Comments
Description
Transcript
”Hon har SFI-uttal”
”Hon har SFI-uttal” En perceptionsstudie om hur vuxna andraspråksinlärare uppfattar modersmålssvenska och andraspråkssvenska Lili Schmidt Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet Masteruppsats, 30 hp Masterprogram i språkvetenskap med inriktning mot tvåspråkighet Vårtermin 2014 Handledare: Kari Fraurud English title: “She has an SFI pronunciation” – A study about how adult second language learners perceive native and non-native Swedish ”Hon har SFI-uttal” En perceptionsstudie om hur vuxna andraspråksinlärare uppfattar modersmålssvenska och andraspråkssvenska Lili Schmidt Sammanfattning Att kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning för att andraspråksinlärare av svenska ska kunna bli fullständig deltagare i dagens flerspråkiga svenska samhälle. Den här studien har till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras sociolingvistiska medvetenhet. Detta testas och analyseras genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur L2-lyssnare bedömer olika talare, hur de förklarar sin bedömning och hur de uppfattar sig själva jämfört med olika talare. En bakgrundsenkät används för att samla in information om språklig erfarenhet och koppla den till L2-lyssnarnas bedömningar. Resultaten pekar mot att studiens L2-lyssnare varierar väldigt mycket vad gäller kunskaper i variation, och vissa lyssnare verkar även ha helt identiska bedömningar med modersmålskontrollgruppen. Studien har däremot inte kunnat påvisa någon korrelation mellan språklig erfarenhet och L2-lyssnarnas bedömningar. Det presenteras möjliga tolkningar av och förklaringar till vad som kan ha påverkan på L2lyssnares kunskaper. Nyckelord: andraspråksinlärare, andraspråkssvenska, andraspråkstillägnande, lyssnarexperiment, sociolingvistisk medvetenhet, svenska som andraspråk, tillägnande av variation ii ”She has an SFI pronunciation” A study about how adult second language learners perceive native and nonnative Swedish Lili Schmidt Abstract Being able to identify and understand different varieties of the target language is a fundamental condition for learners of Swedish as a second language in order to gain full language proficiency and become a participant in today’s multilingual Swedish society. The present study is an explorative investigation of how adult second language learners acquire knowledge of native and non-native variation in Swedish and of sociolinguistic awareness. A listening experiment is used to collect and analyse data in three steps, i.e. how L2 listeners judge different speakers, how they explain their judgements, and how they perceive their own Swedish compared to different speakers. A questionnaire is used to collect information about language experience and to find correlations between this and L2 listeners’ judgements. The results indicate that L2 listeners’ knowledge of variation varies to a great extent, and that some of them seem to have identical judgements to the native control group. The data in this study does not support that there are any correlations between L2 listeners’ language experience and judgements. Possible interpretations and explanations of what can affect L2 listeners’ knowledge are presented as well. Key words: acquisition of variation, L2 Swedish, listener experiment, second language acquisition, second language learner, sociolinguistic awareness, Swedish as a second language iii Förord Att vara andraspråkstalare samtidigt som lärare i svenska som andraspråk utmanar en att bli mer uppmärksam på olika impulser och värderingar från omgivningen. Även om jag anser mig som avancerad andraspråkstalare talar jag en i viss mån målspråksavvikande varietet av svenska, en varietet som ofrånkomligt har drag som i mer eller mindre utsträckning avslöjar min språkliga identitet. Jag lade märke till att olika människor i det svenska samhället har mycket olika värderingar om min svenska. Mina elever oavsett undervisningsnivå uppfattar mig som infödd talare eller åtminstone som uppväxt i Sverige. Däremot har modersmålstalare av svenska varierande värderingar, vissa anser att något avvikande alltid hörs i mitt tal, medan andra anser att jag rentav pratar en perfekt svenska. Detta gjorde mig intresserad av att genomföra en studie med fokus på hur olika individer förhåller sig till modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt vilka värderingar de har om en sådan variation. Det hjälper mig, å ena sidan, att förstå den socialisationsprocess jag och en stor grupp andraspråksinlärare går igenom, och bidrar, å andra sidan, till andraspråksforskning och undervisning. Jag vill rikta ett stort tack till min handledare, Kari Fraurud, för hennes goda handledning. Jag vill även tacka de elever, kollegor och universitetsstudenter som medverkat till att kunna genomföra den här studien. Slutligen vill jag också tacka mina anhöriga som bistått mig så mycket under den här svåra terminen. iv Innehållsförteckning 1 Introduktion .......................................................................................................................1 1.1 Syfte......................................................................................................................1 1.2 Disposition ............................................................................................................2 2 Bakgrund ...........................................................................................................................2 2.1 Migration och svenska som andraspråk för vuxna invandrare i Sverige..................2 2.2 Skillnader mellan inföddas och icke-inföddas perceptionsförmåga ........................3 2.3 Tillägnande av språklig variation och sociolingvistisk medvetenhet .......................3 2.3.1 Främmandespråksinlärares tillägnande av variation ....................................5 2.3.2 Andraspråksinlärares tillägnande av variation .............................................7 2.4 Sociolingvistisk medvetenhet i en svensk kontext ..................................................8 2.5 Forskningsfrågor ...................................................................................................9 3 Metod ............................................................................................................................... 11 3.1 En explorativ lyssnarstudie .................................................................................. 11 3.2 Deltagare ............................................................................................................. 12 3.2.1 Talare ........................................................................................................ 12 3.2.2 L2-lyssnare ............................................................................................... 16 3.2.3 Kontrollgrupp ........................................................................................... 17 3.3 Forskningsinstrument .......................................................................................... 17 3.3.1 Lyssnarexperiment .................................................................................... 17 3.3.2 Ljudinspelning .......................................................................................... 19 3.3.3 Bakgrundsenkät ........................................................................................ 19 3.3.4 Pilotexperiment......................................................................................... 19 3.4 Genomförande ..................................................................................................... 20 3.4.1 Tillgång till miljön .................................................................................... 20 3.4.2 Datainsamling ........................................................................................... 20 3.4.3 Etiska överväganden ................................................................................. 21 3.5 Analysmetoder .................................................................................................... 21 4 Resultat Del I – En översiktlig bild av studiens L2-lyssnare .......................................... 22 4.1 L2-lyssnarnas bakgrund ....................................................................................... 22 v 4.2 L2-lyssnarnas bedömningar ................................................................................. 24 4.2.1 L2-lyssnarnas bedömningar i förhållande till talarnas självbedömning ...... 25 4.2.2 Fyra bedömningsmönster .......................................................................... 29 4.3 L2-lyssnarnas förklaringar ................................................................................... 30 4.3.1 Frekventa kategorier och egenskaper ........................................................ 31 4.3.2 Förklaring och bedömning ........................................................................ 35 4.4 L2-lyssnarnas självperception .............................................................................. 37 4.4.1 Självperception och bedömning ................................................................ 37 4.4.2 Självperception och förklaring .................................................................. 38 4.5 Sammanfattning .................................................................................................. 39 5 Resultat Del II – Modersmålslika L2-lyssnare ............................................................... 40 5.1 L2-lyssnarnas bedömningar i förhållande till kontrollgruppens bedömningar ....... 40 5.2 Modersmålslika L2-lyssnares bakgrund ............................................................... 41 5.3 Modersmålslika L2-lyssnares förklaringar ........................................................... 42 5.4 Modersmålslika L2-lyssnares självperception ...................................................... 43 5.5 Sammanfattning .................................................................................................. 44 6 Diskussion ........................................................................................................................ 44 6.1 Variation i L2-lyssnarnas identifikationsförmåga ................................................. 44 6.2 Brist på relation till erfarenhet ............................................................................. 46 6.3 ”Hon pratar inte snabt och har SFI uttal” [sic] – Om L2-lyssnarnas förklaringar och självperception ................................................................................................... 47 6.4 Vad måste egentligen tillägnas? ........................................................................... 48 6.5 Metoddiskussion ................................................................................................. 50 7 Slutsats ............................................................................................................................. 51 8 Referenser ........................................................................................................................ 53 9 Bilaga ............................................................................................................................... 55 Bilaga 1: Talarnas bakgrundsenkät ............................................................................ 55 Bilaga 2: Lyssnarexperimentets enkät ........................................................................ 59 Bilaga 3: Transkription av talproven .......................................................................... 61 Bilaga 4: L2-lyssnarnas bakgrundsenkät .................................................................... 63 Bilaga 5: Kontrollgruppens bakgrundsenkät .............................................................. 66 Bilaga 6: Hierarkisk klusteranalys av lyssnargrupper ................................................. 69 vi 1 Introduktion “Today’s multilingual urban spaces in Scandinavia encompass a wide diversity of ways of speaking the majority languages, including learners’ language, styles associated with multiethnic urban youth and potentially emerging local sociolects” [...] “we are only now beginning to understand the complexity of this linguistic reality” (Bijvoet & Fraurud 2010:170) För att kunna upptäcka mer av den här komplexa språkliga verkligheten behöver vi undersöka dess komponenter, dvs. hur en stor uppsättning individer med olika kulturella och språkliga förutsättningar blir språkbrukare i den här kontexten och hur deras språkbruk formas i enlighet med dessa förutsättningar. De heterogena grupper av människor som av olika anledningar flyttar till Sverige från världens alla hörn utgör en stor del av den lingvistiska komplexiteten. De börjar ett nytt liv här med att läsa svenska inom utbildningen svenska för invandrare (SFI) och svenska som andraspråk (SVA) i förhoppningen att tillägna sig tillräckligt med språkkunskaper som ett av nyckelinstrumenten i integrationsprocessen. Sådana omständigheter skapar, å ena sidan, multikulturella och språkligt sett multikompetenta identiteter (Cook 1999) och, å andra sidan, nya kategorier av språkbrukare och språkbruk. Det här fenomenet kräver därmed mer ingående lingvistiska och sociala analyser. En komplex komponent av den här multikompetensen är individens perceptionsförmåga som kan hjälpa oss skaffa mer kunskap om hur olika sociala och språkliga dimensioner interagerar med varandra. Tillägnandet av perceptionsförmågan på det nya språket gör det möjligt bl.a. att individen blir sociolingvistiskt medveten om omgivande variation mellan och inom individer. Tillägnandet av den här sociolingvistiska medvetenheten, dvs. ”the awareness of linguistic differences and social meanings associated with these” (Bijvoet & Fraurud 2010:172), är därför av stor betydelse för både inlärarindividen och majoritetssamhället. Att kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning för den nyankomna individen för att kunna bli en fullständig deltagare i dagens flerspråkiga svenska samhälle. Forskning om den så kallade Type 2-variationen hos inlärare har fokuserat på hur andraspråksinlärare tillägnar sig aspekter av målspråket i produktion som avspeglar en sociolingvistisk variation (Mougeon et al. 2004:409). Andra studier (t.ex. Bayley & Regan 2004; Clark & Schleef 2010) har hävdat att det att uppnå en fullständig kompetens i ett andraspråk kräver ett fullständigt tillägnande av sociolingvistisk kompetens på det här språket. Att man inte tillägnar sig en sådan kunskap kan leda till perceptiva begränsningar och missbedömningar av andra talare (Bijvoet & Fraurud 2006:9). 1.1 Syfte Eftersom den sociolingvistiska medvetenheten har en central roll i inlärningsprocessen är det av stor betydelse att undersöka i vilken utsträckning och under vilka omständigheter 1 andraspråksinlärare kan tillägna sig en sådan kunskap. Dagens flerspråkiga Sverige är särskilt i behov av att kartlägga hur vuxna individer kan fungera med det språkliga och kulturella kapitalet som majoritetssamhället ställer till deras förfogande. Den här studien har därför till syfte att fokusera på en sådan frågeställning och att med ett explorativt angreppssätt undersöka vuxna andraspråksinlärares perception av och uppfattningar om språklig variation i svenska. 1.2 Disposition Studien innefattar sju avsnitt och många sektioner. Avsnitt 1 är inledning till studiens syfte och disposition. I avsnitt 2 kommer jag att redovisa tidigare forskning som tjänar som teoretisk ram för studiens syfte och som utgångspunkt för studiens genomförande. Jag beskriver sedan studiens deltagare, miljö, forskningsinstrument, genomförande samt etiska överväganden i avsnitt 3. Studiens resultat och dess analys presenteras i två delar, i avsnitt 4 samt i avsnitt 5, och diskuteras sedan i avsnitt 6. Slutligen sammanfattar jag studien och ger förslag på framtida forskning i avsnitt 7. 2 Bakgrund 2.1 Migration och svenska som andraspråk för vuxna invandrare i Sverige ”Sverige är idag liksom de flesta länder i västvärlden ett invandringsland i den bemärkelsen att fler vandrar in i än ut ur landet” (Hyltenstam et al. 2012:43). Det innebär att samhället kommer att bli mer och mer flerspråkigt, men samtidigt att en stor heterogen grupp av människor är i behov av att lära sig landets huvudspråk, svenska. Den sistnämnda omständigheten ledde till tillkomsten av SFI och dess fortsättning, SVA, som bemöter frågan om språkinlärning i integrations-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiskt avseende. Detta sker genom att ”ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket” samt ”att ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv” (SKOLFS 2009). ”Det svenska språket kommer för sfi-studerande att fungera som ett andraspråk eftersom det lärs in i samband med socialisation i ett nytt samhälle” (Hyltenstam et al. 2012:369). En sådan socialisationsprocess innebär bl.a. att andraspråksinläraren tillägnar sig rådande normer och regler i det nya samhället och strävar efter målet att bli en fullständig deltagare i detta samhälle. Socialisationsfrågan behandlas i den centrala kursplanen genom att ”eleven ska också utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige” (SKOLFS 2012). Wellros (2004) diskuterar hur språk och kultur bemöts i SFI-undervisningen och hävdar att diskussioner om kulturella skillnader ofta leder till ”vi-och-domkonstellationer” och därmed kontraster mellan invandrare och svenskar i ett sammanhang 2 med invandrarskap i fokus (ibid:657). Detta kan i sin tur tolkas av andraspråksinläraren som att skillnader i normer är ett slags uttryck för etnicitet (ibid). Med tanke på att vuxna andraspråksinlärare har synnerligen varierande förutsättningar vad gäller deras kontakt med målspråkssamhället har SFI- och SVA-undervisningen ett stort ansvar för hur inlärare kommer igång med socialisationsprocessen och för tillägnandet av grundläggande sociolingvistiska kunskaper. Många inlärare har enbart undervisningen som inflöde eller åtminstone som ett primärt inflöde i språkinlärningen. Därför eftersträvas en kartläggning av hur inlärares sociolingvistiska medvetenhet formar sig i samband med de språkresurser som är tillgängliga för dem i samhället. 2.2 Skillnader mellan inföddas och icke-inföddas perceptionsförmåga Perceptionsstudier som forskar om hur inlärare tillägnar sig en perceptionsförmåga på ett annat språk baseras på en kategorisk skillnad mellan infödd och icke-infödd kompetens. I motsats till icke-infödda är, i dessa studier, den infödda individen “language expert” (Rampton 1990), ”the repository of the language” (Davies 2008:433) och “selected to act as standards of comparisons” (Fraurud & Boyd 2011:71). Den infödda individen skiljer sig från den icke-infödda i att han eller hon tillägnar sig likadana kompetenser som andra infödda medan icke-infödda individer uppnår väldigt varierande nivåer av kunskap (Cook 1999:190). Detta avspeglas också i att infödda individer känner igen varandra genom en intuitiv känsla och genom i samhället rådande kulturella normer (Davies 2008:433). Detta innebär i sin tur att de har intuition för att kunna skilja mellan egenskaper i standard- och icke-standardtal och mellan aspekter som skiljer deras egen varietet från standardspråket (ibid:435). Den här betydliga kompetensskillnaden kännetecknar också skillnader i inföddas och icke-inföddas perceptionsförmåga vad gäller olika talegenskaper. Wilkerson (2010) diskuterar det i sin studie och påpekar att “NNSs may be less apt than NSs to hear the subtle deviations in intonation or stress, for example, and […] are therefore less likely to detect perceived errors in near-native speech” (ibid:150). Andringa et al. (2012) påpekar dessutom i sin studie om avgörande faktorer i infödd och icke-infödd perceptionsframgång att ”native listening proficiency is a function of both linguistic knowledge and efficiency of processing linguistic information, whereas non-native listening proficiency is mostly linguistic knowledge and a little bit of reasoning ability” (ibid:74). Dessa omständigheter gör att tillägnande av med perception nära förknippade kunskaper, såsom sociolingvistisk medvetenhet, är en stor utmaning för språkinläraren. Clark och Schleef (2010) hävdar att en fullständig inföddlik kompetens kräver att andraspråksinlärare tillägnar sig ett liknande mönster av variation och sociala bedömningar som finns i målspråkssamhället. Det väcker då frågan om hur ickeinfödda individer ändå kan handskas med ett sådant inlärningsmoment. 