vilka åtgärder konsekvenserna av ADHD/DAMP kräver är inte lätt att ha kunskap i. (a,a) Till F.N: s barnkonvention har 191 av (enligt uppgift från 2001) medlemsstaterna anslutit sig till. Den bygger på fyra viktiga principer: 13 • • • • att barnet har rätt till likvärdiga villkor att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut att barnet har rätt till liv och utveckling att barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad Det finns medgivande som kallas NPF, neuropsykiatriska funktionshinder. Barnneuropsykiatriska funktionshinder är tillstånd som uppträder under uppväxtåren. Dit hör bland annat funktionshinder som ADHD och DAMP (Axengrip, C & Axengrip,J, 2001). ”Eleverna skall få utbildning av hög kvalitet i skolorna. De skall också få underlag för att välja utbildning.” (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, LPO 94, sid.17). Vidare kan man läsa att studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör uppgifter ska ”informera och vägleda elever inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och där vid särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionshinder”.(a.a sid.17) 2.5 Forskningsfrågor • • • • Vilka metoder kan studie- och yrkesvägledaren använda vid vägledning av elever med särskilda behov som ADHD/DAMP? Hur kan metoder som bygger på musik/rörelse användas vid studie- och yrkesvägledning? Kan musik/rörelse någon ha positiv inverkan? Vilka resurser behövs för att man skall kunna utnyttja musik/rörelse som vägledningsmetod? 2.6 Avgränsningar I vårt forskningsarbete har vi inriktat oss på barn och ungdomar med funktionshindret ADHD samt DAMP. Vi tänker därvid studera den så kallade Tomatismetoden – en metod som används för att understödja barn, ungdomar och vuxna med bland annat koncentrationsstörningar. Vi har avsiktligt inriktat oss på att intervjua användare av metoden samt en Tomatis terapeut – detta för att få en klar bild av den aktuella metoden. Dessutom har vi valt att intervjuat från varandra fristående studie- och yrkesvägledare. Den ena arbetar vid en grundskola, den andra arbetar vid en gymnasieskola där hon bl.a. ansvarar för det individuella program som används för just elever med ADHD . Detta för en avgränsning till ett specifikt forskningsfrågorna rörande studie- och yrkesvägledningen. 2.7 Grundantaganden Vid vägledning sker ett möte mellan studie- och yrkesvägledaren samt klienten. I detta fall en klient med särskilda behov till exempel på grund av ADHD/DAMP och med ett 14 beteende som inte alltid är medvetet. Klienten är inte alltid medveten om vad som förväntas av mötet med studie- och yrkesvägledaren. Men vårt beteende har alltid ett klart syfte. Genom att förse en människa med ”kartor” får han/hon flera valmöjligheter.. Ingen människa bör ses som ofullständig eller defekt. I stället gäller det att ta reda på hur människor fungerar, så att man kan förändra det till något positivt och önskvärt. Ett sätt att nå detta är att skapa nya tankar, idéer. En av grundtanken är kropp och själ har ett samband och påverkar varandra. Det är inte möjligt att ens förändra det ena utan att det andra påverkas. Då vi bearbetar information med alla våra sinnen kan vissa sinnen vara defekta, men då kan andra hjälpmedel för att förbättra överföringen av information vara till hjälp. 2.8 Hypotes Vår hypotes har varit att vägledning för ungdomar med särskilda behov som ADHD/DAMP kan förbättras med hjälp av metoder som använder sig av musik och rörelse i ett väl underbyggt val. 2.9 Kunskapssyn Utgångspunkten i vår undersökning är att ungdomar med särskilda behov och koncentrationssvårigheter också har svårt att fokusera på sina val och att de följaktligen behöver extra hjälp med sin vägledning. Därvid kan det krävas något lite annorlunda metoder, till exempel för att prova musikens och rörelsens effekter för att förbättra uppmärksamheten för ett väl underbyggt val. 3 Metod 3.1 Vald undersökningsstrategi Strategin för vår forskning bygger dels på metoder presenterade av vetenskapligt välkända och erkända författare, dels på vetenskapliga skrifter samt även forskning i USA kring ADHD. I övrigt har vi undersökt möjligheterna att skapa förutsättningar för ett bättre underbyggt val kring studie- och yrkesvägledningen. Vi har således försökt finna samband mellan särskilda behov och vägledningsmetod, speciellt för att finna en lämplig aktivitet för en kvalitativ studie- och yrkesvägledning. Sammantaget bör insamlade fakta ge en rättvis bild av både av forskningens syfte samt idéer för vidare forskning i ämnet. 3.2 Valda metoder/tekniker Kvalitativa undersökningar utgör en kärna i forskningsrapporten, med intervjuer som huvudsaklig källa. För att få en bild av reliabiliteten presenteras en enklare form av frågeformulär för användare av Tomatis modellen. Frågorna är främst enkla, tydliga och kortfattade för att användaren skall kunna delta i undersökningen under en rimlig och 15 kort tid. Dessa enkäter kommer att finnas tillgängliga vid Tomatis center i Stockholm under en angiven tidsperiod. Frågeformuläret har utformats efter forsknings syfte och forskningsfrågor. Detta för att uppsatsen skall innehålla ytterliggare material för ett trovärdigt och intressant forskningsresultat. Denna enkätundersökning gav tyvärr inget resultat så den kan inte avvändas i denna studie men finns med som bilaga 3. Orsaken till detta bortfall var att ingen enkät blev skriven men uppsatsskrivarna vill ändå visa ändamålet med en kvantitativ undersökning som under en längre tid skulle kunna ha en viss betydelse för ett högre kvalitativt innehåll av användare av Tomatismetoden. 3.3 Genomförandesteg Genomförandet och våra åtgärder har gått ut på att belysa undersökningens syfte . Av tidsskäl ha vi måst begränsa oss till en intervjustudie av fyra noggrant utvalda personer. Vår studie började med att vi sökte Tomatismetoden egenskaper. Vi intervjuade även en terapeut för att därigenom få en klarare bild av metodens syfte. Vi fick också möjligheter att delta i ett seminarium vid Tomatiscentret, detta för att få ytterligare förståelse för Tomatismetoden effekter samt en vetenskaplig relevans. Vi försökte också få en kontakt med användare och personer som har kunskaper om metodens verkningar. Nästa steg var att intervjua en förälder till barn med ADHD -problem som går under musikterapi- behandlingen vid Tomatiscentret. Vi har också försökt utröna effekten med hjälp av insamlat material. Erfarenheten av enkätundersökningar är att detta tillvägagångssätt kan vara av känslig karaktär när det gäller barn- och ungdomar med ADHD/DAMP, vilket gör att man inte gärna deltar enkätundersökningar. Nästa intervju koncentreras på skolans miljö till, då vi intervjuar en studie- och yrkesvägledare vid en ”vanlig” högstadieskola för att lyfta fram studie- och yrkesvägledningens problematik kring studievägledning av barn/ungdomar med ADHD/DAMP samt om rörelse och musik kan vara ett alternativ vid vägledning av dessa ungdomar Avslutningsvis valde vi att intervjua ytterligare en studie- och yrkesvägledare, verksam vid en gymnasieskola med ett specifikt program för ADHDelever. Hon har väsentligt mycket mer erfarenhet och kunskap om tillvägagångssättet att vägleda ungdomar med funktionshinder så som till exempel ADHD och DAMP, och kan förhoppningsvis ge oss svar på våra forskningsfrågor. 