Spår av textilproduktion

Spår av textilproduktion
- En analys av sländtrissor och vävtyngder från yngre järnålderslokaler i Birkas omland
Kandidatuppsats i Laborativ Arkeologi
Simone Björklund Andersson
Handledare: Lena Holmquist
Arkeologiska forskningslaboratoriet,
Stockholms Universitet 2015
Förord
Ett speciellt tack till Charlotte Hedenstierna Jonsson, forskare vid Statens Historiska Museér (SHM) för framtagning av material
till föremålsundersökningen November/December 2013. Tack till Västmanlands läns museum som under våren 2015 har bistått
med källmaterial som ej gick att tillgå i Stockholm. Tack till alla enastående bibliotekarier på Vitterakademiens bibliotek i Stockholm. Tack till nära och kära för stöd samt uppmuntran i skrivandets motvind.
Abstract
This bachelor thesis is regarding spindle whorls and loom weights from late Iron Age-sites and Viking Age-sites in adjoining
relation to the Viking Age town Birka. The basis of this thesis concerns in which amount spindle whorls and loom weights occur
at Viking Age-sites in Birka’s hinterland; it refers to geographical areas in Södermanland County and Uppland County. Spindle
whorls influences the textile raw materials and the spun threads, furthermore loom weights influences the warp and the woven
cloths. Which threads and which cloth that were produced at the Viking Age-sites in adjoining relation to Birka will be discussed
by regarding the weight, form and size of the spindle whorls and loom weights (though fragmental artifacts occur). The thesis will
concern trails of textile production from Birka’s hinterland and furthermore an investigation about domestic imports of textiles
from the mainland to Birka could have oocurred during the Viking Age. The Results indicates that farmbased textileproduction
has occured in Birka’s hinterland and furthermore numerous of the farms in the hinterland can be discussed as farms with the
possibility to export textiles to Birka.
Sammanfattning
Denna kandidatuppsats behandlar sländtrissor och vävtyngder från vikingatida lokaler samt yngre järnålderslokaler som angränsar till den vikingatida handelsplatsen Birka. Syftet är att studera sländtrissor och vävtyngder från vikingatida fyndlokaler i
Birkas omland; vilket åsyftar geografiska områden i Södermanlands län (Södermanland), Stockholms län och Uppsala län (Uppland). Sländtrissor påverkar de textila råmaterialen och de spunna trådarna, vidare påverkar vävtyngderna varpen och de vävda
tygerna. Vilka trådar och vilka tyger som har producerats inom vikingatida lokaler i angränsning till Birka diskuteras utifrån
sländtrissornas och vävtyngdernas vikt, form och storlek (trots att fragmentariska artifakter förekommer). Studien omfattar spår
av textilproduktion inom vikingatida lokaler i Birkas omland, samt en undersökning gällande om det har förekommit inhemska
importer av textilier från fastlandet till Birka under vikingatiden. Resultatet påvisar om att gårdsbaserad textilproduktion har
förekommit i Birkas omland och ett fåtalet gårdar i omlandet tolkas ha haft möjlighet att exportera textilier till Birka.
Omslagsbild: Sländtrissa, SHM 30989 från Hersby/Sticklinge i Lidingö sn, Uppland.
c Simone Björklund Andersson, 2013.
Innehåll
1
2
3
4
Inledning
1
1.1
1
Tidigare forskning
2
2.1
Vikingatida textilier i Birka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
2.2
Förhistoriska textila råmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
2.3
Oppstadgognen - Rätuppstående vävstol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
2.4
Förhistoriska textilutensilier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
2.5
Sländtrissor och vävtyngder som forskningsmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
Metod, material och avgränsningar
7
3.1
Föremålsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
3.2
Mikroskopiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
3.3
Komparativ analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
3.4
Avgränsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
Sländtrissor och vävtyngder från Birka
4.1
5
Syfte och frågeställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
Up Adelsö, Birka (Björkö) - RAÄ Adelsö 119:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
4.1.1
Up Adelsö, Birka (Björkö)- RAÄ Adelsö 34:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
4.1.2
Up Adelsö, Birka (Björkö)- RAÄ Adelsö 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Sländtrissor och vävtyngder från Birkas omland
12
5.1
Sö Botkyrka, Tomtberga - RAÄ Botkyrka 10:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
5.2
Sö Botkyrka, Slagsta gård - RAÄ Botkyrka 80:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
5.3
Sö Eskilstuna, Grönsta 2:20 - RAÄ Eskilstuna 601:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
5.4
Sö Härads, Kumla - RAÄ Härads-Kumla 15:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
5.5
Sö Strängnäs , Lektorsgatan - RAÄ Strängnäs 314:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
5.6
Sö Trosa-Vagnhärad, Skårby 30:1 - Lösfynd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
5.7
Sö Tumbo, Valtomta by RAÄ Tumbo 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
5.8
Sö Tuna by, mellangården - Ytterselö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
5.9
Sö Ålö, Tveta - RAÄ Tveta 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
5.10 Sö Östertälje, Karleby bytomt - RAÄ Östertälje 237:1
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
5.11 Up Ekerö 119:7 Helgö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
5.12 Up Upplands Väsby, Fresta gård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
5.13 Up Huddinge, Vårberg - RAÄ Huddinge 35 (35:2) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
5.14 Up Håtuna, Signhildsberg - RAÄ Håtuna 101:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
5.15 Up Lidingö - RAÄ Rudboda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
5.16 Up Lidingö, RAÄ Hersby/Sticklinge (Zetterbergska samlingen) - Lösfynd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
5.17 Up Täby, Viggbyholm - RAÄ Täby 125:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
5.18 Up Vallentuna - RAÄ Vallentuna 21:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
5.19 Up Vallentuna, Kragsta - RAÄ Vallentuna 82:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
5.20 Up Ärentuna, Gränby 1:5,2:5 - RAÄ Ärentuna 105:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
5.21 Up Östra Ryds, Säby - RAÄ Östra Ryds 45:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
5.22 Up Österåker, Isättra - RAÄ Österåker 466:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
5.23 Up Österåker, Prästgården - RAÄ Österåker 469 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
5.24 Up Österåker, Sjökarby - RAÄ Österåker 136:1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
6
7
Analys
25
6.1
Föremålsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
6.2
Mikroskopering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
6.3
Komparativ analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
6.3.1
Sö Eskilstuna, Säby 4:1 - RAÄ Barva (Boplats 55-56) 322 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
6.3.2
Up Övergarns, Pollista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
6.3.3
Up Sanda, Fresta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
6.3.4
Up Säby, Norrsunda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
6.3.5
Up Valsta, Norrsunda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
6.3.6
Up Viby, Sollentuna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Resultat
7.1
31
Spår av textilproduktion i Birkas omland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
8
Diskussion
32
9
Konklusion
33
10 Referenser
33
10.1 Publicerade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
10.2 Opublicerade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
10.3 Bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
1
Inledning
I denna ”slit och släng”-era som den moderna människan på 2000-talet lever i, kan det vara svårt att tänka sig en tid där tyg
var allt annat än en kunsumtionsvara. Alla typer av tyger produceras globalt än idag och utifrån varje individs ekonomiska
förutsättningar så klär gemene person sig utan att behöva reflektera över vem som har lagt ned sin tid på att väva tygerna.
Under förhistorisk och historisk tid var tyg den dyrbara produkt som värderades utifrån dess kvalitet och bruksändamål. Även
vävkonsten värderades högt. I jämförelse med dagens moderna vävstolsmaskiner så fanns inget annat sätt under vikingatiden
(800 - 1050 e.Kr.) än att spinna trådarna samt väva tyget för hand. En tråd spanns då med en önskad längd och tjocklek, därefter
varpades trådar i en vävstol och varpen vävdes sedan samman med hjälp av inslagstrådar. Vävtekniken avgjorde tygets struktur,
som varierades för att få olika tygkvaliteter. Ett avancerat och ytterst tidskrävande arbete. I Sverige har ett rikt textilmaterial
bevarats från den vikingatida handelsplatsen Birka i Mälardalen och ett omfattande antal textilutensilier har vidare påträffats
i Birka. Det textilmaterial som har påträffats i Birka och Birkas omland har en problematik kvarstått gällande tygets inhemska
ursprung och det krävs en fördjupad analys för att nysta upp de lösa trådarna inom textilforskningen i Sverige. En studie över
sländtrissor och vävtyngder kan därför ha en betydande roll för att kunna ta reda på vikingatidens textila produktion i Birkas
omland.
Under vikingatiden skedde en handelsutveckling i Skandinavien. För att kunna segla och korsa hav krävdes segeldukar som tålde
väta och vind. Det krävdes tyg till skeppen, för att kunna resa över havet och knyta nya handelskontakter. Likaså förekom tyg
som handelsvara. Personen som vävde tygerna - oavsett könstillhörighet - präglade tygernas kvalité utifrån vävaren/väverskans
handlag och vävteknik. I Skandinavien under vikingatid vävdes tyg främst med hjälp av en rätuppstående vävstol , så kallad ”oppstagogn”. I den rätuppstående vävstolen hänger varpen fritt i ett vertikalt läge och varptrådarna sträcks med hjälp av vävtyngder.
Med en ten och en sländtrissa spanns varpen respektive inslagstrådarna. Trådarna spanns av spånadsmaterial från antingen gården, näromliggande byar eller från angränsande områden. Var det ej segeldukar som behövde brukas så var det hushållens egna
behov av kläder eller exportvaror som styrde hur ofta vävstolen brukades. Vävstolens plats i hemmet/verkstaden bör ha haft
en stor betydelse för hur mycket tyg som producerats; minst sagt för segelfärder till handelsplatser bortom den egna gården.
Handelsplatsen Birka var under vikingatid ett område med en ekonomi som var mycket beroende av tygresurser. Inhemska liksom importerade tyger var en viktig bruksvara i Birka. Vad som talar för att tygerna under vikingatiden i Skandinavien vävdes av
kvinnokraft är att inom vikingatida fyndlokaler har främst kvinnogravarna innehållit textilutensilier. I Sverige har den vikingatida
handelsplatsen Birka präglat textilhistoriska forskningen gällande det vikingatida klädskicket i Sverige. Bland kvinnogravarna i
Birka har textilier och textilutensilier påträffats. För att försörja Birka med textilier krävdes en starkt utvecklad textilproduktion.
Den textila produktionen kan antingen ha förekommit i Birka, på gårdar i Birkas omland eller i andra geografiska områden. De
importerade tygerna har kunnat urskiljas vid granskandet av teknisk kunnighet och spånadsmaterialet. Därefter är de inhemska
tygerna mycket svåra att särskilja från de importerade tygerna. För att kunna särskilja det lokala ursprunget för de inhemska
tygerna behöver en fördjupad analys gällande textilproduktion i Birkas omland genomföras. Birkas omland omfattar geografiska
områden i Stockholms län, Uppsala län respektive Södermanlands län och det är sländtrissor respektive vävtyngder från dessa
län som behandlas i denna studie.
”För att förstå hur viktig sländan varit för människan under lång tid kan man tänka sig ett tygstycke med en storlek av 1 x
1,5 m och med en trådtäthet av 10 tr per cm, till detta tygstycke går det åt 3000 m garn! Ett vikingatida segel beräknas ha varit
omkring 64kvm” (Nilsson, 1994:8).
1.1
Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att söka efter spår av textilproduktion i Birkas omland genom att studera sländtrissor och vävtyngder
från fyndlokaler i Birkas omland (Södermanlands, Stockholms län och Uppsala län); som daterats till järnålder (500 f.Kr. - 1050
e.Kr.), yngre järnålder (500-1050 e.Kr.) och vikingatid (800 - 1050 e.Kr.). Resultatet förväntas ge svar om vilka tyger som har
vävts och vilka spånadsmaterial som tygerna har vävts utav. Eventuellt erhålls ledtrådar angående export av spånadsmaterial,
tråd eller tyg från gårdarna i Birkas omland till handelsplatsen Birka. Syftet är att utreda textilproduktionen på gårdarna i Birkas
omland för att komma i klarhet med vilka trådar som har spunnits samt vilka tyger som har vävts i omlandet. Även diskuteras
1
textilproduktionen i Birka om det finns anknytnigar till textilproduktionen i Birkas omland. Birkas omland omfattar områden i
Mälardalen, som idag berör områden i Stockholms och Uppsala län respektive Södermanlands län. Frågeställningen lyder enligt
följande:
1. Inom vilka yngre järnålderslokaler i Birkas omland (Södermanlands län, Stockholms län och Uppsala län) påträffas sländtrissor och/eller vävtyngder?
2. Vilka trådar har spunnits med sländtrissorna i Birkas omland under vikingatiden?
3. Vilket slags tyg har vävts på gårdarna i Birkas omland under vikingatiden?
4. Har den textila produktionen inom vikingatida lokaler i Birkas omland gemensamma nämnare med den textila produktionen i Birka, om så vilka?
2
2.1
Tidigare forskning
Vikingatida textilier i Birka
Den vikingatida handelsplatsen Birka är belägen på nordvästra delen av Björkö i Mälaren (se Bilaga s.37). I samband med
Hjalmar Stolpes arkeologiska utgrävningar på ön Björkö (som påbörjades år 1871) undersöktes delar av områdena vilka idag
benämns för Svarta Jorden och Garnisonen. På Björkö påträffades totalt 1100 gravar mellan åren 1872-1895 (Hägg 1974:3 ;
Geijer, 1994:95). Birka kom att bli en central handelsplats i Sverige och den främsta handelsplatsen i norra Europa under 800talet och 900-talet (Geijer, 1994:95). Ett rikt textilmaterial har åtefunnits i form av gravfynd från Birka. Forskning gällande
textilierna från Birka utgör grunden till kunskapen om vikingatida textiler, vilket är baserat på Inga Hägg’s (1974) forskning
gällande den kvinnliga Birkadräkten. Birkadräkten utgjordes av: En linnesärk av slät eller goffrerad typ, med eller utan spännen
samt ärmar tolkas ha tillhört särken. Den släta särken tolkas som den inhemska nordiska typen, varav linnetyget bör enligt Hägg
(1974) vara importerat. Den goffrerade särken har påvisats i det yngre gravskicket (Hägg, 1994:36). En kjol av linne respektive
ylle. Linnekjolen tolkas vara en innerkjol eller ett foder och linnekjolen har burits omlott (Hägg, 1974:51,58). Yllekjolen var av
fin kypert - främst diamantkypert samt ripstyger - av olika ullkvaliteér (Hägg, 1974:51f,58). Kjolen var dekorerade med sidenband
eller snoddar och har burits med hjälp av linneöglade hängslen tillsammans med spännbucklor (Hägg, 1974:58). Finare ylletyger
förmodas vara av baltiskt ursprung och därmed importerat (Hägg, 1974:58). Övriga plagg såsom tunika, mantel och tröja tolkas
ha förekommit bland klädskicket i Birka (Hägg, 1974:92f,94ff).
2
Figur 1: Linnesärk med ärm som ska påminna om den ”vikingatida linnesärken”. Särken syddes i Juli 2014 av ett helt
tygstycke samt ett tygstycke per ärm. Fotografen tog självporträtt iförd den egensydda linnesärken. Foto: Simone
Björklund Andersson, 2014.
Gravfynden från Birka har omtalats globalt och utgör grunden till kunskapen om vikingatidens kläder och textilier. I Birkamaterialet inkluderas omkring 170 textilfragment från gravarna (Geijer, 1994:274). Textilfragmenten studerades av Agnes Geijer
(1938 ; 1994:274). I Birka utgjordes ungefär 50 fragment av sidenstoff med/utan silver eller guldlan som anses härröra från
Orienten vilket betyder icke-inhemska textilstoff (Geijer, 1994:274). Textiltillgångarna i Birka var delvis importerade från andra
länder, likväl som inhemska tyger av exempelvis ylle förekom ( Hägg, 1974:1 ; Geijer, 1994:95). Enligt granskningar kring
gravskicket i Birka, gravlades de avlidna i antingen sin finaste klädedräkt eller i allmogens klädedräkt av varierande kvalitét, textur
och färg (Hägg, 1974 ; Andersson, 2003:38). Textilfärgerna som brukades under vikingatid tolkas ha varit svartbrun, blågrön (den
gröna färgen kan utgöra en missfärgning på grund av korrosion), blå och röd. Ylletygerna klassifieras utifrån monokromt vävt
(W) ylle och plykromt mönstervävt (M) ylle (Geijer, 1938 ; Arbman 1943:18ff). Gällande tygerna och banden förekommer
variation av mönster likväl struktur (Hägg, 1974). Det primitivaste yllet är i det grövsta laget och tecken på uppehåll syns i
strukturen och rester efter ”utvecklings-stoff” förekommer bland textilierna från gravarna i Birka (Geijer, 1938:76ff). Ylletyg
påträffades i omkring 70 st gravar, varav majoriteten (90 st) av tygfragment tolkades ha okänd härkomst medan fåtalet fragment
tolkades vara inhemska. Av de 90 st tygfragmenten var det 75 st fragment som hade gemensamma texturer och materialet bestod
av så kallat kamgarn. Kamgarnet var spunnet i Z-riktning (Geijer, 1994:95). Av de 75 tygfragmenten var det 55 fragment som
påvisades vara diamantkypert-väv och omkring 10 fragment påvisades vara tuskaft (Geijer, 1994:96). Tuskafts-fragmenten hade
en trådtäthet uppemot 30 varptrådar respektive 8 till 9 inslagstrådar, per vävd centimeter (Geijer, 1994:96). Inom bland annat
grav 963 förekom tygfragment med silverdekorerade band (Geijer, 1938:172 + Taf 16 ; Arbman 1943:386 ; Hägg, 1974:81f).
Vidare har sidenstycken och sidenband med silver/guld filigran påträffats i bland annat grav 824: A& B, tillsammans med en
sländtrissa av ben (Geijer, 1938:167 ; Arbman 1943:297; Hägg, 1974:78f). I grav 920 förekom ett sländtrissliknande föremål
(Arbman, 1943:359). Rester av grovt linne och finare linne anträffades i grav 757 (Geijer, 1938:166).
2.2
Förhistoriska textila råmaterial
Förhistoriska textila råmaterial omfattas av vegetabiliska- och animaliska material. Enligt Geijer (1994) förekommer fyra dominerande textila material under förhistorien: ull, ”äkta” silke, lin och bomull. Varav de fyra textila materialen, kallas vidare
dessa för spånadsmaterial exklusive silke (Geijer, 1994:11). Val av naturligt spånadsmaterial eller textilmaterial varierar beroende på klimatiska skillnader. Animaliska material inkluderar hårfibrer från särskilda däggdjur, respektive ”kokongtrådar från
fjärilslarver” (Geijer, 1994:11). Vegetabiliska material mångfaldighet varierar av den anledningen att växtfibrer gå att tillbereda
på många sätt. Ur ett globalt perspektiv är det främst vegetabiliska spånadsmaterial av hampa, lin, bomull och nässla som hör
till de vanligaste förekommande i textilier (Geijer, 1994:11). Vidare inräknas hampa,lin och nässla inom betäckningen basfibrer
medan bomull är en slags frökapselfiber (Geijer, 1994:11). Enligt Eva Andersson (2003) förekom ull och lin som det ordinära
spånadsmaterialet i Skandinavien under järnålder (500 f.Kr. - 1050 e.Kr) och vikingatid (800 - 1050 e.Kr). Trots detta bevaras linnetyg ytterst sällan från denna tid, likväl som fiber av nässla och hampa är svåra att återfinna (Andersson, 2003:17). Vegetabiliska
fibrer som spånadsmaterial kräver sin respektive beredningsprocess. Mindre förekommande vegetabiliska spånadsmaterial utgörs
av nässlor och hampa. Hampa som spånadsmaterial menas med bast-hampa som ej skall förväxlas med bastfri-hampa. Hampan
tål extremt klimat och växer i näringsfattiga jordar. Liksom linet nyttjades hampan både för frökapslarnas näring och/eller för
bastfibern som spånadsmaterial. (Geijer, 1994:19). Vegetabiliska spånadsmaterial som exempelvis lin användes redan under
stenåldern i Europa (Andersson, 1989:33 ; Andersson, 1996:12 Erwing, 2006:132). Sedan äldre bronsålder har linodling förekommit i Norden (Geijer, 1994:20). Lin odlades antingen för linfröet skull - som nyttjades till att framställa linolja - och/eller
för att erhålla linfiber som spånadsmaterial. Spånadsmaterialet har absorberande egenskaper som gör att det spunna linet och
lintyget kunde nyttjas i en varm miljö. Lintyg benämns även som lärft i Norden. Linets fiberstruktur, glänsighet och fuktbindande
egenskaper har likväl påverkat lintygets egenskaper och nyttjandet av lintyget under vikingatid. Under vikingatiden framgick en
plisserings-teknik där veck i lintyget pressades samman och ett plisserat lintyg erhölls (Geijer, 1994:15ff). Nässlor och hampa
är andra typer av vegetabiliska fibrer som har används under förhistorien, dock påträffas främst linfibrer från vikingatid (Erwing,
2006:131). Linfibrer bearbetas genom att först skörda linet innan fröna har mognat, därefter avlägsnas axet från stjälken. Därefter
3
rötas linets stjälkar genom att utsättas för fukt, för att successivt bryta ned fibrerna utan att linfibrerna börjar att förmultna. Sedan
bankas linet för att avlägsna oönskat fibermaterial - sådant som ej går att bearbeta. Till sist häcklas linet, det vill säga linfibrerna
dras isär för att få linfibrerna samlade i en parallell riktining samt att få fibrerna att bli lätthanterbara vid spinning (Andersson,
1989:33 ; Andersson, 1996:12 ; Erwing, 2006:132).
Animaliska fibrer utgörs i regel av ullfiber av får, get eller kamel. Får- och gethår är svåra att urskilja sinsemellan (Geijer,
1994:11f). Ullkvalitén påverkas av klimatet vilket ger olika typer av ull. Bottenull är mjuk medan täckhåren är sträva och mängden av de olika ulltyperna beror av djurets levnadsmiljö (Geijer, 1994:12f). Avelsutvecklingen har vidare lett till att djurens ull
successivt har förfinats, till fördel som spånadsmaterial. Det animaliska spånadsmaterialet plockas (äldre metod) eller klipps
(yngre metod) från djuret. Ullen bearbetas i efterhand genom kamning (äldre metod) eller kardning (yngre metod). Vid kamning
separeras täckhåren från bottenullen medan vid kardning förändras ullfiberns textur på så vis att fibern samlas i samma fiberriktning (Geijer, 1994:13f ; Erwing, 2006:132f). Kamgarn kallas den sorterade ullen som ger finare ullfibrer att arbeta med, vilket
ger ett lättare material vid vävning. Vid vävning av grov ull av täckhår erhålles kompakta textilier (Geijer, 1994:14). Underullen
är tjockfibrig och svårhaterad vid spinning, medan den ytterullen är tunn-fibrig och lätthanterbar vid spinning. Ull är vattenavvisande tack vare lipiden lanolin som finns naturligt i fårets päls innan fåret klipps (Geijer, 1994:19). Silke är också ett animaliskt
spånadsmaterial vilket utvinns ur fjärilars kokonger. Kokongerna innehåller tunna trådar av silke. Silket hasplas och då erhålls
råsilke. Råsilke bearbetas vidare genom varmvatten-tvagning, vilket utlöser serecinet från silkestrådarna. Erhålls korta silkestrådar kardas silket och spinns samman till spunna silkestrådar. Silkestrådarna vävs sedan till textilien: siden (Geijer, 1994:15).
Mineraliska fibrer som exempelvis asbest har även nyttjats till textilier under forntid och medeltid (Geijer, 1994:25). Samt
metallisk fiber som exempelvis trådar av silver eller guld förekommer bland Birka-materialet och tillverkas genom två skilda
metoder: Enligt den äldre metoden skärs strimlor ur tunna metallbleck och metallstrimlorna tvinnas sedan till metalltrådar och
benämns som ”lan” (Geijer, 1994:21,23). Enligt den yngre metoden avskalas metalltenar genom olika hål i en skiva. Metalltrådarna benämns som ”kabel” (Geijer, 1994:21,23).
Generellt sett gällande bevaring av textilier så är ylle känsligt för oxidation och linfibrer bevaras bäst i torr miljö. Vid oxidation, hög luftfuktighet, soljusbestrålning eller upphettning över 80 grader Celsius nedbryts textilierna. Klimatet gör skillnad
gällande textiliernas bevarandeförhållanden (Geijer, 1994:300f). Olika kemiska reaktioner i jordarna har påverkat det textila materialet som återfinns inom fyndlokalerna. Under forntid har tygfärgning skett med hjälp av organiska färgmedel vilket i sin tur
kan ha utsöndrats i jordarna eller att mineraler i jorden har missfärgat tyget. Röda och dovt blåa nyanser har konstaterats, dock är
det tydligt att nyanserna successivt bleknade under tiden då textilierna brukades (Geijer, 1994:302f). Svart ull har även brukats
för att ge färg åt textilierna naturligt (Geijer, 1994:305).
