KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen

Examensarbete
Journalistisk produktion, vt 2015
Anna Nordbeck, 900315-4581
V15J-Kand
KONST
– en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen
mellan konst och arkitektur
Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation
Stockholms Universitet
Handledare: Jesper Huor
KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
INLEDNING...................................................................................................................................................3
Bakgrund…………………..............................................................................................................................3
Syfte och frågeställningar................................................................................................................................3
Avgränsning.....................................................................................................................................................4
PRESENTATION AV PROJEKT................................................................................................................5
Introduktion......................................................................................................................................................5
Artikel 1: Skulpturens rum rummens skulptur.................................................................................................5
Artikel 2: En absolut verklighet?.....................................................................................................................12
Artikel 3: Mellan rum och konst......................................................................................................................20
REFLEKTION……………….......................................................................................................................27
Texternas ämne, genre och stil.........................................................................................................................27
Ämnesval..........................................................................................................................................................27
Genreval………..…….......................................................................................................................................29
Stilistik………………….....................................................................................................................................31
Anpassning till publik.......................................................................................................................................32
Om arbetsgången under textproduktionen........................................................................................................32
Metod………………….......................................................................................................................................32
Källor och källval.............................................................................................................................................34
Etik…………………...........................................................................................................................................36
Summering…………........................................................................................................................................37
Erfarenheter under examensarbetet..................................................................................................................37
KÄLLHÄNVISNING………….....................................................................................................................40
Elektroniska källor............................................................................................................................................40
Muntliga källor..................................................................................................................................................40
Tryckta källor....................................................................................................................................................41
2 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
Inledning
För mitt examensarbete har jag valt att skriva en artikelserie på temat konst i arkitekturen. Jag
börjar med att kortfattat ge en introduktion med bakgrund, syfte, frågeställningar och
avgränsning. Därefter presenteras resultatet, det vill säga mina artiklar. Jag avslutar med en
reflektion kring arbetsgång och slutprodukt.
Bakgrund
Arkitekturen tillhör historiskt en av de stora konstarterna, och min ambition har varit att
undersöka om detta håller på att förändras. Byggherrarnas roll inkräktar i den kreativa
processen; det ska byggas ekonomiskt, säljas snabbt och tjänas mycket. Samtidigt ropar man
från arkitekthåll efter mer konstnärlighet.
Som en av Sveriges ledande arkitekturtidningar tyckte jag att det var dags för RUM att
utforska relationen mellan konst och arkitektur – för att se om arkitekturen fortfarande är
värdig sin position som en av våra konstformer.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna artikelserie är alltså att undersöka relationen mellan konst och arkitektur,
både på ett praktiskt och teoretiskt plan. Gör dagens krav på effektivitet att arkitekturen håller
på att likriktas? Urvattnas den artistiska ådran till förmån för ekonomi? Vilka tendenser rör
sig åt motsatt håll?
Artikelserien utforskar var gränsen mellan konst och arkitektur går, demonstrerat i både
historiska och samtida exempel. Frågeställningarna varierar beroende på texternas vinklar.
Den introducerande texten handlar om relationen mellan arkitektur och skulptur, som
traditionellt sett legat närmst arkitekturen av alla konstformer. Var går gränsen mellan
skulptur och byggnad, finns det mutationer som är både och, och hur se de i så fall ut? Vilka
skulptörer eller arkitekter rör sig i gränslandet? Syftet är att undersöka skulpturen; dels för att
se hur arkitekturen kan berika den, dels för att undersöka hur skulpturen, eller skulpturala
element, kan förbättra byggnadskonsten.
Den andra artikeln behandlar relationen mellan surrealismens idéer och arkitektonisk teori
och praktik, med utgångspunkt i André Bretons Surrealismens manifest. Surrealismen är den
3 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
minst utforskade konstnärliga praktiken i modern arkitektur. Detta trots att rörelsens kritik av
rationalism, formalism och ideologi är frågor som ligger nära den moderna arkitekturens.
Därför är surrealismen intressant att utforska i förhållande just till arkitektur. Hur har den sett
ut historiskt och hur ser den ut i dag? Är en sann surrealistisk arkitektur verkligen
genomförbar, och hur vet man i så fall hur den ser ut? Vad har surrealismen att lära
arkitekturbranschen i dag?
Den avslutande texten målar något bredare. Syftet är att bredda temat ännu lite mer, i
förhållande till de två relativt nischade vinklarna, samt i viss mån även försöka sammanfatta
temat och koppla tillbaka till den kortare introducerande texten. I denna sista text dras
paralleller mellan arkitektur och dans, musik och relationell estetik. Särskilt de två första är
konstformer som sällan nämns i relation till arkitektur, varför jag fann det intressant att
utforska bekantskapen dem emellan. Här betonas den samtida relationen mellan arkitektur och
konst extra mycket, och frågor om sociala och politiska projekt berörs i viss mån.
Avgränsning
Jag har valt att skriva tre artiklar, dels på grund av examensarbetets form, dels på grund av
tidsramen. Av samma anledningar har jag valt att hålla texterna kring 12 000-13 000 tecken.
Det har också varit en riktlinje för mig under arbetets gång; det valda ämnet är stort och
snårigt – varje vinkel går troligen att skriva en avhandling om. Därför har det varit viktigt att
hålla sig till ramar i form av teckenmängd, genre och tänkt målgrupp. Avgränsningen har
också hjälpt mig att inte bli alltför akademisk i detta relativt teoretiska område, utan att hålla
det på en journalistisk nivå när det gäller begriplighet, intresse och information.
