...

”Det är chill, typ”

by user

on
Category: Documents
153

views

Report

Comments

Transcript

”Det är chill, typ”
”Det är chill, typ”
En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden
Sarah Mellström
Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete
Självständigt arbete inom lärarutbildningen 15 hp
Lärarutbildningen på Stockholms universitet (210 hp)
Didaktik
Höstterminen 2009
Examinator: Anna-Lena Kempe
English title: "it's like, cool" - a study of pupils' view on
adolescent language and its usage at school and in one’s leisure time.
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
"Det är chill, typ"
En studie om elevers uppfattning om språkliga varieteter i skolan och på
fritiden
Sarah Mellström
Sammanfattning
Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet
ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur
ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om
elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas
som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny
Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett
genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa
gruppintervjuer. Femton elever från två olika skolor i Skåne deltog i intervjuerna. Intervjuerna
genomfördes vid olika tillfällen och varje intervju varade i cirka tio minuter. Studiens teoretiska
perspektiv är Bourdieus kunskapssociologi. De data som framkommit genom intervjuerna har jag
tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Främsta analytiska redskap har varit de mest
centrala begreppen i Bourdieus utbildningssociologiska teori - habitus, kapital och fält. Resultatet
visar på att eleverna har en god uppfattning om existensen av genrer och språkliga varieteter.
Nyckelord
Didaktik
Språkvarietet
Genrer
Ungdomsspråk
2
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Förord
Jag vill tacka ungdomarna för deras deltagande samt för deras öppna och trevliga sätt. Dessa
ungdomar har med sin värme och många skratt inspirerat mig att slutföra denna studie. Att ständigt
leende lyssna på diktafonens inspelningar har tillfört ny energi och skapat en enorm tillfredsställelse
över mitt arbete. Ni är alla otroligt fina.
Ett stort tack ges till Karin Ericsson som med entusiasm åtagit sig att kommentera min uppsats under
arbetets gång. Jag tackar även Elin Andersson för korrekturläsning inför den slutliga inlämningen.
Slutligen vill jag tacka familj och vänner som ständigt stöttar och uppmuntrar mig i allt jag företar
mig.
Lund, maj 2010
Sarah Mellström
Stockholms universitet
106 91 Stockholm
Telefon: 08–16 20 00
www.su.se
3
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Kapitel 1 Bakgrund ......................................................................................................................................... 5 Inledning .................................................................................................................................................................................... 5 Styrdokument/riktlinjer/policydokument ................................................................................................... 6 Kunskapsområde .................................................................................................................................................................... 6 Syfte och problemformulering ......................................................................................................................................... 7 Kapitel 2 Teoretiskt perspektiv .................................................................................................................. 8 Tidigare forskning ................................................................................................................................................................. 8 Tidigare forskning om ungdomsspråk ............................................................................................................ 9 Bourdieus utbildningssociologiska teori ..................................................................................................... 14 Centrala begrepp ................................................................................................................................................... 15 Kapitel 3 Metod .............................................................................................................................................. 17 Urval ........................................................................................................................................................................................... 18 Uppläggning och genomförande ................................................................................................................................... 18 Tillvägagångssätt vid läsning ........................................................................................................................... 18 Intervjuer .................................................................................................................................................................. 19 Materialbearbetning ............................................................................................................................................ 19 Tillförlitlighetsfrågor ........................................................................................................................................... 20 Etiska aspekter ....................................................................................................................................................... 20 Kapitel 4 Resultat .......................................................................................................................................... 22 Beskrivning av data/empiri ............................................................................................................................................ 22 Analys av data och empiri ................................................................................................................................................ 31 Kapitel 5 Diskussion .................................................................................................................................... 35 Slutsatser .................................................................................................................................................................................. 35 Betydelse ................................................................................................................................................................................... 35 Reflektion över forskningsprocessen ........................................................................................................................... 36 Nya frågor/vidare forskning ............................................................................................................................. 36 Referenser ....................................................................................................................................................... 38 Webbplatser ............................................................................................................................................................................ 38 Litteratur ................................................................................................................................................................................. 38 Tidningar och tidsskifter .................................................................................................................................................. 39 Bilagor ............................................................................................................................................................... 41 Bilaga 1 ..................................................................................................................................................................................... 41 Bilaga 2 ..................................................................................................................................................................................... 42 4
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Kapitel 1 Bakgrund
Inledning
I en artikel av Tomas Englund (2004) kan vi läsa om didaktikens omvälvning av den svenska
pedagogiken på 1980-talet:
Sammantaget hade den didaktiska rörelsen också en viktig utbildningspolitisk konsekvens i
så måtto att lärarutbildningspropositionen tog fasta på den didaktiska forskningens budskap
och menade att alla blivande lärare skulle utbildas i didaktik: dvs i frågor kring val av stoff i
undervisningen samt hur stoffet görs begripligt för eleven och sätts in i ett sammanhang
som eleven förstår och har erfarenhet av. Analys av läromedel ingår som en del av
utbildningen i detta avseende. (Prop. 1984/85:122, s 11)
Vidare beskriver Englund (2004) 1990-talets växande insikt om språkets konstituerande roll för vårt
sätt att uppfatta verkligheten samt dess roll som kommunikationens meningsskapande funktion. Talar
lärare och elever samma språk? För att planera och genomföra undervisning i såväl svenska som andra
ämnen krävs alltså en förförståelse för elevernas språkbruk. Hur ska vi annars kunna mötas i en
didaktisk situation när språket är en så viktig del av undervisningen? I lärarnas riktlinjer i Lpo94 står skrivet att ”Läraren skall ge eleven stöd i sin språk- och
kommunikationsutveckling”. Skolan ges här ett ansvar gällande elevernas språkbruk och bör verka för
att ge dem en medvetenhet kring språkets användning. Vidare står skrivet att ”skolan skall sträva efter
att varje elev utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk”.
Som blivande lärare i svenska är det av intresse för mig att undersöka vad som påverkar språkbruket
och om alla elever har samma förutsättningar att behärska olika språkliga varieteter. Vidare finner jag
det intressant att studera deras uppfattning om olika språkliga varieteter samt om de anser sig kunna
hantera dessa.
Den franske sociologen Bourdieu har studerat fenomenet kring språk och miljö kopplat till
skolprestation. Bourdieus forskning visar att de studenter som är uppvuxna i en akademisk miljö, på
grund av sin klasstillhörighet, har lättare än övriga studenter att tillgodogöra sig skolans undervisning
(Broady, 1998:10).
Under min tid på Stockholms universitets lärarutbildning granskade jag uppsatser och andra texter
skrivna av grundskoleelever. I dessa fanns många exempel på slang och låneord som inte finns i
Svenska akademiens ordlista. Vidare har jag sett förkortningar och förenklingar som är vanliga i chatoch sms-språk. Detta fenomen granskas närmare i en artikel i Lärarnas tidning (nummer 7, 2010) där
en pojke och en flicka i högstadiet intervjuas. De berättar att de skriver flytande ”sms-iska” och
förklarar begreppet som ett språk med många förkortningar och ”smileys” (). I artikeln berättar
lärare att chat- och sms-språk har påverkat elevernas skriftspråk. En lärare citerar en mening ur en
elevuppsats: ”Då kom Napoleon tillbaka  och tog makten”. De två intervjuade ungdomarna hävdar
inledningsvis att de är väl medvetna om skillnaden på chat- och sms-språk och att de skriver på ett
annat sätt i skolan än på fritiden. En stund senare inser de dock att det trots allt sker en viss påverkan. I
flickans uppsatser finns flertalet exempel på överanvändning av utropstecken och i pojkens uppsatser
finns många förkortningar.
Debatten kring ungdomars språkbruk i skolmiljön diskuteras med jämna mellanrum i media. I en
artikel i Norra Skåne (2009-12-02) kan vi exempelvis läsa att språkbruket på skolor i Perstorps
kommun blir allt tuffare. Skolans personal menar att språkbruket i skolorna utvecklats till att innehålla
kränkningar, könsord och svordomar. I ett försök att återskapa vad personalen kallar ”en trivsam
skolmiljö” har man vidtagit en åtgärd: vid eventuell incident av kränkande ordval får eleven med sig
en blankett hem som vårdnadshavaren förväntas underteckna. Skolan har även tagit fram en
handlingsplan, där man aktivt skall arbeta för trygghet och studiero. Skolan tar alltså hänsyn till
tidigare nämnda riktlinjer i Lpo94 gällande betydelsen av att vårda sitt språk.
5
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
James Milroy (1998:58-66), professor emeritus i lingvistik vid universitetet i Sheffield, hävdar dock
att det är en myt att ungdomar missbrukar språket, att de inte lär sig språket ordentligt samt att
språkundervisningen i skolan måste förbättras. Milroy (ibid.) beskriver hur skolan ofta anklagas för att
misslyckas i sitt uppdrag att lära ut korrekt engelska, både skriftligt och verbalt samt att detta skulle
bero på de moderna undervisningsmetoderna. Det finns dock, enligt Milroy (ibid.), ingen forskning
som tyder på att dagens ungdom skulle vara mindre kompetenta språkanvändare än tidigare
generationer, utan istället visas att dagens ungdomar talar språket lika bra och att deras förmåga att
skriva antagligen är genomsnittligt bättre i jämförelse med tidigare generationer.
I skolans styrdokument poängteras vikten av ett medvetet språkbruk. Detta är något som intresserar
mig och jag har därför valt att göra en studie kring hur ungdomar generellt uppfattar fenomenet
ungdomsspråk och andra språkliga varieteter.
Styrdokument/riktlinjer/policydokument
I kursplanen i svenska för grundskolan kan vi läsa att ”språkförmågan har stor betydelse för allt arbete
i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag
att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling”. Vidare kan vi i Lpo94 läsa att ”skolan skall
sträva efter att varje elev utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt
språk”.
I gymnasieskolans kursplan står skrivet att ”Språket är av grundläggande betydelse för lärandet och en
väg till kunskap” och ”Genom språket bildas kunskap och genom språket görs kunskapen synlig och
hanterbar.” I kursplanerna finns således en given koppling mellan språk och tillgodogörande av
kunskap.
Även i FN:s barnkonvention artikel 13 som berör yttrande- och informationsfrihet, understryks vikten
av att behärska ett språk.
Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av
territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift
eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.
I ett PM för gymnasieskolan 2007 står skrivet
Att i tal och skrift kunna använda språket är således en förutsättning för studier och för att
aktivt och ansvarigt kunna delta i samhällslivet. Det är därför ett viktigt uppdrag för skolan
att
skapa
goda
möjligheter
för
elevernas
språkutveckling
(http://www.skolverket.se/content/1/c4/25/25/pm_sprak.pdf).
Vidare kan vi läsa att det är genom språket som kunskap blir till och att det är såväl identitetsskapande,
kulturbärande som meningsskapande.
Det är genom språket vi skaffar oss kunskaper om världen och oss själva och det är därmed
centralt för vår personliga utveckling och vår förmåga att tänka. Det är genom att läsa,
samtala och skriva om frågor som är meningsfulla för oss som vårt tänkande utvecklas och
nya kunskaper konstrueras. (http://www.skolverket.se/content/1/c4/25/25/pm_sprak.pdf)
Kunskapsområde
Tomas Englund (2004) beskriver språkets konstituerande roll för vårt sätt att uppfatta verkligheten
samt dess roll som kommunikationens meningsskapande funktion i didaktiken. Antropologen Shirley
Brice Heaths (1983) har genomfört en studie som visar att barns förhållningssätt till det skrivna och
det talade språket påverkas beroende på de familjer och den miljö de växer upp i. Även den svenske
språkvetaren Lars-Gunnar Andersson (1989:15ff) hävdar att uttryck i tal och skrift kan avgöra om man
får det jobb man sökt samt om man kan övertyga någon i en diskussion. Basil Bernstein (1974, 1973,
1977), brittisk sociolog och lingvist, har studerat arv och miljö med fokus på språkbruk hos ungdomar
6
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
med olika klasstillhörighet och menar att talare har tillgång till två olika språkvarieteter. Dessa
språkvarieteter benämner Bernstein (ibid.) som den utbyggda koden och den begränsade koden. Ett
danskt projekt, ”skolspråkprojektet”, satte elevernas språk i centrum till bakgrund av Basil Bernsteins
teorier. Denna studie bekräftade dock inte Bernsteins teorier om klassbestämda skillnader, utan istället
uppmärksammades en skillnad mellan pojkar och flickor (Dysthe, 1996:223). Bourdieus
utbildningssociologi (Broady, 1998:10) styrker däremot Bernsteins teori, att klass och uppväxtmiljö
påverkar språkbruk och således även skolprestation.
Kotsinas (2007) har gjort en studie som visar att det finns lokala olikheter mellan ungdomsspråk. Valet
av dessa språkliga varianter har ett samband med behovet att signalera grupptillhörighet. Denna teori
styrks av Jonsson (2007), som har gjort en studie som visar att när ungdomar använder fula ord för att
tala med sina vänner så menar de inget illa, utan orden utgör istället en möjlighet att skapa gemenskap.
Språket är således centralt i skapandet av en grupp och kan ses som ett inslag i socialisationsprocessen.
Man skulle kunna säga att språkbruket ”smittar” ungdomar emellan. Är det fråga om varietet eller
tillfälliga trender?
Syfte och problemformulering
Syfte
Syftet med studien är att studera elevers uppfattning kring fenomenet ungdomsspråk och andra
språkliga varieteter i skolan och på fritiden utifrån Bourdieus utbildningssociologiska teori. Mina
problemformuleringar är följande:
Forskningsfrågor

Vilka uppfattningar har elever om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga
varieteter i skolan och på fritiden?

Vilka uppfattningar har elever om det egna språkbruket?
7
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Kapitel 2 Teoretiskt perspektiv
I detta kapitel presenteras ett urval av den tidigare forskning som genomförts kring språkliga varieteter
kopplat till utbildning och skolmiljö. Denna forskning, som visar att habitus och kapital är betydande
för hanteringen av olika språkliga varieteter och således även för tillgodogörandet av kunskap, är tänkt
att fungera som en bakgrund till mitt eget val av perspektiv – Bourdieus kunskapssociologiska
perspektiv – som presenteras närmare längre fram i detta kapitel.
Tidigare forskning
Jag påbörjade min läsning med Jan Einarssons bok Språksociologi (2009) samt Ulla-Britt Kotsinas
bok Ungdomsspråk (2007). Via dessa titlars referenslista har jag funnit mycket litteratur som varit
givande för min forskningsfråga och mitt syfte. Den litteratur som jag har läst har jag framförallt
funnit genom att söka i Lunds Universitetsbiblioteks katalogsök ”Lovisa”. Därutöver har jag sökt
litteratur i databaser såsom artikelsök och Libris webbsök. Jag har även använt Google och Google
scholar som sökmotor under arbetets gång. De sökord jag har använt mig av har varit följande:
Sociolingvistik, ungdomsspråk, sociolekt, socialt kapital, identitet + språk, slangen hotar vår ordskatt,
genrer, varieteter, didaktik samt skolspråk. Jag har inte enbart läst litteratur som teoretikerna själva
skrivit, utan även tagit del av andra författares tolkningar av dessa vilket har underlättat min förståelse
av olika teoretiska perspektiv.
För att genomföra min undersökning och tolka och analysera data på ett så rättvist sätt som möjligt,
krävs grundläggande kunskaper om språkets kommunikativa funktioner. Jag har studerat olika
författares ståndpunkter kring språkliga genrer och varieteter. Mats Eriksson (1997:45-68) menar att
sättet att tala och samtala förändras genom livet beroende på sociala sammanhang. Kotsinas (2007:19)
anser att ingen talare alltid och i alla sammanhang använder ett visst, socialt signifikant drag, utan
varierar dessa beroende på relationer mellan talare och lyssnare, talsituation, grad av formalitet och
känsloaffekt. Denna ståndpunkt gällande olika genrer styrks av Crafoord (1994:31), som menar att
språket visar identitet och grupptillhörighet. Det sker alltså en anpassning av språkbruket, som visar att
just denna grupp hör samman. Crafoord (ibid.) beskriver språket som en bärare av alla möjliga
budskap, som t ex symboliska tecken, vid sidan av det sagda. Crafoord (ibid.) menar att man genom
ordanvändningar, dialektala uttryck, ordval och kombinationer av ord förmedlar budskap om intressen,
åsikter, släktskap eller sinnestillstånd. Crafoord (ibid.) menar även att det kan vara svårt för äldre att
förstå vad en grupp ungdomar pratar med varandra om.
Deras språk är fyllt med sammandragningar, slanguttryck och kodord som är svåra att
förstå för den som tillhör en annan generation. Språket är fullt av samhörighetstecken som
tjänar som ett slags lösenord för den egna gruppen (ibid.).
Antropologen Shirley Brice Heaths (1983) har gjort en etnografisk studie om hur barns
förhållningssätt till det skrivna och det talade språket påverkas beroende på de familjer och den miljö
de växer upp i. Heaths menar att skolan inte tillskriver alla sätt att tala och uttrycka sig samma värde
och att klassrummets officiella språk blir det normativa och exkluderar andra sätt att tala. Den svenske
språkvetaren Lars-Gunnar Andersson (1989:15ff) har studerat olika situationer i klassrumsmiljö och
menar att det inte är ovanligt att lärare och elever i klassrummet har skilda syner på hur språket bör
användas. Vidare hävdar Andersson (ibid.) att uttryck i tal och skrift kan avgöra om denna får det
sökta jobbet samt kan övertyga någon i en diskussion.
