Att översätta idiomatiska uttryck i japansk skönlitteratur En jämförande studie av olika
by user
Comments
Transcript
Att översätta idiomatiska uttryck i japansk skönlitteratur En jämförande studie av olika
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Att översätta idiomatiska uttryck i japansk skönlitteratur En jämförande studie av olika översättningsstrategier Kandidatuppsats i japanska VT 2015 Daniel Sjölander Handledare: Gunnar Linder Innehållsförteckning 1 Inledning……………………………………………………………… 3 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Konventioner……………………….........…………………………………………. 4 Bakgrund……………………….........……………………………………………... 5 Syfte………………...………...…………………..................................................... 6 Forskningsfrågor………………………………………………………………….... 6 Hypotes...................................................................................................................... 6 2 Översättningsmetoder och material………………………………… 7 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 Metod………………………………………………………………………………. 7 Material…………………………………………………………………………….. 8 Begränsningar…………………………………………………………………….... 9 Översättningsmodeller………………………………………………………………10 Begrepp…………………………………………………………………………….. 11 3 Tidigare forskning och relevant terminologi……………………...... 13 4 Resultat och analys…………………………………………………… 15 4.1 4.2 4.3 4.4 Idiomöversättningar i 1Q84/sv…………………………………………................... 15 Idiomöversättningar i Auto/Fri…………………………………………………….. 24 Tabell över tillämpade huvudmodeller för idiom i 1Q84/sv och Auto/Fri……........ 33 Jämförelse av översättarnas översättningsstrategier för samma idiom…………...... 34 5 Slutsatser……………………………………….................................... 37 2 1 Inledning I denna uppsats undersöks översättningar av idiom i japansk skönlitteratur, med svenska som målspråk. Översättningsproblematiken bottnar i att särskilda företeelser, traditioner och kulturella betingelser inom en viss språkmiljö ger upphov till unika idiomatiska uttryck som inte har någon motsvarighet i målspråket. Detta gäller i ännu högre grad för kulturer vars språk är helt obesläktade, och än mer om dessa inte har haft någon nämnvärd historisk kontakt med varandra. Japanska brukar av lingvister kategoriseras som ett relativt analytiskt isolatspråk med begränsad morfologi, medan svenskan är ett flekterande språk som är morfologiskt strukturerat med omfattande böjningsformer.1 Språken talas geografiskt sett långt ifrån varandra, och har formats ur skilda kulturmiljöer. Sannolikheten för att kulturbundna idiom i dessa språk skulle sakna direkta motsvarigheter kan därmed hävdas vara stor. I sådana fall krävs en kreativ lösning av översättningen, där målet kan sägas vara att producera en översättning som förmedlar samma budskap eller emotionella stämning. För denna process finns begreppet ”översättningsmotsvarighet”, vilket kan sammanfattas som ett slags språklig ekvivalens av text genom exempelvis: form, kontext, stil och lexikon.2 I denna undersökning läggs dock ingen större vikt på idiomens form eller ”morfosyntax”, eftersom det är översättningen av det inneboende budskapet som är centralt.3 Eventuella förekomster av rim och allitterationer i idiomen är alltså mindre relevanta i denna aspekt. Frågan är: vilka språkliga uttryck står egentligen inom ramen för att kunna definieras som idiomatiska uttryck? För att identifiera dessa tillämpas huvudsakligen Rune Ingos definition av idiom: ”fraser och uttryck, vilkas betydelse det inte alltid är möjligt att sluta sig till på basen av de enskilda ord som ingår i uttrycket”.4 Betydelsen i uttrycket är med andra ord exocentrisk, d.v.s. att uttryckets semantiska budskap står utanför de enskilda ordens egentliga innebörd.5 1 Haspelmath, Martin och Andrea D. Sims, Understanding Morphology. 2 uppl. London: Hodder education, 2010, s. 320, 331, 333. 2 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 162. 3 Van Valin, Robert D., An introduction to syntax, Cambridge: Cambridge University Press, 2001, s. 1. 4 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 141. 5 Haspelmath, Martin och Sims, Andrea, Understanding Morphology, s. 140. 3 1.1 Konventioner I denna uppsats tillskrivs termerna översättningsstrategi, översättningsmetod och översättningsmodell samma innebörd. Japanska exempelmeningar skrivs först med japansk skrift (endera kanji, hiragana eller katakana), och transkriberas därefter till det latinska alfabetet. För transkriptionen tillämpas det modifierade Hepburn-systemet.6 Transkriberingarna skrivs konsekvent med kursiv stil för att markera att de motsvarar japanska ord. Japanska personnamn skrivs med efternamnet först, som följs av förnamnet enligt japansk konvention. Nedan illustreras ett fåtal exempel på Hepburn-systemets stavningsregler (makronen är emellertid ett tillägg), som kan vara praktiska för att läsa transkriberingarna av idiomatiska uttryck i kommande kapitel. En makron innebär ett långt vokalljud som exempelvis uttalet av vokalen o, i ordet: Tōkyō (se exempel B.1 och B.3). A. På samma sätt som ord med långa konsonanter stavas i svenskan: d.v.s. ord som skrivs med dubbelkonsonanter (flytta, pappa, lucka), transkriberas de japanska orden med dubbelkonsonanter för att understryka skillnaden mellan korta och långa konsonanter. Dubbla k:n uttalas tilläggsvis på samma sätt som konsonantklustret - ck - görs i exempelvis svenska och engelska (se exempel A.2): 1) 一滴、いってき、itteki 2) 真っ赤、まっか、makka 3)さっぱり、sappari B. Uttalet av långa vokaler markeras genom att ett diakritiskt tecken (så kallat makron) placeras över vokalen i form av ett vågrätt streck (ō, ū, ē och så vidare). Makronen förlänger alltså enbart vokalens uttalstid. Ō, uttalas dock som ett långt å snarare än ett långt o enligt svenskt uttal. Vokaler som saknar makron är korta (se exempel B.2): 1) 高校、こうこう、kōkō 2) ここ、koko 3) 空港、くうこう、kūkō C. Japanska ord som transkriberas med konsonantklustret - tch/ch - har ingen motsvarighet i svenska stavningsregler, utan kan istället jämföras engelskans ch-ljud (chess, chilly etc.). Det finns även fall då tch-ljudet blir till en lång konsonant. För att understryka denna skillnad, tilläggs ett t initialt vid fall av långa konsonanter (tch): 1) 街、まち、machi 2) 察知、さっち、satchi För en mer omfattande beskrivning av Hepburn-systemets uppbyggnad rekommenderas följande översättningslärobok: The Routledge course in Japanese translation, av Hasegawa Yoko.7 Romanerna som undersöks kommer jag fortsättningsvis att referera till på följande sätt för att urskilja originalverket från översättningen: Auto (originalverk)8 Auto/Fri (översättning)10 1Q84/jp (originalverk)9 1Q84/sv (översättning)11 6 Hasegawa, Yoko, The Routledge course in Japanese translation, Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge, 2012, s. 266. 7 Ibid, s. 266. 8 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, Tōkyō: Kōdansha, 1997. Auto [ut] är uttalet av det engelska lånordet: out. 9 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, Tōkyō: Shinchōsha, 2009. 10 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), Malmö: Bra böcker, 2007. 11 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1, (översättning: Emond, Vibeke) Stockholm: Norstedt, 2011. 4 1.2 Bakgrund Översättningsvetenskapen har länge ansetts vara en tvärvetenskap; detta kan hävdas vara en bidragande orsak till att den fortfarande är relativt ung som fristående disciplin i den akademiska världen. I läroboken Konsten att översätta uttrycker Rune Ingo att ”översättningsforskningen har under sin hela existens lidit av onödig splittring och revirtänkande”.12 Han menar att det kan bero på att språkforskare inom exempelvis lingvistiken och översättningsforskare har velat hålla dessa discipliner åtskilda. Denna inställning har dock förändrats drastiskt under de senaste 100 åren. I början av 1920-talet kritiserades den grammatikorienterade översättningsmetoden för att vara alltför ineffektiv och inadekvat i uppgiften att åstadkomma semantisk ekvivalens mellan olika språk.13 I takt med den ökande globaliseringen har också behovet av internationell kommunikation och effektiva översättningar ökat explosionsartat, vilket ställer högre krav på tillämpningen av översättningsstrategier bland yrkesverksamma översättare.14 I linje med denna utveckling har en omfattande mängd översättningsteorier och strategier växt fram för att effektivt kunna behandla frekvent förekommande problem. En betydande faktor i översättningsprocessen är den omställning som oundvikligen sker när en text översätts från ett språk till ett annat, nämligen faktorn att en kulturell gräns överskrids.15 Denna kultur- och kontextbundna översättningsproblematik har fångat mitt intresse. Med kontextbunden översättning menar jag i detta fall den kontext i vilken uttrycken äger rum, som kan påverka översättningen av dessa. Inom detta område har jag utvecklat en nyfikenhet för översättningen av just idiomatiska uttryck, då dessa ofta är väldigt särpräglade av det egna språkets kulturhistoria och språkutövarnas omvärldskunskap. För att närmare kunna undersöka hur denna översättningsproblematik löses i praktiken, har jag valt att granska svenska översättningar av idiomatiska uttryck som förekommer i japansk skönlitteratur. Fördjupningen fordrar emellertid en vedertagen översättningsteori som tar hänsyn till uttryck som är starkt präglade av pragmatik och olika kulturella betingelser. I detta avseende lämpar sig Rune Ingos översättningsteori väl, eftersom semantik och pragmatik är några av de mest centrala grundaspekterna. Grundidén var att jämföra tre översättares strategier för att utföra översättningar av idiom i tre olika romaner, då detta skulle kunna bidra med en överskådlig bild av hur pragmatisk översättningsmetodik ser ut inom det tänkta området. För att undvika att den givna tidsramen för undersökningsarbetet skulle överskridas, begränsade jag mig dock slutligen till två översättares översättningsstrategier av idiom i två olika japanska romaner. På så vis öppnades möjligheter för en mer djupgående analys. Att granska två olika översättningar av samma skönlitterära verk hade varit optimalt för jämförelseprocessen, men jag fann dessvärre inget sådant utbud av svenska översättningar. 12 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 7. Hasegawa, Yoko, The Routledge course in Japanese translation, s. 1. 14 Ibid, s. 1. 15 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 126. 13 5 1.3 Syfte Syftet med studien är att undersöka i vilken mån pragmatik och kontext styr översättningen av idiomatiska uttryck (ofta kulturbundna) i japansk skönlitteratur. Översätts återkommande uttryck systematiskt, eller får de en annan form beroende på i vilken kontext de står i? Jag hoppas främst att kunna göra iakttagelser som kan bidra med djupare förståelse och insikt i översättningsproblematik som kräver stor hänsyn till pragmatik, semantik och kontext. Jag ämnar även möjliggöra slutsatsdraganden gällande praktiska strategier för översättningar av främst kulturbundna idiomatiska uttryck. 1.3 Forskningsfrågor Hur löses översättningsproblematiken med kulturbundna idiom som inte har någon motsvarighet i målspråket i romanerna? Vilka av Rune Ingos huvudmodeller för idiomöversättning är mest förekommande i romanerna? 1.4 Hypotes Systematiska översättningar av återkommande idiomatiska uttryck är inte alltid applicerbara eftersom kontexten kan påverka idiomens innebörd; den kontextuella influensen är dock troligtvis inte vidare påtaglig, eftersom idiom ofta har en fast konceptuell innebörd. Ordagranna idiomöversättningar förefaller mindre sannolika på grund av att översättningstraditionen gradvis har förändrats sedan semantik och pragmatik inkorporerades i översättningsvetenskapen i början av 1960-talet (se kapitel 3). I linje med denna utveckling är det troligt att idiomöversättningar som är anpassade till målspråkets kultur numera är vanligare än idiomöversättningar där den ursprungliga formen har bibehållits, d.v.s. tillämpningar av främmandegörande och ordagranna översättningsstrategier. Detta gäller förmodligen översättningar av kulturbundna idiom i synnerhet, på grund av att de främmande koncepten eller elementen kräver en domesticerande översättning för målspråkets mottagare i en vidare utsträckning än andra idiom. 