FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INTEGRATION integrationsprocess och synen på heder
by user
Comments
Transcript
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INTEGRATION integrationsprocess och synen på heder
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan C-Uppsats: 10 p Vårtermin 2006 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INTEGRATION En kvalitativ studie om fem män med patriarkala rötter, deras integrationsprocess och synen på heder Författare: Nevin Berber Handledare: Bodil Eriksson Förord Jag vill tacka intervjupersonerna som på ett personligt plan lät mig intervjua dem i detta känsliga ämne. Utan deras utförliga beskrivningar skulle inte denna uppsats ha varit möjlig att genomföra. Jag vill också tacka min handledare Bodil Eriksson som varit till stor hjälp och stöd under arbetets gång och som kommit med många uppmuntrande kommentarer. Vid våra samtal har hon när det har känts som jobbigast många gånger fått mig att tänka ett steg vidare i mitt ämne. Detta har gjort att jag hela tiden sett framåt och till slut också kunnat slutföra denna uppsats. Sist men inte minst vill jag tacka min son Kent och min vän Nevra som både innehållsmässigt och språkligt givit värdefulla kommentarer. ABSTRACT Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem män. I fokus är deras patriarkala rötter, deras förutsättningar för integration och deras syn på heder. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur män med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhället. Målet är att uppnå en förståelse för och insikt i de faktorer som är väsentliga för dessa mäns integration men också de omständigheter som motverkar integration. De forskningsfrågor som legat till grund för studien var: Vilka skäl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? Känner de sig delaktiga i det svenska samhället? Vilka förändringar har skett i familjestrukturerna? Har synen på heder förändrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet heder i dag? Resultaten analyseras utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som förändringar i patriarkala familjestrukturer, det civila samhället, stat, marknad, familj och kollektivism kontra individualism. Resultaten visar att det sker ständiga förändringar i familjestrukturer med patriarkala värderingar samt även mentalitetsförändringar hos män med patriarkala rötter i integrationsprocessen. Studiens inriktning på förutsättningar för integration hos män med patriarkala rötter byggdes på integrationsdimensioner såsom arbetsintegration, boendeintegration, socialintegration, medborgarskapsintegration och subjektivintegration, utifrån ett integrationsperspektiv. Studien visade att det fanns omständigheter både på individuell- och samhällsnivå som motverkade integrationen hos män med patriarkala rötter. Resultaten visade också att förändringar som har skett när det gäller synen på heder överlag inte är så stora. Sökord: Invandring, kultur, heder, hedersrelaterat våld, patriarkala familjestrukturer, patriarkala män, integration Innehållsförteckning 1. Inledning Betydelsen för det sociala arbetet Syfte Frågeställningar 1 1 2 2 2. Bakgrund och begrepp Invandring och integration Hedersbegreppet Hedersrelaterat våld i Sverige Patriarkala familjestrukturer och mäns roll 3 3 4 5 5 3. Tidigare Forskning En flickas berättelser Svenskt rättssystem och synen på andra kulturer 6 6 6 4. Teoretiska Utgångspunkter Förändringar i patriarkala familjestrukturer Stat, marknad, familj och det civila samhället Kollektivistiska kontra individualistiska strukturer 7 7 8 9 5. Metod Vetenskapsfilosofisk position Förförståelse Den kvalitativa forskningsmetoden Urval och datainsamling Litteratursökning Utformning av intervjuguiden och genomförandet av intervjuer Databearbetning Analysmetod Etiska ställningstaganden Validitet Reliabilitet Generaliserbarhet 9 9 10 11 11 12 12 13 13 13 14 14 15 6. Resultat Disposition 15 15 Presentation av intervjupersonerna I mötet med det nya landet Skälet till migration Att börja om Hur fungerar det svenska systemet? Förutsättningar för Integration Boende Arbete/utbildning De sociala kontakterna På fritiden 15 16 16 16 17 17 17 18 18 19 Att vara svensk medborgare Att känna sig som en del av det svenska samhället Förändringar i familjestrukturer Att leva i två kulturer ”Att leva i en annan kultur ger ett alternativt liv” sägs det Familj som begrepp Drömmar om barnens framtid och drömmar som krockar Konflikter mellan far & barn Heder Hedersbegreppet idag ”Den potentiella patriarkala förtryckaren” Tankar kring uppkomsten av hedersrelaterat våld i Sverige Möjligheter/svårigheter för familjer med hedersrelaterad problematik 19 20 21 21 22 23 23 24 25 25 25 26 26 7. Analys Vilka skäl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? Förändringar i familjestrukturer och mäns roll i familjen Definition av begreppet heder i dag 27 27 27 28 30 32 8. Sammanfattande diskussion 33 Litteraturförteckning 34 Bilaga 1 35 Att känna sig delaktigt i det svenska samhället 1. Inledning Hedersrelaterat våld inklusive tvångsgifte och andra former av förtryck och begränsningar mot kvinnor är inget nytt. Hedersvåld har förekommit under en lång tid och finns över hela världen. I Sverige har företeelsen uppmärksammats särskilt mycket efter de tragiska morden på Pela och Fadime. Morden på dessa unga kvinnor chockade många i Sverige. Flera tog avstånd från de ofattbara och brutala brotten. Hur kan en far mörda sin dotter för hederns skull? Det blev starten för debatten om hur samhället och då främst socialtjänsten skulle förhålla sig till och kunna vara behjälplig för flickor och unga kvinnor med hedersrelaterad problematik. Efter hedersmordet på Fadime uppstod två ”läger” i debatten. Dels de som menade att hedersvåld inte har med kultur att göra utan är ett uttryck för en allmän patriarkal norm, dels de som menade att hedersvåld är en specifik kulturell problematik. I del olika debatterna och artiklarna som tagit upp hedersmord har jag märkt att det mest handlade om kvinnans situation i familjer med patriarkala strukturer. Diskussionen om männen har till största del handlat om deras brutala handlingar. Efter de tragiska incidenterna har en av många konsekvenser varit att män med patriarkala rötter utmålats i media och andra sammanhang, oftast som en förtryckare. Dessvärre har denna bild generaliserats allt för mycket i den offentliga debatten. Diskussionen om fenomenet hedersvåld väcker många frågor kring integrationspolitiken. Varför blir inte invandrarmän med patriarkala rötter integrerade i det svenska samhället? Varför fungerar inte den nuvarande integrationspolitiken? Är det den svenska regeringen som bär ansvaret eller samhället i helhet, du och jag? Eller är det rent av invandrarna själva som bär skulden till att socialiseringen och integrationen in i det svenska samhället inte fungerar? Detta är komplexa frågor som kanske inte kan besvaras klart och tydligt utifrån medias entydiga bild av män med patriarkala rötter. Dessa frågor behöver kartläggas på en större plattform. Mitt intresse för integrationsfrågor lutar sig långt tillbaka. I och med att jag själv migrerat till Sverige från Mellanöstern i början av 1980-talet bytte jag sida, från att först ha tillhört ett majoritetssamhälle, till att sedan tillhöra ett minoritetssamhälle. Dessa dubbla erfarenheter har varit centrala för mitt intresse i detta ämne. Jag har följd debatten om hedersrelaterat våld både i media och i andra sammanhang vilket väckt en viss nyfikenhet i att undersöka förutsättningarna för integration hos män med patriarkala rötter. För att skapa nya kunskaper kring ämnet, anser jag, att det är av stor vikt att låta män med patriarkala rötter kommer till tals. På så sätt kan männen uttrycka sig om vad dem tycker och tänker om sig själva i integrationsprocessen och kring vad som sägs om dem. Hitintills har ingen akademisk undersökning gjorts gällande relationen mellan integration och synen på heder i förändringsprocessen bland invandrade män med patriarkala familjstrukturer. För att kunna analysera detta fenomen är en kvalitativ studie viktig att genomföra. Betydelsen för det sociala arbetet Jag anser att denna studie har en stor betydelse för det sociala arbetet. När en nyanländ fått permanent uppehållstillstånd och blir placerad i någon kommun får den därmed en viss stabilitet och trygghet genom en egen bostad. Detta ger en grund för att fortsätta utvecklingen i det nya landet. Här tar migrationsprocessen slut och integrationsprocessen börjar (Al Baldawi, 1998 s. 159). Kommunerna är en av flera myndigheter som har ansvar för genomförandet av integrationspolitiken. Kommunernas introduktionsverksamhet är en viktig 1 fas för integrationsprocessen och skall bemöta invandrarnas behov av stöd i syfte att underlätta deras försörjning och delaktighet i samhällslivet (Integrationspolitik för 2000-talet, s. 32, 2001/02). I och med att socialarbetaren i början av integrationsprocessen är en av de första myndighetskontakterna för nyanlända, är det av stor vikt att ha ett integrationsperspektiv i arbetet med människor och familjer, som strömmar in i det svenska samhället. Hedersrelaterat våld ser jag inte som en familjeangelägenhet i ett civilt samhälle. Den innebär istället en konflikt på samhällsnivå. Familjens och individens villkor, särskilt kvinnors och barns, är en statlig angelägenhet som bör omfattas av grundläggande rättigheter i ett jämlikt samhälle (Schlytter, 2004, s. 115). Socialt arbete bedrivs i dag utifrån grundläggande rättigheter på individuell nivå. Men i arbetet med flickor och unga kvinnor med utländsk bakgrund har socialtjänsten en familjeorienterad arbetsmodell som inriktar sig på att finna lösningar på föräldrarnas premisser som ibland går så långt att de kränker eller negligerar barnets bästa (Schlytter, 2004 s. 98). Det är viktigt att ha ett individperspektiv i det sociala arbetet som omfattar de grundläggande demokratiska rättigheterna i bemötandet av flickor med utländsk bakgrund men också i förståelsen för män med patriarkala bakgrunder. Det är av stor vikt att tala om fenomenet utifrån olika perspektiv som ger oss inom socialvården nya kunskaper och som i sin tur bidrar till positiva förändringar, inte stigmatisering av ett visst folk eller vissa folkgrupper. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur män med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhället. Utgångspunkten i denna uppsats kommer från begreppet integrationsdimensioner som inkluderar nyckelorden arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration. Ambitionen är således att denna analys ska ge insikt i och förståelse för hur män med patriarkala rötter upplever sin förändringsprocess och vilka omständigheter som motverkar deras integration. Jag anser att detta är viktigt att utreda eftersom invandrares integration både är en process och ett mål för det svenska samhället då delaktighet i samhället kan skapa likvärdiga politiska, sociala och ekonomiska förutsättningar för alla medborgare. Ett delsyfte i denna uppsats är att rent konkret kartlägga männens syn på begreppet heder som en del av deras integration. Denna anknytning är relevant att göra eftersom media uppvisat en negativ bild av män med patriarkal bakgrund. I den allmänna debatten har heder blivit ett centralt ord. Frågeställningar • • • • • Vilka skäl har männen haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? Känner de sig delaktiga i det svenska samhället? Vilka förändringar har skett i familjestrukturerna? Har synen på heder förändrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet idag? 2 2. Bakgrund och begrepp Jag kommer nedan att kort redogöra för centrala begrepp i denna uppsats som har sin utgångspunkt i den aktuella forskningen. Först kommer jag att definiera invandring och integration, sedan nyckelordet heder, familjebegreppet och mäns roll i patriarkala familjestrukturer. Invandring och integration Invandring är inte ett nytt fenomen i Sverige. Den kan sägas ha två skilda förklaringar; flykt undan politisk eller annan förföljelse i hemlandet d.v.s. flyktinginvandring, och invandring utifrån behov i den svenska ekonomin s.k. arbetskraftsinvandring (Laukkanen&Östnäs, 1986, s. 29). Människor bestämmer sig för att lämna sina hemländer frivilligt eller med tvång. Med andra ord rycks den vardag och den miljö de tidigare levt i loss från dem. De befinner sig i nya sociala förhållanden, på nya bostadsorter, i nya kulturmiljöer och med ett nytt språk. Detta betyder att de måste börja om från början d.v.s. lära sig ett nytt språk, en ny kultur och få kunskaper om det svenska värdesystemet. De måste även bilda nya sociala nätverk allteftersom de har lämnat sin släkt och familj samt sina vänner. Alla dessa omständigheter kan påverka invandrarnas integration i samhället och därför behöver den enskilde en viss tid på sig för att vänja sig vid den nya kulturen, dess värderingar och dess normer. Den svenska integrationspolitikens ambition är att ingen ska behöva ge upp sin särart för att uppnå likvärdiga ekonomiska, sociala och politiska villkor och menar att etnisk mångfald berikar samhället (Stockholmsstad 2004, s.2). Ur denna aspekt eftersträvas utvecklingen av ett pluralistiskt samhälle, där skillnader respekteras och anses som väsentliga element av nationens liv. Det krävs stora prestationer för att uppnå statusen ”olika men ändå jämlika”. Integrationsperspektivet lägger fokus på flera snarlika integrationsdimensioner. Arbetsmarknadsintegration är en av dessa som omfattar de invandrades införlivande i mottagarsamhällets arbets- och näringsliv. Genom avlönat arbete och företagande skaffar sig invandrade personer tillgång till ekonomiska resurser. Uppfattningen om att arbete och egenförsörjning är en drivkraft i integrationsprocessen är ett grundläggande antagande i integrationspolitiken (Integrationsverket, 2004, s. 63, 65). Boendeintegration omfattar tillgång till boende med etnisk blandad sammansättning vilket ger bredare möjligheter till mellanetniska sociala kontakter. Med andra ord valmöjligheten att kunna välja boendeform efter egna prioriteringar och förutsättningar. I migrationslitteraturen definieras invandrarnas möjligheter att skaffa sig en egen bostad som en central faktor för deras integration i det nya samhället. När en invandrare beslutar sig för att investera sina ekonomiska resurser i att köpa en bostad visar detta på en egen vilja att bosätta sig permanent och att man börjat rota sig in i det nya samhället (a.a. s. 70). Social integration innebär etablerandet av sociala kontakter av karaktären primärgrupp mellan personer från majoritetssamhället och invandrare. Mer konkret gestaltas social integration i kontakter mellan invandrade och infödda inom ramen för grannskap, arbetsplatser, vänkrets och inom familjesfären (a.a. s. 74). Medborgerlig integration omfattar de invandrades delaktighet i mottagarsamhället genom medborgarroller, inflytande och aktiva roller i det politiska livet. Denna definition omfattar förvärvandet av svenskt medborgarskap, valdeltagande, representation av invandrade grupper 3 i politiska institutioner samt deltagande i det civila samhällets organisationer och föreningar (a.a. s. 79). Subjektiv integration omfattar de invandrades föreställningar om sin egen integration, om känslor av identitet och samhörighet med det nya samhället samt föreställningar om hinder för integration (a.a. s. 85). Hedersbegreppet I Sverige har det på senare tid genomförts viktiga kartläggningar om hedersrelaterat våld av länsstyrelserna och även inom forskarvärlden har betydande undersökningar genomförts om hederskulturer och patriarkala familjstrukturer. Heder är ett begrepp som i detta sammanhang har två innebörder. Både i turkiskan och kurdiskan finns två ord för heder; namus och shirif. Den första, namus, står för kvinnans ärbarhet och den andra, shirif, hänförs till egenskaper såsom gästfrihet, tapperhet och är förknippat med män (Wikan, 2004, sid. 22). En man upprätthåller sin heder genom att kontrollera sina kvinnliga släktingars sexualitet och se till att de är kyska. Förvissningen om kvinnornas kyskhet gör att familjens heder upprätthålls. Det handlar om kollektivets rättigheter över individen. En familjemedlems heder påverkar hela familjen och därför är det