Comments
Description
Transcript
F O L K B I B L I O... Dan Andersson
FOLKBIBLIOTEK MAKT OCH DISCIPLINERING Dan Andersson FOLKBIBLIOTEK MAKT OCH DISCIPLINERING En genealogisk studie av folkbiblioteksområdet under den organiserade moderniteten Dan Andersson © Dan Andersson, Stockholm 2009 ISSN 1104-1625-163 ISBN 978-91-7155-951-7 Tryckt i Sverige av Elanders Sverige AB, Stockholm 2009 Distributör: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet Till minne av professor Kenneth Hultqvist Abstract During the first decade of the twenties century the Swedish public libraries´ were became an institution for general education with a mission to educate the Swedish people. The aim of this study is to enhance the knowledge of the construction of the Swedish citizen within the public library field. What were the functions and the possible influences of the educational efforts that the public library institution directed towards the Swedish population during the period of 1910 to 1990? What procedures, technologies and techniques were used, what impact was inherent and how did they govern and shape the citizen? The study is based on historical documents, monographs, handbooks, textbooks used in educational settings, articles, statistics, material produced by central and local agents addressing issues related the public libraries and its role in general education. Inspired by the work of Michel Foucault the library discourse is examined from a genealogical perspective searching statements that is illuminating discursive and non-discursive apparatuses, technologies and relations of power within the public library practices. As a complementation an analysis of the origin of the library apparatus has been carried out. The analysis shows that the apparatus within field of public library were forming an organization divided into national, regional and local library units with different activities. The national library units were given the overall responsibility for library technology, education, information and economic means, thus governing the regional and local libraries to appropriate activities (books, method for studies, and so on). The local libraries were, on the other hand, given the responsibility to offer the citizens appropriate books and methods for general studies. The citizen constructed by local library activities could be described as active, accountable, capable of making choices and willing to develop her self during the lifetime preferably by self studies and consumption of books, fiction and non-fiction. The conclusion is that a citizen consuming knowledge and high culture corresponds well to the requirements of the modern society. The library apparatuses were inherent with sets of techniques and power technologies that were exerting specific influence on the actors´ acting and being (library staff, library users); establishing books and studies that were considered as appropriate for the citizen. Bio-power technologies and disciplinary techniques, such as panoptical, experts´ strategies and central governing were in use. The expert strategies (limited selections, exclusions, rating based on hierarchical principles, govern at distance, self-regulation) are the most important and common not only within the field of public library but in society as a whole. Keywords: History of public library and general education, power, socialisation, genealogical analyses, socaial practice, discourse. Förord ............................................................................................... x Kapitel I. Problem och syfte, tidigare forskning, teoretiskt perspektiv och metod.................................................................... 12 Samhällets pedagogisering ......................................................... 12 De svenska folkbiblioteken .......................................................... 14 Historisk biblioteksforskning ........................................................ 16 Genealogisk historisk forskning ................................................... 21 Genealogins objekt och uppgift ............................................... 21 Dispositiv ................................................................................. 24 Biomakt ................................................................................... 27 Liberal styrning ........................................................................ 28 Objektiv och relativ historia ...................................................... 29 Frågeställningar och syfte............................................................ 30 Undersökningsperiod ................................................................... 31 Det undersökta materialet ............................................................ 33 Analysmetod................................................................................ 34 Svårigheter i undersökningen ...................................................... 36 Läsanvisningar ............................................................................ 37 Noter ........................................................................................... 38 Kapitel II. Kampen för att etablera den moderna folkbiblioteksapparaten ................................................................ 42 Aktörerna i folkbiblioteksområdet sekelskiftet 1900...................... 42 Kampen mot kolportage- och smutslitteraturen ............................ 45 Bristerna hos tidens folkbibliotek ................................................. 48 Spridningen av anglosaxiska folkbiblioteksidéer .......................... 50 Statens engagemang för moderna folkbibliotek ........................... 52 Andra uppfattningar ..................................................................... 55 Omvandlingen av det svenska samhället ..................................... 56 Sammanfattning och slutsatser.................................................... 58 Noter ........................................................................................... 60 Kapitel III. En centralstyrd nationell folkbiblioteksorganisation 64 Hierarkisk organisation ................................................................ 64 Nationella folkbiblioteksenheter ................................................... 65 Regionala folkbibliotek ................................................................. 70 Lokala folkbibliotek ...................................................................... 72 Centralstyrning ............................................................................ 78 Makten över folkbiblioteken ......................................................... 79 Sammanfattning och slutsatser.................................................... 81 Noter ........................................................................................... 83 Kapitel IV. Utformningen av folkbibliotekens boksamlingar ...... 89 Personal och arbetsuppgifter ....................................................... 89 Inköpskataloger och bibliografier ................................................. 91 Grundkatalogen ....................................................................... 92 Sambindningskatalogen .......................................................... 96 Inspektioner och statistiska kontroller ........................................ 101 Panoptikonövervakning ............................................................. 102 Nationell expertstyrning ............................................................. 103 Disciplin ..................................................................................... 105 Sammanfattning och slutsatser.................................................. 105 Noter ......................................................................................... 108 Kapitel V. Böcker lämpliga för lokala folkbibliotek ................... 111 Medier ....................................................................................... 111 Lämpliga böcker ........................................................................ 113 Seriös skönlitteratur ............................................................... 113 God underhållningslitteratur................................................... 115 Populärvetenskaplig och avancerad facklitteratur .................. 118 Proportionell fördelning av litteratur ....................................... 121 Olämpliga böcker....................................................................... 122 Lokal expertstyrning .................................................................. 125 Fördelning och inrutning ............................................................ 126 Sammanfattning ........................................................................ 127 Noter ......................................................................................... 129 Kapitel VI. Folkbibliotekets metoder att öka besöken och läsningen av god litteratur .......................................................... 135 Reklam, utställningar och programverksamhet .......................... 135 Utformningen av folkbiblioteken ................................................. 136 Centralt belägna lokaler ......................................................... 136 Funktionella och estetiska lokaler .......................................... 137 Exponeringen av biblioteksböcker ......................................... 140 Bokutställningar ..................................................................... 142 Mobila bibliotek...................................................................... 143 Bibliotekets marknadsförare ...................................................... 147 Sammanfattning och slutsatser.................................................. 148 Noter ......................................................................................... 150 Kapitel VII. Tillägnandet av folkbibliotekets böcker .................. 154 Lämpliga studiemetoder ............................................................ 154 Studiecirklar och enskilda studier .............................................. 156 Tidsscheman ............................................................................. 164 Expertstyrning ........................................................................... 165 Självbildning .............................................................................. 166 Självbildningen i andra praktiker ................................................ 167 Sammanfattning och slutsatser.................................................. 168 Noter ......................................................................................... 170 Kapitel VIII. Den bildade medborgarens härstamning .............. 176 Folkbiblioteksapparatens härkomst............................................ 176 Folkbiblioteksapparatens maktutövning ..................................... 177 Organisation .......................................................................... 177 Metoder att nå användare ..................................................... 178 Boksamlingar......................................................................... 179 Studiemetoder ....................................................................... 180 Indelning och inrutning .......................................................... 181 Rangordnade experturval ...................................................... 182 Normaliserande sanktioner; ekonomisk-, kunskaps- och auktoritetsstyrning ................................................................. 182 Styrning och självbildning i kombination ................................ 183 Expertstyrning, panoptikon och centralstyrning...................... 184 Biomakt och disciplinering ..................................................... 185 Den bildade medborgaren ......................................................... 187 Folkbiblioteksapparatens och dispositivets maktimplikationer .... 189 Det moderna samhällets makttekniker ................................... 189 Disciplin och emancipation .................................................... 190 Frihet och tvång..................................................................... 190 Maktteknikernas samhälleliga funktion .................................. 191 Slutord ....................................................................................... 192 Noter ......................................................................................... 194 Kapitel IX. Summary .................................................................... 195 Kapitel X. Källor och litteratur..................................................... 199 Källor ......................................................................................... 199 Bibliotekssektionen vid Skolöverstyrelsen ............................. 199 Statens Offentliga utredningar ............................................... 200 Läroböcker om biblioteksskötsel ............................................ 202 Kataloger, handböcker, författningar...................................... 202 Undersökningar av folkbibliotekens bokbestånd .................... 203 Studiecirkeln .......................................................................... 204 Projektmetoden ..................................................................... 204 Tidskrifter .............................................................................. 205 Litteratur .................................................................................... 205 Förord Denna avhandling baseras på en undersökning av det moderna folkbibliotekets roll i konstruktionen av medborgaren under förra århundradet. Mitt motiv att undersöka detta område är mitt intresse för frågor som rör socialisationen och hur vi som människor formas till samhällsmedborgare och särskilt det formande som utspelar sig inom fritidens hägn, i kulturella aktiviteter, utbildning och folkbildning. Den typ av socialisation som äger rum i vardagen med olika pedagogiska medel uppmärksammas sällan eftersom den de maktmedel som används är väl inbäddade i vardagskulturen. Trots denna osynlighet är den värd att studera då den utsätter människor i de samhälleliga praktikerna för påverkan att vara och agera i bestämd riktning. Genom att studera detta problemkomplex kan vi öka kunskapen och förståelsen om hur människor formas till goda samhällsmedborgare. Jag fick möjlighet att skriva avhandlingen när professor Kenneth Hultqvist vid Lärarhögskolan i Stockholm inbjöd mig att delta i forskningsprojekt om socialisationen av svenske medborgaren under 1900-talet. Forskningsprojektet var inriktat mot att studera hur pedagogiska maktförhållanden försöker forma individen till samhällsmedborgare inom områdena, utbildning, hälsovård, kriminalvård och kulturområdet. Med min bakgrund som bibliotekarie och mitt intresse för folkbildning med folkbibliotek blev kulturområdet min del av projektet. En avhandling är emellertid inte resultat av en enskilds persons arbete utan den kommer till stånd med hjälp av andra människors bistånd och insatser. Jag vill därför här passa på och tacka alla de som hjälpt mig att genomföra avhandlingen. Först vill jag ge ett postumt tack till professor Kenneth Hultqvist för hans inbjudan till mig att delta i det forskningsprojekt som gjorde mitt avhandlingsarbete möjligt och för den handledning han gav mig fram till sin alltför tidiga bortgång. Hans generositet med sina gedigna kunskaper och hans engagemang var ovärderligt och jag skulle ha behövt hans stöd under hela projektet. Jag vill också tacka min nuvarande handledare docent Ulf Olsson för hans tålmodiga läsning som gjorde att jag kunde färdigställa avhandlingsmanuset. Ett tack också till min tidigare handledare professor Boel Englund. Jag vill också tacka alla de som på seminarier läst och gett värdefulla synpunkter för förbättring av avhandlingsmanuset. Bland dem vill jag särskilt tacka professor Anders Gustavsson och universitetslektor Birgitta Sandström på pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet och universitetslektor Kenneth Pettersson vid Linköpings universitet. Ett särskilt tack vill jag rikta till min sambo Siv Nyström för hennes kloka råd, aldrig sinande uppmuntran och för det arbete som hon lagt på språkgranskning. Utan Sivs insats hade avhandlingen sannolikt aldrig kunnat genomföras. Jag vill också tacka personalen på institutionen för utbildningsvetenskap vid Mittuniversitetet i Härnösand för stödet i slutskedet av avhandlingen. Kapitel I. Problem och syfte, tidigare forskning, teoretiskt perspektiv och metod Samhällets pedagogisering Under moderniteten har pedagogiken i dess praktiska utövning kommit att erövra allt fler delar av samhället. Inslagen av lärande och fostran har blivit fler och omfattar en allt större del av medborgarnas liv. Man kan tala om en pedagogisering av samhället eller som Hultqvist och Petersson för ”samhället som skola ”.1 Konceptet livslångt lärande som man känner igen från slutet av 1900-talet kan också ses som ett uttryck för det pedagogiska paradigmet för lärande och fostran under 1900-talet. Det pedagogiska paradigmet avser i detta sammanhang snarare pedagogiken som praktik än pedagogiken som vetenskap.2 3 Uppfostran av barn och ungdomar har setts som en viktig politisk uppgift sedan folkskolan infördes i mitten av 1800-talet och åtskilliga skolreformer och utbildningssatsningar har sedan dess avlöst varandra. 1800-talets skolsystem med folkskola, realskola och gymnasium var en differentierad utbildning för barn i olika samhällsgrupper medan de skolreformer som genomfördes under 1900-talet – grundskole-, gymnasie- och högskolereformerna – innebar ett mer enhetligt skolsystem som omfattade barn i alla samhällsgrupper.4 Under senare år har differentieringen ökat igen allt eftersom privata utbildningsalternativ fått ta plats vid sidan av statliga och kommunala skolformer. Kring sekelskiftet 1900 genomfördes också flera utbildningsformer för vuxna. Redan under 1800-talet fanns dels bildningscirklar och arbetarinstitut som gav allmän grundutbildning och fördjupning i olika ämnesområden, föreläsningsföreningar som erbjöd populärvetenskapliga föreläsningar och kurser till befolkning på landsbygden och i städerna fanns studiecirkelbaserade folkbildning som gavs av nykterhets-, frikyrko- och arbetarrörelsen. Folkbildningen blev en rörelse som i första hand mobiliserade föreningslivet för utbildningssatsningar av den vuxna befolkningen. Det moderna svenska folkbiblioteket – som under denna tid avlöste de äldre folkbiblioteken från mitten av1800-talet – blev en del av denna folkbildningsrörelse. Begreppet folkbildning har sedan levt vidare genom bildningsförbundens studiecirklar, korrespondensstudierna och radio- och TV-utbildningar.5 12 Under 1900-talet har utbildningsalternativen mångfaldigats. I slutet av 1980-talet introducerades konceptet ”livslångt lärande” som stod för krav på och möjligheter till utbildning. Människor skulle ges möjlighet att studera och lära under hela livet men de skulle också stå i ständig beredskap för den utbildning och utveckling som en föränderlig omvärld ställde krav på. Liknande krav på flexibilitet ställdes också på utbildningarnas innehåll, form och organisation. Konceptet livslångt lärandet inkluderade många utbildningsformer, den traditionella folkbildningen, likaväl som ungdoms- och vuxenutbildning, fortbildning inom det offentliga och privata arbetslivet. Flexibilitet gällde också metoderna: många olika pedagogiska metoder och medier skulle tas i anspråk; folkbiblioteken, museer, konstutställningar, korrespondens- och företagsutbildningar, Internet m.fl.6 Det förefaller som lärandets ställning har varit särskilt stark under de tidsperioder då samhället har haft behov av att lösa olika problem. Ett sådant samband kan skönjas både i den tidiga och i den senare delen av moderniteten, t.ex. i satsningarna på folkbildning i början av 1900-talet och på livslångt lärande i slutet av 1900-talet. Folkbildningsansatsen i början av 1900talet kan uppfattas som ett försök att komma till rätta med sociala problem som fattigdom, social oro, missbruk, omoral och brottslighet för att utveckla samhället i positiv riktning. Bakom satsningen på ett livslångt lärande i slutet av 1900-talet fanns det svenska samhällets förändring från ett industrisamhälle till ett globalt informations- och kunskapssamhälle och övertygelsen att samhället skulle hamna på efterkälken om medborgarna inte rustades för förändringen. Utan ett livslångt lärande med återkommande möjligheter för medborgarna att under livet förnya sina kunskaper skulle det svenska näringslivet förlora sin konkurrenskraft och ett sådant scenario skulle på sikt äventyra den svenska välfärden. Med välutbildade medborgare villiga att skaffa sig ny, aktuell och relevant kunskap under hela sin livstid skulle det svenska näringslivet ges möjligheter att klara konkurrensen och rädda den svenska välfärden. Det livslånga lärandet tillskrevs en central roll i samhällsutvecklingen och sågs som en garant för den fortsatta utvecklingen av välfärdssamhälle.7 Den ökande pedagogiseringen av samhället visar sig i att utbildning och lärande har fått en allt viktigare roll i samhället och inte enbart för barnens fostran utan även för fostran av de vuxna medborgarnas i arbetslivet och på fritiden. Pedagogiseringen av samhällslivet aktualiserar frågor om lärandets roll i samhället under moderniteten. Vilken betydelse har satsningen på utbildning och lärande och vilka funktioner fyller dessa i och för det moderna samhället? Hur kan samhällets pedagogisering relateras till konstruktionen av medborgare? Vilka pedagogiska teknologier kommer till användning? Vad karakteriserar de medborgare som kan tänkas formas genom dessa teknologier? Intresset för dessa frågor är det bärande motivet för denna avhandling. 13 Sedan 2003 har jag medverkat i ett forskningsprojekt vid Lärarhögskolan i Stockholm vars syfte har varit att undersöka pedagogiseringen i samhället inom flera olika områden som lärarutbildning, hälsovård, folkbildning och kriminalvård.8 Mot bakgrund av mina tidigare yrkeserfarenheter som bibliotekarie har folkbiblioteken som folkbildningsinstitution varit mitt intresseområde och jag har särskilt intresserat mig för de svenska folkbiblioteken under den period som brukar kallas den organiserade moderniteten. De svenska folkbiblioteken De första folkbiblioteken i Sverige kan dateras till början av 1800-talet. Det skulle dock dröja ända fram till andra hälften av 1800-talet innan folkbiblioteken var spridda över stora delar av Sverige. På landsbygden dominerade sockenbiblioteken som fanns i de flesta av landets socknar. De vände sig till socknens invånare, sköttes vanligtvis av präster och fanns ofta i kyrkans lokaler. Sett med dagens ögon var sockenbiblioteken små med boksamlingar som bestod av mellan 200-2000 böcker – till största delen av s.k. uppbyggelselitteratur. I samband med att folkskolan inrättas 1841 växte sockenbiblioteken verksamhet. Uppgiften utökades till att även tillhandahålla böcker ”för underhållandet af de i skolan förvärfvade kunskaper och synnerligen för befrämjandet af kristlig bildning … åligge det prästerskapet att uppmuntra till upprättande och begagnande af sockenbibliotek samt att därtill tjänliga böcker” 9. Sockenbibliotekens utbredning var som störst under 1860- och 1870-talen då det fanns cirka 1400 bibliotek i landet. Vid sekelskiftet 1900 hade emellertid utvecklingen stagnerat och antalet sockenbibliotek hade då minskat till knappt 600 i hela landet. Dels hade många bibliotek lagts ned och dels var skötseln av de kvarvarande eftersatt, vilket visade sig i små och inaktuella boksamlingar. Ägarnas bristande intresse sågs som en förklaring till sockenbibliotekens tillbakagång.10 I Sverige fanns också under denna tid en annan typ av små lokala folkbibliotek, nämligen församlingsbiblioteken som fanns i tätorter och städer. De ägdes och drevs av kyrkan och liksom sockenbiblioteken servade dessa församlingens medlemmar med god litteratur. De äldsta församlingsbiblioteken fanns i Stockholm. Det äldsta var Adolf Fredriks församlingsbibliotek som tillkom i början av 1860-talet och i början av 1900-talet blev Stockholms största församlingsbibliotek med en boksamling som omfattade ca 8000 band, 73 000 lån per år och ett årligt anslag från församlingen på 11 000 kr per år.11 En annan typ av folkbibliotek var stadsbiblioteken dvs. tätortsbefolkningens folkbibliotek i städerna. De ägdes och drevs av kyrkan och liksom sockenbiblioteken servade dessa församlingens medlemmar med god litteratur. Redan på 1860-talet fanns ett mindre antal stadsbibliotek men vid sekelskiftet 1900 återfanns de i många av landets städer. Stadsbibliotekens boksam14 lingar och utlåning var ofta större än övriga bibliotek och de hade en bredare verksamhet. I slutet av 1800-talet betraktades det Dicksonska stadsbiblioteket i Göteborg som ett av landets främsta och sågs som ett exempel på framtidens stadsbibliotek – boksamlingen var välförsedd och den fanns i centralt belägna och rymliga lokaler särskilt anpassade för ändamålet. År 1910 fanns cirka 19000 böcker och utlåningen uppgick till 175 000 volymer.12 Arbetarbiblioteken är ett samlingsnamn på en grupp folkbibliotek av olika typer. Dessa vände sig i första hand till den kroppsarbetande befolkningen. Arbetarbiblioteken hade olika ägare och utgjorde vid sekelskiftet 1900 en brokig skara av mindre bibliotek med olika ägare. Det fanns privata arbetarbibliotek som låg nära industriarbetsplatserna och lånade ut böcker till företagets anställda och deras familjer. Dessa drevs av lokala arbetsgivare och fanns företrädesvis på industriorter. Några exempel är Arboga gjuteris bibliotek, bruksbibliotek i Sandviken, Åtvidaberg, Skutskär och Kiruna.13 En typ av arbetarbibliotek var de liberala arbetarbiblioteken vars rötter fanns i 1860- och 70-talens hantverkarföreningar. Dessa bibliotek var ett resultat av det tilltagande intresset för kunskap och bildning under 1860- och 1870-talet. Bakom tillkomsten fanns ofta borgliga bildningsintresserade personer. Under 1880- och 1890-talen tillkom arbetarinstitutens bibliotek i Stockholm, Göteborg, Gävle, Norrköping och Västerås. Vissa arbetarbibliotek drevs av föreläsningsföreningar och ett av de större föreläsningsbiblioteken fanns i Borås.14 Till skaran av arbetarbibliotek hörde även den socialistiska arbetarrörelsens bibliotek. De drevs av enskilda föreningar som var knutna till den socialistiska arbetarrörelsen och de växte i antal under 1880- och 1890-talen. 1910 var 142 föreningar anslutna till Biblioteksförbundet med tillsammans 21 000 medlemmar. I Stockholm fanns den största föreningen och 1892 omfattade denna ett tjugotal föreningsbibliotek med mer än 2000 medlemmar. Stockholms arbetarbibliotek hade en boksamling som omfattade ca 25 000 volymer och lånen uppgick c:a årligen 100 000.15 Ytterligare en typ av lokala folkbibliotek var nykterhetsrörelsens bibliotek som drevs av föreningar anslutna till Godtemplarorden (IOGT) och Nationaltemplarorden (NTO). Dessa bibliotek ingick som en integrerad del i kursoch studiecirkelverksamheten, dvs. rörelsens centrala bildningsverksamhet. Biblioteket köpte in och lånade ut böcker till deltagarna i cirklarna. Uppgifter från 1910-talet visar att nykterhetsrörelsens bibliotek försåg 672 studiecirklar med böcker.16 De privatägda lånebiblioteken var ytterligare en typ av lokala folkbibliotek som företrädesvis fanns i de större städerna och lånade ut böcker mot en avgift. De drevs i likhet med vår tids videobutiker på kommersiell grund. Det fanns ett flertal sådana lånebibliotek i de större städerna och det äldsta var från slutet av 1700-talet och fanns i Stockholm.17 Under 1900-talet ägde genomgripande förändringar rum inom folkbiblioteksområdet. Många av de tidigare folkbiblioteken skrotades och endast de 15 kommunala biblioteken och vissa folkrörelseorganisationers bibliotek blev kvar. Vid sidan av dessa folkbibliotek byggdes regionala och nationella biblioteksinstitutioner upp i syfte att stödja de lokala folkbiblioteken. Under 1950- och 1960-talet genomgick biblioteksområdet återigen vissa förändringar. Folkrörelsebiblioteken lades ner och från och med 1970-talet fanns endast de kommunala folkbiblioteken kvar, oftast i form av stadsbibliotek.18 Historisk biblioteksforskning Forskningen om svensk folkbildning är relativt omfattande. Det finns ett 40tal akademiska avhandlingar om svensk folkbildning och tio av dessa behandlar de svenska folkbiblioteken, många med fokus på folkbiblioteksideologi i början av 1900-talet. I den forskningsgenomgång som följer redovisas forskning om folkbibliotek som folkbildningsinstitution från 1960-talet och framåt. Föregångarna till 1900-talets moderna folkbibliotek, 1800-talets sockenbibliotek behandlas i Sjöstens avhandling ”Sockenbiblioteket – ett folkbildningsinstrument i 1870-talets Sverige” behandlar biblioteksverksamhet och biblioteksideologi från 1800-talets sista årtionden till början av 1900-talet. Avhandlingen syfte är att öka kunskapen om folkskoleinspektionens och sockenbibliotekens bildningsuppfattningar och maktutövningen i 1800-talets svenska samhälle. Sjösten tar sin utgångspunkt i Gramscis ideologi- och maktbegrepp och studerar det bildningskoncept som folkskoleinspektionen och sockenbibliotek förmedlar i sina praktiker och hur dessa två bildningsuppfattningarna förhåller sig till varandra. Materialet för undersökningen utgörs av rapporter från folkskoleinspektioner av sockenbibliotek och sockenbibliotekens egna bibliotekskataloger. Folkskoleinspektionen syn på bildning sätts i relation till sockenbiblioteken och den litteratur som var tillgänglig under 1870-talet. Sjösten kommer fram till att folkinspektionens och sockenbibliotekens verksamheter är hegemoniska praktiker som upprätthåller den rådande ordningen med vad Sjösten kallar för ”hegemonins yttre uttryck”. ”Hegemonins yttre uttryck” utgörs av de gränser som folkskoleinspektörerna sätter upp för sockenbibliotekens olika verksamheter. Ett exempel på gränssättning som ges är de ”förteckningar över lämplig litteratur” som sockenbiblioteken använder vid anskaffningen av litteratur. Sjösten visar att folkskoleinspektionen förmedlar en konservativ syn på bildning till den praktiska verksamheten, ett synsätt som befäster den befintliga ordningen i förhållande till nya strömningar. Hegemoniska taktiker används för att upprätthålla den rådande ordningen. Den vanligaste hegemoniska taktiken kallar Sjösten ”neutraliseringsprincipen” och den innebär att ett ideologiskt innehåll som uppfattas som främmande omdefinieras till något som redan finns inom det etablerade systemet. Sjöstens slutsats blir att sockenbiblioteken bedrev en konservativ 16 hegemonisk praktik som upprätthöll den rådande ordningen i samhället. Dock menar han att bibliotekspraktiken inte är helt entydig då sockenbibliotekens boksamlingar även innehöll böcker med nya strömningar. I sin avhandling ”Att analysera genombrottet för moderna folkbiblioteksidéerna - exemplet Sverige och några jämförelser med USA” studerar Torstensson det svenska moderna folkbiblioteket framväxt i början av 1900talet. Han försöker förstå det moderna svenska folkbibliotekens framväxt med hjälp av en komparativ studie där han jämför de faktorer som möjliggjorde det svenska moderna folkbiblioteken med de faktorer som låg bakom genombrottet för de amerikanska folkbiblioteken under 1860-talet. Torstensson utgår i sin analys från tre grundfrågor: Vad har begreppet folkbibliotek stått för vid olika tidpunkter? Vilka aktörer och insatser medverkade till utvecklingen av moderna folkbibliotek i Sverige och folkbiblioteksutvecklingen? Vilka paralleller finns mellan Sverige och USA? Torstensson visar att grunden för utvecklingen av moderna folkbibliotek, både i Sverige och USA, är den genomgripande samhällsomvandlingen och de sociala problem som följde i omvandlingens spår. Det fanns en övertygelse om att det moderna folkbiblioteket kunde råda bot på de sociala problem som förorsakas av bristande integration och solidaritet och att missbruk och osedlighet i samhället medverkade till de stora satsningar som gjordes i syfte att realisera moderna folkbibliotek både i Sverige och USA. Även Myrstener studerar det moderna svenska folkbibliotekets framväxt i början av 1900-talet i avhandlingen ”På väg mot ett stadsbibliotek – folkbiblioteksväsendets framväxt i Stockholm t o m 1927”. Myrstener gör en analys av framväxten av ett lokalt ”modernt folkbiblioteksväsen i Stockholm” från slutet av 1700-talet fram till kommunaliseringen 1928 – med tyngdpunkten på perioden 1890 till 1927 – och försöker förstå grunden till Stockholms Stadsbibliotekets framväxt. De frågor som behandlas är vilka faktorer som möjliggjorde uppkomsten av stadsbiblioteket och varför det kom till stånd så sent i ett internationellt perspektiv? Myrstener pekar på flera förklaringar till varför det dröjde innan Stockholm fick ett modernt stadsbibliotek. En förklaring var att det i Stockholm redan fanns flera olika folkbibliotek med olika ägare som erbjöd invånarna böcker för läsning varför en utbyggnad av ett kommunalt stadsbibliotek inte ansågs överhängande. Exempelvis fanns ett flertal kommersiella lånebibliotek, församlingsbibliotek, Stockholms arbetarinstituts bibliotek, arbetarbiblioteket och folkbildningsförbundets bibliotek m.fl. De olika intressen som fanns bakom dessa bibliotek bidrog till svårigheterna att samla dem under ett och samma tak. Det fanns också en stark tveksamhet från stadens stadsfullmäktige att åta sig de kostnader som krävdes för att bygga ett kommunalt bibliotekssystem. Flera avhandlingar behandlar folkbibliotekens ideologi under 1900-talet och några ägnas åt folkbiblioteksideologin i början av seklet. En av dessa är Joakim Hanssons ”Om folkbibliotekens ideologiska identitet” som handlar om folkbiblioteksideologin i Sverige under de två första decennierna av 17 1900-talet. Studien har fokus på de folkliga biblioteken dvs. folkrörelsernas bibliotek och de kommunalt ägda folkbiblioteken. Hansson undersöker folkbibliotekens ideologiska identitet, funktion och ursprung och ställer frågor om de folkliga biblioteken har en särskild ideologisk identitet och vad som i så fall karakteriserar denna identitet, dess ursprung och grundläggande funktion. Studien baseras på en form av diskursanalys och materialet består av texter från etablerade tidskrifter, monografier och offentliga publikationer inom området under den aktuella tiden. Undersökningen visar att folkbiblioteken hade en särskild ideologisk identitet. Folkbibliotekens ideologi uppfattar Hansson som konservativ med ursprung i sockenbiblioteken, medan de folkliga bibliotekens klassas som liberala och socialdemokratiska. Folkbibliotekets huvuduppgift är att ”fostra” och ”dana” dugliga medborgare och den har en ”kontrollerande funktion, vars syfte är att legitimera en viss på förhand given ordning”. I en annan studie, ”Folkbibliotekens ideologiska förändring speglad i en komparativ analys av två statliga utredningar, dels 1911 års Folkbiblioteksutredning och dels 1995 års Kulturutredning”, behandlar Hansson folkbibliotekens ideologi. Hansson jämför folkbiblioteksideologin i den statliga biblioteksutredningen från 1911 med den i bibliotekslagen från 1996. Syftet med studien är att identifiera likheter och skillnader i folkbiblioteksideologin i de två texterna, och ”den ideologi som ligger till grund för folkbibliotekens verksamhet”. Undersökningen koncentreras på de övergripande perspektiven, på folkbibliotekens roll och uppgifter i samhället. Ett intressant men något förvånande resultat är de stora likheter som finns i folkbiblioteksideologin i början och slutet av 1900-talet. Det gäller t.ex. uppfattning om demokrati, samhällsekonomi, makt och ansvar. Hansson menar att statens förhållande till folkbiblioteken är likartade vid båda tidpunkterna och drar slutsatsen att förhållandet under århundradet endast har förändrats marginellt. I båda utredningarna poängteras att folkbiblioteken skall bidra till den ekonomiska utvecklingen i samhället, att dessa skulle vara avsedda för samtliga medborgare och ha uppgiften att tillgängliggöra kultur och kunskap kostnadsfritt till hela befolkningen. De poängterar också att det är kvaliteten som ska styra urval av boksamlingar snarare än efterfrågan och att bokurvalet ska vara sammansatt efter pluralistiska principer. Ytterligare en studie som behandlar folkbibliotekens ideologi under 1900talet är Jonssons avhandling ”Medborgaren och marknaden – pedagogisk diskurs för folkbibliotek”. Jonsson undersöker beslutsfattares syn på folkbiblioteksverksamhet vid sekelskiftet 2000. Undersökningen bygger på material från intervjuer av olika typer av beslutsfattande personal verksamma på folkbibliotek i landet. Undersökningen koncentreras kring den beslutande bibliotekspersonalens syn på lokal folkbiblioteksverksamhet och dess teoretiska perspektiv och Jonsson sammanför filosofisk hermeneutisk med metodiska inslag från Foucaulttraditionen. Syftet med undersökningen är att ”belysa folkbibliotekets funktion som det kommer till uttryck i talet om folkbib18 liotek”. Slutsatsen är att beslutsfattardiskursen innehåller flera synsätt som är signifikativa för lokal folkbiblioteksverksamhet. Det som karakteriserar folkbibliotekens verksamhet är inriktningen att göra ”medborgarna till aktiva medborgare” där biblioteken ses som ”passiva påverkare”. Medborgarna ska med bibliotekets hjälp själva bli aktiva medborgare. Detta synsätt är enligt Jonsson kännetecknande också för tidens ”marknadsekonomiska diskurs” och ”den klassiska liberalismen”, som båda är förespråkare för ett samhälle där individen ges stort ansvar för sig själv, för sitt handlande och sin tillvaro. Zetterlunds avhandling ”Att utvärdera i praktiken - en retrospektiv fallstudie av tre fall av lokal folkbiblioteksutveckling” studerar utvärdering av den lokala folkbiblioteksverksamheten under 1990-talet. Zetterlund analyserar utvärderingar av lokal folkbiblioteksutveckling i projekt som har stöd från statens kulturråd. Personer som deltagit i genomförandet och utvärderingar av dessa biblioteksutvecklingsprojekt har intervjuats och en analys har genomförts av hur utvärderingen av dessa utvecklingsprojekt genomförts. Avhandlingens syfte är att förstå vad som kännetecknar utvärderingens praktik vid kommunala folkbibliotek. Vilken typ av studier som genomförs i samband med utvärdering av projektverksamhet, vilka strategier som användes vid utvärderingarna, vilken kunskap, metoder och normer som tillämpades är frågor som behandlas i avhandlingen. Zetterlund visar att utvärderingar av lokala projekt baserades på tre utvärderingsstrategier, nämligen deltagarinriktad utvärdering, rationell administrativ utvärdering och pragmatisk politisk utvärdering. Dessa tre strategier fanns i samtliga utvärderingar men de gavs olika grad av prioritet. Undersökningen visar också att utvärderingarna avvek från det traditionella rationella utvärderingsideal som utgår från en bred etablerad rationalitet genom att tillägga och använda andra regler och normer. Det finns också studier som har fokus på andra delar av svensk folkbildning under moderniteten men där folkbiblioteken har beaktas. Ett exempel på sådan forskning är forskningsprojektet ”Norrlands bildningshistoria” från början på 1980-talet, som studerade folkbildningen inom nykterhetsrörelsen i Norrland i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Forskningsresultatet finns redovisade i böckerna ”Den skötsamme arbetaren” och ”Den bildade borgaren”. I ”Den skötsamme arbetaren” söker Ambjörnsson rötterna till den arbetarkultur som var spridd i landet under 1900-talet och fått beteckningen ”skötsamhetskulturen”. Sågverkssamhället Holmsund utanför Umeå undersöktes under de första decennierna av 1900-talet med fokus dels på nykterhetsföreningarnas och arbetarrörelsens bildningsarbete och hur detta formar en skötsamhetskultur och dels på skötsamheten som en organisering kring vissa värden. Undersökningen visar hur skötsamhetens kultur växer fram genom att arbetarna tillägnar sig de nationella ideal som förmedlas i samvaron i logen, studiecirklar, kurser och biblioteksverksamhet. Enligt Ambjörnsson kännetecknades skötsamheten av nykterhet, ordhållighet, besinnig, 19 självkontroll, renlighet, eftertänksamhet, att inte slösa bort tiden eller hänge sig åt spel och dobbel. Av intresse här är dels den vikt som bildningen anses ha vid formandet av skötsamhetskulturen och dels studien av föreningsbibliotekets bokbestånd som visar på en likartad sammansättning som andra typer av folkbibliotek och skulle uppfylla de nationella idealen om lämplig litteratur för svenska folkbibliotek. I ”Den bildade borgaren” visar Olsson hur borgerskapet i en liten småstad (Umeå) i Norrland under tre sekel har odlat bildning utifrån olika syften. Några bärande tankar som Olsson finner i den bildade borgarens föreställningsvärd är att bildning är ett ”borgerskapets bihang” intimt knutet till borgerskapet på orten. Olsson finner flera varianter av borglighet och bildning under 1800-talet och i början 1900-talet vilket gör att det inte går att tala om ”den bildade borgaren” som ett enhetligt begrepp. Den borglighet som fanns hade ämbetsmannen i fokus och förespråkade en nyhumanistisk bildningstradition d.v.s en ofta passiv bildning som bedrevs i syfte att uppnå själens förfining, t.ex. med hjälp av aftonkonserter av musiksällskapet, soaréer med pianomusik, firande av nationella högtider och arrangemang i ”behjärtansvärt syfte”. Det fanns också en bildningstradition hemmahörande inom hantverket och som leddes av hantverkare, företagare och folkskollärare vars syn på bildning inte i samma utsträckning var inriktad mot själens utveckling och förfining utan snarare på medborgarbildning. Bildningsarbetet inriktade sig på att (ut-) bilda arbetare till fungerade samhällsmedborgare och var inriktat på sociala frågor som ”egnahem, fattigvård, sparsamhet”. Medborgarbildningen ser Olsson som disciplinering av arbetarklassen. Frans Lundgren undersöker i sin avhandling ”Den isolerade medborgaren – liberalt styre och uppkomsten av det sociala vid 1800-talets mitt” cellfängelset, den uppsökande fattigvården och bildningscirklarna, tre nya problemoch verksamhetsområde som vid 1800-talets mitt utgjorde en del av formeringen av en social sfär i Sverige. Syftet var att analysera de problem som programmen utformades kring, hur programmen förväntades möta, reglera och lösa dessa problem, samt vilka målsättningar och resultat man eftersträvade. Lundgren visar att verksamheterna utgick från gemensamma problembeskrivningar och har långtgående principiella likheter. Bildningscirklarna, som kan ses en föregångare till 1900-talets studiecirkel, byggde på föredrag som skulle förmedla en positiv syn på civilisationens kulturella och materiella utveckling. Bildningscirklarna sågs som en form av självbildning men var inte utformade för kritiska diskussioner utan för att etablera gemensamma beskrivningar och värden, ett syfte som inte var betjänt av meningsmotsättningar. Arbetaren skulle formas till självständighet genom umgänge och intellektuell förbättring och ges möjlighet att organisera ett familjeliv som ersättning för krogen. Bildningscirklarna och de andra reformerande programmen kan, enligt Lundgren, karakteriseras som en del av det liberala styrets rationalitet. Arbetarna skulle göras kapabla att upprätthålla de nya formerna av frihet som samhällsförändringarna förde med sig. De medbor20 gerliga egenskaperna som isolerades genom programmen skall ses som en uppsättning plikter snarare än som formella rättigheter. Forskningsgenomgången visar att den akademiska biblioteksforskningen i första hand har varit koncentrerad på folkbiblioteken vid tiden runt sekelskiftet 1900. Studierna behandlar den rådande biblioteksideologins syn på tidens biblioteksverksamhet (bibliotekens uppgift, utbildning, boksamlingar och biblioteksteknik). Det är svårt att finna biblioteksforskning med ett uttalat konstruktivistiskt perspektiv med fokus på biblioteksfolkbildningens konstruktion av medborgaren. Likaså saknas strukturinriktad forskning i traditionen från Ferdinand Saussure med fokus på de kulturella system som utgör grunden för och möjliggör folkbibliotek och bildning.19 Utöver Jonssons och Hanssons avhandlingar som kombinerar Foucaults poststrukturella inriktning med hermeneutisk forskning har jag inte funnit några studier med dessa perspektiv. Med undantag av Sjösten som använder ett maktperspektiv i sin forskning av 1800-talets svenska sockenbibliotek saknas forskning som studerar folkbibliotek utifrån maktperspektiv inom biblioteksforskningen. Genealogisk historisk forskning En undersökning av folkbiblioteken och dess konstruktion av goda medborgare kan genomföras på flera sätt. En möjlighet är att undersöka hur folkbibliotek formade biblioteksanvändarna, en annan att göra en idéhistorisk studie av den ideologi som kännetecknar folkbiblioteksbildningen. Jag har emellertid valt att utgå från ett genealogiskt historisk perspektiv inspirerat av Michel Foucault. Det genealogiska perspektivet ger möjlighet att studera formandet av individen utifrån ett maktperspektiv som tar sin utgångspunkt från samhälleliga maktförhållanden. Med detta forskningsperspektiv kan konstruktionsproblematiken studeras på ett fruktbart sätt samtidigt som en genealogisk studie kan bidra till att fylla denna lucka i den svenska folkbildningsforskningen. Genealogins objekt och uppgift Genealogiska studier undersöker de betingelser som har medverkat till det som existerar i samhället under en viss given epok och söker de sociala konstruktionernas ”härkomst” vanligtvis i syfte att studera vad som formar individen till samhällsmedborgare.20 Foucault uttrycker det genealogiska perspektivet på följande sätt: […] what has been the goal of my work during the last twenty years. It has not been to analyse power, nor to elaborate the foundations of such an analysis. My objective, instead, has been to create a history of the different modes by which, in our culture, human beings are made subjects. 21 21 Historiska sociala konstruktioner som skapats av sociala processer i samhällen kan omfatta olika typer av företeelser som exempelvis språk, uppförande, handlingar och roller. Socialkonstruktivistiskt inriktade historiska forskare ser samhällsfenomen som resultat av sociala processer i samhället. De förhåller sig kritiska till att söka naturliga orsaker och förklaringar till sociala fenomenen och försöker istället demaskera naturliga förklaringar genom att utforska den egentliga grunden till de sociala fenomenen i det historiska samhällets sociala processer.22 Den historiska konstruktivismen är emellertid inte en utan flera olika riktningar som skiljer sig åt i fråga uppfattningen om de sociala konstruktionernas omfattning. En av dessa inriktningar uppfattar människors handlande som sociala konstruktioner och förstår dem som resultat av tidigare samhälleliga aktiviteter och processer. Denna riktning menar att det individuella handlandet, vare sig det gäller sorg, mat- dryckesvanor eller andra handlingsmönster, kan ses som ett resultat av och har sin grund i tidigare samhälleliga aktiviteter och processer. Även institutioner som familjen, skolan, staten m.fl. kan ses som sociala konstruktioner och därmed som resultat av människors samfällda handlande i samhället..23 Det finns också en kunskapsteoretisk riktning som förutom mänskligt handlande och institutioner även inkluderar kunskap i begreppet sociala konstruktioner. Det som allmänt betraktas som sanning eller kunskap ser denna riktning som resultat av processer i samhället och därmed som sociala konstruktioner. Det beror bl. a. på att människors förnimmelser och omdömen förstås som en produkt av begrepp, teorier och intressen som samhället producerar och människor införlivat bl.a. genom utbildning.24 Den ontologiska konstruktivismen tar ytterligare ett steg och betraktar även verkligheten som historiska sociala konstruktioner. Denna riktning utgår från att åtkomsten av det faktiskt existerade är socialt grundad, en ståndpunkt som innebär att ”verkligheten” (världen, ting, varelser, människor) baseras och formas av de metoder, idéer och kunskaper som finns i samhället.25 Foucault kan sägas omfatta samtliga dessa konstruktivistiska ståndpunkter, dvs. det individuella handlandet såväl som institutioner och individernas positioner och roller förstås som sociala konstruktioner. Fången, fångvaktaren, arbetaren, eleven är socialt konstruerade liksom institutioner som fängelset, sjukhuset, kliniken. Foucault ser även kunskap som ett resultat av den påverkan som samhället utsätter subjekten för t.ex. genom utbildning och lärande, dvs. en social konstruktion. Foucaults kunskapsteoretiska ståndpunkt kan beskrivas så att det enskilda subjektet såväl som den erfarenhet som subjektet uppfattar är baserad på inlärda föreställningar och begrepp om verkligheten. Den positiva verklighet såsom den uppfattas av subjekten är ett resultat av ett ”historiska a priori”, det förgivet tagna, som enskilda individer i det historiska samhället har införlivat och betraktar som sant eller sanning22 en. Kunskap som enskilda subjekt tillägnar sig och använder i sin förståelse av samhället är den vetbara ”verkligheten” och som sådan är den ett resultat av sociala processer i det historiska samhället. Foucaults forskning visar att förnuft och vansinne, sant och osant, institutioners och individers handlande, vetenskapliga begrepp och observationer är socialt konstruerade och resultatet av den makt som olika intressen utövar i samhället under en given epok.26 I avhandlingen utgår jag från en liknande historisk socialkonstruktivistisk ståndpunkt d.v.s. att såväl mänskligt handlande, institutioner och kunskap och andra samhällsfenomen är ett resultat av de samhälleliga processerna i det samhälle som människor och samhällsfenomen finns. Genealogiska studier erbjuder olika perspektiv på studier av de sociala konstruktionernas härkomst under historiska epoker. Det första perspektivet har fokus på hur institutionella fenomen utövar makt eller inflytande över aktörerna och hur dessa kan påverka deras handlande i en viss bestämd riktning. Det är ett maktperspektiv som uppmärksammar hur det påverkar aktörernas handlande och de makttekniker som används för ändamålet. Fokus ligger sålunda på den makt som institutionella fenomen utövar över olika aktörer under en eller flera tidsepoker.27 Det andra perspektivet har fokus på släktskapet mellan sociala konstruktioner under samhällsepoker. Släktskapet undersöks genom jämförelser av de institutionella fenomenens makttekniker. Det innebär att man söker de makttekniker som utgör den gemensamma grunden för samhällskonstruktionerna. Som Foucault har visat använder olika samhälleliga institutioner som fabriken, skolan, fängelset likartade makttekniker. Samhällskonstruktioner som på ytan kan te sig olika kan vara baserade på samma makttekniker och därmed vara besläktade med varandra. I denna typ av studier försöker man bestämma vilka typer av maktutövning som är vanligt förekommande och kännetecknande för epoken. Foucault har visat att t.ex. maktutövningen i det moderna samhället kännetecknas av disciplin och biomakt.28 Det tredje perspektivet har fokus på upphovet till de institutionella fenomen som utövar makt mot aktörerna i samhället. I upphovsanalysen riktas intresset mot den tidsperiod och det samhällsområde där de institutionella fenomenen har uppkommit och de maktförhållanden som har bidragit till att dessa realiserades. Intresset riktas, med Foucaults ord, mot ”the stock of descent: it is the ancient affiliation to a group, sustained by the bonds of blood, tradition or social class …”;29 dvs. var och när sanningar, synsätt, handlingssätt … etableras till institutionella fenomen som utövar påverkan på individerna. I analysen identifieras kampen mellan intressen som ligger bakom realiseringen av de provinsiella sanningars, synsätts mm. som etablerats som institutionella fenomen och utövar makt i samhället. Man försöker identifiera vilka olika individer, grupper, organisationer, omständigheter som bidragit till att provinsiella sanningar, synsätt, handlingssätt mm. har slagit rot, fått spridning och etablerats som institutionella fenomen i samhället och som Foucault uttrycker det som givit ”… birth to those things who continue 23 to exist and have value for us; …”.30 Syftet med dessa undersökningar är att fördjupa kunskapen om ”ursprunget” till konstruktionerna i samhället.31 Dispositiv En genealogisk undersökning studerar den makt eller maktutövning som utgör ursprunget eller härkomsten till de sociala konstruktionerna i ett samhälle. Jag har valt att använda begreppet ”dispositiv” som ett samlingsnamn på den makt som påverkar aktörers handlande i samhällen under en eller flera epoker. Det är en försvenskning av ”dispositif” – ett begrepp som i Foucaults senare forskning fick tydliggöra det maktperspektiv som inte infattades i det tidigare begreppet epistem, dvs. samhällets regler för vetandet.32 Foucault beskriver ”dispostif” som uppsättningar av heterogena ”anordningar” eller ”apparater” […] heterogeneus ensambles consisting of discourses, institutions, architectural forms, regulatory decisions, laws, administrative measures […] - in short, the said as much and the unsaid. 33 Dispositivets heterogena apparater – ”architectural forms, laws, administrative measures …” – ska enligt Foucault uppfattas som institutioner.34 Dispositiv ses här på liknande sätt som den samling apparater som finns i ett samhälle under en viss epok. Apparaterna utsätter olika typer av aktörer (individer, myndigheter, företag m.m.) för påverkan att agera på särskilt sätt i de positioner som de innehar i samhället. Apparaterna är institutionella och omfattas och tillämpas därför av flertalet aktörer inom ett område samtidigt som de anger vilken uppfattning som är den dominerande eller allmänt rådande inom samhällsområdet.35 Apparaterna kan omfatta vitt skilda företeelser som reglementen, sanningar, uppförandekoder, språkutövning i privatoch affärslivet, eller t. ex. biblioteksorganisation, biblioteksenheter, lokaler, kataloger, boksamlingar, för att ta några exempel från biblioteksområdet.36 De drag som är utmärkande för ett dispositivs apparater är för det första att de spridda och accepterade i samhället. De kan för det andra vara både språkliga och icke-språkliga och omfatta både diskursiva som ickediskursiva handlingar. […] discursive or non – discursive […] [som manifesterar sig som] […] architectual forms, regulatory decisions, laws, moral administrative measures, sciantific, philosophical statement […]. 37 Detta betyder att man finner uttryck för de institutionella apparaterna i olika typer av diskurser, t.ex. i samtal, tidningsartiklar, läroböcker, kataloger, lagtexter m.m. Dels kan de sökas i de enskilda individernas medvetande och kropp; i lusten, viljan, tanken, idéer, typiska handlingar och beteenden. Dels kan de sökas i samhället, dess byggnader, organisationer, kommunikations24 system m.m. Apparaterna är således allt det som är etablerat, gällande, allmänt accepterat och kan manifestera sig i allt från enskilda människors kroppar och vardagliga bestyr till de högsta politiska besluten och tar sig både diskursiva och icke diskursiva uttryck.38 De apparater som ingår i ett gällande dispositiv möjliggör, för det tredje enskilda individers handlingar och anger de villkor som gäller för de handlingar och handlande som är accepterat i olika situationer. De apparater som enskilda aktörer baserar sitt agerande på blir dessutom del av de konstruktioner som själva handlandet åstadkommer. Apparaterna blir på så sätt inbäddade i och en del av konstruktionernas utformning vilket i sin tur gör att de sprider sig i samhället.39 På samma sätt som talandet präglas av de allmänt vedertagna grammatiska reglerna blir t.ex. bibliotekspersonalens inköp av böcker präglade av de bokförteckningar som finns i de kataloger som används för ändamålet. De vedertagna uppfattningarna för lämplig litteratur i katalogerna bäddas på så sätt in och blir del av bibliotekets boksamlingar. De institutionella apparaterna är stabila och beständiga över tid och svåra att förändra. Den tröghet och oföränderlighet som de präglas av beror dels på att apparaterna är allmänt accepterade och omfattas av flertalet och dels på att apparaterna är samhälleliga institutioner som införlivas genom konstruktion. Dessutom finns intressen i ett samhälle som inte gynnas av förändringar och aktivt arbetar för att hindra konkurrerande uppfattningar från att etableras och bli en institutionell apparat. De s.k. ”stränga straffen” i Foucaults ”Övervakning och straff” gällde t. ex. som straffmetod under flera sekler ända fram till slutet av 1700-talet och reglerna för vård av sinnessjuka och kriminella människor Västeuropa i “The birth of clinic” och ”Vansinnets historia” visar också på apparaternas stabilitet och tröghet.40 Dispositiv och apparater kan knytas till samhällsepoker. Under en period finns en uppsättning av apparater som möjliggör ett visst handlande och vissa konstruktioner av samhällsfenomen. Därför finner man skillnader i samhällets utformning under moderniteten, förmodern och klassisk tid. Som Foucault har visat skiljer sig moderniteten i Västeuropa från den förmoderna perioden t.ex. i fråga om de övervaknings- och straffmetoder. Det kan förklaras av skillnader i den samling av apparater, som utgör möjlighetsbetingelser för diskursiva och icke-diskursiva handlingar, och bidrar till att utforma olika de sociala konstruktionerna i samhällena under olika epoker.41 De institutionella apparater som finns i ett samhälle inbegriper maktförhållanden som i sin tur utövar makt över aktörerna (enskilda individer, föreningar, företag …) i samhället. Apparaterna är maktapparater så tillvida att de uttrycker styrkeförhållanden genom att ange vilka positioner (roller), befogenheter, handlingssätt mm. som är möjliga för olika samhällsaktörer. Dessa styrkeförhållanden bestämmer den ordning som gäller i ett område och utsätter därigenom aktörerna för påverkan att handla i en viss riktning. Det är apparaternas utformning som anger gällande styrkeförhållanden och därigenom bestämmer vad som gäller, dvs. den rådande ordningen i områ25 det.42 Den makt som apparaterna med sin utformning utövar är samhällelig i den betydelsen att det är kollektivets makt över den enskilde.43 En enskild individ som inte följer apparaternas angivelser bryter mot den gällande ordning och det kan medföra sanktioner från kollektivet. En viktig del av apparaternas maktutövning finns alltså i de makttekniker som kan påverka aktörer i olika positioner att agera enligt den gällande ordningen. Maktteknikerna kan variera mellan epoker. Foucault har t.ex. visat att maktteknikerna för övervakning och bestraffning varierar mellan moderna och förmoderna västerländska samhällen. Han har också visat att det under en epok ofta finns samma makttekniker inom olika samhällsområden. T.ex. förekom makttekniker som t.ex. panoptikon, examinationen, bekännelsen inom flera olika samhällsområden under moderniteten i såväl fängelser, skolor som i fabriker för övervakning och disciplinering av fångar, elever och arbetare.44 Panoptikon är ett exempel på en samling övervaknings- och disciplinerings tekniker som förekom i 1700-talet fängelser, men som också praktiserades i fabriker och skolor för att övervaka fångar, arbetare, elever. De tekniker som gav de övervakande och disciplinerande verkningarna var inrutning med slumpvis kontroll. Inrutningen innebar att gruppen delades upp och varje individ anvisades en bestämd plats i rummet och tilldelades vissa bestämda uppgifter. Gruppen delades upp i enkla iakttagbara enheter som gjorde det möjligt att övervaka fången i sin cell, arbetaren vid sitt bord och eleven vid sin bänk etc. Med denna inrutning kunde ett fåtal observera och kontrollera ett stort antal individers handlande. Med dessa observationer och kontroller som genomfördes oannonserat och slumpvis kunde fången, arbetaren och eleven kontrolleras och påverkas att sköta sina uppgifter. Osäkerheten, risken att bli avslöjad och hotet om straff förstärkte det rätta beteendet och reducerade avstegen. Maktförhållandet demonstrerades således genom de slumpvisa kontrollerna och resultatet blev en ”normalisering” av samhällsmedborgare.45 Den makt som de institutionella apparaterna utövar har också andra särdrag. Maktutövningen utgår inte från en specifik punkt utan från flera olika platser i samhället. Den emanerar inte från en utan från många källor och sprids på olika sätt och i många olika riktningar. Makt utövas genom utsagor, begrepp, bilder, tidningar, reklam och från individernas minnen, idéer, lust, vilja dvs. både från det diskursiva och icke – diskursiva. Man kan alltså säga att makten finns och verkar överallt ifrån i samhället. Foucault beskriver dispositivets makt som en ”strategisk situation”46 där maktapparaten anger maktförhållanden som fastställer och påverkar aktörer att handla på särskilda sätt.47 Den makt som dispositivets samling av apparater utövar är dessutom ”på en och samma gång … målinriktad och icke-subjektiv” eller som Foucault uttrycker det; den kan inte förvärvas, fråntas eller delas, och vara någonting som man behåller eller låter en gå ur händerna. Att maktutövningen är mål26 inriktad men icke – subjektiv förklaras av att apparaterna från början är enskilda individers uppfattningar som blir kollektiva (icke-subjektiva) när de etableras, sprids och blir allmänt accepterade i samhället. När de blir institutionella dvs. kollektiva och samhälleliga, förlorar de kontakten med de aktörer som framställt dem. Samtidigt finns syftet inlagrat i apparaterna.48 Dispositivet med sina apparater utövar makt i förhållande till aktörerna i samhället men är också ett resultat av de rådande maktförhållandena i samhället. I “Confessions of the flesh” skriver Foucault att ”the apparatus of sexuality, … is articulated … on what I called power … on the other hand it produces … (power)”.49 Institutionella apparater är inte en gång för alltid givna utan de tar form och etableras i det komplex av maktkamper som ständigt pågår mellan olika aktörer i ett samhälle. Enskilda, grupper, föreningar, myndigheter och företag sprider sin uppfattning med de medel som står till buds, genom utredningar, föredrag, artiklar, böcker, tv, radio eller genom sin moral, smak mm. De intressen som går segrande ur denna kamp blir den dominerande uppfattningen i samhället under perioden. Foucault har kallat detta för historiens ” endlessly repeated play of dominations…” som leder till “… differentation of values …”.50 Genom dessa processer kan från början enskilda eller provinsiella sanningar bli allmänt vedertagna och därmed gällande apparater i samhället. Avgörande förändringar kan inträffa vid samhällskriser då försvaret för det etablerade försvagas och ger utrymme för förändringar i de villkor som de rådande institutionerna bygger på. Bl.a. har Wagner visat att Västeuropa genom gått flera genomgripande förändringar vid sådana samhällskriser under moderniteten.51 Biomakt Samhällets sätt att utöva makt över befolkningen skiljer sig från epok till epok. Under den förmoderna perioden i Västeuropa dominerade den repressiva makten vars kännetecknande drag var att vissa medel användes för att hämma samhället medlemmar. Den repressiva samhällsmakten kunde upprätthålla samhällsordningen genom att förhindra medborgarna från att göra vad som ansågs orätt. Ståndssystemet delade in medborgarna i hierarkiska ordnade grupper (stånd) och reglerade deras inbördes förhållanden genom tilldelningen av rättigheter och skyldigheter. Genom hot om straff kunde enskilda förhindras från att begå överträdelse av systemets gränser. Det förmoderna samhällssystemet byggde på en ordning, där kungen stod högst i rang, följd av adeln, prästerna, borgarna och bönderna. Men ovanför systemet fanns Gud, som tilldelade kungen både rätten och ansvaret att upprätthålla lag och ordning i samhället. Kungen stod som en garant för samhällsordningen och varje lagbrott blev därför ett brott mot konungen själv. Straffet blev konungens bestraffning av enskilda som förbrutit sig konungen. I det förmoderna samhället blev svärdet och dödsstraffet det ultimata straffet för 27 brott mot konungen och den gudomliga ordningen. Ståndssystemet var det förmoderna samhällets sätt att upprätthålla ordningen.52 Under 1700-talet fick den repressiva makten ge vika för biomakten som blev den dominerande formen av maktutövning under moderniteten i Västeuropa. Till skillnad från den repressiva makten utövas biomakt genom förvaltandet av livet. Biomakten riktas både mot enskilda människor och befolkningar. Biomakten är disciplinär och den verkar genom kontroll och övervakning och förmår på så sätt människor och befolkningar att maximera sina förmågor som t.ex. kunskaper, hälsa, ekonomi och fertilitet.53 Biomakten utövas både på makro- och mikronivå. Under moderniteten utövades biomakten på mikronivån genom olika disciplinära institutioner som skolor, sjukhus och fängelser. I dessa institutioner fanns inbyggda apparater för kontroll, t. ex bidrag, betyg och födelsekontroller och i dessa fanns inbyggda makttekniker som examinationen, bekännelsen, panoptikon och rangordning. På detta sätt skapades möjligheter att disciplinera befolkningen att skaffa sig de speciella egenskaper och färdigheter – kunskaper, hälsa, effektivitet, tillit, hälsa, ekonomi mm – som det moderna samhället hade behov av. Det moderna samhällets disciplinära teknologier skapade således medborgare genom maximering av medborgarnas kroppar och själar.54 På makronivå utövas biomakten under moderniteten genom ”biopolitik”. Biopolitiken styr befolkningen genom olika institutionella apparater vars uppgift var att producera kunskaper för en effektiv förvaltning av livet. Samhällsvetenskapen blev den viktigaste institutionella apparaten. Vetenskap och forskning som befolkningsstatistik över födelse- och dödstal, brott, sjukdomar, hälsa, arbetslöshet och politiska sympatier mm. kunde användas i biopolitiskt syfte.55 Foucault har t.ex. visat att befolkningens sexualvanor studerades i syfte att lägga fast vissa beteenden och Beronius kommer fram till att en sådan utveckling också förekom i Sverige i sin studie ”Bidrag till de sociala undersökningarnas historia”. Under 1700-talet blev samhällsvetenskapen ett medicinadministrativt vetande i syfte att främja den svenska befolkningen.56 Dagens väljaropinions-, attityd-, arbetslöshetsundersökningar och medicinska studier kan ses som fortsättning på denna utveckling. Ulf Olssons studier visar hur den svenska staten under 1900-talet befrämjade befolkningens hälsa.57 Liberal styrning Flera forskare har i Foucaults efterföljd genomfört ”govenmentality” studier, bl.a. statsvetaren Rose som har studerat samhället i Storbritannien under 1800- och 1900-talet. Hans analys visar i likhet med Foucaults att maktutövningen i västerländska samhällen under moderniteten kännetecknas av biomakt och disciplin men han delar in maktutövningen under moderniteten i ”klassisk liberal styrning” och ”avancerad liberal styrning”. Rose visar att 28 den förra dominerade i Europa fram till andra världskriget och den senare efter andra världskriget.58 Ett av de särdrag som Rose såg i den klassiska liberala styrningen finns i förhållandet mellan makt och kunskap och statens beroende av expertkunskap om människan och samhället. Ett annat utmärkande drag är synen på subjektet som fria individer och sättet att reglera de fria subjekten. Individerna placeras i positioner och vissa metoder och verktyg, t.ex. utbildning, familjen, reformfängelset används för att styra och forma individerna till självstyrande subjekt. I den liberala formen av maktutövningen förväntas subjekten också förhålla sig kritiskt och reflekterande till den gällande maktutövning och styrning, till auktoriteter och kunskaper och sitt eget beteende.59 Den ”avancerade liberala styrningen” övertog enligt Rose den klassiska liberala styrningens former men förändrade dem samtidigt. Särskilt gäller det relationen mellan expertis och maktutövning. Kopplingen mellan maktutövningens målsättning (hälsa, inkomstnivåer …) och maktmaskineriet blev mer intimt och maktutövningens verkan kunde därför bli mer direkt. Den kännetecknas också av en ökande pluralisering av sociala tekniker och kunde nå fler inom nya områden. 1900-talets makt fungerade som ett nätverk som utgick från ett givet centrum medan de reglerade teknikerna i den avancerade liberala styrningen är lokala och utan givet centrum och andra mer specifika kalkyleringssätt och normer har införts i institutioner som t.ex. service, konkurrens och kundkrav.60 Ett gemensamt kännetecken för båda dessa typer av liberal styrning är expertens centrala roll. Liberal styrning bygger på kunskap som experter tar fram på uppdrag av politiska aktörer i maktpositioner. Liberal styrning är en form av expertstyrning där vetenskapen har en dominerande roll.61 Som bland andra Rose och Sandström har visat är expertstyrningen dock inte en direkt maktutövning utan utövas på distans.62 Objektiv och relativ historia Avhandlingens teoretiska utgångspunkt är genealogisk i den mening som Foucaults lägger i begreppet. Den studerar hur institutionella fenomen kan utöva makt över olika aktörers handlande i samhället. Det är ett perspektiv som skiljer sig från den objektiva kunskapsuppfattningen som ser historisk kunskap som neutral och objektiv kunskap som är oberoende av människans uppfattningar. Detta synsätt förutsätter dels att ögonvittnen kan observera vad som faktiskt händer oberoende av de kulturella uppfattningar som präglar samhället och dels att det finns metoder att göra korrekta analyser och dra slutsatser som överensstämmer med de iakttagelser som finns nedtecknade i källorna. Konsekvensen blir att historisk kunskap ses som oberoende av kultur och tidsperiod.63 29 Den konstruktivistiska och poststrukturalistiska forskningstraditionen ifrågasätter möjligheten att uppfatta historiska händelser och skeenden oberoende av kulturella uppfattningar. Ögonvittnesskildringar och andra iakttagelser som ligger till grund för rekonstruktionerna är alltid färgade av social historiska kulturella uppfattningar som finns i samhället under en viss tidsperiod. Den verklighet som både samtida ögonvittnen och forskare uppfattar utgår från det dispositiv eller paradigm som gäller i samhället vid den tid som iakttagelserna görs.64 Historien ses därför inte som objektivt sann eller som något som gäller oberoende av sociala och kulturella erfarenheter utan ses som sann endast inom ramen för ett visst dispositiv. Att kunskap är relativ och villkorlig innebär dock inte att vad som helst kan anses som historisk kunskap. Der krävs att forskningen baseras på empiri och rationella argument vars intersubjektiva giltighet kan övertyga om rimligheten i antagandena och vetandet. Den konstruktivistiska kunskapsuppfattningen skiljer sig också från den objektiva i fråga om möjligheten att förklara större historiska sammanhang. Den objektiva kunskapsuppfattningen menar att det går att förklara stora historiska sammanhang genom att rekonstruera orsakskedjor av händelser som tillsammans bildar en större historisk tidsperiod.65 Den konstruktivistiska traditionen ställer sig mer kritisk till möjligheten att fastställa vilka händelser som kan orsaka andra i de komplexa förlopp som kännetecknar skeenden under historien.66 Den genealogiska forskningen förenar sig i den poststrukturella kritiken av objektivismen och menar att fokus i stället bör ligga på ”ursprunget” till konstruktionerna i det historiska samhället dvs. på de maktförhållanden som har skapat samhällets institutionella apparater och de möjligheter som dessa apparater har att påverka och forma olika aktörernas handlande i samhället. Frågeställningar och syfte Syftet med avhandlingen är att inom ramen för folkbiblioteksområdet bidra till ökad förståelse för konstruktionen av den svenska medborgaren under den organiserade moderniteten. I detta syfte har jag genomfört en genealogisk undersökning av de diskursiva och icke diskursiva apparater som utövar makt och inflytande över de aktörer inom biblioteksområdet som skulle förverkliga ett folkbibliotek för fostran av samhällsmedborgaren. Studien har fokus på de apparater som ingår i det rådande dispositivet. Konstruktionsproblematiken har ytterligare fördjupats genom en analys folkbiblioteksapparaternas härstamning. I undersökningen har jag utgått från frågor rörande biblioteksapparatens härkomst och maktutövning. 30 x När etablerades folkbiblioteksapparaterna i det svenska samhället? Vilka grupper och organisationer hade ett avgörande inflytande över etableringen och vilka medel användes? Vilka samhälleliga omständigheter bidrog till etableringen? x Vilken typ av folkbibliotek möjliggjorde apparaterna? Vilken typ av organisation, lokaler, boksamlingar, bildningsuppgifter och studiemetoder styrde dessa apparater mot? Vilka makttekniker användes för ändamålet? Vilka grupper fick ökad makt över folkbibliotekens verksamheter? Vad kännetecknar den medborgare som folkbiblioteket gav möjligheter att forma? x Vilka likartade apparater och maktutövning finns i andra samhällsområden? Vilka funktioner har maktutövningen i samhället? Undersökningsperiod Tidsmässigt ligger undersökningens tyngdpunkt på den del av moderniteten som Wagner kallar ”den organiserade moderniteten” dvs. den tid som i Sverige sträcker från 1910-talet fram till 1990-talet. Under denna period etableras det moderna samhället i Sverige. Industrin blev den dominerande näringen och det bidrog till urbaniseringen. Ett modernt politiskt partisystem med representativ demokrati togs i bruk och vid sidan av andra institutioner för fostran av medborgare i det moderna industrisamhället tog ett nytt folkbibliotek form.67 Under 1800-talets sista och 1900-talets första decennier hade de sociala problemen fått allt större uppmärksamhet i Sverige. Problemen med fattigdom, alkoholbruk, brister i moral och solidaritet uppmärksammades och kritiserades och med detta följde krav och förslag på åtgärder som kunde förbättra förhållandena. Under den period som välfärdssamhällets uppbyggnad påbörjades gavs staten ett allt större ansvar för medborgarnas välfärd t.ex. för bostäder, sjukvård, ekonomiskt stöd vid sjukdom och arbetslöshet. I slutet 1910-talet har det svenska samhället i likhet med andra stater i Västeuropa förändrats till ”modernt” samhälle.68 Perioden var också en expansiv tid för folkbildningen i Sverige. Folkrörelsernas folkbildningsverksamhet växte vilket resulterade i ett tilltagande antal arbetarinstitut, föreläsningsföreningar och bibliotek som anordnade kurser och föreläsningar. Nya folkbildningsmetoder utvecklades och togs i bruk inom folkbildningen och nykterhetsrörelsens studiecirkelmetod blev under de kommande decennierna den dominerande studiemetoden inom svensk folkbildning. Moderna folkbiblioteksidéer introducerades i Sverige 31 och statens intresse för folkbiblioteksområdet visade sig bland annat i ekonomiskt stöd till utbyggnaden av folkbiblioteken och besluten att genomföra den första statliga folkbiblioteksutredningen; en utredning som satte djupa spår i utvecklingen av de svenska kommunala folkbiblioteken. Antalet lokala folkbibliotek kom att nästan fördubblas under perioden.69 Under 1950- och 1960-talet när den svenska industrin gick på högvarv lades grunden för välstånd och välfärdsreformer. Den ”svenska modellen” byggdes successivt upp under efterkrigstidens socialdemokratiska regeringsperioder. Denna modell utmärktes av central planering, ett progressivt skattesystem, bostads- och barnbidrag, hälsovårds- och utbildningsreformer. Den ekonomiska tillväxten under perioden gjorde det möjligt att genomföra välfärdsprogram inte endast i Sverige utan även i övriga Europa. Både England och Tyskland genomfördes välfärdssamhällen under denna tid. Den politik som utövades i dessa länder kännetecknas av att staten utvecklar och driver verksamheter inom det sociala området.70 Under perioden genomgick även folkbiblioteksområdet en utveckling. Idén om kommunala folkbibliotek fick genomslag i samhället och folkrörelsebiblioteken försvann efter hand. Nya studieförbund som ABF, Tjänstemännens studieförbund, Vuxenskolan, Medborgarskolan m.fl. bildades. Inom biblioteksområdet gjordes rationaliseringar enligt Tayloristisk modell, som resulterade i förändringar inom biblioteksverksamheten både lokalt och nationellt. Bibliotekstjänst bildades som ett organ för rationalisering av folkbiblioteksverksamheten. Under perioden fördes också en facklig kamp för utbildning och högre lön bland bibliotekarier vilket ledde till en uppdelning i arbetsuppgifter mellan bibliotekarier och biblioteksassistenter.71 Under samma period inträffade också förändringar i folkbildningsområdet. Under 1980-talet genomgick Sverige och andra Västeuropeiska länder avgörande förändringar i riktning mot ett samhälle som Wagner kallar ”liberal modernitet”. I bakgrunden fanns den samhällskris som Västeuropa drabbades av under 1970-talet då efterkrigstidens ekonomiska tillväxt avstannade beroende på bl.a. oljekris, överproduktion och en hårdnande konkurrens från låglöneländer. I krisens spår ägde ideologiska förskjutningar rum. I England och USA fick konservativa krafter regeringsmakten. It-tekniken utvecklades och började på allvar räknas som den produktivkraft som kunde göra världen till en gemensam världsomfattande marknad. Näringslivet avregleras och tidigare offentliga inrättningar lades ut på entreprenad till privata företag. Även i Sverige blåste nya ideologiska vindar med en successiv liberalisering av näringslivet. Staten avhände sig alltmer styrningen av finansmarknaden genom avregleringar. I början av 1990-talet hamnade Sverige i en ekonomisk kris med hög arbetslöshet och mitten av 1990-talet blir Sverige medlem i Europeiska unionen.72 Under samma period skedde också förändringar i folkbildningsområdet. I början av 1980-talet tillsatte staten en utredning om framtidens folkbibliotek, som föreslog satsningar på bibliotekens informations- och kulturuppgifter. I 32 det framtida samhället, där information, kunskap och utbildning skulle spela en allt större roll, krävdes bibliotek med väl utbyggda informationsfunktioner. 