6 2 Översättningsmetoder och material 2.1 Metod I uppsatsen används huvudsakligen en kvalitativ undersökningsmetod av översättningsstrategier för förekommande idiom i två skönlitterära verk (se kapitel 2.2 för vidare beskrivning av verken), ur vilka totalt 60 idiom analyseras. Detta kompletteras med en kvantitativ undersökning där översättningsstrategierna för idiom som använts i de båda romanerna kategoriseras enligt Rune Ingos huvudmodeller för idiomöversättningar (se huvudmodellerna nedan).16 De kvantitativa resultaten, d.v.s. antalet förekomster av olika översättningsstrategier som kategoriserats enligt Ingos huvudmodeller, presenteras i form av tabeller i kapitel 4.3. På så vis skapas en översiktsbild av vilka översättningsstrategier av dessa som tenderar att förekomma mest frekvent. Som verktyg i den kvalitativa jämförelseprocessen tillämpas även här tre av Ingos fyra huvudmodeller för översättning av idiomatiska uttryck: (huvudmodell 4, ”Normaluttryck översätts med ett idiom”, appliceras inte i denna undersökning eftersom urvalet i datainsamlingen uteslutande består av idiomatiska uttryck)17 ”Huvudmodell 1: Idiomet översätts med ett idiom” ”Huvudmodell 2: Idiomet översätts ordagrant” ”Huvudmodell 3: Idiomet översätts med ett förklarande normaluttryck” Översättningsmodellerna beskrivs mer ingående i kapitel 2.4, och inkluderar även praktiska exempel. I analysdelen (se kapitel 4) diskuteras översättningsproblematiken utifrån kulturella skillnader, samt hur pragmatik och kontext kan tänkas påverka idiomens översättning. För att identifiera idiom i källtexten används: 1) Rune Ingos definition av idiom (se definition 1, kapitel 2,5)18 2) Kodansha’s Dictionary of Basic Japanese Idioms (se definition 2, kapitel 2,5)19 3) Nationalencyklopedins definition av idiom (se definition 3, kapitel 2,5)20 4) Weblio (nätbaserat japansk-engelskt uppslagsverk)21 Att översättningarna är på svenska är relevant för studiens reliabilitet och validitet, då pragmatisk språkbehärskning och intuition är avgörande för att kunna genomföra denna form av analys. Kodanshas lexikon över allmänna idiom används som en mall för att kunna konstatera vad för slags uttryck som betraktas som idiom enligt japanska konventioner. Uppslagsverken fungerar även som praktiska hjälpmedel för att söka upp betydelsen av idiomatiska uttryck som förekommer i skönlitteraturen som undersöks. Givetvis kan det förekomma idiom som används i talspråk, men ännu inte blivit införda skriftligen som vedertagna idiom. Utöver detta är det även möjligt att författarna i fråga har myntat egna idiosynkratiska uttryck som uppfyller kraven för att definieras som idiom, men däremot inte har en etablerad betydelse i samhället de myntades i. Vid sådana fall åberopas definitionerna 16 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 144. Ibid, s. 144. 18 Ibid, s. 141. 19 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, Tokyo: Kodansha International Ltd, 2002 (japansk-engelskt lexikon över allmänna japanska idiom). 20 Dahl, Östen. Nationalencyklopedin. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/idiomatisk (hämtad 2015-04-14). 21 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, Tokyo: Kodansha International Ltd, 2002. Weblio. http://ejje.weblio.jp. 2015. 17 7 av idiom som beskrivs i kapitel 2.5 för att klassificera sådana uttryck som idiomatiska. För att vara konsekvent i mitt urval har de första 30 idiomen valts ut, från första sidan och framåt, ur vardera verk. Däribland inkluderas även flera exempel av samma idiom som förekommer på olika platser i romanerna, för att de ska kunna jämföras ur ett kontextuellt perspektiv. 2.2 Material Primärdatat består av följande fyra romaner: 1Q84/jp av Murakami Haruki, Auto av Kirino Natsuo, samt de svenska översättningarna: 1Q84/sv av Vibeke Emond, och Auto/Fri av Lars Vargö. De ovanstående japanska romanerna har valts ut som primärdata på grund av att de är skrivna av samtida författare, och uppskattningsvis innehåller idiom som existerar i modernt språkbruk. Detta är en viktig förutsättning för att översättningen inte ska ha inneburit efterforskning eller kännedom om en svunnen tid, utan språkbruket ska ligga så nära till hands i tiden som möjligt. På så vis ligger fokus mer på kulturskillnader i samtiden, snarare än en översättning som visar på skillnader mellan två skilda tidsperioder inom samma kultursfär. De fiktiva berättelsernas huvudkaraktärer är uppväxta i en japansk kulturmiljö, och använder sig av ett modernt språkbruk i ett alternativt Tokyo. Detta är relevant för sannolikheten av att de idiomatiska uttryck som förekommer i romanerna, också förekommer i den japanska som talas i verkligheten (vilket underlättar identifieringen av idiomen). Romanernas handlingar i sig är av mindre vikt för undersökningens ändamål, men påverkar analysen indirekt på grund av innehållets kontextuella inverkan på idiomöversättningarna. 1Q84/jp Denna romantrilogi skrevs åren 2009-2010 av den internationellt erkända författaren Murakami Haruki (född 1949).22 I analysen undersöks enbart data från bok 1, eftersom den bidrar med tillräckligt många exempel som är intressanta för att erhålla svar på mina forskningsfrågor. Något som är typiskt för Murakamis berättarstil, är känslan av att gränsen mellan vardag och drömvärld suddas ut eller vävs samman på ett subtilt sätt genom huvudkaraktärernas tanke- och levnadsmönster. Ibland förklaras inte vad som är verklighet och vad som är fantasi, utan detta lämnas till läsarens fria tolkning. 1Q84/jp präglas också av denna karakteristiska berättarstil. Handlingen utspelar sig i Tokyo under 1980-talet, och skildras genom världsperspektiven hos de två huvudkaraktärerna: Tengo och Aomame. Tengo är en manlig matematiklärare med författardrömmar som tar sig an sin förläggares kontroversiella uppdrag att redigera en mystisk ung flickas novellbidrag – för att hjälpa henne vinna en litteraturpristävling. Aomame är en kvinna som arbetar med att lära ut självförsvar på en träningslokal. På sin fritid tar hon lagen i egna händer, och åtar sig uppdrag att mörda män som förgripit sig på kvinnor, vilket hon anser rättfärdiga hennes handlingar. Namnet på trilogin anspelar delvis på George Orwells dystopiska roman 1984 genom att en sekt med frihetsinskränkande livsåskådning uppträder i berättelsen,23 samt delvis på Aomames problematiska livssituation. Hon brottas nämligen med sin verklighetsuppfattning, och beslutar sig för att kalla det aktuella året 1984 för 1Q84 istället, med avsikten att skapa rim och reson i den verklighet som hon anser sig existera i. I romanen framgår det att Q står för question mark; bokstaven ”Q” på japanska uttalas dessutom på samma sätt som siffran 9 uttalas.24 22 Moen, Ann. Nationalencyklopedin. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/haruki-murakami (hämtad 2015-04-24). 23 Lotass, Lotta. Nationalencyklopedin. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/1984 (hämtad 2015-04-24). 24 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 168. 8 Auto Denna roman gavs ut 1997, under det manliga författarnamnet och pseudonymen Kirino Natsuo. Romanen är egentligen skriven av en kvinna, vars riktiga namn är Hashioka Mariko (född 1951). I japan är hon känd som en okonventionell thriller/deckarförfattare. Flera av hennes verk har vunnit litterära priser i hemlandet, och filmatiserats.25 Auto är heller inget undantag för Kirinos okonventionella och provocerande romaner. Den beskriver fyra kvinnors slentrianmässiga vardag och arbete på en matfabrik som distribuerar färdigpackade lunchlådor i utkanten av Tokyo. Det makabra i berättelsen inleds med att tvåbarnsmamman Yayoi stryper sin spelmissbrukande och våldsbenägna man efter han kommer hem sent en kväll, och erkänner att han spelat bort hela deras gemensamma sparkassa. Yayois tre kollegor och närmsta vänner på jobbet går med på att hjälpa henne med att stycka mannens kropp och göra sig av med den. Kroppsdelarna upptäcks dock av polisen, som jobbar på att utreda fallet. Kvinnornas hemlighet visar sig också ha läckt ut till en person som har kontakt med Yakuza, och till en aggressiv nattklubbsägare vars liv har fått ödesdigra konsekvenser på grund av kvinnornas odåd. 26 1Q84/sv Den svenska översättningen av 1Q84 gavs ut 2011 och är gjord av Vibeke Emond (född 1956). Emond är yrkesverksam översättare och har erfarenhet som universitetslärare. Hon har även översatt tidigare verk av Murakami: Underground (2005) och Sputnik-älskling (2008). Utöver moderna japanska romaner har Emond dessutom översatt klassisk japansk skönlitteratur såsom Dagbok av Murasaki Shikibu, som skrevs i början av 1000-talet e.v.t.. Hon har tilläggsvis översatt verk av både franska och italienska författare, till exempel Marcel Proust, Luigi Pirandello och Italo Svevo. Auto/Fri Den svenska översättningen av Auto gavs ut 2007, och är gjord av Lars Vargö (född 1947). Han avlade sin doktorsexamen i japanologi 1982 vid Stockholms universitet, och har arbetat med översättning av både japansk prosa och lyrik, i synnerhet det senare. Han har gett ut ett flertal diktsamlingar med tolkningar av japansk lyrik, bland andra: Månen i brunnens botten (1995) och Den höstande göken (2012). Vargö arbetade även som Sveriges ambassadör i Tokyo åren 2011-2014. 2.3 Begränsningar I början av undersökningen hade jag för avsikt att inkludera all insamlad data i min analys, d.v.s. de idiomatiska uttryck som jag identifierat i både Auto och 1Q84/jp från pärm till pärm. Det visade sig dock att förekomsterna av idiom var så omfattande (ibland fler på en och samma sida) att ett urval från ca 100 sidor ur varje roman var mer än tillräckligt för att erhålla en substantiell grund för analysen. I enlighet med detta, och den tid som ställts till mitt förfogande, kommer analysen att inkludera översättningar av de idiomatiska uttryck som valts ut från sidorna 7-91 ur Auto, respektive 11-133 ur 1Q84/jp. Utöver dessa analyseras ett fåtal idiom som förekommer längre fram i romanerna, med ändamålet att utöka underlaget för jämförelseprocessen mellan Emonds och Vargös idiomöversättningsstrategier (se kapitel 4.4). 25 26 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), 2007. Yakuza är namnet på den japanska maffian. 9 2.4 Översättningsmodeller Huvudmodell 1 (Idiomet översätts med ett idiom) förutsätter att ett idiom som uttrycker en given situation, företeelse eller fenomen i källspråket också kan uttryckas på samma eller ett snarlikt vis (åtminstone pragmatiskt sett) i målspråkets kulturmiljö.27 Ordvalen behöver med andra ord inte överensstämma med originaluttryckets; det är snarare viktigast att samma slags budskap/scenario eller känsla förmedlas till mottagaren via målspråkets motsvarande idiom. Ett idiom som översatts med ett liknande idiom illustreras nedan: 1.a) ”見かけにだまされないように”28 mikake ni damasarenai yō ni 1.b) bli inte lurad av utseendet (ordagrann översättning) 1.c) ”Låt inte skenet bedra”29 (Emonds översättning) Huvudmodell 2 (Idiomet översätts ordagrant) kan bli problematisk när käll- och målspråkets kulturmiljöer är vitt skilda från varandra i både bildspråk och omvärldskunskap. Det kan möjligen fungera med en ordagrann översättning om en inflikande förklaring tilläggs, exempelvis ett adverb, för att förtydliga det pragmatiska innehållet för mottagaren. Till exempel: han hytte argt med näven, där argt är ett förklarande tillägg i idiomet.30 Direktöversättningen ”Det fastnar på varken ätpinnar eller käppar” (se exempel 4.b i kapitel 2.5) exemplifierar en ordagrann idiomöversättning där budskapet blir obegripligt för mottagaren. Översättarens kännedom om både mål- och källspråkets kultursfärer är med andra ord a och o för att på ett lyckat sätt förmedla ett budskap mellan två olika språk. Ibland kan dock en ordagrann översättning av ett idiom vara att föredra, eftersom läsaren därmed kommer närmre inpå kärnan av den inhemska kulturens unika bildspråk och världsuppfattning. En ordagrann översättning (även om det må innebära en viss ansträngning för mottagaren) kan på det viset hävdas vara en viktig översättningsstrategi som bidrar med en positiv inverkan på läsvärdet. Översättaren behöver dock tillämpa detta med viss försiktighet, så att inte alltför betydande information faller bort i översättningen. Nedan följer två exempel på en fungerande ordagrann idiomöversättning: 2.a) ”出る杭は打たれる”31 deru kui wa utareru 2.b) ”den påle som sticker ut slås in”32 (ordagrann översättning, av Emond) 2.c) ”傷口を舐めあったり33 kizuguchi o name attari 2.d) ”slickar varandras sår”34 (ordagrann översättning, av Emond) (Se kapitel 4.2 exempel 28, och kapitel 4.1 exempel 14 för analysen av dessa idiomöversättningar) Huvudmodell 3 (Idiomet översätts med ett förklarande normaluttryck) kan hävdas vara mest applicerbar när det ursprungliga idiomets betydelse varken pragmatiskt eller ordagrant kan översättas med ett idiom som beskriver samma företeelse för måltextens mottagare. Då är det lämpligt att översätta idiomet med ett förklarande normaluttryck för att det ska kunna tjäna sitt betydelsebärande syfte. Det råder dock olika uppfattningar om hur restriktiva, eller frikostiga översättare bör vara med denna översättningsstrategi. Ingo vidhåller exempelvis att denna 27 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 144. Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 11 (kapitelnamnet). 29 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 9 (kapitelnamnet). 30 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 144. 31 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 69 (rad 1). 32 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 16 (rad 11). 33 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 62 (rad 12). 34 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 43 (rad 26). 28 10 lösning ”under inga omständigheter får bli en standardlösning”, eftersom originaltexten riskerar att bli uttryckslös, och författarens stilgrepp suddas ut i processen.35 Han menar att översättaren främst bör sträva efter att bibehålla idiomets form i översättningen (istället för att rekonstruera det med ett förklarande normaluttryck), men tillägger att tillämpningen av modell 3 kan vara fördelaktig i och med att originaltextens information förmedlas på ett klanderfritt sätt såväl semantiskt som formmässigt. Översättaren behöver dock inte följa några av dessa ovanstående riktlinjer, utan kan sägas vara en medskapare av verket som ska översättas. Med andra ord har översättaren relativt fria händer inför den problemlösning som idiomöversättning ofta inbegriper. Frågan är: hur brukar denna översättningsproblematik lösas i praktiken? Är vissa strategier vanligare än andra? Detta diskuteras mer ingående i kapitel 4. Nedan illustreras ett exempel på ett idiom som översatts med ett förklarande normaluttryck: 3.a)”手の打ちようもない”36 3.b) finns inte heller något sätt att slå handen 3.c) ”finns ju inget att göra åt det”37 te no uchiyō mo nai (ordagrann översättning) (Emonds översättning) Fler exempel på hur idiomet (i exempel 3.a) praktiskt kan användas i en vardaglig kontext hittas i Kodansha’s Dictionary of Basic Japanese Idioms.38 2.5 Begrepp Vad kännetecknar ett idiom? De välanvända svenska uttrycken ”nu brinner det i knutarna”, ”hon/han har huvudet på skaft”, eller ”de är lika som bär”, är några exempel på uttryck vilka betecknas som idiomatiska. Definitionen av idiomatiska uttryck beskrivs i detalj nedan (se kapitel 2.1 för de källor och metoder som använts för att identifiera idiomatiska uttryck i 1Q84/jp och Auto). Definition 1. Ingo definierar idiom som ”Fraser och uttryck, vilkas betydelse det inte alltid är möjligt att sluta sig till på basen av de enskilda ord som ingår i uttrycket.”39 Definition 2. Garrison m.fl. definierar idiom som ”A speech form or an expression of a given language that is peculiar to itself grammatically or cannot be understood from the individual meanings of its elements, as in keep tabs on.”40 Definition 3. Nationalencyklopedin definierar idiom som ”Ett idiomatiskt uttryck är ett fast uttryckssätt, i synnerhet ett sådant vars betydelse inte kan härledas ur betydelsen hos delarna, som ligga någon i fatet.”41 Ovanstående citat förtydligar på ett nyanserat sätt vad som kännetecknar ett idiom. Exempelvis menar Garrison, m.fl. (definition 2.), att läsaren förstår innebörden av de individuella orden, men inte nödvändigtvis budskapet i helhet, eftersom meningen i sig är obegriplig.42 Ta det 35 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 145. Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 21 (rad 13). 37 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 16 (rad 1). 38 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 566. 39 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 141. 40 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 6. 41 Dahl, Östen. Nationalencyklopedin. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/idiomatisk (hämtad 2015-04-14). 42 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 6. 36 11 japanska idiomet: 気の毒 (ki no doku) som exempel.43 Ki = sinne/sinnelag, no = partikel som indikerar genitiv, doku = gift. På svenska skulle uttrycket ordagrant kunna översättas till: sinnelagets gift. Den avsiktliga betydelsen med uttrycket är emellertid: vad tråkigt att höra/så beklagligt. Orden är förståeliga, men tillsammans betyder de ingenting särskilt, såvida läsaren inte känner till idiomet och dess avsiktliga betydelse. Samma förklaring gäller alltså för idiomet ”keep tabs on” i slutet av definition 2, liksom ”ligga någon i fatet” i slutet av definition 3. Utan tidigare kännedom om det aktuella idiomet, kan det exocentriska budskapet vara obegripligt även för modersmålstalare. Detta är ett gemensamt särdrag för idiomatiska uttryck, som därutöver ofta är starkt färgade av kulturella konventioner och samhälleliga normer eller fenomen. På grund av att idiomen är så komplexa, måste översättaren ta hänsyn till ett flertal faktorer innan den slutgiltiga översättningen kan ske. Det idiomatiska uttrycket kan sägas behöva passera olika filter innan översättningen blir fullbordad. Ett utav dessa filter, som är särskilt relevant inom översättningsstrategierna för idiom, är pragmatik. Pragmatik inbegriper hur information, känslor och åsikter förmedlas via språklig kommunikation från en sändare till en mottagare. Kommunikationsformer är i hög grad influerade av kulturen som språket delvis har formats av. Här spelar ”levnadssätt, religion- och moraluppfattning […] humor” bland annat, en stor roll för hur information förmedlas i ett språk.44 Dessa kringliggande situationer behöver översättaren ha i åtanke i översättningsarbetet, så att viktig information inte utelämnas för de nya mottagarna. Det implicita i texten kan ibland behöva expliceras (med exempelvis en inflikande förklaring) för att mottagarna till fullo ska bli införstådda med betydelsen. Idiomet nedan illustrerar tydligt hur kulturell bakgrund och levnadssätt har påverkat dess uppbyggnad, vilket gör att idiomet nästan enbart är begripligt för individer inom samma kulturmiljö: 4.a) 箸にも棒にもかからない45 hashi ni mo bō ni mo kakaranai 4.b) Det fastnar varken på ätpinnar eller käppar (ordagrann översättning) Den avsiktliga, d.v.s. den pragmatiska betydelsen av detta idiom är att uttrycka att en situation eller person är hopplös/oförbätterlig, eller lönlös att försöka göra någonting åt. Idiomet förutsätter att läsaren känner till vad hashi (ätpinnar) är och hur dessa används i praktiken och i språkbruk, för att de överhuvudtaget ska kunna tillskrivas någon rimlig betydelse i sammanhanget. Detta kulturbundna uttryck skulle således inte tjäna sitt syfte om det direktöversattes till svenska – på grund av att företeelsen är obekant i svenskspråkig kulturmiljö. För idiomet lämpar sig därför modell 3 eller modell 1 (se kapitel 2.1). I 1Q84/sv har översättningsproblematiken i ovanstående idiom lösts på samma vis, nämligen genom att översättas med ett förklarande normaluttryck: ”fullständigt usla”46 (som här refereras till inskickade manuskript i en novelltävling). Jag kommer att diskutera tillämpningarna av översättningsstrategier för idiom i detalj senare i analysdelen. Pragmatiska aspekter har alltså en betydande inverkan på omarbetningsprocessen av ett idiom när det översätts från käll- till målspråk, då innehållet måste anpassas till en publik från en (i detta fall väldigt) annorlunda kultur. Ingo understryker att texterna, d.v.s. idiomen, måste fungera utan problem i den språk- och kulturmiljö till vilken de översätts, baserat på de 43 Ibid, s. 264. Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 126. 45 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 43 (rad 10). 46 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 30 (rad 24). 44 12 kommunikationsformer som gäller för målspråkets läsare47. Han tillägger sammanfattningsvis att ”språken är ju inte varandras spegelbilder, lika litet är samhällena och kulturerna det”.48 En annan aspekt som är relevant för att undersöka översättningen av idiomatiska uttryck är den semantiska. Semantik är nära besläktat med pragmatik, och är vetenskapen om de språkliga ordens ordagranna betydelse och innebörd.49 Pragmatik däremot innebär den avsiktliga eller verkliga betydelsen av ett ord eller uttryck som präglas av kontext och sammanhang, och kan beskrivas som: det sagda i det osagda, eller något som måste förstås genom att det ”utläses mellan raderna”.50 3 Tidigare forskning och relevant översättningsterminologi En annan forskare vars översättningsteorier måste nämnas i sammanhanget är Eugene Nida, som i början av 1960-talet via boken Toward a Science of Translating inkorporerar de lingvistiska begreppen semantik och pragmatik som centrala verktyg i översättningvetenskapen.51 Fram till dess hade ord ansetts förmedla en fast betydelse, som därmed begränsades till en relativt restriktiv och systematisk översättning. Detta förhållningssätt kom att luckras upp när Nida (delvis med terminologi som han lånat från Noam Chomskys generative-transformational model) förändrade synsättet på hur betydelsen av ett ord bör definieras.52 Nida menade nämligen att ”ordet erhåller sin betydelse genom dess kontext, och kan orsaka olika responser beroende på kultur”53 Efter att denna teoretiska grund lades, går det att påstå att översättningsvetenskapen tog ett steg framåt i att bli en tvärvetenskap, i vilken lingvistik blev en fundamental byggsten. Men varför anser Nida att den kringliggande kontexten är så betydande för översättningsarbetet? För att förtydliga detta låter han det engelska ordet ”spirit” figurera som exempel. Spirit kan nämligen betyda alltifrån ”demon, ängel, gud, spöke, livsuppfattning och alkohol”, beroende på vilken kontext ordet står i.54 En sådan kontext kan enkelt skapas genom att tillägga ett adjektiv som attribut, som till exempel evil spirit. I detta fall skulle förmodligen alla individer som är bekanta med den engelsktalande kultursfären associera till en ond ande, och inte ond alkohol. I denna bemärkelse är alltså kontext, semantik och pragmatik relevanta för att åstadkomma en adekvat översättning. Detta gäller i hög grad idiomöversättningar, eftersom idiom tenderar att vara kulturbundna, eller anspelar på inhemska associationsmönster. Nida tar även hänsyn till konnotation (vilket påverkar mottagarens respons) i sin översättningsteori; en term som kortfattat betyder ”associationer som är kopplade till ett ord”, som dessutom ofta är känsloladdade.55 Konnotationsvärdet av ett ord kan skilja sig avsevärt beroende på i vilken kulturmiljö som ordet används i, vilket i sin tur bottnar i språktypiska associationsbanor som tillhör pragmatik eller ”language in use”.56 Nida menar att ovanstående faktorer är viktiga att ha i åtanke vid översättningen av kulturellt komplexa idiom, eftersom den avsiktliga/verkliga 47 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 126. Ibid. 49 Dahl, Östen. Nationalencyklopedin. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/semantik (hämtad 2015-04-17). 50 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 123. Ibid, s. 145. 51 Munday, Jeremy, Introducing translation studies: theories and applications. 3 uppl. London: Routledge, 2012, s. 64. 52 Ibid, s. 61-64. 53 Ibid, s. 64. 54 Ibid, s. 66. 55 Ibid. Prawitz, Dag. Nationalencyklopedin. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konnotation (hämtad 2015-05-18). 56 Munday, Jeremy, Introducing translation studies: theories and applications, s. 66. 48 13 betydelsen av idiomet ”härrör ur en summa av de individuella elementen däri”.57 Vidare uttrycker han att syftet med denna form av semantiska analys, är att tillrättalägga tvetydigheter, samt jämföra och identifiera kulturella skillnader – speciellt för dem som arbetar med vitt skilda språk.58 I uppsatsen ”Principles of Correspondance” introducerar Nida bland annat begreppet ”semantic correspondence”, d.v.s. semantisk motsvarighet, som delvis omfattar de kontext- och kulturrelaterade översättningsaspekterna som diskuterats ovan i detta kapitel.59 Här hävdar han inledningsvis att en absolut översättningsmotsvarighet mellan två språk inte kan påstås existera – eftersom språken är olika både vad gäller innebörden av motsvarande symboler, samt sättet som dessa symboler ordnas på i fraser och meningar.60 För att lokalisera skillnader i översättningar (i detta fall främst ur semantisk bemärkelse) lägger Nida fram följande tre faktorer som översättaren bör förhålla sig till:61 (1) ”The nature of the message” (2) ”The purpose or purposes of the author and, by proxy, of the translator” (3) ”the type of audience” Dessa tre faktorer kommer inte att ha någon central roll i min analys, men illustreras här för att visa att det finns fler pragmatiskt/semantiskt orienterade översättningsstrategier som är aktuella inom modern översättningsvetenskap. Ingo nämner att hans översättningsteori, i synnerhet den med utgångspunkt i semantik och pragmatik, bygger på ”en kombination av betraktelsesätt kända från både tidigare och modern vetenskaplig forskning”.62 Det förefaller uppenbart att Ingo har influerats av exempelvis Nida, vad gäller användningen av pragmatiska och semantiska aspekter för att lösa översättningsproblematik som uppstår mellan språk från skilda kulturmiljöer. Anledningen till att jag valde att tillämpa just Ingos översättningsstrategi som utgångspunkt, beror på att den är skräddarsydd för att på ett mycket konkret och effektivt sätt hantera idiomöversättning. 