2.3 Tillägnande av språklig variation och sociolingvistisk medvetenhet Bayley och Regan (2004) diskuterar olika angreppssätt som andraspråksforskningen har använt för att undersöka andraspråksinlärning i dess sociokulturella sammanhang. De 3 diskuterar bl.a. variationistisk sociolingvistik som hävdar att ”knowledge of variation is part of a speaker competence” samt att “in order to become fully proficient in the target language, second language learners also need the acquire native-speaker patterns of variation” (ibid:325). En liknande synpunkt framförs i forskning om Type 2-variation (Mougeon & Dewaele 2004; Mougeon et al. 2004), som hävdar att en framgångsrik inlärning av målspråket innebär tillägnandet av en hel uppsättning variation som förekommer hos infödda talare. Den här forskningsansatsen tillämpades i studier om variation som en aspekt av inlärares produktionsförmåga men anammades även i ett stort antal perceptionsstudier. Tidigare perceptionsstudier har undersökt tillägnande av variation, sociolingvistiska kompetenser och med dessa nära förknippade attityder – med varierande uppsättning inlärare och miljöer. Dessa studier har genomförts med hjälp av olika sorters lyssnarexperiment som baserades på hur inlärare bedömer olika talare av målspråket. De flesta studier har tillämpat den så kallade matched guised technique (MGT) och verbal guise tecnhique (VGT)1 (Lambert et al. 1960) som har sin utgångspunkt i tanken att: ”Spoken language is an identifying feature of members of a national or cultural group and any listener’s attitude toward members of a particular group should generalize to the language they use. From this viewpoint, evaluational reactions to a spoken language should be similar to those prompted by interaction with individuals who are perceived as members of the group that uses it, but because the use of the language is one aspect of behavior common to a variety of individuals, hearing the language is likely to arouse mainly generalized or stereotyped characteristics of the group.” (ibid:44) Andra studier med inlärares perceptionsförmåga i fokus använde sig mer av perception av utländsk brytning (foreign accented speech recognition), ordigenkänning (word recognition) eller perceptuell träning (perceptual training) (se t.ex.. Bradlow & Pisoni 1999; Munro et al. 2006; Weber et al. 2011; Wilkerson 2010, 2013; Docherty et al. 2013). Dessa studier överlappar i mer eller mindre utsträckning med den här studien vad gäller frågeställning, syfte och en del metoder. Jag redovisar dessa kortfattat i de två följande sektionerna. Uppdelningen sker enligt de inlärarpopulationer studierna har fokuserat på, dvs. främmandespråksinlärare respektive andraspråksinlärare. Den här skillnaden måste tolkas ur följande perspektiv: ”En strikt betydelse av termen andraspråk är ett språk som mer eller mindre omedvetet tillägnats informellt i den miljö där språket fungerar som huvudsakligt kommunikationsspråk, medan termen främmandespråk reserveras för sådana språk som mer eller mindre medvetet lärs in i en formell miljö där språket inte används på ett naturligt sätt.” (Hyltenstam et al. 2012:156) 1 Garrett (2010) definierar dessa termer på följande sätt. “Matched guise technique is a technique of eliciting attitudinal responses from informants by presenting them with a number of speech varieties, all of which are spoken by the same person. Verbal guise technique is a technique for eliciting attitudinal responses from informants by presenting them with a number of speech varieties, each of which is spoken by someone who is a natural speaker of the variety.” (ibid:229) 4 2.3.1 Främmandespråksinlärares tillägnande av variation Den internationella forskningen handlar främst om hur inlärare av engelska som främmandespråk tillägnar sig språklig variation i form av dialektala skillnader i målspråket långt borta från målspråksmiljön och vilka attityder deras reaktioner avspeglar (Stephan 1997; Dalton-Puffer et al. 1997; Ladegaard 1998; Jarvella et al. 2001; McKenzie 2008a; McKeznie 2008b; McKenzie 2010). Dessa studier har visat att inlärare oftast kan identifiera de mest bekanta varieteterna av målspråket, dvs. (när det gäller engelska) de så kallade inner circle Englishes som amerikansk och brittisk engelska, samt att de har mest positiva attityder till dessa bekanta varieteter. Stephan (1997) undersökte i vilken utsträckning 201 tyska universitetsstudenter i engelska på årskurs 1 och 2 på Cologne University kunde skilja mellan tolv varieteter av engelska, varav sex var brittisk engelska och sex var andra varieteter. Hans resultat visade att de flesta gissade bäst på amerikansk engelska och hälften av studenterna kunde urskilja amerikansk engelska från brittisk engelska. Med tanke på att den tyska läroplanen täckte framför allt bara amerikansk och brittisk engelska var resultatet inte så förvånande, enligt forskaren. Studier i en dansk kontext (Ladegaard 1998; Jarvella et al. 2001) undersökte studenters identifikation (speaker och variety identification) av och attityder till olika varieteter av engelska. Ladegaard (1998) undersökte hur 96 danska studenter i engelska med varierande erfarenhet av språket uppfattade fem varieteter genom ett VGT-lyssnarexperiment och en enkät med öppna frågor. Hans frågeställning riktades mot på vilka sociala och kulturella grunder individer utanför målspråkssamhället bedömer målspråkvarieteter och vilka stereotyper de har till sitt förfogande. Han fann likhet med Stephan (1997) att amerikansk och brittisk engelska var de lättast igenkännliga varieteterna, och att RP (Received Pronunciation) ansågs vara mest prestigefullt på grund av att det var den varietet inlärarna var utsatta för i skolsammanhanget. Han drog slutsatsen att ”subjects who cannot place the speakers in a particular national or social context are still capable of allocating these voices national stereotypes that correspond with prevailing social patterns and cultural norms” (ibid: 268). Det skulle indikera att inlärare antagligen tillägnar sig målspråksnormer och rådande attityder tidigare än själva identifikationsförmågan i variation. Jarvella et al. (2001) genomförde ett experiment med 21 danska studenter i deras sista år på masterprogrammet i affärsspråk med ett liknande upplägg och resultat. De rapporterade däremot högre precision (74 %) i lyssnarnas identifikationsförmåga än Stephan (1997) och Ladegaard (1998), vilket de menade kunde förklaras av en högre medvetenhet hos studiens lyssnare. Med hjälp av ett liknande forskningsinstrument undersökte McKenzie (2008a, 2008b, 2010) identifikationsförmåga och attityder hos 558 japanska universitetsstudenter i engelska. Lyssnarexperimentet innefattade sex varieteter av engelska, varav fyra var infödda talare och två var icke-infödda japanska talare av engelska. Han fann att de flesta kunde identifiera amerikansk engelska, men hade problem med brittisk engelska. Detta förklarade han med att ”because of lack of exposure in Japan, the learners are generally unfamiliar with localized UK varieties of English speech and thus do not have sufficient experience and awareness of these norms of speech to achieve accurate identification” (McKenzie 2008a:147). Det fick också uppmärksamhet i hans forskning (McKenzie 2008a) att inlärares missidentifikationer kunde 5 ge en bättre insyn i deras inlärningsmönster. Han hävdade att ”speech varieties which have not been correctly identified, may, for instance, provide insights into the ideological framework of the respondents” (ibid:141). Det som är gemensamt i alla dessa studier är att de observerade omständigheterna, inlärarna och miljöerna, samt studiernas resultat på något sätt indikerar att bristande erfarenhet av att ha exponerats för målspråket påverkar identifikationsförmågan i en stor utsträckning. Främmandespråksinlärares varierande bekantskap med målspråket avspeglas i deras resultat, både vad gäller identifikationen och attityderna. Erfarenhet verkar därför ha en avgörande roll i språkperceptionen för främmandespråksinlärare, men i vilken utsträckning och på vilket sätt den påverkar inlärare behöver mer ingående analyser. En likartad frågeställning kan man exempelvis hitta i Wilkerson (2010, 2013). Genom att testa hur universitetsstudenter i tyska, infödda tyskar och individer utan erfarenhet av tyska identifierar brytning hos olika talare, fann hon att erfarenhet av målspråket förbättrar främmandespråksinlärares identifikationsförmåga mellan infött och icke-infött tal, samtidigt som infödda talare kan identifiera brytning med högre precision. Wilkerson (2013) poängterar också att även om främmandespråksinlärares inflöde är begränsat borta från målspråksmiljön, kan deras resultat tolkas som att identifikationsförmågan utvecklas i samband med studier i tyska. Ordigenkänningsstudier med fokus på perception av brytning har tittat på främmandespråksinlärares perception med ett liknande antagande. Bradlow och Pisoni (1999) undersökte talar- och lyssnarspecifika faktorer kring perception genom att testa hur infödda och icke-infödda lyssnare uppfattade enkla och svåra ord. Deras studie visade att ickeinföddas resultat i stor utsträckning var beroende av lexikal kunskap och utveckling av ickeinfödda strategier i språkperceptionen. Detta för att ”non-native listeners have reduced sensitivity to crucial acoustic-phonetic cues due to their lack of experience with speech in the target language” (ibid:2084). Weber et al. (2011) genomförde en studie med japanska och nederländska inlärare av engelska med det antagandet att ”in contrast to L1 listening, L2 listening is known to be hampered by inaccurate processing of phonemes” (ibid:480). Forskarnas förväntningar var att “L2 listeners who have learned a second language later in life happen to naturally form a class of listeners who vary in experience with foreign accents: they usually have ample experience with their own accent and considerably less experience with the accent of L2 speakers with different language backgrounds” (ibid:480). Detta bekräftades sedan av resultaten. Studien visade dessutom att inlärare misslyckades med att uppfatta skillnaden mellan andra inlärares engelska och infödd engelska när det gällde sådana specifika kontraster som var svåruppfattade på inlärares modersmål. Dessa studier bidrar med en djupare insyn i hur inlärare reagerar på målspråksvariation. Men det verkar fungera som en del av den allmänna språkkunskapen hos främmandespråksinlärare, snarare än en språkkunskap som förvandlas till en faktisk sociolingvistisk kompetens som formuleras i samband med deltagandet i målspråkssamhället. I en diskussion om en del av de ovan citerade studierna hävdar Clark och Schleef (2010) att det inte framgår från dessa studiers resultat om främmandespråksinlärare bara reagerar på skillnaden mellan standard och icke-standard varieteter eller verkligen adapterar målspråkssamhällets attityder till dessa. Forskning om främmandespråksinlärning innefattar 6 bara en begränsad inlärardimension, som är mycket beroende av vilken uppsättning kunskap i variation kan nå inlärares L1-miljö och av vilken kontakt inläraren kan skaffa sig med L2miljön. 2.3.2 Andraspråksinlärares tillägnande av variation Som nämnts ovan innebär andraspråksinlärning, till skillnad från främmandespråksinlärning, en socialisationsprocess genom deltagandet i det nya samhället. Det innebär i sin tur att andraspråksinlärningen utspelar sig i en bredare inlärningsdimension i en mer naturlig miljö. Det finns bara ett fåtal studier som har undersökt andraspråksinlärares tillägnande av variation i denna kontext, och likt studier om främmandespråksinlärare har dessa studier fokuserat framför allt på dialektperception. Eisenstein (1982) genomförde en studie om hur 107 universitetsstudenter på olika nivåer av engelska och med varierande L1-bakgrunder identifierade fem varieteter av engelska och vilka attityder de hade till dessa. Detta mättes genom dialektidentifikation, MGT och personliga intervjuer. Genom att jämföra olika nivåer av inlärare, som hade olika vistelsetider i landet, drog Eisenstein (1982) slutsatser om inlärares förmågor på alla nivåer. Hon fann att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan avancerade inlärares och den infödda kontrollgruppens identifikationsförmåga. Nybörjare kunde däremot inte identifiera varieteterna, men resultaten visade att de faktiskt var medvetna om variationen och kunde associera olika varieteter med i samhället rådande synpunkter. Det mest intressanta resultatet fann hon på mellannivå. Enligt forskaren representerade den här inlärarnivån ett slags övergångsstadium (”transition”, ibid:387), där inlärares kunskaper avspeglade en stor variation på grund av att inlärare hade tillägnat sig kulturella normer och värderingar i olika utsträckning. Resultaten visade dessutom också att inlärare som redan hade utvecklat en del lingvistiska kategorier i målspråket inte hade lärt sig identifiera dessa med faktiska varieteter. Clark och Schleef (2010) såg likadana resultat i sin studie om hur polska ungdomar tillägnade sig sociolingvistisk medvetenhet jämfört med den infödda kamratgruppen i England. Trots att polska ungdomar inte kunde identifiera olika varieteter av brittisk engelska, förutom sin egen Polish English-varietet, avspeglade deras attityder likadana mönster som fanns hos infödda ungdomar. Forskarna menade dessutom att eftersom polska ungdomar befann sig på en initial nivå av att tillägna sig sociolingvistisk medvetenhet kunde deras reaktioner tolkas enligt en solidaritetsdimension. De betonade också att studiens resultat kunde påverkas av informanternas ålder, nämligen av att ungdomar befinner sig i en ålder där ens socialisation är utsatt för konstanta förändringar. Men det är inte bara det steg som inläraren befinner sig på i nuläget som är viktigt att undersöka utan också de bakgrundsvariabler som kan spela in i utvecklingen. Munro et al. (2006) genomförde en studie med fokus på hur inlärare av engelska med olika L1-bakgrunder reagerade på samma talprov på målspråket och på vilka grunder de baserade sina uppfattningar enligt en begriplighets- och förståelighetsdimension, samt talarens grad av brytning. Resultaten tydde på att dessa inlärare avspeglade helt likartade reaktioner oavsett sin språkliga bakgrund och att talets egenskaper (properties of the speech) spelade en avgörande roll i bedömningen. Forskarna hävdade också att resultaten indikerade att det att inlärare med 7 olika språkliga bakgrunder reagerade likadant på målspråksvariation inte kunde bero på individuell erfarenhet och subjektiva åsikter eftersom ingen likhet i deras bedömningar kunde ha observerats i så fall. En del studier i sammanhanget har undersökt hur L2-perception och -produktion påverkas av målspråkserfarenhet, vilket oftast har mätts genom individuella skillnader i vistelsetid (LOR) eller ankomsttid (AOA). Flege et al. (1997) genomförde en studie om ickeinfödd vokalperception och -produktion på engelska i USA och fann att målspråksproduktion och -perception utvecklades med erfarenhet. De rapporterade också att andraspråksinlärares kompetens bara i undantagsfall var inföddlik och att ”perhaps, it takes more than an average of 7 years using English regularly in a predominantly L2-speaking environment before a native-like level of performance is attained” (Flege, Takagi & Mann 1995, ibid:467). På ett liknande sätt som Eisenstein (1982) fann de en stor variation i produktionsdata, som enligt forskarna kunde förklaras av åldersbegränsningar på tillägnandet av vissa perceptuella aspekter av ett andraspråk. Genom att undersöka effekten av AOA och LOR på inlärares produktions- och perceptionsförmåga fann Baker och Trofimovich (2006) att det snarare var AOA som spelade in. Deras resultat visade att inlärare med tio års vistelsetid inte kunde percipiera vokalljud signifikant bättre än inlärare med mindre än 1 års vistelsetid, men de kunde däremot producera dem bättre. Resultatet indikerade att ”in the intermediate stages of L2 learning (where presumably most of the learning occurs) perception and production skills are misaligned” (ibid:246). Likt studier av andra slag visade den här studien att mellannivån var utsatt för en betydande variation, där olika individuella omständigheter på olika sätt påverkade inlärares uppnådda nivå. 2.4 Sociolingvistisk medvetenhet i en svensk kontext ”In addition to (varieties of) a number of minority languages with a long history in Sweden such as Saami and Romani and (varieties of) a multitude of more recent minority languages such as Arabic or Turkish, linguistic diversity in today’s multilingual Sweden encompasses considerable regional and social variation in the majority language Swedish – including migration-related variation conceived of as ‘new’ varieties.” (Bijvoet & Fraurud 2011:4-5) Utöver dialektala skillnader och officiella minoritetsspråk har Sverige en språklig mångfald som innefattar individuella andraspråksvarieteter och mer eller mindre stabiliserade gruppvarieteter (ibid:6), såsom de flerspråkiga storstadsmiljöernas multietniska ungdomsspråk (Bijvoet & Fraurud 2006). Tillkomsten och upprätthållandet av dessa varieteter har utlöst heta debatter i allmänheten och inte minst negativa attityder till de drag som särpräglar dessa, såsom den omdebatterade avvikelsen från V2-ordföljden. Men det blev samtidigt ett forskningsämne som strävar efter mer ingående och varierade analyser. Inom forskningsprojektet SUF (Language and language use among adolescents in multilingual urban setting) har, som bakgrundsdata om deltagarna, en stor mäng data om en varierande uppsättning språkprofiler samlats in (se Boyd & Fraurud 2010; Fraurud & Boyd 2011). Vidare har Bijvoet och Fraurud (2010, 2011, 2012) genomfört en serie studier inom 8 SALAM-projektet (Sociolinguistic awareness and language attitudes in multilingual contexts) med syfte att undersöka hur ungdomar med varierande bakgrunder uppfattar sitt och andras tal. Data samlades in genom att informanterna lyssnade på och bedömde olika talare med hjälp av semantiska differentialskalor, självperception, frågor om talarens vistelsetid, bostadsort och modersmål, samt att helt öppet ange vilken beteckning talarens svenska uppfattas ha (labeling). Andra studier har ägnats åt att forska på temat från ett språkideologiskt perspektiv (Stroud 2004; Magnusson & Stroud 2012), eller i samband med dikotomin modersmålstalare/inte modersmålstalare ur ett migrationsrelaterat perspektiv (Boyd & Fraurud 2010; Fraurud & Boyd 2011). Medan en stor del forskning har fokuserat på vilka förutsättningar dessa ungdomar har i det svenska samhället har inte så mycket forskning funnits om vuxna invandrare. Studierna har riktat sig framför allt mot hur vuxna inlärare av svenska som andraspråk klarar sig på SFI och SVA och hur undervisningens funktion kan problematiseras (t.ex. Carlson 2003; Wellros 2004). Sociolingvistisk medvetenhet i en sådan språkligt och kulturellt sett komplex kontext måste därför tolkas ur ett perspektiv som innefattar en ömsesidig perception och ömsesidiga värderingar från både majoritetssamhällets och minoritetsgruppernas sida. Det handlar om hur människor med varierande bakgrunder delar samma miljö trots att de har tillgång till olika kulturella och språkliga kapital. 2.5 Forskningsfrågor Jag har redovisat hur studier av olika slag bidrar med sina resultat till hur icke-infödda individer under olika omständigheter utvecklar sin perceptionsförmåga och mer eller mindre framgångsrikt tillägnar sig en sociolingvistisk kompetens. Främmandespråksinlärare är tvungna att lära sig genom ett begränsat inflöde borta från målspråksmiljön, medan andraspråksinlärare är utsatta för en mycket krävande socialisationsprocess i målspråkssamhället. Det som ändå är gemensamt för alla dessa individer är att det finns en klyfta mellan deras kunskaper och de inföddas. Som tidigare studiers resultat har visat kan målspråkserfarenhet vara en brygga i processen och den mäts oftast i form av AOA, LOR, undervisningstid i målspråket eller individuella möjligheter för kontakt med målspråkssamhället. Tidigare studier har mest undersökt hur homogena inlärargrupper av ett främmande språk tillägnar sig språklig variation vad gäller dialektidentifikation, igenkännande av målspråksavvikande fonologi hos andra andraspråkstalare, samt attityder och prestigefrågor anknutna till sådana språkvarieteter. Med undantag av ett fåtal studier har tillägnandet av variation på ett andraspråk i målspråksmiljön däremot inte fått mycket uppmärksamhet och har överhuvudtaget inte haft en central roll i det sociolingvistiska forskningsfältet (Chambers 2003:98). Detta kan bero på att ”immigrants are often excluded from sociolinguistic research on the grounds that they are not members of the core speech community” (Schleef et al. 2011:207). De fåtal studier som ändå har undersökt en invandrarkontext och andraspråksinlärares bedömningar och attityder till målspråksvariation har mer fokuserat på temat i form av hur andraspråksinlärare känner till olika dialekter av målspråket. Dessutom 9 har de intresserat sig antingen för en kulturellt sett homogen inlärargrupp (Clark & Schleef 2010) eller inlärare med en likadan undervisningsbakgrund (Eisenstein 1982). I den svenska kontexten har de flesta studier undersökt hur målspråkssamhället förhåller sig till invandring, invandrare och deras svenskundervisning i allmänhet. Men så vitt jag har kunnat konstatera har inte mycket uppmärksamhet ägnats åt hur dessa heterogena grupper av inlärare tillägnar sig en fungerande sociolingvistisk kompetens och med den förknippade attityder. Fenomenet invandring är “an ideal social situation in which to explore language variation and change” (Schleef et al. 2011:207) och kan bidra med mycket kunskap om hur andraspråkinlärares sociolingvistiska förmågor formar sig i enlighet med det kulturella och språkliga kapitalet som står till deras förfogande i målspråkssamhället. En sådan inlärningsprocess innebär inte bara igenkännandet av variation på målspråket utan handlar också om att inläraren lär sig placera sig i det nya sociala sammanhanget. Detta skapar antagligen ett sådant förhållande med målspråkssamhället där inlärarens språkbruk och attityder formulerar sig i samband med hur han eller hon positionerar sig i samhället och hur andra positionerar honom eller henne (Haglund 2004:363). För att kunna undersöka den här processen behövs det en sådan situation där inläraren ställs inför ett val mellan olika varieteter, uttrycker sin attityd och jämför sin kunskap med olika talares. En ideell situation är på det sättet att testa hur inlärare av svenska som andraspråk uppfattar modersmålstalare och andraspråkstalare. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur en heterogen grupp vuxna andraspråksinlärare tillägnar sig variation och sociolingvistisk medvetenhet i Sverige i form av bedömning av andra talare och självperception, samt vilka faktorer som kan ha påverkan på den här inlärningsprocessen. Med utgångspunkt i litteratur om inlärares perceptionsförmågor och tillägnande av variation är studiens frågeställning följande: (1) Identifierar andraspråksinlärare målspråksvariation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska på ett liknande sätt som modersmålstalare? (2) Påverkar erfarenhet i form av olika bakgrundsvariabler andraspråksinlärares identifikationsförmåga2? (3) På vilken grund baserar andraspråksinlärare sin bedömning? (4) Hur uppfattar andraspråksinlärare sig själva i relation till varieteterna i fråga? 2 I den här studien används ”identifikationsförmåga” i bemärkelsen hur lyssnare bedömer olika talare vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska. 10 3 Metod 3.1 En explorativ lyssnarstudie Studien överlappar till en viss del med tidigare studiers utgångspunkt och frågeställning, men när man inte har så mycket kunskaper om ett område, en grupp människor eller en process är det lämpligt med ett explorativt angreppssätt (Stebbins 2011). De flesta studier har koncentrerat sig mer på att ta reda på attityder hos olika sorters inlärare i en traditionell bemärkelse, genom att använda MGT (matched guise technique) eller VGT (verbal guise technique) (Lambert et al. 1960). Trots att jag inte använder mig av någon av dessa metoder var deras metodkombinationer och genomföranden en stor inspiration till struktureringen och genomförandet av den här studien. Men att enbart använda sig av semantiska differentialskalor begränsar informanternas valmöjligheter och berövar dem från att uttrycka attityder på egen hand. För att kunna undvika sådant och experimentera med nya möjligheter krävs det mer flexibilitet och öppenhet från forskarens sida (Stebbins 2011) genom att förse informanten med mer frihet att formulera sina bedömningar i experimentet. Därför strävar jag efter att samla in kvalitativa data vid sidan av de kvantitativa med hjälp av öppna frågor i experimentet (Jfr t.ex. Stephan 1997; McKenzie 2008a; Bijvoet & Fraurud 2010, 2011, 2012). Eftersom jag inte kommer att följa någon särskild forskartradition eller något beprövat metodparadigm används alltså en explorativ forskningsansats i den här studien. Eftersom begreppet perception har en mycket bred betydelse behöver det en tydlig definition av hur det används i studien. Giles and Powesland (1975) skriver om perception så här: ”Our perception of other people is not a passive process. When we meet someone for the first time we immediately begin to make judgements and inferences about him on the basis of what we see and hear. The nature of these inferences and the significance which we attach to them will depend upon our conscious and unconscious assumptions and beliefs. Whether we are aware of it or not we each have our own ‘implicit personality theories’ which enable us, with varying degree of validity, to construct impressions of people from whatever information about them is available.” (ibid:1) I enlighet med detta innefattar perception här hur den här delen av språkförmågan kommer till uttryck i samband med reaktioner på språklig variation. Eftersom perception är en mycket aktiv och pågående social aktivitet skapar den grunder för ens attityder till och tolkningar av den sociala dimensionen man befinner sig i. För att lyssnaren enbart ska använda sig av sin språkperception stängs det ut sådana variabler från studien som talarens utseende, biologiska/fysiologiska egenskaper, eller någon slags bakgrundsinformation om honom eller henne. Detta gör det möjligt att lyssnarna skapar intryck och bedömer talare genom olika talegenskaper och blir antagligen inte påverkade av andra faktorer. 