1990-talets ekonomiska kris ledde till neddragningar av den kommunala biblioteksverksamheten vilket kom att betyda nedläggningar av biblioteksfilialer och bokbussar. Det gjordes enstaka försök med privatägda folkbibliotek. Biblioteken satsade i allt högre omfattning på it och it - baserade administrationssystem. Internethörnor byggs och internet blev en viktig informationskälla på biblioteken vid sidan av boksamlingarna. Sverige fick också sin första bibliotekslag. Samtidigt ägde en nyorientering rum inom utbildningsområdet. Tillsammans med traditionell utbildning tilldelades folkbildning, dit bibliotek och studiecirklar också räknades, en ny roll inom i utbildningsområdet med namnet livslångt lärande.73 Det undersökta materialet Det material som undersöks är folkbiblioteksdiskursen under den organiserade moderniteten. Folkbildningsdiskursen består av den samling språkliga utsagor om folkbibliotek och bildning som producerades av olika aktörer (enskilda, föreningar, företag, myndigheter m.m.) inom folkbildnings- och folkbiblioteksområdet under undersökningsperioden. Folkbiblioteksdiskursen utgör en delmängd av den folkbildningsdiskurs som producerades under undersökningsperioden. Teoretiskt omfattar folkbiblioteksdiskursen samtliga språkliga utsagor om folkbibliotek och folkbildning som producerats i Sverige under 1900-talet, antingen i tal eller i skrift. I praktiken finns dock inte samtliga utsagor att tillgå. Tal finns mer sällan nedtecknade eller sparade och all skrift finns givetvis inte heller tillgänglig. Att ta del av de lokala material som sannolikt finns i olika kommuners och folkbiblioteks samlingar skulle ha inneburit en alltför stor arbetsinsats. För denna studie har jag inte heller haft behov av hela mängden språkliga utsagor utan jag har valt att begränsa undersökningen till utsagor i sådana publikationer som rör folkbibliotek och som finns i svenska bibliotek.74 Det är inte enskilda folkbiblioteksaktörers uppfattningar som intresserar mig utan folkbiblioteksområdets institutionella apparater. Jag har därför undersökt en mängd utsagor för att kunna identifiera de folkbiblioteksverksamheter som var allmänt vedertagna inom området under den aktuella tidsperioden. Den mängd utsagor som undersökts för ändamålet är hämtade från olika typer av publikationer och urvalet har skett enligt följande principer: x För att utsagorna ska vara representativa under perioden har jag valt publikationer producerade av folkbildnings – och folkbiblioteksaktörer, organisationer och enskilda personer – som har varit aktiva inom området under den aktuella undersökningsperioden. 33 x För att utsagorna ska vara representativa under perioden har jag valt att undersöka publikationer som producerats av trovärdiga aktörer i området. På detta sätt har jag också kunnat undvika udda och marginellt material. x Jag har undersökt publikationer (utredningar, läroböcker och skrifter och artiklar) producerade av olika typer av aktörer (gruppers, föreningars, partiers uppfattningar) inom området för att undvika att undersökningen får en ideologisk slagsida. Studien baseras på utsagor från följande typer av publikationer: x Statligt offentligt material. Statliga utredningar om folkbildning, utlåtande av sakkunniga, remissvar, lagsamlingar. x Handböcker och läroböcker producerade om folkbildning med och utan bibliotek. Handböcker om biblioteksarbete och studiecirklar (och projektarbete). x Biblioteksundersökningar x Monografier av biblioteksanställda, biblioteksideologer och debattböcker. x Tidskriftsartiklar (Folkbiblioteksbladet, Biblioteksbladet) x Statistik (offentlig statistik om utlån, undersökningar av biblioteks inköp av litteratur). Titlarna finns beskrivna mer ingående i kapitlet ”Källor och litteratur”. Analysmetod Avhandlingen bygger på en genealogisk undersökning av ursprunget till folkbiblioteksområdets konstruktioner under den organiserade moderniteten. Med konstruktionernas ursprung menas de folkbiblioteksapparater som genom sin maktutövning bidrog till att folkbibliotekspraktikens aktörer realiserade ett folkbibliotek för fostran av goda medborgare. Det material som undersökningen baseras på är den folkbiblioteksdiskurs som producerades inom folkbiblioteksområdet under perioden 1910-1990. Den genealogiska undersökningen har genomförts med en analysmetod som omfattar flera steg. Först valdes de områden som bedömdes intressanta ur ett konstruktionsperspektiv, nämligen folkbibliotekens organisation, verksamhet (lokaler, personal, kataloger, boksamlingar) och studiemetoder. I analysens första steg identifierades apparater av relevans antingen för konstruktionen av folkbiblioteken och/eller för medborgaren. Den analysmetod som användes för att identifiera folkbiblioteksapparaterna kan karakteriseras som komparativ induktion. Det betyder att ett stort antal utsagor inom de relevanta områden jämfördes för att hitta sådan verksamhet (t.ex. biblioteks- 34 enheter, kataloger, boksamlingar mm) som förekom i så stor omfattning eller i sådan mängd att de kunde anses som institutionella och därmed som folkbiblioteksapparater. Kriteriet för bedömningen av folkbiblioteksapparater är således att de kunde betraktas som dominerande inom folkbiblioteksområdet under perioden. Folkbiblioteksapparaterna presenteras i var sitt avsnitt i kapitel III till VII. 75 Ett exempel från undersökningen av folkbiblioteksenheter kan visa hur analysen gick till. Först försökte jag identifiera de typer av folkbibliotek som folkbiblioteksområdets aktörer ansåg lämpliga för folkbibliotek genom att studera diskursens (statliga utredningar, författningar, biblioteksbyråns material, statistik och läroböcker) utsagor med fokus på folkbiblioteksenheter. Jag kunde då avgöra vilka folkbiblioteksenheter som förekom i tillräcklig stor mängd i det undersökta materialet för att bedömas vara dominerade. De enheter som var dominerade i dessa utsagor var nationella, regionala och lokala folkbibliotek som antingen ägdes av myndigheter eller föreningar tillhörande nationella folkrörelser. När biblioteksenheterna hade identifierats blev nästa steg att undersöka de utsagor som handlade om folkbiblioteksenheter utifrån frågor som bedömdes relevanta för konstruktionsproblematiken, nämligen vilka målgrupper som biblioteksenheterna vände sig till, vilka arbetsuppgifter som enheterna tilldelades, vem som skulle utföra uppgifterna och vilka medel (lokaler, bibliotekstekniska hjälpmedel, boksamlingar mm.) som skulle användas. Nästa steg av analysen inriktades på folkbiblioteksapparaternas maktutövning. Apparaternas utformning undersöktes för att studera om och i så fall hur dessa kunde utöva inflytande över olika aktörernas handlande och därmed vilka konstruktioner de kunde resultera i. Analysen hade två inriktningar. Dels identifierades i vilken riktning apparaterna kunde påverka aktörerna, dvs. mot vilken typ av handlande och mot vilka konstruktioner de verkade. Dels identifierades med vilka medel apparaternas påverkan utövades, dvs. vilka makttekniker som de inbegrep. Jag utgick från konkreta frågor av relevans för konstruktionsproblematiken: Vilken biblioteksorganisation, vilka biblioteksenheter och verksamhet (lokaler, personal, biblioteksteknik, boksamlingar, studiemetoder) föreskrevs och styrde de mot? Vilka makttekniker inbegrips i apparaterna och hur styrde dessa? I vissa fall omfattade maktanalysen också en släktskapsanalys där jag med en komparativ metod jämförde och försökte identifiera de makttekniker som var gemensamma för olika samhällsområden. På detta sätt har jag försökt att identifiera det maktgenetiska släktskapet mellan de olika konstruktioner som fanns i samhället under epoken. Tillvägagångssättet i maktanalysen kan illustreras av undersökningen av en katalog som var dominerande inom området, nämligen ”Grundkatalogen”. Jag ville undersöka om katalogen förespråkade vissa typer av böcker och i så fall vilka, samt de makttekniker som användes för att påverka de lokala folkbibliotekens inköp av böcker. Jag gjorde därför en systematisk 35 genomgång av katalogerna för att studera vilka titlar som förtecknades, hur dessa visades upp och med vilka medel katalogen kunde utöva påverka på folkbibliotekens inköp. Jag fann att katalogens påverkan pekade i riktning mot boksamlingar som kan karakteriseras som ”finkultur” och att katalogens sätt att presentera böckerna påverkade i denna riktning. Förteckningen visade t.ex. fram ett särskilt urval (inkludering) av titlar, som rangordnades medan andra titlar var exkluderade. Detta ledde mig fram till maktfrågor som t.ex. vem eller vilka grupper som hade rätt att utforma katalogernas urval. Undersökningen omfattade också en uppkomstanalys av de folkbiblioteksapparater som ingick i dispositivet. Uppkomstanalysens syfte är att identifiera vilka faktorer som gav upphov till 1910-talets folkbiblioteksapparat(er). Med utgångspunkt från att olika grupper i samhället försöker realisera sina intressen undersökte jag vilka aktörer (enskilda, grupper och organisationer) och omständigheter som sannolikt hade medverkat till framväxten av 1900-talets folkbibliotek. Jag försökte alltså identifiera de aktörer som aktivt förde fram sina uppfattningar, de försök som gjordes att realisera dem och vilka grupper som lyckades etablera sina uppfattningar som biblioteksapparater. Dessutom undersökte jag vilka grupper som var emot den folkbiblioteksuppfattning som blev gällande i början av 1900-talet. Uppkomstanalysen ska inte ses som ett försök att fastställa orsaken till 1900-talets biblioteksapparater och komma fram till en historisk förklaring. Den ska endast ses som ett försök att klarlägga vilka aktörer som medverkade och vilka medel de använde i syfte att etablera sina uppfattningar. Det handlar alltså om att fastställa härkomsten. Svårigheter i undersökningen De svårigheter som uppstod under studiens gång gällde bedömningen av om uppfattningar om vissa fenomen som återfanns i materialet var tillräckligt spridda för att kunna betraktas som institutionella apparater. En svårighet var att det saknades information i materialet från vissa delar av undersökningsperioden. Det förekom t.ex. i samband med den del av undersökningen som gällde vad som ansågs som lämpliga boksamlingar för de lokala folkbibliotek. De undersökningar som ligger till grund har genomförts i början, mitten och slutet av undersökningsperioden. Det fanns alltså avbrott i den kontinuerliga spridningen vilket gjorde det svårt att avgöra vad som gällde resten av tiden och om apparaterna kunde betraktas som institutionella. Ur mitt perspektiv hade varit idealt om undersökningarna genomförts med kortare mellanrum eller om jag haft nöjlighet att undersöka de lokala folkbibliotekens egna bokkataloger. Jag fick istället stödja mig på kompletterande undersökningarna av kataloger och bibliografier (grundkatalogen, sambindningen) som användes för inköp av böcker till lokala folkbibliotek samt inköpslistor på böcker levererat från bibliotekssektionen till lokala folkbibliotek. Med 36 dessa kompletteringar bedömde jag att underlaget var tillräckligt för avgöra om uppfattningen om lämpliga böcker var tillräckligt spridd för att ses som en institutionell apparat. En annan svårighet hänger samman med att undersökningsmaterialet till större delen har producerats av nationellt och regionalt verksamma aktörer medan lokala aktörer endast står för en mindre del av det tillgängliga materialet. Det gjorde det svårt att bedöma om spridningen av t.ex. lämpliga boksamlingar eller studiemetoder var tillräcklig bland de lokal verksamma grupperna för att anses som institutionella apparater. I vissa fall var det dock möjligt att komplettera med lokal diskurs i form av artiklar i tidskrifter, statistik och lagar som gällde för lokala folkbibliotek i landet. När det fanns tillgång till sådana material utgick jag från att de tillämpades och kunde betraktas som apparater i den betydelsen att de vara spridda inom hela folkbiblioteksområdet. Läsanvisningar Avhandlingen har disponerats på följande sätt. I kapitel I beskrivs studiens bakgrund, tidigare forskning, valet av teoretiska perspektiv, syfte och frågeställningar samt undersökningens metod och tillvägagångssätt. Kapitel II behandlar de omständigheter som medverkade till förändringen och uppkomsten av den folkbiblioteksapparat som blev dominerade inom folkbiblioteksområdet under 1900-talet. Här beskrivs de krafter (individer, organisationen och grupper) som bidrog till att den allmänna uppfattningen om folkbibliotek förändrades och att ett folkbibliotek med ett fostrande uppdrag kom till stånd. I Kapitel III inleds redovisningen av folkbibliotekets maktapparater. Kapitlet behandlar folkbibliotekets organisation och uppgifter ur ett maktperspektiv. I de följande två kapitlen, IV och V, behandlas utformningen av de lokala bibliotekens boksamlingar och de makttekniker som dessa inbegriper. I Kapitel IV ligger fokus på utformningen av boksamlingen och kapitel V på boksamlingens innehåll. Kapitel VI beskriver marknadsföringen av de lokala folkbiblioteken och hur de skulle förmå kommuninnevånarna att besöka biblioteken. Fokus ligger på utformningen av bibliotekslokalerna och hur denna används för att nå medborgarna. Kapitel VII handlar om metoder som ansågs lämpliga för studier av folkbibliotekens böcker och de makttekniker som dessa innehåller. I Kapitel VIII sammanfattas resultaten och avhandlingens slutsatser. Folkbiblioteksapparaternas maktutövning, konstruktionen av medborgaren och maktstrategiernas betydelse för utformningen av det moderna samhället diskuteras. 37 Noter 1 K Hultqvist & K Pettersson, Iscensättningen av samhället som skola, 2000, J Berg (red), Pedagogik, s 496-527. 2 Ibland görs distinktionen mellan pedagogik som vetenskap och pedagogik som praktik. I denna avhandling behandlas endast det sistnämnda pedagogikområdet. Med pedagogik som praktik åsyftas olika typer av formellt och informellt lärandet som t. ex. traditionell skolutbildning, arbetsmarknadsutbildning, företagsutbildning, folkbildning, livslångt lärande. 3 B Qvarsell, A Bron & A Gustavsson (red), Pedagogik som vetenskap: en vänbok till Birgitta Qvarsell, 2004. 4 P O Ödman, Kontrasternas spel del II, 1995, G Richardson, Svensk utbildningshistoria: Skola och samhället förr och nu, 2004, H Egidius, Skola och utbildning i historiskt och internationellt perspektiv, 2001, C Florin & U Johansson, Där de härliga lagrarna gro: kultur, klass och kön i det svenska läroverket 1850-1914, 2000. 5 S Lundqvist, Folkrörelserna i det svenska samhället 1850-1920, 1977, Å Åberg, Folkbibliotekens historia, Folkbibliotek i Tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982. 6 G Eklöv, Från folkbildning till livslångt lärande, Vasabladet 2002-11-15, S Nordh, Fler måste ta examen: öppna högskolan för livslångt lärande, Västerbottenskuriren 2002-01-30, G Eliasson, Medicinsk fortbildning – kraven på livslångt lärande ökar, Läkartidningen 2000 häfte 21 2626-27, Winka, Livslångt lärande i det militära, Västerbottenskuriren 1996-12-17, Kunskapsbygget 2000: det livslånga lärandet: slutbetänkande från Kunskapslyftskommittén, 2000, Vuxenutbildning - en nyckelfråga i IT-samhället: rapport från ett seminarium, 2000, Livslångt lärande i arbetslivet: steg på vägen mot ett kunskapssamhälle: ett diskussionsunderlag: rapport från en expertgrupp till Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna, 1996, Det livslånga och livsvida lärandet: rapport från skolverket. 7 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, A Hirsch, Folkbildningsarbetet, 1908, K. Kjellberg, Något om det fria och frivilliga folkbildningsarbetet: en översikt, 1910, O Olsson, Folkets folkbildningsarbete, 1911, Kunskapsbygget 2000: det livslånga lärandet : slutbetänkande från Kunskapslyftskommittén, Det livslånga och livsvida lärandet – rapport från skolverket, 2000. 8 Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet. Projektet finns presenterat i forskningsansökan, K Hultqvist, T S Popkewitz, K Pettersson, U Olsson & D Andersson, Staten, subjektet och pedagogisk teknologi: en nutidshistorisk studie av politiska epistemologier och styrningsmentaliteter i det tidiga 2000-talet, 2002. 9 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 30. 10 V Söderberg, Sveriges sockenbibliotek och öfriga anstalter för folkläsning, Heimdals folkskrifter 1901, N Å Sjösten, Sockenbiblioteket: ett folkbildningsinstrument i 1870-talets Sverige: en studie av folkskoleinspektionens bildningssyn i relation till sockenbiblioteken och den tillgängliga litteraturen, 1993. 11 Å Åberg, Folkbibliotekens historia: Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982, V Söderberg, Sveriges sockenbibliotek och öfriga anstalter för folkläsning, Heimdals folkskrifter, 1901, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 11-12. 12 K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 67-72, Å Åberg, Folkbibliotekens historia: Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 9-10. 13 Ibid. 14 Å Åberg, Folkbibliotekens historia: Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 77-84, I Bolin, Stockholms arbetareinstitut 50 år, 1880-1930: några drag ur dess historia, 1930. 38 15 K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 77-84, V. Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 18. 16 Å Åberg, Folkbibliotekens historia: Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 11 ff, R Ambjörnsson, Den skötsamme arbetaren : idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930, 1998, s 150 ff. 17 M Myrstener, På väg mot ett stadsbibliotek: folkbiblioteksväsendets framväxt i Stockholm t o m 1927, 1998. 18 Å Åberg, Folkbibliotekens historia: Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982, S Möhlenbrock, Folkbildning och bibliotek: försök till en syntes : minnesfragment, 1989. 19 Denna typ av strukturforskning benämns för ”fransk strukturalism”. N Brygger & O. Vigsö, Strukturalism, 2004, s 7. 20 R Nilsson, Foucault: en introduktion, 2009, s 73. 21 M Foucault, The subject and power, 1982, H L Dreyfus, P Rabinow, Michel Foucault : beyond structuralism and hermeneutics, 1982, s 208. 22 S B Wenneberg, Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv, 2001, s 10-13. 23 S B Wenneberg, 200, s 19-15, 57 f, 68 f, I Hacking, Social konstruktion av vad? 2000, s 11f. 24 S B Wenneberg, Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv, 2001, s. 77 ff. 25 Ibid. s 91 ff. 26 M Foucault, The birth of the clinic : an archaeology of medical perception, 1994, s 77 f, M Foucault, The order of things : an archaeology of the human sciences, 1994, s 386-87, M Foucault, Vansinnets historia under den klassiska epoken,1986, s 77f, M Foucault, Övervakning och straff : fängelsets födelse, 1987, s 233 f. 27 M Foucault, Diskursernas kamp, 2008, T Götselius, U Olsson (red), Moderna franska tänkare, s 105-111. 28 M Foucault, Övervakning och straff: fängelsets födelse, 1987, s 240-241, M Beronius, Genealogi och sociologi: Nietzsche, Foucault och den sociala analysen, 1991, s 49-55. 29 M. Foucault, Language, counter-memory, practice : selected essays and interviews Michel Foucault, 1977, s 145. 30 M. Foucault, Language, counter-memory, practice : selected essays and interviews Michel Foucault, 1977, s 146. 31 M. Foucault, Language, counter-memory, practice : selected essays and interviews Michel Foucault, 1977, s 146. 32 M Foucault, Power/knowledge : selected interviews and other writings 1972-1977, 1980, s 195-196, M Foucault, Sexualitetens historia: viljan att veta, 1980, s 30-31. 33 M Foucault, Power/knowledge: selected interviews and other writings 1972-1977, 1980, s 194. 34 M Foucault, Power/knowledge : selected interviews and other writings 1972-1977, 1980, s 197-198, Michel Foucault, Security, territory, population. Lctures at the The Collége De France 1977-1978, 2007, s 118-120, 35 Det institutionsbegreppet jag använder är vidare än det som är förhärskande inom den moderna sociologin. Institutionsbegreppets konnotation och denotation ligger mera i linje med den som M. Foucault och P. L. Berger och T. Luckmann använder sig av i sin forskning. Se M Foucault, Security, terrotory, population., Lectures att the college de France 1977-1978, 2007, s 116-119 P L Berger och T Luckmann, Kunskapens sociologi, 1998, s 69-75. 36 Dispositiv används som namn på alla de olika heterogena apparater som finns i samhällen under tidsperioder och som utsätter aktörer (enskilda, grupper, organisationer …) för påverkan mot särskilda ageranden och varanden. Biblioteksapparat kan avse både hela folkbibliotek eller delar som t. ex. personal, boksamlingar, studiemetoder etc. 37 M Foucault, Power/knowledge : selected interviews and other writings 1972-1977, 1980, s 194-195. 39 38 M Foucault, Power/knowledge: selected interviews and other writings 1972-1977, 1980, s 197-198, M Foucault, Diskursernas kamp, 2008, T Götselius, U Olsson (red), Moderna frans. ka tänkare, s 106-107 39 Ett exempel på hur apparater sprids och manifesteras finns hos Foucault i diskussionen av ”bekännelsen”. M. Foucault, Sexualitetens historia: viljan att veta, 1980, s 80, 108. 40 M Foucault, Övervakning och straff: fängelsets födelse, 1987, s 9 ff.,123 f, M Foucault, The birth of the clinic: an archaeology of medical perception, 1994, s. 54 f, M Foucault, Vansinnets historia under den klasiska epoken, 1986, s 49 , 239 f. 41 Ibid. 42 M. Foucault, Sexualitetens historia: viljan att veta, 1980, s 102-106. 43 M. Foucault, Sexualitetens historia: viljan att veta, 1980, s 102-106. 44 M Foucault, Övervakning och straff: Övervakning och straff: fängelsets födelse, 1987, s 199 ff., H L Dreyfus & P Rainbow, Michel Foucault beyond structuralism and hermeneutics, 1982, s 173 f, M Foucault, Power/knowledge: selected interviews and other writings 19721977, 1980, s 196 f. . 45 M Foucault, Övervakning och straff: fängelsets födelse, 1987, s 168 f 46 M Foucault, Sexualitetens historia: viljan att veta, 1980, s 104. 47 M Foucault, Sexualitetens historia: viljan att veta, 1980, s 102-106. 48 M Foucault, Sexualitetens historia: viljan att veta, 1980, s 102-106. 49 M Foucault, Power/knowledge : selected interviews and other writings 1972-1977, 1980, s 198. 50 M Foucault, Language countermemory, practice, selected essays and interviews by M . Foucault, 1977, s 150 51 . P Wagner, A sociology of modernity: liberty and discipline, 1994, s 37, 123 52 H L Dreyfus & P Rainbow, Michel Foucault Beyond structuralism and hermeneutics, 1982, s 133 ff, J Fredriksson, Maktbegreppets bruk: att rätt förfoga över tingen, Historiska studier av styrning och maktutövning, Opscula Historica Upsaliensia, 2007, s 11, R Nilsson, Foucault fur alle? En diskussion om Foucault, radikalitet och historievetenskapen, Historiska studier av styrning och maktutövning, Opscula Historica Upsaliensia, 2007, s 34. 53 Ibid. 54 Ibid. 55 H. L. Dreeyfus, P. Rainbow, Michel Foucault beyond structuralism and hermeneutics, 1982, s 133-135, 136-140. 56 M Beronius, Bidrag till de sociala undersökningarnas historia - eller till den vetenskaplig. gjorda moralens genealogi, 1994. 57 U Olsson, Folkhälsa som pedagogiskt projekt. Bilden av hälsoupplysning i statens offentliga utredningar. 58 N Rose, Politisk styrning, auktoritet och expertis i den avancerade liberalismen, Foucault namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik, K Hultqvist & K Petersson (red), 1995, s 41- 55. 59 Ibid.. 60 Ibid. 61 . Ibid 62 B Sandström, Den välplanerade sexualiteten: frihet och kontroll i 1970-talets svenska sexualpolitik, 2001. 63 S Dahlgren, Fråga det förflutna, 1996, s 28 f, J Tosh, Historisk teori och metod, 1994, s 1618. 64 Ibid. 65 Ibid. 66 Claude Lévi-Strauss, The savage mind, 1972, s 256 f. 67 P Wagner, A sociology of modernity: liberty and discipline,1994, L Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, 1996. 68 L Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, 1996, S Hadenius, Svensk politik under 1900talet, 1987, S Hedenborg & L Kvarnström, Det svenska samhället 1720-200: Böndernas och arbetarnas tid, 2006, N Rose, Powers of freedom; refraiming political thought, 1999. 40 69 Å Åberg, Folkbibliotekens historia, Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från folkbiblioteksutredningen, 1982, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, S Möhlenbrock, Förnyelse och debatt: om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt, 1980, J Hansson, Folkbibliotekens ideologiska identitet: en diskursstudie, 1998, O Olsson, Den första studiecirkeln, 1942. 70 L Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, 1996, S Hedenborg & L Kvarnström, Det svenska samhället 1720 till 2000: Böndernas och arbetarnas tid, 2006, A & G Myrdal, Kris i befolkningsfrågan, 1935, L Hildingsson & H Dahlberg, Levande historia, 2003. 71 Å Åberg, Folkbibliotekens historia, Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från folkbiblioteksutredningen, 1982, S Möhlenbrock, Förnyelse och debatt : om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt, 1980, Folk- och skolbibliotek : betänkande och förslag, 1940. 72 L Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, 1996, S Hedenborg & L Kvarnström, Det svenska samhället 1720 till 2000: Böndernas och arbetarnas tid, 2006. 73 Å Åberg, Folkbibliotekens historia, Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från folkbiblioteksutredningen, 1982, Tjugo års kulturpolitik 1974-1994: en rapport från Kulturutredningen, 1995, Biblioteksbladet 1994-1996. 74 Jag använder diskurs på likartat sätt som Foucault i ”Vetandets arkeologi” och ”Diskursens ordning”. M Foucault, Vetandets arkeologi, 1972, s 41-42, M Foucault, Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France, 1970 s 57. 75 Steg I av analysmetoden är inspirerad av den analysmetod som Foucault förespråkar i Vetandets arkeologi. M Foucault, Vetandets arkeologi, 1972, s 174-179. 41 Kapitel II. Kampen för att etablera den moderna folkbiblioteksapparaten Folkbibliotek har funnits i Sverige sedan början av 1800-talet. Det skulle emellertid dröja till 1800-talets senare del innan man kan tala om ett dispositiv som anger hur folkbiblioteksverksamheten skulle bedrivas. Det som då gällde för folkbiblioteken i landet var mångfald och variation. I varje kommun skulle finnas flera typer av enskilda bibliotek som riktade sin verksamhet mot särskilda grupper av kommunens befolkning. Någon samordning av folkbiblioteken var inte aktuell under denna tid utan varje enskilt bibliotek skulle driva sin egen verksamhet. Under 1900-talets första decennium sker emellertid en radikal förändring som sedan kom att gälla under större delen av 1900-talet. Ägandeförhållandena förändras, folkbiblioteken får en helt ny organisation, förändrade arbetsuppgifterna och större vikt lades vid lokaler, personal och boksamlingar. Folkbiblioteket uppdrag blev till skillnad från tidigare att nå landets hela befolkning. Den radikala förändringen i början av 1900-talet och utmynnade under 1910-talet i att en helt ny uppfattning om folkbibliotek etableras inom folkbiblioteksområdet. Denna förändring aktualiserar de frågor som kommer att behandlas i detta kapitel. Vad bidrog till denna förändring och hur gick den till? Vilka arbetade aktivt för att etablera sina uppfattningar och hur gick de tillväga för att genomdriva dessa uppfattningar? Avsikten är inte att ge en historisk förklaring till förändringen utan snarare att kartlägga vilka aktörer som aktivt spred sina uppfattningar inom folkbiblioteksområdet och bidrog till att etablera de folkbiblioteksapparater som ligger som grund för det moderna folkbiblioteket. Undersökningen av vilka aktörer som aktivt arbetade för och medverkade till att förändra och därmed till att etablera den uppfattning som kom att dominera området under den organiserade moderniteten ska ses som ett sätt att skapa förståelse för härkomsten av folkbiblioteksområdets konstruktioner.1 2 Aktörerna i folkbiblioteksområdet sekelskiftet 1900 Bland de aktörer som ägde och drev folkbibliotek i folkbildningssyfte under 1900-talets första årtionde återfanns de borgliga och kyrkliga kommunerna, 42 privatpersoner inom den högre borgligheten och lokala föreningar som ingick i nykterhets-, frikyrko- och arbetarrörelsen. Studentföreningar Verdandi och Heimdal erbjöd dessutom biblioteksteknik och bokförmedling till folkbiblioteken. De politiska partierna engagerade sig också i folkbildnings- och folkbiblioteksfrågorna. Man finner både filantropiska och samhällsförändrande ambitioner bakom dessa aktörers engagemang. Medan enskilda personer ofta drevs av filantropiska motiv såg organisationerna folkbildning och biblioteksverksamhet som medel i kampen för de samhällsförbättrande målen. Med organisationernas ställning i samhället blev folkbildningen ett viktigt instrument i arbetet för ett bättre framtida samhälle. Samhällsordningen och ägandeförhållanden gjorde att inflytandet över folkbiblioteken varierade mellan olika samhällsskikt. De kommunala och privata biblioteken drevs ofta av personer i samhällets högre skikt medan nykterhets- och arbetarbiblioteken sköttes av lägre tjänstemän och arbetare.3 Kartläggningen av folkbiblioteksaktörer i det svenska samhället vid sekelskiftet 1900 visar en mångfald. På landsbygden fanns kyrkans sockenbibliotek som vände sig till socknens invånare. Dessa fanns vanligtvis i kyrkans lokaler och sköttes av präster. Sett med dagens ögon var sockenbiblioteken med boksamlingar obetydliga på mellan 200-2000 böcker, till största delen av s.k. uppbyggelselitteratur. I samband med att folkskolan inrättades 1841 tilldelades sockenbibliotekens även uppgiften att tillhandahålla böcker för ”underhållandet af de i skolan förvärfvade kunskaper och synnerligen för befrämjandet af kristelig bildning … åligge det ock prästerskapet att uppmuntra till inrättande och begagnande af sockenbibliotek samt därtill tjänliga böcker”.4 Sockenbibliotekens utbredning var som störst under 1860- och 1870-talen då det fanns omkring 1400 bibliotek i landet. Vid sekelskiftet 1900 hade emellertid antalet sockenbiblioteken reducerats till knappt 600 i hela landet. Många bibliotek hade lagts ned och skötseln av de kvarvarande blev eftersatt, vilket bl.a. förde med sig att många folkbibliotek hade boksamlingarna av inaktuell skön- och facklitteratur. Sockenbibliotekens tillbakagång förklaras bl.a. av prästerskapets minskade intresse.5 I tätorterna och städerna fanns församlingsbiblioteken som ägdes och drevs av kyrkan och liksom sockenbiblioteken servade dessa församlingens medlemmar med böcker. De äldsta församlingsbiblioteken fanns i Stockholm. Det var församlingsbiblioteken i storkyrkoförsamlingen och Adolf Fredriks församling som kom till i början av 1860-talet. I början av 1900talet var Kungsholmens församlingsbibliotek Stockholms största med en boksamling som omfattade ca 8000 band, 73 000 lån per år och hade ett årligt anslag från församlingen på 11 000 kr per år.6 I städerna fanns också stadsbiblioteken, stads- och tätortsbefolkningens folkbibliotek. Dessa drevs av den borgliga kommunen, ibland med hjälp av gåvor från den bildningsintresserade borgligheten. Redan på 1860-talet fanns ett mindre antal stadsbibliotek men vid sekelskiftet 1900 återfanns de i flertalet av landets städer. Stadsbiblioteken utmärktes av en bredare verksamhet 43 och deras boksamlingar och utlåning var ofta större än de övriga bibliotekens. I slutet av 1800-talet ansåg man att det Dicksonska stadsbiblioteket i Göteborg var landets främsta och det utgjorde ett exempel på framtidens stadsbibliotek med en välförsedd boksamling i centralt belägna och rymliga lokaler som var särskilt anpassade för ändamålet. År 1910 inrymde biblioteket cirka 19000 böcker och utlåningen uppgick till 175 000 volymer.7 Arbetarbiblioteken är ett samlingsnamn på en grupp folkbibliotek som i första hand vände sig till den kroppsarbetande delen av befolkningen och fanns i tätorterna. Arbetarbiblioteken utgjorde vid sekelskiftet 1900 en brokig skara mindre bibliotek med olika ägare. Det fanns privata arbetarbibliotek från 1860-talet och framåt som drevs av stora lokala arbetsgivare. Dessa fanns vanligtvis i nära anslutning till industrilokalerna och de lånade ut böcker till företagets anställda och deras familjer. De fanns företrädesvis på industriorter som t.ex. Arboga gjuteris bibliotek, bruksbiblioteken i Åtvidaberg och Skutskär. Till de privata folkbiblioteken hörde även lånebiblioteken i landets större städer där innehavaren försörjde sig på de låneavgifter som biblioteket inbringade.8 De liberala arbetarbiblioteken var en annan typ av folkbibliotek med rötter i 1860- och 1870-talens hantverkarföreningar som hade en liberal ideologisk hemvist. Dessa bibliotek riktade sig i första hand till deltagare i arbetarinstitutens kurser och de anses vara ett resultat av arbetarnas tilltagande intresse för kunskap och bildning under 1860- och 1870-talet. Bakom tillkomsten fanns borgliga bildningsintresserade personer. Stockholms, Norrköpings och Gävle arbetarföreningar startade bibliotek under denna period och på 1880- och 1890-talet tillkom arbetarinstitutens bibliotek i Norrköping, Västerås m. fl. Vissa arbetarbiblioteken drevs av föreläsningsföreningar runt om i landet och ett av de större föreläsningsbiblioteken var Borås föreläsningsförenings bibliotek vars samling innehöll 4000 band. Arbetarbiblioteken var en brokig skara lokala folkbibliotek som ofta var små och relativt obetydliga. De drevs vanligtvis av filantropiska motiv att hjälpa utsatta att förbättra sin situation.9 Till arbetarbiblioteken hörde även arbetarrörelsens bibliotek som ägdes och drevs av olika föreningar knutna till den socialistiska arbetarrörelsen. Dessa folkbibliotek växte fram under 1880-talet och vid sekelskiftet fanns t.ex. Stockholms arbetarbibliotek som omkring 1890 omfattade ett tjugotal föreningsbibliotek med omkring 2500 medlemmar. 1910 hade biblioteksförbundet 142 anslutna föreningar med ett medlemsantal som uppgick till 21 000. Stockholms arbetarbibliotek som vid denna tid fanns i Folkets hus lokaler hade en boksamling som omfattade ca 25 000 volymer och antalet lån uppgick till 106 000. Lånen var avgiftsfria för medlemmar men kostade 10 öre per lån för icke-medlemmar. Nöjen och kunskapsinhämtning skulle förstärka arbetarnas motivation för kampen för ett bättre samhälle.10 Andra lokala folkbibliotek var nykterhetsrörelsens bibliotek som ägdes och drevs av IOGT, NTO och Verdandi. Godtemplarorden (IOGT) bedrev 44 biblioteksverksamhet i hela landet under det första decenniet av 1900-talet. Dessa bibliotek var en integrerad del av studiecirkelverksamheten som var rörelsens centrala bildningsverksamhet. Studiecirkelbiblioteken köpte in böcker till cirklarna och efter användning återlämnades böckerna till studiecirkelbiblioteket för att kunna läsas av andra. Uppgifter från 1910-talet visar att det då bedrevs 672 studiecirklar inom nykterhetsrörelsen och att dessa cirklar använde ungefär 33 000 böcker. Nykterhetsrörelsens bibliotek sågs som en del i kampen för att stärka ett nyktert och bättre samhälle.11 Ytterligare en typ av lokala folkbibliotek var de privatägda lånebiblioteken som lånade ut böcker mot en avgift och i likhet med vår tids videobutiker drevs de på kommersiell grund. Det fanns ett antal sådana lånebibliotek i de större städerna. I Stockholm fanns vid sekelskiftet flera privata lånebibliotek varav de äldsta har funnits sedan slutet av 1700-talet. De sista privata lånebiblioteken försvann under 1920-talet.12 Det fanns alltså en stor variation av små lokala folkbibliotek vid sekelskiftet 1900. Kampen mot kolportage- och smutslitteraturen En samhällsfråga som väckte stort engagemang i början av 1900-talet och som också kom att involvera folkbiblioteken var kampen mot dåliga nöjen. Det var ett arbete som riktades mot den s.k. ”kolportage- och smutslitteraturen” och samlade organisationer både till vänster och till höger på den politiska skalan, som ansåg det angeläget att verka mot spridning och läsning av den dåliga litteraturen.13 Kolportagelitteraturen fick sitt namn av de s.k. kolportörerna – ett samlingsnamn för försäljare på tåg, gatan, kiosker, postorder och handelsbodar – som stod för försäljningen.14 Den behandlade enligt sina belackare tvivelaktiga eller smutsiga ämnen, vilket också förklarar att den omväxlande kallades kolportage- och smutslitteratur. Med vissa undantag bestod ”kolportage och smutslitteraturen” av enklare skönlitteratur av underhållningskaraktär. Det var förkortade översättningar av romaner som behandlade ämnen som kärlek, äventyr och kriminalitet. I vissa fall innehöll böckerna erotiska skildringar och närgångna skildringar av brutalt våld. Den vanliga ”kolportage- och smutslitteraturen” var kioskdeckare av typen: […] Nick Carter […] Texas Jack […] Bill Canon […] Salongstjuvarnas furste […] En barnslaktare I Berlin […]Tukthusgrevinnan […] Kampen om haremsbruden […] Kvinnomördaren i Boston […] 15 Undantagsvis räknades även litteratur av seriösa författare som Zola, Maupassant och Boccaccio till denna kategori.16 45 Kolportage- och smutslitteraturen var avsedd för befolkningens breda lager och såldes med hjälp av frestande framsidesbilder, låga priser, erbjudande av förmåner och vinstchanser av kringresande försäljare. Bakom kolportörerna fanns bokförlag som gav ut enkel typ av litteratur för befolkningens breda lager.17 Kolportage och smutslitteraturen ansågs bokstavligen ha en negativ påverkan på läsaren och skildringar av erotik och våld ansågs kunna orsaka att läsaren handlade lika omoraliskt som karaktärerna i boken. Man föreställde sig en direkt kausal verkan på läsaren. Med sina skildringar av erotik, våld och andra omoraliska handlingar ansågs litteraturen som […] moraliskt farliga böcker. De förstöra ej blott läsarens smak, utan förvirra hans sedliga omdöme och ödelägga hans fantasiliv […] 18 Särskilt allvarliga problem ansåg man att läsning av böcker som skildrade grov våldsbrottslighet kunde skapa eftersom den ansågs kunna påverka människor till likartat handlande i samhället. Barn och ungdomar betraktades som särskilt utsatta därför att deras moral och smak riskerade att skadas allvarligt och långvarigt. Man ansåg också att läsning av litteraturen kunde resultera i ett estetiskt förfall av sådan art att läsarna kunde bli oförmögna både att läsa seriös skönlitteratur och anamma god smak och moral.19 De litterärt dåliga böckerna […] inverka ej farligt på läsarens sedliga hållning, men de förvirra och fördärva hans smak och göra honom därigenom oemottaglig för inflytande av konstnärligt värdefulla böcker […]20 I övertygelsen om att konsumtion av dålig litteratur resulterade i sociala problem togs olika initiativ för att få bukt med problemet. Nya organisationer startades och tillsammans med de redan etablerade engagerade de sig i kampen mot den ”dåliga litteraturen”. Insatserna mot ”kolportage och smutslitteraturen” fick en bred uppslutning i det svenska samhället. Välkända folkbildningsorganisationer, folkbildningsideologer, tillsammans med läkaroch lärarorganisationer och politiska partier engagerade sig i kampen mot den ”usla litteraturen”. Politiskt befann sig aktivisterna både till vänster och höger. Det socialdemokratiska ungdomsförbundet, konservativa och liberaler engagerade sig liksom andra folkrörelser. I riksdagen föreslogs åtgärder för en förbättring av situationen genom ekonomiskt stöd till folkbibliotek och utgivning av god nöjeslitteratur.21 I kampen mot ”kolportage- och smutslitteraturen” föddes olika förslag till aktioner som kunde begränsa spridningen och läsningen av detta slag av litteratur, varav vissa var positivt hållna och andra negativa. Till den senare typen hörde informationen om litteraturens skadliga verkningar som förmedlades på möten, konferenser, i tidningar, tidskrifter och böcker. Informatio- 46 nen riktades mot de faror och risker som människor utsattes för vid läsning av den usla litteraturen, t.ex. skador på smak och moral, asocialitet och kriminalitet och samhällets kostnader. Smutskastning av förlag och bokhandlare användes som ett sätt att få bukt med den dåliga litteraturen. Affärsidkare kallades för ”Geschäftsmakare” och beskrevs som moraliskt förfallna människor, skojare med det enda intresset att tjäna pengar på människors bristande omdöme och olycka. Till de negativt hålla förslagen hör också uppmaningarna till bojkott mot försäljning av den dåliga litteraturen på tåg och järnvägsstationer och försöken att förmå pressen att inte sälja annonser för kolportage- och smutslitteratur. Pressen borde i stället publicera goda kortnoveller i tidningar och uppmärksamma seriösa författare genom reportage och boktips.22 Arbetet mot ”kolportage- och smutslitteraturen” gav också upphov till positiva förslag. Till dessa hörde förslaget till statligt ekonomiskt stöd för utgivningen av god underhållningslitteratur vilket skulle öka tillgången på god och billig litteratur. Till dessa hörde också förslagen att tidningarna skulle bidra till läsningen av god litteratur genom att publicera personporträtt och noveller av seriösa författare, att teatrarna skulle anordna särskilda teaterkvällar och konserter till reducerat pris för den vanlige svensken och att populärvetenskapliga föreläsningar och studiecirklar skulle erbjuda goda nöjen som alternativ. Ytterligare ett förslag som syftade till att minska läsningen av smutslitteratur var att folkbiblioteken skulle utrustas med god nöjeslitteratur efter förebild från kulturländerna: Bland de medel, af hvilka de stora kulturländerna betjäna sig i sin folkuppfostringsverksamhet, står biblioteket utan gensaga främst. 23 Med välutrustade folkbibliotek skulle den goda litteraturen få större spridning och kunna konkurrera med ”kolportage- och smutslitteraturen”. Den roll som man ansåg att folkbiblioteken skulle spela var att förse det svenska samhället med god litteratur. Om gratis lån av god litteratur kunde erbjudas barn, ungdom och vuxna skulle hotet från smutslitteraturen kunna avvärjas och goda läsvanor etableras.24 Folkbiblioteken sågs alltså som ett medel att förädla nöjena. Som vi sett bedrev flera organisationer ett aktivt arbete mot ”kolportageoch smutslitteraturen” under de första decennierna av 1900-talet. I detta arbete sågs folkbildningen som ett medel att undanröja ”smutslitteraturen” som under denna tid ansågs som en bidragande orsak till de sociala problem som det svenska samhället hade drabbats av. I denna kamp aktualiserades folkbibliotekens roll som ett effektivt medel i bekämpandet av de sociala problem som orsakades av dålig litteratur. Sannolikt kom den breda uppslutningen mot ”kolportage- och smutslitteraturen” att medverka till de satsningar som gjordes på folkbibliotek och som resulterade i etablering av en ny förändrad syn på folkbibliotek och dess verksamhet under 1910-talet. 47 Bristerna hos tidens folkbibliotek Bekämpandet av ”kolportage- och smutslitteraturen” tillmättes stor betydelse i kampen mot de sociala problemen i det svenska samhället - mot fattigdomen, osedligheten och brottsligheten. Många såg folkbiblioteken som ett effektivt instrument i kampen för att förmedla den goda litteraturen och som en kraft som kunde sättas mot den skadliga nöjeslitteraturen. Det fanns dock ett inte oväsentligt problem. De folkbibliotek som fanns vid sekelskiftet 1900 ansågs varken tillräckligt enhetliga, sammanhållna eller väl utrustade för ett sådant folkbildningsuppdrag. Denna uppfattning drevs särskilt ivrigt av de konservativa krafter som var knutna till Heimdal och Valmansförbundet.25 Vid sekelskiftet utsattes folkbiblioteken för kritik i facktidskrifter, tidningar, debattböcker och utredningar. Politiskt och ideologisk fanns de mest högljudda kritikerna bland konservativa grupper, vilket delvis kan förklaras av att de med sina resurser kunde nå ut med sin kritik. Bland de främsta konservativa kritiker fanns Söderberg och Palmgren vars skrifter och föredrag nådde en bredare publik och fick stor genomslagskraft. De påtalade tillsammans med andra de svenska folkbibliotekens brister och den debatt som följde bidrog sannolikt till den modernisering av folkbiblioteken som ägde rum under 1910-talet. 26 En fråga som kritiken riktade uppmärksamhet på var biblioteksverksamhetens organisation eller snarare ”brist på organisation” som en framträdande kritiker uttryckte problemet. Det förhållande inom vårt svenska biblioteksväsende, som är mest i ögonen fallande, förefaller mig vara bristen på enhetlig organisation inom det samma. Och det synes mig, som om just på detta område staten skulle kunna träda emellan och genom klokt meddelat stöd införa mera ordnade förhållanden […] 27 Kritikerna ansåg att det fanns alltför många typer av folkbibliotek (sockenbibliotek, arbetarbibliotek, stadsbibliotek mm) och att denna mångfald av små bibliotek av olika typer gjorde biblioteksverksamheten ineffektiv, dyr och dålig. Många mindre bibliotek ansågs bidra till att resurserna spreds ut på alltför många händer. Folkbiblioteken kritiserades också för att sakna en stabil nationell ledning och detta ansågs vara en viktig förklaring till de kvalitetsmässiga skillnaderna mellan landets bibliotek och ett betydelsefullt hinder för utvecklingen biblioteksverksamheten. 28 Bibliotekens boksamlingar gav också upphov till kritik. Folkbibliotekens boksamlingar kritiserades för att vara alltför […] obetydliga […] hade mindre än 200 band […] Under sådana omständigheter är det ej ägnat att väcka förvåning, att utlåningsfrekvensen i regel var obetydlig. 29 48 Folkbibliotekens facklitteratur ansågs även den ha påfallande brister. Några av de brister som nämndes var att facklitteratur saknades och till antalet var alltför få inom flera viktiga områden. Dessutom ansågs att den i många fall vara ovederhäftig och inte anpassad till biblioteksbesökarnas kunskaper och behov. Folkbibliotekens samlingar av skönlitteraturen kritiserades för att denna till för stor del bestod av enkel underhållningslitteratur och för att antalet böcker av hög kvalitet inte ansågs tillräckligt. Hvad särskildt romanlitteraturen angår, är denna […] ofta icke vald med omsorg, som man har rätt att fodra. Dels gäller detta om den svenska, dels och i ännu högre grad om den utländska romanlitteraturen i öfversättning. Hvad den svenska romanlitteraturen beträffar, borde först och främst denna vara i större grad företrädd än den utländska. Icke sällan äger det motsatta förhållandet rum. Vidare borde större vikt läggas på att i främsta rummet anskaffa den värdefullaste romanlitteraturen. 30 Bland annat kritiserades översättningarna av de förkortade versionerna av utländsk litteratur. En annan kritik gällde proportionen mellan fack- och skönlitteraturen. Den ansågs inte optimal eftersom fackböckernas andel av boksamlingarna ansågs för liten i förhållande till skönlitteraturen. När man så öfvergår från en granskning af bibliotekens förråd af […] skönlitteratur, så möta vi äfven här i ögonen påfallade brister. För det första äro nog i allmänhet samlingarna af skönlitteratur alltför stora i förhållande till bibliotekets öfvriga bokföråd. 31 Kritiken inriktade sig alltså på att boksamlingarna generellt sett hade låg kvalitet, att skönlitteraturen var alltför omfattande och att böckerna var illa anpassade till användarnas behov.32 Inte heller bibliotekens lokaler, personal och biblioteksteknik undgick kritik. Man ansåg att flertalet folkbibliotek inhystes i olämpliga lokaler med bristande ljus och värme, samtidigt som de ofta var belägna långt från de platser där människor ofta vistades. Icke sällan finner man exempel på, att ortens församlingsbibliotek, inrättadt att vara ortens bibliotek, är beläget i en skollokal, som ligger omkring en half timmes väg från själfva ortens hufvudcentrum. Det säger sig naturligtvis sig själft att användningen af ett så beläget bibliotek blir ytterst ringa. 33 Kritikerna menade också att det saknades lämpliga bibliografier, kataloger som bibliotekspersonalen kunde använda för att köpa in lämpliga böcker till biblioteken från bokmarknaden. Bristerna ansågs leda till minskad användning av biblioteken och till kvalitetsbrister i bibliotekens böcker.34 Bristerna hos katalogerna ansågs i hög grad bero på att 49 […] de utkomma sporadiskt, icke i regelbunden följd och nödvändiggöra därför hvarje gång en ny katalog […] Om sådana vägledningar för bokinköp i stället utkom regelbundet, t. ex. årligen, skulle vinsten af dem i alla afseenden vara betydligt större.35 Bibliotekspersonalens bristande utbildning ansågs också vara ett problem för biblioteken. Man menade att bristerna i litteraturkunskap, bokutgivning, vägledning och katalogisering hade satt spår i form av bristande boksamlingar, kataloger och rådgivning.36 Kritik riktades också mot folkbibliotekens bristande ekonomiska resurser. Kritikerna pekade på att de bristande ekonomiska resurserna förde med sig att biblioteken blev beroende av gåvor som ofta bestod av äldre böcker som ytterligare försämrade boksamlingarnas kvalitet. Beroendet av gåvor och bidrag från bildningsintresserade och av medlems- och låneavgifter sågs som ett problem som minskade bibliotekens inköp av nya böcker och successivt bidrog till kvalitetsförsämringar. Flera kritiker föreslog att kommun och stat istället borde ge ekonomiskt stöd för att förbättra bibliotekens ekonomiska situation.37 Den kritik som framfördes av främst konservativa krafter visade fram de svenska folkbibliotekens brister och höjde sannolikt det allmänna medvetandet om behovet av en upprustning av folkbiblioteken. Den betonade också vikten av att använda folkbiblioteken som ett led i kampen mot smutslitteraturen och som en lösning av den sociala frågan. Både kritiken av folkbiblioteken och de möjligheter som aktivisterna såg i folkbiblioteken fick sannolikt betydelse för förändringen av den etablerade folkbibliotekssynen i början av 1900-talet. Kritiken öppnade sannolikt också vägen för spridningen av de anglosaxiska biblioteksidéerna under det första decenniet av 1900-talet i Sverige. Spridningen av anglosaxiska folkbiblioteksidéer Ungefär samtidigt som bristerna i de befintliga folkbiblioteken offentliggjordes introducerades nya folkbiblioteksidéer från Tyskland, England och USA. Särskilt de anglosaxiska idéerna om public library fick fotfäste i Sverige. Två av förgrundsgestalterna bakom introduktionen var folkbibliotekspionjärerna A. S. Steenberg och Valfrid Palmgren som båda föreläste och skrev artiklar och böcker om de amerikanska public library idéerna. Båda fick kontakt med de amerikanska folkbiblioteksidéerna i USA. Palmgren hade genomfört en månadslång studieresa som representant för den svenska regeringen i syfte att studera de amerikanska biblioteken. Det var emellertid Steenberg som först presenterade de anglosaxiska folkbiblioteksidéerna vid ett folkbildningsmöte i Stockholm år 1900. Hans föredrag 50 om det amerikanska allmänna biblioteksväsendet publicerades 1902. Därmed hade de anglosaxiska idéerna nått ut till en större svensk publik och det gav sannolikt bränsle åt den offentliga biblioteksdiskussionen.38 I sina skrifter framhåller Stenberg de amerikanska bibliotekens överlägsenhet i jämförelse med de nordiska biblioteken. Vissa skillnader ansåg han vara särskilt betydelsefulla. Till skillnad från de svenska folkbiblioteken var de nordamerikanska öppna för hela befolkningen och de lockade till användning eftersom de fanns i praktiska ändamålsenliga lokaler. Andra skillnader var att biblioteken hade välutvecklade handbokssamlingar, tidskrifter och utlåningsavdelningar som var avpassade för personer med olika utbildningsbakgrund. Till det ska läggas att de nordamerikanska biblioteken hade tillgång till moderna bibliotekstekniska hjälpmedel, kataloger och klassifikationssystem som kunde ge användarna överblick över litteraturen och biblioteket. Dessutom fanns ett kortsystem för utlåning och öppna bokhyllor som gjorde det möjligt för besökaren att själv välja bland böckerna på biblioteket. Stenberg framhöll de amerikanske folkbibliotekens potential för medborgarbildning och vikten av att biblioteken ingick i ett nationellt biblioteksväsende.39 Knappt tio år senare aktualiserades återigen de amerikanska biblioteksidéerna i Sverige. Denna gång av Valfrid Palmgren, som arbetade på Kungliga Biblioteket och var politiskt engagerad i det konservativa partiet Valmansförbundet. På uppdrag av den dåvarande konservativa regeringen hade Palmgren 1907 genomfört en studieresa i USA och hon beskrev senare de amerikanska biblioteken i föredrag, artiklar och böcker. Även hennes beskrivningar av det amerikanska biblioteksväsendet var mycket positiva och de nådde såväl praktiskt yrkesverksamma som makthavare och andra intressenter. Hennes uppfattningar fick otvetydigt ett stort inflytande i biblioteksområdet på 1910- och 1920-talen.40 Palmgren förespråkade en förändring av de svenska folkbiblioteken efter amerikansk förebild. Hon menade att de svenska folkbiblioteken i likhet med de amerikanska borde vara allmänna bibliotek som skulle ägas och bekostas av stat och kommun. Allmänna bibliotek beskriver hon som folkbibliotek som är det allmännas egendom, till för alla samhällsmedlemmar och därför ett vackert uttryck för sann demokrati. Det offentliga ägandet skulle dessutom ge ekonomisk stabilitet och bibliotek av hög kvalitet. En annan tanke som Palmgren utvecklade var folkbiblioteken som en fostrande institution. Palmgren beskriver de amerikanska biblioteken som överbyggnaden på all slags skola, där fostran bedrivs under hela livet, med hjälp av de främsta lärarna, böckerna.41 Palmgren ansåg även att de svenska folkbibliotekens utformning av lokaler och verksamhet borde ha de amerikanska som förebild. Liksom de amerikanska biblioteken borde de svenska biblioteken inrymmas i stora, rymliga lokaler i egna byggnader med avdelningar för både barn och vuxna. Biblioteken borde ha öppna hyllor som gör det enkelt för besökaren se vilka böcker 51 som erbjuds. Bokbeståndet bör vara brett och avsett för alla grupper i samhället. För utbildning av bibliotekspersonal borde särskilda biblioteksskolor inrättas och särskilda nationella myndigheter kunna hjälpa lokala folkbibliotek med råd och upplysningar om hur lokaler och boksamlingar skulle iordningsställas.42 Man kan konstatera att public library idéerna som först Steenberg och sedan Palmgren lanserade gav impulser till ett helt nytt sätt att bedriva folkbiblioteksverksamhet. De tidigare folkbiblioteken som utmärktes av en mångfald av mindre bibliotek inriktade på särskilda grupper av befolkningen och med ett spritt ägande skulle ersättas av ett enhetligt folkbibliotek som skulle serva hela befolkningen. Dessa bibliotek skulle finnas i centralt belägna och väl tilltagna lokaler och hålla sig med kvalitetsmässigt goda boksamlingar och utbildad personal.43 Public library idéerna har otvetydigt gett viktiga influenser till förnyelsen av idéerna inom folkbiblioteksområdet och till omvandlingen av det svenska folkbiblioteket under 1900-talet. Palmgren och Steenberg bidrog till att spridningen av de amerikanska public library idéerna inom det svenska folkbiblioteksområdet och man kan dra slutsatsen att dessa aktörer har haft betydelse för det moderna folkbibliotekets uppkomst. Inte minst gäller det Palmgren som i egenskap av representant för den svenska regeringen gavs resurser att sprida public library idéerna i runt om i landet. Statens engagemang för moderna folkbibliotek Folkbiblioteksfrågan blev en statlig angelägenhet under det första decenniet av 1900-talet. Fram till 1905 förekom flera motioner med förslag på stöd till folkbibliotek, men först 1905 fattade riksdagen beslut om stöd för utveckling av folkbiblioteken. De sociala problemen jämte bristerna hos befintliga bibliotek är sannolikt ett av skälen till att staten tog detta initiativ. Av riksdagsdebatten framgår nämligen att man vill ”bereda allmänheten tillgång till en verkligt god och gagnelig läsning” och därmed motverka ”förvildningen bland ungdomen”.44 Det statliga stödet till folkbibliotek som riksdagen beslutade om 1905 blev ett viktigt steg i riktning mot en folkbiblioteksinstitution med staten som en sammanhållande och styrande kraft. Det ekonomiska stödet skapade förutsättningar för att etablera folkbibliotek över hela landet och blev ett första steg i riktning mot ett centraliserat modernt folkbiblioteksväsende. Det ekonomiska stödet fick också den effekten att aktörer satsade på vissa folkbibliotek.45 När folkbiblioteken fick statligt stöd var det en satsning som både var önskad och efterlängtad bland de aktiva inom folkbiblioteksområdet. Från 1850-talet och framåt hade flera motioner om statsanslag till folkbiblioteken avslagits i riksdagen med motiveringen att biblioteksverksamhet inte var en 52 statlig utan en kommunal angelägenhet. 1899 togs frågan upp i samband med en motion i andra kammaren som föreslog att folkbiblioteken skulle få anslag på 10 000 kr. Statsutskottet som beredde frågan ansåg visserligen att stödet var synnerligen önskvärt men avstyrkte motionen med motiveringen att det […] ej vore öfvertygat om, huruvida dessa sträfvanden borde understödjas med statsmedel, och då i allt fall den utredning, som i motionen innefattades, icke syntes vara af sådan beskaffenhet, att någon åtgärd med stöd av densamma borde af Riksdagen vidtagas. 46 Tre år senare 1902 väcktes frågan på nytt av två riksdagsmän som lade fram en motion om statstöd till folkbiblioteken. Motionen föreslog en utredning av möjligheten till statsunderstöd ifall förslaget inte skulle bifallas. Även detta förslag avslogs trots att det fanns ett brett stöd för folkbiblioteken i riksdagen. Motiveringen var att ett statsstöd till folkbiblioteken kunde få negativa konsekvenser för understödet till folkskoleundervisningen och det ansågs innebära en risk för bibliotekens fria utveckling. Efter en lång debatt antogs emellertid motionärernas andra förslag om att tillsätta en utredning som undersökte möjligheten till statsunderstöd till folkbibliotek.47 Riksdagsdebatten visar vilka skäl som låg bakom ställningstagandena för eller emot statligt ekonomiskt stöd till folkbibliotek. De som förespråkade ekonomiskt stöd till folkbiblioteken, ansåg att stöd till folkbibliotek skulle främja läsning och kunskaper, självaktivitet, goda nöjen och motverka […] förvildningen av ungdomen, som i vida kretsar framkallat bekymmer och gifvit anledning till mycket öfvervägande […] 48 Ett annat skäl för en satsning på folkbibliotek var också den oroliga samhällssituationen. Strejken 1902 medverkade sannolikt till satsningar på folkbiblioteken. De som var emot ekonomiskt stöd till folkbibliotek menade att det inte var statens uppgift att ge ekonomiska bidrag till kommunala verksamheter av denna art.49 Den utredning som genomfördes ställde sig positiv till förslaget och en proposition om stöd till folkbibliotek lades fram vid 1905 års riksdag. Propositionens föreslog ett statsbidrag med högst 75 kr per år till skoldistrikt för församlingsbibliotek och föreningsbibliotek för inköp och inbindning av böcker samt tryckning av katalog. Utskottet tillstyrkte förslaget efter en debatt med den förändringen att stöd på högst 75 kr skulle ges antingen till skoldistrikt eller till den borgliga kommunen och endast under förutsättning att ägaren till biblioteket sköt till minst lika mycket.50 1905-års statliga stöd till landets folkbibliotek kan ses som ett trendbrott och en ny syn på statens roll i folkbiblioteksarbetet. Den svenska staten engagerade sig på ett mer aktivt sätt i folkbiblioteken. Folkbiblioteken blir i allt 53 högre grad en nationell angelägenhet och staten får en mer aktiv roll i utvecklingen inom folkbiblioteksområdet. År 1910 ökade ytterligare statens engagemang i folkbiblioteksfrågan. Den konservativa regeringen ledd av Valmansförbundets Arvid Lindman gav Palmgren som var tjänsteman på Kungliga biblioteket och tillika partivän i uppdrag att utreda förbättringar av folkbiblioteken, en utredning som resulterade i 1912 års biblioteksreform. Utredningen skulle […] verkställa utredning angående boksamlingar i Sverige, som äro afsedda för folkbildning, samt afgifva förslag angående de åtgärder, som från det allmännas sida böra vidtagas för främjande af folkbiblioteksrörelsen. 51 Uppdraget kom att resultera i ett förslag där invånarna i landets kommuner skulle ges tillgång till ett välordnat allmänt offentligt bibliotek. Utredningen var delvis ett resultat av den kritik som riktades mot 1905 års biblioteksreform. En diskussion om reformen fördes i tidskriften Folkbiblioteksbladet en kort tid efter 1905 års beslut om statsbidrag. Biblioteksreformen ansågs ha sådana brister att en djupgående revidering behövdes på flera punkter. För det första ansågs det statliga stödet vara alltför lågt för att främja en utveckling av landets bibliotek och alltför begränsat eftersom det endast gällde inköp av böcker och tryckning av katalog. För det andra önskade kritikerna en förbättring av bibliotekens effektivitet och de efterlyste centralisering och rationalisering av biblioteksarbetet och en av staten bekostad biblioteksinstitution som kunde få överblick över folkbibliotekets utveckling och göra erfarenheterna fruktbringade.52 Både i utredningsuppdraget och i utredningens slutliga förslag till svenska folkbiblioteksväsendet finns tydliga influenser av Palmgrens studieresor till USA och Tyskland.53 Utredningen föreslog att det svenska folkbiblioteksväsendet skulle omorganiseras och att flera åtgärder skulle genomföras i syfte att skapa välordnade, effektiva offentliga bibliotek. Det stora antalet små folkbibliotek skulle slås ihop till större biblioteksenheter så att de lokala biblioteken skulle kunna erbjuda en effektivare och bättre verksamhet. Den lokala biblioteksverksamheten skulle skötas av de kommunala folkbiblioteken, skolbibliotek och föreningsbibliotek (studiecirkelbibliotek). En statlig biblioteksinstitution skulle ta ansvar för att följa utvecklingen av landets folkbiblioteksväsende. Ett statligt ekonomiskt stöd till de lokala biblioteken skulle skapa möjligheter att utveckla den lokala biblioteksverksamheten.54 Förslaget till biblioteksreformen stöddes av flera folkbiblioteksorganisationer. Remissutlåtanden och de sakkunnigas utlåtande från 1912 visar att en rad etablerade institutioner ställde sig bakom förslagen: Sveriges nationalbibliotek Kungliga Biblioteket, Folkbildningsförbundet, IOGT, Stockholms arbetarebiblioteksförbund, Studentföreningen Verdandi och Heimdal, Hvilans vandringsbibliotek, Västra Sveriges folkbildningsförbund och Excelsiorförbundets folkbildningsbyrå.55 54 Valfrid Palmgrens förslag antogs av tillkallade sakkunniga och av riksdagen 1912 utan debatt eller voteringar och med endast några smärre förändringar. Detta beslut betydde att den gamla ordningen med en mångfald lokala folkbibliotek utan nationell organisation skulle ersättas med folkbibliotek som ingick i ett nationellt folkbiblioteksväsende. Nationella organisationer (statliga intressen och andra centralorganisationer) skulle ha till uppgift att leda, stödja och hjälpa lokala folkbiblioteksaktörer att driva folkbibliotek som vände sig till allmänheten.56 Det behöver inte sägas att 1912 års biblioteksreform bidrog till att etablera den rådande biblioteksuppfattningen inom biblioteksområdet under 1910och 1920-talet och därmed även till förändring av den gällande uppfattningen. Det framgår bland annat av den officiella statistiken att de biblioteksorganisationer som utredningen föreslog också kom att bedriva biblioteksverksamhet och att ett nationellt folkbiblioteksväsende med folkbiblioteken som aktiva utövare av folkbildning etablerades relativt snabbt över hela landet. Andra uppfattningar Satsningen på folkbibliotek som var influerad av de amerikanska public library idéerna tilltalade dock inte av alla utan vissa aktörer förespråkade istället en utveckling av de befintliga folkbiblioteken i landet. Deras uppfattningar framgår av tidskrifter som ”Folkbiblioteksbladet”, ”Social tidskrift” och i remissvar till biblioteksutredningen från 1911.57 Motståndarna till folkbibliotek influerade av public library-idéerna fanns i första hand bland grupper som sedan tidigare bedrev folkbiblioteksverksamhet i Sverige. En av dessa var de lokala föreningsbiblioteken som fanns i många kommuner i Sverige. Den största föreningen, Stockholms arbetarebiblioteksförbund, under ledning av Fredrik Nilsson, kritiserade det konservativa förslaget för att det varken tog till vara på kraften eller bibliotekskunnandet i föreningarna runt om i landet då förslaget missgynnade landets arbetarbibliotek. Dessutom ansågs förslaget motsägelsefullt då det istället för att lösa splittringen mellan bibliotekssorter hade en uttalad intention att ytterligare så splittring mellan biblioteken. Även Knut Kjellberg i Folkbildningsförbundet ställde sig kritisk till stympningen av föreningsbiblioteken som förslaget förespråkade. Den svenska kyrkan tycks däremot inte ha motsatt sig förändringen av folkbiblioteksverksamheten trots att kyrkans biblioteksverksamhet inte omfattades av nyordningen.58 Till en början ställde sig också nykterhetsrörelsen kritisk till de konservativas förslag till nyordning inom folkbiblioteksområdet. En bidragande orsak var sannolikt att förslaget endast omfattade kommunalt ägda bibliotek och uteslöt nykterhetsföreningarnas studiecirkelbibliotek. När förslaget senare ändrades till att även omfatta studiecirkelbiblioteken ställde sig nykterhetsrörelsen bakom det konservativa förslaget.59 55 Över tid visade det sig att stödet för de befintliga folkbiblioteken var förgäves. På 1910- och 1920-talet blev biblioteksförslaget om folkbibliotek efter amerikansk modell etablerat och det präglar fortfarande folkbiblioteksområdet.60 Samtidigt kan man konstatera att kampen inte endast gällde skilda bibliotekssynsätt utan också vilka aktörer som skulle dominera biblioteksområdet. De krafter som blev tongivande inom folkbiblioteksområdet var de landsomfattade svenska folkrörelserna; grupper inom nykterhets-, frikyrko-, arbetarrörelsen. Andra aktörer som tidigare varit starka t.ex. kyrkan och lokala bildningsföreningar fick dra sig tillbaka. Dessa maktförhållandet gällde med mindre förändringar under resten av 1900-talet och gäller till stor del ännu idag. Omvandlingen av det svenska samhället De krafter som bidrog till etableringen 1900-talets folkbibliotek bör förstås mot bakgrund av de rådande samhällsförhållandena. Den genomgripande förändring som det svenska samhället genomgick under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet bör ses som viktiga förutsättningar för folkbiblioteksreformen. Sveriges utveckling till ett modernt samhälle kom sent och först under andra delen av 1800-talet kan man tala om Sverige som ett modernt industrisamhälle. 61Under denna tid avskaffades slutligen det feodala systemet, ståndsprivilegierna upphävdes, liksom skråväsendet och marknadsekonomi infördes. Ståndsriksdagen ersattes av tvåkammarriksdagen med en representation som bättre motsvarade maktförhållandena i det svenska samhället. Fri etableringsrätt blev lagstadgad och gav svenska medborgare rätt att starta och driva företag. Samtidigt fanns ett överskott på arbetskraft som berodde på rationaliseringarna inom jordbruket och den växande befolkningen. Det fanns stor efterfrågan på svenska varor i de europeiska länderna. Sammantaget skapade dessa förutsättningar en utveckling av en modern marknadsekonomi med företag som producerar och säljer varor och tjänster.62 Det svenska näringslivet kännetecknades under 1800-talet andra hälft av en kraftig tillväxt med etableringar av nya företag i olika branscher. Ekonomiska historiker brukar kalla denna period för Sveriges industriella genombrott. Råvarutillgång i södra och mellersta Norrland gjorde att skogsindustrin blev en av de första branscherna som expanderade i mitten på 1800-talet och att Norrland 1860- och 1870-talen blev centrum för sågverks-, pappers- och massaindustrin. Textilindustrins expansion i Stockholm, Norrköping och Borås tog fart under 1870- och 1880-talen och i slutet av 1800-talet expanderade även järn- och stålindustrin. Något årtionden senare, vid sekelskiftet 1900, växte verkstads- och livsmedelsindustrin, de så kallade snilleindustrierna etablerades och livsmedelsindustrin grundade bryggerier, spritfabriker och mejerier i landets tätorter och städer.63 56 Den kraftiga tillväxten inom industrisektorn ledde till en ökad efterfrågan på arbetskraft vilket fick till följd att landsbygdens befolkning till allt större andelar skaffade sig försörjning inom industrin i tätorterna. Resultatet blev en kraftig befolkningsökning i städer och tätorter. T.ex. fördubblade Stockholm, Göteborg och Malmö sin befolkning under 1800-talet. Den stora inflyttningen ledde till höga bostadskostnader, bostadsbrist och dåliga bostadsförhållanden och medverkade till en bostadssegregation som separerade de olika samhällsskiktens boende till särskilda områden och att vissa stadsdelar kom att sakna egentlig kontroll av överheten. Bland de mindre privilegierade fick många en problematisk situation med trångboddhet och dåliga sanitära förhållanden vilket ansågs medverka till missbruk och sjukdomar. Samtidigt fungerade inte längre de försäkringssystemen som tidigare byggts upp för att skydda människor vid skada, sjukdom och arbetslöshet med ökad fattigdom till följd.64 Omvandlingen av samhället och tilltagande sociala problem gjorde situationen rörlig och instabil med intressekonflikter och maktkamp mellan sociala grupper. De tidigare maktgrupperna (adel, präster, borgare och bönder) hade spelat ut sin roll och tvingades träda tillbaka till förmån för nya sociala grupperingar som företagare och arbetare, arbetsgivare och arbetstagare. Det gamla ståndssamhällets kontrollsystem med väldefinierade ansvarsförhållanden mellan överordnade (prästen, mäster, bonden m.m.) som stod för den sociala kontrollen över underordnade i hushållet, byn, socknen slutar att fungera utan att ha ersatts av nya system. Inte minst gällde detta fritiden då överordnade bodde avskilt från underordnade i särskilda stadsdelar. Detta gav grogrund till oro och osäkerhet hos makthavare och det öppnade sin tur för konflikter mellan olika sociala grupper och intressen i samhället.65 I denna osäkra, rörliga och problematiska situation togs flera initiativ. Människor slöts sig samman och bildade organisationer – så kallade folkrörelser – i syfte att ta tillvarata sina egna intressen och att genomföra sociala förbättringar. Fackföreningar bildades i syfte att aktivt arbeta för en höjning av medlemmarnas löner och förbättring av arbetsvillkoren. Politiska partier organiserades bl. a. för att driva och förverkliga olika gruppers intressen. Nykterhetsföreningar arbetade för ett samhälle utan alkohol och frikyrkor erbjöd kristen tro och social gemenskap. Andra föreningar arbetade för parlamentarisk demokrati och allmän rösträtt vilket också uppnås i början av 1920-talet.66 Inom folkrörelserna prioriterades bildningsfrågorna bl.a. för att medlemmarnas bristande kunskaper sågs som ett hinder för föreningarnas möjlighet att effektivt driva sina frågor och intressen. Kunskaps- och bildningsfrågorna blev centrala och särskilda satsningar görs för att höja bildningsnivån bland medlemmarna. I bildningsverksamheten ingick också nöjesinslag som från början används som medel att locka medlemmar och skapa motivation för studier. Genom satsningar på goda nöjen skulle människor lockas till föreningarna, samtidigt som de skulle förkovra sig, förbättra sina kunskaper och 57 stärka sig själva och föreningens möjligheter att realisera sina intressen. Efter hand kom nöjesinslagen att betraktas som en egen viktig del i bildningsverksamheten, som ett led i en strävan att sprida en god nöjeskultur till medborgarna.67 De etablerade grupperna i samhället tog också olika initiativ för att lösa de sociala problemen. Ett initiativ var bildningsföreningarna som utifrån filantropiska motiv skulle hjälpa utsatta grupper i samhället till en bättre social situation. Till dessa bildningsinitiativ hörde arbetarinstituten, föreläsningsföreningar, privata bibliotek och arbetarbibliotek. Arbetarinstituten och föreläsningsföreningar erbjöd de mindre bemedlade studier. De gav kurser, föreläsningar, anordnade musikaftnar för underhållning och kulturupplevelser och de erbjöd boksamlingar. Landets kommuner satsade också på läsestugor, kommunala bibliotek, sockenbibliotek och församlingsbibliotek. En av motiven bakom dessa folkbildningsinitiativ var att kunskaper och goda nöjen i förlängningen skulle förbättra medborgarnas sociala situation. Ett annat motiv var att förbättra solidariteten och samarbetet mellan olika grupper som kunde minska klasskonflikterna i samhället.68 Uppkomsten till de uppfattningar som blev början till ett modernt folkbibliotek kan knappast förstås utanför ramen av det svenska samhällets omvandling till ett modernt urbant industrisamhälle. Samhällsomvandlingen ställde krav på nya initiativ för att hantera en förändrad situation och där gavs folkbildningen – folkbiblioteken, studiecirklarna, populärvetenskapliga kurser och föreläsningar – en central roll. Sammanfattning och slutsatser Den folkbiblioteksapparat, den folkbiblioteksuppfattning, som blev dominerande i det svenska samhället från 1910-talet och ända fram till 1990-talet, har sina rötter i de förhållanden som rådde i det svenska samhället under det första decenniet av 1900-talet. I det här kapitlet har några väsentliga omständigheter identifierats som belyser folkbiblioteksapparaternas härstamning. Den folkbiblioteksuppfattning som blev dominerande i det svenska samhället från 1910-talet och ända fram till 1990-talet, har sin förebild i det amerikanska folkbiblioteket - public library. Man finner tydliga belägg både i organisation och i biblioteksverksamheten som förevisar tydliga likheter. Slutsatsen får också stöd av Torstenssons studier av genombrottet för folkbiblioteksidéerna.69 En möjlig förklaring till denna likhet kan vara att de personer som hade inflytande över utarbetandet och etableringen av folkbiblioteken var influerade av de amerikanska biblioteken. Under det första decenniet av 1900-talet finner man många aktörer i det svenska samhället som arbetade för att förnya de svenska folkbiblioteken i enlighet med den amerikanska förebilden. Till de mest aktiva hörde konservativa politiska krafter knutna till det konservativa partiet, Valmansförbun58 det. Med stöd av den sittande konservativa regeringen kunde dessa krafter bland annat genom biblioteksideologen Palmgren formulera idéer, sprida dem och i praktiken övertyga om nödvändigheten av ett folkbibliotek med folkbildande uppgifter och förändrad verksamhet. De konservativa krafterna kan därför ses som en ledande kraft i den radikala förändringen av synen på de svenska folkbiblioteken som ägde rum i början av 1900-talet. Denna slutsats får stöd av Hansson forskning om folkbibliotekens ideologi under 1900talet.70 De konservativa krafterna importerade de biblioteksidéer som sedan spreds genom föreläsningsserier, i artiklar och böcker. Dels lanserades de som ett viktigt medel för lösningen av tidens sociala problem och med hjälp av att visa på brister i de dåvarande folkbiblioteken. Dels erbjöd de ekonomiskt stöd till de organisationer som satsade på den nya typen av folkbibliotek sittande genom den konservativa regeringen. Denna breda arsenal av metoder medverkade sannolikt till den omfattande spridningen och etableringen av den egna biblioteksuppfattningen och därmed också till att skapa den gällande folkbiblioteksapparaten. De samhälleliga omständigheter som gjorde det möjligt för vissa grupper att etablera den nya biblioteksuppfattningen var de sociala problemen som sattes i samband med samhällsomvandlingen i det svenska samhället i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Dessa beskrevs i termer av fattigdom, alkoholmissbruk, läsning av smutslitteraturen, bristande solidariteten, kan ses som en grundläggande förutsättning. Den uppmärksamhet som riktades mot de sociala problemen aktualiserade behov av förändring som fick såväl folkrörelserna som fick statliga och kommunala myndigheter möjlighet och skäl att arbeta för förbättringar av folkbiblioteken. Den sociala frågan kan därmed ses som en faktor som bidrog till etableringen av ett modernt folkbibliotek med aktiv roll i folkbildningen. 