3.4 Urvalsgruppen Vi har således sökt kontakt med strategiskt viktiga individer inom problemområdet. De nyckelord vi använde för att söka intervjupersoner var ADHD/DAMP samt rörelse/musik och studie- och yrkesvägledning. Enligt vår mening ger terapeuten, studien en vetenskaplig inriktning, intervjuad användare ger en mera allmän uppfattning av metodens vetenskapliga förankring. Intervjuerna med två studie- och yrkesvägledare från två olika skolor bidrar med olika tankar kring förståelsen och kunskapen om diagnoserna ADHD/DAMP. 3.5 Datainsamlingen Insamlingen av data genomfördes efter varje intervju, tolkades och sammanställdes innan nästföljande intervju. Denna taktiska bearbetning av datainsamlingen sparar dels 16 tid för forskarna som ger möjlighet till en reflektion kring intervjuns tillförlitlighet. Datainsamlingen och intervjuerna företogs vid klienternas arbets- och i vissa fall hemmiljö för att därigenom skapa ett harmoniskt möte mellan intervjupersonerna och forskarna. Detta tror vi förbättrar tillit och förtroende. 3.6 Tillförlitlighetsaspekter Forskningsstudiens precision är viktig och därför har studien dels en förteckning över litteraturanknytning till den vetenskapliga forskningen. Med tillförlitliga rapporter och författare till vetenskaplig och ovetenskaplig litteratur är det lätt att skapa en hög trovärdighet som inte kan manipuleras på något sätt. Däremot är det svårare att skapa hög tillförlitlighet hos olika intervjupersoner. Men kontrollerar man specialisterna, till exempel terapeuten och jämför med den vetenskapliga forskningen så skapas en hög trovärdighet. Detta resultat kan sedan jämföras med användare av Tomatismetoden. För användarens tillförlitlighet kan man dels jämföra resultaten med terapeutens samt ta del av de både positiva och negativa effekt upplevelser av Tomatisträningen, som då kan betecknas som trovärdigt resultat. Beträffande studie- och yrkesvägledarnas tillförlitlighet kan hävdas att de är myndighetspersoner med en hög tillförlitlighet, och att det inte finns något som tyder på motsatsen under intervjuerna med studie- och yrkesvägledare. 3.7 Etiska ställningstaganden ”Respekt för medmänniskor är en grundläggande utgångspunkt för all form av samhällsforskning. Det betyder för det första att man inte kan acceptera en forskningspraxis där människor görs till medel för att vissa mål ska uppnås – det gäller oavsett vilket värde målet har”. (Thurén, T .s.32.) De forskningsetiska principerna kommer att beaktas i hög grad via de fyra etiska kraven. Med andra ord kommer vi att informera uppgiftslämnare vid intervjuer om deras roll forskningsarbetet, att det är fråga om ett frivilligt ställningstagande och samtycke. Uppgiftslämnaren har sin fulla rätt att diktera villkoren vid en intervju. Alla tänkbara etiskt känsliga uppgifter kommer att beaktas med tystnadsplikt. Vår ambition är att ge uppgiftslämnare och andra berörda tillgång till materialet innan detta inlämnas till (LHS), om det finns etiskt känsliga uppgifter. Detsamma gäller även forskningsmaterial som kan vara av intresse för berörda. Detta anser vi vara av stor betydelse och ett viktigt ställningstagande vid tolkningar samt slutsatser av forskningen. (Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Rev version, april 1999) 3.8 Resultatbearbetning Intervjuerna bearbetas genom att hela intervjun transkriberas och därefter analyseras och omarbetats med ett syfte att anpassa text massan med en inriktning mot forsknings frågeställningarna, för att därigenom få en kvalitativ bearbetning av samtliga intervjuer. Forskningsinsamlandet av resultaten studeras i flera omgångar för att rensa bort överflödig text och för att strama åt innehållet mot problemområdets relativitet och 17 trovärdighet. Forskarna har sinsemellan bearbetat den slutgiltiga resultattexten för att därigenom öka precisionen. 3.9 Resultatredovisning Resultaten av intervjuerna har sammanfattats med en beskrivning av den metod, som använts. Forskningsgången börjar med intervju av Tomatismetoden ur ett vetenskapligt perspektiv med intervju av en terapeut vid Tomatiscentret där vi transkriberar innehållet och gör en analys av innehållet. Därefter inbjöds vi till ett seminarium beträffande Tomatismetoden som gav ytterligare stoff och en historisk bakgrund om vetenskapliga rapporter från Tomatiscentret. Därefter går undersökningen vidare med användare av Tomatismetoden samt belyser inriktningen mot studie- och yrkesvägledningen. Här har den kvalitativa undersökningen en inriktning mot problemområdets karaktär för att lyfta problematiken i undersökningen. Detta sammantaget ger forskningens resultat med en trovärdighet som belyses ur flera perspektiv. Forskningsresultaten skrivs i löpande text med rubriker som delar upp studierna med en begriplighet och röd tråd. Frågeställningarna läggs in som bilagor för påseende och förståelse av innebörden av resultatet bättre. 4 Resultat 4.1 ADHD och Tomatis metoden Många av ADHD-barnen har svårt att sortera intryck. En av den mänskliga hjärnans absolut viktigaste funktioner är just att sortera bort oväsentligheter och fokusera på den ”viktiga” informationen, att kunna urskilja och samordna olika intryck. Att kunna koppla ihop ljud och rörelse är därför ofta svårt för dessa barn eftersom de samtidigt påverkas av flera stimuli. Dessa barn blir följaktligen ofta osäkra och otrygga. På samma sätt kan vi alla som individer ha svårt för klara av starkt kryddade rätter då det ofta är för mycket stimuli. I en skolsituation tittar kanske ett ”bokstavsbarn” bort vilket då ofta missförstås av lärare. Men det är inte av ointresse de ”flackar” med blicken utan därför att de har svårt att lyssna samtidigt som de ser på personen det talar med. De störs uppenbart av mun - och ögonrörelser då de har svårigheter att koordinera hörsel- och synsinnet. Terapeuten menar att dessa barn med ADHD hör ”suddigt” eftersom hörseln är grundläggande för att kunna sortera intryck och koncentrera sig. 4.2 Intervju vid Tomatis center i Helenelund – Sollentuna 2007-04-23 För att få svar på våra forskningsfrågor och uppfylla syftet med forskningsarbetet beslöt vi att försöka träffa en Tomatis konsult (se bilaga 1). Den av oss som själv har barn med det aktuella funktionshindret hade således hört talas om metoden och att den skulle vara bra. Vi sökte därför upp ett Tomatis centrum som är placerat i en förort till Stockholm. Tanken var också att vi senare skulle intervjua en ”användare” av metoden. 