Gällande vinkel och avgränsning av frågeställningar, har jag tagit stor hänsyn till vad som har
skrivits tidigare i ämnet. Med det i bakhuvudet har jag kunnat göra avgränsningar i både
research, intervjuer och textproduktion när det gäller frågor och ämnen. Det har med andra
ord fungerat som en ram innanför vilken jag har kunnat ha ett friare spelrum.
4 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
Presentation av projekt
Nedan presenteras produktionsdelen av examensarbetet, i form av tre reportage på temat
Konst i arkitekturen, liksom en introducerande text till temat som också kommer att vara med
i tidningen.
5 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
6 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
7 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
8 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
9 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
10 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
11 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
12 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
13 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
14 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
15 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
16 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
17 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
18 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
19 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
20 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
21 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
22 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
23 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
24 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
25 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
26 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
Reflektion
I denna teoretiska del av examensarbetet ämnar jag reflektera över arbetsgången under
produktionsperioden, liksom det slutliga resultatet. Jag kommer att diskutera texternas ämnesoch genreval, stilistik samt deras anpassning till tänkt målgrupp. Utöver det kommer jag även
att beröra mina undersökningsmetoder, arbete med källor samt etik. Avslutningsvis summerar
jag mina erfarenheter under arbetets gång.
Texternas ämne, genre och stil
Här beskrivs hur jag har tänkt kring samt förhållit mig till ämnes- och genreval, stilistik och
anpassning till målgrupp.
Ämnesval
Som beskrivet i inledningen är konst i arkitekturen mitt tema på det journalistiska arbetet.
Från början var detta egentligen ett av många förslag – min utgångspunkt var artikel nummer
två, om surrealism och arkitektur, som jag sedan har utvecklat. Ett annat förslag var en
artikelserie om jämlikhet/ojämlikhet i arkitekturen, med utgångspunkt i feminism och
antirasism (med frågeställningar som: finns feministisk arkitektur, är arkitekturbranschen
sexistisk och kan vi – samt i så fall hur – bygga bort rasismen i våra städer?). Ett tredje förslag
handlade om kontroversiell design, om relationen mellan våld och design. Ett fjärde om
utvecklingen av moskéernas arkitektur: vad händer när västerländska arkitektoniska idéer
appliceras på moskéerna – vad sker med arkitekturen i den ”kulturkrocken”?
Slutligen, efter diskussioner med resten av RUM-redaktionen, landade det alltså på konst och
arkitektur. Numret kommer ut i mitten av sommaren och vi har resonerat som så att ett tema
om exempelvis feminism och antirasism kan kännas för tungt då, varför vi valde att skjuta på
det temat. Det handlar alltså om hänsyn till publikintresse: det valda, något ”lättare” temat
passar utgivningen den tiden på året.
Avgränsningen är redan beskriven ovan, i inledningen. Som nämnt har jag valt att hålla
artiklarna kring en teckenmängd på 12 000-13 000, dels för att passa publicering och
målgrupp, dels för att vara realistisk i förhållande till tidsramen. Jag har använt materialet för
att hitta kärnan i varje artikelvinkel, vilket har fått styra avgränsningen när det gäller både
27 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
muntliga och skriftliga källor. Mer om detta, samt om research och mina viktigaste källor,
nedan (se avsnitten Metod och Källor och källval).
När det gäller nyhetsvärdering nämner Björn Häger i Reporter några nyckelord från
läroböckerna – som tajming, konflikt, betydelse (hur många berörs, och hur mycket?), vikt,
lättbegriplighet och närhet (geografiskt och känslomässigt). En nyhet är något som tidigare
inte publicerats och som har intresse för läsekretsen; om många berörs av nyheten ökar också
nyhetsvärdet1. Han tillägger också att något som är ickenormalt, och speglar en förändring,
avgör nyhetsvärdet2.
Vidare beskrev Johan Galtung och Marie Holmboe Ruge i artikeln The structure of Foreign
News, 1965, en teori för vad som gör en händelse till en nyhet, som fortfarande hänvisas till i
medieforskningen. Det handlar bland annat om frekvens (att det måste passa mediets
utgivningstakt), tröskelvärde, meningsfullhet (mer relevant ju närmre publiken kulturellt),
entydighet (tydlig, enkel, klar berättelse), och i samklang med förväntningar3.
Många av kriterierna ovan går att applicera på min artikelserie, som ju består av att spegla och
diskutera en förändring i branschen. Det gör också att den har tajmingen, då allt fler från
arkitekthåll ropar efter en konstnärlig medvetenhet. Ämnet är alltså aktuellt och berör
läsekretsen i högsta grad. Dessutom jobbar vi alltid med en närhet i geografi i tidningen, och
försöker att utgå från Skandinavien i våra artiklar – även om vi givetvis gör utflykter till andra
delar av världen också. Om texterna är i samklang med förväntningar är emellertid svårt för
mig att avgöra, och de är – snarare än enkla, klara berättelser – diskussioner kring en
utveckling.
Artikelserien gör dock inte heller anspråk på att vara en lång nyhetsrapportering; vill man
ändå prata om nyheter i förhållande till texterna, handlar temadelarna i RUM snarare om
making news i stället för breaking news – och att det passar i den redaktionella mixen4.