57 Ibid. Ibid. 59 Venuti, Lawrence, The Translation Studies Reader [elektronisk resurs], London: Routledge, 2012, s. 126-127. 60 Ibid, s. 126. 61 Munday, Jeremy, Introducing translation studies: theories and applications, s. 66. 62 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, s. 7. 58 14 4 Resultat och analys I detta kapitel presenteras ett urval av de idiomatiska uttryck som jag har identifierat i 1Q84/jp och Auto, samt de svenska översättningarna av dessa. Varje exempel inleds med det japanska idiomet, som åtföljs av översättarens lösning. Därefter beskrivs den ordagranna/semantiska betydelsen av idiomet, samt den verkliga betydelsen (med verklig menas den pragmatiska eller exocentriska betydelsen av idiomet). Idiomöversättningen kategoriseras sedan baserat på Ingos huvudmodeller (se kapitel 2.1) för att bedöma vilken översättningsstrategi som tillämpats. Exemplet avslutas därefter med en sammanfattande kommentar där lösningen av översättningsproblematiken förklaras eller diskuteras; huvudsakligen med hänsyn till kontext, pragmatik och semantik. 4.1 Idiomöversättningar i 1Q84/sv 1. ”前後左右”63 – zengosayū Översattning: ”olika (händelser)”64 Ordagrann betydelse: fram, bak, höger, vänster Verklig betydelse: åt alla håll, på alla möjliga sätt65 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. Att idiomet har översatts med ett förklarande normaluttryck i detta fall kan förslagsvis bero på att det är svårt att hitta ett svenskt idiom med en motsvarande betydelse i den givna kontexten. 2. ”お気の毒”66 – o-ki no doku Översättning: ”jag är ledsen”67 Ordagrann betydelse: sinnets/sinnelagets gift Verklig betydelse: vad tråkigt att höra, olyckligt, beklagligt68 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. Detta idiom är unikt för den japanska språkkulturen, vilket förmodligen innebär att den exocentriska betydelsen är oklar för målspråkets mottagare. Ett förklarande uttryck kan således fungera som en praktisk lösning. 63 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 13 (rad 4). Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 10 (rad 17). 65 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/前後左右 (hämtad 2015-05-01). 66 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 20 (rad 6). 67 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 15 (rad 3). 68 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 264 (気の毒). 64 15 3. ”手の打ちようもない”69 – te no uchiyō mo nai Översättning: ”det finns ju inget att göra åt det”70 Ordagrann betydelse: det finns heller inget sätt att slå handen Verklig betydelse: det finns inget att göra, det kan inte hjälpas71 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren (se kapitel 2.4 exempel 3a). 4. ”目を細めた”72 – me o hosometa Översättning: ”kisade[…]med ögonen”73 Ordagrann betydelse: kisade med ögonen, knep ihop ögonen Verklig betydelse: le med ögonen, granska74 Översatt ordagrant Se kapitel 4.4 exempel 1.a - f för en ingående analys av detta idiom. 5. ”贅肉”75 – zeiniku Översättning: ”överflödigt fett”76 Ordagrann betydelse: lyxkött, extravagant/lyxigt kött Verklig betydelse: överflödigt fett77 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 6. ”肝を潰した”78 – kimo o tsubushita Översättning: ”fullständigt förbluffad”79 Ordagrann betydelse: mosade sin lever Verklig betydelse: bli vettskrämd, alldeles tagen80 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 69 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 21 (rad 13). Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 16 (rad 1). 71 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 566 (手を打つ). 72 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 22 (rad 4). 73 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 16 (rad 11). 74 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 385 (目を細める). 75 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 29 (rad 4). Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://www.weblio.jp/content/目を細める (hämtad 2015-05-15). 76 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 20 (rad 24). 77 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/贅肉 (hämtad 2015-05-01). 78 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 30 (rad 16). 79 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 21 (rad 28). 80 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 316 (肝をつぶす). 70 16 Översättningsproblematiken har lösts genom att idiomets exocentriska betydelse här har förmedlats med ett förklarande uttryck. Idiomet ”tappa hakan” skulle exempelvis inte fungera här, då det handlar om att en person skulle bli skrämd snarare än förvånad i denna kontext. 7. ”お気の毒”81 – o-ki no doku översättning: ”tyvärr”82 ordagrann betydelse: sinnets/sinnelagets gift verklig betydelse: vad tråkigt att höra, olyckligt, beklagligt Översatt med ett förklarande normaluttryck Uttrycket har tidigare översatts till ”jag är ledsen” i exempel 2. I detta fall fungerar ”tyvärr” bättre då det står skrivet i en annan kontext: nämligen i anslutning till Aomames behov att klä av sig några klädesplagg för att de inte ska rivas sönder då hon klättrar över ett staket. Denna händelse jämförs av henne själv med en strippshow, som bilisterna blir åskådare till. ”Tyvärr”, riktas till bilisterna som inte får se något mer av denna show, då hon bara väljer att ta av sig klackskorna och kappan. Översättningen är påverkad av kontexten, och indikerar att det inte alltid fungerar att systematiskt översätta idiomatiska uttryck på samma sätt. I detta fall återspeglas exempelvis en sarkasm mot bilisterna, snarare än att känna sorg eller beklagande inför händelsen. 8. ”箸にも棒にもかからない”83 – hashi ni mo bō ni mo kakara nai Översatt: ”fullständigt usla (texter)”84 Ordagrann betydelse: Det fastnar varken på ätpinnar eller käppar Verklig betydelse: fullkomligt hopplös/värdelös85 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle bli obegriplig, då företeelsen inte är bekant svenskspråkig kulturmiljö. Det kan hävdas vara svårt att förstå även om läsaren uppmanas använda sin fantasi om översättaren valde att göra en ordagrann/främmandegörande översättning i detta fall. 9. ”胸が踊るものだ”86 – mune ga odoru mono da Översättning: ”får hjärtat att klappa i bröstet”87 Ordagrann betydelse: bröstet/hjärtat dansar Verklig betydelse: upprymd, upphetsad88 Översatt med ett idiom Betydelsen i översättningen är exocentrisk, precis som i det japanska idiomet. Det går att hävda att översättaren här helt enkelt har skapat ett eget idiom. Konnotationerna till det 81 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 29 (rad 16). Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 22 (rad 17). 83 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 43 (rad 10). 84 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 30 (rad 24). 85 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/箸にも棒にもかからない (hämtad 2015-05-01). 86 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 46 (rad 5). 87 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 32 (rad 18). 88 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/胸が踊る (hämtad 2015-05-01). 82 17 japanska uttrycket är främst positiva, och uttrycker välbehag eller förväntan. Det svenska uttrycket innehåller dock neutralare konnotationer som beroende på kontext även kan relateras till nervositet eller ibland stress. I detta fall är det dock tydligt att idiomet uttrycker en positiv upphetsning, vilket framgår av kontexten (se kapitel 4.4 exempel 5.a och 5.b för en ingående analys av detta idiom). 10. ”気の毒”89 – ki no doku Översättning: ”Jag är ledsen”90 Ordagrann betydelse: sinnets/sinnelagets gift Verklig betydelse: vad tråkigt att höra, olyckligt, beklagligt Översatt med ett förklarande normaluttryck Denna gång används ”jag är ledsen” istället för ”tyvärr” som i exempel 7. Detta antyder att berättelsens kontext kan vara en bidragande faktor till hur vedertagna idiom som detta översätts. I denna kontext finns det nämligen ingen påtaglig sarkasm eller ironi, vilket kan påstås vara en anledning till att översättningarna skiljer sig från varandra. 11. ”研鑽を積んで”91 – kensan o tsunde Översättning: ”arbetar länge och väl med det”92 Ordagrann betydelse: stapla flitiga studier Verklig betydelse: hänge sig själv åt sina studier, bemästra, förkovra sig i något93 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 12. ”頭の回転は速い”94 – atama no kaiten wa hayai Översättning: ”kvicktänkt”95 Ordagrann betydelse: huvudets rotation är snabb Verklig betydelse: kvicktänkt, smart96 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning av idiomet skulle kunna missuppfattas. Att huvudet snurrar betyder någonting helt annat på svenska, exempelvis: förvirring eller galenskap. En ordagrann översättning skulle således bli felaktig, och misslyckas med att förmedla den verkliga betydelsen av idiomet till mottagaren. 89 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 46 (rad 9). Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 32 (rad 25). 91 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 46 (rad 10). 92 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 32 (rad 27). 93 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/研鑽を積む (hämtad 2015-05-01). Thesaurus 類語辞典 (ruigojiten). http://thesaurus.weblio.jp/content/研鑽を積む (hämtad 2015-05-01). 94 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 49 (rad 12). 95 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 34 (rad 23). 96 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 31 (頭の回転が速い). 90 18 13. ”恩を売る”97 (わけじゃないが) – on o uru (wake ja nai ga) Översättning: ”Det är inte som jag säger för att du ska känna tacksamhet”98 Ordagrann betydelse: sälja tacksamhetsskuld/gentjänst Verklig betydelse: att kräva någons tacksamhet, göra något för att en person ska bli försatt i tacksamhetsskuld99 Översatt med ett förklarande normaluttryck 恩 (on) är ett typiskt japanskt koncept, som skulle kunna översättas till gentjänst eller tacksamhetsskuld. Att ”sälja tacksamhetsskuld”, skulle inte ha någon självklar betydelse för svensktalande mottagare. Översättningsproblematiken har möjligen lösts med ett förklarande uttryck p.g.a. att ingen motsvarighet till ett sådant idiom finns i svenskan. 14. ”傷口を舐めあったり”100 – kizuguchi o name attari Översättning: ”slickar varandras sår”101 Ordagrann betydelse: slickar varandras sår Verklig betydelse: återhämta sig från ett nederlag. Översatt med ett idiom (som även är en direktöversättning) Detta är ett gammalt idiom som är inlånat från engelskan, som även spridits till svenskan. Idiomen motsvarar därför varandra både i ordens faktiska innebörd, samt den exocentriska betydelsen. I både svenskt och japanskt språkbruk uttrycker detta nämligen att återhämta sig från ett nederlag (se kapitel 2.4 exempel 2.c).102 Idiomöversättningen är också ordagrann. 15. ”危険な橋を渡ろうとする”103 – kiken na hashi o watarō to suru Översättning: ”ge sig in i ett riskfyllt företag”104 Ordagrann betydelse: på väg att korsa en farlig bro Verklig betydelse: göra något riskabelt, utsätta sig för något farligt105 Översatt med ett idiom I denna kontext beskriver det japanska idiomet en farlig byråkratisk eller moralisk situation. Detta har översättaren valt att återge med ett annorlunda idiom på svenska (som inte är vedertaget), men förmedlar samma känsla och målar upp en motsvarande situation. Översättaren har med andra ord myntat ett eget idiom för att lösa översättningsproblematiken i detta fall. 97 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 52 (rad 16). Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 37 (rad 2). 99 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/恩を売る (hämtad 2015-05-01). 100 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 62 (rad 12). 101 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 43 (rad 26). 102 Oxford Dictionaries. http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/lick-one's-wounds (hämtad 2015-05-03). 103 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 63 (rad 2). 