Anna-Lena Göransson (2004) har gjort en studie om vad som händer när yrkesutbildningar teoretiseras
och de problem som kan uppstå när vardagsspråket möter språket i skolmiljön. I studien granskas
studenter på en brandmansutbildning som beskriver sig själva som ”praktiker och inte teoretiker”.
8
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Dessa studenter anser tiden i skolsalen vara slöseri med tid. Brandmän lever och arbetar i en muntlig
yrkeskultur och Göransson (ibid.) poängterar därför vikten av att läraren tar tillvara på de studerandes
språkliga erfarenheter i undervisningen. Det är av stor vikt för läraren att stötta studenten i arbetet med
att utveckla nya språkliga varieteter för att denne skall tillgodogöras utbildningen på bästa sätt (ibid.).
Basil Bernstein, brittisk sociolog och lingvist, har studerat arv och miljö med fokus på språkbruk hos
ungdomar med olika klasstillhörighet. Bernstein (1973, 1974, 1977) menar att talare har tillgång till
två olika språkvarieteter. Dessa språkvarieteter benämner Bernstein (ibid.) som den utbyggda koden,
som används i situationer av typen formell debatt eller akademisk diskussion och den begränsade
koden som används vid mer informella tillfällen, bland vänner eller inom familjen. Den begränsade
koden har den effekten att talarens grupptillhörighet betonas. Bernstein (ibid.) menar att det finns ett
samband mellan bruket av dessa två koder och klasstillhörighet. I experiment har Bernstein (ibid.)
visat att vissa arbetarbarn endast har tillgång till den begränsade koden och att medelklassbarn
använder både den begränsade och utbyggda koden. Skillnaden i hanteringen av dessa språkliga
varieteter är en bidragande orsak till att arbetarklassens barn har svårare än medelklassbarn att uppnå
skolans språkliga krav (ibid.).
I ett Danskt projekt, ”skolspråkprojektet”, som genomfördes under den senare delen av 1970-talet,
gjordes en empirisk studie där elever i undervisningssituationer observerades. Slutsatsen av
undersökningen blev att läraren dominerar dialogen i samspelet mellan lärare och elev. I projektet
sattes elevernas språk i centrum och bakgrunden var Basil Bernsteins teorier om att medelklassbarn
och arbetarklassbarn har olika språkliga ”koder”. Denna empiriska studie bekräftade dock inte
Bernsteins teorier om klassbestämda skillnader, utan istället uppmärksammades en skillnad mellan
pojkar och flickor. Problem i undervisningen verkar, enligt studien, vara att den utgår från given
kunskap och inte från elevernas egna erfarenheter. Lärarna utgår från sina egna referensramar och utan
en dialog kan man inte skapa någon gemensam referensram (Dysthe, 1996:223).
Tidigare forskning om ungdomsspråk
Eftersom syftet med min studie är att studera elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och
andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden krävs en presentation om vad som egentligen menas
med begreppet ”ungdomsspråk”. Denna del inleds med en historisk överblick på samhällets syn på
ungdomsspråket eftersom skolan har uppdraget att ge alla elever kunskap som skapar goda
samhällsmedborgare. I kursplanen för Samhällsorienterade ämnen (Lpo94) kan vi läsa att kunskaperna
i skolan ”… skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett demokratiskt
samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling”.
Enligt den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas (2007:16), markerar människor sin
grupptillhörighet med hjälp av sitt språk och då skapas ett specifikt språkbruk för just den gruppen.
Kotsinas menar att ungdomsspråket präglas ofta av slang och förkortningar och man lånar gärna ord
från andra språk. Den moderna forskningen visar att ungdomsspråket är:
”…kreativt, lekfullt och oppositionellt samtidigt som det bygger på och omstrukturerar
traditionella element och därvid formar sig till en markör för gruppgemenskap och i ett
vidare perspektiv social gemenskap i samhället (Kotsinas, 2007:25).
Samhället ställer sig kritiskt mot den, ur deras synvinkel, negativa språkförändring som
ungdomsspråket kan leda till (Kotsinas, 2007:16). Lindström (2000:16) menar att många önskar sätta
stopp för vissa ord och uttryck men att språkförändringar inte går att förhindra via enstaka
”språkpoliser”. Det finns inte någon enskild individ eller språknämnd som har rätt att bestämma över
språket på det sättet. Kotsinas (2007:11) menar dock att klagomålen på ungdomsspråken inte är någon
nyhet, utan att man alltid klagat över ungdomars språk. ”Ungdomar tycks aldrig ha talat så dåligt som
’nuförtiden’, alldeles oavsett när denna tid infallit” Kotsinas (ibid.). Kotsinas (2007:12) citerar Dagens
nyheter år 1918 där vi kan läsa rubriker som ”Slangen hotar vår ordskatt”. Vidare beskriver Kotsinas
(2003:4-10) hur vissa, under en period mycket frekventa, slangord verkar upprörande för omgivningen
och framkallar kommentarer om slangens fördärvlighet. Kotsinas (ibid.) för diskussionen tillbaka till
år 1918 då slangordet ”kul” fanns i fokus. Detta år förutspåddes en skribent i en lång tidningsartikel att
9
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
ordet skulle vara en anledning till att ord såsom ”förtjusande”, ”vacker”, ”bra” och ”utmärkt” skulle
komma att utträngas ur det svenska språkets ordskatt. Nästan ett sekel senare vet vi nu att farhågorna
inte besannats. Istället visar nyss nämnda ord fortfarande sin närvaro i det svenska språket, men har
utökats med det positivt värderande ordet ”kul”, som idag inte ens är att betrakta som ett slangord. Nu
används ordet ”kul”, som förr användes av ungdomar eller personer med låg social status, även av
vuxna, välutbildade, personer (ibid.).
Ulla-Britt Kotsinas
Ulla-Britt Kotsinas har särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk av olika slag. Kotsinas har
skrivit boken Ungdomsspråk (2007) som grundas på en av Kotsinas genomförd undersökning om
Stockholmsungdomars språk. Nedan följer en beskrivning av hennes forskning samt en genomgång
av, enligt Kotsinas, ungdomsspråkets egenskaper. Kotsinas beskrivning av ungdomsspråkets
egenskaper ligger till grund för ämnesuppdelningen i resultat och analys i min studie.
Syfte och metod
Syftet med denna undersökning var att ”…undersöka om man inom Stockholmsområdet kan finna
märkbara skillnader i den Stockholmska dialekten sådan den talas av ungdomar i regionalt skilda och
socialt och demografiskt olika områden” (Kotsinas, 2007:26). Under åren 1989-1991 genomfördes
inspelningar av samtal i tre skilda områden: Norrförort, Söderförort och invandrartät förort.
Ungdomarna var i åldrarna 14-17 år och inspelningarna skedde i grupper om 3-5 ungdomar. Cirka
hundra ungdomar deltog i studien och syftet med inspelningarna var att synliggöra kamratspråket
såsom det används i informella samtal (Kotsinas, 2007:29). Ungdomarnas medverkan var frivillig och
Kotsinas (2007:30) upplevde att de flesta deltagarna tycktes ha upplevt intervjuerna som roliga att
genomföra och att det var värdefullt att få samtala med en vuxen som visade ett uppriktigt intresse för
deras tankar. I dessa intervjuer talade ungdomarna fritt om vilka ämnen som helst, men om det var
möjligt skulle samtalen ledas till attityder till den egna hemorten samt synen på det egna språket och
andras språk (Kotsinas, 2007:29).
Ungdomars språk och ljudord
Kotsinas (2007:36) menar att ungdomars språk i flera olika avseenden skiljer sig från de vuxnas. Hon
visar ett kort exempel på ett samtal mellan en grupp flickor där ordet liksom användes elva gånger och
ordet ba användes tolv gånger. Vidare fanns också en mängd slanguttryck och svordomar. Exempel
på dessa ord är kolla, jobbit, polare, schyst, skitfräsch, skitsnygg, fräsch, asfräsch, värsta stora skiten
och jävla fitta (ibid.). Kotsinas (2007:66) inspelningar visar även att prefixen jätte- och skit- användes
regelbundet i ungdomarnas samtal. Kotsinas noterade dessutom i sin undersökning att ljudord är en
viktig del av ungdomsspråket. Dessa ljudord innebär dels att verklighetens ljud härmas men även för
att markera känslor och attityder. Exempel på dessa är blä och bla som betecknar illamående och
kchch och krch som betecknar skottlossning eller en våldsam handling. Ett annat exempel är ”han
ramla på huve ba quioong” (Kotsinas, 2007:38).
Återgivet tal
Något annat som Kotsinas (2007:40) beskriver som typiskt för ungdomsspråk är den massiva
användningen av återgivet tal. Det återgivna talet förekommer både hos äldre och yngre människor,
men Kotsinas menar att det sannolikt är vanligare hos de yngre talarna. Kotsinas (2007:41) citerar: ”då
ba går ja så här ba ’fint väder idag’ och ’så sa ja ’gu va ru stinker’ för hela han lukta ju rök på två
meters avstånd / så ställer han sig å ba skriker ’du ska ’nte säja nåt du röker ju också’ / skriker allt va
han kan i hela korridoren / ’aha hm visst’ ungefär” (ibid.). Typiskt för ungdomsspråket är dessutom
snabba replikväxlingar med korta talturer, avbrott och samtidigt tal. Ungdomarna tillämpar inte samma
regler som de vuxna gör gällande dessa aspekter (Kotsinas, 2007:44). Vidare menar Kotsinas att
ungdomar, i likhet med vuxna, ofta använder konkreta exempel från egna erfarenheter för att belysa
det sagda. I ungdomssamtalen har Kotsinas noterat flertalet exempel på berättelser där talarna
beskriver händelser som de själva upplevt för att på det sättet förtydliga det de har att säga (Kotsinas,
2007:47).
10
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Expressiva uttryckssätt
Kotsinas (2007:52) menar att ungdomar under sina samtal ofta bearbetar sina erfarenheter i ett försök
att förstå verkligheten. De har börjat frigöra sig från sina föräldrar och placera sig själva i ett större
sammanhang, som t ex inom kamratgruppen och den sociala verkligheten. Ungdomarna använder
många mycket expressiva uttryckssätt som kan bero på att tonårstiden präglas av starka känslor (ibid.).
Tonåringen har nyligen varit barn och inte helt lärt sig att behärska sina känslor med mindre
utåtagerande medel än på det sätt små barn obehindrat lever ut sina känslor i form av exempelvis gråt
och lekande med språket (ibid.). Vidare menar Kotsinas att det finns en allmän åsikt att ungdomar har
svårigheter att förståeligt redogöra för en händelse. En förklaring till detta kan enligt Kotsinas vara att
ungdomarna, som känner varandra väl då de ofta umgås dagligen, redan är införstådda med
huvuddragen i det som berättas. Berättaren behöver därför sällan uttrycka sig detaljerat, vilket kan
resultera i att en utomstående vuxen lyssnare får intrycket av att ungdomar har svårigheter att berätta
en historia begripligt (ibid.).
Hemmet och klassrummet
Eftersom tonåringarnas värld i huvudsak är begränsad till hemmet, kamratkretsen och skolan har de
begränsad erfarenhet av vuxenlivets olikartade situationer. De deltar inte i fackföreningsmöten och
formella sammanträden där en annan form av språkanvändning äger rum. Bristen på dessa erfarenheter
kan vara en grundläggande faktor för det som uppfattas som ”brister” i ungdomsspråket. Eftersom
ungdomarna inte utsatts för det språk som används i offentliga sammanhang används kamratspråket
(ungdomsspråket) där det egentligen inte hör hemma, exempelvis i klassrummet (Kotsinas, 2007:53).
Närhets- och engagemangsstilen
Den talstil som de yngre tonåringarna oftast använde sig av, stämmer enligt Kotsinas (2007:55) ganska
väl överens med begreppet närhets- och engagemangsstilen. Detta begrepp innebär att man föredrar
personliga ämnen och att dessa ämnen skiftar snabbt. Man talar i ett hastigt tempo, avbryter och talar
gärna i mun på varandra. Medhåll och kommentarer ges till talaren samtidigt som denne har ordet.
Röstläge och intonation varierar och man uttrycker sig gärna dramatiskt. Stilen kan beskrivas med
orden snabbhet, engagemang och närhet (ibid.).
Slang och svordomar
Kotsinas lägger stor vikt vid begreppet slang i sin studie och menar att ”För att ett ord skall betraktas
som slang måste det på något sätt bryta mot språkets normer och gärna chockera” (Kotsinas, 2007:66).
Kotsinas anser, efter genomförda ljudinspelningar, att föreställningen om ungdomars massiva
användning av slangord och svordomar är ganska överdriven. Slangorden förekommer inte så ofta i
ungdomarnas tal som man skulle kunna tro. Vidare diskuterar Kotsinas (2007:74f) vilken funktion
slangorden egentligen fyller i ungdomsspråket. En tolkning skulle kunna vara att ord som t ex liksom
och ba används av den som har ett bristande ordförråd och därför nyttjar dessa tomma utfyllnadsord.
En annan tolkning skulle kunna vara att orden är tecken för att talaren upplever en osäkerhet i
talsituationen. I så fall skulle dessa ord vara en sorts signaler som innebär att talaren är i behov av
någon form av feedback från lyssnaren. Eftersom även vuxna använder liknande ord, kan vi dock
konstatera att det inte enbart ligger osäkerhet och okunnighet bakom användningen av dessa ord och
man inte kan utgå från att de alltid har samma innebörd (ibid.). Kotsinas ställer sig frågan varför slang
används och uttrycker sig på följande sätt:
Genom att använda slangliknande ord markerar de att de nu inte talar formellt och på ett
sätt som förväntas av dem exempelvis i skolan. Samtidigt markerar de gemenskap och
tillhörighet till gruppen unga. Inte sällan har också en viss kamratgrupp sina alldeles egna
slangord (Kotsinas, 2007:62).
Vidare menar Kotsinas (2007:63) att ungdomsslangen även har andra funktioner, som t ex att ge
utlopp för att få leka och experimentera med språket. Slanganvändningen kan även ses som ett inslag i
socialisationsprocessen, vilket innebär att man istället för att slåss attackerar motståndaren verbalt med
slangord som vapen. Slanganvändningen kan även ses som en del av att bli vuxen. Genom användning
av riktigt ”fula” slangord i fel situation visar tonåringen att denne är en självständig person, på väg att
lämna beroendet av vuxna, och inte längre ett snällt litet barn (ibid.). Svordomar är ytterligare en form
av expressiva ord i språket och, såsom slangorden, utgör dessa en minimal del av orden som yttras på
11
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
inspelningarna (Kotsinas, 2007:61). Kotsinas noterade en skillnad mellan pojkars och flickors
användning av vissa svordomar. Ett exempel på dessa olikheter är orden fan/fy fan (fanken osv.) som
användes 135 gånger i pojkarnas samtal och 21 gånger i flickornas samtal (Kotsinas, 2007:62).
Engelska låneord
Det finns en föreställning om att ungdomar frekvent använder engelska ord och uttryck. Kotsinas
inspelningar visar dock att engelska ord och uttryck inte används i större utsträckning idag än vad
tidigare forskning visar. Vidare menar Kotsinas att de inlånade orden försvenskas relativt snabbt.
Exempel på dessa ord är feja (face) och nördig (nerd). Ungdomarna använder dessutom längre
sekvenser på främmande språk i en typ av språklek som inte går att betrakta som slang. Dessa längre
sekvenser kan vara brottstycken ur musiktexter eller filmer och skall då tolkas från det ursprungliga
sammanhanget. Kotsinas citerar en av studiens deltagare från Norrgruppen: ”ja ba ’well well / you
know I say Ronald Reagan should have done this and I’ll do like Bush / I hide back here”. I dessa
sammanhang är det alltså vanligtvis inte en okontrollerad påverkan från ett annat språk utan snarare ett
medvetet stilmedel för att ge yttrandet en ytterligare dimension (Kotsinas, 2007:68f).
Genus
Kotsinas har uppmärksammat skillnader mellan pojkars och flickors samtalsstilar. Kotsinas menar att
flickorna i sina samtal om vardagliga erfarenheter såsom mänskliga relationer och sociala roller är mer
öppna och direkta. Dessa samtal är av den typ som ibland benämns som ”skvaller”. Pojkarna,
däremot, har ofta en mer avståndstagande, ironisk attityd och framhäver gärna sig själva. Kotsinas
inspelningar visar att pojkarna gärna framhåller sig själva som manliga och orädda på ett sätt som
skulle kunna beskrivas som ”skryt” (Kotsinas, 2007:127).
Olikheter i ungdomsspråket
Kotsinas studie visar att det finns olikheter mellan de ungdomsspråk som talas i de tre områden där
intervjuerna genomfördes. Exempel på dessa skillnader är vissa drag i uttalet, grammatiska skillnader
och olikheter i ordval. Valet av dessa språkliga varianter har ett samband med behovet att signalera
grupptillhörighet. Gemensamt i alla tre områden är att de i sin gruppvarietet utgår från det språk som
präglar den närmaste omgivningen (Kotsinas, 2007:161f).