59 Noter 1 Jag försöker inte göra en historisk förklaring som fastställer huvudorsaken till folkbiblioteksapparatens förändring. Min ambition är istället att fördjupa förståelsen av varifrån biblioteksområdets konstruktioner kommer genom att kartlägga vilka aktörer, medel och omständigheter som sammantaget medverkade till förändringen. 2 I kapitlet studeras den aspekt av härkomsten som Nietzsche enligt Foucault kallar ”herkunft”. Den andra aspekten av härkomsten är ”entstehung”. M Foucault, Diskursernas kamp, 2008, s 105 f. 3 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, O Olsson, Folkets bildningsarbete: erfarenheter och uppslag, 1911, K Kjellberg, Något om det fria och frivilliga folkbildningsarbetet: en översikt, 1915 S Lundqvist, Folkrörelserna i det svenska samhället 1850-1920, 1977, K. Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931. 4 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande av det allmänna biblioteketsväsendet i Sverige, 1911, s 2 5 V Söderberg, Sveriges sockenbibliotek och öfriga anstalter för folkläsning, Heimdals folkskrifter 1901, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 56 f, N Å Sjösten, Sockenbiblioteket - ett folkbildningsinstrument i 1870-talets Sverige: en studie av folkskoleinspektionens bildningssyn i relation till sockenbiblioteken och den tillgängliga litteraturen, 1993, Å Åberg, Folkbibliotekshistoria, Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982. 6 V Söderberg, Sveriges sockenbibliotek och öfriga anstalter för folkläsning, Heimdals folkskrifter 1901, Å Åberg, Folkbibliotekshistoria, Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 67-72, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 11-12. 7 Å Åberg, Folkbibliotekshistoria, Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 67-72. 8 K Kjellberg, Några ord om den fria och frivilliga folkbildningen, 1915, A Hirsch, Folkbildningsarbetet, särtryck ur Social handbok, 1908, Å. Åberg, Folkbibliotekshistoria, Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 80-84. 9 Bohlin, Stockholms arbetareinstitut 50 år, 1880-1930: några drag ur dess historia, 1930, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 77-84, Å Åberg, Folkbibliotekshistoria, Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982. 10 K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 77-84. 11 Ibid. 12 M Myrstener, På väg mot ett stadsbibliotek: folkbiblioteksväsendets framväxt i Stockholm t o m 1927, 1998. 13 V Palmgren, Om Folkuppfostran, 1910, s 34-42, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 42, 57, M L Gagner, Våra barns nöjesläsning och kolportagelitteraturen, Verdandi 1909, Kampen mot kolportagelitteraturen, Social tidskrift (11:4) 1911 s 188-89, God nöjeslitteratur i kampen mot kolportagelitteraturen, Social tidskrift 1911 (11:1) s 41, 14 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 37-38. 15 E Eurén, Kolportagelitteraturen och dess bekämpande i Tyskland, Social tidskrift 1910 (10:2) s 71-80. 16 V. Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 82-83, E Eurén, Kolportagelitteraturen och dess bekämpande i Tyskland, Social Tidskrift, 1911, s 71-80, M L Gagner, Våra barns nöjesläsning och kolportagelitteraturen, Särtryck tidskriften Verdandi 1909. 17 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 37-38 18 E Eurén, Kolportagelitteraturen och dess bekämpande i Tyskland, Social tidskrift 1910 (10:2) s 71-80. 19 K Kjellberg, Några tankar om det fria och frivilliga folkbildningen – en introduktion, 1915. M L Gagner, Våra barns nöjesläsning och kolportagelitteraturen, ur tidskriften Verdandi 60 1909, Kampen mot kolportagelitteraturen, Social tidskrift (11:4) 1911 s 188-89, Kampen mot kolportagelitteraturen, Folkbiblioteksbladet 1910 s 32-34, Kolportagelitteraturen dess bekämpande i Tyskland, Social Tidskrift 1910 (2) s 71-80. 20 E Eurén, Kolportagelitteraturen och dess bekämpande i Tyskland, Social tidskrift 1910 (10:2) s 71-80. 21 Kampen mot kolportagelitteraturen, Folkbiblioteksbladet 1910 s 32-34, Kolportagelitteraturen dess bekämpande i Tyskland, Social Tidskrift 1910 (2) s 71-80, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek, 1912, s 33 f. 22 M L Gagner, Våra barns nöjesläsning och kolportagelitteraturen, ur tidskriften Verdandi 1909, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 12 f, Kolportagelitteraturen dess bekämpande i Tyskland, Social Tidskrift 1910 (2) s 71-80. 23 V. Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 42. 24 K Kjellberg, Något om det fria och frivilliga folkbildningsarbete: en introduktion, 1915, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 12, 35-42, Biblioteksbladet 1906, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek, 1912, s 33 ff. 25 V Söderberg, Sveriges sockenbibliotek och öfriga anstalter för folkläsning, Heimdals folkskrifter 1901, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 43, 61, Folkbiblioteksbladet 1906, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 46, 51-52, , K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 64 ff. 26 K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 64 ff, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, s 43, 61, Biblioteksbladet 1906, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 46, 51-52, V Söderberg, Sveriges sockenbibliotek och öfriga anstalter för folkläsning, Heimdals folkskrifter 1901,. 27 V Palmagren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 43. 28 K. Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 124-126, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, s 43f, Å Åberg, Folkbibliotekens historia, Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982. 29 K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931 s 66-67. 30 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 86. 31 Ibid. 32 V Söderberg, Sveriges sockenbibliotek och öfriga anstalter för folkläsning, Heimdals folkskrifter 1901, K. Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 66, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 60-72, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 35-43, 46 f. 33 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, s 60. 34 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, s 91-93, 95-96, 99 f. 35 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, s 92. 36 Ibid. 37 Folkbiblioteksbladet 1906, 38 A S Steenberg, Läse och läseundervisning, Verdandi 1911, Å Åberg, Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 110-113. 39 A S Steenberg, Läse och läseundervisning, Verdandi 1911, Å Åberg, Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 110-113. 61 40 V Palmgren, Bibliotek och folkuppfostran: anteckningar från en studieresa i Amerikas Förenta stater, 1909, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, V Palmgren, Biblioteket – en ljushärd, Heimdals småskrifter 1907 nr 9, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 115119. 41 V Palmgren, Bibliotek och folkuppfostran: anteckningar från en studieresa i Amerikas Förenta stater, 1909, s 13 f, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 51-52, 1910, V Palmgren, Biblioteket – en ljushärd, Heimdals småskrifter 1907 nr 9, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 115-119. 42 Ibid. 43 V Palmgren, Bibliotek och Folkuppfostran: anteckningar från en studieresa i Amerikas Förenta stater, 1909, s 7-30, 30-49, 62-72, 72-80, V Palmgren, Biblioteket – en ljushärd, Heimdals småskrifter 1907 nr 9. 44 Riksdagstryck 1902, andra kammarens tillfälliga utskott nr 1, nr 9. 45 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 29-43, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 41 f, 107 f. 46 Riksdagstryck 1899, motion 202 i 16: Motion (Andra kammaren), s 127-205. 47 Riksdagstryck 1902, motion (andra kammaren) nr 90, Andra kammarens tillfälliga utskott nr 1, nr 9. 48 Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 34. 49 Riksdagstryck 1902, motion (andra kammaren) nr 90, Riksdagstryck 1905, proposition nr 47, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 41 f, 107 f. 50 Riksdagstryck 1902, motion (andra kammaren) nr 90, Andra kammarens tillfälliga utskott nr 1, nr 9., Riksdagstryck 1905, proposition nr 47. 51 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s IX. 52 Folkbiblioteksbladet 1906, 1907, 1908, 1909, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 94-100. 53 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 237-44, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakkunniga, s 33-44, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 123-29. 54 Ibid. 55 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakkunniga, s 59-102. 56 Bihang till riksdagens protokoll vid lagtima riksdagen i Stockholm år 1912 Samling 2 Afd 2 Kommittébetänkanden Bd 8, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 33-44, 123-29, K Tynell, Fokbiblioteken i Sverige, 1931, s 123-29, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 237-44. 57 Sakkunniga över biblioteksväsendets främjande, Folkbiblioteksbladet 1911 häfte 4 s 133138, 175, Förslag angående statsunderstöd till kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet 1912 af tillkallade sakkunniga, s 78-90, 105-106. 58 Ibid. 59 Förslag angående statsunderstöd till kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet 1912 af tillkallade sakkunniga, s 78-85. 60 J Hansson, Om folkbibliotekens ideologiska identitet: en diskursstudie, 1998, 1401-8934; 3. 61 ”Det moderna samhället” används som beteckning av västerländska samhällen 1700-talet och framåt. S Hedenborg & L Kvarnström, Det svenska samhället 1720 - 2000: böndernas och arbetarnas tid, 2006, s 11-15. 62 62 L Magnusson, Svensk ekonomisk historia, 1996, s 304 f, 306-310, 312-314, S Hadenius, Svensk politik under 1900-talet, 1987, s 18-21, S Hedenborg & L Kvarnström, Det svenska samhället 1720 - 2000: böndernas och arbetarnas tid, 2006, s 175-177. 63 L Magnusson, Svensk ekonomisk historia, 1996, s 314-332. 64 L. Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, 1996, s 336-341, 336 f, S Hedenborg & L Kvarnström, Det svenska samhället 1720 - 2000: böndernas och arbetarnas tid, 2006, s 284-287, 288-291, H Dahlberg, Hundra år i Sverige, s 19-14. 65 S Hedenborg & L Kvarnström, Det svenska samhället 1720 - 2000: böndernas och arbetarnas tid, 2006, s 229-232, 233-234, 241-242, R Ambjörnsson, Dem skötsamme arbetaren: idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930, 1998, s 238-41. 66 L. Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, 1996, s 389-392, S Hedenborg & L Kvarnström, Det svenska samhället 1720 - 2000: böndernas och arbetarnas tid, 2006, s 217-233. S Hadenius, Svensk politik under 1900-talet, 1987, s. 22 f. 67 O Olsson, Folkets folkbildningsarbete: erfarenheter och uppslag, 1911, s 8-12, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 42 f, A Hirsch, Folkbildningsarbetet, Särtryck ur social handbok 1908, K Kjellberg, Något om det fria och frivilliga folkbildningsarbetet: en introduktion, 1915, s 4-6, L Arvidson, Folkbildning i rörelse: pedagogisk syn i folkbildning inom svensk arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900-talet: en jämförelse, 1985, Å Åberg, Folkbibliotekshistoria, Folkbibliotek i tal och tankar: en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982. 68 K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 64 f, 79 f, 94 f, M Myrstener, På väg mot ett stadsbibliotek: folkbiblioteksväsendets framväxt i Stockholm t o m 1927, 1998, B Olsson, Den bildade borgaren: bildningssträvan och folkbildning i en norrländsk småstad, 1994, Bohlin, Stockholms arbetareinstitut 50 år, 1880-1930: några drag ur dess historia, 1930, J Jonsson, Göteborgs Arbetarinstitut 50 år 1883-1933: en resume av verksamheten under ett halvsekel, 1933, S Hedenborg & L Kvarnström, Det svenska samhället 1720 - 2000: böndernas och arbetarnas tid, 2006, Å Åberg, Folkbibliotekens historia, Folkbibliotek i Tal och tankar: en faktarapport från folkbiblioteksutredningen, 1982. 69 M Torstensson, Att analysera genombrottet för de moderna folkbiblioteksidéerna: exemplet Sverige och några jämförelser med USA, 1996. 70 J Hansson, Om folkbibliotekets ideologiska identitet: en diskursstudie, 1998, J Hansson, Folkbibliotekens ideologiska förändring speglad i två statliga utredningar: en komparativ analys 1911 års folkbiblioteksutredning och 1995 års kulturutredning. 63 Kapitel III. En centralstyrd nationell folkbiblioteksorganisation Frågan om folkbibliotekens organisation gavs stort utrymme i debatten under det tidiga 1900-talet. Den organisation som då började förespråkas skiljer sig markant från tidigare. Under den tidigare perioden utgjordes folkbiblioteksverksamheten av ett antal mindre lokala folkbibliotek utan någon organisatorisk koppling till varandra. Dessa utgjordes av små, lokala och sinsemellan oberoende socken-, arbetar-, fackförenings- och nykterhetsrörelsebibliotek som antingen ägdes eller förvaltades av privatpersoner, föreningar eller myndigheter. Varje enskilt bibliotek vände sig primärt till en egen specifik målgrupp, t.ex. fabrikens arbetare, fackföreningens, nykterhetslogens eller frikyrkans medlemmar. Från 1910-talet och framåt har emellertid uppfattningarna om folkbibliotekets organisation förändrats radikalt Man ansåg nu att ägandet skulle vara mindre spritt och att folkbiblioteken skull ingå som enheter i ett nationellt biblioteksväsende vars uppgifter skulle fördelas mellan biblioteksenheter på olika nivåer. Detta kapitel handlar om den folkbiblioteksorganisation som etablerades under 1910-talet och som kom att dominera området under den organiserade moderniteten. Kapitlet visar hur denna biblioteksorganisation med förändrade ägandeformer och arbetsuppgifter skapar nya möjligheter att styra folkbiblioteksverksamheten och folkbildningen i Sverige. I fokus finns den påverkan som dessa maktförhållanden utövade över folkbibliotekspraktikens aktörer och som möjliggjordes av biblioteksorganisationen. Först beskrivs biblioteksorganisationens enheter och arbetsuppgifter, därefter behandlas de makttekniker som möjliggör organisationens maktutövning. Slutligen diskuteras de maktrelationer som organisations tilldelning av makt över folkbiblioteksenheterna skapar. Hierarkisk organisation Organisationen är kanske folkbibliotekets mest centrala maktapparat och den bör betraktas mot bakgrund av folkbibliotekens uppdrag att förse den svenska befolkningen med böcker för folkbildning.1 För detta ändamål förespråkades ett nationellt folkbiblioteksväsende bestående av nationella, regionala och lokala biblioteksenheter. Var och en av dessa enheter gavs särskilda 64 arbetsuppgifter som riktades mot bestämda enheter och målgrupper. Alla enheter skulle vara fri och självständig gentemot varandra samtidigt som de skulle bedriva sin verksamhet i ett gemensamt syfte; att sprida böcker till befolkningen i hela landet.2 Den fördelning av arbetsuppgifter och målgrupper som infattades i organisationen skapade en hierarkisk ordning i enlighet med den klassiska modellen där olika enheter ges överordnade och underordnade uppgifter. Nationella enheter gavs det övergripande ansvaret med verksamhet riktad mot regionala och lokala folkbibliotek medan de regionala folkbiblioteken skulle rikta sin verksamhet mot de lokala folkbiblioteken i regionen eller länet. De lokala folkbibliotekens uppgift blev att erbjuda samtliga medborgare, föreningar och organisationer i den egna kommunen böcker för folkbildning. De nationella, regionala och lokala folkbiblioteksenheterna bildar på detta sätt en gemensam nationell organisation bestående av fristående biblioteksenheter med frihet att själva utforma den egna biblioteksverksamheten. 3 Nationella folkbiblioteksenheter De nationella folkbiblioteksenheterna blev överordnade enheter i folkbiblioteksorganisationen och den breda förankring som dessa fick inom området framgår bl.a. av det uttalade stöd som dessa enheter gavs av politiker, experter, tjänstemän, föreningar och myndigheter i utredningar, utlåtanden, läroböcker och handböcker som publicerades under den aktuella perioden.4 De nationella biblioteksenheternas ställning visar sig också i att nationella enheter etablerades och började bedriva verksamhet under perioden. Skolöverstyrelsen och Sveriges allmänna biblioteksförening etablerade nationella biblioteksorganisationer liksom även centralorganisationer i ABF, nykterhetsrörelsen (IOGT), jordbrukarungdomens förbund (JUF), Nationaltemplarorden (NTO), Sveriges blåbandsförening (SBF), Sveriges kyrkliga studieförbund (SKF) och Svenska landsbygdens studieförbund (SLS). Vissa nationella biblioteksenheter, Bibliotekstjänst och Statens kulturråd tillkom senare.5 Det var dock inte alla nationella folkbiblioteksenheter som fanns under denna tid som godtogs utan endast de som ägdes av myndigheter eller föreningar som ingick i en större nationell folkrörelse blev accepterade av organisationen. Av dessa två nationella enheter gavs de enheter som ägdes av myndigheter högre status än folkrörelsens. De biblioteksenheter som inte ansågs lämpliga för nationella folkbiblioteksuppgifter blev uteslutna ur biblioteksorganisationen och bland de exkluderade fanns enheter som ägdes av företag och folkbildningsföreningar som saknade nationell utbredning, föreningsbibliotek ägda av lokala privata bildningsintresserade, fackföreningar, kooperationen, föreläsningsföreningar och arbetarinstitut. Först i slutet av perioden sker en förändring i uppfattningen om nationella biblioteksenheter. Då tillåts flera tidigare uteslutna biblioteksenheter att bedriva nationell bibli65 oteksverksamhet, t.ex. gavs kommersiella företag möjlighet att erbjuda landets lokala folkbibliotek it-tjänster och även inom medieområdet fick privata företag möjlighet att bedriva nationell biblioteksverksamhet.6 Inkluderingen, exkluderingen och rangordningen av de nationella biblioteksenheterna realiserades och upprätthölls med vissa kompletterande maktekniker. Den viktigaste är det ekonomiska stödet som antingen kunde ha formen av full ekonomisk täckning för verksamheten eller ekonomiskt stöd till vissa delar av verksamheten. De inkluderade enheterna erbjöds ekonomiskt stöd medan de uteslutna enheterna inte fick något ekonomiskt stöd. Resurstilldelningen gjorde det sålunda möjligt för inkluderade nationella enheter att ta nationella biblioteksuppdrag medan den omöjliggjorde ett sådant uppdrag för de exkluderade enheterna. Rangordningen mellan de enheter som ägdes av myndigheter och föreningar upprätthölls genom en differentiering av bidragen.7 Ett exempel är det ekonomiska stöd som staten gav under perioden. I början av perioden erbjöds riksorganisationer med landsomfattande verksamhet och med minst 20 000 medlemmar 2500 kr per år samtidigt som skolöverstyrelsens konsulenter fick 13800 kr per år.8 I mitten av perioden erbjöd staten biblioteksbyrån årliga stöd. I slutet av undersökningsperioden fick Bibliotekstjänst ca 200 000 kr i stöd till verksamheten som sedan 1960-talet ägdes av Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB) och Svenska kommunförbundet.9 Det ekonomiska stödet var en normaliserande sanktion som organisationen använde för att upprätthålla ordningen. En annan maktteknik var experternas stöd till de nationella biblioteksenheterna. Det finns ett stort antal utredningar, böcker och artiklar i vilka experter och auktoriteter – folkbildare, tjänstemän och politiker – argumenterar till stöd för vissa nationella biblioteksenheter. Argumenten förstärks ytterligare av att skrifterna är utgivna av sådana aktörer som anses tunga inom folkbiblioteksområdet, t.ex. offentliga utredningar, Bibliotekstjänst och SAB: s skrifter och artiklar av skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter. En granskning av argumentationen visar att kunskap används som argument för att upprätthålla ordningen. Ett stort antal expertutlåtanden talar också mer allmänt om de utvalda nationella enheters effektivitet, långsiktighet, rationalitet och förmåga att producera god litteratur. Att denna ständigt återkommande information som baserades på auktoritets- och kunskapsargument kunde utöva inflytande över beslutsfattare, tjänstemän och andra aktörer kan knappast betvivlas.10 De nationella biblioteksenheterna tilldelades uppgifter som kan ses som övergripande och strategiska i förhållande till övriga biblioteksenheter i biblioteksorganisationen. De gavs ansvar både för utvecklingen och för kontrollen och granskning av den regionala och lokala folkbiblioteksverksamheten. Den sistnämnda uppgiften innebar att de nationella enheterna skulle granska att de lokala enheterna uppfyllde sina mål och höll den önskade standarden. I utvecklingsuppgiften ingick också att effektivisera och rationalisera de lokala folkbiblioteken över hela landet så att den lokala verksamheten blev effek66 tiv och höll god kvalitet. Denna uppgift innebar bl.a. att rationalisera bort de små folkbiblioteken som ansågs ineffektiva. Andra centrala uppgifter som föll på de nationella enheternas ansvar var utbildningen av folkbibliotekens personal, produktionen av biblioteksteknik och spridningen till de lokala folkbiblioteken. Dessutom skulle de nationella enheterna dokumentera, övervaka och informera om biblioteksverksamhetens utveckling. De nationella enheterna fick sålunda uppgifter som kan anses som strategiska dvs. planering, utveckling och produktion av de tjänster som de lokala biblioteken i sin tur skulle använda för att förbättra den egna verksamheten.11 De nationella biblioteksenheterna fick ett övergripande ansvar för den biblioteksutbildning som de lokala folkbibliotekens personal skulle erbjudas under hela undersökningsperioden och det gavs såväl till myndigheter som till föreningar. Biblioteksutbildningen skulle ge personalen de färdigheter som behövdes för att utforma biblioteksverksamhetens lokaler, boksamlingar, klassifikationssystem, bibliografier, kataloger, hyllsystem, lånesystem mm.12 Biblioteksutbildningen kunde bestå av kurser av olika längd. Kurserna kunde anordnas antingen av de nationella organisationerna, större folkbibliotek eller av institutioner inom utbildningsväsendet. Under 1910- och 20-talen omfattades biblioteksutbildningen av dags- och veckokurser. Från 1930 till 1960 ökade bibliotekskursernas omfattning kontinuerligt och mot slutet av perioden kunde de omfatta sex månader. Under 1970-talet förespråkades fleråriga kurser på högskolan.13 Under hela perioden har de nationella enheterna också givits huvudansvaret för den biblioteksutbildning som bedrevs i form av självstudier. För detta ändamål skulle de nationella folkbiblioteksenheterna producera läroböcker och handböcker särskilt ämnade för självstudier i folkbiblioteksverksamhet. Självstudierna syftade till att ge personalen kompetens att förbättra och utveckla folkbibliotekens verksamhet. Under perioden var antalet läroböcker få till antalet men de användes flitigt och länge. Några exempel på läroböcker som producerades och gavs ut av nationella biblioteksenheter är Hjelmqvist och Tynells, Bibliotekens betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek kom ut i fyra upplagor. Olssons Goodtemplarordens studiehandbok kom ut i fyra upplagor. Även Nords Studiecirkelbibliotek: råd och upplysningar och Karlens Bibliotekets skötsel och Möhlenbrocks Biblioteksadministration del I och II kom ut i flera upplagor.14 Det inflytande som ansvaret för biblioteksutbildningen och produktionen av läroböcker gav de nationella biblioteksenheterna kan sannolikt inte överskattas. Med utbildning och läroböcker gavs de nationella enheterna möjligheter att påverka blivande och redan verksam folkbibliotekspersonal. De nationella enheterna gavs på detta sätt möjlighet att utöva inflytande både över valet av arbetsmetoder och det sätt som dessa skulle tillämpas i folkbibliotekens verksamhet. Inte minst erbjöd de studier som folkbibliotekspersonalen själva skulle genomföra med hjälp av handböcker, kataloger, läroböcker och bibliografier de nationella biblioteksenheterna möjligheter till en 67 kontinuerlig påverkan på de lokala folkbibliotekens personal och verksamhet. Denna kontinuerliga och varaktiga påverkan som kunde utövas genom utbildning, läroböcker, läromedel, kataloger visar förmågan av styrning på distans där nationella experter utövar inflytande över de lokala folkbiblioteken och dess personal. Till de nationella biblioteksenheternas ansvar hörde produktionen av bibliotekstekniska hjälpmedel avsedda för landets lokala folkbibliotek. Till bibliotekstekniken hörde hjälpmedel för utformning av bibliotekslokaler, klassifikationssystem, bibliografier och kataloger, hyllsystem och lånesystem. Bibliografierna skulle användas för att ställa samman boksamlingarna. Många bibliotekstekniska hjälpmedel har haft en likartad utformning under hela perioden. De bibliotekstekniska hjälpmedlen gav således de nationella biblioteksenheterna möjlighet att påverka ett stort antal lokala folkbibliotek och därigenom även utformningen av lokaler, kataloger, boksamlingar, låneoch uppställningssystem över hela landet. Några exempel på bibliotekstekniska hjälpmedel som användes under perioden är Klassifikationssystem för svenska bibliotek, Katalogiseringsregler för svenska Btj: s sambindningshäften, Grundkatalogen för folk- och skolbibliotek, Bibliotekslokaler: ett fyrtiotal bilder från svenska folkbibliotek och Folkbibliotekslokaler: en handbok, Folkbibliotek i bild.15 De nationella enheterna gavs också informations- och kontrolluppdrag. Informationsuppdraget skulle omfatta insamling, analys, sammanställning och förmedling av information om de lokala folkbiblioteken. Det kunde gälla uppgifter om öppettider, böckernas antal och kvalitet, inköpta och utlånade böcker, antal böcker per invånare, antalet besök, antalet lån och personalförhållanden. Informationsuppgiften innefattade också bevakning av nationella och internationella biblioteksförhållanden och särskild vikt skulle läggas vid information av relevans för förbättringen av det svenska folkbiblioteksväsendet. Information samlades in för att de nationella enheternas skulle kunna kontrollera de lokala folkbibliotekens verksamhet. Vissa åtgärder kunde vidtas för att rätta till förhållandena om ett lokalt folkbibliotek inte följde gällande bestämmelser.16 I kontrolluppdraget ingick dessutom inspektioner av de lokala folkbibliotekens verksamhet. Denna inspektionsuppgift innebar att de nationella enheterna skulle kontrollera att de lokala folkbiblioteken följde de gällande reglerna för verksamheten. Denna form av kontroll fanns från 1920-talet och fram till mitten av 1960-talet. På 1910-talet skulle skolöverstyrelsens folkskoleinspektörer sköta uppdraget genom stickprovskontroller av de lokala folkbibliotekens öppettider, lokaler och boksamlingar. På 1920-talet övertogs arbetet av skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter. Från och med 1930talet delades uppdraget mellan de nationella och de regionala folkbiblioteksenheternas konsulenter. Lokala folkbibliotek som bröt mot föreskrifterna kunde riskera att förlora de nationella enheternas stöd.17 I bestämmelserna för folkbibliotek heter det: 68 Inspektion av bibliotek […] verkställes av bibliotekskonsulenterna […] Inom område för centralbibliotek verkställes inspektion […] av centralbibliotekarien eller därest skolöverstyrelsen […] Dock må inom nu nämnt område även vederbörande statens folkskoleinspektör verkställa inspektion av sådant folkbibliotek […] Det tillkommer inspektör att vid inspektion av folkbibliotek, studiecirkelbibliotek […] att göra iakttagelser i avseende på nämnda biblioteks verksamhet samt att därvid i möjligaste mån verka för biblioteksväsendet är […] ändamålsenligt ordnat […]18 I slutet av undersökningsperioden förändrades kontrolluppdraget återigen. De direkta inspektionerna försvann och kontrollen av de lokala folkbibliotekens verksamhet gavs mera indirekta former. De lokala folkbiblioteken skulle uppmanas att sända in dokumentation som de nationella enheterna sedan skulle analysera. Med dessa statistiska uppgifter riskerade de bibliotek som inte uppfyllde kvalitetsnormerna att ställas i offentlighetens ljus; konsekvenser som kunde verka avskräckande och därmed minska risken att de lokala bibliotekens verksamhet inte uppfyllde kvalitetskraven. I slutet av perioden blev konsekvenserna för de folkbibliotek som inte uppfyllde kraven på ett sätt mildare eftersom de inte längre riskerade ekonomisk förlust utan endast sitt rykte.19 Förutom de tjänster (utbildning, biblioteksteknik, information m.m. ) som de nationella biblioteksenheterna skulle producera fanns också vissa krav för hur dessa tjänster skulle erbjudas. Tvång accepterades inte i förhållande till andra biblioteksenheter utan endast frivillighet. De nationella folkbiblioteksenheterna skulle, som det hette ”fatta sin uppgift som rådgifvarens, ledarens och hjälparens”.20 De nationella enheterna gavs alltså inte mandat att tvinga de lokala folkbiblioteken att utnyttja bibliotekstjänsterna utan deras uppgift betraktades snarast som erbjudanden av tjänster – biblioteksutbildning, biblioteksteknik och information – som de lokala biblioteken kunde välja bland. De nationella enheterna skulle alltså utveckla hjälpmedel som de lokala folkbiblioteken kunde använda i sin verksamhet och erbjuda dem på frivillig basis.21 Genom att de nationella enheternas skulle erbjuda sina tjänster frivilligt kunde de i flera steg försätta den lokala folkbibliotekspersonalen i valsituationer. I det första steget ställdes de inför valet att acceptera eller inte acceptera erbjudandet och i det andra steget att välja mellan alternativa erbjudanden. På detta sätt kunde de lokala biblioteken förmås att utnyttja just de tjänster (t.ex. utbildning) och de produkter (t.ex. kataloger, handböcker) som de nationella enheterna föreslog. Även om alternativa valmöjligheter erbjöds kan själva valsituationen uppfattas som tvingande. Valsituationer där själva valet mellan erbjudna alternativ är tvingande blev en styrningsteknik som användes flitigt av de nationella biblioteksenheterna. Denna makt- eller styrningsteknik kompletterades och understöddes av andra styrningstekniker som t.ex. ekonomiskt stöd och andra sanktioner. De nationella biblioteksenheterna kunde erbjuda de lokala biblioteken sina tjänster antingen gratis eller 69 till ett lågt pris.22 Ytterligare en styrningsteknik som förekom frekvent var expertstyrning. Experter, politiker, tjänstemän uttalade sina önskemål om förbättring av biblioteksverksamheten i kraft av sin auktoritet.23 De maktmedel som användes för att förmå folkbibliotekspersonalen att handla på ett visst sätt var i första hand ekonomiska fördelar och expertutlåtanden. Det ställdes också krav på att nationella enheter skulle bedriva en långsiktig och kontinuerlig verksamhet. De skulle producera tjänster och produkter som skulle tillhandahållas kontinuerligt under lång tid. Det gällde biblioteksteknik som t.ex. kataloger och bibliografier med nyutgivna böcker i olika genrer. Dessa skulle lösa de problem som man tidigare ansåg hade orsakats av avsaknaden av aktörer som kunde erbjuda utbildning, bibliografier, böcker mm. kontinuerligt över tid. Varaktigheten och långsiktigheten i denna produktion och kraven på folkbibliotekens personal att hålla sig à jour med de böcker, låne- och hyllsystem som fanns tillgängliga på marknaden ställde krav på återkommande kunskapsinhämtning.24 Dessa studier som bedrevs i form av självbildning under arbetstid gav otvivelaktigt de nationella enheterna möjligheter att påverka personalen över tid och man kan sannolikt sluta sig till att dessa möjligheter till påverkan har givit en viss verkan. Sammanfattningsvis kan konstateras att de nationella biblioteksenheterna gavs ett övergripande ansvar för ledning och utveckling av biblioteksverksamheten i landet vilket gav dessa enheter ett stort inflytande över hela folkbiblioteksverksamheten. De nationellt övergripande uppgifterna gällde utformning, produktion och distribution av olika bibliotekstekniska hjälpmedel, utbildning av bibliotekspersonal, information och kontroll av biblioteksverksamheten. I dessa uppgifter – utvecklingen och produktionen tjänster och produkter som t.ex. kataloger, klassifikationssystem, katalogiseringsregler, lånesystem, handböcker om biblioteksverksamhet, personalutbildning mm. – kan man finna ett antal styrningstekniker, normaliserade sanktioner och andra makttekniker, som gav de nationella biblioteksenheter både ett mer direkt och ett indirekt inflytande över de regionala eller lokala folkbiblioteken. Styrningsformen kan kallas centralstyrning i den meningen att ett fåtal centralt placerade enheter gavs möjlighet att påverka ett betydligt större antal lokala folkbiblioteksverksamheter. Regionala folkbibliotek De regionala folkbiblioteken gavs en underordnad ställning i organisationen i förhållande de nationella enheterna. De regionala folkbiblioteksenheternas institutionella status framgår av att dessa enheter fick ett brett stöd inom folkbiblioteksområdet. På 1930- och 1940-talen hade de flesta län regionala folkbibliotek. Centralbibliotek fanns i Stockholm, Uppsala, Södermanland, Jönköping, Kalmar, Gotland, Blekinge, Kristianstad Malmöhus, Halland, Göteborgs och Bohuslän, Älvsborg, Värmland, Örebro, Kopparberg, Gävle70 borg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och i Norrbottens län. Till en början kallas de regionala biblioteken för centralbibliotek men omkring 1970-talet gavs de namnet länsbibliotek.25 Som regionala folkbibliotek accepterades endast bibliotek ägda av myndigheter. Landstingen skulle stå för huvudmannaskapet och statligt stöd skulle utgå till verksamheten. I fysisk mening skulle regionala bibliotek inrymmas i något av länets lokala folkbibliotek och de skulle i princip fungera som en integrerad del av det lokala folkbiblioteket. De regionala biblioteken kunde vara integrerad del i ett lokalt folkbibliotek men graden av integration mellan de regionala och lokala folkbiblioteken kunde dock variera. I vissa fall kunde boksamlingen ingå i det lokala folkbibliotekets boksamlingar och de regionala bibliotekens böcker kunde då lånas ut både till lokala låntagare och till andra folkbibliotek. I andra fall kunde både verksamheterna vara separerade från varandra och de respektive bibliotekens boksamlingar återfanns då i skilda utrymmen. Men, oberoende av graden av integration mellan det regionala och lokala folkbiblioteket skulle det regionala folkbiblioteket fungera som ett utbyggt lokalt folkbibliotek med regionala uppgifter.26 De regionala folkbiblioteken tilldelades särskilda uppgifter inom den nationella folkbiblioteksorganisationen. De skulle arbeta för en förbättring av de kommunala folkbiblioteken i respektive län och sörja för en god och effektiv folkbiblioteksverksamhet. I likhet med de nationella folkbiblioteksenheterna gavs de regionala folkbiblioteken en stödjande uppgift i förhållande till de lokala folkbiblioteken. Den mest centrala uppgiften blev dock att erbjuda fjärrlån i syfte att förbättra utbudet av böcker i de lokala folkbiblioteken bibliotek som hade en alltför smal läsekrets som gjorde ett brett bokutbud alltför kostsamt.27 De regionala folkbiblioteken tilldelades också andra uppgifter. Under hela perioden skulle de serva länets lokala folkbibliotek med biblioteksteknisk hjälp och stöd för att iordningsställa bibliotekslokaler och boksamlingar. Från 1930-talet och fram t.o.m. 1960-talet gavs regionala bibliotek även ett tillsynsansvar för länets mindre och medelstora folkbibliotek. Genom inspektioner skulle de kontrollera att de mindre och medelstora lokala folkbiblioteken som hade statligt biblioteksstöd följde gällande regler för öppethållande och att lokaler och boksamlingar uppfyllde de krav som ställdes på kvantitet och kvalitet. På 1960- talet lades större vikt vid andra uppgifter; de regionala biblioteken skulle stå för utbildning av lokal folkbibliotekspersonal, råd och stöd i lokala folkbiblioteksprojekt.28 Förutom kraven på att utföra vissa tjänster som fjärrlån, bibliotekstekniskt hjälp m.m. ställdes också krav på de regionala folkbibliotekens förhållningssätt gentemot de enheter som erbjöds tjänsterna. Samma krav på frivillighet och icke-tvång som ställdes på de nationella biblioteksenheterna skulle också prägla relationerna mellan regionala och lokala folkbibliotek. De regionala folkbiblioteken skulle utveckla tjänster och hjälpmedel och erbjuda dessa till lokala folkbibliotek i en anda av frivillighet. Denna frivillighet uteslöt dock 71 inte möjligheten att använda vissa påtryckningsmedel för att övertyga lokala folkbibliotek att acceptera erbjudna tjänster. Liksom de nationella enheter stöttades de regionala folkbibliotekens erbjudanden av ekonomiska bidrag och genom utbildning och på andra sätt förmedlades kunskaps- och auktoritetsargument som kunde övertyga de lokala folkbiblioteken om tjänsternas fördelar. De regionala folkbiblioteken kunde till exempel erbjuda ordinarie tjänster utan kostnad till lokala folkbibliotek. Under hela undersökningsperioden kunde också fjärrlån förmedlas gratis och utan kostnad till de lokala folkbiblioteken. Vi anser att länsbibliotekens uppgifter även i fortsättningen bör gälla […] kompletterande medieförsörjning […] 29 Centralbibliotek skall efter rekvisition […] kostnadsfritt utlåna böcker, som behövas i studiesyfte […] inom det […] fastställda centralbiblioteksområdet. 30 Genom tjänsterna gavs regionala bibliotek liknande möjligheter som de nationella enheterna att påverka personalen och de lokala folkbiblioteken i en önskad riktning.31 Lokala folkbibliotek De lokala folkbiblioteken gavs en underordnad ställning i förhållande till de övriga enheterna i organisationen. Som allmänna bibliotek skulle de lokala folkbibliotekens verksamhet nå hela Sverige och erbjuda sina böcker till hela befolkningen. Redan i början av perioden poängterades att folkbibliotekens målgrupp i likhet med andra grenar av folkbildningen utgjordes av hela befolkningen.32 En utredning från 1920-talet förklaras vad som läggs i ledet folk i folkbibliotek på följande sätt. […] Även om ordet ”folk” numera torde ha fått en något annan klang … med samhällets allt mer genomförda demokratisering, kan det dock ej förnekas, att det fortfarande kan ligga en viss möjlighet till missförstånd i namnet ”folkbibliotek”. Det kan alltjämt lätt ge anledning till, att dessa bibliotek uppfattas som huvudsakligen avsedda för en särskild folkklass. ]De sakkunniga vilja därför […] starkt understryka, att folkbiblioteket […] skalla vara ett allmänt bibliotek. Det bör utrustas och ledas så, att ingen samhällsklass […] har anledning att känna bortstött vare sig på grund av bokurvalets karaktär eller lokalens beskaffenhet […] 33 Det lokala folkbiblioteket – som dess roll definierades i folkbiblioteksorganisationen – hade ett brett stöd inom biblioteksområdet och det resulterade i att många lokala folkbibliotek etablerades under den aktuella perioden.34 Under perioden 1910- till 1950-talet erkändes endast två typer av lokala folkbibliotek i folkbiblioteksorganisationen, nämligen kommunala bibliotek eller föreningsbibliotek. Kommunala folkbibliotek var bibliotek som ägdes 72 och drevs av den borgliga kommunen. Kyrkans (den kyrkliga kommunens) folkbibliotek accepterades inte som lokalt folkbibliotek men man finner dispensregler som medgav att kyrkans bibliotek temporärt kunde fungera som kommunala bibliotek i fall där kommunen saknade borgligt kommunalt ägda folkbibliotek. Dispensen kunde även omfatta större förenings- eller studiecirkelbibliotek under den förutsättningen att kommunen påtog sig ansvaret för att biblioteket ifråga uppfyllde gällande lagar och bestämmelser för bibliotek.35 I mitten av undersökningsperioden fanns omkring 1500 kommunala och med dem likställda bibliotek.36 De föreningsbibliotek som accepterades som lokala folkbibliotek i organisationen var de som ägdes och drevs av sådana lokala föreningar som ingick i någon av de stora nationella folkrörelserna.37 1912 års bestämmelser för statligt stöd till föreningsbibliotek som med några mindre modifikationer gällde under perioden kan illustrerar detta kriterium. De biblioteket som kunde få stöd måste ingå i en […] riksorganisation, dvs. hela landet omfattande förening, som har minst 20,000 medlemmar, för dess biblioteksverksamhet genom studiecirklar eller andra sammanslutningar med liknande syfte, under följande villkor: att riksorganisationens studiecirkel och biblioteksverksamhet är centraliserad under en af organisationen utsedd ledning (studieledare, studierektor e. d.) med uppgift att utöfva öfverinseende och kontroll öfver föreningens nyssnämnda verksamhetsgrenar […] 38 Kriterierna för att föreningsbibliotek skulle kunna fungera som lokala folkbibliotek var sålunda att biblioteket ingick i en landsomfattade förening med ett tillräckligt stort antal medlemmar och som hade en centralorganisation som bedömdes kunde bedriva välorganiserad biblioteksverksamhet. De bibliotek som uppfyllde dessa kriterier ansågs vara ett lokalt föreningsbibliotek. Beteckningen studiecirkelbibliotek användes ibland också därför att föreningsbiblioteken ofta betjänade studiecirklar med litteratur. Det fanns flera slags föreningsbibliotek som kunde fungera som lokala folkbibliotek t.ex. föreningsbiblioteken som tillhörde nykterhets-, arbetar- och frikyrkorörelsen.39 I mitten av undersökningsperioden fanns omkring 5000 studiecirkelbibliotek” ägda och av rikstäckande studieförbund.40 De två typerna av folkbibliotek gavs en inbördes rangordning i folkbiblioteksorganisationen. De kommunala folkbiblioteken betraktades som huvudbibliotek medan föreningsbiblioteken snarare sågs som komplement till de kommunala biblioteken. Rangordningen visar sig också i att de kommunala folkbiblioteken gavs större resurser (för böcker och anställning av utbildad personal) än föreningsbiblioteken och huvudansvaret för utvecklingen av folkbiblioteksverksamheten i kommunerna.41 De kommunala biblioteken prioriterades alltså högre än studiecirkelbiblioteken ur bildningssynpunkt som en följd av att dessa biblioteks resurser var större och därför ansågs bättre rustade för uppgiften. De icke önskvärda typerna av lokala folkbiblio73 tek uteslöts samtidigt från möjligheten att bedriva lokal folkbiblioteksverksamhet inom ramen för biblioteksorganisationen. Till de uteslutna hörde kyrkans olika bibliotek, socken- och församlingsbiblioteken, samt bibliotek som tillhörde sådana lokala föreningar som inte ingick i en större folkrörelse, t.ex. de lokala fackföreningarnas, de lokala kooperativa föreningarnas, arbetarinstitutens bibliotek och föreläsningsföreningarnas bibliotek samt de privata biblioteken.42 På 1950-talet förändrades organisationen något och de kommunala folkbiblioteken fick nu hela ansvaret för den lokala folkbiblioteksverksamheten. Från denna tid skulle föreningarnas studiecirkelbibliotek inte längre bedriva biblioteksverksamhet i kommunerna och inte heller ingå i den lokala folkbiblioteksverksamheten. Man förordade att verksamheten skulle läggas ner och att boksamlingar skulle uppgå i de kommunala folkbiblioteken. De kommunala folkbiblioteken blev då det enda folkbiblioteket i folkbiblioteksorganisationen – vilket fick till följd att studiecirkelbiblioteken upphörde och att endast de kommunala biblioteken fanns kvar i landets kommuner.43 Inkludering, exkludering och rangordning av lokala folkbibliotek stöttades och upprätthölls av kompletterande makttekniker. Ekonomiskt stöd blev en normaliserande sanktion som bidrog till att inkludera respektive exkludera olika typer av lokala folkbibliotek och upprätthållea denna ordning.44 Denna maktteknik kom till användning vid uteslutningen av både de lokala föreningsbiblioteken under perioden 1910- till 1950 och av studieförbundens studiecirkelbibliotek under andra hälften av undersökningsperioden. Exempelvis gavs ekonomiskt stöd endast till lokala folkbibliotek av typen kommunala bibliotek och studiecirkelbibliotek fram 1950- och 1960-talet och senare endast till kommunala folkbibliotek. De lokala folkbiblioteken har givits ekonomiskt stöd i någon form under stora delar av 1900-talet. […] understöd af […] högst 500 kr åt kommunala bibliotek […] och ett understöd af […] 2 500 kronor till riksorganisation […] 45 Understöd av statsmedel må […] utgå […] för upprättande och underhåll av ett folkbibliotek […]46 […] Däremot anser vi att staten ytterligare bör stimulera dessa strävanden genom […] stöd till inköp av böcker till av böcker till barn och ungdom att i ett läsfrämjande arbete utnyttjas […] 47 När de utvalda lokala folkbiblioteken kunde erbjuda sina tjänster gratis eller till lågt pris rycktes möjligheterna för övriga folkbiblioteksenheter undan och de kunde då inte fortsätta med sin verksamhet. Lokala enheter som ägdes av företag, lokala bildningsföreningar och privatpersoner kunde på detta sätt helt enkelt konkurreras ut. På ett likartat sätt – med ekonomisk styrning – etableras den inbördes rangordningen mellan kommunala och föreningsbibliotek under perioden 1910- talet fram till 1950-talet. Kommunala bibliotek gavs konstant större resurser och befogenheter än föreningsbiblioteken vilket medverkade till att upprätthålla en rangordning.48 74 Även expertstyrning ingick i den samling av makttekniker som upprätthöll den lokala biblioteksordningen. I olika former angav expertstödet såväl hur biblioteksverksamheten borde vara som hur den inte borde vara utformad. Det propagandistiska expertstödet är en form som kan urskiljas. Denna inriktar sig på att styra mottagarens känslor i en viss riktning genom att auktoritetsmarkörer som position och titel ger tyngd åt uttalandet. Argumentens legitimitet byggs upp genom expertens eller makthavarens position. Man finner såväl direkta som indirekta auktoritetsmarkörer i form av namn, titel på författare och utgivande institution t.ex. bibliotekskonsulent på Biblioteksbyrån, Sveriges allmänna biblioteksförening, Bibliotekstjänst etc. I andra fall används förnuftsargument utan hänvisning till kunskap. I dessa fall leds påståenden inte i bevis varför det kan vara svårt att avgöra om argumenten baseras på kunskap, ideologi eller andra intressen. I början av 1900-talet uttalar sig experter och politiker t.ex. om de folkbibliotek som exkluderades ur organisationen genom att poängtera avgörande brister i verksamheten (boksamlingar, personal, lokaler). De beskrevs t. ex. som soppkök och bristfälliga inrättningar för fattiga människor. I mitten av perioden propagerar experter och politiker för nedläggning av studiecirkelbiblioteken till förmån för kommunala folkbiblioteken. Under hela perioden förekommer att experter och politiker bokstavligen för ut sitt budskap om hur biblioteksverksamhet skulle vara utformad i läroböcker, kurser och utredningar i kraft av sin auktoritet.49 Den kunskapsbaserade expertstyrningen är en annan typ av styrning som flitigt kom till användning under perioden i syfte att upprätthålla den gällande ordningen. Denna form av styrning inriktar sig i första hand på förnuftet och använder rationella argument för att förmå mottagaren att inse fördelarna med en viss ordning. Experterna hänvisar till undersökningar, kunskap eller rationella skäl som visar att den nya folkbiblioteksordningen var mer effektiv, rationell och ger en bättre biblioteksverksamhet än den tidigare. I biblioteksutredningen från 1912 och 1949 redovisades skäl för de kommunala folkbiblioteken.50 Följande exempel är hämtat från 1949-års utredning: Även om biblioteksverksamhet skulle komma att bedrivas i varje kommun, garanterar detta i och för sig icke en effektiv bokförsörjning. Verksamheten måste erhålla tillräckligt omfång och vara av tillfredställande kvalitet. Det räcker som regel icke med ett bibliotek i varje kommun. […] Vi vill skapa ett bidragssystem som relativt snabbt leder fram till en kvantitativ och kvalitativ tillfredställande biblioteksverksamhet. […] samordna den lokala biblioteksverksamheten […] [och genomföra] en avveckling av studiecirkelbibliotekens verksamhet […] 51 Folkbiblioteksorganisationen angav också vilka folkbildningsuppgifter som den lokala folkbiblioteksverksamheten skulle inrikta sig på. De lokala folkbiblioteken skulle erbjuda litteratur som i enlighet med folkbildningstraditionens terminologi kallas fackbildning, skolbildning, medborgarbildning, 75 nöjesbildning och hembygdsbildning. De folkbildningsuppgifter som folkbiblioteket skulle utföra hade i stora stycken samma inriktning som andra grenar av folkbildningen. Från 1910-talet och framåt hade de lokala folkbiblioteken uppgiften att erbjuda kommuninvånarna fackbildning. Denna bildningsuppgift innebar att folkbiblioteken liksom andra grenar av folkbildningen skulle tillhandahålla praktiska kunskaper inom olika yrkes- och fritidssysselsättningar. Följande citat visar hur dessa uppgifter artikulerades i början, mitten och slutet av perioden. Den litteratur, som bör finnas i ett allmänt bibliotek [är] kunskapsgifvande litteratur […] Till den kunskapsgifvande litteraturen hör […] litteratur berörande olika yrkens handtverks utöfvande […]52 Till folkbildningsarbetets uppgifter hör även att meddela […] fackbetonad bildning. […] 53 Bildningsarbetet sysslar inte med yrkes utbildning. Men det bör utan tvivel ingå i dess program att väcka och egga viljan till yrkesskicklighet och lusten och modet […] att bryta sin egen väg och skaffa sig sen sysselsättning, som på samma gång ger bärgning och motsvarar deras lust och fallenhet. […] 54 Samtidigt som utbildningsnivån höjs ökar utbildningens betydelse i den utvecklingsprocess som samhälls- och näringsliv genomgår. […] Folkbiblioteket är en nödvändig tillgång för den kursbundna undervisningen och de fria studierna. 55 Fackbildningen sågs dock inte som en yrkesutbildning där människor skulle lära sig ett speciellt yrke. Istället skulle fackbildningen ge insikter om näringsliv och yrken och ge allmänna kunskaper om yrken, tekniker för arbete och fritid. I fackbildningen kunde också studier av praktiska kunskaper i yrket och fritidsverksamheter ingå t.ex. sådana kunskaper som behövdes för att anlägga eller sköta en trädgård, bygga om sitt hus, sy och sticka och baka bröd etc. Det blev därför aktuellt för folkbiblioteken att tillhandahålla böcker som kunde förmedla insikter om fritidssysselsättningar, yrkes- och näringsliv, som behandlade arbetssätt, olika yrkestekniker och kunskaper om näringslivsområden. 56 Ytterligare en av det lokala folkbibliotek folkbildningsuppgifter var att erbjuda litteratur för kompletterande skolutbildning. Denna bildningsuppgift skulle ge människor möjlighet att förbättra sina skolkunskaper. Under den förra hälften av undersökningsperioden kunde det handla om att erbjuda material för att förbättra folkskolekunskaper som språk och matematik men under senare delar av 1900-talet kunde det även handla om böcker för kompletterande studier för gymnasiet och högre utbildning. Men folkbiblioteken skulle också hålla böcker för bredvidlösning och komplettering av kunskaper i skolan. Det primära syftet var att erbjuda bredvidläsning och komplettering av skolkunskaper.57 Lokala folkbibliotek hade även uppgiften att förse medborgarna med goda förströelser eller nöjen. Denna folkbildningsuppgift fanns på folkbibliotekens agenda under hela seklet. Den var särskilt högt prioriterad i början av 76 seklet men som nedanstående citat visar ansågs förståelsen också viktig under senare tid. Den litteratur, som bör finnas i ett allmänt bibliotek, kan indelas i två hufvudgrupper: direkt kunskapsgivande litteratur och förströelselitteratur. Båda dessa hufvudgrupper äro af lika stor betydelse […] 58 Vad man kan begära av biblioteket […] är att det öppnar vägen till sund litterär förströelse […] 59 Man kan också säga att bokbeståndet skall bestå dels förströelse-, dels bildningslitteratur.60 Lokala folkbildningsaktörer skulle också svara för kulturell fostran och uppväcka medborgarnas sinne och känsla för andliga och kulturella värden. Genom läsning av god underhållningslitteratur skulle medborgarna lära känna och ta del av olika typer av goda förströelser. Det bör väl närmast ses som en nöjesbildning som skulle lära medborgarna att uppskatta god underhållningslitteratur men också lämpliga förströelser, nöjen, avkoppling och rekreation. Nöjesbildningen sågs som ett alternativ till det som allmänt betecknades som dåliga nöjen och förströelser och som ansågs påverka personligheten på ett negativt sätt. Bibliotekens roll blev att erbjuda biblioteksanvändarna god underhållningslitteratur för läsning som stimulerade fantasin i positiv riktning och som kunde ge rekreation och förströelse.61 En annan bildningsuppgift som skulle ingå i de lokala folkbibliotekens verksamhet under förra seklet var den s.k. medborgarbildningen. Medborgarbildningen avsåg att ge den enskilde medborgaren kunskaper och färdigheter som ansågs nödvändiga för att kunna fungera väl i samhället. Med medborgarbildningen skulle – som en bildningsideolog uttryckte det – de studerande lära sig hur samhällsmaskineriet fungerar. Vad som ansågs som lämpligt innehåll för medborgarbildningen har varierat under 1900-talet. De tre första decennierna av 1900-talet förefaller denna ha varit inriktad mot att förbättra individens aktiva deltagande i samhällsarbetet. T.ex. i arbetet för nykterhet, bättre arbetsförhållanden eller frälsning, men den omfattar också kunskaper om föreningsliv, offentliga myndigheter, lagar, rättigheter, skyldigheter. Man lade också vikt vid kunskaper som var nödvändiga för att bli mer aktiv och delaktig i det demokratiska samhällsarbetet, kunna följa samhällsdebatten och ta ställning i samhällsfrågor. Denna medborgarutbildning kunde också handla om sådana insikter som medborgaren behövde för fri åsiktsbildning, för att kunna skapa opinion inom politiska partier, nykterhetseller fackföreningsrörelsen och medverka till att nya rörelser kan påverka utformning av t.ex. arbetsmarknads-, miljöpolitik. Medborgarutbildningen skulle också ge människor kunskaper för att bättre klara sin vardag.62 Medborgarbildningsuppgiften innebar för folkbibliotekens del att de skulle göra sådana böcker tillgängliga som kunde hjälpa människor att skaffa sig kunskaper för att fungera som samhällsmedborgare. I detta sammanhang nämns många olika typer av böcker, allt från mer teoretisk litteratur om 77 samhället till mer praktisk som t.ex. mötesteknik, nationell politik och kommunala frågor. Under den senare delen av perioden skulle de demokratiska aspekterna ges högre prioritet.63 Folkbiblioteken skulle köpa in och tillhandahålla böcker för dessa behov. Även studier av hembygden ansågs vara en central uppgift i folkbibliotekets bildningsuppdrag. Särskilt uttalat var detta i utredningar och läroböcker från i början och mitten av seklet: I detta sammanhang vill jag särskilt framhålla vikten af att hvarje bibliotek, stort eller litet, i mån af sina tillgångar och förhållanden, anskaffar litteratur, som behandlar den trakt och den ort, i hvilken biblioteket är beläget […] 64 Varje bibliotek borde därför söka att så småningom skaffa sig ett urval de allra viktigaste arbetena om landskapet och traktens topografi och naturförhållanden, historia och fornminnen, folkliv och folklitteratur […] 65 Under senare delen av seklet uttalades kravet inte lika klart och tydligt men hembygdsbildningen var fortfarande etablerad inom området. På många folkbibliotek fanns hembygdslitteratur på hyllor med ortens namn. Enligt riktlinjerna skulle hembygdsstudierna behandla olika aspekter av det lokala näringslivet, kulturen och naturen, den lokala historien, arbetslivet, geografin, naturen, litteratur och arkitektur. Någon bestämd ämneskatalog fanns inte utan hembygdshyllorna skulle utgå från det lokala intresset. Hembygdsstudiernas uppgift blev dels att ge kunskaper om hembygden och dels att väcka lust för andra studier. Hembygdsstudier ansågs kunna skapa intresse för vidare studier eftersom hembygden ansågs ligga människor särskilt varmt om hjärtat.66 Centralstyrning De uppgifter som nationella, regionala och lokala biblioteksenheter tilldelades i organisationen var över- och underordnade och tilldelningen av uppgifter bestämde därför vilket inflytande de olika enheterna kunde utöva i förhållande till varandra i folkbiblioteksorganisationen. Avgörande för möjligheten att utöva inflytande blir dels arbetsuppgifternas art och dels det antal enheter som uppgifterna riktar sig till. Ju fler strategiska arbetsuppgifter och ju fler biblioteksenheter som berörs desto större inflytande och makt kan man sluta sig till att enheten kan utöva. Det inflytande som biblioteksenheterna på var och en av de tre nivåerna i organisationen kunde utöva varierar därför. De nationella biblioteksenheterna får ett avgörande inflytande över landets folkbiblioteksverksamhet i kraft av de strategiska uppgifter som dessa tilldelas. De ges ansvar för ledning och utveckling av biblioteksverksamheten, planering, produktion och distribution av biblioteksutbildning, biblioteksteknik, information och kontrollen av folkbiblioteksverksamheten i lan- 78 det. Denna typ av uppgifter har en hög verkningsgrad samtidigt som de har en omfattning och utsträckning i tiden som ger dem ett stort verkningsområde och en långsiktig verkan. De omfattar samtliga lokala folkbibliotek (stora resurser) och genom biblioteksutbildningen, produktion och distribution av bibliotekstekniska hjälpmedel, information och kontroll ges de nationella enheterna möjlighet att kontinuerligt och över tid forma den lokala folkbiblioteksverksamheten. T.ex. används inköpskataloger och andra bibliotekstekniska hjälpmedel dagligen av folkbibliotekens personal. De nationella biblioteksenheterna gavs på detta sätt ett dominerande inflytande över landets biblioteksverksamhet. De nationella enheterna ges ett inflytande som gör det rimligt att tala om en centralstyrd folkbiblioteksverksamhet under hela den undersökta perioden. 67 Resultatet av den position som de nationella biblioteksenheterna ges är centralstyrning. Makten över landets biblioteksverksamhet förflyttas från de enskilda lokala folkbiblioteken till de nationella enheterna och det ger en maktkoncentration där ett fåtal nationella enheter, tjänstemän och experter får ett avgörande inflytande över folkbiblioteksverksamheten i landet. De lokala folkbiblioteken förlorar därmed en del av inflytandet över den egna biblioteksverksamheten. Centralstyrningen skapar också förutsättningar i för en ökad standardisering av biblioteksverksamheten med lokala folkbiblioteken som får likartade hyllsystem, boksamlingar, lokalmässiga förhållanden m.m. oberoende av i vilken del av landet biblioteket är beläget. Samtidigt tillförs resurser som gör att verksamhet och boksamlingar kan utökas och förbättras. Makten över folkbiblioteken Folkbiblioteksorganisationen innebär förskjutningar av inflytandet över folkbiblioteksverksamheten. Ägandet förändras över tid och därmed också inflytandet där vissa intressegrupper ges större inflytande över folkbiblioteken. Två påtagliga förskjutningar i inflytandet över folkbiblioteken kan urskiljas. Den ena ägde rum under 1910-talet och varade fram till 1950-talet och den andra under 1950-talet och dess verkan gällde resten av undersökningsperioden. Under 1800-talet var den rådande uppfattningen inom folkbiblioteksområdet att folkbiblioteksverksamheten skulle vara decentraliserad, vilket gav upphov till ett stort antal mindre lokala bibliotek med olika ägare. Nationellt stöd, utveckling eller styrning ingick inte i den tidens uppfattning om folkbibliotek och därför kunde man finna en uppsättning av folkbibliotek i varje kommun. Som nämndes i kapitel I fanns vid sidan av kyrkans församlingsbibliotek och den borgliga kommunens socken-, och stadsbibliotek, arbetarinstitutens, föreläsningsföreningarnas och företagsbiblioteken och rätten att äga och bedriva biblioteksverksamhet var därmed också spridd bland lokala 79 myndigheter, föreningar och privatpersoner från samhällets högre skikt. Ägarna hade ett avgörande inflytandet över den lokala biblioteksverksamheten.68 Under den organiserade moderniteten ändrades reglerna för ägande av folkbibliotek i Sverige. Under perioden 1910-talet fram till 1950-talet inskränktes möjligheterna att äga och driva lokala folkbibliotek. Det blev då endast kommunala myndigheter eller organisationer som tillhör någon av de stora folkrörelsernas riksorganisationer som kunde bedriva folkbiblioteksverksamhet med stöd av nationella folkbiblioteksenheter som kunde ägas antingen av staten eller av en nationell folkrörelseorganisation. Under 1930talet tillkom dessutom landstingsägda regionala folkbibliotek och det totala inflytandet över folkbibliotekens inriktning delades mellan politiska organisationer och nationellt verkande bildningsorganisationer, dvs. stora folkrörelserna under denna tid. Det blev således nykterhets-, arbetar- och frikyrkorörelsen och politiska partier som fick inflytande över folkbiblioteken. Företrädare för dessa organisationer gavs beslutande ställning i landets biblioteksstyrelser samtidigt som kyrkan, lokala bildningsorganisationer och privatpersoner förlorade det inflytande som de tidigare hade haft.69 Den förändring som ägde rum under 1950-talet innebar att folkrörelsebiblioteken förlorade sin rätt att äga och driva folkbibliotek och endast den kommunala folkbiblioteksverksamheten blev då kvar. De lokala folkbiblioteken skulle stödjas av regionala och nationella folkbiblioteksenheter ägda av landsting, staten och föreningar. Det blev nu huvudsakligen företrädare för de politiska partierna som fick ett avgörande inflytande över nationella och regionala biblioteksenheterna genom att de satt i de beslutande församlingar som skulle fastställa inriktningen av de nationella, regionala och lokala folkbiblioteks verksamhet.70 Det inflytande som biblioteksorganisationen utövar under den period som undersökningen omfattar dvs. från 1910-talet till 1990-talet går från mångfald och decentralisering till enhetlighet och centralisering. Det offentliga ägandet och det politiska inflytandet ökar. Samtidigt försvinner mångfalden av ägandeformer och den decentralisering som utmärkte den tidigare ordningen. Förändringarna ger en förskjutning av inflytandet över landets folkbibliotek, från lokala till nationella intressen, från många till ett fåtal, från ett brett inflytande av olika bildningsintresserade inom olika delar av den svenska folkrörelsen till stort politiskt inflytande. Utvecklingen ger en ökad maktkoncentration där ett mindre färre antal aktörer utövar inflytande över den svenska folkbiblioteksverksamheten och fostran av medborgarna. I denna utveckling återfinns vinnarna i den politiska delen av den svenska folkrörelsen medan förlorarna finns i folkrörelsens övriga delar. 80 Sammanfattning och slutsatser Undersökningen har visat att den biblioteksorganisation som etablerades inom folkbiblioteksområdet 71 under den organiserade moderniteten skapade möjligheter att styra folkbiblioteksverksamheten i en bestämd riktning. I biblioteksorganisationen ingick nationella, regionala och lokala biblioteksenheter som hade särskilda arbetsuppgifter. De nationella biblioteksenheterna, som gavs ett övergripande ansvar för ledning och utveckling av det nationella folkbiblioteksväsendet, fick arbetsuppgifter som riktades mot regionala och lokala folkbibliotek. Arbetsuppgifterna gällde utformning, produktion och distribution av olika bibliotekstekniska hjälpmedel, utbildning av bibliotekspersonal, information och kontroll av biblioteksverksamheten. De regionala folkbiblioteken, som i likhet med de nationella folkbiblioteksenheterna, gavs en stödjande funktion i förhållande till de lokala folkbiblioteken skulle utveckla och upprätthålla en god biblioteksverksamhet i länen. Dessa skulle erbjuda länets lokala folkbibliotek biblioteksutbildning, biblioteksteknik och fjärrlån. De lokala folkbiblioteken fick uppgiften att förse kommuninvånarna med den litteratur som de behövde för att bedriva fackbildning, skolbildning, medborgarbildning, nöjesbildning, hembygdsbildning. Endast vissa typer av nationella, regionala och lokala folkbibliotek godkändes av biblioteksorganisationen. Under första halvan av undersökningsperioden accepterades endast offentligt ägda eller bibliotek som tillhörde föreningar ingående i rikstäckande folkrörelser. Privata ägare eller mindre föreningar accepterades däremot inte. Under periodens andra hälft tilläts endast offentliga bibliotek men undantag förekom i slutet av perioden för vissa privata initiativ på nationell nivå. Under hela undersökningsperioden rangordnade organisationen de offentligt ägda biblioteken högst. Organisationen upprätthöll denna ordning med hjälp av särskilda makttekniker, några med formen av normaliserade sanktioner som verkar genom belöningar och bestraffningar. Aktörer som satsade på rätt slags bibliotek gavs dels ekonomiskt stöd och dels expertstöd (auktoritets- och kunskapsstyrning) i form av argument som talar för effektivitet, nytta och förnuftighet. Andra val bestraffas med uteblivna eller indragna ekonomiska stöd och nedlåtande expertuttalanden. Den ekonomiska styrningen kan i vissa fall (t.ex. ekonomiskt stöd till böcker) också förstås som styrning med positiva framtidscenarier där ekonomiska stödet skapar möjligheter att styra biblioteksenheternas handlande i en viss riktning. Genom att de nationella folkbiblioteksenheterna tilldelade de strategiska uppgifterna i organisation ges de ett övergripande inflytande över biblioteksväsendet. Resultatet blir en stigande grad av centralstyrning där de nationella enheterna ges möjlighet att styra de lokala folkbiblioteken. Denna maktfördelning uppkommer genom att de nationella enheterna ges ansvar för produktionen av biblioteksutbildning, bibliotekstekniska hjälpmedel, informa81 tion och kvalitetskontroller i landets lokala folkbibliotek. Ett fåtal nationella biblioteksenheter gavs på detta sätt möjlighet till att utöva styrning mot ett stort antal lokala folkbibliotek i landet. I denna organisation ges vissa grupper ett avgörande inflytande över folkbiblioteksverksamheten i landet. Dessa grupper finns, som undersökningen har visat, inom de stora folkrörelserna dvs. nykterhets-, arbetar- och frikyrkorörelsen under den första delen av undersökningsperioden. Senare förskjuts inflytandet till politiska partier, företrädare och församlingar. Den genomgripande förändringen av organisationen förskjuter inflytandet över landets folkbibliotek från lokala till nationella intressenter, från en mångfald till ett fåtal, från ett flertal bildningsintressenter (nykterhets-, arbetar-, fackföreningar) till politiska församlingar. Följden av denna utveckling blir en ökad centralisering och maktkoncentration där ett fåtal aktörer ges ökad möjlighet att utöva inflytande över utveckling av folkbiblioteken och i förlängningen även fostran av de medborgarna som använder biblioteken. 82 Noter 1 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek avgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakkunniga, s 7, 13, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958, K. Tynell, Biblioteksförfattningar: handbok för folk- och skolbibliotek. 1936. 2 Se vidare avsnitten Nationella, regionala och lokala folkbibliotek i detta kapitel. 3 Se vidare avsnitten Nationella, regionala och lokala folkbibliotek i detta kapitel. 4 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 183 f, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek avgivet den 25 januari 1912, s 23-24, Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag, 1949, s 19, 126-132, 141-144, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 135-136, 144-145, 146 f, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning vid grundandet av mindre bibliotek, 1920 och 1936, s 80-81, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 65 f, Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, ekonomin, propagandan, 1935, s 9 f, 13 f, 22 f, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 308 f, N Genell, Sveriges allmänna biblioteksförening 1915-1940, 1940, K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, I Kalén, Biblioteksskötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1960, s 26-28, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration: Om arbetsrutiner, 1976, s 16-20. 5 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912, s 23-24, Folk och skolbibliotek. Betänkande och förslag, 1949, s 19, 126-132, 141-144, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 144-145, 146 f, N Genell, Sveriges allmänna biblioteksförening 1915-1940, 1940, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Bokförings- och statistikliggare för riksförbund sammandrag av studiecirklarnas rapporter mm. för ABF SE/RA/420262/19/D VII ba volym 2, 14, 20, 26 IOGT bb volym 7, 27, 32, 41, NTO bc volym 2, 5, 10, JUF bd 1-4, SLS be volym 1-6, SKS (SKB) bf volym 1-3. 6 Ibid. 7 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 183 f, 237 f, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 13 f, 23 f, 27 f, 33 f, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958, Folk och skolbibliotek: Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 127-128, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 135, 144-145, 146 f, 185 f. 8 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 26, 35- 36. 9 Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 140-141, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 146-147, 186. 10 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 43, 178, 183 f, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 13-14, 23 f, Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 126-128, 134-136, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 153-154, 164-168, Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, ekonomien, propagandan, 1935, s 6-7, I Kalen, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 26 f, S Möhlenbrock, Biblioteksadminstration 2: Om arbetsrutiner, 1977, s 16, N Genell, Sveriges allmänna biblioteksförening 1915 – 1940, Biblioteksbladet 1949 s 55, BTJ På språng in i framtiden, Biblioteksbladet 1988, s 178. 83 11 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 183 f, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek avgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakkunniga, s 19, 23-26, K Tynell, Folkbibliotek i Sverige, 1931, s 244 f, Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, ekonomin, propagandan, 1935, s 13, O Olsson, Goodtemplarordens studiehandbok 2, 1916, Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, s 83, 126, 128, 140, 141, Folkbibliotek i Sverige. Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 135, 136-138, 144-145, 146-152, 176-178, 209-212. 12 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 191-196, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakkunniga sid. 24-25, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 236-241, Riksarkivet, Bibliotekssektionen Skolöverstyrelsen, Skol- och kursverksamhet, Folkbibliotekariekurser, SE/RA/420262/19/F I ba, Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 86-93, Arbetarrörelsens kulturuppgifter – slutredogörelse från ABF:s kulturkommitté, 1947, s 70, G Hirdman, Arbetarbildning – linjer och mål, 1945, Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, propagandan, 1935, s 13-14, S Möhlenbrock, förnyelse och debatt, 1980, s 20, 26, 33-34, 55-60, Folkbibliotek i Sverige: betänkande, 1984, s 209-213. 13 Ibid. 14 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 196-197, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakkunniga, sid. 24-26, Folkbibliotek i Sverige, betänkande, 1984, s 161-168. Exempel på läroböcker producerade av Statens biblioteksbyrå, Bibliotekstjänst, Sveriges Allmänna Biblioteksförening, IOGT: s förlag är: F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotekens betydelse och skötsel 1920, 1924, 1936, O Olsson, Goodtemplarordens studiehandbok 1 och 2, 1910 och 1916, E Nord, Studiecirkelbibliotek: råd och upplysningar, I Karlen, Bibliotekets skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration (del I och II), 1976 och 1977. 15 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 183-198, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakkunniga, s 23-26, Folkbibliotek i Sverige, betänkande, 1984, s 161-168. Exempel på biblioteksteknik producerade av nationella enheter är Grundkatalog för folk- och skolbibliotek med återkommande supplement (1915-), BTJ: bokkataloger (1956-), Btj: s katalogkort, hyllsystem, sambindningskataloger, SAB:s klassifikationssystem (1921-), Katalogregler, Hyllsystem, Datasystem, Biblioteksbladets (1916-) bokanmälningar och recensioner samt Goodtemplarordens bokförteckningar för studiecirklar och mindre bibliotek. Libris och Svensk Bokkatalog. 16 Riksarkivet, Bibliotekssektionen skolöverstyrelsen, Liggare över bibliotekskonsulenternas inspektioner SE/RA/420262/19/DX volym 1-5, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 26. Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 161-163, 164-165, 176-182. 17 Riksarkivet, Bibliotekssektionen skolöverstyrelsen, Liggare över bibliotekskonsulenternas inspektioner SE/RA/420262/19/DX volym 1-5, K Tynell, Biblioteksförfattningar.: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, s 60-61, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958, s 12, 17, 29, Det är de nationella enheteren som har huvudansvaret för kontrollen av de lokala folkbiblioteks verksamhet med hjälp av t. ex. inspektioner. Folkrörelsernas nationella enheter (ibland kallade för centralbyråer) utövade främst en administrativ kontroll (fakturor o dyl.) av att studiecirkelbiblioteken bedrev en acceptabel verksamhet och inte erbjöd inte osedlig litteratur och litteratur av dålig kvalitet. 18 B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande fok- och skolbibliotek, 1954, s 36-37. 84 19 Folkbibliotek i Sverige, Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 176-181. V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 188. 21 Det finns vissa förutsättningar för ”frivilligheten”. För det första fanns inga lagar som tvingade regionala och lokala bibliotek till viss verksamhet som t. ex. inom medicinområdet. För det andra ägdes de lokala och regionala folkbiblioteken av andra intressenter än de nationella enheterna vilket gjorde att de kunde bedriva verksamhet efter egna utgångspunkter. V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 188-189, 190-192, 196-197, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakkunniga, s 23-26, Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, ekonomin, propagandan, 1935, s 9, 13, N Genell, Sveriges allmänna biblioteksförenings historia 1915-1940, 1940, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 161-169. 22 Ett exempel på påtryckningar mot viss typ av verksamhet är det ekonomiska stöd som erbjöds kommunala folkbibliotek och studiebibliotek för anskaffning av böcker till biblioteken. Ansökningsdiarium för ansökningar från Folk- och skolbibliotek SE/RA/420262/19/ C III a och c III b volym 1-4, 1-2, Bokförings och statistikliggare SE/RA/420262/19/ D VII ba 3, b1:10, 19, 23, 26, D VII bb: 7, 19, 30, 41. 23 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1984, s 184-186, 188-189, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakkunniga, s 23-26, Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, ekonomin, propagandan, 1935, s 22-26, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel : en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 5-6, 18-20, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 32, 35, 47f, N Genell, Sveriges allmänna biblioteksförenings historia 1915-1940, 1940, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 161-169. 24 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 184-186, 188-189, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakkunniga, s 23-26, Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, ekonomin, propagandan, 1935, s 22-26, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 5-6, 18-20, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 32, 35, 47f, N Genell, Sveriges allmänna biblioteksförenings historia 1915-1940, 1940, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 161-169. 25 Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, s 45 f, Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 22 ff., Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 125 f, Kungl. Majt: s kungörelse den 24 januari 1930, Biblioteksbladet 1930, s 169, K Tynell, Centralbiblioteken 10 år, Biblioteksbladet 1940, s 5, Centralbiblioteksorganisationen, Biblioteksbladet 1930, s 223, K Tynell, Centralbibliotekens betydelse i statistisk belysning, Biblioteksbladet 1934, s 53, Centralbiblioteksorganisationen utbygges i hastigare tempo, i Biblioteksbladet 1940, s 8. 26 Ibid. 27 Ibid. Se även F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotekens betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 67-72, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 22-26. 