18 Tomatis metoden är internationellt erkänd och praktiseras i hela världen. Det finns över ett hundratal Tomatis centra i ett 30-tal olika länder. Tomatismetoden började utvecklas av en öron-, näs- och halsläkare Alfred Tomatis. Han var verksam fram till 1990-talet. Redan på 1940-talet började han som läkare och arbetade med olika slags åkommor rörande öron, näsa och hals. Även en del operasångare anlitade honom, när de fick problem med rösten. Tomatis försökte arbeta efter traditionella metoder, men när han märkte att det inte hjälpte en operasångare som inte kunde finna toner beslöt Tomatis att också att göra en hörselundersökning. Han märkte då att för sångaren var vissa frekvenser nedsatta. (kanske, en hörselskada). Han lät då patienten lyssna på musik och förstärkte de frekvenser som han inte hörde. Operasångaren kunde sedan få tillbaka sina toner. Han märkte även en del bieffekter av behandlingen, där bland annat att koncentrationen har förbättrades.5 Det aktiva lyssnandet har effekt på patientens förmåga till uppmärksamhet och koncentration. Men även på olika former av språkproblem och skrivsvårigheter samt att minnesfunktionen med det så kallade arbetsminnet förstärks. Vidare så har det en effekt på energi och motivation och beteendet med den sociala förmågan. Förutom barn och ungdomar med neuropsykiatriska syndrom så har metoden även effekt vid stress samt som rehabilitering vid stroke. Enligt vår intervjuperson vid Tomatis centret bör vi som studie- och yrkesvägledare kunna verka för att på skolan få den speciella utrustning som krävs för aktivt lyssnande. Koncentrationsstörningar stör ofta inlärningsprocessen, vilket hindrar de drabbade att följa med i skolarbetet på en önskad nivå. Dessa barn får då ofta känslan av att vara sämre och de blir allt mer uppgivna. Skolarbetet är ju ofta inriktat på att skriva och läsa, och enligt vår intervjuperson skulle modellen kunna förstärka deras självkänsla. I Borgholm, på Öland finns det två speciallärare i en skola som har utbildat sig i Tomatis metoden och de arbetar med högstadieelever som har svårt med koncentrationen. Modellen finns i princip spridd över hela världen, bland annat i Japan, Kanada, Sydamerika och i Mexiko. I det sistnämnda landet används den framförallt i skolor, men också på sjukhus. Vår intervjuperson menar att den kan påskynda rehabilitering vid hjärnskador. Metoden skulle också kunna lindra under koma då patienten är orolig. I Polen arbetar också ett stort antal skolor efter modellen. I nordiska länder som Sverige, Norge och Danmark finns det Tomatiskonsulenter. I Sydafrika är intresset stort för Tomatismetoden. Tomatismetoden bygger på en ljudupplevelse med hörlurar med en benledning där ljudet även går ut genom skallbenet via vibrationer. Sedan är det utrustningen som styr ljudimpulserna så att hjärnan och öronen tränas att hantera ljud på ett bättre sätt. Då påverkas även andra sinnesintryck. Ljud är väldigt viktigt och grundläggande, menar 5 www.tomatis.se 19 terapeuten. Ljuden bearbetas och man kan likna detta med gymnastik för örat och hjärnan. Saker och ting automatiseras6 när vi lär oss, och vid Tomatis träningen kan man lära sig att automatisera på ett nytt sätt som är mer adekvat och gör att man faktiskt kan fungera och ta till sig omvärlden men även signaler från sig själv. De automatiserade funktionerna blir förbättrade av ljudupplevelsen med Tomatis modellen, men det är av vikt att man samtidigt lägger in adekvat stimulans och träning på de områden man har behov att förbättra. Modellen gör att koncentrationen fungerar bättre. Ljuden bearbetas på olika sätt, det kan liknas vid gymnastik för hjärnan och allt automatiseras när vi lär oss saker. Genom ”terapin” kan vi lära oss på ett nytt sätt och bättre ta tillvara signaler från omvärlden. Genom att lyssna till musik får vi lättare att klara ”automatiserade” problem bättre, till exempel att komma ihåg att spola efter sig på toaletten, något vi vanligtvis gör med automatik. Även balanssinnet blir bättre enligt vår intervjuperson. I Sverige har det gjorts en bra studie i Strömstad inom en ADHD-grupp. Det visade sig att barn i denna grupp barn gjorde enorma framsteg. Genom att göra studier tydliggörs framstegen, vilket ytterligare ökar motivationen hos både lärare och användare av metoden. (Staf, Ulla (2007) Projektledare, leg. Psykolog/certifierad Tomatiskonsult Nusjukvården) Träningen med ljudupplevelser stärker självkänslan. Förutom att koncentrationen ökar så får deltagarna också en nyvunnen motivation, Det ger upphov till en positiv spiral då många av dessa ADHD-barn har tappat sugen och känner att det ”inte är någon idé”. Terapeuten menar att den kvarvarande effekten av Tomatismetoden inte bara är kvarvarande utan också förbättrat tillstånd innan musikbehandling. Den kvarvarande effekten visade sig vara god, just därför att metoden automatiserar effekten på ett nytt sätt. Terapeuten menar att de automatiserade funktionerna förändras och skapar ett nytt synsätt på saker och ting. Tomatismetoden för ADHD barnen tar minst 90 timmar i anspråk under 5 perioder med 5 dagar i veckan och 2 timmar om dagen. Pausen mellan perioderna skall vara minst 2-3 veckor och max 6-8 veckor. Syftet är att man skall hinna med att vänja sig vid det nya intränade sättet att fungera. Men det kan ta mer tid. Det tar minst 90 timmar för att t att ”lyssna”, vilket är ungefär 5 perioder, och hon menar att ofta behöver de mer än 90 timmar Hon poängterar att ljud är väldigt betydelsefullt, redan i vecka 16 veckor reagerar fostret för ljud. 6 Automatiserad process= Process eller förmåga som är överinlärd, vilket innebär att den styrs från områden djupt in i hjärnan så att hjärnbarkens kapacitet kan användas för andra processer eller färdigheter som den automatiserade processen utförs".