Standardspråk
Kotsinas ställer sig frågan varför ungdomar inte använder standardspråket1 trots att vi vet att de kan
”om de vill”. Ett av svaren Kotsinas ger är att ungdomarna inte kommit så långt i sin språkutveckling
att de behärskar standardspråkets normer fullt ut. Ett annat svar är att språkliga varieteter är en viktig
del av både individens identitet och grupptillhörigheten (Kotsinas 2007:164f).
Med dessa teorier som grund till språkets betydelse för individen i såväl utbildningssammanhang som
i andra sammanhang kommer jag nu utveckla det teoretiska perspektiv jag har valt att fokusera på i
detta arbete, Bourdieus teorier om kapital och habitus.
Eftersom mycket i den tidigare forskningen visar att miljö och härkomst påverkar språkets användning
och tillgodogörandet av kunskap är Bourdieus teorier högst aktuella för denna studie.
Rickard Jonsson och Fanny Ambjörnsson
Rickard Jonsson är verksam som forskare vid Stockholms universitet och Centrum för forskning om
internationell migration och etniska relationer. Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och verksam
som forskare vid Stockholms universitet och lärare på Centrum för genusstudier. Jonssons
doktorsavhandling Blatte betyder kompis (2007) och Ambjörnssons doktorsavhandling I en klass för
sig (2003) är relevanta för min studie eftersom de berör varieteter i ungdomsspråket med avseendes på
miljö, genus och härkomst.
Jonsson har genomfört en etnografisk forskningsansats som behandlar vardaglig kommunikation på en
högstadieskola utanför Stockholm. Under ett läsår observerade och samtalade han om maskulinitet,
1
Standardspråk innebär den form av svenska som barnen i skolan lär sig läsa och skriva.
Standardspråket utgör det svenska språkets norm.
12
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
språk och positionen som ”invandrarkille” med ett gäng killar på skolan. För att samla material
använde Jonsson ett anteckningsblock där viktiga observationer noterades samt en minidisc med
vilken han spelade in elevernas konversationer. Som komplement till detta genomförde Jonsson även
gruppintervjuer (Jonsson, 2007:55f). Jonsson inleder sin doktorsavhandling Blatte betyder kompis
(2007) med att föra en diskussion kring begreppet norm och definitionen av vad som är den maskulina
normen. Varje norm förutsätter att det finns något som är avvikande och behöver därför sin motsats för
att kunna definieras. Vidare hävdar Jonsson att konstruktionen av maskulinitet är beroende av
stereotyper, då dessa blir den fond som den normerande maskuliniteten skapas utifrån (Jonsson,
2007:30).
Jonsson beskriver de normativa skillnaderna mellan kvinnligt och manligt språk. Under denna
beskrivning utgår Jonsson från lingvisterna Robin Lakoff (1975) och Jennifer Coates (1997, 2003).
Det feminina språket kännetecknas av att kvinnor ofta tonar ner budskapet i det sagda och att det har
en tendens att innehålla fler frågor än påståenden. Vidare genomsyras det kvinnliga språket av fler
artighetsfraser samt grammatiskt mer korrekta uttryck. Mäns språk däremot, kännetecknas istället av
skämt och brytande av tabun. Män tar ofta ordet, berättar och äger sin historia samt konkurrerar mer i
sina samtal (Jonsson, 2007:34).
Jonsson (2007:106-110) berör begreppet förortsslang och dess egentliga innebörd. Jonsson menar att
det inte är någon självklarhet vad som kännetecknar förortsslang, vem som talar det och vad som
skiljer det från andra ungdomsspråk. Vidare förklarar Jonsson (ibid.) begreppet som en variant av
svenska som uppstått och utvecklats bland ungdomar i flerspråkiga miljöer. Förortsslang är således
inte en brytning och kommer inte från ett enda modersmål eller ursprung. Jonssons (ibid.) studie visar
att ungdomarna som talar förortsslang i vissa fall medvetet kan växla mellan detta och standardspråk
och att förortsslang kan användas för att markera maktposition i ett sammanhang. Det finns en social
överenskommelse om att man, oberoende av modersmål, ska tala det språk som den gemenskap man
ingår i talar. Jonsson (ibid.) menar, i likhet med Kotsinas (2007:16) och Crafoord (1994:31), att
språket fyller funktionen av att säga vem man är och vilken grupp man tillhör. I sin avhandling
beskriver Jonsson (2007:105) en kille som berättar om när han slutade använda slang. Killen beskriver
hur han plötsligt insåg att han ville göra något viktigt med sitt liv och hur han då förändrade sitt sätt att
tala: ”Jag talade mer gettoslang eller vad man ska kalla det för, och det gör jag fortfarande ibland, om
man vill spela tuff då” (ibid.). Vidare diskuterar Jonsson (2007:113f) hur ordens betydelse uppfattas
olika beroende på grupptillhörighet och maktpositioner. Jonsson (ibid.) menar att samma tilltal kan ha
olika betydelse beroende på kontext och person. Ett och samma tilltal kan låta exkluderande, men
samtidigt upprätta en gemenskap. Jonsson citerar Nejib, en av killarna som deltog i studien, som säger:
”Men blatte betyder kompis för mig!” (Jonsson 2007:273). Regeln tycks vara att när ungdomar
använder fula ord för att tala med sina vänner så menar de inget illa, utan orden utgör istället en
möjlighet att skapa gemenskap. Språket är således centralt i skapandet av en grupp.
Fanny Ambjörnssons doktorsavhandling I en klass för sig (2003) berör genus, klass och etnicitet bland
gymnasietjejer. Under ett års tid följde Ambjörnsson (2003:33) två olika skolklasser på skilda
gymnasieprogram, ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program. De metoder
Ambjörnsson tillämpade var enskilda intervjuer samt deltagande observation, vilket innebär en
strävan efter att delta i flickornas sociala sammanhang (ibid.).
I likhet med Jonsson (2007), diskuterar Ambjörnsson det normativa i genusbegreppet. Till skillnad
från Jonsson (ibid.) som berör maskulinitet, har Ambjörnsson fördjupat sig i hur man är tjej på ”rätt
sätt” (Ambjörnsson, 2003:20). Syftet med undersökningen var att studera det vardagliga samspelet
tjejer emellan. Vidare diskuterar Ambjörnsson (2003:27) begreppet makt och dess samhälleliga
betydelse: ”Inte heller vill jag blunda för de övergripande maktstrukturer i samhället som placerar
tjejer i en relativ underordning gentemot killar” (ibid.).
Ambjörnsson beskriver ordet ”hora” utifrån dess korrekta betydelse och menar att hon genom samtal
med flickorna förstått att benämningen ”hora” är något av det värsta man kan råka ut för som tjej
(Ambjörnsson, 2003:185). Undersökning visar även att ordet ”hora” kan ha en mindre allvarlig
innebörd. Ambjörnsson citerar en av flickorna som deltog i studien: ”’Men det är ju bara nåt man
13
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
säger’, förklarar hon. ’De tycker ju inte direkt att man är en hora, eller det tror jag inte i alla fall.’”
(Ambjörnsson, 2003:199). Ambjörnsson beskriver även hur flickorna på det yrkesförberedande
programmet använder grova ord på ett avslappnat sätt i en trevlig och harmonisk atmosfär. Hon menar
att orden verkar ha en betydande roll i gruppens gemenskap (Ambjörnsson, 2003:87f).
Med denna forskning som grund till språkets betydelse kommer jag nu att utveckla det teoretiska
perspektiv jag har valt att fokusera på i detta arbete - Bourdieus utbildningssociologiska teori.
Bourdieus utbildningssociologiska teori
Mycket i den tidigare forskningen visar att miljö och härkomst påverkar språkets användning och
tillgodogörandet av kunskap. Den franske sociologen Pierre Bourdieu, som var en av sin samtids
största inom sitt område, lade alltid stor vikt vid denna typ av kunskapssociologiska frågor. Han
studerade talhandlingar, dispositioner, positioner och olika habitus i avgränsade fält (Broady 1998:5).
Nyckelbegrepp i Bourdieus utbildningssociologiska teori är: kapital, habitus och fält.
Habitus
Bourdieus begrepp habitus beskrivs av Broady (1990:228) som ett ”…system av dispositioner som
tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen”. Dessa dispositioner är
resultat av olika sociala erfarenheter, kollektiva minnen, sätt att röra sig och tänka som tagit fäste i
människors kroppar och sinnen. Bourdieus habitusbegrepp har varit ett försök till att positivt utforska
socialt konstruerade drivkrafter hos människan och vilar på en enkel tanke: Människan styrs av sitt
habitus, som formats av det liv man levt. Habitus styr också föreställningar och praktiker. Därmed
bidrar det till att den sociala världen återskapas, eller, i bristande överensstämmelse mellan människors
habitus, förändras (ibid.).
Symboliskt kapital
En ungefärlig översättning av Bourdieus term kapital är ”värden, tillgångar och resurser” (Broady,
1990:171). Det symboliska kapitalet kan betraktas som det mest grundläggande i Bourdieus
utbildningssociologiska teori. En maximalt komprimerad definition är ”Symboliskt kapital är det som
erkännes” (Broady,1998:6). Det symboliska kapitalet är ett mycket allmänt begrepp och ingen
individuell angelägenhet, utan är beroende av andra gruppers trosföreställningar. Broady (ibid.) menar
att Bourdieu använder begreppet för att ”…fånga in förhållandet att vissa människor eller institutioner,
examina eller titlar, konstverk eller vetenskapliga arbeten åtnjuter tilltro, aktning, anseende, renommé,
prestige, det vill säga igenkännes och erkännes”. Det symboliska kapitalet kan alltså preciseras som
det som av sociala grupper anses vara värdefullt (Broady,1990:171).
Socialt kapital
Det sociala kapitalet avser ”förbindelser” (Broady, 1990:179). Med detta avses, förenklat uttryckt, “…
tillgångar i form av släktrelationer, vänskapsband, personkontakter, eller det slag av stöd som före
detta elever vid samma elitskola gärna ger varandra…” (Broady 1998:14). Bourdieu menar att det
”utan förbindelser” kan vara svårt att, trots en högt värderad utbildning, hamna i en uppsatt position.
Bourdieus senare terminologi menar att ”En individs innehav av socialt kapital avgör hans möjligheter
att förränta sitt utbildningskapital.” (ibid.).
Kulturellt kapital
Med kulturellt kapital avser Bourdieu det symboliska kapital som t ex utgörs av examina från
respekterade läroanstalter, förtrogenhet med klassisk musik eller litteratur och förmåga att uttrycka sig
kultiverat i tal och skrift (Broady, 1990: 173). Begreppet inbjuder till undersökningar av hur kulturella
tillgångar ärvs.
Men det kulturella kapitalet kan också förvärvas, exempelvis i utbildningssystemet. Det kan
ackumuleras och koncentreras, genom giftermålsallianser eller genom att en institution eller
ett yrkesområde rekryterar kulturellt bemedlade proselyter. Det kan under vissa
omständigheter, exempelvis i förening med ett rikt mått av socialt kapital, ge ökad
avkastning och under andra omständigheter förskingras, förslösas genom oaktsamhet eller
förlora i värde på grund av ”inflation”, som när antalet högutbildade ökar. Det kan växlas in
mot andra arter av kapital: en elev som ärvt en myckenhet kulturellt kapital har statistiskt
14
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
sett goda chanser att förvärva ett värdefullt utbildningskapital och att erhålla ett välavlönat
arbete. (Broady, 1998:6)
Bourdieus utbildningssociologi utvecklades som ett delområde av den allmänna kultursociologin.
Broady, (1998:10) uttrycker sig på följande sätt:
För att använda Bourdieus senare terminologi fungerar utbildningssystemet så att det
kulturella kapitalet konverteras till utbildningskapital, som sedan i sin tur i yrkeslivet och
den övriga sociala världen ger tillgång till Kulturen och konverteras till andra former av
kapital (ekonomiskt kapital i form av lön, symboliska kapitalarter knutna till olika
yrkesområden, etc) (ibid.).
Bourdieu intresserade sig främst för allmänbildningen hos studenter. Han diskuterar hur olika
studenterna presterade beroende på vilket ämne som stod i fokus. Vissa studenter var väl bevandrade
inom områden som inte hade någon plats i skolans undervisning (såsom jazzmusik eller konstnärlig
film) och var inom dessa kontexter högt respekterade, men kunde inte prestera på samma sätt på
skolans seminarier (ibid.).
Bourdieu reagerade även starkt på utbildningssystemets och lärarnas förhållningssätt vad gäller
privilegierade studenter respektive studenter från socialt lägre klasser. Den studieflit som de sist
nämnda studenterna ofta ägnade sig åt nedvärderades och uppmuntran gavs istället till de
privilegierade studenter som bemötte undervisningens former på ett avspänt och distanserat sätt. De
studenter som var uppvuxna i en akademisk miljö hade alltså, på grund av sin klasstillhörighet, lättare
än övriga studenter att tillgodogöra sig skolans undervisning (ibid.).
Fält
Bourdieu talar om sociala rum som människor lever i, kodade med specifika regler och värderingar.
Med begreppet fält menar Bourdieu den del av det sociala rummet där det är möjligt att se individens
sociala position. Dessa sociala positioner skapas genom interaktion mellan normer som är gällande
inom det specifika fältet, individens habitus och kapital. Fälten är ordnade enligt hierarki och ett
socialt fält kan beskrivas som ett förenande av individer genom exempelvis gemensamma intressen
eller samhällelig status. (Broady, 1990). I denna studie kommer jag att undersöka ungdomars
uppfattningar kring språkbruket, utefter habitus och kapital. Det sociala fält som denna studie berör är
”skolan”.
Centrala begrepp
Eftersom min studie syftar till att analysera elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och
andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden är det lämpligt att använda Kotsinas (2007) begrepp
som beskriver ungdomsspråket i min studie. Dessa begrepp kommer att användas för att ta fasta på
specifika drag i elevernas faktiska samtalsstil samt deras uppfattningar kring språkliga varieteter i
intervjuerna. Begreppen kommer även att ligga till grund för ämnesuppdelningen i resultat och analys.







Grupptillhörighet – en grupp människor som man umgås med och identifierar sig
med.
Slang – ord och uttryck som ingår i vardagligt gruppspråk och som ses som en del av
sociolekt. Exempel på ett slangord är ba, fett och schysst (exempel: Du e fett schysst,
ba)
Ljudord - innebär att verklighetens ljud härmas men används även för att markera
känslor och attityder.
Norm – ”måttstock” för det som anses vara normalt.
Närhets- och engagemangsstilen - denna samtalsstil kan beskrivas med orden
snabbhet, engagemang och närhet.
Ungdomsspråk – människor markerar sin grupptillhörighet med hjälp av sitt språk
och då skapas ett specifikt språkbruk för just den gruppen. Ungdomsspråket präglas
ofta av slang och förkortningar och man lånar gärna ord från andra språk.
Återgivet tal – innebär att citera någon annan (eller sig själv) i ett samtal.
15
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Mycket i den tidigare forskningen visar att hanteringen av olika språkliga varieteter som även påverkar
tillgodogörandet av kunskap är beroende av härkomst. Därför är mina mest centrala analytiska redskap
de mest centrala begreppen i Bourdieus utbildningssociologiska teori - habitus, symboliskt kapital,
socialt kapital, kulturellt kapital och fält.
16
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Kapitel 3 Metod
Dahlgren och Olsson (2002:55) menar att det finns två sätt att betrakta barns kunskaper om språket. I
det ena fallet granskas barnens förhållningssätt när de arbetar språkligt och i det andra fallet arbetar
man med de förhållningssätt som barnen ger tillkänna när de berättar om hur de gör. Enligt Bourdieu
påverkar habitus och kapital tillgodogörandet av kunskap i skolan och därför är det av stort värde att
föra en diskussion med ungdomar kring uppfattningen om olika språkliga varieteter och genrer samt
huruvida de anser att språkbruk kan påverka liv och utbildning. Intervju är således den metod som
kommer att användas för att belysa mitt syfte och mina forskningsfrågor. ”Intervjun är en välkänd och
etablerad genre i samhället med egna regler och konventioner. Intervjun som källa är dock ett redskap
som används i en mängd olika sammanhang och situationer” (Folkloristiska arkivet vid Åbo
Akademi). Dysthe (1996) menar att den kvalitativa metoden är flitigt använd inom ämnesdidaktisk och
pedagogisk forskning och därför har jag valt att genomföra just kvalitativa intervjuer i denna studie.
Enligt Larsen kännetecknas en kvalitativ intervju ”… av att informanten själv formulerar sina svar
istället för att kryssa i svaren på frågorna, som man brukar i kvantitativa intervjuer” (2009:83). Vidare
beskriver Larsen att man ”I undersökningar där man har begränsat med tid och inte så stor erfarenhet
av intervjuer rekommenderas en viss grad av struktur” (ibid.).
Med tanke på min bristande erfarenhet gällande intervju som metod har jag valt att strukturera
intervjun med en intervjuguide (Se bilaga 2). Denna intervjuguide består av ett antal frågor vars syfte
är att få informanten att utveckla, klargöra, gå vidare osv. (Larsen, 2009:87). Intervjuguiden är nära
kopplad till frågeställningen och fungerar som en ”checklista” för att se att alla ämnen avhandlats
innan intervjun avslutas (ibid.).