viktigt att hålla den fläckfri. Det ligger även i kvinnornas intresse att inte ses som skamfyllda och de underkastar sig ofta kollektivets vilja (Koctürk-Runefors 1991, s. 113f, Wikan 2004, s. 22). Även om kvinnor kan vara medvetna om att kontrollen av deras heder innebär att mäns intressen fortsätter att sättas i första hand väljer de ofta att ignorera detta då ett brott mot sociala spelregler skulle kunna leda till ett minskat socialt anseende (Koctürk-Runefors, 1 991, s.114). Kontrollen av den kvinnliga sexualiteten förekommer i de flesta länder men tar sig olika uttryck. Hänvisningar till heder är mest förekommande i länder runt Medelhavet och kan inte sägas vara typiskt för islam (a.a. s. 13). Hedern är att betraktas som ett ting, något man har eller kan förlora. Man delar hederskoden med sin grupp och det är till gruppen individen kan förlora eller återvinna sin heder (Darvishpour, 2003, s. 89). Hederskoden innehåller gemensamma grundläggande värderingar och det är viktigt att även hålla rykten under kontroll. Om en familjemedlems dåliga rykte når hedersgruppen kan det leda till att skam dras över hela familjen. Rykten är till sin natur inte alltid sanna men detta har mindre betydelse då det är viktigt att visa upp ett fläckfritt yttre (Wikan 2004, s. 22, 163, Eldén, 2003, s. 17). Förlorad heder leder i extrema fall till mord då hedern blivit så allvarligt skadad att den inte kan återupprättas på något annat sätt. Detta kan drabba både män och kvinnor. Dåden är många gånger planerade och ofta är flera gärningsmän inblandade. Det kan därför ses som ett rationellt och genomtänkt val då hederslogiken möjliggör att hedern kan återupprättas genom ett mord. Det finns även andra sätt än mord att återfå hedern på, exempelvis genom att bannlysa den skamfyllda släktingen från staden där familjen bor (a.a.s. 163). Sammanfattningsvis måste påpekas att begrepp heder är ett komplext som inte innehar en entydig innebörd. Hedern spelar en stor roll i kontrollen av främst kvinnors, men även mäns, sexualitet. Genom att hedern knyts till en hel grupp blir det en kollektiv angelägenhet att kontrollera och förhindra ryktesspridning. Viktigt att poängtera är att det är kvinnor som kopplas till skammen och att det är deras kyskhet som måste bevaras. Texten nedan ger en 4 bild av hur omfattande problematiken är i svensk kontext. Hedersrelaterat våld i Sverige Förekomst av hedersrelaterat våld rapporteras från flera håll. I Stockholmsregionen är det är ett fåtal av de mellan 100 och 300 hjälpsökande flickorna som blir omhändertagna av myndigheterna och ett fåtal familjer som polisanmäls. Under 2001 tog 103 flickor under 18 år kontakt med socialtjänsten. 4 % av dem fick hjälp med skyddat boende. Det förekommer att socialtjänsten inte anmäler då det för dem inte räcker med flickans ord för en polisanmälan. Hot från familjen eller rädsla för att vittna gör att många flickor avbryter kontakten med myndigheterna (Länsstyrelsen i Stockholms 2002, s. 4 ff). Flickorna behandlas inte som våldsoffer i sitt möte med myndigheterna utan våldet ses som en del av en generationskonflikt där det förutsätts att föräldrarna och dottern ska komma överens. Det är även vanligt att myndigheterna bemöter invandrarflickor enligt en mall och har fördomar om hur de ska bete sig vilket hindrar dem från att få hjälp. Undersökningarna visar att myndigheterna inte använder sig av lagar och andra medel för att hjälpa flickorna. Dessutom är det stor brist på adekvat boende för flickorna (Länsstyrelsen i Stockholms län 2002, s. 7). Sammanfattningsvis kan man säga att undersökningarna om hedersrelaterat våld visat att det är ett problem som är långt vanligare än vad som tidigare antagits. Denna kunskap medför också, enligt mig, att det måste tänkas kritiskt kring vad hedersrelaterat problematik och våld är och vad det innebär. När dessa frågor diskuteras är det viktigt att inte stereotypisera vissa grupper som utvalda att handla på ett visst sätt. Det betyder inte att förtryck inte kan kritiseras oavsett inom vilken grupp det förekommer eller vilka individer det berör. Däremot ska en person inte behöva bli bemött på ett schabloniserande sätt på grundval av sin bakgrund. Det är i stället viktigt att se till det individuella fallet. För att få en ökad förståelse beskrivs här nedan vad familjebegreppets innebörd är i olika kulturer med patriarkala strukturer och vad mäns roll är i dessa typer av familjer. Patriarkala familjestrukturer och mäns roll Familjebegreppet har olika innebörd i olika kulturer. I västvärlden betraktas familjen som en kärna med enbart pappa, mamma och barn. I andra kulturer kan i detta begrepp ingå pappa, mamma, barn, och närmaste släkten, d.v.s. föräldrar och syskon till pappan och mamman. I många delar av världen, Mellanöstern, Nordafrika, vissa delar av Asien och Latinamerika härskar den s.k. patriarkaliska familjstrukturmodellen där pappan är överhuvud i sin familj och har familjens sociala och ekonomiska huvudroll (Al Baldawi, 1998, s. 150). Han är huvudman inom interna relationer men representerar också familjen i externa relationer. Den patriarkaliska modellen har ofta sina rötter i det traditionella bondesamhället, som har behov av en gemensamhet men även av en klar maktkontroll för att kunna utöva sina huvudsakliga funktioner i det traditionella samhället. Al-Baldawi`s beskrivning av den patriarkala familjestrukturen karakteriseras av pappan som överhuvud i sin familj. Han är familjens försörjare och även familjens huvudman i relationerna utåt. Kvinnan ses som mannens ägodel och inte som en individ med egna rättigheter. Hennes roll är att föda barn, ta hand om hemmet och ibland hjälpa mannen med vissa uppgifter. I den patriarkala familjen ingår även föräldrar från både mammans och pappans sida där faderns föräldrar har en större betydelse. I vissa fall kan även mammans och pappans syskon ingå i familjen (a.a s. 151). 5 Inom en patriarkkal familj finns det en hierarki även bland barnen där pojkar tar makten över flickor. Det är den äldste pojken i familjen som efterträder pappan och som därför uppfostras i sin roll som arvtagare av makten. I en patriarkkalt traditionell familj har alla medlemmar rättigheter och skyldigheter i förhållande till en större krets vilket leder till att relationerna mellan familjemedlemmarna är grunden för individens moraliska liv. Familjens inflytande påverkar också det sociala livet vilket innebär att barnen får lära sig att sätta familjens heder och bästa först. En person är först och främst en familjemedlem och sedan en medborgare. Det är också familjen som utgör individens sociala, ekonomiska och moraliska grunder (a.a. s 154-155). 3. Tidigare Forskning Det finns inte speciellt mycket forskning om hur invandrarmän upplever sin integrationsprocess i det svenska samhället. Nedan redogör jag för två böcker som dock har anknytning till min studie. En flickas berättelser I sin licentiatavhandling skriver Annika Jemteborn en fallstudie om en flicka i en hederskultur och hennes motstånd mot att inordna sig efter släktens krav. Författaren belyser problematiken sett ur flickors/kvinnors perspektiv och erfarenheter för att skildra det utomstående svenska samhället problematiken ”inifrån”. Hennes ambition med studien är att förstå villkoren för förändringar för flickor som inte vill inordna sig efter familjens/släktens krav. Den aktuella flickan i avhandlingen gör motstånd mot de förväntningar som hennes familj, släkt och religiösa församling har. Genom att göra motstånd sätter flickan igång processer, såväl för egen del som hos omgivningen. Dessa processer både hindrar och stödjer flickans handlingar för att förändra sina livsvillkor. I sin egen process får flickan stöd av en person i en frivillig organisation. Avhandlingen är intressant för mig eftersom Jemteborn undersöker invandrares integration i Sverige. Skillnaden är att hon har sin utgångspunkt hos flickor/kvinnor medan min studie har männen i fokus. Svensk rättssystem och synen på andra kulturer Boken Rätten att själv få välja som Astrid Schlytter har skrivit handlar om den utsatthet en del flickor med hederskulturell bakgrund i Sverige har hamnat i. Hon tar upp det berättigande i dessa flickors strävan att själva vilja forma sin identitet. Innebär seder som arrangerade äktenskap att flickor och unga kvinnor får möjlighet att utveckla och använda sina förmågor? Kan familjens mål ställas före individens? Schlytter hävdar att konflikterna inte enbart är en angelägenhet för den enskilda flickan, hennes familj och släkt, utan även rör samhället i stort. Hon menar att samhället i flera uppmärksammande fall inte har lyckats skydda berörda flickor. Hon problematiserar samhällets misslyckande i det som ska räknas som acceptabla villkor från samhällets sida och ramarna som finns i lagstiftningen för socialtjänstens handlande. Problematiken belyser viktiga frågor om individens förhållande till staten, om personlig integritet och om autonomi som centrala delar i ett demokratiskt medborgarskap. Även i denna studie är det kvinnorna som är i fokus vilket visar på behovet av att genomföra en studie där männen har en central roll. Schlytters bok återknyter bl.a. till begreppet heder som är av intresse att jämföra i förhållande till min analys gällande männens syn på fenomenet. 6 4. Teoretiska utgångspunkter Nedanstående teoretiska utgångspunkter kommer att tillsammans med den tidigare forskning att utgöra ramen för min analys av patriarkala mäns integration. De kommer att hjälpa mig i förståelsen för hur min analys kan eller bör tolkas. Förändringar i patriarkala familjestrukturer Det första analysverktyg som används här är förändringar i patriarkala familjestrukturer. Processen börjar när familjen fått permanent uppehållstillstånd och flyttat till ett mer varaktigt boende. Då börjar viktiga förändringar i familjemedlemmarnas liv att äga rum och nya förutsättningar skapas för bildandet av interna relationer som är olika i olika familjer beroende av andra faktorer (Al-Baldawi, s. 161). Al-Baldawi beskriver tre olika familjestrukturer som kan användas i arbetet med familjer. Familjer som väljer den traditionella (patriarkaliska) formen av familjestrukturer, familjer som har skapat en integrerad form och familjer som har bildat en assimilerad form. Att välja den traditionella formen innebär att föräldrarna tillsammans eller oftast pappan och de manliga vuxna i familjen strävar efter att upprätthålla den patriarkala formen av familjestruktur som liknar den form familjen hade i hemlandet. Detta utan några förändringar som tar hänsyn till den nya omgivningen. Den traditionella formen uppnås bl.a. genom att skapa ett skyddssystem i omgivningen som ger familjen möjlighet att leva i ett system av patriarkala relationer. Familjen flyttar till invandrartäta områden där majoriteten av befolkningen tillhör kulturer som accepterar den patriarkala familjestrukturen, stärker den manliga makten i familjen och ger den legitimitet och acceptans samt styrka från omgivningen. Att leva enligt denna modell kan innebära en viss grad av isolering från det övriga samhället. Detta då modellen inte har någon förankring i det nya landet där jämställdhet i familjen är garanterad enligt lagen. Familjen kan, som en följd av detta, hamna i olika sorters konflikter, framförallt med samhällets institutioner såsom skolan eller socialtjänsten. Detta kan vara en faktor som tvingar familjen att dra sig tillbaka till sitt eget bostadsområde där familjen kan leva enligt den patriarkaliska formen utan att bli störd av myndigheterna (a.a. s. 164). Den integrerade formen av familjestruktur innebär att familjen försöker modifiera sin familjestruktur och anpassa den till nya krav från omgivningen. Denna modell innehåller flera element från den demokratiska formen av familjestruktur, såsom jämlikhet mellan pappan och mamman och öppenhet i relationen till barnen, men också en del av de patriarkaliska elementen. Pappan och mamman kan anpassa sig i viss mån, men de håller sig ofta inom ramen av övergripande traditioner och har ofta goda förutsättningar att utveckla ett harmoniskt samspel mellan familjemedlemmarna och omgivningen. Att föräldrarna har god utbildning och möjligheter till arbete spelar en stor roll i familjens integration i det nya samhället. Dessa familjer behåller ofta ganska goda kontakter med sina landsmän, men skapar också nya kontakter och vänskapsrelationer med människor från olika kulturer i omgivningen (a.a. s. 165). Den assimilerade formen av familjestruktur innebär att familjen i sitt sätt att strukturera sig har brutit med sin kultur och försöker skaffa ett familjemönster som liknar det som är dominant i det nya landet till både innehåll och form. Familjer som bor i ett svenskdominerat område och blir accepterade av omgivningen har lättare att komma ur vakuumet och för dem blir möjligheterna att fungera harmoniskt större än för familjer som är omgivna av svenskar 7 som är skeptiska och sätter gränser som hindrar familjemedlemmarna att skaffa vänner. Detta innebär en dubbel isolering. Denna familj tappar i längden sin identitet då den hamnar i en konflikt. Familjen får svårt att accepteras totalt av infödda i det nya landet men finner inte heller trygghet hos sina landsmän. Detta innebär att familjen befinner sig i ett vakuum som påverkar alla medlemmar och också innebär en isolering. Detta kan i sig utgöra en psykisk belastning och orsaka nya former av interna konflikter. Familjerna har brutit med sina landsmän och deras värderingar och de har inte heller blivit accepterade av svenskar (a.a. s. 166). Frågan är om Al Baldawis kategoriseringar av familjestrukturer hos invandrare och dennas vikt för deras integration också kan appliceras på min undersökning av män med patriarkala rötter. Stat, marknad, familj och det civila samhället Bauböck använder sig av en triangulär modell för att beskriva förhållandet mellan stat, marknad och familj. Civila samhällen upprätthålls genom balans och gränssättning mellan tre kärninstitutioner, stat, marknad och familj och består av en mångfald sammanslutningar som fyller ut utrymmet mellan dessa tre institutioner. Ju längre avståndet dem emellan är, ju mer utrymme finns det för det civila samhället att utvecklas och bre ut sig. Bauböck menar att man kan se det civila samhället både ur ett brett respektive snävt perspektiv och att det är viktigt att det finns en balans mellan hörnstenarna(Bauböck, 1996 s. 71). Ett demokratiskt land uppfattar individer först och främst som medborgare. Medborgarskap är den grundläggande länk, som knyter individen till staten och som samtidigt strukturerar deras interaktioner genom generaliserade legala rättigheter och skyldigheter (a.a. s. 77). Den lagstadgade jämlikheten mellan könen bidrar till en individualisering av medborgarskapet men barn är passiva i sitt medborgarskap och rättigheterna sköts av föräldrarna för barnens del (a.a. s. 79). Medborgarens roll är att vara en bra invånare och landets roll är att ta hand om och sörja för medborgaren. Enligt Bauböck är medborgarskap i ett land det absolut viktigaste för att man som individ ska känna att man hör hemma i det landet. Häri att man har vissa rättigheter men även skyldigheter (a.a. s. 77-79). När det gäller familjestrukturen, så är familjemedlemmarnas rättigheter mer begränsade än vad medborgarens är. Familjen är kärninstitutionen i den moderna sfären av intimitet. Individen som familjemedlem är inte utbytbar. Relationerna styrs av en ”ansikte mot ansikte” kommunikation. De roller som individen tilldelas av familjen är mycket mindre jämlika än rollen som medborgare innebär. Rollerna följer kön, ålder och släktskap. Som medborgare av ett land har man vissa skyldigheter gentemot landet, men även gentemot varandra. En överträdelse av dessa skyldigheter medför att staten kommer att ingripa mot medborgaren (a.a. s. 78). Bauböcks analys visar att en balans mellan de tre institutionerna innebär en nyktrare syn på autonomi. En av det civila samhällets största dygder är att den förhindrar att individen tvingas rätta sig efter endast en typ av institution enligt Bauböck. I det moderna samhället kan individen växla mellan olika roller vilket ökar möjligheterna för individen. Analysen underförstår att ingen roll dominerar individens liv (a.a. s. 78). Till skillnad från ojämnställdheten i familjen innebär likhetsprincipen att likhet ska garanteras inför lagen (a.a. s. 81). Bauböck kritiserar obalansen mellan det ekonomiska och politiska verksamhetsområdet. Han menar att klasskillnader och ekonomisk obalans mellan medborgarna gör att det skapas en obalans i jämlikheten (a.a. s. 82). Han hävdar att en välbalanserad struktur av det civila samhället är ett institutionellt arrangemang inom 8 moderniteten som ökar omfattningen av individuell autonomi för alla medlemmar (a.a. s. 83). Integrationen av minoriteter är nyckeltestet för öppenheten och stabiliteten i civila samhällen enligt Bauböck. Integration av immigranter och integration i EU handlar om anpassning och sammanhållning (a.a. s. 113). Bauböcks teorier, i synnerhet de gällande samspelet mellan olika institutioner, stat, familj och marknad kan möjligen förklara bakomliggande skäl till varför männen i min studie har den synen de har på integration och medborgarskap i det civila samhället. Kollektivistiska kontra individualistiska strukturer Den moderna civilisationen skiljer sig i grunden från andra civilisationer genom att bevilja varje människa en existens oberoende av relationer människor emellan. Individen uppfattas som självständig och därför jämlik. Människan som individ har prioritet framför människan som social varelse. Mellanmänskliga relationer blir av sekundär betydelse och individen prioriteras framför gruppen (Sjögren, 1998, s. 29). Kollektivismen utgår från den sociala varelsen med betoning på relationer människor emellan. Här måste individen inordna sig i den sociala enheten- kollektivet. Inom kollektivismen är det den primära gruppen, oftast familjen och släkten, som representerar det yttersta värdet. Individen är en del av enheten och kan inte kopplas bort från sin grupp. Gruppens överlevnad har prioritet över individens välbefinnande i yttersta fall, hans liv. Gruppen uppfattas ofta av medlemmarna som att den såsom grupp ställer krav på att individen ska uppträda i enlighet med de värderingar som är påbjudna i gruppen. En människas liv är inte en oberoende enhet, utan endast en länk i en kedja som sträcker sig långt utöver den enskildes levnad. Frågan är om männen i min undersökning har individualistiska eller kollektivistiska bakgrunder och huruvida detta avgörande påverkar deras upplevelser av integrationen här i Sverige. 