28 Ibid. 29 Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 128, 30 B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1954 s. 55, K Tynell, Biblioteksförfattningar:: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, s 91 31 Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, s 45 f, Folk och skolbibliotek: betän20 85 kande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 22 f, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 125 f, Kungl. Majt: s kungörelse den 24 januari 1930, Biblioteksbladet 1930, s 169, K Tynell, Centralbiblioteken 10 år, Biblioteksbladet 1940, s 5, Centralbiblioteksorganisationen, Biblioteksbladet 1930, s 223, K Tynell, Centralbibliotekens betydelse i statistisk belysning, Biblioteksbladet 1934, s 53, Centralbiblioteksorganisationen utbygges i hastigare tempo, i Biblioteksbladet 1940, s 8, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel : en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 67 f, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 22-24. 32 O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 13, O Olsson, Studiecirkeln: en orientering, 1941, s 1, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 16. Folkbildning för 80-talet: betänkande av 1975 års folkbildningsutredning, s 94-98, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 32-33. 33 Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, s 15. 34 De lokala folkbibliotek som dominerade under perioden var kommunala bibliotek och föreningsbibliotek (studiecirkelbibliotek). Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen: Ansökningsdiarium för ansökningar från Folk- och skolbibliotek SE/RA/420262/19/ C III a och c III b volym 1-4, 1-2, Bokförings och statistikliggare SE/RA/420262/19/ D VII ba 3, b1:10, 19, 23, 26, D VII bb:7, 19, 30, 41. 35 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek avgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 7-10, Folk- och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 15-18, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 31, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958, K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen: Ansökningsdiarium för ansökningar från Folk- och skolbibliotek SE/RA/420262/19/ C III a och c III b volym 1-4, 1-2. 36 Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 16. 37 K Tynell, Biblioteksförfattningar: handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, s 33, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1954, s 16. 38 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakkunniga, s 41. 39 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 13-18, Folk- och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 19-22, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 31, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958, K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Bokförings och statistikliggare för riksförbund SE/RA/420262/19/ D VII ba 3, b1:10, 19, 23, 26, D VII bb:7, 19, 30, 41. 40 Folk och skolbibliotek. Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, sid. 19. 41 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek avgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 13-16, 30-31, Folk- och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 15-22, K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, s 5 f, 15 f. 42 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 167 f, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek avgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 30-31, 35-36, Folk- och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 15-22, K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, s 5 f, 15 f, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 31-32, 137-139. 86 43 Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 43 f, 59 f, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 31-32, S Möhlenbrock, Förnyelse och debatt: om den svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt, 1980, s 31-32, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958. 44 Det ekonomiska stödet implicerar ofta ”styrning med framtid”, i betydelsen att stöden försöker påverka aktörer i nuet att agera på visst sätt genom att visa ekonomiska fördelar i framtiden. ”Styrning med framtid” kan klassas som en viss typ av ”normaliserade sanktioner” då de utövar makt med löften om belöningar och eller hot om straff. 45 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek avgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 35-36. 46 B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1954, s 5 f. 47 Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 200-201. 48 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek avgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakkunniga, s 30-31. 34-37, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 137-138, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958, K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936. 49 V Söderberg, Sveriges sockenbibliotek och öfriga anstalter för folkläsning, Heimdals folkskrifter 1901, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 5-7, 64-65, 88-89, Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 45-48, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 3-4, 5-6, 18-19, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 32-33, 34-35, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration, del II, 1977, s 6667, 101-102, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Skol- och kursverksamhet, Folkbiblitekariekurser, SE/RA/420262/19 FI ba. 50 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 167 f, Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 45-48. 51 Folk och skolbibliotek: Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 45, 46, 47, 62. 52 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 74. 53 Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 110. 54 J Elgeskog, Folkrörelsernas studiehandbok, 1944, s 5. 55 Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 34. 56 O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 8-9, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s. 16-17, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 4-5, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 110-111, Folk och skolbibliotek: betänkande avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 41-43, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 59-61, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 34-35, 41-44. 57 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 44-48, Folk och skolbibliotek: betänkande avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 42, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 34, 44-45. Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 110-111, Arbetarrörelsens kulturuppgifter. Slutredogörelse från ABF: s kulturkommitté, 1947, s 37, J Elgeskog, Folkrörelsernas studiehandbok, 1944, s 5, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984. 58 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 74. 87 59 F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 4, 5. 60 , S Möhlenbrock, Biblioteksadministration del II: Om arbetsrutiner, 1977, s 67. 61 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 74-82, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel, 1936, s 3-5, O Olsson, Folkbildning och självfostran, 1921, s 42 ff, Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949. s 41-43, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 57, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration del II, 1977, s 66-69, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 33-36. 62 O Olsson, Folkets bildningsarbete: erfarenheter och uppslag, 1911, s 14-15, O Olsson, Folkbildning och folkuppfostran, 1921, s 8-10, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 14 f, Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 41-42, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, s 111-113, Arbetarrörelsens kulturuppgifter: slutredogörelse från ABF: s kulturkommitté, 1947, s 31, 37, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 33-34. 63 Ibid. 64 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 75. 65 F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: handbok för mindre bibliotek, 1936, s 9-10. 66 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 75-76, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936 s 3-5, I. Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 64 f, B Hjelmqvist, Biblioteken och hembygdslitteraturen, Biblioteksbladet 1937, s 181-189. 67 Med centralstyrning avses här att ett fåtal nationella biblioteksenheter ha möjlighet att utöva makt över landets lokala folkbibliotek. 68 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 2 f. 69 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 7f, 13f, Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, s 45 f. 70 Folk och skolbibliotek: betänkande avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 43-45. 71 Uttrycket används synonymt med folkbiblioteksapparaten. 88 Kapitel IV. Utformningen av folkbibliotekens boksamlingar Boksamlingarnas utformning är en central uppgift för alla bibliotek – så även för de svenska folkbiblioteken. Alltsedan slutet av 1800-talet finner man allmänt accepterade uppfattningar för hur folkbiblioteken skulle utforma sina boksamlingar och i samband med att den nya folkbiblioteksuppfattningen som etablerades under 1910-talet fick denna fråga en än mer central ställning. Detta kapitel behandlar utformningen av de lokala folkbibliotekens boksamlingar under den organiserade moderniten och i fokus finns de folkbiblioteksapparater som utövade inflytande över utformningen av folkbibliotekens boksamlingar. Jag kommer att visa hur dessa apparater möjliggjorde sådana boksamlingar som ansågs lämpliga för folkbibliotek. Framställningen utgår från följande frågor: Vilka personalgrupper gavs rätt att utforma och ställa samman boksamlingarna? Vilka bibliotekstekniska instrument ansågs lämpliga för arbetet och vilka makttekniker innefattade dessa? Vilka maktförhållanden upprättas mellan biblioteksenheter, personalgrupper och användare? Personal och arbetsuppgifter Under undersökningsperioden har folkbiblioteksområdet regler för utformningen av folkbibliotekens boksamlingar varit relativt stabila. Man finner tydligt uttalade regler både för vilka arbetsuppgifter som skulle ingå i de lokala folkbibliotekens utformning av boksamlingarna och för vilka personalgrupper som skulle utföra dessa arbetsuppgifter. En av de lokala folkbibliotekens centrala uppgifter är att bevaka bokmarknaden för att skaffa information och kunskap om vilka böcker som fanns tillgängliga på bokmarknaden. Andra viktiga arbetsuppgifter var planering och beslut om inköp av böcker, katalogisering, klassificering, signering och uppställning av inköpta böcker till biblioteket samt gallring av inaktuella och slitna böcker.1 Vilka personalgrupper som ansågs lämpliga för dessa arbetsuppgifter har varierat något under perioden. Under 1910- och 1920-talet finner man ingenting som tyder på att det fanns etablerade regler i denna fråga vilket sannolikt förklaras av att bibliotekens storlek vid denna tid inte tillät arbetsdelning. 89 Under 1930- och 1940-talen finner man emellertid regler som anger vilka personalgrupper som skulle utföra vilka arbetsuppgifter. Biblioteksstyrelsen medlemmar skulle ha ansvaret för planering och beslut om inköp av böcker till de lokala folkbiblioteken, men styrelsen gavs möjlighet att delegera denna uppgift till föreståndaren och bibliotekarier som var formellt utbildade vid statens biblioteksskola. Eftersom många mindre folkbibliotek vid denna tid ännu saknade biblioteksutbildad personal blev det i praktiken biblioteksstyrelsen som fick ansvaret för inköp och gallring av böcker i boksamlingarna. En lärobok i biblioteksskötsel från 1960 uttrycker detta förhållande på följande sätt: ”Vid åtskilliga mindre bibliotek verkställes bokurval, och som en följd därav också bokinköp, endast en eller ett par gånger om året, i många fall vid ett enda styrelsesammanträde.”2 Vid de större lokala folkbiblioteken blev det den biblioteksutbildade personalen som skulle planera och fatta beslut om inköp och av gallring av böcker.3 De personalgrupper som saknade formell biblioteksutbildning dvs. biblioteksassistenter, kontorister och vaktmästare, ansågs inte behöriga att ta ansvar för utformning av det lokala folkbibliotekets boksamlingar. De skulle istället utföra arbetsuppgifter av mer praktiskt slag som att hämta inköpta böcker från bokhandeln, klistra in etiketter, signum och ställa upp böckerna på bokhyllorna.4 Denna ansvarsfördelning reviderades någon mån på 1980-talet. Även vid denna tid ansåg man att bibliotekarierna, skulle ha huvudansvaret för planering, beslut om inköp till det lokala folkbibliotekets boksamlingar och gallring av böcker, men det framgår nu att bibliotekarierna anmodades att åtminstone ta hänsyn till den icke-utbildade bibliotekspersonalens synpunkter. De utbildade grupperna skulle dock fortfarande ha det reella ansvaret för planering och beslut om inköp av böcker medan biblioteksassistenternas skulle effektuera inköpen och utföra manuella uppgifter som t.ex. att klistra in etiketter, signum och ställa upp böckerna på bokhyllorna.5 Den gällande regeln var att biblioteksstyrelsen, föreståndare och biblioteksutbildad personal skulle ha ansvar för de lokala folkbibliotekens planering och inköp av böcker. Det innebär att dessa personalgrupper gavs inflytande över vilka böcker som de lokala folkbiblioteken skulle erbjuda besökarna och att utbildning blev det diskriminerande maktmedlet som upprätthöll skillnaden i inflytande mellan personalgrupperna. Det vetande som utbildningen representerar upprättar och upprätthåller allstå skiljelinjen mellan de personalgrupper som innesluts respektive utesluts från ansvaret för utformningen av boksamlingarna. Flertalet biblioteksutbildade tillhör de högre samhällsskikten6 och därmed kunde folkbiblioteken bidra till att upprätthålla den ordning som gav de överordnade skikten en fostrande roll i förhållande till de lägre skikten av befolkningen. 90 Inköpskataloger och bibliografier Vid planering och beslut om inköp av böcker rekommenderades de lokala folkbibliotekens personal att använda bibliotekstekniska hjälpmedel dvs. kataloger och bibliografier med förteckningar över sådana böcker som fanns på marknaden eller som ansågs lämpliga för folkbibliotek. Det fanns en uppsättning förteckningar att tillgå över olika typer av tryckta medier: böcker, tidskrifter, tidningar och ljud, bild och elektroniska medier. De allmänna katalogerna och bibliografier innehåller förteckningar över den litteratur som gavs ut i Sverige under en period och de specifika innehåller förteckningar av ett särskilt urval utgiven litteratur t.ex. inom ett ämnesområde, en viss genre som skönlitteratur och facklitteratur, olika författarskap m.m. Utöver dessa fanns s.k. beståndskataloger med förteckningar över det egna bibliotekets bestånd och kataloger som förtecknade utgivna böcker och användes för inköp.7 Den rådde en stor enighet under den aktuella perioden om vilka kataloger som ansågs lämpliga för lokala folkbibliotek att använda vid inköp och gallring av böcker. De kataloger som i första hand rekommenderades under första delen av perioden är ”Grundkatalogen” (Katalog över böcker som folkoch skolbibliotek samt riksförbund som bedriva biblioteksverksamhet erhålla i statsbidrag) utgiven av Statens biblioteksbyrå, Biblioteksbladets bokrecensioner och Svensk bokkatalog, IOGT: s bokförteckningar för studiecirkelbibliotek, Verdandis och Heimdals folkbibliotekskataloger. Under periodens senare del rekommenderades Sambindningskatalogen utgiven av Bibliotekstjänst i Lund, Biblioteksbladets bokrecensioner och Svensk bokkatalog. Av dessa kataloger värderades Grundkatalogen och Sambindningskatalogen särskilt hög under perioden.8 Man finner också en kategori kataloger som ansågs olämpliga för de lokala folkbibliotek och bland dessa fanns den kommersiella bokhandelns kataloger. Dessa ansågs inte innehålla tillräckligt väl utformade beskrivningar och mindre tillförlitliga omdömen om böckerna. I vissa fall ansågs beskrivningar så dåliga att de lokala folkbiblioteken avråddes och till och med varnades för att använda dem under motivering att användningen kunde leda till onödiga omkostnader och kvalitetsmässigt undermåliga boksamlingar. Det var alltså inte böckernas kvalitet som i första hand angavs som motiv utan katalogernas omdömen om böckerna. De rekommenderade inköpskatalogerna sågs däremot som en försäkring om böcker av god kvalitet till en rimlig kostnad.9 Inkluderingen, exkluderingen och rangordningen av katalogerna upprätthölls med särskilda maktmedel. Ett sätt att förmå de lokala folkbiblioteken att använda vissa kataloger var att erbjuda vissa böcker utan kostnad eller till lågt pris.10 Därutöver förekommer auktoritativa uttalanden i läroböcker, bibliotekskurser, utredningar och artiklar av experter som talade för de rekommenderade och mot de uteslutna katalogerna. Citatet nedan är ett exempel på 91 hur läroböcker av Hjelmqvist och Tynell uttrycker sina rekommendationer om vilka kataloger som biblioteken bör använda i arbetet med boksamlingarna. Till hjälp vid bokurvalet ha biblioteken främst att tillgå den av bibliotekskonsulenterna utgivna Katalog över böcker för folk och skolbibliotek […] med årliga tillägg. Grundkatalogen kompletteras av biblioteksbladet (recensioner) […] samt svensk bokkatalog. 11 I mitten av seklet rekommenderas bibliotekspersonalen fortfarande använda de tidigare beskrivna bibliografierna men nu tillkom en ny mer heltäckande hjälpmöjlighet. Bibliotekstjänst sambindning erbjöd nämligen de lokala folkbiblioteken Samkatalogen för bokinköp och inbindning. Det fanns regler både för vem som fick utforma de kataloger som rekommenderades för folkbibliotekens del och för hur dessa skulle utformas. Rätten att producera bibliografierna tilldelades de nationella biblioteksorganisationernas experter dvs. de organisationer som var myndigheter eller tillhörde de större folkrörelserna. Privata företag och lokala föreningar accepterades däremot inte som producenter. Reglerna visar sig alltså vara i det närmaste identiska med dem som gällde rätten att bedriva nationell biblioteksverksamhet. I slutet av undersökningsperioden modifierades dock reglerna och även kataloger producerade av privata företag blev då allmänt accepterade.12 Även uppbyggnaden av katalogerna följde bestämda regler. Bibliografier kunde som tidigare nämnts vara antingen allmänna kataloger som förtecknade all litteratur utgiven i Sverige under en period eller specifika kataloger som förtecknade ett särskilt urval av den utgivna litteraturen, vissa ämnesområden, genrer eller författarskap. Det fanns också regler som gällde beskrivningen av böckerna. Under varje titel skulle uppgifter om författare, förlag, utgivningsår och tryckår finnas. Även ISBN - och ISSN - nummer kunde anges. Dessutom rekommenderades att en kort beskrivning av bokens innehåll och omdöme av kvalitet skulle finnas. Syftet med innehållsbeskrivningen och omdömet var att förbättra bibliotekspersonalens möjligheter att välja den främsta utgivna litteraturen till sina boksamlingar.13 Grundkatalogen Två bibliografiska hjälpmedel som värderades högt under undersökningsperioden var Grundkatalogen och Sambindningskatalogen. Dessa två kataloger rekommenderades under respektive period som bibliotekariernas förstahandsval vid inköp av litteratur och av denna anledning har dessa två kataloger granskats närmare. ”Grundkatalogen” betraktades som ett primärt hjälpmedel i det lokala folkbibliotekets arbete med boksamlingen under undersökningsperiodens första hälft. Den statistik som finns visar att flertalet lokala folkbibliotek 92 använde grundkatalogen för inköp av litteratur under 1910- till 1950-talet.14 Den förordades också i flera läroböcker, i utredningar och artiklar. Man kan därför sluta sig till att katalogen betraktades som norm i folkbibliotekspraktiken och att den faktiskt också blev använd som hjälpmedel för inköp av litteratur vid de lokala folkbiblioteken under undersökningsperioden första del.15 Grundkatalogen kan också ses som ett intressant exempel på hur inflytande kunde utövas över de lokala folkbibliotekens utformning av lämpliga boksamlingar under 1900-talets första hälft. ”Grundkatalogen” utgavs av bibliotekssektionen vid Skolöverstyrelsen, som var en av de nationella biblioteksenheter som var verksamma inom folkbiblioteksområdet och vars uppgift var att utveckla hjälpmedel för lokala folkbibliotek. Den innehöll litteratur utgiven under året och har kommit ut i två utgåvor, 1916 och 1924, och med årliga supplement fram till 1951. Bibliotekskonsulenterna på skolöverstyrelsen stod för utgivningen av grundkatalogen och arbetet genomfördes med hjälp av vissa utvalda litteraturexperter. Dessa litteraturexperter var s.k. sakkunniga med specialkunskaper inom respektive ansvarområden och deras uppgift var att fastställa och förteckna urvalet av för folkbiblioteken lämplig litteratur inom sina sakområden. Dessa experter gjorde alltså ett urval av lämpliga böcker för skol- och folkbibliotek under överinseende av skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter. Jag har inte funnit några andra kriterier för utnämningen av sakkunnig än kunnighet inom ett visst område. I Grundkatalogens register återfinns emellertid de sakkunnigas namn och titel. Av titlarna att döma (professor, docent, fil. kand., fil. lic. fil. dr, amanuens, lektor, intendent, byråchef, gymnastikdirektör, socialattaché, major, kapten, skolföreståndarinna, pastor, skriftställaren, fröken, fru, redaktör, andre bibliotekarien, bibliotekskonsulent och antikvarie) tillhörde de sakkunniga samhällets högre skikt och utgjorde en elit med ämneskunskaper inom ett specialområde. Den litteratur som återfinns i grundkatalogen baserar sig på experternas uppfattning om vilken litteratur som lämpar sig för folkbiblioteken. Genom dessa urval tilläts elitens smak i fråga om litteratur influera bibliotekens inköp av böcker vilket också i förlängningen skapar möjligheter att påverka enskilda biblioteksanvändare att välja böcker utifrån de högre sociala samhällsskiktens preferenser.16 Grundkatalogen som var särskilt utformad för folkbiblioteken, innehåller förteckningar över så kallad lämplig litteratur för folkbibliotek och den skulle fungera som en mönsterkatalog för de lokala folkbiblioteken. Katalogen kunde användas både som inköpskatalog och som manual vid katalogiseringen av böcker och därutöver kunde den användas som en beståndskatalog för biblioteksanvändare när de sökte böcker att låna från bibliotekets boksamlingar. För personalen gav grundkatalogens förteckningar dels överblick över de böcker som fanns tillgängliga på bokmarknaden och som litteraturexperterna ansåg lämpliga för inköp till det egna biblioteket.17 Grundkatalogen företeckning av litteratur utgör dock ett urval av den litteratur som gavs ut i Sverige under en viss tid. Katalogen har inriktning på 93 svenskspråkig litteratur för folk- och skolbibliotek och innehöll ett brett spektrum av böcker, nyutgivna såväl som tidigare utgivna, som fanns tillgängliga på marknaden. Den innehåller förteckningar över skönlitteratur inom olika genrer, som prosa, dramatik och lyrik och olika slag av facklitteratur inom ett stort antal områden för vuxna, barn och ungdom. Skönlitteratur delas in dels i s.k. vitter skönlitteratur och dels i god förströelselitteratur. Facklitteratur omfattar låneböcker och handböcker och täcker ett brett spektrum av områden från A (Arkiv och bibliotek) till U (naturvetenskap) utifrån SAB: s klassifikationssystem. I mitten av 1930-talet fanns i grundkatalogen sammanlagt cirka 10 000 titlar i form av böcker (skön- och facklitteraturlitteratur) inom ett brett spektrum av områden.18 Vissa böcker ansågs inte lämpliga för folkbibliotek och de blev uteslutna från grundkatalogen. Den olämpliga litteraturen gick under epiteten osedlig, ovederhäftig eller den konstnärligt undermåligt utförda litteraturen och bland dessa fanns fack- och skönlitteratur som behandlade ämnen som ansågs omoraliska eller ansågs ha brister i utformning och kvalitet.19 I Grundkatalogen förtecknades böcker enligt en grunddisposition. Först beskrivs skönlitteratur och därefter följer beskrivningar av facklitteratur under de olika ämnesrubrikerna. För varje titel anges vissa bibliografiska data; bokens titel, författare, utgivningsår, förlag, klassifikation, signum (vem som förtecknat) samt ett kort referat av bokens innehåll och betydelse återges sist i posten. Titlarna ges en värdering i enlighet med vissa bestämda bedömningsgrunder. Man finner omdömen som ”lämplig”, ”mycket lämplig” och ”synnerligen lämplig” för folkbibliotek och eller skolbibliotek. Denna bedömning av bokens kvalitet och lämplighet markerades med * stjärnor; böcker som sakkunniga ansåg som ”lämpliga” saknar markering, medan de ”mycket lämpliga” markeras med en stjärna * och de som ”synnerligen lämpliga” har försetts med två stjärnor * *. Dessa markeringar skulle göra det enkelt för användaren att identifiera hur litteratur inom området eller genre var värderad.20 Grundkatalogens utformning skapar förutsättningar att påverka den bibliotekspersonal som använder den. Genom utformningen styrs inköpen till det lokala folkbibliotekets boksamlingar i en viss riktning, mot så kallad lämplig litteratur. Det kan ses som en form av expertstyrning som realiseras genom att katalogens urval är en sammanställning av lämplig litteratur som utförts av nationella litteratur- och ämnesexperter. Med tanke på att urvalen i katalogen endast innehåller lämplig litteratur kan användaren knappast undgå att utsättas för styrning i denna riktning. Men katalogens urval styr också på ett mer generellt plan mot vad de högre samhällsskikten anser vara god litteratur. Grundkatalogens utformning och den dagliga användningen i folkbiblioteken skapar reella möjligheter att påverka inköpen. Det är därför en rimlig slutsats att katalogen under perioden utsatte personalen vid de lokala folkbiblioteken för påverkan till inköp av sådana böcker som experternas har klassificerat som lämplig litteratur. 94 Grundkatalogens utformning kan också ses som ett exempel på styrning på distans. Styrning på distans är en styrningsform som verkar på avstånd i tid och rum genom att i ett första steg aktualisera vissa föreställningar som kan påverka människors uppfattningar och förståelse och i ett nästa steg influera människors handlingar. Distansstyrningen möjliggörs genom att produktion och användning av grundkatalogen sker på avstånd i tid och rum. Grundkatalogen aktualiserar en viss förståelse som bibliotekspersonalen sedan handlar efter när de gör val och inköp av böcker till sina boksamlingar. Den påverkan som personal utsätts för kan alltså verka trots det avstånd i tid och rum som finns mellan den som påverkar och den som påverkas. Eftersom grundkatalogen har skapats av ett fåtal nationella experter handlar denna form av distansstyrning om ett fåtal nationell experters inflytande över det betydligt större antalet personer som arbetar på lokala folkbibliotek. Effekten bör i detta fall bli att personalen utsätts för påverkan att realisera vad experterna anser vara lämpliga boksamlingar. Det kan ses som en kraftfull styrning särskilt med tanke på att ett fåtal experter under en lång tid återkommande gavs möjlighet att utöva inflytande över bibliotekens sammanställningar av lämpliga boksamlingar.21 I grundkatalogens utformning finner man också andra former av påverkansmöjligheter i fråga om personalens inköp av böcker till biblioteken. En sådan är den prioriteringsordning katalogen föreslår för urval av lämpliga böcker. Utöver den litteratur som anses olämplig för folkbibliotek och som därför inte förtecknas i katalogen påverkar Grundkatalogens rangordning den lämpliga litteraturen. Som nämndes här ovan värderas och rangordnas böcker i olika grader av god, lämplig och särskilt lämplig litteratur för lokala folkbibliotek genom stjärnmarkeringar. Vissa titlar i det urval som erbjuds ges således en högre värdering än andra och denna typ av prioriteringsordning kan antas utsätta bibliotekspersonalen för påverkan att välja vissa böcker framför andra. På detta sätt skapas möjligheter att påverka de lokala folkbibliotekens personal att välja vissa av de utvalda titlarna i grundkatalogen framför andra. Denna rangordning kan ses som en styrningsteknik som kan påverka utformningen av boksamlingarna i en viss riktning.22 Sammanfattningsvis kan sägas att Grundkatalogen ger möjligheter att påverka personalen genom urval som inkluderar viss litteratur och exkluderar annan och genom att rangordna titlarna. Påverkan kan alltså ske genom att katalogen visar fram viss litteratur och döljer annan. Den litteratur som visas fram var den som vid den aktuella tiden ansågs som lämplig litteratur för lokala folkbibliotek och den dolda litteraturen var den som ansågs som icke lämplig. Genom markeringar av särskilt lämplig litteratur ger katalogen också tydliga handlingssignaler till den personal som använde den. Eftersom grundkatalogen används frekvent i det reguljära arbetet med inköp av litteratur blir den återkommande föremål för studier och därmed ökar katalogens möjligheter att påverka folkbibliotekens personal. Inför inköp av litteratur skulle katalogen och supplementen användas för att granska mark95 naden, hålla sig à jour med litteraturen, skaffa överblick över utgivningen av litteratur, tillägna sig ny och omformat sin kunskap. Personalen påverkas på detta sätt att bedriva självstudier som sannolikt resulterar i nya kunskaper och blir en form av självkonstruktion. I arbetet med katalogerna påverkas personalen också återkommande att välja och fatta beslut om vilka böcker som ska köpas in till biblioteket. Grundkatalogen påverkar till vissa köp men kräver val så till vida att användaren måste välja böcker bland ett antal alternativ. Arbetet med katalogen innehåller ofrånkomliga valmoment som så att säga tvingar personalen att tillämpa den valfrihet som erbjuds. En valfrihet som bestäms - och begränsas - av de alternativ som nationella experter har fastställt inför utgivningen av katalogerna. Sambindningskatalogen Under undersökningsperiodens senare del kan man finna vissa modifieringar av de regler som gällde bibliografiska instrument inom folkbiblioteksområdet. Nu förordas t.ex. även flera typer av kataloger för de lokala folkbibliotekens utformning av boksamlingarna. Bland de kataloger som rekommenderades och som faktiskt också användes i praktiken finns Sambindningskatalogen, Bibliotekstjänsts urval, Bokrevy, Svensk bokförteckning och Svensk bokhandel.23 Man kan dock konstatera att det fanns en prioriteringsordning som gav företräde åt Sambindningskatalogen. Det framgår även av den statistik som finns att tillgå att Sambindningskatalogen var det bibliografiska instrument som majoriteten av de lokala folkbiblioteken använde i sitt arbete med boksamlingar.24 Sambindningssystemet innebär att biblioteken genom recensions- och beställningshäften två gånger per månad får information om nya böcker. Därutöver utkommer specialurvalskataloger, som även tar upp äldre böcker. […] Sambindningen torde svara för ca 80 % av folkbibliotekens inköp. 25 Man kan därför sluta sig till att Sambindningskatalogen var de lokala folkbibliotekens primära hjälpmedel i arbetet med att utforma boksamlingar lämpliga för folkbildning. Sambindningskatalogen blev ett etablerat bibliografiskt instrument under 1950- och 1960-talen och används ännu i dag i landets folkbibliotek. Sambindningskatalogen ingick som en del i ett förlags-, försäljnings- och distributionskoncept som allmänt kallas för sambindningen och omfattade hela kedjan från mottagande av manus från förlag, produktion av kataloger, inbindning av böcker, mottagning av beställningar och leverans av beställda böcker, kataloger, hyllsystem till biblioteken. Med sambindningen kunde Sveriges bibliotek på ett och samma ställe skaffa sig nästan allt som behövdes för att kunna bedriva folkbiblioteksverksamhet. Sambindningen erbjöd nämligen en helhetslösning anpassad till den lokala folkbiblioteksverksam96 heten. De folkbibliotek som köpte böcker genom sambindningen fick boken inbunden i rätt band, signerad, klassificerad, katalogiserad och därmed var boken i det närmast klar att ställa upp på hyllan. Folkbiblioteken kunde således direkt använda produkterna i verksamheten. Med sambindningen rationaliserades och effektiviserades bibliotekens hantering av böcker och därmed hela verksamheten, vilket också sågs som det viktigaste skälet till att Bibliotekstjänst startade på 1950-talet.26 Sambindningskatalogen, som består av flera häften, skickades kontinuerligt till varje lokalt folkbibliotek. Dessa gav de lokala folkbiblioteken information om lämplig litteratur för bibliotek som utgivits i Sverige under den senaste tiden. Sambindningskatalogen skulle användas av bibliotekspersonalen i arbetat med boksamlingarna. Med hjälp av sambindningskatalogen kunde bibliotekspersonalen skaffa sig överblick över utgivningen på bokmarknaden och ta ställning till eventuella nyinköp och kompletteringar av litteratur av böcker som var utgångna, inaktuella eller av annan anledning saknades i bibliotekets boksamling. Samtidigt underlättade och effektiviserade sambindningen arbetet. Bibliotekspersonalen kunde snabbt och bekvämt skaffa böcker genom sambindningskatalogens medföljande beställningsblankett vilket resulterade i att när beställningen effektuerades kom böckerna i särskilda bokband med hyllsignum och tillhörande katalogpost, i stort sett färdiga att ställas på hyllan och erbjudas låntagarna. Sambindningen blev ett enkel och rationell metod för lokala folkbibliotek att med en liten stab av personal kunna erbjuda böcker till låntagarna.27 Bibliotekstjänsts policy för vad som skulle erbjudas folkbiblioteken har varierat något över tid. Under 50- och 60-talet skulle sambindningskatalogen innehålla ett selektivt urval av all litteratur som utgavs i Sverige. Man skulle då endast erbjuda litteratur av viss kvalitet, vilket i praktiken innebar att litteratur som betraktades som alltför enkel uteslöts från katalogen. Senare utökades sambindningskatalogen till att omfatta all litteratur som gavs ut i landet vilket innebar att samtliga förlags litteratur, oberoende av kvalitet, skulle finnas i sambindningskatalogerna. I praktiken realiserades dock inte denna ambition utan sambindningskatalogen kom även i fortsättningen att erbjuda kvalitetsurval av all utgiven litteratur, liknande det som förkom under 50- och 60-talen. Folkbiblioteksutredningen visar nämligen att bokförlagen inte använde sambindningen vid försäljning av enklare underhållningslitteratur, som ibland kallades kiosklitteratur och bestod av enklare kriminal-, äventyrs- och kärleksromaner. Det skäl som angavs var förlagens oro över att underhållningslitteraturen skulle få dåliga recensioner och därmed ge minskad försäljning. Det fick till följd att den enkla litteraturen inte såldes genom sambindningen, utan genom andra försäljnings- och distributionskanaler. BTJ: s ambitioner att låta all litteratur ingå i katalogen kom alltså till korta. I praktiken återfanns därför den enklare litteraturen, den s.k. kiosklitteraturen, inte i sambindningskatalogen, utan precis som föregångaren 97 Grundkatalogen förtecknades endast seriös fack- och skönlitteratur och god underhållningslitteratur och populärvetenskaplig litteratur.28 Sambindningskatalogens utformning har varierat något under undersökningsperioden. Under 1970-talet innehöll den listor med fack- och skönlitteratur av olika typer, som förtecknas en efter en. Under slutet av perioden uppdelas sambindningskatalogen i separata häften för facklitteratur och skönlitteratur för vuxna, barn och ungdom, utländsk litteratur för vuxna och AV medier (ljud och bildmedier) och elektroniska medier. Dessa fanns tidigare i samma häfte. Sambindningskatalogens företeckningar av böcker hade en viss given ordning under undersökningsperioden. I de häften som innehåller skönlitteratur förtecknades titlarna alfabetiskt efter författare inom olika genrer som prosa, lyrik och drama medan de häften som innehåller facklitteratur förtecknade böckerna (titlarna) alfabetiskt efter författare inom SAB klassifikationens ämnesområden. Detta betyder att fackböcker inom området religion förtecknades alfabetiskt på författare under rubrik C (= religion) medan böcker som behandlade filosofi förtecknades alfabetiskt efter författare efter rubriken D (= filosofi) osv. I sambindningskatalogens häften har också varje enskild bok (titel) bestämda katalogiseringsregler. Dessa regler angav både vilken bibliografisk information som skulle finnas med och hur denna information skulle beskrivas. Den bibliografiska information som skulle beskriva en viss bok kallas för katalogpost. Varje sådan post innehåller information om bokens författare, titel, förlag, utgivningsår, antal sidor, eventuella illustrationer, medietyp (cd, videon etc.), ISBN nummer, klassifikations- och hyllsignum.29 Varje förtecknad titel i katalogen recenserades. Recensionerna var tänkta som hjälp för bibliotekspersonalen att välja lämpliga titlar till sina lokala folkbibliotek och de innehöll relevanta upplysningar för urvalsarbetet. Recensionerna följde bestämda regler. Varje recension skulle omfatta omkring 70 till 120 ord. Skönlitterära recensioner skulle innehålla 1) ett referat av boken, 2) en bedömning av person-, tids och miljöskildring och underhållningsvärde, 3) en uppgift om bokens värde i förhållande till andra böcker inom samma genre, 4) en bedömning av språk och stil - lättläst, svårläst, kvalitet. Därutöver skulle 5) ev. illustrationers art och konstnärliga värde anges liksom 6) uppgifter om författaren och 7) bokens lämplighet för t. ex. referensavdelningen, barn och ungdom, specialbibliotek etc. Information 8) om bokens typografiska läslighet och layout skulle finnas och 9) ideologiska tendenser skulle anges dvs. om boken behandlade politiska, sociala, etiska, religiösa eller liknande frågor. För fackböckerna tillkom (10) fackmässig tillförlitlighet (11) illustrationer, (12) svårighetsgrad (gymnasiestadiet, 1 betygskursen, vuxenundervisningen) – vilka eventuella förkunskaper som krävs av läsaren. Dessutom skulle uppgifter om (13) upplagor och bokens lokalintresse, riksgiltighet finnas med.30 Den bibliografiska informationen i sambindningskatalogen skulle skötas av särskild personal på Bibliotekstjänst. Böckernas bibliografiska informa98 tion skulle produceras av särskild katalogpersonal medan lektörerna skulle utarbeta recensionerna. Antalet lektörer som Bibliotekstjänst använde uppgick under 1980-talet till cirka 1000. Bibliotekstjänst ställde vissa kompetenskrav på de personer som skulle arbeta som lektörer; de skall ha akademisk utbildning eller akademiska poäng inom det aktuella området som den recenserade boken och helst också ha erfarenhet av att bedöma litteratur. De lektörer som anlitades arbetade vanligtvis som lärare och forskare på universitet, hög- och gymnasieskolor eller som bibliotekarier på vetenskapliga bibliotek och folkbibliotek.31 Sambindningskatalogens uppbyggnad var tänkt att underlätta bibliotekspersonalen arbete med katalogen. Med sambindningskatalogen kunde personalen införskaffa kunskap om lämplig litteratur på bokmarknaden. Den kunde också användas av ansvarig personal för bedömning av boksamlingens sammansättning; vilka böcker som behövde gallras och ersättas med andra böcker. Personalen skulle snabbt och enkelt kunna förstå vad den erbjudna boken handlade om och vilken kvalitet den bedömdes ha. Den kompakta och detaljerade bibliografiska informationen skulle följa SAB:s – katalogiseringsregler, regler som också tillämpades i folkbiblioteken runt om i landet vilket ytterligare var tänkt att underlätta. Det skulle vara enkelt att snabbt slå upp ett område i bibliotekets egen katalog för att jämföra med sambindningskatalogen erbjudanden eller direkt i hyllan undersöka om den erbjudna boken behövdes i biblioteket.32 Sambindningskatalogens anpassning efter biblioteksarbetet, var sannolikt ett viktigt skäl till att den blev ett användbart och populärt verktyg på folkbibliotek. I Sambindningskatalogens uppbyggnad finns precis som i grundkatalogen inbyggda makttekniker som kan påverka användarna. Två grundläggande makttekniker är ”fördelning” och ”inrutning” som generellt sett innebär att en mängd delas upp i enskilda delar (individer) och placeras på en särskild plats samtidigt som den tilldelas vissa funktioner. Vid proceduren skapas individer (enskilda exemplar) som görs synliga och därmed skapas möjligheter för kontroll och manipulation. I sambindningskatalogen finner man fördelningen och inrutningen i det avseendet att mängden av boktitlar delas upp och vid katalogiseringen ges varje bok sin exakta placering efter författarens namn, ämne och genre. Det gör varje boktitel enkelt identifierbar och möjligheter för kontroll och manipulation skapas. Katalogens indelning påverkar i sin tur användarna t.ex. att förstå och erbjuda böcker enligt fastställda placeringen.33 Sambindningskatalogens utformning skapar också förutsättningar att påverka bibliotekspersonalen köp av litteratur till de lokala folkbiblioteken. Denna maktutövning kan – precis som gällde för Grundkatalogen – ske med hjälp av maktteknikerna inkludering och exkludering. Sambindningskatalogen förtecknar endast ett urval och aktualiserar därmed endast en delmängd av alla tillgängliga böcker på marknaden. Det är seriös facklitteratur, populärvetenskaplig litteratur, skönlitteratur och god underhållningslitteratur som 99 sambindningskatalogen inkluderar och som personalen därmed anmodas att köpa. Samtidigt påverkar sambindningskatalogen bibliotekspersonalen att inte köpa den exkluderade litteraturen som ansågs vara behäftad med bristande kvalitet och sedlighet, så kallad kiosklitteratur. Vid inkluderingen visar sambindningskatalogen fram boktitlarna medan exkluderingen döljer boktitlarnas existens.34 Även Sambindningskatalogen använder sig av rangordningstekniker som kan påverka bibliotekspersonalen att vid sina inköp välja vissa utvalda boktitlar. Denna maktutövning har formen av recensioner där böckernas kvalitet betygsätts genom positiva eller negativa omdömen. Böckernas användningsområde, språk, berättelser, beskrivningar, vederhäftighet etc. bedöms med hjälp av omdömen av typen ”klart enkelt språk”, ”givande berättelse”, ”usel berättelse”, ”hög svårighetsgrad”, ”ger en snedvriden bild av verkligheten”. I recensionerna ges vissa böcker bättre betyg än andra, vilket signalerar att dessa anses vara ”bättre köp” än de böcker som får sämre omdömen. Rangordningen riktar på detta sätt intresset mot den litteratur som experterna bedömer som särskilt bra samtidigt som den kommer att rikta intresset från den litteratur som klassificerats som dålig skön- och facklitteratur, litteratur med brister i konstnärlig kvalitet eller vederhäftighet och som bryter mot grundläggande moral i samhället.35 De makttekniker som man finner i Sambindningskatalogen liknande Grundkatalogens; nämligen urval som inkluderar, exkluderar och rangordnar. Urvalet av titlar ger förutsättning att styra personalens val av litteratur genom att det aktualiserar och visar fram den lämpliga litteraturen. Rangordningen riktar uppmärksamheten mot den litteratur som experterna har bedömt som den mest lämplig i urvalet. Genom att den litteratur som klassificerats som skön- och facklitteratur med bristande kvalitet exkluderas från katalogen görs den osynlig, vilket självklart inte stimulerade folkbiblioteken till inköp av denna litteratur. Katalogens uteslutning av den enkla litteraturen minskar givetvis risken att dessa böcker köps in till folkbiblioteken.36 Den återkommande utgivningen stimulerade folkbibliotekens personal att regelbundet och frekvent använda sambindningskatalogen i arbete med boksamlingarna. Valet av böcker krävde att personalen höll sig à jour med utgivningen och de valmöjligheter som erbjöds och katalogens innehåll måste därför studeras ingående. För att skaffa sig överblick gav katalogerna personalen incitament att studera sambindningskatalogerna regelbundet och dessa studier fick med stor sannolikhet effekten att bibliotekspersonalen påverkades av katalogens utformning. Effekterna förstärktes av att katalogen gavs ut kontinuerligt och att personalen därmed uppmuntrades till regelbundna studier av katalogen för att ständigt förnya sina kunskaper om den litteratur som finns att tillgå på bokmarknaden. Personalen kunde med katalogens hjälp skaffa sig nya kunskaper om bokmarknaden och på detta sätt förmås att omforma sina kunskaper genom en återkommande självbildning och tillika en självkonstruktion som skapas genom ansvaret för de egna studierna. Samti100 digt innehåller sambindningskatalogens utformning också en möjlighet att påverka personalen att välja den lämpliga litteraturen. Sambindningskatalogen kan således förmå personalen att använda sin valfrihet genom att erbjuda flera valalternativ. Det är en rimlig slutsats att sambindningskatalogen med den mängd titlar som ingår skolar till val samtidigt som den genom att utesluta icke acceptabla böcker minimerar risken att välja fel, dvs. bland den litteratur som icke ansågs som lämplig för lokala folkbibliotek. Sambindningskatalogen ansågs på samma sätt som Grundkatalogen omfatta en nationell expertstyrning. Ett fåtal nationella experter ges möjlighet att utöva nationellt inflytande över de lokala folkbibliotekens val av böcker med hjälp av katalogen. Katalogen gjorde det möjligt för personal att välja böcker och forma boksamlingar som ligger väl i linje med experternas uppfattningar om vad som är lämplig litteratur. Denna expertstyrning fungerar som styrning på distans i rum och tid; återkommande och under lång tid kan de föreställningar som aktualiseras påverka till vissa val av litteratur till folkbibliotekens boksamlingar. Dessa styrningsformer ingår snarare i en arsenal av styrningsformer som har varit vanligt förekommande under moderniteten. Rose har visat att experten är en vanlig maktteknik i det engelska samhället, som användes för att påverka människor mot visst uppförande och vandel. Birgitta Sandström identifierar i sin forskning styrning på distans i socialstyrelsens arbete med att påverka de svenska medborgarna mot att realisera sin sexualitet i acceptabla former. Som annan forskning har visat är varken expertstyrning eller styrning på distans unika för biblioteksområdet under den organiserade moderniteten. 37 Inspektioner och statistiska kontroller Under undersökningsperioden förekommer övervakning av de lokala folkbibliotekens boksamlingar. Övervakningen skapade möjligheter att kontrollera att de lokala folkbiblioteken erbjöd medborgarna böcker som ansågs lämpliga och inte böcker som var ovederhäftiga, olagliga eller ansågs strida mot samhällets grundläggande moral.38 Fram till 1960-talet skulle övervakningen i första hand utföras av inspektörer på nationella enheter. Uppdraget gavs under 1910- och 1920-talen till skolöverstyrelsen, bibliotekskonsulenter och folkskoleinspektörer. Från 1930-talet förändrades kontrolluppdraget och delades mellan nationella och regionala folkbiblioteksenheter. De nationella biblioteksenheterna skulle övervaka de större folkbiblioteken medan de regionala enheterna, centralbiblioteken, skulle ha ansvar för övervakningen av regionens (länens) medelstora och mindre folkbibliotek.39 Fram till 1960-talet förordades i första hand två typer av övervakningsmetoder, nämligen faktiska inspektioner på plats och stickprovskontroller av folkbibliotekens fakturor av inköp av litteratur under året. Ställda inför ris101 ken för inspektion, fakturakontroll av inköpt litteratur och förlust av statliga litteraturstöd förväntades de lokala folkbiblioteken skaffa den litteratur som ansågs lämplig och samtidigt avstå från att tillhandahålla olämplig litteratur. Dessa hot förstärktes sannolikt också av den skam som det skulle innebära att beskrivas som ett bibliotek som tillhandahåller icke-lämplig litteratur.40 41 På 1970- och 1980-talet förordades andra former av övervakning och kontroll av de lokala folkbibliotekens boksamlingar. Det blev nu endast de nationella biblioteksenheterna som skulle stå för kontrollen av de lokala folkbiblioteken. De direkta inspektionerna upphörde och istället skulle kontrollen utföras med hjälp av den dokumentation som lokala folkbibliotek blev anmodade att skicka till statens kulturråd och statistiska centralbyrån. Övervakningen kom alltså nu att baseras på uppgifter om de lokala folkbibliotekens verksamhet, uppgifter som de nationella enheterna sedan sammanställde och analyserade. Fortfarande riskerade de bibliotek som inte redovisade eller som uppvisade brister i verksamheten, sanktioner, men i mildare former än tidigare. De riskerade inte längre ekonomisk förlust i form av indragna statsbidrag utan endast att bristerna offentliggjordes. För de folkbibliotek som inte uppfyllde de kvalitetskrav som ställdes på boksamlingarna kunde alltså offentliggörandet av informationen bli en kännbar konsekvens.42 Panoptikonövervakning Den övervakning som de lokala folkbiblioteken utsattes för under undersökningsperioden uppvisar likheter med den form av övervakning som Foucault har kallat panoptikon och som han påvisat i den tidiga modernitetens fängelser, fabriker och skolor. Panoptikövervakning kan ses som en kombination av makttekniker. Övervakningen försiggår i en särskild miljö där det man avser att kontrollera synliggörs med så kallad inrutning, dvs. det får en bestämd plats och funktion. Själva kontrollen sker sedan med hjälp av oannonserade direkta eller indirekta observationer. Det är risken att bli upptäckt och straffad som ska förmå de övervakade att oavbrutet göra det rätta. 43 I övervakningen av de lokala folkbiblioteken återfinns liknande former av kontroll. Den nationella övervakningen av folkbibliotekens boksamlingar äger också den rum i en särskild miljö, det lokala folkbiblioteket. Det observerade, bibliotekens böcker, synliggörs genom ”inrutning”, där varje bok görs synlig genom att varje exemplar ges en bestämd plats och funktion i katalogen och plats på hyllan. Kontrollen av att inga olämpliga böcker fanns i boksamlingen sker antingen genom okulär besiktning, direkt i hyllorna eller indirekt genom analys av inhämtade biblioteksuppgifter. I inget av dessa fall gavs information om när inspektionerna skulle äga rum och övervakningen kunde därför fungera även under tider när ingen kontroll förekom. Detta skapade möjligheter att förmå folkbiblioteken att oavbrutet handla i enlighet med vad som förväntades. De olämpliga inköpen kunde sannolikt reduceras 102 ytterligare genom kunskapen om risken för negativa sanktioner som förlust av ekonomiskt stöd och negativ publicitet.44 Genom panoptikonövervakning kunde de nationella enheterna kontrollera de lokala bibliotekens arbete och säkerställa att boksamlingar inte innehöll böcker som stod i strid med samhällets grundläggande värderingar eller tillhörde de ovederhäftiga, olagliga eller osedliga utan endast böcker vars innehåll ansågs lämpliga för folkbildning. Nationell expertstyrning Den etablerade uppfattningen om hur folkbiblioteken skulle utforma boksamlingar innefattar en maktrelation som ger de nationella enheternas experter möjlighet att påverka personalens utformning av boksamlingarna. Det är en form av expertstyrning som ger möjligheter att förmå de lokala folkbibliotekens personal att acceptera de nationella experternas inköpsförslag av lämplig litteratur. Denna styrning som omfattar olika makttekniker och visar sig särskilt väl i arbetet med Grundkatalogen och Sambindningskatalogen, de två kataloger som allmänt förespråkades för inköp av litteratur till folkbiblioteken. Expertstyrningen genomfördes i flera steg och har sin grund i tilldelningen av arbetsuppgifter. De nationella enheterna tilldelades biblioteksverksamhetens övergripande strategiska uppgifter. Vid sidan om utbildning, information och kontroll gavs de ansvaret för utvecklingen av bibliotekstekniska hjälpmedel, t.ex. kataloger för användning vid lokala folkbibliotek. Det var ämnesexperter som skulle framställa katalogerna och dessa kan ses som ett illustrativt exempel på expertstyrning; för det första är det experter som förtecknar lämpliga boktitlar för folkbildning, bedömer kvalitén och som därigenom rangordnar böcker och som bestämmer vilka böcker som inte kommer att ingå.45 Katalogernas möjlighet att påverka blev alltså avhängigt av att personalen på landets lokala folkbibliotek kan låta sig övertygas om att använda dem i arbetet med boksamlingarna. Man finner vissa regler som anger hur relationen mellan de nationella och lokala folkbiblioteksenheterna skulle skötas och dessa ger de lokala folkbiblioteken full frihet att bestämma utformningen av den egna biblioteksverksamheten. Reglerna påbjöd således frivillighet för de lokala biblioteksenheterna och förbud mot tvång för de nationella enheterna vilket satte vissa gränser för de nationella enheternas möjligheter till maktutövning.46 Under dessa förutsättningar formerades vissa makttekniker som de nationella enheternas kunde använda sig av för att övertyga de lokala folkbibliotekens personal att använda katalogerna. En av dessa blev ekonomisk styrning, en teknik som gick ut på att tjänster erbjöds utan kostnad eller till lågt pris. En annan blev expertstyrning där auktoriteter (experter, politiker, tjäns103 temän) i kraft av sin auktoritet eller expertis gav möjlighet att påverka de folkbibliotekens val. Kunskapsstyrning var en form av expertstyrning som användes flitigt och i denna styrning användes som tidigare nämnts sanningen som argument för att påverka lokala bibliotek att rätt val av t.ex. kataloger för att förbättra boksamlingarnas kvalitet.47 Nationell styrning kunde bli möjlig endast i de fall de lokala folkbiblioteken kunde förmås att acceptera och använda de kataloger som nationella experter producerat på uppdrag av nationella biblioteksenheter. Vid användningen av katalogerna kunde den lokala bibliotekspersonalen utsättas för maktutövning med hjälp av flera olika makttekniker. Expertstyrning på distans beror av att produktionen av katalogerna sker på avstånd i tid och rum i förhållande till användarna. Katalogerna omfattar dessutom ett antal makttekniker som kan påverka den lokala folkbibliotekspersonalens valt av böcker och som kan ge boksamlingarna ett innehåll som motsvarade vad experterna ansåg lämpligt. Ett tydligt exempel är att katalogerna endast inkluderade ett urval av alla boktitlar och uteslöt (exkluderade) andra titlar. I katalogerna gavs böckerna också graderade omdömen som markerades på ett pedagogiskt sätt, genom stjärnmarkering eller recensioner. Rangordningen kan ses som en maktteknik som utövar påverkan av personalens inköp med kvalitetsbedömningar som uppmärksammar vissa titlar. Det verkningssätt som kännetecknar dessa makttekniker är att de visar upp vissa böcker medan de förpassar andra till de det fördolda dvs. de görs osynliga och svåråtkomliga för personalen. Med katalogernas urval iscensätts ett val där personalen vid de lokala biblioteken med effektiva medel uppmuntras att begagna sig av ett mått av handlingsfrihet och välja mellan de inkluderade och rangordnade böckerna. Genom katalogernas selekterade urval av titlar skapades möjligheter att fostra bibliotekens personal till väljande subjekt efter samma mönster som konsumenter väljer bland marknadens produkter. De lär sig att begagna friheten att välja mellan olika givna alternativ. Katalogernas rangordnade urval av titlar kan också ses som en form av uppmuntran till självstudier och självbildning för bibliotekspersonalens del. Katalogerna ”tvingar” dem hålla sig ajour med de böcker som finns på marknaden och att tillägna sig kunskaper om böckerna. Denna typ av studier i det reguljära biblioteksarbetet var ständigt återkommande och som en konsekvens kan man anta kunskaperna om böckerna och bokmarknaden utvecklades, dvs. en självkonstruktion. Kataloger gav således också personalen ett eget ansvar för studierna och kan på detta sätt påverka till självbildning och självfostran. Grundkatalogens och Sambindningskatalogens nationella expertstyrning är också ett exempel på centralstyrning. Nationella biblioteksenheter gavs med hjälp av ett fåtal experter möjlighet att i hela landet styra folkbibliotekspersonalens uppfattning om litteratur. Styrningen förstärks av att Grundkatalogen och Sambindningskatalogen ingick i folkbibliotekspersonalens 104 dagliga rutiner under många år. Slutsatsen blir att katalogerna bör ses som en form av centralstyrning som manifesteras genom experturval och valfrihet och ger de nationella enheterna möjlighet att utöva makt över folkbibliotekens boksamlingar. Disciplin Den maktutövning som den lokala folkbibliotekspersonalen utsattes för vid utformning av lämpliga boksamlingar har likheter med det Foucault kallar disciplinär maktutövning. Den disciplinära maktutövningen kännetecknas av att den övervakning och kontroll riktas mot ”kroppen” åstadkommer en påverkan ”själen” och uppförandet. Foucault visar att fängelsets slumpvisa kontroller riktades mot fångens kropp för att uppnå förändringar i inställning och uppförande. Kontroll av ”kroppen” som pågick över tid förväntades resultera i förändringar av ”själen” och uppförandet. Övervakningen kombineras med belöningar och bestraffningar som skulle öka benägenheten att handla rätt. Inom folkbiblioteksområdet finner man en likartad disciplinär maktutövning som exemplifieras av oannonserade inspektioner och statistiska kontroller som skulle försmå de lokala folkbiblioteken att erbjuda medborgarna lämpliga boksamlingar. Kontrollen inriktas på de fysiska boksamlingarna, men syftet är att förändra personalens insikter om vad som är lämplig litteratur. Även i detta fall kombineras kontrollen med belöningar och bestraffningar i form av ekonomiskt stöd, indragning av ekonomiskt stöd och dålig publicitet. Grundkatalogen och Sambindningskatalogen omfattar samma disciplinära maktutövning. Katalogernas kontroll av urvalet av böcker ger personalen starka incitament att köpa lämpliga böckerna till biblioteket. Valen förstärks genom att urvalen kompletteras med övervakningen och belöningar och bestraffningar i form av ekonomiskt stöd, förlust av stöd och dålig publicitet. Kontrollen är inriktad på böckerna men skapar möjlighet att påverka personalens kunskap, smak för inköp av god litteratur. Sammanfattning och slutsatser En av de lokala folkbibliotekens huvuduppgifter under den organiserade moderniteten var att utforma lämpliga boksamlingar. Detta kapitel har behandlat de inneboende maktekniker i några av folkbiblioteksområdets centrala apparater och vilka möjligheter till påverkan som dessa skapar. Under periodens första hälft var det biblioteksstyrelsen eller personal med formell biblioteksutbildning som skulle planera och fatta beslut om bibliotekens inköp av litteratur. Under den senare delen av perioden övergick denna 105 rätt till den biblioteksutbildade personalen samtidigt som reglerna mjukades upp så att även personalkategorier utan formell biblioteksutbildning kunde göra sin röst hörd. Bibliotekspersonalen skulle använda särskilda bibliografiska instrument vid arbetet med att sammanställa boksamlingarna. De främsta bibliografiska instrumenten under perioden var Grundkatalogen och Sambindningskatalogen. Med ekonomiska bidrag och auktoriteter utsattes bibliotekspersonalen för påtryckning att använda katalogerna i arbetet med boksamlingarna. Både grundkatalogen och sambindningskatalogen omfattade regler dels för vem som hade rätt att utforma katalogerna och dels för hur katalogerna skulle utformas. Grundkatalogen och Sambindningskatalogen skulle produceras av experter på nationella biblioteksenheter. De är experturval, dvs. en selektion av titlar utifrån expertens förslag. Urvalet innehåller och visar fram de böcker som experten anser lämpliga samtidigt det exkluderar och döljer övriga böcker som inte urvalet omfattar och som därför inte förtecknats i katalogen. I båda katalogerna återfinns rangordningar som kan påverka personalen att välja vissa böcker framför andra ur urvalet. Rangordningen innebär en värdering och gradering av böckerna i katalogerna. Rangordningen i grundkatalogen och sambindningskatalogen kan ses som en form av auktoritetsstyrning eftersom experten betygsätter boken. Även inkludering (urvalet) och exkludering (utestängning) av böcker baseras på olika former av auktoritetsstyrning. Eftersom Grundkatalogen och sambindningskatalogen gavs ut återkommande och arbetet med boksamlingarna krävde att kunskaperna uppdaterades kan man anta att personalen mer eller mindre kontinuerligt ägnade sig studier av katalogerna för att förnya sina kunskaper om bokmarknaden. Under dessa studier av katalogerna gavs personalen möjlighet att tillägna sig kunskaper om just den litteratur som anses lämplig för folkbibliotek men detta resulterar också i en ständigt återkommande självbildning och självkonstruktion som påverkar deras förståelse av världen. Studierna av katalogerna skapar på så sätt möjligheter att påverka personalens bedömningar och val. Eftersom Grundkatalogen och Sambindningskatalogen skapas av ett fåtal experter på nationella biblioteksenheter, men ska användas av personal på landets lokala folkbibliotek kan katalogerna ses som expertstyrning. Expertstyrningen är en styrning på distans och innefattar centralstyrning i betydelsen att ett fåtal experter på nationella enheter ges möjlighet att utsätta landets lokala folkbibliotek för påverkan att forma en viss typ av boksamlingar. Centralstyrningen förstärks av att nationella och regionala biblioteksenheter övervakar landets lokala folkbibliotek, dels genom inspektioner och dels genom insamlad dokumentation. De oanmälda inspektionerna under undersökningsperiodens första del och kontroller av statistiskt material under den senare delen fyller samma övervakande funktioner. Det är olika former av kontroll av de lokala folkbibliotekens kvalitet i fråga om lokaler, boksam106 lingar, öppettider mm. Båda typerna av övervakning utgår från liknande tekniker som de som ingår i panoptikonövervakning. Båda katalogerna och inspektionerna upprätthåller en distinktion mellan lämpliga, mer lämpliga och icke-lämpliga böcker och det är experter som gör bedömningen av vilka böcker som hör till de olika kategorierna. Samtliga dessa makttekniker som finns inneboende i Grundkatalogen och Sambindningskatalogen, inspektioner och statistiska kontroller skapar otvivelaktigt möjligheter att utöva inflytande över folkbibliotekspraktiken och boksamlingarnas innehåll. 107 Noter 1 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 91-92, 189-190, 191-193, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 5 f, 31 f, 34 f, 36 f, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 31-32, 55, 68, 72 f, 77, 79, 81, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration del II: Om arbetsrutiner, 1977, s 69, 74, 78,81, 90, 92, 95, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 70, 72-73. 2 I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 68. 3 Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga,1949, s 34-40, Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek, 1960, s 26, 35 f, 162-166, Biblioteksarbete: en översyn av verksamheten vid kommunala bibliotek: betänkande, 1972, s 160-168, Kerstin Munck af Rosenschöld, Standard för svenska folkbibliotek, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, s 68-69, S Möhlenbrock, Förnyelse och debatt: om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt, 1980, s 43-50. 4 Ibid. 5 Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 70-71. 6 W Nordlind, Svensk biblioteksmatrikel, 1932, C T Fries, Svensk biblioteksmatrikel, 1949, C T Fries, Svensk biblioteksmatrikel, 1966. 7 K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 165-169, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936 s 5-7, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 61-63, O Olsson, Goodtemplarordens studiehandbok 2, 1916, Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, ekonomin, propagandan, 1935, s 25, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration del II, 1977, s 82, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 70-71. 8 F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1924, 1936, s 3, 4 f, I Karlen, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 62, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration del II, 1977, s 82, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 70-71, Grundkatalogen för folk och skolbibliotek … var ytterst vanlig under perioden fram till 1950-talet beroende på att lokala folkbibliotek fick grundkatalogen gratis vid erhållande av statligt biblioteksstöd och användas vid inköp av litteratur. På 1930-talet fanns cirka 4000 studiecirkelbibliotek och 1400 kommunala bibliotek som hade statligt biblioteksstöd och använde därför grundkatalogen som bibliografiskt hjälpmedel och katalog för inköp av böcker. Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 16, 19, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen. Ansökningsdiarium för ansökningar från folk- och skolbibliotek, SE/RA/420262/19/C III a Volym 1-4, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Liggare över bokleveranser till folk- och skolbibliotek SE/RA/420262/19/ D II Volym 1-3. 9 F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1924, 1936, s 3, 4, I Kalén, Biblioteksskötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1960, s 62. 10 Folkbibliotek fick köpa ett fastställt antal böcker gratis ur Grundkatalogen (Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund, som bedriva biblioteksverksamhet kunna erhålla i statsbidrag av Fredrik Hjelmqvist på uppdrag av Kungl. Ecklesiasikdepartementet ). Antalet var beräknat på biblioteksstödets storlek. 11 F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotekens betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 4-6. 12 Kataloger som Grundkatalogen (Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund, som bedriva biblioteksverksamhet kunna erhålla i statsbidrag av Fredrik Hjelmqvist på uppdrag av Kungl. Ecklesiasikdepartementet), Biblioteksbladets bokanmälningar, Sambindningskataloger, Bokförteckning för studiecirklar och mindre bibliotek är producerade 108 av nationella enheter som Statens biblioteksbyrå, Sveriges allmänna biblioteksförening, Bibliotekstjänst, IOGT: s och ABF: s centralbyrå. 13 F Hjelmqvist, Geundkatalogen (Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund, som bedriva biblioteksverksamhet kunna erhålla i statsbidrag av Fredrik Hjelmqvist på uppdrag av Kungl. Ecklesiasikdepartementet) 1915, 1924 med suppliment, Bokanmälningar, Bibliotekbladet 1919, 1929, 1941, 1947, Sambindningslistor årgångar 1956-1963, 19691971, 1986-1987. 14 Riksarkivet, bibliotekssektionen skolöverstyrelsen, Ansökningsdiarium för ansökningar från folk- och skolbibliotek, SE/RA/420262/19/C III a Volym 1-4, Liggare över bokleveranser till folk- och skolbibliotek SE/RA/420262/19/ D II Volym 1-3. 15 K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 165-169, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, s 5-7, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 61-63, O Olsson, Goodtemplarordens studiehandbok 2, 1916, Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, ekonomin, propagandan, 1935, s. 25, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration del II, 1977, s 82, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 70-71. 16 F Hjelmqvist, Grundkatalogen (Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund, som bedriva biblioteksverksamhet kunna erhålla i statsbidrag av Fredrik Hjelmqvist på uppdrag av Kungl. Ecklesiasikdepartementet), 1915, s I-IV. Årliga supplement 1929, 1934, 1944. 17 Ibid. 18 Ibid. 19 F Hjelmqvist, Grundkatalogen (Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund, som bedriva biblioteksverksamhet kunna erhålla i statsbidrag av Fredrik Hjelmqvist på uppdrag av Kungl. Ecklesiasikdepartementet), 1915 och 1924. 20 F Hjelmqvist, Grundkatalogen (Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund, som bedriva biblioteksverksamhet kunna erhålla i statsbidrag av Fredrik Hjelmqvist på uppdrag av Kungl. Ecklesiasikdepartementet), 1915, s 25, IV- V. 21 Styrning på distans används som maktteknik finns även i andra områden i det svenska och andra Västeuropeiska samhällen under perioden. B Sandström, Den välplanerade sexualiteten: frihet och kontroll i 1970-talets svenska sexualpolitik, s 61 f, N Rose, Politisk styrning, auktoritet och expertis i den avancerade liberalismen, K Hultqvist & K Petersson (red), Foucault – namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik. 22 Forskningen har visat att styrning med urval och rangordning också används som maktteknik i andra områden i samhällen i Västeuropa under moderniteten: M Foucault, Samhället måste försvaras, Collége de France 1975-1976, 2008, s 169 f, R H Thaler & C R Sunstein, Nudge: improving decisions about health, wealth, and happiness, 2008. 23 I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 27-28, 62-63,S Möhlenbrock, Biblioteksadministration Del II, 1977, s 81-82. 24 Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 147-148. 25 Ibid. 26 Folkbibliotek i Sverige. Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s146-152, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 26-28, S. Möhlenbrock, Biblioteksadministration del II, 1977, s 17-20, 22-24, Bibliotekstjänst: en presentation, 1964. 27 Ibid. 28 Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983, s 22 f. 29 Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s148-149, Sambindningslistor årgångarna 1956-1963, 1969-1971, 1986-1987, 1991. 30 Pm för lektorernas bedömning av böcker, bilaga 2 Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983, Pm för lektorer i Lektorer, 2004. 31 Skönlitteratur på bibliotek : rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983. 109 32 Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 127-128, 136, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 47-50, S Möhlenbrock, Förnyelse och debatt: , om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930-talet och framåt, 1980, s 50-51, http://Btj.se/bocker_avmedier/lektorer/index.html. 33 Sambindningslistor årgångar 1956-1963, 1969-1971, 1986-1987, 1991, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 47-50, 34 Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning. 35 Sambindningslistor årgångar 1956-1963, 1969-1971, 1986-1987, 1991. 36 Sambindningslistor årgångar 1956-1963, 1969-1971, 1986-1987, 1991, Skönlitteratur på bibliotek : rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 52-53. 37 N Rose, Power of freedom: reframing political thought, 1999, B Sandström, Den välordnade sexualiteten: frihet och kontroll i 1970-talets svenska sexualpolitik, 2001. 38 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 27, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 176 f, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 244 f. 39 Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, s 52-53, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958, K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 244 f, 252. 40 Redovisningen av inspektionerna visar att inspektörerna även kontrollerade lokaler och personal. 41 Riksarkivet, skolöverstyrelsen, bibliotekssektionen, Liggare över bibliotekskonsulenternas inspektioner, SE/RA/420262/19/D X Volym 1-5, Ansökningsdiarium för ansökningar från folk- och skolbibliotek, SE/RA/420262/19/ C III a, Volym 1-4, Bokförings- och statistikliggare för folk- och skolbibliotek, SE/RA/420262/19/D VII a, D VII ba, D VII BB, D VII bb, D VII bc, D VII bd. 42 Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 176 f. 43 M Foucault, Övervakning och straff: fängelsets födelse, 1987, s 228 f. 44 Ibid. 166 f, 175 f, 208 f. 45 Se Kapitel III i avhandlingen. 46 Ibid. 47 Ibid. 110 Kapitel V. Böcker lämpliga för lokala folkbibliotek I det föregående kapitlet redovisades undersökningen av några av de apparater som har varit centrala vid utformningen av folkbibliotekets boksamlingar. I detta kapitel fortsätter redovisningen av folkbibliotekens boksamlingar, nu med fokus på sammansättningen av de böcker som ansågs lämpliga för lokala folkbibliotek. De makttekniker som boksamlingarna innehöll och använde vid maktutövningen över folkbibliotekens användare, den boklånande allmänheten, ska också beaktas. Medier I fråga om vilka medier som folkbiblioteken skulle erbjuda allmänheten finns en uppfattning som stått sig under hela undersökningsperioden, nämligen boken som folkbibliotekens centrala medium. Några citat kan illustrera bokens status under perioden. Främst bland alla uppfostringsmedel står boken […]1 Boken är ju det främsta bildningsmedlet och egen läsning en av de viktigaste grundvalarna för all kunskap […]2 Boken är det grundläggande elementet i det frivilliga folkbildningsarbetet […]3 Folkbiblioteken måste vara beredda att arbeta med alla typer av medier. Men som vi tidigare påpekat har folkbiblioteken ett särskilt ansvar för boken och det tryckta ordet. 4 Men även om boken ansågs som norm ökar successivt acceptansen för andra medier inom folkbiblioteksområdet. Under perioden blir tidskrifter och tidningar, ljudband, skivor, video, bildband accepterade och under den senare delen även elektroniska medier som databaser, cd – rom och internet.5 De typer av medier som skulle ingå folkbibliotekens samlingar och uppfattningen om den lämpligaste fördelning mellan dessa medier har alltså varierat något under undersökningsperioden. Under 1910-talet ansågs boken som folkbibliotekets viktigaste medium. Det visar sig på flera sätt bl.a. i att övriga tryckta medier som dagstidningar och tidskrifter gavs ett mycket knapphändigt utrymme. Uppfattningen avspeglar sig också i den blygsamma roll som andra medier tillskrevs i det folkbildande uppdraget under den aktuella tiden. Tidningar är ett exempel på 111 tryckalster som ansågs vara mindre seriösa och ha ett tvivelaktigt innehåll och producerades i syfte att tjäna pengar. De sågs som ytliga snabbprodukter utan djup som endast rapporterade händelser i samhället.6 Bokens särställning bland de tryckta medierna var orubbat under 1920och 1930-talet men inställningen till tidskrifterna har successivt förändrats. Under senare finner man alltfler belägg för uppfattningen att folkbiblioteken bör komplettera sina boksamlingar med några väl valda tidskrifter. Ett argument som ofta användes för att motivera denna uppfattning var att tidskrifter kan ge de som är intresserade möjligheter att följa utvecklingen inom vissa områden. Endast några få typer av tidskrifter nämns dock i detta sammanhang, nämligen kulturtidskrifter och tidskrifter om folkbildning som t.ex. Biblioteksbladet och Reformatorn. Tidskrifter sågs alltså som ett komplement till boken som i första hand skulle täcka människors behov av följa med i utvecklingen inom vissa områden.7 Boken som folkbibliotekets viktigaste medium gällde även under 1940och 1950-talen men acceptansen för tidskrifter och tidningar hade vid denna tid ökat ytterligare. Man ansåg nu att tidskrifter och tidningar borde utgöra ett komplement till folkbibliotekens boksamlingar. Under 1960- och 1970talen tillkom även så kallade AV-medlen (audiovisuella) som då var ett nytt medium och även dessa ansågs kunna komplettera bibliotekens andra medier. Förutom böckerna ingick nu även tidskrifter, tidningar, skivor med musik eller föredrag samt bildband bland de accepterade medierna i folkbibliotekens samlingar.8 I spåren av den nya teknikens utveckling inom medieområdet under 70-, 80- och 90-talen förändrades synen på de lokala folkbibliotekens utbud av medier ytterligare. Under denna tid höjs allt fler röster för en breddning av bibliotekets utbud av medier. Lokala folkbibliotek skulle tillhandahålla och erbjuda ett brett urval av medier.9 De skulle erbjuda tryckta medier och även AV-medier som videoband, talböcker och elektroniska medier som cdskivor, databaser och internet. Ett brett urval av medier upphöjdes till norm under denna tid och argumenten för det breda urvalet av medier var att lokala bibliotek bör tillhandahålla de medier som lämpar sig bäst för varje aktuell uppgift. Den etablerade uppfattningen om folkbibliotekens medieutbud förändrades under perioden successivt i riktning mot ett bredare urval av medier. De tryckta mediernas och särskilt bokens särställning har emellertid aldrig varit ifrågasatt utan dessa medier har uppfattats som centrala för folkbibliotekets bildningsuppdrag under hela undersökningsperioden. De lokala folkbibliotekens målbeskrivningar, biblioteksområdets inköpspolicy, de bibliografiska hjälpmedlen under hela 1900-talet, redovisningarna av faktiska inköp och de medier som de lokala folkbiblioteken faktiskt tillhandahöll under perioden ger ytterligare belägg.10 I folkbiblioteksutredningen från 1980-talet konstateras att ”[d]en tryckta boken är och kommer under överskådlig tid förbli central för kunskaps- och informationsförmedling och för kulturupplevelser. 