Gruppintervjuer är en vanlig kvalitativ intervjuform och används t ex för att få fram kollektiva åsikter2
eller latenta attityder3 (ibid.). Larsen (ibid.) hävdar att det kan vara lättare att få människor att prata när
de ingår i en grupp eftersom många kommer på saker när de lyssnar på andra och då kan komplettera
varandra. Vidare menar Larsen att det kan komma fram intressanta saker när informanterna är oeniga
och då konflikter kommer till ytan (Larsen, 2009:85). Kotsinas (2007) använde gruppintervjuer som en
del i sin forskning om ungdomsspråk och jag anser att kvalitativ gruppintervju som metod är lämplig
även för min studie eftersom jag är ute efter ett berättande i samspel eleverna emellan och inte efter att
göra en personlig ”djupdykning” hos den enskilde individen.
Norrby (2004:89) menar att de tekniska möjligheter som numera finns att tillgå är fördelaktiga vid
datainsamling. Jag övervägde att dokumentera via videoinspelning men eftersom en videoinspelning i
hög grad kan verka hämmande för informanterna (Larsen, 2009), valde jag att istället genomföra en
ljudinspelning via diktafon.
För att hitta deltagare till min studie kontaktade jag via telefon, olika skolor i Skåne med en förfrågan
om de var villiga att delta i min studie. Vid godkänt från klassläraren skickades ett kompletterande
mejl, där jag mer ingående beskrev studiens syfte.
Eftersom deltagarna i denna studie är minderåriga krävs målsmans godkännande innan intervjun
genomförs. Jag skrev därför ett informationsbrev (se bilaga 1) som skickades till målsman för
respektive barn där underskrift krävdes för att eleven skulle få delta.
2
åsikter som är gemensamma för en grupp.
3
hållningar som personerna kanske inte är medvetna om innan andra i en grupp talar om sina ståndpunkter.
17
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Intervjuerna transkriberades enligt ”bastranskription” med en viss generell talspråksanpassning (se
materialbearbetning). En kritisk granskning av de fyra intervjuerna som ingår i min studie fördes sedan
utifrån tidigare forskning. Intervjuerna tolkades med hjälp av den hermeneutiska tolkningsmetoden.
En kortfattad beskrivning av hermeneutiken är att tolkningen växer fram som en ”cirkel” mellan
tolkarens förförståelse och mötet med nya erfarenheter och idéer.
Den hermeneutiska cirkeln innebär att man utgår från den förförståelse man har om frågeställningen
som studerats och tolkar enskilda uttalanden utifrån detta. Dessa tolkningar relateras sedan till
helheten och enskilda uttalanden tolkas sedan återigen. (Kvale, 1997:51f). Stensmo (2002) delar in det
hermeneutiska tolkningsarbetet i fyra steg:
1.
2.
3.
4.
Uppfatta helheten
Sök teman
Jämför dessa med andra texter
Granska helheten återigen
För att uppfatta materialets helhet, genomförs en bastranskription som läses igenom noggrant flertalet
gånger. För att söka teman kategoriserar jag sedan materialet utefter ungdomsspråkets egenskaper
enligt Kotsinas (2007). Jämförelsen med andra texter sker sedan utifrån tidigare forskning.
Urval
Eftersom Bourdieus utbildningssociologi visar att habitus och kapital påverkar tillgodogörandet av
kunskap i skolmiljön, var min grundtanke att genomföra intervjuerna i två socialt skilda områden.
Olika grupper i samhället har olika levnadsvillkor i form av exempelvis materiella resurser och
utbildning. Jag kontaktade olika skolor och fick av de flesta skolor beskedet att de inte har tid att delta.
Jag tvingades därför frångå min ursprungliga idé och genomförde mina intervjuer på skolor belägna i
liknande sociala områden. Skolorna kommer att kallas för ”Humlaskolan” och ”Öljöskolan”.
Norrby (2004:225) besvarar frågan ”hur många som bör delta i ett inspelat samtal?” på följande sätt:
”Det finns inget exakt svar, men naturligtvis blir bearbetningen av materialet och analysarbetet svårare
ju fler deltagarna är.” Jag har därför valt att intervjua ca fyra elever åt gången. På varje skola görs två
intervjuer med en pojkgrupp och en flickgrupp. Denna genusindelning är gjord med tanke på
språkanvändningens olikheter hos pojkar och flickor som diskuteras av Kotsinas (2007) och Jonsson
(2007). Jonsson (2007:34) menar att det kvinnliga språket kännetecknas av att man ofta tonar ner
budskapet i det sagda och att det manliga språket kännetecknas av en mer konkurrerande karaktär där
man ofta tar ordet. Kotsinas (2007:127) menar, som ovan nämnts, att flickor i samtal med varandra är
öppna och direkta medan pojkarna ofta har en mer ironisk, avståndstagande attityd där de framhäver
sig själva. Jag anser det således vara lämpligt att dela grupperna i pojk- och flickgrupper så att alla får
en likvärdig chans att yttra sig.
Sammanlagt har 15 ungdomar deltagit i min studie. Lärarna själva fick avgöra vilka elever som fick
förfrågan att delta. Val av deltagare på de två skolorna skedde på olika sätt: på Humlaskolan
tillfrågade läraren de elever som denna visste hade möjlighet att delta under den tidpunkt då intervjun
skulle genomföras och på Öljöskolan tillfrågades elever som läraren ansåg var duktiga på att
argumentera och föra en diskussion.
Uppläggning och genomförande
Tillvägagångssätt vid läsning
Jag vill att min studie ska ha hög yrkesrelevans och därför rör en stor del av litteraturgenomgången
språkvarieteter kopplade till skola och undervisning. Jag anser det även vara av stor vikt att ta del av
litteratur som rör övergripande språksociologisk forskning. Båda dessa kategorier av litteratur finns
därför representerade.
18
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Intervjuer
För att förbereda mig inför intervjuerna har jag gjort en provintervju. Larsen (2009:88) menar att det
kan vara klokt att, för den som inte har tidigare erfarenhet av intervju som metod, träna lite för att bli
tryggare i rollen som intervjuare. Under den intervjun insåg jag att jag bör ge mer tid till tystnad och
eftertanke emellan de områden jag berör. Vidare insåg jag att jag som intervjuare måste vara försiktig
vad gäller att dra egna slutsatser och ställa slutna följdfrågor till de, från början, öppna
frågeställningarna.
Intervjuerna inleds med att jag presenterar mig själv och ställer ett antal bakgrundsfrågor till
deltagarna. Genom dessa bakgrundsfrågor får jag ta del av informanternas namn och deras
fritidssysselsättning. Larsen (2009:86) beskriver hur bakgrundsfrågor som är lätta att svara på ger en
mjuk öppning till intervjun. Vidare kommer jag att be informanterna att respektera varandra och inte
fälla kommentarer på de andras uttalanden, utan istället komplettera dessa med egna tankar.
Intervjuerna kommer att spelas in på en diktafon. Såsom Thomsson (2002) rekommenderar,
informeras informanterna med tydlighet när intervjun och inspelningen börjar.
Enligt Norrby (2004:227) är det av stor vikt att vara i en miljö där inga andra ljud stör för att kunna
genomföra en så bra inspelning som möjligt. Jag har därför valt att använda grupprum som ligger
avsides på respektive skola. Diktafonen placeras på bordet mellan mig och informanterna.
Materialbearbetning
Thomsson (2002) menar att om man som enskild individ ska genomföra en studie, bör man hitta
personer som är villiga att diskutera det fenomen som man ska studera. Jag har vid bearbetningen av
data tagit hjälp av en student vid Lunds universitet för att urskilja vad som sägs på inspelningen.
Under vissa sekvenser av intervjuerna har det varit svårt att tolka orden och ofta har detta berott på
samtidigt tal. Samarbetet med en annan part har underlättat detta tolkningsarbete. Det har även varit
svårt att urskilja informanternas röster och vem som egentligen uttryck vad. Det finns därför ingen
garanti på att det som uppges vara uttalat av ”Diana” i en intervjusekvens är samma informant som
namnges som ”Diana” i en annan intervjusekvens. Skola och kön har dock alltid korrekt benämning.
Enligt Norrby (2004:19) måste den valda transkriptionsmetoden av intervjuerna vara avpassad till
både diskurstypen och till syftet med analysen. Detta innebär att en transkription kan variera i
finindelning alltifrån en relativt skriftspråksanpassad grov återgivning till en talspråksanpassad och
mycket detaljerad transkription. Enligt Linell (1994:14) kan det vara praktiskt att utgå från en
bastranskription, vilken innebär att man inte lägger ner alltför stor möda på enskilda ords detaljuttal,
prosodiska4 drag eller exakt mätning av pauser. Eftersom syftet med intervjuerna är att studera de
tankar och föreställningar informanterna har gällande språkliga varieteter i skolmiljön, är en ordagrann
utskrift av mindre intresse. Jag har därför valt att använda transkriptionsmetoden ”bastranskription”
med en viss generell talspråksanpassning. Jag har även markerat stavelser/ord med emfatiskt tryck
(t ex: ”Hey bro”). Till min hjälp under arbetet med transkriptionen hade jag, såsom Norrby (2004)
rekommenderar, en dator samt ett ordbehandlingsprogram.
När bastranskriptionen var genomförd skedde en induktiv analys, alltså en närläsning av materialet,
enligt steg ett i det hermeneutiska tolkningsarbetet. Sedan grupperade jag data utefter
ungdomsspråkets egenskaper enligt Kotsinas, i enlighet med steg två i det hermeneutiska
tolkningsarbetet (Stensmo, 2002). Jag försökte göra en tydlig indelning, men eftersom intervjuerna
genomfördes som gruppdiskussioner berördes ofta flertalet områden i samma intervjusekvens. En
problematik i detta urvalsarbete kan vara att man väljer de delar som stämmer överens med eventuella
förväntningar och perspektiv som finns.
Avslutningsvis genomfördes en tolkning av materialet i relation till tidigare forskning och teoretiska
begrepp. Denna tolkning handlar i huvudsak om att försöka förstå och beskriva informanternas
uppfattningar på ett så rättvist sätt som möjligt utan påverkan av egna föreställningar. Att göra detta är
4
Begreppet ”prosodi” refererar till ett språks ljudegenskaper.
19
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
komplext eftersom forskaren har ett perspektiv på vad som undersöks och tolkar intervjuerna ur detta
perspektiv (Kvale, 1997:182).
Tillförlitlighetsfrågor
Engblom (2004:26) beskriver arrangerade samtal av denna form som begränsande. Hon menar att
restriktioner kring tiden samt att samtalen spelas in är en bidragande orsak till att samtalen begränsas –
det finns en risk att deltagarna inte vågar delge den information de egentligen önskar under samtalet.
Även Larsen (2009:86) problematiserar den sociala kontrollen och huruvida alla vågar vara ärliga i
andras närvaro. Ett annat problem som kan uppstå via dokumentationsformen ljudinspelning är att
hänsyn inte tas till kroppsliga uttryck och gester. Ibland förstärks eller ironiseras ett uttryck via
kroppsspråk. Kroppsspråket blir då en kombination till det uttalade för att vidarebefordra det man
avsett. Man förstår inte alltid heller det samspel som skedde i guppen vid det specifika uttalandet.
Vidare är det synd att intonation inte kan visas i det färdiga arbetet, utan bara kan vara en del av det
material som analyseras. Ungdomarna förstärker ofta det sagda med olika typer av intonation, särskilt
vid användning av det som Kotsinas (2007:41) benämner som ljudord och återgivet tal.
De frågor jag ställer och som eleverna förväntas diskutera är frågor som jag ansett vara av stor vikt vid
förberedelserna inför intervjun. Följdfrågorna är inte förberedda sedan tidigare utan är frågor som jag
under just det specifika intervjutillfället anser vara av intresse. Hur öppna, respektive slutna, är dessa
frågor? Leder jag omedvetet ungdomarnas diskussioner till det resultat jag förväntat mig? Litar de på
mig som vuxen, eller finns en osäkerhet hos mig som kan påverka deras diskussioner? Hur påverkar
mina frågor ungdomarna?
Den som intervjuas ska uppleva intervjusituationen på ett sådant sätt att hon eller han
känner sig trygg, och inte får känslan av att bli värderad eller betygsatt, eller blir betraktad
som mindre vetande eller otillräcklig. Därför måste intervjuaren tänka på hur hon eller han
ter sig som intervjuare och hur kommentarer och frågor kan uppfattas av informanten
(Larsen, 2009:87).
Rollen som intervjuare är komplex och det finns en möjlighet att utgången av intervjuerna blivit en
annan om någon annan än jag planerat och genomfört intervjuerna. Hänsyn måste även tas till
påverkan eleverna emellan. För deltagaren kan det vara av stor vikt för den enskilde individen att
betona gemenskapsaspekter genom att utgå ifrån eller hävda att de delar åsikter, attityder eller kunskap
(Norrby, 2004:199). Detta kan resultera i att de inte alltid uttrycker sina egentliga åsikter.
Stora svårigheter under arbetet med bastranskriptionen var att urskilja vilken informant som uttryckte
vad. Jag tvingades efterhand transkribera intervjuerna utan att koppla varje uttalande till en enskild
informant. Under vissa sekvenser var det även omöjligt att höra exakt vilka ord som sades p.g.a.
samtidigt tal och jag tvingades därför utesluta dessa i transkriptionen.
Vidare måste tolkningen av intervjuerna tas i beaktande. Larsen (2009:107) beskriver t ex svårigheten
med att tolka utan att övertolka. När transkriptionen av intervjuerna är genomförd, är det jag själv som
kommer att tolka dessa och jag kommer att göra mitt bästa för att skala bort egna värderingar som kan
påverka resultatet. Tolkning av data kommer att göras med hjälp av den hermeneutiska
tolkningsmetoden utifrån tidigare forskning, syfte och mina forskningsfrågor med fokus på Bourdieus
utbildningssociologiska teori.
Etiska aspekter
Det finns etiska riktlinjer och lagar som ställer etiska krav på forskningsprocessen. Dessa går att finna
på Vetenskapsrådets hemsida (http://www.codex.vr.se). Nedan följer en beskrivning av hur min
forskning har beaktat dessa etiska krav.
Enligt Vetenskapsrådets regel gällande informationskrav (http://www.codex.vr.se), skall forskaren
informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras bidrag i projektet och villkoren som
gäller för deras deltagande. De skall även upplysas om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att
20
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
avbryta sin medverkan. Innan intervjutillfället fick därför varje deltagare läsa mitt informationsbrev
(se bilaga 1) och därefter besluta om de ville delta.
Enligt Vetenskapsrådets regel gällande samtyckeskrav (http://www.codex.vr.se), skall forskaren
inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke även
inhämtas från förälder/vårdnadshavare (exempelvis om de undersökta är under 15 år och
undersökningen är av etiskt känslig karaktär). Eftersom deltagarna i denna studie är minderåriga, krävs
alltså målsmans godkännande innan intervjun genomförs. Målsman för respektive barn skall därför ta
del av informationsbrevet (se bilaga 1) samt underteckna detta för att eleven skall få delta.
Enligt Vetenskapsrådets regel gällande konfidentialitetskravet (http://www.codex.vr.se), skall alla
uppgifter om identifierbara personer antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda
människor ej kan identifieras av utomstående. Det skall alltså vara praktiskt omöjligt för utomstående
att komma åt uppgifterna. För att skydda deltagarnas identitet har jag därför, enligt forskningsetiska
principer, fingerat deras namn. Jag kommer inte heller att nämna skolornas namn. Jag kommer att
utelämna allt som kan avslöja vem det är som talar på bandet när det transkriberas samt radera
intervjuerna efter bearbetning.
21
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Kapitel 4 Resultat
Beskrivning av data/empiri
Jag har sammanställt intervjuerna i olika diskussionsområden utefter ungdomsspråkets egenskaper
enligt Kotsinas (2004). Många intervjusekvenser berörde dock flertalet områden och jag tvingades
därför avgöra vilket som var mest centralt inom varje sekvens. Dessa val gjordes utefter de två första
stegen i den hermeneutiska tolkningsmetoden; att uppfatta helheten och söka efter teman. Kapitlet
inleds med en grundläggande sammanfattning av Norrbys (2004) introduktion till samtalsanalytisk
forskning, vilken är av stor vikt att ha i åtanke vid transkriptionen av intervjuerna och tolkningen av
materialet.
I samtal finns ofta metabudskap, indirekt stil, vilket innebär att innebörden i det som sägs är något
annat än vad som uttrycks verbalt. Poängen med att uttrycka sig indirekt är, enligt Norrby (2004:194),
att på ett effektivt sätt tillfredställa samtalsdeltagarnas krav på oberoende, integritet och balans. Den
indirekta stilen kan även tjäna till att signalera gemenskap och samhörighet. Genom att göra rätt
tolkning kan vi visa samtalspartnerna att vi trots allt är närstående och delar något väsentligt (ibid.).
För mig som inte känner deltagarna sedan tidigare kan det vara svårt att uppfatta metabudskapen i
intervjuerna. Motsatsen till det indirekta talet är direkthet och klarspråk och innebär således
effektivitet, klart och tydligt uttryckssätt samt ärligt uppsåt (ibid.). Att använda en samtalsstil som är
mer direkt har fördelen att den upplevs mer ärlig men medför även risken att det som sägs hotar den
andres självbild. Detta fenomen kallas för en ansiktshotande handling.