11 3.2 Deltagare 3.2.1 Talare ”The Swedish debate about language and language use has to be understood in the light of the increasing multilingualism and migration-related language diversity in Sweden today; in the capital Stockholm, for example, more than one third of the population is born abroad or has at least one parent who is” (USK 2007 i Bijvoet and Fraurud 2011:2). Detta kräver en lika stor variation i urvalet och jag försökte därför vara mycket noggrann med att hitta talare med språkliga profiler som på olika sätt kan vara representativa för den komplexa lingvistiska realiteten i Stockholmsområdet (se Tabell 1). I enlighet med detta använde jag tre kriterier i urvalet av tio talare och en övningstalare: (1) Talaren bor i Stockholmsområdet i nuläget eller om han eller hon har bott någon annanstans i Sverige har han eller hon bott i Stockholmsområdet i flera år. (2) Talarna har olika lingvistiska profiler vad gäller deras L1 och L2, typ och grad av flerspråkighet (dvs. talaren tillägnade sig språket tidigt i barndomen eller bara senare i vuxen ålder, eller talaren kan två eller tre språk), samt deras språkbruk på svenska. (3) Enligt talarens självrapporterade språkkunskaper är han eller hon antingen modersmålstalare av svenska eller avancerad andraspråkstalare av svenska. Den variation som andraspråkstalarna har i sin andraspråkssvenska och som studien vill representera måste ses och bli förstådd ur följande perspektiv: ”Andraspråkssvenska talas av personer som har lärt sig svenska som ett andra (eller tredje o.s.v.) språk. Det är inte ett enhetligt sätt att tala svenska utan handlar om individuella versioner av målspråket. Variationen beror på att individerna har olika förstaspråk, har kommit olika långt med språket och kanske har olika språkliga förebilder. Förstaspråket slår tydligast igenom i uttalet […] Även avancerade andraspråkstalare har ofta kvar en viss brytning – och kan vara tillfreds med det, på samma sätt som infödda talare kan sätta värde på regional färgning i sitt tal.” (Bijvoet & Fraurud 2006:5) Studiens andraspråkstalare har därför individuella skillnader vad gäller olika fonologiska, lexikala eller syntaktiska drag beroende av sina bakgrundsvariabler och individuella skillnader. Det innebär, till exempel, olika sorters och olika grad av brytningar, som eventuellt uppfattas på olika sätt av olika lyssnare. Jag tog också hänsyn till variation vad gäller könsuppdelning, ålder, vistelsetid i Sverige och i Stockholmsområdet, och nuvarande bostadsområde. Detta för att kunna fånga upp en relativt varierande och jämn uppdelning av personliga egenskaper och bakgrundsfaktorer som kan knytas till erfarenhet av svenska och andra språk som eventuellt spelar en roll i hur lyssnare percipierar dessa talare. Jag samlade in all information genom en bakgrundsenkät som talarna fyllde i efter inspelningstillfället (se Bilaga 1), sedan fick alla talare ett påhittat namn. Jag strävade efter en sådan ordning vad gäller hur talare förekommer i experimentet som avspeglar variation i deras tal och 12 13 Kategori i studien Andraspråkstalare Modersmålstalare Modersmålstalare Andraspråkstalare Hemland och modersmål Spanien Spanska och katalanska Sverige Svenska Sverige Svenska och arabiska Ungern Ungerska Kön och ålder K 31 M 25 K 19 M 28 Talare med påhittat namn Maria Anders Fatima Attila Tabell 1: Talarnas bakgrund Engelska – flytande Japanska – mycket bra Använder svenska: hemma, skola/utbildning, lyssna på radio, shopping, telefon/Skype, idrott och med alla personer Använder svenska: hemma och i skola/utbildning, lite med mamman och med syskon 4:6 år i Stockholmsområdet Är född och uppväxt i Södertälje Bodde utomlands i 11 månader Är född och uppväxt i Stockholmsområdet Bor i Vårberg nu Tyska – flytande Engelska – bra Engelska - bra Läste svenska aktivt i 2:6 år Använder svenska i skola/utbildning, titta på TV-program, med vänner Läste svenska aktivt i 3år Använder svenska: 2:9 år i Stockolmsområdet hemma, jobb, läsa Bor i Sköndal nu böcker/tidningar, lyssna Har bott i Vällingby och på radio och musik, Hägersten titta på filmer, shopping, surfa på nätet, med vänner och kollegor Kunskaper på andra språk Användning av svenska Vistelsetid Sverige 14 Modersmålstalare Andraspråkstalare Modersmålstalare Sverige Svenska USA Engelska Sverige Svenska och arabiska K 41 M 33 K 16 Michael Sana Andraspråksinlärare Ryssland Ryska K 28 Tatjana Karin Kategori i studien Hemland och modersmål Kön och ålder Talare Är född och uppväxt i Stockholmsområdet Bor i Vårberg nu 1:7 år i Stockholmsområdet Bor på Södermalm nu Har bott i Kista Är född och uppväxt i Stockholmsområdet Bor på Södermalm nu Har bott i Hägersten, Liljeholmen, Växjö och Karlstad 2:4 år i Haninge Vistelsetid Sverige Använder svenska: hemma och i skola/utbildning, lite med mamman och med syskon Använder svenska: skola/utbildning, jobb, läsa böcker/tidningar, shopping, idrott, med vänner, kollegor ochgrannar Har läst svenska i 1:7 år Använder svenska i nästan alla sammanhang och med nästan alla personer Använder svenska: hemma, skola/utbildning, jobb, lyssna på musik, shopping, surfa på nätet, idrott, med styvpappa och vänner Läste svenska i 1:5 år Användning av svenska Danska – flytande Tyska – flytande Ryska – mycket bra Engelska – bra Tyska – flytande Engelska – flytande Tjeckiska – lite Italienska – lite Kunskaper på andra språk 15 Modersmålstalare Andraspråkstalare Andraspråkstalare Colombia Svenska och spanska Finland Finska Belgien Nederländska M 24 M 46 K 26 Jukka Emma José Kategori i studien Hemland och modersmål Kön och ålder Talare Använder svenska i alla sammanhang, med alla utom föräldrar Är uppväxt i Göteborg Har bott i Sverige i 17 år Har bott i Stockholmsområdet i 5 år Bodde utomlands i 7 år 1:8 år i Solna Använder svenska: hemma, skola/utbildning, jobb, läsa böcker/tidningar, TV, shopping, surfa, idrott, med vänner, kollegor och grannar Läste svenska aktivt i 4 år Är uppväxt i Lärde sig svenska vid 7 års Stockholmsområdet ålder Har bott i Sverige i 44:6 år Bor på Södermalm nu Använder svenska i alla Har bott i Solna, Järfälla sammanhang och med alla och Sundbyberg utom familjen Användning av svenska Vistelsetid Sverige Engelska – mycket bra Franska – bra Engelska – mycket bra Tyska – bra Engelska – bra Kunskaper på andra språk bakgrundsvariabler. Detta för att hålla lyssnares intresse på spänn och för att de snarare ska reagera på variation i olika talares tal än bara på en rad talprov. Eftersom alla talare på ett eller annat sätt är flerspråkiga fick de själva ange om de anser sig själva som modersmålstalare av svenska eller inte. Syftet med detta var att undvika att talarna kategoriseras enligt min subjektiva uppfattning och att de ska kunna placera sig själva i den lingvistiska dimensionen de dagligen deltar i. Ett bra exempel som möjligen ger validitet till mitt tillvägagångssätt är att talaren Jukka anser sig själv som andraspråkstalare av svenska, medan jag skulle uppfatta honom som modersmålstalare. Valet av Fatima, Sana och José behöver ytterligare förklaringar. Den ena orsaken till att både Fatima och Sana är bland talproven, trots att de har samma bakgrundsvariabler (kriterium 2) är att jag ville undersöka om lyssnare som bor i förorten och har kunskaper i arabiska kan känna igen något sådant drag i deras talprov. Jag var dessutom intresserad av vilka attityder de olika lyssnarna har till just dessa talprov som representerar sätt att tala som utlöser heta debatter i dagens Sverige. Den andra orsaken är att deras uttal är mycket olika varandra, vilket innebär att medan det kanske är lättare att höra varifrån Fatima kommer, kan Sana ”lura” även infödda öron. Det är intressant med tanke på att dessa två talare är systrar. Valet av José är också lite speciellt. Han är uppvuxen i Göteborg från åtta månaders ålder, men var utomlands i sju år. Han har bara bott i Stockholm i fem år. Han är därför undantag jämfört med alla andra talare, som antingen är födda och/eller uppvuxna i Stockholmsområdet eller som andraspråkstalare har lärt sig svenska där. José används för att representera en obekant varietet bland andra talprov och för att kontrollera om lyssnarna verkligen reagerar på olika språkvarieteter och inte bara på olika talproven (Eisenstein 1982:370). 3.2.2 L2-lyssnare Studiens ena lyssnargrupp är andraspråksinlärare av svenska (N=78) som går på vuxenutbildning i svenska som andraspråk på en av Sveriges stora kunskapsföretag i Kista. Inlärarna går på följande fyra undervisningsnivåer: Svenska som andraspråk grundläggande delkurs 2 som ska motsvara grundskolans årskurs 8 (N=13) Svenska som andraspråk grundläggande delkurs 3 som ska motsvara grundskulans årskurs 9 (N=12) Svenska som andraspråk 1 (SAS 1) som ska motsvara gymnasiets årskurs 1 (N=30) Svenska som andraspråk 2 (SAS 2) som ska motsvara gymnasiets årskurs 2 (N=23) De första två nivåerna deltog i ett pilotexperiment med syfte till att testa mätinstrumentet, men deras resultat kommer att behandlas tillsammans med de två andra nivåerna (se 3.3.4 Pilotexperiment). Eftersom jag inte hade känt till gruppernas sammansättning vad gäller hemländer och modersmål var urvalet av inlärarpopulationen slumpmässigt. Jag valde ut dem med antagandet att de mer eller mindre är representativa för invandrargrupper i dagens Sverige. Eftersom jag av praktiska skäl fick tag i dem i samband med mitt arbete, var det också ett bekvämlighetsurval. 16 Information om inlärarnas bakgrund samlades in genom en bakgrundsenkät (se Bilaga 4), med syfte att undersöka relationer mellan faktorer i inlärarnas liv och deras resultat samt för att få en omfattande bild av deras omständigheter i Sverige. Det presenteras i avsnitt 4. 3.2.3 Kontrollgrupp Studiens andra lyssnargrupp består av infödda lyssnare (N=14) i syfte att vara en vanlig kontrollgrupp för lyssnarexperimentet. Deras sammansättning kan ses i enlighet med sysselsättning och utbildning på följande sätt: Lärare i vuxenutbildning i svenska som andraspråk (N=4) Lärare i vuxenutbildning i engelska (N=1) Student på språkkonsultprogrammet på grundnivå (N=2) Lärarstudent i svenska som andraspråk (N=6) Har övriga studier eller övrig sysselsättning (N=1) Eftersom inföddas kunskaper också kan anses vara normgivande i en inlärningskontext använder jag dem dels på det viset (Fraurud & Boyd 2011:70). Detta innebär att jag använder deras svar som utgångspunkt i en del av analysen. Dessutom är jag också intresserad av om det finns några skillnader inom kontrollgruppen. Information om gruppens deltagare fick jag också tag genom en bakgrundsenkät (se Bilaga 5) som de på ett likadant sätt som L2lyssnarna fyllde i efter lyssnarexperimentet. Detta presenteras i avsnitt 4. 3.3 Forskningsinstrument Med ett explorativt tillvägagångssätt krävs det att man väljer sina forskningsmetoder med hänsyn till att de ska främja studiens upptäcktsmöjligheter. Min utgångspunkt är nämligen att kunna undersöka en stor variation av perception, men att ändå kunna tolka resultatet inom fastare ramar. Med tanke på det har jag bestämt mig för att använda en metodkombination av lyssnarexperiment och bakgrundsenkät. Den här kombinationen har till syfte att samla in både kvalitativa och kvantitativa data, samt att uttryckligt titta på kopplingen mellan olika typer av data med hjälp av triangulering (Denscombe 2009:150). Eftersom insamlingen av både kvalitativa och kvantitativa data stödjer varandra med information i analysprocessen och ökar tolkningsmöjligheterna, är en sådan metodkombination lämplig för att skapa en omfattande bild av det ämne man vill upptäcka. 3.3.1 Lyssnarexperiment Lyssnarexperimentet är det forskarinstrument i den här studien som fångar upp lyssnarnas varierande och komplexa bedömningar om variation hos olika talare (se Bilaga 2). Experimentet består av att lyssnarna bedömer varje talare enligt tre frågor. I första frågan (”bedömning”) bedömer lyssnarna talarna enligt en bipolär modersmålstalare/ickemodersmålstalaredikotomi. Ifall de bedömer talaren som icke-modersmålstalare av svenska 17 (dvs. andraspråkstalare) ska de också gissa hur många år personen har bott i Sverige. Denna fråga inspirerades av tanken att vistelsetidens längd ofta förknippas med erfarenhet av ett andraspråk och även med produktions- och perceptionsförmågor (Baker & Trofimovich 2006). Svar på en sådan fråga kan därför eventuellt demonstrera hur olika lyssnare uppfattar kopplingen mellan uppnådd kunskapsnivå på ett andraspråk och vistelsetiden. Orsaken till att det inte finns ett alternativ ”talare med fler modersmål” i experimentet är att frågan handlar om hur en lyssnare uppfattar talarens kunskaper i svenska. Den andra frågan (”förklaring”) har till syfte att lyssnarna helt fritt, utan angivna flervalsalternativ, kan förklara på vilken grund de baserar sin bedömning (Jfr kategorisering av talarna i Bijvoet & Fraurud 2010, 2012). Den tredje frågan (”självperception”) handlar om att lyssnaren jämför sin egen svenska med talarens på en fyrgradig skala med alternativ ”helt annorlunda”, ”annorlunda”, ”likt” och ”helt likt”. Denna fråga inspirerades dels av en självperceptionsuppgift i en serie studier i sammanhanget (Bijvoet & Fraurud 2010, 2012) och dels av semantiska differentialskalor som används som mätinstrument i traditionella attitydstudier. Poängen med att ha tre olika frågor är att samla in komplexa och tillförlitliga data. Detta gör det möjligt att betrakta lyssnarnas bedömningar ur olika perspektiv, dvs. använda en metodologisk triangulering (Denscombe 2009; Cohen et al. 2000). De tre olika frågorna innefattar nämligen tre olika synvinklar. Medan bedömningen motsvarar till hur lyssnaren bedömer andra, visar självperceptionen hur lyssnaren bedömer sig själv. Det innebär i sin tur att bedömaren omedvetet blir bedömd av sig själv. Förklaringsdelen visar vad det är som lyssnaren utgår från när han eller hon bedömer talaren som modersmålstalare eller andraspråkstalare. Med hjälp av en triangulering (se Figur 1) kan man se förhållanden mellan bedömning och förklaring, mellan bedömning och självperception och mellan förklaring och självperception. På det sättet kan man också få insyn i L2-lyssnares tillägnande av sociolingvistisk medvetenhet. Bedömning (att bedöma andra) Förklaring Självperception (att ha utgångspunkt) (att bedöma sig själv) Figur 1: Metodologisk triangulering med både kvalitativa och kvantitativa data 18 3.3.2 Ljudinspelning Jag spelade in studiens elva talare med hjälp av en ZOOM Handy Recorder H4 inspelningsmaskin under februari månad 2014. Inspelningarna skedde hemma hos talarna, hos mig och på Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet. Jag använde en 34 sekunder lång reklamfilm som stimulus som talarna fick se högst två gånger och sedan återberätta den på ungefär 30-40 sekunder. Ingen behövde spelas in mer än två gånger, och jag valde sedan ut den bästa versionen. Orsaken till att talarna återberättade en kort video istället för att läsa en text (Jfr t.ex. Wilkerson 2010, 2013) var att återberättandet möjliggör inspelningen av sådana talprov som avspeglar ett mer naturligt språkbruk. Talarna kan på det sättet använda sitt eget ordförråd, eller prata med sitt eget flyt, vilket gör talproven mer autentiska och naturliga. För att vara helt säker på att talarnas språkbruk inte påverkas av något annat under inspelningstillfället använde jag en språkligt sett neutral reklamfilm som inte hade något tal i, enbart ljudeffekter. Se talprovens transkription i Bilaga 3. 3.3.3 Bakgrundsenkät Det andra forskarinstrumentet är en bakgrundsenkät med syfte att få information om lyssnarnas språkliga profil och att eventuellt kunna finna samband mellan deras bedömning och vissa bakgrundsvariabler (se L2-lyssnarnas bakgrundsenkät i Bilaga 4 och kontrollgruppens i Bilaga 5). Inspirationen till en sådan metod kom, å ena sidan, från tidigare studier som hävdar att erfarenhet av målspråket spelar en central roll i målspråksutvecklingen (se avsnitt 2). Studiedesignen av en serie studier (Bijvoet & Fraurud 2010, 2012) i den svenska invandrarkontexten var, å andra sidan, också inspirerande för den här delen. L2lyssnarnas bakgrundsenkät består i huvudsak av frågor om hur lång tid och under vilka omständigheter de har exponerats för svenska, samt om allmänna bakgrundsvariabler som kön och ålder. Frågeställningarna skapades i samband med hur tidigare forskning uppfattade inlärares erfarenhet av målspråket. I enlighet med Baker och Trofimovich (2006) ställs det frågor om boende och vistelsetid. Dessa innefattar bl.a. hur lång tid lyssnaren har bott i Sverige och i Stockholmsområdet, vilken stadsdel lyssnaren bor i nu, vilka andra stadsdelar eller andra delar av landet lyssnaren har bott i. På grund av att en del tidigare forskning hävdar att det finns koppling mellan erfarenhet av målspråket och tillägnande av variation på målspråket, inriktar sig bakgrundsenkäten på frågor om erfarenhet av svenska. Det innefattar bl.a. hur lång tid lyssnaren har studerat svenska i Sverige och/eller eventuellt utomlands, och i vilka sammanhang och med vilka personer han eller hon i nuläget använder språket. De infödda lyssnarnas bakgrundsenkät ser liknande ut med den skillnaden att de får svara på frågor om språkbruk istället för frågor om erfarenhet av svenska. 3.3.4 Pilotexperiment Ett pilotexperiment behövdes för att kunna testa mätinstrumentet. Min erfarenhet visar att vissa elever har svårigheter med att ta emot instruktioner. Jag ville därför vara säker på att mina frågeställningar var tydliga för dem. Jag använde vuxna andraspråksinlärare på grundskolenivå (Delkurs 2 och Delkurs 3) med den förhoppningen att om experimentet fungerar bra på lägre nivåer skulle det kunna fungera bra på gymnasienivå också. Detta 19 tillfälle gav samtidigt ett bra mått för att se hur lång tid experimentet skulle ta och vilka eventuella problem skulle kunna komma upp (se också Cohen et al. 2000:341). Jag bearbetade insamlade data direkt efter pilotexperimentet och behövde inte förändra någonting i designen. Efter att ha bearbetat data från de andra experimentstillfällena också visade det sig att det inte fanns någon skillnad mellan de olika nivåerna. Det ledde till två slutsatser. Jag kunde, för det första, använda pilotexperimentets resultat tillsammans med de andra gruppernas resultat, och alla grupper kunde, för det andra, hanteras som en stor heterogen grupp av L2-lyssnare (se avsnitt 4). 3.4 Genomförande 3.4.1 Tillgång till miljön Vad gäller L2-lyssnare och lärare i kontrollgruppen fick jag tillgång till experimentets miljö genom mitt arbete som lärare i svenska som andraspråk i skolan där jag genomförde experimenten. Det underlättade genomförandet avsevärt mycket vad gäller kontakt och urval. Jag behövde bara kontakta min chef för tillåtelse och mina kollegor för att schemalägga experimentstillfällen i deras inlärargrupper. Sedan tog det ytterligare en gång att stämma av med de kollegor som skulle vara med i kontrollgruppen. Att arbeta som lärare gav också insyn i vilka kunskaper undervisningens olika nivåer innefattar, vilket var en stor hjälp i urvalet av de ungefär tio då pågående grupperna. Jag genomförde experimentet med kontrollgruppen i samma skola och på Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet. Jag fick tag i modersmålstalare bland universitetsstudenter genom kontakt med handledaren och andra lärare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. 3.4.2 Datainsamling Experimenten genomfördes i februari och i mars 2014. Jag genomförde experimenten med L2-lyssnarna som en del av undervisningsmaterialet på deras lektioner på vanlig undervisningstid, på morgonen och på kvällen. Detta var ett mycket medvetet val. Speciellbyggda och artificiella ramar runt ett experiment kan påverka de observerade informanternas reaktioner (Denscombe 2009:80). För att bibehålla ett naturligt tillstånd valde jag istället att komma in i klassrummet och betedde mig som en lärare som gav instruktioner och gjorde uppgifter med eleverna. Det var många elever som jag kände från mina tidigare grupper, vilket till en viss mån styrkte mig i min roll och kunde minska effekten på eleverna av att vara observerade. Jag anordnade totalt fyra experimentstillfällen i de olika kursgrupperna. Jag kallar dem för kursgrupper istället för nivåer, eftersom olika nivåer brukar studera tillsammans i en och samma kursgrupp på grund av mindre antal elever på vissa nivåer. Jag genomförde ett pilotexperiment först med Svenska som andraspråk grundläggande delkurs 2 och 3, dvs. med lägre nivåer, för att försäkra mig om att mätinstrumentet fungerar bra (se 3.3.4 Pilotexperiment). Den andra kursgruppen var en Svenska som andraspråk 1 kvällskurs, den 20 tredje var en Svenska som andraspråk 1 förmiddagskurs och den sista var en Svenska som andraspråk 2 kvällskurs. På dessa gymnasiekurser var nivåerna inte blandade. Varje experimentstillfälle tog ungefär 30-35 minuter. Jag började med att förklara innehållet och instruktionerna och lyssnarna gav sitt samtycke till att delta i studien genom att skriva under villkoren på bakgrundenkätens första sida. De fick också möjlighet att ställa frågor om något var oklart. De flesta frågade om hur skalan vid den tredje frågan skulle fyllas i. Vi lyssnade sedan på övningstalaren nr 0 (Maria) och vi fyllde i frågorna tillsammans. Därefter lyssnade vi på tio talare med en till två minuter långa pauser emellan. Lyssnarna fick höra varje talprov bara en gång för att bedöma talarna efter första intrycket (se diskussion om MGT i Giles & Billings 2008:189). Efter att ha lyssnat på alla talare fick de fylla i enkäten och lämna in allt till mig. Om vi hade lite tid kvar spelade jag upp varje talare en gång till och berättade om deras bakgrund och hur de uppfattar sig själva enligt bedömningsfrågan. Genomförandet med kontrollgruppen såg likadant ut. De deltog i experimentet efter sina lektionstider på universitetet och i bokade tider i ett grupprum på mitt arbete. 