Audionom HEAD forskarskola TeMa hörsel 2012 TIDNINGEN

Audionom
TIDNINGEN
Medlemstidning för Svenska Audionomföreningen
HEAD forskarskola
TeMa hörsel 2012
Nr2, 2012
Styrelsen har ordet!
V
åren har äntligen kommit till min del av
Sverige och jag njuter av finvädret medan
jag ska knåpa ihop denna text. Det är alltid bra
med inspiration inför en uppgift tycker jag och
finns det en bättre inspiration än den annalkande
sommaren.
Jag vill börja med att tacka arrangörsgruppen
med flera i Linköping för Tema Hörsel 2012. Det
var ett välorganiserat och intressant program med
trevliga aktiviteter. Det blev många möten audionomer emellan och mycket diskussioner av både
allvarlig och lättsam natur. Precis som det ska
vara de gånger vi träffas. Nästa gång vi audionomer ska träffas för Audionomdagarna, maj 2013,
blir i min del av världen, Luleå. Audionomerna
i Norrbotten hoppas kunna bjuda er på det bästa
vårt vackra län har att erbjuda. Ni är alla hjärtligt
välkomna till Luleå och Norrbotten!
Under Audionomdagarna i Linköping fick
Framtidsgruppen, som är en arbetsgrupp initierad
av SvAf, ta emot SRAT’s audionompris. Jag är
delaktig i Framtidsgruppen och vi i gruppen var
verkligen både glada och överraskade över detta
erkännande. I nuläget arbetar Framtidsgruppen
-s
CROS ystemet
a
s
lös
om
f nn
Ha en trevlig sommar!
Margareta Notsten
s ! N u ä ve n
TIDNINGEN
Organ för:
Svenska Audionomföreningen
www.svaf.nu
Utkommer:
4 nummer/år.
Ansvarig utgivare:
Rebecca Johansson
Audionommottagningen
551 85 Jönköping
Redaktörer:
Heléne Hjertman
[email protected]
Tel: 010–103 14 77
Tomas Bjuvmar
[email protected]
Tel: 010–103 11 90
Karin Karlsson
[email protected]
Tel: 010–103 28 51
Prenumeration:
200:-/år, beställes genom red
Annonspriser:
Helsida
3 300: Halvsida
1 700: Tillägg 4-färg
2 500: ” baksida
2 000: ” omslag insida  1 100: Priserna förutsätter färdiga
digitala filer
Platsannonser 1/4- eller 1/2- sida (92x132 el 186x132mm)
Bokning av annonsplats sker
via Marianne Yxell
[email protected]
Manusstopp 2012:
24/8, och 26/10
Layout och redigering:
Jan-Olof Yxell, m
s
ed
et minsta
. D
trå
i
r
d
te
Gör ensidiga hörselutmaningar
till mångsidig hörselglädje
med en artikel av insamlad data ur Audionombarometern 2011.
Annat synnerligen intressant som verkligen
satt styrelsen i arbete den senaste tiden är remissvar för Fritt Val av hjälpmedel. Flera av SvAf’s
medlemmar har delgett oss sina åsikter och vår
uppgift har varit att sammanställa dessa till ett
remissvar som uttrycker våra medlemmars åsikter i frågan.
Vi, som yrkeskår, är inte enade i frågan om
Fritt Val av hjälpmedel, vilket förmodligen beror
på att vi jobbar inom olika organisationer. Då är
det svårt att vara odelat positiv eller odelat negativ till en fråga som Fritt Val av hjälpmedel.
Detta speglas i vårt remissvar som ni kan läsa i
sin helhet på www.svaf.nu och i detta nummer
av Audionomtidningen.
Det har varit ett svårt arbete men även ett
mycket intressant arbete. Att inte vara helt överens, men ändå försöka stå enade som yrkeskår,
låter som en tuff uppgift, men inte omöjlig. Det
tycker jag vårt arbete med remissvaret visat. Allt
är inte svart eller vitt. Vi audionomer arbetar med
att hjälpa våra patienter/kunder/brukare genom
att sätta dem i centrum och göra dem delaktiga
i sin hörselrehabilitering. Så har vi alltid arbetat
och så kommer vi alltid att arbeta. ■
Audionom
[email protected]
Tryck:
Toro Tryckeri AB, Göteborg
Post-/bankgiro:
are med 1
3
änd
ba
t
Från redaktionen …
J-O Yxell
Phonak CROS är en helt trådlös CROS/BiCROSlösning med stor flexibilitet och enkel anpassning.
Sändare finns både i bakom-örat och i-örat-utförande
och alla trådlösa Spice+ apparater fungerar som
mottagare!
Karin, Tomas och Heléne
Phonak AB
Box 47211, 100 74 Stockholm
Tel. 08-546 20 900 Fax: 08-546 20 970
Hemsida: www.phonak.se
E-post: [email protected]
Här kommer sista numret innan den efterlängtade
sommaren. Sedan förra numret har vi hunnit
med TeMa Hörsel i Linköping. Vi har en fyllig
rapport från konferensen samt bilder från både
föreläsningar och mingelkvällar. Vid årsmötet
byttes det ut medlemmar i vår styrelse. Vi tackar
de tidigare styrelsemedlemmarna och önskar de
nya lycka till.
Head forskarskola i Linköping, där det förekommer projekt som involverar hörsel, presenterar sig i denna tidning. Några av deras doktorander är audionomer och två av dem presenterar
också sina projekt. Vi hoppas att forskarskolans
doktorander kommer att fortsätta bidra med fler
läsvärda artiklar i kommande nummer. ■
Vi önskar er en skön sommar
Redaktionen
Audionomtidningen nr 2 • 2012
Pg: 257227-9 / Bg: 5597-6682
I detta nr:
HEAD forskarskola . ................... 5
Hörselskadade i arbetslivet...... 7
Ushers syndrom ......................... 9
TeMa Hörsel ...............................10
Remissvar ”Fritt val” .................19
Barnregiondag 2011 ...............19
Så gör man TeMa hörsel . .......22
Författarna svarar för
signerade artiklar.
Omslagsbilden:
TeMa Hörsel har gått av stapeln.
Foto: Birgitta Larsby
33
ReSound på jobbet
HEAD forskarskola
Vi erbjuder bättre arbetsmiljö för de med nedsatt hörsel
HEAD forskarskola, i Linköping, har 33 doktorander inom
området hörsel och dövhet.
Enklare att höra på
möten och i telefon
4
GN ReSound AB
tel. 031-800 150
Audionomtidningen nr 2 • 2012
www.gnresound-ald.se www.gnresound.se
Vibeke Mathiesen
För mer information kontakta:
Studierektor Mary Rudner [email protected]
Administratör Maria Hugo-Lindén Maria.HugoLindé[email protected]
www.ihv.se/head
Mary Rudner, studierektor vid HEAD forskarskola
Elaine Ng
För mer information om ReSounds arbetstekniska hörselprodukter, ring och beställ eller ladda ner broschyren
“ReSound på jobbet” på vår hemsida.
HEAD-forskarna. De återkommer ca en gång
i månaden under terminstid och är öppna för
alla intresserade. Vi brukar också streama
våra seminarier via en webb-länk med möjlighet att ställa frågor live till föreläsarna via
en textfunktion. ■
Magnus Emilsson
Att höra på jobbet är inte en självklarhet för alla. Vi har en ny serie lätthanterliga och snyggt designade
hörselprodukter som hjälper människor att höra bättre i olika mötessituationer och när de talar i telefon.
Våra produkter fungerar till de flesta hörapparater.
EAD forskarskola utbildar doktorander
inom området hörsel och dövhet eller på
engelska HEaring And Deafness (HEAD).
Forskarskolan är baserad vid Linköpings
universitet. Den är en del av Institutet för
Handikappvetenskap (IHV) och har en nära
koppling till forskningscentrat Linnécentrum
HEAD.