För att vara entydig samt upprätthålla självbilden hos vår samtalspartner använder människan två
grundläggande taktstrategier, såsom solidaritetsstrategier och respektstrategier. Flickorna på
Öljöskolans samtal var präglade av solidaritetsstrategin, som visar att talaren känner närhet,
solidaritet, delaktighet och intimitet med dem hon vänder sig till (Norrby, 2004:198). Svårigheter
under transkriberingen av flickorna på Öljöskolans intervjuer var således att ta hänsyn till huruvida
samma talare påbörjade och avlutade meningen eller ej. Det var inte ovanligt att en flicka började en
mening som kamraten sedan avslutade.
Privatspråket eller närspråket kännetecknas bland annat av ett välvilligt och positivt
samtalsklimat som kan ta sig uttryck i skämtande och skrattande, genom att
samtalsdeltagarna ger varandra olika typer av samtalsstöd och samarbetar i interaktionen
(ibid.).
I Respektstrategierna finns en inbyggd motsättning; vi vill fortast möjligt komma till saken utan
omsvep för att inte ta upp alltför mycket av samtalspartnerns tid, men vi vill samtidigt uppfattas som
artiga utan att uttrycka en begäran rakt på sak. Genom en tydlig begäran kan vi lätt uppfattas som
påstridiga eller nedlåtande. ”Detta leder till en kompromiss mellan direkthet och indirekthet, där
resultatet blir den balansakt som kännetecknar respektstrategierna” (ibid.).
Genomgående under transkriptionsarbetet är att många ord fått göras om från talspråk till skriftspråk.
Ett exempel på dessa ord är det dialektala uttalet av också, ”osså”, som jag skrivit som skriftspråkets
”också”. Eftersom det var svårt att urskilja deltagarnas röster har jag tvingats transkribera intervjuerna
utan att koppla varje uttalande till en enskild individ. När intervjuaren citeras benämns denne som
”A”.
Dialektala skillnader
Intervjuerna inleddes med frågan ”Finns det olika typer av svenska?”. Alla tillfrågade hänvisade då till
dialektala skillnader och beskrev vad en dialektal skillnad innebär. Sebastian på Humlaskolan
uttryckte sig på följande sätt:
22
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Sebastian: Man kanske använder språket på ett annat sätt… typ, nån kanske säger, vi
kanske säger ”schuu” (använder ett ljudord) här i (staden vi befinner oss i) när vi hälsar
också kanske… i (nämner namnet på en liten ort utanför staden) så säger dom ”hej”,
istället.
Sebastian har alltså uppmärksammat dialektala ordskillnader i språket. Anna och Helena på Öljöskolan
är däremot mer uppmärksamma på dialektala uttalsskillnader. I exemplet nedan diskuterar Anna hur
uttalet inte bara beror på vilken stad man bor i, utan att även hemmet har en betydande roll:
Anna: Eh, ja. Till exempel om man jämför med mig å nån annan, ja pratar med rullande r.
Helena: Å ja pratar me mer ”R” (Ger exempel på tungrots-R) i halsen, asså ja…
Anna: Ändå så är vi båda liksom från (namnet på staden) å snackar svenska men dé é ändå
helt olika.
Helena: De é ju mycke med dialekter å så här…
Intervjuaren: Vad kan det bero på då, att ni kommer från (namnet på staden) båda två men
att ni ändå pratar så olika?
Anna: Asså, ja’ vet inte. Det kan bero på att min mormor är från (namnet på ett annat
land)… å hon har också lite rullande ”R” med lite brytning å så där å ja har vart me henne
sen ja var jätteliten så det kan va därför att hon har lärt mig att prata på ett sätt.
Anna menar alltså att sättet att tala kan ärvas från familj och släkt.
”Ungdomsspråk” och ”vuxenspråk”
Gemensamt för alla intervjuade var att de på följdfrågan ”Finns det fler olika typer av svenska?”
jämförde ungdomsspråk med vuxenspråk. Diana på Humlaskolan förklarade ungdomsspråket på
följande sätt:
Diana: Mm, man använder slangord. Det finns såna med…
A: Använder slangord… när gör man det?
Diana: De e väl olika. Asså, yngre använder det väl mer…slangord…
Pojkarna på Humlaskolan resonerar vidare kring ungdomsspråket och menar att det inte bara är
slangord som används, utan att även svordomar har en betydande roll i språkbruket.
Tillsammans med de andra flickorna på Humlaskolan förde Diana ett liknande resonemang som
exemplet ovan kring vad som menas med ett vuxenspråk:
Diana: Mm, mer seriöst om man pratar vuxenspråk.
Karolina: Mm, det är ordentligare… (lång tystnad)… asså, vuxna kanske inte vill säga det,
för det kanske inte är så fint å vuxet, seriöst så säger dom: ”Det där får barn säga”, eller ’e
ni dumma får dom liksom, dom bryr sig inte.
A: Tror ni att man bestämmer sig, bara, för att ”nu ska jag börja prata vuxenspråk” en
dag?, eller varför tror ni att man byter från ungdomsspråk till vuxenspråk?
Karolina: Asså, man vänjer sig nog vid miljön, så när man går i skolan å alla snackar lite så
slang, å sen när man väl kommer in i arbetslivet, typ, då är det ju mer seriösa folk där, och
då blir man ju mer… att man snackar som dom.
Diana, Saga: mm, ja.
Även Calle, Viktor och Simon på Öljöskolan diskuterar fenomenet ungdomsspråk och vuxenspråk:
A: Okej. Ungdomsspråk och vuxnas språk. Vad tycker du är ett ungdomsspråk?
Calle: De’ är väl mer slang…
A: Ja?
Calle: Kanske… ifall två ungdomar pratar är det ”Han ba’, ja ba’”, så… å vuxna äre kanske
lite mer… va’ ska man säga? jag vet inte.
Viktor: Artiga?
Calle: Ja, artiga. Kanske lite mer…
Simon: Ungdomar svär mer också.
A: Okej. Varför tror ni att det är så?
Viktor: Dom svär väldigt mycket i film och i musik, så svärs det väldigt mycket så att därför
så får väl ungdomar det mycket därför.
Simon: Man tror att man är cool för att man gör som dom på en musikvideo.
A: Kommer man sen till en tidpunkt när man inte vill vara cool längre?
Simon: Mm, men då sitter det i ändå, då när man inte tänker på det längre… då bara
kommer det flytande.
23
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Viktor menar alltså att en stor del av de svordomar och slanguttryck som används har sitt ursprung i
media. Detta påstående styrks av Diana på Humlaskolan som menar att ”…det är ju från datan som
det här språket kommer, typ ’oh my god’…”. Även Karin, Camilla och Filippa på Öljöskolan håller
med om detta:
Karin: Sen é re olika också hur gammal man é å var man bor, vad man ser på för tv eller
lyssnar på för musik… det är mycket därifrån.
A: Hur gammal man är? Hur tänker du då?
Karin: Ja asså, ja’ använder ju’nte samma ord som min mormor, liksom ”asså ba’ hon typ
gjorde så” så pratar ju inte min mormor.
A: Mm… och vad sa du om tv och musik (tittar på Karin)?
Karin: Ja man tar in mycket därifrån, Typ mycke slang från andra länder å… sättet man
pratar på å… å så.
A: Mm. Hur tror ni man hade pratat om det inte fanns tv och musik?
Camilla: Typ stelt.
Filippa: Ja mer… typ, ja.
Camilla: asså… det hade ju’nte funnits lika mycke slangord tror ja… för man får ju en del ord
från andra asså när man hör det såhär på media…
Filippa:… också spinns det ju vidare… asså alla kanske läser det om det kommer ut i media,
asså om det står i ”(namnet på lokaltidningen)”, jag är ju inte den enda som läser det ordet
i ”(namnet på lokaltidningen)” utan det är många fler i (namnet på staden) å då sprids det
kanske också så.
Camilla: Sen om man börjar använda det också när man pratar me nån så sprids det ju
ännu mer sen kanske dom själva börjar använda det också…
Karin tar även en tydlig ståndpunkt i skillnaden mellan hur äldre och yngre människor talar
jämförelsen med sitt eget och sin mormoderns språkbruk. Viktor på Öljöskolan berättade för mig att
han pratar på olika sätt med kompisar och vuxna och uttrycker sig så här:
Viktor: Eh, jag pratar lite finare… använder…
Simon: När du pratar med oss?
Viktor: Nej, när jag pratar med vuxna.
Simon: Jaha, okej.
Viktor: Så använder jag… lite finare ord… asså… inte så jättevardagliga för ungdomarna så…
i stället för att säga ”Ja ba’, han ba’”, säger jag ” Jag sa så och han sa så”.
Låneord från andra språk
Även pojkarna på Humlaskolan svarade frågan om vad det är för skillnad mellan ungdomsspråk och
vuxenspråk. De berättade att många slangord egentligen är låneord från engelskan:
Johan: Ja, man använder ju mycke’ mer slang och…
Kim: Ja
Johan: Fast mycket typ från engelskan mä och sånt
A: Mycket låneord från engelska, alltså? Vilka låneord då?
Kim: Typ… ”fuck”
Ahmed: ”Fuck”, som man använder mer än nåt svenskt ord, typ.
Kim: Också ”Fat”
Johan, Kim, Ahmed, Sebastian: (provar att säga ordet ”fat” på olika sätt”)
A: I vilket sammanhang använder ni ”fat”?
Johan: Asså, typ ”big fat mother”, asså då säger man så, det är alltid nånting med mamma
om man säger…
Saga på Humlaskolan håller med pojkarna om att låneord är ett vanligt inslag i deras språk. När
nyfikenheten ledde mig till frågan om hon ville avslöja vilken typ av slangord de brukar använda i
kompisgänget blev svaret följande: ”’Oh my god’… också, asså ’joinar du’… man typ tar in engelska
ord liksom…” Öljöskolans flickor resonerade på liknande sätt, men menar att det sker en
försvenskning av låneorden:
Filippa: Ja mm, asså eh ” We just chill”, liksom åsså säger vi ”chilla” liksom istället, man
gör om det så…
A: Just det…
Filippa: Så det blir lite mer försvenskat och eh asså det låter coolt, liksom: ”ska vi chilla?”
asså liksom…
A: Finns det nåt enkelt ord som beskriver exakt samma sak som ordet ”chilla” på svenska?
Karin: Slappa…
Camilla: Eller typ ”ta det lugnt”.
A: ”ta det lugnt” och ”slappa”… men då väljer ni hellre ordet chilla?
24
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Karin: Det låter coolare liksom, det är inte lika ”Nu ska vi ta det lugnt”, utan ”Nu ska vi
chilla” det är mer att ens föräldrar säger ”nu tar vi det lugnt”, vi ungdomar är mer så här
typ om man säger så asså ”nu chillar vi”.
Öljöskolans pojkar resonerar också kring hur ord lånas in från andra språk. I det resonemang som
följer diskuteras uttrycket ”Ey yo” som Calle för upp till diskussion, men enbart som ett exempel som
han inte vill belysa. ”Inte ’Ey yo!’ Inte ’Ey yo’ inte dom… några andra”. Min nyfikenhet får mig dock
att ignorera hans önskan om att inte diskutera uttrycket och jag för diskussionen vidare:
A: Vad var det för uttryck du sa Calle?
Calle: Asså de…jag vet inte om det é, asså blattedialekt… eh, får man säga så?
A: Det får man… vad var det för ord?
Calle: Asså, jag vet inte vad det betyder faktiskt… ”Ey yo”.
Viktor, Calle, Simon: (Leker med orden ”ey yo”)
Viktor: ”Ey yo!” Betyder bara typ ”hej”!
Simon: ”Hey bro”! ”Bro”, det betyder ”bror”.
Calle: Asså det är inget jag använder…
A: Men du hör det i skolan, eller?
Calle: Ja, eller på ”parlamentet5”
Här ser vi återigen ett exempel på hur språket är sammankopplat med media och hur många ord lånas
in från andra språk. Calle benämner även blattespråk som en typ av det svenska språket.
Slang och svordomar
Varför använder ungdomar så mycket slang? En aspekt verkar vara att slangen kan förstärka den
Expressiva funktionen i ett samtal. En annan aspekt verkar vara att slangen blir ett verktyg för att
stärka grupptillhörigheten. I materialet finns flertalet exempel där ungdomarna uttrycker att man kan
säga vad som helst till sina nära vänner men inte till ytliga kompisar. Vilka ord som får och inte får
användas verkar vara en outtalad överrenskommelse i respektive kompisgäng. En tredje aspekt verkar
vara att slangen blir ett sätt att påskynda samtalet. Viktor på Öljöskolan berättar att långa och svåra ord
byts ut mot kortare ord som betyder samma sak. Han förklarar hur exempelvis ordet ”komplicerat”
byts ut mot ordet ”svårt”. Viktor menar dock att detta är ett medvetet val och att han i samtal med
vuxna ibland väljer att använda det längre, svårare ordet istället för det korta, enkla. Detta resonemang
stöds av de andra pojkarna på Öljöskolan:
Simon: (fundersamt) Om det finns ord som man använder i klassrummet som man inte
använder i kompisgänget… ”Argumentera” Det är ju inte det första ordet man tänker på när
man ska prata med grabbarna det blir ju’nte det första… man vill säga, eller så utan man…
A: Men du skulle kunna säga det till…?
Simon: Ja, jag hade kunnat säga det till en vuxen eller till nån annan.
Simons uttalande visar, i likhet med Viktors resonemang, att det sker ett medvetet val av vilka ord som
bör användas vid olika situationer. Förkortningen av ord verkar även vara vanlig vid användandet av
msn6 samt när ungdomarna skickar sms. Viktor på Öljöskolan berättar att det däremot är en skillnad på
har han skriver när han chattar eller hur han skriver en uppsats i skolan:
Viktor: Asså förkortningar, exempelvis när jag skriver å när jag pratar också… om jag
skriver så är det… det går snabbare om jag skriver ”jag é” istället för ”jag är” också…
A: Mmm (uppmuntrande) Är det då när du skriver sms eller använder msn eller använder du
det i uppsatser också, i skolan?
Viktor: Nä jag hade nog fått rätt mycke fel på uppsatser ifall jag skrivit ”ja é” å så, då…
skriver jag ”Jag är” asså, hel ord.
En fjärde aspekt verkar vara att det uppfattas som coolt att använda slanguttryck. Karolina på
Humlaskolan berättar att: ”…sen om det typ ska va coolt me… vodka - ’vodde’”.
Hälsningsfraser, språket som maktmedel och har samma ord alltid samma betydelse?
Språket som Kontaktreglerande funktion verkar fungera olika för flickor och pojkar. Sebastian och
Ahmed på Humlaskolan för ett resonemang kring deras vanligaste sätt att hälsa på varandra:
5
6
Parlamentet är ett humorprogram på TV.
Msn är ett chat-program som används för kommunikation via internet.
25
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Ahmed: Asså, typ… när vi hälsar på varandra på morgonen, typ närmar sig ”hej, hur är
läget?”, då är det liksom ”Tja, jag tar din mamma”.
A: Och det är såhär… det är trevligt… och snällt att säga en sån sak?
Ahmed: Ja, det ska ju bara bli roligt, det ska bara bli gött, man får skratta.
Sebastian: Ja.
A: Använder ni nån gång det uttrycket och det ska vara… elakt mot nån?
Ahmed: Ja, man märker ju om, man säger man, alltså man menar, asså inte menar det,
eller om man menar det.
A: Jaaa (bekräftande).
Sebastian: Så blir det så att man kanske, nån säger nåt som man inte gillar, osså säger nån
annan typ, ”Jag tar din feta mamma”, och sånt.
A: Okej, så när man lägger till dom där småorden som förtydligar emellan, då är det
plötsligt illa ment?
Ahmed,B,C,D: Ja.
A: Så du kan inte säga ” feta mamma” till honom, om det är på ”kompissätt”? Det går inte?
(pekar från person A till B)
Ahmed: Nä, det går inte…
A: Men du kan säga ”tar din mamma”?
Ahmed: Ja, jag säger ”Tja, jag tar din mamma”.
A: Och då är det vänskapligt?
Ahmed: Ja, asså man märker ju…
Sebastian: Det är mjukare.
Ahmed: Dom man är bra vänner med, dom eh, kan man säga vad fan som helst.
Ahmed menar alltså att uttrycket ”tar din mamma” inte har samma betydelse i alla situationer. Även
flickorna på Ahmeds skola diskuterade uttrycket ”tar din mamma”. Flickorna hävdar att detta är ett
uttryck som främst används av skolans pojkar. De menar att uttrycket oftast används på skoj men att
det också kan vara allvarligt menat:
A: Dom här orden som ni säger kommer ibland som t ex ”ta din mamma”… eh, betyder dom
samma sak i alla situationer?
Karolina: jaa, asså nu använder ju inte jag det så… men om jag skulle göra det så…
A: Så om man säger ”ta din mamma” till nån, då är det för att man är förbannad?
Saga: Hm, typ om man vill trycka ner nån tror jag.
Karolina: Asså, en mamma har ju typ, alla har ju respekt för sin mamma…
Saga: Mm.