( Frelfofte, Susanne 1999). 20 Tomatismetoden har en stark språkförbindelse och hjälper barn och ungdomar med uttalade språksvårigheter. På köpet menar man att man får bättre koncentration, sömn samt ett lugnare och mera harmoniskt beteende medmindre impulsstyrningar. Redan vid 6 månaders ålder utvecklas modersmålet, vilket ofta gör det att svårt att lära sig främmande språk 4.3 Intervju med studie- och yrkesvägledare Vi utförde också en intervju med en studie- och yrkesvägledare vid en ”vanlig skola” (se bilaga 2). Skolan, som ligger norr om Stockholm, har elever i åldrarna 10-16 år. Beträffande elever med funktionshindren ADHD/DAMP menade hon att skolan upplyste henne om att vissa elever hade sådana diagnoser, men att det säkert fanns flera. Hon menade att det inte fanns något behov för henne att veta om alla, utan när det uppdagades och problem uppstod tog hon upp det till diskussion i elevvårdsteamet. Under utbildningen hade det saknats information menade hon. Hon hade inte fått någon generell utbildning/information och följaktligen kan det senare vara svårt att möta elever vid vägledningssamtal då eventuell kunskap saknas. I sitt arbete använder hon sig främst av ”egen fantasi” då hon vägleder dessa personer och poängterar att alla ska behandlas lika och att man bör möta dessa elever utifrån deras individuella behov. Vår intervjuperson menade att det saknas tid för hitta individens styrkor och förmågor. Elever med ADHD/DAMP saknar vanligtvis en positiv bild av sin förmåga när det gäller skolarbetet. Det är då viktigt att belysa deras kreativa förmågor. Intervjupersonen var positiv till att prova ”nya” pedagogiska hjälpmedel, om man därmed kunde nå fram till en lösning som skulle vara till gagn för eleven. Så varför inte använda så enkla hjälpmedel som musik? Det var hon var vällvilligt inställd till att prova inom vägledningen. För att hjälpa elever med ADHD/DAMP till ett väl underbyggt val bör studie- och yrkesvägledaren känna till hjälpmedel och resurser som kan vara angelägna för elever med neuropsykiska funktionshinder. Att då exempelvis få kunskap om bland annat. Tomatismetoden skulle vara intressant med tanke på hur skolan skulle kunna utnyttja det i sin vägledning. Det skulle också vara intressant ur en annan aspekt, nämligen för att kunna upplysa eventuella intressenter. Nackdelen kan vara det att det är en dyr metod och att de ekonomiska resurserna i skolan inte är alltför gynnsamma. Man bör också veta om vilka möjligheter det finns till extra stöd för dessa elever på skolan. Liksom som övriga vägleds barn/ungdomar med neuropsykiska handikapp bäst genom att de får ökad förståelse och kunskap om sig själva och vilka framtida möjligeter. Vår intervjuperson tyckte inte att hon bör förändra sin vägledningsmetod med tanke på till funktionshindren som ADHD/DAMP. Hon försöker redan nu anpassa sitt 21 vägledningsarbete efter individen. Möjligen skulle hon vilja få mera kunskap i ämnet, exempelvis genom att läsa litteratur. När det gäller forskning kring problematiken kring elever med särskilda behov skulle hon med spänning ta del av sådan forskning, men hon visste inte om det skulle förbättra förutsättningarna för hennes arbete inom vägledning. 4.4 Intervju med studie- och yrkesvägledare vid individuellt program med inriktning till elever med ADHD Syftet med den andra intervjun av en studie- och yrkesvägledare var att få en bild av hur ungdomar med funktionshindren ADHD/DAMP vägleds med tanke på deras speciella behov. Vi har utgått ifrån att studie- och yrkesvägledaren vid detta gymnasium har ett närmare förhållande och kunskaper om dessa individer. (se bilaga 2). Ursprunget till detta program började för fem års sedan då man skapade de särskilda behovsgrupper. Rektorn på skolan var intresserad. Man insåg att behovet var starkt och man ville hjälpa dessa ungdomar genom att skapa bättre förutsättningar i skolan och för framtiden. Gruppen vid det individuella programmet - ADA (IVP-ADA) består av tio elever med två lärare där den ena är speciallärare och den andre obehörig lärare, men adekvat i sin roll. Eleverna genomgår skolan under fyra år och skolan har som krav att eleverna skall vara diagnostiserade. Eleverna skall också vara studiemotiverade då det är en mestadels teoretisk utbildning. IVP-ADA klassen har sin undervisning i en paviljong ansluten till den övriga gymnasieskolan. Programmet har ett upptagningsområde som sträcker sig över hela länet. I övrigt menar vår intervjuperson att denna grupp inte är så ”utåtagerande” som många ADHD- elever kan vara. Studie- och yrkesvägledaren vid IVP-ADA har sammanlagt cirka åtta timmar (eller en dag) för IVP-ADA gruppen och hon arbetar den övriga tiden som studie- och yrkesvägledare inom övriga gymnasieskolans program. Studie- och yrkesvägledaren som intervjuades har ingen speciell strategi vid vägledning av ADHD- elever, inte heller någon form av speciella hjälpmedel eller annorlunda arbetsmetoder. Skillnaden är enligt intervjupersonen att hon använder korta sejourer med maximalt 10-15 minuter vid vägledningen av dessa elever, att jämföras med övriga eleverna vid de nationella programmen där vägledningen tar 30-45 minuter. Tanken har varit att på detta sätt få återkommande samtal med ADHD- elever. Hon anser att tidsaspekten är viktig i sammanhanget med tanke på elevernas uppmärksamhet och att deras svårighet att ta in informationen. Oftast brukar intervanten besöka IVP-ADA vid deras lokal för att därigenom skapa ett förtroende och trygghet istället för traditionellt vägledningssamtal i tjänsterummet. Vår intervjuperson framhöll att det inte finns så mycket som är ”kostnadsfritt” för hennes kompetensutveckling och som hon anser att hon kan delta i. Hon nämner exempelvis att hon har en möjlighet att gå på öppna föreläsningar vid Karolinska Institutet samt vid Lärarhögskolan i Stockholm. Budgeten för studie- och yrkesvägledning förslår inte för extern utbildning, då budgeten har används till vägledarekalendariet. Hon menar att hon inte anser de har fått någon möjlighet till någon särskild utbildning beträffande IVP-ADA. Däremot får pedagogerna vid det 22 individuella programmet och i arbetslaget kompetensutveckling men, som studie- och yrkesvägledare ingår man inte i detta arbetslag. Den intervjuade framhåller dock att hon i viss mån har blivit inbjuden till några studiebesök med IVP- mentorernas lag. Studie– och yrkesvägledaren anser att tiden för IVP-ADA är knapp och att hon skulle behöva mer tid