Comments
Description
Transcript
Document 1957003
Bidrag till familjens ekonomiska historia Inflytande över konsumtionen inom svenska hushåll under 1900-talet ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 44 Bidrag till familjens ekonomiska historia Inflytande över konsumtionen inom svenska hushåll under 1900-talet Per Simonsson Stockholms universitet © Per Simonsson, 2005 Stockholms universitet, S-106 91 Stockholm ISBN 91-85445-13-4 ISSN 0346-8305 Omslagsdesign: Per Carlsson Tryck: Akademitryck, Edsbruk, 2005 Distribution: Almqvist & Wiksell International, Stockholm Till min familj INNEHÅLL TABELLER, DIAGRAM OCH FIGURER FÖRORD 1 INLEDNING Avhandlingens syfte De relevanta teorierna En modell över hushållens konsumtion och inflytandet över dessa Några påpekanden om källorna Avhandlingens fortsättning 2 METOD: ATT MÄTA FAKTORERNA SAMT OM DERAS BETYDELSE FÖR DEMOKRATIN INOM HUSHÅLL Inkomst Humankapital Konsumtion och ideologisk position Förhandlingar och överläggningar i hushåll Om olika slag av humankapital och de mekanismer genom vilka humankapitalet verkar Om mätproblematiken samt en multivariat modell av överläggningars förekomst Avslutande kommentarer 3 ÄKTENSKAPETS INSTITUTIONELLA RAMAR Från husbondevälde till formell likhet: den nya äktenskapslagen Äktenskapsskillnadernas förändring Lagrummens praktik och ekonomiska konsekvenser för kvinnor Familjen i 1950-talets moderna samhälle Avslutande diskussion 4 NITTONHUNDRATRETTON En allmän teckning av Sverige 1913 med betoning på förhållanden viktiga för familjelivet En överblick över 1913 års konsumtion En multivariat analys av konsumtionens determinanter år 1913 11 15 19 20 23 31 36 42 45 45 49 55 59 64 66 74 77 78 82 86 96 100 103 103 105 108 Ett test av OLS-estimatens stabilitet genom alternativa skattningsmetoder Betydelsen av hushållets sammansättning Avslutande diskussion 5 NITTONHUNDRAFEMTIOTVÅ Den allmänna utvecklingen sedan 1913 med betoning på förhållanden viktiga för familjelivet En överblick över 1952 års konsumtion med vissa jämförelser mot 1913 En multivariat analys av konsumtionens determinanter mot bakgrund av 1913 års resultat Ett test av OLS-estimatens stabilitet genom alternativa skattningsmetoder Betydelsen av hushållets sammansättning Avslutande diskussion 6 MILLENNIESKIFTET Den allmänna utvecklingen under 1900-talet med betoning på förhållanden viktiga för familjelivet En överblick över millennieskiftets konsumtion och dess förändring under 1900-talet En multivariat analys av konsumtionens determinanter mot bakgrund av tidigare resultat Ett test av OLS-estimatens stabilitet genom alternativa skattningsmetoder Betydelsen av hushållets sammansättning Avslutande diskussion 7 AVSLUTNING: ATT TOLKA I TERMER AV MAKT, HUMANKAPITALETS INFLYTANDE OCH ÄKTENSKAPETS LIBERALISERING De empiriska resultaten i sammanfattning Liberaliseringen av äktenskapet och de empiriska resultaten tolkade i termer av inflytande över konsumtionen 112 115 118 121 121 125 126 129 130 139 143 143 145 147 150 151 152 155 157 163 8 SUMMARY 169 The Sources Empirical Specification, Estimation Techniques and Empirical Results The Empirical Results Interpreted in the Context of the Theoretical Setting 171 APPENDIX KÄLL- & LITTERATURFÖRTECKNING 178 197 172 175 TABELLER, DIAGRAM OCH FIGURER Tabeller Tabell 1.1: Urban fördelning av urvalets hushåll, jämfört med hela rikets fördelning 41 Tabell 2.1: Konsumtionsutgifter, hustruns inkomst och förvärvsarbete, givet hushållets totala inkomst, OLS-estimat (tvärden) 47 Tabell 2.2: Hustruns inkomsts respektive hustruns förvärvsarbetes påverkan på konsumtionsutgifter, givet hushållets totala utgifter, partiella korrelationer (p-värden) 48 Tabell 2.3: Konsumtion av varukategorier, median, kr och andelar, %, efter