...

”Hon har SFI-uttal”

by user

on
Category: Documents
164

views

Report

Comments

Transcript

”Hon har SFI-uttal”
”Hon har SFI-uttal”
En perceptionsstudie om hur vuxna andraspråksinlärare uppfattar
modersmålssvenska och andraspråkssvenska
Lili Schmidt
Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och
flerspråkighet
Masteruppsats, 30 hp
Masterprogram i språkvetenskap med inriktning mot tvåspråkighet
Vårtermin 2014
Handledare: Kari Fraurud
English title: “She has an SFI pronunciation” – A study about how adult
second language learners perceive native and non-native Swedish
”Hon har SFI-uttal”
En perceptionsstudie om hur vuxna andraspråksinlärare uppfattar
modersmålssvenska och andraspråkssvenska
Lili Schmidt
Sammanfattning
Att kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning för att
andraspråksinlärare av svenska ska kunna bli fullständig deltagare i dagens flerspråkiga svenska samhälle. Den
här studien har till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig
variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras sociolingvistiska medvetenhet.
Detta testas och analyseras genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur L2-lyssnare bedömer olika
talare, hur de förklarar sin bedömning och hur de uppfattar sig själva jämfört med olika talare. En
bakgrundsenkät används för att samla in information om språklig erfarenhet och koppla den till L2-lyssnarnas
bedömningar. Resultaten pekar mot att studiens L2-lyssnare varierar väldigt mycket vad gäller kunskaper i
variation, och vissa lyssnare verkar även ha helt identiska bedömningar med modersmålskontrollgruppen.
Studien har däremot inte kunnat påvisa någon korrelation mellan språklig erfarenhet och L2-lyssnarnas
bedömningar. Det presenteras möjliga tolkningar av och förklaringar till vad som kan ha påverkan på L2lyssnares kunskaper.
Nyckelord: andraspråksinlärare, andraspråkssvenska, andraspråkstillägnande, lyssnarexperiment, sociolingvistisk
medvetenhet, svenska som andraspråk, tillägnande av variation
ii
”She has an SFI pronunciation”
A study about how adult second language learners perceive native and nonnative Swedish
Lili Schmidt
Abstract
Being able to identify and understand different varieties of the target language is a fundamental condition for
learners of Swedish as a second language in order to gain full language proficiency and become a participant in
today’s multilingual Swedish society. The present study is an explorative investigation of how adult second
language learners acquire knowledge of native and non-native variation in Swedish and of sociolinguistic
awareness. A listening experiment is used to collect and analyse data in three steps, i.e. how L2 listeners judge
different speakers, how they explain their judgements, and how they perceive their own Swedish compared to
different speakers. A questionnaire is used to collect information about language experience and to find
correlations between this and L2 listeners’ judgements. The results indicate that L2 listeners’ knowledge of
variation varies to a great extent, and that some of them seem to have identical judgements to the native control
group. The data in this study does not support that there are any correlations between L2 listeners’ language
experience and judgements. Possible interpretations and explanations of what can affect L2 listeners’ knowledge
are presented as well.
Key words: acquisition of variation, L2 Swedish, listener experiment, second language acquisition, second
language learner, sociolinguistic awareness, Swedish as a second language
iii
Förord
Att vara andraspråkstalare samtidigt som lärare i svenska som andraspråk utmanar en att bli
mer uppmärksam på olika impulser och värderingar från omgivningen. Även om jag anser
mig som avancerad andraspråkstalare talar jag en i viss mån målspråksavvikande varietet av
svenska, en varietet som ofrånkomligt har drag som i mer eller mindre utsträckning avslöjar
min språkliga identitet. Jag lade märke till att olika människor i det svenska samhället har
mycket olika värderingar om min svenska. Mina elever oavsett undervisningsnivå uppfattar
mig som infödd talare eller åtminstone som uppväxt i Sverige. Däremot har modersmålstalare
av svenska varierande värderingar, vissa anser att något avvikande alltid hörs i mitt tal, medan
andra anser att jag rentav pratar en perfekt svenska. Detta gjorde mig intresserad av att
genomföra en studie med fokus på hur olika individer förhåller sig till modersmålssvenska
och andraspråkssvenska, samt vilka värderingar de har om en sådan variation. Det hjälper
mig, å ena sidan, att förstå den socialisationsprocess jag och en stor grupp andraspråksinlärare
går igenom, och bidrar, å andra sidan, till andraspråksforskning och undervisning.
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare, Kari Fraurud, för hennes goda
handledning. Jag vill även tacka de elever, kollegor och universitetsstudenter som medverkat
till att kunna genomföra den här studien. Slutligen vill jag också tacka mina anhöriga som
bistått mig så mycket under den här svåra terminen.
iv
Innehållsförteckning
1 Introduktion .......................................................................................................................1
1.1 Syfte......................................................................................................................1
1.2 Disposition ............................................................................................................2
2 Bakgrund ...........................................................................................................................2
2.1 Migration och svenska som andraspråk för vuxna invandrare i Sverige..................2
2.2 Skillnader mellan inföddas och icke-inföddas perceptionsförmåga ........................3
2.3 Tillägnande av språklig variation och sociolingvistisk medvetenhet .......................3
2.3.1 Främmandespråksinlärares tillägnande av variation ....................................5
2.3.2 Andraspråksinlärares tillägnande av variation .............................................7
2.4 Sociolingvistisk medvetenhet i en svensk kontext ..................................................8
2.5 Forskningsfrågor ...................................................................................................9
3 Metod ............................................................................................................................... 11
3.1 En explorativ lyssnarstudie .................................................................................. 11
3.2 Deltagare ............................................................................................................. 12
3.2.1 Talare ........................................................................................................ 12
3.2.2 L2-lyssnare ............................................................................................... 16
3.2.3 Kontrollgrupp ........................................................................................... 17
3.3 Forskningsinstrument .......................................................................................... 17
3.3.1 Lyssnarexperiment .................................................................................... 17
3.3.2 Ljudinspelning .......................................................................................... 19
3.3.3 Bakgrundsenkät ........................................................................................ 19
3.3.4 Pilotexperiment......................................................................................... 19
3.4 Genomförande ..................................................................................................... 20
3.4.1 Tillgång till miljön .................................................................................... 20
3.4.2 Datainsamling ........................................................................................... 20
3.4.3 Etiska överväganden ................................................................................. 21
3.5 Analysmetoder .................................................................................................... 21
4 Resultat Del I – En översiktlig bild av studiens L2-lyssnare .......................................... 22
4.1 L2-lyssnarnas bakgrund ....................................................................................... 22
v
4.2 L2-lyssnarnas bedömningar ................................................................................. 24
4.2.1 L2-lyssnarnas bedömningar i förhållande till talarnas självbedömning ...... 25
4.2.2 Fyra bedömningsmönster .......................................................................... 29
4.3 L2-lyssnarnas förklaringar ................................................................................... 30
4.3.1 Frekventa kategorier och egenskaper ........................................................ 31
4.3.2 Förklaring och bedömning ........................................................................ 35
4.4 L2-lyssnarnas självperception .............................................................................. 37
4.4.1 Självperception och bedömning ................................................................ 37
4.4.2 Självperception och förklaring .................................................................. 38
4.5 Sammanfattning .................................................................................................. 39
5 Resultat Del II – Modersmålslika L2-lyssnare ............................................................... 40
5.1 L2-lyssnarnas bedömningar i förhållande till kontrollgruppens bedömningar ....... 40
5.2 Modersmålslika L2-lyssnares bakgrund ............................................................... 41
5.3 Modersmålslika L2-lyssnares förklaringar ........................................................... 42
5.4 Modersmålslika L2-lyssnares självperception ...................................................... 43
5.5 Sammanfattning .................................................................................................. 44
6 Diskussion ........................................................................................................................ 44
6.1 Variation i L2-lyssnarnas identifikationsförmåga ................................................. 44
6.2 Brist på relation till erfarenhet ............................................................................. 46
6.3 ”Hon pratar inte snabt och har SFI uttal” [sic] – Om L2-lyssnarnas förklaringar
och självperception ................................................................................................... 47
6.4 Vad måste egentligen tillägnas? ........................................................................... 48
6.5 Metoddiskussion ................................................................................................. 50
7 Slutsats ............................................................................................................................. 51
8 Referenser ........................................................................................................................ 53
9 Bilaga ............................................................................................................................... 55
Bilaga 1: Talarnas bakgrundsenkät ............................................................................ 55
Bilaga 2: Lyssnarexperimentets enkät ........................................................................ 59
Bilaga 3: Transkription av talproven .......................................................................... 61
Bilaga 4: L2-lyssnarnas bakgrundsenkät .................................................................... 63
Bilaga 5: Kontrollgruppens bakgrundsenkät .............................................................. 66
Bilaga 6: Hierarkisk klusteranalys av lyssnargrupper ................................................. 69
vi
1 Introduktion
“Today’s multilingual urban spaces in Scandinavia encompass a wide diversity of
ways of speaking the majority languages, including learners’ language, styles
associated with multiethnic urban youth and potentially emerging local sociolects”
[...] “we are only now beginning to understand the complexity of this linguistic
reality” (Bijvoet & Fraurud 2010:170)
För att kunna upptäcka mer av den här komplexa språkliga verkligheten behöver vi undersöka
dess komponenter, dvs. hur en stor uppsättning individer med olika kulturella och språkliga
förutsättningar blir språkbrukare i den här kontexten och hur deras språkbruk formas i
enlighet med dessa förutsättningar.
De heterogena grupper av människor som av olika anledningar flyttar till Sverige från
världens alla hörn utgör en stor del av den lingvistiska komplexiteten. De börjar ett nytt liv
här med att läsa svenska inom utbildningen svenska för invandrare (SFI) och svenska som
andraspråk (SVA) i förhoppningen att tillägna sig tillräckligt med språkkunskaper som ett av
nyckelinstrumenten i integrationsprocessen. Sådana omständigheter skapar, å ena sidan,
multikulturella och språkligt sett multikompetenta identiteter (Cook 1999) och, å andra sidan,
nya kategorier av språkbrukare och språkbruk. Det här fenomenet kräver därmed mer
ingående lingvistiska och sociala analyser.
En komplex komponent av den här multikompetensen är individens perceptionsförmåga
som kan hjälpa oss skaffa mer kunskap om hur olika sociala och språkliga dimensioner
interagerar med varandra. Tillägnandet av perceptionsförmågan på det nya språket gör det
möjligt bl.a. att individen blir sociolingvistiskt medveten om omgivande variation mellan och
inom individer. Tillägnandet av den här sociolingvistiska medvetenheten, dvs. ”the awareness
of linguistic differences and social meanings associated with these” (Bijvoet & Fraurud
2010:172), är därför av stor betydelse för både inlärarindividen och majoritetssamhället. Att
kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning
för den nyankomna individen för att kunna bli en fullständig deltagare i dagens flerspråkiga
svenska samhälle. Forskning om den så kallade Type 2-variationen hos inlärare har fokuserat
på hur andraspråksinlärare tillägnar sig aspekter av målspråket i produktion som avspeglar en
sociolingvistisk variation (Mougeon et al. 2004:409). Andra studier (t.ex. Bayley & Regan
2004; Clark & Schleef 2010) har hävdat att det att uppnå en fullständig kompetens i ett
andraspråk kräver ett fullständigt tillägnande av sociolingvistisk kompetens på det här
språket. Att man inte tillägnar sig en sådan kunskap kan leda till perceptiva begränsningar och
missbedömningar av andra talare (Bijvoet & Fraurud 2006:9).
1.1 Syfte
Eftersom den sociolingvistiska medvetenheten har en central roll i inlärningsprocessen är det
av stor betydelse att undersöka i vilken utsträckning och under vilka omständigheter
1
andraspråksinlärare kan tillägna sig en sådan kunskap. Dagens flerspråkiga Sverige är särskilt
i behov av att kartlägga hur vuxna individer kan fungera med det språkliga och kulturella
kapitalet som majoritetssamhället ställer till deras förfogande. Den här studien har därför till
syfte att fokusera på en sådan frågeställning och att med ett explorativt angreppssätt
undersöka vuxna andraspråksinlärares perception av och uppfattningar om språklig variation i
svenska.
1.2 Disposition
Studien innefattar sju avsnitt och många sektioner. Avsnitt 1 är inledning till studiens syfte
och disposition. I avsnitt 2 kommer jag att redovisa tidigare forskning som tjänar som
teoretisk ram för studiens syfte och som utgångspunkt för studiens genomförande. Jag
beskriver sedan studiens deltagare, miljö, forskningsinstrument, genomförande samt etiska
överväganden i avsnitt 3. Studiens resultat och dess analys presenteras i två delar, i avsnitt 4
samt i avsnitt 5, och diskuteras sedan i avsnitt 6. Slutligen sammanfattar jag studien och ger
förslag på framtida forskning i avsnitt 7.
2 Bakgrund
2.1 Migration och svenska som andraspråk för vuxna invandrare i Sverige
”Sverige är idag liksom de flesta länder i västvärlden ett invandringsland i den bemärkelsen
att fler vandrar in i än ut ur landet” (Hyltenstam et al. 2012:43). Det innebär att samhället
kommer att bli mer och mer flerspråkigt, men samtidigt att en stor heterogen grupp av
människor är i behov av att lära sig landets huvudspråk, svenska. Den sistnämnda
omständigheten ledde till tillkomsten av SFI och dess fortsättning, SVA, som bemöter frågan
om språkinlärning i integrations-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiskt avseende. Detta
sker genom att ”ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket” samt ”att
ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och
arbetsliv” (SKOLFS 2009).
”Det svenska språket kommer för sfi-studerande att fungera som ett andraspråk eftersom
det lärs in i samband med socialisation i ett nytt samhälle” (Hyltenstam et al. 2012:369). En
sådan socialisationsprocess innebär bl.a. att andraspråksinläraren tillägnar sig rådande normer
och regler i det nya samhället och strävar efter målet att bli en fullständig deltagare i detta
samhälle. Socialisationsfrågan behandlas i den centrala kursplanen genom att ”eleven ska
också utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella
erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige”
(SKOLFS 2012). Wellros (2004) diskuterar hur språk och kultur bemöts i SFI-undervisningen
och hävdar att diskussioner om kulturella skillnader ofta leder till ”vi-och-domkonstellationer” och därmed kontraster mellan invandrare och svenskar i ett sammanhang
2
med invandrarskap i fokus (ibid:657). Detta kan i sin tur tolkas av andraspråksinläraren som
att skillnader i normer är ett slags uttryck för etnicitet (ibid).
Med tanke på att vuxna andraspråksinlärare har synnerligen varierande förutsättningar
vad gäller deras kontakt med målspråkssamhället har SFI- och SVA-undervisningen ett stort
ansvar för hur inlärare kommer igång med socialisationsprocessen och för tillägnandet av
grundläggande sociolingvistiska kunskaper. Många inlärare har enbart undervisningen som
inflöde eller åtminstone som ett primärt inflöde i språkinlärningen. Därför eftersträvas en
kartläggning av hur inlärares sociolingvistiska medvetenhet formar sig i samband med de
språkresurser som är tillgängliga för dem i samhället.
2.2 Skillnader mellan inföddas och icke-inföddas perceptionsförmåga
Perceptionsstudier som forskar om hur inlärare tillägnar sig en perceptionsförmåga på ett
annat språk baseras på en kategorisk skillnad mellan infödd och icke-infödd kompetens. I
motsats till icke-infödda är, i dessa studier, den infödda individen “language expert”
(Rampton 1990), ”the repository of the language” (Davies 2008:433) och “selected to act as
standards of comparisons” (Fraurud & Boyd 2011:71). Den infödda individen skiljer sig från
den icke-infödda i att han eller hon tillägnar sig likadana kompetenser som andra infödda
medan icke-infödda individer uppnår väldigt varierande nivåer av kunskap (Cook 1999:190).
Detta avspeglas också i att infödda individer känner igen varandra genom en intuitiv känsla
och genom i samhället rådande kulturella normer (Davies 2008:433). Detta innebär i sin tur
att de har intuition för att kunna skilja mellan egenskaper i standard- och icke-standardtal och
mellan aspekter som skiljer deras egen varietet från standardspråket (ibid:435). Den här
betydliga kompetensskillnaden kännetecknar också skillnader i inföddas och icke-inföddas
perceptionsförmåga vad gäller olika talegenskaper. Wilkerson (2010) diskuterar det i sin
studie och påpekar att “NNSs may be less apt than NSs to hear the subtle deviations in
intonation or stress, for example, and […] are therefore less likely to detect perceived errors in
near-native speech” (ibid:150). Andringa et al. (2012) påpekar dessutom i sin studie om
avgörande faktorer i infödd och icke-infödd perceptionsframgång att ”native listening
proficiency is a function of both linguistic knowledge and efficiency of processing linguistic
information, whereas non-native listening proficiency is mostly linguistic knowledge and a
little bit of reasoning ability” (ibid:74). Dessa omständigheter gör att tillägnande av med
perception nära förknippade kunskaper, såsom sociolingvistisk medvetenhet, är en stor
utmaning för språkinläraren. Clark och Schleef (2010) hävdar att en fullständig inföddlik
kompetens kräver att andraspråksinlärare tillägnar sig ett liknande mönster av variation och
sociala bedömningar som finns i målspråkssamhället. Det väcker då frågan om hur ickeinfödda individer ändå kan handskas med ett sådant inlärningsmoment.
2.3 Tillägnande av språklig variation och sociolingvistisk medvetenhet
Bayley och Regan (2004) diskuterar olika angreppssätt som andraspråksforskningen har
använt för att undersöka andraspråksinlärning i dess sociokulturella sammanhang. De
3
diskuterar bl.a. variationistisk sociolingvistik som hävdar att ”knowledge of variation is part
of a speaker competence” samt att “in order to become fully proficient in the target language,
second language learners also need the acquire native-speaker patterns of variation”
(ibid:325). En liknande synpunkt framförs i forskning om Type 2-variation (Mougeon &
Dewaele 2004; Mougeon et al. 2004), som hävdar att en framgångsrik inlärning av målspråket
innebär tillägnandet av en hel uppsättning variation som förekommer hos infödda talare. Den
här forskningsansatsen tillämpades i studier om variation som en aspekt av inlärares
produktionsförmåga men anammades även i ett stort antal perceptionsstudier.
Tidigare perceptionsstudier har undersökt tillägnande av variation, sociolingvistiska
kompetenser och med dessa nära förknippade attityder – med varierande uppsättning inlärare
och miljöer. Dessa studier har genomförts med hjälp av olika sorters lyssnarexperiment som
baserades på hur inlärare bedömer olika talare av målspråket. De flesta studier har tillämpat
den så kallade matched guised technique (MGT) och verbal guise tecnhique (VGT)1 (Lambert
et al. 1960) som har sin utgångspunkt i tanken att:
”Spoken language is an identifying feature of members of a national or cultural
group and any listener’s attitude toward members of a particular group should
generalize to the language they use. From this viewpoint, evaluational reactions to a
spoken language should be similar to those prompted by interaction with individuals
who are perceived as members of the group that uses it, but because the use of the
language is one aspect of behavior common to a variety of individuals, hearing the
language is likely to arouse mainly generalized or stereotyped characteristics of the
group.” (ibid:44)
Andra studier med inlärares perceptionsförmåga i fokus använde sig mer av perception av
utländsk brytning (foreign accented speech recognition), ordigenkänning (word recognition)
eller perceptuell träning (perceptual training) (se t.ex.. Bradlow & Pisoni 1999; Munro et al.
2006; Weber et al. 2011; Wilkerson 2010, 2013; Docherty et al. 2013).
Dessa studier överlappar i mer eller mindre utsträckning med den här studien vad gäller
frågeställning, syfte och en del metoder. Jag redovisar dessa kortfattat i de två följande
sektionerna. Uppdelningen sker enligt de inlärarpopulationer studierna har fokuserat på, dvs.
främmandespråksinlärare respektive andraspråksinlärare. Den här skillnaden måste tolkas ur
följande perspektiv:
”En strikt betydelse av termen andraspråk är ett språk som mer eller mindre
omedvetet tillägnats informellt i den miljö där språket fungerar som huvudsakligt
kommunikationsspråk, medan termen främmandespråk reserveras för sådana språk
som mer eller mindre medvetet lärs in i en formell miljö där språket inte används på
ett naturligt sätt.” (Hyltenstam et al. 2012:156)
1
Garrett (2010) definierar dessa termer på följande sätt. “Matched guise technique is a technique of eliciting
attitudinal responses from informants by presenting them with a number of speech varieties, all of which are
spoken by the same person. Verbal guise technique is a technique for eliciting attitudinal responses from
informants by presenting them with a number of speech varieties, each of which is spoken by someone who is a
natural speaker of the variety.” (ibid:229)
4
2.3.1 Främmandespråksinlärares tillägnande av variation
Den internationella forskningen handlar främst om hur inlärare av engelska som
främmandespråk tillägnar sig språklig variation i form av dialektala skillnader i målspråket
långt borta från målspråksmiljön och vilka attityder deras reaktioner avspeglar (Stephan 1997;
Dalton-Puffer et al. 1997; Ladegaard 1998; Jarvella et al. 2001; McKenzie 2008a; McKeznie
2008b; McKenzie 2010). Dessa studier har visat att inlärare oftast kan identifiera de mest
bekanta varieteterna av målspråket, dvs. (när det gäller engelska) de så kallade inner circle
Englishes som amerikansk och brittisk engelska, samt att de har mest positiva attityder till
dessa bekanta varieteter.
Stephan (1997) undersökte i vilken utsträckning 201 tyska universitetsstudenter i
engelska på årskurs 1 och 2 på Cologne University kunde skilja mellan tolv varieteter av
engelska, varav sex var brittisk engelska och sex var andra varieteter. Hans resultat visade att
de flesta gissade bäst på amerikansk engelska och hälften av studenterna kunde urskilja
amerikansk engelska från brittisk engelska. Med tanke på att den tyska läroplanen täckte
framför allt bara amerikansk och brittisk engelska var resultatet inte så förvånande, enligt
forskaren.
Studier i en dansk kontext (Ladegaard 1998; Jarvella et al. 2001) undersökte studenters
identifikation (speaker och variety identification) av och attityder till olika varieteter av
engelska. Ladegaard (1998) undersökte hur 96 danska studenter i engelska med varierande
erfarenhet av språket uppfattade fem varieteter genom ett VGT-lyssnarexperiment och en
enkät med öppna frågor. Hans frågeställning riktades mot på vilka sociala och kulturella
grunder individer utanför målspråkssamhället bedömer målspråkvarieteter och vilka
stereotyper de har till sitt förfogande. Han fann likhet med Stephan (1997) att amerikansk och
brittisk engelska var de lättast igenkännliga varieteterna, och att RP (Received Pronunciation)
ansågs vara mest prestigefullt på grund av att det var den varietet inlärarna var utsatta för i
skolsammanhanget. Han drog slutsatsen att ”subjects who cannot place the speakers in a
particular national or social context are still capable of allocating these voices national
stereotypes that correspond with prevailing social patterns and cultural norms” (ibid: 268).
Det skulle indikera att inlärare antagligen tillägnar sig målspråksnormer och rådande attityder
tidigare än själva identifikationsförmågan i variation. Jarvella et al. (2001) genomförde ett
experiment med 21 danska studenter i deras sista år på masterprogrammet i affärsspråk med
ett liknande upplägg och resultat. De rapporterade däremot högre precision (74 %) i
lyssnarnas identifikationsförmåga än Stephan (1997) och Ladegaard (1998), vilket de menade
kunde förklaras av en högre medvetenhet hos studiens lyssnare.
Med hjälp av ett liknande forskningsinstrument undersökte McKenzie (2008a, 2008b,
2010) identifikationsförmåga och attityder hos 558 japanska universitetsstudenter i engelska.