3.4.3 Etiska överväganden Att genomföra forskning som avser att undersöka aspekter av människolivet måste betraktas mycket noggrant med hänsyn till forskningsetiska regler och principer. Jag följer därför principer i Vetenskapsrådets rapport om god forskningssed (2011). Jag informerade lyssnarna om studiens syfte dels muntligt och dels skriftligt på bakgrundenkätens första sida, vilket uppfyllde informationskravet. Lyssnarna fick välja själva om de ville ge sitt samtycke och delta i studien genom att skriva under bakgrundsenkätens första sida. Under experimentstillfällena var det bara en person som i slutet meddelade mig att hon ville lyssna på talarna men ville inte göra själva experimentet. Detta uppfyllde samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att alla talare uppträdde med pseudonym. Lyssnarna uppträdde med en kod som bestod av en bokstav, P respektive L hos inlärare och K hos kontrollgruppen, samt tre siffror. Genom att använda insamlade data enbart för forskningsändamål uppfyllde studien nyttjandekravet också. Eftersom det är olika individers bedömningar och kategoriseringar som står i studiens fokus och en hel del etniciteter är representerade här, är det av stor betydelse att betona jämlikhetens etiska princip (Strike 1990 i Cohen et al. 2000:71). Studiens enda syfte är att undersöka olika individers uppfattningar om språk oavsett kön, etnicitet, religion eller sexuell inriktning. 3.5 Analysmetoder Studiens olika sorters data krävde olika analysmetoder. Kvantitativa data, såsom bakgrundsvariabler hos lyssnarna, bedömning och självperception, bearbetades i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences), ett datorprogram för statistisk analys. Olika statistiska metoder, bl.a. Pearson produktmomentkorrelationskoefficient, independent samples t-test, variansanalys (ANOVA), rangsummetest (Mann-Whitney U-test) och hierarkisk klusteranalys, användes för att mäta styrkan och riktningen av relationer mellan olika 21 variabler. Kvalitativa data, såsom förklaringar, bearbetades däremot i en Microsoft Office Access-databas. 4 Resultat Del I – En översiktlig bild av studiens L2lyssnare Experimentets och bakgrundsenkätens resultat presenteras här i olika delar: under rubrikerna L2-lyssnarnas bakgrund, L2-lyssnarnas bedömningar, L2-lyssnarnas förklaringar och L2lyssnarnas självperception. Dessa motsvarar forskningsmetodens olika moment och har till syfte att ge en översiktlig bild av hela L2-lyssnargruppen. Underrubrikerna och deras innehåll anpassades till studiens syfte och frågeställning (Cohen et al. 2000:468). I enlighet med the fitness of purpose-principen (Cohen et al. 2000:462) omfattar studiens analys beskrivning, tolkning, upptäckt av mönster, förståelse av individer och grupper, test och till slut upptäckt av gemensamma drag, skillnader och likheter. 4.1 L2-lyssnarnas bakgrund Jag presenterar först en sammanställning av de svar som lyssnare angav i bakgrundsenkäten för att visa hur heterogen L2-lyssnargruppen är, samt för att kunna förstå i vilka former erfarenhet kan komma att knytas till resultatet. I L2-lyssnarnas bakgrundsenkät delas bakgrundsvariablerna upp i tre delar: Allmän bakgrundsinformation Erfarenhet av svenska genom boende och vistelsetid Erfarenhet av svenska genom språkbruk Den första delen visar att L2-lyssnarnas olika bakgrunder utgör en stor mångfald. Eftersom vissa personer inte fyllde i vissa frågor anger jag antal svar inom parentes. Könsuppdelningen är ojämn, med 53 kvinnor och bara 25 män. Medelåldern (N=75) är ungefär 33 år, där den yngsta är 19 år gammal och den äldsta är 53 år gammal. De 78 L2-lyssnarna kommer från 28 olika länder: Algeriet, Bangladesh, Bosnien (tidigare Bosnien och Hercegovina), Burundi, Egypten, Eritrea, Etiopien, Filippinerna, Grekland, Indien, Irak, Iran, Kenya, Kina, Kurdistan, Libanon, Litauen, Marocko, Mongoliet, Peru, Polen, Rumänien, Ryssland, Somalia, Spanien, Sudan, Syrien och Turkiet. De 78 L2-lyssnarna representerar en stor variation med 26 olika modersmål och 22 olika andraspråk, vilket utgör totalt sett 36 olika språk de har kunskaper i. Dessa innefattar: amhariska, arabiska, armeniska, assyriska, balochi, bengali, berbiska, bosniska, dori, engelska, franska (Marocko), grekiska, hindi, italienska, japanska, katalanska, kinesiska, kirundi, kroatiska, kurdiska, litauiska, mongoliska, pashto, persiska, polska, rumänska, ryska, serbiska, somaliska, sorani, spanska (Peru), swahili, tagalog, tigrinska, turkiska och tyska. Det var bara tre L2-lyssnare som angav två modersmål, men det är 22 antagligen fler som är uppvuxna med mer än ett modersmål enligt det jag fick veta i tidigare diskussioner med mina egna elever. Det var också många som inte angav svenska som ett av sina andraspråk. Däremot angav alla åtminstone ett andraspråk, 63 personer rapporterade kunskaper i tre andraspråk, och 24 personer rapporterade kunskaper i fyra språk. Den stora kulturella variationen avspeglas också i hur lång undervisningstiden L2-lyssnarna har från förskola till universitetsnivå och vad deras högsta avklarade utbildning är. Av de 55 L2lyssnare som rapporterade något slags arbete jobbar de flesta med service sektor, IT, hemtjänst och undervisning. Den andra och tredje delen om erfarenhet av svenska gav också varierande resultat. Informationen här hjälper oss att förstå den komplexa inlärningsmiljön L2-lyssnarna representerar, till exempel med sin vistelsetid och sina inlärningsmöjligheter av svenska. Datan visar att det är vanligt att en andraspråksinlärares undervisningsnivå och den undervisningstid som kan förknippas med den inte är i kongruens med inlärarens vistelsetid i Sverige. Det händer ofta att inläraren är tvungen att göra studieavbrott på grund av jobb, småbarn, eller rentav på grund av avbruten vistelsetid i Sverige, och fortsätter sina studier efter en lång paus. Det syns också i det att dessa inlärargrupper påbörjade sina studier mellan 1993 och 2013, men dessa inlärare är ungefär på samma nivå enligt min erfarenhet. Deras genomsnittliga undervisningstid i svenska är 21 månader, där den kortaste tiden är 2 månader och den längsta är 5 år 8 månader. Inlärarnas genomsnittliga vistelsetid i Sverige är också ungefär 5 år och 8 månader, där den kortaste vistelsetiden är 6 månader och den längsta är 26 år. Vistelsetiden i Stockholmsområdet visar likadana siffror, genomsnittet är 5 år, där den kortaste vistelsetiden är 5 månader och den längsta är 23 år. Vad gäller nuvarande bostadsområde spelar det möjligen en roll att L2-lyssnarnas skola ligger i Kista som fångar upp elever i närheten. L2-lyssnarna angav 17 olika nuvarande bostadsområden, men dessa ligger relativt nära varandra i nordvästra Stockholm (utom ett område i söder) och alla är förorter. Bostadsområdena är: Akalla, Bromma, Hässelby, Hjulsta, Husby, Jakobsberg, Kista, Norrviken, Råcksta, Rinkeby, Sollentuna, Solna, Södertälje, Spånga, Sundbyberg, Tensta och Vällingby. Några personer (N=18) angav att de hade bott i elva andra stadsdelar som på liknande sätt ligger utanför Stockholms innerstad, men utgör en större spridning än deras nuvarande bostadsområden. Dessa är: Bandhagen, Hallonbergen, Huddinge, Jordbro, Järfälla, Nacka, Norsborg, Rågsved, Täby, Upplands Väsby och Åkersberga. Några (N=13) rapporterade att de hade bott i 16 andra delar av Sverige: Boden, Göteborg, Helsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Linköping, Malmö, Motala, Norrköping, Sundsvall, Surahammar, Svedala, Värmland, Västerås och Örebro. L2-lyssnarna fick också självrapportera sitt språkbruk av svenska genom att kryssa för 14 angivna sammanhang (som t.ex. jobb, titta på filmer) och elva angivna personer (som t.ex. mamma, barn osv.). De hade också möjlighet att kryssa i ”övrigt” och ange något annat. De flesta L2-lyssnarna använder svenska i fem sammanhang (N=73) och de mest frekventa sammanhangen är ”skola/utbildning”, ”läsa böcker/tidningar”, ”titta på TV-program”, ”jobb” och ”shopping”. De flesta L2-lyssnarna använder svenska med tre personer (N=75) och de mest frekvent kryssade personerna är ”lärare”, ”vänner” och ”kollegor”. Inte alla kryssade i ”skola/utbildning” och ”lärare” trots att alla deltar i SVA-undervisning som pågår på svenska. 23 Vad gäller kontrollgruppens sammansättning är alla deltagare i gruppen kvinnor, så könuppdelningen motsvarar inte L2-lyssnargruppens könuppdelning. Men eftersom det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan mäns och kvinnors resultat i experimentet anses detta inte vara problem (se 4.2.1). Medelåldern är däremot likadan, 37 år i genomsnitt, där den yngsta personen är 24 år gammal och den äldsta är 69 år gammal. Alla är födda och uppvuxna i Sverige, men i olika delar av landet. Hälften av modersmålstalarna är födda och uppvuxna i Stockholmsområdet, medan den andra hälften angav följande uppväxtsorter: Dalarna, Göteborg, Göteland/Svealand, Mälardalen, Norrland, Sundsvall, södra och norra Sverige. 10 av 14 personer angav avbruten vistelsetid i Sverige på grund av studier och jobb utomlands i flera år. Den genomsnittliga vistelsetiden i Sverige är 34 år, vilket förstås är mycket mer än L2-lyssnarnas. Den kortaste tiden är 20 år och den längsta är 64 år. Den genomsnittliga vistelsetiden i Stockholmsområdet är 17 år, den kortaste tiden är 2,5 år och den längsta är 29 år. Gruppen angav allihop tio olika bostadsområden varav, till skillnad från L2lyssnargruppen, några ligger närmare eller i Stockholms innerstad: Bromma, Hägersten, Rinkeby, Sollentuna, Södermalm, Tumba, Vasastan, Värmdö, Älvsjö och Östermalm. 10 av 14 personer rapporterade att de tidigare hade bott i elva olika andra bostadsområden: Alby, Bagarmossen, Enskede, Fruängen, Kista, Kungsholmen, Nacka, Skärholmen, Södertälje, Tensta och Täby. 13 av 14 personer angav att de hade bott någon annanstans i landet än sin uppväxtort eller Stockholmsområdet. De har totalt bott i 13 olika andra städer: Avesta, Borlänge, Eskilstuna, Falkenberg, Falun, Haparanda, Helsingborg, Karlskrona, Linköping, Malmö, Uppsala, Vadstena och Västerås. Modersmålstalarna har kunskaper i tio olika språk: bosniska, engelska, franska, italienska, kinesiska, spanska, svenska, svenskt teckenspråk och tyska. Ingen rapporterade däremot mer än ett modersmål. En person rapporterade kunskaper i två olika språk, sex personer i tre språk, sex personer i fyra språk och bara en person i fem språk. Vad gäller språkbruk på svenska fick de också kryssa i olika sammanhang och personer i enkäten. Det visade att de flesta använder svenska åtminstone 10 av 14 möjliga sammanhang, förutom två personer som kryssade i sju sammanhang. De flesta använder svenska med mer än sju olika personer, förutom två personer som bara kryssade i tre respektive fem personer. Många rapporterade under ”övrigt” att de faktiskt använder svenska i livets alla sammanhang, vilket tyder på att det att deltagarna inte kryssade i vissa alternativ kan vara på grund av att deltagaren inte har de angivna sammanhangen eller personerna i sitt liv. 4.2 L2-lyssnarnas bedömningar I den här delen presenteras resultatet av experimentets första fråga om talaren är modersmålstalare eller andraspråkstalare av svenska. Även om lyssnarnas enkät innehåller bedömningsalternativet ”inte modersmålstalare” (se Bilaga 2) kommer jag för enkelhetens skull nämna det alternativet som ”andraspråkstalare” i fortsättningen. I den första delen 4.2.1 räknade jag ut lyssnarnas resultat genom att alla lyssnare fick en poäng för sitt svar om det stämde överens med talarens självbedömning. Jag använder det mer neutrala ordet ”poäng” (eller ”total poäng”) eftersom jag undviker sådana formuleringar här som ”rätt” eller ”fel” svar. Detta för att inte direkt lägga normativa värderingar på lyssnarnas uppfattningar. I del 24 4.2.2 jämförs L2-lyssnarnas och kontrollgruppens resultat genom fyra bedömningsmönster. På grund av att gissningar på talarnas vistelsetid inte gav något användbart resultat kommer jag inte att presentera det. Både L2-lyssnarna och kontrollgruppen angav mycket långa vistelsetider för andraspråkstalare. Det tyder möjligen på att lyssnarna anser att en avancerad kunskap i svenska bara kan uppnås efter en lång vistelsetid i målspråksmiljön, men det är tyvärr svårt att tolka hur de menar exakt. 4.2.1 L2-lyssnarnas bedömningar i förhållande till talarnas självbedömning Jag redovisar L2-lyssnarnas resultat först som jag bearbetade i SPSS-dataprogrammet. Dessa betraktas ur följande perspektiv: Resultat totalt sett på olika undervisningsnivåer Resultat total sett individuellt Resultat för enskilda talare Resultatets relation till erfarenhet av svenska och till övriga bakgrundsvariabler Resultat för enskilda talare och dess relation till erfarenhet av svenska och till övriga bakgrundsvariabler Jämförelse mellan L2-lyssnarnas och kontrollgruppens bedömning Till en början räknade jag med hjälp av en variansanalys (ANOVA) ut hur många poäng de fyra olika undervisningsnivåerna (Delkurs 2, Delkurs 3, SAS 1 och SAS 2) fick och i vilken utsträckning de liknade eller skilde sig åt från varandra (se Tabell 2). Detta för att se om L2lyssnarna kan behandlas som grupper enligt sina undervisningsnivåer eller om det är lämpligare att betrakta dem individuellt. Tabell 2: De olika undervisningsnivåernas poäng i genomsnitt samt minimi- och maximivärden av poäng N Delkurs 2 Delkurs 3 SAS 1 SAS 2 13 12 30 23 Poäng i genomsnitt 5,92 5,42 6,07 6,35 Std. Avvikelse 1,441 1,240 1,530 1,265 Minimum Maximum 4 3 3 3 8 7 9 8 Gruppernas medelvärden låg mycket nära varandra och analysen visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan undervisningsnivåernas totala poäng, dvs. hur L2-lyssnare på olika undervisningsnivåer bedömde de tio talarna i helhet. Jag betraktar därför dessa L2lyssnargrupper i den här studien som en och samma stora grupp av L2-lyssnare. Deras svar kan på det sättet analyseras på ett mer individuellt plan. Att grupperna inte skilde sig på något signifikant sätt var inte så förvånansvärt med tanke på L2-lyssnarnas varierande förutsättningar i sina liv, som orsakar en stor spridning av värden på bakgrundsvariabler även på olika undervisningsnivåer. Ett bra exempel på det är vistelsetid hos L2-lyssnarna L014 och 25 L022. De sitter i en och samma kursgrupp samtidigt som L014 har bott i Sverige i 18 månader och L022 i 20 år. Deras erfarenhet av svenska är antagligen inte likadan och deras bedömningar kan därför möjligen visa intressanta resultat om erfarenhetens roll. Jag tittade därefter på L2-lyssnarnas svar individuellt. För att kunna se hur L2-lyssnarnas generella identifikationsförmåga ser ut, dvs. hur många av tio talare de kan identifiera på ett likadant sätt som talarens självbedömning, räknade jag ut deras totala poäng. Det visade att 78 L2-lyssnare i genomsnitt hade 6,03 av de möjliga 10 poängen. Minimivärdet var 3 poäng och maximivärdet var 9 poäng. L2-lyssnarna hade oftast 5 (N=15), 6 (N=20) och 7 (N=20) poäng. Det betyder att de flesta (N=66) kunde identifiera mer än hälften av talarna på det sätt som talarna bedömde sig själva. Svarsfrekvensens sammansättning visas i Tabell 3: Tabell 3: L2-lyssnarnas totala poäng som stämde överens med talarnas självbedömning N Total poäng Procent 3 9 15 20 20 9 2 3 4 5 6 7 8 9 3,8% 11,5% 19,2% 25,6% 25,6% 11,5% 2,6% För att få en bild av i vilken utsträckning L2-lyssnargruppen i förhållande till talarnas självbedömning hade likadana eller annorlunda uppfattningar om enskilda talare tittade jag på deras bedömning av varje talare. Det visas i Figur 2. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 75,6% 30% 20% 10% 85,9% 91% 85,9% 59% 41% 14,1% 0% Fatima 75,6% 73,1% 67,9% 32,1% 24,4% Anders 89,7% Attila 26,9% 14,1% 9% Tatjana Karin Modersmålstalare Michael 26 34,6% 24,4% 10,3% Sana Inte modersmålstalare Figur 2: L2-lyssnarnas bedömning av olika talare 65,4% José Jukka Emma Med utgångspunkt i talarnas självbedömning kan man se att Fatima, José och Jukka uppfattas annorlunda än sin självbedömning av de flesta L2-lyssnare. Medan Fatima och José, som uppfattar sig själva som modersmålstalare, uppfattas som andraspråkstalare av de flesta, anser majoriteten att Jukka är modersmålstalare, trots att han anser sig själv som andraspråkstalare. De flesta uppfattar de andra talarna likt talarnas självbedömning. Men L2-lyssnarnas svar varierar i större eller mindre utsträckning överallt. En större oenighet finns kring Anders, Fatima, Michael, Sana, Jukka och Emma. De flesta är däremot eniga om Attila, Tatjana, Karin och José. Det här resultatet visar också vilka talare som mest uppfattas som modersmålstalare eller som andraspråkstalare. Trots varierande bedömningar bedöms Anders, Karin, Sana och Jukka mest som modersmålstalare, medan Attila, Tatjana och José mest bedöms som andraspråkstalare. Det syns också i figuren att L2-lyssnarna verkar ha ställt strikta krav i sina bedömningar eftersom de tenderade att bedöma talarna som andraspråkstalare oavsett om talaren var andraspråkstalare eller inte. Eftersom L2-lyssnarna var medvetna om att de kommer att höra både modersmålstalare och andraspråkstalare är det mycket möjligt att experimentet utlöste en större uppmärksamhet mot avvikande talegenskaper. Jag gjorde därefter statistiska analyser i förhoppningen att finna relationer och/eller korrelationer mellan L2-lyssnarnas olika bakgrundsvariabler och deras totala poäng samt bedömning av enskilda talare. Eftersom L2-lyssnarnas totala poäng var en skalvariabel använde jag Pearson produktmomentkorrelationskoefficient för att räkna ut eventuella korrelationer med andra skalvariabler, såsom exempelvis vistelsetid eller undervisningstid i svenska. Jag använde dessutom independent samples t-test för att kunna se om det finns någon statistiskt signifikant relation mellan total poäng och olika nominalvariabler, såsom exempelvis olika sammanhang L2-lyssnaren använder svenska i. Jag tittade på 48 olika bakgrundsvariablers relation till total poäng, men jag fann bara en enda signifikant skillnad, t(74)=1,993, p=0,05, mellan L2-lyssnare som använder svenska i sammanhanget ”prata på telefon/Skype” (m=6,48) och de som inte använder det (m=5,78). För att titta på relationen mellan bakgrundsvariabler och bedömning av enskilda talare användes ett independent samples t-test för att titta på bakgrundsvariabler som är skalvariabler och Mann-Whitney Utest användes för att titta på bakgrundsvariabler som är ordinalvariabler. Det fanns också bara ett mindre antal korrelationer, såsom att de som bedömer Anders i enlighet med hans egen bedömning använder svenska med grannar mindre än de som bedömer honom annorlunda (U=339, p=0,006), eller som bedömer José i enlighet med talarens självbedömning har med större frekvens bott någon annanstans i Sverige (U=95, p=0,000). Det betyder i sin tur att jag inte fann något generellt mönster bland bakgrundsvariabler som står i starkt samband med L2lyssnarnas totala poäng. Det väcker därför frågan varför det blev så med en grupp L2-lyssnare med mycket heterogena bakgrunder. Det kunde möjligtvis orsakas av att erfarenhet behöver ytterligare mätningar i form av mer kvalitativa data, vilket kommer diskuteras ytterligare i sektion 6.5. Det är viktigt att nämna att jag räknade ut relation mellan kön och total poäng och det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan hur män och kvinnor bedömde talarna. Till sist analyserade jag kontrollgruppens resultat (se Tabell 4) och jämförde med L2lyssnarnas. Ett independent samples t-test visade att det fanns en signifikant skillnad, t(92)=4,090, p=0,000, mellan L2-lyssnarnas och kontrollgruppens totala poäng. Det betyder 27 att kontrollgruppen bedömde talarna mer likt talarnas självbedömning. Medan L2lyssnargruppen hade i genomsnitt 6,03 i total poäng hade kontrollgruppen i genomsnitt 7,64 poäng. Minimivärdet för kontrollgruppen var 6 poäng och maximivärdet var 9 poäng. De flesta i gruppen (N=7) fick 8 poäng, vilket tyder på att hälften av kontrollgruppen identifierade 8 av 10 talare likt talarnas självbedömning. Den andra hälften (N=7) kunde identifiera mer än hälften av talarna. Tabell 4: L2-lyssnarnas totala poäng i förhållande till talarnas självbedömning och poängernas frekvens N Total poäng Procent 2 3 7 2 6 7 8 9 14,3% 21,4% 50% 14,3% För att se hur kontrollgruppen uppfattade enskilda talare tittade jag också på deras poäng för olika talare med utgångspunkt i talarnas självbedömning. Detta visas i Figur 3: 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 100% 85,7% 100% 92,9% 100% 92,9% 20% 35,7% 28,6% 14,3% 7,1% 0% Anders Fatima 100% 71,4% 64,3% 30% 10% 100% Attila Tatjana Karin Modersmålstalare 7,1% Michael Sana José Jukka Emma Inte modersmålstalare Figur 3: Kontrollgruppens bedömning av talare I motsats till L2-lyssnargruppen visar kontrollgruppen större enighet i sina bedömningar. Hälften av talarna, Attila, Tatjana, Michael, Jukka och Emma, bedöms på samma sätt av alla 14 personer i gruppen. Intressant nog är alla av dessa fem personer andraspråkstalare enligt sin självbedömning och kontrollgruppen bedömer dem på samma sätt, utom Jukka som uppfattar sig själv som andraspråkstalare av svenska, medan alla i kontrollgruppen bedömer 28 honom som modersmålstalare. Det betyder i sin tur att de talare kontrollgruppen är oenig om alla är modersmålstalare enligt sin självbedömning. Vad gäller dessa modersmålstalare är gruppen relativt enig om Karin och Sana, eftersom bara en person bedömer dem som andraspråkstalare i båda fallen. Däremot är gruppen oenig om Anders, och mycket oenig om Fatima och José. Två personer bedömer Anders som andraspråkstalare, medan fem personer bedömer Fatima som andraspråkstalare och tio personer, en stor majoritet, bedömer José som andraspråkstalare. 4.2.2 Fyra bedömningsmönster Vi har sett att kontrollgruppen var enig om de flesta talare, förutom Anders, Fatima och José. Deras bedömning kan sammanfattas på följande sätt i Tabell 5: Tabell 5: Sammanfattning av vilka talare kontrollgruppen är enig och oenig om Enighet Oenighet Modersmålstalare Andraspråkstalare Karin Attila Anders Sana Tatjana Fatima Jukka Michael José Emma Vi kunde däremot se att L2-lyssnargruppen visade större eller mindre oenigheter överallt. Deras bedömningar av enskilda talare kan sammanfattas på följande sätt i Tabell 6: Tabell 6: Sammanfattning av vilka talare L2-lyssnargruppen är relativt enig om och vilka de är oeniga om En relativ enighet Oenighet Modersmålstalare Andraspråkstalare Karin Attila Anders Tatjana Fatima José Michael Sana Jukka Emma För att se hur L2-lyssnargruppens bedömningar av enskilda talare statistiskt sett förhåller sig till kontrollgruppens använde jag ett Mann-Whitney U-test. Testet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan lyssnargrupperna i bedömningen av Fatima (U=370, p=0,022), 29 Michael (U=399, p=0,028), Sana (U=361, p=0,015), Jukka (U=413, p=0,039) och Emma (U=357, p=0,009). Lyssnargruppernas bedömning av Anders, Attila, Tatjana, Karin och José visade däremot ingen signifikant skillnad, vilket är intressant med tanke på att L2-lyssnarna var relativt eniga om José medan kontrollgruppen var oenig. I enlighet med testets resultat och hur enigheterna och oenigheterna delar sig kan man urskilja fyra bedömningsmönster i hur L2-lyssnarnas bedömningar av enskilda talare förhåller sig till kontrollgruppens: (1) Kontrollgruppen är enig om att Attila och Tatjana är andraspråkstalare och om att Karin är modersmålstalare, och L2-lyssnarna är också eniga om detta. (2) Kontrollgruppen är enig om att Michael och Emma är andraspråkstalare, och om att Sana och Jukka är modersmålstalare, men L2-lyssnarna är oeniga om dessa talare. (3) Kontrollgruppen är oenig om Fatima, och L2-lyssnarna är också oeniga, men det finns en statistisk skillnad mellan gruppernas oenighet. (4) Kontrollgruppen är oenig om Anders och José, och L2-lyssnarna är också oeniga om dem, men det finns ingen statistisk skillnad mellan gruppernas oenighet. Med andra ord betyder det att det inte fanns någon signifikant skillnad i bedömningen av hälften av talarna. L2-lyssnarna bedömer Anders, Attila, Tatjana, Karin och José på ett sätt som inte skiljer sig signifikant från kontrollgruppens bedömningar, oavsett om grupperna är eniga eller oeniga. 