i anspråk, eftersom dessa elever kräver så mycket mer och där det är svårt att få en relation till dem som studie- och yrkesvägledare. Hon anser att det är viktigt att hon kan vara med gruppen, t.ex. vid studiebesök för att bygga upp relationerna. En svårighet är att få eleverna motiverade till studie- och yrkesvägledning, samt att de inte alltid dyker upp vid planerade samtal. Att ha en upprepande ansats i samtalet upplevs av intervanten som svårt, samt att man inte ger upp, för att istället skapa sig en förståelse inför deras problematik. Hon menar att tydlighet, att vara konkret och stå för vad man säger är viktigt. Det väl underbyggda valet, menar hon, är redan är gjort då de kommer till denna skola och IVP-ADA. Men hon tillstår att fråga sig hur väl underbyggt val har dessa elever möjlighet till? Det finns ju inte så många valmöjligheter till annan skolutbildning. Studie- och yrkesvägledaren tänker sig att miljön är betydelsefull i vägledningssituationen. Att avskärma av yttre stimuli är av vikt för att få dessa ungdomar för att få dem uppmärksamma. Hon har vissa idéer kring metoder som att vägleda under promenad, vilket hon har praktiserat vid studiebesök med IVP-ADA, samt under promenaden och vid kommunala färdmedel till studiebesöken. Sådant anser hon skapar ett bättre förtroende inför studie- och yrkesvägledningen. Dessutom anser dessutom anser hon att hon väljer metod efter vad eleverna tycker och tänker kring förhållandet. Studie- och yrkesvägledaren har inte någon erfarenhet av rörelse samt musikmetoder. Inte heller har hon fått någon form av informativ kunskap om dessa metoder, men tycker att det låter spännande och är öppen för alla slags tillvägagångssätt som har en positiv effekt. Men hon upplever att ADHD- eleverna inte vill ha något ”hokus pokus”de vill ju inte känna sig annorlunda än andra. Intervjupersonen menar att det skulle vara av vikt för hennes yrkesutövning med forskning kring problematik med ungdomar som har särskilda behov. Men att tiden inte räcker till att hålla sig uppdaterad med forskningsanknytning, till studie- och yrkesvägledningen som ADHD. 4.5 Intervju med förälder till användare av Tomatismetoden Syftet med vår forskning gjorde att vi intervjuade Axel, en förälder till ”användare” av Tomatismetoden. Pojken, som genomgått Tomatisträningen under sammanlagt 90 timmar (och 6 månader under 2006-2007), var vid detta tillfälle 15 år och har idag en avsevärd kvarstående effekt av metoden. (se bilaga 3). 23 Den intervjuade föräldern, berättar att sonen fått diagnosen ADD7 under vårterminen i nian. Det var svårt att finna behandlingsalternativ och där man satsade till en början på en annan metod som kallas Robo Memo8 och som har ett liknande sätt att arbeta med arbetsminnesfunktionen. Men sonen reagerade negativt till denna metod och ansåg att den var för barnslig. Vidare menade Axel, hade sonen en fantastisk förmåga att ta hand om och umgås med yngre barn vid olika tillställningar hemma. Han kunde prata med dem och umgås med dessa yngre barn, men med jämnåriga kamrater där hade han svårt att få kontakt. Detta har nu blivit bättre, och vuxenkontakten har också blivit mera påtaglig, menar Axel, speciellt efter att Tomatisträningen avslutades. Enligt Axel har sonen redan från förskoletiden haft svårt att komma överens med jämnåriga kamrater. Han har också haft svårt att hävda sig och ta för sig. Redan efter två perioder med tio stycken samtalsträningar upplevde föräldrarna att pojkens koncentration och framförallt uppmärksamheten förbättrades avsevärt. Även i skolan märkte man en markant skillnad, och mentorerna påpekade att pojken var mera aktiv i skolarbetet. Retrospektivt menar Axel att det är tragiskt att ingen tidigare insett att sonens problem och skulle kunna avhjälpas med en metod som Tomatis. Enligt Axel är samhällets kunskap kring den här behandlingsformen är obefintlig. Han påpekar vidare att föräldrarna själva får bekosta behandlingen och där det är många som tycker att det är alltför dyrt för lite så kallat ”flum”. Axel menar att han själv inte hade något alternativ då han var rädd för att sonen skulle gå över i någon form av missbruk. Han hade nämligen lite av sådana tendenser och svårt att särskilja bra och dåliga kamrater, där sonen hade en tendens att välja lite svagare kamrater. Användaren i denna studie deltog i totalt 90 timmars träning. Enligt Axel har sonen inte haft problem med de motoriska egenskaperna men han kan se att handstilen har förbättrats något. Däremot är det framförallt koncentrationsförmågan och den mentala närvaron som har varit svårigheterna. Axel tycker att Tomatisträningen har förbättrat sonens minnesfunktion. Denna har tränats upp avsevärt, men däremot har han språkligt tappat mycket genom skolgången där han inte har varit tillräckligt aktiv. Enligt Axel ligger sonen efter kamraterna i svenska, men i engelska har han kommit i kapp och nu är han är riktigt bra. Axel menar också att de ämnen som är ”logiska”, som matematik, har blivit avsevärt starkare. För mera resonerande ämnen som psykologi samt samhällskunskap har han ett mindre engagemang, men dock VG i betyg. De nackdelar man upplevt handlar uteslutande om praktiska fenomen som transporter och tid. Transporter från hemmet genom hela staden till Tomatiscentret två gånger i veckan för ett två timmars pass, har skapat stress både för föräldrar och barn. Föräldrarna har också fått betala med tid då man i stället kunde ha arbetat. Axel menar 7 Attention Deficit Disorder karakteriserar den grupp som har huvudsakliga uppmärksamhetsproblem men som inte är hyperaktiva och impulsiva 8 Robo Memo är ett interaktivt träningsprogram med personlig coachning per telefon och förbättrar arbetsminnet. Träningsprogrammet riktar sig till barn med ADHD och koncentrationssvårigheter från 8 år. 24 att om man ska vidareutveckla den här metoden, så måste man också utveckla en bra, tillförlitlig utrustning som kan användas i hemmet. Om själva behandlingsformen har Axel inte något negativt att säga, tvärtom har terapeuterna ett gott handlag med barnen – sonen är ju inte alltid så lätt att tas med. Så där tycker han att Tomatis terapeuterna har gjort ett jättejobb. Terapeuterna upplevde till en början sonen som en butter ungdom, och nu går han ut som en kommunikativ kille, tillfredställd med både livet och sin egen tillvaro. Axel anser att sonen själv inte kan se eller uppleva någon större förändring utom i skolan, där han kan se förändringen mera konkret. Axel menar vidare att de mest påtagliga