5. Metod Vetenskapsfilosofisk position Studien har både en hermeneutisk och fenomenologisk ansats. Fenomenologi är ett perspektiv som används inom kvalitativ forskning. Forskaren fokuserar sig då på intervjupersonens egna upplevelser av ett fenomen. Fenomenologin försöker inte tolka intervjupersonens veklighet utan förutsätter att verkligheten är vad människor uppfattar att den är (Kvale, 1997 s. 54). Den studerar individens perspektiv på sin värld, försöker i detalj att beskriva innehåll och struktur hos individens medvetanden, förstå den kvalitativa mångfalden hos deras upplevelser och göra deras väsentliga mening explicita (a.a.). Undersökarens förkunskaper tonas ned (Larsson, 2005 s. 93). I min studie har det fenomenologiska perspektivet varit vägledande i genomförandet av mina intervjuer. Jag har valt att använda detta perspektiv för att få så exakta beskrivningar som möjligt. Jag försökte lämna mina förkunskaper utanför intervjurummen, och under frågestunden bad jag intervjupersonerna att beskriva sin upplevelse med hjälp av formulerade frågor. Detta för att ta reda på vad deras sannig är, inte om det är empiriskt eller teoretiskt sant. Syftet med en hermeneutisk tolkning är att förstå en texts mening (Kvale, 1997 s. 49). En hermeneutisk tolkning av en text sker genom att forskaren först tolkar olika teman för att i nästa steg koppla samman dem och få en helhetsbild, en s.k. hermeneutisk cirkel. Det betyder 9 att en texts mening sker via en process där textens enskilda delar eller delarnas mening, formas av hur man förstår textens helhetliga mening (a.a. s. 50). Tillämpat på en forskningsintervju, som fokuserar sig på vissa delteman, kan tolkningen av varje deltema påverkas av hur man uppfattar den mening som, via tolkning, tycks framträda när man beaktar alla de teman som intervjun fokuserat sig på (Larsson, 2005, s. 93). Tolkning av texten i min studie har genomförts med hjälp av en hermeneutisk cirkel, det vill säga en ständig växling mellan delar och helhet. Först har jag införskaffat mig en övergripande uppfattning över textens helhet. Sedan har jag gått in i vissa teman för att försöka utveckla deras mening och därefter har jag gått tillbaka till den enhetliga meningen av intervjun utifrån delarnas fördjupade mening (Kvale, 1997, s 51). Förförståelse Enligt Kvale kan förförståelse bestå av de kunskaper vi från början har, eventuella förutfattade meningar, förväntningar och föreställningar som jag som undersökare bär med mig (a.a.). Bakgrunden till denna uppsats är mitt intresse i integrations- och samhällsfrågor. I och med att jag själv migrerat till Sverige från Turkiet, bytte jag sida från att först ha tillhört ett majoritetssamhälle, till att tillhöra ett minoritetssamhälle och dessa erfarenheter har varit centrala för mitt intresse i detta ämne. Drömmen om ett integrerat samhälle som är grundat på demokrati och deltagande, där alla känner ansvar, samhörighet och delaktighet, har jag hållit inom mig genom hela mitt liv. De dubbla erfarenheterna har gett mig möjligheten att se individen i ett sammanhang grundat utifrån olika perspektiv. Hedersrelaterat våld kräver insikt i kvinnans villkor i områden där detta fenomen utspelas. Eftersom jag själv är från Mellanöstern, och har invandrat till Sverige kan jag med min erfarenhet av det tidigare livet jag levde i Turkiet jämföra två olika samhällsstrukturer i två olika kulturer och se på det liv jag levde tidigare från ett nytt perspektiv. Utöver detta har jag jobbat aktivt inom det sociala arbetet, till exempel med barn och familjer med utländsk bakgrund som bl.a. brottas med hedersrelaterad problematik. I mötena med dessa familjer, väcktes, hos mig, alltid en viss känsla av frustration då jag såg hur varje individ i familjen förgäves försökte tackla detta dilemma. Jag har även haft mycket värdefulla erfarenheter från den frivilliga kvinnoorganisationen, Terrafem. Under min tid där har jag haft tillfällen att möta flickor och unga kvinnor som står ut med hedersrelaterat våld, hot och liknande förtryck av sina manliga gestalter såsom fäder, morbröder och farbröder. Det var lätt att empatisk gå in i flickornas situation för en förståelse för denna problematik och sedan underlätta situationen för dem genom att vidta vissa rättsliga och psykiska åtgärder. Men att möta den ”tårögda syndabocken” som ständigt svartmålas i media, mannen, som anses vara potentiell patriarkal förtryckare i ett förvirringens tillstånd, blev också en tankeväckare. Dessa erfarenheter av det sociala arbetet som jag har fått under mitt liv i Sverige, gav mig en vilja att undersöka livsvillkoren och integrationsprocessens dimensioner hos män med patriarkala rötter. Den kvalitativa forskningsmetoden Denna undersökning är utförd och skriven utifrån en kvalitativ forskningsmetod och är baserad på intervjuer. Detta perspektiv är mest lämpligt för att få svar på mina frågeställningar 10 eftersom det kvalitativa synsättet riktar intresset mot individen där man försöker se hur individen tolkar och formar sin verklighet. De mest framträdande begreppen är innebörd, kontext och process. Med innebörd menas att man intresserar sig för hur individer upplever, tolkar och strukturerar en omgivande verklighet i relation till sina tidigare kunskaper och erfarenheter om livet och omvärlden. Människan som är i interaktion med andra människor är det huvudsakliga instrumentet i denna uppsats (Backman, 1998 s. 48). Det som är den idealiska målsättningen med denna kvalitativa undersökning, är att jag som undersökare försöker uppleva vad intervjuobjektet upplever (Larsson, 2005, s. 92). Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen ur den intervjuades synvinkel, utveckla innebörden av människors erfarenheter och frilägga deras livsvärld (Kvale, 1997 s. 9). En kvalitativ studie har valts för att undersöka det valda problemet närmare på individnivå. Alla uppfattar sin egen roll i familjen olika. Jag ville få en inblick i hur dessa mäns upplevelser och erfarenheter ser ut. Jag ville ta reda på hur dem tolkar och strukturerar sin omgivande verklighet. Det kändes naturligt att arbeta med en kvalitativ och tematisk studie för att få fram relevant data till uppsatsens syfte och frågeställningar. Urval och datainsamling Eftersom män med patriarkala har uppmärksammats i massmedier i samband med mordet på Fadime och Pela blev det naturligt för mig att utgå ifrån denna grupp. Jag tog själv kontakt med nio män som har sina rötter i Mellanöstern. Vissa av dem hörde inte av sig, och vissa prioriterade jag bort medvetet. Totalt blev det fem män som jag intervjuade. Jag kände alla intervjupersoner sedan tidigare och visste att alla dessa män har sina rötter i patriarkala familjstrukturer. Alla utom en kände till min bakgrund. Detta val var medvetet från min sida För det första är begreppet heder en känslig fråga att diskutera om tillsammans med vissa män med patriarkala rötter. För det andra är det också en känslig fråga för vissa män att tala ut om sin förändringsprocess och synen på heder med mig som kvinna, med liknande bakgrund, samma hemspråk men som också betraktas som europeisk och självständig. Eftersom jag ville prioritera intervjupersonerna ville jag skapa en tillitsfull stämning för intervjuns kvalité vilket skedde eftersom dessa män känner till min bakgrund och ser mig som person och individ inte bara europeisk och självständig. Jag hade några kriterier vid val av intervjupersoner. Alla fem männen/fäder har sina rötter i Mellanöstern/Turkiet. Turkiet är ett land som omfattar flera etniska grupper. Invandrare från Turkiet utgör en heterogen grupp som omfattar turkar, kurder och assyrier liksom mindre grupper, armenier, lazes, tjerkesser, araber, kirgiser, greker, yezider, kazaker georgier och krimtattarer (Svanberg s. 85 & Koctürk s. 166). För mina intervjuer valde jag en blandning av intervjupersoner med olika etniska rötter, olika klasstillhörighet och någorlunda skillnad på utbildningsbakgrund. Jag valde även intervjupersoner som har bott i Sverige i minst 15-30 år, är i medelåldern, tillhör samma generation och som talar turkiska som sitt modersmål eller turkiska som sitt andra språk. Att jag valde denna målgrupp beror i första hand på att de i viss mån har hunnit etablera sig i det svenska samhället, lever i ett familjförhållande och är fäder. En annan tanke med urvalet var att informanterna skulle ha hunnit skaffat sig en egen uppfattning om Sverige, sin roll som män/fäder både i hemmet och som individ/medborgare i samhället. Tanken med att alla skulle komma från samma land, var att det skulle underlätta analysen och tolkningen av empirin. I varje land och samhälle råder olika förhållanden som påverkar våra värderingar och erfarenheter. Därför blir en preciserare målgrupp föremål för färre stereotypiseringar och generaliseringar även om denna risk inte helt kan elimineras. I 11 presentationen kom det fram att alla fem intervjupersoner ursprungligen är från olika städer med olika utbildningsbakgrund. Två av dem hade turkisk etnicitet, en arabisk, en kurdisk och en hade blandad etniska rötter georgier/kurdisk. Tanken med att intervjupersonerna skulle ha språkkunskaper i turkiska var att eliminera risken för kommunikationssvårigheter och öka kvalitén på intervjuerna. Eftersom jag själv talar turkiska, har intervjuerna genomförts på turkiska, vilket visade sig vara en resurs allteftersom intervjupersonerna önskade detta. En av intervjupersonerna föredrog dock det svenska språket. Männen påpekade att modersmålspråket gav dem möjlighet att uttrycka sig spontant och naturligt. Samtidigt kände de att det skulle vara mycket konstigt om de talade svenska med mig. Det blir också mycket lättare och säkrare att prata om väsentliga saker, menar de. Efter att alla intervjuer hade genomförts översatte jag de som utförts på turkiska. Risken med detta är att översättningen inte kan vara identisk med de intervjuades eget språk. Fördelarna väger dock tyngre och jag ansvarar personligen för översättningen. Datainsamlingen har inte varit svår att genomföra. Jag fann intervjupersonerna dels via bekanta, dels via bekantas bekanta. Personerna blev i de flesta fall direkt engagerade i min studie. Vid det första samtalet var alla intresserade men efter presentation ville fyra av personer ha tid att fundera. Dessa fyra personer hörde inte av sig medan fem ville bli kontaktade igen för ny tid och plats. Enligt mig är begreppet heder en känslig fråga för vissa turkiskttalande män med invandrarbakgrund kanske i synnerhet med mig som kvinnlig intervjuare som har samma bakgrund. Detta kan vara en anledning till att frågorna väckte en viss osäkerhet hos vissa som blev tillfrågade. Litteratursökning Litteratur som har använts i uppsatsen har samlats in genom flera sökningar i databaser som finns tillgängliga genom Stockholms Universitet. I databaserna Google, Schooler, Libris har sökord som använts varit; heder, kultur, patriarkala män och patriarkala strukturer. Jag har även tittat på tidigare C-uppsatser med liknande inriktningar och fått litteraturtips av min handledare. Utformning av intervjuguiden och genomförandet av intervjuer Genom att använda metoder som kvalitativa intervjuer kan man komma åt hur människor ser på sin egen livssituation. När man vill studera människors syn på sina liv, beskriva deras upplevelser och självuppfattningen samt utveckla deras perspektiv på sin livsvärld är kvalitativ metod ett bra val (Kvale, 1997, s. 100). Jag har gjort en kvalitativ studie i form av djupintervjuer. Jag har intervjuat fem män för att få mer kunskap om mina frågeställningar. Intervjuformen som användes är semistrukturerad, vilket innebär att teman och frågor är förutbestämda men att det finns utrymme för att göra förändringar gällande frågornas form vilket möjliggör en friare uppföljning av svaren. Jag har ramar att hålla mig till, samtidigt ville jag vara lite flexibel och överlät därför till intervjupersonerna hur mycket tid de ville lägga ner på de olika teman och de frågor som ställdes. Målet har varit att sätta personernas erfarenheter och tankar i fokus och att fånga deras reflexioner och förklaringar kring deras berättelser. Jag har således använt mig av både meningskoncentrering och meningstolkning (Kvale, 1997 s. 32). Innan intervjun inleddes informerade jag återigen om studiens syfte och innehåll och vilka den kan tänkas läsas av. De kunde när som helst dra sig ur studien. Både vid första 12 kontakttillfället och innan intervjuerna startade, upplystes männen om att uppgifter som kunde tänkas röja deras identitet skulle ändras eller uteslutas. Intervjupersonernas namn är exempelvis ändrade i syfte att skydda deras identitet. Intervjuerna genomfördes enskilt eftersom jag ville att personerna inte skulle påverkas av vad andra hade för erfarenheter. Alla intervjuerna spelades in på band. De fick information om att intervjuerna bandades och att de endast lyssnades av mig varefter de förstördes. De blev i förväg informerade om att de hade rätt att ta del av texten i sin helhet för att kunna delge synpunkter på sina berättelser och åsikter. Eftersom två av personerna har mycket begränsade kunskaper i det svenska språket, informerades dessa personer om möjligheten av översättning av texten. De blev också informerade om att de när som helst kunde kontakta mig vid eventuella frågor, funderingar eller tankar som kan väckas efter intervjun. Intervjupersonerna fick själv välja var intervjuerna skulle äga rum. Medan fyra av fem önskade att intervjuerna skulle äga rum hemma hos dem för bekvämlighetens skull, önskade en att intervjun skulle äga rum på ett café. Intervjuerna tog ca en och en halv timme att genomföra. Databearbetning Vid varje intervju användes bandspelare. Fyra av intervjupersonerna valde att genomföra intervjun på turkiska. Samtliga intervjuer transkriberades ordagrant. Efter det översattes intervjuerna. Banden och översättningarna kontrollerades noga igenom en vecka senare, för att ytterligare granska materialet. När