I dagsläget har forskarskolan 33 doktorandmedlemmar och fem alumnimedlemmar. Alumnimedlemmarna har redan tagit
sin examen men är kvar inom nätverket. Alla
forskarstuderande som skriver sin avhandling
inom HEAD-området och som vill utveckla
ett tvärvetenskapligt synsätt är välkomna att
söka till forskarskolan. Doktoranderna inom
forskarskolan har sin bakgrund i en mängd
olika discipliner inom teknik, medicin och
natur- och socialvetenskap. På annan plats i
denna tidning beskriver två av våra doktorander, Håkan Hua och Moa Wahlqvist, sina
forskningsprojket.
Forskarskolans verksamhet omfattar kurser, seminarier, konferenser, workshops och
resebidrag till doktoranderna. HEAD forskarskola är finansierad av Vetenskapsrådet
och är nu inne på sitt femte verksamhetsår.
Redan 2009 höll forskarskolan den så kallade
HEAD-kursen vars mål är att integrera kunskap som är nödvändig för en djupgående förståelse av hur hörselnedsättning, dövhet eller
andra hörselrelaterade tillstånd kan påverka
livet och vilka rehabiliterings- eller kompensationsåtgärder som kan vara relevanta.
Denna kurs kommer att hållas igen höstterminen 2012 och är öppen för doktorander och
mastersstudenter som vill förkovra sig inom
området oavsett om de tillhör forskarskolan
eller ej, i mån av plats.
Tillsammans med Linnécentrum HEAD
anordnar forskarskolan en serie med seminarier där våra egna forskare, doktorander inom
forskarskolan eller disputerade forskare inom
Linnécentrat, och inbjudna nationella och internationella gäster berättar om sin forskning.
Efter varje seminarium ges möjlighet till mer
informella samtal med föredragshållarna och
Åsa Skagerstrand
Kathy Pichora Fuller föreläser
Elaine Ng
H
En grupp hörselforskare diskuterar
Audionomtidningen nr 2 • 2012
5
Tuffa
ljudmiljöer
kräver
en Pro
Pro skär igenom buller för att zooma in tal
Moxi™ Pro och Quantum™ Pro är de nya premium hörapparaterna som drivs av
Era™
. De använder sig av smart binaural spatial bearbetning och SpeechZone™
för att automatiskt zooma in tal, vilka hjälper brukarna att höra tydliga
konversationer även i de mest utmanande ljudmiljöerna. Pro känner av talets
riktning och erbjuder det mest naturtrogna och tydliga ljudet i branschen.
Upptäck Pro på unitron.com/ProIsHere
Hörselskadade i arbetslivet
Doktoranden Håkan Hua, vid HEAD forskarskola, undersöker
hur kognitiva förmågor, typ av ljudmiljö och typ av
arbetsuppgift kan ge förklaring till upplevda problem.
E
nligt HRF:s årsrapport är mer än hälften
av alla hörselskadade, cirka 55 procent, i
yrkesverksam ålder i Sverige. Totalt handlar
det om cirka 717 000 individer (HRF, 2009).
Yrkesverksamma hörselskadade har oftast en
mindre gynnsam position på arbetsmarknaden än normalhörande. Det finns studier som
visar att de upplever en högre grad av trötthet,
utmattningssyndrom, utanförskap och lägre
grad av arbetstillfredställelse (Hetu, 1996;
Danermark and Gellerstedt, 2004; Gellerstedt and Danermark, 2004). Vidare är
gruppen mer sjukskriven, har i högre grad
sjukbidrag och förtidspension jämfört med
normalhörande (SCB, 2003).
Yrkesaktiva hörselskadades arbetssituation försvåras ytterligare av att det idag
saknas tester och metoder för diagnos av
problem, utredning, rehabilitering och anpassning av ljudmiljö samt arbetsuppgifter
anpassade till deras behov. Majoriteten av
de tester som används idag är nästan enbart
audiologiska metoder som syftar till att undersöka individens hörförmåga. Det finns
idag sparsam forskning som fokuserar på
den hörselskadades arbetssituation där hänsyn även tas till samspel mellan individens
kognitiva förmågor (som t ex arbetsminne),
ljudmiljö och de typer av arbetsuppgifter som
den hörselskadade har att utföra. Samspelet
mellan dessa faktorer kommer att undersökas då tidigare studier har visat att nedsatt
hörsel innebär en påfrestning på arbetsminnet, speciellt i bullriga miljöer (Larsby et al,
2005; Rönnberg et al, 2008).
Projektets syften
Finns tillgängligt i Moxi Pro och Quantum Pro
6
Audionomtidningen nr 2 • 2012
Föreliggande projekt har tre övergripande
syften:
– att utveckla ny teoretisk kunskap om hur
hörselnedsättning samspelar med kognitiva
förmågor, arbetsrelaterad ljudmiljö och typ
av arbetsuppgifter
– utveckla test- och utredningsmetoder som
ger möjlighet till analys och diagnos av
upplevda problem
Ekofria rummet där deltagarna sitter och utför olika arbetsuppgifter i simulerade ljudmiljöer.
– utveckla kunskap som ger möjlighet till
åtgärd och anpassning av ljudmiljöer och
arbetsuppgifter på arbetsplatser för hörselskadade.
Till studien har 40 vuxna, med 20 normalhörande, i arbetsför ålder med svenska som
modersmål, rekryterats. Den hörselskadade
gruppen (20) har en lätt till måttlig binaural
sensorineural hörselnedsättning och är vana
hörapparatsanvändare (minst 3 mån).
Exkluderade är personer med svår tinnitus, ljudkänslighet, depression, utmattningssyndrom, dyslexi, förtidspensionerade, sjukskrivna och personer med sjukbidrag.
Projektets genomförande
Projektet utförs vid Audiologiskt Forskningscentrum vid Unversitetssjukhuset i Örebro
(USÖ). Deltagarna i studien kommer att
testas vid två tillfällen. Besök 1 inleds med
hörseltester samt insamling av demografiska
data (ålder, kön, utbildning, etc) och därefter
kommer åtta tester att utföras för att mäta
olika kognitiva förmågor. Testet utförs i ett
ekofritt rum där deltagarna utför fem arbetsrelaterade arbetsuppgifter (huvudräkning,
rättstavning, tabellavläsning, mm) i två olika
ljudmiljöer (ex i tystnad & i förskolemiljö).
Audionomtidningen nr 2 • 2012
Doktoranden Håkan Hua genomför det intressanta
projektet kring hur bl a kognitiv förmåga påverkar
arbetssituationen för hörselskadade.
Efter varje genomförd uppgift ska försökspersonen bedöma hur ansträngande det har
varit att göra uppgiften samt hur störande
ljudmiljön var.
Vid besök 2 utförs fem tester i två olika
ljudmiljöer (i kontorsmiljö & i trafikmiljö).
Avslutningsvis ska deltagaren fylla i en livs­­
Forts sid 23
kvalitéenkät (SF-36).
7
Ushers syndrom
och psykosocial hälsa
Varför gå miste om
en enda decibel?
Moa Wahlqvist, doktorand vid Institutet för handikappvetenskap
och medlem i HEAD forskarskola, forskar på personer med Ushers
syndrom.
J
ag började som doktorand vid Institutet
för handikappvetenskap 2009 och blev då
medlem i HEAD forskarskola. Genom detta
får jag möjlighet att träffa andra som forskar
inom döv- och hörselområdet. HEAD är en
tvärvetenskaplig forskarmiljö vilket gör att
frågeställningar och funderingar som rör mitt
forskningsprojekt kan diskuteras ur olika
perspektiv. Jag får vidare möjlighet att delta i
konferenser och kurser där jag kan presentera
och diskutera mitt och andras forskningsprojekt, men även diskutera sådant som kan vara
gemensamt för doktorander/forskare oavsett
vilken disciplin man kommer från. Till exempel som att skriva vetenskapliga artiklar,
hur man skriver forskningsansökningar och
frågor som rör etiska överväganden med
mera.
Min bakgrund finns inom socialt arbete.
Jag är utbildad socialpedagog och har olika
kurser i sociologi. Före påbörjad doktorandutbildning har jag på olika sätt arbetat med
personer som har olika funktionsnedsättningar. I mina tidigare arbeten har jag haft
stor nytta av mina teckenspråkskunskaper.