1
Björn Häger (2009) Reporter En grundbok i journalistik. Finland: Norstedts, s. 78, 80-81, 113
2
Björn Häger (2009) Reporter En grundbok i journalistik. Finland: Norstedts, s. 83, 86-87
3
Johan Galtung och Marie Holmboe Ruge (1965) The structure of Foreign News. I Journal of Peace Research
2:64-91. Refereras i Häger (2009)
4
Björn Häger (2009) Reporter En grundbok i journalistik. Finland: Norstedts, s. 93, 95
28 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
För att också nämna något om samhällsrelevans, är artikelserien ju i första hand gjord för
arkitekter, och inte för att läsas av gemene man. Dock handlar artiklarna, särskilt de två sista,
mycket om just politisk och social förändring i samhället – där arkitekturen och konsten är
medlet för att åstadkomma detta. Så i förlängningen skulle jag ändå påstå att texterna har en
viss samhällsrelevans; arkitekter påverkar vårt samhälle i högsta grad, och kan de ta intryck
av texterna (för att påminna dem om deras makt och potential), kanske det kan leda till något
gott.
Genreval
Mina artiklar är reflekterande i sin form, med stöd av intervjupersonerna. Genremässigt ligger
dock texterna närmst reportaget i sin struktur. Möjligen kan man kalla dem för ett slags
analyserande eller reflekterande reportageform. Det passar det teoretiska temat, som
levandegörs lite av reportageinfluenserna. Framför allt har jag använt mig av scener för att
vidga rummet i texterna, och förflytta mig mellan olika platser – kanske mest tydligt i
Skulpturens rum rummens skulptur. Som Anders Sundelin skriver i Reportage Att få fakta att
dansa är detta något som skiljer reportaget från traditionell journalistik; genom
scenkonstruktionen gestaltar skribenten hur det är, i stället för att uttala det. Förhoppningen är
förstås att rycka tag i läsaren och få hen att fortsätta läsa5. Jag vill dock poängtera att jag är
medveten om att texterna inte uppfyller samtliga krav på ett renodlat reportage, vilket jag ska
gå igenom nedan.
Jag har använt mig av sammanlänkade intervjuer som hakar i varandra och belyser mitt ämne
på olika sätt. En mer utvecklad variant, som Stig Hansén och Clas Thor skriver i Att skriva
reportage, är att varva intervjuerna med mellanscener i form av miljöbilder eller egna
reflektioner och observationer, vilket i samtliga texter varit ett sätt att skapa framåtrörelse.
Det blir, som de uttrycker det, ett mekaniskt maskineri där varje scen utgör ett kugghjul som
hakar i nästa – och så vidare6. Framåtrörelsen har också skapats av en logisk struktur, där jag
har använt mig av strukturella element som citat, tydliga scener och ”etiketter” (som i Mellan
rum och konst, där jag gjort avdelningar genom kategorier; ”Rum: Stockholms stadsteater
Konst: Dans”). Vidare har jag använt mig själv som motor och spegel, där jag både har
5
Sundelin, Anders (2008) Reportage Att få fakta att dansa. Leopard, s. 76
6
Stig Hansén & Clas Thor (1999) Reporter En grundbok i journalistik. Italien: Ordfront, s. 37-38
29 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
förflyttat läsaren och gjort reflektioner åt hen, i form av en slags diskussionspartner. Jag har
med andra ord tillåtit mig filosofera och resonera kring verkligheten något, för att bidra med
lite dynamik i den annars lite stela teoridiskussionen. Även detta är ett grepp från
reportagegenren7.
Som Stig Hansén och Clas Thor påpekar är texternas början ofta klurig; den ska inte
schablonartig eller långrandig. Jag har jobbat extra mycket för att undvika just detta, och
arbetat med ett anslag från vilken fördjupningen kan ske.8 På samma sätt som starten är
viktig, har jag också arbetat mycket för att försöka foga ihop slutet på ett snyggt sätt, där den
avslutande artikeln också gör en ansats till att i viss mån summera hela arbetet.
Just det genomtänkta slutet är ett av de kriterier för reportaget som Björn Häger tar upp i
Reporter, liksom att locka in läsarna med ett anslag. Och så långt kvalar mina texter in i
definitionen av ett reportage. Dock inte när det kommer till att människor talar till varandra i
reportaget – och att texten har en tydlig huvudtid, då reportern träffar huvudpersonen9. Detta
beror helt enkelt på att ingen har huvudrollen i någon av mina texter, utan resonemanget och
diskussionen är det viktiga. Miljödetaljer finns med – men beskrivningarna av människorna är
i princip obefintliga, och detta av samma anledning; det hade helt enkelt inte fått plats. Björn
Häger refererar till hur forskningen definierar reportaget: ”…redovisning som återger en
samtida (yttre) verklighet och som bygger på reporterns egna direkta på platsen gjorda
iakttagelser och upplevelser… ”10. Och där går mina artiklar helt klart bet på
reportagedefinitionen.
Jag har däremot använt mig av de dramaturgiska verktyg som gärna får användas i reportaget.