Karolina: åh sen, typ om man säger att man ”tar dens mamma”, så…
Saga, Diana: Mm.
Karolina:… så, kan man liksom ta övertaget på nån.
A: Så det är liten maktkamp?
Karolina + Isa: Mm.
Karolina: Fast, det är ju oftast på skoj och så… i klassrummet och så, så att det… är mycket
på skoj, så…
A: Så, det är inte alltid så att det är allvarligt menat?
Karolina: Nä.
Diana: De e nog mer oseriöst än vad det e seriöst.
Saga, Karolina och Diana menar alltså att användandet av uttrycket ”tar din mamma” är en form av
maktkamp. Även Öljöskolans flickor har noterat en skillnad mellan pojkars och flickors sätt att prata
och hälsa på varandra. De menar att kränkande ord är en del av ungdomars vardag och att killar ibland
kan ha svårt att erkänna att de blir sårade av de ord som används. Däremot för de ingen diskussion
kring huruvida de tilltalsnamn de använder till varandra, som t ex ”slyna” och ”slampa”, också kan
såra på ett djupare plan än vad tjejerna själva låtsas om:
Anna: Asså ja tror det är olika också där, typ… även där kan man se en skillnad mellan
tjejer å killar kanske, killar ba’ ”åh, tja” såhär å vi ba’ ”hej hej” eller nåt sånt, så ja tror…
Camilla: Vi é trevliga.
Anna: Ja vi kanske är mer, ja, men tjejer å så… dom kan bara såhär springa fram skaka
varandra i handen å ba’ heja åsså slå varandra på ryggen så ba’ ”tja” å vi ba’ vi kan säga
”hej” åsså krama varandra.
Helena: Asså killarna är mer tufft snackiga än tjejer…
Anna: Ja.
Helena: Dom har mer sån…
A: Är det nåt ord som killarna säger som ni aldrig skulle säga?
Filippa: Asså vi säger ju allt möjligt här… som… inte borde spelas in… (tittar på
mikrofonen)… nä men, asså vi använder ju oss av väldigt, asså många typ kränkande ord
även om vi inte menar det, så liksom, asså killarna ba’ ”Åh, hej bög” å sånt, asså till
varandra. Asså, dé é på skoj ju, men det är så dom hälsar på varandra. Vi liksom ba’ ”Åh,
26
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
hej, snäckan, hur é dé” Asså så, a vi är lite mer gulliga å dom är lite mer brutala, asså,
ungefär…
Camilla: Asså killar dom bara spottar ur sig, liksom dom tänker inte på att det kanske
egentligen kan såra, men sen é de ju så att killar oftast dom ska va tuffa liksom ba’ men
”ja’gråter inte till… Titanic”…
Karolina och Saga på Humlaskolan berättar hur skolans pojkar pratar i jämförelse med flickorna. De
antyder att pojkarna har svårt att föra samtal på det som flickorna kallar för ”en normal nivå”:
Karolina: Asså, vi håller det liksom på normal nivå och dom liksom *visslar (ljudord: som en
raket som skjuts iväg).
A: Vad innebär en normal nivå?
Karolina: Asså, vi kan ju snacka vanligt mä, vi har ju liksom inte alltid såna ord, dom har ju
typ alltid såna ord, typ och eh…
Saga:… dé sitter nog inne i deras huven.
Vid närmare granskning av flickornas resonemang kan jag ana att de anser att pojkarna generellt alltid
använder det som de kallar för ”såna ord” (min tolkning: slang, svordomar och kränkande ord) men att
flickorna själva har kontroll över sin språkanvändning. Senare under intervjun fördes däremot
resonemanget vidare när jag berättade om en artikel i Norra Skåne (se bakgrund) och hur man tvingats
vidta drastiska åtgärder för att minska användningen av kränkande ord på en skola. Jag ställde frågan
”Tror ni att dom eleverna vet att dom använder fult språk?” till Humlaskolans flickor. Diana funderade
en stund innan hon svarade:
Diana: Asså det gör alla, asså även dom som är seriösa killar i vår klass, asså dom, eller
dom som är oseriösa, dom kan va’ seriösa, asså i situationer har jag sett dom när dom är
seriösa… men sen när dom är runt andra kompisar, då blir dom ju sådär så…
Det verkar, trots allt, som att flickorna på Humlaskolan tror att även pojkarna kan välja ord och uttryck
som är lämpliga i olika kontexter. Anna på Öljöskolan berättar om en incident då ett uttryck som
egentligen bara bör användas i kompisgänget användes i fel situation och till fel person. Öljöskolans
flickor resonerade sedan vidare kring ord och uttryck som enbart bör nyttjas inom kompisgänget:
Anna: Man kan ju, asså, det finns ju folk som säger på skoj när man känner varandra till
exempel, kanske lite opassande å säga, men en kompis skrev till en kompis ”knulla din
mamma” på ett födelsedagskort… liksom det är inget man skriver till en främling å så… de e
ju om man känner varann så dom fattar.
A: Å om man känner varandra tolkas det inte som något elakt (konstaterande)? Kan samma
uttryck alltså betyda olika saker beroende på vem man pratar med?
Helena: Ja, och beroende på situationen… om vi typ hade tjafsat eller bråkat när man… då
hade det vart en annan sak då kanske man tar till sig det på ett annat sätt än om vi hade
skämtat, å jag bara lägger till det ordet, då kanske man bara hade skrattat åt det.
Karin: Asså ja’ å Camilla kan liksom sitta där å säga en massa grejer till varandra, å sen ba’
sitta å asgarva efter.
Camilla: Som igår så satt vi hemma hos mig, för vi skulle kolla på film å sånt, så satt vi med
varsin data, så skrev vi till varandra ba’ ”hej, din slyna!”, så ba’ ”Hej, din slampa!” så ba’
kolla vi på varann å då börja vi skratta.
Karin: Asså dé é ju sånt man kan skämta om, men sen typ…
Camilla: Skulle jag skriva till någon annan skulle dom nog bli sura, vi står ändå närmre
varandra, vi vet att vi skojar båda två.
Karin: Ja.
Camilla: Ja hade ju’nte ba’ kunnat skrivit till nån annan, så ba’ så kommer man dit på msn å
ba’ ”Hej din slyna!” Åh hon ba’ ”Ööööh… vad vill du mig?”.
Återigen ser vi exempel på hur orden i ungdomsspråket kan ha stor betydelse för de olika
kompisgängen. Att använda dessa ord och uttryck till en person som inte ingår i kompisgänget verkar,
enligt Öljöskolans flickor, vara förödande.
Hur talar man i skolan eller med vuxna?
Jag samtalade vidare med Öljöskolans flickor kring deras användning av ordet ”slyna” och ”slampa”
och i vilka situationer de använder detta ord som tilltalsnamn:
A: Om det skulle vara någon vuxen i närheten, skulle ni kalla varandra för ”slyna” ändå?
Filippa: Asså dé é ju en del som gör dé.
27
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Helena: Ja’ tror inte jag hade sagt så öppet å kommit fram till nån å ba’ ”Hej din slyna!”
åsså läraren står bredvid, så ba’ ”ööh”.
Anna: Det har nog hänt att nån gör dé… men sen så typ om läraren kollar konstigt på dom,
så ba’ ”Nä, jag ha’nte sagt nåt”.
A: Så det bara flyger ut fast man har tänkt att man inte ska säga nåt just då?
Anna: Mm.
A: Vad är det som gör att ni inte vill använda det språket när det är lärare i närheten då?
Anna: Nä, för dom blir sura.
Filippa: Dom är vuxna dom vill att man beter sig lite mer vuxet kanske när dom också är
mä, att man inte går runt å säger såhär fula ord, för man vet ju att man inte får säga det
egentligen heller.
Karin: Det har bara med betygen att göra (skämtsam ton).
*skratt
A:” Man ska göra ett gott intryck” (skämtar tillbaka)!
Pojkarna på Humlaskolan besvarade en liknande fråga, men resonerade på ett helt annat sätt än vad
föregående exempel visar:
Kim: Vi går och snackar så i korridoren, alltid
Johan: Men, man säger det kanske inte… när man är hemma
Kim,Ahmed: Nää
A: Okej… i klassrummet, pratar ni å samma sätt där?
Kim: Ja, det gör vi.
A: Ja (bekräftande). Eeeh, hur pratar ni med lärarna i klassrummet?
Kim: Typ… halvt.
A: Halvt?
Kim: Jaa, nästan likadant
Johan: Jo, det är likadant typ, det är likadant.
A: Okej
Kim: Asså, man säger det så snabbt så dom inte hör det…
Humlaskolans pojkar pratar alltså mer ”vårdat” i hemmet än i skolan men ser ingen större skillnad
mellan språkanvändningen i klassrummet och i korridoren. De verkar heller inte reflektera över
huruvida språkanvändningen skulle kunna påverka lärarnas betygssättning, såsom flickorna gjorde.
Flickorna i Humlaskolan uttrycker sig på liknande sätt:
A: Är det nån skillnad när ni pratar med varandra i klassrummet? Är det så att ni tänker
ibland att ”nä, det där ordet kanske jag inte ska använda”?
Diana, Karolina, Saga: Nääää.
Diana: Asså, i vår klass så kommer det upp rätt mycke ord, det gör det… så de é rätt lugnt.
A: Vad är det för ord ni brukar höra i klassrummet?
Saga: ”Ta din mamma”.
Diana: ”Ta din mamma”.
Karolina: Ja.
A: Och det är även när vuxna i närheten? Det finns ingen ”censur”?
Diana: Nä, inte överhuvudtaget, men de é nog mest killarna som säger dé…
Simon på Öljöskolan, däremot, väljer sina ord mer noga när han samtalar med en lärare. Han funderar
till och med kring ordens uttal:
Simon: Man asså, man uttalar ju olika för lärare också. Asså, man säger inte ”Ja’ é på gött
humör idag” för läraren, ”Ja é på bra humör idag”.
A: Aah… så man ändrar ord utefter…?
Simon: Ja, man väljer sina ord
A: Ja
Simon: Så kan man säga va?
A: Ja, absolut
Simon och de andra pojkarna funderar vidare kring detta och konstaterar att det även är en fråga om
vilken lärare man samtalar med:
Simon: Det är mycket mä, vilken lärare man pratar mé å så…
A: De alltså olika med olika personer?
Simon: Ja
A: Vad beror det på då?
Simon: Ifall det é nån mer seriös lärare som kanske é lite strängare då vill man’te asså…
använda såna slangord å sånt
Viktor: Då kan dom bli arga
28
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Simon: Eller titta snett på en eller…
A: Mm
Simon: … sänka ditt betyg eller… ifall det é en lite mer…
Calle: ”Chillare” lärare så…
Viktor: Om man vet att det är lärare som gillar att man e… ”Går ner lite på knä”, åh nä det
lät fel, inte ”gå ner på knä”… ”buga” för dom lite…
A: Mm
Viktor: Om du förstår va?
Återigen diskuteras alltså språkbruket i förhållande till maktrelationen mellan individer och
samtalstonen hos pojkarna vittnar om ogillande. I likhet med Öljöskolans flickors resonemang tror
uppenbarligen även Öljöskolans pojkar att språkbruket kan påverka betygsättningen. Calle och Simon
på Öljöskolan tror att mycket av det språk man använder och det beteende grundas i den miljö man
kommer ifrån. Calle och Simon för ett resonemang kring hur man kan veta hur man bör bete sig i olika
situationer:
Calle: Asså, jag tror att man från en tidig ålder lär sig att man ska va artig med andra, nya
människor.
Simon: Ja, det tror jag med.
Calle: Tror jag i alla fall.
Simon: Ja med bordskick å allt dé där när man går i småskolan.
Calle: Man lär sig ju inte det direkt sen när man blir äldre… man lär sig det först när man är
liten. Sen sitter det i lite så här i bakhuvet… men sen så använder ju ungdomar, i skolan då,
och över internet mycket slang och förkortningar å annat som då speglar sig i hur dom
pratar.
Diana, Karolina och Saga på Humlaskolan håller med om att språket är beroende av omgivningen.
Följande resonemang fokuserar dock främst på hur språkbruket kan påverkas i skolmiljön respektive
arbetslivet och hur detta både berör vuxna och ungdomar. Vidare funderar flickorna kring vad som
förväntas av deras språkbruk från förälder i hemmet:
A: Tror ni att man bestämmer sig, bara, för att ”nu ska jag börja prata vuxenspråk” en dag?
Eller varför tror ni att man byter från ungdomsspråk till vuxenspråk?
Karolina: Asså, man vänjer sig nog vid miljön, så när man går i skolan å alla snackar lite så
slang, å sen när man väl kommer in i arbetslivet, typ, då är det ju mer seriösa folk där, och
då blir man ju mer… att man snackar som dom.
Diana, Saga: Mm, ja.
A: Så, ni tänker att det är nåt som, som växer bort på grund av dom miljöer man kommer
in i?
Diana, Saga, Karolina: Ja.
A: Tror ni att jag pratar så här med mina vänner?
Saga: Nä.
*fniss
A: Hur tror ni att jag pratar med dom?
Saga: Asså, lite mer åt vårt håll, men inte helt såsom, såsom oss.
Isa: Fast, kanske inte riktigt.
Saga: Typ ”Oh my god”.
A: Tror ni att man kan välja språket någonstans utefter var man är någonstans?
Saga: Aaa.
Karolina Jag pratar ju inte med… säger ju inte samma saker hemma så att… asså man…
Saga: Man kan ju säga ”oh my god”.
Karolina: Ja, men asså, om jag svär hemma, då blir min mamma sur på mig.
A: Blir hon det?
*fniss
Karolina: Ja. Så… jag kanske inte ska göra det… jag gör inte det så mycket hemma…
A: Så där håller du dig ifrån…?
Karolina: Mm.
Vilken språklig varietet bör användas under en arbetsintervju?
Under alla intervjuer fördes ett samtal kring huruvida språkbruket skulle kunna ge olika intryck.
Ungdomarna resonerade kring hur de skulle använda sitt språk under en arbetsintervju. Ungdomarna
hade även starka och välformulerade argument för varför de skulle välja att tala på ett visst sätt.
Flickorna på Öljöskolan resonerade så här:
A: Tror ni att sättet att prata på skulle kunna påverka en människa i livet på något sätt? Om
ni tänker er till exempel en arbetsintervjusituation? Hur skulle ni prata då? Just, när ni är
femton år, ska ni på den här arbetsintervjun på… vad ska vi säga?
29
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Anna: Mc Donalds?
*skratt
A: Okej, ni har sökt jobb på Mc Donalds och är nu kallade på arbetsintervju. Hur tror ni att
ni pratar då? När ni sitter där med chefen?
Helena: Ja, det är ju viktigt att vara trevlig å så här mottagande.
Filippa, Karin, Anna: (Håller med och pratar i munnen på varandra)
Filippa: Ja men, man använder ju inte såhär slangord…
Helena: Man säger ju inte ”typ” i varenda mening som vi typ gör… typ.
Karin: Typ ”bara”…
Filippa: Å ”asså” å sånt hela tiden, utan mera ordentligt å så hära….
Helena: … och att man utvecklar, typ vad man ska säga ännu mer… när man pratar med
nån vuxen.
Karin: Ja.
Filippa: Man vill liksom göra ett gott intryck… med komplicerade ord.
Karin, Anna, Helena, Camilla: Mm.
A: Varför tror ni att intrycket skulle bli bättre om man inte använde slangord?
Filippa: Nä men, skulle du vilja anställa mig om jag säger ”Typ asså, dé é liksom chill sådär,
ja’ brukar vakna då å så, så är det okej om ja börjar där vid tio liksom, för då har ja’ vaknat
å ätit frukost, typ… om dé é chill för dig asså?”…
*skratt
Filippa: Nämen, nämen asså ”Hur vill du att ja’ ska va? ja’ anpassar mig efter era önskemål
på mig å ja’ gör alltid ett… bra intryck å ja’ presterar mitt bästa å så”, asså dé låter mycket
trevligare.
Karin, Anna, Helena, Camilla: Mm.
A: Så då väljer man hur man ska prata utefter situationen, alltså?
Filippa: Ja.
Helena: Men sen typ, asså sen ska man ju inte komma in å sätta sig där ”pokerface på
huvet” å vara värsta trevliga personen å sen när du väl, om du får jobbet så é du nån helt
annan person… så man ska ju ändå försöka va sig själv, men ändå… använda… sig själv till
en bra… ja…
Filippa: Intryck.
Helena: Ja.
Flickorna är således överens om att det är av stor vikt hur man talar under en arbetsintervju. De menar
att man bör låta artig och trevlig men de framhäver också vikten av att inte låtsas vara någon annan än
den man är. Pojkarna på Humlaskolan för ett liknande resonemang:
A: Mm… tror ni att sättet att prata på kan påverka en människa i livet på något sätt? Om ni
tänker er en arbetsintervju. Hur tror ni att ni skulle prata på en arbetsintervju?
Johan: Det blir det nog lite mer, allvarligt, Då gäller det att få jobbet, då säger man nog inte
”Tja, jag tar din mamma”, det säger man ju inte, man säger: ”hej, mitt namn é …dodododo”
osså så.
Sebastian, Kim: Ja.
Johan: ”Jag söker jobb här för att…”, då är man trevligare…
A: Okej.