104 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 43 (rad 32). 105 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/危ない橋を渡る (hämtad 2015-05-01). 98 19 16. ”つじつまを合わせる”106 tsujitsuma o awaseru Översättning: ”vara följdriktig”107 Ordagrann betydelse: sammansätta konsekvens/sammanhang Verklig betydelse: få ens berättelse att verka rimlig/sannolik108 Översatt med ett förklarande normaluttryck En direktöversättning skulle bli svårförståelig för målspråkets mottagare, och det är svårt att finna ett idiom med motsvarande betydelse på svenska. Ett förklarande normaluttryck blir således ett praktiskt sätt att lösa idiomöversättningen. 17. ”(全員の) 命取りになる”109 – (zen’in no) inochi-dori ni naru Översättning: ”bli ödesdigert (för allihop)”110 Ordagrann betydelse: mista livet/ livet tas Verklig betydelse: innebära slutet för någon, bli dödligt, ruinera någon111 Översatt med ett förklarande normaluttryck I denna kontext handlar det dock inte om en dödlig utgång för någon, vilket kanske är varför översättaren istället har valt ordet “ödesdigert” som också kan betyda katastrofalt, för att understryka detta. 18. ”四方八方”112 – shihōhappō Översättning: ”åt alla håll”113 Ordagrann betydelse: fyra håll, åtta håll Verklig betydelse: i alla riktningar/håll114 översatt med ett förklarande normaluttryck En direktöversättning: ”fyra håll, åtta håll” skulle vara obegriplig, eftersom den exocentriska kopplingen till väderstreck inte är självklar för svensktalande mottagare. Det japanska uttrycket refererar nämligen till de riktningar som tillsammans betecknar åtta olika väderstreck. 106 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 66 (rad 9). Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 46 (rad 4). 108 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/つじつまを合わせる (hämtad 2015-05-01). 109 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 66 (rad 11). 110 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 46 (rad 7). 111 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/命取りになる (hämtad 2015-05-01). 112 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 74 (rad 16). 113 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 51 (rad 12). 114 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 503 (四方八方). 107 20 19. ”案の定”115 – an no jō Översättning: ”som väntat”116 Ordagrann betydelse: idéns säkerhet Verklig betydelse: som väntat, precis så117 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren (se kapitel 4.4 exempel 2.a - d för en ingående analys av detta idiom). 20. ”痛痒を感じない”118 – tsūyō o kanji nai Översättning: ”det bekom honom inte ett dugg”119 Ordagrann betydelse: känner varken kliande eller smärta Verklig betydelse: känner inte av effekten av något, oberörd av120 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren (se kapitel 4.4 exempel 3.a och 3.b för en ingående analys av detta idiom). 21. ”腹を立てる”121 – hara o tateru Översättning: ”blev han arg”122 Ordagrann betydelse: resa magen Verklig betydelse: bli arg123 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren (se kapitel 4.4 exempel 4.a - f för en ingående analys av detta idiom). 22. ”水泡に帰して”124 – suihō ni ki shite Översättning: ”(göra alla ansträngningar) förgäves”125 Ordagrann betydelse: återgå till skum/bubbla Verklig betydelse: bli till ingenting126 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 115 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 79 (rad 11). Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 54 (rad 15). 117 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/案の定 (hämtad 2015-05-02). 118 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 86 (rad 4). 119 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 58 (rad 25). 120 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/痛痒を感じない (hämtad 2015-05-02). 121 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 86 (rad 7). 122 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 58 (rad 30). 123 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 96 (腹をたてる). 124 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 89 (rad 14). 125 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 60 (rad 30). 126 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/水泡に帰す (hämtad 2015-05-02). 116 21 För att förmedla idiomets exocentriska betydelse har översättningsproblemet här lösts med en förklarande översättning. 23. ”一巻の終わり”127 – ikkan no owari Översättning: ”skulle det vara ute med henne”128 Ordagrann betydelse: slutet av en bok, ett band eller en del Verklig betydelse: vara slutet, döden129 Översatt med ett idiom En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. Här har idiomet översatts med ett idiom, som motsvarar originaluttryckets verkliga betydelse. Detta kan bero på att översättaren hittade ett passande svenskt idiom vars betydelse motsvarade originalidiomets betydelse i denna kontext. 24 ”腹は決まっている”130 – hara wa kimatte iru Översättning: ”Jag har bestämt mig”131 Ordagrann betydelse: magen är bestämd Verklig betydelse: bestämma/besluta sig för något132 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 25. ”一蓮托生”133 – ichirentakushō Översättning: ”vi delar samma öde”134 Ordagrann betydelse: på en och samma lotus, anförtro ditt liv (åt andra medmänniskor)135 Verklig betydelse: vara i samma båt, möta samma öde Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren, vilket i detta fall kan sägas bero på att idiomet förutsätter kunskap om japansk kulturhistoria. Idiomet är kulturbundet i och med att det finns en religiös koppling till buddhismen. Lotusblomman är en referens till det buddhistiska himmelriket, i vilket människor föds. 127 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 93 (rad 3). Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 63 (rad 1). 129 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/一巻の終わり (hämtad 2015-05-02). 130 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 102 (rad 2). 131 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 69 (rad 10). 132 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 97 (腹が決まる). 133 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 102 (rad 3). 134 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 69 (rad 11). 135 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 126 (一蓮托生). 128 22 26. ”目を留める”136 – me o tomeru Översättning: ”fastnat för (det verket)”137 Ordagrann betydelse: stanna sina ögon på Verklig betydelse: något fångar ens uppmärksamhet, uppmärksamma något138 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. Idiomet innebär inte enbart att fästa blicken vid något/någon, utan även: fatta tycke för. 27. ”目を細めた”139 – me o hosometa Översättning: ”kisade hon med ögonen”140 Ordagrann betydelse: kisade med ögonen/knep ihop ögonen Verklig betydelse: le med ögonen, granska Översatt ordagrant Översatt på samma sätt som i exempel 4. Konsekvent översättning av detta idiom (se kapitel 4.4 exempel 1.a - f för en ingående analys av detta idiom). 28. ”心を決める”141 – kokoro o kimeru Översättning: ”fattat något beslut”142 Ordagrann betydelse: bestämma/besluta hjärtat Verklig betydelse: bestämma sig för något, besluta sig för något143 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 29 ”虫の知らせ”144 – mushi no shirase Översättning: ”illavarslande känsla”145 Ordagrann betydelse: insektens besked/meddelande Verklig betydelse: att känna på sig något, få en konstig/olustig känsla, få en föraning146 Översatt med ett förklarande normaluttryck I detta fall styr grammatiken översättningen på så vis att källspråkets idiom är en nominalfras. Att försöka forcera in ett liknande svenskt idiom som t.ex. ”(Tengo) anade ugglor i mossen”, fordrar att översättningens meningsuppbyggnad omstruktureras avsevärt. Att ”ana ugglor i mossen” motsvarar dock inte fullkomligt det japanska idiomets verkliga betydelse, då det 136 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 118 (rad 8). Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 79 (rad 17). 138 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 382 (目に留まる). 139 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 118 (rad 9). 140 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 79 (rad 18). 141 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 119 (rad 7). 142 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 80 (rad 4). 143 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/心を決める (hämtad 2015-05-02). 144 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 127 (rad 6). 145 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 84 (rad 26). 146 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 417 (虫の知らせ). 137 23 svenska uttrycket insinuerar en föraning av fara eller oråd, vilket inte nödvändigtvis det japanska idiomet gör. Att passande idiom inte används skulle också kunna vara ett medvetet val av översättaren ur en stilistisk synpunkt, då dessa kan uppfattas som föråldrade, slitna eller träiga. Här har idiomet översatts med en nominalfras som förklarar idiomets betydelse. 30. ”念頭に置いている”147 – nentō ni oite iru Översättning: ”hade i åtanke”148 Ordagrann betydelse: lägga på minnet/huvudet Verklig betydelse: lägga det på minnet, ha i åtanke149 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. Trots att uttrycket lägga någon/något på minnet, är vedertaget i svenskan (och dessutom den ordagranna översättningen av det japanska idiomet) motsvarar de inte varandra betydelsemässigt i denna kontext. Här handlar det om att Aomame söker efter en person/har någon i åtanke, vilket uttrycket lägga på minnet, inte skulle förmedla i detta fall. Det japanska uttrycket inbegriper dock även den betydelsen, men inte i denna kontext. 4.2 Idiomöversättningar i Auto/Fri 1. ”危ない目に遭っている”150 – abunai me ni atte iru Översättning: (inte översatt)151 Ordagrann betydelse: utsättas för ett farligt öga Verklig betydelse: utsättas för fara152 Inte översatt Översättaren har möjligen valt att inte översätta idiomet för att det redan framgår av kontexten att personerna i fråga utsätts för fara i situationen som beskrivs. 2. ”眉を顰める”153 – mayu o hisomeru Översättning: ”rynkade pannan”154 Ordagrann betydelse: dra ihop sina ögonbryn Verklig betydelse: (ansiktsuttrycket) uttrycker tvivel, oro eller misstänksamhet155 Översatt med ett idiom Det svenska idiomet: rynka på pannan, har samma innebörd som det japanska: dra ihop ögonbrynen. Båda betyder nämligen att en person hyser misstanke, tvivel eller oro inför något. Det är här översatt med ett liknande idiom. 147 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 133 (rad 13). Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 88 (rad 21). 149 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/念頭に置く (hämtad 2015-05-02). 150 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 9 (rad 15). 151 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 9 (rad 6-8). 152 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/危ない目に遭う(hämtad 2015-05-02). 153 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 10 (rad 9). 154 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 9 (rad 25). 155 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 376 (眉をひそめる). 148 24 3. ”心を奪われた”156 – kokoro o ubawareta Översättning: ”(hon satt) försjunken i tankar”157 Ordagrann betydelse: hennes hjärta blev stulet av något Verklig betydelse: bli fascinerad av, fängslad av158 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 4. ”眉を顰めた”159 – mayu o hisometa Översättning: ”rynkade bekymrat på ögonbrynen”160 Ordagrann betydelse: drog ihop ögonbrynen Verklig betydelse: (ansiktsuttrycket) uttrycker tvivel, oro eller misstänksamhet Översatt ordagrant Denna gång används rynkade på ögonbrynen istället för ”rynkade pannan”, som idiomet översattes till i exempel 2. Översättningen är alltså inte konsekvent, vilket den emellertid hade kunnat vara i detta fall. Detta visar att översättaren inte alltid förhåller sig till en specifik översättning för samma idiom, utan har låtit sin kreativa frihet få styra ordvalet. Dessutom läggs ordet ”bekymrat” till, för att understryka att Yoshie gör detta på grund av att hon är orolig, inte exempelvis irriterad. Den underförstådda pragmatiken i idiomet har på så vis understrukits med en inflikande förklaring (se kapitel 2.4, huvudmodell 2). 5. ”案の定”161 – an no jō Översättning: (inte översatt)162 Ordagrann betydelse: idéns säkerhet Verklig betydelse: som väntat, precis så Inte översatt Översättaren har förmodligen gjort bedömningen att idiomet är överflödigt. Detta antyder att en strategi för att utelämna information också använts. Det skulle kunna vara information som inte fyller sin funktion i att förmedla det som är relevant i texten. En sådan strategi kan dock riskera att fragment av författarens berättarstil faller bort. I detta fall är det svårt att finna en anledning till varför idiomet har uteblivit, både ur en kontextuell och pragmatisk synvinkel (se kapitel 4.4 exempel 2.a för vidare diskussion om denna idiomöversättning). 