4.3 L2-lyssnarnas förklaringar I den här delen presenteras resultatet av experimentets andra fråga om varför L2-lyssnarna bedömer talaren som modersmålstalare eller andraspråkstalare. L2-lyssnarna angav totalt sett 694 förklaringar för elva talare (förklaringar hos övningstalaren räknades också in för att inte förlora kvalitativa data). Jag matade in förklaringarna i en Access-databas (se Figur 4). Det är viktigt att jag behöll förklaringarna i sin originalform, men gjorde vissa redigeringar när det var svårt att förstå vad L2-lyssnarna menade. Jag delade sedan upp förklaringarna i olika element i enlighet med vilka aspekter av språket de avspeglade. Det var många sammansatta och komplicerade förklaringar som innefattade två till tre aspekter. Uppdelningen gav därför totalt sett 1129 element. För att analysera vilka aspekter av språket som iakttogs med större frekvens och vilka aspekter av språket som användes för att förklara bedömningarna av olika talare kategoriserade jag dessa 1129 element i tolv kategorier, och sedan i 42 egenskaper inom kategorierna. Olika egenskaper inom kategorierna behövdes för att inte förlora innehåll genom relativt förenklande kategoriseringar. 30 Figur 4: Kategorisering av lyssnarnas förklaringar i en Access-databas De tolv kategorierna är följande: bakgrund (talaren är född eller uppväxt i Sverige eller är svensk/inte svensk) berättande (hur talaren återberättar reklamfilmen) dialekt (det var otydligt vad L2-lyssnarna menade med dialekt, men förklaringarnas karaktär indikerade att det handlade om uttal eller sätt att prata på) fonologi (fonologiska aspekter i talarens tal såsom brytning, bra eller dålig uttal) förståelse (hur lätt eller svårt det är att förstå talaren, hur begripligt han eller hon pratar) grammatik (grammatiska aspekter i talarens tal såsom grammatiska fel eller syntax) odefinierad (lyssnaren anger att talaren pratar annorlunda eller konstigt) personliga egenskaper (icke-språkliga aspekter som ålder eller kön av talaren) språkkunskap (hur duktig talaren är eller vilken sorters svenska talaren pratar, t.ex. riktig svenska, dålig svenska, bra svenska, inte bra svenska) taltempo (flyt och säkerhet i talarens tal) tydlighet (hur tydligt talaren pratar) vokabulär (talarens ordförråd) I nästa sektion presenterar jag en del av egenskaperna tillsammans med L2-lyssnarnas förklaringar. Jag jämför sedan L2-lyssnarnas resultat med kontrollgruppen. Till sist analyserar jag relationen mellan bedömning och förklaring. 4.3.1 Frekventa kategorier och egenskaper Efter att ha matat in data i databasen räknade jag ihop hur många gånger olika kategorier och egenskaper förekom i L2-lyssnarnas bedömningar. Detta för att få veta vilka aspekter av språket står till L2-lyssnarnas förfogande i språkperceptionen. Efter att ha tittat på kategoriernas och egenskapernas sammansättning betraktades kategorier och egenskaper som frekventa om de förekom mer än 40 gånger (se Tabell 7). Andra kategorier förekom bara i avsevärt mindre utsträckning. Analysen visade att L2-lyssnarna framför allt förklarade sina bedömningar med hänvisning till talarens bakgrund, språkkunskaper, tydlighet och taltempo, samt talets fonologiska och grammatiska aspekter, oavsett hur talaren bedömdes. När bedömningen förklarades med talarens bakgrund betydde det oftast att talaren anses vara svensk eller inte svensk och har någon slags invandrarbakgrund. Vad gäller språkkunskaperna 31 Tabell 7: L2-lyssnarnas frekvent använda kategorier och egenskaper (antal gånger de förekommer) och exempel på förklaringar där dessa förekommer Kategori (antal ggr) Egenskap (antal ggr) Förklaring svensk (42) L010: ”Han 100 % svensk och jag förstår inte så bra.” L042: ”Hon pratar som en typisk svensk.” P004: ”Hon pratar som en svensk på alla sätt. Uttal och grammatik.” bakgrund (140) inte svensk (43) brytning (44) fonologi (360) uttal (246) grammatik (99) grammatik* (95) bra svenska (53) språkkunskap (206) duktighet (116) taltempo (152) flyt (119) tydlighet (65) tydlighet* (65) *Inga ytterligare egenskaper 32 L022: ”Hon är invandrare men född här kanske.” L025: ”Det är mycket självklart att han inte är svensk.” P025: ”Han är från USA man kan lyssna det på slutet.” L005: ”Pratar bra svenska utan brytning.” L024: ”Hon pratar brytande svenska.” P012: ”Hon har ett ganska fint uttal men hon bryter ändå.” L026: ”Uttalet är perfekt svenskt.” L036: ”Eftersom hennes uttal var inte som svenskarnas.” L041: ”Hon uttalar inte orden på rätt sätt.” L045: ”Rent svenskt uttal, bra melodi.” P011: ”Jag hörde tyska uttal, som personen är.” P001: ”Bra användning av grammatik.” P005: ”Grammatiken och orden enkla.” P020: ”Hon har grammatiska fel. L037: ”Hon pratar inte så bra svenska.” L038: ”Bra svenska.” P016: ”Han pratar mycket bra svenska.” L023: ”Hon pratar bra.” L034: ”Perfekt språk.” P001: ”Det känns att talare behärskar svenska obehagligt.” P015: ”Han kan inte så mycket svenska.” P009: ”Hon pratar flytande.” L002: ”Stora raster mellan ord, inte så säkert i språk.” L007: ”Pratar långsam och försöker inte göra grammatiska fel.” L045: ”Pratar med tydligt svenskt uttal.” L046: ”Hon pratar otydligt.” P008: ”Hon pratar tydligt som en svensk.” angav L2-lyssnarna oftast sådana förklaringar som att talaren är duktig eller inte, och pratar bra svenska eller inte bra svenska. Fonologiska aspekter handlade för det mesta om talarens brytning och uttal. Det är också viktigt att poängtera att ungefär 31% (360 av 1129 element) av förklaringarna kategoriserades enligt någon sorters fonologisk aspekt och detta utgör därför den allra mest frekventa kategorin L2-lyssnarna använder i sina bedömningar. Det indikerar med andra ord att studiens L2-lyssnare mest verkar vara uppmärksamma på fonologiska signaler i perceptionsprocessen av andras tal. Jag tittade därefter på kategoriernas och egenskapernas frekvens för enskilda talare. Kategoriernas sammansättning visade liknande siffror, men egenskapernas frekvens var olika för olika talare. Egenskapen duktighet användes exempelvis i mindre utsträckning för Maria, Tatjana och José. Egenskapen flyt användes i mindre utsträckning för Karin, Michael, Jukka och Emma. Det är intressant med tanke på att Karin pratar mycket tvekande och långsamt, så det skulle kunna indikera att L2-lyssnarna negativt sett skulle utgå från flyt i sin bedömning. Egenskapen grammatik och brytning användes mest för Maria. Egenskapen förståelse användes mest för Anders. Att vara född i Sverige användes mest för Sana och att vara svensk användes mest för Karin. Till slut analyserade jag L2-lyssnarnas svarsmönster, dvs. hur många aspekter av språket enskilda L2-lyssnare tog hänsyn till i sina bedömningar. Analysen visade att L2-lyssnarna använder sig av mellan 1 och 9 olika kategorier och mellan 2 och 16 olika egenskaper. Det största antalet L2-lyssnare använder 4 kategorier (N=18) och 7 egenskaper (N=14). Bara ett litet antal använde sig av 1-2 kategorier (N=10) och 2 egenskaper (N=3). Det tyder på att en stor majoritet L2-lyssnare använder sig av mer än två aspekter av språket när de bedömer olika talare. Det kan möjligen förklaras av att det är bara en begränsad uppsättning explicita kunskaper som står till L2-lyssnarnas förfogande och de kan därför inte uttrycka sig andra aspekter av språket. Det är också viktigt att poängtera att även om jag använder ordet L2lyssnarna ”använder” kategorier, är det kanske en omedveten process hos många av dem att utgå från olika talegenskaper. Kontrollgruppens resultat vad gäller förklaringar och svarsmönster var annorlunda här också. De gav totalt sett 150 förklaringar, vilket utgjorde 395 olika element. Deras förklaringar delades upp i 14 kategorier och 39 egenskaper. De använde sig av mer sammansatta och mer komplicerade förklaringar än L2-lyssnarna gjorde, vilket syntes bl.a. vid förklaringar som bestod av 4-5 olika aspekter, samt genom att de ofta angav mer specificerade förklaringar. Det förekom vissa kategorier och egenskaper hos dem som inte förekom hos L2-lyssnarna. Dessa är kategorin ”jämförelse” (med egen svenska) och egenskapen ”flerspråkig”, ”kodväxling” och ”intonation”. Efter att ha tittat på kategoriernas och egenskapernas sammansättning betraktades kategorier och egenskaper som frekventa om de förekom mer än 15 gånger (se Tabell 8). Detta för att andra kategorier förekom i en avsevärt mindre utsträckning. Även om den mest frekventa kategorin också för kontrollgruppen var fonologi visade analysen att kontrollgruppens användning av kategorier och egenskaper skilde sig till en viss del från L2lyssnarnas. Dessa frekvent använda kategorier var bakgrund, fonologi, grammatik, taltempo och vokabulär. De första fyra kategorierna var även frekventa kategorier hos L2-lyssnarna, men kontrollgruppen använde sig av annorlunda egenskaper inom dessa kategorier. Vad gäller 33 Tabell 8: Kontrollgruppens frekvent använda kategorier och egenskaper (antal gånger de förekommer) och exempel på förklaringar där dessa förekommer Kategori (antal ggr) Egenskap (antal ggr) bakgrund (56) L1 (20) brytning (41) fonologi (154) melodi (23) uttal (56) grammatik* (30) grammatik (57) syntax (20) taltempo (30) säkerhet (17) vokabulär (47) vokabulär* (47) Förklaring K003: ”Som modersmålssvenska förutom viss satsmelodi. Sedan barndom.” K009: ”Ordval, melodi. (Spanska som modersmål.)” K014: ”Talar som en infödd svensk.” K004: ”Bra ordförråd men bryter.” K005: ”Det låter nästan som en rysk-baltisktysk brytning blandat.” K006: ”Ingen brytning, felfri grammatik, syntax.” K003: ”Något annorlunda satsmelodi.” K010: ”Svensk satsmelodi, svo följd.” K005: ”Han drar ut på vokalerna.” K009: ”Uttal, grammatik.” K012: ”Lätt annorlunda uttal på vissa vokaler och på ’n’.” K013: ”Uttalar annorlunda.” K007: ”Vissa grammatiska ’felaktigheter’. Använder obestämd form för substantivet när det ska vara bestämd form.” K011: ”Grammatiskt korrekt, långa meningar, brytning.” K006: ”Grammatiska fel som t.ex. annan ordföljd än vad än vad som är vanligt i svenskan.” K014: ”Meningsbyggnad inte korrekt.” K008: ”Lätt och ledigt, tvekar om ämnet men inte ordvalen.” K011: ”Låter väldigt stockholmskt, ledigt tal, ingen brytning.” K014: ”Stakar sig, söker ord, uttalet.” K004: ”Näsa istället för snabel.” K009: ”Ordval, tror han sade att han ’kallade’ på elefanten.” K011: ”Stockholmska, ordförråd, talrytm.” K013: ”’Dåligt’ ordförråd.” K013: ”Pratar väldigt bra, men använder ord jag inte skulle använda.” K014: ”Känner till slanguttryck, ’lappa till’ istället för ’slå’.” *Inga ytterligare egenskaper kategorin bakgrund användes talarens L1 som mest frekvent egenskap, medan en svensk/inte svensk distinktion inte användes alls. Fonologiska aspekter omfattade framför allt brytning, melodi och uttal. Även om brytning och uttal också var med i L2-lyssnarnas frekvent använda egenskaper gav kontrollgruppen lite mer exakta förklaringar om vad de menar med uttalsfel eller vilket språk talaren bryter på. Inom kategorin grammatik användes syntax oftast, vilket 34 L2-lyssnarna inte alls använde. Medan L2-lyssnarna använde flyt i kategorin taltempo, använde kontrollgruppen oftast säkerhet. Kontrollgruppen använde vokabulär mycket ofta jämfört med L2-lyssnargruppen där bara ett fåtal L2-lyssnare pratade om den här aspekten. Jämfört med L2-lyssnarna förklarade kontrollgruppen sina bedömningar av enskilda talare annorlunda i vissa fall. Eftersom de frekventa kategorierna var annorlunda jämfört med L2-lyssnarnas var även de mest frekventa egenskaperna annorlunda. Bedömningen av Maria förklarades mest med fonologiska aspekter, medan L2-lyssnarna använde grammatik också. Anders bedömdes prata dialekt av de flesta, medan L2-lyssnarna bedömde honom mest enligt förståelse. Jukka och Emma bedömdes framför allt enligt duktighet och uttal av L2-lyssnarna, medan hälften av kontrollgruppen bedömde Emma och mer än hälften (N=9) bedömde Jukka enligt vokabulär. Jag analyserade slutligen kontrollgruppens svarsmönster också. Det visade att kontrollgruppen använde mellan 4 och 9 kategorier och mellan 7 och 16 egenskaper. Det betyder att varje person i kontrollgruppen utgick från åtminstone 4 olika aspekter i sina bedömningar. Om vi jämför det med L2-lyssnarnas svarsmönster kan vi se att en stor del av L2-lyssnarna (N=55) inte skiljer sig åt från kontrollgruppens svarsmönster och de använder på ett liknande sätt mellan 4 och 9 kategorier. Däremot finns det en större skillnad vad gäller egenskaper mellan de två grupperna. Mindre än hälften av L2-lyssnarna (N=36) använder mellan 7 och 16 egenskaper. 4.3.2 Förklaring och bedömning Vi har redan sett med vilken frekvens olika kategorier och egenskaper förekommer, men det är också av stor betydelse i vilken utsträckning dessa kännetecknar modersmålstalare och andraspråkstalare. Detta kan analyseras genom att titta på relationen mellan förklaring och bedömning. Alla de frekventa kategorierna används flera gånger av L2-lyssnarna för att förklara varför en talare är andraspråkstalare. Detta kan ha orsakats av att L2-lyssnarna oftast bedömde talarna som andraspråkstalare. Medan fonologi används mycket mer än andra kategorier för att förklara varför en talare är andraspråkstalare används fonologi och språkkunskap nästan lika frekvent för att förklara varför en talare är modersmålstalare. Detta syns exempelvis på följande förklaringar för Maria och Karin: Varför Maria bedöms som andraspråkstalare: L014: ”Hon uttalar lite konstigt.” L018: ”Talare uttalar helt ok, men har inte ’svensk brytning’.” L032: ”Ljudet på språket och utala, gramatik.” Varför Karin bedöms som modersmålstalare: P007: ”Hon användas konstigt svenska uttal för mig.” P011: ”Hon pratar helt perfekt på svenska.” P021: ”Hon talar som en typisk svensk.” L020: ”Korrekt svenska, utalet och tonfallet.” L026: ”Uttalet är perfekt svenskt.” 35 På liknande sätt används nästan alla av L2-lyssnarnas mest frekventa egenskaper (svensk, inte svensk, uttal, brytning, bra svenska osv.) för att förklara varför en talare är andraspråkstalare, förutom egenskaperna svensk och inte svensk. Egenskapen bra svenska används nästan lika mycket för att förklara både varför talaren är modersmålstalare och varför talaren är andraspråkstalare. Ytterligare egenskaper med lägre frekvens inom kategorin språkkunskap används också mest för att förklara varför talaren är andraspråkstalare, förutom egenskaperna felfri svenska, korrekt svenska, ren svenska och ungdomsspråk, som enbart används för att förklara varför en talare är modersmålstalare. Egenskaperna perfekt svenska, rätt svenska och rikssvenska används däremot också hos andraspråkstalare i en negativ bemärkelse, men förekommer flera gånger som egenskap av modersmålstalare. Några sådana förklaringar: Varför en talare är modersmålstalare: L004: ”Den är felfri svenska.” L020: ”Korrekt svenska, utalet och tonfallet.” L029: ”Han pratar riks svenska.” L029: ”Hon pratar ren svenska.” L050: ”Perfeckt svenska, utan fel, med svenska uttryck.” P016: ”Han pratar mycket bra svenska.” P019: ”Bra uttal, riktig svenska, utan att tveka.” Varför en talare är andraspråkstalare: L020: ”Rätt svenska men man märker det lite brytning.” L029: ”För att hon pratar inte riks svenska.” L037: ”Hon pratar inte så bra svenska.” P015: ”Hon kan inte bra svenska.” Kontrollgruppen skilde sig åt här igen genom att använda tre av sina frekventa kategorier, dvs. bakgrund, taltempo och vokabulär, för att förklara varför en talare är modersmålstalare. Däremot använde de fonologi och grammatik med större frekvens hos andraspråkstalare. Användningen av olika egenskaper visade en större variation än hos L2-lyssnarna. Egenskaperna säkerhet, melodi och vokabulär användes mest för att förklara varför en talare är modersmålstalare, medan egenskaperna brytning, uttal och säkerhet används mest för andraspråkstalare. Kontrollgruppen använde egenskapen flerspråkig mer för förklaringar hos modersmålstalare, medan L2-lyssnarna inte använder den här egenskapen alls. Varför en talare är modersmålstalare: K003: ”Som modersmålstalare vad gäller fonologi, ordförråd, satsmelodi, diskursmarkörerna. Även tvekljuden låter svenska /ə/.” K009: ”Ungdomligt tal men småord och melodi känns väldigt ’svenskt’.” K011: ”Stockholmska, ordförråd, talrytm.” Varför en talare är andraspråkstalare: K003: ”Vissa grammatiska fel (kodväxling), fonologiskt avvikande.” K004: ”Mycket tydligt tal fast med liten brytning. Näsa istället för snabel.” K007: ”Vissa grammatiska ’felaktigheter’. Använder obestämd form för substantivet när det ska vara bestämd form.” 36 4.4 L2-lyssnarnas självperception I den här delen presenteras resultatet av experimentets tredje fråga om hur likt eller annorlunda L2-lyssnarna uppfattar sin egen svenska jämfört med talarens. Jag redovisar hur L2-lyssnarna kryssade i den fyragradiga skalan. Sedan visar jag förhållandet mellan L2lyssnares självperception och bedömningar, samt mellan L2-lyssnares självperception och förklaringar. L2-lyssnarna visade en stor variation i hur de placerade sig och uppfattade sin svenska jämfört med talarens, oavsett om talaren anses som modersmålstalare eller andraspråkstalare. Den här stora variationen syntes genom att alla fyra möjliga alternativ på skalan, dvs. ”helt annorlunda”, ”annorlunda”, ”likt” och ”helt likt”, valdes för varje talare. Men det går ändå att iaktta några mönster i L2-lyssnarnas svarsfrekvens: (1) Anders, Karin och Jukka uppfattas prata helt annorlunda av ett stort antal L2-lyssnare (mer än 40%) (2) Fatima, Attila, Tatjana och José uppfattas prata antingen annorlunda eller likt av ett stort antal L2-lyssnare (mer än 30%) (3) Självperception för Michael och Sana visar en jämn uppdelning med tre alternativ, helt annorlunda, annorlunda och likt (20-30%) (4) Självperception för Emma fördelar sig väldigt jämnt med alla alternativ (alla 20-25%) Kontrollgruppen fördelade sig mer jämnt för alla talarna. De valde bara två eller tre alternativ överallt, förutom hos Anders och José. Jämfört med L2-lyssnarna hade kontrollgruppen en del liknande självperception vad gäller Fatima, Attila, Tatjana, Michael, Sana och José som mest uppfattades prata likt eller annorlunda av kontrollgruppen också. Däremot skilde sig kontrollgruppens självperception vad gäller Anders, Karin och Jukka helt från L2-lyssnarnas. Medan dessa talare uppfattades prata en helt annorlunda svenska av L2-lyssnarna uppfattade kontrollgruppen dem mest prata helt likt (mer än 57%). 4.4.1 Självperception och bedömning Relationen mellan L2-lyssnarnas självperception och bedömningar kan visa hur olika L2lyssnare uppfattar sin svenska jämfört med talare som bedöms som modersmålstalare eller andraspråkstalare. L2-lyssnarna valde mest alternativet helt annorlunda (135 gånger) för modersmålstalare, och mest alternativet annorlunda (143 gånger) och likt (153 gånger) för andraspråkstalare. I många fall ansåg dock L2-lyssnarna att de pratar helt likt (58 gånger) och likt (47 gånger) modersmålstalare. Andra L2-lyssnares självperception visade dessutom att de uppfattar sin svenska vara helt annorlunda (70 gånger) än vissa andraspråkstalares. Kontrollgruppens självperception visade en annan uppdelning i relation till sina bedömningar. Svarsfrekvensen visade att kontrollgruppen oftast kryssade i helt likt (40 37 gånger) för talare som bedöms som modersmålstalare, samt likt (30 gånger) och annorlunda (35 gånger) för talare som bedöms som andraspråkstalare. Det betyder i sin tur att kontrollgruppen överhuvudtaget använde alternativet helt annorlunda i en mindre utsträckning än L2-lyssnarna. 4.4.2 Självperception och förklaring Att jämföra L2-lyssnarnas självperception och de kvalitativa data förklaringarna gav kan ge en bild av hur L2-lyssnarna uppfattar sina egna kunskaper jämfört med talarens. Resultaten ovan visade att L2-lyssnarna uppfattar modersmålstalares svenska med störst frekvens som helt annorlunda än deras. Detta är i kongruens med L2-lyssnarnas förklaringar till varför de anser vissa talare vara modersmålstalare och ha språkkunskaper som signifikant skiljer sig åt från L2-lyssnarnas: L004: ”För att han talar ren svenska.” L026: ”Uttalet är perfekt svenskt.” L027: ”Hon är svensk.” L037: ”Hon pratar flytande och korrekt svenska.” P004: ”Jag tycker att hennes uttal och grammatik är bra som en svensk talare.” Det visar att det att vara svensk eller att prata korrekt och perfekt är förklaring till varför L2lyssnaren anser sin svenska vara helt annorlunda än en modersmålstalares. Trots detta finns det en hel del liknande förklaringar som L2-lyssnarna anger när de bedömer en talare som modersmålstalare och uppfattar talaren prata helt likt: L001: ”Hon var helt svensk.” L027: ”Talaren är svensk.” L033: ”Hon pratade som svensk människor.” L041: ”Hon pratar perfekt på allt.” P016: ”Han pratar mycket bra svenska.” P021: ”Han talar som typisk svensk.” Vi kan också iaktta att det finns L2-lyssnare, som exempelvis L027, som använder samma förklaring flera gånger, men anger en annorlunda självperception. Det kan antingen anses vara ett metodproblem, men det är också möjligt att L2-lyssnarna inte är så medvetna om hur de uppfattar sig själva jämfört med modersmålstalarna och därför anger mycket inkonsekventa svar ibland. En annan förklaring kan vara att de hör skillnad mellan olika modersmålstalare och uppfattar sig själva likna den ena mer än den andra. Vad gäller talare som bedöms som andraspråkstalare kryssade L2-lyssnarna mest i alternativet annorlunda och likt. L2-lyssnarna angav följande förklaringar när de uppfattade sin svenska vara annorlunda talarens: L009: ”Därför att han var (=har) utländska bakgrund.” L020: ”Rätt svenska men man märker det lite brytning.” L046: ”Hon pratar otydligt.” 38 L051: ”Hennes melodi låter inte svensk.” P002: ”Jag tycker att hon växt upp i Sverige.” P005: ”Hon talar enkelt ord som invandrare.” Hos de talare som ansågs prata likt angav L2-lyssnarna följande förklaringar: L003: ”Jag tror att han född i Sverige.” L030: ”Han bryter och stannar lite grand för att han tänker vad som han sa.” L036: ”Eftersom hennes uttal inte var som svenskarnas.” P005: ”Grammatiken och orden enkla.” P019: ”Hon pratar inte snabt och har SFI uttal.” Dessa visar att det finns en stor inkonsekvens i lyssnarnas självperception, såsom exempelvis hos L2-lyssnaren P005, som angav likadant innehåll både när personen bedömde talarens svenska vara lik sin egen eller annorlunda. Det kan också kanske förklaras med att L2lyssnarna inte har tillräckliga explicita kunskaper för att på ett lämpligt sätt kunna formulera åsikter om språk. 