detta arbete skedde gjorde jag teman av intervjuerna då jag antog att det skulle vara lättare att se helheten innan arbetet med resultatdelen och analysdelen skulle påbörjas. Till dessa teman återkommer jag senare. Analysmetod Det finns olika analysstrategier som kan användas som hjälp i min analysdel (Larsson, 2005, s. 106). Meningskoncentrering innebär att meningarna formuleras mer koncist. Långa uttalanden pressas samman i kortare uttalanden (Kvale, 1997, s. 174) Under rubriken resultat återfinns både citat och omformulerade resonemang från intervjupersonerna. Meningstolkning innebär att man går mer på djupet för att förstå syftet på det valda uttalandet. Jag har valt att tolka min data i ljuset av mina valda teorier och tidigare forskning och mot bakgrund av en hermeneutisk förståelse (Larsson, 2005, s. 106). De två olika analysstrategier jag har valt i min utformning av analysdelen som specificeras på några särskilda teman kan kopplas till uppsatsens syfte och frågeställningar. Etiska ställningstaganden Jag kommer här nedan ta upp etiska frågor Kvale beskriver och som rör mitt arbete. Syftet med intervjuundersökningen är som Kvale benämner, att förbättra den undersökta mänskliga situationen (Kvale, 1997 s. 105). Jag vill få igång en diskussion och reflektion kring mitt valda ämne. Informerat samtycke till att delta i undersökningen av intervjupersonerna erhölls vid planering av intervjun (a.a.). Intervjupersonerna kontaktades minst en vecka innan de tackade ja till att ställa upp. Jag beskrev vad syftet med denna studie var. De fick fundera på om dem ville delta, och därefter kontaktades dem på nytt för att fråga om de fortfarande var intresserade. Anonymitet garanterades och beskrevs redan från första telefonsamtalet. Under intervjusituationen förklarades återigen om anonymiteten och hur den skall bevaras. Det klargjordes även att bandet som användes för att spela in intervjun skulle förstöras efter 13 transkriberingen. Vid transkriberingen användes inga namn eller information som kan leda till intervjupersonen (Kvale, 1997, s. 195). Dessa åtgärder vidtogs för att jag som intervjuare skulle behålla en så hög etisk ställning som möjligt. Då min studie är ett känsligt ämne så var det viktigt att under intervjuns gång vara mottaglig och empatisk som intervjuare. Validitet Validitet är giltighet, till sanningen och riktigheten hos ett yttrande. Ett giltigt argument är hållbart, välgrundat, försvarbart, vägande och övertygande. Validitet definieras genom denna fråga: Mäter du vad du tror att du mäter? (Kvale, 1997, s. 215). I kvalitativ forskning är intervjuaren själv ett instrument. Validiteten hänger därför i hög grad ihop med den kompetens, skicklighet och empati som jag som undersökare har för att kunna studera ett fenomen (Larsson, 2005, s. 102). Jag försökte således att inte styra intervjun. Efter att ha formulerat frågeställningar, kommer i nästa skede frågan upp om vilken typ av data vi bör insamla för att få svar på dem. Kan vår datainsamling svara på de ställda frågeställningarna? Jag tycker att min data är tillräcklig innehållsrik för att svara på mina frågeställningar och det som jag avsett att mäta. Jag har fått informationsrika beskrivningar om männens subjektiva erfarenheter och upplevelser. Den interna validiteten handlar om att få täta beskrivningar, vilket jag har fått av de intervjuade männens berättelser. Genom att intervjupersonerna har kommit väl till tals kan man anta att den interna validiteten är god. Ibland undrade jag dock om svaren jag fick av intervjupersonerna berodde på att dem ville vara politisk korrekta, eftersom frågorna jag ställde var många, på flera sätt speglade ämnet från olika vinklar och är ett aktuellt debattämne. Men jag anser att resultatet trots denna tendensrisk i vissa mäns svar ändå är realistiska. Reliabilitet Reliabilitet handlar om noggrannheten i mättningarna och om hur undersökningen är utförd. Reliabilitetsfrågan hänför sig till forskarens förutsättningar att uppfatta och vilja utsätta sig för alla de relevanta kvaliteterna i fenomen han ger sig in på att studera (Ruth, 1991, s.283). Jag känner starkt för att arbeta med detta problem och vill förstå hur männen upplever sig i familj och samhället. Då jag inte vet så mycket sen tidigare utan det var bara mina egna observationer jag la det vid sidan om och mötte dessa män utan förförståelser. Den kommunikation som uppstod mellan mig och de intervjuade männen var väldigt god. Jag har själv rötterna i Mellanöstern och upplevde att männen upplevde min bakgrund som positiv. Jag kände att männen upplevde att jag var en av ”dem” och att jag förstod det som sades då vi har liknande bakgrund. Intervjupersonerna kände sig säkra att berätta om sina erfarenheter och upplevelser, ibland tog det för givet vissa saker som de ansåg att jag borde veta, men då bad jag dem att förklara och att ge exempel. En av reliabilitetsfrågan inriktas mot den kvalitén i de data forskaren insamlar. Forskaren bör fråga sig om den insamlade information tillräcklig rik på kvaliteter som ger en djupförståelse av fenomenet (a.a, s.284). Jag använde mig utav upprepande frågor för att se om jag verkligen fick sanningsenliga svar, så att jag lättare kan förstå deras livsvärld. Men trots att jag använde upprepande frågor så är det svårt att vara säker att jag fick fram deras sanna livsvärld. Transkriberingen skedde direkt efter intervjun. En vecka efter intervjun gjordes transkriberingen om på nytt, detta för att försäkra att jag hade fått deras exakta beskrivningar. Reliabiliteten ökar då om forskaren preciserar det problem han vill undersöka så exakt som 14 möjligt innan arbetet inleds (a.a. s.283). Generaliserbarhet I kvalitativ forskningsmetod är det svårt att göra generaliseringar. Urvalet är för litet och det är inte heller slumpmässigt (Larsson, 2005 s. 118). Då kvalitativ forskning ser på individuella erfarenheter utifrån individens livsvärld är det svårt att göra några generaliseringar. Dessa mäns erfarenheter skiljer sig från varandra även om vissa gemensamma drag återfanns. Den naturalistiska generaliseringen innebär att tyst kunskap verbaliseras genom intervjupersonernas utsagor och den tysta kunskapen övergår då till en formulerad påståendekunskap (Kvale, 1997 s. 210). De intervjuade männen uttryckte sina tankar och kunskaper i ord under intervjuns gång. I denna studie synliggörs kunskap om förutsättningar av integration och synen på heder och en naturalistisk generalisering kan anses äga rum. Min ambition har inte varit att göra några generaliseringar utan tvärtom påvisa de individuella skillnaderna mellan dessa män. 15 6. Resultat I denna resultatdel kommer intervjupersonernas utsagor att presenteras. Inledningsvis kommer en kort presentation av de intervjuade männen. Därefter sker en presentation av svaren på mina ställda frågor till männen. Ämnena delas in i rubrikerna, mötet med det nya landet, förutsättningar för integration, förändringar i familjstrukturerna och synen på heder i dag. Under var och en av dessa huvudrubriker återfinns delrubriker som mer konkret tar upp mina faktiska intervjufrågor. Efter resultatdelen sker en analys och återkoppling till tidigare forskning samt teori i ett avslutande kapitel. Presentation av intervjupersonerna Mustafa, är över 50 år gammal. Han flyttade till Sverige för 30 år sedan, av politiska skäl. Han är kurd från Turkiet och har turkiskt/svenskt medborgarskap. Han är född i ett muslimskt land, respekterar och uppskattar alla religioners goda sidor. Han har gått ut gymnasiet i hemlandet och har utbildat sig till pedagog i Sverige. Han pratar flytande svenska. Han jobbar som familjerådgivare, konsultlärare, skådespelare och har anställning både inom teater och inom socialt arbete. Tidigare har han aktivt jobbat med integrationsfrågor. Han bor sedan 1989 i en förort till Stockholm. Han är gift med en kvinna från ett nordiskt land och har 3 barn. Ali, är också över 50. Han är arab från Turkiet och politisk asyl. Han har levt i Sverige 22 år. Han är född muslim men är ateist. Ali har lärarutbildning och har jobbat 8 år i hemlandet. Här har han en anställning som fritidspedagog. Han pratar flytande svenska, är svensk och turkisk medborgare och bor i en förort utanför Stockholm sedan 1986. Han har en turkisk fru och två döttrar. Ali har ingen släkt i Sverige men har vänner och bekanta. Kerim, är turk och runt 50 år. Han har bott i Sverige i ca 32 år. Han har både turkiskt och svenskt medborgarskap. Han är muslim, har läst grundskolan och är musiker. Han har jobbat som taxichaufför i många år men är arbetslös sen fyra år tillbaka. Han är gift med en turkisk kvinna och de har två gemensamma barn. Han har även två barn från ett tidigare förhållande med en svenska. Han bor i ett invandrartätt område utanför Stockholm. Kerim har både släktingar, vänner och bekanta i Sverige. Han pratar flytande svenska och lever mitt i mellan två kulturer. Murat, är runt 50 år. Han har bott i Sverige ca 27 år och har kurdiskt/georgiskt ursprung och är från Turkiet. Han är muslim och religiös. Murat har grundskoleutbildning och har tagit del av religionskurser i hemlandet. Han är gift med en turkisk kvinna, har två barn och bor i en förort. Han har varit verksam i arbetslivet och har anställning. Han har både släkt och vänner med vilka han har goda relationer. Han har svårigheter med det svenska språket. Murat lever ett traditionellt turkiskt liv. Ilker, är runt 45 år. Han är turk och har både svenskt samt turkiskt medborgarskap. Han har bott i Sverige i 18 år. Ilker är muslim och religiös. Han har läst femårig grundskola i hemlandet. Han bor i ett av de mest invandrartäta områdena utanför Stockholm sedan han kom till Sverige. Han har jobbat i 18 år som städare och har fast anställning. Han är ensamstående med tre barn. Han har många vänner och bekanta med vilka han har mycket goda relationer. Ilker har begränsade språkkunskaper i svenska. Han lever ett traditionellt turkiskt liv. 16 I mötet med det nya landet Skälet till migration Intervjupersonerna hade olika skäl för att flytta till Sverige. Två sökte asyl av politiska skäl. Som så många andra levde männen i exil i hemlandet och var tvungna att fly. En av dem kom till Sverige genom Tyskland och stoppades vid gränsen av en polisman. Den andra sökte asyl redan innan han lämnade Turkiet. Han fick hjälp vid flykten av den politiska organisationen han var ansluten till. En av intervjupersonerna var bara 15 år gammal när han kom till Sverige. Det var inte hans beslut, utan det var hans föräldrar som bestämde sig för att skicka honom till släktingar som var bosatta Sverige i tron att hans framtid var säkrad. Två av intervjupersonerna fick uppehållstillstånd av anknytningsskäl. Båda kom till Sverige för att gifta sig, bilda familj och för att arbeta. Att börja om Intervjupersonerna berättar att det allra första mötet med Sverige var kompisar och släktingar som redan var bosatta i landet. En visste innan genom sin politiska organisationen vilka som var bosatta i Sverige: Kompisar jag möttes vid ankomsten till Sverige, visade ett stort engagemang och övertygade t.o.m. polisen om att ta hela ansvaret för mig. Jag slapp placering på flyktingläger. Intervjupersonerna fick bo hos sina släktingar och kompisar tills de fick en egen bostad genom bostadsförmedlingen. Hur man kommer in i kösystemet på bostadsförmedlingen fick intervjupersonerna information om genom släkt och vänner, som redan visste hur systemet här fungerade. I början var det en självklarhet för alla intervjupersoner att lära sig det svenska språket. Alla fick delta i SFI kurser. En av de intervjuade personerna läste så småningom svenska på universitetsnivå. Två hade svårt med det svenska språket av olika anledningar. En berättar så här om sina erfarenheter: Jag fick delta i svenska språkkurser i ca två veckor. Men jag var skuldsatt i hemlandet och tänkte mycket på mina skulder då. Det var svårt att prestera i skolan. Jag försökte verkligen men det var svårt med inlärningen som var så nytt. Jag ville komma in i arbetslivet så fort som möjligt p.g.a. mina skulder. En annan intervjuperson berättar också att han hade det svårt med svensk språket: Det varade bara sex månader. Den sena åldern och andra bekymmer jag då hade hindrade mig från att lära mig ett nytt språk. Jag valde att jobba i stället. Intervjupersonen som var ung, bara femton år gammal, fick hoppa in i en kurs i två veckor, sedan fick han komma in som åttonde klassare i en vanlig svensk skola efter tre månaders väntetid. När det gäller frågan om hur männen fick tag på den första bostaden, svarade intervjupersonerna att de fick den genom bostadsförmedlingen under tiden dem bodde hos släkt och bekanta. På frågan om det första jobbet svarade tre av intervjupersonerna att de fick hjälp av omgivningen, medan två fick ordna allt på egen hand. 17 Hur fungerar det svenska systemet? När jag ställer frågan om deras grundläggande kunskaper om det svenska systemet och hur samhället fungerar här, blir svaren ganska varierande. En var aktiv redan i början. Han var engagerad inom kultur, politik och även i integrationsfrågor. Han berättar så här: Redan i början var jag intresserad av den svenska kulturen, traditionerna och den kulturhistoriska delen av Sverige. Jag har grävt mig ner i den svenska historien för att rota mig, eller lättare sagt planta ner mina rötter genom att först lära mig landets historia. Man måste börja om när man flyttar till ett annat land. Det är viktigt i det nya landet att känna sig som en del av samhället. En annan intervjuperson hade redan i hemlandet grundläggande kunskaper om Sverige och om hur samhället fungerar här. Han var politiskt aktiv och hade läst och hört om Sverige och det svenska systemet. Han visste följande: Ett socialdemokratiskt system och en arbetarklass som fått sina rötter från en marxistisk ideologi. Vidare att landet var känt för vackra och öppna människor, öppna relationer mellan män och kvinnor, tennis osv. Men efter ett tag så upptäckte jag att detta var ett land med ett kapitalistiskt system, ett system som upplevs som ytligt, bekvämt men också svårt att andas i när man väl är involverad. Tre av intervjupersonerna har fått sina kunskaper om det svenska systemet genom livet här på egen hand. En av männen hade det svårt med språket redan i början och fick lära sig om hur det hela fungerade genom sin fru som behärskade språket väl, och genom arbetsplatser där han lyssnade på sina arbetskamrater, ”Man lärde sig mycket med tiden” menar han. En annan lärde sig mycket genom att fråga personer, tolkar och andra som hade bättre kunskaper än han själv. Han berättar att ingen hade informerat om hur allting fungerade och vad som gällde för honom som individ och medborgare här i landet. På frågan om kunskaper om det nya samhället svarar en av intervjupersonerna så här: Det fanns inte möjligheter i teorin, utan i praktiken genom kontakt med lärare och personal på postkontoret fick man höra hur allting hängde ihop. Det fanns inte någon struktur på det hela utan oftast av eget initiativ fick jag lära mig allt detta. Boende Alla fem intervjupersoner bor i förorter utanför Stockholm. När jag ställer frågan om hur länge intervjupersonerna har bott i samma område och varför, varierar svaren av olika anledningar. En har bott i samma område i 32 år och svarar på frågan så här: För länge sedan bodde jag i stan, men ändå drogs jag till denna förort. Det första mötet med Sverige skedde ju här. Jag trivdes bra här under alla dessa år. Hade kompisar osv. Då tänkte man inte på att byta område, man var ju ung, men i dag skulle jag vilja byta. En annan intervjuperson som har bott på samma ställe sedan 1986 menar att han var dålig på att byta miljö och bostad: Jag tror att detta har med mitt tidigare liv att göra då jag tvingades leva i exil och hela tiden flyttade. En bodde i samma förort i tio år. Han menar att förorten var segregerad och att invandrarfamiljerna utgjorde majoriteten av befolkningen i detta område. Det förekom 18 kriminalitet och knark hos ungdomar. Han bestämde sig för att flytta till en annan förort som var mycket lugnare. Han bor i samma område sedan 1989. En annan intervjuperson har bott i samma förort i 18 år: Jag har släktingar här i samma område. Det var dåligt val av mig men vi samlas ju i ett och samma område medvetet. Helt