156 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 13 (rad 10). Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 12 (rad 8). 158 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/心を奪われる(hämtad 2015-05-02). 159 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 19 (rad 6). 160 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 16 (rad 19). 161 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 19 (rad 6). 162 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 16 (rad 20-23). 157 25 6. ”腹が立って”163 – hara ga tatte Översättning: ”(muttrade Masako) i protest”164 Ordagrann betydelse: magen reste sig Verklig betydelse: bli arg Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. (se kapitel 4.4 exempel 4.a - f för vidare diskussion om detta idiom). 7. ”気をきかせて”165 – ki o kikasete Översättning: ”såg till att”166 Ordagrann betydelse: effektivisera sitt sinne/sinnelag Verklig betydelse: vara omtänksam, använda sitt huvud167 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 8 ”度肝を抜かれた”168 – do-gimo o nukareta Översättning: ”som fick alla att vända sig om”169 Ordagrann betydelse: fick levern/inälvorna att dras ut Verklig betydelse: bli skrämd från vettet170 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 9. ”目元を細め”171 – memoto o hosome Översättning: ”nickade mot (för att få medhåll)”172 Ordagrann betydelse: kisade med ögonen/ knep ihop ögonen. Verklig betydelse: log med ögonen, granska Översatt med ett förklarande normaluttryck Idiomet översätts med hänsyn till den pragmatiska betydelsen: le med ögonen, som förklarar att Kuniko instämmande/bejakande kisade med ögonen för att uttrycka sin åsikt om ett tidigare påstående (se kapitel 4.4 exempel 1.a - f för vidare diskussion om detta idiom). 163 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 19 (rad 17). Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 17 (rad 1). 165 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 22 (rad 3). 166 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 18 (rad 27). 167 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 271 (気を利かす). 168 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 22 (rad 8). 169 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 19 (rad 2). 170 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/度肝を抜かれる (hämtad 2015-05-02). 171 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 24 (rad 4). 172 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 20 (rad 4). 164 26 10. ”目を輝かせた”173 – me o kagayakaseta Översättning: (inte översatt)174 Ordagrann betydelse: få sina ögon att skina/med ett sken i sina ögon Verklig betydelse: med stark nyfikenhet/förväntan175 Inte översatt Idiomet kan hävdas vara överflödigt att översätta till svenska, eftersom kōkishin (nyfikenhet) redan finns med i samma mening. Det japanska idiomet fungerar som ett förstärkande tillägg som är synonymt med betydelsen ”nyfiken”. 11. ”腹が立った”176 – hara ga tatta Översättning: “hon ilsknade till”177 Ordagrann översättning: magen reste sig Verklig betydelse: blev arg Översatt med förklarande normaluttryck Översättningen av detta idiom är inte konsekvent (jfr exempel 6). Detta kan påstås bero på översättarens fria ordval, snarare än kontext (se kapitel 4.4 exempel 4.a - f för vidare diskussion om detta idiom). . 12. ”力任せ”178 – chikara-makase Översättning: (inte översatt)179 Ordagrant: överlåta till styrkan/förlita sig på styrka Verklig betydelse: med all sin styrka180 Inte översatt Där idiomet förekommer lyder: ”Hon drog upp ringen på en ölburk (inte översatt)”.181 Denna översättning skulle dock kunna ha avslutats med exempelvis: med all sin styrka. Det är oklart varför idiomet har utelämnats. Idiomet kan nämligen inte påstås ha en betydelse, varken pragmatisk eller semantisk, som är för problematisk att förmedla från käll- till målspråk. Det är även svårt att finna en anledning till varför en utelämning av idiomet kan ha varit en praktisk lösning ur en kontextuell synvinkel. 173 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 25 (rad 4). Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 20 (rad 24-25). 175 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/目を輝かせる(hämtad 2015-05-02). Weblio 類語辞典 (ruigojiten) http://thesaurus.weblio.jp/content/目を輝かせる(hämtad 2015-05-02). 176 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 31 (rad 1). 177 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 24 (rad 19). 178 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 31 (rad 1). 179 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 24 (rad 20). 180 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/力任せ (hämtad 2015-05-02). 181 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 24 (rad 20). 174 27 13. ”尻に火のついた”182 – shiri ni hi no tsuita Översättning: ”tvungen att jobba så hårt hon kunde”183 Ordagrann betydelse: baken har fattat eld Verklig betydelse: en väldigt brådskande/trängande situation, ha/få eld i baken184 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning kan hävdas fungera i detta fall, då det finns ett svenskt idiom som lyder: ha/få eld i baken, som har samma verkliga/pragmatiska betydelse (ha/få bråttom). I detta fall står dock idiomet som attribut till 暮らし (kurashi) som betyder vardagsliv/vardag. ”En vardag där baken har fattat eld” skulle se onaturligt eller främmande ut i svenskt språkbruk. På så vis kan idiomöversättningen även påstås vara begränsad eller starkt påverkad av syntax, vilket kan vara en bidragande faktor till att idiomet översatts med ett förklarande normaluttryck. 14. ”上の空”185 – uwa no sora Översättning: (inte översatt)186 Ordagrann betydelse: högt i himlen Verklig betydelse: idiomet betyder att en person är tankspridd eller disträ187 Inte översatt I detta fall har idiomet inte översatts. Meningen är istället omformulerad på ett sätt som visar att karaktären Yamamoto Yayoi inte bidrog med mycket hjälp åt hennes kollegor: ”Och det hade ju inte varit bättre när de andra försökte hjälpa henne”. I denna översättning uttrycks det dock inte explicit att detta berodde på att hon var tankspridd, utan refererar kanske snarare till meningen innan där Kuniko återger att Yayoi har varit klumpig denna morgon. Anledningen till att idiomet har uteblivit i översättningen är oklar. 15. ”気になって”188 – ki ni natte Översättning: ”kunde aldrig riktigt slappna av”189 Ordagrann betydelse: det blir till ki (någons känsla/sinne/sinnelag) Verklig betydelse: gör en bekymrad, oroad eller obekväm, gå en på nerverna190 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 182 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 32 (rad 10). Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 25 (rad 20). 184 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 515 (尻に火がつく). 185 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 35 (rad 4-5). 186 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 27 (rad 14-15). 187 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/上の空 (hämtad 2015-05-02). 188 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 43 (rad 9). 189 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 33 (rad 9). 190 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 200 (気), 259 (気になる). 183 28 16. ”腹が立った”191 – hara ga tatta Översättning: ”(det gjorde Yoshie) lite förbaskad”192 Ordagrann betydelse: reste magen Verklig betydelse: blev arg Översatt med ett förklarande normaluttryck Översättningen av detta idiom är inte konsekvent. Detta kan hävdas bero på översättarens fria ordval snarare än kontextuell influens (jfr exempel 6 och 11). Detta idiom diskuteras i detalj i kapitel 4.4 exempel 4.a – f. 17. ”気に入らない”193 – ki ni iranai Översättning: ”uppskattade inte”194 Ordagrann betydelse: kommer inte in i ens ki (känsla/sinne/sinnelag) Verklig betydelse: gillar inte, uppskattar inte195 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 18. ”罰が当たる”196 – batsu ga ataru Översättning: ”straffbart”197 Ordagrann betydelse: straffet/vedergällningen faller Verklig betydelse: gudomlig vedergällning, få betala dyrt för198 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren (se exempel 20). 19. ”一生懸命”199 – isshōkenmei Översättning: ”kämpade på”200 Ordagrann betydelse: lägga hela sitt liv på betydelse: med all sin kraft/styrka, så mycket man förmår201 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 191 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 45 (rad 15). Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 34 (rad 27). 193 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 47 (rad 1). 194 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 35 (rad 21). 195 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 254 (気に入る). 196 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 48 (rad 2). 197 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 36 (rad 9). 198 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/罰が当たる (hämtad 2015-05-02). 199 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 49 (rad 2). 200 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 36 (rad 29). 201 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 254 (一生懸命). 192 29 20. ”罰が当たる”202 – batsu ga ataru Översättning: ”straffa sig”203 Ordagrann betydelse: Straffet/vedergällningen faller Verklig betydelse: gudomlig vedergällning, få betala dyrt för Översatt med ett förklarande normaluttryck Ordvalet är konsekvent, men översättningarna skiljer sig en aning formmässigt/grammatiskt jämfört med den i exempel 18. Här är idiomet översatt till ett reflexivt verb ”straffa sig”, istället för ett adverb ”straffbart” såsom exempel 18. Båda idiomen förekommer i liknande kontexter, i vilka karaktären Yoshie tänker för sig själv att något är straffbart/bör straffas. Dessutom har originalidiomen samma grammatiska form. De har dock översatts aningen olika i dessa fall: ”straffa sig” och ”straffbart”, vilket troligen vittnar om översättarens fria ordval i översättningen, som är skiftande trots de snarlika kontexterna och idiomens identiska form. 21. ”間隙を縫う”204 – kangeki o nū Översättning: ”lyckades hon då och då att slumra till”205 Ordagrann betydelse: sy ihop en öppning/intervall Verklig betydelse: utnyttja lediga tidsluckor/tillfällen206 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 22. ”恩に着る”207 – on ni kiru Översättning: ”du anar inte hur du räddar mig”208 Ordagrann betydelse: jag bär det på min skuld verklig betydelse: vara skyldig någon en gentjänst, vara djupt tacksam209 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 23. ”一心不乱”210 – isshinfuran Översättning: ”koncentrerat”211 Ordagrann betydelse: ett hjärta, ingen förvirring/oreda Verklig betydelse: koncentrera/fokusera sig på enbart en sak212 Översatt med ett förklarande normaluttryck 202 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 49 (rad 2). Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 36 (rad 29). 204 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 52 (rad 10). 205 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 39 (rad 5). 206 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://thesaurus.weblio.jp/content/間隙を縫うようにして (hämtad 2015-05-02). 207 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 54 (rad 6). 208 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 40 (rad 11). 209 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/恩に着る (hämtad 2015-05-02). 210 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 56 (rad 9). 211 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 41 (rad 23). 212 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/一心不乱 (hämtad 2015-05-02). 203 30 En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 24. ”頭に来る”213 – atama ni kuru Översättning: ”(hade han) svårare att komma över”214 Ordagrann betydelse: komma till huvudet Verklig betydelse: göra en arg, bli arg, tappa besinningen215 Översatt med ett förklarande normaluttryck Idiomet står i relation till meningen innan, där en person anser att det är onödigt att bli arg på obekanta människor. I meningen därefter, i vilken atama ni kuru förekommer, beskrivs (i jämförelse) ilskan/irritationen gentemot tuggummin som fastnat under skon som något betydligt ”svårare att komma över”. Kontexten kan således anses vara styrande för idiomöversättningen i detta fall. 25. ”頭にきていた”216 – atama ni kite ita Översättning: ”vissa saker var inte helt perfekta”217 Ordagrann betydelse: kom till huvudet Verklig betydelse: göra en arg, bli arg, tappa besinningen Översatt med ett förklarande normaluttryck Kontexten kan inte påstås härleda eller tvinga idiomet till att översättas särskilt annorlunda i detta fall; något som föreslår att översättaren inte nödvändigtvis tillämpar en systematisk översättningsstrategi för återkommande idiom. 