4.5 Sammanfattning I det här avsnittet har jag presenterat en översiktlig bild av studiens L2-lyssnare med hjälp av olika test och analyser. Resultaten tyder på att en majoritet L2-lyssnare (N=66) kunde identifiera talarna på det sätt som talarna bedömer sig själva, men vissa talare, Fatima, José och Jukka, uppfattades annorlunda än sin självbedömning av de flesta. Efter att ha gjort statistiska analyser fann jag inget generellt mönster bland bakgrundsvariabler som kunde förklara vad som påverkade L2-lyssnarnas totala poäng. När jag jämförde L2-lyssnarnas och kontrollgruppens bedömningar i sin helhet fann jag att det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna, vilket betyder att kontrollgruppens bedömning stod närmare talarnas självbedömning. Men när jag testade deras bedömningar av enskilda talare såg jag att gruppernas resultat inte visade någon signifikant skillnad i bedömningen av hälften av talarna, Anders, Attila, Tatjana, Karin och José. Analysen visade dessutom att vissa L2-lyssnares bedömning av Jukka stod närmare talarens självbedömning. Medan kontrollgruppen helt enhetligt bedömde honom som modersmålstalare bedömde vissa L2-lyssnare honom som andraspråkstalare. L2-lyssnarna använde sig av framför allt fonologiska aspekter när de förklarade sin bedömning av andraspråkstalare. De bedömde däremot modersmålstalarna enligt både fonologi och språkkunskaper, ibland med lite mer språkideologiska tankar som att talaren pratar ren svenska eller rikssvenska. Analysen visade att både L2-lyssnarna och kontrollgruppen som helhet använde sig av framför allt fonologiska aspekter, samt att grupperna använde mellan 4 och 9 kategorier. Det är ett mycket intressant resultat med tanke på att vissa L2-lyssnare kanske saknar explicita kunskaper i språk medan kontrollgruppen består av personer som är antingen lärare eller studenter i språk och har därför större explicit kunskap för att kunna beskriva språk. 39 Vad gäller självperception visade L2-lyssnargruppen en stor variation i att placera sig själv på en skala jämfört med talaren. Detta kan ha orsakats av svårigheter med en sådan uppgift, vilket också syntes i att L2-lyssnarna ibland angav en med sin förklaring inkonsekvent självperception. Men detta kan möjligen tolkas så att L2-lyssnarna faktiskt hör skillnad mellan olika modersmålstalare och olika andraspråkstalare och uppfattar sig själva likna den ena mer än den andra. 5 Resultat Del II – Modersmålslika L2-lyssnare Resultaten hittills har gett en översiktlig bild av L2-lyssnarnas bedömningar, förklaringar och självperception, samt av hur dessa förhåller sig till kontrollgruppens. Varje del visade att L2lyssnarnas resultat avspeglar en större variation än kontrollgruppens. Det tyder i sin tur på att det kanske finns L2-lyssnare som avspeglar en mer modersmålslik kunskap medan andra ligger längre borta från den. Det väcker därför frågan om vilka de är och i vilka delar av experimentet de fick likadana resultat. Den här delen ägnas därför åt en mindre grupp L2lyssnare vars resultat liknar kontrollgruppens. Detta visas genom hur L2-lyssnarnas bedömningar förhåller sig till kontrollgruppens i del 5.1. Sedan tittar jag på dessa L2lyssnares bakgrund, förklaringar och självperception. Jag använder samma analysmetoder som i Del I. 5.1 L2-lyssnarnas bedömningar i förhållande till kontrollgruppens bedömningar Genom att titta på lyssnarnas bedömningar i förhållande till talarnas självbedömning (se 4.2.1) kunde vi se att kontrollgruppen i stort sett är en mer enig grupp vad gäller hur de uppfattar olika talare, medan L2-gruppen är mer eller mindre oenig om alla talare. Med tanke på att en modersmålstalares kunskap ofta ställs som en förebild eller ett mål att nå för L2inläraren är det intressant att analysera L2-lyssnarnas bedömningar i förhållande till kontrollgruppens. Det ger en insyn i hur L2-lyssnarnas uppfattningar förhåller sig till kontrollgruppens, dvs. i vilken utsträckning L2-lyssnarna i studien har tillägnat sig en sociolingvistisk kompetens lik modersmålstalares såsom den tar sig uttryck i form av lyssnarbedömningar. Eftersom mindre oenigheter finns i kontrollgruppen också räknar jag i denna andra analys om L2-lyssnarnas resultat för endast de talare som kontrollgruppen är antingen helt och hållet enig om eller där bara 1 av de 14 personerna bedömer talaren annorlunda. Det betyder att total poäng i den här analysen bara innefattar lyssnarnas poäng hos sju talare: Attila, Tatjana, Karin, Michael, Sana, Jukka och Emma. Alla talare, utom Jukka, uppträder med samma kategori som sin självbedömning. Jukka byts till kategori modersmålstalare i enlighet med kontrollgruppens bedömning. Ett independent samples t-test visade att det finns en signifikant skillnad (t(92)=4,439, p=0,000) mellan kontrollgruppens och L2-lyssnarnas totala poäng på dessa sju talare. L240 lyssnarna fick i genomsnitt 5,35 poäng och kontrollgruppen fick i genomsnitt 6,85 poäng. Tabell 9 visar L2-lyssnarnas totala poäng i förhållande till kontrollgruppens bedömningar: Tabell 9: L2-lyssnarnas totala poäng i förhållande till kontrollgruppens bedömningar N Total poäng Procent 2 4 12 21 24 15 2 3 4 5 6 7 2,6% 5,1% 15,4% 26,9% 30,8% 19,2% Trots att kontrollgruppens resultat i sin helhet skiljer sig från L2-lyssnarnas är det viktigt att lägga märke till två saker. För det första finns det 15 L2-lyssnare som hade precis lika många poäng som kontrollgruppen. För det andra ligger hälften av L2-lyssnarna (N=39) väldigt nära kontrollgruppen med sin bedömning eftersom 24 L2-lyssnare hade 6 poäng och 15 L2lyssnare hade 7 poäng. Jag tittade igen på 48 bakgrundsvariablers relation till total poäng, men fann inga korrelationer. För att analysera de 15 modersmålslika L2-lyssnarna ytterligare kommer jag att titta närmare på deras bakgrund, förklaringar och självperception i fortsättningen, och jämföra dessa med kontrollgruppens. 5.2 Modersmålslika L2-lyssnares bakgrund För att kunna se vilka L2-lyssnare tillhör den lilla L2-gruppen med 15 lyssnare och är modersmålslika i sina bedömningar använde jag en hierarkisk klusteranalys (se Bilaga 6). De grupperades tillsammans med tolv lyssnare i kontrollgruppen i klusteranalysen, medan två personer i kontrollgruppen, K003 och K014, grupperades längre bort från dem. Åtta L2lyssnare grupperades dessutom helt separat från alla andra lyssnare, vilket tyder på att deras resultat skilde sig mest från alla andra. Eftersom det fanns två personer i kontrollgruppen, K003 och K014, som låg mycket långt borta från andra i gruppen tittade jag på deras bakgrund i förhoppningen att kunna finna något gemensamt hos dem. Båda är kvinnor, K003 är 27 år gammal och K014 är 68 år gammal. Båda är lärare i språk och har bott i Kina. K014 bodde där i sin barndom i 4 år, och K003 bodde där i vuxen ålder i 3 år. K014 är dessutom uppväxt i flera olika orter i Sverige, i Dalarna, Lappland och Skåne. Hon har bott i Stockholm i 11 år. K003 är däremot uppväxt enbart i Stockholmsområdet, men har bott i Småland. Båda använder svenska i de flesta sammanhang. Bakgrundsvariablerna av de 15 modersmålslika L2-lyssnarna är mycket varierande och intressant nog skiljer de sig inte från de L2-lyssnare som ligger längst bort från 41 kontrollgruppen. L2-lyssnaren P024 är man, 31 år gammal och kommer från Somalia. Han pratar somaliska, kswahili, arabiska och engelska, och har studerat svenska i 2 år. Han har bott i Sverige i mer än 5 år, 1 år i Boden och 4 år i Stockholm. Han befinner sig bland de 15 modersmålslika L2-lyssnarna vars resultat är likt kontrollgruppens. Däremot finns en annan L2-lyssnare, L029, som med liknande bakgrundsvariabler skiljer sig väldigt mycket från kontrollgruppen. Han är också man, 30 år gammal, och kommer också från Somalia. Han pratar somaliska och engelska, och har studerat svenska i 3 år. Han har bott i Sverige i 10 år, 6 år i Malmö och Sundsvall och 4 år i Stockholm. Bakgrundsvariablerna visar dessutom att alla dessa L2-lyssnare varierar så mycket jämfört med varandra att det inte i detta material går att finna något generellt mönster som kan förklara en framgångsrik identifikation av varieteter, eller vad som är ett hinder för framgången. Ett annat exempel på en modersmålslik L2lyssnare är P025. Personen är man, 19 år och kommer från Grekland. Han pratar grekiska och engelska, och har studerat svenska i 7 månader. Han har bott i Stockholm bara i 13 månader. Trots den här korta tiden i Sverige och i SFI- och SVA-utbildningen befinner han sig bland dem hade helt identiska bedömningar med kontrollgruppen. Däremot skilde sig L2-lyssnaren L047 väldigt mycket från kontrollgruppen. Hon är kvinna, 46 år gammal och kommer från Peru. Hon pratar spanska, engelska och franska, och har studerat svenska i 3 år. Hon har bott i Sverige i 3 år, ett år i Göteborg och 2 år i Stockholm. 5.3 Modersmålslika L2-lyssnares förklaringar Vi kunde se i avsnitt 4 att kontrollgruppens mest frekvent använda kategorier var bakgrund, fonologi, grammatik, taltempo och vokabulär. Deras mest frekvent använda egenskaper var dessutom brytning, melodi, uttal, syntax, L1 och säkerhet. De 15 modersmålslika L2lyssnarna hade däremot samma frekventa kategorier som de andra L2-lyssnarna, dvs. bakgrund, fonologi, grammatik, språkkunskap, taltempo och tydlighet. De använde också samma uppsättning egenskaper, dvs. duktighet, bra svenska, flyt och uttal, men använde egenskapen svensk eller inte svensk i en avsevärt mindre utsträckning. Det betyder med andra ord att de 15 modersmålslika L2-lyssnarna bara delvis utgick från samma förklaringar som kontrollgruppen. Trots detta hade de i flera fall likadana förklaringar för en och samma talare som kontrollgruppen: Maria: P025: ”Hon prata väl bra svenska men jag tror inte att hon är modersmålstalare.” K010: ”Pratar bra svenska med brytning, spansktalande.” Attila: L005: ”Tenker på ordet och har brytning på språket.” K008: ”Fonologisk brytning, stilväxling i ordval, pauser.” Karin: L021: ”Bra svenska talande, modersmålstalande.” K005: ”Uttalet är varierat och tydligt på ett modersmålsspråk.” 42 Michael: L051: ”Han pratar som en engelsk.” K007: ”Vissa grammatiska ’felböjningar’. Uttalet av vissa ord tyder på anglo-amerikansk på bra. ’R’ lite skorrande.” Jukka: P002: ”Jag tror att han är stockholmare.” K008: ”Ärkestockholmare. Ingen tvekan, ingen brytning.” Vad gäller vilka kategorier och egenskaper L2-lyssnarna använde för att förklara varför en talare bedöms som modersmålstalare eller andraspråkstalare visar dessa modersmålslika L2lyssnare samma frekvens som L2-lyssnargruppens resultat. De använde sig mest av fonologiska aspekter för att förklara varför talaren är andraspråkstalare, medan de mest angav förklaringar om talarens språkkunskaper och fonologi när talarens bedömdes som modersmålstalare. Likt L2-lyssnargruppen använde de också oftast egenskaper uttal, flyt, brytning, bra svenska eller duktighet. Det skilde sig från kontrollgruppens användning eftersom de oftast använde bakgrund, taltempo och vokabulär för att förklara varför en talare är modersmålstalare, medan de utgick från både fonologiska och grammatiska aspekter hos andraspråkstalare. Det som ändå visade likheter med kontrollgruppens förklaringar var att de 15 modersmålslika L2-lyssnarna inte använde sådana egenskaper som rikssvenska, riktig svenska, ren svenska osv., utan istället angav ett fåtal förklaringar för melodi, diskursmarkör eller talarens L1. Dessa egenskaper förekommer i väldigt liten utsträckning i hela L2-gruppen. 5.4 Modersmålslika L2-lyssnares självperception Likt andra L2-lyssnare visade de 15 modersmålslika L2-lyssnare också stor variation i hur likt eller annorlunda de uppfattade sin svenska jämfört med talarna. Medan kontrollgruppen var enig om att Anders, Karin och Jukka pratar helt likt valde de flesta bland de 15 modersmålslika L2-lyssnarna att dessa talare pratar helt annorlunda. Men fem lyssnare valde likt eller helt likt för Karin, och sex lyssnare valde likt eller helt likt för Jukka. Medan de andra talarna uppfattades prata antingen annorlunda eller likt av de flesta i kontrollgruppen var det inte så för de 15 L2-lyssnarna. De flesta kryssade i annorlunda eller likt för Fatima, Attila, Michael, José och Emma. Tatjana uppfattades däremot med lika stor frekvens prata likt, annorlunda och helt annorlunda, och Sana uppfattades prata helt annorlunda av de flesta. Det visade alltså att kontrollgruppen och de 15 modersmålslika L2-lyssnarna har olika självperception vad gäller enskilda talare, men samtidigt skiljer dessa modersmålslika L2lyssnare sig också från L2-gruppen i en viss utsträckning (se sektion 4.4). Resultaten av hur dessa 15 L2-lyssnare jämförde sin svenska med talare som bedömdes som modersmålstalare visade också att de skilde sig både från kontrollgruppen och från andra L2-lyssnare. De uppfattade de flesta modersmålstalare prata antingen helt annorlunda eller likt. Vad gäller andraspråkstalare uppfattade de flesta dem prata antingen likt eller annorlunda, vilket var precis samma för kontrollgruppen och för de andra L2-lyssnarna. 43 5.5 Sammanfattning I den här delen har jag visat att det fanns 15 modersmålslika L2-lyssnare som hade helt identiska bedömningar av sju talare med kontrollgruppen. För att få veta vilka de var och vilka resultat de hade i de andra delarna av experimentet krävdes det ytterligare analyser. Först tittade jag på deras bakgrundsvariabler vilket visade att dessa inte skilde sig från sådana L2-lyssnares som skiljer sig mest från kontrollgruppen. När jag sedan tittade på vilka grunder dessa 15 modersmålslika L2-lyssnare baserade sina bedömningar fann jag att deras frekvent använda kategorier och egenskaper mer liknade andra L2-lyssnares än kontrollgruppens och de bara delvis utgick från samma aspekter av språk som kontrollgruppen. Men resultaten visade att de 15 L2-lyssnarna ändå liknade kontrollgruppen i att de inte använde sådana förklaringar som att talaren pratar rikssvenska eller ren svenska, utan angav istället ett fåtal förklaringar om melodi, diskursmarkör eller talarens L1. De 15 L2-lyssnarnas självperception skilde sig också från kontrollgruppens, men även från L2-lyssnargruppens som helhet. Medan dessa 15 L2-lyssnare uppfattade de flesta modersmålstalare prata antingen helt annorlunda eller likt, uppfattade L2-gruppen som helhet modersmålstalarna prata antingen helt annorlunda eller annorlunda. 6 Diskussion I de två resultatdelarna har jag genom en stor mängd data visat hur 78 vuxna inlärare av svenska som andraspråk identifierar variation i svenska vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, och hur de förklarar sin bedömning, samt hur de uppfattar sin svenska jämfört med dessa varieteter. Hur studiens data kan tolkas och relateras till tidigare och framtida forskning diskuteras i fem sektioner i det här avsnittet. Den första sektionen diskuterar variation i L2-lyssnarnas identifikationsförmåga (totala poäng) och några omständigheter som kan ha orsakat den. Den andra sektionen strävar efter att besvara frågan varför det inte gick att finna några väsentliga korrelationer med bakgrundsvariablerna. Den tredje sektionen diskuterar L2-lyssnarnas förklaringar och självperceptioner. Den fjärde sektionen diskuterar hur L2-lyssnarnas resultat kan tolkas och vilka frågor deras resultat rent allmänt väcker om tillägnandet av variation. Till sist består den femte sektionen av en metoddiskussion och förslag till metoder i framtida forskning. Jag skulle vilja betona att resultatens tolkningar och det angreppssätt som jag använder i diskussionen i likhet med hela studien är explorativa. 6.1 Variation i L2-lyssnarnas identifikationsförmåga Studiens forskningsfråga (1) och experimentets första fråga riktades mot att undersöka L2lyssnarnas identifikationsförmåga i variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska och att jämföra det med kontrollgruppens. L2-lyssnarnas resultat avspeglade en stor variation i deras identifikationsförmåga, först i form av att det inte fanns någon talare som L2-lyssnargruppen var helt och hållet enig om, utan alla talare bedömdes 44 både som modersmålstalare och som andraspråkstalare av olika L2-lyssnare. När jag sedan räknade om L2-lyssnarnas totala poäng i förhållande till kontrollgruppens bedömningar visade det sig att det fanns 15 modersmålslika L2-lyssnare som hade helt identiska bedömningar med kontrollgruppen, men samtidigt att majoriteten av L2-lyssnarna avvek med sina bedömningar både från kontrollgruppen och från dessa 15 modersmålslika L2-lyssnare. Orsaken till detta kan ligga i flera omständigheter. En mer språklig omständighet kan vara att studien tittar på L2-lyssnare som är på mellannivå i sina språkkunskaper och möjligen befinner sig i ett slags övergångsstadium (Eisenstein 1982). I det här stadiet är de mycket idiosynkratiska med avseende på vilken grad av kunskaper i variation och sociolingvistisk medvetenhet de har tillägnat sig jämfört med målspråkssamhället och med varandra. Att vara på den här nivån är speciellt på grund av att andraspråksinlärare redan på nybörjarnivå är medvetna om variation, men att kunna associera olika varieteter med olika språkliga kategorier påbörjas bara när andraspråksinläraren uppnår en mellannivå (ibid:387). Att en liten grupp L2-lyssnare var helt modersmålslika i sina bedömningar, medan en stor del L2lyssnare visade en mycket varierande grad av identifikationsförmåga, kan vara ett tecken på att studiens L2-lyssnare befinner sig på ett slags övergångsstadium. Att mellannivån är en nivå där utvecklingen av olika individer skiljer sig mest diskuterar också Baker och Trofimovich (2006) i samband med att andraspråksinlärares perceptions- och produktionsförmågor är utsatta för en icke-parallell utveckling på den här nivån (se avsnitt 2). En annan, lite mer kulturellt betingad, omständighet är den uppsättning individuella skillnader som kan ha olika påverkan på en heterogen grupp L2-lyssnare. Talets olika egenskaper, såsom fonologiskt avvikande drag, brytning eller olika lexikala drag, samt fördomar mot dessa, kan utlösa olika reaktioner hos olika personer och kan till och med vara en avgörande faktor i bedömningen (Munro et al. 2006). Med tanke på det att vi kunde se en viss oenighet också hos kontrollgruppen är det inte alls förvånande att L2-lyssnare med olika kulturella och språkliga bakgrunder avspeglar en ännu större variation i sina bedömningar. Att det finns 15 modersmålslika L2-lyssnare kan möjligen tyda på att det finns L2-lyssnare som har likadana uppfattningar som majoritetssamhället och därför identifierar en del talare på samma sätt. Munro et al. (2006) hävdar också att det att talets olika egenskaper uppfattas olika till stor del beror på stimulusets egenskaper. Att L2-lyssnare exponeras för varieteter vars drag de är ovana vid och uppfattar som avvikande kan leda till att de bedömer personen som andraspråkstalare. Detta syns exempelvis i bedömningen av Fatima och José, som en majoritet uppfattar som andraspråkstalare trots att de själva ser sig som modersmålstalare. Det är möjligtvis på grund av att de pratar en från standardsvenska avvikande varietet. Fatima har drag från förortssvenska som L2-lyssnare, som bor i förorten, omedvetet kan känna igen och associera med kategorin andraspråkstalare – eller invandrare till och med. Att José mest bedöms som andraspråkstalare kan orsakas av en kombination av drag från göteborgska, hans spansk-svenska flerspråkighet och en avbruten vistelsetid. Det är också viktigt att iaktta att olika individer kan ha olika uppfattningar om vem som kan anses vara modersmålstalare och vad som kan anses vara ett modersmålsspråk. Språket kan ha olika kulturella och i vissa fall mer språkideologiska konnotationer för minoritetsgrupper som bor i ett majoritetssamhälle där språket laddas med symboliska 45 betydelser. ”Språk är emellertid också redskap i underordnade gruppers motstånd mot social ojämlikhet, stereotypisering och utanförskap” (Haglund 2004:359). En sista och till synes ännu viktigare omständighet är L2-lyssnarenas erfarenhet av målspråket. Kontakt med målspråkssamhället, L2-lyssnarnas vistelsetid i landet eller deras erfarenhet med olika målspråksdialekter i andra delar av landet kan förväntas ha en stor påverkan på hur deras identifikationsförmåga utvecklas. Den L2-lyssnare som enbart har skolan som inflöde utvecklas antagligen inte på samma sätt som den inlärare som dagligen använder språket på jobbet och med vänner, och träffas med olika varieteter hela tiden. Jag kunde däremot inte finna någon statistiskt signifikant relation mellan L2-lyssnarnas bakgrundsvariabler och identifikationsförmåga. Jag kommer att ägna nästa sektion åt den här diskussionen. 6.2 Brist på relation till erfarenhet Erfarenhet av målspråket har alltid tagits upp i någon form i tidigare studier med olika språkinlärare i fokus (se avsnitt 2). Vissa studier har påstått att AOA och LOR har en stor påverkan på både produktion och perception hos andraspråksinlärare (Baker & Trofimovich 2006). Andra studier med främmandespråksinlärare i fokus har mer betonat att dessa inlärare har exponerats för målspråket i en begränsad utsträckning på avstånd från målspråkssamhället och därför mest kan identifiera prestigevarieteter (t.ex. Stephan 1997; Ladegaard 1998). Med utgångspunkt i dessa studier tittade jag på om det fanns någon relation mellan inlärares erfarenhet som den tar sig uttryck i olika former av bakgrundsvariabler och deras identifikationsförmåga. Olika analyser genomfördes och visade att det, förutom några till synes slumpmässiga relationer, inte fanns någon signifikant relation som skulle kunna indikera ett generellt mönster av hur andraspråksinlärares identifikationsförmåga påverkas. Men detta väcker frågan om olika former av erfarenhet hos en heterogen grupp andraspråksinlärare egentligen kan visa något generellt mönster i hela inlärningsprocessen. Det går kanske inte att ställa upp ett sådant mönster genom att enbart titta på erfarenhet i form av kvantitativa data. AOA, LOR, antal sammanhang och personer inläraren använder svenska med eller antal bostadsområden L2-lyssnarna har bott i är inte tillräckliga data för att man ska kunna se hur bakgrundsvariabler och identifikationsförmåga hänger ihop på en mer kvalitativ nivå. Många L2-lyssnare kryssade exempelvis för att de pratar svenska med grannar, men hur ofta de träffar grannar och vilken sorts samtal har de med dem? Andra kryssade i att de använder svenska på jobbet, men den här informationen säger ingenting om vilka det är de pratar svenska med på jobbet eller hur mycket de pratar med dem. Olika inlärningserfarenheter både utanför och i målspråkssamhället eller kulturellt betingade uppfattningar om vissa språkliga drag kan inte klämmas in och betraktas enligt något generellt system hos L2-lyssnare med helt olika kulturella och språkliga bakgrunder. Vi kunde också se i avsnitt 5 att även andraspråksinlärare med samma bakgrundsvariabler kan identifiera talare helt likt och helt annorlunda än kontrollgruppen. Det väcker i sin tur frågan i vilken grad av sociolingvistisk kompetens egentligen kan relateras till inlärarens språkliga bakgrund. 