Lyssnarexperimentet innefattade sex varieteter av engelska, varav fyra var infödda talare och
två var icke-infödda japanska talare av engelska. Han fann att de flesta kunde identifiera
amerikansk engelska, men hade problem med brittisk engelska. Detta förklarade han med att
”because of lack of exposure in Japan, the learners are generally unfamiliar with localized UK
varieties of English speech and thus do not have sufficient experience and awareness of these
norms of speech to achieve accurate identification” (McKenzie 2008a:147). Det fick också
uppmärksamhet i hans forskning (McKenzie 2008a) att inlärares missidentifikationer kunde
5
ge en bättre insyn i deras inlärningsmönster. Han hävdade att ”speech varieties which have
not been correctly identified, may, for instance, provide insights into the ideological
framework of the respondents” (ibid:141).
Det som är gemensamt i alla dessa studier är att de observerade omständigheterna,
inlärarna och miljöerna, samt studiernas resultat på något sätt indikerar att bristande
erfarenhet av att ha exponerats för målspråket påverkar identifikationsförmågan i en stor
utsträckning. Främmandespråksinlärares varierande bekantskap med målspråket avspeglas i
deras resultat, både vad gäller identifikationen och attityderna. Erfarenhet verkar därför ha en
avgörande roll i språkperceptionen för främmandespråksinlärare, men i vilken utsträckning
och på vilket sätt den påverkar inlärare behöver mer ingående analyser. En likartad
frågeställning kan man exempelvis hitta i Wilkerson (2010, 2013). Genom att testa hur
universitetsstudenter i tyska, infödda tyskar och individer utan erfarenhet av tyska identifierar
brytning hos olika talare, fann hon att erfarenhet av målspråket förbättrar
främmandespråksinlärares identifikationsförmåga mellan infött och icke-infött tal, samtidigt
som infödda talare kan identifiera brytning med högre precision. Wilkerson (2013) poängterar
också att även om främmandespråksinlärares inflöde är begränsat borta från målspråksmiljön,
kan deras resultat tolkas som att identifikationsförmågan utvecklas i samband med studier i
tyska.
Ordigenkänningsstudier med fokus på perception av brytning har tittat på
främmandespråksinlärares perception med ett liknande antagande. Bradlow och Pisoni (1999)
undersökte talar- och lyssnarspecifika faktorer kring perception genom att testa hur infödda
och icke-infödda lyssnare uppfattade enkla och svåra ord. Deras studie visade att ickeinföddas resultat i stor utsträckning var beroende av lexikal kunskap och utveckling av ickeinfödda strategier i språkperceptionen. Detta för att ”non-native listeners have reduced
sensitivity to crucial acoustic-phonetic cues due to their lack of experience with speech in the
target language” (ibid:2084). Weber et al. (2011) genomförde en studie med japanska och
nederländska inlärare av engelska med det antagandet att ”in contrast to L1 listening, L2
listening is known to be hampered by inaccurate processing of phonemes” (ibid:480).
Forskarnas förväntningar var att “L2 listeners who have learned a second language later in life
happen to naturally form a class of listeners who vary in experience with foreign accents: they
usually have ample experience with their own accent and considerably less experience with
the accent of L2 speakers with different language backgrounds” (ibid:480). Detta bekräftades
sedan av resultaten. Studien visade dessutom att inlärare misslyckades med att uppfatta
skillnaden mellan andra inlärares engelska och infödd engelska när det gällde sådana
specifika kontraster som var svåruppfattade på inlärares modersmål.
Dessa studier bidrar med en djupare insyn i hur inlärare reagerar på målspråksvariation.
Men det verkar fungera som en del av den allmänna språkkunskapen hos
främmandespråksinlärare, snarare än en språkkunskap som förvandlas till en faktisk
sociolingvistisk kompetens som formuleras i samband med deltagandet i målspråkssamhället.
I en diskussion om en del av de ovan citerade studierna hävdar Clark och Schleef (2010) att
det inte framgår från dessa studiers resultat om främmandespråksinlärare bara reagerar på
skillnaden mellan standard och icke-standard varieteter eller verkligen adapterar
målspråkssamhällets attityder till dessa. Forskning om främmandespråksinlärning innefattar
6
bara en begränsad inlärardimension, som är mycket beroende av vilken uppsättning kunskap i
variation kan nå inlärares L1-miljö och av vilken kontakt inläraren kan skaffa sig med L2miljön.
2.3.2 Andraspråksinlärares tillägnande av variation
Som nämnts ovan innebär andraspråksinlärning, till skillnad från främmandespråksinlärning,
en socialisationsprocess genom deltagandet i det nya samhället. Det innebär i sin tur att
andraspråksinlärningen utspelar sig i en bredare inlärningsdimension i en mer naturlig miljö.
Det finns bara ett fåtal studier som har undersökt andraspråksinlärares tillägnande av variation
i denna kontext, och likt studier om främmandespråksinlärare har dessa studier fokuserat
framför allt på dialektperception.
Eisenstein (1982) genomförde en studie om hur 107 universitetsstudenter på olika nivåer
av engelska och med varierande L1-bakgrunder identifierade fem varieteter av engelska och
vilka attityder de hade till dessa. Detta mättes genom dialektidentifikation, MGT och
personliga intervjuer. Genom att jämföra olika nivåer av inlärare, som hade olika vistelsetider
i landet, drog Eisenstein (1982) slutsatser om inlärares förmågor på alla nivåer. Hon fann att
det inte fanns någon signifikant skillnad mellan avancerade inlärares och den infödda
kontrollgruppens identifikationsförmåga. Nybörjare kunde däremot inte identifiera
varieteterna, men resultaten visade att de faktiskt var medvetna om variationen och kunde
associera olika varieteter med i samhället rådande synpunkter. Det mest intressanta resultatet
fann hon på mellannivå. Enligt forskaren representerade den här inlärarnivån ett slags
övergångsstadium (”transition”, ibid:387), där inlärares kunskaper avspeglade en stor
variation på grund av att inlärare hade tillägnat sig kulturella normer och värderingar i olika
utsträckning. Resultaten visade dessutom också att inlärare som redan hade utvecklat en del
lingvistiska kategorier i målspråket inte hade lärt sig identifiera dessa med faktiska varieteter.
Clark och Schleef (2010) såg likadana resultat i sin studie om hur polska ungdomar tillägnade
sig sociolingvistisk medvetenhet jämfört med den infödda kamratgruppen i England. Trots att
polska ungdomar inte kunde identifiera olika varieteter av brittisk engelska, förutom sin egen
Polish English-varietet, avspeglade deras attityder likadana mönster som fanns hos infödda
ungdomar. Forskarna menade dessutom att eftersom polska ungdomar befann sig på en initial
nivå av att tillägna sig sociolingvistisk medvetenhet kunde deras reaktioner tolkas enligt en
solidaritetsdimension. De betonade också att studiens resultat kunde påverkas av
informanternas ålder, nämligen av att ungdomar befinner sig i en ålder där ens socialisation är
utsatt för konstanta förändringar.
Men det är inte bara det steg som inläraren befinner sig på i nuläget som är viktigt att
undersöka utan också de bakgrundsvariabler som kan spela in i utvecklingen. Munro et al.
(2006) genomförde en studie med fokus på hur inlärare av engelska med olika L1-bakgrunder
reagerade på samma talprov på målspråket och på vilka grunder de baserade sina
uppfattningar enligt en begriplighets- och förståelighetsdimension, samt talarens grad av
brytning. Resultaten tydde på att dessa inlärare avspeglade helt likartade reaktioner oavsett sin
språkliga bakgrund och att talets egenskaper (properties of the speech) spelade en avgörande
roll i bedömningen. Forskarna hävdade också att resultaten indikerade att det att inlärare med
7
olika språkliga bakgrunder reagerade likadant på målspråksvariation inte kunde bero på
individuell erfarenhet och subjektiva åsikter eftersom ingen likhet i deras bedömningar kunde
ha observerats i så fall.
En del studier i sammanhanget har undersökt hur L2-perception och -produktion
påverkas av målspråkserfarenhet, vilket oftast har mätts genom individuella skillnader i
vistelsetid (LOR) eller ankomsttid (AOA). Flege et al. (1997) genomförde en studie om ickeinfödd vokalperception och -produktion på engelska i USA och fann att målspråksproduktion
och -perception utvecklades med erfarenhet. De rapporterade också att andraspråksinlärares
kompetens bara i undantagsfall var inföddlik och att ”perhaps, it takes more than an average
of 7 years using English regularly in a predominantly L2-speaking environment before a
native-like level of performance is attained” (Flege, Takagi & Mann 1995, ibid:467). På ett
liknande sätt som Eisenstein (1982) fann de en stor variation i produktionsdata, som enligt
forskarna kunde förklaras av åldersbegränsningar på tillägnandet av vissa perceptuella
aspekter av ett andraspråk. Genom att undersöka effekten av AOA och LOR på inlärares
produktions- och perceptionsförmåga fann Baker och Trofimovich (2006) att det snarare var
AOA som spelade in. Deras resultat visade att inlärare med tio års vistelsetid inte kunde
percipiera vokalljud signifikant bättre än inlärare med mindre än 1 års vistelsetid, men de
kunde däremot producera dem bättre. Resultatet indikerade att ”in the intermediate stages of
L2 learning (where presumably most of the learning occurs) perception and production skills
are misaligned” (ibid:246). Likt studier av andra slag visade den här studien att mellannivån
var utsatt för en betydande variation, där olika individuella omständigheter på olika sätt
påverkade inlärares uppnådda nivå.
2.4 Sociolingvistisk medvetenhet i en svensk kontext
”In addition to (varieties of) a number of minority languages with a long history in
Sweden such as Saami and Romani and (varieties of) a multitude of more recent
minority languages such as Arabic or Turkish, linguistic diversity in today’s
multilingual Sweden encompasses considerable regional and social variation in the
majority language Swedish – including migration-related variation conceived of as
‘new’ varieties.” (Bijvoet & Fraurud 2011:4-5)
Utöver dialektala skillnader och officiella minoritetsspråk har Sverige en språklig mångfald
som innefattar individuella andraspråksvarieteter och mer eller mindre stabiliserade
gruppvarieteter (ibid:6), såsom de flerspråkiga storstadsmiljöernas multietniska
ungdomsspråk (Bijvoet & Fraurud 2006). Tillkomsten och upprätthållandet av dessa varieteter
har utlöst heta debatter i allmänheten och inte minst negativa attityder till de drag som
särpräglar dessa, såsom den omdebatterade avvikelsen från V2-ordföljden. Men det blev
samtidigt ett forskningsämne som strävar efter mer ingående och varierade analyser.
Inom forskningsprojektet SUF (Language and language use among adolescents in
multilingual urban setting) har, som bakgrundsdata om deltagarna, en stor mäng data om en
varierande uppsättning språkprofiler samlats in (se Boyd & Fraurud 2010; Fraurud & Boyd
2011). Vidare har Bijvoet och Fraurud (2010, 2011, 2012) genomfört en serie studier inom
8
SALAM-projektet (Sociolinguistic awareness and language attitudes in multilingual
contexts) med syfte att undersöka hur ungdomar med varierande bakgrunder uppfattar sitt och
andras tal. Data samlades in genom att informanterna lyssnade på och bedömde olika talare
med hjälp av semantiska differentialskalor, självperception, frågor om talarens vistelsetid,
bostadsort och modersmål, samt att helt öppet ange vilken beteckning talarens svenska
uppfattas ha (labeling). Andra studier har ägnats åt att forska på temat från ett
språkideologiskt perspektiv (Stroud 2004; Magnusson & Stroud 2012), eller i samband med
dikotomin modersmålstalare/inte modersmålstalare ur ett migrationsrelaterat perspektiv
(Boyd & Fraurud 2010; Fraurud & Boyd 2011). Medan en stor del forskning har fokuserat på
vilka förutsättningar dessa ungdomar har i det svenska samhället har inte så mycket forskning
funnits om vuxna invandrare. Studierna har riktat sig framför allt mot hur vuxna inlärare av
svenska som andraspråk klarar sig på SFI och SVA och hur undervisningens funktion kan
problematiseras (t.ex. Carlson 2003; Wellros 2004).
Sociolingvistisk medvetenhet i en sådan språkligt och kulturellt sett komplex kontext
måste därför tolkas ur ett perspektiv som innefattar en ömsesidig perception och ömsesidiga
värderingar från både majoritetssamhällets och minoritetsgruppernas sida. Det handlar om hur
människor med varierande bakgrunder delar samma miljö trots att de har tillgång till olika
kulturella och språkliga kapital.
2.5 Forskningsfrågor
Jag har redovisat hur studier av olika slag bidrar med sina resultat till hur icke-infödda
individer under olika omständigheter utvecklar sin perceptionsförmåga och mer eller mindre
framgångsrikt tillägnar sig en sociolingvistisk kompetens. Främmandespråksinlärare är
tvungna att lära sig genom ett begränsat inflöde borta från målspråksmiljön, medan
andraspråksinlärare är utsatta för en mycket krävande socialisationsprocess i
målspråkssamhället. Det som ändå är gemensamt för alla dessa individer är att det finns en
klyfta mellan deras kunskaper och de inföddas. Som tidigare studiers resultat har visat kan
målspråkserfarenhet vara en brygga i processen och den mäts oftast i form av AOA, LOR,
undervisningstid i målspråket eller individuella möjligheter för kontakt med
målspråkssamhället.
Tidigare studier har mest undersökt hur homogena inlärargrupper av ett främmande språk
tillägnar sig språklig variation vad gäller dialektidentifikation, igenkännande av
målspråksavvikande fonologi hos andra andraspråkstalare, samt attityder och prestigefrågor
anknutna till sådana språkvarieteter. Med undantag av ett fåtal studier har tillägnandet av
variation på ett andraspråk i målspråksmiljön däremot inte fått mycket uppmärksamhet och
har överhuvudtaget inte haft en central roll i det sociolingvistiska forskningsfältet (Chambers
2003:98). Detta kan bero på att ”immigrants are often excluded from sociolinguistic research
on the grounds that they are not members of the core speech community” (Schleef et al.
2011:207). De fåtal studier som ändå har undersökt en invandrarkontext och
andraspråksinlärares bedömningar och attityder till målspråksvariation har mer fokuserat på
temat i form av hur andraspråksinlärare känner till olika dialekter av målspråket. Dessutom
9
har de intresserat sig antingen för en kulturellt sett homogen inlärargrupp (Clark & Schleef
2010) eller inlärare med en likadan undervisningsbakgrund (Eisenstein 1982).
I den svenska kontexten har de flesta studier undersökt hur målspråkssamhället förhåller
sig till invandring, invandrare och deras svenskundervisning i allmänhet. Men så vitt jag har
kunnat konstatera har inte mycket uppmärksamhet ägnats åt hur dessa heterogena grupper av
inlärare tillägnar sig en fungerande sociolingvistisk kompetens och med den förknippade
attityder. Fenomenet invandring är “an ideal social situation in which to explore language
variation and change” (Schleef et al. 2011:207) och kan bidra med mycket kunskap om hur
andraspråkinlärares sociolingvistiska förmågor formar sig i enlighet med det kulturella och
språkliga kapitalet som står till deras förfogande i målspråkssamhället. En sådan
inlärningsprocess innebär inte bara igenkännandet av variation på målspråket utan handlar
också om att inläraren lär sig placera sig i det nya sociala sammanhanget. Detta skapar
antagligen ett sådant förhållande med målspråkssamhället där inlärarens språkbruk och
attityder formulerar sig i samband med hur han eller hon positionerar sig i samhället och hur
andra positionerar honom eller henne (Haglund 2004:363). För att kunna undersöka den här
processen behövs det en sådan situation där inläraren ställs inför ett val mellan olika
varieteter, uttrycker sin attityd och jämför sin kunskap med olika talares. En ideell situation är
på det sättet att testa hur inlärare av svenska som andraspråk uppfattar modersmålstalare och
andraspråkstalare.
Syftet med den här studien är därför att undersöka hur en heterogen grupp vuxna
andraspråksinlärare tillägnar sig variation och sociolingvistisk medvetenhet i Sverige i form
av bedömning av andra talare och självperception, samt vilka faktorer som kan ha påverkan
på den här inlärningsprocessen. Med utgångspunkt i litteratur om inlärares
perceptionsförmågor och tillägnande av variation är studiens frågeställning följande:
(1) Identifierar andraspråksinlärare målspråksvariation vad gäller modersmålssvenska
och andraspråkssvenska på ett liknande sätt som modersmålstalare?
(2) Påverkar erfarenhet i form av olika bakgrundsvariabler andraspråksinlärares
identifikationsförmåga2?
(3) På vilken grund baserar andraspråksinlärare sin bedömning?
(4) Hur uppfattar andraspråksinlärare sig själva i relation till varieteterna i fråga?
2
I den här studien används ”identifikationsförmåga” i bemärkelsen hur lyssnare bedömer olika talare vad gäller
modersmålssvenska och andraspråkssvenska.
10
3 Metod
3.1 En explorativ lyssnarstudie
Studien överlappar till en viss del med tidigare studiers utgångspunkt och frågeställning, men
när man inte har så mycket kunskaper om ett område, en grupp människor eller en process är
det lämpligt med ett explorativt angreppssätt (Stebbins 2011). De flesta studier har
koncentrerat sig mer på att ta reda på attityder hos olika sorters inlärare i en traditionell
bemärkelse, genom att använda MGT (matched guise technique) eller VGT (verbal guise
technique) (Lambert et al. 1960). Trots att jag inte använder mig av någon av dessa metoder
var deras metodkombinationer och genomföranden en stor inspiration till struktureringen och
genomförandet av den här studien. Men att enbart använda sig av semantiska
differentialskalor begränsar informanternas valmöjligheter och berövar dem från att uttrycka
attityder på egen hand. För att kunna undvika sådant och experimentera med nya möjligheter
krävs det mer flexibilitet och öppenhet från forskarens sida (Stebbins 2011) genom att förse
informanten med mer frihet att formulera sina bedömningar i experimentet. Därför strävar jag
efter att samla in kvalitativa data vid sidan av de kvantitativa med hjälp av öppna frågor i
experimentet (Jfr t.ex. Stephan 1997; McKenzie 2008a; Bijvoet & Fraurud 2010, 2011, 2012).
Eftersom jag inte kommer att följa någon särskild forskartradition eller något beprövat
metodparadigm används alltså en explorativ forskningsansats i den här studien.
Eftersom begreppet perception har en mycket bred betydelse behöver det en tydlig
definition av hur det används i studien. Giles and Powesland (1975) skriver om perception så
här:
”Our perception of other people is not a passive process. When we meet someone
for the first time we immediately begin to make judgements and inferences about
him on the basis of what we see and hear. The nature of these inferences and the
significance which we attach to them will depend upon our conscious and
unconscious assumptions and beliefs. Whether we are aware of it or not we each
have our own ‘implicit personality theories’ which enable us, with varying degree of
validity, to construct impressions of people from whatever information about them is
available.” (ibid:1)
I enlighet med detta innefattar perception här hur den här delen av språkförmågan kommer till
uttryck i samband med reaktioner på språklig variation. Eftersom perception är en mycket
aktiv och pågående social aktivitet skapar den grunder för ens attityder till och tolkningar av
den sociala dimensionen man befinner sig i. För att lyssnaren enbart ska använda sig av sin
språkperception stängs det ut sådana variabler från studien som talarens utseende,
biologiska/fysiologiska egenskaper, eller någon slags bakgrundsinformation om honom eller
henne. Detta gör det möjligt att lyssnarna skapar intryck och bedömer talare genom olika
talegenskaper och blir antagligen inte påverkade av andra faktorer.
11
3.2 Deltagare
3.2.1 Talare
”The Swedish debate about language and language use has to be understood in the light of the
increasing multilingualism and migration-related language diversity in Sweden today; in the
capital Stockholm, for example, more than one third of the population is born abroad or has at
least one parent who is” (USK 2007 i Bijvoet and Fraurud 2011:2). Detta kräver en lika stor
variation i urvalet och jag försökte därför vara mycket noggrann med att hitta talare med
språkliga profiler som på olika sätt kan vara representativa för den komplexa lingvistiska
realiteten i Stockholmsområdet (se Tabell 1). I enlighet med detta använde jag tre kriterier i
urvalet av tio talare och en övningstalare:
(1) Talaren bor i Stockholmsområdet i nuläget eller om han eller hon har bott någon
annanstans i Sverige har han eller hon bott i Stockholmsområdet i flera år.
(2) Talarna har olika lingvistiska profiler vad gäller deras L1 och L2, typ och grad av
flerspråkighet (dvs. talaren tillägnade sig språket tidigt i barndomen eller bara senare i
vuxen ålder, eller talaren kan två eller tre språk), samt deras språkbruk på svenska.
(3) Enligt talarens självrapporterade språkkunskaper är han eller hon antingen
modersmålstalare av svenska eller avancerad andraspråkstalare av svenska.
Den variation som andraspråkstalarna har i sin andraspråkssvenska och som studien vill
representera måste ses och bli förstådd ur följande perspektiv:
”Andraspråkssvenska talas av personer som har lärt sig svenska som ett andra (eller
tredje o.s.v.) språk. Det är inte ett enhetligt sätt att tala svenska utan handlar om
individuella versioner av målspråket. Variationen beror på att individerna har olika
förstaspråk, har kommit olika långt med språket och kanske har olika språkliga
förebilder. Förstaspråket slår tydligast igenom i uttalet […] Även avancerade
andraspråkstalare har ofta kvar en viss brytning – och kan vara tillfreds med det, på
samma sätt som infödda talare kan sätta värde på regional färgning i sitt tal.”