Jag är tvåspråkig i och med att jag är uppväxt med både talad svenska och svenskt
teckenspråk.
Ushers syndrom och
psykosocial hälsa
Det gör du inte med fördelarna
i BestSound Technology från Siemens.
Du får nu helt nya möjligheter att förbättra dina klienters hörsel.
Med det innovativa nytänkandet i BestSound-teknologin är vägen
öppnad för mycket bättre anpassning med Pure- och Motion-hörapparater
från Siemens. Vi ser fram emot att presentera dem för dig.
Kontakta oss på tel. nr. 0771-233 300.
Siemens Hörapparater c/o Siemens AB, Johanneslundsvägen 12-14, 194 61 Upplands Väsby
Answers for life.
8
Audionomtidningen nr 2 • 2012
Mitt forskningsprojekt har fokus på personer
med Ushers syndrom och psykosocial hälsa,
ett område som är relativt outforskat och där
mycket av den kunskap som finns bygger
på kliniska observationer. Ushers syndrom
är en autosomal recessiv sjukdom med ett
progressivt förlopp, det vill säga att båda
föräldrarna måste bära på anlaget för Usher
syndrom och att vissa funktioner gradvis
försämras under personens livstid. Ushers
syndrom innebär nedsättningar av både syn
och hörsel samt i vissa fall att balanssinnet
i örat ej fungerar.
Ushers syndrom kan delas in i tre kliniska
typer som benämns, I, II samt III. År 2008
besvarade personer med Ushers syndrom typ
II och III två enkäter för att ge oss mer kunskap om vad som påverkar deras hälsa, både
fysiskt och psykiskt. Dessa två enkäter var
den nationella folkhälsoenkäten (”Hälsa på
lika villkor”) som Folkhälsoinstitutet administrerar samt HAD-skalan (Hospital Anxiety and Depression Scale) som är ett självskattningsformulär för att identifiera ångest
och depression. Materialet är insamlat och
analyseras nu inom forskningsprojektet.
Folkhälsoinstitutets nationella folkhälso­
enkät består av ungefär 70 frågor som rör
generell hälsa, sociala relationer, vårdkontakter med mera. HAD-skalan består av 14
frågor som sedan delas upp kring ångest och
depression.
Nationell databas
Personerna med Ushers syndrom kommer från en nationell databas som finns vid
Audiologiskt forskningscentrum på Universitetssjukhuset i Örebro. Idag finns nästan 400
personer i databasen och alla tre typerna är
representerade.
I databasen finns uppgifter kring syn, hörsel, genetik och andra observationer. Databasen uppdateras kontinuerligt och är troligtvis
den största databas som finns i världen kring
Ushers syndrom. Vi uppskattar att de personer som finns i databasen utgör ca 70 % av
den population som finns med Ushers syndrom i Sverige.
Så här långt så har material kring fysisk
och psykologisk hälsa hos personer med Ushers syndrom typ II analyserats, och där har
vi haft möjligheten att jämföra det insamlade
materialet med ett referensmaterial som är ett
tvärsnitt av Sveriges befolkning. Referens­
populationen besvarade även de folkhälso­
enkäten år 2008. Statens folkhälsoinstitut har
gett oss tillgång till referensmaterialet.
Uttrycker mer problem
Det vi har sett är att de personer som har
Ushers syndrom typ II uttrycker mer problem
Audionomtidningen nr 2 • 2012
Ushers syndrom
Ushers syndrom är en grupp ärftliga sjukdomar som ger hörselnedsättning eller dövhet
samt synnedsättning. Syndromet beskrevs första gången av den tyske läkaren Albrecht von
Graefe 1858 men fick sitt namn av den brittiske
läkaren Charles Usher 1914. Flera varianter är
kända. Ushers syndrom delas in i tre huvudgrupper, beroende på vilka symtomen är och
när de visar sig. Inom varje huvudgrupp finns
många undergrupper. De vanligaste i Sverige
är Usher typ I och Usher typ II.
Varje år föds cirka 10 barn med Usher I och
II, vilket innebär omkring 10 per 100 000 nyfödda. De båda formerna är ungefär lika vanliga och svarar för cirka 90 procent av alla med
Ushers syndrom i vårt land, men Usher I är
procentuellt sett vanligare i Västerbotten och
Norrbotten. Usher III är den dominerande formen i Finland men förekommer bara hos cirka
10 procent i Sverige.
i form av dålig fysisk och psykologisk hälsa.
De beskriver problem i form av huvudvärk,
värk i nacke och axlar, stora problem med
trötthet (fatigue) med mera, men även problem med känslor av att vara värdelös, att
inte kunna koncentrera sig, ångest och oro.
Många uttrycker också att de har haft självmordstankar och att de har försökt att ta sitt
liv en eller flera gånger.
Vi har även jämfört män och kvinnor i
gruppen med Ushers syndrom typ II med
män och kvinnor i referensgruppen. Här ser
vi att männen med Ushers syndrom typ IIgruppen i betydligt högre grad än männen i
referensgruppen beskriver psykologisk ohälsa. Analyser av det insamlade materialet pågår för personer med Ushers syndrom typ III
och vi planerar att göra samma studier kring
personer som har Ushers syndrom typ I.
Bio-psyko-socialt perspektiv
I forskningsprojektet vill vi beskriva livs­
situationen för personer med Ushers syndrom ur ett bio-psyko-socialt perspektiv.
Det innebär att mekanismer som påverkar
personer med …
Forts sid 22
9
TeMA Hörsel 2012
bestäms där man uppfattar 50% av tripletterna korrekt. Ett användarvänligt sätt att stämma av hur det står till hörselmässigt, vilket
har ett stort värde med tanke på hur vanligt
härselproblem är i vårt samhälle! Liknande
material har tagits fram i fler europeiska länder. Det är en automatisk och snabb metod
som visat sig ha god träffsäkerhet. Riktigt
spännande att ta del av, prova gärna: www.
tresiffertestet.se, tfn: 010–103 71 18.
Hjärnstamsaudiometri
Så var det äntligen dags för TeMA hörsel att åter gå av
stapeln och slå upp portarna till en audiologisk värld, fylld av
inspiration, diskussion och forskning.
F
ör sjätte gången anordnades denna tvärprofessionella konferens och i år stod
Linköping som värd. Under tre intensiva och
spännande dagar i slutet av mars (28 – 30
mars), kom det att arrangeras allt från intressanta föreläsningar och rafflande debatter till
underhållande och trivsamma tillställningar
på kvällarna.
Konferensen öppnas
Konferensen öppnades av organisationskommittén, som hälsade alla deltagare hjärtligt
välkomna. Efter en hel del praktisk information till oss deltagare, fick Tage Danielssons
tänkvärda ord sparka igång konferensen på
riktigt: ”Till örat genom luftens vågor fortplantar sig livets stora frågor. Men livets stora
svar, jag undrar vilken väg de tar”.
Även landshövding Elisabeth Nilsson
deltog i öppnandet av konferensen. Hon berättade om Linköping ur så väl ett historiskt
som ett nutida perspektiv. Elisabeth Nilsson,
även kallad ”the steel lady”, tillade med en
smula stolthet att Östergötland alldeles nyligen fått en hertiginna, ingen mindre än
Sveriges nästkommande tronarvinge – prinssessan Estelle!
Därefter berättade kulturministern Lena
Adelsohn Liljeroth på ett öppenhjärtligt och
trevligt sätt om sina erfarenheter av att ha en
hörselnedsättning. Runt tre års ålder upptäckte Lenas far hennes hörselnedsättning
och under uppväxttiden fick hon regelbundet
besöka hörselvård och talpedagog. Våren
2011 beslutade hon sig fär att genomgå en
operation för EAS-implantat (Elektro Akustisk Stimulering).
Hon poängterade att det kanske var just
hennes hörselnedsättning som var en av de
bidragande faktorerna till att hon började
intressera sig för journalistisk och politik.
Hon sa med glimten i ögat: ”min hörselnedsättning kanske rent av gav mig en plats i
riksdagen”.