mannens yrkesgrupp 1952 53 Tabell 2.4: Utgiftsandelar för livsmedel, kultur och nöjen samt hushållstjänster efter makes och makas yrke, % 54 Tabell 2.5: Att tillfredsställa sina intressen och ideologisk uppfattning 57 Tabell 2.6: Intresse för religion och konsumtion efter kön, % 58 Tabell 2.7: Intresse för religion och konsumtion efter kön och civilstånd, % 59 Tabell 2.8: Hustruns kännedom om hushållets inkomst och överläggningar, antal med kolumnprocent inom parentes 61 Tabell 2.9: Mannens hushållsarbete och överläggningar, antal med kolumnprocent inom parentes 61 Tabell 2.10: Anteckningar i hushållsbok och överläggningar, antal med kolumnprocent inom parentes 61 Tabell 2.11: Samband mellan olika variabler och överläggningar 62 Tabell 2.12: Hustruns intresse för stora samhällsfrågor och överläggningar, antal med kolumnprocent inom parentes 62 Tabell 2.13: Faktoranalys för gifta kvinnors humankapital och ideologiska position 68 Tabell 2.14: Ordinal probit för förekomsten av överläggningar i hushåll 71 11 Tabell 3.1: Vårdnadstvister i Stockholm 1952 95 Tabell 4.1: Andel av total disponibel inkomst, %, och inkomstelasticitet för tio konsumtionskategorier 1913 107 Tabell 4.2: Totala utgifter, medeltal, kr, efter antalet pojkar och flickor, 1913, antalet observationer per cell inom parentes. 118 Tabell 5.1: Andel av total disponibel inkomst, %, och inkomstelasticitet för tio konsumtionskategorier 1952 jämfört med 1913 125 Tabell 5.2: Hushållens totala utgifter i medeltal, kr, gentemot antalet pojkar och flickor 1952, antalet observationer per cell inom parentes. 132 Tabell 5.3: Hushållens totala utgifter i medeltal, kr, efter antalet pojkar och flickor 1952 per hustruns ålder, antalet observationer per cell inom parentes 133 Tabell 5.4: Konsumtionsökning per barn av olika kön för hushåll med både pojkar och flickor, OLS-estimat 134 Tabell 5.5: Medelökning i kronor i konsumtionskategorier för en ökning av en enhet i de oberoende variablerna, OLS-estimat (tvärde inom parentes). 135 Tabell 5.6: P-värde för F-test pojkar = flickor i regressioner från tabell 5.2 per kategori av inkomst, ålder och yrke 138 Tabell 6.1: Andel av total disponibel inkomst, %, och inkomstelasticitet för tio konsumtionskategorier 2000 jämfört med 1913 och 1952 146 Tabell 7.1: Statistiska signifikanser för hustruns inkomst, x, och humankapital, antal inom parentes, på 5-procentnivån från OLSregressionerna år 1913, 1952 och 2000. 157 Table 8.1: Swedish to English translations for column headings and stubs applicable to tables A1 through A9 174 Tabell A1: OLS 1913 178 Tabell A2: Robust regression 1913 180 Tabell A3: Medianregression 1913 182 Tabell A4: OLS 1952 184 Tabell A5: Robust regression 1952 186 Tabell A6: Medianregression 1952 188 12 Tabell A7: OLS 2000 190 Tabell A9: Medianregression 2000 194 Diagram Diagram 2.1: Sannolikheter för en viss frekvens av överläggningar efter hemutbildning och humankapital beräknade från tabell 2.13 och 2.14 73 Diagram 3.1: Giftermål och skilsmässor i Sverige under 1900-talet, per 100 000 invånare 85 Diagram 3.2: Relativt bruk av lagrum för äktenskapsskillnader 19161960 88 Diagram 3.3: Giftermål per 1000 ogifta 1905-1947 94 Diagram 5.1: Antal examina från allmänt gymnasium efter kön (vänster y-axel) och relativ övervikt för män (höger y-axel) Källa: Ohlsson 1986 tab A:7, s. 257 123 Diagram 5.2: Utgifter för livsmedel indexerade för hushållsmedlemmar 1913, 1952 och 2000 131 Figur Figur 1.1: En schematisk bild av avhandlingens analytiska modell 36 13 FÖRORD Jag gillar familjen därför att den får en att tro att man är något. Den får en att känna sig viktig och behövd. Andra ögonblick i livet låter en förstå hur liten man är. Ett sådant ögonblick har för mig varit att skriva detta förord. Plötsligt