Nils Hansson listar dem i Grävande journalistik: ansats, presentation, fördjupning,
upptrappning, klimax och avtoning11. I mina texter saknas en tydlig konflikt (visst går den att
hitta om man anstränger sig, men den skapar ingen vidare spänning eller framåtrörelse). Jag
använder mig inte heller av varken upptrappning och klimax, som denna klassiska modell
7
Stig Hansén & Clas Thor (1999) Reporter En grundbok i journalistik. Italien: Ordfront, s. 53, 63, 67
8
Stig Hansén & Clas Thor (1999) Reporter En grundbok i journalistik. Italien: Ordfront, s. 49, 55
9
Björn Häger (2009) Reporter En grundbok i journalistik. Finland: Norstedts, s. 48
10
Björn Häger (2009) Reporter En grundbok i journalistik. Finland: Norstedts, s. 46-47
11
Hanson, Nils (2009) Grävande journalistik. Falun: Ordfront, s.253-254
30 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
visar. Men ansatsen, presentationen, fördjupningen och avtoningen har hela tiden funnits i
tanken under arbetets gång.
Stilistik
Peter Hallberg talar om struktur i Litterär teori och stilistik, där han definierar termen som
hela ”inre och yttre arkitekturen, exempelvis arrangemanget av olika episoder i en roman eller
av akter och scener i ett drama”. Stilen, menar han, kan då betraktas som ett led i denna
överordnade struktur och fixeras till att avse de rent språkliga elementen12.
Jag har ovan pratat lite om strukturen; att jag använt mig av olika strukturella element som har
skapat avgränsningar i, och en förutsättning för, texterna. Det är ett grepp som jag medvetet
använt genom alla tre texter, fastän uttrycket varit olika. Med hjälp av en inre och yttre
arkitektur, som Peter Hallberg säger, sätts en ram som kan ge mer frihet för formmässiga
manér. Det blir en presentationsform med ambition att göra materialet mer läsvärt och
spännande. Bland annat har jag använt cirkelkompositionen som grepp.
Anders Sundelin nämner två sätt att närma sig stilistiken i Reportage… Genom bilder, som
Joan Didion säger; att ”ordens arrangemang betyder något, och det arrangemanget man vill ha
återfinns i den bild man har i huvudet.” Samt att hitta rytmen, enligt Jane Kramer: ”Jag håller
ordens klang i huvudet när jag skriver det inledande stycket. Jag tänker på det som att
komponera en öppning i en musikalisk mening”. Båda dessa sätt att förhålla sig till skrivandet
känner jag igen i mitt eget arbete. Anders Sundelin påpekar också att vi söker rätt ton när vi
skriver13. Jag skulle beskriva min ton som objektiv, men ändå nära läsaren – reflekterande för
hen, så som beskrivet ovan. Den varvas mellan lyrisk och analytisk, men är aldrig drastisk och
inte heller ironisk, snarare saklig. Språket är delvis målande, särskilt i de scener som avbildas.
Liksom strukturen är detta ett sätt att mjuka upp materialet; att göra det mer lättillgängligt och
njutbart att läsa. I förhållande till det teoretiska temat och innehållet tycker jag att det fungerar
ganska väl.
Att nämna några särskilda journalistiska texter som har inspirerat mig kan jag dock inte; jag
läser mycket och tar förstås, som alla, intryck av det. Jag har inspirerats av skönlitterära
12
Hallberg, Peter (1996) Litterär teori och stilistik. 4:e uppl. Göteborg: Akademiförlaget, s. 95
13
Sundelin, Anders (2008) Reportage Att få fakta att dansa. Leopard, s. 191-192
31 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
författare som Haruki Murakami, Stig Claesson, Simone de Beauvoir och Jonathan Safran
Foer. Om det har präglat i mina texter kan jag emellertid omöjligt säga.
Anpassning till publik
Tanken har hela tiden varit att publicera artiklarna i arkitekturtidskriften RUM, som även
skriver om design och inredning. Det är en tidning som har funnits sedan 1998 och som riktar
sig till arkitektur- och designbranschen. Målgruppen för reportageserien har därmed varit
arkitekter och formgivare, samt personer med ett initierat arkitektur- och designintresse.
Eftersom arkitekturtidningen i fråga är en nischad sådan, måste artiklarna hålla en nivå som
motsvarar läsarnas förväntningar på arkitekturområdet. Målgruppen har överlag en mycket
god kunskap om arkitektur eftersom de flesta jobbar med det på olika sätt. Texterna ska därför
komma med något nytt för läsarna. Som jag skrev i mitt PM för en tid sedan, har ambitionen
varit att ge nya infallsvinklar, inspiration och ny kunskap om deras profession.
Eftersom jag från början haft tanken om en publikation i den här tidningen, har jag hela tiden
kunnat anpassa texterna till dess publik – både under research-, intervju- och
textproduktionsstadiet. Därför tycker jag också att jag har lyckats anpassa texterna för den
målgrupp jag ville nå. Att artiklarna kommer att gå till tryck i mitten av sommaren, skulle jag
hävda är ett bevis för det. Jag har varit noggrann med att hålla en nivå när det gäller det
arkitektoniska, som är jämn med tidningens övriga artiklar.
Om arbetsgången under textproduktionen
Nedan en redogörelse av min arbets- och undersökningsmetod, mina val av källor samt en
etisk diskussion kring mitt tillvägagångssätt under arbetet.