Johan: Asså man anpassar sig till situationen.
Sebastian: Man anpassar sig.
A: Men hur kan man veta hur man ska anpassa sig till situationen då? Hur vet man…?
Johan: Asså, sånt man säger typ på skoj, asså till nån vuxen kan man ju inte överdriva så,
för att då måste man vara lite mer kanske social och så…
Pojkarna på Humlaskolan anser alltså, i likhet med föregående exempel, att språket bör anpassas efter
situation och miljö. Även flickorna på Humlaskolan resonerar på liknande sätt:
Saga: Asså, vi skulle ju inte snacka så om det typ, om det va en seriös grej, asså…
klassrummet å sånt är ju en sak, men om jag typ gör en jobbintervju eller så, så skulle jag
ju liksom inte säga att jag ”tar din mamma” och typ ”Oh my god”, eller sånt.
A: Vad är det för språk du skulle använda istället?
Diana: Gammeldags…
Saga: Nä, men ”vuxetspråk”, asså…
Karolina: Ja, det är ju gammalt.
Saga: Ja, jag skulle inte säga såna ord och sånt (min tolkning: slang, svordomar och
kränkande ord).
Saga, Karolina och Diana drar således slutsatsen att det språk som bör nyttjas under en arbetssituation
är att jämföra med vad de kallar för vuxet språk eller gammeldags språk. I inledningsskedet av
intervjun med pojkarna på Öljöskolan finns tecken på att även de drar en parallell mellan det språk
som bör talas på arbetsintervjuer (den utbyggda koden) och vuxenspråket. Nedan följer en dialog
mellan Calle och Viktor:
30
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Calle: Vuxenspråk, det är till exempel eeeh… om vi tar gammal svenska eller gamla… eller
såhär… pratar vårdat å inte pratar mé, mé till exempel slanguttryck eller svordomar å sånt
där. Dé är ju lite äldre, eller, äldre typ av språk.
A: Eeeh, när tror ni att dé händer att man ändrar? När man plötsligt ändrar från
ungdomsspråk till vuxet språk? Pratar alla vuxna vuxenspråk?
Viktor: Dom flesta. Det é så… det finns vissa speciella tillfällen… arbetsintervjuer… Eeeh,
asså då kan man ju inte prata slang.
A: Varför kan man inte det?
Calle: För det e’ inte speciellt artigt.
Viktor: För… man vill… kanske ha en bra person, en artig person på sitt arbete… som kan
prata ordentligt.
Filippa på Öljöskolan uttrycker sig på följande sätt:
Filippa: Vill ja’ ha jobbet, vill ja’ tjäna pengar, ska ja’ kunna flytta hemifrån å tjäna mina
egna pengar… ta hand om mig själv å kunna bygga en framtid, ja okej, då kanske ja’ ska va’
mer seriös å inte använda tonårs…
Filippa fortsätter: ”Ja, ja’ tror alla kan anpassa sig bara man vill… inombords så känner man ändå
en… aning”.
Analys av data och empiri
Hur talade ungdomarna under intervjun?
Eleverna verkade, enligt mig, tycka att det var roligt att bli intervjuade och samtalen präglades av
mycket skoj och skratt. Flick- och pojkgruppen på Öljöskolan präglades båda av den samtalsstil som
Kotsinas benämner som Närhets- och engagemangstilen. Även Återgivet tal och ljudord användes
frekvent i informerande och expressiva yttranden. Gemensamt för båda flickgrupperna var den
massiva användningen av återgivet tal, precis såsom Kotsinas noterat i sin studie. Pojkarnas samtalsstil
däremot, stämde inte alls överrens med vad Kotsinas (2007) och Jonsson (2007) benämner som
manligt (med avståndstagande, ironisk attityd och ett framhävande av den egna personen). De var
tvärtom öppna och vänliga i sin samtalston, både gentemot varandra och gentemot mig. Vid enstaka
tillfällen talade dock pojkarna med ett avståndstagande tonläge där metabudskapet verkade vara att
tydliggöra klyftan mellan lärare och elever. Ett exempel på ett sådant tillfälle är när Simon, Viktor och
Calle diskuterar lärare som inte visar förståelse för elevernas språkbruk:
Simon: Ifall det é nån mer seriös lärare som kanske é lite strängare då vill man’te asså…
använda såna slangord å sånt
Viktor: Då kan dom bli arga
Simon: Eller titta snett på en eller…
A: Mm
Simon: … sänka ditt betyg eller… ifall det é en lite mer…
Calle: ”Chillare” lärare så…
Viktor: Om man vet att det är lärare som gillar att man e… ”Går ner lite på knä”, åh nä det
lät fel, inte ”gå ner på knä”… ”buga” för dom lite…
Ungdomsspråk och vuxenspråk
Begreppet vuxenspråk innebär, enligt eleverna, främst ett uteslutande av slangord och svordomar. De
beskriver vuxenspråket som mer ordentligt i jämförelse med ungdomsspråket som präglas av slang,
svordomar, låneord, förkortningar och kränkande ord. Vidare gör eleverna en jämförelse mellan
vuxenspråket och den språkliga varietet de anser sig använda i situationer som t ex en arbetsintervju
och anser dessa två genrer vara relativt likvärdiga. De hävdar även att de förändrar språkbruket utefter
vilket socialt fält de för stunden befinner sig i. Olika språkliga varieteter används således beroende på
om man befinner sig i skolan, i hemmet eller med kompisarna.
Eleverna menar även att ungdomsspråket ser olika ut beroende på grupptillhörighet och att varje grupp
skapat sin egen språknorm. Det som eleverna beskriver som ungdomsspråk har den effekten att
grupptillhörigheten betonas. Det som anses vara språkligt godtagbart i den egna vänskapskretsen är
således inte med säkerhet godtagbart i andra ungdomsgrupper. Bourdieu talar om habitus som
bidragande till att återskapa den sociala världen och hur bristande överensstämmelse mellan
31
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
människors habitus istället bidrar till att den sociala världen förändras. Vidar styr habitus
föreställningar och praktiker. Flickorna på Öljöskolan beskriver t ex hur de reagerar negativt på
pojkarnas kränkande sätt att tilltala varandra. Denna reaktion kan bottna i bristande överrensstämmelse
mellan habitus samt att habitus styrt föresällningen om den manliga och kvinnliga normen som finns i
vårt samhälle. Flickor är, enligt normen, i samtal med varandra öppna och direkta medan pojkarna ofta
har en mer ironisk, avståndstagande attityd där de framhäver sig själva (Kotsinas, 2007:127).
Ett språk som ärvs och språket i skolan
Eleverna tror att mycket av det språk man använder och det beteende man har grundas i den miljö man
kommer ifrån. En flicka hänvisar sitt sätt att uttala bokstaven ”r” som ett arv från sin mormor och
några pojkar menar att man lär sig att vara artig och trevlig när man är liten. Pojkarna menar att den
miljö man utsätts för i ett tidigt stadium, exempelvis hemma eller i småskolan, faktiskt är av stor
betydelse även när individen är äldre. ”Det sitter i bakhuvet”, förklarar en pojke. Kan det finnas en
klassdimension i denna fråga eller är det så att alla barn, oavsett kapital och habitus, får lära sig vikten
av att vara artig, trevlig och att välja sina ord med omsorg utefter situation? Ambjörnsson (2003:57)
menar att det finns märkbart skilda normer hos ungdomar med olika klasstillhörighet. Även Heaths
(1983) menar att förhållningssättet till språket påverkas beroende på den familj och den miljö man
växt upp i. Bourdieus forskning om klasstillhörighet och utbildning (Broady, 1998:10) visar att
ungdomar från arbetarklassen har svårare än medelklassen att tillgodose sig skolans undervisning.
Bourdieu (Broady, 1998:10) menar att dessa, i jämförelse med arbetarklassen, har en större vana att
delta i offentliga sammanhang och att de därför lättare hanterar det språkbruk som förväntas användas
i det offentliga rummet. Det sociala kapital som man redan vid unga år tillgodosetts genom sin
uppväxt är således av stor vikt för att som vuxen skapa sig ett rikt symboliskt och kulturellt kapital.
Eleverna i min studie menar att det som de anser vara det mer seriösa vuxenspråket är något som man
successivt börjar använda när livssituationen förändras och nämner aldrig att det skulle vara beroende
av klasstillhörighet. I nya livssituationer möter man nya språkliga varieteter och dessa ”smittar” av sig
på det egna språkbruket. Eleverna gör jämförelser mellan hur kompisarna i skolan pratar och hur
vuxna pratar på en arbetsplats och menar således att språket förändras utefter miljön. De påtalar dock
att de är fullt medvetna om hur man hanterar språket i det offentliga rummet trots att de ännu inte
tvingas använda det till vardags. I min studie deltog elever med olika habitus och kapital och alla anser
sig förändra sitt språkbruk utefter situation. Eleverna har mestadels diskuterat hur ett uteslutande av
slang, svordomar, kränkande ord och ett intagande av en trevlig och vänlig attityd är lämplig
exempelvis en arbetsintervjusituation eller i skolmiljön. De beskriver således de grundläggande
taktstrategier som Larsen (2007) talar om. I några intervjusekvenser diskuterades längre och svårare
ord som används i skolmiljön och som med fördel skulle användas under en arbetsintervju men som
inte används i kompisgänget. ”Man vill liksom göra ett gott intryck… med komplicerade ord”,
förklarar en flicka. En pojke belyser ordet ”argumentera” som ett sådant ord och detta visar således att
han är medveten om att även ordval kan vara av betydelse. Samma pojke berättar även att han byter ut
ordet ”gött” mot ”bra” i samtal med lärare. En annan pojke berättar att han talar lite ”finare” när han
samtalar med vuxna än när han samtalar med jämnåriga kamrater. Även Jonssons (2007) studie visar
att det finns en grundläggande medvetenhet kring det språkbruk man använder. Jonsson citerar
exempelvis en pojke som en dag bara bestämde sig för att sluta prata ”gettoslang” (Jonsson 2007:105).
Kotsinas (2007:53) menar att ungdomars brist på deltagande i formella sammanhang kan vara en
grundläggande faktor för det som uppfattas som ”brister” i ungdomsspråket. Kotsinas hävdar således
att om individen inte utsätts för det språk som används i det offentliga rummet används istället
kamratspråket i alla situationer och miljöer. Vidare menar Kotsinas (2007:164f) att ungdomar faktiskt
inte använder standardspråk och att detta kan bero på att de inte ännu kommit så långt i sin
språkutveckling att de fullt behärskar standarspråkets normer. De elever jag har intervjuat hävdar dock
motsatsen: de byter språkbruk utefter kontext och miljö oavsett habitus.
Eleverna på Öljöskolan menar att språkbruket kan påverka betygsättningen. De diskuterar lärares
skilda attityder gentemot språkbruket och menar att vissa ”chilla” lärare ”inte bryr sig” medan andra
lärare är mycket noga med att poängtera vilket språkbruk som anses lämpligt. Öljöskolans flickor
undviker att använda ord såsom ”slyna” och ”slampa” när en lärare befinner sig i närheten. Här finns
dock en markant skillnad mellan Öljöskolan och Humlaskolans elever. Humlaskolans elever nämner
32
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
inte betygen på samma sätt som ungdomarna på Öljöskolan, utan berättar istället att språkbruket i
klassrummet är att jämföra med det språkbruk de använder i kompisgänget.
Varför slang, svordomar och kränkande ord?
Kotsinas (2007) lyfter slangordens funktion i språket som en mycket komplex fråga och menar att det
finns tolkningar som innebär att slanget skulle vara tecken på ett bristande ordförråd eller ett tecken på
att man önskar feedback från lyssnaren. De elever som intervjuats i denna studie hävdar dock att det
mesta av språkbruket är ett medvetet val som inte handlar om bristande ordförråd eller en önskan om
lyssnarens feedback. Snarare verkar dessa ord, såsom Kotsinas också belyser, vara av stor vikt för
grupptillhörigheten. Den jämförelse som görs av eleverna, där de tydligt markerar ett avstånd mellan
det egna språket och vuxenvärldens, visar dock på att de använder språket som en form av
identifikation. ”Ja asså, ja’ använder ju’nte samma ord som min mormor, liksom ’asså ba’ hon typ
gjorde så’, så pratar ju inte min mormor”.
Enligt eleverna har orden inte alltid samma konnotation. Ord som slyna, slampa och bög verkar vara
vanliga tilltal till den bästa vännen. Citat som ”Till sin bästa vän kan man ju säga vad fan som helst” är
frekvent återkommande i intervjuerna och visar således återigen att språkbruket till stor del beror på
grupptillhörigheten. Diskussionerna om när det är lämpligt att använda vissa kränkande uttryck har
varit många, men alla deltagare är överens: man kan inte använda dessa kränkande uttryck i ett positivt
syfte till någon man inte känner så väl. Uttrycket ”tar din mamma”, som verkar vara ett frekvent
använt uttryck på Humlaskolan, kan obehindrat användas tillsammans med kamraten, men om man
råkar uttala samma uttryck till någon annan så kan detta vara sårande och kränkande. Tidigare nämnda
ord och uttryck kan, enligt eleverna, användas både som skällsord vid en konflikt och som något man
säger till bästa vännen som ett tecken på vänskap. Uttryck som ”Hej, din bög” verkar vara en
godtagbar kontaktreglerande funktion till den bästa vännen. Richard A. Hudson (1996:131ff) beskriver
hur olika språkliga varianter kan uppstå och bestå i samspel mellan människor. Uttrycket ”Hej, din
bög” skulle kunna räknas som en sådan varietet. Flickorna på Humlaskolan och pojkarna på
Öljöskolan menar att användandet av dessa kränkande ord även kan ha en maktfunktion. De menar att
uttryck som ”tar din mamma” kan vara ett maktmedel för att kränka kamraten eftersom alla har
respekt för sin mamma. Vidare förs diskussioner kring lärare som förväntar sig att ungdomarna visar
respekt för dem genom att använda korrekta ord och uttryck och undvika slang och svordomar.
Richard A. Hudson (1996:131ff) diskuterar maktrelationer av dessa slag och beskriver hur det i de
flesta sociala sammanhang finns en hierarki med dessa som leder till uttryck för över- och
underordning. Sättet att tilltala varandra kan således vara ett medel för att ge uttryck åt den hierarki
som finns i ett socialt fält.
Kotsinas (2007) studie visar att slangord och svordomar inte används så ofta i ungdomsspråket som
man skulle kunna tro. Eleverna i min studie däremot, hävdar motsatsen. I mina samtal med
ungdomarna uppfattade jag däremot att deras tal var ordentligt i jämförelse med hur de själva beskrev
sitt språkbruk. Jag anar dock att min närvaro påverkade dem till att använda det språkbruk som de alla
beskrev att de hanterade: ett artigt språk med ett medvetet uteslutande av svordomar samt minskad
användning av slanguttryck.
Media och låneord från andra språk
Vidare diskuteras medias inverkan på språkbruket. Eleverna menar att ”utan media skulle språket vara
stelt”. De beskriver även hur media infört ord från andra språk. Ord som exempelvis ”chilla” används
istället för uttrycket ”ta det lugnt” och de menar att ”ta det lugnt” är något som de vuxna skulle säga
och eleverna undviker detta därför att det låter tråkigt. Vidare berättar eleverna, precis som Kotsinas
(2007:68-f) studie visar, att låneorden ofta försvenskas. De påpekar även att användandet av låneord
ofta beror på att det ska gå fortare att tala. Det går fortare att säga ”chilla” än ”ta det lugnt”. De visar
även stor medvetenhet kring hur språkbruk sprids via media när de nämner hur nya ord används i
lokaltidningen och hur det sedan påverkar andra att använda samma ord. En pojke beskriver hur media
påverkar ungdomar att använda svordomar. Han menar att det låter coolt och att man gärna vill prata
som de gör på tv.
33
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Pojkar och flickor
Flickorna verkar genomgående ha reflekterat mer över skillnaderna mellan det egna och pojkarnas
språkbruk. De menar att killarna är mer ”tufft snackiga” än tjejerna och berättar hur pojkarna inte
verkar ha funderat på huruvida kränkande ord skulle kunna verka sårande för kamraten. Detta stämmer
överens med Jonssons (2007) studie om pojkars språkbruk. I likhet med Jonsson (2007) beskriver
flickorna det egna språkbruket som mer kontrollerat än pojkarnas och hävdar att pojkarna har en
hårdare språklig attityd mot varandra än flickorna. I min tolkning och reflektion kring materialet har
jag dock noterat att flickornas medvetenhet gällande de kränkande ord de använder gentemot varandra
trots allt är jämförbar med pojkarnas medvetenhet. Diskussionen kring de kränkande ord som används
i kompisgänget är likvärdig i båda pojk- och flickgrupperna och medvetenheten kring användningen
av dessa är stor hos respektive grupp.
Trots att intervjuerna tyder på att medvetenheten kring språkbruket är likvärdig hos pojkar och flickor
finns ändå en skillnad i språkbruket mellan dessa grupper. Både pojkar och flickor beskriver hur de
förstärker expressiva uttryck (Kotsinas, 2007:52) med ord som av vuxenvärlden uppfattas som
chockerande. Däremot visar min studie att pojkarnas expressiva uttryckssätt är mer kränkande än
flickornas. Även Kotsinas noterade en sådan skillnad i sin studie (2007:62). Pojkarnas hårda språkliga
attityd gentemot varandra skulle kunna vara ett tecken på vad Jonsson (2007:34) beskriver som den
maskulina stereotypen: att använda ett språk som kännetecknas av skämt och brytande av tabun.