inser man hur osjälvständig och beroende man är. Som doktorand är man på gott och ont beroende av sina handledare. Lyckligtvis är det i mitt fall bara på gott. Johan Söderberg och Anita Nyberg har under sex år ställt upp på mig och mina idéer, låtit mig göra misstag men med osviklig precision pekat på misstagen i efterhand. Aldrig för en sekund har de låtit mig inse hur beroende jag har varit av dem, aldrig har de försökt hindra mig att pröva egna grepp. Tack! På samma sätt utgör hela institutionens akademiska kultur en form för varje doktorand som omärkligt präglar en, även om man i talet hyllar den självständige och autonoma forskaren. Även om en kultur är kollektivt buren, har vissa artikulerat den särskilt tydligt för mig, nämligen Martin Gustavsson, som redan på C- och D-uppsatserna stöttade och hjälpte mig att hitta rätt, Johanna Sköld, Yvonne Svanström, Leif Runefelt, Per Eriksson, Ronny Pettersson och Ulla Wikander. Ett särskilt tack till min rumsgranne Bo Franzén, som mer än någon annan lärde mig hur institutionen och akademin fungerar och guidade mig i den tysta kunskapens sfär. Ni har alla på olika sätt hjälpt mig att förstå vad bra vetenskap är och hur jag kunde komma ditåt. Jonathan Metzger har, förutom en cool rumskamrat och god vän, alltid varit en inspiratör med sin nyfikenhet och sin skärpa. Min akademiska generationskamrat Karin Åmossa har under avhandlingsarbetets gång blivit mer en god vän än en kollega, som med ödmjukhet, skarpsinne och iakttagelseförmåga stödjer mig i både vetenskap och liv. Också en mängd vetenskapare utanför institutionens gränser har hjälpt mig att förstå och i viss mån tillämpa vetenskapens dygder. Jag tänker här framförallt på Susanna Hedenborg, som på ett utmärkt sätt läste och kommenterade mitt slutmanus. Rio Cederlund och Carl Wilkens har alltid ställt upp som kompisar och kollegor, oavsett vad som behövts. Institutionens administratörer, Ulrika Moberg, Jane Bagge och på senare tid Markko Persson har underlättat en mängd aspekter av doktorandtillvaron; alltifrån datorer och blyertspennor har fixats när faktiska eller föreställda behov uppstått. På samma sätt har mången arkivpersonal, särskilt de på Riksarkivets filial i Arninge, hjälpt till att hitta och bära oräkneliga mängder pappkartonger. 15 Bidrag till familjens ekonomiska historia Det finansiella har betydelse för ens möjligheter att färdigställa en avhandling. Under en termin bidrog fakulteten generöst till min försörjning, därefter har Forskningsrådet för arbetsliv och samhälle tagit detta ansvar. Men också andra har också bidragit till avhandlingens och avhandlingsförfattarens båtnad i form av generösa bidrag till resor och material; ett tack till HSFR, Helge Ax:son Johnsons Stiftelse och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Livet utanför akademin har för mig i mångt och mycket bestått av amerikansk fotboll, en idrott med en enastående samling individer. Dessa har kollektivt har lärt mig mycket om livet. Jag tänker framförallt på mina före detta tränare Coach Andersson och Coach Oud, som – även om de aldrig lyckades få mig att bli en särdeles bra spelare – lärde mig otroligt mycket om vad professionalitet och hängivelse kan betyda för en människa. Jag tror aldrig att jag hade lyckats skriva den här boken om det inte vore för era lektioner. På senare tid har alla mina vänner i domarkåren kommit att betyda allt mer. Aldrig har de för minut ursäktat en disträ individ och alltid tvingat mig att prestera mitt bästa, oavsett andra omständigheter – det betyder mycket. Mikael ”Emma” Emanuelsson och jag har dömt ihop länge nu och han har alltid löst upp allehanda situationer jag försatt mig själv i. Michael Eriksson, som länge var min radarpartner, förtjänar också ett lika stort