2.3
Oppstadgognen - Rätuppstående vävstol
Den stående vävtstolen är den förhistoriska vävstolstypen, även kallad ”oppstadgognen” (Bender-Jørgensen, 1986: ; Geijer,
1994:43f). Begreppet vävstol har tillkommit under historisk tid (Geijer, 1994:32). Den förhistoriska vävstolen var rätuppstående
och vanligen lutad mot en vägg eller mur. Därav namnet rätuppstående vävstol. Oppstadgognen (eng. warp-weighted loom) är en
mer tidstypisk term för denna typ av vävstol. I oppstagognen knöts trådverket - den så kallade varpen - av enbart en genomgående tråd med varpade öglor; mellan varpens ändar och vävstolens bom (Hoffmann, 1964:35). Varpen hängde emellan vävstolens
sidostolpar riktade mot vävaren/väverskan. Undantag med dubbelvarp förekom, då knöts varpen på så sätt att en ögla fästes runt
bommen med en stark knut och den andra öglan knöts vid varje varpände (Hoffmann, 1964:35; Geijer, 1994:44). Innan vävandet
påbörjas så väljs olika skäl; även kallat för solv. De olika skälen uppfångas och omdirigeras med hjälp av solvskaft. Antingen
plockas ett rörligt skäl upp med solvskaftet som placeras på klykor ”uppåt-framåt” längs respektive sidostolpe. När solvskaftet
hängs i klykorna skapas ett skäl och när solvskaftet flyttas tillbaka till utgångsläget så skapas det naturliga skälet, en metod som
är typiskt för textilien som kallas för tuskaft. En annan typ av metod är att fördela varpen på följande vis: Varptrådar knyts
samman med 1:a solvskaftet, som sedan lyfts för att välja det naturliga solvningen. Varptrådarna som återstår fördelas mellan
2:a till 4:e solvskaftet, som sedan lyfts i varierad ordning för att skapa olika texturer mellan inslagstrådarna (Geijer, 1994:44).
Den senare metoden förknippas med kypert-väv (Geijer, 1994:43). De olika vävmetoderna benämns som ”enskaft” respektive
”treskaft” som syftar till antalet använda solvskaft (Geijer, 1994:44). Med oppstagognen kan tyg i metervara vävas, till skillnad
4
från rundvävstolen (eng. tubular loom) som även förekom under yngre järnålder.
Figur 2: Rätuppstående vävstol, sk. Oppstadgogn. Figur 3: Sländtrissa, ten och klippt rå-ull. Figur 4: Spinnkrok. Rekonstruerade förhistoriska textilutensilier. Foto: Simone Björklund Andersson 2013.
Marta Hoffman’s (1964) forskning utgjordes av studier kring användandet av den rätuppstående vävstolen i Norge och bevaradet
av vävkunskapen in i samtiden. Med fördjupningsfakta som berör vävtyngder och oppstadgognen i boken ”The Warp Weighted
loom” (Hoffmann 1964) nämns följande att: ”I stället för att räkna vävtyngdernas vikt varje användningstillfälle, så inristades
tecken som indikerade vikten för varje vävtyngd.” (Hoffmann, 1964:37). Användandet av den oppstagognen fortsatte ända in på
1900-talet, bland annat inom Lappska distrikt i Norge (Hoffmann, 1964:53-63). På Färöarna motsatte sig väverskorna/vävarna
under historisk tid att sluta använda rätuppstående vävstolen och de vägrade att övergå till att väva på den horisontella vävstolen (Hoffmann, 1964:149). Även rundvävstolar har förekommit under förhistorien. I en rundvävstol (eng. tabular loom) spänns
varptrådarna kontinuerligt runt ett antal vertikala eller horisontella stolpar, som bestämmer vävens längd. Vävens längd kunde
utökas genom att tillföra extra stolpar (Geijer, 1994:40f ; Andersson, 2003:29f). Vanligen förekommer tuskaft, som har två bindningspunkter med varianter vilka framträder i ”rips” eller ”panama” (Geijer, 1994:57). Även kypert påträffas, där bindningspunkterna bildar ”diagonala linjer” med tre eller fyra bindningspunkter; treskaft respektive fyrskaft (Geijer, 1994:57f). Under yngre
järnålder förekommer 2/2 kypert vanligtvis redan under folkvandringstid/vendeltid liksom under vikingatid (Bender-Jørgensen,
1986:161 ; Andersson, 1998:42). Under vikingatid varierar tygernas kvalitéer som bland annat tuskaft vävt av Z-spunnet linnegarn. Även ylletyg vävt av kamgarn med uppemot 62 trådar per centimeter som tolkas ha producerats inom en högutvecklad
textilverkstad av okänt ursprung. Vanligen vävdes tygerna med en rätuppstående vävstol, vilket härleds utifrån de omfattande
vävtyngds-och sländtrissefynd som påträffats inom yngre järnåldersboplatser (Andersson, 1998:42). Brickbandsvävda band med
inslagstrådar av metall och silke samt andra band förekommer bland det vikingatida textilmaterialet (Andersson, 1998:43).
2.4
Förhistoriska textilutensilier
Vävutensilier innefattar sländtrissa, ten, vävtyngder samt oppstadgognen (den rätuppstående vävstol) (Geijer, 1994:9). Oppsatadgognen utgörs av en vävbom, två ståndare, solvskaft, klykor och vävtyngder. Varpen är det trådverk som sedan trädes från vävbommen mellan ståndarna till solvskaft, som vilar på klykor och till sist tyngs varpen parvis med vävtyngder (Geijer, 1994:41f).
Förhistoriska vävtyngder var tillverkade av sten eller bränd lera (Hoffmann 1964:20f ; Geijer, 1994:93). Vävtyngderna av bränd
lera hade en fördel framför vävtyngderna av sten: lertyngderna var lättare att viktjustera. Beroende på vilken typ av vävtyngd som
5
förekommer inom gården, kan ha med att göra att tillgången av råmaterial har varierat (Hoffmann, 1964:21). Exempel på textila
utensilier från yngre järnålder finns rekonstruerade vid järnåldersboplatsen ”Gunne’s gård” i Upplands-Väsby (se Figur 2-4). I Figur 2 syns en rekonstruerad stående vävstol med yllevarp och handgjorda keramiska vävtyngder. I Figur 3 syns en rekonstruerad
sländtrissa av sten, en ten av trä samt spånadsmaterial. Figur 4 visar en äldre variant av ten som kallas för ”spinnkrok” (Beronius,
1983:6). För att kunna spinna trådar av spånadsmaterialet användes en ten med en sländtrissa (se figur 3). Tidigaste ten-varianten
är den så kallade ”spinnkroken” (se figur 4). Sländtrissan var den tyngd som fästes på tenen. Ullkam användes för att reda ut
ullens fibrer.Vävtyngderna höll trådverket på plats samt sträckte ut de lodräta trådarna i den rätuppstående vävstolen. Varp av lin
kräver tyngre vävtyngder eftersom linets elasticitet är minimal (Andersson, 2003). Kammen som ullen kardas med påträffas som
tidigast i Skandinavien under Vendeltid. Den nya ullkammen förknippas med ett slitstarkt, glansigt tyg som kallas för Birka-typ"(
Hägg, 1974 ; Andersson 2003 ; Erwing, 2006:132f). Vävtyngder av lera har en stor fördel gentemot vävtyngder av sten: det är
lättare att justera jämnvikten om vävtyngderna är gjorda av lera än av sten. Att tyngre vävtyngder skall ha nyttjats vid enbart
vävning av tjockvarps-tyg är mindre troligt, då exempelvis de tyngsta vävtyngdsfynden från Danmark tolkas ha vävt ytterst fint
linnetyg (Hoffmann, 1964:21). Lertyngder har påträffats under både äldre- och yngre järnålder, medan vävtyngder av sten anses
ha förekommit som den vanligaste typen. Bland vävtyngderna som utgörs av bränd lera förekommer bland annat koniska, pyramidformade, ringformade, diskformade likt ”en tillplattad knut med litet hål” (Hoffmann, 1964:20). Dekorationer på vävtyngder
har tolkats antingen utmärka viktsammanband eller som hantverkar-sigill (Hoffmann, 1964:20). Sentida sländtrissor består av trä
(Nilsson, 1994:9). Sländtrissor kan ha varit av trä som förmultnat med tiden, då trä är det mest hållbara materialet i jämförelse
med lera samt att symboliska sländtrissor kan ha förekommit i gravar (Nilsson, 1994:26). Sländtrissor från yngre järnålder har i
regel ett koniskt hål, flat undersida och välvda kanter. Parallelsidiga hål förekommer även, dock är sländtrissor med parallella hål
vanligare under äldre järnålder. Sländtrissor av lera med konvex, konisk och dubbelkonisk form förekommer under vikingatiden
(Nilsson, 1994:10). Sländtrissor av ben tappar en del av sin vikt från den dagen då de blir till gravgåvor framtill att de påträffas i
gravarna långt efter deponeringstiden (Nilsson, 1994:11). Sländtrissor från äldre järnålder väger i regel mer än 20 gram, medan
sländtrissorna från yngre järnålder kan väga mindre än 20 gram. Har man en metallten så fyller sländtrissan ej funktionen som
tyngd utan mer för balansens syfte. ”Det är lätt att dra felaktiga slutsatser genom att enbart arbeta med sländtrissor ” (Nilsson,
1994:12). Boplatsfynden är desto fler dock med osäker datering, medan gravfynden är desto färre med säkrare datering (Nilsson,
1994:12).
2.5
Sländtrissor och vävtyngder som forskningsmaterial
Vid analys av leran som vävtyngder respektive sländtrissor består av kan information erhållas gällande lerans ursprungsområde.
Definitionen för keramiskt material bedöms utifrån kriterier som: 1. Depositions-situation, 2. Kornstorlek, 3.Kemisk komposition och struktur, 4.Mineralogi (Henderson, 2000:112). Den keramiska kompositionen kan studeras utifrån keramisk ekologi och
då behandlas keramisk produktion relaterat till råmaterial som exploaterats i lokalområdet (Henderson, 2000:109). Utensiliernas form kan relateras till hantverkarens teknik samt utröna hantverkarens kompetens (Andersson, 1999:42). Sambandet mellan
form, höjd samt hålstorlek som avgörs utifrån materialets egenskaper kan appliceras i analys av sländtrissor och vävtyngder.
Variation mellan vikt och diameter beror ej av vilket material som sländtrissan tillverkas utav (Andersson, 1999:36). Sländtrissor
av lera anses ha varit lättare att tillverka och därav kunde keramiska sländtrissor generera möjligheter gällande massproduktion.
Enligt Andersson’s (1999) funktionalitets-analyser lär sländtrissans form ha framtagits på ett kvalitativt standariserat sätt så att
funktionen blev densamma för respektive sländtrissa (Andersson, 1999:37). Olika spinntekniker har nyttjats vid användandet av
sländtrissor som påverkar i vilken riktning textiltrådarna tvinnas: högerriktning kallas för ”S-spinning” och vänsterriktning kallas
för ”Z-spinning” (Bender-Jørgensen, 1986:13). Vävtyngder har oftast genomborrade hål, diameter mellan 6-15 cm och ornament
såsom X, O , (X), V, Y och -X- (Petersen, 1950:295f). Enligt Hoffmann(1964) bör vävtyngdernas vikt ha påverkat både väven
samt den slutgiltiga produkten: tyget. Vävtyngder av lera har en stor fördel gentemot vävtyngder av sten: det är lättare att justera
jämnvikten om vävtyngderna är gjorda av lera än av sten. Obrända vävtyngder av omagrad lera som i samband med eldsvåda har
blivit ojämt brända och vissa avseenden finns avtryck efter varpen. Med varpavtrycket kan S-spunnen respektive Z-spunnen tråd
utläsas i den brända leran. Leran bör magras för att vävtyngden ej ska bli för porös och spricka, då skulle varpen ej kunna lämna
slitspår på vävtyngden. Under äldre järnålder är vävtyngderna tunnare än vävtyngderna från yngre järnålder. Vävtyngderna från
yngre järnålder är i regel 3 cm till 4 cm tjocka, vilka även är en god boplatsindikation för järnåldersboplatser (Carlsson, 1991:14f).
Lertyngder har påträffats under både äldre- och yngre järnålder, medan vävtyngder av sten anses ha förekommit som den van6
ligaste typen. Bland vävtyngderna som utgörs av bränd lera förekommer bland annat koniska, pyramidformade, ringformade,
diskformade likt ”en tillplattad knut med litet hål” (Petersen, 1950:295f ; Hoffmann, 1964:20). Dekorationer på vävtyngder har
tolkats antingen utmärka viktsammanband eller som hantverkar-sigill (Hoffmann, 1964:20). Dekorerade vävtyngder finns bland
Birka-materialet och Andersson (2003) tolkar detta som hantverkarens egna avtryck samt att ornamentik urskiljer olika viktade
vävtyngder från varandra (2003:33). Att tyngre vävtyngder skall ha nyttjats vid enbart vävning av grövre tyger är mindre troligt,
då exempelvis de tyngsta vävtyngdsfynden från Danmark tolkas ha vävt ytterst fint linnetyg (Hoffmann, 1964:21).
Ett intressant exempel där tydliga spår av textilproduktion har förekommt är RAÄ Valla 330 från yngre järnålder i Östergötland,
med ett rikt material som utgjordes av bland annat vävtyngder(Sköld, 2012:7). Vikingatida vävtyngder påträffades i skärvstenslager, i stolphål, odlingslager och inom flertalet anläggningar (Sköld, 2012:31,35,39f,50). En sländtrissa förekom även tillsammans
med en vävtyngd i ett av odlingslagrena (Sköld, 2012:40). Vävtyngdslager varvat med bränd säd förekom i en grop som var central placerad inom Hus 103 som vidare tolkas ha varit en vävstuga samt att härd avsaknades inom husgrunden (Sköld, 2012:51).
Hus 104 som tolkas ha varit ett textilhantverkstad hade även en grop fylld med omkring 20 liter bränd säd, varvat med 29-44 st
ojämt brända vävtyngder samt att en härd avsaknades. Nedläggning av vävtyngder varvat med säd tolkas vara rituellt betingat
(Sköld, 2012:53f). Vidare förekom vävtyngder bland fyndmaterialet i Hus 105 och 106 som tolkas ha varit kokhus/boningshus.
Totalt 69 fyndposter utgjordes av vävtyngder; främst skivformade vävtyngder med en diameter mellan 10-15 cm och en vikt mellan 450-600g (Sköld, 2012:61, B9:2). Även tvinnade lintrådar har funnits i kontext med vävtyngdsfynden (Sköld, 2012:56,59,61).
Utifrån analyser genomförda av Eva Andersson tolkas 2/2 kypert ha vävts i vävstolarna på gårdarna i Valla; både av finare respektive grövre kvalitet vilka är typiska tyger på jordbruksgårdar under vikingatid. I en analys som genomfördes av Ole Stilborg
erhölls bland annat information om att en hel varpuppsättning kan ha blivit nedlagd tillsammans vävtyngderna och säden i Hus
103 och Hus 104 (Sköld, 2012:87). RAÄ Valla 330 är ett tydligt exempel där en välutvecklad textilproduktion har ägt rum inom
ett gårdskomplex under tidig vikingatid.
3
3.1
Metod, material och avgränsningar
Föremålsanalys
Innan analysen påbörjas utreds ”Birkas omland”-definitionen samt vilka lokaler som antas vara samtida med Birka. Birkas
omland innefattar lokaler i Mälardalsområdet. Birkas omland omfattas geografiskt av Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län för att ön Björkö gränsar till de båda länen och det finns vattendrag som påvisar om farleder i anknytning till Birka
och omlandets yngre järnålderslokaler. Samtliga yngre järnålderslokaler inom länen har sedan granskats genom att data söktes
fram i fornminnesdatabaserna FMIS respektive SHM, för att ta reda på fynddata och lokalernas placering i landskapet. Därefter fördjupades studien genom att inkludera information från arkeologiska rapporter, uppsatser och publikationer för att både
utesluta äldre järnålderslokaler liksom inkludera material som tolkas vara från yngre järnålder/vikingatid. Allmän information
om fyndlokalernas utbreddning, datering, lokallisering i landskapet samt förekomsten av textila utensilier i form av sländtrissor
och/eller vävtyngder. Data och fyndposter som ej ingår i analysen finns i en separat katalog (Bilaga 1). När definitionen av ”Birkas omland” är klar ska materialet från respektive fyndlokal genomgå en föremålsundersökning.
Föremålsundersökningen omfattar delvis en ockulär besiktning och dokumentation av samtliga fyndlokaler med sländtrissor
och/eller vävtyngder daterade till järnålder i Södermanland respektive Uppland. Materialet samlades utifrån det geografiska
området som har defintierats som Birkas omland: Uppland och Södermanland. En fortsatt fynddata-sökning i FMIS och SHM
genomförs för att ta reda på antalet fyndposter som utgörs av sländtrissor respektive vävtyngder inom Birkas omland från järnålder, yngre järnålder och vikingatid. All fynddata samlas i en katalog från samtliga lokaler med sländtrissor och vävtyngder från
järnålder/yngre järnålder/vikingatid och värderas därefter utifrån vad varje föremål genererar för slags information. Ett begränsat material i form av sländtrissor och/eller vävtyngder från yngre järnålderslokaler, inom 3-4 mils radiellt avstånd till Birka,
inbeställs till Statens Historiska Museér för att sedan genomgå en ockulär besiktning samt mikroskopiering. Under den ockulära
besiktningen noteras vikten för respektive föremål. Vikten kontrolleras tre gånger för att öka dokumentationens noggrannhet.
Föremålen inmäts med måttstock/linjal för att få fram eventuell information om diameter, håldiameter och höjd. Fragmentariska
7
föremål erhöll enbart information om vikt och råmaterialet. Föremål från samtliga fyndlokaler i Södermanland respektive resterande fyndlokaler i Uppland har enbart dokumenterats utifrån redan återgiven information i Statens Historiska Museérs databas
samt Riksantikvarieämbetets Fornminnes-databas. Antal fragment, föremålets form och skick dokumenterades ockulärt. Analysmetoden som tillämpas gällande sländtrissorna, har utformats av Andersson’s (1999b,2000) för att kategorisera sländtrissor
och ta reda på vilka trådar som sländtrissorna har spunnits av och vilka spånadsmaterial trådarna har bestått av. Andersson’s
(1999:b,2000) metod innefattar att tyg vävt i 2/2 kypert får varierad trådtäthet beroende av sländtrissans vikt och variationen
lyder följande:
Sländtrissor med vikten 5g, kan med en kort ten (13 cm ; 2,5g):
- spinna kammad ull av ullkvalitet 1 till trådar som ger omkring 32,5 till 37,5 trådar per vävd centimeter.
- spinna kammad ull av ullkvalitet 2 till trådar som ger omkring 27,5 till 32,5 trådar per vävd centimeter.
- spinna mixad ull av ullkvalitet 1 till trådar som ger omkring 30 till 35 trådar per vävd centimeter.
- spinna mixad av ullkvalitet 2 till trådar som ger omkring 25 till 30 trådar per vävd centimeter.
Sländtrissor med vikten 10g, kan med en lång ten (25 cm ; 5-6g):
- spinna kammad ull av ullkvalitet 1 till trådar som ger omkring 25 till 30 trådar/cm.
- spinna kammad ull av ullkvalitet 2 till trådar som ger omkring 22,5 till 27,5 trådar/cm.
- spinna mixad ull av ullkvalitet 1 till trådar som ger omkring 22,5 till 27,5 trådar/cm.
- spinna mixad ull av ullkvalitet 2 till trådar som ger omkring 20 till 25 trådar/cm.
-spinna underull av ullkvalitet 1 till trådar som ger omkring 10 till 15 trådar/cm.
-spinna underull av ullkvalitet 2 till trådar som ger omkring 12,5 till 17,5 trådar/cm.
Sländtrissor med vikten 20g, kan med en lång ten (25 cm ; 5-6g):
- spinna kammad ull av ullkvalitet 1 till trådar som ger omkring 17,5 till 22,5 trådar/cm.
- spinna kammad ull av ullkvalitet 2 till trådar som ger omkring 17,5 till 22,5 trådar/cm.
- spinna mixad ull av ullkvalitet 1 till trådar som ger omkring 15 till 20 trådar/cm.
- spinna mixad ull av ullkvalitet 2 till trådar som ger omkring 15 till 20 trådar/cm.
- spinna underull ull av ullkvalitet 1 till trådar som ger omkring 5 till 10 trådar/cm.
- spinna underull ull av ullkvalitet 2 till trådar som ger omkring 10 till 15 trådar/cm.
Sländtrissor med vikten 30g, kan med en lång ten (25 cm ; 5-6g):
- spinna kammad ull av ullkvalitet 1 till trådar som ger omkring 10 till 15 trådar/cm.
- spinna kammad ull av ullkvalitet 2 till trådar som ger omkring 7,5 till 12,5 trådar/cm.
- spinna mixad ull av ullkvalitet 1 till trådar som ger omkring 7,5 till 12,5 trådar/cm.
- spinna mixad ull av ullkvalitet 2 till trådar som ger omkring 5 till 10 trådar/cm.
- spinna underull ull av ullkvalitet 1 till trådar som ger omkring 5 till 10 trådar/cm.
- spinna underull ull av ullkvalitet 2 till trådar som ger omkring 2,5 till 7,5 trådar/cm.
(Andersson, 1999b:24 ; Andersson 2000)
Gällande vävtyngder och vävtyngsfragment lyder följande resonemang: För att göra skillnad mellan sländtrissor och vävtyngder,
beräknas föremål med större håldiameter än 2 cm vara vävtyngder. Vävtyngder kan även i fragmentariskt skick lätt misstas med
blästermunstycken och vice versa, därav förekommer en felmarginal gällande fyndomfattningen (Andersson, 2003:58 ; Thorin,
2012:2,18). Vävtyngder av lera/bränd lera förekommer sällan i komplett skick medan fragmentariska vävtyngder liksom vävtyngdsfragment är mer förekommande bland det arkeologiska materialet. Vävtyngdernas vikt är avgörande för att kunna ta reda
på vilken slags varp som vävtyngderna har nedtyngt och även vilket tyg som har vävts (Thorin, 2012:18). För att kunna beräkna
en ungefärlig vikt för respektive vävtyngd krävs det att samtiga vävtyngdsfragment vägs samt formen erhålls om vävtyngdsfragmenten sammanläggs bit för bit (Thorin, 2012:20f). Vid avsaknaden av fragment kan en procentuell beräkning utföras för att
ta reda på den approximala vikten (Thorin, 2012:22). Noterbart är att om vävtyngdsfragment förekommer inom fyndlokaler är
8
förekomsten i sig en indikation om att en textilproduktion har ägt rum på platsen. Enligt Andersson (2003) behöver linnevarp en
stark vävtyngd för att utsträckas eftersom spunnet lin saknar elasticitet. I regel kräver respektive varptråd 35-50 gram per tråd
när tyg vävs med linvarp som ger en trådtäthet på 10 trådar per centimeter(Andersson, 2003:28). En meter brett linnetyg kräver
alltså en total vikt på 35-50 kg. Yllevarpen är desto elastiskare än linnevarpen och kräver en tyngd på 20-25 gram per tråd när tyg
vävs med yllevarp. Yllevarpen skulle kräva en total vikt på 20-25 kg för att väva 1 meter brett ylletyg. Väger respektive vävtyngd
0,5 kg så innebär detta att behovet av antalet vävtyngder dubbleras. Vid analyser av vävtyngder bör vikt, diameter och tjocklek
inräknas (Andersson, 2003:29).
3.2
Mikroskopiering
Med 4:1 förstoring undersöktes materialet under lupp i mikroskop. Sammansättning av lera och kornighet undersöktes ytligt för
att bedöma skicket. Eventuella rester av spånadsmaterial samt spår efter organiskt material granskas kring sländtrissornas hål och
runtom vävtyngdsfragmenten. Fotografering av föremålen i förstorad skala genomfördes via mikroskopets kikare.
3.3
Komparativ analys
I denna komparativa analys inkluderas källmaterial i form av avhandlingar, rapporter och litterära verk av bland annat: Marta
Hoffman (1964), Inga Hägg (1974), Eva Anderson (1989;1996;1998;1999a;1999b;2000;2003), Agnes Geijer (1938;1994), Herrman Arbman (1943) och Lise Bender-Jørgensen (1986). En jämförelse mellan de olika källmaterialen har genomförts och med
källmaterialet som hjälpmedel tolkas materialet. Avhandlingar inom Arkeologi som berör sländtrissor, vävtyngder och textilproduktion innefattas i studien. Rapporter från arkeologiska utgrävningar från samtliga yngre järnålderslokaler i Södermanland
län respektive Uppland har behandlats (se Katalog, s.37). Källmaterialens metodtillämpningar appliceras till materialet i syfte
att minska felkällorna i analysen. En jämförelse med tidigare forskningsresultat genomförs då omlands-definitionen är klargjord
och materialet är insamlat. Förklaringar gällande textilhistoriska begrepp och vad som tolkas vara textilproduktion för hushållets
räkning respektive textilproduktion på professionell nivå (Nilsson,1994:14ff).