segregerade. En intervjuperson gjorde en intressant anmärkning. Han poängterade att han undrat över vart rika svenskar bodde. I hemlandet bodde både rika och fattiga i ett och samma område. Arbete/utbildning Den första intervjupersonen berättar att han alltid har varit anställd under de åren han har levt i Sverige. Han har utbildat sig till pedagog och är anställd inom teater, film och inom det sociala arbetet. Den andra är också högutbildad. Han har lärarutbildning från hemlandet och har haft anställning under en längre tid i en skola som fritidspedagog. Den tredje intervjuperson har varit arbetslös de senaste fyra åren p.g.a. sjukdom, men har aktivt jobbat som taxichaufför och haft anställningar under åren han har levt i Sverige. De två sista intervjupersonerna sökte sig in på arbetsmarknaden redan i början av vistelsen i Sverige och har haft anställningar i många år. De sociala kontakterna När jag ställer frågan om det sociala närverket, svarar en av intervjupersonerna att han har väldigt bra relationer till sina grannar som kommer från alla länder, kulturer och religioner. Han har mycket goda relationer till sina släktingar och har många svenska vänner. En annan har ingen släkt men vänner, bekanta och barn här i Sverige. Allt som allt har han tre till fyra nära kompisar som han har bra kontakt med. Även med de mångkulturella grannarna har intervjupersonen goda relationer. Han har bara en svensk bekant och hon räknas som en familjemedlem. Han berättar att han har goda relationer till svenskar men bara på sin arbetsplats: Kontakten med svenskar går bra på arbetsplatsen, där vi äter, jobbar och har trevligt tillsammans, men allt stannar där. Jag har inte lyckats ha kontakt med svenskar i en annan miljö än arbetsplatsen. Relationerna avbryts efter jobbet. En annan intervjuperson har både släkt, vänner och bekanta i Sverige Han beskriver de sociala kontakterna så här: Jag har en del släkt här men har ej så bra relationer till dem av personliga skäl. I mina unga år har jag haft nästan dagliga kontakter med svenskar i och med att jag då hade en svensk fru. Vi levde som i flock, åt och drack tillsammans, gjorde massa saker. Sedan så kom vi ifrån varandra mer och mer. Jag bildade en ny familj och det nya familjlivet var väl skälet till att jag tappade dessa kontakter. Det var väl jag som avbröt dem då de kulturella skillnaderna dök upp mer och mer med åren. Jag tror också att mina kontakter avbröts i och med ökad diskriminering, segregation och marginaliseringar osv., och inte minst svenskarnas syn på oss invandrare som förändrades med åren. Fast det var väl inte bara jag som avbröt dessa kontakter, utan även många svenskar som flyttade härifrån i tysthet. De såg väl långt innan alla dessa förändringar som skedde i samhällsstrukturen och hittade andra områden som var mer homogena. Två av intervjupersonerna har både släkt och vänner de har goda relationer till. De träffas då och då när de har tid över. Båda säger att de träffar svenskar på sina arbetsplatser men har inga relationer till svenskar i privatlivet. Så här förklarar en av dem: 19 Vi har inte svenskar i vår omgivning att umgås med, dels kan jag inte så bra svenska dels beror det också på kulturkrockar. Det fungerar inte, olika kulturer, olika språk, brist på språket osv. Den andra betonar också okunskapen inom det svenska språket: När man inte kan språket kan man heller inte utveckla relationer i vänskap. På fritiden Jag ställer en fråga om vad intervjupersonerna gör på sin fritid. En av intervjupersonerna som jobbar aktivt inom teater, film och mycket annat säger att hans fritid har gått in i hans arbete. Men utöver det så berättar han att han reser tillsammans med familjen och hittar på roligheter tillsammans med barnen. En annan intervjuperson berättar att han börjar bli gammal nu och vilar för det mesta. Han var ute på olika platser på fritiden förut men han säger att han numera läser böcker, badar bastu och festar med sina grannar. Han säger att det ibland händer att han går på bio. En av intervjupersonerna som har varit arbetslös de senaste fyra åren säger att han numera har fritid hela tiden. Han är dock aktiv i musikbranschen. Han har intresse för idrott och har andra hobbys. Personen som är ensamstående berättar att han inte hinner ha så mycket fritid då han har fullt upp med barnens aktiviteter, med hushållet och matlagning. Men minst en gång i veckan går han till den turkiska föreningen och träffar sina landsmän för att vara social. Den sista mannen säger så här: Efter jobbet, kommer jag hem om jag är hungrig, umgås men frun en kort stund, sedan brukar jag gå jag till den turkiska föreningen vi har här i vårt område. Vi umgås och spelar kort där. På helger om jag har lust, kan jag ta en lång promenad i skogen tillsammans med någon bekant. De sista åren har livet blivit mellan hem, jobb och förening och släkt besök. I början hade vi inte turkiska kanaler, då var det mera besök hos släkt och bekanta. Nu är det andra tider, kanaler har vi hemma och föreningen ligger inte långt bort. Att vara svensk medborgare Alla fem intervjupersoner är svenska medborgare, därav min fråga. Hur aktiv är man egentligen som medborgare i det svenska samhället? Fyra av intervjupersonerna röstar vid varje val. En av dem får DN varje dag och läser veckotidningar. Han tittar dagligen på svenska nyheter och följer debattprogrammen som visas på svensk teve. Han säger att han lyssnar på svensk radio under dagarna då han kör bil. Han försöker läsa svenska böcker så mycket han hinner och är aktiv inom teaterförbundet där han suttit i styrelsen. Han är dessutom medlem i föreningen ”Artister för fred”. Två av fyra intervjupersoner som röstar, läser även tidningar och lyssnar på debattprogram på svensk och utländsk teve. Fyra av intervjupersonerna säger att de varken är aktiva inom politik eller någon förening. Två av intervjupersonerna tittar sällan eller inte alls på svensk teve. De lyssnar inte heller på svensk radio. En av dem röster inte vid val för att han inte är intresserad av politik: Vi har turkiska kanaler hemma som jag brukar titta på. Jag är medlem i turkiska föreningen. Jag betalar avgiften regelbundet men det händer inte så mycket där, inga aktiviteter och så, men jag går dit ändå minst en gång i veckan för att umgås med kompisar. Jag känner mig lite social då, det vill jag så gärna vara. Att känna sig som en del av det svenska samhället Jag ställer frågan om intervjupersonerna känner sig som en del av det svenska samhället. En svarar: ”Absolutely!” Tre av intervjupersonerna känner inte alls att de är en del av det svenska samhället för att de känner sig diskriminerade och blir påminda om detta hela tiden. Så här 20 beskriver en av dem situationen: Jag svarar nej på den här frågan, eftersom jag blir påmind hela tiden. Exempelvis på arbetsplatsen vid varje festtillfälle påminner man mig om att jag är främling. Fast vi har jobbat ihop i åratal upprepas frågan på om min fru bär huvudduk, fast de vet att min fru går i moderna kläder. Exempelvis vid konflikt med chefen löses konflikten på olika sätt p.g.a. min bakgrund. Jag blir påmind där igen och man går in i ”vi” och ”dom” snacket. För chefen är jag inte en av de anställda vid småkonflikter, utan jag är en representant av en grupp invandrare. Han börjar alltid så här: ’Ni invandrare’ och så börjar diskussionen. Jag hamnar alltid i ett försvarsläge. Ett annat exempel är att varje ställe jag går in på möter jag blickar från svenskar som påminner mig om att jag är en invandrare, inte en vanlig gäst. Jag besöker sällan ett svenskt ställe p.g.a. det. Jag känner mig obekväm. Jag går helst till ett turkiskt ställe om jag ska roa mig någon gång. Där känner jag mig välkommen, där är jag mig själv. Detsamma gäller även min dotter. Hon blir påmind överallt, fastän hon bara var två år gammal när hon kom till Sverige. En annan intervjupersoner berättar att han hade känslan av att han var en del av samhället. Han berättar sin erfarenhet så här: Jag trodde att jag var en del av samhället. Jag har jobbat hela mitt liv och varit aktiv, jag kände att jag fyllde en funktion, att det jag gjorde var viktigt. Jag kände att jag behövdes där på plats. Men efter att jag blev arbetslös, kände jag mig diskriminerad på varje ställe jag vände mig till. Jag kände att jag hamnade utanför samhället och att jag är en främling. I dag känns det som att jag, som har levt här i 30 år, fortfarande betraktas som en nykomling för att man är arbetslös. Samma sak gäller även i musikbranschen. ”Vi” och ”dom” känslan följer mig vart jag än går. ’Vi gör så här, ni gör så här’ snacket. I musikbranschen finns inte många utlänningar heller. Men musiken gör ändå att jag känner mig som en del av samhället, trots att jag inte är lika populär som i mitt tidigare liv som taxichaufför. Den tredje intervjupersonen känner inte att han är delaktig kulturellt men att han kan ta del av det sociala livet. Han svarar så här: Jag kan känna mig som en del av det sociala livet. Jag håller dock mina gränser. Jag kan till exempel heja på det svenska fotbollslaget, men jag känner ändå att jag inte tillhör det svenska samhället, den svenska staten utan innerst inne tillhör jag mitt hemland. Fastän jag är svensk medborgare och har levt halva livet här, finns det alltid risk att jag är försvarslös som invandrare. Om det händer någonting här, eller om jag får vara med om någonting hemsk, tvekar svenska myndigheter inte en sekund, utan skickar mig tillbaka till Turkiet direkt. Den känslan finns hela tiden. För oss invandrare hjälper ibland inte medborgarskap och svenskt pass i vissa situationer. Mitt hjärta slår för mitt land och det känns tryggt att åtminstone tillhöra ett land. Den fjärde intervjupersonen känner inte heller att han tar del av det svenska samhället speciellt mycket: Det räcker inte att jag har svenskt medborgarskap. Det hjälper inte heller att man jobbar och betalar skatt. När man hamnar i en viss problematik och söker hjälp hos myndigheter får man alltid känslan av att man är en invandrare. Jag känner oftast att jag blir diskriminerad, exempelvis om man blir sjuk får man sjukersättning enligt reglerna eller hur? Men även där upplever jag att jag blir diskriminerad av myndigheten i fråga. Överallt känner jag att jag är en andraklass människa. Överallt blir jag påmind om mitt avvikande utseende, även hos socialtjänsten. Av detta har jag mycket erfarenhet. 21 Förändringar i familjestrukturer Att leva i två kulturer Jag ställer en fråga till intervjupersonerna om hur de lever d.v.s. traditionellt eller tvåkulturellt. Jag ville dessutom att dem skulle beskriva vilka svårigheter eller möjligheter dem har för att hålla balansen mellan två kulturer. Tre svar har samstämmighet i att de lever i en mix av flera kulturer. Så här beskriver en av dem som har en fru med nordisk bakgrund: Jag har inte mycket kvar från min gamla kultur, är inte fanatiker heller att hålla kvar min egen kultur till varje pris. I kulturer sker förändringar och jag känner en viss trygghet i den svenska kulturen. Lättare sagt är jag en person som kan kasta sig i havet och rentvå från de gamla. Jag är som en magnet och har lätt för att ta till intryck. På frågan om det finns möjligheter att hålla balans mellan två kulturer svarar samma person så här: Jag är en beläst person just när det gäller andra kulturer och religioner. Jag har som person enorm tillgång till att ta nytta av dessa kunskaper genom inre relationer. Allt detta ger möjlighet till att mixa allt i olika sammanhang. Om man ska ta del av någonting, måste man lära sig ta emot och sortera bort för att inte fastna. Man ska inte heller förakta människor som är fast vid någonting, utan se människan i sitt sammanhang och försöka förstå att hon/han har inga andra möjligheter till att ta näring av. Det enda hon/han får näring av klamrar han sig fast vid. Om han släpper det så sjunker han, drunknar. En av intervjupersonerna i denna grupp beskriver sitt liv här som någorlunda likt livet han haft i hemlandet: I hemlandet dansade jag med släkt och vänner på bröllop minst en gång i veckan. Här dansar jag med grannar på våra pubkvällar vi har då och då. Det är inte detsamma men ändå är det inte så stor skillnad på mina vanor. Ovanstående person upplever inte några svårigheter att hålla balans mellan två skilda kulturer. Han lever inte livet inom en viss kulturs normer och värderingar. Han menar att han har kulturkunskaper i världsnivå och gärna kritiserar eller sympatiserar vissa företeelser som gäller för alla kulturer. En annan berättar att han inte heller håller fast vid en viss kultur. Han finner sig mitt i mellan två kulturer: Det är som en syntes, det finns inte ett visst sätt att leva det dagliga livet. Det är en mix. Han berättar vidare att han inte alls har svårigheter att hålla balansen mellan två kulturer utan han är mest orolig för sina barn som kan ha svårt i vissa sammanhang. Två intervjupersoner berättar att de lever ett traditionellt turkiskt liv. En upplever att det är svårt att hålla balans mellan två kulturer som skiljer sig markant: Vi har olika religioner och min egen kultur har inte gemensamma drag med den svenska kulturen. Den enda likheten är renlighet, att man håller rent överallt, vilket går ihop med min religion som erbjuder människor renlighet. Annars är det enda sättet att leva i lugn i ro att leva inom sin egen kultur. Olika kulturer är svårt att balansera. En person tror inte att han har behov av att hålla balansen mellan kulturer. Han menar att han lever i Sverige med sina turkiska traditioner. Men han beskriver sin oro för sina barn när det gäller att hålla balansen mellan två kulturer: 22 Exempelvis brukar vi besöka moskén på fredagar. Jag har en son som gärna vill följa med till moskén, sedan så vill han följa med kompisar till discot. Det är ett dilemma. Jag brukar säga antingen eller, men det är svårt för ungarna att välja. ”Att leva i en annan kultur ger ett alternativt liv” sägs det Jag ställer en fråga utifrån myten att leva i en annan kultur ger ett alternativt liv och ger möjlighet att se saker och från andra perspektiv. Jag vill jag veta om männen håller med om detta. Jag vill också undersöka om hur de upplever sin egen förändringsprocess i livet i en annan kultur. Tre håller med om myten och säger var och en så här: Om du öppnar din dörr ordentligt så får du in reellt med luft, men om du öppnar dörren mindre, får du också in mindre luft. Det beror på dig som individ. Den andra förklarar detta genom att påminna mig om vad han tidigare sagt. Enligt honom är det bara två kulturer som existerar på världsnivå: Det är två kulturer, en s.k. industriell kultur, vilken vi kan kalla den kapitalistiska kulturen, och en annan som vi kan kalla den lokala kulturen. Det finns olika kulturer, traditioner som skiljer sig från ena byn till den andra i hemlandet. Men en sak får vi inte glömma. Den globala världen utgörs inte bara av kapital utan även av kulturer som är dynamiska och går in i varandra och förändras. Den tredje håller med och berättar om sin förändringsprocess utifrån både en individ- och samhällsnivå: Om man håller fast vid saker och ting blir man konservativ. Kulturer förändras. Jag undrar hur stor skillnad det är mellan kulturer. I informationssamhället kommer kulturer också i kapp varandra och förändras. Om jag levde i Turkiet skulle jag förändras även där. Det är lite speciellt i Sverige, eftersom det här inte är vårt land. Man vill ju gärna behålla vissa saker som är viktiga för ens etniska tillhörighet. Den fjärde håller delvis med om detta och berättar att han har förändrats mycket i familjen. Han är mycket mjukare och mer omtänksam i relationen till barnen och frun ”Det var väl min förändringsprocess”. Den femte intervjupersonen håller inte alls med om detta. Han berättar att han bara blir förvirrad av saker och ting som är annorlunda i andra kulturer än i sin egen: Jag vill inte förändras för saker som är nytt för mig. Vissa saker i en annan kultur är det svårt att vänja sig vid. Familj som begrepp När jag ställer frågan om vad familj är för intervjupersonerna, vilka relationer de har till sina barn, vem som sköter kontakterna utåt och vilka möjligheter eller svårigheter de har i barnuppfostran, beskriver en person hur han uppfattar familj som begrepp. Enligt honom är familj en samling av individer som bär på samma