(Bijvoet & Fraurud 2006:5)
Studiens andraspråkstalare har därför individuella skillnader vad gäller olika fonologiska,
lexikala eller syntaktiska drag beroende av sina bakgrundsvariabler och individuella
skillnader. Det innebär, till exempel, olika sorters och olika grad av brytningar, som eventuellt
uppfattas på olika sätt av olika lyssnare. Jag tog också hänsyn till variation vad gäller
könsuppdelning, ålder, vistelsetid i Sverige och i Stockholmsområdet, och nuvarande
bostadsområde. Detta för att kunna fånga upp en relativt varierande och jämn uppdelning av
personliga egenskaper och bakgrundsfaktorer som kan knytas till erfarenhet av svenska och
andra språk som eventuellt spelar en roll i hur lyssnare percipierar dessa talare. Jag samlade in
all information genom en bakgrundsenkät som talarna fyllde i efter inspelningstillfället (se
Bilaga 1), sedan fick alla talare ett påhittat namn. Jag strävade efter en sådan ordning vad
gäller hur talare förekommer i experimentet som avspeglar variation i deras tal och
12
13
Kategori i
studien
Andraspråkstalare
Modersmålstalare
Modersmålstalare
Andraspråkstalare
Hemland och
modersmål
Spanien
Spanska och katalanska
Sverige
Svenska
Sverige
Svenska och arabiska
Ungern
Ungerska
Kön och
ålder
K 31
M 25
K 19
M 28
Talare med
påhittat
namn
Maria
Anders
Fatima
Attila
Tabell 1: Talarnas bakgrund
Engelska – flytande
Japanska – mycket
bra
Använder svenska:
hemma,
skola/utbildning,
lyssna på radio,
shopping,
telefon/Skype, idrott
och med alla
personer
Använder svenska:
hemma och i
skola/utbildning, lite
med mamman och
med syskon
4:6 år i
Stockholmsområdet
Är född och uppväxt i
Södertälje
Bodde utomlands i 11
månader
Är född och uppväxt i
Stockholmsområdet
Bor i Vårberg nu
Tyska – flytande
Engelska – bra
Engelska - bra
Läste svenska aktivt
i 2:6 år
Använder svenska i
skola/utbildning,
titta på TV-program,
med vänner
Läste svenska aktivt i
3år
Använder svenska:
2:9 år i Stockolmsområdet
hemma, jobb, läsa
Bor i Sköndal nu
böcker/tidningar, lyssna
Har bott i Vällingby och
på radio och musik,
Hägersten
titta på filmer,
shopping, surfa på
nätet, med vänner och
kollegor
Kunskaper på
andra språk
Användning av
svenska
Vistelsetid Sverige
14
Modersmålstalare
Andraspråkstalare
Modersmålstalare
Sverige
Svenska
USA
Engelska
Sverige
Svenska och arabiska
K 41
M 33
K 16
Michael
Sana
Andraspråksinlärare
Ryssland
Ryska
K 28
Tatjana
Karin
Kategori i studien
Hemland och
modersmål
Kön och
ålder
Talare
Är född och uppväxt i
Stockholmsområdet
Bor i Vårberg nu
1:7 år i
Stockholmsområdet
Bor på Södermalm nu
Har bott i Kista
Är född och uppväxt i
Stockholmsområdet
Bor på Södermalm nu
Har bott i Hägersten,
Liljeholmen, Växjö och
Karlstad
2:4 år i Haninge
Vistelsetid Sverige
Använder svenska: hemma
och i skola/utbildning, lite
med mamman och med
syskon
Använder svenska:
skola/utbildning, jobb, läsa
böcker/tidningar, shopping,
idrott, med vänner,
kollegor ochgrannar
Har läst svenska i 1:7 år
Använder svenska i nästan
alla sammanhang och med
nästan alla personer
Använder svenska: hemma,
skola/utbildning, jobb,
lyssna på musik, shopping,
surfa på nätet, idrott, med
styvpappa och vänner
Läste svenska i 1:5 år
Användning av
svenska
Danska – flytande
Tyska – flytande
Ryska – mycket bra
Engelska – bra
Tyska – flytande
Engelska – flytande
Tjeckiska – lite
Italienska – lite
Kunskaper på
andra språk
15
Modersmålstalare
Andraspråkstalare
Andraspråkstalare
Colombia
Svenska och spanska
Finland
Finska
Belgien
Nederländska
M 24
M 46
K 26
Jukka
Emma
José
Kategori i studien
Hemland och
modersmål
Kön och
ålder
Talare
Använder svenska i alla
sammanhang, med alla
utom föräldrar
Är uppväxt i Göteborg
Har bott i Sverige i 17 år
Har bott i
Stockholmsområdet i 5
år
Bodde utomlands i 7 år
1:8 år i Solna
Använder svenska: hemma,
skola/utbildning, jobb, läsa
böcker/tidningar, TV,
shopping, surfa, idrott, med
vänner, kollegor och
grannar
Läste svenska aktivt i 4 år
Är uppväxt i
Lärde sig svenska vid 7 års
Stockholmsområdet
ålder
Har bott i Sverige i 44:6 år
Bor på Södermalm nu
Använder svenska i alla
Har bott i Solna, Järfälla sammanhang och med alla
och Sundbyberg
utom familjen
Användning av
svenska
Vistelsetid Sverige
Engelska – mycket bra
Franska – bra
Engelska – mycket bra
Tyska – bra
Engelska – bra
Kunskaper på
andra språk
bakgrundsvariabler. Detta för att hålla lyssnares intresse på spänn och för att de snarare ska
reagera på variation i olika talares tal än bara på en rad talprov.
Eftersom alla talare på ett eller annat sätt är flerspråkiga fick de själva ange om de anser
sig själva som modersmålstalare av svenska eller inte. Syftet med detta var att undvika att
talarna kategoriseras enligt min subjektiva uppfattning och att de ska kunna placera sig själva
i den lingvistiska dimensionen de dagligen deltar i. Ett bra exempel som möjligen ger validitet
till mitt tillvägagångssätt är att talaren Jukka anser sig själv som andraspråkstalare av svenska,
medan jag skulle uppfatta honom som modersmålstalare.
Valet av Fatima, Sana och José behöver ytterligare förklaringar. Den ena orsaken till att
både Fatima och Sana är bland talproven, trots att de har samma bakgrundsvariabler
(kriterium 2) är att jag ville undersöka om lyssnare som bor i förorten och har kunskaper i
arabiska kan känna igen något sådant drag i deras talprov. Jag var dessutom intresserad av
vilka attityder de olika lyssnarna har till just dessa talprov som representerar sätt att tala som
utlöser heta debatter i dagens Sverige. Den andra orsaken är att deras uttal är mycket olika
varandra, vilket innebär att medan det kanske är lättare att höra varifrån Fatima kommer, kan
Sana ”lura” även infödda öron. Det är intressant med tanke på att dessa två talare är systrar.
Valet av José är också lite speciellt. Han är uppvuxen i Göteborg från åtta månaders ålder,
men var utomlands i sju år. Han har bara bott i Stockholm i fem år. Han är därför undantag
jämfört med alla andra talare, som antingen är födda och/eller uppvuxna i Stockholmsområdet
eller som andraspråkstalare har lärt sig svenska där. José används för att representera en
obekant varietet bland andra talprov och för att kontrollera om lyssnarna verkligen reagerar på
olika språkvarieteter och inte bara på olika talproven (Eisenstein 1982:370).
3.2.2 L2-lyssnare
Studiens ena lyssnargrupp är andraspråksinlärare av svenska (N=78) som går på
vuxenutbildning i svenska som andraspråk på en av Sveriges stora kunskapsföretag i Kista.
Inlärarna går på följande fyra undervisningsnivåer:




Svenska som andraspråk grundläggande delkurs 2 som ska motsvara grundskolans
årskurs 8 (N=13)
Svenska som andraspråk grundläggande delkurs 3 som ska motsvara grundskulans
årskurs 9 (N=12)
Svenska som andraspråk 1 (SAS 1) som ska motsvara gymnasiets årskurs 1 (N=30)
Svenska som andraspråk 2 (SAS 2) som ska motsvara gymnasiets årskurs 2 (N=23)
De första två nivåerna deltog i ett pilotexperiment med syfte till att testa mätinstrumentet,
men deras resultat kommer att behandlas tillsammans med de två andra nivåerna (se 3.3.4
Pilotexperiment). Eftersom jag inte hade känt till gruppernas sammansättning vad gäller
hemländer och modersmål var urvalet av inlärarpopulationen slumpmässigt. Jag valde ut dem
med antagandet att de mer eller mindre är representativa för invandrargrupper i dagens
Sverige. Eftersom jag av praktiska skäl fick tag i dem i samband med mitt arbete, var det
också ett bekvämlighetsurval.
16
Information om inlärarnas bakgrund samlades in genom en bakgrundsenkät (se Bilaga
4), med syfte att undersöka relationer mellan faktorer i inlärarnas liv och deras resultat samt
för att få en omfattande bild av deras omständigheter i Sverige. Det presenteras i avsnitt 4.
3.2.3 Kontrollgrupp
Studiens andra lyssnargrupp består av infödda lyssnare (N=14) i syfte att vara en vanlig
kontrollgrupp för lyssnarexperimentet. Deras sammansättning kan ses i enlighet med
sysselsättning och utbildning på följande sätt:





Lärare i vuxenutbildning i svenska som andraspråk (N=4)
Lärare i vuxenutbildning i engelska (N=1)
Student på språkkonsultprogrammet på grundnivå (N=2)
Lärarstudent i svenska som andraspråk (N=6)
Har övriga studier eller övrig sysselsättning (N=1)
Eftersom inföddas kunskaper också kan anses vara normgivande i en inlärningskontext
använder jag dem dels på det viset (Fraurud & Boyd 2011:70). Detta innebär att jag använder
deras svar som utgångspunkt i en del av analysen. Dessutom är jag också intresserad av om
det finns några skillnader inom kontrollgruppen. Information om gruppens deltagare fick jag
också tag genom en bakgrundsenkät (se Bilaga 5) som de på ett likadant sätt som L2lyssnarna fyllde i efter lyssnarexperimentet. Detta presenteras i avsnitt 4.
3.3 Forskningsinstrument
Med ett explorativt tillvägagångssätt krävs det att man väljer sina forskningsmetoder med
hänsyn till att de ska främja studiens upptäcktsmöjligheter. Min utgångspunkt är nämligen att
kunna undersöka en stor variation av perception, men att ändå kunna tolka resultatet inom
fastare ramar. Med tanke på det har jag bestämt mig för att använda en metodkombination av
lyssnarexperiment och bakgrundsenkät. Den här kombinationen har till syfte att samla in både
kvalitativa och kvantitativa data, samt att uttryckligt titta på kopplingen mellan olika typer av
data med hjälp av triangulering (Denscombe 2009:150). Eftersom insamlingen av både
kvalitativa och kvantitativa data stödjer varandra med information i analysprocessen och ökar
tolkningsmöjligheterna, är en sådan metodkombination lämplig för att skapa en omfattande
bild av det ämne man vill upptäcka.
3.3.1 Lyssnarexperiment
Lyssnarexperimentet är det forskarinstrument i den här studien som fångar upp lyssnarnas
varierande och komplexa bedömningar om variation hos olika talare (se Bilaga 2).
Experimentet består av att lyssnarna bedömer varje talare enligt tre frågor. I första frågan
(”bedömning”) bedömer lyssnarna talarna enligt en bipolär modersmålstalare/ickemodersmålstalaredikotomi. Ifall de bedömer talaren som icke-modersmålstalare av svenska
17
(dvs. andraspråkstalare) ska de också gissa hur många år personen har bott i Sverige. Denna
fråga inspirerades av tanken att vistelsetidens längd ofta förknippas med erfarenhet av ett
andraspråk och även med produktions- och perceptionsförmågor (Baker & Trofimovich
2006). Svar på en sådan fråga kan därför eventuellt demonstrera hur olika lyssnare uppfattar
kopplingen mellan uppnådd kunskapsnivå på ett andraspråk och vistelsetiden. Orsaken till att
det inte finns ett alternativ ”talare med fler modersmål” i experimentet är att frågan handlar
om hur en lyssnare uppfattar talarens kunskaper i svenska. Den andra frågan (”förklaring”)
har till syfte att lyssnarna helt fritt, utan angivna flervalsalternativ, kan förklara på vilken
grund de baserar sin bedömning (Jfr kategorisering av talarna i Bijvoet & Fraurud 2010,
2012). Den tredje frågan (”självperception”) handlar om att lyssnaren jämför sin egen svenska
med talarens på en fyrgradig skala med alternativ ”helt annorlunda”, ”annorlunda”, ”likt” och
”helt likt”. Denna fråga inspirerades dels av en självperceptionsuppgift i en serie studier i
sammanhanget (Bijvoet & Fraurud 2010, 2012) och dels av semantiska differentialskalor som
används som mätinstrument i traditionella attitydstudier.
Poängen med att ha tre olika frågor är att samla in komplexa och tillförlitliga data. Detta
gör det möjligt att betrakta lyssnarnas bedömningar ur olika perspektiv, dvs. använda en
metodologisk triangulering (Denscombe 2009; Cohen et al. 2000). De tre olika frågorna
innefattar nämligen tre olika synvinklar. Medan bedömningen motsvarar till hur lyssnaren
bedömer andra, visar självperceptionen hur lyssnaren bedömer sig själv. Det innebär i sin tur
att bedömaren omedvetet blir bedömd av sig själv. Förklaringsdelen visar vad det är som
lyssnaren utgår från när han eller hon bedömer talaren som modersmålstalare eller
andraspråkstalare. Med hjälp av en triangulering (se Figur 1) kan man se förhållanden mellan
bedömning och förklaring, mellan bedömning och självperception och mellan förklaring och
självperception. På det sättet kan man också få insyn i L2-lyssnares tillägnande av
sociolingvistisk medvetenhet.
Bedömning
(att bedöma andra)
Förklaring
Självperception
(att ha
utgångspunkt)
(att bedöma sig
själv)
Figur 1: Metodologisk triangulering med både kvalitativa och kvantitativa data
18
3.3.2 Ljudinspelning
Jag spelade in studiens elva talare med hjälp av en ZOOM Handy Recorder H4
inspelningsmaskin under februari månad 2014. Inspelningarna skedde hemma hos talarna, hos
mig och på Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet. Jag använde en 34
sekunder lång reklamfilm som stimulus som talarna fick se högst två gånger och sedan
återberätta den på ungefär 30-40 sekunder. Ingen behövde spelas in mer än två gånger, och jag
valde sedan ut den bästa versionen. Orsaken till att talarna återberättade en kort video istället
för att läsa en text (Jfr t.ex. Wilkerson 2010, 2013) var att återberättandet möjliggör
inspelningen av sådana talprov som avspeglar ett mer naturligt språkbruk. Talarna kan på det
sättet använda sitt eget ordförråd, eller prata med sitt eget flyt, vilket gör talproven mer
autentiska och naturliga. För att vara helt säker på att talarnas språkbruk inte påverkas av
något annat under inspelningstillfället använde jag en språkligt sett neutral reklamfilm som
inte hade något tal i, enbart ljudeffekter. Se talprovens transkription i Bilaga 3.
3.3.3 Bakgrundsenkät
Det andra forskarinstrumentet är en bakgrundsenkät med syfte att få information om
lyssnarnas språkliga profil och att eventuellt kunna finna samband mellan deras bedömning
och vissa bakgrundsvariabler (se L2-lyssnarnas bakgrundsenkät i Bilaga 4 och
kontrollgruppens i Bilaga 5). Inspirationen till en sådan metod kom, å ena sidan, från tidigare
studier som hävdar att erfarenhet av målspråket spelar en central roll i målspråksutvecklingen
(se avsnitt 2). Studiedesignen av en serie studier (Bijvoet & Fraurud 2010, 2012) i den
svenska invandrarkontexten var, å andra sidan, också inspirerande för den här delen. L2lyssnarnas bakgrundsenkät består i huvudsak av frågor om hur lång tid och under vilka
omständigheter de har exponerats för svenska, samt om allmänna bakgrundsvariabler som kön
och ålder. Frågeställningarna skapades i samband med hur tidigare forskning uppfattade
inlärares erfarenhet av målspråket. I enlighet med Baker och Trofimovich (2006) ställs det
frågor om boende och vistelsetid. Dessa innefattar bl.a. hur lång tid lyssnaren har bott i
Sverige och i Stockholmsområdet, vilken stadsdel lyssnaren bor i nu, vilka andra stadsdelar
eller andra delar av landet lyssnaren har bott i. På grund av att en del tidigare forskning
hävdar att det finns koppling mellan erfarenhet av målspråket och tillägnande av variation på
målspråket, inriktar sig bakgrundsenkäten på frågor om erfarenhet av svenska. Det innefattar
bl.a. hur lång tid lyssnaren har studerat svenska i Sverige och/eller eventuellt utomlands, och i
vilka sammanhang och med vilka personer han eller hon i nuläget använder språket.
De infödda lyssnarnas bakgrundsenkät ser liknande ut med den skillnaden att de får svara
på frågor om språkbruk istället för frågor om erfarenhet av svenska.
3.3.4 Pilotexperiment
Ett pilotexperiment behövdes för att kunna testa mätinstrumentet. Min erfarenhet visar att
vissa elever har svårigheter med att ta emot instruktioner. Jag ville därför vara säker på att
mina frågeställningar var tydliga för dem. Jag använde vuxna andraspråksinlärare på
grundskolenivå (Delkurs 2 och Delkurs 3) med den förhoppningen att om experimentet
fungerar bra på lägre nivåer skulle det kunna fungera bra på gymnasienivå också. Detta
19
tillfälle gav samtidigt ett bra mått för att se hur lång tid experimentet skulle ta och vilka
eventuella problem skulle kunna komma upp (se också Cohen et al. 2000:341).
Jag bearbetade insamlade data direkt efter pilotexperimentet och behövde inte förändra
någonting i designen. Efter att ha bearbetat data från de andra experimentstillfällena också
visade det sig att det inte fanns någon skillnad mellan de olika nivåerna. Det ledde till två
slutsatser. Jag kunde, för det första, använda pilotexperimentets resultat tillsammans med de
andra gruppernas resultat, och alla grupper kunde, för det andra, hanteras som en stor
heterogen grupp av L2-lyssnare (se avsnitt 4).
3.4 Genomförande
3.4.1 Tillgång till miljön
Vad gäller L2-lyssnare och lärare i kontrollgruppen fick jag tillgång till experimentets miljö
genom mitt arbete som lärare i svenska som andraspråk i skolan där jag genomförde
experimenten. Det underlättade genomförandet avsevärt mycket vad gäller kontakt och urval.
Jag behövde bara kontakta min chef för tillåtelse och mina kollegor för att schemalägga
experimentstillfällen i deras inlärargrupper. Sedan tog det ytterligare en gång att stämma av
med de kollegor som skulle vara med i kontrollgruppen. Att arbeta som lärare gav också insyn
i vilka kunskaper undervisningens olika nivåer innefattar, vilket var en stor hjälp i urvalet av
de ungefär tio då pågående grupperna.
Jag genomförde experimentet med kontrollgruppen i samma skola och på Centrum för
tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet. Jag fick tag i modersmålstalare bland
universitetsstudenter genom kontakt med handledaren och andra lärare vid Institutionen för
svenska och flerspråkighet.
3.4.2 Datainsamling
Experimenten genomfördes i februari och i mars 2014. Jag genomförde experimenten med
L2-lyssnarna som en del av undervisningsmaterialet på deras lektioner på vanlig
undervisningstid, på morgonen och på kvällen. Detta var ett mycket medvetet val.
Speciellbyggda och artificiella ramar runt ett experiment kan påverka de observerade
informanternas reaktioner (Denscombe 2009:80). För att bibehålla ett naturligt tillstånd valde
jag istället att komma in i klassrummet och betedde mig som en lärare som gav instruktioner
och gjorde uppgifter med eleverna. Det var många elever som jag kände från mina tidigare
grupper, vilket till en viss mån styrkte mig i min roll och kunde minska effekten på eleverna
av att vara observerade.
Jag anordnade totalt fyra experimentstillfällen i de olika kursgrupperna. Jag kallar dem
för kursgrupper istället för nivåer, eftersom olika nivåer brukar studera tillsammans i en och
samma kursgrupp på grund av mindre antal elever på vissa nivåer. Jag genomförde ett
pilotexperiment först med Svenska som andraspråk grundläggande delkurs 2 och 3, dvs. med
lägre nivåer, för att försäkra mig om att mätinstrumentet fungerar bra (se 3.3.4
Pilotexperiment). Den andra kursgruppen var en Svenska som andraspråk 1 kvällskurs, den
20
tredje var en Svenska som andraspråk 1 förmiddagskurs och den sista var en Svenska som
andraspråk 2 kvällskurs. På dessa gymnasiekurser var nivåerna inte blandade.
Varje experimentstillfälle tog ungefär 30-35 minuter. Jag började med att förklara
innehållet och instruktionerna och lyssnarna gav sitt samtycke till att delta i studien genom att
skriva under villkoren på bakgrundenkätens första sida. De fick också möjlighet att ställa
frågor om något var oklart. De flesta frågade om hur skalan vid den tredje frågan skulle fyllas
i. Vi lyssnade sedan på övningstalaren nr 0 (Maria) och vi fyllde i frågorna tillsammans.
Därefter lyssnade vi på tio talare med en till två minuter långa pauser emellan. Lyssnarna fick
höra varje talprov bara en gång för att bedöma talarna efter första intrycket (se diskussion om
MGT i Giles & Billings 2008:189). Efter att ha lyssnat på alla talare fick de fylla i enkäten
och lämna in allt till mig. Om vi hade lite tid kvar spelade jag upp varje talare en gång till och
berättade om deras bakgrund och hur de uppfattar sig själva enligt bedömningsfrågan.
Genomförandet med kontrollgruppen såg likadant ut. De deltog i experimentet efter sina
lektionstider på universitetet och i bokade tider i ett grupprum på mitt arbete.
3.4.3 Etiska överväganden
Att genomföra forskning som avser att undersöka aspekter av människolivet måste betraktas
mycket noggrant med hänsyn till forskningsetiska regler och principer. Jag följer därför
principer i Vetenskapsrådets rapport om god forskningssed (2011). Jag informerade lyssnarna
om studiens syfte dels muntligt och dels skriftligt på bakgrundenkätens första sida, vilket
uppfyllde informationskravet. Lyssnarna fick välja själva om de ville ge sitt samtycke och
delta i studien genom att skriva under bakgrundsenkätens första sida. Under
experimentstillfällena var det bara en person som i slutet meddelade mig att hon ville lyssna
på talarna men ville inte göra själva experimentet. Detta uppfyllde samtyckeskravet.
Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att alla talare uppträdde med pseudonym. Lyssnarna
uppträdde med en kod som bestod av en bokstav, P respektive L hos inlärare och K hos
kontrollgruppen, samt tre siffror. Genom att använda insamlade data enbart för
forskningsändamål uppfyllde studien nyttjandekravet också.
Eftersom det är olika individers bedömningar och kategoriseringar som står i studiens
fokus och en hel del etniciteter är representerade här, är det av stor betydelse att betona
jämlikhetens etiska princip (Strike 1990 i Cohen et al. 2000:71). Studiens enda syfte är att
undersöka olika individers uppfattningar om språk oavsett kön, etnicitet, religion eller sexuell
inriktning.
3.5 Analysmetoder
Studiens olika sorters data krävde olika analysmetoder. Kvantitativa data, såsom
bakgrundsvariabler hos lyssnarna, bedömning och självperception, bearbetades i SPSS
(Statistical Package for the Social Sciences), ett datorprogram för statistisk analys. Olika
statistiska metoder, bl.a. Pearson produktmomentkorrelationskoefficient, independent samples
t-test, variansanalys (ANOVA), rangsummetest (Mann-Whitney U-test) och hierarkisk
klusteranalys, användes för att mäta styrkan och riktningen av relationer mellan olika
21
variabler. Kvalitativa data, såsom förklaringar, bearbetades däremot i en Microsoft Office
Access-databas.
4 Resultat Del I – En översiktlig bild av studiens L2lyssnare
Experimentets och bakgrundsenkätens resultat presenteras här i olika delar: under rubrikerna
L2-lyssnarnas bakgrund, L2-lyssnarnas bedömningar, L2-lyssnarnas förklaringar och L2lyssnarnas självperception. Dessa motsvarar forskningsmetodens olika moment och har till
syfte att ge en översiktlig bild av hela L2-lyssnargruppen. Underrubrikerna och deras innehåll
anpassades till studiens syfte och frågeställning (Cohen et al. 2000:468). I enlighet med the
fitness of purpose-principen (Cohen et al. 2000:462) omfattar studiens analys beskrivning,
tolkning, upptäckt av mönster, förståelse av individer och grupper, test och till slut upptäckt
av gemensamma drag, skillnader och likheter.
4.1 L2-lyssnarnas bakgrund
Jag presenterar först en sammanställning av de svar som lyssnare angav i bakgrundsenkäten
för att visa hur heterogen L2-lyssnargruppen är, samt för att kunna förstå i vilka former
erfarenhet kan komma att knytas till resultatet. I L2-lyssnarnas bakgrundsenkät delas
bakgrundsvariablerna upp i tre delar:
 Allmän bakgrundsinformation
 Erfarenhet av svenska genom boende och vistelsetid
 Erfarenhet av svenska genom språkbruk
Den första delen visar att L2-lyssnarnas olika bakgrunder utgör en stor mångfald. Eftersom
vissa personer inte fyllde i vissa frågor anger jag antal svar inom parentes. Könsuppdelningen
är ojämn, med 53 kvinnor och bara 25 män. Medelåldern (N=75) är ungefär 33 år, där den
yngsta är 19 år gammal och den äldsta är 53 år gammal. De 78 L2-lyssnarna kommer från 28
olika länder: Algeriet, Bangladesh, Bosnien (tidigare Bosnien och Hercegovina), Burundi,
Egypten, Eritrea, Etiopien, Filippinerna, Grekland, Indien, Irak, Iran, Kenya, Kina, Kurdistan,
Libanon, Litauen, Marocko, Mongoliet, Peru, Polen, Rumänien, Ryssland, Somalia, Spanien,
Sudan, Syrien och Turkiet. De 78 L2-lyssnarna representerar en stor variation med 26 olika
modersmål och 22 olika andraspråk, vilket utgör totalt sett 36 olika språk de har kunskaper i.