tack för att han alltid underlättar min tillvaro som domare. Andreas och Max har självvalt varit mina vänner i över 20 år. Att veta att ni alltid fångar mig oavsett vad jag hittar på är – bokstavligt talat – ovärderligt och det får mig att våga så mycket mer än jag annars skulle ha gjort. Andreas, oavsett hur tacksam jag är att dina skattepengar försörjer mig, betyder din vänskap mer! Ett stort tack också till David, Katta och Anki. Förvisso mindre självvalt har också min egen lilla kärnfamilj alltid funnits där. Till dem utsträcker jag gränslös tacksamhet: till Mor och Far, som jag ju är skyldig allt; till min bror Peter, som gick bort under avhandlingsarbetet. Jag saknar dig, men nu är känslan av tacksamheten större. Frescati backe, en lycklig söndagskväll i september 2005 Per Simonsson 16 Kapitel 1 INLEDNING Den engelske 1700-talsmålaren William Hogarths gravyrserie Marriage-a-lamode om sex gravyrer beskriver utvecklingen av ett äktenskap med ett tragiskt slut, vars början återges i bilden till vänster. Scenen är talande. De som skall gifta sig sitter i bakgrunden till vänster: den nyrike köpmannen och politikerns dotter och den gamle adelsmannens son, som snarast verkar beundra sig själv i spegeln. Den blivande frun uppvaktas redan av advokaten Silvertongue på hennes vänstra sida. Scenens huvudpersoner är inte de som skall gifta sig, utan makarnas släkt, som sitter vid förhandlingsbordet. Adelsmannen, vars främsta tillgång är det släktträd han ivrigt pekar på, investerar via äktenskapet i köpmannens pengar. Att den fåfänge greven har finansiella problem framgår av det halvfärdiga huset utanför fönstret, utan arbetare på byggnadsställningen, liksom av ockraren som håller skuldebrevet framför näsan och tar pengarna med andra handen. Målningen innehåller flera intressanta temata. För det första är gravyrserien en kritik över den brist på individualism och frihet som dåtidens högborgerliga äktenskap präglades av. Parterna var fastkedjade vid varandra utan handlingsalternativ. Det andra temat som intresserar oss är de olika kapital som används i förhandlingen om äktenskapet. Det ekonomiska kapitalet har en mycket tydlig plats i avgörandet av äktenskapet. Det är köpmannens huvudsakliga försäljningsargument. Greven säljer någonting annat. Hans elegantare kläder, hans släkt härstammandes från William erövraren, är tillräckligt för att köpmannen skall tycka att det är ett fördelaktigt byte. Brudgummens liknöjdhet, som kontrast till brudens känslomässiga framtoning, avslöjar än mer om den högre klass och det högre kulturella kapital som hennes familj köper in sig i. Den ovala tavlan föreställer den mytiska figuren Medusa, vars ansikte förstenade betraktaren (Cowley 1983: 27-53; Uglow 1997: 375ff). Detta äktenskap kommer att sluta i en katastrof, via ömsesidigt negligerande, otrohet, könssjukdomar och självmord. Makarna visar under sitt korta äktenskap liten eller ingen hänsyn till varandra. Hogarths svar på frågan om varför äktenskapet blir så olyckligt, är att makarna hade för få alternativ, de 19 Bidrag till familjens ekonomiska historia var lika tvingade till varandra som de två hundarna vid gemålens fötter. De hade inga alternativ till äktenskapet. Onekligen spelar äktenskap, familj och/eller hushåll en betydande roll för varje individ som producent och fördelare av välfärd. Men dessa funktioner har inte alltid behandlats i tidigare forskning. Istället har familjens utformning, dess organisation och dess funktion i samhället ofta tagits för givet. Man har ifrågasatt samhällets lämplighet för familjen, snarare än samhällets och familjens lämplighet för individer. Familjen och hushållet antas oftast vara ett utrymme för omvårdnad, altruism och kärlek, där privat nyttomaximerande inte förekommer. Men