Metod
Temat för artikelserien är stort och jag startade utan några akademiska grundkunskaper på
området; första delen av arbetet bestod därför av en ämnesresearch. Jag läste litteratur om
konstteori, om relationen mellan surrealism och arkitektur, samt om den mellan skulptur och
arkitektur (nedan en mer specificerad källhänvisning). Detta för att skaffa mig bättre kunskap
32 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
och förståelse om ämnet, för att kunna applicera konst och konstteori på arkitektur på ett
riktigt sätt. Mina viktigaste tryckta källor har därför varit Surrealism and architecture av
Thomas Mical, Surrealismens manifest av André Breton och Patio and pavilion av Penelope
Curtis. Med en utgångspunkt i ungefär vilka vinklar jag ville välja, antecknade jag under
läsningen intressanta infallsvinklar samt frågeställningar för de olika artiklarna. Dessa låg
sedan till grund för mitt frågebatteri, som jag utvecklade och spetsade till inför respektive
intervju. Samtidigt gjorde jag en preliminär skiss på upplägg för respektive artikel, med olika
stycken och dess innehåll, för att ha en ram att förhålla mig till under arbetets gång.
Denna preliminära skiss har varit en nödvändig grund för att systematisera materialet. I och
med att artiklarna är så pass långa och temat så snårigt, har även intervjuerna dragit iväg i
längd. Det har visserligen tagit längre tid, men har varit ett medvetet val; det har gjort mig
säker på att förstå ämnet ordentligt, och gett mig bättre förutsättningar för att komma med
något nytt i artiklarna. Dessutom har det bidragit till lite gnista i projektet, eftersom många av
samtalen har varit väldigt intressanta för mig, personligen. Denna preliminära stomme har
alltså varit till stor hjälp för att strukturera upp materialet; all fakta har sorterats in under varje
preliminärt stycke i artiklarna, liksom citaten som har färgmarkerats (en färg för varje person)
för att lättare använda dem som byggklossar. Det har gjort det lättare att kasta om stycken och
arbeta på övergångar – och under tidens gång har även dramaturgin förändrats något i de olika
artiklarna.
Efter researchen har jag uteslutande använt mig av intervjuer som metod för mitt arbete, både
som en fortsatt del av researchen och för att kunna använda citaten i texterna.
Intervjupersonerna hittade jag främst genom internetsökning; bland annat hittade jag olika
forum för arkitektur och konst, där jag fann vissa intressanta namn. Genom att mejla
presskontakter på Sveriges främsta konst- och arkitekturhögskolor fick jag ytterligare ett par
namn att kontakta, som i sin tur tipsade om andra kandidater. På så vis fick jag många förslag
på intervjupersoner, varpå jag kunde välja de som skulle bidra främst till artiklarna med sin
expertis. Samtliga muntliga källor har varit centrala, eftersom de är citerade i artiklarna. Bland
de allra viktigaste kan dock nämnas Lena Hopsch, Catharina Dyrssen, Jon Geib och Thomas
Mical14.
14
Lena Hopsch (Skulpturens rum rummens skulptur), Catharina Dyrssen (Mellan rum och konst) och Jon Geib
(En absolut verklighet?) från Chalmers. Thomas Mical (En absolut verklighet?) från University of South
Australia.
33 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
Under arbetet gång har jag inte stött på några reella metodproblem. De problem jag har
tampats med har i första hand orsakats av intervjupersonerna; några tackade nej på grund av
tid, vissa fick jag inte tag i och någon drog sig ur i sista sekunden på grund av sjukdom. Detta
gjorde dels att jag fick omprioritera och planera om artiklarna något, dels att jag inte fick den
fördelning mellan kön och högskolor som jag ville ha. I två av texterna är det betydligt fler
män än kvinnor som kommer till tals, vilket är ett problem – och vilket jag planerat för att
undvika. Överlag tenderar män oftare att ställa upp som experter, vilket gör att de också oftare
förekommer i arkitekturmedia. Att jag alltså, trots mitt försök, inte kunde bidra till att jämna
ut detta, ser jag som ett misslyckande. När det gäller högskolor var min ambition att få röster
från hela landet. Även detta försvårades när vissa personer inte kunde medverka.
Ett ytterligare problem, också relaterat till intervjuerna, kan sägas vara att jag inte gjorde alla
intervjuer öga mot öga. Flera av dem togs via telefon och några även över mejl. Detta är
givetvis inte ultimat, eftersom intervjuerna tenderar bli mer korthuggna, mindre spontana och
ibland mer svårbegripbara. Men det var ett sätt att genomföra arbetet; dels när
intervjupersonerna inte hade tid att mötas eller befann sig på andra sidan jordklotet, dels
eftersom jag var sjukskriven en tid in i projektarbetet och därav inte kunde följa det
tidsschema jag planerat.
Slutligen var temat på arbetet som jag utgick ifrån, Konstteorier i arkitekturen, ett något
slarvigt valt sådant. Varken jag eller resten av RUM-redaktionen hade tänkt igenom det
tillräckligt mycket, varför jag snart efter starten bytte tema till Konst i arkitekturen. Mer
relevant, inte fullt lika snårigt och heller inte lika teoretiskt. Med facit i hand var det den enda
vägen att gå, givet sammanhanget.
Källor och källval
Källvalen i arbetet har haft lite olika kriterier, beroende på om de har varit muntliga eller
skriftliga. De skriftliga är valda för att ge mig information: en kunskapsbas att stå på inför
intervjuer och textproduktion. De har också bidragit som referenser i texterna.
Då jag använt många faktaböcker har jag givetvis behövt sålla i informationen. Urvalet är
gjort för att passa vinklarna på mina artiklar. Med det inte menat att jag haft en tes som jag
har försökt styrka genom att välja eller välja bort material. Däremot har det som är relevant,
34 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
intressant och nytt (i förhållande till vinkeln och publiken) fått förtur gentemot det självklara,
samt det som går för långt från grundvinkeln (alltså även om det varit intressant).