Dessa innefattar: amhariska, arabiska, armeniska, assyriska, balochi, bengali, berbiska,
bosniska, dori, engelska, franska (Marocko), grekiska, hindi, italienska, japanska, katalanska,
kinesiska, kirundi, kroatiska, kurdiska, litauiska, mongoliska, pashto, persiska, polska,
rumänska, ryska, serbiska, somaliska, sorani, spanska (Peru), swahili, tagalog, tigrinska,
turkiska och tyska. Det var bara tre L2-lyssnare som angav två modersmål, men det är
22
antagligen fler som är uppvuxna med mer än ett modersmål enligt det jag fick veta i tidigare
diskussioner med mina egna elever. Det var också många som inte angav svenska som ett av
sina andraspråk. Däremot angav alla åtminstone ett andraspråk, 63 personer rapporterade
kunskaper i tre andraspråk, och 24 personer rapporterade kunskaper i fyra språk. Den stora
kulturella variationen avspeglas också i hur lång undervisningstiden L2-lyssnarna har från
förskola till universitetsnivå och vad deras högsta avklarade utbildning är. Av de 55 L2lyssnare som rapporterade något slags arbete jobbar de flesta med service sektor, IT, hemtjänst
och undervisning.
Den andra och tredje delen om erfarenhet av svenska gav också varierande resultat.
Informationen här hjälper oss att förstå den komplexa inlärningsmiljön L2-lyssnarna
representerar, till exempel med sin vistelsetid och sina inlärningsmöjligheter av svenska.
Datan visar att det är vanligt att en andraspråksinlärares undervisningsnivå och den
undervisningstid som kan förknippas med den inte är i kongruens med inlärarens vistelsetid i
Sverige. Det händer ofta att inläraren är tvungen att göra studieavbrott på grund av jobb,
småbarn, eller rentav på grund av avbruten vistelsetid i Sverige, och fortsätter sina studier
efter en lång paus. Det syns också i det att dessa inlärargrupper påbörjade sina studier mellan
1993 och 2013, men dessa inlärare är ungefär på samma nivå enligt min erfarenhet. Deras
genomsnittliga undervisningstid i svenska är 21 månader, där den kortaste tiden är 2 månader
och den längsta är 5 år 8 månader. Inlärarnas genomsnittliga vistelsetid i Sverige är också
ungefär 5 år och 8 månader, där den kortaste vistelsetiden är 6 månader och den längsta är 26
år. Vistelsetiden i Stockholmsområdet visar likadana siffror, genomsnittet är 5 år, där den
kortaste vistelsetiden är 5 månader och den längsta är 23 år. Vad gäller nuvarande
bostadsområde spelar det möjligen en roll att L2-lyssnarnas skola ligger i Kista som fångar
upp elever i närheten. L2-lyssnarna angav 17 olika nuvarande bostadsområden, men dessa
ligger relativt nära varandra i nordvästra Stockholm (utom ett område i söder) och alla är
förorter. Bostadsområdena är: Akalla, Bromma, Hässelby, Hjulsta, Husby, Jakobsberg, Kista,
Norrviken, Råcksta, Rinkeby, Sollentuna, Solna, Södertälje, Spånga, Sundbyberg, Tensta och
Vällingby. Några personer (N=18) angav att de hade bott i elva andra stadsdelar som på
liknande sätt ligger utanför Stockholms innerstad, men utgör en större spridning än deras
nuvarande bostadsområden. Dessa är: Bandhagen, Hallonbergen, Huddinge, Jordbro, Järfälla,
Nacka, Norsborg, Rågsved, Täby, Upplands Väsby och Åkersberga. Några (N=13)
rapporterade att de hade bott i 16 andra delar av Sverige: Boden, Göteborg, Helsingborg,
Härnösand, Jönköping, Kalmar, Linköping, Malmö, Motala, Norrköping, Sundsvall,
Surahammar, Svedala, Värmland, Västerås och Örebro.
L2-lyssnarna fick också självrapportera sitt språkbruk av svenska genom att kryssa för 14
angivna sammanhang (som t.ex. jobb, titta på filmer) och elva angivna personer (som t.ex.
mamma, barn osv.). De hade också möjlighet att kryssa i ”övrigt” och ange något annat. De
flesta L2-lyssnarna använder svenska i fem sammanhang (N=73) och de mest frekventa
sammanhangen är ”skola/utbildning”, ”läsa böcker/tidningar”, ”titta på TV-program”, ”jobb”
och ”shopping”. De flesta L2-lyssnarna använder svenska med tre personer (N=75) och de
mest frekvent kryssade personerna är ”lärare”, ”vänner” och ”kollegor”. Inte alla kryssade i
”skola/utbildning” och ”lärare” trots att alla deltar i SVA-undervisning som pågår på svenska.
23
Vad gäller kontrollgruppens sammansättning är alla deltagare i gruppen kvinnor, så
könuppdelningen motsvarar inte L2-lyssnargruppens könuppdelning. Men eftersom det inte
fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan mäns och kvinnors resultat i experimentet
anses detta inte vara problem (se 4.2.1). Medelåldern är däremot likadan, 37 år i genomsnitt,
där den yngsta personen är 24 år gammal och den äldsta är 69 år gammal. Alla är födda och
uppvuxna i Sverige, men i olika delar av landet. Hälften av modersmålstalarna är födda och
uppvuxna i Stockholmsområdet, medan den andra hälften angav följande uppväxtsorter:
Dalarna, Göteborg, Göteland/Svealand, Mälardalen, Norrland, Sundsvall, södra och norra
Sverige. 10 av 14 personer angav avbruten vistelsetid i Sverige på grund av studier och jobb
utomlands i flera år. Den genomsnittliga vistelsetiden i Sverige är 34 år, vilket förstås är
mycket mer än L2-lyssnarnas. Den kortaste tiden är 20 år och den längsta är 64 år. Den
genomsnittliga vistelsetiden i Stockholmsområdet är 17 år, den kortaste tiden är 2,5 år och den
längsta är 29 år. Gruppen angav allihop tio olika bostadsområden varav, till skillnad från L2lyssnargruppen, några ligger närmare eller i Stockholms innerstad: Bromma, Hägersten,
Rinkeby, Sollentuna, Södermalm, Tumba, Vasastan, Värmdö, Älvsjö och Östermalm. 10 av 14
personer rapporterade att de tidigare hade bott i elva olika andra bostadsområden: Alby,
Bagarmossen, Enskede, Fruängen, Kista, Kungsholmen, Nacka, Skärholmen, Södertälje,
Tensta och Täby. 13 av 14 personer angav att de hade bott någon annanstans i landet än sin
uppväxtort eller Stockholmsområdet. De har totalt bott i 13 olika andra städer: Avesta,
Borlänge, Eskilstuna, Falkenberg, Falun, Haparanda, Helsingborg, Karlskrona, Linköping,
Malmö, Uppsala, Vadstena och Västerås.
Modersmålstalarna har kunskaper i tio olika språk: bosniska, engelska, franska,
italienska, kinesiska, spanska, svenska, svenskt teckenspråk och tyska. Ingen rapporterade
däremot mer än ett modersmål. En person rapporterade kunskaper i två olika språk, sex
personer i tre språk, sex personer i fyra språk och bara en person i fem språk. Vad gäller
språkbruk på svenska fick de också kryssa i olika sammanhang och personer i enkäten. Det
visade att de flesta använder svenska åtminstone 10 av 14 möjliga sammanhang, förutom två
personer som kryssade i sju sammanhang. De flesta använder svenska med mer än sju olika
personer, förutom två personer som bara kryssade i tre respektive fem personer. Många
rapporterade under ”övrigt” att de faktiskt använder svenska i livets alla sammanhang, vilket
tyder på att det att deltagarna inte kryssade i vissa alternativ kan vara på grund av att
deltagaren inte har de angivna sammanhangen eller personerna i sitt liv.
4.2 L2-lyssnarnas bedömningar
I den här delen presenteras resultatet av experimentets första fråga om talaren är
modersmålstalare eller andraspråkstalare av svenska. Även om lyssnarnas enkät innehåller
bedömningsalternativet ”inte modersmålstalare” (se Bilaga 2) kommer jag för enkelhetens
skull nämna det alternativet som ”andraspråkstalare” i fortsättningen. I den första delen 4.2.1
räknade jag ut lyssnarnas resultat genom att alla lyssnare fick en poäng för sitt svar om det
stämde överens med talarens självbedömning. Jag använder det mer neutrala ordet ”poäng”
(eller ”total poäng”) eftersom jag undviker sådana formuleringar här som ”rätt” eller ”fel”
svar. Detta för att inte direkt lägga normativa värderingar på lyssnarnas uppfattningar. I del
24
4.2.2 jämförs L2-lyssnarnas och kontrollgruppens resultat genom fyra bedömningsmönster. På
grund av att gissningar på talarnas vistelsetid inte gav något användbart resultat kommer jag
inte att presentera det. Både L2-lyssnarna och kontrollgruppen angav mycket långa
vistelsetider för andraspråkstalare. Det tyder möjligen på att lyssnarna anser att en avancerad
kunskap i svenska bara kan uppnås efter en lång vistelsetid i målspråksmiljön, men det är
tyvärr svårt att tolka hur de menar exakt.
4.2.1 L2-lyssnarnas bedömningar i förhållande till talarnas självbedömning
Jag redovisar L2-lyssnarnas resultat först som jag bearbetade i SPSS-dataprogrammet. Dessa
betraktas ur följande perspektiv:






Resultat totalt sett på olika undervisningsnivåer
Resultat total sett individuellt
Resultat för enskilda talare
Resultatets relation till erfarenhet av svenska och till övriga bakgrundsvariabler
Resultat för enskilda talare och dess relation till erfarenhet av svenska och till övriga
bakgrundsvariabler
Jämförelse mellan L2-lyssnarnas och kontrollgruppens bedömning
Till en början räknade jag med hjälp av en variansanalys (ANOVA) ut hur många poäng de
fyra olika undervisningsnivåerna (Delkurs 2, Delkurs 3, SAS 1 och SAS 2) fick och i vilken
utsträckning de liknade eller skilde sig åt från varandra (se Tabell 2). Detta för att se om L2lyssnarna kan behandlas som grupper enligt sina undervisningsnivåer eller om det är
lämpligare att betrakta dem individuellt.
Tabell 2: De olika undervisningsnivåernas poäng i genomsnitt samt minimi- och
maximivärden av poäng
N
Delkurs 2
Delkurs 3
SAS 1
SAS 2
13
12
30
23
Poäng i
genomsnitt
5,92
5,42
6,07
6,35
Std.
Avvikelse
1,441
1,240
1,530
1,265
Minimum
Maximum
4
3
3
3
8
7
9
8
Gruppernas medelvärden låg mycket nära varandra och analysen visade att det inte fanns
någon signifikant skillnad mellan undervisningsnivåernas totala poäng, dvs. hur L2-lyssnare
på olika undervisningsnivåer bedömde de tio talarna i helhet. Jag betraktar därför dessa L2lyssnargrupper i den här studien som en och samma stora grupp av L2-lyssnare. Deras svar
kan på det sättet analyseras på ett mer individuellt plan. Att grupperna inte skilde sig på något
signifikant sätt var inte så förvånansvärt med tanke på L2-lyssnarnas varierande
förutsättningar i sina liv, som orsakar en stor spridning av värden på bakgrundsvariabler även
på olika undervisningsnivåer. Ett bra exempel på det är vistelsetid hos L2-lyssnarna L014 och
25
L022. De sitter i en och samma kursgrupp samtidigt som L014 har bott i Sverige i 18 månader
och L022 i 20 år. Deras erfarenhet av svenska är antagligen inte likadan och deras
bedömningar kan därför möjligen visa intressanta resultat om erfarenhetens roll.
Jag tittade därefter på L2-lyssnarnas svar individuellt. För att kunna se hur L2-lyssnarnas
generella identifikationsförmåga ser ut, dvs. hur många av tio talare de kan identifiera på ett
likadant sätt som talarens självbedömning, räknade jag ut deras totala poäng. Det visade att 78
L2-lyssnare i genomsnitt hade 6,03 av de möjliga 10 poängen. Minimivärdet var 3 poäng och
maximivärdet var 9 poäng. L2-lyssnarna hade oftast 5 (N=15), 6 (N=20) och 7 (N=20) poäng.
Det betyder att de flesta (N=66) kunde identifiera mer än hälften av talarna på det sätt som
talarna bedömde sig själva. Svarsfrekvensens sammansättning visas i Tabell 3:
Tabell 3: L2-lyssnarnas totala poäng som stämde överens med talarnas självbedömning
N
Total poäng
Procent
3
9
15
20
20
9
2
3
4
5
6
7
8
9
3,8%
11,5%
19,2%
25,6%
25,6%
11,5%
2,6%
För att få en bild av i vilken utsträckning L2-lyssnargruppen i förhållande till talarnas
självbedömning hade likadana eller annorlunda uppfattningar om enskilda talare tittade jag på
deras bedömning av varje talare. Det visas i Figur 2.
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40% 75,6%
30%
20%
10%
85,9%
91% 85,9%
59%
41%
14,1%
0%
Fatima
75,6%
73,1%
67,9%
32,1%
24,4%
Anders
89,7%
Attila
26,9%
14,1%
9%
Tatjana
Karin
Modersmålstalare
Michael
26
34,6%
24,4%
10,3%
Sana
Inte modersmålstalare
Figur 2: L2-lyssnarnas bedömning av olika talare
65,4%
José
Jukka
Emma
Med utgångspunkt i talarnas självbedömning kan man se att Fatima, José och Jukka uppfattas
annorlunda än sin självbedömning av de flesta L2-lyssnare. Medan Fatima och José, som
uppfattar sig själva som modersmålstalare, uppfattas som andraspråkstalare av de flesta, anser
majoriteten att Jukka är modersmålstalare, trots att han anser sig själv som andraspråkstalare.
De flesta uppfattar de andra talarna likt talarnas självbedömning. Men L2-lyssnarnas svar
varierar i större eller mindre utsträckning överallt. En större oenighet finns kring Anders,
Fatima, Michael, Sana, Jukka och Emma. De flesta är däremot eniga om Attila, Tatjana, Karin
och José.
Det här resultatet visar också vilka talare som mest uppfattas som modersmålstalare eller
som andraspråkstalare. Trots varierande bedömningar bedöms Anders, Karin, Sana och Jukka
mest som modersmålstalare, medan Attila, Tatjana och José mest bedöms som
andraspråkstalare. Det syns också i figuren att L2-lyssnarna verkar ha ställt strikta krav i sina
bedömningar eftersom de tenderade att bedöma talarna som andraspråkstalare oavsett om
talaren var andraspråkstalare eller inte. Eftersom L2-lyssnarna var medvetna om att de
kommer att höra både modersmålstalare och andraspråkstalare är det mycket möjligt att
experimentet utlöste en större uppmärksamhet mot avvikande talegenskaper.
Jag gjorde därefter statistiska analyser i förhoppningen att finna relationer och/eller
korrelationer mellan L2-lyssnarnas olika bakgrundsvariabler och deras totala poäng samt
bedömning av enskilda talare. Eftersom L2-lyssnarnas totala poäng var en skalvariabel
använde jag Pearson produktmomentkorrelationskoefficient för att räkna ut eventuella
korrelationer med andra skalvariabler, såsom exempelvis vistelsetid eller undervisningstid i
svenska. Jag använde dessutom independent samples t-test för att kunna se om det finns
någon statistiskt signifikant relation mellan total poäng och olika nominalvariabler, såsom
exempelvis olika sammanhang L2-lyssnaren använder svenska i. Jag tittade på 48 olika
bakgrundsvariablers relation till total poäng, men jag fann bara en enda signifikant skillnad,
t(74)=1,993, p=0,05, mellan L2-lyssnare som använder svenska i sammanhanget ”prata på
telefon/Skype” (m=6,48) och de som inte använder det (m=5,78). För att titta på relationen
mellan bakgrundsvariabler och bedömning av enskilda talare användes ett independent
samples t-test för att titta på bakgrundsvariabler som är skalvariabler och Mann-Whitney Utest användes för att titta på bakgrundsvariabler som är ordinalvariabler. Det fanns också bara
ett mindre antal korrelationer, såsom att de som bedömer Anders i enlighet med hans egen
bedömning använder svenska med grannar mindre än de som bedömer honom annorlunda
(U=339, p=0,006), eller som bedömer José i enlighet med talarens självbedömning har med
större frekvens bott någon annanstans i Sverige (U=95, p=0,000). Det betyder i sin tur att jag
inte fann något generellt mönster bland bakgrundsvariabler som står i starkt samband med L2lyssnarnas totala poäng. Det väcker därför frågan varför det blev så med en grupp L2-lyssnare
med mycket heterogena bakgrunder. Det kunde möjligtvis orsakas av att erfarenhet behöver
ytterligare mätningar i form av mer kvalitativa data, vilket kommer diskuteras ytterligare i
sektion 6.5. Det är viktigt att nämna att jag räknade ut relation mellan kön och total poäng och
det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan hur män och kvinnor bedömde talarna.
Till sist analyserade jag kontrollgruppens resultat (se Tabell 4) och jämförde med L2lyssnarnas. Ett independent samples t-test visade att det fanns en signifikant skillnad,
t(92)=4,090, p=0,000, mellan L2-lyssnarnas och kontrollgruppens totala poäng. Det betyder
27
att kontrollgruppen bedömde talarna mer likt talarnas självbedömning. Medan L2lyssnargruppen hade i genomsnitt 6,03 i total poäng hade kontrollgruppen i genomsnitt 7,64
poäng. Minimivärdet för kontrollgruppen var 6 poäng och maximivärdet var 9 poäng. De
flesta i gruppen (N=7) fick 8 poäng, vilket tyder på att hälften av kontrollgruppen
identifierade 8 av 10 talare likt talarnas självbedömning. Den andra hälften (N=7) kunde
identifiera mer än hälften av talarna.
Tabell 4: L2-lyssnarnas totala poäng i förhållande till talarnas självbedömning och
poängernas frekvens
N
Total poäng
Procent
2
3
7
2
6
7
8
9
14,3%
21,4%
50%
14,3%
För att se hur kontrollgruppen uppfattade enskilda talare tittade jag också på deras poäng för
olika talare med utgångspunkt i talarnas självbedömning. Detta visas i Figur 3:
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
100%
85,7%
100%
92,9%
100%
92,9%
20%
35,7%
28,6%
14,3%
7,1%
0%
Anders
Fatima
100%
71,4%
64,3%
30%
10%
100%
Attila
Tatjana
Karin
Modersmålstalare
7,1%
Michael
Sana
José
Jukka
Emma
Inte modersmålstalare
Figur 3: Kontrollgruppens bedömning av talare
I motsats till L2-lyssnargruppen visar kontrollgruppen större enighet i sina bedömningar.
Hälften av talarna, Attila, Tatjana, Michael, Jukka och Emma, bedöms på samma sätt av alla
14 personer i gruppen. Intressant nog är alla av dessa fem personer andraspråkstalare enligt
sin självbedömning och kontrollgruppen bedömer dem på samma sätt, utom Jukka som
uppfattar sig själv som andraspråkstalare av svenska, medan alla i kontrollgruppen bedömer
28
honom som modersmålstalare. Det betyder i sin tur att de talare kontrollgruppen är oenig om
alla är modersmålstalare enligt sin självbedömning. Vad gäller dessa modersmålstalare är
gruppen relativt enig om Karin och Sana, eftersom bara en person bedömer dem som
andraspråkstalare i båda fallen. Däremot är gruppen oenig om Anders, och mycket oenig om
Fatima och José. Två personer bedömer Anders som andraspråkstalare, medan fem personer
bedömer Fatima som andraspråkstalare och tio personer, en stor majoritet, bedömer José som
andraspråkstalare.
4.2.2 Fyra bedömningsmönster
Vi har sett att kontrollgruppen var enig om de flesta talare, förutom Anders, Fatima och José.
Deras bedömning kan sammanfattas på följande sätt i Tabell 5:
Tabell 5: Sammanfattning av vilka talare kontrollgruppen är enig och oenig om
Enighet
Oenighet
Modersmålstalare
Andraspråkstalare
Karin
Attila
Anders
Sana
Tatjana
Fatima
Jukka
Michael
José
Emma
Vi kunde däremot se att L2-lyssnargruppen visade större eller mindre oenigheter överallt.
Deras bedömningar av enskilda talare kan sammanfattas på följande sätt i Tabell 6:
Tabell 6: Sammanfattning av vilka talare L2-lyssnargruppen är relativt enig om och vilka de
är oeniga om
En relativ enighet
Oenighet
Modersmålstalare
Andraspråkstalare
Karin
Attila
Anders
Tatjana
Fatima
José
Michael
Sana
Jukka
Emma
För att se hur L2-lyssnargruppens bedömningar av enskilda talare statistiskt sett förhåller sig
till kontrollgruppens använde jag ett Mann-Whitney U-test. Testet visade att det fanns en
signifikant skillnad mellan lyssnargrupperna i bedömningen av Fatima (U=370, p=0,022),
29
Michael (U=399, p=0,028), Sana (U=361, p=0,015), Jukka (U=413, p=0,039) och Emma
(U=357, p=0,009). Lyssnargruppernas bedömning av Anders, Attila, Tatjana, Karin och José
visade däremot ingen signifikant skillnad, vilket är intressant med tanke på att L2-lyssnarna
var relativt eniga om José medan kontrollgruppen var oenig. I enlighet med testets resultat
och hur enigheterna och oenigheterna delar sig kan man urskilja fyra bedömningsmönster i
hur L2-lyssnarnas bedömningar av enskilda talare förhåller sig till kontrollgruppens:
(1) Kontrollgruppen är enig om att Attila och Tatjana är andraspråkstalare och om att
Karin är modersmålstalare, och L2-lyssnarna är också eniga om detta.
(2) Kontrollgruppen är enig om att Michael och Emma är andraspråkstalare, och om att
Sana och Jukka är modersmålstalare, men L2-lyssnarna är oeniga om dessa talare.
(3) Kontrollgruppen är oenig om Fatima, och L2-lyssnarna är också oeniga, men det finns
en statistisk skillnad mellan gruppernas oenighet.
(4) Kontrollgruppen är oenig om Anders och José, och L2-lyssnarna är också oeniga om
dem, men det finns ingen statistisk skillnad mellan gruppernas oenighet.
Med andra ord betyder det att det inte fanns någon signifikant skillnad i bedömningen av
hälften av talarna. L2-lyssnarna bedömer Anders, Attila, Tatjana, Karin och José på ett sätt
som inte skiljer sig signifikant från kontrollgruppens bedömningar, oavsett om grupperna är
eniga eller oeniga.
4.3 L2-lyssnarnas förklaringar
I den här delen presenteras resultatet av experimentets andra fråga om varför L2-lyssnarna
bedömer talaren som modersmålstalare eller andraspråkstalare. L2-lyssnarna angav totalt sett
694 förklaringar för elva talare (förklaringar hos övningstalaren räknades också in för att inte
förlora kvalitativa data). Jag matade in förklaringarna i en Access-databas (se Figur 4). Det är
viktigt att jag behöll förklaringarna i sin originalform, men gjorde vissa redigeringar när det
var svårt att förstå vad L2-lyssnarna menade. Jag delade sedan upp förklaringarna i olika
element i enlighet med vilka aspekter av språket de avspeglade. Det var många sammansatta
och komplicerade förklaringar som innefattade två till tre aspekter. Uppdelningen gav därför
totalt sett 1129 element. För att analysera vilka aspekter av språket som iakttogs med större
frekvens och vilka aspekter av språket som användes för att förklara bedömningarna av olika
talare kategoriserade jag dessa 1129 element i tolv kategorier, och sedan i 42 egenskaper inom
kategorierna. Olika egenskaper inom kategorierna behövdes för att inte förlora innehåll
genom relativt förenklande kategoriseringar.