Flickorna däremot är mer ”gulliga” mot varandra. Filippa på Öljöskolan uttryckte sig på följande sätt
när hon jämförde flickors och pojkars språkbruk ”Vi liksom ba’ ’Åh, hej, snäckan, hur é dé?’. Asså så,
a vi är lite mer gulliga å dom är lite mer brutala, asså, ungefär…”. Kanske kan vi även fundera på
medias inverkan på skillnaderna i språkbruk mellan pojkar och flickor. Jag refererar återigen till
Viktor på Öljöskolan som hävdar att användandet av svordomar i film och musik är en av
anledningarna till att ungdomarna svär. Han menar att det låter coolt och att man vill låta som de gör
på tv. När jag personligen tittar på tv har jag noterat en skillnad mellan pojkar och flickors sätt att
prata. I ungdomsserier på tv riktade mot flickor är flickorna ofta gulliga och överdrivet snälla mot
varandra, även mot de kamrater som de vid ett senare tillfälle talar illa om. I tv-serier riktade mot
pojkar, däremot, finns ofta en hårdare och ”coolare” attityd. Kotsinas (2007:68f) beskriver hur
ungdomarna i hennes studie ofta använde citat från engelska filmer i form av återgivet tal i sina
samtal. Eleverna i min studie gav inte exempel på hela meningar i form av återgivet tal utan citerade
enbart korta uttryck och ord. Ett exempel på detta är Calle på Öljöskolan som citerar uttrycket ”hey
bro” från Parlamentet trots att han inte riktigt har förstått uttryckets egentliga betydelse.
Vilken betydelse har språket för den egna personen?
Eleverna är överens om att språkbruket är avgörande för huruvida en arbetsgivare ger en individ en
anställning eller ej. De menar att ett uteslutande av slang och svordomar är en självklarhet vid en
arbetsintervjusituation och att det är viktigt att ge ett seriöst och ordentligt intryck. Ungdomarna är
även överens om att språkbruket inte får vara ett skådespel utan att det är viktigt att visa sitt rätta jag
men att göra det genom att använda språket på ett, som ungdomarna anser vara, ”trevligt sätt”. De
anser sig kunna behärska olika genrer och hävdar att de väljer hur de skall tala utifrån kontext och
miljö. Alla elever, oberoende av habitus och kapital, var överens om att så är fallet. Medvetenheten om
existensen av språkliga varieteter och en påstådd kunskap att behärska olika genrer innebär dock inte
att eleverna med säkerhet behärskar de olika genrer som nämns i intervjuerna.
34
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Kapitel 5 Diskussion
Slutsatser
När jag påbörjade förarbetet inför denna studie var syftet främst att undersöka huruvida sms- och
chatspråk påverkar uppsatsskrivningen i svenska. Efter noga övervägande förde dock mitt intresse för
det talade språket mig vidare till ett annat, nära besläktat, område – nämligen elevers uppfattning kring
fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Englund (2004)
beskriver 1990-talets växande insikt om språkets konstituerande roll för vårt sätt att uppfatta
verkligheten samt dess roll som kommunikationens meningsskapande funktion. Språket är således av
stor vikt i det didaktiska arbetet.
Eleverna i min studie hade ett avståndstagande tonläge när de talade om lärare som inte visar
förståelse gentemot elevernas språkbruk. Ett tydligt exempel på detta är när Simon berättar att
språkbruket beror på vilken lärare han talar med och hur vissa lärare är seriösa och stränga. Genom
Simons uttalande kan man förstå hur brist på förståelse för elevernas språkbruk kan skapa en klyfta
mellan lärare och elev. Enligt Dysthe (1996:23) verkar problem i undervisningen vara att den utgår
från given kunskap och inte från elevernas egna erfarenheter. Lärarna utgår från sina egna
referensramar och utan en dialog kan man inte skapa någon gemensam referensram (Dysthe,
1996:223).
Hur skall man då skapa en gemensam, språklig, referensram mellan lärare och elev? Å ena sidan är det
av stor vikt att möta eleverna där de just nu befinner sig, så att alla elever, oavsett habitus och kapital,
får chansen att tillgodogöra sig skolans undervisning. Å andra sidan är det av lika stor vikt att låta
eleverna möta grundskolans språkliga krav och att på det sättet förbereda dem inför framtida studier på
en mer avancerad nivå. I kursplanen i svenska för grundskolan kan vi läsa att ”språkförmågan har stor
betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av
skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling”. För att möta
eleverna på bästa sätt och kunna bidra med mesta möjliga i en undervisningssituation bör det därför
vara av stor vikt att läraren har tillgång till båda dessa språkvarieteter; dels den som eleverna använder
med varandra och dels den som krävs för att kunna uppnå skolans språkliga krav.
Samtliga elever i studien har gott självförtroende vad gäller deras kunskaper att hantera olika genrer
och språkliga varieteter. Enligt Bourdieu (1998:10) får dock inte individer från alla samhällsklasser
möjlighet att möta den språkliga varietet som representeras i det akademiska fältet. Frågan vi kan
ställa oss är; vet eleverna vad det är för genrer de säger sig kunna hantera? Saga, Diana och Karolina
diskuterar t ex vilken genre de skulle använda på en arbetsintervju och berättar att de skulle använda
”gammeldags” språk. Detta ”gammeldags” språk verkar således vara att jämföra med det som de även
benämner som ”vuxenspråk”. ”Vuxenspråket” innebär, enligt de tre flickorna, ett uteslutande av slang
och svordomar. Har eleverna egentligen kunskap om språkliga varieteters egentliga innebörd eller
gissar de sig till hur det skulle kunna vara?
Betydelse
Min förhoppning med denna studie är att lärare som läser den får en vidgad syn på elevers språkbruk
och deras uppfattning om språkliga varieteter. Språket har en betydande roll i en didaktisk situation
och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk och
deras syn på språkliga varieteter. För att skapa förståelse mellan lärare och elever är det av stor vikt att
läraren förstår betydelsen av det ungdomsspråk som av vuxna ibland uppfattas som kränkande men
används av eleverna som neutrala uttryck.
35
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Reflektion över forskningsprocessen
Intervju som metod
Att genomföra de kvalitativa gruppintervjuerna var spännande och intressant. Jag förvånades över
elevernas glädje att delta. Genom mina intervjuer fick jag chansen att möta eleverna och samtala på ett
sätt som jag upplevde var ”äkta” och givande. Samtalen präglades av en god och öppen stämning,
fyllda av skratt och skoj. Eleverna fick genom intervjun chansen att i samspel med varandra utveckla
och diskutera de tankar de hade kring språkbruk. Dessa diskussioner fördjupade svaren ytterligare.
Mina öppna frågeställningar resulterade dock ibland i diskussioner som egentligen inte var väsentliga
för min huvudfråga. Jag tror ändå att dessa diskussioner var nödvändiga som startsträcka till andra
områden samt att de var en bidragande faktor till den öppna och goda stämningen. Intervjuerna var
lättare att genomföra än vad jag från början trott. Denna lätthet kan bero på att eleverna hade en vana
att argumentera för och våga stå för sina åsikter. De gav sällan korta svar som ”Ja” på en fråga, utan
svarade istället ”Ja, därför att…”. Deras reflekterande svar på frågorna underlättade för mig som
intervjuare och jag upplevde sällan att intervjuerna var svåra att hålla igång.
Om jag i framtiden skall göra vidare empiriska studier kring elevers syn på språkbruk och språkliga
varieteter kommer jag återigen att använda kvalitativa intervjuer som metod, eftersom metoden
tilltalade mig.
Avsikten med intervjuerna var att studera elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra
språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Jag anser att jag efter genomförda intervjuer lyckats finna
på de frågor jag ställt. Däremot upptäckte jag under tolkningsarbetet att det hade varit positivt för mig
att även ställa frågor som berör förståelse för lärobokstexter och förståelsen inför lärarens
föreläsningar samt dennes undervisning i helhet utifrån ett språkligt perspektiv. Detta hade gjort min
studie mer grundad i ett didaktiskt perspektiv.
Intervjusamtalen
Jag fann fler likheter hos deltagarna än förväntat. De delade uppfattning om språkbruk och språkliga
varieteter med vissa små skillnader som mestadels berörde huruvida slang, svordomar och kränkande
ord används i klassrummet eller ej. Denna uppfattning delades oberoende av habitus och kapital.
Däremot finns risk att dessa delade åsikter är ett resultat av den enskilde individens önskan om att
betona gemenskapsaspekter genom att utgå ifrån eller hävda att de delar åsikter, attityder eller kunskap
(Norrby, 2004:199).
Under intervjusamtalen fick jag en bild av att språkbruket trots allt är något som eleverna funderar en
hel del kring. De menar att språket är viktigt för grupptillhörigheten och att det används på ett lekfullt
sätt, trots att orden och uttrycken ibland kan uppfattas som kränkande av vuxna i omgivningen.
Eleverna skrattar och skojar tillsammans när de pratar om ord som exempelvis slyna, bög och slampa.
De menar dock att detta språkbruk enbart används i den närmsta vänskapskretsen och att en
korrigering av detta sker i andra sammanhang. Dessa sammanhang, menar eleverna, innebär såväl
möten med nya kamrater som möten med vuxna, i skolmiljön och i andra offentliga sammanhang.
Under intervjusamtalen blev jag positivt överraskad över att eleverna trots allt, helt enligt Lpo94:as
riktlinjer, har ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk.
En annan aspekt vad gäller synen på ungdomars språkbruk verkar således vara att vuxenvärlden
reagerar starkare på ordval och uttryck än eleverna själva. Möjligtvis har deras massiva användande av
vissa ord bidragit till att orden inte alltid har samma konnotation. Tidigare generationer tolkar dock
orden utifrån dess ursprungliga betydelse vilket kan vara en bidragande orsak till att vuxna uppfattar
ungdomars språkbruk som kränkande.
Nya frågor/vidare forskning
Jag anser att jag har lyckats med att besvara mina problemformuleringar:

Vilka uppfattningar har elever om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga
varieteter i skolan och på fritiden?
36
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009

Vilka uppfattningar har elever om det egna språkbruket?
Det skulle vara av intresse att intervjua lärare om deras uppfattning om hur den språkliga
kommunikationen, mellan lärare och elev, fungerar i ett didaktiskt perspektiv. Vidare skulle det vara
av intresse att genomföra en observation i klassrumsmiljö, där språkliga varieteter och elevernas
egentliga förståelse för dessa studeras ur ett didaktiskt perspektiv.
Jag är tillfreds med de svar som jag fått och jag hoppas att min studie kan ge upphov till vidare
forskning. Jag hoppas att jag någon gång i framtiden har möjlighet att ta vid där jag nu slutar.
37
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Referenser
Webbplatser
Barnkonventionen: https://www.unicef.se/barnkonventionen (2009-12-03)
Folkloristiska arkivet vid Åbo Akademi: http://web.abo.fi/arkiv/folk/intervju.html (2010-05-10)
Skolverkets hemsida: www.skolverket.se (2009-12-06)
Sundin, U. & Lansfjord, M. (2005) http://www.skolverket.se/content/1/c4/25/25/pm_sprak.pdf (201005-10)
Vetenskapsrådets sammanställning av regler och riktlinjer: http://www.codex.vr.se (2009-12-13)
Litteratur
Ahlsén, E. & Allwood, J. (2002) Språk i fokus. Lund: Studentlitteratur.
Ambjörnsson,F. (2003), I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer.
Stockholm: Ordfront.
Andersson, L-G (1989). Attityder till språk. I: C. Sandqvist & U. Teleman (red.),
Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur.
Bauer, L. & Trudgill, P. (1998). Language Myths. London: Penguin.
Bernstein, B. (1974). Class, codes and control – volume 1. London: Routledge.
Bernstein, B. (1973). Class, codes and control – volume 2. London: Routledge.
Bernstein, B. (1977). Class, codes and control – volume 3. London: Routledge.
Broady, D. (1990). Sociologi och epistemologi : om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska
epistemologin. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning).
Coates, J. (1997). ”One-at-a-time”: The organization of men’s talk” I S. Johnson. & U. H Meinhof
(red.) Language and masculinity. Oxford: Blackwell publishing.
Coates, J. (2003). Men talk. Stories in the making of masculinities. Malden: Blackwell publishing.
Crafoord, C. (1994). Människan är en berättelse. Stockholm: Natur och kultur.
Dahlgren, G. & Olsson, L-E. (2002) ”Barns uppfattningar om läsning och skrivning”. I Språk i fokus.
Lund: Studentlitteratur. S. 45-58
Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära.
Studentlitteratur: Lund.
Einarsson, J. (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.
38
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Engblom, C. (2004). Samtal, identiteter och positionering : ungdomars interaktion i en mångkulturell
miljö. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Eriksson, M. (1997), Å ja bah e de hej så här pinsamt hörru. I: Ut med språket! En bok om
språkutveckling och pedagogisk praktik. (Svensklärarföreningens årsskrift 1997.
Svensklärarföreningens skriftserie nr 114.). Stockholm: Norstedts tryckeri. S. 45-68
Göransson, A-L. (2004) Brandvägg : Ord och handling i en yrkesutbildning. Malmö högskola:
Lärarutbildningen.
Heath, S. B. (1983). Ways with words. Language, life, and work in communities and classrooms.
Cambridge: Cambridge University Press.
Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis : om maskulinitet och språk i en högstadieskola.
Stockholm: Ordfront.
Kotsinas, U. (2007). Ungdomsspråk. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lakoff, R. (1975). Language and woman’s place. New York: Harper Colophon Books.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt; En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Kristianstad:
Gleerup.
Linell, P. (1994). Transkription av tal och samtal: teori och praktik. (Arbetsrapporter från Tema
Kommunikation.) Linköping.
Lindström, F. (2000). Världens dåligaste språk. Finland: WS Bookwell.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. 1998 (Lpo 94.)
Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet: Fritzes publikationer.
Milroy, J. (1998). ”Children Can’t Speak or Write Properly Any More”. I Language Myths. London:
Penguin. S. 58-66
Norrby, C. (2004). Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.
Prop. (1984/85:). Lärarutbildning för grundskolan. Stockholm: Riksdagen.
Stensmo, C. (2002) Vetenskapsteori och metod för lärare – en introduktion. Uppsala:
Läromedel & Utbildning.
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trudgill, P. (2002). Språk och social miljö : (en introduktion till sociolingvistiken). Stockholm: ePan.
Tidningar och tidsskifter
Donald Broady, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptronhäften / Skeptron
Occasional Papers nr 1, 1998. Prel. version, jan.
Lärarnas tidning, Nummer 7, 2010.
Norra Skåne 2009-12-02
39
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Englund. T. (2004). Pedagogisk Forskning i Sverige. årg 9 nr 1 s 37–49 issn 1401-6788
Språkvård, tidsskrift utgiven av svenska språknämnden, U. Kotsinas Språkets uppkomlingar. Nummer
3, 2003.
40
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Bilagor
Bilaga 1
Lund 2009-11-26
Informationsbrev
Mitt namn är Sarah Mellström och jag läser min sista termin på lärarutbildningen, Stockholms
universitet. Jag skriver min C-uppsats inom ämnet språksociologi och utgår från följande
forskningsfrågor:


Anser elever i årskurs 9 att språkets användning kan skapa möjligheter eller
potentiella hinder?
Hur ser elever i årskurs 9 på det egna språkbruket och sker en medveten anpassning av
detta beroende på kontext och miljö?
Jag kommer personligen att genomföra elevintervjuer på två olika skolor i Skåne. De cirka trettio
minuter långa intervjuerna kommer att ske gruppvis, med fyra elever i varje grupp. Dessa intervjuer
kommer att dokumenteras via ljudinspelning som sedan transkriberas. Ljudinspelningen raderas efter
bearbetning.
För att skydda deltagarnas identitet kommer inte elevernas tilltalsnamn eller namnen på de skolor där
intervjuerna ägt rum att nämnas. Jag kommer att utelämna allt som kan avslöja vem det är som talar
på bandet när det transkriberas.
Vänligen,
Sarah Mellström
Vid frågor:
Telefon: XXXX - XX XX XX
E-postadress: [email protected]
Ort och datum: ______________________________
Jag godkänner att ___________________________________________ deltar i denna studie.
(Elevens namn)
____________________________________
Målsmans underskrift
____________________________________
Namnförtydligande
41
"Det är chill, typ". En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk
och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Mellström, HT 2009
Bilaga 2
Intervjuguide
Finns det olika typer av svenska?
Hur pratar ni med varandra?
Hur pratar ni i skola/klassrummet?
Finns det ord som ni använder i kompisgänget men inte i skolan?
Finns det ord som ni använder i skolan men inte i kompisgänget?
Har orden alltid samma betydelse?
Kan sättet att tala påverka en människas liv på något sätt? Om man föreställer sig exempelvis en
arbetsintervjusituation, hur skulle ni prata då? (Följdfråga: Varför?)
Använder ni samma ord när ni skriver uppsatser i skolan som när ni pratar med varandra?
42
Fly UP