10
Genteknik
Vid den första gästföreläsningen berättade
professor Guy Van Camp, från Antwerpens
universitet i Belgien (Dept of Medical Genetics), om den forskning som bedrivs inom
området genetik och hörselnedsättning. Det
gick inte att ta miste på att genetik var något
som den belgiska professorn brann för.
Under föreläsningen tog han upp att en
hörselskada i barndomen anses kunna orsakas av en mutation i en enda gen. De flesta
av dessa gener har upptäckts tack vare avancerad teknik, så kallad ”positional cloning”.
Identifiering av specifika gener som orsakar
hörselnedsättning tillåter sedan forskare att
studera genernas funktion mer djupgående.
På det viset har genetikforskningen bidragit
till en större förståelse av hörselns fysiologi,
menar Guy Van Camp.
Professorn berättade vidare att genetikforskning även bidragit till användning av
DNA-diagnostik vid misstanke om ärftlig
hörselnedsättning. I nuläget kan enbart ett
fåtal gener testas på grund av de höga kostnader som undersökningen medför. Detta
resulterar exempelvis i att endast 25% av de
barn som genomgår undersökningen testas
positiva. Sekvensteknologi är en annan lovande undersökning av gener. Denna teknik
är mer kraftfull när det gäller antal gener
som kan screenas.
Trots att det idag finns många begränsningar vid gentestning, ser Guy Van Camp
ljust pÅ DNA-diagnostik av hörselnedsättning i framtiden.
Forskning kring innerörat
En annan gästföreläsare var öronläkare Helge
Rask-Andersen, vid Akademiska sjukhuset
i Uppsala. Han tog oss med på en resa in
i innerörats svindlande vindlingar. Han
berättade om detta fantastiska organ på ett
mycket engagerat och exalterat sätt. Sedan
flera år bedrivs forskning på det mänskliga
innerörat i Uppsala, bland annat med hjälp
Audionomtidningen nr 2 • 2012
av högupplösande elektronmikroskopi, vilket ger möjlighet att med precision studera
innerörats uppbyggnad och struktur. Dock
är våra kunskaper om innerörat fortfarande
bristfälliga på grund av dess djupa läge
och omgivande ben, berättade Helge RaskAndersen.
Cochleaimplantat
Med stor entusiasm föreläste Henrik Harder,
medicinsk audiolog vid universitetssjukhuset
i Linköping, om cochleaimplantat (CI). Vi
fick följa ett par patientfall på film, vilket var
väldigt intressant.
Vid introduktionen av CI opererades
patienter som var helt utan taluppfattningsförmåga. I takt med att forskningen har gått
framåt har patientgruppen som kan ha nytta
av CI utökats alltmer. Bashörseln kan idag
bevaras genom ny operationsteknik, där
man i samma öra kan kombinera akustisk
och elektrisk stimulering. Det har resulterat
i en förbättrad taluppfattningsförmåga i störande ljudmiljö.
Idag finns ingen övre åldersgräns och barn
från åtta månader opereras. Bara i sydöstra
sjukvårdsregionen finns 245 CI-användare!
Tresiffertest
Förutom storföreläsningar hölls även kortare
parallellsessioner. Det var många intressanta
ämnen som togs upp, vilket gjorde det svårt
att välja vilka föreläsningar som man skulle
gå på. Här följer två av de parallellsessionerna som skribenterna av denna artikel
lyssnade på under dag ett.
Birgitta Larsby, teknisk audiolog vid Linköpings universitet, presenterade tresiffertestet. Det är ett hörselscreeningstest som kan
göras via telefon och internet. Birgitta Larsby
har tillsammans med Mathias Hällgren, teknisk audiolog, arbetat fram detta enkla och
snabba screeningtest som kan göras hemifrån
(det tar ca 5 min/öra). Tripletter av siffror i
brus presenteras och signal/ brusförhållandet
Radi Jönsson, medicinsk audiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg,
tog till orda och berättade om hjärnstams­
audiometri via benledare. Hon menade att
det finns ett kliniskt behov av benledningströskelskattning med en objektiv metod
redan från födseln. Detta är ett led i en
komplett hörseldiagnostik för spädbarn och
i övrigt svårtestade barn, men också som
förutsättning inför habilitering och optimal
hörapparatanpassning. Det var en mycket
trevlig presentation av denna diagnostiska
möjlighet.
Flygvapenmuseet
Kvällens middag hölls på flygvapenmuseet,
ett kulturhistoriskt museum som ligger ca 7
km väster om centrala Linköping. På flygvapenmuseet ställs olika typer av militärflygplan ut, men här finns även andra föremål
från flygflottiljlivet bevarade.
Med ett glas mousserande i handen fick
deltagarna mingla runt bland flygplanen. Det
var häftigt att få se de gamla militärflygplanen på så pass nära håll och ett av flygplanen fick man även gå in i. I en stor hangar
mitt bland alla flygplansmodeller hölls även
kvällens middag. Till förrätt bjöds det på
parmaskinka tillsammans med grönsallad,
till varmrätt lax med potatisgratäng och till
efterrätt glass med fruktsallad. Mums! En
blandning av nya kontakter och gamla trogna
”rävar”, skapade ett trivsamt sorl av glada
röster och härliga skratt kvällen lång!
Kvalitetssäkring
Andra dagens gästföreläsningar började med
Jonas Brännström, dr med, audionom, och
Anders Jönsson, civilingenjör i teknisk fysik.
De föreläste om kvalitetssäkring av hörapparatutprovning. IF-mätning, taluppfattning
i brus mätt i ljudfält med och utan hörapparat
och frågeformulär, är några av de utvärderingsmetoder som finns att tillgå.
Vid en stor enkätundersökning som riktades till audionomer, fann man bland annat
att 50% av audionomerna aldrig gör IF och
att endast 8 % alltid utför IF. Detta kan jämföras med en liknande enkät i USA där 30%
alltid utförde IF. Näst intill lika dystra siffror
fann man när det gällde Tal i brus-mätningar i ljudfält, med och utan hörapparat. Det
positiva är att det finns en god potential till
förbättring!
Under föreläsningen gav Anders oss även
en tankeställare angående …
… patienters ”nöjdhet”. Oftast kan patienAudionomtidningen nr 2 • 2012
11
“ Nu är jag inte lika trött
efter släktkalaset ”
ten uppleva att allt är positivt och bra när han/
hon har fått hjälp hörselmässigt med hörapparat. Men är det verkligen optimalt? Skulle
det kunna vara ännu bättre? Svårt när patienten själv ska bedöma hörapparatens funktion
och nytta. Anders Jönsson sammanfattade
kvalitetssäkring med att det är viktigt, svårt,
intressant, utvecklande och nödvändigt!
IF-mätning
Upptäck glädjen
i att höra bättre
20%
Känner du att du ibland behöver anstränga dig
för att höra? Mino är en samtalsförstärkare som
hjälper dig att delta obehindrat i umgänget med
dina nära och kära. Den lyfter fram orden så att du
hör dem klart och tydligt även när det är mycket
som händer i bakgrunden.
r a b at t t. o. m 3 1 / 7
Mino fungerar både med och utan hörapparat och
är lika enkel att använda runt matbordet som för
att lyssna på radio eller TV. Mer information:
Tel 031 748 37 50
bellman.se/lyssna
12
Audionomtidningen nr 2 • 2012
IF-mätningens betydelse blev än mer tydlig
när Sofia Hertzman, audionom, presenterade
sin forskning. Hon visade att den faktiska
förstärkningen på hörapparatbäraren påverkas mycket beroende på individens öra och
hörselgångsresonans. Med dessa kunskaper i
bakfickan känns det uppmuntrande att verkligen använda och utnyttja denna snabba, enkla
mätning för att säkerställa ett gott arbete!
Fritt val av hjälpmedel
Leverantörsorganisationen Svensk Hörsel
berättade om ”Fritt val av hjälpmedel”
utifrån sitt perspektiv. Det stod klart att
denna utformningsmodell för förskrivning
av hjälpmedel väckte starka känslor mellan
de åhörare som är för, respektive de åhörare
som är emot Fritt val. Dock är det viktigt att
diskussionen om Fritt val förs och fortsätter
att föras i olika forum. En dialog mellan
audionomer inom så väl den offentliga som
inom den privata sektorn, politiker och hör-
apparatföretag samt övriga intressenter är av
stor vikt för Sveriges framtida hörselvård.