30
Figur 4: Kategorisering av lyssnarnas förklaringar i en Access-databas
De tolv kategorierna är följande:












bakgrund (talaren är född eller uppväxt i Sverige eller är svensk/inte svensk)
berättande (hur talaren återberättar reklamfilmen)
dialekt (det var otydligt vad L2-lyssnarna menade med dialekt, men förklaringarnas
karaktär indikerade att det handlade om uttal eller sätt att prata på)
fonologi (fonologiska aspekter i talarens tal såsom brytning, bra eller dålig uttal)
förståelse (hur lätt eller svårt det är att förstå talaren, hur begripligt han eller hon
pratar)
grammatik (grammatiska aspekter i talarens tal såsom grammatiska fel eller syntax)
odefinierad (lyssnaren anger att talaren pratar annorlunda eller konstigt)
personliga egenskaper (icke-språkliga aspekter som ålder eller kön av talaren)
språkkunskap (hur duktig talaren är eller vilken sorters svenska talaren pratar, t.ex.
riktig svenska, dålig svenska, bra svenska, inte bra svenska)
taltempo (flyt och säkerhet i talarens tal)
tydlighet (hur tydligt talaren pratar)
vokabulär (talarens ordförråd)
I nästa sektion presenterar jag en del av egenskaperna tillsammans med L2-lyssnarnas
förklaringar. Jag jämför sedan L2-lyssnarnas resultat med kontrollgruppen. Till sist analyserar
jag relationen mellan bedömning och förklaring.
4.3.1 Frekventa kategorier och egenskaper
Efter att ha matat in data i databasen räknade jag ihop hur många gånger olika kategorier och
egenskaper förekom i L2-lyssnarnas bedömningar. Detta för att få veta vilka aspekter av
språket står till L2-lyssnarnas förfogande i språkperceptionen. Efter att ha tittat på
kategoriernas och egenskapernas sammansättning betraktades kategorier och egenskaper som
frekventa om de förekom mer än 40 gånger (se Tabell 7). Andra kategorier förekom bara i
avsevärt mindre utsträckning. Analysen visade att L2-lyssnarna framför allt förklarade sina
bedömningar med hänvisning till talarens bakgrund, språkkunskaper, tydlighet och taltempo,
samt talets fonologiska och grammatiska aspekter, oavsett hur talaren bedömdes. När
bedömningen förklarades med talarens bakgrund betydde det oftast att talaren anses vara
svensk eller inte svensk och har någon slags invandrarbakgrund. Vad gäller språkkunskaperna
31
Tabell 7: L2-lyssnarnas frekvent använda kategorier och egenskaper (antal gånger de
förekommer) och exempel på förklaringar där dessa förekommer
Kategori (antal ggr)
Egenskap (antal ggr)
Förklaring
svensk (42)
L010: ”Han 100 % svensk och jag förstår inte
så bra.”
L042: ”Hon pratar som en typisk svensk.”
P004: ”Hon pratar som en svensk på alla sätt.
Uttal och grammatik.”
bakgrund (140)
inte svensk (43)
brytning (44)
fonologi (360)
uttal (246)
grammatik (99)
grammatik* (95)
bra svenska (53)
språkkunskap (206)
duktighet (116)
taltempo (152)
flyt (119)
tydlighet (65)
tydlighet* (65)
*Inga ytterligare egenskaper
32
L022: ”Hon är invandrare men född här
kanske.”
L025: ”Det är mycket självklart att han inte
är svensk.”
P025: ”Han är från USA man kan lyssna det
på slutet.”
L005: ”Pratar bra svenska utan brytning.”
L024: ”Hon pratar brytande svenska.”
P012: ”Hon har ett ganska fint uttal men hon
bryter ändå.”
L026: ”Uttalet är perfekt svenskt.”
L036: ”Eftersom hennes uttal var inte som
svenskarnas.”
L041: ”Hon uttalar inte orden på rätt sätt.”
L045: ”Rent svenskt uttal, bra melodi.”
P011: ”Jag hörde tyska uttal, som personen
är.”
P001: ”Bra användning av grammatik.”
P005: ”Grammatiken och orden enkla.”
P020: ”Hon har grammatiska fel.
L037: ”Hon pratar inte så bra svenska.”
L038: ”Bra svenska.”
P016: ”Han pratar mycket bra svenska.”
L023: ”Hon pratar bra.”
L034: ”Perfekt språk.”
P001: ”Det känns att talare behärskar svenska
obehagligt.”
P015: ”Han kan inte så mycket svenska.”
P009: ”Hon pratar flytande.”
L002: ”Stora raster mellan ord, inte så säkert
i språk.”
L007: ”Pratar långsam och försöker inte göra
grammatiska fel.”
L045: ”Pratar med tydligt svenskt uttal.”
L046: ”Hon pratar otydligt.”
P008: ”Hon pratar tydligt som en svensk.”
angav L2-lyssnarna oftast sådana förklaringar som att talaren är duktig eller inte, och pratar
bra svenska eller inte bra svenska. Fonologiska aspekter handlade för det mesta om talarens
brytning och uttal. Det är också viktigt att poängtera att ungefär 31% (360 av 1129 element)
av förklaringarna kategoriserades enligt någon sorters fonologisk aspekt och detta utgör
därför den allra mest frekventa kategorin L2-lyssnarna använder i sina bedömningar. Det
indikerar med andra ord att studiens L2-lyssnare mest verkar vara uppmärksamma på
fonologiska signaler i perceptionsprocessen av andras tal.
Jag tittade därefter på kategoriernas och egenskapernas frekvens för enskilda talare.
Kategoriernas sammansättning visade liknande siffror, men egenskapernas frekvens var olika
för olika talare. Egenskapen duktighet användes exempelvis i mindre utsträckning för Maria,
Tatjana och José. Egenskapen flyt användes i mindre utsträckning för Karin, Michael, Jukka
och Emma. Det är intressant med tanke på att Karin pratar mycket tvekande och långsamt, så
det skulle kunna indikera att L2-lyssnarna negativt sett skulle utgå från flyt i sin bedömning.
Egenskapen grammatik och brytning användes mest för Maria. Egenskapen förståelse
användes mest för Anders. Att vara född i Sverige användes mest för Sana och att vara svensk
användes mest för Karin.
Till slut analyserade jag L2-lyssnarnas svarsmönster, dvs. hur många aspekter av språket
enskilda L2-lyssnare tog hänsyn till i sina bedömningar. Analysen visade att L2-lyssnarna
använder sig av mellan 1 och 9 olika kategorier och mellan 2 och 16 olika egenskaper. Det
största antalet L2-lyssnare använder 4 kategorier (N=18) och 7 egenskaper (N=14). Bara ett
litet antal använde sig av 1-2 kategorier (N=10) och 2 egenskaper (N=3). Det tyder på att en
stor majoritet L2-lyssnare använder sig av mer än två aspekter av språket när de bedömer
olika talare. Det kan möjligen förklaras av att det är bara en begränsad uppsättning explicita
kunskaper som står till L2-lyssnarnas förfogande och de kan därför inte uttrycka sig andra
aspekter av språket. Det är också viktigt att poängtera att även om jag använder ordet L2lyssnarna ”använder” kategorier, är det kanske en omedveten process hos många av dem att
utgå från olika talegenskaper.
Kontrollgruppens resultat vad gäller förklaringar och svarsmönster var annorlunda här
också. De gav totalt sett 150 förklaringar, vilket utgjorde 395 olika element. Deras
förklaringar delades upp i 14 kategorier och 39 egenskaper. De använde sig av mer
sammansatta och mer komplicerade förklaringar än L2-lyssnarna gjorde, vilket syntes bl.a.
vid förklaringar som bestod av 4-5 olika aspekter, samt genom att de ofta angav mer
specificerade förklaringar. Det förekom vissa kategorier och egenskaper hos dem som inte
förekom hos L2-lyssnarna. Dessa är kategorin ”jämförelse” (med egen svenska) och
egenskapen ”flerspråkig”, ”kodväxling” och ”intonation”.
Efter att ha tittat på kategoriernas och egenskapernas sammansättning betraktades
kategorier och egenskaper som frekventa om de förekom mer än 15 gånger (se Tabell 8).
Detta för att andra kategorier förekom i en avsevärt mindre utsträckning. Även om den mest
frekventa kategorin också för kontrollgruppen var fonologi visade analysen att
kontrollgruppens användning av kategorier och egenskaper skilde sig till en viss del från L2lyssnarnas. Dessa frekvent använda kategorier var bakgrund, fonologi, grammatik, taltempo
och vokabulär. De första fyra kategorierna var även frekventa kategorier hos L2-lyssnarna,
men kontrollgruppen använde sig av annorlunda egenskaper inom dessa kategorier. Vad gäller
33
Tabell 8: Kontrollgruppens frekvent använda kategorier och egenskaper (antal gånger de
förekommer) och exempel på förklaringar där dessa förekommer
Kategori (antal ggr)
Egenskap (antal ggr)
bakgrund (56)
L1 (20)
brytning (41)
fonologi (154)
melodi (23)
uttal (56)
grammatik* (30)
grammatik (57)
syntax (20)
taltempo (30)
säkerhet (17)
vokabulär (47)
vokabulär* (47)
Förklaring
K003: ”Som modersmålssvenska förutom viss
satsmelodi. Sedan barndom.”
K009: ”Ordval, melodi. (Spanska som
modersmål.)”
K014: ”Talar som en infödd svensk.”
K004: ”Bra ordförråd men bryter.”
K005: ”Det låter nästan som en rysk-baltisktysk brytning blandat.”
K006: ”Ingen brytning, felfri grammatik,
syntax.”
K003: ”Något annorlunda satsmelodi.”
K010: ”Svensk satsmelodi, svo följd.”
K005: ”Han drar ut på vokalerna.”
K009: ”Uttal, grammatik.”
K012: ”Lätt annorlunda uttal på vissa vokaler
och på ’n’.”
K013: ”Uttalar annorlunda.”
K007: ”Vissa grammatiska ’felaktigheter’.
Använder obestämd form för substantivet när
det ska vara bestämd form.”
K011: ”Grammatiskt korrekt, långa meningar,
brytning.”
K006: ”Grammatiska fel som t.ex. annan
ordföljd än vad än vad som är vanligt i
svenskan.”
K014: ”Meningsbyggnad inte korrekt.”
K008: ”Lätt och ledigt, tvekar om ämnet men
inte ordvalen.”
K011: ”Låter väldigt stockholmskt, ledigt tal,
ingen brytning.”
K014: ”Stakar sig, söker ord, uttalet.”
K004: ”Näsa istället för snabel.”
K009: ”Ordval, tror han sade att han
’kallade’ på elefanten.”
K011: ”Stockholmska, ordförråd, talrytm.”
K013: ”’Dåligt’ ordförråd.”
K013: ”Pratar väldigt bra, men använder ord
jag inte skulle använda.”
K014: ”Känner till slanguttryck, ’lappa till’
istället för ’slå’.”
*Inga ytterligare egenskaper
kategorin bakgrund användes talarens L1 som mest frekvent egenskap, medan en svensk/inte
svensk distinktion inte användes alls. Fonologiska aspekter omfattade framför allt brytning,
melodi och uttal. Även om brytning och uttal också var med i L2-lyssnarnas frekvent använda
egenskaper gav kontrollgruppen lite mer exakta förklaringar om vad de menar med uttalsfel
eller vilket språk talaren bryter på. Inom kategorin grammatik användes syntax oftast, vilket
34
L2-lyssnarna inte alls använde. Medan L2-lyssnarna använde flyt i kategorin taltempo,
använde kontrollgruppen oftast säkerhet. Kontrollgruppen använde vokabulär mycket ofta
jämfört med L2-lyssnargruppen där bara ett fåtal L2-lyssnare pratade om den här aspekten.
Jämfört med L2-lyssnarna förklarade kontrollgruppen sina bedömningar av enskilda
talare annorlunda i vissa fall. Eftersom de frekventa kategorierna var annorlunda jämfört med
L2-lyssnarnas var även de mest frekventa egenskaperna annorlunda. Bedömningen av Maria
förklarades mest med fonologiska aspekter, medan L2-lyssnarna använde grammatik också.
Anders bedömdes prata dialekt av de flesta, medan L2-lyssnarna bedömde honom mest enligt
förståelse. Jukka och Emma bedömdes framför allt enligt duktighet och uttal av L2-lyssnarna,
medan hälften av kontrollgruppen bedömde Emma och mer än hälften (N=9) bedömde Jukka
enligt vokabulär.
Jag analyserade slutligen kontrollgruppens svarsmönster också. Det visade att
kontrollgruppen använde mellan 4 och 9 kategorier och mellan 7 och 16 egenskaper. Det
betyder att varje person i kontrollgruppen utgick från åtminstone 4 olika aspekter i sina
bedömningar. Om vi jämför det med L2-lyssnarnas svarsmönster kan vi se att en stor del av
L2-lyssnarna (N=55) inte skiljer sig åt från kontrollgruppens svarsmönster och de använder på
ett liknande sätt mellan 4 och 9 kategorier. Däremot finns det en större skillnad vad gäller
egenskaper mellan de två grupperna. Mindre än hälften av L2-lyssnarna (N=36) använder
mellan 7 och 16 egenskaper.
4.3.2 Förklaring och bedömning
Vi har redan sett med vilken frekvens olika kategorier och egenskaper förekommer, men det
är också av stor betydelse i vilken utsträckning dessa kännetecknar modersmålstalare och
andraspråkstalare. Detta kan analyseras genom att titta på relationen mellan förklaring och
bedömning.
Alla de frekventa kategorierna används flera gånger av L2-lyssnarna för att förklara
varför en talare är andraspråkstalare. Detta kan ha orsakats av att L2-lyssnarna oftast bedömde
talarna som andraspråkstalare. Medan fonologi används mycket mer än andra kategorier för
att förklara varför en talare är andraspråkstalare används fonologi och språkkunskap nästan
lika frekvent för att förklara varför en talare är modersmålstalare. Detta syns exempelvis på
följande förklaringar för Maria och Karin:
Varför Maria bedöms som andraspråkstalare:
L014: ”Hon uttalar lite konstigt.”
L018: ”Talare uttalar helt ok, men har inte ’svensk brytning’.”
L032: ”Ljudet på språket och utala, gramatik.”
Varför Karin bedöms som modersmålstalare:
P007: ”Hon användas konstigt svenska uttal för mig.”
P011: ”Hon pratar helt perfekt på svenska.”
P021: ”Hon talar som en typisk svensk.”
L020: ”Korrekt svenska, utalet och tonfallet.”
L026: ”Uttalet är perfekt svenskt.”
35
På liknande sätt används nästan alla av L2-lyssnarnas mest frekventa egenskaper (svensk, inte
svensk, uttal, brytning, bra svenska osv.) för att förklara varför en talare är andraspråkstalare,
förutom egenskaperna svensk och inte svensk. Egenskapen bra svenska används nästan lika
mycket för att förklara både varför talaren är modersmålstalare och varför talaren är
andraspråkstalare. Ytterligare egenskaper med lägre frekvens inom kategorin språkkunskap
används också mest för att förklara varför talaren är andraspråkstalare, förutom egenskaperna
felfri svenska, korrekt svenska, ren svenska och ungdomsspråk, som enbart används för att
förklara varför en talare är modersmålstalare. Egenskaperna perfekt svenska, rätt svenska och
rikssvenska används däremot också hos andraspråkstalare i en negativ bemärkelse, men
förekommer flera gånger som egenskap av modersmålstalare. Några sådana förklaringar:
Varför en talare är modersmålstalare:
L004: ”Den är felfri svenska.”
L020: ”Korrekt svenska, utalet och tonfallet.”
L029: ”Han pratar riks svenska.”
L029: ”Hon pratar ren svenska.”
L050: ”Perfeckt svenska, utan fel, med svenska uttryck.”
P016: ”Han pratar mycket bra svenska.”
P019: ”Bra uttal, riktig svenska, utan att tveka.”
Varför en talare är andraspråkstalare:
L020: ”Rätt svenska men man märker det lite brytning.”
L029: ”För att hon pratar inte riks svenska.”
L037: ”Hon pratar inte så bra svenska.”
P015: ”Hon kan inte bra svenska.”
Kontrollgruppen skilde sig åt här igen genom att använda tre av sina frekventa kategorier, dvs.
bakgrund, taltempo och vokabulär, för att förklara varför en talare är modersmålstalare.
Däremot använde de fonologi och grammatik med större frekvens hos andraspråkstalare.
Användningen av olika egenskaper visade en större variation än hos L2-lyssnarna.
Egenskaperna säkerhet, melodi och vokabulär användes mest för att förklara varför en talare
är modersmålstalare, medan egenskaperna brytning, uttal och säkerhet används mest för
andraspråkstalare. Kontrollgruppen använde egenskapen flerspråkig mer för förklaringar hos
modersmålstalare, medan L2-lyssnarna inte använder den här egenskapen alls.
Varför en talare är modersmålstalare:
K003: ”Som modersmålstalare vad gäller fonologi, ordförråd, satsmelodi,
diskursmarkörerna. Även tvekljuden låter svenska /ə/.”
K009: ”Ungdomligt tal men småord och melodi känns väldigt ’svenskt’.”
K011: ”Stockholmska, ordförråd, talrytm.”
Varför en talare är andraspråkstalare:
K003: ”Vissa grammatiska fel (kodväxling), fonologiskt avvikande.”
K004: ”Mycket tydligt tal fast med liten brytning. Näsa istället för snabel.”
K007: ”Vissa grammatiska ’felaktigheter’. Använder obestämd form för
substantivet när det ska vara bestämd form.”
36
4.4 L2-lyssnarnas självperception
I den här delen presenteras resultatet av experimentets tredje fråga om hur likt eller
annorlunda L2-lyssnarna uppfattar sin egen svenska jämfört med talarens. Jag redovisar hur
L2-lyssnarna kryssade i den fyragradiga skalan. Sedan visar jag förhållandet mellan L2lyssnares självperception och bedömningar, samt mellan L2-lyssnares självperception och
förklaringar.
L2-lyssnarna visade en stor variation i hur de placerade sig och uppfattade sin svenska
jämfört med talarens, oavsett om talaren anses som modersmålstalare eller andraspråkstalare.
Den här stora variationen syntes genom att alla fyra möjliga alternativ på skalan, dvs. ”helt
annorlunda”, ”annorlunda”, ”likt” och ”helt likt”, valdes för varje talare. Men det går ändå att
iaktta några mönster i L2-lyssnarnas svarsfrekvens:
(1) Anders, Karin och Jukka uppfattas prata helt annorlunda av ett stort antal
L2-lyssnare (mer än 40%)
(2) Fatima, Attila, Tatjana och José uppfattas prata antingen annorlunda eller
likt av ett stort antal L2-lyssnare (mer än 30%)
(3) Självperception för Michael och Sana visar en jämn uppdelning med tre
alternativ, helt annorlunda, annorlunda och likt (20-30%)
(4) Självperception för Emma fördelar sig väldigt jämnt med alla alternativ (alla
20-25%)
Kontrollgruppen fördelade sig mer jämnt för alla talarna. De valde bara två eller tre alternativ
överallt, förutom hos Anders och José. Jämfört med L2-lyssnarna hade kontrollgruppen en del
liknande självperception vad gäller Fatima, Attila, Tatjana, Michael, Sana och José som mest
uppfattades prata likt eller annorlunda av kontrollgruppen också. Däremot skilde sig
kontrollgruppens självperception vad gäller Anders, Karin och Jukka helt från L2-lyssnarnas.
Medan dessa talare uppfattades prata en helt annorlunda svenska av L2-lyssnarna uppfattade
kontrollgruppen dem mest prata helt likt (mer än 57%).
4.4.1 Självperception och bedömning
Relationen mellan L2-lyssnarnas självperception och bedömningar kan visa hur olika L2lyssnare uppfattar sin svenska jämfört med talare som bedöms som modersmålstalare eller
andraspråkstalare. L2-lyssnarna valde mest alternativet helt annorlunda (135 gånger) för
modersmålstalare, och mest alternativet annorlunda (143 gånger) och likt (153 gånger) för
andraspråkstalare. I många fall ansåg dock L2-lyssnarna att de pratar helt likt (58 gånger) och
likt (47 gånger) modersmålstalare. Andra L2-lyssnares självperception visade dessutom att de
uppfattar sin svenska vara helt annorlunda (70 gånger) än vissa andraspråkstalares.
Kontrollgruppens självperception visade en annan uppdelning i relation till sina
bedömningar. Svarsfrekvensen visade att kontrollgruppen oftast kryssade i helt likt (40
37
gånger) för talare som bedöms som modersmålstalare, samt likt (30 gånger) och annorlunda
(35 gånger) för talare som bedöms som andraspråkstalare. Det betyder i sin tur att
kontrollgruppen överhuvudtaget använde alternativet helt annorlunda i en mindre utsträckning
än L2-lyssnarna.
4.4.2 Självperception och förklaring
Att jämföra L2-lyssnarnas självperception och de kvalitativa data förklaringarna gav kan ge
en bild av hur L2-lyssnarna uppfattar sina egna kunskaper jämfört med talarens. Resultaten
ovan visade att L2-lyssnarna uppfattar modersmålstalares svenska med störst frekvens som
helt annorlunda än deras. Detta är i kongruens med L2-lyssnarnas förklaringar till varför de
anser vissa talare vara modersmålstalare och ha språkkunskaper som signifikant skiljer sig åt
från L2-lyssnarnas:
L004: ”För att han talar ren svenska.”
L026: ”Uttalet är perfekt svenskt.”
L027: ”Hon är svensk.”
L037: ”Hon pratar flytande och korrekt svenska.”
P004: ”Jag tycker att hennes uttal och grammatik är bra som
en svensk talare.”
Det visar att det att vara svensk eller att prata korrekt och perfekt är förklaring till varför L2lyssnaren anser sin svenska vara helt annorlunda än en modersmålstalares. Trots detta finns
det en hel del liknande förklaringar som L2-lyssnarna anger när de bedömer en talare som
modersmålstalare och uppfattar talaren prata helt likt:
L001: ”Hon var helt svensk.”
L027: ”Talaren är svensk.”
L033: ”Hon pratade som svensk människor.”
L041: ”Hon pratar perfekt på allt.”
P016: ”Han pratar mycket bra svenska.”
P021: ”Han talar som typisk svensk.”
Vi kan också iaktta att det finns L2-lyssnare, som exempelvis L027, som använder
samma förklaring flera gånger, men anger en annorlunda självperception. Det kan antingen
anses vara ett metodproblem, men det är också möjligt att L2-lyssnarna inte är så medvetna
om hur de uppfattar sig själva jämfört med modersmålstalarna och därför anger mycket
inkonsekventa svar ibland. En annan förklaring kan vara att de hör skillnad mellan olika
modersmålstalare och uppfattar sig själva likna den ena mer än den andra.
Vad gäller talare som bedöms som andraspråkstalare kryssade L2-lyssnarna mest i
alternativet annorlunda och likt. L2-lyssnarna angav följande förklaringar när de uppfattade
sin svenska vara annorlunda talarens:
L009: ”Därför att han var (=har) utländska bakgrund.”
L020: ”Rätt svenska men man märker det lite brytning.”
L046: ”Hon pratar otydligt.”
38
L051: ”Hennes melodi låter inte svensk.”
P002: ”Jag tycker att hon växt upp i Sverige.”