samtidigt vet vi, från tidigare forskning såväl som från andra berättelser om familjeliv, att det sällan eller aldrig är ett utrymme utan konflikter och utan egna intressen, precis som målningen berättar för oss. I romanen The Moonstone från 1868 tar huvudpersonen sin hushållerska till fru, därför att Selina, being a single woman, made me pay so much a week for her board and services. Selina, being my wife, couldn’t charge for her board, and would have to give me her services for nothing. That was the point of view I looked at it from. Economy – with a dash of love. (Collins 1994: 20f) AVHANDLINGENS SYFTE Nationalekonomen Paul A. Samuelson visade redan 1956 att det är omöjligt att sammanställa ett antal individers vilja till en gemensam vilja över vad som borde väljas, givet sedvanliga ekonomiska antaganden (Samuelson 1956). Likaså har den ekonometriska forskning som sysselsatt sig med problemet visat att hushållet inte kan karakteriseras som en beslutsfattare eller en enhet med gemensamma preferenser (Bourguignon et al. 1993; Doss 1996; Fapohunda 1988; Hoddinott & Haddad 1995; Klasen 1998; Sen 1999a).1 Istället innehåller ett hushåll flera beslutsfattare med olika viljor. Den del av familjens ekonomiska historia avhandlingen syftar till att undersöka är mannens respektive hustruns inflytande över hushållens konsumtion. Utgångspunkten är att inflytandet har sin grund i tre stycken faktorer: inkomst, humankapital och ideologisk position. 1 Ett undantag är Daniel Hallberg som på svenska paneldata för tidsanvändning inte kan förkasta noll-hypotesen att hushåll har en gemensam preferensordning (Hallberg 2002: 57). 20 1 ● Inledning För det första studeras avhandlingens syfte genom att undersöka faktorernas samvariation med hushållens konsumtion, vilket med få ytterligare antaganden kan tas som intäkt på huruvida en part har något inflytande över konsumtionen. För det andra undersöks huruvida det är troligt att de tre faktorerna har betydelse i kraft av att de är mer eller mindre viktiga tillgångar i en stipulerad förhandlingssituation, som förvisso inte kommer att observeras, över konsumtionsval.2 Det första ledet, oberoende av det andra ledet, kopplas till tidigare forskning kring makt inom familjer. Till skillnad från det mer blygsamma första ledet, som i huvudsak kopplar till specifik tidigare forskning, handlar det andra ledet om en större samhällsvetenskaplig och humanistisk fråga som handlar om individens möjligheter att få sin vilja igenom, ofta på bekostnad av någons annans vilja. I grund och botten handlar detta om maktfördelningen mellan man och hustru, vilken i sin tur naturligtvis har en inverkan på den levnadsstandard som kan uppnås av varje individ. För den engelske matematikern, fysikern och filosofen Bertrand Russell förhåller sig makten inom samhällsvetenskapen såsom energin förhåller sig till fysiken; det är den grundläggande entiteten varpå alla studier måste baseras. Inte bara för att den påverkar samspelet människor emellan, men också för att den – tvärtemot vad de klassiska ekonomerna tänker sig – utgör en av mänsklighetens drivkrafter. ”Den sociala dynamikens lagar /…/ kunna endast formuleras i termer, som referera till makten i dess olika former” (Russell 1939: 12). Ekonomer som Nancy Folbre och Julie Nelson har övertygande visat hur de maktstrukturer som inverkar på relationen mellan män och kvinnor har en fundamental betydelse för både deras individuella ekonomiska liv och för ekonomin i stort (Folbre 1994; Nelson 1994). Däremot vet vi att makt är ett fenomen som inte går att iaktta, som vi inte kan mäta eller fastställa. Syftet i denna avhandling kan endast utsträckas till att diskutera rimligheten i att tolka resultaten i termer av makt. Om vi återkopplar till