3.4
Avgränsning
Denna studie berör textilproduktion i Birkas omland, vilket innebär att Birkas textilproduktion jämförs med textilproduktionen
inom samtliga lokaler i Birkas omland. Birkas omland omfattar i denna studie Södermanland respektive Uppland; med fyndlokaler som daterats till järnålder, yngre järnålder eller vikingatid. Enbart yngre järnålderslokaler i Birkas omland är relevanta
att behandlas i denna studie för att kunna relatera textilproduktionen mellan Birka och Birkas omland. Gällande benämningar
”Gravfält”, ”grav- och boplatsområden”, ”Boplats” eller ”lösfynd” granskas även den kronologiska ordningen för lämningstyperna. Gravar som överlagrar äldre järnåldersboplatser (med fyndmaterial som utgör sländtrissor respektive vävtyngder) har
vidare uteslutits från materialet. En omfattande katalog har därför bifogats som en bilaga då samtliga järnåldersdaterade fynd från
Södermanland och Uppland har undersökts respektive behandlats. Data för respektive fyndlokal har hämtats ur Statens Historiska Muséer’s databas ”mis.historiska.se”, ur Riksantikvariets Fornminnes-databas FMIS ”raa.fmis.se” samt ur referenslitteraturen.
Fynddokumentation över sländtrissor och vävtyngder från fyndlokaler som daterats till yngre järnålder/vikingatid/järnålder i
Birkas omland - inom Södermandland och Uppland - har studerats och noterats. Fynd från fem fyndlokaler inom 3-4 mils radieavstånd till Birka har undersökts okulärt och i mikroskop, samt fotograferats i Statens Historiska Museérs forskningslokal.
Beställningen från Statens Historiska Museér (SHM) har genomförts av Charlotte Hedenstierna Jonsson, anställd arkeolog hos
SHM. De fem fyndlokalerna är: Up RAÄ Håtuna 101:1, Up RAÄ Lidingö Hersby/Sticklinge, Up RAÄ Östra Ryds 45:1, Up
RAÄ Vallentuna 82:1 samt Up RAÄ Ärentuna 105:1 (SHM, 2014-01-30). Föremål från övriga fyndlokaler har enbart dokumenterats utifrån redan återgiven information i databasen hos Statens Historiska Museér. De övriga fyndlokalerna är: Sö RAÄ
Botkyrka 10:1, Sö RAÄ Botkyrka 80:1, Sö Eskilstuna 601:1, Sö RAÄ Härads-Kumla 15:1, Sö RAÄ Strängnäs 314:1, Sö RAÄ
Trosa-Vagnhärad, Sö RAÄ Tumbo 86, Sö RAÄ Tuna by mellangården, Sö RAÄ Tveta 163 och Sö RAÄ Östertälje 237:1, Up
RAÄ Ekerö 119:7, Up RAÄ Fresta gård, Up RAÄ Huddinge 35, Up RAÄ Rudboda, Up RAÄ Täby 125:1, Up RAÄ Vallentuna
21:1, Up RAÄ Ärentuna 105:1, Up RAÄ Österåker 466:1, Up RAÄ Österåker 469 samt Up RAÄ Österåker 136:1.
9
4
Sländtrissor och vävtyngder från Birka
Den vikingatida strandlinjen på Björkö låg 5 m.ö.h och den nuvarande Björkön var då delad i två delar; Björkön och Grönsön
(Ambrosiani, 1995:32). Gravar med benkammar som gravfynd tolkas vara av inhemsk karaktär. De olikagravtyperna som förekommer i Birka är: brandgravar, högar, stensättningar kist- och kammargravar. Högarna och stensättningarna förekommer mellan
"Hemlanden, området söder om Borg och Ormknös". Kist-och kamamrgravar har daterats til sent 900-tal och har anlagts mellan
fornorgen och Svarta Jorden samt i Hemlandens strandvalls-kant. Brandgravarna är äldre gravskick än kist-och kammargravarna
(Ambrosiani, 1995:29). Birka var en aktiv handelsplats under vikingatiden mellan 800 e.Kr. till 900 e.Kr. och tolkas ha initierats
sent 700-tal med en avvecklingsperiod omkring 970-talet i samband med överflyttningen till Sigtuna ca 990 e.Kr ( Ahlqvist 2011
; Ambrosiani, 1995:42ff).
4.1
Up Adelsö, Birka (Björkö) - RAÄ Adelsö 119:1
Föremålstyp: Vävtyngder och sländtrissor
Datering: vikingatid.
Fyndlokal: RAÄ Adelsö 119:1
Material: Sten, bränd lera, keramik, metall och organiskt material.
Beskrivning: Svarta Jorden ( boplatsområde/ verkstadsområde).
(a) SHM 5208:1867
(b) SHM 5208:1914
(c) SHM 5208:1893
(d) SHM 5208:1915
Figur 5a-d: Vikingatida sländtrissor från Svarta Jorden, Adelsö 119:1. Foto av Yliali Asp, SHM 2001-05-07.
Från Birka har 386 av 429 sländtrissor klassifierats varav 126 st var diskformade (111st av sten och 5 st av lera. Se Figur
b och d), 63 st koniska (56st av keramik, 1 st av sten. Se Figur c) , 69 st konvex med flat botten (61 st av sten), 33 st bikoniska (1 st av sten, 32 st av keramik. Se Figur a) och 12 st av oregelbunden form (Andersson, 2003:75f). Totalt 35 st var av ben
(Andersson, 2003:75f). Vikten kunde erhållas från 309 st av 429 sländtrissor; 285 st var intakta medan 24 var fragmenterade (Andersson, 2003:76). Sländtrissor av sten vägde mellan 2-134g (koncentration mellan 10-14g), de keramiska sländtrissorna vägde
mellan 5-64 g (koncentration mellan 10-14g), sländtrissorna av ben vägde mellan 2-64g och sländtrissorna av annat material
vägde mellan 2-59g (Andersson, 2003:77). Totalt 331 sländtrissor kunde erhålla information gällande diametern med de varierade måtten 1,5-6,9 cm (koncentration mellan 3,0-3,4 cm) och de sländtrissor med de största diametrarna var av sten respektive
ben. Diametrar mellan 3,5-3,9 cm förekom bland sländtrissor av ben, sten och lera. Sländrissor med diameter mellan 2,0-2,4 cm
respektive 4,0-4,4 cm förekom bland sländtrissor av samtliga material (Andersson, 2003:77ff). Av sländtrissorna var det 344 st
som kunde erhålla information om höjd med en variation mellan 0,2-3,4cm (koncentration mellan 1,0-2,4 cm). Håldiametern
från 346 sländtrissor varierar mellan 0,4-2,0 cm (koncentration mellan 0,7-1,2 cm) och generellt har stensländtrissorna större
håldiameter än de keramiska sländtrissorna (Andersson, 2003:778f). Faktorerna vikt och diameter påverkar den spunna tråden.
Faktorerna håldiameter, form och maximal höjd påverkas av råmaterialet. Sländtrissornas variation röner om att trådar av olika
spånadsmaterial (främst ull och lin) respektive olika kvalitéer har producerats i Birka (Andersson, 2003:80). Av 104 dateringsbara sländtrissor från Birka röner dateringen om att mellan tidseran före 780 framtill 860 e.Kr. förekom sländtrissor i en mindre
utsträckning medan från 860 till 970 e.Kr skedde en markant ökning av sländtrissor i Birka (Andersson, 2003:91). Keramiska
sländtrissor ökar i antalet mellan 810-900 e.Kr. Majoriteten av sländtrissorna härrör från 900-970 e.Kr. Av de dateringsbara
sländtrissorna kunde 49 st viktbestämmas. Inom dateringsspannet 810-970 e.Kr. förekom inga sländrissor med en vikt över 50
10
gram (Andersson, 2003:93). Sländtrissorna från Svarta Jorden påträffades inom husgrundsterasseringar daterade från B3-, B5-,
B6- och B7-perioden (Anderson, 2003:96ff).
Totalt 649 st vävtyngder har registrerats i Birka och vävtyngderna är av fragmentariskt skick. Under Birka-utgrävningarna
(a) SHM 5208:1988
(b) SHM 5208:2574
Figur 6a-b: Vikingatida vävtyngder från Svarta Jorden, Adelsö 119:1. 5a: Foto av Yliali Asp, SHM 2001-05-07, 5b: Foto av Christer Åhlin,
SHMM 2011-11-17.
år 1990-95 registrerades 1308 vävtyngdsposter varav 659 st är av fragmentariskt skick som ej inkluderas i Andersson’s studie
(2003:80). Av samtliga vävtyngdsfragment i Andersson’s studie (2003) anträffades 553 st under utgrävningarna år 1990-95 medan 96 st påträffades i samband med Hjalmar Stolpe’s utgrävningar (2003:81). Av vävtyngdsfynden från Birka har 70 st erhållit
information gällande vikten mellan 0,2-1,9kg (koncentration mellan 0,4-0,8kg). Av 132 st vävtyngdsfynd har diametern kunnat
erhållas, som varierar mellan 8-18 cm med en koncentration mellan 11-14cm (Andersson, 2003:82). Totalt 411 vävtyngder var
dateringsbara varav 164 st daterades till 950-970 e.Kr, dvs B8b-perioden. 79 st av vävtyngderna återfanns i odlingslagren som
erhöll oklar information gällande dateringen och tolkas härröra från B8b-perioden. Vävtyngderna från Birka ger ej tilräcklig
information för att anse forskningsresultaten som representativa (Andersson, 2003:93f). Vävtyngder påträffades i härdar, inom
husgrunder och verkstadsområden som härrör från B4, B6-och B8-perioden (Andersson, 2003:96ff). Ett rikt textilmaterial har
påträffats i Birka (se avsnitt 2.1 Vikingatida textilier i Birka).
Birkas olika bosättningsfaser:
B1 = före 780 e.Kr. ; B2= 780-810 e.Kr. ; B3= 810-830 e.Kr. ; B4= 830-840 e.Kr. ; B5= 840-860 e.Kr. ; B6= 860-900 e.Kr. ;
B7= 900-950 e.Kr. ; B8= 900-950 e.Kr ; B8b= 950-970 e.Kr ; B9= Historiska/sentida odlingslager
(Andersson, 2003:91).
11
4.1.1
Up Adelsö, Birka (Björkö)- RAÄ Adelsö 34:1
Föremålstyp: Vävtyngder och sländtrissor
Datering: vikingatid.
Fyndlokal: RAÄ Adelsö 34:1
Material: Bränd lera, bränd lera och annat.
Beskrivning: Garnisonen(Fornborg).
Under utgrävningar år 2001 till 2005 som genomfördes på Birka, vid området Garnisonen, påträffades bland annat ett markant antal vävtyngder samt sländtrissor. Thorin (2012) behandlar 99 fyndposter som utgörs av vävtyngder, 25 fyndposter som
tidigare bedömts som bränd lera samt 9 st (totalt 8 fyndposter) som utgörs av sländtrissor (Thorin, 2012:17f). Antalet keramiska sländtrissor näms som 7 av 9 fyndposter (Thorin, 2012:17f). En av sländtrissorna påträffades i en urnegravläggning. Vikten
för sländtrissorna från Garnisonen varierar mellan 7,4 - 24,6 gram och diameter mellan 2,5-3,5 centimeter (Thorin, 2012:35).
Sländtrissorna förekom som koniska, bikoniska och skiv/diskformade (Thorin, 2012:23f).
4.1.2
Up Adelsö, Birka (Björkö)- RAÄ Adelsö 173
Föremålstyp: 1st Vävtyngd och 7st sländtrissor
Datering: vikingatid.
Fyndlokal: RAÄ Adelsö 173
Material: Keramik/Bränd lera
Beskrivning: Terrassering (inom Garnisonen).
Inom RAÄ 173 påträffades en hall, en smedja och en husgrund. I hallen förekom en vävtyngd och i smedjan förekom sju
sländtrissor (FMIS, 2015-07-27 ; Hackelberg, 2006/2007 :32). Smedjan undersöktes år 2001 och 2002 och avgränsades vid ytterligare inspektering år 2003 och 2004 (Hackelberg, 2006/2007). I smedjan påträffades en urnegrav (A5) av kvinnlig karaktär,
som inkluderade bland annat textilutensilier (Hackelberg, 2006/2007:5).
5
Sländtrissor och vävtyngder från Birkas omland
Utökade arkeologiska utgrävningar påvisar om att "en tät bebyggelse kring Mälardalen"har funnits i Birkas omland. Birkas
marknad har alltså betjänat dessa gårdar med enklare hantverk och handelsprodukter som kammar, knivar, nålar, smycken av
olika slag, pärlor och kanske textilier och salt” (Ambrosiani, 1995:49). Dessa var inte minst en form av betalning för de olika
produkter som måste anskaffas för att den stora befolkningen på ön skulle kunna livnära sig och driva sina verkstäder. Ön själv
kunde inte producera livsmedel, bränsle, hö och råvaror i den omfattningen som behövdes. Det gällde också att samla ihop de
viktigaste råvarorna järn, pälsverk, älghorn, ejderdun etc som var gångbara på en internationell marknad. Dessa var i regel tunga
och transporterades lättast på vinterisarna från skogarna i norr eller med småbåtar på de öppna vattnen. Vintermarknaden var det
huvudsakliga tillfället för denna typ av handel och Birka fungerade som magasin till dess man under sommaren kunde skeppa
ut lagren till kontinenten över Wolin, Hedeby och andra orter. Det är som ersättning för sådana varor som Birkaköpmännen
får de lyxartiklar, som påträffas i de rika gravarna. Föremål av detta slag har endast i undagstagsfall nått utanför Birka till
omlandets gårdar. Den internationella handeln har däremot troligen spelat en ganska begränsad roll. Endast mycket dyrbara och
lättransporterade varor som silver, siden,svärdsklingor, slavar och salt bör ha varit tillräckligt värdefulla för sådana transporter.”
(Ambrosiani, 1995:49)
5.1
Sö Botkyrka, Tomtberga - RAÄ Botkyrka 10:1
Föremålstyp: Sländtrissa; SHM 30621(64) - Vävtyngd; SHM 30621(15)
Datering: Yngre järnålder .
Fyndlokal: Botkyrka 10:1.
Material: Lera
12
Beskrivning: Gravfält.
Fornlämningen RAÄ 10:1 är ett järnåldersgravfält beläget på en berghäll och daterats från 600-tal till 900-tal. Gravfältet omfattar 100 fyndlokal-nr; 70st utgörs av gravar, 6 st övriga lämningar, 1 st anläggning; fem härdar och kokgropar med kol, sot,
skörbränd sten och brända ben. Samt 23 st (troligen gravar) bortschaktades av misstag (Löfving och Lindstrand, 1972:23). Totalt 56 av 70 gravar gav en säker datering från 600-tal till 800-tal (Löfving och Lindstrand, 1972:21). Fyndlokalen RAÄ 10:1
har haft en medelfolkmängd a 6-7 personer (Löfving och Lindstrand, 1972:23). I omnejd till RAÄ 10:1 finns Norsborg på 2
kilometers avstånd och Hallunda 1,5 kilometers avstånd. Tygrester efter enfärgat tuskaft och tvåfärgat kypert samt en blå/röd
snodd bevarats i spännbucklor från en kvinnlig skelettgrav (Löfving och Lindstrand, 1972:6). Gravarna var i överlag fyndrika
med bl.a. vendeltida pärlor, kamfragment och bronsföremål (Löfving och Lindstrand, 1972:11f, 14). Vikingatida föremål var
svagt representerande inom fyndlokalen RAÄ 10:1 (Löfving och Lindstrand, 1972:10). Fyndlokalen dateras från 600-tal till
900-tal (Löfving och Lindstrand, 1972:24). Spännbucklorna från den kvinnliga skelettgraven är av typ BII (900-tal) som även
finns representerade från Birka; se Birka I - grav 823 - taf 67:3 (Löfving och Lindstrand, 1972:15). Gravfältet RAÄ 10:1 tolkas
bestå av kvarlevor från folket som ej tillhörde stormannaätten (hovfolk och övriga) medan kvarlevorna efter medlemmar av den
härskande ätten begravdes i Norsborg-högarna (Löfving och Lindstrand, 1972:24). En trolig sländtrissa och vävtyngdsfragment
har påträffats inom RAÄ Botkyrka 10:1 (SHM, 2015-07-27).
5.2
Sö Botkyrka, Slagsta gård - RAÄ Botkyrka 80:1
Föremålstyp: Vävtyngd; SHM 30982(7)
Datering: Yngre järnålder .
Fyndlokal: Botkyrka 80:1.
Material: Lera.
Beskrivning: Gravfält
Fyndlokalen RAÄ 80:1 är belägen inom en åkerholme, 200m om Slagsta Gård, Botkyrka sn (Bennet, 1971:6). Botkyrka-området
är mycket rikt på fornlämningar och gravfälten är vanligt förekommande inom åkerholmar samt i sluttningar ned till åkerholmar.
Fyndlokalen RAÄ 80:1 är ett gravfält - med stensättningar och en hög - som daterats till vikingatid. I omnejd till RAÄ 80:1
finns ett gravfält från 600/700-tal i Norsborg (Bennet, 1971:16). Totalt 27 vävtyngdsfragment har påträffats inom gravfältet RAÄ
Botkyrka 80:1 varav 7 fragment är dekorerade med gropar i parallella rader (SHM, 20015-07-27).
5.3
Sö Eskilstuna, Grönsta 2:20 - RAÄ Eskilstuna 601:1
Föremålstyp: Sländtrissa; SHM 34015(171),(684),(690),(875) - Vävtyngd; SHM 34015(1),(87),(147),(167), (221),(234), (345),
(470), (480), (485), (506), (508),(522), (526),(550),(556),(578),(588),(641),(685),(702), (717), (876), (880), (883), (887), (899),
(905), (918), (924), (928), (931), (1150), (1154), (1158), (1162), (1162), (1213), (1218), (1291), (1294)
Datering: Yngre järnålder .
Fyndlokal: Eskilstuna 601:1 .
Material:Bränd lera
Beskrivning: Boplatslämning.
RAÄ Eskilstuna 601:1 är en fyndlokal som daterat till yngre järnålder. Fyndlokalen utgörs av ett boplatsområde med främst
aktivitetslokaler, syllrader, nedgrävningar, stolphål samt härdar. Även förekomst av röjningsrösen, gropar, skärvsensflak, brunn,
avfallshög och mörkfärgade kulturlager har påträffats (Brunstedt och Sander, 2000:1). Boplatsområdet omfattar en yta á 150 x
120 meter. Materialet omfattades av keramik, bränd lera, brända/obrända ben, vävtyngder, sländtrissor, två glaspärlor, några brynen, en bronsfibula, en järnskärva samt sentida föremål (Brunstedt och Sander, 2000:33). Fornlämningsområdet har dateringar
från bronsålder/äldre järnålder till järnålder, samt odlingsindikationer från 1600-1800-tal (Brunstedt och Sander, 2000:2). Fyndlokalen dateras från 1400 f.Kr till 900 e.Kr., med en stark kontinuitet från romersk järnålder till vendeltid (Brunstedt och Sander,
2000:38). Boplatsen omfattas av 5-7st långhus, en bod, brunn, terrasser, stolphål, härdar, gropar samt ett fossilt odlingslandskap.
13
I brunnen påträffades bearbetat älghorn tillsammans med en stege av en björkstock. Tolkning gällande det fossila landskapet
är att odlingen skedde under historisk tid på platsen (Brunstedt och Sander, 2000:40). I anslutning till fyndlokalen RAÄ 601:1
har RAÄ 405 och RAÄ 210 påträffats. RAÄ 405 omfattar en brandgrav från äldre järnålder med boplatslämningar medan RAÄ
210 omfattar två stensatta skelettgravar från äldre järnålder med boplatslämningar från bronsålder. Även ytterligare gravfält och
bronsålders- & järnåldersboplatser finns i angränsning till RAÄ 601:1 (Brunstedt och Sander, 2000:5,41). Materialet utgjordes
även till stor del av vävtyngder och sländtrissor. Omkring 140st á 900 gram vävtyngdsfragment förekom öster om Hus XI; nedanför och innanför terrasseringen, samt en mindre ansamling av obrända vävtyngdsfragment inom Hus XIV (se markerade).
Vävtyngderna var runda och tillplattade, varav en var pyramidformad. Ett av de största vävtyngdsfragmenten utgjorde mer än
en halv vävtyngd med en diameter på 7 cm, en tjocklek på 3,5 cm och med slitspår efter varptrådar. Totalt räknas vävtyngdsfragmenten minst omfatta 4 st vävtyngder och samtliga vävtyngder har utsatts för eldpåverkan. Sländtrissorna F171 samt F684
anträffades inom RAÄ 601:1. Sländtrissa F171 har en diameter på 4.4 cm och är 3.3 cm hög, medan F684 har en diameter på 5.5
cm och är 3.5 cm hög (Brunstedt och Sander, 2000:37).
5.4
Sö Härads, Kumla - RAÄ Härads-Kumla 15:1
Föremålstyp: Sländtrissa; SHM 34108(732), SHM 34108(739)
Datering:Yngre järnålder/Vikingatid.
Fyndlokal: Härads-Kumla 15:1.
Material:Ben
Beskrivning: Gravfält.
Fyndlokalen omfattar en bronsåldersverksamhet och ett gravfält med en brukningstid från äldre järnålder till yngre vikingatid.
Gravfältet börjar brukas under äldre järnålder och en utökning av gravfältet samt en hög tillkommer under vendeltid. Under äldre
vikingatid minskas användningen av gravfältet med ett fåtal rikare gravar och under yngre vikingatid ökar gravanläggningarna
med ett inslag av kristet gravskick(Drotz & Ekman, 1995:63). Gravfältet RAÄ 15 dateras till 400-100 e.Kr och utgörs av 148 gravar (Drotz & Ekman, 1995:54ff,64). Gravarna omfattas av: 8st högar, 56 runda stensättningar, 31 oregelbundna, 8 st ovala och en
rektangulära stensättningar. Även 5st stenkretsar, två stenramar, 6st blockgravar , 12 st flatmarksgravar, en treudd och 17st brandlagersrester påträffades inom RAÄ 15. Av samtliga gravar inom RAÄ 15 daterades 20st till äldre järnålder (urnebrandsgropar
och flatmarksgravar). Skelettgravar som påträffades inom RAÄ omfattade 6st gravar (Drotz & Ekman, 1995:64). Enligt osteologiska analyser gällande gravmaterialet från RAÄ har få yngre individer gravlagts, kvinnogravar kunde säkerställas dock påvisas
en osäker dominans av mansgravar (Drotz & Ekman, 1995:33). Fyndmaterialet utgjordes av: 100kg keramik, brända/obrända
ben (från människa/djur), pärlor, kammar, spännbucklor, spännen, metallföremål (kedjor/knivar/nitar), spelbrickor, hyskor, brynen, keramik, lera, krampa, amulettring, metallringar (brons/järn), sölja, synål, eldstål, miniatyrvapen, nyckel, textilfragment,
pilspets, harts, tånge, nålhus, eldslagen flinta och viktlod. Synålen av järn påträffades i A28 och dateras till 800-tal (Drotz &
Ekman, 1995:91,164). De föremål som utmärker sig bland fyndmaterialet omfattar 1043 pärlor; av ametist, karneol, bergskristall, fajans, guldfolie- elller silverfolieplätering samt enfärgade eller polykroma pärlor. Utöver pärlorna förekom ett fragment av
en snabelbägare, ovala spännbucklor (tidig Birka-typ), miniatyrsvärd, spjutspets (E-typ) samt ett bronshänge med ansiktsmask i
Borre-stil (Drotz & Ekman, 1995:64). De ovala spännbucklorna av brons påträffades inom anläggning A15,A16,A47 och A120
(Drotz & Ekman, 1995:38). Ett silverlan - 16mm x 7mm anträffade inom anläggning A49. Silverlan är tråd av silver som har
virats runt ett stycke silke (Drotz & Ekman, 1995:38). Textilfragmenten anträffades i anläggningarna A71, A106 och A120.
Textiliefyndet F278 från A71 dateras till 600-tal och består av förkolnat tuskaft som påträffades i en brandgrav (Drotz & Ekman,
1995:113,166). Inom stensättningen och brandlagret som utgör A106, anträffades textilfragment av förkolnat linnetyg samt linne
tuskaft och dateras till 800-tal ; F282, F281, F280, F279 (Drotz & Ekman, 1995:130,167). Det råder en viss problematik gällande
fornlämningsområdet RAÄ 15:1, då det enligt Lagaskiftes-kartan från 1882 har förekommit odling inom ägorna under historisk
tid (Drotz & Ekman, 1995:8). Gravfältets monumentala gravar och gravskicket i sig talar om att gårdsfolket från byar i omnejd
till RAÄ 15 har levt med ”välstånd utöver den enkla bondgårdens” (Drotz & Ekman, 1995:63). Två sländtrissefragment har
anträffats från gravfältet RAÄ Härads-Kumla 15:1 och de båda fragmenten hör samman med varandra (SHM, 2015-07-27).