värde och känner tillhörighet och trygghet i denna gemenskap. Han beskriver rollfördelningen hemma som jämlik. Kontakterna utåt sköts av honom och hans fru. På frågan om vilka möjligheter eller svårigheter han har som förälder när det gäller uppfostran av barn i det svenska samhället, svarar han att föräldrar här har möjligheter att ge sina barn en friare uppfostran, då barnen kan lära sig att ta eget ansvar och lära sig av sina egna misstag. Han menar att friheten att känna sig trygg i systemet och att veta att det finns hjälp att ta emot är viktigt i barnuppfostran. Svårigheterna är de dåliga kretsarna 23 barnen kan hamna i, enligt honom. Relationen till hans barn är mycket bra, enligt honom själv, ”när de behöver hjälp kommer de till mig i första hand”. Den andra mannen beskriver begreppet familj som det minsta samfundet i ett samhälle: I hemlandet har vi också kärnfamiljer men även stora familjer med hela släkten. Jag förändrades inte så mycket och lever fortfarande i den utvidgade familjemodellen. När det gäller rollfördelningen i hemmet svarar han att det är hans fru som tar hand om hushållet och ekonomin. Kontakterna utåt sköts även av hans fru. Han har mycket bra relation till sina barn, och tycker att förhållandet är ännu bättre nu när barnen är i vuxen åldern, ”Vi är alla individer här hemma” Familjen är viktigast av allt för den tredje personen: Familj är ett heligt begrepp. Det är kärnfamiljmodellen med mamma, pappa och barn, inte nära släkt eller mina föräldrar som jag inkluderar. Man känner stort ansvar för och skyddar familjen mot världen utanför samt använder sina egna erfarenheter för att erbjuda ett gott liv för sina medlemmar i familjen. På frågan om vem som håller kontakterna utanför familjen, svarar han att alla gör sitt och tar ansvar för sina kontakter. Alla pratar perfekt svenska i hans familj. Han upplever att han har mycket goda relationer till sina barn. Den fjärde mannen har en kärnfamilj som består av mamma, pappa och barn. Släkt är inte med i den här modellen, enligt honom. På den här punkten medger han att han blivit ”egoist” eftersom han numera bara känner ansvar för sin fru och sina barn inte resterande släkt. På frågan om vem som bestämmer hemma, svarar han att han är anpassningsbar: Man har friheten att bestämma hos oss. Jag säger vad jag tycket, sedan så är det upp till dem att lyssna. Jag respekterar andras beslut. Kontakterna utanför hemmet sköter han själv med hjälp av sin fru som är bättre på språket. Han upplever att han har mycket bra relationer till sina barn. Den femte personen upplever familjbegreppet som något positivt. Han beskriver den utvidgade familjemodellen. När det gäller kontakterna utanför hemmet, sköter han det själv med hjälp av en tolk. Han anser att har goda relationer till sina barn. Drömmar om barnens framtid och drömmar som krockar Jag ställer frågan om vad intervjupersonerna har för drömmar för sina barns framtid. Alla svarar bestämt att det inte är deras drömmar som gäller här i livet, utan att det är barnens drömmar. Den första mannen säger att det är hans uppgift att se till att barnen uppfyller sina drömmar själva. Resterande män har mer liknande åsikter i frågan. De betonar att de haft önskemål om vad deras barn skulle göra men respekterar ändå barnens val. En berättar att hans dröm var att yngsta dottern skulle fortsätta att sjunga. Hon har mycket fin röst, tycker han. Han och frun skrev in henne i en musikskola. Men dottern ville inte fortsätta. En annan berättar att han ville att hans son skulle välja en utbildning till ett yrke som var annorlunda: 24 Ett jobb man skulle ge honom baserat på hans utbildning och hans förmåga för detta yrke, inte utifrån till exempel hans utseende eller bakgrund. Han valde pilotutbildningen. Vi står själva för kostnaderna. Den fjärde mannen berättar att han önskade sig att hans son skulle välja pilotutbildningen, men sonen valde KTH i stället för han var intresserad av teknik. Han berättar att han aldrig hade tänkt sig att dottern som är så svag och naiv skulle komma så långt med att komma in i ekonomi utbildningen på universitet, men hon kämpar och är envis säger han. Den sista mannen säger att han själv inte tyckte om att plugga men vill gärna att hans barn tycker om att det och läser vidare på universitet. Jag ställde även frågan om hur intervjupersonerna skulle reagera om framtidsdrömmarna krockade med varandra, exempelvis om flickan/sonen vill utbilda sig i stället för att gifta sig och bilda familj eller visa versa. Det föreligger en samstämmighet mellan intervjupersonernas svar och alla anser att det inte är deras egna drömmar som är väsentliga, utan det handlar om vad barnen själva vill. Intervjupersonerna berättar att de skulle bli lika lyckliga som sina barn när de ser dem uppnå sina mål. Om framtidsdrömmarna krockade med varandra, skulle de lämna valet hos barnen och de vill gärna vara vägvisare. En av männen berättar att han skulle lämna barnen i fred: Man kan inte tvinga dem. Vatten rinner inte uppåt! Om hon/han önskar göra saker är det upp till henne/honom att uppfylla sin önskan. En annan håller med om detta och säger att man inte kan tvinga dem till att göra någonting som de inte vill: Men med ett villkor, det finns förstås gränser. Hon får inte välja ett yrke som jag inte kan acceptera, ett yrke som innebär skam för mig och familjen. Jag får inte skämmas för hennes val. Exempelvis om dottern ångrar sig att läsa vidare och väljer att bli modell i stället! Jag skulle motsätta mig detta genom att avlägsna henne från familjen och omgivningen. Då är hon inte längre välkommen i vår familj. Jag kan acceptera henne med ett anständigt yrke, om hon vill göra det ändå så får hon också acceptera min reaktion kring hennes val. Konflikter mellan far och barn Min fråga i detta sammanhang var hur intervjupersonerna skulle lösa eventuella konflikter som uppstod mellan dem och barnen och vem dem skulle vända sig till i första hand. Även i denna fråga föreligger enighet. Alla tänker i första hand på att lösa konflikterna med barnen i familjen och att männen som förälder här har en viktig roll. Alla intervjupersonerna säger att de skulle vända sig till vänner och kompisar. Alla enas om att dem även skulle söka hjälp utanför familjen, vända sig till skolkuratorer, psykologer och andra experter. En av intervjupersonerna uttrycker sig så här: När man är 18 år är man mogen för diskussion. Först skulle jag visa mina reaktioner, visa henne andra vägar. Om det inte funkade att övertala henne, så skulle jag vända mig till vänner, ta kontakt med experter och sakkunniga. Om ingenting hjälper och hon envist vill jobba som modell, då säger jag så här till henne; varsågod, gör vad du vill men kom aldrig någonsin tillbaka till vår familj igen. Kom inte ens i närheten av släkten. Lev ditt liv som du vill men vi kan inte acceptera dig längre. Jag skulle inte vilja se henne i familjen. En annan man skulle också vända sig till vänner men skulle även han gå vidare och söka hjälp hos skolan och psykologer: 25 Jag har ju haft sådana erfarenheter tidigare. Det handlade om mig och jag ville gärna träffa en psykolog, men blev aldrig remitterad heller. Å ena sidan behöver man hjälp men å andra sidan får man ju ingen hjälp heller när man väl vänder sig till kunniga. Heder Hedersbegreppet idag Min fråga till intervjupersonerna var hur de definierar begreppet ”heder”. Det föreligger en samstämmighet mellan intervjupersonerna när det gäller den allmänna beskrivnigen av begreppet. En av intervjupersonerna markerade att det är viktig i detta sammanhang hur man själv uppfattar begreppet. Enligt honom är heder allt som kränker ens integritet och detta är olika från person till person. Fyra av intervjupersonerna betonade att ordet heder är en metafor för kvinnans sexualitet. En förknippar hedersproblematik i svensk kontext som flickans motstånd mot otydliga lagar som är konsekvensen av de manliga personernas ageranden. En bland fyra intervjupersoner beskriver heder så här ”Heder är, min fru, min syster, min moster, min mor ja alla kvinnor är min heder”. En annan bland de fyra intervjupersonerna förknippar heder med sin religion. ”Den potentiella patriarkala förtryckaren” Det föreligger också samstämmighet mellan intervjupersonerna på frågan om hur de förhåller sig till bilden av män från patriarkala kulturer som gärningsmän. Dessa män anser att dem svartmålas i media och i andra sammanhang. Intervjupersonerna anser också att media drar alla män över en kam och att debatten är fördomsfull. En anser att media har enorm makt i dag och fortsätter så här; Jag tycker att det är bra att man lyfter upp frågor som berör familjförhållandena. Men i stället för att förkasta familjförhållandena ska man fråga sig om orsakerna till detta. Alla familjförhållanden har både gott och ont. Om vi kan skyldiggöra människor som har ett negativt familjeperspektiv, kan vi också åtgärda saker som är skadlig för denna debatt. En av intervjupersonerna blir bara störd av dessa fördomar och menar att debatten i media överdrivs alldeles för mycket. Vidare menar han att det är på grund av media som han betraktas som en potentiell mördare:” Aha, Han där! Han styckar sina döttrar. Typ så, om du förstår vad jag menar. En av intervjupersonerna undrar hur en svensk man förhåller sig till debatten angående heder. Han menar att alla män inklusive invandrarmän har en och samma känsla för hur dem uppfattar begreppet heder: Det som skiljer sig mellan män är intensivitet av känslan. Känslan har koppling till uppväxten. Har man vuxit upp i en demokratisk miljö skiljer sig känslan från om man har vuxit upp i en miljö där det förekommer förtryck. Det handlar om att kontrollera känslan. Vissa män har kort stubin, de har svårt att kontrollera sina känslor. Det räcker med att man retar honom och kastar svärord. Då förknippar han detta till hans heder i fråga. Han kan t.o.m. döda. Det finns olika typer av invandrarmän som hanterar denna känsla på olika sätt. Tankar kring uppkomsten av hedersrelaterat våld i Sverige På frågan om vad intervjupersonerna tror är anledningen till hedersproblematiken hos invandrarfamiljer med patriarkala strukturer, föreligger en stor samstämmighet. Enligt intervjupersonerna förekommer hedersproblematik hos en grupp av invandrarfamiljer som håller fast vid sin kultur och religion samt sina traditioner. 26 De äldre har kvar samma mentalitet från hemlandet. Ju längre de lever här desto mer håller de fast vid sina värderingar och normer. De blir konservativa och får integrationssvårigheter medan de unga möter olika normer och värderingar i kontakten med det svenska samhället. Ovanstående person menar att boendesegregationen och icke fungerande integrationspolitik spelar stor roll för konsekvensen av uppkomsten av hedersrelaterat våld. En av intervjupersonerna håller inte med om att denna typ av problematik uppkommer i alla invandrarfamiljer med patriarkala strukturer: Det handlar om vissa grupper av invandrare och dess mentaliteter, kanske okunnighet hos dessa människor men de lokala religiösa sekterna kan också vara en förklaring till uppkomsten av hedersrelaterat våld i familjer. Exempelvis i Fadimes fall diskuterade man om de lokala religiösa sekter betydelse. Människor med samma mentaliteter lever oftast gruppvis vart de än bosätter sig i världen och har ingen kontakt med omvärlden och andra livsstilar som ger möjlighet för mentalitetsförändringar eller möjlighet för integrering i de moderna samhällena. En av intervjupersonerna markerar att hedersproblematiken finns och har funnits i hemlandet och ställer frågan kring uppkomsten av hedersproblematiken i det svenska samhället. Han anser att hedersproblematiken i svensk kontext har mycket med det svenska samhället att göra. Han resonerar så här: Det är alldeles för mycket lagar och regler om kvinnans fri- och rättigheter vi män måste följa efter som upplöser en viss frustration hos dessa män. Ta exempelvis Fadimes pappa; för honom var det säkert svårt att ta till sig alla dessa lagar att följa efter. Han kanske gick in i depressioner just på grund av detta. Han kanske inte var frisk då. Vem dödar annars sitt barn? Det är samhället som har lejt honom till detta brott. En av intervjupersonerna anser att man bör ha en djupare insikt i problematiken som gäller barn och familjer med invandrarbakgrund och menar att om flickan gör revolt mot sin pappa ska man inte rama in det som ”hedersproblematik”. Möjligheter/svårigheter för familjer med hedersrelaterad problematik En fråga jag ställer till intervjupersonerna är om vilka möjligheter eller svårigheter familjerna haft och har med hedersproblematiken. De enas om att familjer med denna typ av problematik har fler svårigheter än möjligheter. En av intervjupersonerna anser att familjer med detta problem har alldeles för många ”rådgivare” som påverkar relationerna mellan partnerna. Detta förvärrar situationen. Två av intervjupersonerna enas om att hedersproblematik är en generationsfråga och att familjer med hedersproblematik bara har hinder snarare än möjligheter så länge de inte integreras: Det är en fråga om förändringar som sker hos mannen. Med tiden börjar han ta emot nya värderingar som byggs på demokrati, på mänskliga rättigheter han måste respektera. Då behöver inte den här typen av problematik uppstå. En av de intervjuade betonar att familjer har det svårt därför att ungdomarna är friare och ser ett annat liv än familjen utanför hemmet och vill testa gränserna. Han anser att det inte är familjerna som skapar problemen, utan det svenska samhället eftersom det inte finns någon disciplin i skolor och svenska lagar inte är tillräckliga. En av intervjupersonerna tror inte att familjerna har möjligheter så länge man inte lämnar dem i fred så att dem lever i sin kultur med sina traditioner. Han menar att majoritetssamhället måste respektera andras kulturer och säger så här: Så länge man lever fritt med sina traditioner, tjänar både staten, familjer alla andra institutioner stora pengar på det och allting blir bra. 27 7. Analys I detta avslutande kapitel kommer jag att besvara uppsatsens frågor och återknyta till den tidigare forskningen samt teorin. Fråga två och tre diskuteras av logiska skäl under samma rubrik. Fråga två besvaras av dispositionsskäl efter fråga ett. Vilka skäl har de haft för att flytta till Sverige? Överlag kan vi se att männen har haft olika skäl för migration till Sverige. Enligt uppgifterna framgår två olika anledningar där den ena gruppen består av personer som migrerat av socioekonomiska och den andra gruppen av politiska skäl. Samtliga män har haft någon form av kontakt med landsmän vid den första tiden i Sverige. Hur har de etablerat sig i det nya landet? Den gruppcentrerade ideologin genomsyrar början av hela integrationsprocessen enligt intervjupersonernas utsagor så som även Sjögren menar (Sjögren, 1993 s. 17). Enligt uppgifterna i studien framgår det att alla intervjupersoner har haft mer eller mindre liknande erfarenheter från den första tiden i Sverige. Männen möttes av släkt och kompisar som var engagerade i deras ankomst. Intervjupersonerna blev omhändertagna och fick hjälp med praktiska uppgifter som exempelvis att komma in i kösystemet hos bostadsförmedlingen. Nästa etapp var språkkurser i svenska vilket intervjupersonerna så småningom blev erbjudna av sina kommuner. Två av intervjupersonerna hade av olika anledningar svårigheter med det nya språket. En var skuldsatt i hemlandet. Utifrån hans berättelse är det tydligt att koncentrationssvårigheterna hängde ihop med skulderna mannen hade i tankarna. Hans främsta behov var att snabbt komma in i arbetslivet för att lösa sitt problem. Han fick sitt första jobb tack vare sina landsmän som redan var etablerade här i Sverige. Den andra intervjupersonen hade också inlärningssvårigheter under sina svenskstudier och prioriterade att arbeta. Dessa två män tillhör den grupp som prioriterade jobb i stället för språkliga kunskaper och vidareutbildning. En rimlig tolkning är att dem migrerade till Sverige av ekonomiska skäl och att detta kan vara en möjlig orsak till att dem i första hand valde att arbeta och därmed halkade efter i sina språkkunskaper. De tre resterande intervjupersonerna prioriterade språket och utbildning i första hand. Två i denna grupp tillhör den lilla skara av högutbildade personer