Hogarths målning, ser vi att de kapital som används som förhandlingsmedel också rimligen spelar en betydande roll för att avgöra styrkeförhållandet makarna emellan. Detta torde särskilt gälla äktenskap som i mindre grad är avgjorda av andra och i högre grad av parterna själva, som 2 Undersökningen gäller sammanboende par med gemensam hushållning i Sverige under 1900-talet, vare sig de är gifta eller inte. Kvinnan i sådant förhållande kan i avhandlingen benämnas som endera hustru eller maka, man i sådant förhållande benämns mannen och/eller make. Begreppet hushåll är den ekonomiska enheten, medan det mer ideologiskt laddade begreppet familj reserveras för det idémässiga planet om förhållandet mellan maka och make samt eventuella barn. 21 Bidrag till familjens ekonomiska historia exempelvis äktenskap under den tidsperiod som denna avhandling berör. Denna, låt oss kalla det liberalisering av äktenskapet, kommer att spela en stor roll som ett tema i avhandlingen. Att ha möjlighet att själv förhandla fram sitt äktenskapskontrakt är naturligtvis ett nödvändigt villkor, inte för att ha inflytande, men väl för att kunna göra inflytandet endogent till äktenskapet. Liberaliseringen av äktenskapskontraktet beskrivs av en av 1900-talets stora filosofer, Simone de Beauvoir, som att äktenskapet, i takt med kvinnans ökande ekonomiska oberoende, blir ”en förbindelse som valts fritt av två autonoma individer” (Beauvoir 2002: 489). Som vi skall se nedan har de förhandlingsresurser Hogarth pekar ut också i senare forskning uppmärksammats som viktiga för att avgöra hushållens beslut, liksom maktfördelningen mellan man och hustru. En tredje faktor, förutom ekonomiskt och kulturellt kapital3, som pekats ut av Hogarth är de värderingar som styr äktenskapet och hur detta i sin tur strukturerar individerna i det, genom att begränsa de val de kan göra: de som faktiskt gifter sig har överhuvudtaget inte särskilt mycket att säga till om i frågan om de ska gifta sig. Hur påverkas då konsumtionen – och inflytandet över denna – av innehavet av dessa tre faktorer? Detta är den centrala frågan i avhandlingen. Syftets första logiska led, den empiriska iakttagelsen av konsumtionens determinanter, kopplar till forskning som har studerat hur beslut fattas i relation till mannens och hustruns resurser. Forskningen kommer att i större detalj att gås igenom nedan, men redan här kan nämnas att den brittiska forskningen om hur hushåll hanterar interna finansiella flöden, i stor utsträckning betonat inkomster, både hushållets totala inkomst liksom hustruns, som den viktigaste determinanten (Pahl 1983; Pahl 1989; Vogler & Pahl 1994). En bilaga till den svenska långtidsutredningen utgår exempelvis från att inkomst och pengar är mycket viktigt för maktförhållandet mellan man och hustru (Widmalm 2004: 60ff). Även om det andra logiska ledet är mer problematiskt, kommer några av tillvägagångssätten i avhandlingen att hjälpa oss belysa det. För det första kommer förändring över tid att studeras via tre stycken tvärsnitt lagda åren 1913, 1952 och 2000. Detta hjälper avhandlingens syfte inte bara genom att undersöka fler fall; en tvärsnittsstudie ger också möjlighet att iaktta hur de mönster som iakttas vid en viss tid, förändras med förändrade bakgrunder. Tvärsnitten är lagda så att det första undersöker Sverige just efter industrialiseringen, men före de stora sociala reformerna som sedan skulle 3 Detta kommer i avhandlingens fortsättning att benämnas humankapital. 22 1 ● Inledning utgöra grundbulten för folkhemmet. Det sista är lagt vid sekelskiftet, ungefär så nära inpå skrivande tid man kan komma. 