förändringarna inträffade efter de första tre månaderna av träning. Då var det plötsligt stor skillnad med tanke på koncentration och uppmärksamheten. De följande månaderna kändes mera som underhållsverksamhet. Enligt Axel har effekten på sonen inte minskat utan har en klar kvarstående effekt. Axel gör en jämförelse mellan fysisk aktivitet och musikmetoden. Han konstaterar där vid att fysisk träning (sonen spelade hockey) var positiv för den sociala gemenskapen, men inte för en person med hans speciella problem eftersom han inte alltid uppmärksammade vad tränaren gav honom för uppgift. Tomatis däremot var för sonen en mental träning där han hela tiden var sig själv och där han inte mättes med någon annan. Sonen fick mätningsresultat kontinuerligt efter varje 20- timmarsperiod, då terapeuten berättade för honom hur han låg till, och vad som hade förändrats sedan föregående period. Detta gav ju en viss feedback och återspeglade hur det gick för honom. Samtidigt kunde han själv se att det började hända saker och ting i skolan. Skolan gav ju honom kredit och hemma kunde också föräldrarna se de förändringar som skett, genom att han började hjälpa till hemma och blev mera aktiv. Axel menar att det gav utslag av en annan typ av social interaktion som skedde spontant. Detta hade föräldrarna inte upplevt tidigare, och de är lite osäkra om det är en del av en mognadsprocess och vad som är effekten av Tomatisträningen? Men föräldrarna tror att detta går hand i hand. Spontant menar Axel att han tveklöst skulle rekommendera denna metod igen. Enligt Axels reflektion skulle det vara oerhört intressant att se vad som hänt ett respektive två år efter genomgången behandling, och då se hur situationen är jämfört med innan de påbörjade behandlingen vid Tomatiscentret. Det skulle också vara intressant att se hur det går för de här individerna om fem år efter avslutad behandling? 25 5. Analys Här skall vi försöka analysera resultaten och studera positiva men även negativa sidor. Enligt teorin Känsla av sammanhang (KASAM), kan man säga att undersökningen ger en känsla av hanterbarhet hos individerna så att det blir meningsfullt och en möjligt att styra sin tillvaro på ett bättre sätt efter t.ex. Tomatismetoden effektfulla krafter. Detta sammantaget skapar möjligheter till ett högre KASAM. Tomatismetoden har enligt forskningen en tydlig och hållbar effekt på ungdomarnas koncentration och uppmärksamhet. Metoden kan också skapa bättre förutsättningar för ett väl underbyggt val vid studie- och yrkesvägledningen, då Tomatisträningen efter sex månader och nittio timmar träning ger påvisbara kvarstående effekter, vid främst uppmärksamhet och koncentration men även socialt. Värt att uppmärksamma är vidare att Tomatismetoden har en avsevärd effekthöjning redan efter tre månader. Träningen underhåller effekten för att kvarstå på samma nivå. Frågan forskningen ställer sig är bland annat om effekten av inlärningen och träningen av hjärnans vita delar i sammanhanget håller samma nivå efter fem, kanske tio år framåt? Vår analys har belyst effekterna cirka sex månader efter avslutad behandling. En yngling på sjutton års ålder uppvisar en klar och tydlig, positiv effekt av denna behandling enligt hans sociala umgänge men användaren själv kan inte redogöra för de positiva effekterna på samma sätt som föräldrar och skolpersonal. Orsaken är sannolikt ganska naturligt förhållande till utvecklingen eftersom som personer utanför lättare märker skillnaderna. Vidare kan man konstatera att Tomatismetoden minskar läs- och skrivsvårigheterna samt stärker finmotoriken som handstilen. Belyser man den negativa sidan av metoden, finner man inte något sådant direkt samband, men indirekt har forskningen visat nackdelar av ekonomisk karaktär, eftersom behandlingsformen är dyr, och kräver avancerad utrustning samt terapeuter som handledning. Behandlingsformen kräver också ett engagerat deltagande vid Tomatiscentret, något som frestar på föräldrarna, vilka måste transportera sina barn- och ungdomar till träningen varje dag under två timmar per träningspass. Detta kan medföra att metoden får oönskad effekt om man inte genomför träningspassen intensivt enligt schemat. Resultaten av studie- och yrkesvägledarna ger ett mera svävande svar på forskningsfrågorna då det framkommer att en viss osäkerhet till barn- och ungdomar med särskilda behov som ADHD/DAMP råder. Resultatet av forskningen ger inte ett uppenbart svar på forskningsfrågorna, men man kan se att resultaten ger positiva effekter, men där den ekonomiska delen är det största hindret att införliva denna metod som vägledning för barn- och ungdomar med främst ADHD/DAMP. 26 Studie- och yrkesvägledarna påtalar jämväl att den ekonomiska situationen som ett möjligt hinder för träningsmetoden, men framförallt behöver studie- och yrkesvägledarna handledning för barn- och ungdomar med ADHD/DAMP. Klarlägger man studie- och yrkesvägledningen, kan man se vissa likheter mellan de olika studie- och yrkesvägledarna som intervjuades i denna studie. Eftersom att studieoch yrkesvägledarna har bristfällig utbildning och handledning för att vägleda barn- och ungdomar med särskilda behov, som de neuropsykiatriska tillstånden för ADHD/DAMP, får de använda sin egen fantasi, kreativitet och erfarenhet att skapa uppmärksamhet och möjligheter för dessa barn- och ungdomar. 6 Slutsatser Vi har genom vår studie försökt få svar på våra forskningsfrågor: • Vilka metoder kan studie- och yrkesvägledare använda vid vägledning av elever med särskilda behov som ADHD/DAMP? Tomatismetoden skulle mycket väl kunna användas inom skolan men denna metod är dyr och kräver kompetens att utföra samt att andra metoder såsom RoboMemo är betydligt billigare och kräver inte stora resurser. Studie och yrkesvägledarna använder sig i regel inte av några speciella metoder vid vägledning av ungdomar med funktionshindren ADHD/ DAMP detta kanske beroende på okunskap om själva problematiken samt att det faktiskt finns metoder att tillgå. • Hur kan metoder som bygger på musik/rörelse användas vid studie och yrkesvägledning? Musikmetoden kan mycket väl användas i ett förebyggande syfte inför studie- och yrkesvägledning . Rörelse, t.ex. promenad i samband med vägledning kan mycket väl vara till nytta för dessa elever. • Kan musik/rörelse ha någon positiv inverkan? Rörelse kan vara ett hjälpmedel vid studie vägledning för ungdomar med diagnoser ADHD/DAMP då de ofta har uppmärksamhet och koncentrationsstörningar. I forskningsstudien av Grönlund & Renck kan man