P005: ”Hon talar enkelt ord som invandrare.”
Hos de talare som ansågs prata likt angav L2-lyssnarna följande förklaringar:
L003: ”Jag tror att han född i Sverige.”
L030: ”Han bryter och stannar lite grand för att han tänker vad som han sa.”
L036: ”Eftersom hennes uttal inte var som svenskarnas.”
P005: ”Grammatiken och orden enkla.”
P019: ”Hon pratar inte snabt och har SFI uttal.”
Dessa visar att det finns en stor inkonsekvens i lyssnarnas självperception, såsom exempelvis
hos L2-lyssnaren P005, som angav likadant innehåll både när personen bedömde talarens
svenska vara lik sin egen eller annorlunda. Det kan också kanske förklaras med att L2lyssnarna inte har tillräckliga explicita kunskaper för att på ett lämpligt sätt kunna formulera
åsikter om språk.
4.5 Sammanfattning
I det här avsnittet har jag presenterat en översiktlig bild av studiens L2-lyssnare med hjälp av
olika test och analyser. Resultaten tyder på att en majoritet L2-lyssnare (N=66) kunde
identifiera talarna på det sätt som talarna bedömer sig själva, men vissa talare, Fatima, José
och Jukka, uppfattades annorlunda än sin självbedömning av de flesta. Efter att ha gjort
statistiska analyser fann jag inget generellt mönster bland bakgrundsvariabler som kunde
förklara vad som påverkade L2-lyssnarnas totala poäng. När jag jämförde L2-lyssnarnas och
kontrollgruppens bedömningar i sin helhet fann jag att det fanns en signifikant skillnad mellan
grupperna, vilket betyder att kontrollgruppens bedömning stod närmare talarnas
självbedömning. Men när jag testade deras bedömningar av enskilda talare såg jag att
gruppernas resultat inte visade någon signifikant skillnad i bedömningen av hälften av talarna,
Anders, Attila, Tatjana, Karin och José. Analysen visade dessutom att vissa L2-lyssnares
bedömning av Jukka stod närmare talarens självbedömning. Medan kontrollgruppen helt
enhetligt bedömde honom som modersmålstalare bedömde vissa L2-lyssnare honom som
andraspråkstalare.
L2-lyssnarna använde sig av framför allt fonologiska aspekter när de förklarade sin
bedömning av andraspråkstalare. De bedömde däremot modersmålstalarna enligt både
fonologi och språkkunskaper, ibland med lite mer språkideologiska tankar som att talaren
pratar ren svenska eller rikssvenska. Analysen visade att både L2-lyssnarna och
kontrollgruppen som helhet använde sig av framför allt fonologiska aspekter, samt att
grupperna använde mellan 4 och 9 kategorier. Det är ett mycket intressant resultat med tanke
på att vissa L2-lyssnare kanske saknar explicita kunskaper i språk medan kontrollgruppen
består av personer som är antingen lärare eller studenter i språk och har därför större explicit
kunskap för att kunna beskriva språk.
39
Vad gäller självperception visade L2-lyssnargruppen en stor variation i att placera sig
själv på en skala jämfört med talaren. Detta kan ha orsakats av svårigheter med en sådan
uppgift, vilket också syntes i att L2-lyssnarna ibland angav en med sin förklaring
inkonsekvent självperception. Men detta kan möjligen tolkas så att L2-lyssnarna faktiskt hör
skillnad mellan olika modersmålstalare och olika andraspråkstalare och uppfattar sig själva
likna den ena mer än den andra.
5 Resultat Del II – Modersmålslika L2-lyssnare
Resultaten hittills har gett en översiktlig bild av L2-lyssnarnas bedömningar, förklaringar och
självperception, samt av hur dessa förhåller sig till kontrollgruppens. Varje del visade att L2lyssnarnas resultat avspeglar en större variation än kontrollgruppens. Det tyder i sin tur på att
det kanske finns L2-lyssnare som avspeglar en mer modersmålslik kunskap medan andra
ligger längre borta från den. Det väcker därför frågan om vilka de är och i vilka delar av
experimentet de fick likadana resultat. Den här delen ägnas därför åt en mindre grupp L2lyssnare vars resultat liknar kontrollgruppens. Detta visas genom hur L2-lyssnarnas
bedömningar förhåller sig till kontrollgruppens i del 5.1. Sedan tittar jag på dessa L2lyssnares bakgrund, förklaringar och självperception. Jag använder samma analysmetoder
som i Del I.
5.1 L2-lyssnarnas bedömningar i förhållande till kontrollgruppens
bedömningar
Genom att titta på lyssnarnas bedömningar i förhållande till talarnas självbedömning (se
4.2.1) kunde vi se att kontrollgruppen i stort sett är en mer enig grupp vad gäller hur de
uppfattar olika talare, medan L2-gruppen är mer eller mindre oenig om alla talare. Med tanke
på att en modersmålstalares kunskap ofta ställs som en förebild eller ett mål att nå för L2inläraren är det intressant att analysera L2-lyssnarnas bedömningar i förhållande till
kontrollgruppens. Det ger en insyn i hur L2-lyssnarnas uppfattningar förhåller sig till
kontrollgruppens, dvs. i vilken utsträckning L2-lyssnarna i studien har tillägnat sig en
sociolingvistisk kompetens lik modersmålstalares såsom den tar sig uttryck i form av
lyssnarbedömningar. Eftersom mindre oenigheter finns i kontrollgruppen också räknar jag i
denna andra analys om L2-lyssnarnas resultat för endast de talare som kontrollgruppen är
antingen helt och hållet enig om eller där bara 1 av de 14 personerna bedömer talaren
annorlunda. Det betyder att total poäng i den här analysen bara innefattar lyssnarnas poäng
hos sju talare: Attila, Tatjana, Karin, Michael, Sana, Jukka och Emma. Alla talare, utom
Jukka, uppträder med samma kategori som sin självbedömning. Jukka byts till kategori
modersmålstalare i enlighet med kontrollgruppens bedömning.
Ett independent samples t-test visade att det finns en signifikant skillnad (t(92)=4,439,
p=0,000) mellan kontrollgruppens och L2-lyssnarnas totala poäng på dessa sju talare. L240
lyssnarna fick i genomsnitt 5,35 poäng och kontrollgruppen fick i genomsnitt 6,85 poäng.
Tabell 9 visar L2-lyssnarnas totala poäng i förhållande till kontrollgruppens bedömningar:
Tabell 9: L2-lyssnarnas totala poäng i förhållande till kontrollgruppens bedömningar
N
Total poäng
Procent
2
4
12
21
24
15
2
3
4
5
6
7
2,6%
5,1%
15,4%
26,9%
30,8%
19,2%
Trots att kontrollgruppens resultat i sin helhet skiljer sig från L2-lyssnarnas är det viktigt att
lägga märke till två saker. För det första finns det 15 L2-lyssnare som hade precis lika många
poäng som kontrollgruppen. För det andra ligger hälften av L2-lyssnarna (N=39) väldigt nära
kontrollgruppen med sin bedömning eftersom 24 L2-lyssnare hade 6 poäng och 15 L2lyssnare hade 7 poäng. Jag tittade igen på 48 bakgrundsvariablers relation till total poäng,
men fann inga korrelationer.
För att analysera de 15 modersmålslika L2-lyssnarna ytterligare kommer jag att titta
närmare på deras bakgrund, förklaringar och självperception i fortsättningen, och jämföra
dessa med kontrollgruppens.
5.2 Modersmålslika L2-lyssnares bakgrund
För att kunna se vilka L2-lyssnare tillhör den lilla L2-gruppen med 15 lyssnare och är
modersmålslika i sina bedömningar använde jag en hierarkisk klusteranalys (se Bilaga 6). De
grupperades tillsammans med tolv lyssnare i kontrollgruppen i klusteranalysen, medan två
personer i kontrollgruppen, K003 och K014, grupperades längre bort från dem. Åtta L2lyssnare grupperades dessutom helt separat från alla andra lyssnare, vilket tyder på att deras
resultat skilde sig mest från alla andra.
Eftersom det fanns två personer i kontrollgruppen, K003 och K014, som låg mycket
långt borta från andra i gruppen tittade jag på deras bakgrund i förhoppningen att kunna finna
något gemensamt hos dem. Båda är kvinnor, K003 är 27 år gammal och K014 är 68 år
gammal. Båda är lärare i språk och har bott i Kina. K014 bodde där i sin barndom i 4 år, och
K003 bodde där i vuxen ålder i 3 år. K014 är dessutom uppväxt i flera olika orter i Sverige, i
Dalarna, Lappland och Skåne. Hon har bott i Stockholm i 11 år. K003 är däremot uppväxt
enbart i Stockholmsområdet, men har bott i Småland. Båda använder svenska i de flesta
sammanhang.
Bakgrundsvariablerna av de 15 modersmålslika L2-lyssnarna är mycket varierande och
intressant nog skiljer de sig inte från de L2-lyssnare som ligger längst bort från
41
kontrollgruppen. L2-lyssnaren P024 är man, 31 år gammal och kommer från Somalia. Han
pratar somaliska, kswahili, arabiska och engelska, och har studerat svenska i 2 år. Han har
bott i Sverige i mer än 5 år, 1 år i Boden och 4 år i Stockholm. Han befinner sig bland de 15
modersmålslika L2-lyssnarna vars resultat är likt kontrollgruppens. Däremot finns en annan
L2-lyssnare, L029, som med liknande bakgrundsvariabler skiljer sig väldigt mycket från
kontrollgruppen. Han är också man, 30 år gammal, och kommer också från Somalia. Han
pratar somaliska och engelska, och har studerat svenska i 3 år. Han har bott i Sverige i 10 år, 6
år i Malmö och Sundsvall och 4 år i Stockholm. Bakgrundsvariablerna visar dessutom att alla
dessa L2-lyssnare varierar så mycket jämfört med varandra att det inte i detta material går att
finna något generellt mönster som kan förklara en framgångsrik identifikation av varieteter,
eller vad som är ett hinder för framgången. Ett annat exempel på en modersmålslik L2lyssnare är P025. Personen är man, 19 år och kommer från Grekland. Han pratar grekiska och
engelska, och har studerat svenska i 7 månader. Han har bott i Stockholm bara i 13 månader.
Trots den här korta tiden i Sverige och i SFI- och SVA-utbildningen befinner han sig bland
dem hade helt identiska bedömningar med kontrollgruppen. Däremot skilde sig L2-lyssnaren
L047 väldigt mycket från kontrollgruppen. Hon är kvinna, 46 år gammal och kommer från
Peru. Hon pratar spanska, engelska och franska, och har studerat svenska i 3 år. Hon har bott i
Sverige i 3 år, ett år i Göteborg och 2 år i Stockholm.
5.3 Modersmålslika L2-lyssnares förklaringar
Vi kunde se i avsnitt 4 att kontrollgruppens mest frekvent använda kategorier var bakgrund,
fonologi, grammatik, taltempo och vokabulär. Deras mest frekvent använda egenskaper var
dessutom brytning, melodi, uttal, syntax, L1 och säkerhet. De 15 modersmålslika L2lyssnarna hade däremot samma frekventa kategorier som de andra L2-lyssnarna, dvs.
bakgrund, fonologi, grammatik, språkkunskap, taltempo och tydlighet. De använde också
samma uppsättning egenskaper, dvs. duktighet, bra svenska, flyt och uttal, men använde
egenskapen svensk eller inte svensk i en avsevärt mindre utsträckning. Det betyder med andra
ord att de 15 modersmålslika L2-lyssnarna bara delvis utgick från samma förklaringar som
kontrollgruppen. Trots detta hade de i flera fall likadana förklaringar för en och samma talare
som kontrollgruppen:
Maria:
P025: ”Hon prata väl bra svenska men jag tror inte att hon är
modersmålstalare.”
K010: ”Pratar bra svenska med brytning, spansktalande.”
Attila:
L005: ”Tenker på ordet och har brytning på språket.”
K008: ”Fonologisk brytning, stilväxling i ordval, pauser.”
Karin:
L021: ”Bra svenska talande, modersmålstalande.”
K005: ”Uttalet är varierat och tydligt på ett modersmålsspråk.”
42
Michael:
L051: ”Han pratar som en engelsk.”
K007: ”Vissa grammatiska ’felböjningar’. Uttalet av vissa ord tyder på
anglo-amerikansk på bra. ’R’ lite skorrande.”
Jukka:
P002: ”Jag tror att han är stockholmare.”
K008: ”Ärkestockholmare. Ingen tvekan, ingen brytning.”
Vad gäller vilka kategorier och egenskaper L2-lyssnarna använde för att förklara varför en
talare bedöms som modersmålstalare eller andraspråkstalare visar dessa modersmålslika L2lyssnare samma frekvens som L2-lyssnargruppens resultat. De använde sig mest av
fonologiska aspekter för att förklara varför talaren är andraspråkstalare, medan de mest angav
förklaringar om talarens språkkunskaper och fonologi när talarens bedömdes som
modersmålstalare. Likt L2-lyssnargruppen använde de också oftast egenskaper uttal, flyt,
brytning, bra svenska eller duktighet. Det skilde sig från kontrollgruppens användning
eftersom de oftast använde bakgrund, taltempo och vokabulär för att förklara varför en talare
är modersmålstalare, medan de utgick från både fonologiska och grammatiska aspekter hos
andraspråkstalare. Det som ändå visade likheter med kontrollgruppens förklaringar var att de
15 modersmålslika L2-lyssnarna inte använde sådana egenskaper som rikssvenska, riktig
svenska, ren svenska osv., utan istället angav ett fåtal förklaringar för melodi, diskursmarkör
eller talarens L1. Dessa egenskaper förekommer i väldigt liten utsträckning i hela L2-gruppen.
5.4 Modersmålslika L2-lyssnares självperception
Likt andra L2-lyssnare visade de 15 modersmålslika L2-lyssnare också stor variation i hur likt
eller annorlunda de uppfattade sin svenska jämfört med talarna. Medan kontrollgruppen var
enig om att Anders, Karin och Jukka pratar helt likt valde de flesta bland de 15
modersmålslika L2-lyssnarna att dessa talare pratar helt annorlunda. Men fem lyssnare valde
likt eller helt likt för Karin, och sex lyssnare valde likt eller helt likt för Jukka. Medan de
andra talarna uppfattades prata antingen annorlunda eller likt av de flesta i kontrollgruppen
var det inte så för de 15 L2-lyssnarna. De flesta kryssade i annorlunda eller likt för Fatima,
Attila, Michael, José och Emma. Tatjana uppfattades däremot med lika stor frekvens prata
likt, annorlunda och helt annorlunda, och Sana uppfattades prata helt annorlunda av de flesta.
Det visade alltså att kontrollgruppen och de 15 modersmålslika L2-lyssnarna har olika
självperception vad gäller enskilda talare, men samtidigt skiljer dessa modersmålslika L2lyssnare sig också från L2-gruppen i en viss utsträckning (se sektion 4.4).
Resultaten av hur dessa 15 L2-lyssnare jämförde sin svenska med talare som bedömdes
som modersmålstalare visade också att de skilde sig både från kontrollgruppen och från andra
L2-lyssnare. De uppfattade de flesta modersmålstalare prata antingen helt annorlunda eller
likt. Vad gäller andraspråkstalare uppfattade de flesta dem prata antingen likt eller annorlunda,
vilket var precis samma för kontrollgruppen och för de andra L2-lyssnarna.
43
5.5 Sammanfattning
I den här delen har jag visat att det fanns 15 modersmålslika L2-lyssnare som hade helt
identiska bedömningar av sju talare med kontrollgruppen. För att få veta vilka de var och
vilka resultat de hade i de andra delarna av experimentet krävdes det ytterligare analyser.
Först tittade jag på deras bakgrundsvariabler vilket visade att dessa inte skilde sig från sådana
L2-lyssnares som skiljer sig mest från kontrollgruppen. När jag sedan tittade på vilka grunder
dessa 15 modersmålslika L2-lyssnare baserade sina bedömningar fann jag att deras frekvent
använda kategorier och egenskaper mer liknade andra L2-lyssnares än kontrollgruppens och
de bara delvis utgick från samma aspekter av språk som kontrollgruppen. Men resultaten
visade att de 15 L2-lyssnarna ändå liknade kontrollgruppen i att de inte använde sådana
förklaringar som att talaren pratar rikssvenska eller ren svenska, utan angav istället ett fåtal
förklaringar om melodi, diskursmarkör eller talarens L1. De 15 L2-lyssnarnas självperception
skilde sig också från kontrollgruppens, men även från L2-lyssnargruppens som helhet. Medan
dessa 15 L2-lyssnare uppfattade de flesta modersmålstalare prata antingen helt annorlunda
eller likt, uppfattade L2-gruppen som helhet modersmålstalarna prata antingen helt
annorlunda eller annorlunda.
6 Diskussion
I de två resultatdelarna har jag genom en stor mängd data visat hur 78 vuxna inlärare av
svenska som andraspråk identifierar variation i svenska vad gäller modersmålssvenska och
andraspråkssvenska, och hur de förklarar sin bedömning, samt hur de uppfattar sin svenska
jämfört med dessa varieteter. Hur studiens data kan tolkas och relateras till tidigare och
framtida forskning diskuteras i fem sektioner i det här avsnittet. Den första sektionen
diskuterar variation i L2-lyssnarnas identifikationsförmåga (totala poäng) och några
omständigheter som kan ha orsakat den. Den andra sektionen strävar efter att besvara frågan
varför det inte gick att finna några väsentliga korrelationer med bakgrundsvariablerna. Den
tredje sektionen diskuterar L2-lyssnarnas förklaringar och självperceptioner. Den fjärde
sektionen diskuterar hur L2-lyssnarnas resultat kan tolkas och vilka frågor deras resultat rent
allmänt väcker om tillägnandet av variation. Till sist består den femte sektionen av en
metoddiskussion och förslag till metoder i framtida forskning. Jag skulle vilja betona att
resultatens tolkningar och det angreppssätt som jag använder i diskussionen i likhet med hela
studien är explorativa.
6.1 Variation i L2-lyssnarnas identifikationsförmåga
Studiens forskningsfråga (1) och experimentets första fråga riktades mot att undersöka L2lyssnarnas identifikationsförmåga i variation vad gäller modersmålssvenska och
andraspråkssvenska och att jämföra det med kontrollgruppens. L2-lyssnarnas resultat
avspeglade en stor variation i deras identifikationsförmåga, först i form av att det inte fanns
någon talare som L2-lyssnargruppen var helt och hållet enig om, utan alla talare bedömdes
44
både som modersmålstalare och som andraspråkstalare av olika L2-lyssnare. När jag sedan
räknade om L2-lyssnarnas totala poäng i förhållande till kontrollgruppens bedömningar
visade det sig att det fanns 15 modersmålslika L2-lyssnare som hade helt identiska
bedömningar med kontrollgruppen, men samtidigt att majoriteten av L2-lyssnarna avvek med
sina bedömningar både från kontrollgruppen och från dessa 15 modersmålslika L2-lyssnare.
Orsaken till detta kan ligga i flera omständigheter. En mer språklig omständighet kan
vara att studien tittar på L2-lyssnare som är på mellannivå i sina språkkunskaper och möjligen
befinner sig i ett slags övergångsstadium (Eisenstein 1982). I det här stadiet är de mycket
idiosynkratiska med avseende på vilken grad av kunskaper i variation och sociolingvistisk
medvetenhet de har tillägnat sig jämfört med målspråkssamhället och med varandra. Att vara
på den här nivån är speciellt på grund av att andraspråksinlärare redan på nybörjarnivå är
medvetna om variation, men att kunna associera olika varieteter med olika språkliga
kategorier påbörjas bara när andraspråksinläraren uppnår en mellannivå (ibid:387). Att en
liten grupp L2-lyssnare var helt modersmålslika i sina bedömningar, medan en stor del L2lyssnare visade en mycket varierande grad av identifikationsförmåga, kan vara ett tecken på
att studiens L2-lyssnare befinner sig på ett slags övergångsstadium. Att mellannivån är en
nivå där utvecklingen av olika individer skiljer sig mest diskuterar också Baker och
Trofimovich (2006) i samband med att andraspråksinlärares perceptions- och
produktionsförmågor är utsatta för en icke-parallell utveckling på den här nivån (se avsnitt 2).
En annan, lite mer kulturellt betingad, omständighet är den uppsättning individuella
skillnader som kan ha olika påverkan på en heterogen grupp L2-lyssnare. Talets olika
egenskaper, såsom fonologiskt avvikande drag, brytning eller olika lexikala drag, samt
fördomar mot dessa, kan utlösa olika reaktioner hos olika personer och kan till och med vara
en avgörande faktor i bedömningen (Munro et al. 2006). Med tanke på det att vi kunde se en
viss oenighet också hos kontrollgruppen är det inte alls förvånande att L2-lyssnare med olika
kulturella och språkliga bakgrunder avspeglar en ännu större variation i sina bedömningar. Att
det finns 15 modersmålslika L2-lyssnare kan möjligen tyda på att det finns L2-lyssnare som
har likadana uppfattningar som majoritetssamhället och därför identifierar en del talare på
samma sätt. Munro et al. (2006) hävdar också att det att talets olika egenskaper uppfattas
olika till stor del beror på stimulusets egenskaper. Att L2-lyssnare exponeras för varieteter
vars drag de är ovana vid och uppfattar som avvikande kan leda till att de bedömer personen
som andraspråkstalare. Detta syns exempelvis i bedömningen av Fatima och José, som en
majoritet uppfattar som andraspråkstalare trots att de själva ser sig som modersmålstalare. Det
är möjligtvis på grund av att de pratar en från standardsvenska avvikande varietet. Fatima har
drag från förortssvenska som L2-lyssnare, som bor i förorten, omedvetet kan känna igen och
associera med kategorin andraspråkstalare – eller invandrare till och med. Att José mest
bedöms som andraspråkstalare kan orsakas av en kombination av drag från göteborgska, hans
spansk-svenska flerspråkighet och en avbruten vistelsetid.
Det är också viktigt att iaktta att olika individer kan ha olika uppfattningar om vem som
kan anses vara modersmålstalare och vad som kan anses vara ett modersmålsspråk. Språket
kan ha olika kulturella och i vissa fall mer språkideologiska konnotationer för
minoritetsgrupper som bor i ett majoritetssamhälle där språket laddas med symboliska
45
betydelser. ”Språk är emellertid också redskap i underordnade gruppers motstånd mot social
ojämlikhet, stereotypisering och utanförskap” (Haglund 2004:359).
En sista och till synes ännu viktigare omständighet är L2-lyssnarenas erfarenhet av
målspråket. Kontakt med målspråkssamhället, L2-lyssnarnas vistelsetid i landet eller deras
erfarenhet med olika målspråksdialekter i andra delar av landet kan förväntas ha en stor
påverkan på hur deras identifikationsförmåga utvecklas. Den L2-lyssnare som enbart har
skolan som inflöde utvecklas antagligen inte på samma sätt som den inlärare som dagligen
använder språket på jobbet och med vänner, och träffas med olika varieteter hela tiden. Jag
kunde däremot inte finna någon statistiskt signifikant relation mellan L2-lyssnarnas
bakgrundsvariabler och identifikationsförmåga. Jag kommer att ägna nästa sektion åt den här
diskussionen.
6.2 Brist på relation till erfarenhet
Erfarenhet av målspråket har alltid tagits upp i någon form i tidigare studier med olika
språkinlärare i fokus (se avsnitt 2). Vissa studier har påstått att AOA och LOR har en stor
påverkan på både produktion och perception hos andraspråksinlärare (Baker & Trofimovich
2006). Andra studier med främmandespråksinlärare i fokus har mer betonat att dessa inlärare
har exponerats för målspråket i en begränsad utsträckning på avstånd från målspråkssamhället
och därför mest kan identifiera prestigevarieteter (t.ex. Stephan 1997; Ladegaard 1998). Med
utgångspunkt i dessa studier tittade jag på om det fanns någon relation mellan inlärares
erfarenhet som den tar sig uttryck i olika former av bakgrundsvariabler och deras
identifikationsförmåga. Olika analyser genomfördes och visade att det, förutom några till
synes slumpmässiga relationer, inte fanns någon signifikant relation som skulle kunna
indikera ett generellt mönster av hur andraspråksinlärares identifikationsförmåga påverkas.