14
5.5
Sö Strängnäs , Lektorsgatan - RAÄ Strängnäs 314:1
Föremålstyp: Vävtyngd; SHM 34424(4)
Datering:Vikingatid .
Fyndlokal: Strängnäs 314:1.
Material:Bränd lera
Beskrivning: Stadslager.
Vid Lektorsgatan grävdes schakt i två etapper; nr 1 år 2001 och nr 2 år 2002. Inom schaktet anträffades ett yngre kulturlager: ett lerblandat sandlager med ben, tegel, buteljglas, kritpipskaft och yngre rödgodskeramik av typ BII:4. Vidare utgrävdes
ett äldre kulturlager: ett hummuslager med svartgods-keramik (AIV), hornmaterial, ett bryne, järnslagg, eldslagningsflinta, en
bronsring samt en fragmenterad vävtyngd med ornament. Totalt fem vävtyngdsfragment anträffades bland materialet. Den totala
vikten för vävtyngdsfragmenten är 91g. Det yngre kulturlagret tycks ha blivit delvis omrört med det äldre kulturlagret (Carlsson,
2003:7). Det äldre kulturlagret har daterats till senvikingatid; 1000-talet (Carlsson, 2003:11).
Strängnäs har omtalats ha haft ” ett kommunikativt strategiskt läge och ett tätbefolkat omland redan under järnåldern”, vilket
vidare tolkas som ”goda förutsättningar för en centralplatsbildning” (Carlsson, 2003:12).
”Fynd och lagersammansättningen med spår av bl.a smide och kammakeri skiljer sig från det som vanligen påträffas vid agrara
bosättningar från denna period utan liknar mer den typ av aktiviteter som påträffas i tidiga stadsbildningar som Birka och Sigtuna
(utan att göra några ytterligare jämförelser)” (Carlsson, 2003:12).
5.6
Sö Trosa-Vagnhärad, Skårby 30:1 - Lösfynd
Föremålstyp: Vävtyngd; SHM 31699
Datering:Järnålder .
Fyndlokal: Trosa-Vagnhärad, Skårby 30:1.
Material: Bränd lera.
Beskrivning: Lösfynd
Figur 7a-c: Vävtyngd, SHM 31699. Lösfynd från Skårby 30:1, Trosa-Vagnhärad sn i Södermanland. Foto: Thomas Eriksson, SHMM 2011-11-29.
Vagnhärad invid Trosaån har varit en ”viktig farled upptill Mälaren” under vikingatiden (Skog, 1999:5). Ortnamnet Härad har
sedan Kristendomen givit namn åt området som under hedniska tider kallades för Hundare - det vill säga ”Hundra gårdar’ som
innefattar en stark gemenskapssamverkan mellan gårdarna (Skog, 1999). Ett lösfynd har katalogiserats och föremålet utgör en
hel vävtyngd av bränd lera med en avskavd kant. Hålets diameter är 1,7 cm.
5.7
Sö Tumbo, Valtomta by RAÄ Tumbo 86
Föremålstyp: Vävtyngder; SHM 33938(37), (70), (819), (848), (981), (1039), (1181), (1309).
Datering:Järnålder-Medeltid .
Material: Bränd lera
15
Beskrivning:Bytomt.
Fornlämningen är belägen som ett impediment i sluttningen av ett höjdområde inom Valtomta by, Tumbo sn. Området kring Tumbo k:a och Tumboåsen har utgjort ett centralområde under järnålder och medeltid. Valtomta by har brukats som bebyggelseyta i
ca 1800 år. Fyndlokalen RAÄ 86:1 har daterats från järnålder till efterformatorisk tid. Fyndlokalen omfattas av boplatslämningar, husgrunder (syllstensrader), gropar, stolphål och härdar (Hallesjö och Persson, 2000:7). Delar av fyndlokalens kulturlager är
förstört på grund av sprängningsarbete i samband med järnvägsbyggnation under 1870-talet (Hallesjö och Persson, 2000:11). Ett
antal vävtyngdsfragment har erhållits från fynlokalen RAÄ Tumbo 86 (SHM, 2015-07-27).
5.8
Sö Tuna by, mellangården - Ytterselö
Föremålstyp: Sländtrissa; SHM 9435(7)
Datering: Järnålder .
Fyndlokal: Tuna by, mellangården.
Material: Ben
Beskrivning: Ospecifierad.
Inom fyndlokalen Tuna by, mellangården (SHM 9435) i Ytterselö socken har 119 föremål/benposter anträffats; 84 st föremål
respektive 35 st benfynd (SHM, 2015-07-27). Föremålen utgjördes av kammar, pärlor, nitar, spikar, spännen och tenar. Även en
halvklotformad sländtrissa av ben med vikten 8,4g - SHM 9435(7) - påträffades inom fyndlokalen ( SHM, 2015-07-27).
5.9
Sö Ålö, Tveta - RAÄ Tveta 163
Föremålstyp: Vävtyngder; SHM 31942(1), (2), (40).
Datering:Vikingatid/ynre järnålder .
Material: lera.
Beskrivning:Boplatslämningar.
RAÄ Tveta 163 omfattar en yngre järnåldersboplats beläget nära en stridsyxegrav och järnåldersgravfält. Järnåldersgravfälten
RAÄ 73 och RAÄ 75 samt ytterligare gravfält finns i omnejd till fyndlokalen RAÄ 163 (Elfstrand och Åkerlund, 1983:12f).
I ett av fyra stolphål inom fyndlokalen anträffades lerskivfragment, varav ett fragment med ett centralplacerat hål som därav
har tolkats vara vävtyngdsfragment. Utifrån vävtyngdenfragmentet har en uppskattning genomförts gällande vävtyngdens mått:
13-14 cm i diameter med 3,5 cm tjocklek samt 2,5 cm i håldiameter. Stickmarkeringar (4st) utanpå fragmentet kan antingen vara
en slags ornering, ägo- eller viktmärkning. Totalt väger alla vävtyngdsfragment 700g som i sin tur kan ha varit flera vävtyngder.
Två av fragmenten har grop-ornering som motsvarar de fynd som påträffats i exempelvis Birka och Hedeby. Vävtyngdsfragmenten tolkas vara av järnålderskaraktär samt indikerar att en hantverksmässig verksamhet har förekommit på inom fyndlokalen
(Elfstrand och Åkerlund, 1983:11f).
5.10
Sö Östertälje, Karleby bytomt - RAÄ Östertälje 237:1
Föremålstyp: Vävtyngder; 33882(62), (47).
Datering:Vikingatid/ynre järnålder .
Material: lera
Beskrivning: Boplatslämningar.
Fyndlokalen RAÄ Östertälje 237:1 utgörs av boplatslämningar och bytomt i Karleby, Östertälje. Karleby har en tydlig boplatskontinuitet med äldsta skriftliga belägg sedan 1200-talet och lämningar som daterats från förhistorisk tid till efterformatorisk tid
(Brunstedt och Carlsson, 1998:19). Fyndlokalen RAÄ Östertälje 237:1 i Karleby dateras från 700-tal till 1100-tal (Brunstedt och
Carlsson, 1998:19). Den äldsta dateringen omfattar en härd och en kokgrop (Brunstedt och Carlsson, 1998:19). Lämningarna utgörs av fem husgrunder, hundratals stolphål, några nedgrävningar och en härd. Kulturlagret inom RAÄ Östertälje 237:1 fortsätter
16
även utanför undersökningsområdet (Brunstedt och Carlsson, 1998:19). Vävtyngdsfragment med tydlig hålavrundning (centraliserat hål) påträffades i den kokgrop A123 (Brunsteddt och Carlsson, 1998:15,18). Vävtyngden påträffades tillsammans med
några brända och obrända ben (Brunstedt och Carlsson, 1998:15f). I omnejd till RAÄ Östertälje 237:1 har gravfält RAÄ 17 påträffats. Gravfältet omfattar drygt 100 gravar av varierande karaktär och dateras från romersk järnålder till vikingatid (Brunstedt,
2000:12).
5.11
Up Ekerö 119:7 Helgö
Föremålstyp: Sländtrissor; 25075(1358), (1936), (2295), (3009), (3965), (4807), (5801), (5993), (7901), (F1999) - Vävtyngder;
(se Katalog, [sida 3/15-12/15] ).
Datering: Romersk järnålder- vikingatid.
Material: Lera
Beskrivning:Boplatslämningar.
Helgö husgrupp 2 hade två aktivitetsfaser: Fas 1 mellan romersk järnålder-folkvandringstid och Fas 2 under vikingatid. Husgrupp 3 utgjorde en gjutverksamhet som brukades mellan folkvadringtid-vendeltid; 300-750 e.Kr. (Lundström, 1982:21f).
Husgrupp 2 är belägen vid nordsidan av ett backrön på östra Ekerön och utgrävdes mellan år 1954-1961 (Kaufmann, 1995:3).
Inom husgruppen påträffades 288 stolphål, 81 härdar och 5 osäkra anläggningar fördelat mellan 8 terasser, som har använts under
olika faser (Kaufmann, 1995:4, 44). Bland annat inom terass 1 anträffades träkol, rödbränd lera och en del fybnd i enstaka stolphål samt i härdarna påträffades träkol och skörbrända stenar samt inom terass 2 anträffades hus, grophus och härdar med keramik
och lämningar efter järnframställning (Kaufmann, 1995:5,19ff). Hus 1A bestod av ett treskeppigt hus, 23 x 4,8 m från 200 e.Kr.
(Kaufmann, 1995:7f). Sländtrissor har även påträffats inom Husgrupp 2 vid gränsen mellan hus 1B (daterat 100-300 e.Kr) och
hus 1D som daterats till yngre järnålder/vikingatid (Kaufmann, 1995:11,18f). Husgrupp 2 utvecklades mellan 6st utbyggnationsfaser: Under fas 1-3 påbörjades bebyggelsen med terass 2 och terass 5. Mellan fas 3-4 utökades bebyggelsen med terass 1, terass
2 och terass 3 samt med en järnbearbetningsverkstad inom terass 5, som dessvärre är odaterad (Kaufmann, 1995:43). Boplatsen
i Helgö bestod av boningshus samt hantverkshus eller grophus. Den ekonomiska aspekten gällande Husgrupp 2 är att brons-och
järnbearbetning samt en viss jordbruksverksamhet har förekommit inom Husgrupp 2 (Kaufmann, 1995:44).
5.12
Up Upplands Väsby, Fresta gård
Föremålstyp: Sländtrissa; SHM 31252(B)
Datering:Järnålder .
Material:Täljsten
Beskrivning:Lösfynd
17
Figur 8: SHM 31252:B. Foto: Gabriel Hildebrand SHMM 1996-12-20.
Sländtrissa av täljsten med ristade runor som är svårtolkade. Runinskriften förekommer på båda sidor om 31252(B)-sländtrissan
(SHM, 2015-04-23).
5.13
Up Huddinge, Vårberg - RAÄ Huddinge 35 (35:2)
Föremålstyp: Vävtyngdsfragment; F25, F112
Datering: Järnålder.
Fyndlokal: RAÄ Huddinge 35.
Material: Bränd lera
Beskrivning: Boplatsområde / gravanläggning
I Vårberg påträffades ett fornlämningsområde - RAÄ Huddinge 35- med flertalet anläggningar. Anläggningarna omfattades
av: ett gravfält med 70 st stensättningar, 7 st oregelbundna stensamlingar, 6st gravanläggningar, 28 st stolphål, 11 st härdar, 1
st fastställd husgrund, gropar, stenrader samt sot-och lerkliningslager eller lager med mörk mylla (Ferenius et. al. 2010:5f). Inom anläggning nr 44 påträffades en rund stensättning ca 2,5m i diamerter och 0,2m hög, som innefattade en gravgömma med
brandlager. I brandlagret förekom fynd av järnring, järnnitar, fragment av järn, järnnål, keramik, bryne av bergart, brända ben,
kol samt vävtyngdsfragment (Ferenius et. al. 2010:49). Inom anläggning nr 112:6 i fyllning till stolphål andträffades fynd såsom
vävtyngdsfragment, brända ben, kol samt keramik (Ferenius et. al. 2010:98).
5.14
Up Håtuna, Signhildsberg - RAÄ Håtuna 101:1
Föremålstyp: Vävtyngder; SHM 33789(109), (110).
Datering: Yngre järnålder.
Material: Bränd lera.
Beskrivning: Husgrundsterass, Boplatsfynd (Stormannasäte).
18
Figur 9: SHM 33789:110, Figur 10: SHM 33789:109 ; Figur 11: SHM 33789:109. Foto: Simone Björklund Andersson
2013.
Fornlämningslokalen i Signhildsberg, RAÄ Håtuna 101:1, består av en förhistorisk husgrundsterass som påträffades år 1979,
Upplands-Bro i Uppland (FMIS, 2014-01-06). Terassen delundersöktes vidare i provschakt mellan åren 1983-1988. Fornlämningen sträcker sig 43 meter i nordväst (NV) och 17 meter i sydöst (SÖ). Under delundersökningarna mellan åren 1983-1988
framträdde stolphål efter en treskeppig byggnad inom terassen samt att ett förmodat rum framträdde i sydöstra gaveln. Bland
föremålen inräknas vävtyngdsfragment av bränd lera (se Figur 9-11). Husgrunden har daterats till yngre järnålder (FMIS, 201401-06). Föremålen SHM 33789:109 och 33789:110 är betraktade som boplatsfynd. RAÄ Håtuna 101:1 har kopplingar till Fornsigtuna (FMIS, 2014-01-06). Ortnamnet Håtuna betyder ”ägorna runt tunet vid viken”, vilket utgör kopplingar till den vik som
fanns vid platsen under vikingatid och som idag är uttorkad samt enbart markområde (Alqvist, 2011:20). Området Håtuna benämns även Fornsigtuna. Området har brukats så tidigt som under 700-talet. Fornsigtuna ha varit ett stormannasäte som kallats
för Sigtuna, som dock ej bör förknippas med den medeltida staden Sigtuna (Ahlqvist, 2011:25).
5.15
Up Lidingö - RAÄ Rudboda
Föremålstyp: Sländtrissa; SHM 17986(8).
Datering: Vikingatid.
Material: Sandsten.
Beskrivning: Gravfynd.
Sländtrissa som dateras till vikingatid påträffades som gravfynd från ett skadat röse i Rudboda, Lidingö sn. Även en våg, ett
ringspänne, glaspärlor, järnspikar, flinta, bryne, järnten, bronsbleck samt kolfragment och brända ben anträffades vid sållning av
jordlagret under röset (SHM, 2015-04-23 ; SHM Katalogvisning, 2015-04-23). Samliga föremål dateras till vikingatid (SHM,
2015-04-23).
5.16
Up Lidingö, RAÄ Hersby/Sticklinge (Zetterbergska samlingen) - Lösfynd
Föremålstyp: Sländtrissa; SHM 30989, 30989 [2] .
Datering: Järnålder. Material: Sandsten, sten.
Beskrivning: Lösfynd.
19
Figur 12a-c: Sländtrissor från Lidingö socken. a-b: sländtrissa av bränd lera, SHM 30989. c: Sländtrissa av sandsten,
SHM 30989 (2) Foto: Simone Björklund Andersson 2013.
Järnåldersgårdar i Lidingö har funnits i Sticklinge, Bo, Stockby och Långängen med brukstider mellan 500 - 1000 e.Kr. samt
att i gårdarnas omnejd har järnåldersgravfält i Bo (600-1050 e.Kr. ) och ett vikingatida gravfält i Långängen (800-1050 e.Kr.)
påträffats (Lidingö Hembygdsgård, 1988:8). Föremålet SHM 30989 från Lidingö ingår i "Zetterbergska samlingenfrån Hersby/Sticklinge i Lidingö, Uppland (SHM, 2014-01-06). Enligt anteckningar som rör SHM 30989 har Johan August Zetterberg
påträffat sländtrissan inom ägorna vid Hersby gård i Lidingö ( fästmöns ägor) eller vid Sticklinge gård; hamnade senare i Zetterbergs ägor efter moderns bortgång (Kulturvandringar, www.lidingo.se 2014-01-26). Det som finns dokumenterat hos Statens
Historiska Musem (SHM) är att föremålet är en sländtrissa i keramik från järnålder. Sländtrissan SHM 30989 är helt intakt (se
bild 1-2). En sländtrissa av bergart fanns i kontext med den ovan nämnda sländtrissan (se bild 3).
5.17
Up Täby, Viggbyholm - RAÄ Täby 125:1
Föremålstyp: Vävtyngd; SHM 31159(F7)
Datering:Vikingatid.
Fyndlokal: RAÄ Täby 125:1.
Viggbyholm har utvecklats under två årtusenden från vikingatida jordbruk till ett modernt stadsområde. Under 400-talet uppfördes en fornborg på Skansberget i Rönninge. Bebyggelsen omorganiserades till en ledung med en skeppsbesättning under
600-talet, i samband med att farledsinfarten som mynnade till Rönningesjön torkade ut. Även den gamla farleden i Gribby och
Löttinge snörptes av och förhindrade infart till bl.a. Björnberget där rösen och stensättningar. Den äldsta bosättningen i Viggbyholm påträffades vid en vik av Värtan varav boplatsens postion är osäker, dock indikerar gravfältet RAÄ 132 att boplatsen
bör vara närliggande RAÄ 132 (Eric Jarneberg, 1988:7ff). Ytterligare gravfält såsom RAÄ 133 och RAÄ 170 anträffades vid
motorvägsbyggnation, med en äldsta datering från 600-talet (Eric Jarneberg, 1988:8f). Under vikingatid samordnades gårdarna i
Viggbyholms omnejd och bildade två byar: Vikby och Kjula. Vikby är belägen intill viken och intill Vikby har två gravfält anträffats: RAÄ 211 samt RAÄ 128. Kjula var situerad i en sluttning inom ett höjdområde, så kallat ”kjusa, därav namnet. Boplatsen i
Kjusa har tydliga boplatsspår och ett intilliggande gravfält RAÄ 125 (Eric Jarneberg, 1988:9). Både Vikby och Kjula omnämns
i skriftliga källor sedan 1200-talet som ”Wikby” och ’Kiusa’ (Eric Jarneberg, 1988:10). Under en arkeologisk utredning inför
utbyggnation av Roslagsbanans dubbelspår anträffades bland annat Viggbyholmsboplatsspår dock utgrävdes ej dessa områden
och ger därför inga säkra uppgifter om boplatserna (Runesson, 2012). En trolig vävtyngd har anträffats inom RAÄ Täby 125:1
(SHM, 2015-04-23).
5.18
Up Vallentuna - RAÄ Vallentuna 21:1
Föremålstyp: Vävtyngdsfragment; SHM 31461 (F79), (F81), (F114) .
Datering:Vikingatid/ynre järnålder .
Fyndlokal: Vallentuna 21:1 .
20
Material:Bränd lera.
Beskrivning: Gravfält / Boplatslämning.
Mellan år 1973-1974 utgrävdes fornlämningen Vallentuna 21:1 i Väsby, Vallentuna sn. Ett gravfält ovan boplatslämningar påträffades inom RAÄ Vallentuna 21:1 som dateras till folkvandringtid - vikingatid (Östmark, 1974:3). Gravfältet dateras till ca 500900 e.Kr. och boplatslämningarna härrör från järnålder (Östmark, 1974:17). Under vikingatiden var Vallentuna en del av centralterritoriet i Mälardalen (Östmark, 1974:5). Gravfältet inom RAÄ Vallentuna 21:1 omfattar fyra högar, 25 st cirkulära och ca 6
st rektangulära fyllda stensättningar. Totalt undersöktes 41 st anläggningar och därtill fynden från boplatslämningarna(Östmark,
1974:5). Boplatslämningarna omfattar anläggningar såsom: 8st stolphål, 4st gropar, 6st härdar och 3st skärvstenspackningar.
Sedemera utgör boplatsfynden spartsamt med föremål såsom: bränt ben, obrända ben, kol, kvarts, fragmentarisk sten, brynefragment, knacksten, flinta, djurtand, keramik och bränd lera (Östmark, 1974:107ff). Utrifrån fyndkarteringen har bränd lera från
härd A1031, bränd lera från anläggning A12 samt keramik påträffad mellan småstenspackning dokumenterats i respektive tre
fyndposter i databasen hos SHM och klassifierats som fragment av vävtyngder (Östmark, 1974:107f ; SHM). Inom 500 meters
radiellt avstånd från RAÄ Vallentuna 21:1, har flertalet fornlämningar påträffats: runstenar samt ytterligare gravfält som utgörs
av stensättningar, rösen och en enstaka hög (Östmark, 1974:5).
5.19
Up Vallentuna, Kragsta - RAÄ Vallentuna 82:1
Föremålstyp: Vävtyngder; SHM 34230(F6),(F9).
Datering: Vikingatid-medeltid.
Fyndlokal: RAÄ Vallentuna 82:1.
Material: Keramik.
Beskrivning: Nedgrävd anläggning i husgrund.
Vid en arkeologisk utgrävning år 1991 påträffades även husgrunder. Inom ett av husgrundområdena förekom vävtyngdsfragment i en nedgrävd anläggning (Andersson & Hållans, 1991:3,5)(FMIS, 2014-01-06). Den nedgrävda anläggningen var 1,5 x 1,5
x 0,6 m och fynden tyder på en omblandning i kulturlagret med både järnåldersfynd till sentida föremål, bland annat: ”vävtyngdsfragment, kritpipa, yngre rödgods, flintgods, buteljglas, spik och obrända ben” (Andersson & Hållans, 1991:2). I nedgrävningen
förekom även inslag av kol samt tegelfragment. I anslutning till gravfält (10 fornlämningar) och boplatslämningar. Kragsta är en
av byarna i Vallentuna som förflyttades från ursprungssplatsen inom socknen kring 1850-talet (Andersson & Hållans, 1991:1).
RAÄ Vallentuna 82:1 påträffades intill ett gravfält som utgrävdes år 1978. Gravfältet utsträcker sig 90 x 25 meter och fornlämningarna består av: nio runda stensättningar och en hög (FMIS, 2014-01-06).
Figur 13a-c: SHM34230, a-b:F6, c: F9. Foto: Simone Björklund Andersson, 2013.
Två vävtyngdsfragmenten av bränd lera, SHM 34230(F6), samt vävtyngdsfragmenten av bränd lera, SHM 34230(F9), förekom
bland fyndmaterialet från RAÄ Vallentuna 82:1 (SHM, 2014-01-06).
21
5.20
Up Ärentuna, Gränby 1:5,2:5 - RAÄ Ärentuna 105:1
Föremålstyp:Sländtrissa; SHM 28402 (29).
Datering: Järnålder .
Fyndlokal: RAÄ Ärentuna 105:1.
Material: Bränd lera.
Beskrivning: Gravfält.
Figur 14: Fragment av sländtrissa med ornament, SHM28402(F29). Foto: Simone Björklund Anderson, 2013.
Gravfältet RAÄ Ärentuna 105:1 är beläget 25 m.ö.h i Uppsala (FMIS, 2014-01-06). Fynden utgörs av nitar, spikar, en kam,
en kniv, kärl, pärlor, spännen, svärd och ett fragment av en sländtrissa (SHM, 2014-04-23). Fragmentet av sländrissan har gropornament och är gjord av bränd lera (se bild 1).
5.21
Up Östra Ryds, Säby - RAÄ Östra Ryds 45:1
Föremålstyp: Sländtrissa; SHM 31685(F49), (49:2). Vävtyngder; SHM 31685(F17), (21), (49), (52),(104), (105), (238), (235).
Datering: Järnålder (Vikingatid, AD 870).
Fyndlokal: RAÄ Östra Ryd 45:1.
Material: Bränd lera.
Beskrivning: Boplats-och Verkstadsområde.
Figur 15a-d: Sländtrissor från Östra Ryds socken. a: Sländtrissa i två delar sedd från ovan, SHM 31685(F49). b: Båda
delarna av den koniska sländtrissan, SHM 31685(F49). c: Sländtrissa i genomskärning, SHM 31685(F49). d: Sländtrissa
av sandsten, SHM 31685(F49:2). Foto: Simone Björklund Andersson 2013.