112 Därför har samhället engagerat sig för boken i olika avseenden …”.11 Trots att direktiven under undersökningsperiodens senare år föreskrev att folkbiblioteken skulle erbjuda elektroniska medier och erbjuda alla medborgare tillgång till dator och internet så fick dessa medier inte samma prioritet som boken. Lämpliga böcker Under hela undersökningsperioden ansågs alltså boken vara det medium som de lokala folkbiblioteken i första hand skulle prioritera i sina samlingar12. Det finns också en etablerad uppfattning om vilka typer av böcker som ansågs lämpliga för de lokala folkbiblioteken. Redan tidigt delades folkbibliotekens böcker in i kategorierna seriös skönlitteratur, god underhållningslitteratur och facklitteratur och varje kategori behandlas därför var för sig. Seriös skönlitteratur En uppgift som ansågs särskilt viktig för folkbiblioteken var att erbjuda medborgarna skönlitteratur för nöje och bildning. Den kategori skönlitteratur som ansågs bäst lämpad för detta ändamål var den ”seriösa skönlitteraturen”.13 Det förekommer många olika benämningar för denna kategori under undersökningsperioden. De två första decennierna kallades den omväxlande för ”vitter”, ”god litteratur”, ”kunskapsgivande litteratur”, ”den stora konsten”, ”den verkligt konstnärliga litteraturen”, ”den högst stående skönlitteraturen”, ”den riktiga litteraturen” eller ”bildande litteratur”. Under senare år har den kallats ”seriös skönlitteratur”, ”böcker av litterärt värde” och ”kvalitetslitteratur.14 Några exempel på böcker som ingick i denna kategori mellan 1910- och 1950-talen: E. Tegnér, G. Geijer, C. J. L. Almqvist, Runeberg, Topelius, V. Rydberg, O. Levertin, Heidenstam, Strindberg. Andra exempel är G. Fröding, Karlfeldt, Runeberg, Wallin, S. Lagerlöf, Ibsen m.fl. Bland de utländska författarna finns exempelvis Shakespeare, Goethe, Dante m. fl.15 Under 1970- och 1980-talen omfattar kategorin författare som t. ex. H. Bergman, C. Larsson, D. Andersson, S. Lagerlöf, A. Strindberg, H. Blomberg, S. Stolpe, E A. Karlfeldt, L. Nordström. H. Olsson, G. Ericson, G. Lilja, V. Moberg, F. piraten Nilsson, Ivar LO Johansson, T. Mann, A. Tjechov, I. Babel, F. Dostojevskij, C. Dickens. Under period III finner man Fröding, H Bergman, L. Ahlin, S. Delblanc, G. Tunström, B. Håkansson, L. Andersson, A. Westberg, A. Malraux, J. Fowles, M. Cardinal, K. Boye, G. Greene, Tolkien, M. Tikkanen, T. Kallifatides, L. Ardelius, P. C. Jerseld, K. Thorvall, P Wästberg, G. Antti, E. Ajar, H. Böll, P. White, Y. Kemal, D. Lessing, I. B. Singer, E. Jong.16 113 Dessa exempel ger en fingervisning om vad som betraktades som seriös skönlitteratur inom folkbiblioteksområdet under perioden. Bilden förtydligas ytterligare om man studerar vilka kriterier som denna skönlitteratur skulle uppfylla. Den seriösa skönlitteraturen som avgränsades till prosa, dramatik och lyrik skulle vara skriven av erkända författare och i denna kategori ingick även skönlitterära klassiker. Andra kriterier var att språket, berättelser, person- och miljöskildringar skulle vara välutvecklade. Den seriösa skönlitteraturen skulle dessutom ha ett allvarligt ärende och inte vara skriven för ren och skär underhållning.17 Sannings- eller kunskapsanspråk ställdes också på den seriösa skönlitteraturen, det ansågs nämligen att den både skulle innehålla och förmedla kunskap. Kravet på kunskapsförmedling är särskilt framträdande under 1910och 1920-talen. Det handlade då i första hand om kunskap om människan och tillvaron, men även kunskap om samhället och historien. Exempelvis betonades att skönlitteraturen skulle visa på olika existentiella, samhälleliga och historiska sanningar, handla om tillvaron och ge kunskap om t.ex. det nuvarande samhället eller den äkta kärleken mm.18 Under 1980- och 1990-talet finner man inte längre explicit uttalade kunskapskrav i samband med seriös skönlitteratur. En slutsats som ligger nära till hands är att kunskapskraven på seriös litteratur hade förändrats. Kunskap nämns dock i vissa sammanhang t.ex. i samband med en diskussion om huruvida skönlitteraturen ger underhållning eller livskunskap. Under 1980-talet finner man också uttalanden om att seriös skönlitteratur bör läsas för att vinna insikter om kulturen, människan och historien. Uppfattningen att seriös skönlitteratur ska ge insikter och kunskap om samhället, människan och tillvaron levde alltså kvar. Det förefaller som kunskapsanspråken från tidigare fortfarande gällde även om de formuleras annorlunda.19 En utvecklande förmåga är annan egenskap som den seriösa skönlitteraturen har tillskrivits under undersökningsperioden. Läsningen ansågs förbättra, förfina och utveckla människan och i ett nästa steg leda till förbättringar i samhället. Innebörden i denna bildande och utvecklande förmåga har dock varierat. I början av perioden poängteras förbättringen och utvecklingen av läsarens språk, kunskaper, seder, moral, smak och känsloliv. Det talas om den seriösa skönlitteraturen som intellektets, hjärtats, karaktärens och viljans bildning. Under periodens senare del har innebörden förskjutits från högtstående seder, moral, smak till estetisk kvalitet och positiva upplevelser. De upplevelser som seriös litteratur ansågs ge omfattade både moral och smak dvs. den skulle ge läsaren upplevelser av spänning, skönhet, vad som är rätt och fel, obehagligt etc.20 Bildning och personlighetsutveckling återfinns också bland de förtjänster som den seriösa skönlitteraturens tillmättes. Berättelser som handlade om människor, kärlek, hat i olika livssituationer och miljöer ansågs ge insikter och utveckla läsaren. Väl fungerande ansågs läsningen kunna förändra en människas syn på olika livs- och samhällsföreteelser. Dessa tankar om den 114 seriösa skönlitteraturens bildningsverkan tycks förutsätta författare med insikt och förmåga att gestalta dem i litterär form. Förmågan att utveckla och bilda läsaren tycks bygga på ett antagande om ett slags lika för lika förhållande där författaren med den skönlitterära berättelsen fångar en bild av verkligheten som läsaren sedan övertar. På basis av detta antagande om den bildande förmågan ges den seriösa skönlitteraturen en stark position i folkbibliotekens bildningsuppdrag.21 Som framgått tilldelades den seriösa skönlitteraturen olika egenskaper och förtjänster. Litteraturexperter tilldelades dock rätten att avgöra vilka kriterier som skulle gälla och vilken litteratur som skulle hänföras till denna litteraturkategori. Bland dem som utsågs till litteraturexperter fanns personer i olika samhälleliga positioner. En grupp var lektorer och sakkunniga inom sambindningen och nationella biblioteksenheter. En annan grupp var bibliotekskonsulenter och bibliotekarier vid regionala och lokala folkbibliotek, som ansågs uppfylla utbildnings- och erfarenhetskraven. Vid sidan av dessa fanns litteraturkritiker som skrev i landets tidningar, litterära magasin eller och litteraturvetare vid universitet och högskolor. Sannolikt utövade de omdömen som dessa grupper förmedlade genom sina recensioner i dagstidningar, litterära tidskrifter, litteraturhistoriska arbeten, bibliografier, bibliotekskataloger och boksamlingar ett avgörande inflytandet över vilka författare som skulle betraktas som seriösa och vilka böcker som skulle betraktas som seriös skönlitteratur. Dessa utgör den litteraturelit som gavs möjlighet att avgöra vilka böcker som skulle klassificeras som seriös respektive icke-seriös skönlitteratur och om de skulle ingå i de lokala folkbibliotekens samlingar och således finnas tillgängliga för medborgarna. 22 God underhållningslitteratur Den andra typen av skönlitteratur som ansågs central i folkbibliotekens utbud av böcker under perioden var skönlitteratur för rekreation och förströelse: […] det allmänna biblioteket bör icke blott tillgodose bildningsintresset, utvecklingskrafvet hos människorna, utan äfven deras berättigande kraf på rekreation och förströelse. […]23 Folkbibliotekens uppgift [är att erbjuda] tillgång till god och sund förströelseläsning, som kan ge friden ett värdefullt innehåll.24 […] Man kan också säga att bokbeståndet skall bestå av dels förströelse- och dels bildningslitteratur.25 För god underhållningslitteratur – som den här kommer att kallas – användes omväxlande beteckningar som lämplig romanlitteratur, bättre förströelselitteratur, underhållningslitteratur, underhållningsromaner, nöjeslitteratur eller böcker av underhållningskaraktär.26 115 Den goda underhållningslitteraturen sågs som en enklare typ av skönlitteratur. I jämförelse med den seriösa skönlitteraturen var dess språk mindre avancerat och böckerna innehöll mindre komplexa person- och miljöskildringar. Underhållningslitteraturen utmärktes av lägre kvalitet än den seriösa skönlitteraturen och i förhållande till denna ansågs den därför mindre värd. Den ansågs inte heller fylla samma – eller lika många – funktioner som den seriösa skönlitteraturen. Dess huvudsakliga funktion var nöje, underhållning och förströelse och den kallas därför omväxlande för förströelse-, nöjes- eller underhållningslitteratur. Underhållningslitteratur klassificerades, i likhet med skönlitteraturen i prosa, dramatik eller lyrik, men den största delen hörde till prosagenren med berättelser som handlar om populära ämnen som kärlek, våld, äventyr och spänning. I underhållningslitteraturen ingick kriminal-, deckare-, kärleks, science fiction och äventyrsromaner.27 Några exempel på böcker som räknades som god underhållningslitteratur lämplig för lokala folkbibliotek i början av perioden var: J. Vernes äventyrsromaner (Den hemlighetsfulla ön, En världsomsegling under havet, Jorden runt på 80 dagar, Den hemlighetsfulla ön). Andra författare är Poe (upptäckter under hypnos, Samlade noveller, Tretton sällsamma historier) och Doyle (Sherlook Holmes, De fyras tecken, Beryllkronan). I mitten av undersökningsperioden omfattas böcker av författare som V. Hammenhög, F. Heller, Hasse Z, N. Hasselskog, J. London, Smedley.28 I slutet av perioden fanns i denna kategori författare som A. Christie, D. Sayers, G. Simenon, M. Söderholm, A. Lorentz, E. Rydsjö, L. Widding, D. Wheatley, G. Falkås, P. Buck, J. Golowanjuk, F. Slaughter, H. Bergwall, Stig Trenter, A. Blom, R. Borniche, A. Bodelsen, N. Hövenmark, M. Sjövall- P. Wahlöö, P. Highsmith, R. Stout.29 Även denna underhållningslitteratur omfattade kvalitetskriterier som acceptabel konstnärlig kvalitet för såväl språk som berättelsernas och personoch miljöskildringar. Det är dock svårt att hitta mer precisa angivelser och exempel på vad som menas med acceptabel konstnärlig kvalitet. Möjligen ansågs mer precisa kriterier inte nödvändiga eftersom det var litteraturexperternas uppgift att avgöra om den konstnärliga nivån var uppfylld och kvaliteten acceptabel för folkbibliotekens boksamlingar.30 Folkbiblioteken underhållningslitteratur fick inte heller bryta mot allmänt accepterade och grundläggande värden i samhället utan det ställdes krav att skildringarna av t.ex. kärlek, våld och äventyr inte fick bryta mot vad som allmänt betraktades som acceptabelt i samhället. Dessa grundläggande värden beskrivs i olika termer under undersökningsperioden. Under den första delen av perioden användes sedlighet som kriterium för den goda underhållningslitteraturens skildringar av livet. Underhållningslitteratur i folkbibliotekens samlingar fick då inte förmedla något osedligt, syfta till eller egga till osedlighet. Den skulle skildra tillvaron på ett sätt som inte stod i strid med vad som i samhället uppfattades som rätt och fel, vare sig skildringarna gällde kärlek, våld eller äventyr. Någon mer exakt definition av (o)sedlighet 116 anges inte men de exempel som finns talar om att ”osedlighet”, ”våld”, ”råheter” och ”plumpheter” inte får förekomma och inte heller skildringar av kärlek som kan betraktas som förvänd sexualitet eller befinner sig i pornografins gränsmarker. Skildringar som glorifierar tiggeri, arbetsskygghet, ateism betraktades som osedliga och böcker med sådana skildringar ansågs inte heller lämpliga för de lokala folkbibliotekens hyllor.31 I slutet av perioden uttrycker man sig mer generellt; den goda underhållningslitteratur ska ligga i linje med de allmänna värderingar som finns i samhället. Vad som avses med allmänna värderingar i samhället preciseras inte närmare. Dock finner man vissa enstaka allmänna uttalanden om underhållningslitteraturen och dess skildringar av människor, företeelser och händelser. Man finner uttryck av typen att litteraturen inte bör vara pacificerande, att den kan skildra romantik men inte jolt, spänning men inte brutalitet, kärlek men inte joller, skönhet men inte schabloner. Underhållningslitteraturen ska inte heller propagera för rasism, könsfördomar, grovt våld.32 Dessa något diffusa riktlinjer för konstnärlig och moralisk kvalitet gav utrymme för bedömningar. I varje enskilt fall skulle en bedömning göras av bokens konstnärliga kvalitet och om den moraliska nivån var acceptabel. De som skulle bedöma underhållningslitteraturens lämplighet för de lokala folkbiblioteken hade befattningar som centralbibliotekarier, bibliotekskonsulenter och bibliotekarier. Även litteraturkritiker och litteraturvetare vid landets förlag, tidningar och universitet och högskolor ingick i denna grupp.33 Under hela undersökningsperioden ansågs den goda underhållningslitteraturen kunna fylla flera funktioner av central betydelse för folkbibliotekets bildningsarbete. En av dessa var att förse medborgarna med goda förströelser på fritiden. Underhållningslitteraturens sinnrika, roliga, spännande, exotiska och hemska berättelser ansågs ge människor nöje, avkoppling, upplevelser, spänning och livsglädje i vardagen, dessutom ansågs de ge behövlig näring åt människors fantasi- och känsloliv och stimulans åt fantasin och känslolivet.34 Ytterligare en av de funktioner som tillskrevs den goda underhållningslitteraturen var att tjäna som ett alternativ till den dåliga underhållningslitteraturen. Det ansågs att tillgången till god underhållningslitteratur utan kostnader kunde förmå människor att avstå från den typ av underhållningslitteratur som betraktades som undermålig. Den goda underhållslitteraturens uppgift blev således att minska läsandet av dålig och skadlig underhållningslitteratur och att öka läsandet av god litteratur. För den ovane läsaren sågs även den goda underhållningslitteraturen som en inkörsport till läsning av den klassiska litteraturen, den seriösa skönlitteraturen och facklitteraturen. Det enkla språket, spänningen i berättelserna, de enkla miljö- och personskildringar sågs som egenskaper som kunde stimulera till läsning och bli den lästräning som mindre läsvana personer behövde för att träna upp sin läsförmåga så att de senare kunde övergå till seriös skönlitteratur och facklitteratur. Under- 117 hållningslitteraturen betraktades sålunda som medel för att nå målet läsning av seriös litteratur.35 Populärvetenskaplig och avancerad facklitteratur Förutom skön- och underhållningslitteratur skulle de lokala folkbibliotek även erbjuda lämplig facklitteratur. Under den studerade perioden kallades facklitteraturen ömsom kunskapsgivande litteratur och ömsom vetenskaplig litteratur. Den grundläggande funktionen som den tilldelades var att förmedla kunskap och vetande inom ett brett spektrum av ämnesområden som t.ex. historia, pedagogik, bibliografi, filosofi, religion, språk, teknik, konst och medicin. Folkbibliotek skulle erbjuda både referens- och låneböcker. Referensböckerna, som ibland kallas för handböcker, lånades inte ut och fanns därför tillgängliga för studier på det lokala biblioteket. Bibliotekets handböcker eller referensböcker skulle erbjuda grundläggande faktauppgifter som besökarna kunde slå upp och få information om. Referensböckerna kunde bestå av monografier, lexikon, uppslagsverk och encyklopedier och kunde behandla antingen enskilda och flera ämnen samtidigt. Låneböckerna är som namnet antyder litteratur som biblioteksbesökaren kan låna med sig och t. ex. studera i hemmet, på arbetsplatsen eller hembygdsgården. Låneböckerna kunde omfatta monografier, översiktarbeten, handböcker, vetenskapliga monografier, flerbandsverk eller antologier m.fl. Båda typerna av fackböcker ansågs nödvändiga för att täcka behoven hos biblioteksanvändare med olika erfarenheter och kunskaper och för att fungera i olika studiesammanhang.36 Facklitteraturen skulle vara anpassad efter de lokala folkbibliotekens målgrupper dvs. efter de människors behov som använde biblioteken. Folkbibliotekets facklitteratur skulle spegla både enskilda medborgares intressen och kunskapsbehov. Det ställde krav på folkbiblioteken att erbjuda böcker för alla samhällsgrupper i kommunen; för män och kvinnor i olika ålder, för grupper med olika yrkestillhörighet och utbildningsnivå. Med tanke på variationerna i ålderssammansättning, kultur, det lokala näringslivet mm. bör denna princip ha inneburit att varje folkbiblioteks fackbokssamlingar fick en lokal prägel.37 Folkbibliotekens fackböcker skulle helst behandla ett stort antal ämnesområden, men vilka ämnesområden beskrivs vanligtvis endast i allmänna termer. I början av undersökningsperioden utrycks intentionen indirekt ”Den litteratur som bör finnas på ett allmänt bibliotek, kan indelas i … områden af mera allmänna vetenskaper, såsom allt slags historia, biografi, geografi och reseskildringar, naturvetenskapens olika grenar samt filosofi och religion, konst- och litteraturhistoria, uppfostringsväsende etc.”38 Till fackböckerna ”… hör äfven yrkens, hantverksutöfvande, teknisk litteratur af olika slag, lantbrukslitteratur, litteratur af vården af människor och djur, lagböcker, … litteratur om … politiska och sociala strömningarna … m. m. dyligt.”39 I 118 slutet av perioden sägs uttryckligen att ”fackboksamlingen ska behandla ett brett spektrum av ämnesområden. Det lokala folkbiblioteket har ett ansvar att tillhandahålla facklitteratur som täcker alla områden.”40 Gärna ska ämnesområdena omfatta samtliga ämnesområden i SAB: s klassifikationssystem.41 Lokala folkbibliotek skulle också prioritera särskilda områden inom fackbokssamlingen. Fackböcker som behandlar aktuella ämnen sågs som prioriterade. Att döma av de exempel som förekommer omfattades ekonomi, politik och teknik, vetenskapliga upptäckter och tekniska landvinningar. Fackboksamlingarna skulle också ha en lokal profil beroende på i vilken kommun det lokala folkbiblioteket var beläget. Dessa prioriteringar innebär i praktiken att de lokala folkbiblioteken skulle hålla fackböcker som behandlade olika aspekter av tillvaron och en variation av aktuella ämnen av lokalt intresse.42 Ett annat prioriterat fackområde under hela undersökningsperioden var hembygdslitteraturen. Det sågs självklart ”att varje bibliotek, stort eller litet, anskaffar den litteratur, som behandlar den egna bygden …” i den trakt där ”… biblioteket är beläget”. 43 Hembygdslitteraturen skull behandla olika aspekter av livet i respektive bygd. Några exempel som nämns är traktens historia, geografi, topologi, natur, djurliv, näringar och kultur. Det skäl som anförs för prioriteringen av hembygdslitteraturen är människors intresse för att läsa om sin hemtrakt. ”Bygden där man är född, vuxit upp och slagit rot, hemorten dess minnen och egendomligheter, natur, arbetslif … måste vara föremål för hvar och ens särskilda intresse … Det är självklart att varje bibliotek behandlar den egna bygden … eftersom sådana böcker alltid omfattas med stort intresse av allmänheten.44 Ett annat skäl som nämns är att möjliggöra hembygdsforskningen och hembygdsundervisningen.45 De lokala folkbiblioteken skulle även prioritera folkbildningens bildningsuppgifter. Allmänbildning, fackbildning och medborgarbildning var centrala uppgifter liksom kompletterande skolundervisning. Det skulle finnas facklitteratur som medborgarna skulle kunna använda för att utveckla sina allmänna – i betydelsen icke praktiskt inriktade – kunskaper t.ex. i historia, filosofi, litteratur m.fl., sina skol- och yrkeskunskaper samt sina kunskaper om samhället, dvs. medborgarkunskaper.46 Särskilt i början av undersökningsperioden gavs allmänbildningen och fackbildningen hög prioritet. De lokala folkbiblioteken skulle tillhandahålla böcker för studier som kunde utveckla medborgarens intellektuellt, kunskapsmässigt, känslomässigt, moraliskt och estetiskt. Tanken var inte i första hand att böckerna skulle användas för att uppnå ett bestämt praktiskt mål utan de skulle bidra med kunskaper som kunde öka läsaren förståelse för de praktiska kunskaperna. Biblioteken skulle därför prioritera böcker för fackbildning om näringsliv och yrken, som medborgaren kunde använda för att förbättra sin egen position i arbetslivet och på längre sikt även samhällsekonomin.47 119 I mitten av perioden ansåg man alltjämt att allmän- och fackbildningen skulle ha hög prioritet men vid denna tid ges medborgarbildningen ökad betydelse. Medborgarbildningen blev under denna tid ett prioriterat område för folkbiblioteket och särskilt stor vikt lades vid det demokratiska samhällsarbetet. Folkbibliotekens fackböcker skulle behandla samhället och demokratifrågorna och ge medborgarna möjligheter att studera samhällsfrågor så att de aktivt kunde delta i det demokratiska samhällsarbetet. Folkbiblioteken skulle bidra till demokratin genom att tillhandahålla sådana fackböcker som ansågs nödvändiga för deltagandet i det demokratiska samhällsarbetet.48 Även i undersökningsperiodens senare del poängterades fackböckernas betydelse för allmänbildning, medborgarbildning och fackbildning. Under denna period används dock en terminologi som skiljer sig från den tidigare. I folkbibliotekens fackboksavdelningar skulle nu finnas fackböcker för odling av personliga intressen och för att skaffa sig icke målinriktade kunskaper. Istället för fackbildning används termer som information och kunskap, yrkeskunskaper, fortbildning, livslång utbildning och livslångt lärande. Det talas om att få upplevelser och kunskap genom strövtåg i litteraturen. Under denna period skulle folkbiblioteken särskilt satsa på fackböcker som ger medborgarna möjlighet att utveckla egna intresseområden, sitt yrke och engagemang i samhälls- och demokratiskt arbetet. 49 På samma sätt som skönlitteraturen skulle facklitteraturen uppfylla vissa kvalitetskriterier. Under undersökningsperioden var allsidighet och saklighet ett kvalitetskriterium. Det ansågs uppfyllt när en fackbok beskriver ämnet utifrån olika egenskaper och belyser det utifrån flera olika aspekter. Särskilt viktigt ansågs kraven på allsidighet och saklighet i fråga om politiska, religiösa och moraliska ämnen eftersom man ansåg att skiftande uppfattningar bör tillåtas komma fram. Ensidiga beskrivningar eller förklaringar ansågs, till skillnad från allsidiga, belysa ämnet utifrån så få egenskaper att de riskerade att förmedla en snedvriden och propagandistisk uppfattning om ämnet. Två andra kriterier som gällt folkbibliotekens fackböcker under hela undersökningsperioden är aktualitet och vederhäftighet. Särskilt lagsamlingar och teknisk litteratur skulle innehålla beskrivningar som var aktuella och inte föråldrade. T.ex. påpekas att böcker om lagar och teknik inte fick innehålla faktafel eller behandla inaktuella lagar. 50 51 Facklitteraturens svårighetsgrad gavs också ett visst utrymme. Folkbibliotekens facklitteratur skulle i huvudsak bestå av populär facklitteratur men tilläts vissa tillägg av mer avancerad facklitteratur. Med populär facklitteratur menades populärvetenskaplig facklitteratur, debattböcker och seriös facklitteratur som kunde användas för intellektuella verksamheter i arbete, studier eller fritidssysselsättningar. Den mer avancerade litteraturen kunde bestå av avhandlingar, kurslitteratur på högskolenivå och utredningar. Folkbibliotekens facklitteratur indelas ibland i svårighetsgrader med hänsyn till läsarens behov och förmågor. Det talas t.ex. om facklitteratur för bildade läsare i allmänhet och för den specialintresserade läsaren.52 Generellt för hela perio120 den tycks gälla att fackboksamlingarna till största delen skulle bestå av seriös populärvetenskaplig litteratur och till en mindre del av vetenskaplig litteratur. Proportionell fördelning av litteratur En fråga som varit föremål för diskussion genom åren är proportionerna mellan olika typer av litteratur i de lokala folkbibliotekens boksamlingar. Det ansågs att en lämplig fördelning mellan skön- och facklitteratur och mellan fackböckernas ämnen var nödvändig om folkbiblioteken skulle kunna bidra till en äkta och fullödig bildning för hela människan. Felaktiga proportioner kunde medföra ensidig läsning vilket ansågs omöjliggöra bildning eftersom endast en del av personligheten då skulle utvecklas. Det skulle kunna bidra till halvbildning – ett icke idealt resultat för folkbildning. Uppfattningen om lämpliga proportioner har varierat under undersökningsperioden. De första åren förespråkas en internationell rekommendation som förordade att folkbiblioteken skulle tillhandahålla en ”tre gånger större mängd facklitteratur än skönlitteratur”. Särskilt rekommenderas facklitteratur inom områden som teknik, historia, konst, litteraturhistoria, geografi (reseskildringar) som alla borde utgöra omkring tio procent av det totala bokbeståndet. Dessa rekommenderade proportioner för facklitteratur visar att man i första hand utgick från allmän-, fack- och medborgarbildningen. Sammanställningen nedan visar den proportion mellan olika typer av böcker som folkbibliotekens bokbestånd borde innehålla i början av perioden.53 Referens och uppslagslitteratur 4% Filosofi 1% Religion 2% Social litteratur 9% Språkvetenskap 1% Naturvetenskap 8% Teknisk och medicinsk litteratur 6% Skön konst 4% Litteraturhistoria Biografi 12 % 10 % 121 Historia 13 % Reseskildringar 10 % Seriös skönlitteratur och underhållningslitteratur 20 % Under denna period riktades då och då kritik mot att skönlitteraturen utgjorde en alltför stor andel i förhållande till facklitteraturen i de lokala bibliotekens boksamlingar. Likaså ansåg man att människor lånade och läste alltför mycket skönlitteratur i förhållande till fackböcker. En förklaring till att en större andel facklitteratur rekommenderas under de första årtiondena av 1900-talet var sannolikt att fackboksamlingar ansågs alltför små och eftersatta.54 Även i mitten av perioden finner man vissa rekommendationer för vilka proportioner som skulle gälla för olika typer av litteratur i folkbibliotekens boksamlingar. Preferenserna skiljer sig dock från de tidigare. Nu ansåg man att facklitteraturen skulle stå för cirka 60 procent och skönlitteraturen och underhållningslitteratur tillsammans för 40 procent av det totala bokbeståndet. En lämplig fördelning för folkbibliotek med ungdomsavdelningar ansågs vara 45 procent facklitteratur, 30 procent skönlitteratur och 25 procent barnoch ungdomsböcker. Ingen bestämd fördelning anges för olika fackområden och skälet som anges är att de ansåg kunna förhindra de lokala biblioteken från att anpassa sina fackboksbestånd till de lokala förhållandena.55 Under periodens senare år, 1980- och 1990-talen, finner man inte längre vissa givna proportioner utan de lokala folkbiblioteken skulle istället göra egna beräkningar av en rimlig fördelning mellan fack- och skönlitteratur och andra medier på biblioteken. Ett antal parametrar som rekommenderas som utgångspunkt var bibliotekets mål och uppgifter, bokutgivningens omfattning, bibliotekssystemets struktur (antal fasta enheter, omfattningen av uppsökande verksamhet …), befolkningens ålderssammansättning, förekomsten av invandrare och andra lokala särdrag som specifika kulturella traditioner och näringslivs- och sysselsättningsstruktur. De nationella kriterierna för boksamlingarnas proportionalitet ersattes alltså med metoder där varje enskilt bibliotek fastställde en fördelning av böcker utifrån användarnas behov.56 Olämpliga böcker Det böcker som ansågs olämpliga för de lokala folkbiblioteken ansågs generellt ha bristande konstnärlig kvalitet, vederhäftighet och moral, som kunde påverka läsarna och samhället i negativ riktning. Både skön- och facklitteratur kunde ingå i kategorin olämplig litteratur.57 122 Under 1910- och 1920-talet hänfördes den ”osedliga litteraturen” till gruppen olämplig litteratur för lokala folkbibliotek. Begreppet osedlig litteratur åsyftade de osedliga inslagen i vissa berättelser eller beskrivningar och man avsåg då karaktärer som handlade eller uppförde sig på ett sätt som stred mot tidens moraliska regler eller mot lagen. Det som ansågs problematiskt var att berättelserna och beskrivningarna uppeggade människor till brottsligt och omoraliskt handlande.58 Den osedliga litteraturen ansågs således påverka människor att handla omoraliskt och olagligt. På 1910-talet ansågs litteratur som osedlig om den beskrev ”… handlingar, hvilka både enligt allmän och etisk lag stämplas som brott …” och den ”… litteratur, som ställer sig i brottslighetens tjänst…” och uppeggar till förbrytelser, samt annan i ett eller annat avseende underhaltig litteratur borde hållas borta från sådana bibliotek …”.59 Hit fördes även litteratur med skildringar av sexualitet mellan äkta par, ogifta, homosexualitet, pervers sexualitet, våld och brottslighet.60 Exempel på osedlig seriös skönlitteratur från denna tid är böcker som För en kärleksnatt av Zola, Kokettens dotter av Maupassant, Afrodite av Louys och Decamerone av Boccaccio. Till osedlig underhållningslitteratur hörde det som allmänt kallades kolportagelitteratur, dvs. detektivromaner, rövare-, tjuv- och äventyrshistorier och författare som Nick Carter, Ethel King, Bill Cannon, N. Pinkerton och Sherlock Holmes detektivromaner. Bland äventyrsböckerna finner man Western böcker som Buffalo Bill, Riffle Bill och Texas Jack.61 Under 1910- och 1920-talen kunde även fackböcker klassas som osedliga och därmed uteslutas som litteratur på lokala folkbibliotek. Fackböcker inom medicin eller kriminologi som beskrev – så kallade - sexuella perversioner eller grova brottsliga handlingar stämplades som icke passande för lokala folkbibliotek. Det gjorde även facklitteratur som innehöll ovederhäftiga, osakliga, tendensiösa och vinklade beskrivningar och som därför endast tillät en företeelse, ett objekt, eller en händelse att framträda utifrån ett ensidigt perspektiv. T. ex. politisk och religiös propaganda dvs. litteratur som propagerar för särskilda politiska och religiösa åskådningar som t. ex kristna andaktsböcker och politiska pamfletter ansågs olämpliga på folkbibliotek.62 Under 1930 till 1950-talen, kan man se att kriterierna för olämplig litteratur har förändras åtminstone i vissa avseenden. Fortfarande ansågs den osedliga litteraturen som opassande och till denna grupp hör skildringar av sådant mänskligt handlade och uppförande som ses som omoraliskt och ämnen som brottslighet, våld och sex.63 Den osedliga litteraturen identifieras dock inte längre utifrån böckernas innehåll utan utifrån författarens intentioner och böckernas effekter på läsaren. Tyngdpunkten förflyttas således från innehållet till berättelsens syfte. Denna förflyttning av definitionen av osedlig litteratur – som under senare delen kallas oetisk – får vissa praktiska konsekvenser. T.ex. ansågs medicinsk litteratur som behandlar sexuella perversioner och våld inte längre som otillåten och olämplig litteratur. Skönlitteratur med 123 intima inslag uteslöts inte heller, såvida inte syftet ansågs osedligt. Fokus flyttas således från boken till de eventuella skador som läsningen anses kunna förorsaka läsaren. Man kan säga att synen på vad som är osedlig litteratur blev relativ och det ansågs inte endast bero på bokens syfte utan på de skador den antogs ge beroende på läsarens mognad, erfarenhet och kunskaper. Barn, ungdomar och omogna vuxna ansågs lättare ta skada av böcker med tveksamma inslag än den vanlige vuxna medborgaren.64 Denna förskjutning i uppfattningen om osedlig litteratur fick praktiska konsekvenser i folkbibliotekspraktiken. Eftersom otillbörlig användning av böcker som behandlade brännande ämnen borde undvikas etablerades nu instruktioner för hur de lokala folkbiblioteken skulle förvara litteratur med osedligt innehåll med tanke på omogna personer, barn, ungdomar som man inte ansåg skulle ges tillgång till dessa böcker. Den lösning som föreslogs var praktisk: böckerna skulle förvaras på mer oåtkomliga ställen, på särskilda hyllor eller skåp som bibliotekspersonalen kom att kalla ”gifthyllan” eller ”giftskåpet”. Låntagarna fick inte direkt tillgång till dessa hyllor utan de måste tillkalla personalen för att få tillgång till böckerna.65 Under mittenperioden betraktas fortfarande litteratur med bristande utformning som olämplig för folkbiblioteken. För skönlitteratur kunde bristande utformning handla om konstnärliga aspekter som den skönlitterära berättelsens konstnärliga utförande, berättelsens komposition, person- och miljö beskrivningar. Det finns inga närmare angivelser om vad som ansågs som bristande konstnärlig kvalitet men för facklitteraturen gällde bristande utformning, ovederhäftighet, osaklighet och inaktuell facklitteratur. Däremot har ”förbudet” mot politisk och religiös facklitteratur mjukats upp vilket gör att inköp av facklitteratur som behandlar religion och politik kunde anskaffas till de lokala folkbiblioteken. Däremot är fortfarande den rent propagandistiska litteraturen otillåten på lokala folkbibliotek.66 I slutet av undersökningsperioden gäller tidigare uppfattning om olämplig litteratur till stora delar fortfarande. Skönlitteratur med låg konstnärlig kvalitet skulle inte heller nu finnas på biblioteken. I denna typ av litteratur finner man den så kallade populär- eller triviallitteraturen, den kommersiella skräplitteraturen, massmarknads- och kiosklitteraturen. För facklitteraturen är bristande utformning, ovederhäftig, osaklig, vinklad och inaktuell litteratur kriterier för uteslutning. Osedlig litteratur skulle inte heller finnas på biblioteken. Nu talas det dock inte längre om osedlig litteratur utan om litteratur som strider mot grundläggande allmänna värderingar i samhället. Exempelvis ansågs litteratur som propagerade för könsfördomar, rasdiskriminering och våld strida mot de grundläggande allmänna värderingarna i samhället. Även litteratur med pornografiskt innehåll som skrivits i kommersiellt intresse, religiös och politisk fanatism återfinns i kategorin litteratur av så undermålig kvalitet att den inte borde finnas i de lokala folkbibliotekens boksamlingar.67 124 Vissa argument som användes för att underbygga uteslutningen av olämpliga böcker från folkbiblioteken återkommer under undersökningsperioden. Ett av dessa var att böcker med osedligt syfte som bryter mot grundläggande allmänna värderingar i samhället och har låg konstnärlig kvalitet skulle uteslutas. Ett annat att läsning av dålig skönlitteraturen ansågs skada medborgarens moral, fantasi, smak, känsloliv och de kunde på sikt skapa sociala problem som kan drabba både individen och samhället. En tidig artikel i biblioteksbladet uttrycker kärnan i denna argumentering på följande sätt.68 Det finns två typer av kolportagelitteratur, litterärt dåliga böcker, men moraliskt ofarliga böcker och de litterärt dåliga böckerna och på samma gång moraliskt farliga böckerna. De förstöra ej blott läsarens smak, utan förvirra hans sedliga omdöme och ödelägga hans fantasiliv. De är ett systematiskt dödande av alla kulturvärden: en mer uppenbar förbrytelse mot allt spirande andligt och konstnärligt liv har hittills aldrig förut förekommit. 69 Lokal expertstyrning Den etablerade uppfattningen om lämpliga boksamlingar på lokala folkbibliotek kan utöva makt i flera steg. I första steget utövas makt mot den ansvariga personalen på de lokala folkbiblioteken med hjälp av särskilda personalscheman, bibliografier, kataloger och kontroll. I det andra steget kan de boksamlingar som sammanställts med hjälp av dessa instrument utöva makt över biblioteksbesökarnas val av böcker och läsning. I båda dessa fall sker maktutövningen med expertstyrning. När den lokala bibliotekspersonalen tillämpar uppfattningarna om lämpliga boksamlingar skapas lokala experturval. De sätter samman lokala urval av böcker och blir då lokala experter och kan därigenom utöva inflytande över biblioteksanvändarens lån och läsning av böcker. De lokala experturvalen inbegriper inkludering, rangordning och exkludering och på detta sätt ges de lokala experterna möjlighet att påverka det urval av böcker som kommer biblioteksanvändaren till del, dels genom att visa och dölja lämpliga respektive olämpliga böcker och dels genom inbördes rangordning av böckerna. Det skapar möjligheter att påverka besökarens lån av böcker på samma sätt som de nationella experturvalen påverkar personalens val. Bibliotekens boksamlingar av lämpliga böcker får också en pedagogisk funktion. De uppmuntrar till val och lär biblioteksanvändaren att begagna sin valfrihet och att ta eget ansvar. Boksamlingarna som består av böcker som förvaras på öppna hyllor ger användaren möjlighet att själv välja ämne och böcker för lån och läsning. Även om bibliotekspersonalen frågas om råd kan låntagaren inte fritas från ansvaret att välja bland de böcker som rekommenderas. De lokala bibliotekens boksamlingar kan därför ses en av de biblioteksapparater som har potential att uppöva eget ansvar och val, val som utgör 125 grunden för studier med självbildning, för självkonstruktion och personlighetsutveckling enligt samma mönster som diskuterades i kapitel IV. I likhet med den nationella expertstyrningen kan den lokala expertstyrningen också ses som en form av styrning på distans. Även här finns ett tidsmässigt och rumsligt avstånd mellan skapandet av boksamlingen och tillägnandet av böckerna. Med distansstyrningen ger de lokala biblioteken möjlighet att påverka människor som befinner sig på andra platser. Maktutövningen är disciplinär i det avseendet att den påverkar biblioteksanvändarnas förståelse och handlingar genom övervakning och kontroll de (materiella) böcker som används att forma sig själva (själen) vid studierna. Den lokala expertstyrningen blir en lokal tappning av den nationella expertstyrningen. Den senare utgår från kataloger med urval av boktitlar och den tidigare från ett urval av faktiska böcker. I förhållande till den lokala expertstyrningen intar den nationella expertstyrningen dock en primär ställning eftersom den utgör grunden för den lokala expertstyrningen. Man kan säga att den nationella styrningen reproduceras lokalt. Både den nationella och lokala expertstyrningen utövar maktutövning på distans och den lokala expertstyrningen utöver även en mer direkt maktutövning. Fördelning och inrutning För att lokala folkbibliotek ska kunna erbjuda ”lämpliga boksamlingar” krävs att det finns möjligheter att kontrollera att bibliotekets böcker inte är utlånade, försvunna, slitna eller inaktuella. ”Fördelning” och ”inrutning” möjliggör observation och kontroll av enskilda böcker (individer) i boksamlingen och dessa två makttekniker gör det därför möjligt för personalen att övervaka boksamlingarna. Maktteknikerna finns inbäddade i de institutionella reglerna för biblioteksverksamhet under perioden och vävs in i verksamheten vid tillämpning. Fördelningen och inrutningen innebär att boksamlingens böcker (mängden av alla böcker) delas upp i enskilda exemplar och placeras på en särskild plats på hyllorna. När t.ex. ”Röda rummet av August Strindberg, upplaga sex, exemplar nr 3, placeras på genrehyllan svensk skönlitteratur och placeras på hylla Hc (svensk skönlitteratur), och på den alfabetiska platsen S, blir det möjligt att kontrollera och enkelt att övervaka boken. Den får därmed sin särskilda plats och funktion och folkbibliotekspersonalen ges möjlighet att enkelt observera och kontrollera om böckerna är lämpliga, olämpliga, utlånade, slitna eller inaktuella. De kan bedriva det som Foucault kallar panoptikonövervakning. 126 Sammanfattning Undersökningen har visat den uppfattningen som var rådande ifråga 70 om hur lämpliga boksamlingar på folkbibliotek skulle vara sammansatt under den organiserade moderniteten. Under hela perioden ansågs boken vara det främsta mediet i folkbibliotekens samlingar. Under undersökningsperiodens första decennium utgjorde boken det enda bildningsmedlet men kompletterade medier tillkom senare. Under 20- och 30-talen kompletterades samlingarna med tidskrifter och tidningar, under 50 och 60-talen tillkom AV – medier och under 80- och 90-talet de elektroniska medierna. En grundregel för mediebeståndet var att det skulle vara till för alla medborgarna i en kommunen, dvs. för vuxna män, kvinnor ur olika sociala grupper och med olika utbildning samt för barn och ungdomar. Facklitteratur och skönlitteratur ansågs som en central del av folkbibliotekens boksamlingar. Facklitteraturen skulle under hela undersökningsperioden vara anpassad efter kommuninvånarnas behov och intressen och anknyta till kommunens kultur och näringar. Vissa områden av facklitteraturen ansågs som särskilt viktiga, nämligen hembygden, litteratur för allmän-, fack, skol-, nöjes och medborgarbildning. Facklitteraturen skulle till största delen vara populärvetenskaplig men samlingen skulle även kunna innehålla viss avancerad facklitteratur. Två viktiga kriterier för facklitteraturen var vederhäftighet och aktualitet. Skönlitteraturen delades tidigt in i kategorierna, seriös skönlitteratur och god underhållningslitteratur. Till den förra gruppen fördes den klassiska litteraturen och böcker av samtida seriösa författare. Den seriösa skönlitteraturen ansågs ha den egenskapen att den gav insikter om människan, samhället och historien och förmåga att odla, främja och utveckla personligheten, moral, smak, fantasi och tänkande. Den goda underhållningslitteraturen ansågs främst kunna erbjuda förströelse och nöjen, samtidigt ansågs den vara en inkörsport till den seriösa skönlitteraturen. Det fanns emellertid även litteratur som inte ansågs lämplig för folkbibliotekets boksamlingar. I kategorin utesluten litteratur ingick den osedlig litteratur och litteratur med låg kvalitet. Osedlig litteratur ansågs strida mot samhällets grundläggande värderingar och ge negativa effekter på medborgaren och samhället. Folkbibliotek som bröt mot reglerna riskerade ekonomisk förlust Boksamlingen skulle hålla sådana innehållsliga kvaliteter att de kunde påverka biblioteksanvändarnas bildning genom lån och läsning. De maktmedel som användes för att upprätthålla dessa kvaliteter var inkludering, exkludering och rangordning. Boksamlingarna skapades i två steg; i det första steget av de nationella experternas urval och i det andra steget av de lokala experterna, föreståndare, bibliotekarier. I båda stegen förekom expertstyrning genom urval som kunde påverka användarnas val av böcker. Men boksamlingarna ger också incitament till val eftersom användarna tvingas att 127 välja bland en större mängd böcker. Biblioteksanvändarna påverkas att begagna sin valfrihet, en valfrihet som dock inte kan betraktas som ”helt” fri eftersom nationella och lokala experterna redan på förhand har fastställt det urval av lämpliga böcker som finns i folkbibliotekens samlingar. 128 Noter 1 V Palmgren, Om folkuppfostran,1910, s 33-34. Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, s 14. 3 S Möhlenbrock, Förnyelse och debatt: om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt, 1980, s. 29. 4 Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 51. 5 K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 6-7, 9-11, 16, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 55 f, 6768, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration 2: om arbetsrutioner, 1977, s 69-74, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984 s 52-54, 58-60, 62,64, 81. 6 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 24, 33-34, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 72 f, O Olsson, Folkets bildningsarbete: erfarenheter och uppslag, 1911, s 31 f, O Olsson, Studiecirkelbibliotek och biblioteksskötsel, 1916, s 12-15, K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1921, s 3 f, A Sandberg, Bibliotek och biblioteksskötsel : en hjälpreda för bibliotekarier i skolbibliotek och andra mindre boksamlingar, 1915, s 24 f, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984 s 51. 7 K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 3-7, Tidskriftsöversikter för inköp av tidskrifter till folkbibliotek, Biblioteksbladet (BBL) 1920 s 47, 119, 231, BBL 1922 s 64-96, 124, 148, BBL 1927 s 239, BBL 1931 s 69. 8 I Karlén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, s 66-68, Arbetarrörelsens kulturuppgifter, slutredogörelse från ABF: s kulturkommitté, 1947, s 70 f, C Björkbom, Tidningsbibliografi, Biblioteksbladet 1940 s 37, R Ljung, Bibliotekens bokpolitik i kristid, Biblioteksbladet 1941 s 217. 9 S Möhlenbrock, Biblioteksadministration 2: om arbetsrutiner, 1977, s 66-68, 70-74., Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 51 f, 54, 56, 58-59, 6064, 152 f. 10 Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Liggare över bokleveranser till folkoch skolbibliotek SE/ RA/420262/19 D II. 11 Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 52. 12 Med böcker menas här olika typer av skrifter som benämns med namn som monografier, flerbandsverk, rapporter, utredningar, antologier m. fl. 13 Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning på bibliotek, 1983, s 29. 14 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 79, 80, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 34, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 59, 61, 65, K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 7, I Karlén Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 57, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 53-54, Boken i tiden: betänkande av utredningen om boken och kulturtidskriften, 1997, s 22-24. 15 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 79, F Hjelmqvist, Katalog över böcker för folk- och skolbibliotek, samt riksförbund, 1924, s 44, 56, 73, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1924, s 63, 65, 77- 78, H Kuntzel, Hur biblioteken köpa skönlitteratur, Biblioteksbladet 1933 s 81-89, A Sandberg, Bibliotek och biblioteksskötsel : en hjälpreda för bibliotekarier i skolbibliotek och andra mindre boksamlingar, 1915, s 26-28, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Liggare över bokleveranser till Folk- och skolbibliotek SE/RA/420262/19/DII. 16 Y Lindung, Utgivning av skönlitteratur för vuxna, Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983, s 31, 52-57, Y Lindung, Lånen, författarna, pengarna : om folk- och skolbibliotekens utlåning av skönlitteratur, 1989, 2 129 C Stenberg, Bara underhållning eller livskunskap för frigörelse, Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983, s 98-99, 114-18. 17 Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning Skönlitteratur på bibliotek, 1983, s 27-24. 96-102, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 79-80, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 59-62, 6467, K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: Handledning för mindre bibliotek, 1936, s 7 f, I. Karlen, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 55-58, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 52-54, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration 2, om arbetsrutioner, 1977, s 67, F Hjelmqvist, Katalog över böcker för folk- och skolbibliotek samt riksförbund, 1915. 1924, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Fakturor å bokleveranser till folkbibliotek, SE/RA/ 420262/19/GI a vol. 1-10, 29-35, 54-58. 18 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 79, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 71 f, 78-79. 19 Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983, s 85 f, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 13-13, 41-45. 20 O Olsson, Folkbildning eller självuppfostran, 1921, s 4, 7, 8-9, 42, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 78-79, K Kjellberg, Något om den fria och frivilliga folkbildningsarbetet: en översikt, Biblioteksbladet 1916 sid. 13, Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, s 9-10, K Tynell, Bibliotekens betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 7-9, I Karlén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 56, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration II: om arbetsrutiner, 1977, s 67, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 41-42, 52-54, C Stenberg, Bara underhållning eller livskunskap, Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning skönlitteratur på bibliotek, 1983, s 8588. 21 Ibid. 22 Folk och skolbibliotek: Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga,1949. s 34-40, Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek, 1960, s 26, 35 f, 162-166, Biblioteksarbete: en översyn av verksamheten vid kommunala bibliotek: betänkande: 1970års rationaliseringsutredning, s 160-168, Kerstin Munck af Rosenschöld, Standard för svenska folkbibliotek, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 68-69, S Möhlenbrock, Förnyelse och debatt: om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt, 1980, s 43-50. 23 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 78. 24 Folk- och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 41-42. 25 S Möhlenbrock, Biblioteksadministration del 2: om arbetsrutiner, 1977, s 67. 26 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 80, O Olsson, Folkbildning och självbildning, 1921, s 66, I Karlen, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 57, 60, Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983, s 97. 27 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 78-80, O Olsson, Folkbildning och självbildning, 1921, s 59-67, K Kjellberg, Något om det fria och frivilliga folkbildningen: en översikt, Biblioteksbladet 1916 s 13, K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 7-9, I Karlén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 57-58, F Hjelmqvist, Det levande biblioteket, 1948, s 39-40, H. Kuntzel, 130 Hur biblioteken köpa skönlitteratur, Biblioteksbladet 1933 sid. 81-89, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration II: om arbetsrutiner, 1977, s 67, Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983, s 29. 85. 97. 28 O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, s 60, 66-67, K Kjellberg, Något om det fria och frivilliga folkbildningsarbetet: en översikt, Biblioteksbladet (BBL) 1916 sid. 13, H Kyntzel, Hur biblioteken köpa skönlitteratur, Biblioteksbladet (BBL) 1933, sid. 81-89. 29 Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983, s 101, Boken III – en översikt: rapport SKR 1989:2, s 66, F Hjelmqvist, Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund, 1915, 1924, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Fakturor å bokleveranser till folkbibliotek, SE/RA/ 420262/19/GI a vol. 1-10, 29-35, 54-58. 30 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 80-82, A Sandberg, Bibliotek och biblioteksskötsel: en hjälpreda för bibliotekarier i skolbibliotek och andra mindre boksamlingar, 1915, s 24-25, 27, Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, s 24-27, K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 7-9, K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, s 54, I Karlén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 56-57, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958, s 29, Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983, s 97. 31 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 81, 83, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek avgivet av sakkunniga 1912, s 27-28, M L Gagner, Våra barns nöjesläsning och kolportagelitteraturen, Särtryck ur tidskriften Verdandi 1909, s 1-11, Kolportagelitteraturen och dess bekämpande i Tyskland, Social tidskrift 1911, s 71 f, I Karlen, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 56-57. 32 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek avgivet av sakkunniga 1912, s 27-28, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 81, 83, M L Gagner, Våra barns nöjesläsning och kolportagelitteraturen, Särtryck ur tidskriften Verdandi 1909, s 1-11, Kolportagelitteraturen och dess bekämpande i Tyskland, Social tidskrift 1911, s 71 f, I Karlen, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 57, S. Möhlenbrock, Om biblioteksadministration 2: Om arbetsrutiner, 1977, s 67 f, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 52 f. 33 Folk och skolbibliotek: Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga,1949. s 34-40, Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek, 1960, s 26, 35 f, 162-166, Biblioteksarbete: en översyn av verksamheten vid kommunala bibliotek: betänkande: 1970års rationaliseringsutredning, s 160-168, Kerstin Munck af Rosenschöld, Standard för svenska folkbibliotek, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 68-69, S Möhlenbrock, Förnyelse och debatt: om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt, 1980, s 43-50. 34 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 78, 80-82, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 34, 38-42, A Sandberg, Bibliotek och biblioteksskötsel : en hjälpreda för bibliotekarier i skolbibliotek och andra mindre boksamlingar, 1915, s 24-28, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 66-67, Biblioteksbladet 1928 s 216-218, K Kjellberg, Något om det fria och frivilliga folkbildningsarbetet: en översikt, Biblioteksbladet 1916 s 13, God läsning åt Folket, Fyrväpplingen 1910 s 11, Kampen mot Kolportagelitteraturen, Social Tidskrift 1911 s 188, B Möller, Detektivromaner, Biblioteksbladet 1929 s 181-189, I Kalen, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 56-59, Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983, s 28-29, 32, 131 75, 97, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 53-54, 5456. 35 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 46, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 66-67, 42 f, A Sandberg, Bibliotek och biblioteksskötsel : en hjälpreda för bibliotekarier i skolbibliotek och andra mindre boksamlingar, 1915, s 24-28, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 66-67, Biblioteksbladet 1928 s 216-218, K Kjellberg, Något om det fria och frivilliga folkbildningsarbetet: en översikt, 1916, Biblioteksbladet s 13, God läsning åt Folket, Fyrväpplingen 1910, s 11, Kampen mot Kolportagelitteraturen, Social Tidskrift 1911 s 188, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 35, 52-54. 36 K Tynell, Folkbiblioteken i Sverige, 1931, s 164 f, 187 f, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 59-62, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration 2: Om arbetsrutiner, 1977, s 66-68, 70, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 54-56. 37 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek, vissa riksorganisationers bibliotek af tillkallade sakkunniga 1912, s 73-74, 77, K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, s 9-15, H Kyntzel, Fackböcker på folkbibliotek, Biblioteksbladet 1933 s 81 f, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 59-62, S. Möhlenbrock, Biblioteksadministration 2: Om arbetsrutiner, 1977, s 67-70, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 31, 41-43, 54-56. 38 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 74. 39 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 74. 40 Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 56. 41 K Tynell, Bibliotekens betydelse och skötsel: Handledning för mindre bibliotek, 1924, 1936, s 9 f, I Kalén, Biblioteksskötsel : handledning för mindre bibliotek, 1960, s 59 f, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration del 2: Om arbetsrutiner, 1977, s 70 f, F Hjelmqvist, Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund, 1915 och 1924, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Fakturor å bokleveranser till folkbibliotek, SE/RA/ 420262/19/GI a vol. 1-10, 29-35, 54-58, V Palmgren, Förslag till åtgärder från statens sida böra vidtagas för främjandet av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 74 f. 42 V Palmgren, Förslag till åtgärder från statens sida böra vidtagas för främjandet av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 74-75, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 56, 70, O Olsson, Bildningssynpunkter, 1914, s 91 f, 101 f, K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 9-10, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration del I: Om samverkan, 1976, s 70, 74, F Hjelmqvist, Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund, 1915 och 1924, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Fakturor å bokleveranser till folkbibliotek, SE/RA/ 420262/19/GI a vol. 1-10, 29-35, 54-58. 43 I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 65, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 75. 44 Valfrid Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 75. 45 V Palmgren, Förslag till åtgärder från statens sida böra vidtagas för främjandet av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 75-76, K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 9 f, B Hjelmqvist, Biblioteken och hembygdslitteraturen, Biblioteksbladet 1927, s 181-189, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 64-66. I slutet av perioden talas det inte särskilt i diskursen om hembygdslitteratur troligen beroende på att den ingår i den ordinarie litteraturen om orter och landskap. Hembygdslitteraturen är fortfarande en etablerad litteratur på biblioteken som finns under avdelning på ortens namn på respektive bibliotek och stad. 46 O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 8-9, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 16-18, 28-29, K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för 132 mindre bibliotek, 1936, s 4-5, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete,1946, s 110-111, Folk och skolbibliotek: Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949. s 41-43, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 59-61, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984 s 34-35, 41-44. 47 O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 8-9, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 16-18, 28-29, K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 4-5. 48 Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, s 110-111, Folk och skolbibliotek: Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 41-43, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 59-61, 49 Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 34-35, 41-44. Det livslånga och livsvida lärandet, 2000, Kunskapsbygget 2000: det livslånga lärandet : slutbetänkande från Kunskapslyftskommittén, 2000. 50 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 20-22, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek av tillkallade sakkunniga 1912, s 27, K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, s. 25, I Kalén, Biblioteksskötsel: Handledning för mindre bibliotek, 1960, s 56, 60, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration del II: Om arbetsrutiner, 1977, s 70, 75. 51 Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 54-56, I Mattson, Fjärlån och facklitteratur på folkbibliotek, 1984, s 38-39. 52 V Palmgren, Förslag till åtgärder från statens sida böra vidtagas för främjandet av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 76-77, O Olsson, Folkbildning och självbildning, 1921, s 80 f, 91 f, 101f, K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 7-10 G A Gustafson, Inköp av facklitteratur på mindre bibliotek, Biblioteksbladet 1925, s 213-219, Biblioteksbladet 1928 s 216, 219, I Kalén, Biblioteksskötsel : handledning för mindre bibliotek, 1956, s 59, 60, 62, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration del I: Om arbetsrutiner, 1977, s 67-70, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 31, 41-43, E Ahlén, Fackböckernas plats i de mindre folkbiblioteken, Biblioteksbladet 1935, s 161 f. 53 V Palmgren, Förslag till åtgärder från statens sida böra vidtagas för främjandet av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 84-85. 54 Ibid. 55 I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1956, s 62-63. 56 Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 70-75. 57 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 80-82, Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, 1924, s 24-26, K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för folkoch skolbibliotek, 1936, s 25-26, B. Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folkoch skolbibliotek, 1958, s 29. 58 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek, vissa riksorganisationers bibliotek af tillkallade sakkunniga 1912, s 28, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjandet av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 80-82, K Kjellberg, Något om det fria och frivilliga folkbildningsarbetet: en översikt, Biblioteksbladet 1916 s 13, Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, 1924, s 24 f, Kolportagelitteraturen och dess bekämpande i Tyskland, Social Tidskrift 1911 sid. 72 f, M L Gagner, Våra barns nöjesläsning och kolportagelitteraturen, Särtryck ur tidskriften Verdandi 1909, s 1-11, Kampen mot kolportagelitteraturen, Social tidskrift 1911 s 188-89, God nöjeslitteratur i kampen mot kolportagelitteraturen, Social tidskrift 1911 s 41 188-89, Mot den usla litteraturen, Svensk Läkartidning 1907, God läsning åt folket, Fyrväpplingen 1910 s 11. 133 59 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjandet av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 81. 60 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 21-22, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912, s 27-28, O Olsson, Folkets folkbildningsarbete: erfarenheter och förslag, 1911, s 57-58, Kolportagelitteraturen och dess bekämpande i Tyskland, Social Tidskrift 1911 s 71-80, Våra barns nöjesläsning och kolportagelitteraturen, Särtryck ur tidskriften Verdandi 1909 s 1-11, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjandet av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 82 f. 61 Ibid. 62 Ibid. 63 Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, 1924, s 25-26, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk och skolbibliotek, 1958, s 11. 64 Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, 1924, s 24 ff. I. Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1956, s 10. 65 Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, s 24 f, K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, s 25-26, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958, s 11, I Karlén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 80. 66 Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, 1924, s 25-26, S Stolpe, Diktens frihet, 1935, H. Källström, Litteraturfejden orientering och kritik, 1935, E H Linder, Vad böra vi läsa? 1935, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958, s 11, E Ahlén, Facklitteratur på folkbibliotek, Biblioteksbladet 1933 s 163, K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 10. I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1956, s 59 f. 67 Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983, s 27-29, 97, 114 f, I Mattsson, Fjärrlån och facklitteratur på folkbibliotek, 1984, s 39, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration 2, Om arbetsrutiner, 1977, s 67-71, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 42, 53-55, 154156, Boken: litteraturutredningens huvudbetänkande: 1968 års litteraturutredning, 1974, s 122. 68 M L Gagner, Kolportagelitteraturens bekämpande i Tyskland, Social tidskrift 1911 s 71-80, Osedlig litteratur, Forum 1915 nr 6, s 67-68. 69 M L Gagner, Kolportagelitteraturens bekämpande i Tyskland, Social tidskrift 1911 s 71-80. 70 Uttrycket ”den uppfattningen som var rådande ifråga …” används synonymt med folkbiblioteksapparater. 134 Kapitel VI. Folkbibliotekets metoder att öka besöken och läsningen av god litteratur Hur det lokala folkbiblioteket skulle förmå människor att besöka biblioteket och låna böcker är en fråga som fått stor uppmärksamhet under hela perioden. I det gällande dispositivet finner man allmänt accepterade uppfattningar om vilka marknadsföringsmetoder som ansågs godtagbara för folkbibliotek och kunde användas för att fånga människors intresse för folkbiblioteken och dess böcker. Detta kapitel har fokus på ”marknadsföringen” av folkbiblioteket och dess boksamlingar inom folkbiblioteksområdet under den organiserade moderniteten. Det behandlar dels de metoder som omfattades och ansågs lämpliga för att förmå människor att besöka folkbiblioteken och låna böcker under perioden och dels de maktförhållanden och makttekniker som finns införlivade i dessa metoder. Reklam, utställningar och programverksamhet Det fanns en etablerad uppfattning inom folkbiblioteksområdet om vilka metoder som lämpade sig för marknadsföring av folkbiblioteken. Under periodens första hälft ansågs press, affischer och flygblad som godtagbara former för de reklambudskap som avsåg att väcka allmänhetens intresse för folkbiblioteken och dess boksamlingar. I propagandasyfte ansåg man även att film- och radioreklam kunde användas. Information om nya böcker kunde också delges publiken med hjälp av i artiklar, annonser, affischer och flygblad. Man föreslog även aktiviteter av typen författarbesök, utställningar och konserter för att öka antalet besök på biblioteken.1 Man finner också etablerade regler för hur reklamen borde vara utformad. Stor vikt lades vid att budskapet skulle vara informativt, innehålla sakliga beskrivningar och bilder, stil och uttryck fick användas för att påverka människor i rätt riktning. Intresse skulle väckas genom positiva budskap som kunde associeras med folkbiblioteken. Det påpekas att betoningen kunde läggas t. ex. på att lån och läsning av biblioteksböckerna var gratis och att de utvecklande människors kunskaper, moral, fantasi och användbara för nöje 135 och rekreation.2 Folkbibliotekets reklam skulle alltså appellera till och påverka såväl människors förnuft som känslor. En annan vedertagen marknadsföringsmetod under undersökningsperioden var utställningen. Utställning kunde byggas kring böcker, broschyrer, historiska händelser och nutida aktuella frågor i samhället. Redan under det tidiga 1910-talet uppmanades lokala folkbibliotek att anordna bokutställningar i skyltfönster och bibliotekslokaler i sina försök att locka besökare att låna böcker. Utställningar skulle väcka intresse för nya och intressanta böcker och förmedla det positiva budskapet att böckerna kunde lånas gratis.3 Under 1950- och 1960-talet etablerades programverksamheten som en metod som kunde öka antalet biblioteksbesökare. Författar- och musikaftnar, föredrag och seminarier skulle appellera till nya grupper av folkbiblioteksanvändare. Under samma tidsperiod väcktes också idéer om lokalt samarbete mellan biblioteket och andra lokala institutioner i kommunen. Uppsökande arbete i kommunens äldreomsorg, förskola, kriminalvård sågs som ett sätt att värva nya grupper till bildning och rekreation. Samarbetet med andra institutioner skulle ge folkbiblioteken en nya rekryteringsbas.4 Utformningen av folkbiblioteken Den potential som låg i de lokala bibliotekens placering, utformningen av bibliotekens interiörer och presentationen av böckerna skulle också utnyttjas för att locka besökare, öka utlåningen och läsningen av folkbibliotekens böcker. De utformnings- eller presentationsmetoder som sågs som centrala för att nå människor och förmå dem att besöka folkbiblioteken under undersökningsperioden redovisas här. Centralt belägna lokaler Under 1800-talets ansåg man att folkbiblioteken skulle ha sina lokaler i nära anslutning till ägarnas verksamheter. Föreningsbiblioteken var då vanligen belägna i föreningslokalen, sockenbiblioteken, i närheten av kyrkan, företagets bibliotek i företagets lokaler och de kommunala biblioteken i kommunens skollokaler. Senare under perioden ansåg man att det gav folkbiblioteken en alltför avlägsen och avsides placering i förhållande till flertalet medborgare.5 Uppfattningen om en lämplig placering för folkbiblioteken kom alltså att förändras under 1910-talets första decennier. Mellan 1910- och 1920-talet etableras principen att de lokala folkbiblioteken skulle placeras på en central plats i kommunen där många kommuninvånare ofta befann sig i vardagslivet. 136 Hvad först och främst bibliotekets läge angår, bör det naturligtvis väljas så, att det är så centralt som möjligt i förhållande till största möjliga antal eventuella besökande […].6 Uppfattningen att folkbiblioteken bör ha ett centralt läge har stått fast under hela perioden. Ett centralt läge ansågs vara en plats där de flesta kommuninvånare vistades. Vad som mer konkret avsågs med centralt har däremot varierat med samhällets förändringar. Under 1910- och 1920-talen ansågs den lämpligaste lokaliseringen av folkbiblioteket vara vid postkontoret, handelsboden, rådstugan, sockenstugan eller kyrkan, under 1940- och 1950-talen vid kommunalhuset eller järnvägsstationen och i slutet av 1900-talet i stadens eller ortens centrum, gärna på en huvudgata eller i ortens köpcentrum.7 Det centrala läget ansågs bidra till att fler kunde besöka folkbiblioteken och använda sig av boksamlingarna och andra tjänster. Eftersom man menade att människor hade ont om tid och var bekväma av sig ansågs det nödvändigt att de snabbt och enkelt, t.ex. i samband med att andra ärenden uträttades, skulle kunna ta sig till biblioteket för att låna böcker. Enkelhet och bekvämlighet för biblioteksbesökarnas del sågs alltså som faktorer som kunde bidra till de lokala bibliotekens utlåning av böcker och det ansågs särskilt viktigt för personer som var ovana biblioteksanvändare. Med ett läge där människor ofta befann sig och vanligtvis utförde sina vardagsbestyr skulle biblioteken förknippas med det redan kända, det vardagliga och lustfyllda och på så sätt kopplas ihop med positiva känslor.8 När biblioteken placerades centralt antog man att kommuninvånarnas användning av de lokala folkbiblioteken skulle öka. En central placering skulle göra det enkelt, snabbt och bekvämt och dessutom förknippat med positiva lustfyllda känslor att besöka biblioteket. Kopplingen till det framtida positiva och lustfyllda framställs som central i fråga om att påverka kommuninvånarna till att besöka folkbiblioteken.9 Funktionella och estetiska lokaler Utöver det centrala läget så uppfattades utformningen av bibliotekets lokaler som en faktor av betydelse för att förbättra användningen av folkbiblioteken. Citatet nedan illustrerar en vanligt förekommande uppfattning i materialet. En av de viktigaste grundförutsättningarna för en framgångsrik biblioteksverksamhet […] ligger i bibliotekets […] inre miljö.10 I de delar av diskursen som behandlar hur bibliotekslokalernas utformning kan attrahera användare finner man återkommande en distinktion mellan funktionella och estetiska aspekter. Den funktionella aspekten handlar om hur lokalernas utformning fungerar för personal och besökare medan den 137 estetiska aspekten handlar om utformningens påverkan på människors vilja att vistas i, låna böcker och studera på biblioteket.11 Det finns ett antal principer som beskriver vad som betraktas som funktionellt för biblioteksanvändarna. För det första skulle det vara lätt att komma in i biblioteket, lokalen borde därför helst ligga på första våningen med ingång ut mot huvudgatan och ha en väl tilltagen trappa med räcke. Om bibliotek skulle ligga vid en mindre gata, på en bakgård eller på någon av de övre våningarna i ett hus ansågs det försvåra människors möjligheter att ta sig till biblioteket. Det skulle alltså vara lika enkelt och bekvämt att besöka biblioteket som att sig in i biblioteket. Även här ställdes således tillgänglighets- och bekvämlighetsaspekterna i fokus.12 För det andra skulle folkbiblioteket finnas i rymliga lokaler som både var tilltalande för användarna och lämpliga för biblioteksverksamhet. Reglerna för lokalstorlek har varierat under undersökningsperioden. Den gängse uppfattningen under 1910- och 20-talen förefaller vara att det lokala folkbiblioteket bör finnas i en egen uppförd byggnad, eller om detta inte var möjligt, fylla en egen lokal. Att inrymma biblioteksverksamheten i en och samma lokal som andra verksamheter eller i en skolsal ansågs mindre lämpligt. I ett försök att påverka utbyggnaden av väl anpassade bibliotekslokaler utvecklades under 1930-, 40- och 50-talen vissa minimiregler för lokalernas storlek. Ett litet bibliotek skulle bestå av ett rum som kunde delas upp i olika avdelningar och dessa kunde i sin tur möbleras med hyllor och möbler, men helst skulle flera och skilda rum finnas för låntagare och personal. Ett medelstort eller ett större bibliotek skulle ha minst ett rum för utlåning och handböcker, ett rum för vuxen- och barnavdelning samt magasin och arbetsrum för personal. Under periodens senare del vidgades den norm som gällde folkbibliotekens lokaler successivt. Nu förordades separata lokaler för vuxen- och barnavdelningen, studierum för bibliotekets referensböcker och utrymmen för personalen. Bibliotekslokaler skulle helst vara flexibla och tillåta variationer i möbleringen och uppställningen av böcker. Hyllor och avdelningar skulle kunna omvandlas, utökas och minskas efter behov. Det skulle finnas arbetsrum för personal, studierum, referensavdelning, föreläsningslokal, café och lokal för utställningar.13 För det tredje skulle även folkbibliotekens inredning ha en utformning som lämpade sig för biblioteksverksamhet. Såväl möbler som bokhyllor, lånediskar, stolar, läsbord som lokalens belysning, värme och renhållning skulle omfattas av den funktionella utformningen. Man finner anvisningar om folkbibliotekets möbler och om förvaringen av böcker på bokhyllor. Under 1910- och 1920-talet föreskrevs i allmänna termer att biblioteken skulle ha väl fungerade värme, ljus, renhållning, stegar, stolar och bord lämpliga för biblioteksverksamheten. Från och med 1930- och 1940-talen återfinner man alltmer preciserade krav på bibliotekslokaler som t.ex. exakta mått på bibliotekslokalen, höjd, bredd och längd på hyllor och diskar. På 1910- och 1920-talet skulle böckerna förvaras i utrymmen som endast var 138 tillgängliga för bibliotekspersonalen, vilket medförde att besökaren skulle välja böcker med hjälp av bokkatalog och bibliotekspersonal. Vidare skulle böckerna förvaras i bokskåp helst försedda med glasdörrar så att även besökaren kunde se de böcker som biblioteket erbjöd. I slutet av 1920-talet och början av 1930-talet förändrades denna norm radikalt. Från denna tid gäller öppna hyllor som ansågs kunna attrahera besökare och även öka både antal besök och boklån. Bokhyllornas utformning beskrivs nu mer detaljerat, det skulle finnas hyllor som rymde böcker av olika storlekar och som gjorde det enkelt och bekvämt för personal och besökare att överblicka böckerna.14 De öppna bokhyllorna skulle ge biblioteksbesökarena möjlighet att själv välja bland böckerna direkt vid hyllan utan hjälp av katalog. Den estetiska aspekten har också tillmätts betydelse för att locka till användning av de lokala folkbiblioteken. Det framgår av materialet att bibliotekslokalernas estetiska utformning under hela undersökningsperioden har betraktats som ett medel att påverka trivseln och därmed människors vilja att vistas i biblioteket för att studera och låna böcker. I början av seklet skulle en trivsam biblioteksmiljö skapas med enkla, elementära inredningsdetaljer. Det var krukväxter, gardiner i fönstren, dukar på borden och tyg på stolar som skulle göra biblioteksmiljön tilltalande och vacker. Senare under seklet blev estetiken alltmer uttalad och sofistikerad och vikten av bibliotekslokalens arkitektur och möblernas utformning för en trivsam miljö påtalades allt oftare. Precis som tidigare skulle en trivsam miljö skapas med en inredning med ljusa färger, välvalda textilier, gardiner, växter i fönster och möbler. En trivsam och tilltalade miljö skulle alltså skapas med arkitektur, inredning, färg och form. Trevlig miljö betraktades som incitament som kunde öka antalet användare och påverka upplevelserna av lust.15 Folkbiblioteken försågs med ytterligare ett styrmedel för att locka användare, nämligen ekonomin. Studiecirkelbiblioteken kunde ta mindre avgifter för omkostnader, men för kommunala folkbiblioteken gällde under hela undersökningsperioden att de skulle erbjuda sina besökare god nöjeslitteratur, seriös litteratur och andra medier kostnadsfritt.16 I jämförelse med alternativet att själv köpa böcker skulle de lokala folkbibliotekens kostnadsfria lån av kvalitetslitteratur inom ett brett urval av ämnen fungera som ett tilltalande argument för den breda allmänheten. Ekonomiska fördelar som gratis tillgång till böcker av hög kvalitet kan ses som en styrning som inriktas både mot känslorna och mot förnuftet; den lustfyllda läsupplevelsen blir gratis och det att utnyttja sig av kostnadsfria erbjudanden är förnuftigt. Dessa maktmekanismer skapade möjligheter att påverka människor att använda folkbiblioteken. Så långt har undersökningen visat vilka metoder som de lokala folkbiblioteken skulle använda för att locka medborgarna till de lokala folkbiblioteken. De lokala folkbibliotek skulle vara centralt placerade i kommunen och finnas där många människor vistades till vardags. För att attrahera den breda allmänheten skulle biblioteket finnas i en egen byggnad, i rymliga funktionellt 139 utformade och estetiskt inredda lokaler. Trivsel och en tilltalande miljö skulle verka inbjudande för besökare och tillsammans med kostnadsfria lån av kvalitetslitteratur skulle detta resultera i att biblioteket användes. Den maktteknik som återkommande användes var att locka med framtida positiva känslor och lustupplevelser kring folkbiblioteken och samtidigt som folkbiblioteken erbjöd val som kunde tilltala förnuftet t.ex. i form av gratis lån. Det kan ses som försök att locka presumtiva användare till biblioteken med positiva framtida upplevelser. Exponeringen av biblioteksböcker Folkbibliotekens sätt att förvara, exponera och göra sina böcker tillgängliga var frågor som gavs hög prioritet under perioden. Sättet att aktualisera eller visa upp bibliotekens böcker har under hela undersökningsperioden setts som en möjlighet att förmå fler människor att låna de lokala bibliotekens böcker och påverka antalet besök. Samtidigt förespråkas ett antal exponeringsmetoder för att förmå människor att låna de böcker som ansågs mest angelägna. Bibliografier, öppna hyllor och bokutställningar är tre sätt att presentera böcker som alla bygger på att visa fram ett speciellt urval böcker som man vill att besökarna ska lockas låna och läsa. Före respektive efter 1930 finns vissa skillnader i de metoder som rekommenderas för exponering av bibliotekens böcker i syfte att påverka biblioteksanvändarna. Bibliografier Förteckningar över böcker – bibliografier – blev en etablerad metod att visa fram böcker för att locka människor till biblioteket och till läsning. Nationella biblioteksenheter gav ut en stor mängd bibliografier – bokförteckningar – över fackböcker och skönlitteratur i olika ämnen och de lokala folkbiblioteken gav också ut lokala bibliografier över bibliotekets egna böcker. Ett stort antal bokförteckningar över aktuell vuxenlitteratur, nyutgiven skön- och facklitteratur, klassiker, böcker om aktuella ämnen mm. har utgivits under 1900-talet. ”Grundkatalogen”17 utgiven av bibliotekskonsulenterna på Skolöverstyrelsen, ”Boknyheter i urval”, ”Vandringar med böcker”, ”Klassiker för dig”, ”Jorden - vår miljö och framtid”, ”Hoppa in i böckernas värld” utgivna av Bibliotekstjänst i Lund är några exempel.18 Med it-teknikens inträde under 1990-talet övergick man från pappersformatet till elektroniska bokförteckningar publicerade på webben för att även nå dem den grupp som använde andra medier.19 Bibliografierna – bokförteckningarna – som aktualiserade vissa utvalda böcker användes för att öka användningen av speciella delar av det lokala folkbibliotekets bokbestånd. I den så kallade ”Grundkatalogen” förtecknades olika böcker som kunde ge användaren en första överblick. I katalogen fanns en kort introduktion över böckernas innehåll och bokens betyg. Som framgått tidigare var det nationella litteraturexperter som stod för både urvalet 140 och betygssättningen av böckerna. Katalogerna fungerade därför som nationella och lokala expertstyrningssystem. Biblioteksanvändaren kunde välja mellan ett urval av titlar som bedömts som lämpliga och rangordnats av nationella experter som också redan på förhand sorterat bort titlar som de ansåg olämpliga. När bibliotekarien rådfrågades fungerade en liknande mekanism som endast skiljer sig i det avseendet att urvalet av böcker då gjordes av den lokala experten, bibliotekarien. Grundkatalogen har beskrivits utförligare i kapitel IV. Från bokskåp till öppna hyllor Under 1910- och 1920-talet var den rådande uppfattningen att de lokala folkbibliotekens böcker skulle förvaras så att endast bibliotekspersonalen hade tillgång till böckerna. Böckerna kunde antingen placeras på hyllor bakom lånedisken eller i särskilda rum, som allmänheten inte hade tillgång till. Ytterligare ett alternativ var att förvara böckerna i låsta bokskåp i bibliotekslokalen. Det ansågs dock viktigt att biblioteksanvändarna kunde se vilka böcker som fanns och bokskåpen skulle därför helst vara försedda med glasdörrar. Biblioteksböcker förvarade i stängda utrymmen ansågs ha både för och nackdelar. Systemets fördelar ansågs man vara att biblioteken kunde hålla bättre ordning och att det motverkade stölder av böcker. Nackdelarna ansågs vara att detta system försvårade besökarnas möjligheter att välja bland böckerna. Vissa biblioteksexperter argumenterade mot det slutna systemet med hänvisning till att de stängda hyllorna tvingade biblioteksbesökaren att använda bibliotekskatalogerna för att få information om lämpliga böcker. Det ansågs försvåra besökarnas användning av biblioteket och leda till färre besök och lån av böcker från biblioteken.20 Bokskåpen övergavs under 1930-talet och ett radikalt annorlunda sätt att förvara och exponera de lokala folkbibliotekens böcker tog över. Det ”öppna hyllsystemet har också på senare år slagit igenom i vårt land”, skriver Bibliotekskonsulenterna Hjelmqvist och Tynell i mitten på 30-talet.21 Från denna tid råder uppfattningen att det lokala folkbibliotekets böcker skulle förvaras på öppna hyllor och finnas direkt fysiskt tillgängliga för biblioteksbesökaren. De öppna hyllorna betraktades dels som en rationaliseringsvinst och dels som en aktiveringsvinst eftersom låntagarna själva skulle överta både framtagning och valet av böcker.22 I handböcker från denna tid finner man många uttryck för de öppna hyllornas fördelar: t.ex. sägs att det öppna hyllsystemet, får biblioteksbesökarna att själv välja bland böckerna på hyllan och […] göra upp sina egna önskelistor. En dylik anordning [öppna hyllor] innebär avgjorda fördelar för biblioteksbesökarna. Det är tydligt, att den intresserade kan få ut ofantligt mer av ett bibliotek, där han själv får välja bland böckerna, än ett, där han måste med ledning av boktitlarna i en katalog […] 141 Det fria umgänget med ett litet större bokbestånd, som man får handskas med […] verkar utvecklande för intressena och smaken och bidrar till utlåning. 