Allt detta gäller förstås även mina muntliga källor; även där finns mycket material, eftersom
intervjuerna som sagt varit relativt långa. Här har kunskaper och meriter styrt mina personval.
Jag har behövt ett antal aktörer i mina artiklar för att få en bredd på källmaterialet – åter igen
inom vinkelns ramar; i varje artikel har jag velat ha någon konstnär, någon arkitekt samt även
professorer på ämnet. Jag har valt personer som inte känns uttjatade i sammanhanget – med
hänsyn till RUM:s läsare, för att bidra med något nytt även när det gäller intervjupersoner.
Min ambition har varit en så jämn könsfördelning som möjligt bland de intervjuade, utan att
för den sakens skull göra avkall på textens kvalité. Som beskrivet ovan har jag dock inte
lyckats helt med detta mål – ett problem jag alltså inte har kunnat lösa.
Mina elektroniska källor har i första hand legat till grund som en research i det första stadiet,
eller dubbelkoll för vissa faktauppgifter. De har även fungerat som informationsbärare när jag
har försökt hitta mina muntliga källor.
I Källkritik listar docenten Thorsten Thurén de källkritiska principerna. Bland annat skriver
han att källan ska vara äkta, vad den utger sig för att vara, och oberoende. Man ska också ta
hänsyn till hur tendensfri källan är – ger hen en falsk bild av verkligheten på grund av egna
intressen15? Utöver detta finns förstås den klassiska huvudregeln, som Björn Häger nämner:
att ett påstående behöver bekräftas av minst två oberoende källor för att vara trovärdigt16.
Då mina intervjupersoner främst har använts i egenskap av sina positioner och som delar av
diskussionen i artiklarna, har själva citaten inte lagts under min lupp när det gäller just
källkritik. Dock har jag ju, givetvis, dubbelkollat de faktapåståenden som ändå förekommer i
vissa av citaten. Framkom information i intervjuerna, som jag ansåg var relevant för
artiklarna, sökte jag efter källor på annat håll för att få informationen bekräftad. Till scenerna
i skulpturartikeln använde jag mig av litteratur, bilder, hemsidor och experter för att kunna
skapa mig en uppfattning om rummet, att sedan förmedla till läsaren. Här har jag varit väldigt
noggrann med källkritiken för att få detaljerna korrekta.
15
Thorsten Thurén (2005) Källkritik. ORT: Liber, s. 13
16
Björn Häger (2009) Reporter En grundbok i journalistik. Finland: Norstedts, s. 152
35 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
Jag anser att materialet är tillräckligt, med hänsyn till projektets syfte och omfattning. Jag står
på en bred grund när det gäller både litteratur och intervjuer, och varit noga med att göra en
ordentlig research innan jag började skriva texterna. Detsamma gäller mina källor. Jag har
varit noga med att använda tillförlitliga sådana (i form av tryckta böcker exempelvis, som
redan är faktakollade), och även då – ibland – sökt informationen på annat håll för att få den
bekräftad. Ett sådant exempel är handboken …ismer Att förstå konst av Stephen Little, från
vilken jag hämtade viss information om surrealismen; den dubbelkollade jag både mot
Surrealismens manifest, ne.se och Wikipedia (som givetvis inte är tillförlitlig i sig själv, men
som jag kan tycka är ett bra komplement).
Etik
På grund av artiklarnas natur och nisch har jag inte haft några större etiska dilemman. Det har
inte funnits några källor som tydligt riskerar ta skada av en publicering, exempelvis. Givetvis
har jag ju dock förhållit mig till publicistiska regler, yrkesregler och pressetik – som
korrekthet, generösa bemötanden och att höra båda sidor17. Jag har hela tiden behållit min
journalistiska integritet, och själv beslutat om vad som ska vara med i slutresultatet, oavsett
önskemål från intervjupersonerna. När det gäller kontakten med intervjupersoner har jag varit
väldigt tydlig med hur och var deras uttalanden återges, för att de ska känna sig bekväma att
medverka. Eftersom RUM är en arkitekturtidning var exempelvis flera av konstnärerna och
konstprofessorerna jag kontaktade i början något skeptiska till vad de skulle kunna bidra med.
Genom mer information om, och ökad insikt i publiceringen kände de sig tryggare över hur
deras citat skulle användas. Förutom detta har jag förstås tagit hänsyn till yrkesregler som
upphovsrätt och att ange källa för sakuppgifter när det är relevant18.
Vidare har jag givetvis även förhållit mig till svensk lagstiftning; inspelningar har skett då jag
har deltagit i samtalet, och alla intervjupersoner har, som en artighet, tillfrågats innan jag har
börjat spela in. Jag har bearbetat det källmaterial som jag har använt mig av, för att skapa ett
eget verk och inte plagiera någon annans. Trots att jag exempelvis i En absolut verklighet?
utgick från boken Surrealism and architecture, som behandlar samma ämne, ligger min text
långt från den samlingen. Jag använde mig även mycket av André Bretons citat från
17
Björn Häger (2009) Reporter En grundbok i journalistik. Finland: Norstedts, s. 268-269
18
Björn Häger (2009) Reporter En grundbok i journalistik. Finland: Norstedts, s. 277
36 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
Surrealismens manifest, som en ram för artikeln. Detta angavs emellertid tydligt och kommer
att ytterligare accentueras av layouten när artikeln formges. Det finns med andra ord ingen
risk för dubbelskapande, och mina texter har – anser jag – fullt godkänd verkshöjd19.