År 1976 planerades en utbyggnad av riksväg 274 i Säby och vid undersökning av området synliggjordes forntida grav- och
22
boplatslämningar från yngre järnålder (Björklund, 2012:12). RAÄ Östra Ryd 45:1 resulterade i 20st fornlämningar. Tolv stensättningar samt ett boplats- och verkstadsområde med dess anläggningar delundersöktes (Björklund, 2012:11). Inom anläggningen
A104 förekom en härd och en mindre sländtrissa av lera låg placerad i härden. Bränd lera förekom inom både boplats-och verkstadsområdet och fyndlokalen utgörs av en fosfatrik jordmån med tydliga inslag av sot (Hedman & Wigren, 1981:48,50). Från
RAÄ Östra Ryd 45:1 har även 4st vävtyngdsfragment påträffats: SHM 31685(F17); (F49 ; (F52) ; (F238). I bild 1-3 visas en
keramisk sländtrissa SHM 31685(F49). Hålet är koniskt utformat, vilket syns tydligt i tvärsnittet (se bild 3). Trots att sländtrissan
förekommer i två delar, framträder sländtrissan i en slags enhetlig konisk form (se bild 1-2).
5.22
Up Österåker, Isättra - RAÄ Österåker 466:1
Föremålstyp: Vävtyngder; SHM 34086(55), (66).
Datering:Vikingatid/ynre järnålder .
Fyndlokal: Österåker 466:1.
Material: Bränd lera
Beskrivning: Boplatslämning
Fyndlokalen RAÄ Österåker 466:1 i Isättra är situerad i en dalgång med Isättraviken inom en kilometers avstånd samt Solbergasjön i nordväst. RAÄ 466:1 befinner sig 2,5 mil nordost om Stockholm och 5 kilometer nordost om Åkersbärga (Winberg
& Wahl, 1996:7). I omnejd till RAÄ 466:1 har järnåldersgravfälten RAÄ 249, RAÄ 266, RAÄ 472-477 och RAÄ 479 påträffats.
Samt boplatsen RAÄ 481. Även bronsålders-gravfältet RAÄ 482 samt bronsålders-boplatsen RAÄ 478 finns i anslutning till
Isättra-fyndlokalen (Winberg & Wahl, 1996:5ff).
Inom Isättra-fyndlokalen påträffades treskeppiga hus med härdar och stolphål varav Hus II överlagrades av Hus I. Hus I framträdde i kulturlager 1 och dateras till sen vikingatid- medeltid (Winberg & Wahl, 1996:20ff). Hus II framträdde i kulturlager 2
och dateras till vendeltid-vikingatid (Winberg & Wahl, 1996:27). Kulturlager 1 omfattades av: 29 metallföremål (varav 1 bly, 1
av brons): nitar, hästskosöm, huggmejsel, grytgaffel, verktyg (oidentifierade), eldstål samt knivfragment. Kulturlager 2 omfattas
av: Bränd lera (42 st fyndposter), bryne, 2st vävtyngdsfragment (F55 och F66) samt 4 st flintavslag (Winberg & Wahl, 1996:24).
Tillkommande osteologiskt material i form av mat/slakt-avfall påträffades inom fyndlokalen. En osteologisk analys av materialet
visar att främst nötboskap har nyttjats på platsen medan delvis ben av får, get, svin och enstaka ben av häst förekom bland det
osteologiska materialet (Winberg & Wahl, 1996:25f). RAÄ 466:1 utgörs således av boplatslämningar och har tolkats som den
äldsta boplatsen i Isättra (Winberg & Wahl, 1996:32).
5.23
Up Österåker, Prästgården - RAÄ Österåker 469
Föremålstyp: Vävtyngder; SHM 34086 (se Katalog, [sida 14/15-15/15]).
Datering:Vikingatid/ynre järnålder .
Fyndlokal: Österåker 466:1.
Material:bränd lera
Beskrivning: Boplatslämning.
23
Figur 16: Vävtyngd ca 85 procent intakt, SHM 33785(450). Foto: Eva Vedin, SHMM 2007-02-22.
År 1974 upptäcktes forlämningen och registrerades som ”Boplats med kulturlager, nr 469 i Österåker socken” i fornminnesregistret (5). Österåkers Prästgård med dess åkermark är belägen i omnejd till Prästfjärden. Enligt det äldsta källmaterialet från
Österåker har Prästgården benämnts ”Aker” (8). RAÄ 469 är belägen inom åkermarksarealen som idag används som betesmark.
I anslutning till RAÄ 469 har RAÄ 433 - ett gravfält med ca 200 gravar - påträffats i Klockarhagen (6). Ytterligare två gravfält finns i anslutning till RAÄ 469 (7). Österåkers prästgård utgörs av en gårdsanläggning från vendel till medeltid, med ett
tydligt gårdskomplex påbyggt ovan husgrundsterasser. Bosättningen dateras till ”ca 700-1300 tal och är till en början samtida
med Birka” (Brundstedt, 1996:13,15). Fornlämningarna tolkas vara indikation till ett förkristet stormannasäte, då samverkande
kriterier finns kopplat till denna gårdsanläggning såsom: närbeläget till gravfält samt storhögar, ortnamnets betydelse, verkstadsområde och fynd av lyxgods, importerade föremål samt kultföremål (Brunstedt 1996:13f). Ortnamnet Åker var Prästgårdens
tidigare benämning enligt Calissendorff (1986) kan namnet Åker återge en plats för kult- eller tingplats (Brunstedt 1996:14).
Österåkers prästgård är närbelägen vid en av de viktigaste kommunikationslederna under vikingatiden, den så kallade ”Långhundraleden”.Föremålen har tydlig anknytning till yngre järnålder. Verkstadslämningarna vid Österåkers prästgård utgörs av
textila utensilier: vävtyngder (Brunstedt 1996:14). ”En sådan stormannagård har untan tvivel haft betydelse för kulturell och
ekonomisk aktivitet kring vattenleden till Uppsala” (Brunstedt 1996:15).
5.24
Up Österåker, Sjökarby - RAÄ Österåker 136:1
Föremålstyp: Vävtyngder; SHM 31446(16), (56), (69) .
Datering:Vikingatid.
Fyndlokal: Österåker 136:1.
Material: bränd lera
Beskrivning: Boplatslämning.
Sjökarby tolkas ha varit en förläggning för kungens följe (karlar) (Brunstedt, 1996:4). Undersökningsytan för RAÄ 136 respektive
RAÄ 429 omfattade 1396 kvadratmeter (Wedman, 1976:3). RAÄ 136 utgjordes av boplatslager med överliggande gravfält.
Skelettgravar förekom, 5 av 10 gravar undersöktes och dateras till vikingatid. RAÄ 429 utgjorde ett gravfält från äldre järnålder
- yngre järnålder. RAÄ 136 och RAÄ 429 är belägna på en udde vid Trälhavet och intill Åkers kanal, som ingick i den sk.
Långhundraleden (Wedman, 1976:6,14f). Tre fyndposter med vävtyngder har erhållits från RAÄ 136:1 (SHM, 2015-07-27).
24
6
Analys
6.1
Föremålsanalys
Figur 17: Urval av fyndlokaler från Södermanland och Uppland. Karta som gjorts i ESRI ArcGIS 10.3.1 av Simone
Björklund Andersson, 2015. Data har hämtats från Lantmäteriets hemsida, www.lantmateriet.se.
Sländtrissor påträffades inom följande lokaler i Birkas omland:
RAÄ Botkyrka 10:1 SHM 30621(64),
RAÄ Eskilstuna 601:1 SHM 34015(171);(684);(690);(875),
RAÄ Härads-Kumla 15:1 SHM 34108(732);(739),
RAÄ Strängnäs 314:1 SHM 34424(4),
Tuna By - mellangården SHM 9435(7),
RAÄ Ekerö 119:7 SHM 25075(1358); (1936); (2295); (3009); (3965); (4807); (5801); (5993); (7901); (F1999),
Fresta gård SHM 31252(B),
RAÄ Rudboda SHM 17986(8),
RAÄ Lidingö SHM 30989 (1); (2),
RAÄ Ärentuna 105:1 SHM 28402 (29) samt
RAÄ Östra Ryds 45:1SHM 31685(49:1);31685(49:2)
Följande sländtrissor har erhållit kategoriseringsbar data:
RAÄ Eskilstuna 601:1 SHM 34015(171); 34015(684) ; 34015(690),
RAÄ Ekerö 119:7 SHM 25075(4807); (5993);
RAÄ Lidingö SHM 30989 (1); (2),
RAÄ Östra Ryds 45:1SHM 31685(49:1);31685(49:2).
25
Sländtrissan 31685(49:1) uppskattas vara 95 procent intakt (se Tab 1) vilket ger en approximal vikt på ca 25,6 g. Sländtrissan är gjord av bränd lera och har konisk form med välvd bas (se Tab 1). Sländtrissan 31685(49:2) uppskattas vara 55 procent (se
Tab 1) intakt vilket ger en approximal vikt på 40g. Den approximala vikten erhålls genom att dividera vikten med procentantalet
och multiplicera med 100. Sländtrissan är av sandsten och har cylindrisk form (se Tab 1). Sländtrissorna från RAÄ Eskilstuna 601:1 är samtliga gjord av bränd lera med vikten 13g (SHM 34015[171]), 26g (SHM 34015[684]) respektive 24g (SHM
34015[690]). Sländtrissorna som väger 13g respektive 26g är klotformade och 100 procent intakta (se Tab 1). Sländtrissan som
väger 24g är halvsfärisk i formen och omfattar 4st fragment vilket problematiserad analysen då föremålets intakthet är osäker (se
Tab 1). Sländtrissorna från RAÄ Ekerö 119:7 omfattar en av kambrisk sandsten som väger 7 g och en av kalksandsten som väger
21g. Dock är det osäkert gällande intaktheten för sländtrissorna från RAÄ Ekerö 119:7 och därav kan ej vikten säkerhetställas
(se Tab 1). Övriga sländtrissor kunde ej kategoriseras.
Kategoriseringsbara sländtrissor från Birkas omland:
Sländtrissor >10g:
RAÄ Eskilstuna 601:1 SHM 34015(171).
Sländtrissor >20g:
RAÄ Eskilstuna 601:1 SHM 34015(684)
RAÄ Eskilstuna 601:1 SHM 34015(690)
RAÄ Östra Ryds 31685(49:1) .
Sländtrissor >30g:
RAÄ Lidingö SHM 30989 (1)
RAÄ Lidingö SHM 30989 (2) ;
RAÄ Östra Ryds 31685(49:2)
Vävtyngder påträffas inom följande lokaler:
RAÄ Botkyrka 10:1 SHM 30621(15),
RAÄ Botkyrka 80:1 SHM 30982(7),
RAÄ Eskilstuna 601:1 SHM 34015(1); (87); (147); (167); (221); (234);
(345); (470); (480); (485); (506); (508); (522); (526); (550);(556);(578);(588);(641); (685); (702); (717); (876); (880);
(883); (887); (899); (905); (918); (924); (928); (931); (1150); (1154); (1158); (1162); (1162); (1213); (1218); (1291); (1294),
Trosa-Vagnhärad - Skårby 30:1 SHM 31699,
RAÄ Tumbo 86 SHM 33938(37); (70); (819); (848); (981); (1039); (1181); (1309),
RAÄ Tveta 163 SHM 31942(1); (2); (40),
RAÄ Östertälje 237:1 SHM 33882(62); (47),
RAÄ Ekerö 119:7 (Se Katalog: sida 3/15-12/15),
RAÄ Huddinge 35:2 F25; F112,
RAÄ Håtuna 101:1 SHM 33789(109); (110),
RAÄ Täby 125:1 SHM 31159(F7),
RAÄ Vallentuna 21:1 SHM 31461 (F79); (F81); (F114),
RAÄ Vallentuna 82:1 SHM 34230(F6);(F9),
RAÄ Östra Ryds 45:1 SHM 31685(F17); (21); (49); (52); (104); (105); (238); (235),
RAÄ Österåker 466:1 SHM 34086(55); (66),
RAÄ Österåker 469:1 SHM 34086 (se Katalog, [sida 14/15-15/15]) samt
RAÄ Österåker SHM 31446(16); (56); (69).
26
Analys av vävtyngder:
Då fåtalet intakta vävtyngder finns att tillgå, har fyndposter med vävtyngsdfragment som väger över 100g selekterats ut varav tre
vävtyngder från Birkas omland går att analyseras utifrån de datan som har erhållits (se Tab 1). Vävtyngden SHM 33783(450) har
en diameter på 5,7cm samt att vävtyngden kan uppskattas utgöra 85 procent (se bild 1 - RAÄ Österåker 469) av den ursprungliga
vikten, vilket ger en approximal vikt på 165g. Av vävtyngdsfragmenten från RAÄ Eskilstuna 601:1 hade en fyndpost en totalvikt
över 100 gram och de sju fragmenten väger sammantaget 113g (se Tab 1). Av vävtyngdsfragmenten från RAÄ Botkyrka 80:1
så var det SHM 30987(7) med vikten 167g som kunde inkluderas i analysen. SHM 30987(7) har även radvisa gropornament (se
Tab 1). Vävtyngdsfragmenten 31942(2) väger tillsammans 443 g som kan utgöra en eller flera vävtyngder från RAÄ Tveta 163.
Vävtyngdsfragmenten 31942(1) utgörs av två fragment med diametern 4,6-11 cm och väger sammantaget 195,5 g och då en okulär analys saknas från RAÄ Tveta 163 så kan ej en approximal vikt beräknas (se Tab 1). Vävtyngdsfragmenten från RAÄ Östra
Ryds 45:1 väger 115g (SHM 31685[52]), 286g (SHM 31685[104]) samt 120,5g(SHM 31685[235]) ingen av dem är definierade
utifrån intaktheten (se Tab 1). Vävtyngdsfragmentet från RAÄ Vallentuna 21:1 (se Tab 1) är 7cm i diameter respektive 1 cm i
håldiameter och en fragmentalvikt på 136g. Dessvärre kan ej den apporximala vikten beräknas då information om intaktheten
vävtyngdsfragmenten från RAÄ Vallentuna 21:1 saknas. Vävtyngdsfragmenten från RAÄ Täby 135:1 utgörs av 35 fragment
med den totala vikten 170g och är liksom flertalet fyndposter ej intakta föremål (se Tab 1). Övriga vävtyngdsfragment går ej att
analysera med nuvvarande data.
Tab 1: Urval av sländtrissor och vävtyngder från Birkas omland (Södermanland och Uppland)
6.2
Mikroskopering
I mikroskop studerades föremålens ytskikt, i letandet efter övriga detaljer. Spår av trådfragment synliggjordes i SHM 337393:109,
SHM 33793:109 (beige nyans), SHM 33793:109 (mörkröd nyans) samt SHM 30989 (tunna organiska spröt). Den ca 0,5 milimeters kolbit som upptäcktes bland Håtuna-materialet, SHM 33793:110 (se bild 4). Sandstenssländtrissan saknade spår efter
organiskt material (se bild 6).
27
(a) SHM 33793:109
(d) SHM 33793:110
(b) SHM 33793:109
(c) SHM 33793:109
(e) SHM 30989
(f) SHM 30989
(g) SHM 30989
Figur 18a-g: a-c SHM 33793(109), d: SHM 33793(110), e-f: SHM 30989, g: SHM 31685(49:2). Bilder från mikroskop. Förstoring i mikroskop:
4:1 (4 gånger normalstorlek). Foto: Simone Björklund Andersson, 2013.
6.3
Komparativ analys
Undersökning gällande textilproduktion i ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv mellan Birka, Säby, Valsta i Uppland samt
Pollista, Viby, Sanda och Säby i Södermanland. Samt jämförelse med Hedeby i Danmark och Kaupang i Norge (Andersson,
1999b:29). Textilproduktion inom hushåll bör ha varit nödvändigt i samband med befolkningsökningen under vikingatiden. Handelskontaktnätet krävde även egen försörjning av segelduk. Gravskicken i Birka påvisar om att textilier av hög kvalitet samt av
exporterad karaktär har förekommit bland befolkningen i Birka. Till en viss del har en utvecklad textilproduktion förekommit i
Birka vilket indikerar således att textilier av hög kvalitet kan vara av inhemskt ursprung. Birkas textilproduktion skiljer sig från
28
fastlandets textilproduktion, dock finns indikationer om att spånadsmaterial har importerats från fastlandet till Birka (Andersson,
1999a:30). I Birka vägde 235 st sländtrissor mellan 5-35g, medan vävtyngderna väger mellan 0,2-1,9kg med en koncentration
mellan 0,4-0,8kg (Andersson, 1999a:31ff). Klassificering, analysering och interpretation av textilutensilier har ökat kunskapen
om textilproduktionen vid olika lokaler samt under järnålder och vikingatid ur ett socioekonomiskt perspektiv. En komplex vävteknik har utvecklats inom bland annat Birka. Textilutensilier har även påträffats vid husgrunder under vattenytan, dock ej inom
husgrunderna. De vanligaste spånadsmaterialen tolkas ha varit ull och förmodligen lin. Osteologiska analyser gällande indikation
av fårboskap inom fyndlokalerna har påvisat om att fårhållning har funnits inom lokalen.Ullkvalitéerna varierar mellan fårraserna. Sortering av olika ullkvalitéer tolkas ha förekommit i samband med spinning (Andersson, 1999a:35). Linodling tolkas ha haft
betydande roll både som livsmedel liksom spånadsmaterial. Glättstenar och tunga vävtyngder indikerar att lin har förekommit
som spånadsmaterial. Utifrån pollenanalyser har indikationer kring hampa-odling förekommit och det finns belägg att hampa
kan ha använts som spånadsmaterial. Sländtrissor av trä har påträffats i Hedeby vilket kan ha förekommit på andra platser under
vikingatid (Andersson, 1999a:36). Användandet av sländtrissor i Mälardalen tolkas ha uppträtt under vikingatid och dessförinnan
tolkas den så kallade spinnkroken ha använts. 65 procent av samtliga sländtrissor från Birka är av bränd lera/lera (Andersson,
1999a:36f). Den unisona utformnningen av sländtrissor från Birkaindikerar att formar/modeller har använts som mall (37). Sammanfattning av Birkas textilproduktion; Textilproduktionen i Birka var omfattande och varierad som vidare resulterade i att tyger
av olika material och texturer producerades. Alltifrån de finaste tygerna till grövre tyger som exempelvis segeldukar vävdes i
Birka. Textilutensilierna som återfinns i kulturlager från Birka röner om att spånadsmaterial har bearbetats och sedan spunnits
till trådar av olika kvalitéer. Hampa har förekommit i Birka. Sländtrissor med lättare vikt än 10g tolkas ha använts för att spinna
tunna trådar. Tunna trådar tolkas ha använts till tyger med högt antal trådantal per centimeter eller som sytråd. Sytråd tolkas likväl
ha varit av samma tjocklek som det vävda tyget(Anderson,2003:99). Utbreddningen av keramiska sländtrissor indikerar bland
annat att en standardisering gällande textilutensilier utformades i Birka. Vissa textilutensilier tolkas ha formats av specialiserade hantverkspersoner. Inget specifikt område tolkas ha nyttjats enbart för textilproduktion, utan textilutensilierna förekommer
utspritt inom Birka (Anderson,2003:100). Sländtrissor har påträffats i gravar, inom husterasser och vid fornborgens fundament
(Garnisonen). Sländtrissorna har former såsom konisk, sfärisk, pyramid och halvsfärisk. Materialet som sländtrissorna är gjorda
av varierar: sten, lera och organiskt; ben och trä(?). Sländtrissor har påträffats i gravar, inom husterasser och vid fornborgens fundament (Garnisonen). Sländtrissorna har former såsom konisk, sfärisk, pyramid och halvsfärisk. Materialet som sländtrissorna
är gjorda av varierar: sten, lera och organiskt; ben och trä(?). Vävtyngder. Birka är den vikingatida handelsplats som påträffades på ön Björkö i Mälaren under sent 1800-tal av Hjalmar Stolpe. Sedan dess har omfattande undersökningar gällande Svarta
Jorden och Garnisonen genomförts. Undersöknigarna inom Svarta Jorden och Garnisonen har gett upphov till desto fler forskningsrapporter som idag står till grund för dagens uppfattning gällande Vikingatid i Sverige. Dekorativa vävtyngder finns bland
Birka-materialet och Andersson (2003) tolkar detta som hantverkarens egna avtryck samt att ornamentik urskiljer olika viktade
vävtyngder från varandra (2003:33).
6.3.1
Sö Eskilstuna, Säby 4:1 - RAÄ Barva (Boplats 55-56) 322
Andersson (2003) nämner att en konisk sländtrissa har påträffats från RAÄ Barva 322. Den joniska sländtrissan tolkas ha spunnit
ulltråd då rester av ulltråd påträffades tillsammans med en nyckel inom samma fynlokal. Obekräftade vävtyngdsfragment förekommer bland fyndmaterialet. Fyndlokalen sträcker sig 4,5mil väster om Birka samt omfattar ett undersökningsområde á 1,8
hektar. RAÄ 53, 54, 55,56 och 57 har undersökts och totalt har en konisk sländtrissa påträffats (16g, 3,6 i diameter) som tolkas
ha använts till att spinna trådar som ger 16tr/cm (Andersson, 2003:102f). En analys av textilfragment från grav 21 inom RAÄ 53
röner om att tyget var av 26/16 respektive 16/16 yllekypert. Textilfragment från grav A28 analyserades och tolkas vara av 25/25
linnekypert. Samt 20-talet vävtyngdsfragment påträffats(Andersson, 2003:103). Inom RAÄ 55-56 (Boplats/verkstadsområdet) i
smideslagret A8600 påträffades textilutensilier. Förmodade fragment av vävtyngder förekom i A8600 (F136,152,565,579,618;
19fragment á 48g). Konisk sländtrissa av bränd lera; 3,6cm i dm 2,1cm tjock (F617, 16g) förekom i A8600. Sländtrissa är den
enda av sitt slag på fastlandet i Mälardalen och tolkas ha haft förbindelser med Birka (Dunér och Viberg, 2006:137 ; se även
Andersson 2003:103). Säd förekom i A8600, samt att dateringar gällande A8600 röner om aktivitet framtill 800-talet (Dunér
och Viberg, 2006:140).Gårdarna är från äldre järnålder och metallsmidesässjorna är från yngre järnålder (Dunér och Viberg,
2006:141f). Boplats-och verkstadsområdet är av oklar definition gällande platskontinuiteten och dateringen (Dunér och Viberg,
2006:142).
29
6.3.2
Up Övergarns, Pollista
RAÄ Pollista 228 utgör en vikingatida Boplats, med bland annat osteologiskt material som exempelvis ben från främst nöt, häst,
får och svin(Vretemark, 1988:1f). Från RAÄ Pollista 228 har 9st sländtrissor dokumenterats: 2st sten-trissor (F51843;skivformad,
saknar hål + F51657 ;skivformad, 1cm håldm), halvklotformade av ben (F 55303 + F 58070) och 5st fragmenterade keramiktrissor (F50134;51858;51695;51044;51016 = konvex med plan bas) (Hållans och Svensson, 1998:42f). Vävtyngsfragment av
bränd lera som uppgår till 119 i antalet (Hållans och Svensson, 1998:43 ; Andersson, 2003:104). Två fragment är ornerade
med rörbenstryck (52157;58225). En tyngd saknar hål och har trådspår runtom vilket förklarar avsaknaden av hålet ;52110
(Hållans och Svensson, 1998:43). Två vävtyngder kunde beräknas ha vägt 0,4kg respektive 0,528kg och en sländtrissa av sten,
40g (Andersson, 2003:104). Äldsta textil fynden är från 200-300e.Kr från Pollista-boplatsen (Hållans och Svensson, 1998:43).
Mellan år 700-1100 e.Kr. utvecklas byggnadsskicket från långhus till fackverkskonstruktion", samt att textilutensiier förekommer
bland fyndmaterialet (Hållans och Svensson, 1998:27f). Platskontinuiteten varar från senneolitisk tid framtill 1100-talet (Hållans
och Svensson, 1998:25ff). I Pollista finns indikationer gällande lokal ullexport till möjligen Birka(Andersson, 2003:104,112).
6.3.3
Up Sanda, Fresta
Sanda-boplatsen RAÄ 147 angränsar till RAÄ Sanda 16:1 utgörs av ett gravfält från 800-1000 e.Kr. (Wahl, 1995:6ff). Undersökningsytan gällande Sanda-boplatsen omfattade 1 hektar mark, där vikingatida/medeltida bosättningar framlades. Vävtyngder
påträffades inom hus 21 samt 3 sländtrissor med vikten 50g, 100g och 111g (Andersson, 2003:105f).
6.3.4
Up Säby, Norrsunda
Undersökningsytan omfattade 2 hektar mark med boplatserlämningar och flera gravfält. RAÄ 52-53 utgör gravfält varav 16 gravar
inom RAÄ 53 dateras till vikingatid/medeltid. Boplatsernas datering är osäkra, mellan 600 e.Kr - 1200 e.Kr. Bland fyndmaterialet
förekom bl.a. 54 vävtyngdsfragment och 6 sländtrissor (Andersson, 2003:107f). Förmodad förhistorisk sländtrissa av keramik,
1/3, påträffades i Lager 1 (Beronius Jörpeland, 2001:23). Boplatsområdet har brukats från äldre järnålder till medeltid/nyare
tid. Den äldre järnåldersboplatsen (15m.ö.h.) indelas i två faser: yngre bronsålder-äldre järnålder (fas 1) respektive romersk
järnålder-folkvandringstid (fas 2). Den senare bebyggelsen är lämningar efter en gärsgård som tolkas härröra från historisk tid
eller eventuellt medeltid (Beronius Jörpeland, 2001:26).