23 Man ansåg dessutom att de öppna hyllorna skulle ge ökad utlåning på biblioteket. De negativa aspekter som fördes på tal var att systemet kunde förorsaka ökad oordning på hyllorna om böcker ställs fel och att de blev svåra att hitta. Dessutom varnas för ett ökat antal stölder av biblioteksböcker.24 Tidigare hade biblioteksanvändaren varit helt beroende av bibliotekets kataloger och personal för att kunna bedöma böckernas innehåll, kvalitet och lämplighet. Med de öppna bokhyllorna förändrades förhållandet mellan biblioteket och låntagaren. Låntagaren gavs både flera valmöjligheter och nya handlingsalternativ. Utöver möjligheten att välja bland katalogernas titlar eller fråga bibliotekarien fick biblioteksbesökaren nu ytterligare ett sätt att välja böcker. Besökaren kunde se böckerna, ta fram och bläddra i dem, ta del av innehållsförteckning, innehållsbeskrivningar, jämföra innehållsförteckningar och textavsnitt mm. Bokvalet kunde till skillnad från tidigare också baseras på böckernas egenskaper vilket gjorde att valet kunde utgå från fler aspekter än dem som kataloger och bibliotekarier kunde erbjuda. Förutom att det öppna hyllsystemet gav biblioteksbesökaren större valfrihet och skapade det möjligheter för förlag, utgivare och författare att utöva inflytandet över valen. Att besökaren själv kunde se och bläddra i böckerna innebar sannolikt att de lokala biblioteksexperternas inflytande minskade något till förmån för förlagen.25 Direktkontakten med böckerna i det öppna hyllsystemet skapade andra möjligheter att förmå människor att besöka biblioteken och låna böcker. När biblioteksbesökare inte längre behövde ta omvägen över kataloger och personal utan direkt kunde nå de böcker som exponerades i bibliotekshyllorna kunde de själva hålla boken i handen och bilda sig en uppfattning om den. Att det blev enklare att orientera sig bland bibliotekets böcker sågs som en fördel särskilt för den ovane biblioteksbesökaren. Enkelhet, bekvämlighet och kunskap är de styrningstekniker som användes även i dessa fall. Direktkontakten och närheten förväntades skapa större frihet, öka intresset för böckerna men också stimulera till egna val eller självverksamhet som är en av huvudprinciperna i den moderna folkbildningen. De öppna hyllorna skapade nya möjligheter att marknadsföra bibliotekets böcker. Bokutställningar Bokutställningen blev en allmänt etablerad marknadsföringsmetod i folkbibliotekspraktiken under den organiserade moderniteten och den har förkommit i flera utformningar under perioden. I läroböckerna i biblioteksskötsel beskrivs t.ex. olika sätt att göra bokutställningar: 142 Ett utmärkt sätt att väcka intresse är också att anordna små bokutställningar i lokalen. Det behövs varken stora anordningar eller mycket arbete för den saken: en liten bordbokshylla (BTJ 230), eller annat hyllutrymme och en maskinskriven förteckning, helst med ett klatschigt blickfång. 26 Tanken med bokutställningar var att de skulle aktualisera delar av det lokala folkbibliotekets boksamlingar och därmed öka besöken och lånen. Bokutställningen kunde aktualisera vissa typer och teman, t.ex. nya böcker, klassiker, böcker som behandlar speciella ämnen eller ett urval böcker som bibliotekspersonalen ansåg värda att läsa eller som anknöt till dagshändelser, säsongbetonade företeelser (t.ex. vintersport, svampplockning), lokala evenemang etc.27 De lokala folkbiblioteken kunde således visa fram vissa utvalda kategorier av böcker genom att placera dem i en särskild bokhylla, på ett bokbord eller i särskilda bokhållare. Det kunde gälla böcker i vissa ämnen, klassiker eller enskilda titlar. ”Boksnurran” blev ett vanligt sätt utforma bokutställningar på landets lokala folkbibliotek under slutet av seklet. Bibliotekstjänsts böcker kunde på detta sätt marknadsföras som ”BTJ: s boktopp”.28 Bokutställningar aktualiserar, visar fram och sätter ljuset på vissa böcker och dessa presentationsformer utövar inflytande genom att de riktar besökarens uppmärksamhet på ett visst urval av böcker. De utvalda böckerna ges därigenom temporärt högre rang än de icke utvalda. Mobila bibliotek Som ett komplement till de centralt belägna folkbiblioteken i tätorterna förespråkades under hela undersökningsperioden även mobila enheter. Det var enheter som skulle nå människor som av olika skäl inte själva kunde uppsöka folkbibliotekets stationära lokaler. Mobila enheter sågs som ett sätt att ytterligare öka användningen av folkbiblioteken. Under den första delen av undersökningsperioden – 1900-talets första del – förespråkades vandringsbiblioteken som mobil enhet. Vandringsbiblioteken blev allmänt etablerade i praktiken under denna tid och använda vid många folkbibliotek. Som namnet antyder skulle vandringsbiblioteken vara enheter som efter behov kunde flyttas från en plats till en annan. Syftet var att nå grupper som själva inte kunde besöka det stationära folkbiblioteket. Ett vandringsbibliotek skulle innehålla ett mindre utbud av böcker för utlåning. Enligt de normer som gällde vandringsbibliotekens storlek kunde antalet böcker variera mellan 100 - 300.29 Vandringsbiblioteken skulle ge fler människor möjlighet till läsning och bildning ”och nå alla dem, som på grund af särskildt avlägset och isoleradt belägna bostäder eller af andra skäl icke kunna tänkas besöka de fasta biblioteken”.30 Med vandringsbiblioteken ville man alltså nå dem som av olika skäl inte själva kunde besöka det lokala biblioteket, d.v.s. de som bodde alltför 143 avlägset eller var förhindrade på grund av sjukdom, ålder, bristande intresse, militärtjänst, sjukhusvistelser m.m. Samtidigt skulle de utöka de mindre folkbibliotekens bokbestånd med böcker för den breda smaken eller böcker för människor med specialintressen.31 Liksom för de stationära folkbiblioteken finner man vissa regler för vilka som gavs ansvaret att tillhandahålla och vilka som hade rätt att beställa vandringsbibliotek. Det var endast vissa nationella och lokala organisationer som tillerkändes rätten att ställa samman och tillhandhålla vandringsbiblioteken. I början av 1910-talet nämns fyra utvalda nationella organisationer som kunde fungera som förmedlingsanstalter för vandringsbiblioteken, nämligen Folkbildningsförbundet i Stockholm, bokförmedlingsanstalterna i Göteborg, Lund och Luleå. Under 1930-talet lades ansvaret för vandringsbibliotek på organisationer som t.ex. Folkbildningsförbundet i Stockholm och centralbiblioteken i länen. Förmedlingsanstalterna finansierades dels med statligt bidrag och dels genom avgifter för lån av vandringsbibliotek.32 Rätten att beställa och ställa ut vandringsbibliotek tilldelades lokala bildningsföreningar, folkbibliotek, studiecirkelbibliotek och föreläsningsföreningar. Även andra offentliga myndigheter och organisationer gavs möjlighet att beställa vandringsbibliotek som kunde erbjudas kommuninvånarna. De lokala organisationerna kunde beställa två typer av vandringsbibliotek, dels allmänna vandringsbibliotek och dels vandringsbibliotek för speciella ändamål. De allmänna vandringsbiblioteken var till för den breda allmänheten och skulle innehålla böcker som behandlade ämnen som kunde intressera denna målgrupp dvs. både kunskapsgivande böcker för studier och underhållningsböcker för förströelse, som motsvarade invånarnas intresse, utbildningsnivå och hade anknytning till ortens kultur och näringsliv.33 Det fanns också vandringsbibliotek för särskilda ändamål avsedda för särskilda intressen. Principen var att de skulle vara sammansatta enligt uttalade önskningar från låntagarnas sida och sammanställas med hjälp av de kataloger som centralorganisationer erbjöd. En föreläsningsförening som anordnade föreläsningar i svensk historia skulle kunna beställa ett vandringsbibliotek med böcker i t.ex. svensk historia. Vandringsbiblioteket kunde också sammanställas för enskilda med intresse för vissa ämnen eller för specialintressen där biblioteket saknade litteratur.34 Även vandringsbiblioteken placering var en fråga som omgärdades av regler. De skulle för det första placeras där bibliotek och kanske t.o.m. föreläsningsanstalt saknades och lämpligen skötas av en varmt intresserad person. De kunde placeras där det var svårt att ta sig till det lokala folkbiblioteket och på bildningsinstitutioner för att öka utbudet av litteratur. En annan regel var att vandringsbiblioteken, kunde placeras i en lokal eller plats där många människor ofta befann sig som vid handelsboden, postkontoret och järnvägsstationen, i föreläsningsföreningarnas lokaler, arbetarinstitut, hembygdsgårdar, sjukhus, militärförläggningar, förläggningar i fält, äldreboende och handelsboden.35 144 De styrningstekniker som i dessa fall är i bruk liknar dem som gällde för det stationära folkbiblioteket. I båda fallen utformas biblioteken enligt principen om enkelhet, bekvämlighet och lustfylldhet. Genom att låta biblioteket söka upp medborgarna gjorde man det enkelt och bekvämt att komma till biblioteket vilket skulle underlätta användningen och lånet av böcker. Biblioteken kan därmed uppfattas som någonting positivt och lustfyllt. Den centrala styrningsmekanismen som kan antas påverka användningen är alltså enkelhet och bekvämlighet, kort sagt att det ska var lustfullt att använda biblioteket. Detta kan ses som en normaliserande sanktion som ger en enkel belöning. En annan teknik som ingår i vandringsbiblioteken är att de gör biblioteket och böckerna till en del av vardagen. Genom att placera biblioteken i handelsboden, posten görs det okända känt och det ovanliga vanligt och vardagligt. Vardagliggörandet av bibliotek och bokläsande fungerar som ett sätt att förmå ovana biblioteksbesökare att besöka biblioteken och göra dem till något välkänt för medborgaren. Under 1960-talet tappade vandringsbiblioteken sin position och ersattes efterhand av en likartad verksamhet med namnet uppsökande biblioteksverksamhet. På 1970-talet kan den uppsökande biblioteksverksamheten ses som en etablerad verksamhet i de svenska folkbiblioteken. Den visar sig i att biblioteksverksamheten har många förespråkare i utredningar, artiklar och läroböcker under denna tid. Statistiken visar också att den uppsökande biblioteksverksamheten realiserades i folkbibliotekspraktiken under 1970- och 1980-talen.36 Den uppsökande verksamheten sågs liksom vandringsbiblioteken som ett sätt att nå människor som av olika anledningar inte kunde använda sig av den ordinarie biblioteksservicen. Det uttalade syftet var i likhet med den som gällde den vanliga biblioteksverksamheten att erbjuda medborgarna litteratur för kunskaper och förströelse.37 Uppsökande verksamhet är ett samlingsnamn för en rad olika verksamhetsformer utanför det lokala folkbiblioteket och biblioteksverksamheten skulle då, förutom på sociala institutioner, även finnas på arbetsplatser och omfattade även bokbussar. Den skulle inrikta sig på sjuka, gamla, barn, handikappade och intagna på fångvårdsanstalter och skulle finnas på sjukhus, inom äldreomsorgen, bland pensionärer och handikappade med eget boende eller i gruppboende. Men, den skulle också nå icke läsvana människor som saknade intresse för böcker och skulle därför även finnas på arbetsplatser och förskolor. Den uppsökande biblioteksverksamheten var således en aktivt uppsökande och betraktades som en del av folkbildningsuppdraget riktat till de ur folkbildningssynpunkt mest eftersatta grupperna.38 Den uppsökande biblioteksverksamheten skulle vara en kontinuerlig biblioteksverksamhet för de som själva inte kunde tillägna sig de lokala folkbibliotekens ordinarie utbud. Den skulle stimulera till läsning av böcker av olika slag, såväl tryckta, audivisuella eller elektroniska som böcker särskilt avpassade för vissa grupper, t.ex. ljudböcker, storstilsböcker och lätta för blinda, 145 synskadade, läsovana och läshandikappade. Den uppsökande verksamheten kallas emellanåt för läsfrämjande biblioteksarbete vilket markerar att den inte endast passivt skulle tillhandahålla böcker och information utan även innehålla aktiverande inslag som t.ex. bokcirklar, bokprat och författarbesök.39 Den uppsökande verksamhetens två huvudaktörer var dels det lokala folkbiblioteket och dels den värdinstitution där den uppsökande verksamheten ägde rum. Ansvarsfördelningen mellan dessa aktörer var reglerad på ett bestämt sätt och de tilldelades vissa bestämda arbetsuppgifter. Det lokala bibliotekets skulle initiera och hjälpa till att upprätthålla den uppsökande biblioteksverksamheten, vilket innebar att de skulle ta kontakt och sluta ett avtal med värdinstitutionen. I avtalen skulle omfattningen och ansvars- och arbetsfördelningen mellan parterna ingå och den förordade arbetsfördelningen gav det lokala biblioteket ansvaret för sammanställning, leverans av boksamlingen, informationsutbyte och utbildning av den samarbetande partens personal som skulle utföra arbetet.40 Värdinstitutionerna gavs ansvaret för de kontaktskapande och läsfrämjande åtgärderna för berörda grupper. De skulle informera om den uppsökande verksamheten, kartlägga intressen, behov och önskemål och erbjuda lämpliga böcker. T.ex. skulle mödravårdens personal kunna informera de blivande föräldrarna om vilka böcker som fanns om förlossning, barns utveckling, omvårdnad och barnuppfostran. Arbetet omfattade också att göra bokpresentationer, erbjuda högläsning och anordna författarbesök. 41 Den uppsökande verksamheten framstår alltså som en kompensatorisk satsning särskilt inriktad på att nå människor som ur ett folkbildningsperspektiv definierats som problemgrupper och som inte på egen hand kunde använda kommunens ordinarie folkbiblioteksverksamhet. I den uppsökande verksamheten finner man liknande styrningsmekanismer och påverkansmöjligheter för lån och läsning som i vandringsbiblioteken. I båda fallen gäller principen om enkelhet, bekvämlighet och lustfylldhet. Det blev enkelt och bekvämt att låna böcker vilket underlättar för användarna. Biblioteket kunde därmed uppfattas som någonting positivt och lustfyllt. Styrningsmekanismerna, enkelhet, bekvämlighet och lustfylldhet i användningen av biblioteket kan ses som normaliserande sanktioner som påverkar genom belöningar. En annan teknik som den uppsökande verksamheten och vandringsbiblioteken ger exempel på är den påverkan som kan ske genom att biblioteken och böckerna blir en del av vardagen. Genom att placera biblioteken på förskolan, äldreboendet, sjukhuset, fängelset görs det okända känt och det ovanliga vanligt och vardagligt. Vardagliggörandet av bibliotek och bokläsande fungerar som ett sätt att förmå ovana biblioteksbesökare att besöka biblioteken och göra dessa till något välkänt för medborgaren. En skillnad mellan vandringsbiblioteken och den uppsökande biblioteksverksamheten är att den senare kompletterar boksamlingarna med läsfrämjande åtgärder. Värdinstitutionernas personal engageras i det läsfräm146 jande arbetet och därmed involveras andra yrkesgrupper än bibliotekarierna i det läsfrämjande arbetet. Förutom bekvämlighet och enkelhet finns därför även inslag av auktoritetsstyrning i den uppsökande verksamheten. Bibliotekets marknadsförare Enligt den uppfattning som var rådande i slutet av 1930-talet och början av 1940-talet skulle endast vissa av det lokala folkbibliotekets personalkategorier ha ansvar för marknadsföringen av biblioteket. Tidigare var folkbiblioteken för små för en arbetsuppdelning men på 1950-talet hade arbetsdelningen blivit etablerad i folkbiblioteksområdet. 42 Bibliotekspersonalen delades in i två kategorier med godkänd biblioteksutbildning som särskiljande kriterium. I den ena kategorin, den ”egentliga” bibliotekspersonalen, fanns föreståndare, bibliotekarier som förutom ansvaret för planering och utformningen av folkbibliotekens lokaler, kataloger, boksamlingar även tilldelades ansvar för att planera och genomför marknadsföringsaktiviteter i syfte att nå ut till allmänheten och öka besök och boklån. I den andra kategorin, den ”oegentlig bibliotekspersonal”, fanns de personalgrupper som saknade formell biblioteksutbildning och inte hade ansvar för frågorna. Denna arbetsfördelning har med vissa smärre modifieringar gällt ända fram till i dag men en förändring infördes under 1940-talets senare del då PR-bibliotekarier inrättades med ett särskilt ansvar för marknadsföringen av de lokala folkbiblioteken.43 Arbetsdelningen upprätthölls genom de avtal som träffades mellan arbetsgivare och fackföreningar. Den fick även stöd av de sakkunniga, politiker och ideologer som i utredningar, läroböcker och kurser poängterar den rationalitet, förnuft, effektivitet och kvalitet som talar för denna arbetsdelning.44 De bygger sin argumentation på kunskaps- och auktoritetsargument och försvarar sålunda den gällande ordningen med fördelning av arbetsuppgifterna med den auktoritet som kunskap och position gav. Som tidigare påpekats speglar denna arbetsdelning den sociala ordningen i samhället i övrigt. Större inflytande över folkbibliotekets utformning gavs de biblioteksutbildade och de högre samhällsskikten än den övriga personalen i de lägre samhällsskikten.45 Denna uppdelning av arbetsuppgifter gäller till stor del än idag men med modifieringen att man under 1980-talet allmänt förordade en mindre strikt uppdelning av personalgrupper och arbetsuppgifter. Från denna tid finns i materialet inslag som talar för samarbete och samverkan mellan personalgrupper och att hela personalen gemensamt skulle stå för de flesta av arbetsuppgifterna. Denna förändring i den allmänna uppfattningen sker samtidigt som biblioteksarbetet indelas i arbetsenheter med ansvar för vissa delar av biblioteksarbetet. Katalog-, barn och uppsökande verksamhet är exempel på sådana enheter. Varje arbetsenhet skulle bestå både av biblioteksutbildad och annan personal och de skulle tillsammans 147 planera, utföra och ansvara för sina delar av arbetet på det lokala folkbiblioteket. Denna arbetsdelning ansågs kunna bidra till en mera jämställd situation mellan personalgrupperna på landets bibliotek.46 Sammanfattning och slutsatser I den marknadsföring som gällde inom folkbiblioteksområdet under perioden och som lokala folkbibliotek skulle använda för att påverka människor att använda biblioteken kan man urskilja flera typer av metoder och maktutövning. Det fanns en restriktiv hållning till reklam och andra kommersiella metoder. Under perioden sågs kommersiell reklam som tvivelaktig. Förklaringen är sannolikt att folkbiblioteket betraktades som en motkraft till ”geschäftsmakarnas” kommersiella kultur i det svenska samhället i början av 1900-talet. Istället blev andra sätt att marknadsföra vedertagna i folkbiblioteksområdet. Det fanns en bred uppslutning att använda folkbibliotekens lokalisering, inredning och sätt att exponera böckerna som medel att bjuda in besökare och på så sätt förbättra antalet besökare och lån. Lokala folkbibliotek skulle ha en central placering i kommunen och således finnas där flertalet medborgare vanligtvis vistades, i närheten av affärer, posten och andra serviceinrättningar. Den centrala placeringen skulle göra det enkelt, bekvämt, lustfyllt för människor att i sina vardagliga sysselsättningar besöka biblioteket, blev ett sätt att fånga biblioteksbesökare. Lokala folkbibliotek skulle utmärkas av en funktionell och estetisk miljö. Gemensamma lokaler var uteslutna och endast egen biblioteksbyggnad eller ett bibliotek inrymd i egen lokal i byggnad med andra verksamheter rekommenderades under (1910- 20-talet). Från och med 1930-talet gällde ”egen biblioteksbyggnad”. Större folkbibliotek skulle från 1910-talet ha såväl vuxen-, barn- som läsavdelningar. På 1930-talet gällde denna norm också för mindre folkbibliotek. Utformning sågs som ett medel att attrahera besökarna och stimulera till lån och läsning av böcker. Det är de positiva känslorna, bekvämlighet, trivsamhet och lust som skall fånga intresset bör biblioteket. Det estetiska imperativet från 1910-talet fram till 1950-talet handlade om gardiner, blomkrukor, dukar och vackra möbler och senare lokalernas arkitektur och inventariernas utformning. Till den inre miljön hörde också exponeringen av boksamlingarna som också sågs som en möjlighet att fånga människor intresse och öka användningen. På 1910-talet införs bokskåp med glasdörrar som visar fram böcker och i slutet av 20-talet och början av 30-talet införs öppna hyllor som skapar helt nya relationer mellan besökare och folkbibliotek. Den direkta kontakten med böckerna ställde böckernas utformning i blickpunkten. Exponeringen utvecklas när bokbord, ställ, snurror blir tekniker att visa upp urval av böcker. Förutom dessa metoder användes kataloger, bokförteckningar som lock148 beten för lån och läsning. Styrningsteknikerna verkade genom att visa fram de böcker (nya böcker, klassiker, särskilt läsvärda böcker) som kunde intressera besökaren vilket skulle leda till lån och läsning av böcker. En annan vedertagen metod att nå människor var med mobila bibliotek. Med ambulerande biblioteksverksamhet kunde även de människor nås som av olika anledningar inte kunde ta del av de stationära folkbibliotekens erbjudanden. Under seklet första del förordas vandringsbibliotek och under seklet senare del utvecklades uppsökande biblioteksverksamhet. Syftet med den mobila biblioteksverksamheten var att mer aktivt söka upp andra målgrupper där de befinner sig till vardags, t.ex. på förskolan, arbetsplatsen, ålderdomshemmet och sjukhuset. Även för den mobila biblioteksverksamheten är det enkelhet och bekvämlighet som är den centrala styrningstekniken för påverkan till biblioteksanvändning. I den uppsökande verksamheten anlitas dessutom värdinstitutionens personal, förskolläraren, arbetsplatsombudet, sjuksköterskan för att föra ut informationen om böckerna. De maktmekanismer som används är påverkan i det vardagliga, där biblioteket blir del av vardagslivet. Auktoriteter och exponering används för att påverka människor till lån och läsning av böcker. 149 Noter 1 G Renborg, Bibliotekens PR- och kontaktarbete, 1967, s 20 f, 48 f, G Linder, Biblioteksreklam, Biblioteksbladet (BBL) 1917, s 242, Bibliotekspropagandan, Biblioteksbladet 1927 s 99, I Rosendahl, Biblioteken och bokpropagandan, Biblioteksbladet 1936 s 245, W Edström, Bibliotekspropagandan i ny form, Biblioteksbladet 1945 s 5, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 53 , Edström, Bibliotekspropaganda i ny form, Biblioteksbladet 1946 s 5, I Karlen, Biblioteksskötsel : handledning för mindre bibliotek, 1960, s 96 f, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration 2: Om arbetsrutiner, 1977, s 136 f. 2 Ibid. 3 G Renborg, Bibliotekens PR- och kontaktarbete, 1967, s 89 f, G Linder, Biblioteksreklam, Biblioteksbladet (BBL) 1917 s 242, Bibliotekspropagandan, Biblioteksbladet 1927 s 99, I Rosendahl, Biblioteken och bokpropagandan, Biblioteksbladet 1936 s 245, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 96 f, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande av folkbiblioteksutredningen, 1984, s 63. 4 G Renborg, Bibliotekens PR- och kontaktarbete, 1967, s 89 f, G Linder, Biblioteksreklam, Biblioteksbladet (BBL) 1917 s 242, Bibliotekspropagandan, Biblioteksbladet 1927 s 99, I Rosendahl, Biblioteken och bokpropagandan, Biblioteksbladet 1936 s 245, I Kalén, biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 96 f, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande av folkbiblioteksutredningen, 1984, s 63, 87 ff, 91 ff, 92, 94, 98, 103. 5 K Tynell, Folkbibliotek i Sverige, V. Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 60 f. 6 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 60. 7 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 61, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 18-19, I. Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 47, B Hjelmqvist, Folkbibliotek i bild: bibliotek på landsbygden och mindre städer, 1955, s 3-4, 10, K. Tynell, Bibliotekens lokaler: bilder från moderna folkbibliotek, 1937, s 1, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration 2: Om arbetsrutiner, 1977, s 101-102. 8 Ibid. 9 Ibid. 10 S Möhlenbrock, Biblioteksadministration 2: Om arbetsrutiner, 1977, s 101. 11 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 62-65, K Tynell, Bibliotekets lokaler, SAB: s småskrifter nr 4, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folkoch skolbibliotek, 1958, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration 2: Om arbetsrutiner, 1977, s 101-102, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Liggare över bibliotekskonsulenternas inspektioner, SE/RA/420262/19/D X Vol 1-5, 12 Ibid. 13 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 60-64, Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, s 33-35, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 19-25, B Hjelmqvist, Folkbibliotek i bild, 1955, s 3-4, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, si 47-54, Bibliotekens lokaler, SAB: småskrifter 1937, I Ehlin, Åttiotalets bibliotek: Svenska biblioteksbyggnader 1980-89, 1990, J Wallinder, Biblioteksbyggnader: planläggning och inredning av folkbibliotek, 1959, s 68, 33 f, 49 f, 60 f, 64, S Möhlenbrock, Biblioteksadministration 2: Om arbetsrutiner, 1977, s 101 f, 109 f. 150 14 Ibid. Ibid. 16 Förslag angående stasunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 av tillkallade sakkunniga, s 28-30, K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1956, s 10, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen 1984, s 47. 17 Grundkatalogens fullständiga namn är Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund som bedriva biblioteksverksamhet kunna erhålla i statsbidrag. 18 Det finns ett stort antal bibliografier som förtecknar urval av böcker i olika ämnen och målgrupper under perioden. Mina exempel är baserade på sökningar i Libris. 19 BTJ: s databas BOOK – IT som används av många Folkbibliotek i Sverige har inbyggda funktioner för förteckning och aktualisering av bibliotekets böcker för användarna. 20 S Möhlenbrock, Förnyelse och debatt: om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt, 1980, s 11-12, F Hjelmqvist & K Tynell, Biblioteket deras betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 22-23, V Palmgren, Folkbibliotek och folkuppfostran: anteckningar från en studieresa i Amerikas Förenta stater, 1909, s 80 f, F Hjelmqvist, Angående öppna hyllsystem, Biblioteksbladet 1916 sid. 195. 21 Hjelmqvist & K Tynell, Biblioteket deras betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 23. 22 S Möhlenbrock, Förnyelse och debatt: om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt, 1980, s 11-12, F Hjelmqvist & K Tynell, Biblioteket deras betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 22-23, V Palmgren, Folkbibliotek och folkuppfostran: anteckningar från en studieresa i Amerikas Förenta stater, 1909, s 80 f, F Hjelmqvist, Angående öppna hyllsystem, Biblioteksbladet 1916 sid. 195. 23 Hjelmqvist & K Tynell, Biblioteket deras betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 22. 24 S Möhlenbrock, Förnyelse och debatt om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt, 1980, s 11-12, F Hjelmqvist & K Tynell, Biblioteket deras betydelse och skötsel, 1936, s 22-24, V Palmgren, Folkbibliotek och folkuppfostran: anteckningar från en studieresa i Amerikas Förenta stater, 1909, s 80, F Hjelmqvist, Angående öppna hyllsystem, Biblioteksbladet 1916, s 195. 25 S. Möhlenbrock, Förnyelse och debatt om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt, 1980, s 11-12, F Hjelmqvist & K Tynell, Biblioteket deras betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 22-23, V Palmgren, Folkbibliotek och folkuppfostran: anteckningar från en studieresa i Amerikas Förenta stater, 1909, s 80, F Hjelmqvist, Angående öppna hyllsystem, Biblioteksbladet 1916 s 195. 26 I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 101. 27 I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1956, s 100-101, I Ehlin, Åttiotalets bibliotek: svenska folkbiblioteksbyggnader 1980-1989, 1990, L Tynell, Svenska biblioteksbyggnader: från förvaring till mötesplats, 1989, s 16, 20, 40, 54, 57, Katalog för bokutställningar, Tillägg till Btj: s sambidningslista 1969, G Linder, Reklam på bibliotek, Biblioteksbladet (BBL) 1917 s 242, G Renborg, Att arbeta med bibliotekens PR, 1967, s 48 f, G Linder, Bibliotekspropagandan, Biblioteksbladet 1927 s 99, I Rosendahl, Biblioteken och bokpropagandan, Biblioteksbladet 1936 s 245, W Edström, Bibliotekspropagandan i ny form, Biblioteksbladet 1945 s 5. 28 Ibid. 29 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 19-20, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 105 f, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 63, Folk- och skolbiblio15 151 tek: betänkande av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 25-33. K Kjellberg, Vandringsbibliotek, Biblioteksbladet 1916 s 35, Vandringsbibliotek, Biblioteksbladet, 1920 s 165, Folkbildningsförbundets vandringsbiblioteksverksamhet, Biblioteksbladet 1934, s 105, N Genell, Vandringsbiblioteksverksamheten i Sverige, Biblioteksbladet 1934, s 199, K Tynell, Biblioteksförfattningar: handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, s 92-93, 106, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958, s 33-34. 30 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 105. 31 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakunniga, s 19-20, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 105 f, F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel:en handledning för mindre bibliotek, 1924 & 1936, s 63, Folk- och skolbibliotek: betänkande av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 25-33, K Kjellberg, Vandringsbibliotek, Biblioteksbladet 1916 s 35, Folkbildningsförbundets vandringsbiblioteksverksamhet, Biblioteksbladet 1934, sid. 105, N Genell, Vandringsbiblioteksverksamheten i Sverige, Biblioteksbladet 1934, s 199, K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, s 92-93, 106, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folkoch skolbibliotek, 1958, s 33-34. 32 Ibid. 33 Ibid. 34 Förslag angående understöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkallade sakkunniga, s 19-21, F Hjelmqvist & K Tynell, Biblioteksförfattningar: handbok för folk- och skolbibliotek, 1936, s 92-93, 106, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1958, s. 33-34, V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 105 f, V Palmgren, Folkbibliotek och folkuppfostran: anteckningar från en studieresa i Amerikas Förenta stater, 1909, s 136 f. 35 Ibid. 36 Ända hem till fru Nilsson: En metodutredning om uppsökande biblioteksverksamhet, 1990, s 15, 29. 37 Ända hem till fru Nilsson. En metodutredning om uppsökande biblioteksverksamhet, 1990, s 11-13, A M Alfvén-Eriksson, Biblioteket kommer: att arbeta med uppsökande biblioteksverksamhet på arbetsplatser, på vårdinstitutioner, bland handikappade, 1973, s 6-8, Folkbiblioteken i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 87 f. 38 Ända hem till fru Nilsson. En metodutredning om uppsökande biblioteksverksamhet, 1990, s 35-42, Biblioteket kommer: att arbeta med uppsökande biblioteksverksamhet på arbetsplatser, på vårdinstitutioner, bland handikappade, 1973, s 7, 8-10, 12-18, Folkbiblioteken i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 87 f. 39 Ända hem till fru Nilsson. En metodutredning om uppsökande biblioteksverksamhet, 1990, s 23 f, 35 f, 47, f, 83 ff., 105 f, Boken kommer, igår - idag - imorgon? : en studie, i glesbygd, av äldre och handikappades intresse och möjlighet till en Boken kommer service, 2000, Folkbiblioteken i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 87 f, H O Johansson, Uppsökande biblioteksverksamhet: en arbetsbok med modeller, resultat och erfarenheter från Gävleborgsprojektet, 1983, Likvärdig service! : bibliotekens tjänster till äldre och funktionshindrade, 2000, s 25, 69-70, 99-100. 40 Ibid. 41 Ibid. 42 Folk och skolbibliotek: Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 34 f, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 30-31. 43 Folk och skolbibliotek: Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga,1949, s 34-40, Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek, 1960, s 26, 35 f 162-166, Biblioteksarbete; en översyn av verksamheten vid kommunala bibliotek: betänkande, 1972, s 152 160-168, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 68 f, S Möhlenbrock, Förnyelse och debatt: om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt, 1980, s 43-50. 44 Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek, 1960, s 26, 35 f 162-166, Biblioteksarbete; en översyn av verksamheten vid kommunala bibliotek: betänkande, 1972, s 160168, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 68 f, S Möhlenbrock, Förnyelse och debatt: om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt, 1980, s 43-50. 45 W Nordlind, Svensk biblioteksmatrikel 1932, Svensk biblioteksmatrikel 1966. 46 Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 34 f. 153 Kapitel VII. Tillägnandet av folkbibliotekets böcker Folkbibliotekets boksamlingar skulle inte i första hand användas för nöjesläsning utan för studier. Med den vikt som bildningsuppdraget tillmättes inom folkbiblioteksområdet gavs också studiemetoderna en plats på agendan under den studerade perioden. I detta kapitel redovisas de studiemetoder som dispositivet rekommenderade. Först behandlas frågan om vilka studiemetoder som ansågs lämpliga, därefter den grundläggande pedagogik som dessa studiemetoder innefattade och slutligen det inflytande som de utsatte användarna för med hjälp av sina makttekniker. Lämpliga studiemetoder Folkbildningen kallas allmänt för fri och frivillig bildning som en markering på att folkbildning sågs som ett särskilt lärande som skiljer sig från annan utbildning och kräver sina särskilda former och metoder. Under hela perioden finner man en samstämmighet i fråga om vilka studiemetoder som ansågs lämpliga för folkbildande studier1 som utgår från folkbibliotekens böcker. Bland de studiemetoder som människor uppmanas att använda finns populärvetenskapliga föreläsningar, enskilda studier, studiecirklar och andra kurser och i samtliga dessa studieformer gavs folkbiblioteket en central roll. Det var alltså endast ett begränsat antal studiemetoder som ansågs lämpliga för folkbildningsstudier. Under 1910- och 1920-talen återfinns ”studiekurser”, ”populärvetenskapliga föreläsningar”, ”studiecirklar”, ”enskilda studier” och ”folkhögskolestudier” bland de rekommenderade studieformerna, under 1930- och 1940-talen kompletterades utbudet av lämpliga studiemetoder med radioföreläsningar och korrespondenskurser och under 1960- och 1970-talen tillkom som även televisionen som metod i folkbildningen.2 Även studiemetoderna rangordnades i förhållande till sin lämplighet för folkbildningsstudier. Två studiemetoder ansågs särskilt lämpliga, nämligen enskilda studier och studiecirklar medan populärvetenskapliga föreläsningar och radioföreläsningar däremot ansågs mindre lämpliga. Den rationalitet som denna indelning bygger på utgår från en värdering av de kvalitativa skillnaderna mellan muntliga och skriftliga budskap. Kunskaper som förmedlas muntligt ansågs nämligen inte kunna ge åhörarna samma möjligheter 154 att tillägna sig kunskaper beroende på svårigheterna att erinra sig och reflektera över innehållet. Som framgår av citaten nedan ansåg man att föreläsningarnas värde ytterligare reducerades av åhörarnas inaktivitet och bristande medverkan. De populärvetenskapliga föreläsningar blev snarare betraktade som nöje än som en bildnings- eller kunskapsförmedlande metod.3 Föreläsningarna äro […] ett sekundärt medel, ett medel att leda till böckerna […] Mot föreläsningarnas inflytande kan med fog anmärkas, att det talade ordet så snart förflyktigar […]4 Föreläsningar höres och glömmes […] Den har på sin höjd haft någon betydelse som en liten förströelse […] 5 För att föreläsningarna verkligen ska leda till självverksamhet är det av stor vikt att densamma […] träder i samarbete med övriga grenar av folkbildningsarbetet […]6 Vad i övrigt angår föreläsningsanstaltens verksamhet har utredningen […] fäst uppmärksamheten […] i riktning från kunskapsmeddelelse till underhållning […] Utan att på något sätt förringa värdet av en kulturell förströelse av allmänbildande innehåll finner utredningen angeläget, att man söker på allt sätt understödja de försök […] att vidmakthålla den kunskapsgivande karaktären hos föreläsningsverksamheten. 7 Rangordningen mellan studiemetoderna baseras alltså på argument om det skrivna ordets överlägsenhet i fråga om inlärning och det ger boken dess centrala plats i folkbildningsstudierna. I början av seklet befarade man att studier utan böcker kunde leda till ”halvbildning”, en rädsla som f.ö. diskuteras redan under 1800-talet.8 Citaten nedan visar hur bokens betydelse för folkbildningsstudier artikulerades i början och slutet av 1900-talet. 9 Främst bland alla uppfostringsmedel står boken, hvilket väl borde vara ett så erkändt faktum, att därför inte tarfvas något bevis.10 […] Som det centrala bildningsmedlet, det egentliga kunskaps- och bildningskällan i självbildningsarbetet, proklamerade studiecirklarna dock redan från början boken.11 […] Boken och biblioteken intaga, som redan framhållits, en central plats i allt folkbildningsarbete.12 […] Den tryckta boken är och kommer under överskådlig tid att förbli central för kunskaps-, och informationsförmedling och för kulturupplevelser […]13 De maktmedel som sågs som garant för att de rekommenderade studiemetoderna skulle användas känns igen från tidigare kapitel. Ekonomiskt stöd utdelades till lokala bildningsorganisationer som genomförde studier i enlighet med de förordade studiemetoderna. Stödet kunde avse både litteratur och studieledararvoden och delades ut retroaktivt. En annan garant för denna ordning utgjordes av de rationella argument som experterna försåg bildningsorganisationer med. Studiemetoderna legitimerades både med hjälp av auktoritetsargument baserade på position och kunskapsargument baserade på sanning. I det första fallet refererade man till nationella experters och läroboksförfattares åsikter och i det senare fallet till kunskap som visar att metoderna leder till studiestudiemässiga framstegen.14 155 Studiecirklar och enskilda studier I samtliga studiemetoder som rekommenderades för folkbildning gavs folkbiblioteket en särskild ställning som förklaras av den vikt som de bokliga studierna gavs i folkbildningen.15 I en utredning från 1920-talet beskrivs förhållandet mellan biblioteket och folkbildningens övriga bildningsmedel påföljande sätt: Boken och biblioteken intaga, som redan framhållits, en central plats i allt folkbildningsarbete. […] Allt bildningsarbete måste därför, om det skall uppnå bestående resultat […] stödja sig på böckerna och biblioteket […] Först genom en kombination av föreläsningsverksamhet och bibliotek kommer därför det bildningsvärde, som ligger i föreläsningarna, till sin fulla rätt. Studiecirklarna ha i Sverige från första början byggt på böckerna och egen läsning. Tillgång till bibliotek är i de flesta fall en nödvändig för studiecirkelarbete. 16 Föreningen mellan folkbibliotekets och folkbildningsstudier gäller särskilt de två studiemetoder som växte fram ur folkbiblioteken, nämligen de enskilda studierna eller studiecirkeln. I ”Den skötsamme arbetaren” beskriver Ambjörnsson kopplingen mellan biblioteket och studiecirkeln på följande sätt: Vi har i början av detta avsnitt sett hur studieverksamheten i logen Skärgårdsblomman närmas har sin upprinnelse i den bokutlåning som tog sin början 1912. Studiecirkeln har vuxit fram ur biblioteket. Så var det i de flesta godtemplarloger som bedrev cirkelverksamhet. Det var boken som var det primära. […] Denna utveckling hade sanktion från högsta ort. För Oscar Olsson, som var IOGT: s studierektor […] stod alltid boken i centrum. […] I den studiehandbok som Olsson utarbetade 1907 och som kom i ständigt nya upplagor under 1910- och 1920-talen. Goodtemplarordens Studiehandbok, betonar Olsson hela tiden det nära samband som enligt honom bör finnas mellan bibliotek och studiecirkel. 17 Kopplingen avspeglar sig också i att biblioteken under denna tid kallades för studiecirkelbibliotek och att studiecirklarna använde biblioteken för att beställa böcker till cirklarnas deltagare från de nationella folkbiblioteksenheterna. Det framgår av den dokumentation som fördes av Bibliotekssektionen vid Skolöverstyrelsen att de sände böcker till bibliotek och studiecirklar i landet under denna period.18 Biblioteksförfattningar uppmuntrade dessutom förfarandet ekonomiskt. Under rubriken ”Folkbiblioteksverksamhet i sammanhang med studiecirkelarbete” föreskrivs att: Understöd av statsmedel må […] utgå för folkbiblioteksverksamhet i sammanhang med studiecirkelarbete[…]19 Under 1950-talet utgick t.ex. stöd för biblioteks- och studiecirkelverksamhet till nedanstående riksförbund. 156 Statsunderstöd utgår för närvarande till följande sju riksförbund för biblioteks- och studiecirkelverksamhet: Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Goodtemlarordens studieförbund (IOGT), Jordbrukarungdomens studieförbund (JUF), Nationaltemplarordens studieförbund (NTO), Svenska landsbygdens studieförbund (SLS), Sveriges blåbandsförening (SBF) och Sveriges kyrkliga studieförbubd (SKS).20 På 1970-talet, när 1950 års biblioteksreform var genomförd, kan man emellertid konstatera att banden mellan studiecirkeln och folkbiblioteket inte längre är lika starka. Från denna tid blir anknytningen mellan folkbiblioteket, enskilda studier och studiecirklar mindre tydlig men som framgår av citatet nedan föreslås folkbiblioteken inte desto mindre att erbjuda litteratur, bredvidläsningslitteratur och referenslitteratur till studieförbundens olika studiecirklar: Både studieförbund och folkbibliotek kan sålunda vinna fördelar genom samverkan.[…] Ett mindre antal cirklar […] kan nästan helt basera detta på folkbibliotekets material. Andra, som arbetar med förproducerat studiematerial, kan […] komplettera med brevidläsningslitteratur.21 […] Bokpaket, bredvidläsningslitteratur och referensböcker bör planmässigt ställas till studieförbundens förfogande. Detta kan vi betrakta som en självklar förutsättning på studiecirklarnas fina tradition som sätter boken i centrum. 22 Denna nära relationen mellan folkbibliotek, folkbildning och studieförbundens studiecirklar gör det rimligt att betrakta studiemetoder som en relevant folkbiblioteksapparat av betydelse för formandet av medborgarna.23 24 Studiecirkeln blev en allmänt vedertagen studiemetod inom folkrörelserna på 1910-talet. Den hade sitt ursprung i nykterhetsrörelsen, men studiemetoden spreds och började användas inom arbetarrörelsen (ABF), Sveriges kristna studieförbund (SKS), landsbygdsförbunden (JUF) och biblioteksföreningarna. Den offentliga statistiken visar att den användes frekvent inom de lokala folkbildningsorganisationerna mellan 1910 till 1950. Antalet studiecirklar ökade successivt från 1910-talet och fram till 1950-talet. Verksamhetsåret 1911- 1912 anordnades ca 1000 cirklar med ca 16 200 studerande medan antalet studiecirklar 1920-1921 uppgick till 3000 med drygt 43 000 deltagare. Studieåret 1931-32 och 1944-1945 rapporterades 7 500 respektive 17 000 studiecirklar med knappt 100 000 respektive 200 000 deltagare. Studiecirkeln har alltså behållit sin ställning som en av folkbildningens viktigaste studiemetoder under stora delar av perioden. Under 1900-talets första del var folkrörelsernas nära förenade med folkbiblioteken och studiecirkelmetoden var då nära anknuten till folkbibliotekens boksamlingar, men under periodens senare del blev dock anknytningen till folkbiblioteken svagare.25 Hur beskrivs studiecirkeln i det studerade materialet? Det betonas att studiecirkel utmärks av att människor går samman för att tillsammans planmässigt bedriva studier i olika ämnen. Studiecirklar kunde antingen anordnas av 157 studieförbunden eller på initiativ av fristående kamratgrupper inom ett studieförbund. Det var ett dock ett krav att studiecirkeln skulle vara godkänd av ett erkänt studieförbund.26 Studiecirkelsstudier skulle följa en viss pedagogisk form och i denna ingick både enskilda studier, gruppstudier och en diskussion, ett tankeutbyte som sågs en väsentlig del av den pedagogiska lärandeprocessen. När betoningen ligger på läsandet, framställningen eller diskussionen kallas studiecirklarna läse-, referat-, eller diskussionscirkel. Studiecirkelstudier kunde omfatta både teoretiska och praktiska ämnen t.ex. samhällskunskap, språk, matematik, litteratur, matlagning, musik men här behandlas endast teoretiska studiecirklarna.27 Hur beskrivs enskilda studier i det undersökta materialet? Enskilda studier kallas egna studier som människor skulle bedriva på sin fritid med hjälp av folkbibliotekets böcker. Man finner få explicita anvisningar om den pedagogiska utformningen men vissa regler kan härledas från folkbibliotekens utformning och anvisningar om hur studierna borde gå till. I praktiken blev nämligen det tillvägagångssätt och de regler som folkbibliotekets tillämpade i sin verksamhet bestämmande för de enskilda studiernas utformning. Liksom studiecirkeln kunde enskilda studier omfatta både teoretiska och praktiska ämnen som t.ex. samhällskunskap, språk, matematik, litteratur, matlagning, musik och biblioteken skulle tillhandahålla böcker i dessa ämnen. Både studiecirkeln och egna studier var avsedda för samma målgrupper som gällde för folkbiblioteket dvs. män och kvinnor, unga och äldre och oberoende av samhällsskikt och utbildningsbakgrund. Under den första delen av undersökningsperioden finner man även uttalanden som poängterar att studiecirkeln var särskilt lämpad för studieovana med motiveringen att dessa kunde få hjälp och stöd av mera studievana personer.28 Två av folkbildningsideologerna under det tidiga 1900-talet uttryckte sin syn på vilka målgrupper som avsågs i början av perioden på följande sätt: Men folkbildningsarbetets uppgift är inte bara ett personligheten fördjupande och frigörande självbildningsarbete utan i lika hög grad ett samlande av hela folket, inte bara en elit av de breda folklagren, i detta arbete.[…] 29 folkuppfostran omfattar hela folket, alla stånd och klasser, alla åldrar, dvs. närmast kunde och kanske borde utbytas mot nationaluppfostran. 30 Under den senare delen av undersökningsperioden tycks tanken på folkbildning för alla vara så etablerad att den inte längre ges ett explicit uttryck. Tanken återfinns istället inbäddad i uttalanden som handlar om att folkbildningen har till uppgift att erbjuda medborgarna möjligheter att utveckla kunskaper och färdigheter, den skapande förmågan, en kritisk hållning och demokratiska färdigheter.31 Det påpekas att studierna ska genomföras på lämplig plats. Som lämplig plats för studier rekommenderas rum med lugn miljö och med tillgång till vissa faciliteter som ansågs lämpliga för studierna. Det förekommer olika 158 förslag på lämpliga platser för enskilda studier och studiecirklar, allt från hemmet till biblioteket, logen eller hembygdsgården.32 Trångboddheten i början av perioden bidrog sannolikt till planeringen av läsrum och läsplatser för studier i anknytning de lokala folkbibliotekens referensbibliotek, en facilitet som finns kvar än idag. I den folkbildningsutredning, som genomfördes på 1920-talet men klubbades av riksdagen först 1930, sägs att biblioteken bör erbjuda läsrum. Av städerna och de stadsliknande samhällena bör man åter kunna fodra, att där skall finnas ett med en tillfredställande handboksamling försett läsrum, som hålles öppet för allmänheten en viss tid hälst varje eftermiddag under uppsikt av en person, som kan de besökande hjälp och anvisningar.33 I likhet med t.ex. skolans studier skulle även folkbildning delas in i studieperioder. Traditionen med höst- och vårtermin under ett studieår rekommenderas för studiecirkelformen men nämns inte samband med självstudier. Under studieperioden skulle deltagarna träffas regelbundet helst en gång i veckan eller varannan vecka.34 De enskilda studierna och studiecirkelstudier passar väl in i bilden av den fria och frivilliga bildningen. Båda metoderna kan tyckas väl avpassade för fritidsstudier och återkommande studier och väl motsvara de krav som kan ställas på studier från vaggan till graven eller livslångt lärande som de heter idag. Man kan säga att i dessa metoder – givetvis under försättning att de blir använda – finns inneboende möjligheter för en ständigt pågående självbildning. Sannolikt var det denna potential som gjorde dem intressanta i folkbiblioteks- och folkbildningssammanhang. I slutet av undersökningsperioden kan man se vissa förändringar av folkbildning som fritidsstudier. Både enskilda studier och studiecirkelformen gjorde då insteg även på arbetstiden och tanken på livslångt lärandet tog då även steget till den traditionella skolutbildningsdiskursen som från denna tid i likhet med folkbildningen skulle pågå under hela livet.35 Under hela undersökningsperioden finner man även regler för ämnesvalet. Från 1920- till 1940-talet rekommenderades studiecirklar och enskilda studier av humaniora och av samhälls- och naturvetenskapliga ämnen. Det är ett brett urval av ämnen som rekommenderas. Några ämnen som nämns i samband med studiecirklar under 1900-talets första hälft är religion, språk, konst, musik, ungdomsfrågor, yrkeskunskap, trädgårdsskötsel och matematik. Övriga ämnen tycks däremot ha förpassats till kategorin icke-lämpliga för folkbildning. I praktiken kunde respektive studieförbund avgöra vilka ämnen som var acceptabla. Samtycke fordrades nämligen av den ansvariga föreningen innan en studiecirkel kunde genomföras. Från och med 1950- och 1960-talen breddades uppfattningen om vilka ämnen som kunde studeras i studiecirklar till att även omfatta praktiska ämnen som hantverk, musik, konst, matlagning.36 159 Enskilda studier och studiecirkelstudier skulle fylla vissa bestämda bildningsuppgifter. Å ena sidan skulle studierna ägnas åt ett planmässigt studium av ett ämne som kunde bidra till bildning och fördjupade kunskaper om yrkeslivet, samhället och kulturen samt till utvecklingen av personliga intressen. Å andra sidan skulle plats även ges för goda nöjen och rekreation. Studiecirkelns och enskilda studier skulle tillföra ett sunt och förädlat nöjesliv som kunde tränga tillbaka osunda och mindrevärdiga förströelser och på så sätt bli ett alternativ till kommersiell kultur. Samma krav ställdes på studiemetoderna som på folkbibliotekets böcker; de skulle täcka folkbildningens uppgifter, dvs. fack-, medborgar-, hembygdkunskaper och goda nöjen. 37 Enskilda studier och studiecirklars presumtiva möjligheter att forma individer poängterades. Särskilt under undersökningsperiodens första del betonades sambandet mellan personlig utveckling och enskilda studier och cirkelstudier. Man finner uttryck för åsikten att studier kunde resultera i halvbildning om de inte utvecklade såväl personens intellekt som känsla, vilja och karaktär. Under undersökningsperioden senare del tonades dessa anspråk ned och experterna blev mer återhållsamma i sina rekommendationer. Nu talade de om folkbildning som ett brett lärande som inte skulle vara snävt inriktat på förnuftet utan skulle utveckla olika delar av personligenheten. Ett liknande utvecklingstänkande återfinns när bildningsuppgifterna beskrivs och i förslagen att boksamlingarna för läsarnas utveckling bör innehålla ett brett utbud av fack- och skönlitteratur i landets kommuner.38 Det finns relativt ingående beskrivningar om hur en fristående studiecirkel borde gå till. Valet av ämne beskrivs i olika moment. Deltagarna anmodades att själva välja ämne och börja med att undersöka sina behov och intressen. Vid behov kunde råd och tips hämtas från exempelvis studieföreningen, studiekamrater eller vänner. Studiecirkelns ämne skulle därefter bestämmas genom en diskussion i gruppen och på basis av de enskilda deltagarnas önskemål. Före studiecirkelns start skulle ämnet godkännas av studieförbundet.39 När studiecirklar anordnades av studieförbunden anpassades dessa sannolikt i högre grad till studieförbunden utbud av studiecirklar och den enskilde individens möjligheter att välja ämne blir då mer begränsat.40 Valet av studiematerial skulle följa liknande regler. Vid fristående studiecirklar där ämnet bestämdes gemensamt av gruppen rekommenderades att enskilda deltagare aktivt skulle ta ställning till vilken litteratur som var lämplig. I det sammanhanget ansåg man att deltagaren även kunde beakta de expertråd som fanns i studiehandledningar, kataloger eller kunde fås genom studieledare eller bibliotekarier. Först därefter ansågs den enskilde studiecirkeldeltagaren tillräckligt förberedd för att tillsammans med gruppen bestämma vilket studiematerial som skulle användas. Studieförbundens studiecirklar gav flera alternativ. Antingen skulle litteraturen bestämmas gemensamt av studieledare och deltagare eller så skulle studieförbundet och studieledaren erbjuda ett grundmaterial som kunde kompletteras med litteratur efter deltagarnas önskemål. Det första alternativet förefaller vara det mest 160 etablerade under periodens första tre decennier medan det andra alternativet dominerade den resterande delen av perioden.41 Vid enskilda studier skulle val av ämne och studiematerial gå till på liknande sätt vid enskilda studier, men med den skillnaden att ett större ansvar lades på den enskilda individen. Även i enskilda studier skulle den studerande själv bestämma ämnen och studiematerial, men helst efter att ha inhämtat råd från studiehandledningar, bibliografier eller bibliotekspersonal. Den enskilde själv skulle dock i sista hand göra aktiva val av ämnen och studiematerial för studierna.42 Bland studiematerialen gavs boken en särställning och den ansågs självskriven utan att utesluta andra typer av material. Några tidstypiska uttryck har samlats i följande citat. En tillfredställande bokförsörjning är en nödvändig förutsättning för ett effektivt folkbildningsarbete.43 […] allt bildningsarbete, om det skall nå bestående resultat, i större grad […] stödja sig på böckerna och biblioteket […]44 Främst bland alla uppfostringsmedel står boken, hvilket borde vara ett så erkändt faktum, att därför inte tarfvas något bevis […] 45 Som det centrala bildningsmedlet, det egentliga kunskaps- och bildningskällan i självbildningsarbetet, proklamerade studiecirklarna dock redan från början boken.46 […] Boken och biblioteken intaga, som redan framhållits, en central plats i allt folkbildningsarbete […] Den tryckta boken är och kommer under överskådlig tid att förbli central för kunskaps-, och informationsförmedling […] 47 Varje deltagare i en studiecirkel skulle ha tillgång till egna böcker. Under perioden första decennierna rekommenderas att materialet skulle omfatta såväl skönlitterära som populärvetenskaplig och vetenskaplig litteratur. Särskilt påpekas vikten av att svårighetsgraden anpassades till deltagarnas studievana och förkunskaper. Från och med slutet av 1930-talet poängteras också betydelsen av grundböcker och läroböcker och kompletterande litteratur i studiecirklarna.48 Man kan tycka att de krav som folkbildningsstudierna ställde på den studerande var omfattande. Både vid cirkelstudier och enskilda studier skulle de studerande aktivt välja ämnen och material, i studiecirkeln skulle besluten företrädesvis fattas gemensamt av gruppen och i de enskilda studierna av den studerande själv. I dessa avseenden skiljer sig folkbildningen från skolutbildningen där ämnen och studiematerial ofta har fastställts av skolmyndigheter och lärare. Betoningen på det egna ansvaret för valen kan ses som en premiering av träning i aktiva val och eget ansvar även om valmöjligheterna också i dessa fall var begränsade till experters rekommendationer. Det finns också anvisningar om hur den studerande skulle tillägna sig studiematerialet. De enskilda studier som skulle ingå som förberedelse för planerade gruppsammankomster ansågs som grundläggande för studiecirkelarbetet och dessa skulle utföras i hemmet. De skulle omfatta läsning och reflektion över de textavsnitt som skulle behandlas vid nästa sammankomst då 161 de skulle föredras i form av högläsning, referat eller mindre föreläsning. De enskilda studierna sågs som nödvändiga för att studiecirklarna inte skulle urarta till diskussionsklubbar där diskussionen blev huvudsaken och studier i ämnet en bisak. Studiecirkelstudier utan enskilda studier ansågs helt enkelt inte leda till bildning.49 Även vid enskilda studier skulle individen tillägna sig böcker. Det saknas dock mera precisa angivelser om vilken läsart som rekommenderades för enskilda studier under stora delar av perioden. I början av perioden finner man anvisningar som talar om nödvändigheten av att ta råd från kunniga (lärare, bibliotekarier och studieplaner) analys och att ämnet skulle belysas av flera författare för att studierna skulle resultera i rättmätig bildning.50 För studiecirkelsammankomsterna fanns också regler. Det poängteras att studiecirkelträffarna skulle vara sammankomster med karaktären av kamratliga samkväm. Sammankomsterna kallades, sannolikt av den anledningen, ibland för kamratfester eller samkväm som skulle kännetecknas av en lättsam och kamratlig stämning, samtal, tilltal och god gemenskap. […] Den [studiecirkeln] måste se till […] sammankomsterna. Det måste bli samkväm med hemtrevnadens stämning över sig, så att de tvärt om komma att skänka glädje och vederkvickelse på samma gå som andlig eggelse […] 51 Studiecirkeln är en kamratkrets […] där man ej känner stelhet och tvång och där ingen är rädd att fråga, om det är något han inte vet […] 52 Vägen till en bra cirkel går genom alla i gruppen. […] Förutsättningen är dock att gruppen med ledarens hjälp nått fram till en informell stämning. 53 Det poängteras att studiecirkelträffarna inte fick efterlikna skolstudier eller föreningssammankomster med stränga formella former utan att de skulle ha karaktären av kamratliga samkväm, där kamrater träffas och umgås. På det sättet skulle deltagarnas intresse upprätthållas och manfallet från studiecirklarna minskas. Studieträffarnas trivsamma samvaroformer ansågs också viktiga som ett alternativ till andra mindre uppbyggliga nöjen som dryckenskap, läsning av smutslitteratur eller att ägna sig åt annan dålig kommersiell kultur.54 Man kan grovt urskilja tre inslag som skulle ingå i studiecirkelsammankomsterna under perioden; inledningen, tankeutbytet och nöjesinslaget. I inledningen presenteras vad sammankomsten skulle handla om och det aktuella ämnet för tankeutbytet. Inledningsanförandet kunde hållas antingen av studieledaren eller av någon av deltagarna. Det kunde innebära att någon eller några av deltagarna skulle hålla ett förberett anförande om det ämne som skulle behandlas vid cirkelträffen. Man finner också förslag på hur inledningen skulle utföras. Inledaren kunde antingen läsa ett stycke ur den text eller bok som skulle behandlas, referera ur dagens bok eller text, hålla ett kort föredrag om de bärande tankarna och sätta dem i sitt sammanhang eller reflektera över intressanta tankar i texten. En studiecirkel kunde också anlita en ämneskunnig person för en föreläsning om ämnet. Inledningen kunde 162 handla om allt från textens grundtankar, till samhälls- och människosyn, problematiska synsätt, språk mm. Oberoende av vad som behandlades skulle inledningen utgöra grunden för det fortsatta arbetet vid träffen.55 Efter inledningen skulle ett tankeutbyte mellan deltagarna i cirkeln följa, dvs. ett samtal mellan deltagarna om dagens text. Tankeutbytet betraktades som en reflektion i samtalsform där deltagarna skulle ges möjlighet att tänka, lägga fram synpunkter och argumentera för sin förståelse av textavsnittet i boken. Centralt tycks dock vara dels att deltagarna ges möjlighet att framföra sin tolkning, lyssna till andras tolkning och förståelse av texten och få del av deras argumentation och dels att deltagarna ges möjlighet att ta ställning till denna förståelse. Tankeutbytet fick det dubbla syftet att ge deltagarna möjlighet till en fördjupad förståelse av det ämne som behandlades och att undvika att uppenbart missförstå textavsnittet. Ett annat syfte var att deltagarna skulle lära sig att framföra, stå för och argumentera för sin åsikt.56 Ett tidigt och ett sent citat kan visar tankeutbytets betydelse och utformning: Efter uppläsningen vidtager tankeutbytet, samtalet om det lästa; man talar om de tankar, författaren lagt in i skildringen, människorna där, deras karaktär och utveckling […] Medlemmarna tvingas genom läsningen och samtalen in i författarens tanke- och känslovärld eller i mänsklighetens livsgåtor. Det är oftast ovana ämnen [...] de stamma, stappla och bli förlägna […] Men redan nästa försök går bättre […]57 Samtalet har framstått och framstår som ett av cirkelarbetets kännetecken. Genom samtal kan man utbyta kunskaper och erfarenheter, träna sig att forma tankar i ord, lyssna och dra egna slutsatser. Det är viktigt […] att deltagarna vågar reagera på ett personligt sätt, säga vad de tycker och pröva sina åsikter på varandra.58 Reglerna anger också hur tankeutbytet skulle utformas för att uppnå sitt syfte. För att skapa möjligheter till en fördjupning skulle alla deltagare medverka genom att själva tala, lyssna och argumentera. Alla skulle vara delaktiga och kunna framföra sin tolkning av texten utan – som det heter – alla former av diskussionsraseri. Med diskussionsraseri menade man sådana situationer där deltagare kunde bita sig fast vid en ståndpunkt utan att lyssna till vad andra hade att säga. Tankeutbytet skulle alltså inte tillåtas bli en ensidig diskussion mellan några få deltagare utan alla deltagare skulle tillåtas delta, vara aktiva, lyssna och försöka förstå andras ståndpunkter och ingen skulle dominera samtalet.59 Utöver det ämnesmässiga skulle studiecirklarna också vara ett medel för att skapa ett sunt och förädlande sällskaps- och nöjesliv. Studiecirklarna skulle ha karaktären av samkväm och gärna även innehålla nöjesinslag vars syfte var att hålla uppe deltagarnas intresse och därmed minska risken att deltagare lämnade studiecirklarna. Nöjesinslagen skulle roa, underhålla och få deltagarna i god stämning inför det fortsatta arbetet under cirkelträffen. Förslagen på lämpliga nöjesinslag har varierat under undersökningsperioden. I början av perioden gavs handfasta råd om hur nöjesinslag borde gå till me163 dan man under senare perioder snarare poängterade vilken atmosfär som nöjesinslagen skulle skänka samvaron. I början av perioden talas således om allsång där gruppen kunde sjunga ett par kända sånger tillsammans, eller att någon i gruppen kunde spela eller sjunga en eller flera musikstycken. Men, det verkar som nöjesinslaget lika gärna kunde innehålla ”läsning av dikter”, högläsning av en novell berättade anekdoter och påhittade historier. Senare under perioden betraktas samtal med andra och kaffepaus som rimliga nöjesinslag vid studiecirkelträffar.60 Även de enskilda studierna skulle helst omfatta bildning och nöjen och de böcker som biblioteken erbjöd kunde ge både kunskap och förströelse.61 Tidsscheman Både för de enskilda studiernas och studiecirklarnas pedagogik är tidsscheman som ett utmärkande drag. De tidscheman som delade in studierna i tidsperioder kan ses som ett sätt att kontrollera de studerandes handlande. I båda metoderna förekommer flera typer av indelningar av tid och plats. Exempelvis skulle egna studier bedrivas på kvällar och helger i hemmet, på biblioteket eller i hembygdsgården vilket också ansågs kunna förhindra alternativa sysselsättningar som läsning av dålig litteratur, fester, kortspel, dans etc. Studiecirkeln har dessutom sina särskilda tidsindelningar. Cirkelsammankomsterna uppdelas som tidigare nämnts i moment som inledning, nöjesinslag, tankeutbyte och avslutning vilket gör det lättare att kontrollera momentens utformning och därmed deltagarnas handlande. Genom de pedagogiska regler som gällde t.ex. ”inledningar” blir den föredragande påverkad att framställa ämnet på ett visst sätt samtidigt som övriga blir påverkade till ett särskilt lyssnande. ”Tankeutbytet” kan ge påverkan till samtal om och argumentation som stödjer olika ståndpunkter osv. Även i senare tiders projektmetod som jag återkommer till finns denna typ av kontroll med hjälp av tidsscheman. Här har precisionen höjts avsevärt genom en noggrann indelning i flera moment som vart och ett styr den enskilde individen att handla på ett visst sätt utifrån de fastställde målen och tidplanerna. Varje moment kuggar i varandra och bildar en helhet där mål och tidsplaner fastställer individens agerande under processen. Denna maktteknik som ger kontroll över enskildas handlingar förekommer som Foucault har visat i många institutionella verksamheter som skolan, fabriken, sjukhuset och fängelset under moderniteten.62 En viktig skillnad är dock att studiecirkeln och enskilda studier inte är tvingande och endast förekommer under del av fritiden. 164 Expertstyrning Mot bakgrund av att lokala bibliotek, bildningsföreningar under perioden skulle erbjuda människor lämpliga studiemetoder för tillägnandet av folkbibliotekets böcker kom studiemetoderna att bli del av en lokal expertstyrning. Expertstyrningen realiserades genom att lokala bibliotek och bildningsföreningar skulle erbjuda människor ett antal studiemetoder som rangordnats utifrån vissa grunder samtidigt som metodurvalet utesluter andra inte lämpliga metoder. Vilken av studiemetoder som skulle komma i fråga skulle emellertid den enskilde personen själv välja. De erbjudna valalternativen av lämpliga studiemetoder (rangordnade experturvalen) påverkar den enskilde till val mellan ett antal alternativ som gör att man kan tala om styrning med urval. Valen fostrar användare att begagna sin valfrihet men valmöjligheterna är dock kringskurna av experturvalen som endast innehåller sådana alternativ som experterna har ansett lämpliga. Andra val är uteslutna och görs på detta sätt redan initialt mindre sannolika. Genom att urvalet av studiemetoderna och användningen äger rum på skilda tider och platser finns ett avstånd i tid och rum mellan utförande och användning, varför man kan tala om expertstyrningen som sker på distans. Expertstyrningen kan också ses som en form av begreppsstyrning eftersom studiemetoderna kan fungera som pedagogiska riktlinjer och rekommendationer hur enskilda individer ska utföra studierna. De studiemetoder som erbjuds lokalt blir samtidigt en form av nationell expertstyrning beroende på att nationella bildningsenheter har tagit fram de studiemetoder som de lokala enheterna erbjuder sina användare. De nationella enheternas expertstyrning av lokala enheter utgör en parallell process till den styrning som de lokala enheterna utövar över biblioteksanvändaren. De erbjuder de lokala biblioteken och bildningsföreningarna ett urval av lämpliga studiemetoder och valen styrs av ekonomiska incitament och expertutlåtanden. Genom ekonomiska bidrag, kunskaps- och auktoritetsargument begränsas de möjliga studiemetoderna samtidigt som de lokala folkbibliotekens val av de mest lämpliga metoderna förstärks. På samma sätt använder den nationella expertstyrningen styrning på distans och begreppsstyrning gentemot de lokala enheterna. Expertstyrningen blir också en form av hierarkisk maktutövning där överordnade kontrollerar de underordnades val av studiemetoder genom att erbjuda ett urval av metoder. Det genererar en form av centralstyrning där ett fåtal nationella experter kontrollerar de studiemetoder som enskilda individer runt om i landet kan använda sig av i sina fritidstudier. Det är en form av centralstyrning där nationella experter bestämmer ett urval av studiemetoder som sedan de lokala folkbiblioteksenheterna och deras användare utgår från i valet av studiemetod. Detta är en typ av expertstyrning som har stora likheter med den expertstyrning som gäller de lokala folkbibliotek sammanställningar av lämpliga 165 boksamlingar. Expertstyrningen riktades då mot de böcker som människor skulle tillägna sig vid studier med enskilda studier och studiecirklar. Självbildning Som framgått sågs folkbildningen under den organiserade moderniteten som en fri och frivillig form av bildning. Trots fri och frivilligheten förordade studiemetoderna en pedagogik som innefattar en maktutövning som ger de studerande incitament att inhämta kunskaper, erfarenheter mm. och få bildning genom att vara aktiva, självständiga, utvecklingsbara människor. Som ett samlande namn använder jag begreppet självbildning för att betona den egna aktiveringen – en term som för övrigt förekom redan under 1800-talet .63 64 Jag använder begreppet i linje med gängse konvention för att sätta fingret på folkbildningspedagogikens inneboende kapacitet att påverka de studerande att ta eget ansvar, utöva valfrihet och vara aktiva, dvs. till fostran, självutveckling och självreglering. Folkbildningens studiemetoder skiljer sig på flera sätt från traditionell utbildning. Den skiljer sig dels i det avseendet att den omfattar även fritiden och sågs som ett livslånga lärande, vilket skapar möjligheter att påverka och omforma medborgaren under hela livstiden. Dels riktas ansvaret för studierna mot den enskilde vilket skapar möjligheter att forma självmedvetna och ansvarfulla medborgare. Enskilda individer kan genom folkbildningens studiemetoder konstruera och rekonstruera sig själv med hjälp av böcker och studiemetoder som utformats av särskilt utvalda experter. Såväl studiecirkeln som enskilda studier innefattar påverkan, formande och självbildning. Båda metoderna låter varje enskild studerande ta ett eget ansvar för val av ämnen, studiematerial, planering och genomförande av sina studier. I studiemetoderna kan några centrala komponenter urskiljas. Den enskilde tilldelas ansvar för sin egen utveckling och det egna ansvaret bildar grunden för ett självbestämmande där valfrihet är ett centralt ledord. Därmed läggs grunden för egen fostran, en konstruktion som pågår så länge som den enskilde skaffar sig nya kunskaper, intressen och erfarenheter som kan förändra den enskildes uppfattning om sin egen roll, det egna handlandet och omvärlden. Självbildningen bygger på en utvecklingstanke som ställer den egna personen i centrum för utveckling och förändring, ett livslångt lärande som skapar möjligheter till en ständig förändring. Med förnyade kunskaper, färdigheter och förmågor kan uppfattningen om den egna situationen och omvärlden ständigt omkonstrueras och nya synsätt och handlingssätt införlivas i en livslång självutveckling. Den påverkan som studierna kan tänkas utöva går således i riktning mot aktiva självstyrande individer vars handlingar är baserade på kunskap som inhämtats genom egna studier. Den medborgare som denna bildning formar är informerad, aktiv och ansvarsfull, hon grundar sina val på självständigt 166 inhämtade kunskaper och står ständigt i beredskap till utveckling och förändring. På folkbildningens ena axel finner man sålunda en aktiv och självstyrande medborgare med eget ansvar för den egna utvecklingen. På folkbildningens andra axel finner man dock ett styrnings- och kontrollsystem som styr självkonstruktionen i lämplig inriktning. Kontrollen utgörs av nationella och lokala experter som reglerar vilka böcker som de lokala folkbiblioteken skulle tillhandahålla och hur studierna skulle genomföras. Dessa instanser ges möjligheter att utöva makt över individen genom den självkonstruktion som ingår i självbildningen. Självbildningen skapar möjligheter till maktutövning på distans, som blir en central maktteknik under den organiserade moderniteten. Självbildningen i andra praktiker Som maktmetod förefaller självbildningen senare under 1900-talet återfinnas inom flera andra områden. Den fanns i projektmetoden som också hade inriktning mot eget ansvar för individens egen utveckling och självkonstruktion. Under slutet av perioden blev projektmetoden en rekommenderad arbetsmetod i traditionell skolutbildning, vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning, högskole- och universitetsutbildning, museer, utställningar, studiecirkelverksamheten m. fl. inom ett livslångt lärande. Projektmetoden sågs som ett sätt att möta de krav som näringslivets tilltagande internationalisering ställde på företagen. Den ökande konkurrensen som den tilltagande globaliseringen medförde ansågs öka kraven på företagens flexibilitet och projektmetoden ansågs därför som nödvändig för att företagen skulle kunna behålla sin konkurrenskraft och för att Sverige kunna behålla sin höga levnadsstandard. I detta sammanhang blev personalens kunskaper en nyckelresurs. Flexibiliteten krävde att dessa kunskaper skulle hållas aktuella och kontinuerligt uppdateras och metoder för ”livslångt lärande” ansågs därför som nödvändiga. Projektmetoden ansågs uppfylla dessa krav på aktualitet, flexibilitet och ett livslångt lärande. 