Benledningsapparater
Även under torsdagens parallellsessioner var
det svårt att bestämma sig för vilka föreläsningar som man skulle gå på. Ett tema under
dagens parallellsessioner var bland annat
benledningshörapparater. Bo Håkansson,
professor i medicinsk teknik vid Chalmers
tekniska högskola, berättade om morgondagens benledningssystem. Professorn berättade att det finns flera internationell projekt
som håller på att utveckla benledningshörapparater som inte kräver hudgenomföring.
En forskargrupp i USA (Sophono) har tagit
fram en apparat, där det finns en magnet
implanterad som håller den externt sittande
benledningshörapparaten på plats. Detta
resulterar i att man slipper den stålbygel som
pressar benledaren mot huden.
En annan forskargrupp från USA har utvecklat en hörapparat där högtalarenheten
är fäst på en tand, kallad ITM hörapparat
(in-the-mouth). Ljudet sänds trådlöst från en
mikrofon som sitter i en bakomöratapparat.
Ett annat projekt som just nu pågår på
Chalmers kallas Bone Conduction Implant
(BCI), vilket kan ses som ett alternativ till
konventionella benförankrade hörapparater.
Hamidreza Taghavi från Chalmers, berättade vid nästa parallellsession mer ingående
Audionomtidningen nr 2 • 2012
om BCI. Benledningssystemet består av två
separata delar, dels en extern signal processor, dels en intern enhet som opereras in.
Ljudenergin sänds genom den intakta huden
med magnetisk induktion på ungefär samma
sätt som används i ett cochleaimplantat. De
båda delarna hålls ihop med hjälp av en
magnet som är lokaliserad innanför huden
i skallbenet. Hamidreza Taghavi påpekade
att fördelarna med BCI anses t ex vara att
infektionsrisken minskar då patienten slipper distansen i skallbenet.
Festmiddag
Så till kvällen som alla hade längtat till – den
festliga bankettmiddagen. Ett sorl av röster
och skratt i kongresscentrat vittnade om att
stämningen var på topp bland deltagarna.
Till festmiddagen serverades laxtoast till
förrätt, entrecote med potatis och grönsaksröra till varmrätt och som avslutning en god
citronbakelse. Manskvintetten med namnet
”Sånggruppen Men!” bjöd på à capellasång
med så väl kända som okända sånger. Alla i
salen klappade med i takten och deras shownummer avslutades med att de var iklädda
små, tighta glitterdräkter. Alla som var med
på middagen kan nog hålla med om att de fem
gossarna verkligen bjöd på sig själva!
Under middagen delades även den ärofyllda Hedersgaffeln ut. Det här året fick Håkan
Börjesson från …
13
Interacoustics®
… GN Resound ta emot priset. Applåderna dundrade på när Håkan, både glad och
rörd, gick upp på scen. Ett kort tag därefter
började applåderna på nytt att nå oanade nivåer när Håkan (iklädd rosa klänning och
långt blont hår) och Ulrika Fransson (i kavaj)
bjöd oss på kärleksduetter. Efter middagen
var det dans, vilket var perfekt efter allt stillasittande. Det var sånggruppen Soulmate
som fick alla att slå klackarna i taket och
dansa natten lång.
®
leading diagnostic solutions
CE-Chirp®
Effektivare metod för ABR
Ersättningsföreläsare
Med Klick-stimuli
Med CE-Chirp®
Första storförläsningen på fredagen med
Esma Idrizbegovic, medicinsk audiolog, blev
dessvärre inställd på grund av sjukdom. Stor
eloge till organisationskommittén som på
kort tid fann en ersättare, ingen mindre än
psykologiprofessor Björn Lyxell som talade
kring kognitiv, språklig och kommunikativ
utveckling hos döva och gravt hörselskadade
barn med CI – ett ämne som det finns ganska
lite forskning om.
Fokus i denna studie var att undersöka arbetsminne, lexikal och fonologisk förmåga.
Arbetsminnet är särskilt viktigt för utveckling av läsning, skrivning och matematiska
färdigheter. Läs och skrivförmåga kräver
fonologiska färdigheter.
I studien fann man att barn med CI presterade generellt sämre än hörande barn på en
del test – framförallt gällande fonologiskt arbetsminne. Däremot såg man ingen eller liten
skillnad vad det gäller generellt arbetsminne
och visuellt arbetsminne. 65-80% av de barn
med CI som testats har läsförståelse i nivå
med hörande barn. Ålder när de fick sitt CI
verkar ej vara korrelerat till läsförståelse.
Barn med CI har en tendens att använda
mer innehållsord vid skrivning och är bra på
att stava. Björn Lyxell tryckte på att det är
viktigt med samarbete mellan tekniker, läkare, psykologer, logopeder och pedagoger i
arbetet med de här barnen.
Användning av slingsystem
Den första januari 2012 tog Oticon AB över distribution,
service och försäljning för Interacoustics sortiment i Sverige. Vi erbjuder ett brett utbud inom följande områden:
Audiometrar, Tympanometrar, Hörapparatsanpassning, ABR
- OAE - ASSR - REM samt Vestibulär diagnostik (VNG).
Fördelar med CE-Chirp®-stimuli
•Förtydligar amplituden med upp dubbla
storleken jämfört med traditionella stimuli
Kontakta Stefan Pettersson på Oticon om du vill veta mer,
tel. 08-545 227 76 eller [email protected].
•Avsevärt förkortad testtid
•Underlättar tolkning av resultat och en
korrekt fastställd diagnos
Allt inom hörsel
14
Audionomtidningen nr 2 • 2012
Oticon AB - Box 2103 - 103 13 Stockholm - Telefon: 08-545 227 50 - [email protected] - www.oticon.se
Under en av tredje dagens parallellsessioner
berättade Sören Holmberg, ingenjör på Karolinska universitetssjukhuset, om ett projekt
som han har genomfört tillsammans med
Eva Mendel, specialpedagog. Syftet med
projektet var att hitta ett sätt för hörselhabiliteringsteamet att få en översyn av hur
användningen av slingsystemen såg ut på
förskolor i Stockholms län. Projektet innefattade både fasta och portabla system.
Förskolepersonalen fick göra en markering
i ett kontrollschema varje gång som slingorna
användes och i vilket sammanhang t ex vid
sagoläsning eller vid samling. Flera förskolor
påpekade att kontrollschemat var bra och att
schemat påminde personalen om att använda
systemet. Sören Holmberg påpekade att ett
sådant här kontrollschema kan vara en god
idé att använda för att få en överblick av hur
den faktiska användningen av slingorna såg
ut – både när det gäller genomsnittsanvändningen för samtliga förskolor i länet och för
respektive förskola. Exempelvis såg man att
slingorna användes i genomsnitt vid 60% av
samlingarna och 25% vid sagoläsning.
Rehabiliteringsprogrammet ACE
En annan parallellsession handlade om något
som kallas för Active Communication Education program (ACE). Det var ursprungligen
en forskargrupp i Australien som utvecklade
det här rehabiliteringsprogrammet. ACE
är ett interaktivt lärandeprogram, där det
huvudsakliga syftet med programmet är
att minska kommunikationssvårigheterna i
vardagen samt att ge ett verktyg för att bättre
kunna delta i olika sociala samtalssituationer.
Marie Öberg, dr med, audionom, och Therese
Bohn, kurator, berättade under parallellsessionen att de har översatt och utvärderat rehabiliteringsprogrammet. Deras studie riktade
sig till 2 åldersgrupper, dels yngre deltagare
med medelålder 66 år, dels äldre deltagare
87 år eller äldre. Resultatet visade att endast
den yngre gruppen visade en signifikant
förbättring av kommunikationsstrategier
efter avslutat program. Dock upplevde båda
grupperna att de bättre kunde hantera sin
hörselnedsättning och dess konsekvenser.
