...

Kursbeskrivning 5 hp Kurskod: UB01US Vårterminen 2015

by user

on
Category: Documents
53

views

Report

Comments

Transcript

Kursbeskrivning 5 hp Kurskod: UB01US Vårterminen 2015
1 (9)
2014-12-07
Kursbeskrivning
Utbildningens historia och plats i samhället 5 hp
Kurskod: UB01US
Vårterminen 2015
Kursansvarig
Birgitta HammarströmLewenhagen
Kursledare
Bibi Cederloo
Maria Lund
Kursadministratör
Lärare
Grupp 1
Grupp 2
Examinator
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen
106 91 Stockholm
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Birgitta HammarströmLewenhagen
Bibi Cederloo
[email protected]
[email protected]
Birgitta HammarströmLewenhagen
[email protected]
Besöksadress:
Frescati Hagväg 24, 20 & 16B
www.buv.su.se
[email protected]
Kursbeskrivning Utbildningens historia och plats i samhället VT 15
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och
examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är
kursplanen.
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen
kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen
såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner.
Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor
Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på
en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats
på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och
söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB01US
Registrering
Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv
på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig.
Webbregistreringen är öppen mellan 12-18 januari. Om du inte webbregistrerar
dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen.





Logga in på http://mitt.su.se/.
Välj fliken ”Studier”.
Välj ”Kursregistrering” i vänsterspalten.
Bocka för rutan framför kursen (UB01US) och klicka på ”Välj”.
Klicka sedan på knappen ”Registrera”. Registreringen är nu klar.
Kursens förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
– redogöra för framväxten av institutioner för små barn i ett historiskt, nationellt och
internationellt perspektiv
– sammanfatta förskolans idéarv och kunskapstraditioner och resonera kring dess
betydelse i nutida verksamhet.
2(9)
Kursbeskrivning Utbildningens historia och plats i samhället VT 15
Kursens upplägg
Kursen ingår inom den utbildningsvetenskapliga kärnan inom
Förskollärarprogrammet. Undervisningen bedrivs i seminarieform och föreläsningar
och utgår från ett läroplanshistoriskt och läroplansteoretiskt perspektiv på förskolans
framväxt, idéarv och kunskapstraditioner. Kursen förutsätter självstudier av
kurslitteraturen samt aktivt deltagande i gruppseminarier och studentarbetslag. Det
förväntas att studenterna kommer väl förberedda och aktivt bidrar till att diskussioner förs
och fortlever.
I den här kursen har vi två kursgrupper och två lärare som planerar och leder
seminarierna. Dessutom tillkommer arbete i självstyrande studentarbetslag enligt
schema med uppgifter kring examination, redovisningar och återkoppling (i
filsamlingen finns artiklar om feedback/återkoppling). Seminariegrupperna kommer att
indelas i studentarbetslag om sex studenter vid det första seminariet, då också
kursgruppens seminarieplanering presenteras. Studentarbetslagen tilldelas olika teman
utifrån examinationsuppgiften och kan inom arbetslaget utveckla former för kooperativt
lärande och gemensam bearbetning av kurslitteraturen. Vägledning av hur texterna kan
bearbetas ur ett läroplansteoretiskt och sociohistoriskt perspektiv ges av läraren vid
det första seminarietillfället. Kurslitteraturen omfattar olika genrer av litteratur, det
vill säga utdrag ur statliga utredningar, läroplanshistoriska originaltexter samt
vetenskapliga texter. I arbetet med kursmålen/examinationen används även
jämförelser med gällande styrdokument för förskolan (Lpfö 98/2010). En webbadressöversikt ligger i Mondos filsamling, märkt länkadresser.
En översikt över kursens obligatoriska litteratur finns längre ned i denna
kursbeskrivning.
I kursen används lärplattformen Mondo med projektsajter för respektive kursgrupp.
Digitala resurser såsom Forum finns för studenternas förfogande på projektsajten.
Föreläsningar
Tid och plats
Föreläsare
Föreläsningens titel
27/1 13-15 BUV 103
Birgitta HammarströmLewenhagen
Barndom, utbildning och
förskollärarprofession i förändring
Förskolans framväxt i ett
läroplanshistoriskt perspektiv
3(9)
Kursbeskrivning Utbildningens historia och plats i samhället VT 15
3/2 13-15 103
Birgitta HammarströmLewenhagen
Det lekande utforskande barnet
Förskolans idéarv i ett nutidshistoriskt
perspektiv
Obligatorisk närvaro
Alla seminarier och föreläsningar är obligatoriska. Frånvaro kompenseras genom
medverkan i extra seminarium, vilket denna termin sker den 24/2 2015 kl.9-12, enligt