som invandrat till Sverige av politiska skäl. De prioriterade utbildning som även innefattade språkkunskaper. En av männen sticker ut efterson han till skillnad från resterande män kom vid en ung ålder. Detta gör att etableringsprocessen för honom skiljer sig från de resterande fyra som migrerade till Sverige vid vuxen åldern. Även han kan sägas ha migrerat av socioekonomiska skäl. Trots detta blev språket, på grund av hans låga ålder, en viktig del av hans liv i början av vistelsen i det nya landet. De två faktorerna kan således samexistera. Jag menar att skälet till en persons migration också påverkar personens upplevelser av integration i det nya landet, så har det varit bland mina intervjuobjekt. När den primära anledningen är att arbeta i det nya landet blir de ekonomiska faktorerna som viktigast. Detta innebär dock inte att en integration är utesluten men likväl utdragen. Frågan här är då vem som bär ansvaret. Är det arbetskraftinvandraren eller den svenska arbetsmarknaden och socialpolitiken som har ansvaret för integreringen? Att få grundläggande kunskaper om det svenska systemet och veta hur det svenska samhället 28 fungerar kan vara avgörande för en invandrares integrationsprocess (Sjögren, s. 21). Två av intervjupersonerna hade det svårt med språket redan i början och talar inte svenska i dag. De har fått sina kunskaper främst från landsmän och har inte haft direkt kontakt med institutioner vilket har skapat svårigheter i det praktiska livet. Resterande intervjupersoner hade andra förutsättningar i och med att de hade läst svenska under en längre tid. De tog egna initiativ och frågade personer på institutioner bl.a. skola och personal på postkontor. Enligt intervjupersonernas utsagor kan vi se att samtligas lösningar på att få information om det svenska systemet inte vara rimliga att göra. Det borde finnas ett mer strukturerat system som ger alla invandare, oavsett förutsättningar att utvecklas på egen hand, möjlighet att få information om Sverige. Här har den svenska integrationspolitiken en central roll. Alla individer har olika förutsättningar och förmåga att ta till sig nya kunskaper. Integrationspolitiken bör garantera att alla får tillgång till samma information oavsett individers förmågor. Förändringar i familjestrukturer och mäns roll i familjen Enligt intervjupersonernas uppgifter framgår i studien tre olika former av förändringar i familjestrukturer och rollfördelning inom familjen. Två av intervjupersonerna har valt att leva traditionella liv. Med andra ord har de prioriterat att behålla sina kulturer, traditioner och religioner utan att inlemma den svenska kulturen i det dagliga livet. Al Baldawi skulle ha kategoriserat dessa personer enligt den traditionella formen (Al Baldawi 1998 s. 162). Jag väljer att inte göra denna kategorisering eftersom jag tycker att det kan leda till statiska beskrivningar av männen jag har intervjuat. En av männen medger exempelvis att han delvis håller med om myten ”att leva i en annan kultur ger ett alternativt liv” och att detta för honom kanske främst gäller på ett socialt plan. Jag tolkar detta som att han medger att det finns vissa möjligheter till öppningar för olikheter att släppa in i hans levnadsätt. Eftersom båda männen har valt att leva i en kultur medger dem att svårigheterna för dem inte är aktuella. Den andra i personen kände dock en viss oro över att barnen och den nya generationen skulle ha svårigheter. Enligt honom har unga det tuffare. Exempelvis har fredagar som är helig för familjen såsom andra muslimer, blivit problematisk för den sextonåriga sonen då han tvingas att välja mellan moskén och discot. Mannens råd till sonen blir att välja det ena eller det andra men i slutändan medger han ändå att det slutgiltiga valet är hos sonen. Här måste vi markera att det inte förekom konflikt mellan honom och sonen, utan snarare ett ställningstagande med tolerans och förståelse för detta dilemma som den sextonåriga sonen befann sig i. Det finns dock muslimska familjer som kan ha svårt att hantera denna situation och p.g.a. kulturkrockar hamna i konflikt med sina barn. Även definition av begreppet familj skilde sig något hos dessa två män. En beskrev den utvidgade familjeformen, medan den andras definition mer stämmer in i kärnfamiljformen. Den senare förklarar att han blivit ”egoist” de senaste åren och bara känner ansvar för sina barn och sin fru. Detta kan naturligtvis tolkas utifrån olika perspektiv. Den här förändringen, som bör poängteras är en radikal sådan, kan hänga ihop med skillnaden i hans prioriteringar. För vissa familjer tillkommer en extra ekonomisk belastning, då ansvaret för släkt och familj, som inte bor i Sverige, är större. Enligt mig är ändringen hos denna man beroende av flera anledningar där den ekonomiska kan vara en av dem. Han har således sett att det finns alternativa sätt att se på sin familj och han har gjort ett aktivt val och ändrat sin syn. Den nya modellen kanske gör honom mer oberoende och självständig och kanske kan öka hans investeringar i barnens liv. Al Baldawi menar att den traditionella familjen ger pojkar mer rättigheter och friheter än 29 flickor. I vissa fall sätter familjen hinder för flickorna att studera och utveckla sig enligt Al Baldawi (Al Baldawi 1998 s. 155). I min studie framgår betydelsen av utbildning för barnen, oavsett kön, för de två männen som är lågutbildade, förvärvsarbetande och lever traditionellt. Båda är måna om och önskar att barnen utbildar sig för att få bra liv i det svenska samhället. Den ena mannen nämnde också hur stor förändring som hade skett hos honom de senare åren när det gällde flickans framtid. För några år sedan skulle han aldrig någonsin tänka sig att släppa i väg flickan som var så svag och naiv i väg till en annan stad, alldeles ensam för en utbildnings skull. Utifrån ett genusperspektiv kan vi konstatera att det i studien framkom vissa mentalitetsförändringar när det gäller flickornas utbildning hos män som valt att leva traditionellt. Även utifrån ett samhällsperspektiv framkom det förändringar som leder invandrarfamiljer och dess barn i en ”klassresa”. Vid eventuella konflikter mellan barn i familjerna framgår det i studien att dessa två skulle vända sig till familjen i första hand men även till släkt, vänner och bekanta i omgivningen. Vid behov skulle både männen tänka sig experter eller skolkuratorer om inte problemet löste sig. En av männen markerade, trots sina ändringar i mentalitet, att han hade en gräns för vad han anser att hans dotter bör göra. Jag uppfattar mannens åsikt i denna fråga som könsfri. Med detta menar jag att det inte hade spelat någon roll om det var dottern eller sonen som valt fel yrke. Istället handlar det enligt mig mer om hans egna gränser för hur mycket han kan tänja sin mentalitetsram. Enligt den franska historikern Braudel sker de långsammaste förändringarna i historien på mentalitetsnivå. Till skillnad från ekonomiska och sociala förändringar är de mentala förändringarna hos människor de segaste och mest svårändrade, just för att de har med mentaliteter att göra (Sjögren, 1993, s. 23). Detta kan vara en förklaring till att vissa personer, bland annat mitt studieobjekt, har haft svårt att tänja på sin tankeram. Ibland känns det som att denna faktor är ett förbisett fenomen i den svenska integrationsprocessen. Vi måste förstå att mentaliteter är komplexa, individuella långlivade och ofta identitetsbundna. Därmed inte negativa eller hinder för att leva i mångkulturella samhällen. Frågan som då här uppstår är följande: måste en invandare som kommer till Sverige ändra på sin mentalitet för att bli integrerad i det svenska samhället? Jag återkommer till denna fråga senare. I studien framkom den integrerade formen av familjestrukturer som Al Baldawi beskriver hos två av intervjupersonerna (Al Baldawi, 1998, s. 165). Båda lever i mitten av två olika kulturer. Enligt dem, är kulturer föränderliga. Både männen är medvetna om förändringsprocessen både på en individuell- och samhällelig nivå. Men fortfarande vill en av männen bevara vissa saker som är viktiga för hans etniska identitet. Här kan vi konstatera att hans ambition stämmer bra överens med den svenska integrationspolitikens, att man inte ska behöva ge upp sin särart i integrationsprocessen. I uppgifterna framgår även att båda männen inte alls har svårigheter med att hålla balans mellan två kulturer men är oroliga för barnen och den nya generationens invandrare. När det gäller synen på familj, framgår i studien två skilda uppfattningar på begreppet familj hos de två som är s.k. integrerade personer. När en av männen definierade begreppet familj utifrån kärnfamiljmodellen, definierade den andra mannen begreppet utifrån den utvidgade familjemodellen. Vi kan konstatera att många som är integrerade i det nya landet har en viss tendens att hålla kvar gemenskapen som människor oftast upplever i den utvidgade familjemodellen. När det gäller rollfördelningar i familjen, framgår i studien vissa förändringar i fråga om männens roll. Båda beskriver att alla i familjen är individer i en demokratisk miljö och att var och en känner sitt ansvar för varandra. När det gäller utbildning och barnens framtid önskar både männen bättre förutsättningar för sina barn än männen själva 30 haft. Enligt intervjupersonernas svar framkom en viss oro för barnen som kan råka ut för diskrimineringar p.g.a. etniska bakgrunder. När det gäller att lösa konflikter visar studien likheter med den första gruppen av intervjupersoner. I första hand är det familjen männen skulle vända sig till. Men vid behov är det tänkbart att båda skulle vända sig till personer utanför familjen, exempelvis vänner, kamrater, skolkuratorer, psykologer osv. Den tredje formen av familjestruktur, assimilerade formen känner jag inte befogat att använda i min studie. En av mina intervjupersoner vill jag istället kalla intellektuell eftersom han håller sig rationellt till det nya landet och har förmågan att lyfta fram den intellektuella identiteten. För denna sorts person är ofta modernitet ett nyckelord och i detta vill den gärna begränsa kulturskillnader till yttre företeelser, en språklig accent, mattraditioner eller umgängesformer. Det är kännetecknande för intellektuellas självsyn är att dem ser sig själva som bärare av en universell kultur (Sjögren ,1998 s. 39). De har svårt att se sina tankar och handlingar som kulturbundna. I deras uppfattning är dem fria ”individer” eller ”internationalister” som kan känna sig hemma var som helst i världen. (Lindqvist, 1998, s. 39). Den här intellektuella mannen försöker att utifrån ett individperspektiv se möjligheter ta till sig nya betraktelsesätt. Detta gör han genom att ständigt sortera bort och ta emot nya värderingar och normer. Denna process sker genom en kontinuerlig rannsakan och analys. Han har därmed valt olika aspekter av olika kulturer som tilltalar honom som individ. Jag tror att även det faktum att den här mannen ingår i ett blandäktenskap utgör en faktor. Äktenskapet ger honom annorlunda förutsättningar och en annan plattform för strukturbildandet av familjen. Till skillnad från resterande intervjupersoners levnadsätt, alltså giftermål med en turkisk kvinna, har denna faktor bidragit till en helt annan insyn i det svenska samhället och familjerelationer för den intellektuella mannen. Han har, i sitt sätt att leva, tagit intryck från många olika kulturer för att sedan anpassa sitt och sin familjs liv på stadiga grunder. Enligt honom har den svenska samhällstryggheten starkt bidragit till att normalisera livet i olika sammanhang (Bauböck, s. 116). Att känna sig delaktigt i det svenska samhället En annan faktor jag studerade hos dessa män var nivån av integrationen i det svenska samhället. Integration handlar om anpassning, sammanhållning och medborgarskapet är kärnan för denna sammanhållning i moderna demokratiska stater (Bauböck, s. 114). Medborgarskapet i en demokratisk stat är den grundläggande länken som knyter individen till staten och samtidigt strukturerar deras interaktioner genom generaliserande legala rättigheter och skyldigheter (Bauböck, 1996, s 77). Medborgerlig integration omfattar delaktighet i samhället genom medborgarroller och inflytande och aktiva roller i det politiska livet (Integrationsverket, 2004 s. 79). I studien framgår skilda uppfattningar om medborgarskapet och olika upplevelsen av medborgerlig integration hos intervjupersonerna. De män som har valt att leva traditionellt upplever att dem är passiva medborgare i det politiska livet. Bara en av dem röstar vid val. På grund av språksvårigheter menar de att de inte heller kan följa samhällsdebatter. Intervjupersonerna ser fler skyldigheter än rättigheter och anser sig vara andra klassens medborgare. Här kan jag konstatera att det råder kunskapsbrist hos intervjupersonerna gällande medborgerliga rättigheter i demokratiska stater där det är lika svårt att förlora sitt medborgarskap som att få det (Bauböck s. 115). Men det intressanta här inte hur det i själva verket är rent lagligt utan hur dessa män upplever att det är. Någonstans har systemet varit otillräcklig i sin information. Att dessa män känner som de gör måste ses som ett misslyckande i den svenska integrationspolitiken. 31 De två s.k. integrerade männen är medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. De är politiskt aktiva och röstar vid val. De kopplar dock sitt medborgarskap till invandraskapet då de utsätts för diskriminering, utanförskap, marginaliseringar och segregation. Därför anser personerna sig inte vara erkända som autonoma individer och medborgare i det svenska samhället. De ser sig istället som representanter för sina grupper. Trots detta känner sig båda männen diskriminerade på det medborgerliga planet. Denna diskriminering upplever de även på arbetsintegration planet. Den person som jag kallar intellektuell känner att han verkligen är en del av det svenska samhället och känner delaktighet i sin medborgarroll. Enligt honom är det en självklarhet att utöva sina skyldigheter och rättigheter i sin medborgarroll inom den politiska sfären. Upplevelsen av boendeintegration är generellt densamma hos fyra av intervjupersonerna. Alla fem män i studien bor i förorter runt om i Stockholm. Dessa bostadsområden är kraftigt överrepresenterade särskilt från utomeuropeiska och muslimska länder. Enligt definitionen på bostadsintegration kan man således inte säga att någon av personerna strikt bemärkelse är integrerade. Men de integrerade männen påpekar ändå deras kritik till den svenska bostadspolitiken. En av dem menar att man med bättre bostadspolitik bör man jämna ut olikheter mellan folk (Bauböck, 1996, s. 114). Båda männen levde under en lång tid i förorter och en av männen följde fenomenet hos grannar med svensk bakgrund som flyttade ut eftersom dessa svenska familjer inte kände samhörighet med den utländska befolkningen som flyttade in i samma område. Ett annat skäl till ”utvandringen” av svenska familjer i invandrartäta områden är att de nya, bättre, förutsättningarna svenskarna ville ge till sina barn inte fanns där (Andersson, 2000, s. 264). Här måste jag poängtera att detta också kan ha att göra med det svenska idealet om ”bostadskarriären”, vilket som så många invandrare saknar. En av intervjupersonerna förklarar denna mentalitet ganska tydligt när han beskriver sina första intryck av det svenska samhället och undrar över var de rika bor. Enligt honom var det annorlunda i hemlandet, där de levde sida vid sida, de fattiga och rika i ett och samma område. Det civila samhället är en sfär av frivilliga sammanslutningar som öppnar upp för en struktur där immigranter kan utmana och förändra villkoren för deras integration. Detta tillåter dem att komma över både segregerade och assimilerande sätt för anpassning enligt Bauböck (a.a. s. 115). Den sociala integrationen som innebär etablerandet av sociala kontakter, mellan personer från majoritetssamhället och invandrare med en annan etnisk bakgrund än svensk, upplevdes endast av den s.k. intellektuella intervjupersonen i min studie. Enligt intervjupersonens uppgifter så har han vänner och bekanta med svensk bakgrund och är aktiv i föreningslivet där majoriteten är svenskar. Detta ger honom tillgång till nya kontakter i det civila samhället och öppnar upp möjligheter för att förändra vilkoren för hans integration i Sverige. Enligt de resterande fyra intervjupersonernas uppgifter förekommer i studien mycket begränsade sociala kontakter med majoritetssamhället. Männen som lever traditionellt träffar svenskar bara på arbetsplatsen. Ingen av dem har privata relationer till svenskar och enligt de själva är det språket som begränsar den sociala etableringen med svenskar. Det framkommer även att kulturella skillnader är en annan viktig faktor som förhindrar intervjupersonernas sociala kontakter till svenskar. Dessa skillnader kommer i uttryck som ”olikheter” vilka utgörs av intervjupersonernas olika normer och värderingar och genomsyras av ”vi och dom” känslan. 