Hemfärd
Efter ett par intensiva och lärorika dagar (och
kvällar!) i Linköping var det nu dags att packa
väskan och styra kosan till Kalmar. Det var
faktiskt med lite vemod som vi satte oss på
tåget hem. Men den som väntar på något gott
väntar ju aldrig för länge! Nästa år är det dags
för Luleå att stå värd för Audionomdagarna
och det ser vi fram emot.
Vi vill till sist rikta ett riktigt stort och
varmt tack till organisationskommittén och
alla andra medhjälpare som gjorde de här
dagarna intressanta, spännande och roliga.
Ni har gjort ett fantastiskt jobb! ■
Kristina Gullberg
[email protected]
Marielle Hallberg
[email protected]
Detta var vårt urval av föreläsningar från konferensen, som innehöll fler intressanta föreläsningar. För vidare information se konferensens
webbplats: http://www.temahorsel2012.se
Foto: Birgitta Larsby och Marie Wennerberg
Audionomtidningen nr 2 • 2012
15
Creative Republic
Vindfritt för folk i farten
DETTA ÄR EN ANNONS
Cykel, häst eller båt spelar ingen roll. Niki Westerberg är en
fartfylld kommunikationschef som har testat Windfree. Vi
träffar henne för att höra vad det innebär att leva med nedsatt
hörsel och i vilka situationer Windfree kan hjälpa …
Verklig storlek
Ljudår före andra hörapparater
Nya Starkey Xino - drar allas öron åt sig
Våra ingenjörer har kämpat hårt för att ge mer av allt - på ännu
mindre yta. Nya Xino har en inbyggd telespole och finns i 12 olika
färger. Volym och program justeras med hörapparatens touchkontroll.
Under det nanobehandlade höljet ryms sofistikerad mikroteknologi
som tar hörupplevelsen till nya höjder. Xino klarar nästan alla typer
av hörselnedsättningar, från lätt till grav. Läs mer på www.starkey.se
eller ring oss på 08-442 48 90. E-post: [email protected]
16
Audionomtidningen nr 2 • 2012
D
et är fredag eftermiddag och utanför fönstret ser jag Niki komma småspringande. Vi har stämt träff på restaurang
Mamadou för en sen lunch. Mamadou är ett
populärt lunchställe och trots att klockan är
13.00 får vi jaga iväg en av Nikis kollegor
för att få ett bord.
Niki berättar om sin hörselskada. Redan
som litet barn hade Niki nedsatt hörsel. Man
upptäckte tidigt att hon hörde 80 procent på
vänster öra och 60 procent på höger öra. Med
tiden blev det sämre och man övervägde att
operera. Blotta tanken på risken att hörseln
i stället skulle bli sämre gjorde dock att
man avstod.
– Man klarar sig förvånansvärt långt med
att skärpa sina övriga sinnen, säger Niki och
berättar om förmågan att läsa läppar och vikten av att placera sig strategiskt i ett rum för
att uppfatta vad som sägs.
– Svårast är lågmälda män med skägg,
säger Niki och skrattar.
Med tiden blev hörseln sämre och till slut
var det Nikis familj som tröttnade och tyckte
att det var dags för hörapparater. Landstinget hade inte så många modeller att välja
mellan, så det slutade med ett besök på Sophiahemmet. 38 000 kr och två fantastiska
hörapparater senare förändrades tillvaron
rejält för Niki.
– WOW, vilken känsla att höra ALLT. Helt
plötsligt kunde jag höra ljudet av en hand som
stryker ett tyg … . Eller ett privat samtal fem
rader bort på bussen. Det har sina nackdelar
att höra bra också … . Jag fick lov att vänja
mig gradvis, berättar Niki.
Vid den här tiden jobbade Niki som
pressekre­terare. Med hjälp av en teleslinga
kopplad till telefonen kunde hon få sina
samtal rakt in i örat – utan vare sig headset
eller blåtand.
– Det var fantastiskt att slippa läsa protokoll för att förstå vad som sagts i möten,
säger Niki.
I dag jobbar hon som kommunikationschef på ledarna. Hon är en aktiv och driven
person som vägrat låta sitt handikapp bli en
begränsning i livet. Vid sidan av arbetet spenderar hon en stor del av sin tid på hästryggen
och i kören. Sommartid blir det också en och
annan båttur med familjen. Niki gillar farten. Både i galopp och på sjön. Men inte det
brus som fartvinden ger i hörapparaterna.
Niki beskriver:
– Om du tänker dig ljudet av vind som
blåser rakt in i en mikrofon. Minst sagt obehagligt. Därför stängde jag alltid av dem i
båten. Problemet blev bara att jag inte hörde
vad min man sa till mig.
– Hoppa! skrek han när vi skulle lägga till.
Jag vände mig om för att se vad han ville.
PANG, sa det och där satt vi i bryggan … .
Niki har testat Windfree både i båten och
på hästryggen. Resultatet är att hon slipper
välja: att höra vad människor säger eller att
slippa tröttande vindbrus.
– Det är helt fantastiskt! Allt vindbrus
försvinner och jag kan höra perfekt, berättar Niki.
Också vid hästhoppning har hon haft
glädje av sina Windfree.
– För att höra min tränares instruktioner
inför varje hinder, måste jag höja volymen
Audionomtidningen nr 2 • 2012
till max på mina hörapparater. Tidigare blev
det fullständigt outhärdligt med det vindbrus
som följde. Nu hör jag tränaren perfekt och
kan koncentrera mig på hästen och hoppningen i stället.
På frågan om vad som skulle kunna bli
bättre svarar Niki att hon har en enda önskan. En lyxvariant på Windfree som kan
fästas direkt på ridhjälmen. Något för nästa
modell kanske?
Fakta Windfree
Windfree är framtaget för att skydda ett
naket öra från vind eller fartvind. Produkten
utvecklades först för att hjälpa cyklister att
skydda sina öron från bedövande vindbrus.
I tester har det visat sig att Windfree har
betydligt fler målgrupper. Inte minst bland
hörselskadade och personer med tinnitus.
Uppmätt effekt i vindtunnel: -20 db. ■
Windfree
Dag Nordström
Askholmsvägen 2, 725 92 Västerås
Tel. 0706 – 99 82 99
http://www.windfree.se/
17
Fritt Val av hjälpmedel
Demo öra med dummies
medföljer vid första
beställningen av BABY440.
Remissvar från SvAf
Delaktighet
Redan idag är det en mycket viktig del i vårt
arbete att individer med funktionshinder
skall vara så delaktiga som möjligt i de val
som finns att göra. Fritt val av hjälpmedel kan
förstärka detta arbete. Individens delaktighet
ger ökad användning - nyttoeffekt.
Förskrivningsprocessen
För att audionomen skall känna sig trygg i sin
roll som förskrivare i ett system med fritt val
av hjälpmedel måste det finnas klara tydliga
direktiv hur det skall hanteras.
Audionomer möter brukare i en rehabiliteringsprocess som innehåller många olika
delar och moment. Val och utprovning av
hörapparat är ofta en del av denna process.
Hörapparat är en högteknologisk medicinteknisk produkt där brukaren kan ha svårt att
sätta sig in vilka audiologiska funktioner som
motsvarar deras behov. Brukaren behöver audionomens kunskap och vägledning i detta
val. I denna situation kan brukaren komma
i en viss beroendeställning till sin audionom
och måste förlita sig på audionomens kunskap och erfarenhet. Information till brukaren är den viktigaste delen för att kunna ge
möjlighet till ett adekvat val. Informationen
måste vara opartisk. Ekonomiska intressen
får inte på något sätt styra informationen.
Fritt val av hjälpmedel fokuserar mycket
på själva produkten. Helhetssynen på brukaren i rehabiliteringsprocessen måste upprätthållas även i denna situation. Om det är
aktuellt att blanda in fler yrkeskategorier i
processen är tydliga remissvägar viktigt.
Kvalitetssäkring och kontroll
Tydliga kvalitetskrav på hörselrehabiliteringsprocessen måste finnas och kontrolleras
av eventuell kontrollmyndighet. Hörselrehabiliteringsprocessen tar tid. Kvalitetssäkring
av hörapparatsutprovning och dokumentation ska ej behöva stå tillbaka för ett produktionskrav.