6.3.5
Up Valsta, Norrsunda
Valsta-lokalen utgörs av yngre järnålders/vikingatida boplatslämningar och ett verkstadsområde. Bland annat förekom 22 vävtyngdsfragment inom boplatslämningarna (Andersson, 2003:106f). Bytomtsområdet RAÄ Valsta 165 har lämningar från bronsålder, järnålder och medeltid. Inga huskonstruktioner från förhistorisk kunde identifieras. RAÄ Valsta 260/262 utgörs av ett
boplatsområde från äldre järnålder. RAÄ 264-269 är boplatslämningar av järnålderskaraktär (Hamilton, Werthwein och Grandin, 2012:7). RAÄ Valsta 265 omfattar boplatslämningar i odlingsmark. RAÄ Valsta 280 bebyggelselämningar från historisk tid
(Hamilton, Werthwein och Grandin, 2012:9). RAÄ Valsta 281 utgörs av en smedja från senvikingatid/äldre medeltid som brukats ända till 1500-tal (Hamilton, Werthwein och Grandin, 2012:8). Smedjan dateras till 1260-1390 respektive 1280-1400 e.Kr.
(Hamilton, Werthwein och Grandin, 2012:22). Inom RAÄ 281 anträffades trådrester utöver metallslagg och metallföremål (Hamilton, Werthwein och Grandin, 2012:15). Gravfältet RAÄ 283 upptäcktes i samband med RAÄ 280 (Hamilton, Werthwein och
Grandin, 2012:21). Gravfältet RAÄ 283 dateras till vikingatid, 800-900 e.Kr. (Hed Jakobsson och Lindblom, 2012:68). Textilrester (F4849/6) från Valstaspännet påträffad i grav A16. Tuskaft av linne och ylle har kunnat analyserats från gravfältet RAÄ283
(Hed Jakobsson och Lindblom, 2012:82). Inga textilutensilier fanns med i fyndförteckningen (Hed Jakobsson och Lindblom,
2012:383-427). Säby-boplatsen (Norrsunda) är angränsande till Valsta (Hamilton, Werthwein och Grandin, 2012:8).
6.3.6
Up Viby, Sollentuna
Lokalen har dateringar från 100-1900 e.Kr. med olika kronologiska faser. RAÄ 308 har 5 faser: fas 2 och 3 utgörs av ett gravfält
med dateringar från 700-1100 e.Kr. Två vävtyngdsfragment påträffades i grav A2 (Andersson, 2003:109). Inom gravfält RAÄ 98
i brandgraven A2 förekom 2st vävtyngsfragment som gravfynd i en förmodad kvinnograv som tolkas vara från tidig vikingatid,
30
800-talet (Beronius Jörpeland och Sander, 1996:60f). Gravfältet RAÄ 98 består av 9 vuxengravar (adultus och maturus); en
hög och åtta stensättningar från 800-1000 e.Kr. (Beronius Jörpeland och Sander, 1996:65,67). I anslutning till RAÄ 98 finns
gravfältet 97, Boplats området RAÄ 308 samt i angränsningsområdet fins även gravfälten 29a+b i Veddesta (Beronius Jörpeland
och Sander, 1996:66).
7
7.1
Resultat
Spår av textilproduktion i Birkas omland
I Birkas omland har yngre järnålders/vikingatida sländtrissor erhållits från 13 fyndlokaler (Södermanland, 6st ; Uppland, 7st).
Varav sländtrissor från 3 st fyndlokaler (Södermanland, 1st ; Uppland, 2st) kunde analyseras och kategoriseras med nuvvarande data. Sländtrissor från resterande fyndlokaler i Birkas omland hade en okänd vikt samt en okänd intakthet. I samband
med mikroskopieringen upptäcktes tunna organiska spröt kring hålöppningen i sländtrissan SHM 30989 från RAÄ Lidingö
och bland SHM 337393:109-fragmenten från RAÄ Håtuna 101:1 upptäcktes spår av tråd i beige nyans respektive mörkröd
nyans. Utifrån analysen kunde 7st sländtrissor kategoriseras: >10g (1), > 20g (3) och >30g (3). Detta innebär att trådar av
ull (kammad/mixad/underull) tolkas ha spunnits i Birkas omland under yngre järnålder/vikingatid. Animaliskt liksom vegetabiliskt spånadsmaterial tolkas ha brukats i Birkas omland. Lidingö-sländtrissorna med vikten 40g respektive 49g utmärker sig
markant i tabellen (se Tab 1). Även sländtrissan av sandsten från Östra Ryds socken har en approximal vikt på 40g. Gällande
sten-sländtrissorna från Lidingö socken och Östra Ryds socken - som väger över 30 gram - kan ullgarn respektive ulltrådar ha
spunnits enligt följande:
- med kammad ull erhålls trådar som kan vävas till ett tyg med trådtätheten 7,5-15tr/cm.
- Med mixad ull erhålls trådar som kan vävas till ett tyg med trådtätheten 5-12,5 tr/cm.
- Med underull erhålls trådar som kan vävas till ett tyg med trådtätheten 2,5-10 tr/cm.
Gällande två av de keramiska sländtrissorna från Eskilstuna socken respektive en från Östra Ryds socken - som väger över
20 gram - kan ullgarn eller ulltrådar ha spunnits enligt följande:
- Med kammad ull erhålls trådar som kan vävas till ett tyg med trådtätheten 17,5-22,5 tr/cm.
- Med mixad ull erhålls trådar som kan vävas till ett tyg med trådtätheten 15-20 tr/cm.
- Med underull erhålls trådar som kan vävas till ett tyg med trådtätheten 5-15 tr/cm.
En av sländtrissorna från Eskilstuna socken - som väger över 10 gram - kan ulltrådar ha spunnits enligt följande:
- Med kammad ull erhålls trådar som kan vävas till ett tyg med trådtätheten 22,5-30 tr/cm.
- Med mixad ull erhålls trådar som kan vävas till ett tyg med trådtätheten 20-27,5 tr/cm.
- Med underull erhålls trådar som kan vävas till ett tyg med trådtätheten 10-17,5 tr/cm.
Formen på sländtrissorna från Birkas omland förekommer som cylindrisk, sfärisk, halvsfärisk, skivformad eller konisk med
välvd bas. Sländtrissorna från RAÄ Eskilstuna 601:1 är sfäriska respektive halvsfäriska. Gällande sländtrissorna från RAÄ Östra
Ryds 45:1 är sten-sländtrissan skivformad medan den keramiska sländtrissan är konisk med välvd bas. Lidingö-sländtrissorna
förmodas båda vara av sten.
Närmare bestämt har trådspinning skett under yngre järnålder/vikingatid inom Eskilstuna socken (RAÄ 601:1), Lidingö socken (Hersby/Sticklinge), Östra Ryds socken (RAÄ 45:1) samt enligt Andersson (2003) ytterligare i Eskilstuna socken (Barva
322), Pollista socken(RAÄ 228), Sanda socken (Fresta), Norrsunda socken (Säby och Valsta) och Sollentuna socken (Viby) (Eva
Andersson, 2003). Textilproduktion i form av trådspinning har även skett inom Lidingö socken (Rudboda), Botkyrka socken
(RAÄ 10:1), Ekerö socken (RAÄ 119:7), Härads-Kumla socken (RAÄ 15:1), Tuna by (mellangården), Upplands Väsby socken
31
(Fresta gård) samt Ärentuna socken (RAÄ 105:1). Fler lokaler kan vara aktuella (se Katalog: sida 1/15 - 15/15). Yngre järnålders/vikingatida vävtyngder har erhållits från 18 fyndlokaler (Södermanland, 7st ; Uppland, 11st). Botkyrka socken (RAÄ 10:1
; RAÄ 80:1) har även textiliefynd från gravarna, som tillsammans med vävtyngdsfragmenten och en osäker sländtrissa kan indikera att de enfärgade tuskaftstyget och tvåfärgade kyperttyget är inhemskt.
Både yngre järnålders/vikingatida sländtrissor och vävtyngder har erhållits från Östra Ryds socken (RAÄ 45:1), Österåkers
socken (RAÄ 469), Ekerö socken (RAÄ 119:7) samt Eskilstuna socken (RAÄ 601:1). Samtliga fyndlokaler med både sländtrissor och vävtyngder utgör boplatslämningar med lång platskontinuitet, främst under yngre järnålder och vikingatid. Gällande
RAÄ Eskilstuna 601:1 respektive RAÄ Ekerö 119:7 kan antalet vävtyngdsfragment tillsammans med sländtrissorna röna om att
textilproduktion har ägt rum inom fyndlokalen. Om det var hushållsproduktion eller i syftet att exportera som handelsvara är
oklart. RAÄ Östra Ryds 45:1 omfattar en boplatslämning samt verkstadsområde med vävtyngdsfragment och sländtrissor som
indikerar att textilier har vävts inom verkstadsområdet. Det som materialet från Birkas omland indikerar är att:
1. Sländtrissor och/eller vävtyngder förekommer främst inom boplats-och verkstadsområden i Birkas omland. Gravar med
sländtrissor och/eller vävtyngder förekommer i Birkas omland, vilket kopplar personerna till textilverksamheter. Även
textilfragment förekommer från Birkas omland; i sparsam omfattning gentemot Birka-materialet.
2. En textilproduktion inom gården har ägt rum under yngre järnålder/vikingatid. Textilproduktion i form av trådspinning har
skett inom flertalet lokaler i Birkas omland, liksom vävning har skett runtom i Birkas omland. Tådar av ull har spunnits i
Birkas omland. Lintrådar kan ha spunnits i Birkas omland (se 5.2 Mikroskopering).
3. Inom vissa lokaler förekommer både trådspinning och vävning. Ylletyger tolkas ha vävts i Birkas omland. Vilka tygtyper,
om lintyg har vävts och i vilken omfattning den textila produktionen har skett fortsätter att vara odefinierad i Birkas omland.
4. Sländtrissor och vävtyngder förekommer i större antal från perioderna före vikingatid än under vikingatid (se Katalog, 11.
Bilagor). Sländtrissorna har liknande former som sländtrissorna från Birka. Den koniska sländtrissan med välvd bas från
RAÄ Östra Ryds 45:1 i Birkas omland utmärker sig, medan de övriga sländtrissorna är av mer standardiserade former.
Vävtyngdsfragmenten från Birkas omland har påtagliga ornamenteringar liksom Birka-materialet.
8
Diskussion
I studien tydliggörs det att sländtrissor och vävtyngder förekommer från yngre järnålders/vikingatida boplatser samt verkstadsområden i Birkas omland, både i Södermanland och Uppland. Problematiken med att försöka söka reda på vad som har spunnits
respektive vävts i Birkas omland, har varit att kunna sammanställa materialet gällande sländtrissor och vävtyngder från yngre
järnålderslokaler i Birkas omland. En viss omlands-studie hade genomförts av Eva Andersson (2003) dock bör Pollista-materialet
tolkas vara äldre än vikingatid/yngre järnålder och en mer omfattande omlands-studie var därför nödvändig. Eftersom att denna
studie har behandlat Birkas omland på ett noggrannt sätt på så vis att information om samtliga järnålderslokaler från Uppland
och Södermanland har granskats och därför är resultatet relevant för framtida studier. Flertalet lokaler som hade kunnat vara
intressant att inkludera i studien uteslöts på grund av den kronologiska aspekten. Exempelvis RAÄ Täby 135:1 blev inbeställt
och undersökt tills materialet visade sig vara från en äldre järnålderslokal och uteslöts trots det tämligen intressanta vävtyngdsmaterialet med tydliga gropdekorationer. När det gäller gravfält där vävtyngder har påträffats i gravarna tål det att diskuteras om
hur vävtyngdsfragmenten ska kopplas till graven. Antingen har tidigare boplatser överlagts med gravar (vilket det finns inom
Birkas omland och därav har många lokaler uteslutits ur studien) eller så kan det röra sig om sländtrissefynd. Gravfälts-lokalerna
som faktiskt finns med i studiens material har alltså inga tecken på att gravarna överlagrar äldre boplatser, däremot finns flertalet
angränsande fornlämningsområden som kan ha betydelse för föremålstolkningen. Inom RAÄ Botkyrka 10:1 finns eventuellt en
sländtrissa och vävtyngdsfragment som kan styrka att textiliefyndet i åtminstone den fyndlokalen kan ha kopplingar till den lokala textilproduktionen. RAÄ Härads-Kumla 15:1 har både lämningar i form av textilier och en sländtrissa från en av gravarna.
RAÄ Botkyrka 80:1 har vävtyngsdfragment som även överensstämmer med RAÄ Täby 135:1 (båda lokalerna utslöts ur analysen
32
varav Täby-lokalen uteslöts även helt ur studien). Gällande materialbestämningen av Lidingö-sländtrissorna bör de båda sländtrissorna klassas som av ”sten”, med tanke på vikten på att den cylindriska sländtrissan SHM 30989 väger nästintill likt SHM
30989(2) samt att korn-sammansättningen är helt annorlunda gällande SHM 30989 gentemot de övriga keramiska sländtrissorna
från Birkas omland. De efterlämningar av vävtyngder i Birkas omland utgörs främst av fragment - i många fall av okänd vikt och
omfattning - samtidigt som några lösfynd som exempelvis från Trosa-Vagnhärads socken visar på att nästintill intakta vävtyngder
förekommer bland fyndmaterial från Birkas omland. I analysen kunde ett snävt urval sländtrissor och vävtyngdsfragment ändå
påvisa om att textil produktion har av okänd omfattning förekommit, på åtminstone lokal nivå. Inom RAÄ Eskilstuna 601:1
respektive RAÄ Ekerö 119:7 finns en stor utbreddning av vävtyngsfragment samt sländtrissor finns likaså från dessa lokaler,
vilket påvisar starkt om att textilproduktion har ägt rum under yngre järnålder/vikingatid i samtid med Birka. Andersson (2003)
diskuterar i sin omlands-studie om att textilproduktion kan ha skett i syfte att exportera antingen spånadsmaterial, trådar eller
tyger till Birka. I denna studie kan snarare en textilproduktion inom gårdarna påvisas i Birkas omland; med tyngdpunkt inom Up
RÄA Ekerö 119:7, Up RAÄ Östra Ryds 45:1, Up RAÄ Österåker 469, Sö Botkyrka 10:1, Sö Eskilstuna 601:1 samt Sö RAÄ
Härads-Kumla 15:1.
9
Konklusion
Spår av textilproduktion finns från vikingatida gårdar i Birkas omland. Organiskt material har ej bevarats lika väl inom fyndlokalerna i Birkas omland såsom Birka-materialet. Svar gällande den textila produktionen i Birkas omland har enligt resultatet i
denna kandidatuppsats bara påbörjats. Resultatet återspeglar vilka trådar som tolkas ha spunnits. Huruvida tyger har vävts inom
lokalerna i Birkas omland tolkas utifrån vävtyngdsfynden i relation med/utan sländtrissor. Vidare har spår av textilproduktion
i Birkas omland diskuterats i relation till Birka. Det material som återstår att beröra är att göra en omfattande analys gällande
samtliga textilutensilier från järnålder. En ockulär besiktning skulle behöva tillämpas gällande samtliga fyndposter som ska ingå
i kommande undersökningar. En notering som exempelvis att där få sländtrissor har påträffats, har desto större antal järntenar
förekommit, vilket kan indikera att sländtrissor av organiskt material kan ha förekommit. Pollenanalyser och osteologiska undersökningar bör inkluderas för att få en tydligare helhetsbild angående textilproduktion: från råmaterial till tyg. En tydligare
studie som täcker både spår av odling, bopskapshållning, textilbearbetning och textilproduktion är att önskas i framtida studier
som berör textilproduktion i Birkas omland.
10
Referenser
10.1
Publicerade
Ambrosiani, Björn 1995. Birka. Svenska kulturminnen 2. Riksantikvarieämbetet. Uddevalla.
Andersson, Eva 1996. Textilproduktion i arkeologisk kontext.Report series, no 58. University of Lund, Institute of Archaeology.
Andersson, Eva 1998. Inte utan en tråd- kompendium i textilteknik och klädnad. Arkeologi och medeltidsarkeologi. Report series No.62. University of Lund. Institute of Archaeology.
Andersson och Batzer 1999a. Andersson, Eva 1999b. The Common Thread- textile production during the Late Iron Age Viking Age. Report series, No 67. Institute of Archaeology. University of Lund, 1999.
Andersson, Eva 2000. Textilproduktion i Löddeköpinge – endast för husbehov? Porten till Skåne. Löddeköpinge under järnålder
och medeltid.. Svanberg, F. & Söderberg, B.(red.). Malmö.
Andersson, Eva 2003. Tools for textile production from Birka and Hedeby. Birka Studies 8. Excavations in the Black Earth
1990-1995.The Birka Project for Riksantikvarieämbetet. Stockholm, 2003.
Andersson, Carolina & Hållans, Ann-Marie 1991. Arkeologisk efterundersökning- Uppland, Vallentuna socken, Kragsta
1:150, Fornlämning 82. DNR: 6294/91. ATA, Stockholm.
Arbman, Holger 1943. Birka I. Die Gräber. Stockholm.
Bender-Jørgensen, Lise 1986. Forhistoriske textilier i Skandinavien. Nordiske forntidsminder. Det Kungl. Nordiske Oldskriftelsekab. Köpenhamn, Danmark.
Bennet, Agneta 1971. Gravfält 80 och 82 samt fornläning 81, folkvandringstid, vikingatid, Slagsta Gård, Botkyrka socken, Sö-
33
dermanland. Arkeologisk undersökning. UV Rapport 1976:B1. Uppdragsverksamheten och Riksantikvarieämbetet.
Beronius Jörpeland, Lena 2001. Boplats lämningar vid Säby-Ström. Uppland , Norrsunda socken, Ström 6:1, RAÄ 167. Arkeologisk förundersökningar och undersökning. UV Mitt, Rapport 2001:6.
Björklund, Samuel 2012. Säbyviken - Delar av fastigheten Rydboholm 2:1, Östra Ryds socken, Österåkers kommun, Stockholms
län. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2544 . Arkeologikonsult, Upplands Väsby.
Brunstedt, Solveig 1996. En stormannagård vid Prästgården. Österåker, Prästfjärden - Prästgården 1:1,RAÄ 469, Uppland. Arkeologisk provundersökning. I:Rapport 1996:131, UV Stockholm. Riksantikvarieämbetet.
Brunstedt, Solveig och Carlsson, Michel 1998. Boplats och bytomt vid Karleby. Arkeologisk förundersökning och undersökning. UV Mitt Rapport 1998:92. Riksantikvarieämbetet.
Brunstedt, Solveig 2000. Boplatslämningar samt utkastlager från Karleby bytomt. UV Mitt, Rapport 2000:9. Riksantikvarieämbetet.
Brunstedt, Solveig & Sander, Birgitta 2000. En järnåldersgård och två gravgrupper - en välbevarad gårdsmiljö med sex långhus, härdområden och odlingsmark. E20. Södermanland, Eskilstuna stadsområde, Grönsta 2:20. RAÄ 210, RAÄ 405 och RAÄ
601. UV Mitt, Rapport 2000:16. Riksantikvarieämbetet.
Carlsson, Michael 2003. Vikingatida fynd i centrala Strängnäs - RAÄ 314. Arkeologisk förundersökning. UV Mitt, Rapport
2003:27. Riksantikvarieämbetet.
Drotz, Margareta & Ekman, Tomas, 1995. Kumla ättebacke - 1000 år i Härads Kumla. E20, Södermanland, Härads sn. RAÄ
15. Arkeologisk undersökning. Uppdragsverksamheten Stockholm, Rapport: 1995:32. Riksantikvarieämbetet.
Dunér, Jan och Viberg, Ann 2006. Barva- 2000år vid Mälarens södra strand E20, sträckan Eskilstuna-Arphus Södermanland
Barva- socken, Säby 4:1,RAÄ17,36,53,55-57,150,153 Arkeologiska förundersökningar och undersökningar. UV Mitt, Rapport
2006:20. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar.
Elfstrand, Bengt & Åkerlund, Agneta 1983. Efterundersökning av stridsyxegrav och delundersökning av järnåldersboplats.
Arkeologisk undersökning. UV, Rapport 1984:40. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Muséer.
Geijer, Agnes 1938. Birka: Untersuchungen und Studien. 3, Die Textilfunde aus den Gräbern. Stockholm.
Geijer, Agnes 1994. Ur textilhistoriens historia. 3:e upplagan. Stockholm.
Hallesjö, Maria & Persson, Boje 2000. Valtomta by - en by med lång bebyggelsekontinuitet. Svealandsbanan, Tumbo socken,
Sädermanland. UV Mitt, Rapport 2000:20. Riksantikvarieämbetet.
Hamilton, John , Werthwein, Göran och Grandin, Lena 2012. Smedja, bebyggelse och boplats spår vid Valsta bytomt. Uppland;Norrsunda socken;Vallstanäs 2:17;RAÄ 265, RAÄ 280 och RAÄ 281. UV Rapport 2012:8. Riksantikvarieämbetet.
Hauptman Wahlgren, Katherine 1996. Arkeologisk förundersökning och undersökning : ett yngre järnåldersgravfält och
boplatslämningar i Tibble vid Täby centrum : Roslagsbanan, Uppland, Täby socken, RAÄ 135. UV Stockholm, Rapport 1996:42.
Riksantikvarieämbetet, 1996.
Hed Jakobsson, Anna och Lindblom, Cecilia 2012. Tre gravfält i Valsta - med gravar från yngsta bronsålder / äldsta järnålder, vikingatid och tidig medeltid". Arkeologisk undersökning. RAÄ 34,57,11 och 283. Vallstanäs, Norrsunda socken. Sigtuna
kommun, Stockholms län, Uppland. Rapporter från Arkeologikonsult, 2012:2371/2388. Arkeologikonsult.
Hedman, Anders & Wigren, Sonja 1981. Gravfält och boplatser från järnåldern samt medeltida verkstadsområde. Rapport
UV1981:26. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museér, 1981.
Henderson, Julian 2000. The science and archaeology of materials - an investigation of inorganic materials. Poutledge, New
York. USA/Canada.
Hållans, Ann-Marie och Svensson, Kenneth 1998. Pollista - bo och bruka under 1200 år. Uppland, Övergarns socken, Pollista
2:6, RAÄ 228. Arkeologi på Väg -E18. Kompletterande arkeologisk förundersökning och arkeologisk undersökning. UV Mitt,
Rapport 1998:110. Riksantikvarieämbetet.
Jarneberg, Eric 1988. Viggbyholm - från forntida by till modernt förortssamhälle. Täby hembygdsförenings årsskrift nr 22.
Stockholm.
Hoffman, Martha 1964. The warp-weighted loom- studies in the history and technology of an ancient implement. The Auspices
of Norsk Folkemuseum. Universitetsforlaget, Norge 1964.
Lidingö Hembygdsförening, 1988. Från Viking Sten till Gustaf Dahlén.Södertälje.
Petersen, Jan 1950. Vikingatidens redskaper. Norske videnskaps-akademi, Oslo.
34
Runesson, Henrik 2012. Roslagsbanans dubbelspår - sträckorna Roslags Näsby-Visinge, Täby kyrkby-Kragstalund och ViggbyholmRydbo. Etapp 1 och 2. Täby och Östra ryds sn. Täby och Österåkers kommun. Uppland. Arkeologisk utredning. Stiftelsen kulturmiljövård, Rapport 2012:11. Riksantikvarieämbetet.
Skog, Gull Maj 1999. Från vikingafärd till X2000. En skrift om Vagnhärad. Trosa kommun.
Sköld, K. 2012. En gård från yngre järnålder i Valla, Östergötland, Linköpings stad och kommun, Kv. Intellektet, RAÄ330. +
Bilaga 9. UV Rapport 2012:73. Riksantikvarieämbetet.
Vretemark, Maria 1988. Pollista - osteologiskt analys av djuren från Pollista, Övergarns socken i Uppland. Rapportserie från
den Osteologiska enheten, Statens historiska museum. Osteologiskt rapport 1988:1.
Wedman, Anders 1976. Fornlämning 136 del av gravfält överlagrande boplatsrester. Fornlämning 429 två stensättningar,
Sjökarby, Österåkers sn, Uppland. Arkeologisk undersökning. UV Rapport 1980:59. Riksantikvarieämbetet & Statens Historiska Muséer.
Wahl, Hannu-Matt 1995. Vikingatida gravar i Sanda. Uppland Fresta sn RAÄ16. Arkeologisk undersökning. UV Stockholm,
Rapport 1995:28. Riksantikvarieämbetet.