Relevant för just RUM är också hur artiklarna illustreras, och hur eventuellt bildmaterial
återges. Göran Segeholm skriver i handboken Fånga bilden! om några punkter att förhålla sig
till när det gäller bildredigering; att inte byta en färg mot en annan, inte addera eller dra ifrån
element i bilden, eller manipulera genom förstoring eller förminskning är några av dem.
Arkivbilder bör användas sparsamt20.
Slutligen ska också sägas att jag, trots att jag inte är ansvarig utgivare, tar mitt eget ansvar för
artiklarna och dess korrekthet – vilket förstås också förväntas av redaktionen. Jag har också
försökt ifrågasätta min egen roll i processen; och reflekterat över bakgrund, intressen och
värderingar som kan spegla sig i materialet. Av etiska skäl har jag också varit tydlig med att
det jag tillåter mig resonera kring är just resonemang och inte fakta.
Summering
Nedan en avslutande sammanfattning av arbetets gång, där jag reflekterar över erfarenheter,
problem, styrkor och svagheter i projektet.
Erfarenheter under examensarbetet
Under arbetets gång har jag framför allt lärt mig en del om konstteori och -historia. Jag har,
som redan nämnt, läst ett antal böcker om både konst och arkitektur, för att ha ordentligt på
benen i artikelproduktionen, vilket har varit både roligt och givande. Just konst är något jag
intresserar mig för mycket sedan tidigare; arbetet med mitt tema har gjort mig ännu mer
angelägen att kunna studera konstvetenskap någon gång och möjligen skriva ett arbete om
det. Jag inbillar mig också att jag har blivit – åtminstone lite – vassare på att skriva, eftersom
övning ger färdighet och varje artikel man skriver utvecklar språket.
19
Björn Häger (2009) Reporter En grundbok i journalistik. Finland: Norstedts, s. 289, 291-294
20
Göran Segeholm (2003), Fånga bilden!: handbok i bildjournalistik för skrivare. Fojo, s. 23-27
37 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
Eftersom jag tidigare har skrivit en B-uppsats var själva vetenskapliga kappan som form inte
den största utmaningen; även om den givetvis skiljer sig från en uppsats till strukturen.
Svårare då har varit att applicera dessa komponenter på min projektdel. Ett exempel är
metoddelen: som nämnt ovan var det största problemet som jag stötte på i processen det att
hitta lämpliga intervjupersoner, samt att inte få respons från eller medverkan av de
intervjupersoner som jag hade önskat. I en vetenskaplig studie hade detta bortfall varit mer
väsentligt – för ett reportage väljer jag i den här situationen en annan person som kan ta den
förstas plats. Även urvalet görs olika: i en uppsats hade jag behövt motivera mina val av
intervjupersoner på ett annat sätt och kanske behövt ta hänsyn till ett representativt urval, för
att kunna ge en så riktig bild av verkligheten som möjligt. Här baseras mitt urval i stället på
personernas kunskaper och meriter. Det enda ”representativa urval” jag kan göra är att
försöka ha en så jämn könsfördelning bland mina intervjupersoner som möjligt. Av den här
anledningen, så som jag nyss exemplifierat, upplevde jag det relativt svårt att jämställa ett
journalistiskt projekt med en vetenskaplig uppsats.
Bland arbetets problematiska sidor är det tydligaste exemplet, som jag redan behandlat ovan,
könsfördelningen – både i intervjupersoner och i de exempel på arkitekter och konstnärer som
nämns. Detta gäller samtliga artiklar, på olika sätt. Skulpturens rum rummens skulptur har en
jämn könsfördelning i de intervjuade personerna, men exemplen som nämns är främst män.
Jag har dock försökt att jämna ut det något, bland annat genom att lägga en Louise Bourgeois
i texten (ja, det känns omvänt att göra på det här sättet men jag skulle också säga att hon
tillför något till texten). En absolut verklighet? och Mellan rum och konst är ännu värre; där är
bara en kvinna intervjuad och exemplen är mansdominerade. Från början var båda,
åtminstone när det gäller intervjupersoner, relativt jämnt fördelade. Men på grund av
lunginflammation hos en, arbetsbörda hos en annan och utebliven återkoppling hos en tredje,
föll dessa bort i sista stund. Intill deadline sa de alltså att de skulle medverka, men hann eller
kunde sedan inte göra intervjun i tid för att jag skulle kunna sätta in den i texten. Som skrivet
ovan ser jag detta som ett misslyckande: genom att publicera och sprida dessa texter är jag del
i att reproducera könsstereotyper och -skillnader, i stället för att medverka till att fler kvinnor
hörs och syns i media.
Jag hade även problem att få tag i konstprofessorer, då flera av landets konsthögskolor hade
för fullt upp med andra projekt. Lösningen blev att prata med arkitekturprofessorer med
38 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
konstnärlig bakgrund eller kunskap, samt med konstnärer, för att ändå få konstnärens – och
inte enbart arkitektens – perspektiv.
Vidare kan sägas att jag inte följde tidsplanen i princip alls, vilket dock har berott på att jag
var sjukskriven längre än jag trodde att jag skulle vara. Ansvaret för den spruckna planeringen
ligger givetvis på mig själv. Men konsekvensen har varit att jag inte har haft den tid på mig
som jag räknade med, varför jag inte är helt nöjd med arbetet som jag nu lämnar in. Tiden har
helt enkelt varit för knapp för att jag ska ha haft möjlighet att fila på texterna så som jag
skulle önskat. Detsamma gäller denna rapport.