Men detta väcker frågan om olika former av erfarenhet hos en heterogen grupp
andraspråksinlärare egentligen kan visa något generellt mönster i hela inlärningsprocessen.
Det går kanske inte att ställa upp ett sådant mönster genom att enbart titta på erfarenhet i form
av kvantitativa data. AOA, LOR, antal sammanhang och personer inläraren använder svenska
med eller antal bostadsområden L2-lyssnarna har bott i är inte tillräckliga data för att man ska
kunna se hur bakgrundsvariabler och identifikationsförmåga hänger ihop på en mer kvalitativ
nivå. Många L2-lyssnare kryssade exempelvis för att de pratar svenska med grannar, men hur
ofta de träffar grannar och vilken sorts samtal har de med dem? Andra kryssade i att de
använder svenska på jobbet, men den här informationen säger ingenting om vilka det är de
pratar svenska med på jobbet eller hur mycket de pratar med dem.
Olika inlärningserfarenheter både utanför och i målspråkssamhället eller kulturellt
betingade uppfattningar om vissa språkliga drag kan inte klämmas in och betraktas enligt
något generellt system hos L2-lyssnare med helt olika kulturella och språkliga bakgrunder. Vi
kunde också se i avsnitt 5 att även andraspråksinlärare med samma bakgrundsvariabler kan
identifiera talare helt likt och helt annorlunda än kontrollgruppen. Det väcker i sin tur frågan i
vilken grad av sociolingvistisk kompetens egentligen kan relateras till inlärarens språkliga
bakgrund.
46
Forskningsfråga (2), om erfarenhet i form av olika bakgrundsvariabler påverkar
andraspråksinlärares identifikationsförmåga, kan alltså inte besvaras med studiens data. Å ena
sidan kan jag inte ge en förklaring om vilka sorts erfarenheter påverkar andraspråksinlärarnas
identifikationsförmåga och på vilket sätt eftersom studiens data inte stödjer det. Å andra sidan
kan man inte utesluta att andraspråksinlärares olika erfarenheter påverkar inlärningen
eftersom studiens data inte är ett bevis för det motsatta och tidigare studier har pekat på
erfarenhetens betydelse i inlärningen.
6.3 ”Hon pratar inte snabt och har SFI uttal” [sic] – Om L2-lyssnarnas
förklaringar och självperception
Studiens forskningsfrågor (3) och (4) handlar om på vilken grund L2-lyssnarna baserar sina
bedömningar, samt hur de uppfattar sin svenska jämfört med talarens. Även om L2-lyssnarna
angav mycket varierande förklaringar och kryssade för mycket varierande alternativ angående
sin självperception finns det vissa gemensamma mönster i resultaten.
Analyserna visade att L2-lyssnarna i sina bedömningar mest verkar utgå från talets
fonologiska egenskaper. Vi har redan sett i del 6.1 hur fonologiska aspekter kan påverka olika
lyssnare, men det är också av stor betydelse att diskutera vad en större medvetenhet om
fonologi indikerar. Wilkerson (2013) säger angående detta att ”it seems that a reliance on
prosodic aspects alone, such as speech rate and intonation, has the potential to fool lesserinformed raters into misjudging a NNS for a NS” (ibid:114). Hon påpekar också i sin studie
att “segmental awareness appears to grow out of experience with the language whereas
prosodic awareness is accessible to users and non-users of German from the start” (ibid:114).
Å ena sidan ger det en rimlig förklaring varför många L2-lyssnare misstog sig på, till
exempel, Michael eller Emma. Många skrev att de pratar mycket flytande och har en
inföddlik intonation. Men å andra sidan ifrågasätter Wilkerson (2013) om L2-lyssnare som
oftast eller enbart utgår från fonologiska aspekter har en faktisk identifikationsförmåga om
dessa aspekter också är tillgängliga för icke-inlärare utan någon kunskap alls. Förutom två
personer utgick alla studiens L2-lyssnare från åtminstone två aspekter i sina förklaringar,
varav de vanligaste var kategorierna språkkunskaper, bakgrund, tydlighet eller taltempo. Det
tyder på att studiens L2-lyssnare också använde sig av andra språkliga nivåer än fonologi.
Men även om L2-lyssnarnas förklaringar innehöll flera olika språkliga nivåer var dessa
inte så specificerade. ”Bra uttal” eller ”grammatiska fel” säger inte så mycket i sig om exakt
vad som anses vara felaktigt. Dessa kan även indikera att L2-lyssnaren bara ville ange en
förklaring som möjligen kan vara passande för bedömning av andraspråkstalare. Men en
annan möjlig orsak till att L2-lyssnarna inte kan ange så ingående analyser om språkliga
företeelser är möjligen en brist på explicita kunskaper. Många språkbrukare kan inte med ord
beskriva vilka drag som finns i ett språk, och även om L2-lyssnarna i denna studie går igenom
en explicit språkinlärningsprocess kan inte de heller alltid förklara olika språkliga företeelser.
Dessa svårigheter avspeglas också i att många L2-lyssnare använder begreppet ”dialekt” i
olika betydelser, ibland som ”uttal” och ibland som ”sätt att prata på”, men med en otydlig
47
betydelse. Det indikerar en felaktig inlärning av ordet, vilket i sin tur kan tyda på att vissa L2lyssnare inte kan uttrycka sig på ett adekvat sätt vad gäller bedömning av olika talare.
När L2-lyssnarna bedömde talare som modersmålstalare förklarade de sin bedömning
med fonologi och språkkunskaper. Att språkkunskaper i form av en normativ distinktion
mellan modersmålssvenska och andraspråkssvenska förekommer bland L2-lyssnarnas
förklaringar orsakades möjligen av den bipolära distinktionen i valmöjligheterna som studiens
L2-lyssnare ställts inför. Att L2-lyssnarna måste kategorisera talare antingen som
modersmålstalare eller som andraspråkstalare kunde omedvetet ha utlöst en vi-och-demkonstellation (Wellros 2004:657) som de är utsatta för i majoritetssamhället. Detta kan leda
till att L2-lyssnarna bedömer talare enligt standard- och icke-standard-dimensioner, vilket
exempelvis avspeglas i att modersmålstalaren anses prata ”rikssvenska”, ”bra svenska” eller
”ren svenska”. Modersmålstalarna uppträder därför som absoluta ”notions of correctness”
(McKenzie 2008a) i L2-lyssnarnas ögon.
Att modersmålstalarens kunskap och position anses vara en förebild kan man också iaktta
i samband med att L2-lyssnare som anger en förklaring enligt de ovan nämnda
språkideologiska dimensionerna i vissa fall också anger att de uppfattar sig själva prata helt
likt en modersmålstalare. En möjlig tolkning av det är att det faktiskt finns en önskan från L2lyssnarens sida att kunna bli accepterad av majoritetssamhället genom att han eller hon
accepterar samhällets rådande normer vad gäller ”bra” och ”dålig” (Jfr liknande ”bra”- och
”dålig”-reaktioner av ungdomar från multietniska förorter i Stockholm i Bijvoet & Fraurud
2011:25). L2-lyssnarna går nämligen igenom en socialisationsprocess som innebär
tillägnandet av sociala normer. Den här processen ”bygger på och genomsyras av
omgivningens värderingar, dvs. föreställningar om vad som är bra och dåligt, rätt och fel,
naturligt och onaturligt, normalt och onormalt” (Wellros 2004:653). Det kan samtidigt ses
som ett avståndstagande från minoritetsgrupper som med avvikande drag i sitt språk
signalerar en annan kulturtillhörighet.
Men en önskan om tillhörighet till majoriteten och avståndstagande från minoriteten
betyder inte automatiskt att L2-lyssnaren identifierar sig med majoritetssamhället. Sådana
formuleringar i förklaringarna som ”svenskarna pratar inte så här”, ”som en typisk svensk”,
”invandrare och svenskar pratar annorlunda” ger uttryck för att L2-lyssnarna medvetet eller
omedvetet bedömer talare från majoritetssamhällets perspektiv, men placerar sig själva
någonstans mellan majoritetssamhället och minoriteterna. Det syns också genom att de flesta
anger att de pratar helt annorlunda än modersmålstalare, men pratar annorlunda än eller likt
andra andraspråkstalare. Det är dessutom mycket möjligt att L2-lyssnarens självperception
varierar på olika punkter i socialisationsprocessen beroende på vilka impulser han eller hon
för tillfället exponeras för i samhället.
6.4 Vad måste egentligen tillägnas?
Jag har presenterat en del möjliga förklaringar till och tolkningar av vad
identifikationsförmågan kan bero på och vilka språkliga nivåer L2-lyssnarna använder sig av
som utgångspunkt i bedömningen. Men för att kunna besvara forskningsfrågorna (1) och (3)
48
behövs det en diskussion om vad som egentligen måste tillägnas och hur L2-lyssnarnas
resultat kan tolkas i enlighet med detta.
I studier om andraspråksinlärares tillägnande av sociolingvistisk medvetenhet hittar man
olika definitioner och kriterier om vad ett framgångrikt tillägnande och en sociolingvistisk
medvetenhet egentligen innefattar. En av dem skriver följande:
” […] the term sociolinguistic awareness highlights language users’ awareness of
and attention to variation in their own and others’ ways of speaking “ (Bijvoet &
Fraurud 2011:11)
Vi kunde se att L2-lyssnarna visade en stor medvetenhet om en del likheter och olikheter vad
gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras och andras sätt att prata. Det
stödjer deras medvetenhet att de gav uttryck för en distinktion mellan infödd och icke-infödd
språkkunskap genom att förklara bedömningen med olika nivåer av språk. Att det mest
frekventa alternativet som L2-lyssnarna valde i sin självperception jämfört med en
modersmålstalare var ”helt annorlunda” är på ett liknande sätt ett tecken på att de är medvetna
om olika sätt att prata svenska.
Men medvetenhet räcker inte i och för sig utan det finns ytterligare kriterier för att kunna
säga att studiens L2-lyssnare har tillägnat sig en faktisk kunskap:
” […] in order to achieve full native-like competence in an L2, speakers must also
acquire the following:
 similar frequencies of variation as found in the target language community,
 similar social and linguistic constraints on variation as found in the target
language community, and
 similar social judgements on variation as found in the target language
community.
In other words, achieving full native-like competence in an L2 also requires the
successful acquisition of sociolinguistic knowledge of that language (or variety).”
(Clark & Schleef 2010:299)
Enligt detta innebär ett framgångsrikt tillägnande av sociolingvistisk medvetenhet att
inläraren ska tillägna sig en liknande identifikationsförmåga som finns i målspråkssamhället
samt liknande uppfattningar om vad som skiljer varieteterna åt. Mina analyser visade att
kontrollgruppen inte var enig om hur tre talare, Anders, Fatima och José, kan uppfattas trots
att alla talarna är modersmålstalare enligt sin självbedömning. Det betyder i sin tur att
modersmålstalares identifikation och uppfattningar i vissa fall inte är enhetliga och därför inte
kan användas som en normgivande utgångspunkt i samband med vad andraspråksinläraren
måste tillägna sig. Vi kunde dessutom se att det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad
i hur Anders och José bedömdes av L2-lyssnarna och kontrollgruppen. Med andra ord
avspeglade båda gruppernas identifikation en liknande variation, och därmed i detta fall en
liknande identifikationsförmåga. Vi kunde dessutom se i avsnitt 5 att 15 modersmålslika L2lyssnare hade helt identiska bedömningar av alla sju talare med kontrollgruppen och att en
stor del L2-lyssnare hade helt identiska bedömningar av fem respektive sex av sju talare. Om
kriteriet för kunskapstillägnandet kräver en liknande förmåga uppfyller L2-lyssnarna det
genom att ha helt identiska bedömningar. Att lyssnargrupperna använde sig av liknande
49
grunder i sina förklaringar, såsom fonologi, grammatik eller taltempo, tyder också på att L2lyssnarna inte skiljer sig helt och hållet från kontrollgruppen.
Men det väcker samtidigt frågan vad ett liknande sätt innefattar och var gränsen går för
ett olikt sätt. Var går gränsen mellan kunskap och okunskap? Om andraspråksinläraren måste
lära sig en liknande förmåga som modersmålstalaren, vad är det egentligen som han eller hon
måste tillägna sig? Hur definierar man en liknande förmåga om målspråkssamhället inte har
någon enhetlig norm? Måste andraspråksinläraren verkligen ha liknande uppfattningar om
språklig variation som målspråkssamhället?
På grund av dessa otydligheter går det inte att svara fullständigt på forskningsfråga (1).
En del L2-lyssnare svarar liknande kontrollgruppen och det kan uppfattas som att dessa
personer identifierar målspråksvariation på ett liknande sätt som modersmålstalare, vilket
delvis besvarar forskningsfrågan. Å andra sidan är detta bara grundat på delvis oklara
definitioner av vad en liknande förmåga innefattar, speciellt då det finns en variation i
målspråkssamhället. Detta gör att forskningsfråga (1) inte kan bli helt besvarad med studiens
data. Men det väcker samtidigt väsentliga frågor om temat, samt gör oss uppmärksamma på
att tydligare definitioner av en sådan kunskap behövs i framtida forskning.
6.5 Metoddiskussion
I den här studien har jag samlat in en betydelsefull mängd data genom lyssnarexperimentet
och bakgrundsenkäten och har presenterat en genomgående analys av dessa. Men på grund av
att alla metoder har sina nackdelar och sina begränsningar är det viktigt att också förtydliga
vad som måste uppmärksammas i framtida forskning.
Att enbart ha kvantitativa mått på språklig erfarenhet anser jag vara det största
metodproblemet i studien. Att undersöka om det finns korrelationer mellan L2-lyssnarnas
identifikationsförmåga och språkliga erfarenhet kräver också ett mer kvalitativt angreppssätt.
Man kan sträva efter det exempelvis genom att göra strukturerade intervjuer om exakt vilket
slags inflöde L2-lyssnaren har varit utsatt för och i hur stor utsträckning. Att använda sig av
en kvalitativ ansats är i synnerhet av stor betydelse hos en heterogen grupp L2-lyssnare som
börjar sin språkundervisning med olika förutsättningar. Vissa individer kommer hit som inte
skriv- och läskunniga, medan andra har klarat en universitetsexamen i hemlandet. Det går
med stor sannolikhet inte att finna generella mönster för hur helt skilda kulturella, språkliga
och undervisningsrelaterade bakgrunder hänger ihop med L2-lyssnares tillägnande av
sociolingvistisk medvetenhet.
Kvalitativa analyser kan dessutom bidra till bättre undervisningsstrategier på SFI- och
SVA-kurser. Det är faktiskt ett stort problem på dessa kurser att hitta strategier och metoder
som kan fungera för alla andraspråksinlärare. Men genom att mäta erfarenhet med ett mer
kvalitativt angreppssätt kan det kanske bli möjligt att hitta några generella mönster som kan
förvandlas till lämpliga undervisningsstrategier för heterogena inlärargrupper.
Som jag framhöll i avsnitt 3 brukar en del andraspråksinlärare ha problem med att ta
emot instruktioner. Även om jag i experimentet försökte vara väldigt noggrann med att
förklara allt på ett tydligt och enkelt sätt visade det sig senare i databearbetningen att det ändå
fanns otydligheter. Några L2-lyssnare trodde till exempel att de vid experimentets andra fråga
50
förväntades förklara varför de angav ett visst antal år som talarens vistelsetid. En annan
otydlighet fanns angående experimentets tredje fråga där lyssnarna på en skala skulle kryssa i
hur de uppfattar sin svenska. I början av experimentet sa några L2-lyssnare att de inte förstod
hur skalan skulle fyllas i, så jag försökte förklara det genom att rita skalan på tavlan. Men det
är tyvärr mycket möjligt att vissa L2-lyssnare inte förstod det ändå och kryssade i ett annat
alternativ än de skulle ha gjort om de hade förstått instruktionerna helt. Det kan också vara en
förklaring för inkonsekvensen i vissa L2-lyssnares svar. För att kunna undvika sådana
problem skulle experimentets frågor ha behövts formuleras på ett mer tydligt sätt, kanske med
hjälp av en flervalsfråga.
Val av talare också kan ha påverkat studiens resultat. Som det betonades av Munro et al.
(2006) har olika egenskaper hos talet en påverkan på lyssnaren och därmed också på studiens
resultat. Vi kunde se till exempel att Anders, Fatima och José, på grund av speciella drag i sitt
tal, uppfattades annorlunda av en hel del lyssnare både i L2-lyssnargruppen och i
kontrollgruppen. Men eftersom alla språkbrukare har sitt eget sätt att prata skulle en annan
uppsättning talare med stor sannolikhet ha påverkat lyssnarna på ett annat sätt. För att kunna
eliminera olika egenskapers påverkan på studiens resultat behövs det fler lyssnarexperiment
med andra talare som har andra språkliga bakgrunder. Dessutom behövs ytterligare
experiment med samma uppsättning talare genomföras med ännu fler L2-lyssnare och
modersmålstalare i kontrollgruppen.
Till slut skulle jag vilja nämna att studiens datamängd kanske kan anses som ett
metodproblem. Resultatdelarna innefattar många olika och komplexa analyser av data, vilket
kanske för läsaren är svårt att förstå och få en riktig överblick av. Men eftersom studien hade
ett explorativt angreppssätt krävde det att jag samlade in och bearbetade så mycket data som
möjligt. Att utesluta och förlora data i en explorativ studie skulle begränsa tolknings- och
upptäcktsmöjligheterna som senare kan komma att utgöra en utgångspunkt i framtida studier.
7 Slutsats
Den här studien hade till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares
tillägnande av kunskaper i språklig variation vad gäller modersmålssvenska och
andraspråkssvenska, samt sociolingvistisk medvetenhet. Detta testades och analyserades
genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur de identifierar olika talare, hur de
förklarar sitt val och hur de uppfattar sig själva jämfört med varieteten. En bakgrundsenkät
användes också för att samla in bakgrundsinformation om erfarenhet och möjligen koppla den
till lyssnarens resultat. Studiens resultat pekar mot följande slutsatser.
För det första indikerar resultaten att L2-lyssnarna varierar väldigt mycket i sina
kunskaper. En del hade helt identiska bedömningar med kontrollgruppen, medan andra L2lyssnare skilde sig i mer eller mindre utsträckning från denna. Eftersom tidigare litteratur
(Clark & Schleef 2010) hävdar att andraspråksinlärare måste tillägna sig en liknande kunskap
som målspråkssamhället, kan vissa L2-lyssnares identifikationsförmåga anses uppfylla det här
51
kravet. Men på grund av otydligheter kring vad en liknande kunskap innebär behövs det
ytterligare forskning om var gränsen går för kunskap och okunskap, och om vad inlärare
måste tillägna sig. Jag fann dessutom att inte heller modersmålstalare alltid gör en enhetlig
normgivande bedömning. Det väcker frågan för framtida forskning hur målspråkssamhällets
varierande syn på olika språkvarieteter ska behandlas i liknande lyssnarstudier, samt i SFIoch SVA-undervisningen och i samhället i stort.
För det andra indikerar resultatet att jag inte fann några korrelationer mellan
bakgrundsvariabler och identifikationsförmåga att det behövs mer ingående och kvalitativa
analyser om andraspråksinlärares språkliga erfarenhet och deras individuella och kanske mer
kulturellt betingade bakgrundsfaktorer. För att kunna validera forskningsfynden med
heterogena inlärargrupper i framtiden behövs det också att man tar hänsyn till möjligheten att
heterogena grupper och deras bakgrundsvariabler inte alltid kan behandlas som en helhet. En
mer individuell syn på människor med olika kulturella och språkliga bakgrunder måste strävas
efter i framtiden. Dessutom är det också av stor betydelse att hitta förklaringar för hur ens
språkliga bakgrund påverkar tillägnandet av variation på målspråket.
För det tredje har jag presenterat data om hur L2-lyssnarna förklarar sin bedömning och
hur de ser sig själva, samt hur jag tolkar dessa med avseende på tidigare forskning och en
svensk invandrarkontext. För att fullständigt kunna förstå och tolka hur den här processen går
till för i andraspråksinlärare och för att kunna validera mina data finns det ett stort behov av
ytterligare forskning om vuxna andraspråksinlärare i Sverige i fokus.
Slutligen önskar den här studien med alla dess resultat och frågeställningar först och
främst bidra till en ökad förståelse för hur vuxna andraspråksinlärare kan fungera med det
språkliga kapital som är tillgängligt för dem i majoritetssamhället. Resultaten visade att alla
lyssnare i mer eller mindre utsträckning var medvetna om den språkliga variationen, vilket
indikerar att en sådan kunskap kan vara tillgänglig för alla andraspråksinlärare oavsett deras
förutsättningar. Det är ett mycket positivt resultat för SFI- och SVA-undervisningen. SFI- och
SVA-kurser borde erbjuda ett sådant inflöde för vuxna andraspråksinlärare som kan öka
kunskapsnivån och förse dem med en fungerande sociolingvistisk kunskap genom större
insatser och mer material om språklig variation. Studien uppmuntrar därför till framtida
forskning om temat såväl ur ett språkpedagogiskt som ur ett sociolingvistiskt perspektiv, samt
ur ett perspektiv som kombinerar dessa.
52
8 Referenser
Andringa, S., Olsthoorn, N., van Beuningen, C., Schoonen, R. and Hulstijn, J. (2012). Determinants of success in
native and non-native listening comprehension: An individual differences approach. Language Learning,
62, s. 49–78.
Baker, W. & Trofimovich, P. (2006). Perceptual paths to accurate production of L2 vowels: The role of
individual differences. IRAL, 44, s. 231 – 250.
Bayley, R. & Regan, V. (2004). Introduction: The acquisition of sociolinguistic competence. Journal of
Sociolinguistics, 8, s. 323 – 338.
Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2012). Studying high-level (L1-L2) language development and use among young
people in multilingual Stockholm: The role of perceptions of ambient sociolinguistic variation. Studies of
Second Language Acquisition, Thematic issue 34:2: High-Level L2 Acquisition, Learning and Use, s.
291-319.
Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2011). Language variation and varieties in contemporary multilingual Stockholm: An
exploratory pilot study of young peoples’ perceptions. I: Källström, R. & Lindberg, I. (red.), Young Urban
Swedish: Variation and Change in Multilingual Settings. Sweden: University of Gothenburg.
Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2010). Rinkeby Swedish in the mind of the beholder. Studying listener perceptions of
language variation in multilingual Stockholm. I: Quist, P. & Svendsen B. A. (red.), Multilingual Urban
Scandinavia. New Linguistic Practices. Clevedon: Multilingual Matters.
Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2006). Svenska med något utländskt. Språkvård, 3, s. 4 – 10.
Boyd, S. & Fraurud, K. (2010). Challenging the homogeneity assumption in language variation analysis:
Findings from a study of multilingual urban spaces. I: Auer, P. & Schmidt, J. E. (red.), Language and
Space: An International Handbook of Language Variation: Vol. 1. Theories and Methods. Berlin: Mouton
de Gruyter.
Bradlow, A. R. & Pisoni, D. B. (1999). Recognition of spoken words by native and non-native listeners: Talker-,
listener-, and item-related factors. The Journal of the Acoustical Society of America, 106(4), s. 20742085.
Carlson, M. (2003). Svenska för invandrare - brygga eller gräns?. Syn på kunskap och lärande inom sfiundervisningen. Lund: Studentlitteratur.