26. ”念を押した”218 – nen o oshita Översättning: ”påminde (han henne)”219 Ordagrann betydelse: trycka på tanken/uppmärksamheten Verklig betydelse: påminna någon om något, uppmärksamma någon om något220 Översatt med ett förklarande normaluttryck En ordagrann översättning skulle inte förmedla idiomets verkliga betydelse till mottagaren. 213 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 59 (rad 4). Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 44 (rad 5). 215 Garrison et al, Dictionary of Basic Japanese Idioms, s. 30 (頭に来る). 216 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 61 (rad 2). 217 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 45 (rad 15). 218 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 63 (rad 1). 219 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 46 (rad 26). 220 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/念を押す (hämtad 2015-05-02). 214 31 27. ”群を抜いている”221 – gun o nuite iru Översättning: ”drog uppmärksamhet till sig”222 Ordagrann betydelse: överträffar gruppen Verklig betydelse: överglänser alla, utklassar alla, utstående223 Översatt med ett förklarande normaluttryck Översättningen i detta fall är avhängig av sin kontext, då Anna – med sin skönhet och intelligens – är personen som utav ett trettiotal andra drar mest uppmärksamhet till sig. 28. ”出る杭は打たれる”224 – deru kui wa utareru Översättning: ”den spik som sticker ut måste slås in” 225 Ordagrann översättning: den påle som sticker ut slås in Verklig betydelse: Personer som sticker ut blir motarbetade, det är bättre att hålla en låg profil.226 Översatt ordagrant (delvis, påle har bytts ut mot spik) Detta idiom har möjligen översatts ordagrant för att det återspeglar en mentalitet som kan anses typisk för japansk kultur. Mottagaren dras också på så vis djupare in i berättelsens naturliga kulturmiljö. En annan hypotes är att uttrycket fungerar utomordentligt bra på svenska, eftersom denna tankegång känns igen i jantelagen: man ska inte sticka ut och tro sig vara mer värd än andra. Tilläggsvis är det intressant att ordet påle i originalidiomet, har bytts ut mot spik i den svenska översättningen. Möjligtvis beror det på att spik klingar bättre i och med att ordet förekommer i det svenska idiomet: slå huvudet på spiken. Det kan även bero på att den litterära bilden som målas upp i mottagarens tankevärld av uttrycket ”slå in en spik”, är mer lättillgänglig eller mer självklar än den som skulle målas upp av uttrycket ”slå in en påle”. I sammanhanget kan dessutom ordvalet påle uppfattas som aningen ålderdomligt. 29. ”根も葉もない噂”227 – ne mo ha mo nai uwasa Översättning: ”rykten”228 Ordagrann betydelse: rykte/rykten utan varken rot eller löv Verklig betydelse: grundlöst/ogrundat rykte229 Översatt med ett förklarande normaluttryck (delvis) Varför hela idiomet inte har översatts är oklart. Möjligtvis för att översättaren ansåg det överflödigt i sammanhanget. Det finns dock en nyansskillnad mellan rykten, och originalidiomets betydelse ”grundlösa rykten”, som här går förlorad i den svenska översättningen. 221 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 64 (rad 9). Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 48 (rad 1). 223 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/群を抜く (hämtad 2015-05-02). 224 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 69 (rad 1). 225 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 51 (rad 10). 226 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/出る杭は打たれる (hämtad 2015-05-02). 227 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 82 (rad 8). 228 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 61 (rad 21). 229 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/根も葉もない噂 (hämtad 2015-05-02). 222 32 30. ”忍耐の糸が切れた”230 – nintai no ito ga kireta Översättning: ”Då brast det (för Yayoi)”231 Ordagrann betydelse: tålamodets tråd brast Verklig betydelse: Tålamodet tog slut, det var droppen232 Översatt med ett (förkortat) idiom I detta fall framgår det i texten att Yayoi har fått nog och är nära bristningsgränsen. Översättningen: ”då brast det” refererar implicit på att det är Yayois tålamod som brast. 4.3 Tabell över tillämpade huvudmodeller för idiom i 1Q84/sv och Auto/Fri Nedan presenteras två tabeller med antalet förekomster av översättningsstrategier för de 30 idiomen i 1Q84/sv respektive Auto/Fri, enligt Rune Ingos tre huvudmodeller. Tabell 1. 1Q84/sv Huvudmodell 1: Idiomet översätts med ett idiom 4 förekomster = 13 % Huvudmodell 2: Idiomet översätts ordagrant 2 förekomster = 7 % Huvudmodell 3: Idiomet översätts med ett förklarande normaluttryck 24 förekomster = 80 % Tabell 2. Auto/Fri Huvudmodell 1: Idiomet översätts med ett idiom 2 förekomster = 6,5 % Huvudmodell 2: Idiomet översätts ordagrant 2 förekomster = 6,5 % Huvudmodell 3: Idiomet översätts med ett förklarande normaluttryck 21 förekomster = 70 % Idiomet översätts inte 5 förekomster = 17 % I både tabell 1 och 2 har över en tredjedel (70 % respektive 80 %) av idiomöversättningarna lösts med tillämpning av huvudmodell 3; en form av domesticerande översättningsstrategi. Vidare är det noterbart att nästan en femtedel (17%) av idiomen som undersökts i Auto/Fri inte har översatts. Som en följd av detta lade jag till en ny kategori till i Ingos modell (se tabell 2: Idiomet översätts inte) som får representera en strategi där översättaren aktivt har valt att utelämna översättningen av idiomet. 230 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 91 (rad 6). Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 68 (rad 1). 232 Weblio 英和和英 (eiwawaei). http://ejje.weblio.jp/content/堪忍袋の緒が切れる (hämtad 2015-05-02). 231 33 4.4 Jämförelse av översättarnas översättningsstrategier för samma idiom Följande exempel består av idiom som förekommer i båda romaner (se kapitel 4.1 och 4.2), samt ett fåtal nya idiom som inkluderats för att tillföra mer substans i jämförelseprocessen. Nya exempel är försedda med sidhänvisningar. Den vänstra spalten innehåller Vibeke Emonds översättningar, och den högra innehåller Lars Vargös översättningar: Emonds översättningar Vargös översättningar 1.a) ”目を細めた(まま)” me o hosometa ”kisade (bara) med ögonen” 1.b) ”目を細め, (音声を消したテレビに見入る)”233 me o hosome ”tittade (på den ljudlösa TV-bilden)”234 1.c) ”目を細めた” me o hosometa ”kisade hon med ögonen” 1.d) ”目をさらに細くした”235 me o sara ni hosoku shita ”ögon blev ännu smalare”236 1.e) ”目を細めて”237 me o hosomete ”kisade med ögonen”238 1.f) ”目元を細め” memoto o hosome ”nickade mot (för att få medhåll)” Dessa idiom (se exempel 4.1 exempel 4) är särskilt intressanta ur en kontextuell och pragmatisk synvinkel, eftersom de är så mångtydiga i både japanska och svenska. Att kisa med ögonen eller knipa ihop ögonen i japanskt språkbruk, innebär främst att le med ögonen, d.v.s. ett ansiktsuttryck som vittnar om positiva känslor inför något/någon. Idiomet kan dock också uttrycka att någon exponeras för ett bländade ljus; ett sätt att skydda ögonen på. Det kan dessutom betyda att en person granskar något. På svenska är betydelsen: skydda ögonen mot bländande ljus kanske vanligast, men liksom i engelskan kan uttrycket ”kisa med ögonen” också innebära att hysa misstanke mot något/någon.239 Enligt min uppfattning kan även: hemlighetsfullt eller eftertänksamt vara en möjlig innebörd av idiomet i modern svenska, beroende på sammanhang. Enligt Svenska Akademiens ordbok kan kisande ögon även betyda: ”kärliga”, ”inbjudande”, ”lockande” eller ”skrattande”.240 Här framgår det dock att denna innebörd var vanligare i äldre svenska, och är troligen inte vidare utbredd i modernt språkbruk. Det bör tilläggas att jag själv inte är bekant med en sådan innebörd. I Emonds översättning används konsekvent den ordagranna översättningen ”kisade med ögonen” i alla exempel ovan, oavsett kontext. I exempel 1.a kisar karaktären Aomame med ögonen mot en chaufför under tiden hon väntar på att han ska utveckla svaret på hennes fråga om vägen, vilket på japanska troligen antyder att hon väntar med ett artigt leende på läpparna. I detta fall är det dock tveksamt om just denna nyans framgår i den svenska översättningen, med tanke på den gängse betydelsen av uttrycket i den svenskspråkiga kultursfären. I exempel 1.c används uttrycket när karaktären Fukaeri repeterar titeln på ett manuskript, för att understryka att hon gör det på ett granskande sätt. Detta förutsätter att den svenskspråkiga mottagaren också uppfattar ”kisade med ögonen” som: eftertänksamt/granskande. I exempel 1.e är det en katt som ”kisar med ögonen (och njuter av solljuset)”. I detta fall används förmodligen uttrycket 233 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 323 (rad 16). Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 226 (rad 23). 235 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 305 (rad 7). 236 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 214 (rad 11). 237 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 183 (rad 6). 238 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 119 (rad 9). 239 Hasegawa, Yoko, The Routledge course in Japanese translation, s. 69. 240 Svenska Akademiens ordbok. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ (hämtad 2015-05-23). 234 34 med betydelsen att skydda ögonen mot det bländande solljuset. Det är möjligt att Emond systematiskt har hållit sig till den ordagranna översättningen i detta fall, för att låta mottagaren själv föreställa sig vad idiomet uttrycker i den givna kontexten. Detta kan dock medföra att idiomets betydelse inte framgår på samma sätt som i källspråket, eftersom associationsbanorna till idiomet skiljer så mycket mellan japanskan och svenskan. Vargö har här till skillnad från Emonds ordagranna översättning, låtit kontext och personligt ordval få styra i större utsträckning. I exempel 1.b översätts idiomet till ”tittade (på TV-bilden)” fastän kisade med ögonen framför TV:n också är en möjlig översättning, särskilt på grund av att Satake befinner sig i ett mörkt rum. I exempel 1.d är idiomet istället översatt ordagrant, vilket i detta fall kan påstås bero på kontexten. Kriminalinspektören Kinugasa sitter nämligen i ett förhör med Yayoi då Kinugasas ”ögon blev ännu smalare”, i samband med att han ställde henne en viktig fråga relaterat till makens försvinnande. I nästa rad framgår det att Yayoi först långt senare skulle förstå att kriminalinspektören hade sådana ögon när han log, vilket antyder att hon förmodligen först trodde att Kinugasa knep ihop ögonen för att granska hennes reaktion på frågan. I exempel 1.f översätts idiomet med ett förklarande uttryck, där den verkliga betydelsen: le med ögonen, uttrycks (se kapitel 4.2 exempel 9). Idiomet har översatts med ”nickade mot” som får representera detta ansiktsuttryck. 2.a) ”案の定” an no jō ”som väntat” 2.b) ”案の定” an no jō inte översatt 2.c) ”案の定”241 an no jō ”som väntat”243 2.d) ”案の定”242 an no jō ”som väntat”244 Även i exemplen 2.a och c (se kapitel 4.1 exempel 19) är Emonds översättningar konsekventa. I båda fall översätts idiomet ”som väntat”, d.v.s. med ett förklarande som uttryck beskriver idiomets exocentriska betydelse. I exempel 2.d har Vargö liksom Emond översatt idiomet med ”som väntat”, till skillnad från i exempel 2.b, där översättningen saknas. Det är svårt att avgöra varför idiomet inte har översatts i detta fall. Det går dock att spekulera i att idiomöversättningen möjligtvis har uteblivit p.g.a. att översättaren ansåg uttrycket överflödigt i bemärkelsen att förmedla informationen i meningen. 3.a) ”痛痒も感じない” tsūyō mo kanji nai ”det bekom honom inte ett dugg” 3.b) ”痛痒も(感慨も)なかった”245 tsūyō mo (kangai mo) nakatta ”tänkte inte närmare”246 Dessa idiom (se kapitel 4.1 exempel 20) har av både Emond och Vargö översatts med ett förklarande uttryck. Den ordagranna översättningen: känner varken kliande eller smärta, skulle inte förmedla den exocentriska betydelsen till mottagaren. Emonds översättning: ”det bekom honom inte ett dugg” motsvarar originalidiomets exocentriska betydelse, d.v.s. han brydde sig inte alls om det. Vargös översättning förmedlar delvis detta, men intensiteten av det svenska uttrycket är aningen lägre. Idiomet som uppträder i sammanhanget ”Satake tänkte inte närmare 241 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 79 (rad 11). Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 294 (rad 5). 243 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 54 (rad 15). 244 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 206 (rad 18). 