instruktioner på Mondo under v. 8 med krav på redovisning av den kurslitteratur som
bearbetades på det seminarium då man var frånvarande.
Observera att enligt kursplanen sägs att vid frånvaro över 45 % av obligatoriska
moment anses studenten inte ha gått kursen. Man måste då omregistrera sig för att
fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle.
Examination
Kursen examineras i två steg, dels i form av en fullgjord muntlig redovisning
angående förskolans framväxt dels genom en skriftlig uppgift i form av en kortare text
kring specifikt tema inom förskolans idéarv och kunskapstraditioner.
Examinationsuppgiften med betygskriterier presenteras av kursläraren vid det första
seminarietillfället. Examinationsuppgiften, betygskriterier och referenshanteringsmall
som används i kursen ligger i filsamlingen på er projektsajt i mapp märkt examination.
Betyg och bedömning
Som betyg på den skriftliga examinationen används en sjugradig målinriktad
betygsskala.
Deadline för inlämning av den skriftliga examinationen är torsdag 26/2 kl.23:59.
Kursbetyg ska finnas registrerat på Ladok, synligt på Mina studier, senast den 19/3,
dvs. 15 arbetsdagar efter examinationens inlämningsdatum såtillvida att kursens
samtliga uppgifter är fullgjorda.
Examinationen ska lämnas in i mappen uppgifter på Mondo. De som fått betyget Fx
lämnar in sina korrigerade examinationer senast den 26/3. Därefter behandlas Fx som
F.
De studenter som fått betyget F och de som inte lämnat in någon examination den
26/2 får göra en omexamination. Omexaminationen ska lämnas in senast den 23/4.
Därpå följande examinationstillfälle (omexamination tre) sker i samband med det
ordinarie förskollärarprogrammets omexaminationsdatum. Anmälan görs då till
kursadministratör för kursen (UB209Y) i samband med den kursstarten(30/4).
4(9)
Kursbeskrivning Utbildningens historia och plats i samhället VT 15
Student som fått betyget Fx, eller F på ett prov har rätt att genomgå ytterligare omprov
så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Student som fått betyget Fx eller F
på prov två gånger av samma examinator har rätt att begära en ny examinator
(Högskoleförordningen 6 kap. 22§). Begäran sker skriftligt till kursansvarig.
Studenten har rätt till sammanlagt minst fem examinationstillfällen.
För att få slutbetyg på kursen krävs lägst E på examinationerna i kursen samt att alla
uppgifter i kursen är fullgjorda.
Schema
Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan.
OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att
närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen.
Litteratur
Hammarström-Lewenhagen, Birgitta (2013). Den unika möjligheten - en studie av den
svenska förskolemodellen 1968-1998. Doktorsavhandling i förskoledidaktik vid
Stockholms Universitet. Kap.1, 2, 5, 6, 12, 11, 13, 14,15,16, och 20.
Finns som elektronisk resurs:http://su.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:662145
Holmlund, Kerstin (1996). Låt barnen komma till oss. Förskollärarna och kampen om
småbarnsinstitutionerna 1854-1968. Doktorsavhandling. Umeå: Pedagogiska
institutionen, Umeå Universitet. (s. 49-66, 77-79, 89-108 Finns som elektronisk
resurs: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:156253/FULLTEXT02.pdf
Jönsson, Ingrid, Sandell Anna, Tallberg-Broman, Ingegerd (2012). Change or
Paradigm Shift in the Swedish Preschool? In Sociologica Problemas E´ Practicas. n.o
69, pp. 47-61.
Finns som elektronisk resurs: http://spp.revues.org/815
SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan.
Slutbetänkande av Barnomsorg och Skolakommittén. Del I, kap. 1. (32 s.) (Finns som
elektronisk resurs)
SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan - om betydelse av jämställdhet och genus i
förskolans pedagogiska arbete. (Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i
förskolan.) Kap.1. (24 s.) (Finns som elektronisk resurs)
5(9)
Kursbeskrivning Utbildningens historia och plats i samhället VT 15
Vallberg Roth, Ann-Christine (2010). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund:
Studentlitteratur. Kap. 1-6 (160 s.)
Arbetsmaterial
Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket (finns som
elektronisk resurs)
Därutöver ingår följande obligatoriska texter (ca 100 s.) som samlats i ett
kompendium och kan köpas på Akademibokhandeln på Frescati:
Johanson, Elsa (1947). Intressecentrum. I Sandels, Stina & Moberg, Maria,
(red.) Barnträdgården. Andra upplagan. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. (s.
27-42).
Johansson, Jan-Erik (2011). Är förskolan en kontinuerlig historia? I Williams, Pia &
Sheridan, Sonja (red.) Barns lärande i ett livslångt perspektiv. Stockholm: Liber. s.
166-178.
Moberg, Maria. (1947). Samlingsstunden. I Sandels, Stina & Moberg, Maria
(red.) Barnträdgården. Andra upplagan. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. (s.