Chambers, J. K. (2003). Sociolinguistics of immigration. I: Britain, D. & Cheshire, J. (red.), Social
Dialectology. In Honour of Peter Trudgill. Amsterdam, Philadelphia: Benjamins.
Clark, L. & Schleef, E. (2010). The acquisition of sociolinguistic evaluations among Polish-born adolescents
learning English: Evidence from perception. Language Awareness, 19(4), s. 299-322.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison., K. (2000). Research Methods in Education, 5. uppl. London: Routledge.
Cook, V. (1999). Going beyond the native speaker in language teaching. TESOL Quarterly, 33(2), s. 185-209.
Dalton-Puffer, C., Kaltenboeck, G. & Smit, U. (1997). Learner attitudes and L2 pronunciation in Austria. World
Englishes, 16(1), s. 115-128.
Davies, A. (2008). The native speaker in applied linguistics. I: Davies, A., & Elder, C. (red.), The Handbook of
Applied Linguistics. Oxford: Blackwell Publishing Ltd.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.
2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Docherty, G. J., Langstrof, C. & Foulkes, P. (2013). Listener evaluation of sociophonetic variability: Probing
constraints and capabilities. Linguistics, 51(2), s. 355-380.
Eisenstein, M. R. (1982). A study of social variation in adult second language acquisition. Language
Learning, 32(2), s. 367-391.
Flege, J. E., Takagi, N. & Mann, V. (1995). Japanese adults can learn to produce English /ɺ/ and /l/ and
accurately. Language and Speech, 38, s. 25-55.
Flege, J. E., Bohn, O. & Jang, S. (1997). Effects of experience on non-native speakers' production and perception
of English vowels. Journal of Phonetics, 25(4), s. 437-470.
Garrett, P. (2010). Attitudes to Language. Cambridge: Cambridge University Press.
Giles, H. & Powesland, P. F. (1975). Speech Style and Social Evaluation. London: Academic Press.
Giles, H. & Billings, A. C. (2008) Assessing language attitudes: Speaker evaluation studies. I: Davies, A. &
Elder., C. (red.), The Handbook of Applied Linguistics. Oxford: Blackwell Publishing Ltd.
Haglund, C. (2004) Flerspråkighet och identitet. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som
andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
53
Hyltenstam, K., Axelsson, M. & Lindberg, I. (2012). Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets
rapportserie 2012:5. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Jarvella, R. J., Bang, E., Jakobsen, A. L. & Mees, I. M. (2001). Of mouths and men: Non-native listeners'
identification and evaluation of varieties of English. International Journal of Applied Linguistics, 11(1),
s. 37-56.
Ladegaard, H. (1998). National stereotypes and language attitudes: The perception of British, American and
Australian language and culture in Denmark. Language and Communication, 18, s. 251–274.
Lambert, W. E., Hodgson, R., Gardner, R. C. & Fillenbaum, S. (1960). Evaluational reactions to spoken
language. Journal of Abnormal and Social Psychology, 60, s. 44 – 51 .
Magnusson, J. E. & Stroud, C. (2012). High proficiency in markets of performance: A sociocultural approach to
nativelikeness. Studies in Second Language Acquisition, 34(2), s. 321-345.
McKenzie, R. M. (2008a). The role of variety recognition in Japanese university students' attitudes towards
English speech varieties. Journal of Multilingual and Multicultural Development, 29(2), s.139-153.
McKenzie, R. M. (2008b), Social factors and non-native attitudes towards varieties of spoken English: a
Japanese case study. International Journal of Applied Linguistics, 18, s. 63–88.
McKenzie, Robert M. (2010). The Social Psychology of English as a Global Language: Attitudes, Awareness
and Identity in the Japanese Context. Dordrecht: Springer Netherlands.
Mougeon, R.,, Rehner, K. & Nadasdi, T. (2004). The learning of spoken French variation by immersion students
from Toronto, Canada. Journal of Sociolinguistics, 8/3, s. 408-432.
Mougeon, R., & Deawele, J-R. (2004). Preface. IRAL, 42, s. 295-301.
Munro, M. J., Derwing, T. M. & Morton, S. L. (2006). The mutual intelligibility of L2 speech. Studies in Second
Language Acquisition, 28(1), s. 111-131.
Rampton, M. B. H. (1990). Displacing the 'native speaker': Expertise, affiliation, and inheritance. ELT
Journal, 44(2), s. 97-101.
Schleef, E., Meyerhoff, M., & Clark, L. (2011). Teenagers' acquisition of variation: A comparison of locally-born
and migrant teens' realisation of English (ing) in Edinburgh and London. English World-Wide, 32(2), s.
206-236.
SKOLFS 2009:2. Förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare. (Elektronisk)
Tillgänglig:<http://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverke
t.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D1491> (2014-05-11)
SKOLFS 2012:13. Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för
svenskundervisning för invandrare. (Elektronisk)
Tillgänglig:<http://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverke
t.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D2413> (2014-05-11)
Stebbins, Robert A. (2001). Exploratory Research in the Social Sciences. Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Stephan, C. (1997). The unknown Englishes? Testing German students' ability to identify varieties of English. I:
Schneider, E. W. (red.), Englishes around the World: Studies in Honour of Manfred Görlach. 1, General
studies, British Isles, North America. Amsterdam: Benjamins.
Strike, K. A. (1990). The ethics of educational evaluation. I: Millman, J. & Darling-Hammond, L. (red.), A New
Handbookof Teacher Evaluation. Newbury Park, CA: Corwin, s. 357-373.
Stroud, C. (2004). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, K. &
Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund:
Studentlitteratur.
USK (2007). Utrednings- och statistikkontoret, Stockholm. (Elektronisk)
Tillgänglig:<http://www.statistikomstockholm.se/attachments/article/38/arsbok_2007.pdf> (2014-05-11)
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. (Elektronisk)
Tillgänglig: <http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml> (2014-05-11)
Weber, A., Broersma, M. & Aoyagi, M. (2011). Spoken-word recognition in foreign-accented speech by L2
listeners. Journal of Phonetics, 39(4), s. 479-491.
Wellros, S. (2004). Språk och kultur i undervisningen i svenska för vuxna invandrare. I: Hyltenstam, K. &
Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund:
Studentlitteratur.
Wilkerson, M. E. (2010). Identifying accent in German: A comparison of native and non-native listeners. Die
Unterrichtspraxis/Teaching German, 43(2), s. 144-153.
Wilkerson, M. E. (2013). The sound of German: Descriptions of accent by native and non-native listeners. Die
Unterrichtspraxis/Teaching German, 46(1), s. 106-118.
54
9 Bilaga
Bilaga 1: Talarnas bakgrundsenkät
Examensarbete om språklig variation i Stockholmsområdet
Beskrivning av studien
Den här studien är ett examensarbete på masternivå genomfört av Lili Schmidt, masterstudent vid
Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms
universitet. Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksinlärare bedömer andra talare med
olika modersmål, vistelsetid i Sverige, och erfarenhet av svenska, samt vilka faktorer som påverkar
deras bedömning. Förhoppningen är att studien kommer att bidra till en mer omfattande bild av
språklig variation i Stockholmsområdet, samt att den kan komma till språkpedagogisk nytta.
Experiment
I experimentet deltar du som talare och kommer att få se på en kort reklamfilm som du sedan ska
återberätta för mig. Jag kommer att spela in ett kort (ca 30-40 sek) språkprov av dig. Detta
tillsammans med andra talares prov spelas upp för andraspråksinlärare som utifrån sin kunskap i
svenska bedömer vad de hör.
Sekretess
All information kommer att vara anonym i studien och alla personuppgifter kommer enbart att
hanteras av författaren. De insamlade data kommer enbart att användas till, och vara tillgänglig för,
forskning.
Frivillighet
Deltagande i studien är helt frivilligt och du kan när som helst dra dig ur studien.
Genom att skriva under nedan ger du ditt samtycke till att vara med i studien enligt villkoren
ovan.
Personnummer: .......................................................................
Namnförtydligande: .......................................................................
Underskrift: .......................................................................
Har du frågor om studien kan du höra av dig till författaren av studien på [email protected]
55
Bakgrundsinformation
1. Kön:
□ man □ kvinna □ annat
2. Ålder: ............
3. Modersmål (Du kan ange flera!): .............................................................................................
4. Vilken är din högsta avklarade utbildning?
□ grundskola □ gymnasium □ universitet/högskola
□ övrigt:............................................................
5. Arbete: ........................................................................................................
Frågor om boende och vistelsetid
6. Hur lång tid har du bott i Sverige?
□ du är född här
□ ........ år ........ månader
6A. Om du inte är född i Sverige, hur gammal var du när du kom hit? ……………
6B. Om du är född i Sverige, har du bott utomlands någon gång i ditt liv och hur lång tid?
□ ja, i ................................................. , i ........ år ........ månader
□ nej
7. Är du uppväxt i Sverige? Om ja, i vilken del av landet?
□ ja, i ................................................................
□ nej
8. Hur lång tid har du bott i Stockholmsområdet? ........ år ........ månader
9. Vilken stadsdel bor du i nu? ..................................................................
10. Har du bott i andra stadsdelar?
□ ja, i ......................................................................
56
□ nej
11. Har du bott någon annanstans inom Sverige?
□ ja, i .....................................................................
□ nej
Frågor om språkbruk
12. Vilka andra språk (utöver ditt/dina modersmål) kan du och på vilken nivå?
Språk: ………………………………
Kunskaper:
□lite
□bra
□mycket
bra
□flytande
Språk: ………………………………
Kunskaper:
□lite □bra □mycket bra □flytande
Språk: ………………………………
Kunskaper:
□lite □bra □mycket bra □flytande
13. I vilka av följande sammanhang använder du svenska? (Du kan kryssa i fler alternativ!)
□hemma □skola/utbildning □jobb □läsa böcker/tidningar □lyssna på radio □lyssna på
musik □titta på TV-program □titta på filmer □religion □shopping □surfa på nätet
□prata på telefon/Skype □idrott
□ övrigt: ...........................................................................................................
14. Med vilka av följande personer brukar du prata svenska?
□mamma/styvmamma □pappa/styvpappa □barn □syskon □annan släkting □partner
(fru/man osv.) □vänner □kollegor □grannar
□övrigt: ....................................................................................
57
Frågor om studier i svenska
(Fyll i den här delen om svenska inte är ditt modersmål!)
15. Vilket år började du läsa svenska? ..................
16. Hur lång tid har du aktivt läst svenska? ......... år ........ månader
17. Har du studerat svenska i något annat land än Sverige? Om ja, hur lång tid och var?
□ ja, i ........ år ........ månader
□ nej
□privatundervisning (språkskola) □självstudier □universitet □privatlärare
□övrigt: .......................................................................................................
18. Har du studerat svenska i Sverige? Om ja, hur lång tid och var?
□ ja, i ........ år ........ månader
□ nej
□SFI och SAS utbildning □privatundervisning (språkskola) □självstudier □universitet
□privatlärare
□övrigt: .......................................................................................................
19. Varför blev du intresserad av att lära dig svenska?
......................................................................................................................................................
......................................................................................................................................................
Tack för din medverkan! 
58
Bilaga 2: Lyssnarexperimentets enkät
Examensarbete om språklig variation i Stockholmsområdet
Beskrivning av studien
Den här studien är ett examensarbete på masternivå genomfört av Lili Schmidt, masterstudent
vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet,
Stockholms universitet. Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksinlärare bedömer
andra talare med olika modersmål, vistelsetid i Sverige, och erfarenhet av svenska, samt vilka
faktorer som påverkar deras bedömning. Förhoppningen är att studien kommer att bidra till en
mer omfattande bild av språklig variation i Stockholmsområdet, samt att den kan komma till
språkpedagogisk nytta.
Experiment
I experimentet deltar du som lyssnare. Data till studien samlas in genom den här enkäten som
består av två delar. I första delen kommer du att lyssna på olika talare och fylla i enkäten
enligt instruktionerna. I andra delen anger du bakgrundsinformation om dig själv och om din
erfarenhet av svenska.
Sekretess
All information kommer att vara anonym i studien och alla personuppgifter kommer enbart att
hanteras av författaren. De insamlade data kommer enbart att användas till, och vara
tillgänglig för, forskning.
Frivillighet
Deltagande i studien är helt frivilligt och du kan när som helst dra dig ur studien.
Genom att skriva under nedan ger du ditt samtycke till att vara med i studien enligt villkoren
ovan.
Personnummer: .......................................................................
Namnförtydligande: .......................................................................
Underskrift: .......................................................................
Nuvarande kurs i svenska som andraspråk: .......................................................................
59
Har du frågor om studien kan du höra av dig till författaren av studien på
[email protected]
Lyssnarexperiment
Här kommer du att lyssna på 11 olika talare.
Steg 1: Hur uppfattar du den här personen utifrån hans/hennes sätt att prata? Kryssa bara i en
ruta för varje talare.
Steg 2: Motivera ditt svar.
Steg 3: Till vilken grad pratar talaren likadant som du?
Titta först på exemplet nedan.
EXEMPEL
Talare 0
1. Gissa om den här personen är
□ modersmålstalare av svenska
□ INTE modersmålstalare av svenska men har bott i Sverige i ............ år.
2. Varför tror du det?
.......................................................................................................................................................
.......................................................................................................................................................
3. I vilken grad pratar talaren likadant som du?
Helt annorlunda
Helt likt
60
Bilaga 3: Transkription av talproven
Talare 0 (34 s)
okei reklamfilmen handlar om…eehm en kille...som äter choklad och det finns en bebis
elefanter där och killen…eehm…erbjuder..chokladen till...ehm elefanten och när elefanten
är…ehm på att äta den...ehm killen äter den först...sen efter flera år när killen är…ehm vuxen
finns det en…ehm cirkus.parad och det finns samma elefant som är också vuxen nu
och.…eeehm.…elefanterna slår killen…eeehm....med det långa näsan.
Talare 1 (37 s)
okei så det är en liten pojke som äter något godis..och ser en grupp elefanter gå förbi..och det
finns en elefantunge nu med som..kallar på den kom kom…ehm och så håller han fram
godisbiten till elefanten och precis innan elefantungen tar godisbiten så tar han den själv och
äter upp den och ba..retas..med den..och sen ser man liksom..när en massa år har gått och ser
man..när pojken är nu vuxen och tittar på nån slags parad..ehm..ss..så ser man en
snabel..komma liksom knackar han på axeln och sen slå honom..och då är det samma elefant
som kommer ihåg att..han inte fick nån godis.
Talare 2 (37 s)
vi fick se en reklamfilm om en choklad...och…det börjar med att en pojke…står...i ett...s...ett
zoo och typ…lockar till sig elefanten med hörna chokladbiten och när elefanten kommer för
att äta ’en så tar han den och stoppar in i sin egen mun och typ skrattar åt elefanten…och sen
så visar de oss...år…år senare...när ’en hära pojken har blivit en man...och då står han och
kollar på…ehm stads.paraden...och...kommer då samma elefant och typ knackar honom på
axeln och sen slår till honom med snabeln där…typ haha min choklad.
Talare 3 (35 s)
det var en reklamfilm om choklad som bestod av två delar i den första
delen…eeehm...ehm...ehm räckte pojken handen mot en elefant och han ville ge honom
choklad men sen…ehm...gjorde han inte det...och så han jävlades med den lilla elefanten sen i
den andra delen…eehm...ehm visades han som en ja som en äldre
man...som...eehm...eehm...blev slagen i ansiktet med...ehm av elefanten och…det var som var
poängen.
Talare 4 (33 s)
det var en kort reklam av en…ehm man...ehm när han var liten då såg han en elefant på
gatan...och han...lurade elefanten…ehm med en bit ch...choklad men han gav ingen choklad
till elefanten...och några år senare då stod samma mannen på gatan och…då kom en
elefant…eehm och slog honom för att han kom ihåg att mannen gav han...ingen choklad.
Talare 5 (43 s)
ehm…ah det första var ju…eett barn som var på…nåt zoo såg ut som…ehm…och tittade
eller…mötte en liten sån här bebiselefant…och lockade med sen en godisbit…och sen
61
elefanten kom och så…tog barnet tillbaka godisen och ba ’nä-nä’ du...ha…åt upp den
själv…eehm…ah det var väl ungefär det den retades med…den där lilla elefanten det var så
jag uppfattade det…ehm och sen det andra…inslaget var väl…alltså jag hann knappt se…men
det såg ut som det var nån sån hära reklaminslag…för nån godis.
Talare 6 (34 s)
det är en reklamfilm med en ung pojke i zoologisk park han ser en ung elefant
och…ehm…låtsas som att han ska ge godisen till elefanten men sen tar bort den i
siste…ögonblick sen i nästa avsnitt ser man en stor vuxen man som…ehm tittar på en cirkus
som går förbi äter samma godis och sen…ser man en elefant som kommer förbi och slår
mannen i ansiktet och sen säger ’ha-ha-ha-ha’ och sen…ser man…på reklamfilmen elefants
don’t forget.
Talare 7 (30 s)
vi fick se en reklamfilm om choklad där det finns en liten pojke som har en…chokladbit och
ropar till sig en elefant så att han ska komma och få chokladbiten…men när elefanten
kommer fram så äter…pojken upp chokladbiten själv…och sen får vi se…att…ehm det är
flera år senare då pojken är en vuxen man…och så står han i nån såhär parad…och då är det
en elefant som går förbi och..ehm slår till honom och…ehm ja...ah…jag tolkar det så att han
ger igen för att han inte fick choklad…biten.
Talare 8 (34 s)
videoklippet som jag såg är…eehm en reklamfilm för en…cho…cho…choklad…och det
handlar om en pojke som…eehm…retas med en e…elefant…och sen…ehm spolar de fram
till ny…ehm nutid och då är det…den här pojken en vuxen man…och…ehm…då träffar han
elefanten igen…och elefanten ger tillbaks…eehm…f…för…det tidigare.
Talare 9 (35 s)
ehm vi såg en eller jag såg en kort reklamfilm om en…ehm ungefär tioårig kille som…ehm
börjar retas med en elefant på ett zoo…ehm lit retas med en elefantungen låtsas vilja ge sin
sista chokladbit till elefantungen men sen i sista stund rycker han undan den och…ehm äter
den själv…med ’nä-nä-nä-nä-nä-nä’…och sen är det ett hopp i tid…och det kanske är tio
tjugo år senare…och den är en större man på gatan och tittar på en parad…med djur och då
kommer en elefant och klappar honom på axeln och sen lappar till honom i ansiktet.
Talare 10 (31 s)
först ser vi en liten pojke som står och kollar på elefanter…han äter choklad…och han visar
chokladen för…ehm elefanten och visar att…ah…elefanten ska få chokladen men den får han
inte pojken äter chokladen själv…och sen ser vi samma pojke som har blivit en man och äter
samma choklad…och sen kommer…samma elefanten faktiskt som slår med näsan på huvudet
av mannen.
62
Bilaga 4: L2-lyssnarnas bakgrundsenkät
Bakgrundsinformation
1. Kön:
□ man □ kvinna □ annat
2. Ålder: ............
3. Hemland: ......................................................
4. Modersmål: ......................................................
5. Vilka andra språk kan du och på vilken nivå?
Språk: ………………………………
Kunskaper:
□lite □bra □mycket bra □flytande
Språk: ………………………………
Kunskaper:
□lite □bra □mycket bra □flytande
Språk: ………………………………
Kunskaper:
□lite □bra □mycket bra □flytande
6. Kryssa i vilka utbildningar du har gått i och fyll i hur många år:
□ förskola ........år □ grundskola ........år □ gymnasium ........år
□ universitet/högskola ........år □ övrigt:............................................................
7. Arbete: ........................................................................................................
Frågor om boende och vistelsetid
8. Hur lång tid har du bott i Sverige? ........ år ........ månader
9. Har du bott i Sverige hela tiden sedan dess?
□ ja □ nej
63
........år
10. Hur lång tid har du bott i Stockholmsområdet? ........ år ........ månader
11. Vilken stadsdel bor du i nu? ...................................................................
12. Har du bott i andra stadsdelar?
□ ja, i ......................................................................
□ nej
13. Har du bott någon annanstans inom Sverige?
□ ja, i .....................................................................
□ nej
Frågor om erfarenhet av svenska
14. Vilket år började du läsa svenska? .........................
15. Har du studerat svenska i något annat land än Sverige? Om ja, hur lång tid och i vilken
utbildningsform?
□ ja, i ........ år ........ månader
□ nej
□undervisning i språkskola □självstudier □universitet □privatlärare
□övrigt: ...................................................................................
16. Har du studerat svenska i Sverige? Om ja, hur lång tid och i vilken utbildningsform?
□ ja, i ........ år ........ månader
□ nej
□SFI och SAS utbildning □privatundervisning (språkskola) □självstudier
□universitet □privatlärare □övrigt: ...................................................................................
64
17. Varför blev du intresserad av att lära dig svenska?
.......................................................................................................................................................
......................................................................................................................................................
18. I vilka av följande sammanhang använder du svenska? (Du kan kryssa i fler alternativ!)
□hemma □skola/utbildning □jobb □läsa böcker/tidningar □lyssna på radio
□lyssna på musik □titta på TV-program □titta på filmer □religion □shopping
□surfa på nätet □prata på telefon/Skype □idrott □ övrigt:
...................................................................................................................
19. Med vilka av följande personer brukar du prata svenska?
□mamma/styvmamma □pappa/styvpappa □barn □syskon □annan släkting
□partner (fru/man osv.) □vänner □kollegor □grannar □lärare
□övrigt: ......................................................................................................................................
Tack för din medverkan! 
65
Bilaga 5: Kontrollgruppens bakgrundsenkät
Bakgrundsinformation
1. Kön:
□ man □ kvinna □ annat
2. Ålder: ............
3. Modersmål (Du kan ange flera!): .............................................................................................
4. Vilken är din högsta avklarade utbildning?
□ grundskola □ gymnasium □ universitet/högskola
□ övrigt:............................................................
5. Arbete: ........................................................................................................
Frågor om boende och vistelsetid
6. Hur lång tid har du bott i Sverige?
□ du är född här
□ ........ år ........ månader
7A. Om du inte är född i Sverige, hur gammal var du när du kom hit? ……………
7B. Om du är född i Sverige, har du bott utomlands någon gång i ditt liv och hur lång tid?
□ ja, i ................................................. , i ........ år ........ månader
□ nej
8. Är du uppväxt i Sverige? Om ja, i vilken del av landet?
□ ja, i ................................................................
□ nej
66
9. Hur lång tid har du bott i Stockholmsområdet? ........ år ........ månader
10. Vilken stadsdel bor du i nu? ..................................................................
11. Har du bott i andra stadsdelar?
□ ja, i ......................................................................
□ nej
12. Har du bott någon annanstans inom Sverige?
□ ja, i .....................................................................
□ nej
Frågor om språkbruk
13. Vilka andra språk (utöver ditt/dina modersmål) kan du och på vilken nivå?
Språk: ………………………………
Kunskaper:
□lite □bra □mycket bra □flytande
Språk: ………………………………
Kunskaper:
□lite □bra □mycket bra □flytande
Språk: ………………………………
Kunskaper:
□lite □bra □mycket bra □flytande
14. I vilka av följande sammanhang använder du svenska? (Du kan kryssa i fler alternativ!)
□hemma □skola/utbildning □jobb □läsa böcker/tidningar □lyssna på radio
□lyssna på musik □titta på TV-program □titta på filmer □religion □shopping
□surfa på nätet □prata på telefon/Skype □idrott
67
□ övrigt: ...........................................................................................................
15. Med vilka av följande personer brukar du prata svenska?
□mamma/styvmamma □pappa/styvpappa □barn □syskon □annan släkting
□partner (fru/man osv.) □vänner □kollegor □grannar
□övrigt: ............................................................................................................................
Tack för din medverkan! 
68
Bilaga 6: Hierarkisk klusteranalys av lyssnargrupper
69
Fly UP