245 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 324 (rad 5-6). 246 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 226 (rad 32). 242 35 (på namnet Yamamoto)”, skulle också kunna översättas till: namnet Yamamoto sade honom absolut ingenting, för att närma sig originalidiomets verkliga betydelse. 4.a) ”腹を立てる” hara o tateru ”blev han arg” 4.b) ”腹が立って hara ga tatte ”(muttrade Masako) i protest” 4.c) ”腹を立てている” hara o tatete iru ”arga på något” 4.d) ”腹が立った” hara ga tatta ”hon ilsknade till” 4.e) ” 腹を立てている”247 hara o tatete iru ”var hon arg”248 4.f) ”腹が立って” hara ga tatte ”(det gjorde Yoshie) lite förbaskad” Dessa idiom (se kapitel 4.1 exempel 21), som ordagrant betyder: resa magen, har av både Emond och Vargö översatts med förklarande uttryck, då den ordagranna översättningen skulle vara obegriplig för mottagarna. Översättningarna skiljer sig däremot på en stilmässig och strategisk nivå. Emonds översättningar innehåller konsekvent ordet arg, vilket är idiomets verkliga betydelse. I Vargös översättningar uttrycks former av ilska, men i dessa tre exempel är ordvalen inkonsekventa. Utifrån en kontextuell synvinkel finner jag ingen uppenbar anledning till att idiomet skulle ha översatts på olika sätt i dessa fall (”i protest”, ”ilsknade”, ”förbaskad”); det implicerar snarare att översättningsstrategin inte är systematisk hållen. Vargös personliga ordval och fria tolkning blir följaktligen mer framträdande i denna idiomöversättning. 5.a) ”胸が踊るものだ” mune ga odoru mono da ”får hjärtat att klappa i bröstet” 5.b) ”胸は(微かに)踊った”249 mune ha (kasuka ni) odotta ”hjärtat började slå hårdare”250 Detta idiom (se kapitel 4.1 exempel 9) har av Emond i exempel 5.a översatts med ett uttryck som inte är vedertaget i svenskan, men uppfyller kraven för att definieras som ett idiomatiskt uttryck (se kapitel 2.5 för denna definition). Den verkliga betydelsen av originalidiomet, upprymd/upphetsad, förmedlas här med ”får hjärtat att klappa i bröstet”. Denna företeelse förknippas även i svenskan med upprymdhet, men skulle även kunna beskriva stress eller nervositet. I detta fall förmedlar dock idiomet en positiv känsla, vilket tydligt framgår i kontexten där karaktären Tengo, precis innan har nämnt att det är ett stort nöje för en redaktör att ge en ung författare möjligheten att växa till sig, upprymt blickar mot natthimlen. Även Vargö har översatt idiomet med ett idiosynkratiskt idiom i detta fall, där betydelsen är exocentrisk. Här uttrycker översättningen karaktären Kazuos plötsliga upphetsning i form av en stark förväntan av att gårdagens utlovade möte med Masako faktiskt skulle bli av (vilket det dock till hans besvikelse inte blir). Trots att den pragmatiska språkanvändningen av idiomet skiljer sig en aning mellan käll- och målspråk i detta fall, blir betydelsen självklar i samband med kontexten i vilken idiomet förekommer. 247 Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, s. 354 (rad 8). Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1 (översättning: Emond, Vibeke), s. 229 (rad 6). 249 Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, s. 226 (rad 7-8). 250 Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), s. 161 (rad 14). 248 36 5 Slutsatser I tabellen över tillämpade huvudmodeller för idiomöversättningar i både 1Q84/sv och Auto/Fri (se kapitel 4.3), fick jag ett kvantitativt resultat som stärker mitt antagande att målspråksanpassade idiom, d.v.s. idiom som exempelvis översatts med förklarande normaluttryck förekommer mer frekvent än främmandegörande och ordagranna idiomöversättningar. Idiomen som översatts med förklarande normaluttryck utgjorde 80 % av exemplen i 1Q84/sv, samt 70 % av exemplen i Auto/Fri. Anledningen kan hävdas vara att den exocentriska betydelsen av ett idiom som är uppbyggt av koncept eller element som är främmande för målspråkets mottagare, förmedlas mest effektivt på detta sätt. Dock förvånades jag över faktumet att ett så litet antal av originalidiomen i mitt urval var översatta i form av idiom med motsvarande pragmatiska betydelser i målspråket (13 % i 1Q84, respektive 6,5 % i Auto/Fri). Baserat på analysen av de idiom som inkluderats i kapitel 4, förefaller detta bero på exempelvis: syntaktisk eller kontextuell begränsning, avsaknad av motsvarande svenska idiom i det givna sammanhanget, eller att översättaren inte har tillämpat en strategi där bevarande av idiomatiska uttryck har spelat en central roll. Det går även att spekulera i att vissa idiomatiska uttryck kan anses ålderdomliga, slitna eller onaturliga i vissa fall, vilket möjligtvis kan ha varit en bidragande orsak till att översättaren valt att återge idiomet i form av ett förklarande uttryck istället. I översättningsstrategierna för de idiom som inte uteslutet är bundna till japansk kultur, går det att uttyda ett samband. Utav alla 60 exempel fann jag fyra idiomatiska uttryck som inte enbart används inom japansk språkkultur, utan förekommer också i svenskan, nämligen: ”kisa med ögonen” (jfr exempel 1.a – f, kapitel 4.4), ”slickar varandras sår” (jfr exempel 14, kapitel 4.1), ”rynka på ögonbrynen” (jfr exempel 4, kapitel 4.2) och ”ha/få eld i baken” (jfr exempel 13, kapitel 4.2). Tre av fyra (med undantag för ”ha/få eld i baken) var översatta ordagrant. Detta indikerar att idiom som inte kräver någon förklarande översättning för att förmedla idiomets pragmatiska/exocentriska betydelse till mottagaren, tenderar att översättas ordagrant. En annan tendens jag fann särskilt intressant, vilken jag inte hade förväntat mig vara så framträdande enligt min hypotes, var omfånget av den kontextuella influensen i de idiomöversättningar som jag undersökt. Det visade sig finnas många fall där kontexten, d.v.s. berättelsens situation i anslutning till idiomen, kan hävdas vara en styrande faktor för hur idiom översätts. En systematisk översättning av idiom (oavsett kontext) kan riskera att betydelsen blir missvisande, eller att översättningen misslyckas med att förmedla idiomets kontextrelaterade nyans. Idiomet 目を細める, me o hosomeru, med den semantiska betydelsen kisa med ögonen/knipa ihop ögonen, exemplifierar detta väl i och med att den pragmatiska betydelsen skiljer sig så mycket mellan japanskt och svenskt språkbruk (se kapitel 4.4, exempel 1.a – f). Dessutom har idiomet flera betydelser i de båda språken; något som blir tydligt först i anslutning till idiomets givna kontext. Översättningen av idiomet 気の毒, ki no doku, med den pragmatiska betydelsen ”vad tråkigt att höra” (jfr exempel 2 och 7, kapitel 4.1) har översatts både till ”jag är ledsen” och ”tyvärr”. Den sistnämnda översättningen kan påstås vara annorlunda för att förmedla den ironiska tonen i karaktärens handlande. Idiomet 頭に来る, atama ni kuru, med den pragmatiska betydelsen ”bli arg” (se exempel 24, kapitel 4.2), har i detta fall översatts till ”hade han svårare att komma över”. Här är idiomet översatt i jämförelse med ilskan som beskrivs i föregående mening, vilket tydligt visar att översättningen har styrts av berättelsens kontext. Vad gäller översättarnas individuella översättningsstrategier för idiomatiska uttryck, tenderar Emond att förhålla sig till en mer källtrogen strategi med konsekventa översättningar för återkommande idiom, medan Vargös strategi förefaller vara friare och mindre konsekvent, i och med att skiftande översättningar för samma idiom förekommer oftare. Tilläggsvis saknas idiomöversättningar i 17 % (fem av trettio) av idiomen som valts ut från Auto i Vargös 37 översättning (se kapitel 4.3). Detta indikerar att översättningsstrategier för idiom kan skilja sig relativt mycket beroende på olika översättares personliga tolkningar och berättarstilar. Personligen anser jag dock att översättningen så långt som möjligt bör inkludera originalverkets innehåll, för att minimera risken att delar av författarens berättarstil försvinner i processen. En gemensam nämnare i idiomöversättningarna för både Emond och Vargö är dock att merparten av de kulturbundna idiomen som valts ut från 1Q84/jp och Auto har översatts med en domesticerande strategi, i synnerhet med förklarande normaluttryck. Avslutningsvis vill jag tillägga att det skulle vara intressant att undersöka hur stor skillnaden är mellan olika översättares subjektiva tolkningar av tvetydiga idiom, vars betydelser definieras först i samband med idiomens aktuella kontext (exempelvis: kisa med ögonen). En sådan undersökning skulle vara genomförbar om två olika översättningar av samma verk användes som underlag, vilket kan vara ett förslag för framtida forskning inom översättningsvetenskap. 38 Sammanfattning Denna uppsats består huvudsakligen av en deskriptiv analys av översättningsstrategier som använts av Vibeke Emond i den svenska översättningen (1Q84) av Murakami Harukis roman 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon, och Lars Vargös översättning (Auto/Fri) av Kirino Natsuos roman アウト (Auto) .251 Fokus ligger på problemlösningsprocessen i översättningen av idiomatiska uttryck – som sällan har några givna översättningsmotsvarigheter i målspråket som de omsätts till. För att undersöka hur idiomen har översatts på ett konkret sätt, har jag valt att tillämpa Rune Ingos tre huvudmodeller framlagda i Konsten att översätta, vilka är specifikt konstruerade för att behandla översättningar av idiom.252 Resultaten presenteras i form av en lista som består av 30 idiomöversättningar av vardera översättare, där varje idiom analyseras separat. Dessa jämförs sedan för att dra slutsatser av hur översättningsproblematiken av idiomatiska uttryck (ofta kulturbundna) löses i praktiken, samt vilka strategier som tenderar att förekomma för att lyckas med detta. De kvantitativa resultaten visar att målspråksanpassad idiomöversättning med normalförklarande uttryck, är den mest förekommande översättningsstrategin för de idiom (över en tredjedel) som undersökts i båda romanerna. I nästan en femtedel av de idiom som undersökts i Vargös översättning av Auto har översättningen av dessa utelämnats, vilket indikerar att utelämning också är en förekommande strategi för idiomöversättningar. Analysen av översättarnas enskilda idiomöversättningar antyder att det är komplicerat att översätta ett idiom med ett idiom. Förmodligen beror detta på svårigheten i att finna ett motsvarande idiom i målspråket som både pragmatiskt och kontextuellt kan förmedla originalidiomets innehåll på ett lyckat sätt. I jämförelseprocessen av de båda översättarnas strategier förefaller Emond vara konsekvent i översättningen av återkommande idiom, medan Vargö tenderar att vara friare och mindre konsekvent i och med att olika översättningar görs av återkommande idiom. Resultaten visar även att kontext är en viktig faktor för hur översättningsproblematik gällande idiom löses. 251 Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1. (översättning: Emond, Vibeke) Stockholm: Norstedt, 2011. Murakami, Haruki, 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, Tōkyō: Shinchōsha, 2009. Kirino, Natsuo, アウト (Auto). Bok 1, Tōkyō: Kōdansha, 1997. Auto [ut] är uttalet av det engelska lånordet: out. Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), Malmö: Bra böcker, 2007. 252 Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, Lund: Studentlitteratur, 2007. 39 Litteraturförteckning Garrison, Jeff, Kimiya, Kayoko, Wallace, George och Masahiko Goshi, Dictionary of Basic Japanese Idioms, Tokyo: Kodansha International Ltd, 2002. Hasegawa, Yoko, The Routledge course in Japanese translation, Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge, 2012. Haspelmath, Martin och Sims, Andrea D., Understanding Morphology. 2 uppl. London: Hodder education, 2010. Ingo, Rune, Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik, Lund: Studentlitteratur, 2007. Kirino, Natsuo (桐野夏生), Auto アウト[Ut]. Bok 1. Tōkyō: Kōdansha, 1997, s. 7-91, 226, 294, 305, 323, 324. Kirino, Natsuo, Fri (översättning: Vargö, Lars), Malmö: Bra böcker, 2007, s. 7-68, 161, 206, 214, 226. Munday, Jeremy, Introducing translation studies: theories and applications. 3 uppl. London: Routledge, Murakami, Haruki (村上春樹), 1Q84 Ichi-kyū-hachi-yon. Bok 1, Tōkyō: Shinchōsha, 2009, s. 11-133, 183, 354. Murakami, Haruki, 1Q84. Bok 1. (översättning: Emond, Vibeke) Stockholm: Norstedt, 2011, s. 9-88, 119, 229. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se 2015. Nida, Eugene, Principles of Correspondence. I The Translation Studies Reader, Venuti, Lawrence (red.), London: Routledge, 2012. E-bok. Oxford Dictionaries. http://www.oxforddictionaries.com 2015. Svenska Akademiens ordbok. http://www.saob.se 2015. Van Valin, Robert D., An introduction to syntax, Cambridge: Cambridge University Press, 2001. Weblio. http://ejje.weblio.jp 2015. 40