46 Forskningsfråga (2), om erfarenhet i form av olika bakgrundsvariabler påverkar andraspråksinlärares identifikationsförmåga, kan alltså inte besvaras med studiens data. Å ena sidan kan jag inte ge en förklaring om vilka sorts erfarenheter påverkar andraspråksinlärarnas identifikationsförmåga och på vilket sätt eftersom studiens data inte stödjer det. Å andra sidan kan man inte utesluta att andraspråksinlärares olika erfarenheter påverkar inlärningen eftersom studiens data inte är ett bevis för det motsatta och tidigare studier har pekat på erfarenhetens betydelse i inlärningen. 6.3 ”Hon pratar inte snabt och har SFI uttal” [sic] – Om L2-lyssnarnas förklaringar och självperception Studiens forskningsfrågor (3) och (4) handlar om på vilken grund L2-lyssnarna baserar sina bedömningar, samt hur de uppfattar sin svenska jämfört med talarens. Även om L2-lyssnarna angav mycket varierande förklaringar och kryssade för mycket varierande alternativ angående sin självperception finns det vissa gemensamma mönster i resultaten. Analyserna visade att L2-lyssnarna i sina bedömningar mest verkar utgå från talets fonologiska egenskaper. Vi har redan sett i del 6.1 hur fonologiska aspekter kan påverka olika lyssnare, men det är också av stor betydelse att diskutera vad en större medvetenhet om fonologi indikerar. Wilkerson (2013) säger angående detta att ”it seems that a reliance on prosodic aspects alone, such as speech rate and intonation, has the potential to fool lesserinformed raters into misjudging a NNS for a NS” (ibid:114). Hon påpekar också i sin studie att “segmental awareness appears to grow out of experience with the language whereas prosodic awareness is accessible to users and non-users of German from the start” (ibid:114). Å ena sidan ger det en rimlig förklaring varför många L2-lyssnare misstog sig på, till exempel, Michael eller Emma. Många skrev att de pratar mycket flytande och har en inföddlik intonation. Men å andra sidan ifrågasätter Wilkerson (2013) om L2-lyssnare som oftast eller enbart utgår från fonologiska aspekter har en faktisk identifikationsförmåga om dessa aspekter också är tillgängliga för icke-inlärare utan någon kunskap alls. Förutom två personer utgick alla studiens L2-lyssnare från åtminstone två aspekter i sina förklaringar, varav de vanligaste var kategorierna språkkunskaper, bakgrund, tydlighet eller taltempo. Det tyder på att studiens L2-lyssnare också använde sig av andra språkliga nivåer än fonologi. Men även om L2-lyssnarnas förklaringar innehöll flera olika språkliga nivåer var dessa inte så specificerade. ”Bra uttal” eller ”grammatiska fel” säger inte så mycket i sig om exakt vad som anses vara felaktigt. Dessa kan även indikera att L2-lyssnaren bara ville ange en förklaring som möjligen kan vara passande för bedömning av andraspråkstalare. Men en annan möjlig orsak till att L2-lyssnarna inte kan ange så ingående analyser om språkliga företeelser är möjligen en brist på explicita kunskaper. Många språkbrukare kan inte med ord beskriva vilka drag som finns i ett språk, och även om L2-lyssnarna i denna studie går igenom en explicit språkinlärningsprocess kan inte de heller alltid förklara olika språkliga företeelser. Dessa svårigheter avspeglas också i att många L2-lyssnare använder begreppet ”dialekt” i olika betydelser, ibland som ”uttal” och ibland som ”sätt att prata på”, men med en otydlig 47 betydelse. Det indikerar en felaktig inlärning av ordet, vilket i sin tur kan tyda på att vissa L2lyssnare inte kan uttrycka sig på ett adekvat sätt vad gäller bedömning av olika talare. När L2-lyssnarna bedömde talare som modersmålstalare förklarade de sin bedömning med fonologi och språkkunskaper. Att språkkunskaper i form av en normativ distinktion mellan modersmålssvenska och andraspråkssvenska förekommer bland L2-lyssnarnas förklaringar orsakades möjligen av den bipolära distinktionen i valmöjligheterna som studiens L2-lyssnare ställts inför. Att L2-lyssnarna måste kategorisera talare antingen som modersmålstalare eller som andraspråkstalare kunde omedvetet ha utlöst en vi-och-demkonstellation (Wellros 2004:657) som de är utsatta för i majoritetssamhället. Detta kan leda till att L2-lyssnarna bedömer talare enligt standard- och icke-standard-dimensioner, vilket exempelvis avspeglas i att modersmålstalaren anses prata ”rikssvenska”, ”bra svenska” eller ”ren svenska”. Modersmålstalarna uppträder därför som absoluta ”notions of correctness” (McKenzie 2008a) i L2-lyssnarnas ögon. Att modersmålstalarens kunskap och position anses vara en förebild kan man också iaktta i samband med att L2-lyssnare som anger en förklaring enligt de ovan nämnda språkideologiska dimensionerna i vissa fall också anger att de uppfattar sig själva prata helt likt en modersmålstalare. En möjlig tolkning av det är att det faktiskt finns en önskan från L2lyssnarens sida att kunna bli accepterad av majoritetssamhället genom att han eller hon accepterar samhällets rådande normer vad gäller ”bra” och ”dålig” (Jfr liknande ”bra”- och ”dålig”-reaktioner av ungdomar från multietniska förorter i Stockholm i Bijvoet & Fraurud 2011:25). L2-lyssnarna går nämligen igenom en socialisationsprocess som innebär tillägnandet av sociala normer. Den här processen ”bygger på och genomsyras av omgivningens värderingar, dvs. föreställningar om vad som är bra och dåligt, rätt och fel, naturligt och onaturligt, normalt och onormalt” (Wellros 2004:653). Det kan samtidigt ses som ett avståndstagande från minoritetsgrupper som med avvikande drag i sitt språk signalerar en annan kulturtillhörighet. Men en önskan om tillhörighet till majoriteten och avståndstagande från minoriteten betyder inte automatiskt att L2-lyssnaren identifierar sig med majoritetssamhället. Sådana formuleringar i förklaringarna som ”svenskarna pratar inte så här”, ”som en typisk svensk”, ”invandrare och svenskar pratar annorlunda” ger uttryck för att L2-lyssnarna medvetet eller omedvetet bedömer talare från majoritetssamhällets perspektiv, men placerar sig själva någonstans mellan majoritetssamhället och minoriteterna. Det syns också genom att de flesta anger att de pratar helt annorlunda än modersmålstalare, men pratar annorlunda än eller likt andra andraspråkstalare. Det är dessutom mycket möjligt att L2-lyssnarens självperception varierar på olika punkter i socialisationsprocessen beroende på vilka impulser han eller hon för tillfället exponeras för i samhället. 6.4 Vad måste egentligen tillägnas? Jag har presenterat en del möjliga förklaringar till och tolkningar av vad identifikationsförmågan kan bero på och vilka språkliga nivåer L2-lyssnarna använder sig av som utgångspunkt i bedömningen. Men för att kunna besvara forskningsfrågorna (1) och (3) 48 behövs det en diskussion om vad som egentligen måste tillägnas och hur L2-lyssnarnas resultat kan tolkas i enlighet med detta. I studier om andraspråksinlärares tillägnande av sociolingvistisk medvetenhet hittar man olika definitioner och kriterier om vad ett framgångrikt tillägnande och en sociolingvistisk medvetenhet egentligen innefattar. En av dem skriver följande: ” […] the term sociolinguistic awareness highlights language users’ awareness of and attention to variation in their own and others’ ways of speaking “ (Bijvoet & Fraurud 2011:11) Vi kunde se att L2-lyssnarna visade en stor medvetenhet om en del likheter och olikheter vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras och andras sätt att prata. Det stödjer deras medvetenhet att de gav uttryck för en distinktion mellan infödd och icke-infödd språkkunskap genom att förklara bedömningen med olika nivåer av språk. Att det mest frekventa alternativet som L2-lyssnarna valde i sin självperception jämfört med en modersmålstalare var ”helt annorlunda” är på ett liknande sätt ett tecken på att de är medvetna om olika sätt att prata svenska. Men medvetenhet räcker inte i och för sig utan det finns ytterligare kriterier för att kunna säga att studiens L2-lyssnare har tillägnat sig en faktisk kunskap: ” […] in order to achieve full native-like competence in an L2, speakers must also acquire the following: similar frequencies of variation as found in the target language community, similar social and linguistic constraints on variation as found in the target language community, and similar social judgements on variation as found in the target language community. In other words, achieving full native-like competence in an L2 also requires the successful acquisition of sociolinguistic knowledge of that language (or variety).” (Clark & Schleef 2010:299) Enligt detta innebär ett framgångsrikt tillägnande av sociolingvistisk medvetenhet att inläraren ska tillägna sig en liknande identifikationsförmåga som finns i målspråkssamhället samt liknande uppfattningar om vad som skiljer varieteterna åt. Mina analyser visade att kontrollgruppen inte var enig om hur tre talare, Anders, Fatima och José, kan uppfattas trots att alla talarna är modersmålstalare enligt sin självbedömning. Det betyder i sin tur att modersmålstalares identifikation och uppfattningar i vissa fall inte är enhetliga och därför inte kan användas som en normgivande utgångspunkt i samband med vad andraspråksinläraren måste tillägna sig. Vi kunde dessutom se att det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad i hur Anders och José bedömdes av L2-lyssnarna och kontrollgruppen. Med andra ord avspeglade båda gruppernas identifikation en liknande variation, och därmed i detta fall en liknande identifikationsförmåga. Vi kunde dessutom se i avsnitt 5 att 15 modersmålslika L2lyssnare hade helt identiska bedömningar av alla sju talare med kontrollgruppen och att en stor del L2-lyssnare hade helt identiska bedömningar av fem respektive sex av sju talare. Om kriteriet för kunskapstillägnandet kräver en liknande förmåga uppfyller L2-lyssnarna det genom att ha helt identiska bedömningar. Att lyssnargrupperna använde sig av liknande 49 grunder i sina förklaringar, såsom fonologi, grammatik eller taltempo, tyder också på att L2lyssnarna inte skiljer sig helt och hållet från kontrollgruppen. Men det väcker samtidigt frågan vad ett liknande sätt innefattar och var gränsen går för ett olikt sätt. Var går gränsen mellan kunskap och okunskap? Om andraspråksinläraren måste lära sig en liknande förmåga som modersmålstalaren, vad är det egentligen som han eller hon måste tillägna sig? Hur definierar man en liknande förmåga om målspråkssamhället inte har någon enhetlig norm? Måste andraspråksinläraren verkligen ha liknande uppfattningar om språklig variation som målspråkssamhället? På grund av dessa otydligheter går det inte att svara fullständigt på forskningsfråga (1). En del L2-lyssnare svarar liknande kontrollgruppen och det kan uppfattas som att dessa personer identifierar målspråksvariation på ett liknande sätt som modersmålstalare, vilket delvis besvarar forskningsfrågan. Å andra sidan är detta bara grundat på delvis oklara definitioner av vad en liknande förmåga innefattar, speciellt då det finns en variation i målspråkssamhället. Detta gör att forskningsfråga (1) inte kan bli helt besvarad med studiens data. Men det väcker samtidigt väsentliga frågor om temat, samt gör oss uppmärksamma på att tydligare definitioner av en sådan kunskap behövs i framtida forskning. 6.5 Metoddiskussion I den här studien har jag samlat in en betydelsefull mängd data genom lyssnarexperimentet och bakgrundsenkäten och har presenterat en genomgående analys av dessa. Men på grund av att alla metoder har sina nackdelar och sina begränsningar är det viktigt att också förtydliga vad som måste uppmärksammas i framtida forskning. Att enbart ha kvantitativa mått på språklig erfarenhet anser jag vara det största metodproblemet i studien. Att undersöka om det finns korrelationer mellan L2-lyssnarnas identifikationsförmåga och språkliga erfarenhet kräver också ett mer kvalitativt angreppssätt. Man kan sträva efter det exempelvis genom att göra strukturerade intervjuer om exakt vilket slags inflöde L2-lyssnaren har varit utsatt för och i hur stor utsträckning. Att använda sig av en kvalitativ ansats är i synnerhet av stor betydelse hos en heterogen grupp L2-lyssnare som börjar sin språkundervisning med olika förutsättningar. Vissa individer kommer hit som inte skriv- och läskunniga, medan andra har klarat en universitetsexamen i hemlandet. Det går med stor sannolikhet inte att finna generella mönster för hur helt skilda kulturella, språkliga och undervisningsrelaterade bakgrunder hänger ihop med L2-lyssnares tillägnande av sociolingvistisk medvetenhet. Kvalitativa analyser kan dessutom bidra till bättre undervisningsstrategier på SFI- och SVA-kurser. Det är faktiskt ett stort problem på dessa kurser att hitta strategier och metoder som kan fungera för alla andraspråksinlärare. Men genom att mäta erfarenhet med ett mer kvalitativt angreppssätt kan det kanske bli möjligt att hitta några generella mönster som kan förvandlas till lämpliga undervisningsstrategier för heterogena inlärargrupper. Som jag framhöll i avsnitt 3 brukar en del andraspråksinlärare ha problem med att ta emot instruktioner. Även om jag i experimentet försökte vara väldigt noggrann med att förklara allt på ett tydligt och enkelt sätt visade det sig senare i databearbetningen att det ändå fanns otydligheter. Några L2-lyssnare trodde till exempel att de vid experimentets andra fråga 50 förväntades förklara varför de angav ett visst antal år som talarens vistelsetid. En annan otydlighet fanns angående experimentets tredje fråga där lyssnarna på en skala skulle kryssa i hur de uppfattar sin svenska. I början av experimentet sa några L2-lyssnare att de inte förstod hur skalan skulle fyllas i, så jag försökte förklara det genom att rita skalan på tavlan. Men det är tyvärr mycket möjligt att vissa L2-lyssnare inte förstod det ändå och kryssade i ett annat alternativ än de skulle ha gjort om de hade förstått instruktionerna helt. Det kan också vara en förklaring för inkonsekvensen i vissa L2-lyssnares svar. För att kunna undvika sådana problem skulle experimentets frågor ha behövts formuleras på ett mer tydligt sätt, kanske med hjälp av en flervalsfråga. Val av talare också kan ha påverkat studiens resultat. Som det betonades av Munro et al. (2006) har olika egenskaper hos talet en påverkan på lyssnaren och därmed också på studiens resultat. Vi kunde se till exempel att Anders, Fatima och José, på grund av speciella drag i sitt tal, uppfattades annorlunda av en hel del lyssnare både i L2-lyssnargruppen och i kontrollgruppen. Men eftersom alla språkbrukare har sitt eget sätt att prata skulle en annan uppsättning talare med stor sannolikhet ha påverkat lyssnarna på ett annat sätt. För att kunna eliminera olika egenskapers påverkan på studiens resultat behövs det fler lyssnarexperiment med andra talare som har andra språkliga bakgrunder. Dessutom behövs ytterligare experiment med samma uppsättning talare genomföras med ännu fler L2-lyssnare och modersmålstalare i kontrollgruppen. Till slut skulle jag vilja nämna att studiens datamängd kanske kan anses som ett metodproblem. Resultatdelarna innefattar många olika och komplexa analyser av data, vilket kanske för läsaren är svårt att förstå och få en riktig överblick av. Men eftersom studien hade ett explorativt angreppssätt krävde det att jag samlade in och bearbetade så mycket data som möjligt. Att utesluta och förlora data i en explorativ studie skulle begränsa tolknings- och upptäcktsmöjligheterna som senare kan komma att utgöra en utgångspunkt i framtida studier. 7 Slutsats Den här studien hade till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt sociolingvistisk medvetenhet. Detta testades och analyserades genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur de identifierar olika talare, hur de förklarar sitt val och hur de uppfattar sig själva jämfört med varieteten. En bakgrundsenkät användes också för att samla in bakgrundsinformation om erfarenhet och möjligen koppla den till lyssnarens resultat. Studiens resultat pekar mot följande slutsatser. För det första indikerar resultaten att L2-lyssnarna varierar väldigt mycket i sina kunskaper. En del hade helt identiska bedömningar med kontrollgruppen, medan andra L2lyssnare skilde sig i mer eller mindre utsträckning från denna. Eftersom tidigare litteratur (Clark & Schleef 2010) hävdar att andraspråksinlärare måste tillägna sig en liknande kunskap som målspråkssamhället, kan vissa L2-lyssnares identifikationsförmåga anses uppfylla det här 51 kravet. Men på grund av otydligheter kring vad en liknande kunskap innebär behövs det ytterligare forskning om var gränsen går för kunskap och okunskap, och om vad inlärare måste tillägna sig. Jag fann dessutom att inte heller modersmålstalare alltid gör en enhetlig normgivande bedömning. Det väcker frågan för framtida forskning hur målspråkssamhällets varierande syn på olika språkvarieteter ska behandlas i liknande lyssnarstudier, samt i SFIoch SVA-undervisningen och i samhället i stort. För det andra indikerar resultatet att jag inte fann några korrelationer mellan bakgrundsvariabler och identifikationsförmåga att det behövs mer ingående och kvalitativa analyser om andraspråksinlärares språkliga erfarenhet och deras individuella och kanske mer kulturellt betingade bakgrundsfaktorer. För att kunna validera forskningsfynden med heterogena inlärargrupper i framtiden behövs det också att man tar hänsyn till möjligheten att heterogena grupper och deras bakgrundsvariabler inte alltid kan behandlas som en helhet. En mer individuell syn på människor med olika kulturella och språkliga bakgrunder måste strävas efter i framtiden. Dessutom är det också av stor betydelse att hitta förklaringar för hur ens språkliga bakgrund påverkar tillägnandet av variation på målspråket. För det tredje har jag presenterat data om hur L2-lyssnarna förklarar sin bedömning och hur de ser sig själva, samt hur jag tolkar dessa med avseende på tidigare forskning och en svensk invandrarkontext. För att fullständigt kunna förstå och tolka hur den här processen går till för i andraspråksinlärare och för att kunna validera mina data finns det ett stort behov av ytterligare forskning om vuxna andraspråksinlärare i Sverige i fokus. Slutligen önskar den här studien med alla dess resultat och frågeställningar först och främst bidra till en ökad förståelse för hur vuxna andraspråksinlärare kan fungera med det språkliga kapital som är tillgängligt för dem i majoritetssamhället. Resultaten visade att alla lyssnare i mer eller mindre utsträckning var medvetna om den språkliga variationen, vilket indikerar att en sådan kunskap kan vara tillgänglig för alla andraspråksinlärare oavsett deras förutsättningar. Det är ett mycket positivt resultat för SFI- och SVA-undervisningen. SFI- och SVA-kurser borde erbjuda ett sådant inflöde för vuxna andraspråksinlärare som kan öka kunskapsnivån och förse dem med en fungerande sociolingvistisk kunskap genom större insatser och mer material om språklig variation. Studien uppmuntrar därför till framtida forskning om temat såväl ur ett språkpedagogiskt som ur ett sociolingvistiskt perspektiv, samt ur ett perspektiv som kombinerar dessa. 52 8 Referenser Andringa, S., Olsthoorn, N., van Beuningen, C., Schoonen, R. and Hulstijn, J. (2012). Determinants of success in native and non-native listening comprehension: An individual differences approach. Language Learning, 62, s. 49–78. Baker, W. & Trofimovich, P. (2006). Perceptual paths to accurate production of L2 vowels: The role of individual differences. IRAL, 44, s. 231 – 250. Bayley, R. & Regan, V. (2004). Introduction: The acquisition of sociolinguistic competence. Journal of Sociolinguistics, 8, s. 323 – 338. Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2012). Studying high-level (L1-L2) language development and use among young people in multilingual Stockholm: The role of perceptions of ambient sociolinguistic variation. Studies of Second Language Acquisition, Thematic issue 34:2: High-Level L2 Acquisition, Learning and Use, s. 291-319. Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2011). Language variation and varieties in contemporary multilingual Stockholm: An exploratory pilot study of young peoples’ perceptions. I: Källström, R. & Lindberg, I. (red.), Young Urban Swedish: Variation and Change in Multilingual Settings. Sweden: University of Gothenburg. Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2010). Rinkeby Swedish in the mind of the beholder. Studying listener perceptions of language variation in multilingual Stockholm. I: Quist, P. & Svendsen B. A. (red.), Multilingual Urban Scandinavia. New Linguistic Practices. Clevedon: Multilingual Matters. Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2006). Svenska med något utländskt. Språkvård, 3, s. 4 – 10. Boyd, S. & Fraurud, K. (2010). Challenging the homogeneity assumption in language variation analysis: Findings from a study of multilingual urban spaces. I: Auer, P. & Schmidt, J. E. (red.), Language and Space: An International Handbook of Language Variation: Vol. 1. Theories and Methods. Berlin: Mouton de Gruyter. Bradlow, A. R. & Pisoni, D. B. (1999). Recognition of spoken words by native and non-native listeners: Talker-, listener-, and item-related factors. The Journal of the Acoustical Society of America, 106(4), s. 20742085. Carlson, M. (2003). Svenska för invandrare - brygga eller gräns?. Syn på kunskap och lärande inom sfiundervisningen. Lund: Studentlitteratur. Chambers, J. K. (2003). Sociolinguistics of immigration. I: Britain, D. & Cheshire, J. (red.), Social Dialectology. In Honour of Peter Trudgill. Amsterdam, Philadelphia: Benjamins. Clark, L. & Schleef, E. (2010). The acquisition of sociolinguistic evaluations among Polish-born adolescents learning English: Evidence from perception. Language Awareness, 19(4), s. 299-322. Cohen, L., Manion, L. & Morrison., K. (2000). Research Methods in Education, 5. uppl. London: Routledge. Cook, V. (1999). Going beyond the native speaker in language teaching. TESOL Quarterly, 33(2), s. 185-209. Dalton-Puffer, C., Kaltenboeck, G. & Smit, U. (1997). Learner attitudes and L2 pronunciation in Austria. World Englishes, 16(1), s. 115-128. Davies, A. (2008). The native speaker in applied linguistics. I: Davies, A., & Elder, C. (red.), The Handbook of Applied Linguistics. Oxford: Blackwell Publishing Ltd. Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Docherty, G. J., Langstrof, C. & Foulkes, P. (2013). Listener evaluation of sociophonetic variability: Probing constraints and capabilities. Linguistics, 51(2), s. 355-380. Eisenstein, M. R. (1982). A study of social variation in adult second language acquisition. Language Learning, 32(2), s. 367-391. Flege, J. E., Takagi, N. & Mann, V. (1995). Japanese adults can learn to produce English /ɺ/ and /l/ and accurately. Language and Speech, 38, s. 25-55. Flege, J. E., Bohn, O. & Jang, S. (1997). Effects of experience on non-native speakers' production and perception of English vowels. Journal of Phonetics, 25(4), s. 437-470. Garrett, P. (2010). Attitudes to Language. Cambridge: Cambridge University Press. Giles, H. & Powesland, P. F. (1975). Speech Style and Social Evaluation. London: Academic Press. Giles, H. & Billings, A. C. (2008) Assessing language attitudes: Speaker evaluation studies. I: Davies, A. & Elder., C. (red.), The Handbook of Applied Linguistics. Oxford: Blackwell Publishing Ltd. Haglund, C. (2004) Flerspråkighet och identitet. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 53 Hyltenstam, K., Axelsson, M. & Lindberg, I. (2012). Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2012:5. Stockholm: Vetenskapsrådet. Jarvella, R. J., Bang, E., Jakobsen, A. L. & Mees, I. M. (2001). Of mouths and men: Non-native listeners' identification and evaluation of varieties of English. International Journal of Applied Linguistics, 11(1), s. 37-56. Ladegaard, H. (1998). National stereotypes and language attitudes: The perception of British, American and Australian language and culture in Denmark. Language and Communication, 18, s. 251–274. Lambert, W. E., Hodgson, R., Gardner, R. C. & Fillenbaum, S. (1960). Evaluational reactions to spoken language. Journal of Abnormal and Social Psychology, 60, s. 44 – 51 . Magnusson, J. E. & Stroud, C. (2012). High proficiency in markets of performance: A sociocultural approach to nativelikeness. Studies in Second Language Acquisition, 34(2), s. 321-345. McKenzie, R. M. (2008a). The role of variety recognition in Japanese university students' attitudes towards English speech varieties. Journal of Multilingual and Multicultural Development, 29(2), s.139-153. McKenzie, R. M. (2008b), Social factors and non-native attitudes towards varieties of spoken English: a Japanese case study. International Journal of Applied Linguistics, 18, s. 63–88. McKenzie, Robert M. (2010). The Social Psychology of English as a Global Language: Attitudes, Awareness and Identity in the Japanese Context. Dordrecht: Springer Netherlands. Mougeon, R.,, Rehner, K. & Nadasdi, T. (2004). The learning of spoken French variation by immersion students from Toronto, Canada. Journal of Sociolinguistics, 8/3, s. 408-432. Mougeon, R., & Deawele, J-R. (2004). Preface. IRAL, 42, s. 295-301. Munro, M. J., Derwing, T. M. & Morton, S. L. (2006). The mutual intelligibility of L2 speech. Studies in Second Language Acquisition, 28(1), s. 111-131. Rampton, M. B. H. (1990). Displacing the 'native speaker': Expertise, affiliation, and inheritance. ELT Journal, 44(2), s. 97-101. Schleef, E., Meyerhoff, M., & Clark, L. (2011). Teenagers' acquisition of variation: A comparison of locally-born and migrant teens' realisation of English (ing) in Edinburgh and London. English World-Wide, 32(2), s. 206-236. SKOLFS 2009:2. Förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare. (Elektronisk) Tillgänglig:<http://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverke t.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D1491> (2014-05-11) SKOLFS 2012:13. Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare. (Elektronisk) Tillgänglig:<http://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverke t.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D2413> (2014-05-11) Stebbins, Robert A. (2001). Exploratory Research in the Social Sciences. Thousand Oaks, Calif.: Sage. Stephan, C. (1997). The unknown Englishes? Testing German students' ability to identify varieties of English. I: Schneider, E. W. (red.), Englishes around the World: Studies in Honour of Manfred Görlach. 1, General studies, British Isles, North America. Amsterdam: Benjamins. Strike, K. A. (1990). The ethics of educational evaluation. I: Millman, J. & Darling-Hammond, L. (red.), A New Handbookof Teacher Evaluation. Newbury Park, CA: Corwin, s. 357-373. Stroud, C. (2004). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. USK (2007). Utrednings- och statistikkontoret, Stockholm. (Elektronisk) Tillgänglig:<http://www.statistikomstockholm.se/attachments/article/38/arsbok_2007.pdf> (2014-05-11) Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml> (2014-05-11) Weber, A., Broersma, M. & Aoyagi, M. (2011). Spoken-word recognition in foreign-accented speech by L2 listeners. Journal of Phonetics, 39(4), s. 479-491. Wellros, S. (2004). Språk och kultur i undervisningen i svenska för vuxna invandrare. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Wilkerson, M. E. (2010). Identifying accent in German: A comparison of native and non-native listeners. Die Unterrichtspraxis/Teaching German, 43(2), s. 144-153. Wilkerson, M. E. (2013). The sound of German: Descriptions of accent by native and non-native listeners. Die Unterrichtspraxis/Teaching German, 46(1), s. 106-118. 54 9 Bilaga Bilaga 1: Talarnas bakgrundsenkät Examensarbete om språklig variation i Stockholmsområdet Beskrivning av studien Den här studien är ett examensarbete på masternivå genomfört av Lili Schmidt, masterstudent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksinlärare bedömer andra talare med olika modersmål, vistelsetid i Sverige, och erfarenhet av svenska, samt vilka faktorer som påverkar deras bedömning. Förhoppningen är att studien kommer att bidra till en mer omfattande bild av språklig variation i Stockholmsområdet, samt att den kan komma till språkpedagogisk nytta. Experiment I experimentet deltar du som talare och kommer att få se på en kort reklamfilm som du sedan ska återberätta för mig. Jag kommer att spela in ett kort (ca 30-40 sek) språkprov av dig. Detta tillsammans med andra talares prov spelas upp för andraspråksinlärare som utifrån sin kunskap i svenska bedömer vad de hör. Sekretess All information kommer att vara anonym i studien och alla personuppgifter kommer enbart att hanteras av författaren. De insamlade data kommer enbart att användas till, och vara tillgänglig för, forskning. Frivillighet Deltagande i studien är helt frivilligt och du kan när som helst dra dig ur studien. Genom att skriva under nedan ger du ditt samtycke till att vara med i studien enligt villkoren ovan. Personnummer: ....................................................................... Namnförtydligande: ....................................................................... Underskrift: ....................................................................... Har du frågor om studien kan du höra av dig till författaren av studien på [email protected] 55 Bakgrundsinformation 1. Kön: □ man □ kvinna □ annat 2. Ålder: ............ 3. Modersmål (Du kan ange flera!): ............................................................................................. 4. Vilken är din högsta avklarade utbildning? □ grundskola □ gymnasium □ universitet/högskola □ övrigt:............................................................ 5. Arbete: ........................................................................................................ Frågor om boende och vistelsetid 6. Hur lång tid har du bott i Sverige? □ du är född här □ ........ år ........ månader 6A. Om du inte är född i Sverige, hur gammal var du när du kom hit? …………… 6B. Om du är född i Sverige, har du bott utomlands någon gång i ditt liv och hur lång tid? □ ja, i ................................................. , i ........ år ........ månader □ nej 7. Är du uppväxt i Sverige? Om ja, i vilken del av landet? □ ja, i ................................................................ □ nej 8. Hur lång tid har du bott i Stockholmsområdet? ........ år ........ månader 9. Vilken stadsdel bor du i nu? .................................................................. 10. Har du bott i andra stadsdelar? □ ja, i ...................................................................... 56 □ nej 11. Har du bott någon annanstans inom Sverige? □ ja, i ..................................................................... □ nej Frågor om språkbruk 12. Vilka andra språk (utöver ditt/dina modersmål) kan du och på vilken nivå? Språk: ……………………………… Kunskaper: □lite □bra □mycket bra □flytande Språk: ……………………………… Kunskaper: □lite □bra □mycket bra □flytande Språk: ……………………………… Kunskaper: □lite □bra □mycket bra □flytande 13. I vilka av följande sammanhang använder du svenska? (Du kan kryssa i fler alternativ!) □hemma □skola/utbildning □jobb □läsa böcker/tidningar □lyssna på radio □lyssna på musik □titta på TV-program □titta på filmer □religion □shopping □surfa på nätet □prata på telefon/Skype □idrott □ övrigt: ........................................................................................................... 14. Med vilka av följande personer brukar du prata svenska? □mamma/styvmamma □pappa/styvpappa □barn □syskon □annan släkting □partner (fru/man osv.) □vänner □kollegor □grannar □övrigt: .................................................................................... 57 Frågor om studier i svenska (Fyll i den här delen om svenska inte är ditt modersmål!) 15. Vilket år började du läsa svenska? .................. 16. Hur lång tid har du aktivt läst svenska? ......... år ........ månader 17. Har du studerat svenska i något annat land än Sverige? Om ja, hur lång tid och var? □ ja, i ........ år ........ månader □ nej □privatundervisning (språkskola) □självstudier □universitet □privatlärare □övrigt: ....................................................................................................... 18. Har du studerat svenska i Sverige? Om ja, hur lång tid och var? □ ja, i ........ år ........ månader □ nej □SFI och SAS utbildning □privatundervisning (språkskola) □självstudier □universitet □privatlärare □övrigt: ....................................................................................................... 19. Varför blev du intresserad av att lära dig svenska? ...................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................... Tack för din medverkan! 58 Bilaga 2: Lyssnarexperimentets enkät Examensarbete om språklig variation i Stockholmsområdet Beskrivning av studien Den här studien är ett examensarbete på masternivå genomfört av Lili Schmidt, masterstudent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksinlärare bedömer andra talare med olika modersmål, vistelsetid i Sverige, och erfarenhet av svenska, samt vilka faktorer som påverkar deras bedömning. Förhoppningen är att studien kommer att bidra till en mer omfattande bild av språklig variation i Stockholmsområdet, samt att den kan komma till språkpedagogisk nytta. Experiment I experimentet deltar du som lyssnare. Data till studien samlas in genom den här enkäten som består av två delar. I första delen kommer du att lyssna på olika talare och fylla i enkäten enligt instruktionerna. I andra delen anger du bakgrundsinformation om dig själv och om din erfarenhet av svenska. Sekretess All information kommer att vara anonym i studien och alla personuppgifter kommer enbart att hanteras av författaren. De insamlade data kommer enbart att användas till, och vara tillgänglig för, forskning. Frivillighet Deltagande i studien är helt frivilligt och du kan när som helst dra dig ur studien. Genom att skriva under nedan ger du ditt samtycke till att vara med i studien enligt villkoren ovan. Personnummer: ....................................................................... Namnförtydligande: ....................................................................... Underskrift: ....................................................................... Nuvarande kurs i svenska som andraspråk: ....................................................................... 59 Har du frågor om studien kan du höra av dig till författaren av studien på [email protected] Lyssnarexperiment Här kommer du att lyssna på 11 olika talare. Steg 1: Hur uppfattar du den här personen utifrån hans/hennes sätt att prata? Kryssa bara i en ruta för varje talare. Steg 2: Motivera ditt svar. Steg 3: Till vilken grad pratar talaren likadant som du? Titta först på exemplet nedan. EXEMPEL Talare 0 1. Gissa om den här personen är □ modersmålstalare av svenska □ INTE modersmålstalare av svenska men har bott i Sverige i ............ år. 2. Varför tror du det? ....................................................................................................................................................... ....................................................................................................................................................... 3. I vilken grad pratar talaren likadant som du? Helt annorlunda Helt likt 60 Bilaga 3: Transkription av talproven Talare 0 (34 s) okei reklamfilmen handlar om…eehm en kille...som äter choklad och det finns en bebis elefanter där och killen…eehm…erbjuder..chokladen till...ehm elefanten och när elefanten är…ehm på att äta den...ehm killen äter den först...sen efter flera år när killen är…ehm vuxen finns det en…ehm cirkus.parad och det finns samma elefant som är också vuxen nu och.…eeehm.…elefanterna slår killen…eeehm....med det långa näsan. Talare 1 (37 s) okei så det är en liten pojke som äter något godis..och ser en grupp elefanter gå förbi..och det finns en elefantunge nu med som..kallar på den kom kom…ehm och så håller han fram godisbiten till elefanten och precis innan elefantungen tar godisbiten så tar han den själv och äter upp den och ba..retas..med den..och sen ser man liksom..när en massa år har gått och ser man..när pojken är nu vuxen och tittar på nån slags parad..ehm..ss..så ser man en snabel..komma liksom knackar han på axeln och sen slå honom..och då är det samma elefant som kommer ihåg att..han inte fick nån godis. Talare 2 (37 s) vi fick se en reklamfilm om en choklad...och…det börjar med att en pojke…står...i ett...s...ett zoo och typ…lockar till sig elefanten med hörna chokladbiten och när elefanten kommer för att äta ’en så tar han den och stoppar in i sin egen mun och typ skrattar åt elefanten…och sen så visar de oss...år…år senare...när ’en hära pojken har blivit en man...och då står han och kollar på…ehm stads.paraden...och...kommer då samma elefant och typ knackar honom på axeln och sen slår till honom med snabeln där…typ haha min choklad. Talare 3 (35 s) det var en reklamfilm om choklad som bestod av två delar i den första delen…eeehm...ehm...ehm räckte pojken handen mot en elefant och han ville ge honom choklad men sen…ehm...gjorde han inte det...och så han jävlades med den lilla elefanten sen i den andra delen…eehm...ehm visades han som en ja som en äldre man...som...eehm...eehm...blev slagen i ansiktet med...ehm av elefanten och…det var som var poängen. Talare 4 (33 s) det var en kort reklam av en…ehm man...ehm när han var liten då såg han en elefant på gatan...och han...lurade elefanten…ehm med en bit ch...choklad men han gav ingen choklad till elefanten...och några år senare då stod samma mannen på gatan och…då kom en elefant…eehm och slog honom för att han kom ihåg att mannen gav han...ingen choklad. Talare 5 (43 s) ehm…ah det första var ju…eett barn som var på…nåt zoo såg ut som…ehm…och tittade eller…mötte en liten sån här bebiselefant…och lockade med sen en godisbit…och sen 61 elefanten kom och så…tog barnet tillbaka godisen och ba ’nä-nä’ du...ha…åt upp den själv…eehm…ah det var väl ungefär det den retades med…den där lilla elefanten det var så jag uppfattade det…ehm och sen det andra…inslaget var väl…alltså jag hann knappt se…men det såg ut som det var nån sån hära reklaminslag…för nån godis. Talare 6 (34 s) det är en reklamfilm med en ung pojke i zoologisk park han ser en ung elefant och…ehm…låtsas som att han ska ge godisen till elefanten men sen tar bort den i siste…ögonblick sen i nästa avsnitt ser man en stor vuxen man som…ehm tittar på en cirkus som går förbi äter samma godis och sen…ser man en elefant som kommer förbi och slår mannen i ansiktet och sen säger ’ha-ha-ha-ha’ och sen…ser man…på reklamfilmen elefants don’t forget. Talare 7 (30 s) vi fick se en reklamfilm om choklad där det finns en liten pojke som har en…chokladbit och ropar till sig en elefant så att han ska komma och få chokladbiten…men när elefanten kommer fram så äter…pojken upp chokladbiten själv…och sen får vi se…att…ehm det är flera år senare då pojken är en vuxen man…och så står han i nån såhär parad…och då är det en elefant som går förbi och..ehm slår till honom och…ehm ja...ah…jag tolkar det så att han ger igen för att han inte fick choklad…biten. Talare 8 (34 s) videoklippet som jag såg är…eehm en reklamfilm för en…cho…cho…choklad…och det handlar om en pojke som…eehm…retas med en e…elefant…och sen…ehm spolar de fram till ny…ehm nutid och då är det…den här pojken en vuxen man…och…ehm…då träffar han elefanten igen…och elefanten ger tillbaks…eehm…f…för…det tidigare. Talare 9 (35 s) ehm vi såg en eller jag såg en kort reklamfilm om en…ehm ungefär tioårig kille som…ehm börjar retas med en elefant på ett zoo…ehm lit retas med en elefantungen låtsas vilja ge sin sista chokladbit till elefantungen men sen i sista stund rycker han undan den och…ehm äter den själv…med ’nä-nä-nä-nä-nä-nä’…och sen är det ett hopp i tid…och det kanske är tio tjugo år senare…och den är en större man på gatan och tittar på en parad…med djur och då kommer en elefant och klappar honom på axeln och sen lappar till honom i ansiktet. Talare 10 (31 s) först ser vi en liten pojke som står och kollar på elefanter…han äter choklad…och han visar chokladen för…ehm elefanten och visar att…ah…elefanten ska få chokladen men den får han inte pojken äter chokladen själv…och sen ser vi samma pojke som har blivit en man och äter samma choklad…och sen kommer…samma elefanten faktiskt som slår med näsan på huvudet av mannen. 62 Bilaga 4: L2-lyssnarnas bakgrundsenkät Bakgrundsinformation 1. Kön: □ man □ kvinna □ annat 2. Ålder: ............ 3. Hemland: ...................................................... 4. Modersmål: ...................................................... 5. Vilka andra språk kan du och på vilken nivå? Språk: ……………………………… Kunskaper: □lite □bra □mycket bra □flytande Språk: ……………………………… Kunskaper: □lite □bra □mycket bra □flytande Språk: ……………………………… Kunskaper: □lite □bra □mycket bra □flytande 6. Kryssa i vilka utbildningar du har gått i och fyll i hur många år: □ förskola ........år □ grundskola ........år □ gymnasium ........år □ universitet/högskola ........år □ övrigt:............................................................ 7. Arbete: ........................................................................................................ Frågor om boende och vistelsetid 8. Hur lång tid har du bott i Sverige? ........ år ........ månader 9. Har du bott i Sverige hela tiden sedan dess? □ ja □ nej 63 ........år 10. Hur lång tid har du bott i Stockholmsområdet? ........ år ........ månader 11. Vilken stadsdel bor du i nu? ................................................................... 12. Har du bott i andra stadsdelar? □ ja, i ...................................................................... □ nej 13. Har du bott någon annanstans inom Sverige? □ ja, i ..................................................................... □ nej Frågor om erfarenhet av svenska 14. Vilket år började du läsa svenska? ......................... 15. Har du studerat svenska i något annat land än Sverige? Om ja, hur lång tid och i vilken utbildningsform? □ ja, i ........ år ........ månader □ nej □undervisning i språkskola □självstudier □universitet □privatlärare □övrigt: ................................................................................... 16. Har du studerat svenska i Sverige? Om ja, hur lång tid och i vilken utbildningsform? □ ja, i ........ år ........ månader □ nej □SFI och SAS utbildning □privatundervisning (språkskola) □självstudier □universitet □privatlärare □övrigt: ................................................................................... 64 17. Varför blev du intresserad av att lära dig svenska? ....................................................................................................................................................... ...................................................................................................................................................... 18. I vilka av följande sammanhang använder du svenska? (Du kan kryssa i fler alternativ!) □hemma □skola/utbildning □jobb □läsa böcker/tidningar □lyssna på radio □lyssna på musik □titta på TV-program □titta på filmer □religion □shopping □surfa på nätet □prata på telefon/Skype □idrott □ övrigt: ................................................................................................................... 19. Med vilka av följande personer brukar du prata svenska? □mamma/styvmamma □pappa/styvpappa □barn □syskon □annan släkting □partner (fru/man osv.) □vänner □kollegor □grannar □lärare □övrigt: ...................................................................................................................................... Tack för din medverkan! 65 Bilaga 5: Kontrollgruppens bakgrundsenkät Bakgrundsinformation 1. Kön: □ man □ kvinna □ annat 2. Ålder: ............ 3. Modersmål (Du kan ange flera!): ............................................................................................. 4. Vilken är din högsta avklarade utbildning? □ grundskola □ gymnasium □ universitet/högskola □ övrigt:............................................................ 5. Arbete: ........................................................................................................ Frågor om boende och vistelsetid 6. Hur lång tid har du bott i Sverige? □ du är född här □ ........ år ........ månader 7A. Om du inte är född i Sverige, hur gammal var du när du kom hit? …………… 7B. Om du är född i Sverige, har du bott utomlands någon gång i ditt liv och hur lång tid? □ ja, i ................................................. , i ........ år ........ månader □ nej 8. Är du uppväxt i Sverige? Om ja, i vilken del av landet? □ ja, i ................................................................ □ nej 66 9. Hur lång tid har du bott i Stockholmsområdet? ........ år ........ månader 10. Vilken stadsdel bor du i nu? .................................................................. 11. Har du bott i andra stadsdelar? □ ja, i ...................................................................... □ nej 12. Har du bott någon annanstans inom Sverige? □ ja, i ..................................................................... □ nej Frågor om språkbruk 13. Vilka andra språk (utöver ditt/dina modersmål) kan du och på vilken nivå? Språk: ……………………………… Kunskaper: □lite □bra □mycket bra □flytande Språk: ……………………………… Kunskaper: □lite □bra □mycket bra □flytande Språk: ……………………………… Kunskaper: □lite □bra □mycket bra □flytande 14. I vilka av följande sammanhang använder du svenska? (Du kan kryssa i fler alternativ!) □hemma □skola/utbildning □jobb □läsa böcker/tidningar □lyssna på radio □lyssna på musik □titta på TV-program □titta på filmer □religion □shopping □surfa på nätet □prata på telefon/Skype □idrott 67 □ övrigt: ........................................................................................................... 15. Med vilka av följande personer brukar du prata svenska? □mamma/styvmamma □pappa/styvpappa □barn □syskon □annan släkting □partner (fru/man osv.) □vänner □kollegor □grannar □övrigt: ............................................................................................................................ Tack för din medverkan! 68 Bilaga 6: Hierarkisk klusteranalys av lyssnargrupper 69