51-56).
Myrdal, Alva. (1935). Stadsbarn. En bok om deras fostran i storbarnkammare.
Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag. (s. 9-15).
Myrdal, Alva. (1982). Förskolan segar sig fram. I Myrdal, Alva, Rosengren, Bodil,
Karlsson, Ove, Palme, Lisbeth, Sundström, Lars & Hulth, Mats(red.) Förskolan – 80talets viktigaste skola. Stockholm: Tidens förlag. (s. 9-18).
Rosengren, Bodil (1982). Barnstugeutredningen – en dialog med vem och till vad?
Ingår i Myrdal, Alva, Rosengren, Bodil, Karlsson, Ove, Palme, Lisbeth, Sundström,
Lars & Hulth, Mats(red.) Förskolan – 80-talets viktigaste skola. Stockholm: Tidens
förlag. (s. 19-34).
Sandels, Stina (1947). Fria stunden. I Sandels, Stina & Moberg, Maria
(red.) Barnträdgården. Andra upplagan. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. (s.
44-50).
Schill, Britta (1968). Aktivitetspedagogik – ett livsmönster. I Elfte Nordiska
Förskollärarkongressen: Människan i ett föränderligt samhälle.
6(9)
Kursbeskrivning Utbildningens historia och plats i samhället VT 15
Tallberg Broman, Ingegerd (2010). Gladare och livsdugligare små medborgare.
I Qvarsebo, Jonas & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) Rapporter om utbildning
2/2010.Malmö Högskola. (s. 29-39)
Warburg, Anna. (1918). Barnkrubban och Kindergarten. Svenska Fröbelförbundets
Tidskrift, Nr 1-2 (s. 8-21).
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på
olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som
student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i
lokaler och utnyttja resurser.
Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas
med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande
identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under
verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den
som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen.
Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller
www.su.se/jamlikhet
Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat
sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som
stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för
utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för
sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 §
diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier
på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl
direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och
fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre
avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av
egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning
betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta
innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta
7(9)
Kursbeskrivning Utbildningens historia och plats i samhället VT 15
kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får
den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur
och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet
Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll för samtliga
studentexaminationer i kursen. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild
text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett
disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad
misstanke om fusk och plagiat till prefekt.
Övrig information
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student
möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en
kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar.
Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för
mer information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se ”Studentinflytande & Studentkår”
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp,
skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar,
seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på:
http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för
studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet:
[email protected]. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på
http://www.su.se/student under rubriken Studera med funktionshinder.
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både
trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara
förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning.
Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på:
www.sus.su.se
8(9)
Kursbeskrivning Utbildningens historia och plats i samhället VT 15
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:
 Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
 Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att
skriva ut intyg.
 Webbmail: Kommunikation kring kursen kommer att ske via din studentmail.
Kontrollera därför din studentmail regelbundet.
 Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver
som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat
mm.
9(9)
Fly UP