65 Fundamentalt i projektmetoden är projekttänkandet och att utbildning uppfattades som livsprojekt. Projektmetoden är mål- och processinriktad och särskilt användbar för tidsbegränsade uppdrag men mindre användbar för rutinuppgifter och skulle användas antingen individuellt eller för grupparbeten av skolelever, studenter, forskare, utredare, ingenjörer, ekonomer och andra yrkesgruppen likaväl som av privatpersoner. I den pedagogik som anger hur projektmetoden ska genomföras kan man identifiera ett antal huvudmoment: projektplanering, genomförande, redovisning och utvärdering. Dessa moment skulle genomföras med en viss systematik. Schematiskt beskrivs projektplaneringens grundmoment som utarbetandet av en preliminär idéskiss, förbättring och utveckling av idéskiss och en utveckling av projektbeskrivningen till en projektplan, genomförande och utvärdering. Projekt167 planeringen innebär som termen antyder planering av samtliga arbetsmoment som ingår i det faktiska genomförandet av arbetet. Den projektbeskrivning som projektplaneringen resulterar i skulle ange hur de ingående arbetsmomenten skulle utföras. 66 Grundläggande för projektmetoden är projektarbetarens egna ansvar vid genomförandet av projektet. Projektarbetaren ansvarar för formulering av problem och syfte, införskaffandet av adekvat information och kunskap, planerar och genomför projektet, och genomför utvärdering. Projektmetodens utformning utsätter projektarbetaren för styrning med självbildning genom att själv bära ansvaret för projektet; införskaffandet av kunskap och information till, realisering av projektplan och utvärdering. 67 Självbildningen förefaller finnas även inom handeln för fostran av konsumenten. I det sistnämnda fallet handlar det inte om fostran med bildningsmetoder och böcker utan med en marknadsföring som frammanar till andra val men likväl innehåller läsning och studier som påverkar, formar och omskapar individen. Även om bildningsintentionerna kan betraktas som ytliga i förhållande till folkbildningen så är förfaringssätten likartade. Reklam är ett sätt att återkommande förmå enskilda att lyssna, läsa, ta del av och välja budskap och produkter. Reklambudskap innehåller kunskap och erfarenheter som försöker påverka och forma individens syn på världen. Reklamen tillerkänner också individen självaktivitet, eget ansvar, valfrihet vid tillägnandet och leder till självutveckling och självreglering. Företagens reklam blir på detta sätt en form av självbildning med det troliga syftet att skapa goda konsumenter.68 Sammanfattning och slutsatser Detta kapitel har behandlat de studiemetoder som var vedertagna i folkbibliotekens och dess folkbildningsuppdrag69 och dessa metoder inneboende möjligheter att utöva makt och forma användarna. Studiecirkeln och enskilda studier har stått i fokus eftersom de i folkbiblioteksdiskursen framstår som prioriterade i studier av folkbibliotekens böcker. Både studiecirkeln och enskilda studier baseras på de lokala folkbibliotekens böcker vilket begränsar användaren i valet av böcker till den litteratur som anses lämplig för folkbildning dvs. seriös litteratur (fack- och skönlitteratur) och god underhållningslitteratur. Den påverkan som dessa studier riktar mot enskilda individer är att de under fritiden ska sysselsätta sig med vad som anses som seriös och god underhållningslitteratur istället för litteratur som anses undermålig kultur. Deltagarna styrs i sitt val av litteratur mot vad som allmänt betraktas som seriös kultur eller finkultur. Styrningen sker genom de makttekniker som finns inbyggda i folkbibliotekens boksamlingar och de regler som gäller för studiemetoderna och inte minst av boksamlingarnas rangordnade experturval och studiemetodernas tidsscheman. 168 I både studiecirkeln och enskilda studier läggs stor vikt vid det egna ansvaretvid studierna varför man kan säga att studiemetoderna innefattar självbildning. Studiemetoderna innebär att den studerande väljer ämne, studiematerial m.m. och de påverkar sannolikt i riktning mot självständiga, väljande, ansvarsfulla och aktiva individer. Valet av alternativ är dock begränsat till särskilda urval ämnen, studiematerial och metoder som är kvalitetssäkrade. Studiemetoderna har också inneboende möjligheter att utsätta individerna för en påverkan med inriktning på livslånga studier och förändringsbenägenhet (och flexibilitet) dvs. att återkommande under livet skaffa sig ny kunskap, erfarenheter och färdigheter. Dessa självbildningsmetoder ger återkommande möjligheter till fostran med potential att forma självstyrande individer som själv inhämtar erfarenheter och kunskap som grund för sitt handlande. Självstyrningen begränsas dock av att material och metoder kontrolleras av nationella och lokala experter. Studiemetoderna expertstyrning som inom folkbiblioteksområdet kännetecknas av att nationella och lokala folkbibliotek gavs möjlighet att välja material och de studiemetoder. Genom makttekniker som inkludering, rangordning och exkludering utövar i första hand nationella och i andra hand lokala experturval påverkan. Båda kan ses som led i centralstyrning där nationella och lokala experter formar de erbjudanden genom rangordnade urval av lämpliga studiemetoder. Dessa metodalternativ skapar möjligheter att styra individens handlande i riktning mot en självständig, ansvarsfull, aktiv, väljande individ – och forma den bildade medborgaren. 169 Noter 1 Folkbildning används som ett samlingsbegrepp för det lärande på fritiden som bedrivs av folkbibliotek, studieförbund, folkhögskolor och föreläsningsförening med hjälp av boksamlingar, studiecirklar, föreläsningar, kurser, korrespondenskurser m fl. 2 Betäkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 14 f, 54 f, 76 f, 119 f, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 31, 47, 51, 74, 77, 80, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 53-54, 55-60. 3 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 56, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 114-116, 51, Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 78-79, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 156-160, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande av folkbiblioteksutredningen, 1984, s 38-40. 4 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 56 och 59. 5 O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 116. 6 Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, 1924, s 78. 7 Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 158. 8 F Lundgren, Den isolerade medborgaren: liberalt styre och uppkomsten av det sociala vid 1800-talets mitt, 2003 s 201. 9 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 56, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 114-116, 51, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1924 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1924, s 7879, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 156-160, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande av folkbiblioteksutredningen, 1984, s 38-40. 10 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 33. 11 O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 46, 12 Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, 1924, s 14. 13 Folkbibliotek i Sverige: betänkande av folkbiblioteksutredningen, 1984, s 52. 14 Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Ansökningar om statsbidrag, studiecirkelbibliotek, SE/RA/420262/19/E V n, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 56, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 45-46, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 38-40, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1924 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1924, s 14, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 156-158, 199 f, Folkbildning för 80-talet: betänkande av 1975 års folkbildningsutredning, 1980, s 306-309, 336. 15 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 33, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 46, Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, 1924, s 14, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande av folkbiblioteksutredningen, 1984, s 52. 16 Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, s 14. 17 R Ambjörnsson, Den skötsamme arbetaren: idéer och ideal i ett norrlänskt sågverkssamhälle 1880-1930, 1998, s 150. 170 18 Bokförings och statistikliggare för riksförbund sammandrag av studiecirklarnas rapporter mm. ABF, SE/RA/420262/19 DVII ba, Bokförings och statistikliggare för riksförbund sammandrag av studiecirklarnas rapporter för arbetsåret IOGT, SE/RA/420262/19 DVII bb, Fakturor och bokleveranser till folkbibliotek SE/RA/420262/19 GI a. 19 K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för fok- och skolbibliotek, 1936, s. 33, B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1954 s 16, Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 af tillkalllade sakkunniga, s 36. 20 B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, 1954 s 16. 21 Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 103. 22 Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 138. 23 Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 81-82, Folkbibliotek och folkbildning i samverkan: rapport från en arbetsgrupp inom Folkbiblioteksutredningen, 1982, Folkföreningarna och bildningsarbetet s 30-31, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 138. 24 Folkbibliotekets koppling till studiecirkeln visar sig också i att det är bibliotekskonsulenterna på Bibliotekssektionen vid Skolöverstyrelsen som ända fram till mitten av 1960-talet ansvarar för ekonomiskt stöd till böcker i studiecirklar. Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Bokförings och ststatistikliggare för riksförbund sammandrag av studiecirklarnas rapporter mm ABF, SE/RA/420262/19/D VII ba, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Bokförings och ststatistikliggare för riksförbund sammandrag av studiecirklarnas rapporter för arbetsåret 19XX/XX IOGT, SE/RA/420262/19/D VII bb, Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen, Bokförings och statatistikliggare för riksförbund sammandrag av studiecirklarnas rapporter JUF SE/RA/420262/19/D VII bd. 25 O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, bilaga I och II, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, s 52-55, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 53-54. 26 Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, 1924, s 119, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 51-52, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 116, 244-245. 27 O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 161 f, 194 f, O Olsson, Den första studiecirkeln, 1942, s 6-10, K Tynell, Bibliotek deras betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, s 83-88, Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, 1924, s 124-128, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 56-57, 61-63, Arbetarrörelsens kulturuppgifte: slutredogörelse från ABF: s kulturkommitté, 1947, s 50, L Elgeskog, Folkrörelsernas studiehandbok, 1944, s 78, 80, 82, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 115-116, 117-119, 124-125. 28 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 16, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 13, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1924 års folkbildningsutredning, 1924, s 11, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet Del I avgivet av 1944 års folkbildningsutredning, 1946, s 110. 29 O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 13. 30 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 16. 31 Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 94-98, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 32-33. 171 32 O Olsson, Folkbildning och självfostran, 1921, s 263, K Tynell, Bibliotek deras betydelse och skötsel: handledning för mindre bibliotek, 1936, s 83-84, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 103-104. 33 Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, 1924, s 34. 34 O Olsson, Den första studiecirkeln, 1942, s 8, O. O. Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, Bilaga II, Vår studieavdelning, s 10, Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, 1924, s 127, 185, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet Del I avgivet av 1944 års folkbildningsutredning, 1946, s 51-55, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 123, 306-307, 339-340. 35 V Palmgren, Om folkuppfostran. 1910, s 16, O Olsson, Studiecirkeln en orientering, 1941, s 3, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 94, Kunskapsbygget 2000: det livslånga lärandet: slutbetänkande från Kunskapslyftskommittén, 2000. 36 O Olsson, Folkbildning och själuppfostran, 1921, s 323, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 61- 63, J Elgeskog, Folkrörelsernas studiehandbok, 1944, s 83, 89, 99, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 306-307. 37 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 74-75, 78-79, Betäkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 9-10, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 110-116, Folk och skolbibliotek: Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1984, s 41-43, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 94-98, Folkbibliotek i Sverige: betänkande från folkbiblioteksutredningen, s 41-46, V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 16-17, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 7, 8-9, 42, 186-187, K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1924 & 1936, s 4-5, 8, 9-11, I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, 1960, s 59-61. 38 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 74, 75 och 78, Betäkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 9-10, O Olsson, Bildningssynpunkter, 1914, s 5-7, 9, O Olsson, Folkbildning och själuppfostran, 1921, s 7-9, 42, 46, 186-187, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 110113, Folk och skolbibliotek: Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, sid. 41-44, Folkbibliotek i Sverige. Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 41-44. 39 Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, ekonomin, propagandan, 1935, s 31-33, 37, O Olsson, Godtemplarordens studiehandbok 2, 1916, O Olsson, Folkbildning och själuppfostran, 1921, s 164-165, Betäkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet: överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 9-10, 14, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 58, 60-63, J Elgeskog, Folkrörelsernas studiehandbok, 1944, s 51, 82-83, 89, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 103, 119, 122-123, O Ottelin, Studiecirkelarbete och läsning: några synpunkter, 1940, s 9, 16, 21, 23, K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 83-85. 40 Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, ekonomin, propagandan, 1935, s 31-33, 37, O Olsson, Godtemplarordens studiehandbok 2, 1916, O Olsson, Folkbildning och själuppfostran, 1921, s 164-165, Betäkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet: överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbild- 172 ningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 9-10, 14, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 58, 60-63, J Elgeskog, Folkrörelsernas studiehandbok, 1944, s 51, 82-83, 89, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 103, 119, 122-123, O Ottelin, Studiecirkelarbete och läsning: några synpunkter, 1940, s 9, 16, 21, 23, K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 83-85. 41 O Olsson, Folkets bildningsarbete: erfarenheter och uppslag, 1911, s 39-44, O Olsson, Godtemplarordens studiehandbok 2, 1916, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 195, Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 9-10, 14, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 5859, Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, ekonomin, propagandan, 1935, s 31-33, 37, Arbetarnas kulturuppgifter: slutredogörelse från ABF: s kulturkommitté, 1947, s 66-67, J Elgeskog, Folkrörelsernas studiehandbok, 1944, s 11, Folkbildning för 80talet: betänkande, 1980, s 103, 119, 122-123, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, 1984, s 103-104. 42 Folkbibliotekens utformning gjorde att användarna gavs stort ansvar vid val av ämne och material vid studierna. V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 74-75, 7880, 92-94, Betäkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 9-10, 14-15, Folk och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949, s 41-42, 41 f, 51 f, K Tynell, Om studier och hjälpmedel vid studier: en handledning, 1934, s 275-289. 43 Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 181. 44 Betäkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 14. 45 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 33. 46 O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1916, s 46. 47 Folkbibliotek i Sverige: Betänkande av folkbiblioteksutredningen, 1984, s 52. 48 O Olsson, Folkets bildningsarbete: erfarenheter och uppslag, 1911, s 39-44, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 45-46, 52-55, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 169, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 122123. 49 Betäkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 120-121, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 56, 58, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 118 f. 50 V Palmgren, Om folkuppfostran, 1910, s 21-22. 51 O Olsson, Folkets bildningsarbete. Erfarenheter och uppslag, sid. 69. 52 K. Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936. 53 Folkbildning för 80-talet: Betänkande av 1975 års folkbildningsutredning, 1980, s 120 54 O. Olsson, Godtemplarordens studiehandbok 2, 1916, Oscar Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 154-156, 186 ff, 193-194, K Tynell, Bibliotekets betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1926, s 83-84. Betäkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 124, 128, Arbetarnas bildningsför- 173 bund: organisationen, verksamheten, ekonomin, propagandan, 1935, s 30-32, J Elgeskog, Folkrörelsernas studiehandbok, 1944, s 78-80, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 167, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 2, 95-96, 120121. 55 O Olsson, Godtemplarordens studiehandbok 2, 1916. O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 195-196, Reformatorn nr 1 1916 s 3, Reformatorn dec 1915 s 30, O Olsson, Folkets bildningsarbete: erfarenheter och uppslag, 1911 sid. 72-74, Betäkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 124-126 ff, E Weitsch, Om studiecirkelns arbetssätt, 1948, s 12, 17, K Tynell, Bibliotek deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 85, 124 f, Arbetarrörelsens kulturuppgifter: slutredogörelse av ABF: s kulturkommitté, 1947, s 50, 53, 57, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 56-57, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 20, 120-121. 56 O Olsson, Godtemplarordens studiehandbok 2, 1916, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, s 161 f, Reformatorn nr 1 1916 s 3, Reformatorn dec 1915 s 30, O Olsson, Folkets bildningsarbete: erfarenheter och uppslag, 1911, s 69 f, Betäkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 120, E Weitsch, Om studiecirkelns arbetssätt, s 12, 17, K Tynell, Bibliotek deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936, s 85, 124 f, Arbetarrörelsens kulturuppgifter: slutredogörelse av ABF: s kulturkommitté, 1947, s 50, 53, 57, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 56-57, 167-168, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 20, 120-121. 57 O Olsson, Folkets bildningsarbete: erfarenheter och uppslag, 1911, s 73-74. 58 Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 120. 59 Ibid. 60 O Olsson, Godtemplarordens studiehandbok 2, 1916, O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 206-207, Reformatorn nr 1 1916 s 3, Reformatorn dec 1915 s 30, O Olsson, Folkets bildningsarbete: erfarenheter och uppslag, 1911, s 84 f, K Tynell, Bibliotek deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, s 83 f, Betäkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, 1924, s 119, 128, Arbetarrörelsens kulturuppgifter: slutredogörelse av ABF: s kulturkommitté, 1947, s 50, 53, 57, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning del I allmänt folkbildningsarbete, 1946, s 110 f, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 20, 120-121. 61 V Palmgren, Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911, s 74, 78, Folk och skolbibliotek: Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga. 1949, s 41-42, Folkbibliotek i Sverige: Betänkande från folkbiblioteksutredningen, s 32-36. 62 M Foucault, Övervakning och straff: fängelsets födelse, 1987, s 175 f. 63 O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921, s 45, V Palmgren, Bibliotek och folkuppfostran: anteckningar från en studieresa i Amerikas Förenta stater, 1909 , s 168-169, Utredning med betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga, s 9, Folkbildning för 80-talet: betänkande, 1980, s 18, F Lundgren, Den isolerade medborgaren: liberalt styre och uppkomsten av det sociala vid 1800-talets mitt, 2003, s 240. 64 Den som vill studera specifik varianter av självbildning kan läsa B Gustavsson, Bildningens väg: tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930, 1991. 174 65 Kunskapsbygget 2000: det livslånga lärandet : slutbetänkande från Kunskapslyftskommittén, Det livslånga och livsvida lärandet – rapport från skolverket, 2000, S Albertsson, ABC i projektarbete, 2002, Projektarbete 100 p: förbereder dig för arbetslivet, 2003. 66 K Nordberg, Projekthandboken, metod och process, 2000, A Marttala & Å Karlsson, Projektboken: metod och styrning för lyckade projekt, 2000, M Eriksson, & J Lilliesköld, Handbok för mindre projekt, 2005, S Albertsson, ABC i projektarbete, 2002, Andersson & Brolin, Projektarbete: forskarboken: för teoretiska projekt, 2003, J O Andersson, Projektarbete 100 p: förbereder dig för arbetslivet, 2003, , U Hagman, Projektarbete i lärande organisationer, 2002. 67 K Nordberg, Projekthandboken, metod och process, 2000, A Marttala & Å Karlsson, Projektboken: metod och styrning för lyckade projekt, 2000, M Eriksson, & J Lilliesköld, Handbok för mindre projekt, 2005, S Albertsson, ABC i projektarbete, 2002, Andersson & Brolin, Projektarbete: forskarboken: för teoretiska projekt, 2003, J O Andersson, Projektarbete 100 p: förbereder dig för arbetslivet, 2003, , U Hagman, Projektarbete i lärande organisationer, 2002. 68 C Gustafsson & R Rennemark, Säljande reklam, 2002, M Grusell, Reklam en objuden gäst, 2008, B Lindh, Mediekunskap, 1988, O Feurst, Praktisk marknadsföring, 2002, J Fasth, Lilla boken om marknadsföring, 2003. 69 Uttrycket ”vedertagna studiemetoder” används synonymt med folkbiblioteksapparater. 175 Kapitel VIII. Den bildade medborgarens härstamning I tidigare kapitel har jag redovisat några viktiga folkbiblioteksapparater under den organiserade moderniteten. Fokus har legat dels på apparaternas maktutövning och dels på de grupper som medverkade till uppkomsten. I detta slutkapitel ska jag sammanfatta och diskutera undersökningsresultatet med fokus på den medborgare som folkbiblioteket kan tänkas formas. Först behandlas folkbiblioteksapparaternas uppkomst, därefter den maktutövning som användes för det folkuppfostrande uppdraget. Sedan beskrivs den medborgare som folkbiblioteksapparaten kan tänkas ha format och slutligen diskuteras maktutövningens möjliga konsekvenser i samhället. Folkbiblioteksapparatens härkomst Ett folkbibliotek med ett folkbildningsuppdrag blev en allmänt vedertagen uppfattning i den rådande i diskursen under 1910-talet och den kom att dominera folkbibliotekspraktiken under hela den organiserade moderniteten. Upphovet finner man bland konservativa grupper i det svenska samhället under första decenniet av 1900-talet. Det mest uttalade stödet fanns i det konservativa partiet, Valmansförbundet, som kunde utöva inflytande i regeringsställning och med biblioteksideologen, Valfrid Palmgren, som språkrör. Idéer hämtades i första hand från de amerikanska ”public libraries”, dessa idéer omformulerades sedan och spreds under 1910-talet genom föreläsningar, artiklar och böcker. Folkbiblioteken lanserades som en lösning på samhällets sociala problem samtidigt som de tidigare folkbibliotekens brister framhölls. Slutsatsen att det var de konservativa grupperna som lyckades etablerade sina intressen inom folkbiblioteksområdet är väl förenlig med Hanssons slutsats att de svenska folkbiblioteken bygger på en konservativ ideologi.1 De konservativa gruppernas inflytande visar sig också i de biblioteksutredningar som regeringen tog initiativ till. Utredningarna resulterade i att organisationer som var villiga att satsa på dessa folkbibliotek gavs ekonomiskt stöd vilket blev ett direkt bidrag till de folkbiblioteksapparater som realiserades i praktiskt verksamhet. Det som gav folkbiblioteket en plats på dagordningen i början av 1900talet var debatten om den sociala frågan. Befolkningsomflyttningen från 176 landsbygd till tätorter och städer och omställningen från jordbruks- till industriarbete hade givit enskilda individer ökad frihet samtidigt som de tidigare försäkrings- och kontrollsystem hade satts ur funktion. Som Bergmark och Frykman har visat skapade detta en instabil situation som i början av 1900talet gav upphov till en utbredd oro särskilt bland den högre borgligheten. De oroade sig för fattigdomen, alkoholbruket, omoralen och den bristande solidariteten i samhället och försökte därför finna lösningar ”på de växande sociala problemen” med olika medel som kunde ”pacificera eller domesticera den oroliga arbetarklassen”. De ansåg att om ”bara arbetarklassen kunde disciplineras eller kultiveras till borgliga ideal, om deras oro och ambitioner kunde vändas … skulle många problem vara lösta”.2 Den arbetande befolkningens konsumtion av trivial nöjes litteratur och dåliga nöjen sågs som en förklaring, vilket också gjorde det möjligt att se folkbildningen och folkbiblioteken i en uppfostrande roll och som en del av lösningen av problemen. Satsningen på moderna folkbibliotek i början av 1900-talet kan alltså ses som en del av borglighetens försök att finna lösningar på ett hotande problem. Folkbiblioteksapparatens maktutövning Den typ av folkbibliotek som blev dominerade i diskursen och praktiken under perioden hade en organisation, lokaler, boksamlingar och studiemetoder som skiljde sig från de tidigare och därtill en uppsättning makttekniker och maktstrategier. I den sammanfattning som följer behandlas organisation, lokaler, boksamlingar och studiemetoder först och därefter de makttekniker och maktstrategier som finns införlivade. Organisation Folkbiblioteket tilldelades ett brett uppdrag. De skulle erbjuda bildning till hela folket, alla stånd och klasser, alla åldrar och under hela livscykeln från vaggan till graven. För detta ändamål gavs biblioteket en nationell organisation där över- och underordnade uppgifter fördelades mellan nationella, regionala och lokala folkbiblioteksenheter. Nationella uppgifter gavs endast till sådana biblioteksenheter som ägdes av myndigheter eller större landsomfattande föreningar medan andra nationella biblioteksenheter uteslöts från nationella uppgifter. Först i slutet av perioden tilläts privatägda verksamheter att utföra nationella biblioteksuppgifter. De nationella biblioteksenheterna tilldelades strategiska och nationellt övergripande uppgifter varav biblioteksutbildning, utveckling av bibliotekstekniska hjälpmedel och information och kontroll av biblioteksverksamheten i landet var de mest centrala. Det gav de nationella experterna möjligheter att 177 utöva inflytande över de regionala och lokala biblioteksenheterna och därmed indirekt även över biblioteksanvändarna. Under 1930-talet blev de myndighetsägda regionala folkbiblioteken, dvs. läns- och centralbiblioteken, de nationella biblioteksenheternas förlängda arm. Lokala folkbibliotek skulle bedriva verksamhet i landets samtliga kommuner. Under periodens första del inkluderades folkbiblioteksorganisationen lokala folkbibliotek som antingen kunde ägas av kommunen eller av en lokal förening som ingick i någon av de större folkrörelsernas nationella organisationer, men de kommunägda folkbiblioteken gavs huvudansvaret för folkbiblioteksverksamheten. Under periodens andra del ingick endast kommunalt ägda folkbibliotek bland de lokala enheterna. Den hierarkiska indelningen av över- och underordna uppgifter skapade en horisontellt verkande maktapparat med helt andra möjligheter till styrning än vad som var fallet under 1800-talet då folkbiblioteken var decentraliserade och saknade samordning. Det skapade en form av centralstyrning där ett begränsat antal nationella enheter gavs möjlighet att forma en enhetlig biblioteksverksamhet för fostran av medborgarna i hela landet. Under perioden sker också en förskjutning av makten över folkbiblioteket. Myndigheternas ägande stärks såväl i de nationella, regionala som i de lokala folkbiblioteksenheterna vilket i praktiken bör ha betytt att de politiska organens inflytande ökade till förfång för folkrörelsernas inflytande. Centralstyrning och maktförskjutning till de politiska församlingarna skapade nya styrningsmöjligheter. Metoder att nå användare Det fostrande uppdraget förutsatte att folkbiblioteken kunde förmå så många som möjligt att besöka biblioteket, låna och läsa böckerna. De anvisningar som finns i materialet visar hur de lokala folkbiblioteken skulle locka människor till sig. Folkbibliotek skulle för det första vara centralt placerade för att bjuda in biblioteksbesökare. Om det blev enkelhet, bekvämt och lustfyllt skulle människor lockas att besöka biblioteket i sina vardagliga sysselsättningar. Folkbiblioteken skulle därför lokaliseras i närheten av flertalet medborgare som t.ex. i närheten av affärer, posten och andra serviceinrättningar. Ett centralt läge sågs som sätt ett öka antalet användare. Folkbibliotekens lokaler skulle för det andra vara funktionella och estetiskt inredda för att göra dem inbjudande och frestande. De första decennierna accepterades antingen en egen biblioteksbyggnad eller en egen lokal men från 1930-talet accepterade endast en ”egen biblioteksbyggnad”. Större bibliotek skulle inrymma vuxen-, barn- som läsavdelningar från 1910–talet och från 1930-talet gällde denna norm även mindre folkbibliotek. Interiörens estetiska utformning ansågs verka attraherande och stimulera till lån och läsning av böcker. För att fånga intresse skulle folkbiblioteken sålunda för178 knippas med positiva känslor, bekvämlighet, trivsel och lust. Från 1910-talet till 1950-talet handlade de estetiska kriterierna om gardiner, blomkrukor, dukar och vackra möbler och senare om lokalernas arkitektur och en estetisk utformning av inventarierna. Presentationen av böckerna sågs som ytterligare en möjlighet att fånga människors intresse. Under 1910-talet exponerades böckerna i bokskåp med glasdörrar som kunde ge möjligheter att visa fram böcker men i slutet av 20talet kom de öppna hyllorna. Den direkta kontakten med böckerna ställde böckernas utformning i blickpunkten och skapade helt nya relationer mellan besökare och folkbibliotek. Senare utvecklades även andra tekniker att visa fram vissa urval av böcker, t.ex. bokbord, ställ och snurror. De kataloger och bokförteckningar som användes kan också ses som tekniker att visa fram t.ex. nya böcker, klassiker eller särskilt läsvärda böcker. Mobila bibliotek och ambulerande bibliotek utvecklades i syfte att nå människor som av olika anledningar inte själva kunde eller ville ta sig till det lokala folkbiblioteket. Under seklet första del användes vandringsbibliotek och metoden utvecklades senare till uppsökande biblioteksverksamhet. Mobila bibliotek gjorde det möjligt att aktivt söka upp vissa målgrupper, t.ex. på förskolan, arbetsplatsen, ålderdomshemmet. Det blev ett sätt att nå nya biblioteksanvändare. Med ett folkbibliotek som en integrerad del av vardagslivet, enkelhet och bekvämlighet, öppen exponeringen av böcker och mobila bibliotek, skapades möjligheter att nå nya och fler grupper och att öka lånen och läsningen av böcker. Boksamlingar Den betydelse som boksamlingarna gavs avspeglas i detaljerade anvisningar för utformningen och sammansättning av de lokala folkbibliotekens boksamlingar. Anvisningar gällde vilka personalgrupper som skulle stå för utformningen av boksamlingarna och vilka instrument (bibliografier, kataloger) de skulle använda. De nationella enheterna gavs kontroll över folkbibliotekens boksamlingar och de kunde dels bestämma vilken personal som skulle utforma boksamlingarna och vilka bibliografier och bokkataloger som skulle användas. Mellan 1910- och 1960-talet var ansvaret för boksamlingarna uppdelat mellan biblioteksstyrelsens medlemmar och biblioteksutbildad personalen medan ansvaret för planering, val och beslut om inköp och gallring av litteratur från 1970-talet var överlämnat till den utbildade personalen. Ickeutbildade personalen fick endast rätt att utföra enklare och mer mekaniskt biblioteksarbete. Det som bestämde rätten att utföra strategiska uppgifter blev således ägandet och under senare tid även formell utbildning. Vissa av de tillgängliga bibliotekshjälpmedlen ansågs bättre lämpade i arbetet med boksamlingarna och dessa följde likartade principer och regler 179 t.ex. i fråga om vilken personal som skulle ha rätt att använda bibliografierna, vilken typ av litteratur de skulle innehålla, för rangordning och uteslutning av böcker och för hur varje titel skulle beskrivas. Två bibliografiska hjälpmedel användes särskilt frekvent av folkbiblioteken, Grundkatalogen under den tidigare perioden och Sambindningskatalogen under den senare. Dessa kataloger angav normen för vad som ansågs som ”lämplig” litteratur för folkbibliotek. Med den dagliga användningen i bibliotekens reguljära arbete och den utsträckning i tid som dessa kataloger användes blev dessa kataloger unika möjligheter att utöva inflytande över folkbibliotekens inköp av böcker. Katalogernas innehöll förteckningar av ”lämplig” litteratur som delades in i seriös skön- och facklitteratur samt god underhållningslitteratur. Variationen av ämnen och differentieringen i olika svårighetsgrader skulle garantera varje enskild kommuninvånare tillgång till ett utbud av lämpliga böcker för både nöjesläsning och studier. Boksamlingarna skulle innehålla böcker som passade för medborgar- och fackbildning, hembygdsstudier, rekreation och underhållning och de skulle användas för allmänbildning och för utveckling av intressen och personligheten. I kategorin böcker olämpliga för folkbibliotekens boksamlingar återfanns skön- eller facklitteratur som antingen ansågs kvalitetsmässigt undermålig eller icke vederhäftig t.ex. nämns särskilt underhållningslitteratur med osedligt innehåll. Det laborerades också med vad som skulle betraktas som lämpliga proportioner mellan boksamlingarnas fack-, skön- och underhållningslitteratur. De nationella biblioteksenheternas uppdrag blev att ange riktlinjer dels för boksamlingarna och dels för de hjälpmedel som skulle användas i utformningen av boksamlingarnas. Det gav de experter som anlitades makt att påverka de lokala folkbiblioteken och den litteratur som skulle erbjudas biblioteksanvändarna runt om i landet. Dessa experter skulle producera ett urval av böcker lämpliga för en bildad medborgare för folkbibliotekens samlingar, urval som sedan skulle reproduceras genom folkbibliotekens inköp av böcker. De nationella experternas gavs med andra ord möjligheter att påverka bibliotekspersonalen att utforma boksamlingar som stod i överensstämmelse med experternas smak. Studiemetoder En förutsättning för folkbibliotekens fostrande uppgift var självfallet att böckerna användes för studier. Särskilt under 1900-talets första hälft fick studiemetoderna uppmärksamhet och vissa studiemetoder har återkommande rekommenderats under seklet. Samma studiemetoder förknippades med folkbibliotek och annan folkbildning. Bland de studiemetoder som ansågs särskilt lämpade för folkbibliotekens böcker fanns studiecirkeln, kurser, enskilda studier, populärvetenskapliga föreläsningar, radioföreläsningar, Tv och folkhögskolestudier. Studiemetoder som grundades på boklig bildning ansågs dock överlägsna de muntliga metoderna. Däremot ansågs skolans 180 utbildningsmetoder direkt olämpliga för folkbildningsstudier sannolikt beroende på att man ville betona att lärande inte skulle vara mekaniskt utan bygga på frivillighet, egna val och egen aktivititet. Två studiemetoder nämns dock särskilt i förbindelse med folkbiblioteken, nämligen studiecirkeln och enskilda studier. Dessa ansågs särskilt lämpliga för det breda urval av ämnen som ansågs krävas i medborgarbildning, fackbildning, nöjesbildning och hembygdsbildning dvs. sådana studier där folkbibliotekens fack-, skön- och underhållningslitteratur kunde användas. Dessa metoder ansågs också ändamålsenliga för studier i syfte att utveckla personligheten och för ett livslångt lärande. Gemensamt för dessa metoder är att de uppmuntrar den studerande att välja ämne, studiematerial, mål och sätt att genomföra studierna och att de ger incitament till självbildning, ett eget ansvar för studievalen och för utveckling av hela personligheten. Metoderna har också gemensamt att de innehåller inslag av självdisciplinering. Undersökningen av folkbibliotekens organisation, verksamhet och studiemetoder visar fram en uppsättning apparater som möjliggör styrning av folkbibliotekens verksamhet. Folkbiblioteket läggs, så att säga, till rätta för det folkuppfostrande uppdraget. Organisationen skapar förutsättning för nationell styrning, inbjudande lokaler, böcker och hjälpmedel som premierar läsning av böcker med lämpligt innehåll för fostran och aktiverande studiemetoder. Indelning och inrutning I folkbiblioteksapparaterna ingår uppsättningar av maktstrategier och makttekniker som gör det fostrande uppdraget möjligt. Indelning och inrutning är två makttekniker som förekommer inom många områden inom moderniteten och även återfinns inom folkbiblioteksområdet. Indelning och inrutning innebär att en mängd (eller grupp) uppdelas i individer och ges en bestämd plats och funktion. Uppdelningen skapar individen medan tilldelningen av plats och funktion möjliggör kontroll. Genom indelning och inrutning skapas individer och de blir samtidigt möjliga att kontrollera och manipulera. Indelning och inrutning är makttekniker som så at säga ligger dolda i lokala och regionala folkbibliotekens erbjudande av lämpliga böcker. Närböckerna delas in i särskilda exemplar, förtecknas och tilldelas en särskild plats i hyllor och kataloger skapas möjligheter utöva kontroll över bokbeståndet. De ger de nationella enheterna möjligheter att genom de inköpskataloger som producerades utöva kontroll över de böcker och titlar som skulle erbjudas landets lokala folkbibliotek. Maktteknikerna utgör grunden för nationell övervakning och kontroll av böcker som de lokala folkbiblioteken erbjuder användarna. De ger också de lokala folkbiblioteken möjligheter att kontrollera de lokala folkbibliotekens boksamlingar. De kan alltså ses som en nödvändig förutsättning som möjliggör ett folkbibliotek för fostran av medborgare. 181 Rangordnade experturval Rangordnade experturval är en annan maktteknik som kan ses som en nödvändig för möjligheten att kontrollera och påverka aktörernas val. Rangordnade urval skapas genom att en mängd alternativ, som t.ex. titlar, böcker, studiemetoder, graderas som mer eller mindre lämpliga. Urvalen visar upp vissa alternativ samtidigt som de utesluter och döljer andra alternativ. Inom folkbiblioteksområdet utövades denna urvalsmakt av bibliotekskonsulenter, biblioteksföreståndare, bibliotekarier dvs. de experter som gavs uppdraget att sammanställa och rangordna böcker. De rangordnade urvalen kan därför ses som experturval. De rangordnade urvalens makt ligger i att de kan förmå utvalda aktörer att göra vissa val och handlingar men avstå från andra. Inom folkbiblioteksområdet kunde dessa val t.ex. handla om att satsa på en viss typ av bibliotek, vissa personalkategorier, välja vissa bibliografier, kataloger, köpa in vissa böcker till boksamlingarna eller att använda vissa studiemetoder. De lokala folkbibliotekens sammansättning av boksamlingar kan ses som illustrativt exempel på rangordnade urval. De lokala folkbibliotek anvisades ett urval av kataloger och bibliografier som inkluderade och rangordnade urval av sådana böcker som ansågs lämpliga för lokala folkbibliotek och samtidigt exkluderades sådana böcker som redan på förhand hade bedömts som olämpliga. Det är genom kontrollen över de möjliga handlingsalternativen, inkluderingen, rangordningen och exkluderingen, som denna typ av makttekniker får sin maktfunktion. Normaliserande sanktioner; ekonomisk-, kunskaps- och auktoritetsstyrning Folkbiblioteksdiskursen ger också prov på vissa typer styrningstekniker som fungerar som stöd för de rangordnade experturvalen. Ekonomisk, kunskapsoch auktoritetsstyrning som var vanligt förkommande inom folkbiblioteksområdet kan ses som kraftfulla styrningstekniker och dessa är i de flesta fall exempel på normaliserande sanktioner, Ekonomiskt stöd blev ett sätt att upprätthålla folkbiblioteksorganisationen, lämpliga boksamlingar och rätt slags studiemetoder och att ge en extra stimulans till de val som ansågs som de rätta. Bibliotekens val av böcker i Grundkatalogens utbud, valen av bibliotek som skulle ingå i folkbiblioteksorganisationens nationella, regionala och lokala enheter och sätten att utforma de lokala folkbibliotek boksamlingar och bibliotekslokaler är några exempel där val som stod i linje med de nationella experternas råd gavs en extra förstärkning genom ekonomiskt stöd. Fördelningen av ekonomiskt stöd kunde, så att säga, underlätta valen av de ”rätta” aktiviteterna. Det ekonomiska stödet funktion är det gynnar vissa aktiviteter på bekostnad av andra 182 och hjälper till att upprätthålla skiljelinjerna mellan det accepterade och det icke accepterade, de lämpliga och mindre lämplig valen. Även kunskapsstyrningen kan ses som ett förstärkande komplement till experternas urval och rangordningar. Det finns otaliga exempel på att kunskapsargument användes i syfte att utöva påverkan över bibliotekspersonalens val av metoder, böcker eller vissa former av biblioteksverksamhet i de handböcker, artiklar, informationsblad, läroböcker och bibliografier som studerats. Kunskapen tillhandahåller argument för val i en viss inriktning, för rangordningar, inkludering och exkludering. Den upprättar en skillnad mellan sant och falskt och bygger i de flesta fall på effektivitetsargument. Auktoritativa uttalanden används på ett liknande sätt och fungerar stödjande för vissa val men argumentationen bygger i dessa fall på den auktoritet och legitimitet som en position ger snarare än på referenser till ”sanningen”. Även denna maktteknik är vanligt förekommande i de läroböcker, artiklar, informationsblad m.m. som har använts inom biblioteksområdet under den organiserade moderniteten. De auktoriteter som står för uttalanden, dvs. de experter, politiker och ideologer som tilldelats rätten att uttala sig i dessa frågor tillåts sätta normen för vad som ska anses som acceptabelt och gällande inom ett område. Samtliga dessa tre styrningstekniker – ekonomisk styrning, kunskaps- och auktoritetsstyrning – bygger ofta på löften om framtida förbättringar och fungerar därigenom som normaliserade sanktioner. Valen förknippas antingen med framtida positiva effekter eller med framtida negativa effekter. Det presumtiva inflytandet över det val som en aktör står inför utövas genom de ekonomiska, kunskapsmässiga och moraliska vinster eller förluster som ett val eller handlingssätt utlovar. Medborgarna skulle lockas t.ex. till studier av folkbibliotekets böcker genom löften om kunskaper och färdigheter som skulle förbättra livssituationen och samtidigt avskräckas från dåliga nöjen som gav negativa framtida effekter. Styrning och självbildning i kombination Expertstyrningen utövas på avstånd i tid och rum mellan den som påverkar och den som blir påverkad och kan därför också kallas styrning på distans. Inom folkbiblioteksområdet kan man finna många exempel på styrning på distans. T.ex. den påverkan som de nationella biblioteksenheterna utövar över lokala folkbibliotek med hjälp av läroböcker, kataloger, handböcker och bibliotekstekniska hjälpmedel. De lokala folkbiblioteken utövar också styrning på distans med de urval av böcker som de erbjuder biblioteksbesökaren. Styrning på distans användes av såväl nationella, regionala som lokala folkbiblioteksenheter. Styrning på distans blir möjligt endast om den tänkta mottagaren tillägnar sig budskapet på rätt sätt vilket gör vissa typer av studiemetoder mer lämpliga än andra. Gemensamt för de studiemetoder som förordas inom folkbiblio183 teksområdet, för både folkbibliotekens personal och bibliotekens användare, är att de uppmuntrar till aktiva val, eget ansvar och självbestämmande. Den studerande förväntades att själv förebereda sina studier och ta ansvar för varje moment av genomförandet. Denna form av självbildning ingår såväl i de studiemetoder som personalen rekommenderas för sina studier av bibliografier och kataloger som i biblioteksanvändarnas studier, både i egna studier och studiecirklar. Självbildning är en studieform som ställer egna aktiviteter, val och reflektioner i centrum men som också förutsätter att studierna ger nya kunskaper och erfarenheter som ger möjligheter till självkonstruktion, personlighetsutveckling och självreglering. Självbildningen kan således ses som aktiverande men begränsad av de förutbestämda experturvalen som inskränker handlingsalternativen och delvis gör valen illusoriska. Självbildningsteknikerna passar dock väl in i bilden av det moderna samhället med dessa krav på flexibilitet och anpassning som ett samhälle i ständig förändring ställer. Såväl i arbetslivet som på fritiden ställs krav på människor att t.ex. hålla sig ajour med samhällets förändringar och vara välinformerade som medborgare och konsumenter. Det moderna samhället bygger på att människor kan och vill pröva nya tjänster och produkter, vill delta i samhällslivet och är formbara och ständigt är beredda att omforma sina liv och utveckla nya förmågor och kunskaper. När expertstyrning på distans förenas med självbildning skapas således förutsättningar för konstruktion och omkonstruktion av erfarenheter, intressen och behov, vilket möjliggör en styrning av att livsval och konsumtionsmönster. Expertstyrning, panoptikon och centralstyrning Med den heltäckande kartläggningen av de makttekniker som förekommer inom en specifik verksamhet som folkbibliotek har jag kunnat identifiera vilka makttekniker som stödjer och kompletterar varandra. Jag har valt att kalla dessa kombinationer för maktstrategier. I biblioteksverksamhet inkluderas flera olika makttekniker i en maktstrategi och de fungerar på olika nivåer och ingår i många slags apparater Expertstyrningen är en av dessa maktstrategier. De är en form av styrning på distans, där rangordnade experturval kopplas samman med normaliserande sanktioner, ekonomisk-, auktoritets- och kunskapsstyrning och självbildningstekniker. Det är alltså denna kombination av rangordnade experturval, normaliserande sanktioner och självstudier som förkommer inom folkbiblioteksområdet som skapar möjligheter till styrning. En annan vanligt förekommande maktstrategi inom folkbiblioteksområdet är en form av övervakning som liknar ”panoptikonövervakning”. De nationella enheternas kontroll av böckernas kvalitet, öppettider och studiemetoder har denna form. Det utgör en kontroll av att folkbiblioteken följer de gällande normerna och utgår från den hierarkiska indelningen av uppgifter på na184 tionell, regional och lokala nivå. Indelning och inrutning av personal, arbetsuppgifter och böcker gjorde det möjligt att observera och kontrollera verksamheten. Övervakningen som antingen kunde ske direkt genom inspektioner eller indirekt genom kontroll av dokumenterade statistiska uppgifter och ibland utan förvarning, vilket sannolikt gav en förstärkande verkan på bibliotekens interna kontroll, dvs. den premierade inköp av lämplig litteratur. Normaliserande sanktioner dvs. olika typer av belöningar och bestraffningar förstärkte viljan att handla enligt de gällande rekommendationerna. Denna form av panoptikonövervakning kan alltså ses som en strategi som kombinerar ett antal olika makttekniker. Panoptikonövervakning möjliggörs genom centralstyrningen där ett fåtal nationella enheter och experter ges ett långtgående inflytande över biblioteksväsendet. Som jag har visat fick de nationella biblioteksenheterna ansvaret för uppgifter av strategisk art – för ledning och utveckling av biblioteksverksamheten, för planering, produktion och distribution av biblioteksutbildning, biblioteksteknik, information och kontrollen av folkbiblioteksverksamheten i landet. Dessa strategiska uppgifter har ett stort verkningsområde och långsiktig verkan vilket sannolikt också gav den en hög verkningsgrad. De nationella enheternas uppgifter som skulle omfatta samtliga lokala folkbibliotek och biblioteksutbildningen, produktion och distribution av bibliotekstekniska hjälpmedel, information och kontroll, gav möjligheter att kontinuerligt och under lång tid forma de lokala folkbibliotekens verksamhet. De nationella biblioteksenheterna gavs därigenom möjlighet att utöva inflytande över folkbiblioteksverksamheten. Centralstyrningen skapar möjligheter att standardisera biblioteksverksamheten i landet så till vida att biblioteken kan påverkas att använda likartade hyllsystem, boksamlingar, lokalmässiga förhållanden m.m. oberoende av var i landet de var belägna. Denna maktutövning innebär sannolikt en påverkan i riktning mot mindre variation av bibliotek, böcker. Samtidigt ökar möjligheten till fostran av likartade medborgare i landet och förmodligen till effektivisering där mindre resurser går åt för att uppnå samma resultat. Biomakt och disciplinering De makttekniker och maktstrategier som jag har identifierat inom folkbiblioteken har lett fram till slutsatsen att maktutövningen kan beskrivas som biomakt. Det folkbildningsuppdrag som folkbiblioteket gavs omfattade hela befolkningen. Det fostrande uppdraget var inriktat mot enskilda individer men maktanspråken var mer långtgående och gällde att utveckla och förbättra hela folkets” kunskaper, smak, moral och förmågor från vaggan till graven. Folkbiblioteket blev en samhällelig institution med ett uppdrag att förvalta livet och bidra till en kontinuerlig utveckling och maximering av enskilda personers, föreningars och organisationers kapacitet. Folkbiblioteket inordnades sålunda i det svenska samhällets anspråk på biomakt under den 185 organiserade moderniteten, dvs. en effektivisering av samhället som bygger på kontinuerlig utveckling av medborgarnas förmågor. De makttekniker och maktstrategier som jag har identifierat inom folkbiblioteksområdet kan ses som disciplinering, dvs. en kontroll och övervakning som är inriktad mot det ”kroppsliga” men som görs i syfte att påverka ”själen” och därmed åstadkomma en viss typ av handlande. Jag har visat flera exempel på folkbiblioteksapparaternas disciplinerande maktutövning. Det kanske viktigaste exemplet är de nationella biblioteksenheternas övervakning och kontroll av utformningen av de lokala folkbibliotekens boksamlingar som redovisades i kapitel IV. De lokala folkbiblioteken blev erbjudna vissa utvalda kataloger, bibliografier, handböcker vars litteraturförteckningar ordnats enligt vissa inkluderings-, rangordnings- och exkluderingsprinciper. Genom dessa förteckningar skapas möjligheter att kontrollera att personalens val av litteratur går i ”rätt” riktning. Genom direkta eller indirekta inspektioner av de lokala folkbibliotekens inköp av böcker och boksamlingar kunde kontrollen skärpas ytterligare. Denna typ av maktutövning gällde inte endast den rätta sammansättningen av böcker utan också användningen av de ”rätta” studiemetoderna för studier av de lokala folkbibliotekens böcker. Även de lokala folkbiblioteken förevisar former av kontroll och övervakning, som sannolikt kan påverka användarna att ägna sig åt bildning och goda nöjen på fritiden, t.ex. urval med inkludering, rangordning och exkluderingar av böcker som ”underlättar” biblioteksanvändarnas val av lämplig litteratur och som skapar möjligheter att utveckla deras fritidssysselsättningar, kunskap, moral och smak. Den disciplinära maktutövningen är hierarkisk och har formen av centralstyrning så till vida att ett litet antal överordnade enheter ges möjlighet att påverka underordnade aktörer att handla på ett önskat eller förväntat sätt. De nationella enheternas ansvar för biblioteksutbildningen, produktionen av bibliotekstekniska hjälpmedel, spridning av information gav dem överordnade kontroll- och övervakningsfunktioner i förhållande till de lokala folkbiblioteken och därmed en dominerande ställning inom folkbiblioteksområdet. De lokala folkbiblioteken gavs möjligheter att utöva kontroll över biblioteksbesökarnas val av litteratur och studier, men endast inom de ramar som ställts upp av de nationella enheterna. Folkbiblioteksapparatens maktutövning aktualiserar också frågan om individens frihet i förhållande till samhället. Experturvalen i kataloger, boksamlingar och studiemetoder konstruerar valfrihet, men de samhällsgrupper som har ett dominerande inflytande inom biblioteksområdet ges möjlighet att sätt sin prägel på denna valfrihet liksom också på folkbiblioteksverksamhetens apparater. Både bibliotekspersonal och biblioteksanvändare försätts i styrande valsituationer som i förhand är begränsade av rangordnade experturval. De är dessa experturval som gör det möjligt att styra folkbiblioteksaktörernas val i en riktning som är förenlig med de dominerande gruppernas omdöme och smak. Valen skapar alltså en valfrihet, men det handlar inte i 186 första hand om oberoende eller suveräna val utan val i en mer begränsad mening. Denna form av tvingande valfrihet kan ses som paradoxal i den meningen att den både är aktiverande och styrande. Detta sätt att styra självständiga individer med den personliga valfriheten i behåll är inte endast kännetecknande för det moderna folkbiblioteket utan för det liberala samhällets styrning. I expertstyrningen som den formats inom folkbiblioteksområdet kan fria självständiga individer styras på distans i tid och rum. Det moderna folkbibliotekets maktutövning ger frihet att välja bland ämnen, böcker, studiemetoder men valmöjligheterna begränsas av de urval som särskilt utsedda experter fastställt på förhand. Det ger friheten ett mått av illusion. Valsituationerna kan till viss del ses som ”tvingande” och oundvikliga eftersom de erbjudna valalternativen är begränsade av experternas urval. Den bildade medborgaren har ett mått av frihet, om än med vissa begränsningar, men i jämförelse med tidigare bör fler medborgare dock ha fått tillgång till ett större utbud av böcker för lån och läsning. Genomgången aktualiserar också frågan om det kan vara rimligt att se folkbiblioteken som utövning av disciplin. Folkbibliotek förknippas vanligtvis inte med disciplin utan snarare med frihet.3 För mig framstod därför folkbiblioteket länge som en form av makt som skiljer sig från disciplinering och jag sökte förklaringar i distinktionen mellan fritid och reglerad tid. Folkbiblioteken tar till skillnad från skolan, fängelset eller arbetet den fria tiden i anspråk. Jag övergav emellertid denna hypotes när jag fick insikten om experturvalens betydelse och insåg att inom biblioteksområdet utövas den disciplinära makten med hjälp av kontroll över urval (urval av biblioteksenheter, urval av kataloger med titlar, boksamlingar med böcker mm). Genom den kontroll som utövas över de urval som införlivas i arbetet med bibliotekens kataloger, böcker och studiemetoder internaliseras de ”rätta” handlandet. Den faktiska kontrollen av vad som är lämplig läsning kan således realiseras genom experturvalen. Man kan visserligen invända att inom folkbiblioteksområdet kan tvånget ses som mildare än t.ex. i skolan, militärtjänstgöringen eller förvärvsarbetet. Inget yttre tvång är förenat med att använda bibliotek och enskilda personer kan i praktiken välja att avstå från folkbibliotekets tjänster. Detta ändrar emellertid inte det faktum att maktutövningen inom folkbiblioteksområdet primärt sker med hjälp av kontroll och övervakning och därför bör ses som disciplinering i den betydelse som begreppet används inom den genealogiska traditionen. Den bildade medborgaren Folkbiblioteken skulle fostra den svenska befolkningen, män som kvinnor, barn, unga och äldre oberoende av utbildning, social tillhörighet eller bostadsort till bildade medborgare. Med folkbibliotekets urval av böcker som 187 baserade på experternas urval, kan medborgaren preferenser förenas med de högre samhällsskiktens.4 Vad karakteriserar då denne medborgare? Om man försöker konstruera en bild utifrån undersökningen av folkbiblioteket och dess apparater tecknas en person som ägnar sin fritid åt ”finkultur” och läsning av seriös skön- och facklitteratur och sådan underhållningslitteratur som klassificerades som god nöjeskultur. Det är en person som är intresserad av att studera facklitteratur och seriös skönlitteratur i studiecirklar och egna studier och läser underhållningslitteratur antingen som rekreation eller som inkörsport till den seriösa skön- och facklitteraturen. Med bibliotekets hjälp kan personen undvika de böcker som anses som undermåliga ur konstnärlig synpunkt eller kvalitetsmässigt eller moraliskt icke-acceptabla. Denna typ av litteratur fanns nämligen inte på folkbibliotekens hyllor utan där fanns endast ”lämpliga boksamlingar” som kunde ge medborgaren allmän-, medborgar- och fackbildning, god smak, goda nöjen, intresse för seriös kultur och god underhållning. De bildade medborgare kan tjäna som en samlande beteckning för de egenskaper, färdigheter och kunskaper som kännetecknar den konstruktionen av medborgaren som inryms i folkbiblioteksdiskursen. Utöver seriösa intressen och kunskaper skulle folkbiblioteket även utrusta den bildade medborgaren med andra förmågor och egenskaper av vikt för samhället som t.ex. förmågan att göra egna aktiva val. Särskilt i de studiemetoder som rekommenderas för studier av bibliotekets böcker finns dessa förmågor och egenskaper inbegripna. Enskilda studier och studiecirklar – två studieformer som rekommenderas särskilt – uppmuntrar till eget ansvar för val av ämnen, studiematerial, målsättning, studietid m.m. Detta ger en bild av den bildade medborgaren som aktiv, självständig och med förmåga att fatta egna beslut. Som tidigare nämnts skulle det moderna folkbiblioteket ge möjligheter till återkommande studier, en bildning som under hela livet skulle ge nya kunskaper och erfarenheter. Den bildade medborgaren framstår därför också som en förändringsbenägen person som ständigt är i färd med att utvecklas. Den egna aktiviteten i kombination med det egna ansvaret formar den självbildning genom vilken det egna jaget konstrueras och rekonstrueras. Den bildade medborgaren framstår alltså som en fri, väljande och självstyrande individ som formar sig själv genom sina egna val. Folkbiblioteket fostrar alltså väljande självstyrande individer, som baserar sin förståelse och sitt handlande på val av studier, ämnen, material, metoder att tillägna sig kunskaper. Den slutsats som kan dras är att konstruktionen av den bildade medborgaren förefaller väl avpassad för det moderna svenska samhälle som växte fram under 1900-talet och uppfyller både de krav som demokratin och industrisamhället ställer. Det är en människa som kan göra övervägda val och är villig att utvecklas och förändras som konsumenter och producenter. Det är också en medborgare som kan sätta sig in politiska frågor, välja sina politis188 ka företrädare, göra val mellan olika politiska partier och olika förslag och som har förmågan att ta till sig kunskap och göra självständiga val. Den bildade medborgaren kan ses som en person som fyller det moderna samhället krav på flexibla aktiva, självständiga medborgare som är villiga att begagna sin valfrihet. Medborgarens vilja till utveckling förefaller således som central för samhällsutvecklingen och för produktionen av varor och tjänster och det ekonomiska systemet. Folkbiblioteksapparatens och dispositivets maktimplikationer Undersökningen av folkbiblioteksapparatens maktutövning aktualiserar frågor om frihet och tvång, disciplinering och emancipation samt den subjektiva och kollektiva makten. Dessa frågeställningar kommer att diskuteras nedan. Det moderna samhällets makttekniker Den bildade medborgaren, som konstrueras inom folkbiblioteksområdet, möjliggörs genom en uppsättning makttekniker som kombinerar kontroll och aktivering och genom de specifika makttekniker och maktstrategier som har redovisats i sammanfattningen ovan. Folkbiblioteksområdets makttekniker ska dock inte uppfattas som unika för folkbiblioteksområdet utan de är vanligt förkommande makttekniker i samhället under den organiserade moderniteten. Det finns forskning som visar att dessa makttekniker och maktstrategier även finns inom andra samhällsområden. T.ex. har Fejes visat att inne- och uteslutning har varit vanlig förekommande inom svenskt utbildningsväsende.5 Det gäller också panoptikonövervakning som Andersson och Nilsson också funnit inom kriminalvårdsområdet.6 Styrning på distans är inte heller någonting unikt vare sig för folkbiblioteksområdet eller för Sverige. Sandström har påvisat dess förekomst i sexualundervisningen och Rose kom fram till att den är utmärkande för de Västeuropeiska samhällena under den organiserade moderniteten.7 Foucault har också identifierat denna maktteknik inom utbildningsområdet under den tidiga moderniteten.8 Sannolikt skulle man också finna denna maktteknik t.ex. inom kommersiella områden t.ex. i handelns reklam och sortiment (urval) av varor och tjänster. Konsumenter utsätts dagligen med argument om pris och kvalitet för erbjudanden av ett sortiment (urval) av varor och tjänster som i praktiken utgör rangordnade experturval som bygger på inneslutning/uteslutning och rangordning. Bortser man från skillnaderna i sortimenten så handlar det i båda fallen om likartad maktutövning. 189 Kompletterande makttekniker som normaliserande sanktioner som påverkas genom belöningar och bestraffningar har också förekommit utanför folkbiblioteksområdet. Foucault har t.ex. beskrivit användningen av normaliserade sanktioner inom en rad områden under den tidiga moderniteten. Dessutom har Hultqvist, Petersson, Olsson och Popkewitz visat att makttekniken förekommer i en form som de kallar styrning med framtid såväl inom utbildnings- som folkhälsoområdet.9 Ekonomisk styrning är så vanlig att den väl närmast betraktas som en självklarhet. Även självbildningsteknikerna kan kännas igen från kommersiella områden. Reklambudskap har ett uttalat syfte att påverka men frammanar även studier, val som kan leda till att en persons handlingar förändras. Vid läsning av reklambudskap utsätts individen för kunskap och erfarenheter som skapar möjligheter till en förändrad syn på sig själv och omvärlden. Individen rekonstruerar sig själv med hjälp av reklamens urval av produkter. Även om bildningsintentionerna kan betraktas som mer ytliga än folkbildningens, så bygger företagens reklam och marknadsförening på liknande förfaringssätt. Disciplin och emancipation Den makt som folkbiblioteksapparaterna utövar kan som ses som disciplinär i den meningen att expertstyrningen kontrollerar och sätter gränser för användarnas valmöjligheter, kunskaper och handlingar. Vanligtvis förknippas utbildning, studier och valmöjligheter med frigörelse och emancipation från omyndighet och underordning till fri bestämmanderätt i full jämlikhet med andra. I strikt mening tycks begreppet utesluta alla former av begränsningar och oförenlig med kontroll och disciplin. Det är därför inte självklart att de självbildande inslagen som baseras på urval (kataloger, böcker, studiemetoder) formade och kontrollerade av experter kan inordnas under detta begrepp. I folkbiblioteksområdet utsätter de dominerande grupperna användarna för fostran med hjälp med olika diskursiva och icke diskursiva apparater. Men, som i alla maktsystem uppkommer sprickor som kan utnyttjas för att bryta det grepp som maktsystemet skapar och vända inriktningen mot ett annat håll. Det är sannolikt sådana sprickor som skapar möjligheter till frigörelse och emancipation. Maktapparaternas primära riktning bör dock ses som inordnande snarare än som befriande. Ur ett befolkningsmässigt perspektiv är det rimligt att anta att kombinationen av expertstyrning och självbildning – som inte endast kännetecknar 1900-talets moderna folkbibliotek utan samhället i stort – fungerar som inordnande och anpassande. Frihet och tvång Biblioteksapparaternas maktutövning aktualiserar också en annan fråga av central betydelse för moderna samhällen, nämligen frågan om individens 190 frihet i förhållande till samhället. Bör de val som folkbiblioteksapparaten i området erbjuder betraktas som frihet eller tvång? Finns den en motsättning mellan den styrning som folkbiblioteksapparaten utövar genom de val som experturvalen i kataloger, boksamlingar, studiemetoder konstruerar och utsätter människor för och aktörernas frihet? Hur bör man förhålla sig till denna paradox? Den valfrihet som finns inbyggd i folkbiblioteksapparaterna är från början konstruerad av dominerande grupper inom biblioteksområdet. Det är dessa grupper uppfattning som har satt sin prägel på biblioteksverksamheten apparater, uppfattningar som blivit rådande i samhället under denna tid. Genom att dessa apparater innefattar rangordnade experturval skapas möjligheter att styra folkbiblioteksaktörernas val i en viss riktning. Såväl bibliotekspersonal som biblioteksanvändare försätts i styrande valsituationer där valmöjligheterna redan på förhand är begränsade av experturvalen och som styr valen i en viss riktning. Det blir därför svårt att se valfriheten som individens egen och valen som något som baseras på oberoende och suveränitet. Finns det möjlighet att undgå tvånget att välja? En möjlighet kunde vara är att undvika alla bildningsinstitutioner och andra liknande apparater. I praktiken begränsas möjligheterna eftersom medborgarna aldrig helt kan undkomma experturval som finns brett spridda inom flera samhällsområden i det moderna samhället. Det förefaller krävas ett liv i samhällets marginal om man ska kunna tänka sig möjligheten att undvika att bli påverkad av de experturval som förekommer i samhället. Maktteknikernas samhälleliga funktion Det är inte exklusivitet som utmärker de maktteknikerna som förekommer inom folkbiblioteksområdets utan snarare deras vanlighet. Samma makttekniker återkommer frekvent, berör flera områden och finns inbegripna i olika typer av apparater. Maktteknikerna är varken unika för folkbiblioteksområdet eller för Sverige utan de förekommer inom många olika samhällsområden och i många västeuropeiska samhällen under moderniteten. Som framgått tidigare så förekommer makttekniker som indelning och inrutning, och maktstrategier som normaliserade sanktioner, panoptikonstyrning, expertstyrning och hierarkisk övervakning frekvent från tidig till sen modernitet. De har gemensamt att de kan förmå aktörer att handla på ett visst sätt. Maktteknikernas möjligheter att påverka och forma skapas således genom den utbredning och frekventa förekomsten. Genom sin vanlighet invaderar de vardagslivet vilket gör det svårt att undfly eller bortse från dem. Den påverkan som de utövar är att rikta det individuella handlandet i riktning mot de normer och regler som gäller i samhället. Genom maktteknikernas spridning och frekvens får de också sin funktion i det moderna samhället. Det är därför rimligt att betrakta dessa makttekniker som nödvändiga för det moderna samhällets funktion. De är helt enkelt nöd191 vändiga för ett modernt samhälle byggt på marknadsekonomi och ekonomisk tillväxt. Marknadsekonomin ger medborgaren rätten att producera varor på en ”fri marknad” och både i rollen som producent och konsument krävs särskilda kvaliteter. Det kräver människor som kan fungera som självständiga individer, använda sin valfrihet och välja ur de experturval som erbjuds. Det kräver också människor som kan ta eget ansvar och fatta egna beslut. Tillväxten kräver förändringsbenägna medborgare som är villiga att utveckla sig själva, sina intressen, behov och smak genom självbildning som iscensätts genom olika typer av expertstyrning. Moderna demokratier har också behov av medborgare som fungerar som självständiga individer, kan använda sin valfrihet för att välja sina företrädare och är beredda att ta ansvar för sina beslut. Medborgarnas vilja och förmåga till förändring kan ses som en central aspekt av det moderna samhället. Det är därför rimligt att anta att det moderna samhället inte skulle fungera utan medborgare som omfattar dessa kvaliteter. Den makt som det gällande dispositivet utövar både upprätthåller och förser samhället med välfungerande medborgare genom en återkommande påverkan som utövas genom de uppsättning makttekniker och maktstrategier som beskrivits ovan. De skapar möjligheter att forma självständiga individer som är benägna att välja och utveckla sig själva och är öppna för nya produkter och förändringar av smak och stil – en modern samhällsmedborgare. Slutord Utifrån folkbiblioteksområdet har jag försökt fånga några huvuddrag i konstruktionen av den moderna medborgaren genom att studera några relevanta folkbiblioteksapparater och hur dessa kunde utöva makt över biblioteksaktörer. Den medborgare som folkbiblioteksapparaterna möjliggör kan karakteriseras som liberal och är en aktiv, ansvarsfull individ villig till valfrihet, personlighetsutveckling med finkultur (seriös skön- och facklitteratur och god underhållningslitteratur). Folkbiblioteksapparatens maktutövning kan beskrivas en form av liberal styrning som fokuserar på att uppfodra och förvalta individens frihet och självständighet. Den uppsättning makttekniker som möjliggör medborgarens fostran utgår från folkrörelserna nationella organisationer och de experter som dessa anlitar. Två centrala maktstrategier är expertstyrning och panoptikonövervakningen. Båda maktstrategierna innehåller en arsenal av enskilda makttekniker som experturval, normaliserande sanktioner, styrning på distans, självbildning, inrutning, oannonserade kontroller. Maktstrategiernas och maktteknikernas maktutövning kan karaktäriseras som disciplin och biomakt och därmed inriktad på att kontrollera, övervaka för att få människor att utveckla sig själva och därmed förvalta livet. Bio192 makten kan även utgöra en hypotetisk förklaring till ”pedagogiseringen” i det moderna samhället. Pedagogiseringen kan ses som är ett uttryck för ”förvaltningen av livet”, ett ständigt lärande är ett sätt att ideligen utveckla och förbättra medborgaren och i förlängningen även samhället. Folkbiblioteksapparaten kan sägas ha sin härstämning i det tidiga 1900talets borglighet som i hög grad bidrog till konstruktionen av folkbibliotek med förmåga att forma goda medborgare. Socialdemokratins övertagande av regeringsmakten på 1930-talet innebär ingen förändring av den etablerade folkbiblioteksapparaten. Snarare fullföljs de planer från början av seklet när de lokala folkbiblioteken kommunaliseras. Detta antagande överensstämmer väl med Hanssons folkbiblioteksideologiforskning.10 Bland borgligheten var det framförallt allt konservativa grupper som arbetade för och lyckades etablera sin syn på folkbiblioteken och skapa de styrningsmöjligheter som fanns inneboende folkbibliotekets apparater. Ett bakomliggande motiv var oron över de problem (fattigdom, alkoholmissbruk, brottslighet, konflikter) som den stora omvandlingen av det svenska samhället från ett jordbrukssamhälle till ett modernt industrisamhälle gav upphov till. Man kan därför ställa frågan om ursprunget till den moderna folkbiblioteksapparaten står att finna i den svenska borglighetens oro för samhällsutvecklingen och ska ses som ett av flera medel att kontrollera, disciplinera och normalisera medborgaren som Bergmark och Frykman föreslår.11 Folkbiblioteket skulle då vara en av de apparater som lanserades för fostran av lämpliga medborgare i det moderna samhället. 193 Noter 1 Slutsatsen om att de svenska folkbiblioteken har sitt upphov inom konservativa grupper inom borgligheten stöds av Joacim Hanssons studier om de svenska folkbibliotekens ideologi i ”Om folkbibliotekens ideologiska identitet” och “Folkbibliotekens ideologiska förändring speglad i två statliga utredningar: en komparativ analys av 1911 års Folkbiblioteksutredning : och 1995 års Kulturutredning”. Enligt Hansson omfattar de svenska folkbiblioteken under 1900-talet på en konservativ ideologi hämtad från sekelskiftet 1900. 2 O Bergmark, J Frykman, Den kultiverade människan, 1979, sid. 117-119. 3 I SR: s programmet ”Filosofiska rummet” den 6/9 2009 använde forskare bibliotek återkommande som exempel på frihet. 4 Under slutet av 1990-talet finns tendenser som pekar mot en mildring av rangordningen mellan seriös skönlitteratur och underhållningslitteratur. Forskning av bibliotekschefers litteratursyn indikerar en mera jämställd syn på seriös skönlitteratur och underhållningslitteratur. Se B. Jonsson, Medborgaren och marknaden: pedagogisk diskurs för folkbibliotek, 2003. 5 A Fejes, Skapandet av den ständigt lärande vuxne: livslångt lärande, studievägledning och riskbedömning: Viljan att styra: Individ, samhälle och välfärdens styrningspraktiker (red S Lövgren, K Johansson), 2007A Fejes, Constructing the adult learner: a governmentality analyses, 2006. 6 R Nilsson, En välbyggd maskin: en mardröm för själen: det svenska fängelsesystemet under 1800-talet, 1999, R Andersson, Kriminalpolitiken, det öppna samhället och styrande av territorium: Viljan att styra: Individ, samhälle och välfärdens styrningspraktiker (red S Lövgren, K Johansson), 2007. 7 N Rose, Power of freedom, 1999, B. Sandström, Den välplanerade sexualiteten,2001. 8 M Foucault, Samhället måste försvaras: Collége de france 1975-1976, 2008. 9 K Hultqvist, The future is already here: it always has been: the new teacher subject, the pupil and the technologies of the soul, 2006. The future is not what it appears to be: pedagogy, genealogy, and political epistemology: in honor and memory of Kenneth Hultqvist, 2006. 10 J Hansson, Folkbibliotekens ideologiska förändring speglad i två statliga utredningar : en komparativ analys av 1911 års Folkbiblioteksutredning: och 1995 års Kulturutredning. 11 O Bergmark, J Frykman, Den kultiverade människan, 1979, sid. 117-119. 