Winberg, Ann & Wahl, Hannu-Matti 1996. Isättra - en tidigmedeltida bosättning i Skärgårdsstad. RAÄ 466. Österåker sn,
Uppland. Fosfatkartering. Arkeologisk provundersökning och undersökning. UV Stockholm, Rapport 1996:75. Riksantikvarieämbetet.
Östmark, Kerstin 1974. Delar av gravfält, yngre järnålder och boplatser, fornlämning 21, Väsby, Vallentuna sn, Uppland. Arkeologisk undersökning 1973-1974. I:Undersökningsverksamheten 1980:31. Rapport. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska
muséer.
10.2
Opublicerade
Ahlqvist, Tom Oden 2011. Frötuna, Håtuna och Fornsigtuna- En uppsats om tre tunagårdar i Uppland och deras betydelser
mellan 200-1000 e.Kr. Kandidatuppsats i Arkeologi. Stockholms universitet, HT 2011.
Andersson, Eva 1989. Grophus som vävstugor?C-uppsats i arkeologi, Lunds Universitet VT1989, Lund.
Beronius, Lena 1983. Sländtrissor. Uppsats i påbyggnadskurs i Arkeologi, särskilt nordeuropeisk, vid Stockholms universitet.
Stockholms universitet, VT1983.
Fredholm, Mikael 2004. Vikingatid på Helgö- en studie av Helgöbosättningen under vikingatid och jämförelser med Valsta,
Sanda och Pollista i Uppland. Skriftlig uppgift HT2014. Påbyggnadskurs i Arkeologi vid Södertörns högskola.
Gustavson, Annika 2002. Trissa till tråd till textil- analys av sländtrissor i Uppåkra, Skåne och Sorte Muld, Bornholm. Instutionen för Arkeologi och Antikens Kultur och Samhälle. Lunds Universitet, HT2002.
Hackelberg, Louise 2006/2007. Terrass III i Birkas Garnison -i skuggan av Hallen och Smedjan. En funktionsanalys baserad på
fyndkvantifiering och fyndpreparering. CD-uppsats i laborativ arkeologi 06/07. Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms
universitet.
Löfving, Elisabet och Lindstrand, Erik 1972. Gravfält nr 10, Tomtberga, Botkyrka socken, Södermanland. Trebetygsuppsats
framlagd i seminariet Arkeologi, särskilt nordeuropeisk vid Stockholms Universitet. Hösten 1972.
Lidingö stad, 09/2002. Från Kyrkviken till Ekholmsnäs, sept 2002 Kulturvandringar (pdf), http://www.lidingo.se/toppmeny/
kulturfritid/kultur/kulturvandringar.4.280519311f6c25b56880003262.html
Kaufmann, Iris 1995. Helgö husgrupp 2 - en analys av bebyggelsespåren. Uppsats för C1 i Arkeologi, VT1995. Arkeologiska
instutionen, Umeå Universitet.
Nilsson, Susanne 1994. Lösfynd som boplatsindikation - ett försök att värdera sländtrissor, främst av täljsten, som indikation
på boplatser från yngre järnålder i norra Halland. Göteborgs universitet, HT1994.
Statens historiska museér (SHM), 2014-01-06. INVNR 33824:F249, 33824:254, 33824:258, 33793(109), 33793(110), 34230(F6),
34230(F9), 30989, 31685(F49), 31685(F49:2). Sök i samlingarna: http://mis.historiska.se/ DNR: SHM, dnr 602-727-2001
Statens historiska museér (SHM), 2014-01-30. 31685:F17, 31685:F49 (vävtyngd), 31685:F52 och 31685:F238. Sök i samlingarna: vävtyngd - uppland - adelsö.
Riksarkivet, 2014-01-06. Johan August Zetterbergs arkiv: http://sok.riksarkivet.se/
Statens historiska museér (SHM), 2015-04-23. INVNR: 17986:1-4, 17986:6-12, 31252:B, 31159(F7), SHM 28402. Sök i samlingarna: http://mis.historiska.se/
35
Statens historiska museér (SHM), 2015-07-27. INVNR: 9435, 9435:7, SHM 31699, 30621(F64), 31446. Sök i samlingarna:
http://mis.historiska.se/
SHM Katalogvisning, 2015-04-23. INVNR:17986 http://catview.historiska.se/catview/index.jsp
Riksantikvariämbetets fornminnesregister (FMIS), 2014-01-06. http://fmis.raa.se/
Lokalinformation: RAÄ Håtuna 101:1, RAÄ Östra Ryd 45:1, RAÄ Täby 135:1, RAÄ Vallentuna 82:1, Ärentuna 105:1.
Riksantikvariämbetets fornminnesregister (FMIS), 2015-07-24. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?tab=3&
page=1& objektid=10001501180001
Thorin, Ida 2012.Weighing the Evidence-Determining and Contrasting the Characteristics and Functionality of Loom Weights
and Spindle Whorls from the Garrison at Birka. Master’s Thesis 2012. Archaeological Research Laboratory. Department of Archaeology. Stockholm University, 2012.
10.3
Bilder
Statens Historiska Muséer, mis.historiska.se/mis/sok/ (2014-07-28).
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=107606& g=1 - Sländtrissa; SHM 5208(1868).
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=107628& g=1 - Sländtrissa; SHM 5208(1914)
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=269591& g=1 - Sländtrissa; SHM 5208(1871)
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=40401& g=1 - Sländtrissa; SHM 31252(B).
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=27770 - Vävtyngd; SHM 31699
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=389185& g=1 - Vävtyngd; SHM 33783(F450)
Statens Historiska Muséer, mis.historiska.se/mis/sok/ (2015-11-15).
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=446346& g=1 - Vävtyngd; SHM 34000:Bj 11b
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=106434 - Vävtyngder; SHM 5208:2574
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=107582& g=1 - Vävtyngd; SHM 5208:1988
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=270182& g=1 - Sländtrissa; SHM 5208:1842
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=107605& g=1 - Sländtrissa; SHM 5208:1867
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=107628& g=1 - Sländtrissa; SHM 5208:1914
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=107611& g=1 - Sländtrissa; SHM 5208:1893
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=107629& g=1 - Sländtrissa; SHM 5208:1915
Bilagor
Följande bilagor omfattar:
1. Kartor över Birka och Birkas omland (Södermanland och Uppland).
Kartorna är hämtade från Lantmäteriet, http://kso2.lantmateriet.se/
2. En katalog med data gällande materialet samt uteslutna fyndplatser.
Katalogen: data hämtad från Riksantikvariämbetets Fornminnes-databas ( raa.fmis.se ) respektive
Statens Historiska Muséer’s databas ( mis.historiska.se ). Se katalogen för samtliga FID och INV.NR.
Data gällande Håtuna 101:1, Hersby/Sticklinge, Täby 135:1, Vallentuna 82:1, Ärentuna 105:1 och Östra Ryds 45:1
har dokumenterats i samband med föremålsundersökningen. Sida 1/15 - 15/15.
36
N 6581122
E 647229
E 644365
Koordinatsystem SWEREF 99 TM
N 6577186
1:14 607
© Lantmäteriet
Karta: Björkö (Birka). Lantmäteriet, 2014-05-23
37
N 6624275
E 656646
E 607106
Koordinatsystem SWEREF 99 TM
N 6556193
1:252 665
© Lantmäteriet
Karta (Södermanland). Lantmäteriet, 2015-06-06
38
N 6635345
E 688888
E 639348
Koordinatsystem SWEREF 99 TM
N 6567263
1:252 665
© Lantmäteriet
Karta (Upplands). Lantmäteriet, 2015-06-06
39
Katalog (Södermanlands län)
Katalog (Upplands län)
Landskap
RAÄ
Område
In situ
Södermanland
Barva 322 (55-56)
Eskilstuna
Gravfält
Södermanland
Barva 55-56
Eskilstuna
Gravfält
Inventarienr
12000000085572
(FMIS) ; F617
F136,152,
565,579,618
Period
Föremål
Vikt (g)
Antal
Uppland
RAÄ
Socken
In situ
SHM / Inv.nr
Period
Föremål
Järnålder
Sländtrissa
16
1
Uppland
Altuna 114:1
Altuna
Lösfynd
10020201140001
Järnålder?
Sländtrissa
Järnålder
Vävtyngd
48
19
Uppland
Bromma 22:2
Stockholm
Boplats
10302000220002
Järnålder?
Sländtrissa
Södermanland
Björkvik 220:1
Katrineholm
Lösfynd
10031102200001
Järnålder
Södermanland
Botkyrka 10:1
Tomtberga
Gravfält
30621(15)
Y.Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Botkyrka 10:1
Tomtberga
Gravfält
30621(64)
Y.Järnålder
Sländtrissa?
Södermanland
Botkyrka 10:1
Tomtberga
Gravfält
30621(81)
Y.Järnålder
Bränd lera
20
1
Uppland
Bälinge 142:1
Nyköping
Lösfynd
10031501420001
Järnålder
Vävtyngd
1
Uppland Bälinge 281:1, Målsta 5:1
Målsta
Boplats
343259(37)
Ä.Järnålder
Sländtrissa
1
Uppland
Bälinge
Mickelsbo
Lösfynd
UM37645
Järnålder ?
Sländtrissa
7
Uppland
Bälinge
Södervissjö
Lösfynd
UM37677
Järnålder ?
Sländtrissa
Södermanland
Botkyrka 36:1
Skrävsta
Gravfält
33916(19)
Y.Järnålder
Vävtyngd
27
11
Uppland
Bälinge
Väsby
Lösfynd
UM37607
Järnålder ?
Sländtrissa
1
1
Sländtrissa
72
Antal
63
1
Botkyrka 36:1
Skrävsta
Gravfält
33916(59)
Y.Järnålder
Vävtyngd
3
2
Uppland
Bälinge
Äskelunda
UM37641
Järnålder ?
Vävtyngd
Södermanland
Botkyrka 80:1
Slagsta gård
Gravfält
30982(7)
Y.Järnålder
Vävtyngd
167
29
Uppland
Bälinge
Äskelunda
Lösfynd
UM37605
Järnålder ?
Sländtrissa
Södermanland
Botkyrka 179:1
Kumla
Lösfynd
31064(20)
Ä. Jä.Å
Vävtyngd
8
Uppland
Ekerö 116
Ekerö
Gravfält
30249 (F47)
Vikingatid
Vävtyngd
Södermanland
Botkyrka 179:1
Kumla
Lösfynd
31064(23)
Ä. Jä.Å
Vävtyngd
20
1
Uppland
Ekerö 116
Ekerö
Gravfält
30249 (F51)
Vikingatid
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1)
Järnålder
Vävtyngd
2
1
Uppland
Ekerö 116
Ekerö
Gravfält
30249 (F18)
Vikingatid
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(87)
Järnålder
Vävtyngd
22
1
Uppland
Ekerö 116
Ekerö
Gravfält
30249 (F69)
Vikingatid
Vävtyngd
5
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(147)
Järnålder
Vävtyngd
4
1
Uppland
Ekerö 116
Ekerö
Gravfält
30249 (F48)
Vikingatid
Vävtyngd
8
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(171)
Järnålder
Sländtrissa
13
1
Uppland
Ekerö 116
Ekerö
Gravfält
30249 (F11)
Vikingatid
Vävtyngd
8
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(167)
Järnålder
Vävtyngd
7
1
Uppland
Ekerö 116
Ekerö
Gravfält
30249 (F28)
Vikingatid
Vävtyngd
1
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(221)
Järnålder
Vävtyngd
62
22
Uppland
Ekerö 116
Ekerö
Gravfält
30249 (F17)
Vikingatid
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(234)
Järnålder
Vävtyngd
8
1
Uppland
Ekerö 116
Ekerö
Gravfält
30249 (F55)
Vikingatid
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(345)
Järnålder
Vävtyngd
4
5
Uppland
Ekerö 116
Ekerö
Gravfält
30249 (F25)
Folkv-Vik
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(470)
Järnålder
Vävtyngd
6
2
Uppland
Ekerö 116
Ekerö
Gravfält
30249(F2)
Vendeltid
Vävtyngd
48
6
Ven-vik
Vävtyngd
62
16
Södermanland
Lösfynd
Vikt (g)
1
1
4
11
1
1
2
1
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(480)
Järnålder
Vävtyngd
17
3
Uppland
Ekerö 118:1
Ekerö
Gravfält
10001501180001
(FMIS);30710
(F12)
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(485)
Järnålder
Vävtyngd
9
1
Uppland
Ekerö 118:1
Ekerö
Gravfält
10001501180001
(FMIS);30710
(F15)
Ven-vik
Vävtyngd
2,5
1
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(506)
Järnålder
Vävtyngd
50
9
Uppland
Ekerö 118:1
Ekerö
Gravfält
10001501180001
(FMIS); 30710
(F16)
Ven-vik
Vävtyngd
98
21
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(508)
Järnålder
Vävtyngd
12
7
Uppland
Ekerö 118:1
Ekerö
Gravfält
10001501180001
(FMIS); 30249
(F60)
Vendeltid
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(522)
Järnålder
Vävtyngd
18
5
Uppland
Ekerö 118:1
Ekerö
Gravfält
10001501180001
(FMIS); 30710
(F792)
Ven-vik
Vävtyngd
41
4
15,5
1
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(526)
Järnålder
Vävtyngd
29
1
Uppland
Ekerö 118:1
Ekerö
Gravfält
10001501180001
(FMIS);30710
(F956)
Ven-vik
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(550)
Järnålder
Vävtyngd
51
5
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25075(1358)
Järnålder
Råämne;Sländtrissa
5
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(556)
Järnålder
Vävtyngd
55
9
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25343(1936)
Järnålder
Sländtrissa
-
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(578)
Järnålder
Vävtyngd
18
4
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25514(2295)
Järnålder
Sländtrissa
-
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(588)
Järnålder
Vävtyngd
14
4
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726(3009)
Järnålder
Sländtrissa
-
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925(3965)
Järnålder
Sländtrissa
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(641)
Järnålder
Vävtyngd
17
2
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(684)
Järnålder
Sländtrissa
26
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925(4807)
Järnålder
Sländtrissa
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(685)
Järnålder
Vävtyngd
9
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142(5801)
Järnålder
Sländtrissa
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(690)
Järnålder
Sländtrissa
24
4
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142(5993)
Järnålder
Sländtrissa
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(702)
Järnålder
Vävtyngd
20
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
27687(7901)
Järnålder
Sländtrissa
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(717)
Järnålder
Vävtyngd
16
2
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F4553)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(875)
Järnålder
Sländtrissa
2
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F4189)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(876)
Järnålder
Vävtyngd
4
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F3597)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(880)
Järnålder
Vävtyngd
31
3
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F3327)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(883)
Järnålder
Vävtyngd
22
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F3072)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(887)
Järnålder
Vävtyngd
9
2
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F3034)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(899)
Järnålder
Vävtyngd
55
10
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F2871)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(905)
Järnålder
Vävtyngd
79
5
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F2821)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(918)
Järnålder
Vävtyngd
8
3
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F2728)
Järnålder
Vävtyngd
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25514 (F2322)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(924)
Järnålder
Vävtyngd
4
1
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(928)
Järnålder
Vävtyngd
24
3
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25514 (F2320)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(931)
Järnålder
Vävtyngd
17
4
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25075 (F1444)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(936)
Järnålder
Vävtyngd
4
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25075 (F1216)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(940)
Järnålder
Vävtyngd
2
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25075 (F990)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1018)
Järnålder
Vävtyngd
2
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F2713)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1042)
Järnålder
Vävtyngd
113
7
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25075 (F795)
Järnålder
Vävtyngd
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142 (F5034)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1054)
Järnålder
Vävtyngd
4
1
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1071)
Järnålder
Vävtyngd
14
3
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25075 (F782)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1077)
Järnålder
Vävtyngd
20
7
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F3678)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1107)
Järnålder
Vävtyngd
8
2
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F4566)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1124)
Järnålder
Vävtyngd
1
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F2520)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1150)
Järnålder
Vävtyngd
27
7
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F3446)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1158)
Järnålder
Vävtyngd
18
10
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25514 (F2130)
Järnålder
Vävtyngd
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F3980)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1162)
Järnålder
Vävtyngd
23
3
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1213)
Järnålder
Vävtyngd
18
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142 (F6071)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1218)
Järnålder
Vävtyngd
15
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F2964)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1291)
Järnålder
Vävtyngd
10
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F4040)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Grönsta
Boplats
34015(1294)
Järnålder
Vävtyngd
22
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142 (F6096)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Eskilstuna 59:1
Mesta
Gravfält
31341(104)
Järnålder
Vävtyngd
37,5
2
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142 (F6032)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696(51)
Ä.Järnålder
Vävtyngd
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142 (F6024)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142 (F5384)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696:29
Ä.Järnålder
Vävtyngd
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142 (F5315)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696:51
Ä.Järnålder
Vävtyngd
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142 (F5196)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696:58
Ä.Järnålder
Vävtyngd
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142 (F5142)
Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696:146
Ä.Järnålder
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696:32
Ä.Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696:16
Ä.Järnålder
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696:
146 (2?)
Ä.Järnålder
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696:18
Ä.Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696:70
Ä.Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696:25
Ä.Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696:106
Ä.Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696:74
Ä.Järnålder
Vävtyngd
Södermanland
Husby-Rekarne
72:1
Hultberget
Fornborg
31696:90
Ä.Järnålder
Vävtyngd
Hultberget
Hultberget
Fornborg
Fornborg
31696:19
31696:42
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Vävtyngd
1,5
2,5
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F4529)
Järnålder
Vävtyngd
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F4337)
Järnålder
Vävtyngd
Vävtyngd
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F4143)
Järnålder
Vävtyngd
Vävtyngd
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F4064)
Järnålder
Vävtyngd
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F3986)
Järnålder
Vävtyngd
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F3791)
Järnålder
Vävtyngd
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F3329)
Järnålder
Vävtyngd
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F2981)
Järnålder
Vävtyngd
5
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F2916)
Järnålder
Vävtyngd
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
25726 (F2806)
Järnålder
Vävtyngd
1
Uppland
Ekerö 119:7 –
Helgö, husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142 (F5667)
Järnålder
Vävtyngd
1
Vävtyngd
Vävtyngd
5
3,5
2,5
1
Sida 1
Katalog - sid 1 av 15
40
7
1
21
1
1
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Södermanland
Eskilstuna 601:1
Eskilstuna 59:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Husby-Rekarne 72:1
Härad 15:1
Härad 15:1
Lerbo 123:1
Länna 33:1
Nynäshamn 630
Strängnäs 314:1
Strängnäs Lunda
Strängnäs Lunda
Strängnäs Lunda
Strängnäs Lunda
Strängnäs Lunda
Strängnäs Lunda
Strängnäs 266:1
Södermanland
Torshälla 33:1
Södermanland
Södermanland Trosa-Vagnhärad Skårby
Tumbo 86:1
Södermanland
Tumbo 86:1
Södermanland
Tumbo 86:1
Södermanland
Tumbo 86:1
Södermanland
Tumbo 86:1
Södermanland
Tumbo 86:1
Södermanland
Tumbo 86:1
Södermanland
Tumbo 86:1
Södermanland
Tuna by,
Mellangården
Södermanland
Turinge 249:1
Södermanland
Turinge 473:1
Södermanland
Turinge 533
Södermanland
Tveta 163:1
Södermanland
Tveta 163:1
Södermanland
Vadsbro 85:1
Södermanland
Västerhaninge 590
Södermanland
Åker 283:1
Södermanland
Åker 283:1
Södermanland
Östertälje 1:1
Södermanland
Östertälje 1:1
Södermanland
Östertälje 237:1
Södermanland
Östertälje 237:1
Södermanland
Överjärna 134:2
Södermanland
Överjärna 134:2
Södermanland
Grönsta
Mesta
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Hultberget
Härads-Kumla
Härads-Kumla
Katrineholm
Länna
Nynäshamn
Strängnäs
Lunda
Lunda
Lunda
Lunda
Lunda
Lunda
Boplats
Gravfält
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Fornborg
Gravfält
Gravfält
Lösfynd
Fornborg
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
34015(1294)
31341(104)
31696(51)
31696:19
31696:29
31696:51
31696:58
31696:146
31696:32
31696:16
31696:146 (2?)
31696:18
31696:70
31696:25
31696:42
31696:106
31696:74
31696:90
31696:122
31696:12
31696:62
31696:136
31696:69
31696:46
34108(732)
34108(739)
10034401230001
31225
12000000089362
34424(4)
34914:B6721
34914:B2188
34914:B34166
34914:B39842 34914:B40269
34914:B1001143
Järnålder
Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Vikingatid
Vendeltid
Ftv-ven
Ftv-ven
Ftv-ven
Ftv-ven
Ftv-ven
Lunda
Rakåsen
Skårby
Valtomta by
Valtomta by
Valtomta by
Valtomta by
Valtomta by
Valtomta by
Valtomta by
Valtomta by
Grav/Bopl.
Gravfält
Lösfynd
Bytomt
Bytomt
Bytomt
Bytomt
Bytomt
Bytomt
Bytomt
Bytomt
34712 (F608)
31574:12
31699
33938:1309
33938:1039
33938:819
33938:1309
33938:70
33938:37
33938:981
33938:1181
Vendeltid
Br.Å/Jä.Å
Järnålder
Jä.Å/Medel
Jä.Å/Medel
Jä.Å/Medel
Jä.Å/Medel
Jä.Å/Medel
Jä.Å/Medel
Jä.Å/Medel
Jä.Å/Medel
Ytterselö
Turinge
Mörby
Turinge
Ålö
Ålö
Vadsbro
Skarplöt
Åkers-Järsta
Åkers-Järsta
Gräntuna
Gräntuna
Karleby bytomt
Karleby bytomt
Kylberg
Kylberg
Gravfynd
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Lösfynd
Boplats
Boplats
Boplats
Grav/Bopl.
Grav/Bopl.
Bytomt
Bytomt
Boplats
Boplats
9435(7)
10010102490001
33853(529)
12000000007023
31942:1
31942:2
10038300850001
34996(38)
33892(29)
33892(40)
34517:544
34517:802
33882 (62)
33882 (47)
33962 (1)
33962 (2)
Järnålder
Ä. Jä.Å
Br.Å / Jä.Å
Br.Å / Jä.Å
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Br.Å / Jä.Å
Järnålder
Järnålder
Ä.Järnålder
Ä.Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Sländtrissa
Vävtyngd
Sländtrissa
Sländtrissa
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd?
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Period
Järnålder?
Järnålder?
Järnålder
Ä.Järnålder
Föremål
Sländtrissa
Sländtrissa
Vävtyngd
Sländtrissa
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Sländtrissa
Sländtrissa
Sländtrissa
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
ngd
Vävty
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
22
37,5
91
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
5
1
1
3
14
1
1
1
3
2
2
1
1
1
5
25
4
7
4
32
11
16
9
14
1
1
1
1
1
2
1
1
1
8,4
1
1,5
2,5
5
3,5
2,5
2,5
29
16
1
195,5
443
2
117
1.8g
98
3
1
30
30
5
1
1
1
2
1
7
129
48
Katalog (Upplands län)
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
RAÄ
Altuna 114:1
Bromma 22:2
Bälinge 142:1
Bälinge 281:1, Målsta 5:1
Socken
Altuna
Stockholm
Nyköping
Målsta
In situ
Lösfynd
Boplats
Lösfynd
Boplats
SHM / Inv.nr
10020201140001
10302000220002
10031501420001
343259(37)
Sida 2
Katalog - sid 2 av 15
41
Vikt (g)
63
Antal
1
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Bälinge
Bälinge
Bälinge
Bälinge
Bälinge
Ekerö 116
Ekerö 116
Ekerö 116
Ekerö 116
Ekerö 116
Ekerö 116
Ekerö 116
Ekerö 116
Ekerö 116
Ekerö 116
Ekerö 116
Mickelsbo
Södervissjö
Väsby
Äskelunda
Äskelunda
Ekerö
Ekerö
Ekerö
Ekerö
Ekerö
Ekerö
Ekerö
Ekerö
Ekerö
Ekerö
Ekerö
Lösfynd
Lösfynd
Lösfynd
Lösfynd
Lösfynd
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Uppland
Ekerö 118:1
Ekerö
Gravfält
Uppland
Ekerö 118:1
Ekerö
Gravfält
Uppland
Ekerö 118:1
Ekerö
Gravfält
Uppland
Ekerö 118:1
Ekerö
Gravfält
Uppland
Ekerö 118:1
Ekerö
Gravfält
Uppland
Ekerö 118:1
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö
Ekerö
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Järnålder ?
Järnålder ?
Järnålder ?
Järnålder ?
Järnålder ?