Upphandling – fritt val
Traditionell upphandling av sortiment borde
inte utgöra en begränsning av utbudet och
valfriheten. Det bör gå att förskriva produkter
även utanför upphandlat sortiment när behovet finns för att stärka de brukare som ej vill
eller har möjlighet att göra ett val. Fritt val
av hjälpmedel ger ytterligare möjligheter att
tillgodose brukarnas önskemål. Det ger också
fler brukare ekonomiska möjligheter att välja
utanför upphandlat sortiment. Ökad delaktighet – ökat användande – nyttoeffekt.
Hälso-och sjukvådslagen
Det krävs en tydlighet i vad som gäller för
brukaren i frågor som om att fritt val av hjälpmedel inte omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, service av hjälpmedel, eget ägande,
vad som gäller när ett hjälpmedel döms ut
och när och hur brukaren kan få möjlighet
till nya hjälpmedel. Hjälpmedelschecken och
servicekontot för reparationer bör ligga på en
rimlig nivå. Om inte riskerar ovan nämnda
nyttoeffekt att utebli.
Fritt Val
Hörselvården i Sverige är just nu inne i en
förändringsfas där stora förändringar sker
och allt fler audionomer anställs av privata
arbetsgivare. SvAf är som grupp positiv till
brukarnas delaktighet i sin hörselrehabilitering. Dock finns det en viss oenighet huruvida hörapparat är ett lämpligt hjälpmedel att
ingå i ett system med fritt val eller inte. ■
Svenska Audionomföreningen
2012-04-25
genom Rebecca Johansson, ordförande
Barnregiondag 2011
BABYPAKET
WIDEX BABYTM440
UNIK DESIGN
FÖR SMÅ BARN
BABY440 är liten, lätt och har flera säkerhetsfunktioner.
Hörapparaten kan presenterad ljud utöver 10kHz för bästa
ljudkvalitet och för att stödja tal utvecklingen. Standardinsatser
underlättar anpassningen.
BABY440 är snabb att anpassa och har ny programvara som
tar hänsyn till små barns unika behov.
Se www.widex.nu eller
www.widex.pro för vidare
information, eller ring oss
på tel: 040-680 14 00.
18
Audionomtidningen nr 2 • 2012
Vid beställning ingår artiklarna ovan:
BABY-bok med ljud, Nallebjörn, ChiWi ryggsäck,
BABY-mössa och BABY-kit (skötselväska).
Eskilstuna Hörcentral var 2011 års arrangör
för Barnregiondagen, en dag där vi årligen
träffas för att diskutera aktuella ämnen och
lyssna på intressanta föreläsare som bjudits
in. Dagen till ära så sken solen i kapp med
sammanlagt 18 barnaudionomer från Örebro,
Falun, Linköping, Gävle, Västerås, Uppsala
och Eskilstuna. Vi saknade våra kollegor från
Karlstad och Norrköping som denna gång
inte kunde vara med.
På agendan stod två föreläsare, barnläkare
Anders Wallin från Mälarsjukhuset, som föreläste om genetik och syndromala hörselnedsättningar. Tyvärr fick den andra föreläsaren förhinder men det gav oss en möjlighet
att diskutera rutiner och arbetssätt runt våra
barn och ungdomar med hörselnedsättning.
Vi kom även in på spädbarnsdiagnostik som
är ett kärt ämne. Vi diskuterade även vikten
av god hygien vid bl.a MRSA.
Audionomtidningen nr 2 • 2012
Hösten 2012 får vi åka till Gävle som då
arrangerar denna dag. Vi har årligen träffats i lite drygt 20 år och det är något vi ser
fram emot. ■
Barnaudionomer i Eskilstuna
vid pennan Malena Nilsson
19
Vill du utvecklas som audionom?
Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Vi kan erbjuda dig
• Trygg anställning
• Teamarbete
• Specialistområden
• Utbildning/forskning
• Stockholms bästa utsikt!
Vi jobbar utifrån ett helhetsperspektiv
där det pedagogiska förhållningssättet är
ett viktigt verktyg.
Tid, engagemang och resurser finns
för att du ska kunna vidareutvecklas som
audionom.
Du väljer själv om du vill fokusera inom
habilitering, rehabilitering och/eller
diagnostik.
Det moderna samhället
kräver nya lösningar
Att kunna samspela med andra och ha förutsättningar att delta aktivt är viktigt i
vår tid. I dagens samhälle finns många ljudmiljöer som är krävande för människor
med nedsatt hörsel.
Comfort Digisystem förtydligar tal och rensar bort störande bakgrundsljud innan
det når hörapparaten eller hörselimplantatet. Det renare ljudet gör det lättare att
höra, förstå och vara delaktig – vilket frigör energi till både jobb och fritid.
Tusentals nöjda användare kan berätta vad Comfort Digisystem betyder för dem och
vi arbetar ständigt för att många fler ska få uppleva detsamma.
Vårt glada gäng söker ständigt efter
nyfikna och engagerade kollegor.
Är du intresserad?
Hör av dig till någon av enhetscheferna:
Birgitta Westling på Diagnostik
[email protected]
Gunilla Gårdstedt på
Hörselhabilitering Barn och Ungdom
[email protected]
Stefan Pettersson på
Hörselrehabilitering Vuxna
[email protected]
www.karolinska.se/horsel
20
www.comfortaudio.se | [email protected]
| Tel 035 - 260
00
Audionomtidningen
nr 216
• 2012
Audionomtidningen nr 2 • 2012
21
Så gör man ett TeMa Hörsel
Tack ännu en gång för alla härliga år som
jag haft tillsammans med er. Att få resa runt
som jag gjort i hela Sverige och träffa er och
prata hörapparater är det bästa yrkesval jag
kunde gjort. ■
Håkan Börjesson
Nomineringen
Namnet ”TeMA Hörsel” på den konferens som
våra tre yrkesföreningar SvAf, SMAF och STAF
arrangerar gemensamt, myntades första
gången 1997, då Linköping också stod som
värd. I förkortningen TeMA står Te för tekniker, M för medicinare och A för audionomer.
Redan år 1994 hade SvAf och STAF haft gemensamma kursdagar i Göteborg. Året därpå
1995 kom också SMAF med och konferensen
hölls då på kursgården Aronsberg strax utanför Bålsta. Efter 1997 har TeMA Hörsel hållts
vart tredje år och mellanliggande år har respektive förening anordnat egna kursdagar.
Det unika och fina med TeMA-konferenserna är mötet över yrkesgränserna. Vi bidrar
med olika typer av yrkeskompetens, vilket ger
en bättre helhetsbild av audiologin i Sverige.
Forts från sid 9, ”Ushers syndrom …”
Platsannonsera
i
Audionomtidningen
1/4-sida (92x132mm) – 800:1/2-sida (186x132mm) – 1 600:Annonsmaterial
(word eller PDF)
sänds till:
[email protected]
22
… Ushers syndrom kan finnas i det kroppsliga, till exempel ögon och öron och för
vissa även balans, eller i det psykologiska,
till exempel hur man hanterar förändringar i
livsvillkor och i det sociala som till exempel
handlar om det nätverk som finns omkring
oss. Dessa mekanismer samverkar troligtvis
och påverkar individer på olika sätt.
Vi är också intresserade av om det finns
mekanismer som fungerar skyddande för
personer med Ushers syndrom, som t ex när
man under sin livstid gradvis får en försämrad syn, vilka strategier har jag för att klara
mig genom svåra perioder?
Exempel på detta kan vara att veta vart jag
skall vända mig för att få hjälp eller vilket socialt nätverk som finns runt omkring mig.
Vidare planerar vi för att genomföra intervjuer med personer som har Ushers syndrom.
Audionomtidningen nr 2 • 2012
Kollegorna på GN ReSound AB
Detta för att mer ingående kunna få kunskap
om vilka skeenden som påverkar den psykosociala hälsan och vilka strategier som personer med Ushers syndrom använder sig av.