utläsa att dessa barn ofta har svårt att hålla den röda tråden och promenad under vägledning skulle kunna vara ett tillvägagångssätt. Musik kan vara till hjälp. T.ex. när man lär om sig av Tomatismetoden, att musiken kan bidra till att skapa långvarig effekt. Den har en lugnande och harmonisk inverkan för både hälsa och själ. 27 • Vilka resurser behövs för att man skall kunna utnyttja musik/rörelse som vägledningsmetod? För att utnyttja musikterapi krävs ekonomiska resurser eftersom Tomatismetoden är dyr och resurskrävande både beträffande teknik samt kunskaper. Man kan dock använda sig av musiken på ett billigare men vad vi tror ett effektivt sätt genom att ha en bakgrundsmusik som skapar en rogivande miljö vid studie- och yrkesvägledningen. Den sammanfattande slutsatsen är att Tomatismetoden är ett komplement till att skapa bättre förutsättningar för elever med ADHD/DAMP. Ett samspel mellan skolundervisning, studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer kan tillfredsställa dessa barn- och ungdomar en bättre möjlighet till ett väl underbyggt val. Men denna metod kommer förmodligen att ha en konkurrens av andra existerande metoder för arbetsminnet som t.ex. RoboMemo eller andra framtida metoder av vetenskaplig karaktär till ett bättre väl underbyggt val. Tomatismetoden kan även vara ett komplement till den liknande metoden RoboMemo som förbättrar arbetsminnets kapacitet. Men metoderna kan komma att konkurrera med varandra, då den ekonomiska faktorn oftast styr i de kommunala verksamheterna. I och med denna ekonomiska vinkling får kanske inte alla behövande Tomatismetoden effekter då den metoden är både kostsammare och ur praktiska skäl mer arbetsam metod. 7 Diskussion 7.1 Resultatdiskussion En självklar och viktig reflektion är att ADHD/DAMP är ett folkhälsoproblem som skapar problem inom skolvärlden när flera barn- och ungdomar får diagnoser jämfört med början av 1990- talet. Detta gör det svårt för elevkategorin att nå godkänt betyg främst i kärnämnena där då deras problematik med uppmärksamhet- och koncentration är viktiga för resultat och vidare studier. Belyser man forskningsfrågorna, så har musiken och rörelsen en kvalitativ inverkan på dessa barn- och ungdomar för att skapa sig bättre förutsättningar. Vidare forskning har goda möjligheter att dels lära ut alternativa åtgärder för individer med ADHD/DAMP men även skapa en informativ plattform för skolväsendets möjligheter att hantera skolproblemen kring ”bokstavsbarnen”. Resultaten kan tillföra skolorna alternativa metoder och skapa förutsättningar för dessa elever att nå de uppsatta målen. Men det finns alltid begränsningar och där är ekonomin ett stort hinder, framförallt inom skolväsendet. En begränsning är speciellt att Tomatismetoden kräver att man kan hantera dels tekniken och kunskapen om metoden. En styrka är att ADHD/DAMP- diagnoserna går att förbättra genom alternativa metoder men, vilket ofta medför en extrakostnad. Men klarlägger man samhällets kostnader för dessa individer, kan kanske denna kostnad liknas med besparning på sikt. Svagheten med resultatet är att tiden för forskningsarbetet är tidskrävande och så är det svårt att få kontakt med användare av metoden. 28 Dessa barn och ungdomar samt föräldrar lever många gånger under orimliga förhållanden när man tar beslutet på att pröva alternativ metod som Tomatismetoden. Arbetet tillför en hel del att öppna vägen till ett alternativt sätt att hantera Enligt personliga erfarenheter är sönerna mer lätthanterliga tillsammans med pappan vilket kan ha följdverkningar inom skolan – där det framförallt i grundskolan finns fler kvinnliga lärare. 7.2 Metoddiskussion Reflektioner kring metoder kan diskuteras om undersökningsstrategin kunde göras på ett annorlunda sätt med de valda metoderna och teknikerna. Forskningens uppläggning utgick från ett alltför optimistiskt perspektiv med både intervjuer och enkäter som tillslut var tvunget att begränsas av tidsfaktorn som kräver ett längre tidsperspektiv för djupare intervjuer och sammanställningar med analyser av både enkäter och intervjuer. Då detta forskningsämne eller område har en känslig karaktär av beträffande studier kring barn- och ungdomars problematik där föräldrar och även ungdomarna vill förehålla sig neutral och inte kännas vid att vara annorlunda. Detta dilemma skapar en problematisering i sig, vilket som kan föra med sig att den vetenskapliga forskningen går långsamt. 7.3 Diskussion om framtiden 7.3.1 Skolans insatser för elever med funktionshinder Läroplanen för den obligatoriska skolan (LPO 94) säger ”Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former för den enskilda eleven balanseras och blir till en helhet”. (LPO 94.s.8.) Vidare berättas det att säger skolverkets rapport följande att Barnpsykiatrikommittén har fastställt i sitt slutbetänkande (SOU, 1998:31) att även fastän intresset för en kartläggnings- och diagnostiksidan för elever med DAMP-problematik är påtaglig, saknas utredningar som belyser på skolsituationen för dessa individer. (Skolverkets rapport nr 202.s.6.). Funktionshinder är den begränsning som en människa innehar när det beträffar att genomföra en syssla på det beteende som kan betraktas normalt. Därför att skolan har en skyldighet att erbjuda alla elever en fullgod utbildning med hänsyn till deras behov och premisser så gäller detta att såväl kommunala beslutfattare som tjänstemän och lärare har ett särskilt ansvar att dels införskaffa sig kunskaper om kulissen till olika funktionshinder och vilka specifika krav dessa riktar på skolans miljö och undervisning, dels sörja för att dessa krav tillgodoses med avseende på de enskilda barnen. (Teveborg.s.16.). Den framtida forskningen kan vara av vikt genom att utvärdera Tomatismetoden med barn- och ungdomar som användare av metoden med ett framtidsperspektiv, för att se 29 om de kvarstående effekterna finns kvar efter fem- tio år efter genomförd Tomatisträning, med individer som har problematiken ADHD/DAMP. Dessutom skulle det vara intressant att ur ett samhällsperspektiv jämföra andra metoder som har en anknytning till att förbättra arbetsminnets kapacitet och då belysa Cogmed arbetsminnesmetod kallad RoboMemo. Denna arbetsminnesmetod från Cogmed har en liknande strategi och med ett jämförbart arbetssätt, där man arbetar med ett dataprogram istället och har en coach som följer upp resultaten. Cogmed har även de uppvisat en vetenskaplig anknytning med positiva effekter för barn- och ungdomar med ADHD/DAMP. Den stora skillnaden mellan dessa metoder är dels av ekonomisk karaktär samt tidsaspekten och själva genomförandet av träningarna. 