32 De två män som valt att leva traditionellt är medlemmat i turkiska föreningar. Dessa föreningar är slutna och männen umgås endast med landsmän. De tar inte del i de redan existerande föreningarna med den svenska befolkningen (Bauböck, s. 115). Detta kan vara ett hinder för männen att på ett socialt plan komma i kontakt med och majoritetssamhället som är en viktig faktor för deras integration. De två integrerade männen har mycket begränsade nätverkskontakter med svenskar. Ingen av männen är medlemmar i någon förening. En av männen har inte lyckats umgås med svenskar privat som skulle möjliggöra andra kontakter med infödda. Arbetsplatsen är hans enda möjlighet att komma i kontakt med majoritetsbefolkningen. Även på arbetsplatsen påminns han ständigt om sin etniska identitet och betraktas som en representant för sin grupp. Den andra mannen har varit aktiv inom arbetslivet och kände en viss delaktighet i det svenska samhället. Jobbet blev en länk för honom att komma i kontakt med svenskar men eftersom han blev arbetslös blev kontakterna också med den svenska befolkningen betydligt färre. Han försöker vara delaktig i det svenska samhället inom musikbranschen men även där upplever han att han betraktas han som främling. Definition av begreppet heder i dag Männen som lever traditionellt associerar begreppet heder med kvinnans sexualitet. En av dessa förknippar den även med sin religion. I det här sammanhanget har inte männens mentaliteter ändrats alltför mycket. Dock är männen medvetna om kvinnors rättigheter i samhället när det gäller våld som har anknytning till heder. De väljer alternativa vägar och medel för att lösa hedersrelaterade problem. De integrerade männen anser att heder också har med kvinnans sexualitet att göra. Männen diskuterar dock begreppet i svensk kontext. De menar exempelvis att en av anledningarna till att dessa problem uppstår har med vissa invandrares integrationsprocess och mentalitetsskillnader kulturer emellan att göra. Vissa invandrade män upplever förmodligen ofta att de förlorar en del av sin heder i det nya samhället. Ett sätt för dem att återfå hedern kan vara att balansera ut detta genom att försöka kontrollera kvinnor och då i synnerhet kvinnors sexualitet. Den intellektuella mannen menar att hedern har förbindelse med ens integritet. Jag tror att dessa mäns olika svar i denna fråga också har anknytning till språkskillnader. Ordet heder på turkiska har två olika innebörder. När jag ställde frågan om synen på heder (namus) på turkiska så blev svaren likartade för fyra av männen. Den sista mannen fick frågan på svenska och svaret blev annorlunda. Skillnaderna här har, menar jag, även språkliga förklaringar. Om vi ska sammanfatta deras syn på heder kan vi ändå se en viss förändring hos flertalet av männen. De associerar heder med ganska traditionella förklaringar men har även alternativa svar och tolkningar på begreppet. Männen känner att dem har svartmålats i media på grund av den senaste tidens hedersrelaterade våld och är uppenbart påverkade av detta. 16. Sammanfattande diskussion Syftet med denna uppsats har varit att fördjupa förståelsen för hur män med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhället. Målet har vidare varit att uppnå en förståelse för och insikt i de faktorer som är väsentliga för dessa mäns integration men också de omständigheter som motverkar integrationen. Genom att genomföra fem djupintervjuer har männens upplevelser kring integration och begreppet heder som ett konkret exempel undersökts. I undersökningen har de framkommit att män som lever traditionellt, bortseende från deras integration, är nöjda med sina liv. De upplever att det finns stora mentalitetsskillnader och att 33 det är svårt hantera den svenska kulturen jämsides med den turkiska. De är medvetna om samhällets möjligheter och även om de själva ofta har det svårt ser de utsikter för kommande generationer. De känner dock att det är något som håller dem tillbaka i att helt öppna upp sig rent mentalt. Detta pekar på att just mentaliteter, som är svåra och abstrakta att förklara, faktiskt är komplicerade fenomen. Det intressanta här är dessa män är medvetna om detta och att de också är medvetna om sina egna gränser. Kanske är det därför de håller fast vid och känner sig bekväma av att bibehålla sina kulturer. Frågan är om invandrare måste ändra på sin mentalitet för att integreras i det svenska samhället? Vad behövs egentligen för att uppfylla kraven för integration? Enligt mig behöver man inte helt och hållet ändra på sin mentalitet. Däremot så tror jag att det är det viktigt öka informationen till invandraren om det svenska systemet och upplysa om de samhälleliga rättigheterna och skyldigheterna för alla medborgare. Detta gäller i synnerhet begreppet heder och kvinnors och barns rättigheter i denna fråga. Förståelsen bör finnas på båda sidor, dels hos invandraren och dels i det civila samhället. Svensk integrationspolitik uppmuntrar mångfald och bör se att det finns olika mentaliteter i frågor som exempelvis rör heder. Jag menar att detta istället bör ses som en generationsfråga där en väl fungerande och förstående integrationspolitik som inte generaliserar all hederskultur bör verka. Mentaliteter i hederskulturer behöver inte vara skadliga men när det gäller hedersvåld är det viktigt att se fenomenet ur ett individperspektiv i det svenska samhället som genom lagreglerande medel bör ha likhetsprincipen inför lagen i åtanke. Ett annat sätt för den svenska integrationspolitiken kan vara att satsa mer på föreningsliv och olika sammanslutningar där invandrare ofta är aktiva men där de också endast umgås med sina landsmän. Kan inte samarbete i det svenska föreningslivet vara ett medel för att underlätta männens integration och inslussning i det svenska samhället? Två av mina intervjupersoner kan anses vara s.k. integrerade då de lever bland två kulturer. Ofta känner männen sig som offer och känner sig diskriminerade. En av männen ser exempelvis sitt jobb som en viktig institution för inslussning i det svenska samhället. Trots detta känner han att han behandlas annorlunda och upplever att en ”vi” och ”dem” känsla existerar på arbetet. Den andra vill genom musiken vara en del av det svenska samhället. Han ser musiken som en viktig faktor för att känna sig integrerad. Han upplever dock att det finns hinder uppställda för honom och ser att skillnader har betydelse. Männens upplevelser pekar på två saker. För det första visar de att den svenska arbetsmarkandspolitiken också har ett ansvar när det gäller invandares integration. Det finns ett ömsesidigt ansvar. För det andra kan vi se att en fot in i arbetslivet inte garanterar att en invandare känner sig integrerad. Männen upplever att andra hinder som diskriminering motverkar deras delaktighet i det civila samhället. Därmed känner de sig integrerade men ändå inte som en del av det svenska samhället. Vad kan samhället bistå med för att männen ska känna sig delaktiga? Detta är mitt förslag till framtida forskning att undersöka hur integration på olika arbetsplatser fungerar. Även dessa män har olika tolkningar av begreppet heder. De associerar den till kvinnans sexualitet men också till mannens integritet. En av männen betonar att heder finns i alla kulturer men att den uttrycks på olika sätt. I min undersökning har det framkommit att en av männen kan klassas som intellektuell. Detta eftersom att han analyserar sig själv, sin omgivning och har ett aktörsperspektiv när det gäller förutsättningar för integration i det svenska samhället. Hans egen bakgrund jämsides med det svenska samhället gör att han kan utvecklas och förändras, enligt han själv. Detta ser han främst som en möjlighet och som något positivt. Det kan tänkas att den intellektuella mannen liksom de integrerade kan uppleva att det finns hinder i det civila samhället. Men istället betonar han att han inte ser hinder utan istället möjligheter. Han oroas därmed inte över hur andra, det vill säga, samhället ser på honom, utan har sin utgångspunkt i sig själv. Den 34 intellektuella mannen kopplar hedern till integritet. Förändringsprocessen hos honom när det gäller hedern är således markant. Min undersökning har visat att männen lever och trivs bra i det svenska samhället samt att männen lever på olika sätt. Det finns ingen mall för hur man borde leva. Att inte ha integrerats till fullo enligt de politiska kriterierna eller att uppleva att man inte är integrerad behöver inte betyda att man inte kan fungera väl i det svenska samhället. Däremot är det ett mål att medborgarna känner sig delaktiga och som en del av det civila samhället. Min undersökning har visat att det är här den stora bristen finns. Min studie pekar på att skulden inte alltid ligger på invandraren. Om vi vill behålla mångfalden i Sverige är det inte bara invandraren som ska integreras i det svenska samhället utan även svensken bör vara öppen för kulturell- och mentalitetsalternativ, inte för att anpassa sig till invandraren utan främst för att samhällsförändringar också ställer krav på majoritetsbefolkningen. Trots att synen på heder hos mina intervjupersoner har visat att begreppet till stor del har samband med ens mentalitet har förändringar skett för männen i detta sammanhang. Detta trots att mentaliteter är svåra och sega att ändra på.... Litteraturförteckning Al-Baldawi, R.”Migration och familjestruktur” i Ahmadi, N (red.) Ungdom, kulturmöten, identitet (Stockholm 2003, Liber) Ahmadi, Nader, (red) Ungdom, kulturmöten, identitet (Stockholm 1998, Liber) Allwood, Martin, Carl & Elsie, C. Franzén (red), Tvärkulturella möten: grundbok för psykologer och socialarbetare (Stockholm 2000, Natur och Kultur) Andersson, Roger ”Etnisk och socioekonomisk segregation i Sverige 1990-1998” i SOU 2000:37, Välfärdens förutsättningar: arbetsmarknad, demografi och segregation: antologi från Kommittén Välfärdsbokslut (Stockholm 2000) Backman, J, Rapporter och uppsatser (Lund 1998, Studentlitteratur) Bauböck, Rainer ”Social and Cultural Integration in a Civil Society” i The challenge of 35 diversity: integration and pluralism in societies of immigration, Bauböck, R, Heller, A, Zolberg, R (red) (Aldershot 1996, Avebury) Darvishpour, Mehrdad Invandrarkvinnor som bryter mönstret. Hur maktförskjutningen inom iranska familjer i Sverige påverkar relationen. (Stockholm 2003, Almqvist & Wiksell International) Eldén, Åsa Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder. (Uppsala Universitet 2003, Sociologiska institutionen) Integrationsverket, (2004). Integration och indikatorer : några teoretiska och metodologiska utgångspunkter för användandet av indikatorer. Integrationsverkets rapportserie. ISSN 14045370 Jemteborn, A, ”Att stå på egna ben- en fallstudie om en flicka i en hederskultur och hennes motstånd mot att inordna sig efter släktens krav (Stockholm 2005, Akademitryck Stockholms Universitet) Kvale, S, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund 1997, Studentlitteratur) Larsson, Sam, Forskningsmetoder i socialt arbete, (red) Larsson, S, Lilja, J, Mannheimer, K (Lund 2005, Studentlitteratur) Laukkanen, M & Östnäs, A, Invandrarlandet Sverige - det nya folkhemmet? (Lund 1986, Studentlitteratur) Lindqvist, (Sjögren, A), ”Kulturs roll i densitetens byggande” i Ahmadi, N, Ungdom, kulturmöten, identitet (Stockholm 2003, Liber) Ruth, J.E (1991). Reliabilitets- och validitetsfrågan i kvantitativ respektive kvalitativ forskningstradition. Gerantologia, 5(4) (pp. 277-290). Schlytter, Astrid, Rätten att själv få välja: arrangerade äktenskap, kön och socialt arbete (Lund 2004, Studentlitteratur) Sjögren, A, ”Kulturs roll i densitetens byggande” i Ahmadi, N, Ungdom, kulturmöten, identitet (Stockholm 2003, Liber) Sjögren, A, Här går gränsen. Om integritet och kulturella mönster i Sverige och Medelhavsområdet (Stockholm, 2003, Arena) Wikan, Unni, En fråga om heder (Stockholm 2004, Ordfront) Övriga referenser Socialstyrelsens meddelandeblad nr 6/2002 April 2002 ”Flickor som lever under hot och tvång i familjer med starkt patriarkala värderingar” http://www.sos.se/SOS/PUBL/MEDBLAD (2006-05-07) 36 Förslag till integrationspolicy för Stockholms stad, 2004 ” lika möjligheter- allas ansvar” http://www.integration.nu/integrationspolicy (2006-05-07) Rapport - Länsstyrelsen i Stockholms län, 2002-13 ”Rätten till sitt eget liv” Behovet av skyddat boende för flickor i patriarkala familjer http://www.ab.lst.se/templates/InformationPage (2006-05-07) Bilaga 1, Intervjufrågor Bakgrund Ålder? Etnisk tillhörighet? Medborgarskap? Religion? Utbildning?/Yrke? Var bor ni någonstans? Har ni bott på samma ställe hela tiden? Varför? Hur länge har ni bott i Sverige? 37 Familjeförhållandena - Är Ni gift, hur många barn har Ni? Ekonomiska förhållanden? Har ni jobb/anställning? Hur många arbetar i er familj? Sociala förhållandena - Har ni grannar, vänner, bekanta och släkt? Hur ser relationen till dem ut? Har ni svenska vänner/bekantar? Om inte, varför? I mötet med det nya landet Varför flyttade ni till Sverige? Er allra första kontakt i Sverige - vänner och bekanta eller en myndighetsperson? Första hjälpen för boendet & arbete? Språkliga kunskaper i svenska? Deltog ni språk kurser, i så fall hur länge? Vid nekande svar varför? Var har ni för kunskaper om det svenska samhället? På vilket sätt har ni fått kunskap? Hur aktiv är ni som individ/medborgare? Exempelvis, röstar ni vid varje val, läser ni böcker, dagstidningar, lyssnar på nyheter och debatt program på svensk tv/radio? Är ni medlem i någon förening/organisation? Är ni politisk aktiv? Vid nekande svar- varför? Vad gör ni på fritiden? Beskriv hur ni lever? Traditionellt eller tvåkulturellt? Om det är traditionellt, varför? Om ni lever i två kulturer, beskriv vilka svårigheter/möjligheter ni upplever vid balansen mellan två kulturer? Att leva i en annan kultur ger ett alternativ liv sägs det. Synen att se saker och ting på kan förändras hos vissa, håller ni med om detta? Beskriv er förändringsprocess i det nya samhället? Efter så många år i Sverige, känner ni att ni är en del av det svenska samhället? Förändringar i familjestrukturer och mäns roll i familjen Vad är familj för er? Vem bestämmer hemma? Beskriv rollfördelningen. Kontakter utanför familjen utgör en viktig del av våra liv i det svenska samhället? Exempelvis kontakten med myndigheter, skolor osv. Vem sköter dessa kontakter? Vilka möjligheter/svårigheter anser ni att ni har som förälder när det gäller uppfostran av barn i det svenska samhället? Vad har ni för relation till era barn? Vad har ni för drömmar om barnens framtid? Till exempel drömmar om utbildning, jobb, 38 giftermål osv. Om era barn väljer ett liv som krockar med era drömmar som ni beskrev alldeles nyss, hur skulle ni reagera på detta? T.ex. om er dotter/son vill utbilda sig i stället för att gifta sig eller visa versa. Om detta skulle leda till en konflikt i familjen, hur skulle ni förhålla er till denna konflikt? Hur skulle ni vilja lösa denna konflikt? Vem skulle ni vända er till för hjälp och stöd? Släkt, vänner/bekanta eller en utomstående myndighet? Exempelvis den lokala familjrådgivningen hos socialbyrån. Heder I dag får patriarkala familjstrukturer stor kritik efter mord vid hedersnamn på unga flickor. Män från patriarkala kulturer anses vara som syndabockar och svartmålas ständigt i media och i andra sammanhang. Hur förhåller ni till detta? Vad tror ni är uppkomsten av hedersproblematik hos invandrarfamiljer med patriarkala strukturer? I vissa fall får familjerna extrema konsekvenser av denna problematik. Vilka möjligheter/hinder finns för dessa familjer för att lösa konflikten? Kan ni beskriva för mig hur ni definierar begreppet heder? 39