Detta forskningsprojekt kan i framtiden leda
till att stödinsatser riktas eller utformas på
sätt som är mer lämpliga för personer med
Ushers syndrom samt ta vara på de resurser
och skyddsstrategier som personer med Ushers syndrom har och utvecklar, så att den
psykosociala hälsan förbättras. ■
Moa Wahlqvist
Doktorand vid Institutet för handikappvetenskap
Beroendemåtten i de olika ljudmiljöerna
är responstid, andel korrekta svar samt subjektiva skattningar av ansträngning och störning i varje arbetsuppgift. De slutliga resultaten från den hörselskadade gruppen kommer
att jämföras den hörande gruppen matchade
för ålder och utbildningsnivå.
Projektet är tvärvetenskapligt i den meningen att audionomer, läkare, psykologer
och ingenjörer samarbetar för att försöka
ge en mer komplex bild på hörselskadades
situation i arbetslivet. Datainsamlingen beräknas vara avslutad mars 2012 och därefter
kommer analys av data att ske senare under
våren. Inblandade i projektet är handledare
Björn Lyxell, Claes Möller och Stephen
Widén samt tre forskningsaudionomer och
två forskningsingenjörer från Audiologiskt
Forskningscentrum vid USÖ. ■
Håkan Hua
Leg audionom/doktorand
[email protected]
Svenska
Audionomföreningens
styrelse 2012/13
Ordförande
Rebecca Johansson
Audionommottagningen
551 85 Jönköping
Tel: 0730–63 11 64
e-post: [email protected]
Vice ordförande/sekreterare
Margareta Widman-Notsten
Hörcentralen
Kalix sjukhus
952 82 Kalix
Tel: 0923 – 764 20
e-post: [email protected]
Kassör
Barbro Frindberg
Hörseltjänst
Stellan Mörnersgata 8
302 26 Halmstad
Tel: 035–18 48 18
e-post: [email protected]
Medlemsregistrerare
Satu Turunen-Taheri
Karolinska Institutet
Alfred Nobels Allé 10
141 83 Huddinge
Tel: 073 – 969 71 78
e-post: [email protected]
Tidningsansvarig
Heléne Hjertman
Hörselvården
Universitetssjukhuset
581 85 Linköping
Tel: 013–22 14 77
e-post: [email protected]
Hemsidesansvarig
Katarina Helleberg
Audiologiska avdelningen
Skånes Universitetssjukhus
205 02 Malmö
Tel: 040–33 22 05
e-post: [email protected]
Ledamöter
Daniel Vigertsson
Hörcentralen
Kungsgärdets center
S:t Johannesgatan 28A
750 26 Uppsala
Tel:
e-post:
Forts från sid 7, ”Hörselskadade i …”
Ny medlemsansvarig
Vi har en ny medlemsansvarig i föreningen,
Satu Turunen-Taheri, som tacksamt tar emot
era mejladresser till medlemsregistret, för
att underlätta för informationsutskick samt
utskick av medlemsavgiften. Skicka till medlemsregistrerare: [email protected] ■
Deadline för nästa nummer:
24/8
Jag är så glad och stolt över att ha fått hedersgaffeln och jag vill tacka er alla audionomer
i hela Sverige för den fina utmärkelsen.
Stort tack även till mina arbetskamrater
som nominerat mig och till SvAF:s styrelse
som valde mig. Utan er hade jag inte fått
hedersgaffeln.
Genom åren har jag, och kanske många
med mig, alltid skojat när de börjat läsa upp
motiveringen till hedersgaffeln att nu är det
min tur, men så har det ju inte blivit för mig
förrän nu. När jag började ana att det kunde
vara jag i år så blev jag först helt tom men
sedan kom glädjen och den stunden kommer
jag att ha med mig resten av livet.
Vad kunde vara bättre än att på min näst
sista arbetsdag innan pensionen få den finaste utmärkelsen som en audionom kan få.
Diplomet och gaffeln har fått en hedersplats
i hemmet där jag ser det varje dag.
Vi vill nominera Håkan Börjesson, GN ReSound AB, till 2012 års hedersgaffel.
Håkan började i hörselbranschen 1981
och är ett välkänt ansikte för i stort sett
alla som jobbar med hörselvård. Oavsett
var Håkan har arbetat så har han alltid
haft kunden i fokus och då menar vi både
de som jobbar inom hörselvården men också
patienten/kunden/slutbrukaren. Håkan har
jobbat på hörselkliniker med både hörapparatsanpassning och cochleaimplantat. Han
har också jobbat som säljare på flera olika
hörapparatföretag. Det Håkan inte vet om
hörsel – är nästan inte värt att veta.
Håkan jobbar nu sina sista dagar, på
Tema Hörsel i Linköping, inför pensionen!
Att bli pensionär kommer inte göra att Håkan sitter still och rullar tummarna. Nej
tvärtom! Nu kommer han få tid att umgås
med sina barn och barnbarn, laga god mat,
gå på teater och framför allt: TRÄNA, löpning, spinning, styrketräning mm. Det har
varit en stor fröjd att få jobba med Håkan:
glad och sprallig och snabb i allt han gör det har inte varit en tråkig stund på jobbet
med Håkan som kollega. Att ge hedersgaffen till en riktig hedersknyffel skulle göra
oss alla arbetskamrater, så otroligt glada!
Lycka till Håkan med allt du företar dig och
framför allt MARATHON i Berlin i höst!
Älskar dig!!
Nu har vi under mer än ett år levt med TeMa
Hörsel. Vi har planerat, funderat och fixat.
Det är mycket som ska fungera den dagen
det äntligen är dags. Viktigt att bjuda in föreläsare och veta att de verkligen vill och kan
komma. Man måste också ha koll på luncher
och middagar till alla deltagare och var de
ska bo. Lite trevligt program på kvällen är
också ett måste och var ska kvällsprogrammet äga rum? Allt detta diskuterades under en
massa lunchmöten. När så programmet börjar
ta form och svaren från huvudföreläsarna
börjar komma in så behövs ju också någon
som inviger konferensen.
Nästa steg är när alla abstrakt för föreläsare och posters strömmar in och de ska läsas
och hamna på rätt plats. Väskor, pennor och
namnlappar ska bestämmas, designas och
beställas. Underhållning bokas, maten provsmakas, abstraktbok och gåvor beställas och
ekonomin stämmas av. Vem ska jobba med
registreringen, dela ut väskor och namnbrickor och vem ska hjälpa till med mikrofonerna
eller vara presentatör?
Dessutom många orosmoment: Har vi ett
tillräckligt bra program? Vill någon komma
hit? Kommer vi att ha tillräckligt med föreläsare och kommer utställarna i år? Kommer
pengarna att räcka till allt vi vill göra?
Så börjar man närma sig den stora dagen,
planeringssammanträden, sammanträden i
organisationskommittén, fotografering av
organisationskommittén, hantering av leveranser, korrekturläsning av program- och
abstractbok, test av pennor, packning väskor
och återigen packning väskor!
Så slutligen kan vi (lite trötta) med stor
glädje hälsa er välkomna till Linköping och
TeMA Hörsel 2012. Vi räknar med att många
viktiga och grundläggande frågeställningar
tas upp, ventileras och diskuteras.
Vi tackar för oss, och vandringsgaffeln
åker vidare för att landa i Luleå där vi träffas nästa år i maj. ■
Årets Hedersgaffel
Att vänta en glädje
är också en glädje.
Tankeko
rt
, Pedagogförlaget AB
Audionomtidningen nr 2 • 2012
Anna Kennryd
Hörselsnäckan
Östra Balkåkravägen 301
271 93 Ystad
Tel: 073–83 98 863
e-post: [email protected]
Ulrika Lindh-Sporre
Hörcentralen
Visby lasarett
621 84 Visby
Tel: 0498 –26 33 84
e-post: [email protected]
Pennie Hertzman
Karolinska universitetssjukhuset
Hörsel- och balanskliniken, Rehab vuxna
Tibeliusgatan 12, 9tr
118 95 Stockholm
Tel: 08–616 59 23
23
En serie hörapparater med helt trådlös teknik
www.gnresound.se
24
Audionomtidningen nr 2 • 2012