Med det sagt tycker jag ändå att det finns styrkor i artikelserien. Den tar upp en aktuell fråga i
branschen, som allt fler börjar intressera sig för. Därmed är den relevant för målgruppen och
kommer också, skulle jag påstå, med ett nytt perspektiv; surrealismen och arkitekturen sätts
sällan i relation till varandra, och få har hittills satt ett likhetstecken mellan dans och musik
och byggnadskonsten. Även definitionen av skulptur, och diskussionerna som leder fram till
detta, tycker jag ger en ny blick på relationen mellan skulptur och arkitektur, och i
förlängningen mellan arkitektur och konst i stort. Det finns en hög relevans i att fråga sig vart
arkitektbranschen är på väg, när den alltmer springer byggherrarnas ärenden. Den här
relevansen gäller egentligen för gemene man. För vill vi behålla den kreativa, radikala
arkitekturen, som faktiskt har makt att bidra till sociala förbättringar i samhället, är det viktigt
att tendenser som går åt motsatt håll sätts under lupp och ifrågasätts. Det tycker jag att mitt
arbete kan bidra till.
39 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
Källhänvisning
Nedan hänvisningar till de skriftliga och muntliga källor jag har använt mig av under arbetets
gång – både inför projekt- och teoridel.
Elektroniska källor
För reportagen
•
http://www.archdaily.com/10775/quinta-monroy-elemental/ 2015-05-19 10.39
•
http://www.designboom.com/architecture/elemental-architecture-las-anacuasmonterrey-mexico/ 2015-05-19 10.38
•
http://www.dezeen.com/2013/02/06/peter-zumthor-at-the-royal-gold-medal-lecture2013/ 2015-05-17 19.31
•
http://www.exyzt.org/about/ 2015-05-26 11:44
•
http://kalmarslott.se/utstaellningar/kvinnofaengelset 2015-05-18 13.33
•
http://www.tate.org.uk/whats-on/tate-modern/exhibition/unilever-series-louisebourgeois-i-do-i-undo-i-redo 2015-05-18 13.09
Muntliga källor
För reportagen •
Catharina Dyrssen, professor i arkitektur och designmetodik, Chalmers. Personlig
telefonintervju 2015-04-17.
•
Fredrik Stenberg, arkitekt Uglycute. Personlig telefonintervju, 2015-05-07.
•
Helena Mutanen, konstnär. Personlig telefonintervju, 2015-04-17.
•
Jon Geib, arkitekt och forskare i arkitektur, Chalmers. Personlig mejlkontakt.
•
Kenneth Kvarnström, koreograf och dansare. Stockholms kulturhus i Stockholm,
2015-04-28.
•
Lars Lerup, designer och arkitekturprofessor, Rice. Personlig mejlkontakt, upprepade
gånger.
•
Lena Hopsch, filosofie doktor arkitektur, Chalmers. Personlig telefonintervju, 201504-17.
•
Mimmi Mannheimer, pressansvarig, Kalmar slott. Personlig mejlkontakt, upprepade
gånger.
40 KONST – en artikelserie för tidskriften RUM, om relationen mellan konst och arkitektur
Anna Nordbeck, JMK, vt 2015
•
Natalie Sutinen, konstnär. Personlig intervju Bysistorget i Stockholm, 2015-04-15.
•
Peter Christensson, konstnär och tekniklektor, Chalmers. Personlig telefonintervju
2015-04-15.
•
Rolf Enström, kompositör. Personlig telefonintervju, 2015-04-28.
•
Thomas Liljenberg, konstnär. Personlig intervju, Bysistorget i Stockholm, 2015-0415.
•
Thomas Mical, arkitekturprofessor, University of South Carolina. Personlig
mejlkontakt, upprepade gånger.
•
Tommy Josefsson, drift- & säkerhetsansvarig, Kalmar slott. Personlig mejlkontakt
upprepade gånger.
Tryckta källor
För reportagen
•
Breton, André (2011) Surrealismens manifest. Göteborg: Sphinx
•
Curtis, Penelope (2008) Patio and pavilion - The place of sculpture in modern
architecture. London: Getty Publications
•
Freeland, Cynthia (2011) Konstteori – en introduktion. Övers. Wijkmark, Marianne.
2:a uppl, Riga: Raster förlag
•
Little, Stephen (2010) …ismer Att förstå konst. Singapore: Tukan förlag
•
Melvin, Jeremy (2010) …ismer Att förstå arkitektur. Singapore: Tukan förlag
•
Mical, Thomas (2005) Surrealism and architecture. Routledge
För reflektionsrapporten •
Hallberg, Peter (1996) Litterär teori och stilistik. 4:e uppl. Göteborg: Akademiförlaget
•
Hansén, Stig & Thor, Clas (1999) Att skriva reportage. Italien: Ordfront
•
Hanson, Nils (2009) Grävande journalistik. Falun: Ordfront
•
Häger, Björn (2009) Reporter En grundbok i journalistik. Finland: Norstedts
•
Segeholm, Göran (2003), Fånga bilden!: handbok i bildjournalistik för skrivare. Fojo
•
Sundelin, Anders (2008) Reportage Att få fakta att dansa. Leopard
41