194 Kapitel IX. Summary In modern western societies the pedagogical efforts have been expanding far beyond school settings and education of children and the adult segments of the population has been subject of educational efforts. During the last centuries these issues have been incorporated into new fields and practices such as institutions of health and welfare, prisons, labor market, work places and spare time activities. The “life long learning” that already was brought to the fore by the movement of general education [folkbildning] in the early 2000th century was again an issue on the political agenda during the last decades of the century. In the early 2000th the public library that are in focus of this thesis became an institution of general education movement during the 2000th century. The aim is to illuminate the construction of the Swedish citizen taking place within the public library settings during the organized modernity. What were discursive and non-discursive apparatuses, technologies and relations of power within the public library practices and what was their inherent impact on the citizen? I have examined the 2000th public library discourse from a genealogical perspective, inspired by the work of Michel Foucault, in search for statements illuminating these issues. Taking the stand that social phenomena are constructed and the result of social structures and processes in society I have tried to understand from where the social constructions are descending, as well as the conditions making them possible. According to the theory widespread apprehensions dominating the discourse are discursive or non discursive apparatuses. Within the public library practices these apparatuses could be representing a broad variety of phenomenon, such as knowledge, organization, staff, actions, behavior, bibliographic tools, catalogues, collection of books, study techniques etc. The characteristic feature of is their inherent potential to exercise power and thus being able to effecting both subjects and collectives to act in a certain directions. Even if these apparatuses spring from a subjective purposes their inherent power is, according to Foucault, non-subjective but intentional within the borders of what is in general accepted within a specific field and they are usually established as the result of conflicting interests within a field. In order to search for discursive and non-discursive apparatuses being produced and used within the public library field I have surveyed historical documents, monographs, handbooks, textbooks used in educational settings, 195 articles, statistics, material produced by central and local agents addressing issues related to the public libraries and its role in general education. The comparative induction method used for analysis included several steps. First a number of homogenous statements were identified in order to verifying the frequency and relevance of the apprehensions, discursive and non-discursive apparatuses that were found Secondly I examined the power conditions, technologies and techniques imbedded in the apparatuses. In addition, a separate study of factors contributing to the establishment of the modern public library institution at the first decade of the 2000th century. The aim here was not to offer a traditional historical explanation but to elucidate the circumstances supporting the reconstruction of the public libraries in Sweden. The study was limited to five areas of relevance to the public library and the construction of the citizen; the library organization, promotion activities carried out to promote the public libraries, the principles underpinning the management of the books collections and the selection of books and the studying techniques that were advocated within the field. At the turn of the 2000th century the public libraries in Sweden were small separate units with a great variety of owners that were offering books to a specific segment of the population and with no co-ordination between the units. During the first decades of the preferences turned in favor of a centralized national based organization with activities divided between national, regional and local libraries, hierarchic organized. The overall planning were distributed to the national libraries with the support from regional libraries´ as to local libraries´ implementation of rules and guidelines. The local libraries´ duty of was the supply of books for general education to all citizens all over the country, in cities as well as rural districts. Thus, the Swedish public libraries organization turned from decentralization to centralization, coordination and control. An issue at the agenda in the early 2000th was how to promote the public libraries. Influenced by the American public libraries the suggestions ended up in library buildings located near at hand, inviting and accessible to the citizens, localities that were open and light and book collections exhibited in open shelves and mobile libraries for those who live far away from the library were some of the most important. Behind these recommendations you find an interest in making the local libraries inviting, attractive to the public and the books easy of access. During the century only two basic catalogues were used as professional instruments used on daily basis by local librarians and as tools for national supervision and control. These basic catalogues were produced by national actors and they have kept the same structure over time. experts. The basic catalogues enabled the experts´ to select books and media appropriate for general education thus guiding the local libraries´ (librarians´) to make selec- 196 tions according to experts´ opinions of what was appropriate to the people. Thus the user´ choices were limited in advance. Each book was categorized, given a label and its specific place in the book shelves, a technique enabling national actors to control that each local libraries collections of books and other media contained appropriate books. The experts´ would also be involved in the selection bibliographic tools and catalogues, the education of librarians, the production of the text-books etc. From this platform they would disseminate advice on everything from bookshelves and books to techniques, methods, buildings and localities and so on. I concluded that the experts´ exercised their power by the selection, inclusion, exclusion and ranking of books, tools, textbooks that were considered appropriate for the public libraries and the librarians. This power was exercised on a distance to the local librarians, but also to the library users. The users of the local libraries were recommended specific studying techniques. The analyses of these techniques have unmasked the construction of the citizen indicated by the public library discourse during the 2000th century. The citizen being constructed by these techniques could be described as active, accountable, capable of making choices and willing to develop her self during the lifetime preferably by self studies and consumption of appropriate library books. I concluded that a citizen consuming knowledge and high culture corresponds well to the requirements of the modern society. On the one hand there are strategies used to govern the public libraries as well as the library-user. One strategy is the limited to selections representing the experts´ choices. The types of libraries and the selection of books and media are the main examples. The ratings are based on hierarchical principles. The national experts was attributed a superior position to local experts, the national units was given the over all responsibilities, the books were divided and rated as well as the types of libraries included in the organization and the library staff – to mention some examples. Within the library field the power exercised by experts was executed on a distance. As a consequence of the distance to the governed subjects we also find reinforcing strategies, such as normalizing sanctions and control, supervision. The subsidies supporting certain choices when establishing the public library, buying books to the libraries etc. are some examples of normalized sanctions. The governing technologies or techniques, on the other hand, are based on a self activating strategy, encouraging both librarians and the library users to make choices by their own, to be active, positive to change and development. Some evident examples were the techniques inherent in the bibliographic tools and the studying techniques recommended to library users. The conclusion of this thesis is that the Swedish public library was a part of the biopolitical ambitions in Sweden during the 2000th century. The public library field is just one, but an illuminating example of the governing technologies and the techniques characterizing the construction of the modern 197 citizen. The appropriate of modern western societies are both disciplined and active and the Western societies seem to be depending on disciplinarian and activating technologies. 198 Kapitel X. Källor och litteratur Källor Bibliotekssektionen vid Skolöverstyrelsen Riksarkivet, Skolöverstyrelsen, Bibliotekssektionen. Tid 1910-1964. Referenskod: SE/RA/420262/ Register över bibliotek SE/RA/420262/19/DI. Liggare över bokleveranser SE/RA/420262/19/DII. till folk och skolbibliotek Register över deltagare i bibliotekskurser SE/RA/420262/19/D VI. Bokföringsoch statistikliggare SE/RA/420262/19/D VII aa. för folk och skolbibliotek Bokförings- och statistikliggare för riksförbund sammandrag av studiecirklarnas rapporter m. m. ABF SE/RA/420262/19/D VII ba. Bokförings- och statistikliggare för riksförbund IOGT SE/RA/420262/19/D VII bb. Bokförings- och statistikliggare för riksförbund NTO SE/RA/420262/19/D VII bc. Bokförings- och statistikliggare för riksförbund NTO SE/RA/420262/19/D VII bd. Bokförings- och statistikliggare för riksförbund SLS SE/RA/420262/19/D VII be. Liggare över bibliotekskonsulenternas inspektioner SE/RA/420262/19/D X. Register över biblioteksritningar SE/RA/420262/40/02/ H I. 199 Biblioteksstatistik SE/RA/420262/19/D X I. Biblioteksritningar SE/RA/420262/19/J I. Liggare över bokleveranser till folk- och skolbibliotek SE/ RA/420262/19 D II. Biblioteksskolan SE/RA/420262/42. Bihang (tjänstemännens efterlämnade handlingar) SE/RA/420262/21. Statens Offentliga utredningar Folkbibliotek: Folkbibliotek i Sverige: betänkande av folkbiblioteksutredningen, Stockholm: Liber/Allmänna förlaget, 1984; 244, [2] s ; Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1984:23. Folkbibliotek och folkbildning i samverkan: rapport från en arbetsgrupp inom Folkbiblioteksutredningen, Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förlaget, 1982 ; 91 s. ; Ds U, 0346-5675 ; 1982:15. Folkbibliotekens informationsuppgifter: rapport från en arbetsgrupp inom folkbiblioteksutredningen, Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förlaget, 1982; 55, [25] s. ([4], 55, [25] s. (var. pag.)), Ds U, 0346-5675; 1982:16. Folkbibliotekens samverkan med skolan: rapport från en arbetsgrupp inom folkbiblioteksutredningen, Stockholm: Liber Förlag, Allmänna förlaget, 1982 ; 212 s. (212 s.) : tab. ; Ds U, 0346-5675 ; 1982:17. RU (1960) Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek, 1960års rationaliseringsutredning, 1960. NRU (1972) Biblioteksarbete: en översyn av verksamheten vid kommunala bibliotek: betänkande 1970 års rationaliseringsutredning, 1972. Folk- och skolbibliotek: betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, Stockholm, 1949, 175 s., Statens offentliga utredningar, 0375250X; 1949:28. 200 Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 av tillkallade sakkunniga, 1912. Även utg. i: Bihang till Riksdagens protokoll ... 1912. Samling 2. Afd. 2. Bd 8. Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige avgivet den 28 september 1911 av Valfrid Palmgren, Stockholm, 1911, 244, 24 s. : ill. Även utg. i: Bihang till Riksdagens protokoll ... 1912. Samling 2. Afd. 2. Bd 8. Folkbildning: Folkbildning i brytningstid: en utvärdering av studieförbund och folkhögskolor: slutbetänkande, Utredningen för statens utvärdering av folkbildningen 2004, SOU 2004:30. Vem får vara med? en belysning av folkbildningens relation till ickedeltagarna: slutbetänkande, utredningen om deltagande i folkbildning, 2004, SOU 2004:51 Folkbildningen, en utvärdering: slutbetänkande: utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen, Stockholm: Fritze, 1996; 1996:159, 175 s. (175, [8] s.); Statens offentliga utredningar. Frågor för folkbildningen: betänkande: utredningen om utvärdering av folkbildningen, utredningen om utvärdering av folkbildningen. Stockholm: Allmänna förlaget, 1993; 53 s. (53, [3] s.) ; Statens offentliga utredningar, 0375250X ; 1993:64) Folkhögskolan i framtidsperspektiv: betänkande från folkhögskolekommittén, Stockholm: Allmänna förlaget, 1990; 240 s. (240, [3] s.) : tab. ;Statens offentliga utredningar, 0375-250X; 1990:65. Folkbibliotek och folkbildning i samverkan: rapport från en arbetsgrupp inom Folkbiblioteksutredningen, Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förlaget, 1982; 91 s; Ds U, 0346-5675 ; 1982:15. Folkbildning för 80-talet: betänkande av 1975 års folkbildningsutredning, Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förlaget, 1979; 340 s.; Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1979:85. Folkbildningsarbete och ungdomsverksamhet: överväganden och förslag, 1960 års folkbildningsutredning, Stockholm, 1961; 233 s., Statens offentliga utredningar, 0375-250X; 1961:44. 201 Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet avgivet av 1944 års folkbildningsutredning, Stockholm, 1946-1948, 2 vol., Statens offentliga utredningar, 0375-250. Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet: överarbetning den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande på nådigt uppdrag verkställd av de sakkunnigas ordförande [Claes Lindskog], Stockholm, 1924, Fysisk beskrivning 208 s, Statens offentliga utredningar, 0375-250X; 1924:5. Anmärkning avser: Folkbildningskommitténs utlåtande utgivet av Oscar Olsson. Bd 1. 1923. Läroböcker om biblioteksskötsel O Olsson, Studiecirkelbibliotek och biblioteksskötsel, Folkets studiehandbok, Stockholm 1916 & 1920, Oscar Eklunds boktryckeri. A Sandberg, Bibliotek och biblioteksskötsel: en hjälpreda för bibliotekarier i skolbibliotek och andra mindre boksamlingar, 1915. F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning vid grundandet av mindre bibliotek, Sveriges allmänna biblioteksförening, upplagor 1920, 1924, 1927, 1938, Stockholm. Norstedt. I Kalén, Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek, Sveriges allmänna biblioteksförening, upplaga 1956, 1960. Bibliotekstjänst, Lund. S Möhlenbrock, Biblioteksadministration, del I och II, Bibliotekstjänst, Lund, 1976, 1977. Kataloger, handböcker, författningar Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund, som bedriva skolbiblioteksverksamhet kunna erhålla i statsbidrag av Fredrik Hjelmqvist på uppdrag av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. Stockholm, 1915. Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund, som bedriva skolbiblioteksverksamhet kunna erhålla i statsbidrag av Fredrik Hjelmqvist på uppdrag av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. Stockholm, 1924. Supplement till Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek, 1928 och 1936. 202 Sambindningshäften 1956-1963, 1969-1971, 1986-1987, 1991, Bibliotekstjänst AB. S Dahl, Bibliotekshandbok, Band 1, 1924. S Dahl, Bibliotekshandbok, Band 2, 1931. K Tynell, Den nya biblioteksförfattningen: Kungl. kungörelsen den 24 januari 1930 ang. understödjande av folkbiblioteksväsendet; med inledning, förklaringar, formulär och följdföreskrifter, 2 tillökade uppl. K Tynell, Biblioteksförfattningar: Handbok för folk- och skolbibliotek, 1936. B Hjelmqvist, Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, Bibliotekstjänst, 1954, 1958. Undersökningar av folkbibliotekens bokbestånd Skönlitteratur på bibliotek: rapporter från folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning, 1983. H Kűntzel, Hur biblioteken köpa skönlitteratur: en undersökning, BBL: Biblioteksbladet 1933. H Kűntzel, Fackböcker på folkbibliotek, BBL: Biblioteksbladet 1933. Y Lindung, Lånen, författarna, pengarna: om folk- och skolbibliotekens utlåning av skönlitteratur, 1989. Skönlitteratur i urval för mindre bibliotek: standardlista utarbetad på uppdrag av Sveriges allmänna biblioteksförening,1943. V Söderberg, Sveriges sockenbibliotek och övriga anstalter för folkläsning, 1901. V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som staten böra vidtagas för främjandet av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige (Bilaga 1-), 1911. Folkskoleinspektörernas berättelser om sockenbiblioteken. V Palmgren, Förslag angående de åtgärder som staten böra vidtagas för främjandet av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, 1911. 203 Studiecirkeln O Olsson, Bildningssynpunkter, 1914. O Olsson, Studiecirklar, 1918. O Olsson, Folkbildning och självuppfostran, 1921. O Olsson, Godtemplarordens studiehandbok, 1916, 1920. F Hjelmqvist & K Tynell, Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek, 1936. Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, ekonomin och ekonomin, 1935. T Nerman, Studiecirkeln: historik kring ett halvsekelminne, 1952. Aktuella studiefrågor: En handbok för studiecirklarna och organisationernas aktiva medlemmar, 1941. J Elgeskog, Cirkelstudier: en samling studieplaner till tjänst för studiecirklar och ungdomsföreningar, 1920. J Elgeskog, Folkrörelsernas studiehandbok, 1944. Om folkbildningsarbetet jämte röd och upplysningar för föreläsnings- och biblioteksföreningar, 1904. E Weitsch, Om studiecirkelns arbetssätt, 1948. Projektmetoden C Lewander, Projektledning: liten handbok i förändring, 1997. M Eriksson & J Lillesköld, Handbok för mindre projekt, 2005. K Nordberg, Projekthandboken, metod och process, 2000. E S Andersen, K V Grude & T Haug, Målinriktad projektstryrning, 1994. A Marttala & Å Karlsson, Projektboken: metod och styrning för lyckade projekt, 2000. 204 S Albertsson, ABC i projektarbete: en praktisk handbok, 2002. U Hagman, Projektarbete i lärande organisationer, 2002. K Andersson Brolin, Projektarbete: forskarboken: teoretiska projekt, 2003. J O Andersson, Projektarbete 100 p: förbereder dig för arbetslivet, 2003. J Berthelsen, Projektarbete: erfarenheter och praktisk handledning, 1979. I Ander & R Karlsson, Bättre projekt: metodiskt angreppssätt, kreativ problemläsning, stimulerande samverkan, 1989. Tidskrifter Folkbiblioteksbladet, Folkbildningsförbundet, 1903-1911. BBL: biblioteksbladet, 1916-, Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB). Litteratur 'Författarna och folkbiblioteken', Tidskrift för föreläsningsverksamheten 1935(11):4, s. 84-85. 'Osedlig litteratur i folkbiblioteken', Folkskolans vän Göteborg: Folkskolans väns förlag, 1884-1948 1915 (31:4), s. 61. 'Osedlig litteratur i statsunderstödda folkbibliotek', Skolans annonsblad Hedemora, 1908-1926 1915 (8:5), s. 3. 'God nöjeslitteratur i kampen mot kolportagelitteraturen', Social tidskrift Stockholm, 1901-1917 1911 (11:1), s. 41. 'Kampen mot kolportagelitteraturen', Folkbiblioteksbladet Stockholm: Folkbildningsförbundet, 1903-1911 1910 (8:1), s. 32-34. 'Bekämpandet af smuts- och kolportagelitteraturen', Social tidskrift Stockholm, 1901-1917 1907 (7:4), s. 175-178. 'Några landsbygdsbibliotek', BBL: biblioteksbladet Stockholm: Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB), 1916- ISSN 0006-1867 1937 (22:4), s. 158-159. 'Några landsbygdsbibliotek', BBL: biblioteksbladet Stockholm: Sveriges allmñna biblioteksförening (SAB), 1916- ISSN 0006-1867 1938 (23:7), s. 260-262 : ill. 'Ett köpingsbibliotek i Bengtsfors', BBL: biblioteksbladet Stockholm: Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB), 1916- ISSN 0006-1867 1938 205 (23:8), s. 330-332. 'Mjölby stadsbibliotek', BBL: biblioteksbladet Stockholm: Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB), 1916- ISSN 0006-1867 1938 (23:8), s. 337-339. 'Arboga stadsbibliotek', BBL: biblioteksbladet Stockholm: Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB), 1916- ISSN 0006-1867 1938 (23:8), s. 335-337. 'Finspongs folkbibliotek', BBL : biblioteksbladet Stockholm : Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB), 1916- ISSN 0006-1867 1938 (23:8), s. 339-341. 'Sundsvalls stadsbibliotek', BBL: biblioteksbladet Stockholm: Sveriges allmñna biblioteksförening (SAB), 1916- ISSN 0006-1867 1939 (24:3), s. 100-101. 'Huskvarna folkbibliotek', BBL : biblioteksbladet Stockholm : Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB), 1916- ISSN 0006-1867 1939 (24:3), s. 103-104. Svensk biblioteksmatrikel 1966. (1856), 'Vasabladet', (Vasa,). (1900), 'Västerbottenskuriren', (Umeå: Västerbottenskurirens Aktiebolag). (1907), Arbetarnas studiehandbok : Anvisningar för självstudier utg. av nykterhets-orden Verdandi (Stockholm,). (1908), Arbetarnas studiehandbok : anvisningar för självstudier (Stockholm: Nykterhetsorden) 63 s. (1909), Arbetarnas studiehandbok : anvisningar för självstudier (Stockholm: Nykterhetsorden) 67 s. (1924), Betäkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet : överarbetning den 25 maj 1923 av Folkbildningssakkunniga (Statens offentliga utredningar, 1924:5; Stockholm,) 208 s. (1932), Arbetarnas studiehandbok (Stockholm,). (1933), Böcker tryckta lämpade för mindre bibliotek : Urval upprättat av centralbiblioteken, centralbiblotekarierna. Ut.: Studiecirkelförbunden, Sveriges allmänna biblioteksförening. 1932-1935 (Stockholm,). (1934), Om studier och hjälpmedel vid studier redigerad av Knut Tynell (Stockholm: Bonnier). (1935), Arbetarnas bildningsförbund: organisationen, verksamheten, ekonomin, propagandan (Arbetarnas bildningsförbunds skriftserie, 14; Stockholm: ABF: S centralbyrå) 72 s. (1941), Aktuella studiefrågor 1941: ABF:s studiehandbok: En handbok för studiecirklarna och organisationernas aktiva medlemmar (Stockholm: Arbetarnas bildningsförb:s centralbyrå). (1943), Skönlitteratur i urval för mindre bibliotek: standardlista utarbetad på uppdrag av Sveriges allmänna biblioteksförening (Sveriges allmänna biblioteksförenings småskrifter, 17; Örebro]: Sveriges allmänna biblioteksförening) 13 s. 206 (1944), Idéerna och framtiden: fredens fakta och frågor: ABF:s studiehandbok 1944 (Stockholm,) 206 s. (1946), 1944 års folkbildningsutredning, Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. D. 1, Allmänt folkbildningsarbete (Statens offentliga utredningar, 1946:68; Stockholm,) 254 s. (1948), Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. D. 2, Estetiskt folkbildningsarbete (Statens offentliga utredningar, 1948:30; Stockholm,) 200 s. (1949), Folk- och skolbibliotek :betäkande och förslag (Statens offentliga utredningar, 1949:28; Stockholm,) 175 s. (1953), Cirkelstudier: Något m studiecirkeln och dess arbetsmetoder (Stockholm,). (1955), Bibliotekstjänsts bokurval (1-61; Lund: Bibliotekstjänst). (1955), Boknyheter: i urval för bibliotek (Bibliotekstjänsts bokurval,; Lund: Bibliotekstjänst). (1960), Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek (Stockholm; Lund: Bibliotekstjänst i Lund i distribution) 212 s. (1964), Bibliotekstjänst: en kort presentation / omslagsteckning och vinjetter av Nana Ekberg (Lund: Bibliotekstjänst) [20] s. (1965), 1960 års radioutredning, Radions och televisionens framtid i Sverige (Statens offentliga utredningar, 1965:21; Stockholm,) 227 s. (1970 års rationaliseringsutredning vid folkbiblioteken (1972), Biblioteksarbete: en översyn av verksamheten vid kommunala bibliotek: betänkande (Lund: Bibliotekstänst) 199 s. (1971), Bibliotekstjänst : en presentation (Lund: Bibliotekstjänst) 33 s. (1972), Boknyheter i urval för bibliotek (Btj-serien, 40; Lund: Bibliotekstjänst) 246 s. 1974), 1968 års litteraturutredning, Boken: Litteraturutredningens huvudbetänkande (Statens offentliga utredningar, 1974:5; Stockholm: Allmänna förl.) 498 s. (1976), Boknyheter (Btj-serien, 76; Lund: Bibliotekstjänst) 64 s. 1977), Folkbildningen i framtiden: en debattskrift från Folkbildningsutredningen (Stockholm Lt ; Studieförb. Vuxenskolan) 31 s. (1980), Folkbildning för 80-talet: betänkande (1. uppl. edn.; Stockholm Solna: Studiefrämjandet ; Litteratur- och föreningstjänst (distr.)) 21, [2]. (1980), Informationsteknologiutredningen & Sveriges allmänna biblioteksförening (1981), Folkbibliotekens informationsuppgifter : seminarium i Stockholm den 11 november 1980 (Stockholm,) 40, [30] bl. (1982), Folkbibliotek i tal och tankar : en faktarapport från Folkbiblioteksutredningen (Stockholm: LiberFörlag) 275 s. (1982), Folkbibliotek och folkbildning i samverkan : rapport från en arbetsgrupp inom Folkbiblioteksutredningen (Ds U, 1982:15; Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förl.) 91 s. (1982), Folkbibliotekens informationsuppgifter : rapport från en arbets207 grupp inom Folkbiblioteksutredningen (Ds U, 1982:16; Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förl.) 55, [25] s. ([4], 55, [25] s. (var. pag.)). (1982), Folkbibliotekens samverkan med skolan : rapport från en arbetsgrupp inom Folkbiblioteksutredningen (Ds U, 1982:17; Stockholm: LiberF*rlag/Allmñna f*rl.) 212 s. (12 s.). (1983), Skönlitteratur på bibliotek : rapporter från Folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning (Publica,; Stockholm: LiberFörlag) 285 s. (1983), Folkbibliotekens service till högskolestuderande : rapport från en arbetsgrupp inom Folkbiblioteksutredningen (Ds U, 1983:11; Stockholm: LiberFörlag/Allmñna förl.) 36 s. (1984), Folkbibliotek i Sverige : betänkande (Statens offentliga utredningar, 1984:23; Stockholm: Liber/Allmänna förl.) 244, [2] s. (1984), Den dolda historien: 27 uppsatser om vårt okända förflutna red.: Ronny Ambjörnsson och David Gaunt (Stockholm : Författarförl.). (1984) Svenska folkbibliotekariefårbundet, and DIK (1984), Folkbibliotek i Sverige : ett diskussionsunderlag (Nacka: DIK-f*rbundet : Sv. folkbibliotekarieförbundet) [1], 34 s. (1985), Aktivt folkstyre i kommuner och landsting: betänkande av 1983 års demokratiberedning; [teckningar: Rolf Gustafsson; fotogr: Per B Adolphson ...] (Stockholm : Liber/Allmänna förl.). (1986), Aktivt folkstyre i kommuner och landsting : betänkande av 1983 års demokratiberedning ; [teckningar: Rolf Gustafsson ; fotogr.: Per B Adolphson ...] kommitté, ABFs förbundsexpedition] (Stockholm : ABFs förbundsexp.). (1987), Var med själv! : en tidning om regeringens proposition Aktivt folkstyre våren 1987 (Stockholm : Civildep.). (1990), Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens huvudrapport (Stockholm : Allmänna förl.). (1996), Folkbildningen - en utvärdering : slutbetñkande (Statens offentliga utredningar, 1996:159; Stockholm: Fritze) 175 s. (75, [8] s.). (1996), Folkbildningen: en utvärdering : slutbetänkande (Statens offentliga utredningar, 1996:159; Stockholm: Fritze) 175 s. (75, [8] s.). (1997), Boken i tiden : betänkande (Statens offentliga utredningar, 1997:141; Stockholm: Fritze) 460 s. (60, [6] s.). (1997), It i kulturens tjänst: slutbetänkande av kulturnät i Sverige (SOU 1997:14; Stockholm: Fritze). (2000), En uthållig demokrati!: politik för folkstyrelse på 2000-talet : Demokratiutredningens betänkande (Stockholm : Fritzes offentliga publikationer). (2000), Likvärdig service!: bibliotekens tjñster till äldre och funktionshindrade, Bibliotekstänst and SAB:s kommitté för uppsökande biblioteksverksamhet (Lund: Bibliotekstänst) 156 s. (2001), 'Politik för folkstyrelse på 2000-talet: remissammanställning av Demokratiutredningens slutbetänkande "En uthållig demokrati" (SOU 208 2000:1)', (Stockholm: Fritzes offentliga publikationer : Justitiedep. Regeringskansliet). (2002), Rapport från ett idéseminarium om lokal samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer för det livslånga lärandet i Grästorps konserthus den 28 februari 2002, anordnat av Regionarkivet i samarbete med Kultursekretariatet, Västra Götalandsregionen / sammanställd av Beata Losman. (2003), Fyra rapporter om folkbildning : delbetänkande (Statens offentliga utredningar, 2003:125; Stockholm: Fritzes offentliga publikationer) 94, [4], 116, [2], 53, [5], 42, [6] s. Adelsköld, Elise (1951), Facklitteratur i urval för mindre bibliotek : standardlista utarbetad på uppdrag av Sveriges allmänna biblioteksförening (2., omarb. uppl. edn., Sveriges allmänna biblioteksförenings småskrifter, 16; Lund: Sab) 33 s. Adler, Mortimer J. (1941), Konsten att läsa en bok (3. tus. edn; Stockholm: Bonnier) 272,[1] s. Ahlberg, Alf (1939), Boken som bildningsmedel: radioföredrag från Falun söndagen den 19 mars 1939] (Stockholm: Tiden) 16 s. Ahlin, Einar (1933), Facklitteraturens plats i de mindre folkbiblioteken ([Stockholm],). Albertsson, Sten (2002), ABC i projektarbete: [en praktisk handbok] (1. uppl. edn; Stockholm: Bonnier utbildning) 117 s. Alfvén-Eriksson, Anne-Marie (1973), Biblioteket kommer: att arbeta med uppsökande biblioteksverksamhet på arbetsplatser, på vårdinstitutioner, bland handikappade (SAB-serien, 12; Lund: Bibliotekstjänst) 119 s. Ambjörnsson, Ronny (1998), Den skötsamme arbetaren: idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930 (Stockholm: Carlsson). Ander, Ingemar och Karlsson, Rune (1989), Bättre projekt! metodiskt angreppssätt, kreativ problemläsning, stimulerande samverkan (Lund: Studentlitteratur) 158 s. Andersen, Erling S, (1986), Målinriktad projektstyrning (Lund: Studentlitteratur) 156 s. Andersen, Erling S,(1998), Projektarbete - en vägledning för studenter (Lund: Studentlitteratur) 152 s. Andersson, Lars G. and Statens kulturråd (1981), Folkbibliotekslokaler: en handbok (Stockholm: Kulturrådet : LiberFörlag) 144 s. Andersson, Jan and Furberg, Mats (1991), Språk och påverkan: om argumentationens semantik Jan Andersson & Mats Furberg (Lund : Thales). Andersson, Jan-Olof and Pihlsgård, Anders (2000), E 2000 projekt & företagande (Malmö: Liber ekonomi). Andersson, Krister (2001), Projektarbete (Lund: Studentlitteratur) 23 cm. Andersson, Jan-Olof and Feldt, Marianne (2003), Projektarbete 100 P: förbereder dig för arbetslivet (1. uppl. edn.; Malmö: Liber ekonomi) 209 112 s. Andersson Brolin, Krister (2003), Projektarbete. Forskarboken: för teoretiska projekt (1. uppl. edn.; Lund: Studentlitteratur) 108 s. Arbetarnas bildningsförbund. Kulturkommittén, (1947), Arbetarrörelsens kulturuppgifter: slutredogörelse från ABF:s kulturkommitté (Stockholm: Arbetarnas bildningsförb.) 164s. Arvidson, Lars (1991), Folkbildning och självuppfostran: en analys av Oscar Olssons idéer och bildningssyn Lars Arvidson (Stockholm: Tiden). Arvidsson, Lars (1985), Folkbildning i rörelse. Pedagogisk syn i folkbildning inom svensk arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900talet - en jämförelse (Malmö: Liber Förlag). Bachman, Marie-Louise, Gustavsson, Bodil, and SAB/DFI:s kommitté för deskriptiv katalogisering (1983), Katalogiseringsregler för svenska bibliotek: svensk översättning och bearbetning av Anglo-American cataloguing rules, second edition (Lund: Bibliotekstjñst) xvi, 503 s. Baker, B. M. (2000), In perpetual motion. Theories of power, educational history, and the child (New York: Peter Lang). Beckman, Karin (1984), Biblioteksverksamheten i Klövsjö: förslag till utvecklingsplan (Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 1984:97; Borås,) 24 bl. +. Berg, G, Gagner, P. Hallström, Heckscher, Kjellberg, Palmgren 'God läsning åt folket: en varning mot kolportagelitteraturen', Fyrväpplingen Skara : Förb., 1901- 1910 (6:6), s. 11. Berger, Peter, Luckmann, Thomas (1991), The social construction of reality: a treatise in the sociology of knowledge Peter L. Berger and Thomas Luckmann (London: Penguin). Berger, Peter L., Luckmann, Thomas, (1998), Kunskapssociologi : hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet (2. uppl. edn.; Stockholm: Wahlström & Widstrand) 242, [3] s. Bergh, Andreas Strömbäck Jesper Karl Staaffonden Bertil Ohlin-institutet (2001), En uthållig demokrati? : sju debattinlägg om demokratiutredningen och demokratins framtid [Jesper Strömbäck (red.) ; Andreas Bergh ...] (Uppsala : Uppsala Publ. House i samarbete med Bertil Ohlin-institutet och Karl Staaffs fond för frisinnade ändamål (Karl Staaffonden)). Beronius, Mats (1991), Genealogi och sociologi: Nietzsche, Foucault och den sociala analysen (Symposion bibliotek,; Stockholm ; Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion) 135 s. Beronius, Mats (1994), Bidrag till de sociala undersökningarnas historia eller till den vetenskapliggjorda moralens genealogi (Symposion bibliotek,; Stockholm ; Stehag: B. östlings bokförl. Symposion) 200, [1] s. Berthelsen, Jens, (1979), Projektarbete: erfarenheter och praktisk handledning (1. uppl. edn., Almaserien, 94; Stockholm: Wahlström & Wid210 strand) 329 s. Bladh, Christine and Kommitten för Stockholmsforskning (1991), Månglerskor: att sälja från korg och bod i Stockholm 1819-1846 (Monografier utgivna av Stockholms stad, 109; Stockholm, Solna: Komm. för Stockholmsforskning ; Bodin, Arne (1937) Bibliotekens bokval (SLU-bladet 1937:18, s. 4). Bolin, Iwan (1930), Stockholms arbetareinstitut 50 år, 1880-1930 : några drag ur dess historia (Stockholm: Tiden) 133 s. Bolinder, Jean, (1996), 'Bibliotekstjänst - en dödgrävare för deckargenren?' Ingår i: DAST magazine. - Bromma : DAST magazine, 1968-. - ISSN 0345-2255. ; 1996 (29:1), s. 36-37. Broberg, Anita (2000), Kommer boken?: uppsökande verksamhet för funktionshindrade på Uddevalla stadsbibliotek : en organisationsstudie (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2000:38; Borås: Högsk. i Borås Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap) 85, (3) s. Brögger, Niels, (2004), Strukturalism (Lund: Studentlitteratur) 119 s. Carr, Edward Hallett (1965), Vad är historia?: [den historiska vetenskapens problem, metoder och mål] [vetenskaplig granskare: Göran Hermerén] ; [till svenska av Birgitta Andersson] (Stockholm : Prisma : [Seelig]). Centralförbundet för socialt arbete (1901), Social tidskrift: organ för Centralförbundet för socialt arbete m.fl. organisationer (Stockholm). Dahl, Svend & Bring, Samuel E. (1924), Bibliotekshandbok. Bd 1 (Uppsala: Almqvist & Wiksell) 576 Dahl, Svend & Bring, Samuel E. (1931), Bibliotekshandbok. Bd. 2 (Stockholm: Geber) 496 s. Dahlgren, Stellan & Florén, Anders (1996), Fråga det förflutna: en introduktion till den moderna historieforskningen (Lund: Studentlitteratur) 323 s. Damberg, H. (1983), BBL: biblioteksbladet (Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 1983:93; Borås: Sveriges allmñna biblioteksförening (SAB)) 3 bl. Dean, Mitchell (1994), Critical and effective histories: Foucault's methods and historical sociology Mitchell Dean (London : Routledge). Deleuze, Gilles (1988), Foucault Gilles Deleuze; translated and edited by Seán Hand ; foreword by Paul Bové (Minneapolis : Univ. of Minnesota Press). Didring, Ernst (1907) Mot den usla litteraturen, Svensk läraretidning Stock holm, 1882-1932, 1907 (26:15), s. 299-300. Douglas, Mary Tew (1986), How institutions think Mary Douglas (Syracuse N.Y. : Syracuse University Press). Drambo, Leif (1985), Infotopia : visioner och vägval i informationssamhället (1. uppl. edn., Statskontorets smäskrifter, 11; Stockholm: Liber211 Förlag) 190 s. Dreyfus, Hubert L. & Rabinow, Paul (1982), Michel Foucault : beyond structuralism and hermeneutics (Chicago: Univ. of Chicago P.) 231 s. Egidius, Henry (2001), Skola och utbildning: i historiskt och internationellt perspektiv (Stockholm: Natur och kultur) 399, [1] s. Ehlin, Ingemar, et al. (1990), Åttiotalets bibliotek: svenska folkbiblioteksbyggnader 1980-89 (Stockholm: Statens kulturråd) 72, [7] s. Elgeskog, Justus (1920), Cirkelstudier: En samling studieplaner i olika ämnen till tjänst för studiecirklar och ungdomsföreningar (Örebro: Nationaltemplarordens förl.) 23 s. Elgeskog, Justus (1944), Folkrörelsernas studiehandbok (Stockholm: Folket i bild) 191 s. Ellerud, Eric C. (1929), Studiehandbok för svenska landsbygdens studieförbund (Kalmar: Kalmar tr. a.-b.) 66 s. Ellerud, Eric C, (1936), Landsbygdsungdomens självbildningsarbete: radioföredrag den 29 dec. 1935 (Malmö: Skånska dagbladets tr.) 12 s. Ellerud, Eric (1944), Våra cirkelstudier: kortfattad handledning för studiecirklar (3. uppl. edn.; [Södertälje]: Svenska landsbygdens studieförb.) 31,(1)s. Engman (1995), Kvinnor i bildningens tjänst (Stocholm: Utbildningsförlaget Brevskolan). Eribon, Didier (1991), Michel Foucault: (1926-1984) Didier Eribon; översättning: Gustaf Gimdal ; under medverkan av: Ulla Sätereie (Stockholm : Stehag : B. Östlings bokförl. Symposion). Eurån, Elisabet (1910) 'Kolportagelitteraturen och dess bekämpande i Tyskland - även om dess bekämpande i Sverige', Social tidskrift Stockholm, 1901-1917 1910 (10:2), s. 71-80. Fasth, Jonas & Roos, Olle (2003), Lilla boken om marknadsföring (1. uppl. edn.; Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House) 121 s. Fejes, Andreas (2006), Constructing the adult learner: a governmentality analysis (Linköping studies in education and psychology, 106 ). Feurst, Ola, (2002), Praktisk marknadsföring (3. uppl. edn.; Göteborg, Lund: IHM Publ. ; Studentlitteratur [distributör]) 148 s. Florén, Anders, Ågren, Henrik (1998), Historiska undersökningar : grunder i historisk teori, metod och framställningssätt Anders Florén, Henrik Ågren (Lund : Studentlitteratur). Florin, Christina and Johansson, Ulla (2000), "Där de härliga lagrarna gro-" : kultur, klass och kön i det svenska läroverket 1850-1914 (Stockholm: Stockholms universitet, Historiska institutionen) 333s. Folkbildningsförbundet (1904), Om folkbildningsarbetet jämte röd och upplysningar för föreläsnings- och biblioteksföreningar (Stockholm: Nordin & Josephson) 86 s. Forshell, Sven (1935), Diktens uppgift : ett inlägg i litteraturfejden (Stock212 holm,) 76 s. Foucault, Michel 'The subjekt and power', Michel Foucault, Beyond structuralism and hermeneutics. Dreyfus, Hubert L. and Rabinow, Paul (1982), Michel Foucault : beyond structuralism and hermeneutics (Chicago: Univ. of Chicago P.) 231 s. Foucault, Michel (1972), Vetandets arkeologi (1. uppl. edn., Boc-serien,; Staffanstorp [Solna]: Cavefors ; [Seelig]) 238 s. Foucault, Michel (1977), Language, counter-memory, practice : selected essays and interviews Michel Foucault ; ed. with an introd. by Donald F. Bouchard ; transl. from the French by Donald F. Bouchard and Sherry, Simon (Ithaca : Cornell Univ. P.). Foucault, Michel (1980), Power/knowledge : selected interviews and other writings 1972-1977 Michel Foucault ; ed. by Colin Gordon ; transl. by Colin Gordon (Brighton : Harvester P.). Foucault, Michel (1980), Sexualitetens historia; Viljan att veta (övers.: Britta Gröndahl (Stockholm : Gidlund)). Foucault, Michel (1986), Vansinnets historia under den klassiska epoken; [svensk översättning: Carl G Liungman] (Stockholm : Arkiv). Foucault, Michel (1987), Övervakning och straff : fängelsets födelse (Lund : Arkiv). Foucault, Michel (1989), The archaeology of knowledge Michel Foucault (London : Routledge). Foucault, Michel (1990), The history of sexuality Michel Foucault ; translated from the French by Robert Hurley (Harmondsworth : Penguin). Foucault, Michel (1993), Diskursens ordning : installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970 Michel Foucault ; översättning: Mats Rosengren (Stockholm : Stehag : B. Östlings bokförl. Symposion). Foucault, Michel (1994), The birth of the clinic : an archaeology of medical perception; translated from the French by A. M. Sheridan Smith (New York : Vintage Books). Foucault, Michel (1994), The order of things : an archaeology of the human sciences (New York: Vintage Books) xxiv, 387 s. Foucault, Michel, (2007), Security, territory, population : lectures at the Collége de France, 1977-1978 (Houndmills, Basingstoke, Hampshire ; New York: Palgrave Macmillan) 417 s. Foucault, Michel, (2008), Diskursernas kamp (red Götselius T, Olsson U) (Moderna franska tänkare,; Eslöv: Brutus östlings bokförlag Symposion) 319 s. Foucault, Michel (2008), Samhället måste försvaras: Collége de France 1975-1976 (Hägersten: Tankekraft) 300 s. Fredriksson, Johannes, Larsson, Esbjörn, (2007), Att rätt förfoga över tingen : historiska studier av styrning och maktutövning (Opuscula histori213 ca Upsaliensia, 34; Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala universitet) 204 s. Fries, Carl-Thore (1949), Svensk biblioteksmatrikel 1949 (Uppsala,) 162 s. Fries, Carl-Thore, (1967), Svensk biblioteksmatrikel 1966 (Lund [Stockholm]: Bibliotekstjänst ; [Seelig]) 318 s. Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar, Den kultiverade människan, 1979, (LiberLäromedel, Lund, s 240). Furberg, Mats (1981), Verstehen och förstå : funderingar kring ett tema hos Dilthey, Heidegger och Gadamer Mats Furberg (Lund : Doxa). Gabrielsson, K. J. (1897), Mera ljus: några ord till arbetareklassen om själfundervisning af K.J. Gabrielsson (Stockholm : Folkupplysningsföretaget). Gadamer, Hans-Georg (1989), Truth and method Hans-Georg Gadamer (London : Sheed and Ward). Gagner, Marie Louise (1909)'Våra barns nöjesläsning och kolportagelitteraturen: ett föredrag', Verdandi Stockholm, 1883-1927 1909 (27:5), s. 233-243. Genell, Nils (1935), Folkbibliotekslokaler i Göteborg: Dicksonska folkbiblioteket. [Illustr.] (Stockholm,). Genell, Nils (1937), Våra dagars folkbibliotek : lokala bibliotek, centralbibliotek (Sveriges allmänna biblioteksförenings småskrifter, 2; Stockholm,) 16 s. Genell, Nils (1940), 'Sveriges allmänna biblioteksförening 1915-1940. Historik utarb'. Giddens, Anthony (1999), Modernitet och självidentitet : självet och samhället i den senmoderna epoken Anthony Giddens ; översättning från engelskan: Sten Andersson (Göteborg : Daidalos). Gougoulakis, Petros (2001) Studiecirkeln : livslångt lärande - på svenska! : en icke-formell mötesplats för samtal och bildning för alla (Studies in educational sciences, 40; Stockholm: HLS förl.) 338, [5]s. Grusell, Marie (2008), Reklam - en objuden gäst? : allmñhetens uppfattningar om reklam i morgonpress och tv (Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG)) 233 s. Grönholm, Jan (1984), Det goda informationssamhället : synsätt och värderingar för morgondagens kultur (De nya verktygen,; Stockholm: Akademilitt.) 122 s. Gustavsson, Anders (2005), Delaktighet, identitet och makt : konstruktion av normalitet, genus och etnicitet : en introduktion (Texter om konstruktion av normalitet, genus och etnicitet, 2005:1; Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet) 58 s. Gustavsson. Bernt (1996), Bildning i vår tid. Om bildningens villkor i det moderna samhället (Wahlström & Widstrand). Gustafsson, Christina, (1983), Utgivningen av fack- och skönlitteratur för barn och ungdom enligt sambindningen samt folkbibliotekens inköp 214 1979-1981 (Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 1983:10; Borås,) 51 bl. Gustafsson, Conny, Rennemark, Rune, Norlander, Malin (2002), Säljande reklam (1. uppl. edn.; Malmö: Liber) 205, [2] s. Gustavsson, Bernt (1991), Bildningens väg : tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930 (Stockholm : Wahlström & Widstrand). Hacking, Ian (2000), Social konstruktion av vad? (Stockholm: Thales) 270, [1] s. Hadenius, Stig (1987), Svensk politik under 1900-talet (2. uppl. edn.; Stockholm: Tiden) 162 s. Hagman, Urban (2002), Projektarbete i lärande organisationer (Stockholm: Svenska förl.) 215, [1] s. Hammarskiöld, Tora 'Eskilstuna centralbiblioteks nya lokaler', BBL: biblioteksbladet Stockholm : Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB), 1916- ISSN 0006-1867 1936 (21:3), s. 103-106. Hansson, Gunnar (1976), Bibliotekstjänstssambindning: rapport från en metodkurs (Göteborg: Univ.) 76s. Hansson, Birgitta, Larsson, Agneta, and Lowe, Anne-Marie (1991), Biblioteket - en pedagogisk resurs? : kartläggning av biblioteksverksamheten vid Vårdutbildningens bibliotek i Örebro (Skriftserie / Vårdhögskolan, Örebro. Utredningsrapport, 1991:2; Örebro: Vårdhögsk.) 27, [19] s. Hansson, Joacim (1998), Om folkbibliotekens ideologiska identitet : en diskursstudie (Borås : Valfrid : Göteborg : Avd. för biblioteks- och informationsvetenskap Univ.). Hansson, Joacim (1998) Folkbibliotekens ideologiska förändring speglad i två statliga utredningar : en komparativ analys av 1911 års Folkbiblioteksutredning : och 1995 års Kulturutredning. Hansson, Joacim (1999), Klassifikation, bibliotek och samhälle: en kritisk hermeneutisk studie av "Klassifikationssystem för svenska bibliotek" Joacim Hansson (Borås : Valfrid). Hansson, Johanna (2001), Skolbiblioteken i Sverige : sammanfattning och uppföljning 1999-2001 (Stockholm: Statens kulturråd) 21 s. Hedberg, Kurt, Wistrand, Sten, Klingberg, Christer (1983), Boken lever: läs klassiker: urval (Lästips, 1983:2; Lund: Bibliotekstjänst) 1 folder ([6] s.). Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lasse (2006), Det svenska samhället 1720-2000 : böndernas och arbetarnas tid (2. uppl. edn.; Lund: Studentlitteratur) 392 s. Heffler, Hugo (1962), Arbetarnas bildningsförbund 1912-1962 : krönika vid halvsekelgränsen (Stockholm: Arbetarnas bildningsförb.) 311, [1] s. Heidegger, Martin (1993), Varat och tiden Martin Heidegger; översättning: Richard Matz (Göteborg : Daidalos). Hildingson, L, Dahlberg, H, & Henricsson, B (2003), Levande historia (1. uppl. edn.; Stockholm: Natur och kultur) Ca 221 s. med var. pag., 8 215 OH-bilder (vissa i färg). Hirdman, Gunnar (1934), Kulturell demokrati, Röster i radio 1934:41, s. 1. Hirdman, Gunnar (1938) Biblioteksfrågan, (A.B.F: tidning för Arbetarnas bildningsförbund 1938:8, s. 121-122). Hirdman, Gunnar (1939) Bildningsarbetet i höst, (A.B.F: tidning för Arbe tarnes bildningsförbund 1939:6, s. 113-114). Hirdman, Gunnar (1938), Arbetarbildning - linjer och mål (5., genomsedda uppl. edn., Arbetarnas bildningsförbunds skriftserie, 1; Stockholm: ABF:s centralbyrå) 28 s. Hirdman, Gunnar (1939), Våra språkstudier (Arbetarnas bildningsförbunds skriftserie, 9[b]; Stockholm: ABF:s centralbyrå) 31 s. Hirdman, Gunnar (1940), Samtalets konst: något om studiecirkelns metoder (Arbetarnas bildningsförbunds skriftserie, 17; Stockholm,) 32 s. Hirdman, Gunnar (1945), Arbetarbildning - linjer och mål (7. uppl. edn., Arbetarnas bildningsförbunds skriftserie, 1; Stockholm: ABF:s centralbyrå) 22 s. Hirsch, Axel (1908), Folkbildningsarbetet (Särtr. ur: Social handbok. - 1908: Stockholm). Hjelmqvist, Fredrik (1934) Biblioteken och folkbildningen: föredrag söndag morgon av stadsbibliotekarien Fredrik Hjelmqvist (Röster i radio 1934:7, s. 4). Hjelmqvist, Bengt (1954), Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek (Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker, 8; Lund: Bibliotekstjänst) 126 s. Hjelmqvist, Bengt (1958), Författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek (2. omarb. uppl. edn., Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker, 11; Lund: Bibliotekstjänst) 96 s. Hjelmqvist, Fredrik (1915), Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund (Stockholm,) 136 s. Hjelmqvist, Fredrik, Tynell, Knut (1920), Bibliotek: deras betydelse och skötsel: en handledning vid grundandet av mindre bibliotek (Stockholm: Norstedt) 48 s. Hjelmqvist, Fredrik, Tynell, Knut (1924), Bibliotek, deras betydelse och skötsel: en handledning vid grundandet av mindre bibliotek (Stockholm: Norstedt) 48 s. Hjelmqvist, Fredrik (1924), Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund (Stockholm,) 172 s. Hjelmqvist, Fredrik, Tynell, Knut, and Lundberg, Hildur (1927), Bibliotek : deras betydelse och skötsel : en handledning för mindre bibliotek (3., omarb. uppl. edn., Sveriges allmñna biblioteksf*renings handböcker, 2; Stockholm: Norstedt) 77, [1] s. Hjelmqvist, Fredrik, Tynell, Knut (1936) Bibliotek: deras betydelse och skötsel: en handledning för mindre bibliotek (4, omarb. uppl. edn., Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker, 2; Stockholm: Norstedt) 89,(1)s. 216 Hjelmqvist, Fredrik (1931), Stockholms stadsbiblioteks filialer (Stockholm,). Hjelmqvist, Fredrik (1934), Extensivt och intensivt biblioteksarbete: En undersökning med anledning av Carl Cederblads arbete Bildningens väg (Stockholm,). Hjelmqvist, Fredrik (1955), Folkbibliotek i bild (Lund: Bibliotekstjñst) 55 s. Hjelmqvist, Fredrik (1958), Det levande biblioteket : en bok för biblioteksfolk (Lund: Bibliotekstjñst) 186s. Hjelmqvist, Fredrik (1993), Det starka biblioteket (Lund: Bibliotekstjñst) [2], 341, [5] s. Hultqvist, Kenneth & Petersson Kenneth (1995), Foucault : namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik : texter om maktens mentaliteter, pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi, feminism och bio-politik redaktörer: Kenneth Hultqvist, Kenneth Peterson (Stockholm : HLS). Hultqvist, Kenneth & Petersson, Kenneth (2000), 'Iscensättningen av samhället som skola: konstruktionen av nya nordiska mäniskotyper i det sena 1900-talet', Pedagogik, J Berg (red) (Stockholm: Liber). Hultqvist, K. (2002), 'The travelling state. The nation and the subjekt of education'. Hörnqvist, Magnus (1996), Foucaults maktanalys Magnus Hörnqvist (Stockholm: Carlsson). Informationsteknologikommissionen (2000), Vuxenutbildning - en nyckelfråga i IT-samhället: rapport från ett seminarium (Statens offentliga utredningar, 2000:124; Stockholm: IT-kommissionen : Fritze [distributör]) 51 s. ([2], 51, [16] s.). Jensen, Mogens (1968), Bibliotekens bokurval kontra allmänhetens läsvanor (Solna,) [26] bl. Johansson, Hans Olof (1983), Uppsökande biblioteksverksamhe: en arbetsbok med modeller, resultat och erfarenheter från Gävleborgsprojektet (Biblioteks- och informationsvetenskapliga studier, 3; Borös: Inst. Bibliotekshögsk, Högsk.) 226 s. Johansson, Inge (1995), Boken och cirkeln (Stockholm: Brevskolan) 112 s. Jonsson, Herbert (1939) Domnarvets folkbibliotek (BBL: biblioteksbladet Stockholm : Sveriges allmñna biblioteksförening (SAB), 1916ISSN 0006-1867 1939 (24:3), s. 109-110). Jonsson (1933), Göteborgs Arbetarinstitut 50 år 1883-1933: En resume av verksamheten under ett halvsekel (Göteborg: Göteborgs Hnadels och Sjöfartstidning Aktiebolag Tryckeri). Jonsson, Jan O & Göhler, Michael, (1995), Folkbildning och vuxenstudier: rekrytering, omfattning, erfarenheter: delbetänkande (Statens offentliga utredningar, 1995:141; Stockholm: Fritze) 137 s. ([8], 37, [6] s.). Jonsson, Bosse (2003), Medborgaren och marknaden: pedagogisk diskurs för folkbibliotek (Linköping studies in education and psychology, 90; Linköping: Institutionen för beteendevetenskap, Univ.) 223, [7] 217 s. Kalén, Ingemar (1956), Biblioteksskötsel: handledning för mindre bibliotek (Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker, 9; Lund,) 112 s. Kalén, Ingemar (1960), Biblioteksskötsel : handledning för mindre bibliotek (2. uppl edn., Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker, 12; Lund,) 113 s. Key, Ellen (1906), Folkbildningsarbetet: särskilt med hänsyn till skönhetssinnets odling: en återblick och några framtidsönskningar af Ellen Key (Uppsala : Appelbergs tr. i distr.). Kjeldstadli, Knut, Persson, Bo, Åmark Klas (1998), Det förflutna är inte vad det en gång var Knut Kjeldstadli ; svensk anpassning: Bo Persson och Klas Åmark ; översättning: Sven-Erik Torhell (Lund : Studentlitteratur). Kjellberg, Knut (1920) Var efter sin art (Till Bengt J:son Bergqvist den 5 oktober 1920 Lund : Gleerup, 1920 S. 180-181). Kjellberg, Knut (1913) 'Några ord om kropps- och själhygieniska vanor', Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, 1913 S. 44. Kjellberg, Knut (1921) 'Ungdomen och ansvaret : professor Kjellberg om intellektuell och etisk fostran', Tidning för lärarinnor Norrköping, 1898-1961 1921 (24:10), s. 76. Kjellberg, Knut (1920) 'Konsten att läsa', Ungdomsarbete Örebro, 19121933 1920 (9:2), s. 36-37. Kjellberg, Knut & Wallis, Curt (1907), Den tionede internationella antialkoholkongressen i Stockholm 1907 : kongressens förhandlingar i sammandrag jämte föredrag vid folkförsamlingarna (Stockholm,) 184 s. Kjellberg, Knut (1907), Nya kulturhärdar (ur: Andra Svenska folkbildningsmötets förhandlingar. 1907.; Stockholm,). Kjellberg, Knut (1916), Något om det fria och frivilliga folkbildningsarbetet: en översikt (Biblioteksbladet: Stockholm). Kjellberg, Knut & Kjellberg-Thiel, Ingeborg (1922), Själskultur: etiska söndagsföreläsningar (Stockholm: Geber) x, 155 s. Kling, Ragnar (1938) 'Karlskoga bibliotek', BBL : biblioteksbladet Stockholm : Sveriges allmñna biblioteksförening (SAB), 1916- ISSN 00061867 1938 (23:8), s. 333-335. Koch (1908), Social handbok. På uppdrag av centralförbundet för socialt arbete (Stockholm: Aktiebolaget Ljus). Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna and Sverige. Utbildningsdepartementet (1997), Livslångt lärande i arbetslivet : dokumentation av ett seminarium i Rosenbad den 12 maj 1997 ([Stockholm]: [Utbildningsdep.]) S. 3-22. Kommittén för ADB i forskningsbibliotek (1970), Biblioteksarbete och automatisk databehandling : rapport avgiven av Kommittén för ADB i forskningsbibliotek tillsatt av Universitetskanslersämbetet i samråd med riksbibliotekarien (Stockholm: Kungl. bibl.) [2], 19 bl. 218 Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna (1996), Livslångt lärande i arbetslivet - steg på vägen mot ett kunskapssamhälle : ett diskussionsunderlag : rapport från en expertgrupp till Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna (Statens offentliga utredningar, 1996:164; Stockholm: Fritze) 85, [7] s. Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna (2000), Kunskapsbygget 2000: det livslånga lärandet: slutbetäkande från Kunskapslyftskommitén (Statens offentliga utredningar, 2000:28; Stockholm: Fritzes offentliga publikationer) 788 s. (88, [2] s.). Kulturutredningen (1995), Tjugo års kulturpolitik 1974-1994 : en rapport från Kulturutredningen (Statens offentliga utredningar, 1995:85; Stockholm: Fritze) 820 s. (20, [4] s.). Kűntzel, Hans (1933) Hur biblioteken köpa skönlitteratur: en undersökning, BBL: Biblioteksbladet 1933. Kűntzel, Hans (1933), Hur biblioteken köpa skönlitteratur: en undersökning, BBL: Biblioteksbladet 1933. Kűntzel, Hans (1933) Fackböcker på folkbibliotek, BBL: Biblioteksbladet 1933. Källström, Harald (1935), Litteraturfejden : orientering och kritik (Uppsala: Lindblad) 78 s. Lagerberg, Mia (1996), Stockholms stadsbibliotek - studenternas bibliotek? : en kartläggning av besökarna på Stockholms stadsbiblioteks huvudbibliotek (BIVILs skriftserie, 1996:14; Lund: Univ. Biblioteks- och informationsvetenskap) 36 s. Landstingsförbundet Svenska, kommunförbundet (2000), En uthållig demokrati! sammanfattning av Demokratiutredningen : politik för folkstyrelse på 2000-talet (Stockholm : Landstingsförb. : Svenska kommunförb.). Leander (1978), Folkbildning och föreläsningar. Ur en folkbildares tänkebok. Folkbildningsstudier och föreläsningshistoria 1800-1975 (Karlskrona: Axel Abrahamsson boktryckeri AB). Leffler, Marion (1999), Böcker, bildning, makt: arbetare, borgare och bildningens roll i klassformeringen i Lund ochHelsingborg 1860-1901 Marion Leffler (Lund : Lund Univ. Press). Lejon, Maud (2000), Boken kommer, igår - idag - imorgon? : en studie, i glesbygd, av äldre och handikappades intresse och möjlighet till en Boken kommer service (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2000:29; Borås: Högsk. i Borås Bibliotekshågskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap) 50s. Leth, Pia, (1992), Klassifikationssystem för svenska bibliotek. ämnesordsregister. Alfabetisk del (5., rev. uppl. / edn.; Lund: Bibliotekstjñst) vi, 360 s. Lewander, Claes (1997), Projektledning: liten handbok i förädringsarbete (Ängelholm: Kommunlitteratur) 62 s. 219 Lévi-Strauss, Claude (1972), The savage mind (2. edn., The nature of human society series,; London: Weidenfeld and Nicolson) 290 s. Liedman, Sven-Eric (1998), Mellan det triviala och det outsägliga : blad ur humanioras och samhällsvetenskapernas historia Sven-Eric Liedman (Göteborg : Daidalos). Lilliesköld, Joakim & Eriksson, Mikael (2005), Handbok för mindre projekt (1. uppl. edn.; Stockholm: Liber) 88 s. Linder, Greta Biblioteksreklam: (diskussion vid S.A.B:s tredje årsmöte): invigningsföredrag. Linder, Greta (1931), Om handbokssamlingar och referensarbete i folkbiblioteken. : Föredrag vid Sveriges allmñna biblioteksförenings årsmöte 1930 (ur: Biblioteksbladet 1930.; Stockholm,). Linder, Erik Hjalmar (1935), Vad böra vi läsa? (Sveriges kristliga bildningsförbunds skriftserie; Uppsala: Lindblad) 31 s. Lindh, Bengt (1988), Mediekunskap (1. uppl. edn.; Malmö Stockholm: Liber; Liber kundtjänst [distributör] : Stift. Medieforskning medieundersökningar (SMM)) 207, [1] s. Lindstedt, Hilda Sofia (1921) Några nyare amerikanska biblioteksbyggnader med hänsyn särskilt till ekonomisering av utrymmet: Ur en reseberättelse 1921. [1923.] (<S.l.>,). Lindung, Yngve (1989) Lånen, författarna, pengarna: om folk- och skolbibliotekens utlåning av skönlitteratur, 1989. Lindung, Yngve Skönlitteraturkritik i dagspressen. En undersökning av litteraturkritiken under 1985. Lindung, Yngve (1982), Kiosklitteratur - vad är det? (Vandringar med böcker, 1982:3; Lund: Bibliotekstjänst) 1 folder ([6] s.). Lindung, Yngve (1989), Lånen, författarna, pengarna : om folk- och skolbibliotekens utlåning av skönlitteratur (Nacka: DIK-förb.) 42 s. (42, [2] s.). Lithner, Klas (1996) Nej, Bibliotekstjñst förstör inte deckarna! Svar på Jean Bolinder, Bibliotekstjänst - en dödgrävare för deckargenren? (1996:1) Ljung, Ragnar Eugen (1930), Centralbiblioteket i Esbjerg (Stockholm,). Ljunggren, Lars (1983), Boken åter i centrum: samverkan mellan folkbildning och folkbibliotek : igår, idag och imorgon : en antologi (Stockholm: Bibliotek i samhälle i samarbete med Barrikaden) 334 s. Lundgren, Frans, (1993), Den isolerade medborgaren: liberalt styre och uppkonsten av det sociala vid 1800-talets mitt (Gidlund, Hedemora, 332 s). Lundkvist, Sven (1977), Folkrörelserna i det svenska samhället 1850-1920 (Studia historica Upsaliensia, 85; Uppsala Stockholm: Univ. ; Almqvist & Wiksell international (distr.)) 244 s. Länsbiblioteket i Karlstad (1987), Bibliotek i omsorg: en kartläggning av bibliotekens service till omsorgens institutioner och förslag till utvecklat samarbete (Karlstad,) 20 bl. 220 Lövgren, Ulla & Fries, Carl-Thore (1956), Svensk biblioteksmatrikel 1955 ([Lund]: Bibliotekstjänst) 262, [2] s. Magnusson, Lars (1996), Sveriges ekonomiska historia (Stockholm: Tiden/Athena : Rab*n Prisma) 526 s. Marttala, Anders & Karlsson, Åke (2000), Projektboken : metod och styrning för lyckade projekt (QEM-verktyg,; Lund: Studentlitteratur) 131 s. Mattsson, Inger (1984), Fjärrlån och facklitteratur på folkbibliotek (DFIpublikationer, 1984:1; Stockholm: Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) : Liber/Allmänna förl.) [4], 184 s. Morell, Mats & Hedenborg, Susanna (2006), Sverige - en social och ekonomisk historia (Lund: Studentlitteratur) 432 s. Munck af Rosenschöld, (1916), Standard för svenska folkbibliotek. Myrdal, Alva & Gunnar (1935), Kris i befolkningsfrågan (Folkuppl. / edn.; Stockholm: Bonnier) 403 s. Myrstener, Mats (1998), På väg mot ett stadsbibliotek : folkbiblioteksväsendets framväxt i Stockholm t o m 1927 (Skrifter från Valfrid, 15; Borås: Valfrid) 168, [38] s. Möhlenbrock, Sigurd (1951), Boken och vi (Bokvännens bibliotek, 16; Stockholm: Sällsk. Bokvñnerna) 91, (4) s. Möhlenbrock, Sigurd (1964), Biblioteksstyrelsen: arbetsuppgifter, arbetsmetoder (Sveriges allmänna biblioteksförenings småskrifter, 64; Lund,) 42 s. Möhlenbrock, Sigurd (1973), Bokbussen kommer: en introduktion till verksamheten (Lund: Bibiliotekstänñst) 64 s. Möhlenbrock, Sigurd (1976), Biblioteksadministration. 1, Om samverkan (Lund: Bibliotekstjñst) 184 s. Möhlenbrock, Sigurd (1977), Biblioteksadministration. 2, Om arbetsrutiner (Lund: Bibliotekstjñst) 148 s. Möhlenbrock, Sigurd (1980), Förnyelse och debatt: om de svenska folkbibliotekens utveckling från 1930 och framåt (Biblioteksdebatt, 12; Lund: Bibliotekstjñst) 71 s. Möhlenbrock, Sigurd (1981), ABF och biblioteken (Stockholm: Abf) 16 s. Möhlenbrock, Sigurd (1989), Folkbildning och bibliotek : försök till en syntes : minnesfragment (Göteborg: Tre böcker) 246 s. Nerman, Ture (1952), Studiecirkeln: historik kring ett halvsekelminne (Stockholm: Eklund) 214 s. Nerman, Ture (1952), Studiecirkeln : historik kring ett halvsekelminne (Stockholm: Eklund) 214 s. Nietzsche, Friedrich (2002), Samlade skrifter band 7: Bortom ont och gott: förspel till framtidens filosofi; Till moralens genealogi: en stridsskrift (Brutus Östlunds bokförlag, symposium, Stockholm/stehag). Nilsson, Roddy (1999), En välbyggd maskin, en mardröm för själen: det 221 svenska fängelsesystemet under 1800-talet (Bibliotheca historica Lundensis, 93, Lund, Univ. press). Nilsson, Roddy (2008), Foucault: en introduktion (Malmö: galit) 216 s. Nilsson, Roddy (2007) Foucault fur alle? en diskussion om Foucault, ( historiska studier av styrning och maktutövning, Opuscula historica Upsaliensia, 34; Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala universitet) 204 s. Nord, Emil Något om skötseln av våra studiecirkelsbibliotek. Nordberg, Kjell (2000), Projekthandboken: metod och process (3., [rev.] uppl. edn.; Borlñge: Bj*rnen) 126 s. Nordberg, Kjell (2000), Projekthandboken: metod och process (3., [rev.] uppl. edn.; Borlñge: Björnen) 126 s. Nordberg, Kjell and Ragnarsson, Johnny (2002), Projekthandboken : planera, leda och värdera projekt (4., [rev.] uppl. / edn.; Borlänge: Björnen) 116 s. Nordberg, Kjell (2002), Projekthandboken : planera, leda och värdera projekt (4., [rev.] uppl. / edn.; Borlänge: Björnen) 116 s. Nordin, Svante (1984), Från Hägerström till Hedenius: den moderna svenska filosofin Svante Nordin (Bodafors : Doxa). Nordlind, Wilhelm (1932), Svensk biblioteksmatrikel (Stockholm: SAB) 58 Norrgren, Birgitta (1993), Skola för bildning (SOU 1992:94) : diskussionsunderlag för lärare inför övergången till en ny läroplan : arbetsmaterial utarbetat av Birgitta Norrgren ([Göteborg] : [B. Norrgren]). Nosslin, Folke (1931) 'Centralbiblioteken och föreläsningarna', Tidskrift för föreläsningsverksamheten Stockholm : utg. av Folkbildningsförbundet, 1925-1959 1931 (7:3), s. 64-66. Olsson, Björn (1994), Den bildade borgaren: bildningssträvan och folkbildning i en norrländsk småstad (Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 43; Stockholm: Carlsson) 371 s. Olsson, Oscar (1910), Goodtemplarordens studiehandbok. 1, Råd och anvisningar för bildande och ledning av studiecirklar, bibliotek, folkhögskolekurser och föreläsningsanstalter (3., omarb. uppl. edn.; Stockholm: [Svenska nykterhetsförl.]) 70, [1] s. Olsson, Oscar (1911), Folkets bildningsarbete : erfarenheter och uppslag (Stockholm : Svenska nykterhetsförl.). Olsson, Oscar (1914), Bildningssynpunkter (Stockholm : [Sveriges nykterhetsförl.]). Olsson, Oscar (1915), Goodtemplarordens studiehandbok. 1 (Stockholm: Svenska nykterhetsförl.) 64 s. Olsson, Oscar (1916), Goodtemplarordens studiehandbok. 2 (Stockholm: Svenska nykterhetsförl.) 80 s. Olsson, Oscar (1918), Studiecirklar (Folkets studiehandbok, 1; Stockholm: Svenska nykterhetsförl.) 72 s. Olsson, Oscar (1918), Folklig självuppfostran (Folkets studiehandbok, 4; Stockholm: Svenska nykterhetsförl.) 20 s. 222 Olsson, Oscar (1919), Studiecirkelbibliotek och biblioteksskötsel ([2. uppl.] edn., Folkets studiehandbok, 2; Stockholm: Svenska nykterhetsförl.) 84 s. Olsson, Oscar (1919), Socialismen : vad den är och vad den vill : en folkskrift (Stockholm: Tiden) 64 s. Olsson, Oscar (1919), Studiecirkelbibliotek och biblioteksskötsel ([2. uppl.] edn., Folkets studiehandbok, 2; Stockholm: Svenska nykterhetsförl.) 84 s. Olsson, Oscar (1921), Folkbildning och självuppfostran (Stockholm : Svenska nykterhetsförl.). Olsson, Oscar (1922), Det svenska folkbildningsarbetet : en sammanfattning av Oscar Olsson (Stockholm : Svenska nykterhetsförl.). Olsson, Oscar (1922), Studiecirklar (3. omarb. uppl. edn., Folkets studiehandbok, 1; Stockholm: Svenska nykterhetsförl.) 75 s. Olsson, Oscar (1924), Folkbildningsarbetet i England: historisk sammanfattning (Stockholm : Eklund). Olsson, Oscar (1925), Universiteten och det svenska folkbildningsarbetet av Oscar Olsson (Stockholm : Geber). Olsson, Oscar (1941), Studiecirkeln: en orientering (Stockholm: Eklund) 32 s. Olsson, Oscar (1942), Den första studiecirkeln (Arbetarnas bildningsförbunds skriftserie, 22; Stockholm,) 15s. Olsson, Ulf (1997), Folkhälsa som pedagogiskt projekt: bilden av hälsoupplysning i statens offentliga utredningar (Uppsala studies in education, 72; Uppsala Stockholm: Univ. ; Almqvist & Wiksell International [distributör]) 187 s. Ottelin, Odal (1912) Litteraturläsning (Ungdomsarbete Örebro, 1912-1933 1912 (1:4), s. 30-33). Ottelin, Odal (1924) Det fria folkbildningsarbetet: studiecirkeln som kultur härd (Folkskollärarnas tidning Stockholm : Sveriges folkskollärarförb., 1920-1956 1924 (5:8), s. 129-130 ). Ottelin, Odal (1940), Studiecirkelarbete och läsning: Några synpunkter och råd (Arbetarnas bildningsförbunds skriftserie, 15; Stockholm,) 48s. Ottervik, G. & Möhlenbrock, Sigurd (1964), Bibliotek i Sverige: vägledning för besökare, låntagare, biblioteksaspiranter (Stockholm: Almqvist & Wiksell) 209 s., [18] pl.-s. Palmgren, Valfrid (1909), Bibliotek och folkuppfostran : anteckningar från en studieresa i Amerikas Förenta stater (Stockholm : Norstedt). Palmgren, Valfrid (1910), Om folkuppfostran (Stockholm: Wahlström & Widstrand). Palmgren, Valfrid (1911), Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjandeaf det allmänna biblioteksväsendet i Sverige afgifvet den 28 september 1911 (Stockholm). Palmgren, Valfrid (1927), Palmgrenska Samskolan (ur: [Vor Ungdom, Februari 1927] [København]). 223 Palmgren, Valfrid (1909), Biblioteket: en ljushärd : något om Förenta sta ternas biblioteksförhållanden af Valfrid Palmgren (Uppsala : Almqvist & Wiksell : Akademiska bokförl.). Palmgren, Valfrid (1909), Folkuppfostran eller halfbildning? (Stockholm,) 15 s. Petersson, Birgit (1980), Folkbibliotekslokaler : en litteraturförteckning (Specialarbete / Bibliotekshögskolan, 1980:58; Borås,) 16 bl. Peterzén, Elisabet (1996), 'Btj ett sållningsinstrument för det politiskt korrek ta?. ' Ingår i: DAST magazine. 1968-, ISSN 0345-2255. ; 1996 (29:2), s. 45. Piaget, Jean (1972), Strukturalismen ( övers. av Lill-Inger Eriksson och Bertil Vikström ; inledning av Joachim Israel (Stockholm : Prisma : [Solna] : [Seelig]). Popkewitz, Thomas S. & Brennan Marie (1998), Foucault's challenge: discourse, knowledge, and power in education edited by Thomas S. Popkewitz and Marie Brennan (New York : Teachers College Press). Popkewitz, S. Thomas (1998), Struggling for the soul. The politics of schooling and the construction of the teacher (New York: Teachers collrge press). Qvarsell, Birgitta,(2004), Pedagogik som vetenskap : en vänbok till Birgitta Qvarsell (Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet) 439 s. Qvarsell, Birgitta (2004), Pedagogik som vetenskap : en vänbok till Birgitta Qvarsell (Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet) 439 s. Renborg, Greta (1967), Bibliotekens PR- och kontaktarbete (3., helt omarb. uppl. edn.; Lund: Bibliotekstjñst) 160 s. Richardson, Gunnar (2004), Svensk utbildningshistoria : skola och samhälle förr och nu (7., rev. uppl. edn.; Lund: Studentlitteratur) 287 s. Ristarp, Jan, Andersson, Lars G. (2001), Mitt i byn! : om det moderna folkbibliotekets framväxt (Lund: Bibliotekstjñst) 253 s., [8] pl.-bl. i förg. Ronner, G. (1937), Arbetarnas bildningsförbund : organisationen, verksamheten, ekonomin, propagandan ([2. uppl.] edn., Arbetarnas bildningsförbunds skriftserie, 14; Stockholm: ABF:s centralbyrå) 94 . Rose, Nikolas (1999), Powers of freedom: reframing political thought (Cambridge : Cambridge University Press). Rosendahl, Ingrid Gefle stadsbiblioteks nya lokaler i Sjömanskyrkan. Rothstein, Bo (1992), Den korporativa staten: intresseorganisationer och statsförvaltning i svensk politik Bo Rothstein (Stockholm : Norstedts juridik : Allmänna förl.). Rubenson, Kjell, Tuijnman, Albert & Wahlgren Bjarne (1999), Från Kunskapslyftet till en strategi för livslångt lärande : ett perspektiv på svensk vuxenutbildningspolitik : rapport från Kunskapslyftskommittén [Kjell Rubenson, Albert Tuijnman och Bjarne Wahlgren] 224 (Stockholm : Fakta info direkt). Rydbeck, Kerstin (1995), Nykter läsning: den svenska godtemplarrörelsen och litteraturen l896-1925 (Uppsala : Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen Univ.). Rydén, Hj (1937) Cirkelstudier (Språktudier. Studiecirklar för cirkelledare [under- och mellanrubrik]. SLU-bladet 1937:21, s. 5). SAB (1916-), 'Biblioteksbladet', BBL. SAB:s demokratigrupp (2000), Bibliotek - mötesplats i tid och rum : en bok om demokrati (Biblioteksdebatt, 23; Lund: Bibliotekstjänst i samarbete med SAB:s demokratigrupp) 156 s. sakkunniga, Tillkallade (1912), Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek vissa riksorganisationers bibliotek afgivet den 25 januari 1912 (I Häggströms boktryckeri A. B. ). Sandberg, Alvida (1915), Bibliotek och biblioteksskötsel: en hjälpreda för bibliotekarier i skolbibliotek och andra mindre boksamlingar (Stockholm,) 170 s. Sandler, Johan (1927) Cirkelstudier i litteraturkännedom: några anvisningar och råd (ABF Stockholm: ABF, 1922-1953 1927 (5:8), f s. 1-2). Sandler, Johan (1908), Striden om Hola: några ord av skolans föreståndare (Sollefteå: ¿dalens tr.-a.-b.) 118 s. Sandler, Johan (1930), Arbetarnas bildningsförbund, dess uppgift och organisation (2. uppl. edn.; Stockholm: Arbetarnes bildningsförbunds centralbyrå) 80s. Sandler, Rickard (1937), Mångfald eller enfald: tal och artiklar utg. till Arbetarnas Bildningsförbunds 25-årshögtid (Stockholm: Tiden) 256 s. Sandström, Birgitta (2001), Den välplanerade sexualiteten : frihet och kontroll i 1970-talets svenska sexualpolitik (Studies in educational sciences, 37; Stockholm: HLS förl.) 234 s. (34, [5] s.). Schager, Mats & Ternebrandt, G. (1999), Deckaren och den goda bokens agenter: en attitydhistorisk undersökning av deckarens ställning pä folkbiblioteket 1903-1998 (Småtryck från Valfrid, 21; Borås: Publiceringsföreningen VALFRID) 194 s. Segerstedt, Torgny (1915) Osedlig litteratur (I anledning av tre folkskolein spektörers i Lunds stift anmälan mot "osedliga böcker" i statens bibliotekskonsulenters provisoriska förteckning över böcker för folkbiblioteken, Forum (Stockholm) Stockholm: Bonnier, 1914-1923 1915 (2:6), s. 67-68). Siljeström, Per Adam (1885) 'Folkbildningens och folkskolans mål', Svensk läraretidning Stockholm, 1882-1932 1885 (4:49), s. 433-434. Silverstolpe, Gunnar Westin (1933) Cirkelstudier i ekonomiska ämnen – några erfarenhetsrön (Bokstugan Djursholm, 1917-1936 1933 (17:1), s. 1-5). Sjösten, Nils-Åke (1993), Sockenbiblioteket - ett folkbildningsinstrument i 1870-talets Sverige: en studie av folkskoleinspektionens bildnings225 syn i relation till sockenbiblioteken och den tillgängliga litteraturen (Linköping : Univ.). Sjöstrand, Albert (1934) Författarna och folkbiblioteken (Sveriges författar förnings prop om avgiftsbelagda hemlån från biblioteken. SOU 1935:22 Tidskrift för föreläsningsverksamheten 1934(10):6, s. 111114 ). Skolverket (1999), Skolan och den föränderliga ekonomin (Skolverkets rapport, 179; Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution) 32 s. Skolverket (1999), Validering (Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution) 44 s. Skolverket (2000), Det livslånga och livsvida lärandet (Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution) 46, [1] s. Sløk, Johannes (1985), Da Gud fortalte en historie Johannes Sløk (Viby : Centrum). Statens kulturråd (1987), Att mäta den uppsökande biblioteksverksamheten (Rapport från Statens kulturråd, 1986:10; Stockholm: Statens kulturråd) 40 s. (40 s.). Statens kulturråd (1990), Ända hem till fru Nilsson : en metodutredning om uppsökande biblioteksverksamhet (Rapport från Statens kulturråd, 1990:1; Stockholm: Statens kulturr*d) 175s. Statskontoret (1982), ADB-stöd åt biblioteksarbete och informationssökning: förstudie åt Arbetarskyddsstyrelsen (Statskontoret (Stockholm. 1975), 1982:24; Stockholm: Statskontoret) 71 bl. Statskontoret (1986), Samordnad katalogisering av svenska böcker och tidskrifter: förslag till åtgärder (Statskontoret (Stockholm. 1975), 1986:13; Stockholm: Statskontoret) 27, 7 s. Stenberg, Catharina Litteraturpolitik och bibliotek - ett svenskt och franskt perspektiv (Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen / redaktör: Lars Höglund Borås : Valfrid i samarbete med Forskningsrådsnämnden (FRN), 1995 Skrifter från Valfrid, 1103-6990 ; 5 ISBN 91-971457-5-0 S. 394-403). Stenberg, Catharina (2001), Litteraturpolitik och bibliotek: en kulturpolitisk analys av bibliotekens litteraturförvärv speglad i Litteraturutredningen L 68 och Folkbiblioteksutredningen FB 80 (Skrifter från Valfrid, 23; Borås: Valfrid) [6], 145 s. Stolpe, Sven (1936) Den svenska striden om diktens frihet (Kristliga bild ningsförbundet och dess litteraturnämnd. Samtiden (Oslo) 00363928 1936(47):2, s. 98-107 ). Stolpe, Sven (1935), Diktens frihet (Stockholm: Bonnier) 59 s. Stråth, Bo (1990), Language and the construction of class identities : the struggle for discursive power in social organisation: Scandinavia andGermany after 1800 : report from the DISCO II Conference on Continuity and Discontinuity in theScandinavian Democratisation Process in Kungälv 7-9 September 1989 Bo Stråth (ed) (Göteborg : Dept. of History Gothenburg Univ.). 226 Svensson, Lennart (2009), Introduktion till pedagogik (Stockholm: Norstedts akademiska förlag) 254 s. Sveriges allmänna biblioteksförening ,(1916), Biblioteksbladet: organ för Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB) (årg. 1; Stockholm Lund: P. A. Norstedt & söners förlag Gleerups Biblioteksbladet Sveriges allmänna biblioteksförening Svensk biblioteksförening). Sveriges allmänna biblioteksförening (1996), Biblioteket i fokus: Sveriges största bok- & bibliotekstidning (¿rg. 1; Borås: Kommunmedia Biblioteksmedia). Sveriges läkarförbund (1965), 'Läkartidningen', (Stockholm: Sveriges läkarförbund). Söderberg, Verner (1901), Sveriges sockenbibliotek och öfriga anstalter för folkläsning (Föreningen Heimdals folkskrifter, 69; Stockholm: Norstedt) 70 s. Tengström, Emin (1987), Myten om informationssamhället : ett humanistiskt inlägg i framtidsdebatten (Tema information,; Stockholm: Rabén & Sjögren) 172, [1] s. Thaler, Richard H. & Sunstein, Cass R. (2008), Nudge: improving decisions about health, wealth, and happiness (New Haven: Yale University Press) x, 293 p. Torstendahl, Rolf & Nybom, Thorsten (1988), Historievetenskap som teori, praktik, ideologi Rolf Torstendahl, Thorsten Nybom (Stockholm : Författarförl.). Torstendahl, Rolf (1996), Historikerne som historie: rapport fra HIFOseminariet 1995 redigert av Anne Kristine Børresen, Jan Eivind Myhre, Ola Svein Stugu (Trondheim : Historisk institutt Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet : Den norske historiske forening). Torstensson, Magnus (1996), Att analysera genombrottet för de moderna folkbiblioteksidéerna : exemplet Sverige och några jämförelser med USA (Göteborg : Avd. för biblioteks- och informationsvetenskap Univ.). Tosh, John, Lindkvist, Thomas, & Sandin, Gunnar (1994), Historisk teori och metod (Lund: Studentlitteratur) 254 s. Tynell, Knut (1931), Folkbiblioteken i Sverige (Stockholm : Norstedt). Tynell, Knut (1934), Om studier och hjälpmedel vid studier: en handledning (Orientering i aktuella ämnen,; Stockholm: Bonnier) 294 s. Tynell (1936), Biblioteksförfattningar: Handbok för folk- och skolbibliotek (Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker 5.; Stockholm,). Tynell, Knut (1937), Bibliotekens lokaler: bilder från moderna folkbibliotek (Stockholm). Tynell, Knut (1940), Bibliotekslokaler: ett fyrtiotal bilder från svenska folkbibliotek (Stockholm). Tynell, Lars & Olsson, Lars (1989), Svenska biblioteksbyggnader : från förvaring till mötesplats (Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 227 49; Stockholm: Kungl. biblioteket) 180 s. ([4], x s., s. 5-80). Wagner, Peter (1994), A sociology of modernity : liberty and discipline (London: Routledge) 267 s. Wallinder, Jan & Thomsen, Carl (1959), Biblioteksbyggnader : planläggning och inredning av folkbibliotek (Köpenhamn: Dansk bibliografisk kontor) 78 s. Wallström, A. (1936), Vårt studiearbete (Stockholm: Triangelförl.) 40s. Vedin, Bengt-Arne and Studieförbundet Näringsliv och samhälle (1985), Informationssamhället nästa! (Stockholm: Studieförb. Näringsliv och samhälle (SN&S)) 254 s. Weitsch, Eduard (1948), Om studiecirkelns arbetssätt (Arbetarnas bildningsförbunds skriftserie, 29; Stockholm,) 29,(1)s. Wenneberg, Sören Barlebo and Nilsson, Björn (2001), Socialkonstruktivism : positioner, problem och perspektiv (1. uppl. edn.; Malmö: Liber ekonomi) 182 s. Widgren, Lillemor and Bibliotekstjñst (1977), Referensarbete (2., helt omarb. uppl. edn.; Lund: Bibliotekstjñst) 127 s. Winther, Hedda (2004), "Syns man så finns man" : illustratrer och bilders "synlighet" i Bibliotekstjänsts sambindningshäften 2001 (Kandidatuppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen Bibliotekshögskolan, 2004:1; Borås: Högsk.) 48 s. Wittgenstein, Ludwig (1992), Filosofiska undersökningar Ludwig Wittgenstein ; översättning: Anders Wedberg korrigerad av Lars Herzberg] (Stockholm : Thales). Zetterlund, Angela, (2004) Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, and Göteborgs universitet Enheten för biblioteks- och informationsvetenskap (2004), Att utvärdera i praktiken: en retrospektiv fallstudie av tre program för lokal folkbiblioteksutveckling (Skrifter från Valfrid, 27; Göteborg Åberg, Åke (1953), Ludvika stadsbibliotek 1903-1953 : Minnesskrift jämte berättelse över verksamheten är 1952 (Ludvika: [Stadsbiblioteket]) 64s. Ödman, Per-Johan (1995), Kontrasternas spel : en svensk mentalitets- och pedagogikhistoria, 2 vol. (Stockholm: Norstedt). 228