30 8 Litteratur Referenser Amundson, Norman E (2000). Aktivt engagemang – att berika vägledningsprocessen. Stockholm: Trinom förlag AB Andersson, Inga, (2003). Samverkan för barn som behöver. Stockholm: HLS förlag Antonovsky, Aaron. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & kultur Axengrip, C & Axengrip,J (2001). En skrift om ADHD/DAMP. Umeå: Axengrips förlag. Barkley A Russel. (2006). Taking Charge of ADHD. Beckman,V (2000). En väg till fängelset ? Om hyperaktivitet och aggressivitet. Stockholm:Natur och Kultur. Duvner, Tore (1998). ADHD impulsivitet, överaktivitet, koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB Freltofte, Susanne, (1998). Att stödja barn med DAMP. Stockholm: Natur och kultur Freltofte, Susanne, (1999). Utvecklingsmöjligheter för barn med avvikande hjärnfunktion. Stockholm: Natur och kultur Grönlund, E & Renck, B (2005). Dansterapi för pojkar med ADHD, Grupp och individuell behandling. Stockholm:Danshögskolan, 2005:1 Grönlund,E & Renck, B (2004). Dansterapi – en målinriktad behandling som stöd och hjälp för pojkar med diagnosen ADHD/DAMP, 2004:1 Hughes, Ryan (2000). Maltén, A. (2002). Hjärnan och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Myndigheten för skolutveckling. (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Stockholm: Intellecta Tryckindustri Ruud, Evan. (2001. Varma ögonblick om musik, hälsa och livskvalitet. Göteborg: Bo Ejebys förlag Sandborg-Holmdahl, G & Stening.B, (1993) Inlärning genom rörelse. Stockholm: Liber Utbildning AB. Sundin,B, (1988) Musiken i människan. Stockholm: Natur och Kultur. Skolverkets rapport nr 202. (2001). Tre magiska G:n. Skolans insatser för elever med funktionshinder. Örebro: Db grafiska Teveborg, L. (2001). Elever i behov av särskilt stöd. Fälth & Hässler, Värnamo 2001. Thurén, T. (1991) Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm:Runa Utbildningsdepartetmentet. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Fritzes, Stockholm. Utbildnings- och kulturdepartementet (Ds 2001:19). Elevens framgång - skolans ansvar. (ca 60 sid.) RAPPORTER & UPPSATSER: B-uppsats ”Bokstavsbarnens” pedagogiska svårigheter, Skolsvårigheter för elever med ADHD/DAMP. Uppsats av Tommy Gerrbrand & Anna Gustafsson, VT-2006 D-uppsats, Luleå universitet, (1999), Cecilia Ferm, Musik som medel Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (Rev version, april 1999). Långtidsuppföljning av Tomatisprojektet år 200-2002 vid Barn- och ungdomspsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Strömstad INTERVJUER: Intervju med Tomatis konsulent 070423 Intervju med Studievägledare 070419 Intervju med av förälder till ”användare” av Tomatismetoden 070507 Intervju med studievägledare, vid Farsta gymnasium, IV-program för ADHD-elever, 070514 FÖRELÄSNING: Föreläsning vid Tomatiscentret i Sollentuna, Stockholm 070503 INTERNETADRESSER: www.tomatis.se www.musictherapy.se www.skolverket.se www.regeringen.se 9 Bilagor Bilaga 1 Frågeformulär avseende Tomatis/FMT metodens inverkan på ungdomar med särskilda behov och om detta koncept kan fungera som vägledningsmetod eller skapa förutsättningar för en mer kvalitativ studie- och yrkesvägledning. 1) Har Tomatis modellen någon förankring i övriga världen? 2) Hur kan man påvisa att resultaten är vetenskapliga eller har en god effekt? 3) Hur kan denna modell skapa bättre förutsättningar för ungdomar med ADHD/DAMP? 4) Har modellen en kvarvarande effekt hos ungdomar med ADHD/DAMP? 5) Hur skulle denna modell fungera i en studie- och yrkesvägledningssituation? Samt hur kan man påvisa Tomatis effekten i en vägledningssituation? 6) Var ifrån kommer ursprunget till Tomatis metoden och hur ser man på denna metod ur ett historiskt perspektiv? Bilaga 2 FRÅGEFORMULÄR TILL STUDIEVÄGLEDARE • Hur tycker du att den informationen från skolan är angående ungdomar med funktionshinder som ADHD/DAMP? • Använder du dig av några speciella hjälpmedel då Du handleder dessa ungdomar? • Vilka resurser (även pedagogiska hjälpmedel) saknar du i studiehandledning av dessa ungdomar? • Tror Du rörelse och musik kan vara ett tänkbart hjälpmedel • Hur går du tillväga med tanke på ett väl underbyggt val med ungdomar som har särskilda behov som ADHD/DAMP? • Uppmärksammar du några problem med vägledningen och elever med särskilda behov? • På vilket sätt skulle du vilja förändra din vägledningsmetod med tanke på elever med särskilda behov som uppvisar koncentrationssvårigheter och uppmärksamhet? • Skulle du vara hjälpt av en forskning kring problematiken med vägledning av elever med särskilda behov? Bilaga 3 Frågeställning rörande Tomatismetoden • Kan ni berätta bakgrunden till hur problematiken uppdagades och varför ni valde Tomatismetoden? • Ser Ni någon märkbar skillnad hur beteendet har förändrats mot innan han behandlades med Tomatismetoden? När det gäller motorik och koncentrationssvårigheter/Uppmärksamhet? På vilket sätt? • Hur ofta behandlas han med Tomatismetoden? • Hur länge uppfattar du att den positiva effekten av metoden kvarstår? • Kan man påvisa positiva effekter inom skolundervisningen eller vid andra tillfällen? • Upplever du någon negativ upplevelse av Tomatismetoden/träningen? • Anser Ni att det är viktigt för barn med Adhd/Damp med fysisk aktivitet/musik? På vilket sätt? Intervjuguide/enkät Öppen enkätundersökning vid Tomatiscentret Stockholm Är du en…… Kvinna/flicka □ Man/pojke □ Vilken ålder har du? 0-12 år 13-15 år 16-19 år 20-30 år 35 + □ □ □ □ □ Påverkar musikmetoden din koncentrationsförmåga och uppmärksamhet positivt? Ja Nej □ □ Hur länge kvarstår den positiva effekten av musikmetoden? Timmar 1-3 dagar 4-7 dagar mer än 7 dagar □ □ □ □ Har du en upplevelse av positiva egenskaper vid din arbetsplats/skolundervisning? Ja Nej □ □ Skriv ett ord för din upplevelse _________________________________ Finns det någon negativ upplevelse av musikmetoden? Ja □ _________________________ Nej □ Vad? Har du blivit mer harmonisk (glad) och lugn efter musikmetoden? Ja Nej □ □ Hur upplevde du din situation tidigare utan musikmetoden? Tre ord…. _____________________________________ _____________________________________ _____________________________________ TACK FÖR ATT DU TOG DIN TID I ANSPRÅK FÖR FORSKNING KRING STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING. Lärarhögskolan i Stockholm Besöksadress: Konradsbergsgatan 5A Postadress: Box 34103, 100 26 Stockholm Telefon: 08–737 55 00 www.lararhogskolan.se