Vikingatid
Vikingatid
Vikingatid
Vikingatid
Vikingatid
Vikingatid
Vikingatid
Vikingatid
Vikingatid
Folkv-Vik
Vendeltid
Sländtrissa
Sländtrissa
Sländtrissa
Vävtyngd
Sländtrissa
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Ven-vik
Gravfält
UM37645
UM37677
UM37607
UM37641
UM37605
30249 (F47)
30249 (F51)
30249 (F18)
30249 (F69)
30249 (F48)
30249 (F11)
30249 (F28)
30249 (F17)
30249 (F55)
30249 (F25)
30249(F2)
10001501180001
(FMIS);30710
(F12)
10001501180001
(FMIS);30710
(F15)
10001501180001
(FMIS); 30710
(F16)
10001501180001
(FMIS); 30249
(F60)
10001501180001
(FMIS); 30710
(F792)
10001501180001
(FMIS);30710
(F956)
Boplats
25925 (F4553)
Ekerö
Boplats
25925 (F4189)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3597)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F3327)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F3072)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F3034)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2871)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2821)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2728)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2322)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2320)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F1444)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F1216)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F990)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2713)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F795)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5034)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F782)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3678)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4566)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2520)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F3446)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2130)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3980)
Järnålder
Vävtyngd
48
1
1
1
1
4
1
5
8
8
1
1
2
1
6
Vävtyngd
62
16
Ven-vik
Vävtyngd
2,5
1
Ven-vik
Vävtyngd
98
21
Vendeltid
Vävtyngd
Ven-vik
Vävtyngd
41
4
Ven-vik
Vävtyngd
15,5
1
Järnålder
Vävtyngd
Sida 3
Katalog - sid 3 av 15
42
11
5
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142 (F6071)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2964)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4040)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F6096)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F6032)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F6024)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5384)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5315)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5196)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5142)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4529)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4337)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4143)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4064)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3986)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3791)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F3329)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2981)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2916)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2806)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5667)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2537)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F736)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F916)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F1175)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25343 (F1951)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2161)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2578)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2598)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2665)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3537)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3878)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3639)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25343 (F1570)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25343 (F1948)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5993)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2354)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5688)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5617)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5952)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2436)
Järnålder
Vävtyngd
Sida 4
Katalog - sid 4 av 15
43
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F3729)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2559)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5648)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5591)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F1126)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2749)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2756)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2944)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3716)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4345)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25343 (F1811)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5377)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2566)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5689)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5690)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4314)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2245)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4743)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2700)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2759)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4362)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5534)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4870)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2464)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2811)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2879)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4670)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4349)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4237)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3512)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F3093)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2957)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2387)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2306)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2288)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F1073)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4856)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3716)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F6126)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3687)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F6043)
Järnålder
Vävtyngd
Sida 5
Katalog - sid 5 av 15
44
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö
Boplats
25925 (F4362)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3951)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5948)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2947)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4176)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4529)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5142)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5617)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F6032)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F6096)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2952)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F4933)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F3335)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4832)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F6024)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F3327)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F3329)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F3446)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3791)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3878)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3986)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4015)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4107)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4189)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4337)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3712)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5357)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5733)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2316)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5396)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25343 (F1793)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2240)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4883)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4655)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5623)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2214)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F4976)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F304)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F53)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5200)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25343 (F1752)
Järnålder
Vävtyngd
Sida 6
Katalog - sid 6 av 15
45
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö
Boplats
25514 (F2425)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2614)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3753)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2147)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2618)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2224)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2240)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3956)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2912)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3587)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4439)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5654)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5712)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2393)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2559)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5648)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5591)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F1126)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2749)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2756)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2944)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3716)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4345)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25343 (F1811)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5377)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2566)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5689)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5690)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4314)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2559)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5648)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5591)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F1126)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2749)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2756)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2944)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3716)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4345)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25343 (F1811)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5377)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2566)
Järnålder
Vävtyngd
Sida 7
Katalog - sid 7 av 15
46
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142 (F5689)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5690)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4314)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5648)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5591)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F1126)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2749)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2756)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2944)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3716)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4345)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25343 (F1811)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5377)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2566)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5689)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5690)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4314)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2559)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5648)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5591)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F1126)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2749)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2756)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2944)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3716)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4345)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25343 (F1811)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5377)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2566)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5689)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5690)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4314)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2559)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5648)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5591)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F1126)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2749)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2756)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2944)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3716)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4345)
Järnålder
Vävtyngd
Sida 8
Katalog - sid 8 av 15
47
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö
Boplats
25343 (F1811)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5377)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2566)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5689)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5690)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4314)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2559)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5648)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5591)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F1126)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2749)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2756)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2944)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3716)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4345)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25343 (F1811)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5377)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2566)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5689)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5690)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4314)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2559)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5648)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5591)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F1126)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2749)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2756)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2944)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F3716)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4345)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25343 (F1811)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F795)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F279)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F736)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25075 (F1175)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2320)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2578)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2665)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2806)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2916)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2981)
Järnålder
Vävtyngd
Sida 9
Katalog - sid 9 av 15
48
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö
Boplats
26142 (F5952)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5667)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5993)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2161)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2598)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5384)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2438)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2130)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2354)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5688)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5372)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2645)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2693)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2804)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F5648)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2401)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F6135)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4695)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4695)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2240)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4369)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25925 (F4042)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25514 (F2297)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F2782)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
26142 (F6111)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25726 (F3310)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
25343 (F1570)
Järnålder
Vävtyngd
Ekerö
Boplats
27258 (F6798)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6816)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F7996)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8154)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8241)
Järnålder
Vävtyngd
2
Ekerö
Boplats
27687 (F8164)
Järnålder
Vävtyngd
5
Ekerö
Boplats
26969 (F6628)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6816)
Järnålder
Vävtyngd
3
Ekerö
Boplats
27950 (F8437)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6800)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8048)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6816)
Järnålder
Vävtyngd
2
Ekerö
Boplats
26943 (F6269)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
25343 (F1796)
Järnålder
Vävtyngd
1
Sida 10
Katalog - sid 10 av 15
49
50
1
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö
Boplats
27258 (F6811)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6803)
Järnålder
Vävtyngd
4
Ekerö
Boplats
27258 (F6802)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26969 (F6639)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26969 (F6617)
Järnålder
Vävtyngd
3
Ekerö
Boplats
26969 (F6608)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26969 (F6598)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26481 (F6147)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26481 (F6140)
Järnålder
Vävtyngd
3
Ekerö
Boplats
27687 (F8116)
Järnålder
Vävtyngd
2
Ekerö
Boplats
26481 (F6141)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8129)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26481 (F6184)
Järnålder
Vävtyngd
2
Ekerö
Boplats
26481 (F6157)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6804)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8061)
Järnålder
Vävtyngd
3
Ekerö
Boplats
26481 (F6172)
Järnålder
Vävtyngd
7
Ekerö
Boplats
27687 (F8166)
Järnålder
Vävtyngd
2
Ekerö
Boplats
26481 (F6142)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26481 (F6214)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6816)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6807)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26969 (F6633)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26969 (F6629)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
25343 (F1672)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8049)
Järnålder
Vävtyngd
2
Ekerö
Boplats
27258 (F6806)
Järnålder
Vävtyngd
4
Ekerö
Boplats
27687 (F8048)
Järnålder
Vävtyngd
2
Ekerö
Boplats
27687 (F8049)
Järnålder
Vävtyngd
2
Ekerö
Boplats
25343 (F1998)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F7893)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27950 (F8371)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6816)
Järnålder
Vävtyngd
10
Ekerö
Boplats
27687 (F8168)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26969 (F6616)
Järnålder
Vävtyngd
2
Ekerö
Boplats
26481 (F6150)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6777)
Järnålder
Vävtyngd
4
Ekerö
Boplats
27687 (F7977)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6803)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26969 (F6603)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26481 (F6154)
Järnålder
Vävtyngd
1
Sida 11
Katalog - sid 11 av 15
50
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö
Boplats
27687 (F8179)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6806)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27950 (F8450)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
25726 (F2632)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27950 (F8477)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
25343 (F1845)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26481 (F6159)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8088)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8066)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8027)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F7997)
Järnålder
Vävtyngd
11
Ekerö
Boplats
26969 (F6630)
Järnålder
Vävtyngd
2
Ekerö
Boplats
27950 (F8517)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6816)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27950 (F8481)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26481 (F6148)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8109)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26481 (F6257)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8049)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6816)
Järnålder
Vävtyngd
11
Ekerö
Boplats
27687 (F8024)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8026)
Järnålder
Vävtyngd
4
Ekerö
Boplats
26481 (F6147)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26142 (F5805)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26481 (F6144)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26969 (F6631)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26969 (F6592)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8163)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8025)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27258 (F6816)
Järnålder
Vävtyngd
7
Ekerö
Boplats
27258 (F6816)
Järnålder
Vävtyngd
15
Ekerö
Boplats
27258 (F6813)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
26481 (F6218)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
27687 (F8108)
Järnålder
Vävtyngd
1
Ekerö
Boplats
25075 (F1358)
Järnålder
Sländtrissa
Ekerö
Boplats
26142 (F5801)
Järnålder
Sländtrissa
Ekerö
Boplats
25925 (F3965)
Järnålder
Sländtrissa
Ekerö
Boplats
25514 (F2295)
Järnålder
Sländtrissa
Ekerö
Boplats
25925 (F4807)
Järnålder
Sländtrissa
7
1
Ekerö
Boplats
26142 (F5993)
Järnålder
Sländtrissa
21
1
Ekerö
Boplats
25726 (F3009)
Järnålder
Sländtrissa
Sida 12
Katalog - sid 12 av 15
51
Uppland
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 –Helgö,
husgrupp2
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Ekerö 119:7 Helgö,
husgrupp3
Uppland
Ekerö 119:1 (gravfält 150)
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Ekerö 119:1 (gravfält 150)
Ekerö
Enköping
Enköping
Enåker 107:1 + 2
Enåker
Fresta gård
Upplands Väsby
Fröslunda 99:1
Enköping
Fröslunda 99:1
Enköping
Fröslunda 100:1
Enköping
Frösthult 7:1
Fröshult
Frötuna 173
Frötuna
Järfälla 114:2
Järfälla
Järfälla 255:4
Järfälla
Huddinge 35:2
Vårberg
Husby- Ärlinghundra 236 Husby- Ärlinghundra
Husby- Ärlinghundra 249 Husby- Ärlinghundra
Håtuna 101:1
Signhildsberg
Håtuna 101:1
Signhildsberg
Lidingö
Hersby / Sticklinge
Lidingö
Hersby / Sticklinge
Lidingö
Hersby / Sticklinge
Lidingö
Rudboda
Litslena 328:1
Litslena
Kungsängen 20:2
Kungsängen
Kungsängen 20:2
Kungsängen
Kungsängen 20:2
Kungsängen
Norrsunda 167:1
Norrsunda
Norrby 102:1
Norrby
Norrby 102:1
Norrby
Norrby 102:1
Norrby
Norrby 102:1
Norrby
Nynäshamn 630
Nynäshamn
Odensala 6:1
Sigtuna
Odensala 6:1
Sigtuna
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Ekerö
Boplats
25343 (F1936)
Järnålder
Sländtrissa
Ekerö
Boplats
27687 (F7901)
Järnålder
Sländtrissa
Ekerö
Boplats
25343 (F1999)
Järnålder
Sländtrissa
Ekerö
Boplats
29870 (F12238)
Järnålder
Vävtyngd
68
1
Ekerö
Boplats
30711 (F12983)
Järnålder
Vävtyngd
115
1
Ekerö
Boplats
30595 (F12505)
Järnålder
Vävtyngd
30
1
Ekerö
Boplats
30595 (F12502)
Järnålder
Vävtyngd
35
1
Ekerö
Boplats
30711 (F13027)
Järnålder
Vävtyngd
25
1
Ekerö
Boplats
30711 (F13022)
Järnålder
Vävtyngd
25
1
Ekerö
Boplats
29870 (F12319)
Järnålder
Vävtyngd
21
2
Ekerö
Boplats
29870 (F12281)
Järnålder
Vävtyngd
11
1
Ekerö
Boplats
29870 (F12063)
Järnålder
Vävtyngd
45
1
Ekerö
Boplats
30595 (F12540)
Järnålder
Vävtyngd
1
1
Ekerö
Boplats
30711 (F12884)
Järnålder
Vävtyngd
11
1
Ekerö
Boplats
30595 (F12493)
Järnålder
Vävtyngd
36
10
Ekerö
Boplats
30595 (F12465)
Järnålder
Vävtyngd
8
2
Ekerö
Boplats
30595 (F12464)
Järnålder
Vävtyngd
85
1
Ekerö
Boplats
30711 (F13038)
Järnålder
Vävtyngd
9
1
Ekerö
Boplats
30595 (F12514)
Järnålder
Vävtyngd
8
1
Ekerö
Boplats
30595 (F12494)
Järnålder
Vävtyngd
5
1
Ekerö
Boplats
30595 (F12584)
Järnålder
Vävtyngd
50
3
Ekerö
Boplats
28894 (F10620)
Järnålder
Sländtrissa
72
1
Ekerö
Boplats
28480 (F9767)
Järnålder
Sländtrissa
Ekerö
Gravfält
26481 (F1)
Järnålder
Vävtyngd
Gravfält
Lösfynd
Lösfynd
Lösfynd
Boplats
Boplats
Grav/Bopl.
Lösfynd
Boplats
Gravfält
Boplats
Dommaring
Boplats
Boplats
Husgrund
Husgrund
Lösfynd
Lösfynd
Lösfynd
Gravfynd
Boplats
Grav/Bopl.
Grav/Bopl.
Grav/Bopl.
Bytomt
Lösfynd
Lösfynd
Lösfynd
Lösfynd
Boplats
Boplats
Boplats
Folkv-ven
26943:A61 (F11)
Vävtyngd
Järnålder?
EM01999
Sländtrissa
Vikingatid?
10228001070001
Sländtrissa
Järnålder
31252B
Sländtrissa
10022500990001 Ä.Jä.Å/Y.Jä.Å Sländtrissa
10022500990001 Ä.Jä.Å/Y.Jä.Å Sländtrissa
Ä. Jä.Å
10022501000001
Vävtyngd
Br.Å / Jä.Å?
10022600070001
Sländtrissa
Ä.Jä.Å
12000000112381
Vävtyngd
Br.Å/Jä.Å
35287 (21828:13)
Sländtrissa
Järnålder
10003902550004
Vävtyngd
Br.Å/Jä.Å
10003000350002
Vävtyngd
Ä.Jä.Å
12000000084312
Vävtyngd
Ä.Jä.Å
12000000110591
Vävtyngd
Y.Järnålder
33793 (F109)
Vävtyngd
Y.Järnålder
33793 (F110)
Vävtyngd
Järnålder
30989 (1)
Sländtrissa
Järnålder
30989 (2)
Sländtrissa
Järnålder
30989 (2)
Sländtrissa
Vikingatid
17986(08)
Sländtrissa
Ä.Jä.Å
10025503280001
Sländtrissa
Järnålder
30425(14)
Vävtyngd
Järnålder
30425(37)
Vävtyngd
Järnålder
30425(173)
Vävtyngd
10005701670001 Ä.jJ.Å-Nyaretid Sländtrissa
Järnålder?
10231001020001
Vävtyngd
Järnålder?
10231001020001
Sländtrissa
Järnålder?
10231001020001
Sländtrissa
Järnålder?
10231001020001
Sländtrissa
Br.Å/Jä.Å ?
12000000089362
Vävtyngd
Br.Å/Jä.Å
10006400060001
Vävtyngd
Br.Å/Jä.Å
10006400060001
Sländtrissa
Sida 13
Katalog - sid 13 av 15
52
1
1
1
lera
1
1
8,64
3
53
27
40
49
11(+)
18(+)
1
1
1
1
9
146
1
1
34
1
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Pollista 228, 2:6
Pollista 228, 2:6
Pollista 228, 2:6
Pollista 228, 2:6
Pollista 228, 2:6
Pollista 228, 2:6
Pollista 228, 2:6
Pollista 228, 2:6
Pollista 228, 2:6
Pollista 228, 2:6
Pollista 228, 2:6
Pollista 228, 2:6
Sanda 147:1
Sanda 147:1
Sanda 147:1
Sanda 147:1
Sigtuna 195:1
Sigtuna 195:1
Simtuna 265:1
Spånga 178:1
Spånga 178:1
Spånga 178:1
Spånga 178:1
Sollentuna 291:1
Sollentuna 334:2
Sollentuna 337:1
Sollentuna 337:1
Sollentuna 37:1
Sollentuna 149:1
Stockholm 103:1
Stockholm 103:1
Stockholm 780
Säby 167, Ström 6:1
Säby 167, Ström 6:1
Torstuna 405:1
Täby 125:1
Täby 135:1
Täby 135:1
Täby 135:1
Täby 135:1
Uppsala
Uppsala 618:1
Uppsala 647
Uppsala 682
Uppsala Torg
Gamla Uppsala
284:1
Gamla Uppsala
284:1
Vada 14:3
Valsta bytomt
RAÄ 264-269,
Vallstanäs 2:17
Vallentuna 21:1
Vallentuna 21:1
Vallentuna 21:1
Vallentuna 82:1
Vallentuna 82:1
Vendel 606
Vendel
Viby 98:1
Vittinge 128:1
Vittinge 155:1
Vittinge 163:1
Vittinge 221:1
Vårfrukyrka 557:1
Västerlövsta 269:1
Älvkarleby 492
Ärentuna 327:1
Ärentuna 105:1
Österåker 466:1
Österåker 466:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Övergarn
Övergarn
Övergarn
Övergarn
Övergarn
Övergarn
Övergarn
Övergarn
Övergarn
Övergarn
Övergarn
Övergarn
Fresta
Fresta
Fresta
Fresta
Sigtuna
Sigtuna
Simtuna
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Sollentuna
Sollentuna
Häggvik
Häggvik
Sollentuna
Sollentuna
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Norrsunda
Norrsunda
Torstuna
Viggbyholm
Tibble
Tibble
Tibble
Tibble
Björklinge
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Stadslager
Stadslager
Lösfynd
Grav/Bopl.
Grav/Bopl.
Grav/Bopl.
Grav/Bopl.
Grav/Bopl.
Boplats
Boplats
Boplats
Grav/Bopl.
Stadslager
Stadslager
Boplats
Boplats
Boplats
Lösfynd
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Lösfynd
Boplats
Boplats
Boplats
Lösfynd
10027904050001
SHM 31159 (F7)
33824 (F249:2)
33824 (F249)
33824 (F254)
33824 (F258)
UM37678
10028206180001
12000000057624
12000000119598
UM18381
F50134
F51858
F51695
F51044
F51016
F 58070
F 55303
F51843
F51657
10008001950001
10008001950001
10026402650001
10304701780001
31138 (03)
31138 (34)
31138 (54)
34875 (F5:8)
10008703340002
33903 (89)
33903 (173)
32222(10)
32222(39)
10009101030001
10009101030001
12000000106073
Järnålder?
Sländtrissa
Järnålder?
Sländtrissa
Järnålder?
Vävtyngd
Järnålder?
Sländtrissa
Järnålder?
Sländtrissa
Järnålder?
Sländtrissa
Järnålder?
Sländtrissa
Järnålder?
Sländtrissa
Järnålder?
Sländtrissa
Järnålder?
Sländtrissa
Järnålder?
Sländtrissa
Järnålder?
Sländtrissa
Vik/medel
Sländtrissa
Vik/medel
Sländtrissa
Vik/medel
Sländtrissa
Vik/medel
Vävtyngder
Järnålder?
Vävtyngd
Järnålder?
Sländtrissa
Järnålder?
Vävtyngd
Järnålder
Vävtyngd?
Järnålder
Vävtyngd
Järnålder
Vävtyngd
Järnålder
Vävtyngd
Vikingatid
Vävtyngd
Ä.Jä.Å.
Vävtyngd
Järnålder
Vävtyngd
Järnålder
Vävtyngd
Järnålder
Vävtyngd
Järnålder
Vävtyngd
Vikingatid?
Sländtrissor
Vikingatid?
Vävtyngd
Järnålder
Vävtyngd
Y.Br.Å/ Ä.Jä.Å Sländtrissor
Y.Br.Å/ Ä.Jä.Å
Vävtyngd
Järnålder?
Sländtrissa
Vikingatid
Vävtyngd?
Ä.Jä.Å.
Vävtyngd
Ä.Jä.Å.
Vävtyngd
Ä.Jä.Å.
Vävtyngd
Ä.Jä.Å.
Vävtyngd
Järnålder ?
Sländtrissa
Ä. Jä.Å
Vävtyngd
Järnålder ?
Vävtyngd
Ä.vikingatid
Vävtyngd
Järnålder ?
Sländtrissa
119
50
100
111
1
1
1
6
3
19
74
59
130
1
1
4
14
6
54
170
35
98
1
49
11
Ostkustbacken
Lösfynd
34734(9)
Järnålder
Vävtyngd
5
2
Gamla Uppsala
Vada prästgård
Lösfynd
Bytomt
34329(8)
34231(22)
Järnålder
Järnålder
Vävtyngd
Vävtyngd
27
3
13
Norrsunda
Väsby
Väsby
Väsby
Kragsta
Kragsta
Vendel
Östra Ekeby
Sollentuna
Vittinge
Vittinge
Vittinge
Vittinge
Enköping
Västerlövsta
Älvkarleö
Ärentuna
Gränby
Isättra
Isättra
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Bytomt
Grav/Bopl.
Grav/Bopl.
Grav/Bopl.
Gravfält
Gravfält
Lösfynd
Lösfynd
Gravfält
Lösfynd
Lösfynd
Lösfynd
Lösfynd
Lösfynd
Lösfynd
Lösfynd
Boplats
Gravfält
Bytomt
Bytomt
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Ä. Jä.ÅMedeltid
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Vik/Med
Vik/Med
Järnålder ?
Järnålder ?
Vikingatid
Järnålder ?
Br.Å / Jä.Å?
Br.Å / Jä.Å?
Järnålder?
Järnålder?
Järnålder?
Järnålder?
Ä.Järnålder
Järnålder
Y.JäÅ/Medel
Y.JäÅ/Medel
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Vävtyngder
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Sländtrissa
Sländtrissa
Vävtyngder
Sländtrissa
Sländtrissa
Sländtrissa
Sländtrissa
Sländtrissa
Sländtrissa
Sländtrissa
Sländtrissa
Sländtrissa
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
31461 (F79)
31461 (F81)
31461 (F114)
34230 (F6)
34230 (F9)
12000000154610
UM37633
10232901280001
10232901550001
10232901630001
10232902210001
10029205570001
10233202690001
12000000141293
10030003270001
28402 (29)
34086 (55)
34086 (66)
33783 (20)
33783 (56)
33783 (101)
33783 (105)
33783 (159)
33783 (196)
Sida 14
Katalog - sid 14 av 15
53
9
136
49
27
20
22
1
21
1
2
5
2
11
18
5
30
5
3
9
3
1
1
1
2
1
1
1
1
1
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Uppland
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 469:1
Österåker 136:1
Österåker 136:1
Österåker 136:1
Östra Ryd 45:1
Östra Ryd 45:1
Östra Ryd 45:1
Östra Ryd 45:1
Östra Ryd 45:1
Östra Ryd 45:1
Östra Ryd 45:1
Östra Ryd 45:1
Östra Ryd 45:1
Östra Ryd 45:1
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Prästgården
Sjökarby
Sjökarby
Sjökarby
Säby
Säby
Säby
Säby
Säby
Säby
Säby
Säby
Säby
Säby
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Grav/Bopl.
Grav/Bopl.
Grav/Bopl.
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
Gravfält
33783 (274)
33783 (275)
33783 (328)
33783 (334)
33783 (338)
33783 (342)
33783 (344)
33783 (348)
33783 (354)
33783 (359)
33783 (361)
33783 (363)
33783 (382)
33783 (383)
33783 (391)
33783 (398)
33783 (400)
33783 (408)
33783 (409)
33783 (410)
33783 (411)
33783(412)
33783 (414)
33783 (423)
33783 (431)
33783 (435)
33783 (437)
33783 (441)
33783 (445)
33783 (450)
33783 (451)
33783 (456)
33783 (458)
33783 (460)
33783 (464)
31446 (16)
31446 (56)
31446 (69)
31685 (17)
31685 (21)
31685 (52)
31685 (104)
31685 (105)
31685 (235)
31685 (238)
31685 (49:1)
31685 (49:2)
31685 (49:3)
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
Järnålder
y.Järnålder
y.Järnålder
y.Järnålder
y.Järnålder
y.Järnålder
y.Järnålder
y.Järnålder
y.Järnålder
y.Järnålder
y.Järnålder
Sida 15
Katalog - sid 15 av 15
54
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd?
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd
Vävtyngd ?
Vävtyngd
Sländtrissa
Sländtrissa
Vävtyngd
30
8
10
9
2
1
7
1
1
1
1
2
1
4
1
1
1
1
1
1
1
2
7
1
1
1
1
1
1
1
1
45
1
1
1
1
2
40
1
1
4
1
1
30
1
6
7
1
3
2
8
6
11
6
18
39
9
4
2
55
1
1
5
55
8
40
57
141
56
3
2
55
9
1
68,5
4,5
115
286
34
120,5
84,5
24
22
7
12
2
1
3