1950-talet ligger inte bara ungefär mittemellan de andra tvärsnitten, utan är också en synnerligen intressant tid i svensk historia. Urbaniseringen och industrialiseringen var sedan länge faktum, de sociala skyddsnäten byggdes fortsatt ut, familjen upplevdes vara stadd i en strukturförändring. Stor vikt kommer också att läggas vid att föra utförliga metoddiskussioner kring de mätningar som görs; om hur olika variabler kan mätas och vad som egentligen gör att de får betydelse för konsumtionsutfallet. För att göra detta, kommer kompletterande material att användas, som ofta ger information om individers bakgrund och värderingar, men mindre information om deras konsumtion. Dessutom kommer avhandlingen att undersöka vilken betydelse barn av olika kön har för konsumtionsutfallet. Detta görs delvis för att det är intressant i sig, men det kommer också att belysa ideologins roll för konsumtionen. DE RELEVANTA TEORIERNA I denna del av kapitlet kommer framförallt sociologisk teori om familjen att kontrasteras mot nationalekonomisk sådan. Särskild vikt läggs vid de teorier som har problematiserat förhållandet mellan man och hustru, vilka huvudsakligen är av feministisk art. Avsnittet kommer att visa att nationalekonomin, föga överraskande, i huvudsak beaktar individuella resurser som bas för makten. Sociologin kompletterar ofta analysen också med analyser på ideologisk, kulturell och normativ nivå. De teorier som används handlar inte uteslutande om konsumtionsutfall, utan behandlar också andra former av beslut, såsom hemarbetets fördelning och interna finansiella flöden. I den feministiska nationalekonomin är för en individ nyckeln till framgångsrika förhandlingar att ha alternativ till att lyckas i förhandlingen, det vill säga att ha ett realistiskt hot om att inte behöva resultatet av förhandlingarna. I detta sammanhang utgörs detta av alternativkostnaden till äktenskapet, förstått som den utilitetsnivå en person uppnår som ensamstående. Den doktrinhistoriskt första modellen presenterades i början av 1980-talet utgick ifrån att ett äktenskap kunde karakteriseras som en kooperativ spelteoretisk situation (Manser & Brown 1980; McElroy & Horney 1981). Detta innebär att parterna kan skriva bindande kontrakt med varandra under symmetrisk information, något som i sin tur garanterar pareto-effektiva 23 Bidrag till familjens ekonomiska historia lösningar. Ett vanligt resultat av spelteoretiska situationer är annars situationer vilka karakteriseras av kollektivt ineffektiva lösningar. Nyckeln till framgångsrika förhandlingar i denna teori är alltså alternativen till äktenskapet. Den person som står att förlora mest på att äktenskapet bryts upp, är också den person som får minst andel av de totala skalvinsterna.4 Det grundläggande synsättet på människan är fortfarande detsamma som hos den ofta kritiserade nationalekonomen Gary Becker, en nyttomaximerande individ som gifter sig eller sammanbor i syfte att öka sin utilitet, eller lycka; det är i grunden en teori som fokuserar individen och dennes resurser som avgörande för maktfördelning inom äktenskapet. Utgångsläget för varje individs förhandlande (endowment) tas för givna. Den markanta skillnaden mot Gary Beckers modell är att parterna förhandlar om fördelningen av nettovinsten av äktenskapet. Utan äktenskapet lever båda parterna på en viss utilitetsnivå. På grund av skalfördelar i hushållning, kärlek och sektorspecifika humankapitalinvesteringar, blir det en nettovinst för båda parterna och de kan därför båda leva bättre i äktenskapet än utanför det. Nettovinsten kommer att fördelas så att parternas nettovinst står i proportion till deras utilitetsnivå som ensamstående, äktenskapets alternativkostnad. Den enda lösningen, givet fem traditionella ekonomiska axiom, till följande program, som maximerar målvariabeln N under sedvanliga begränsningar, betecknas som Nash-jämvikt (Manser & Brown 1980: 38f; Myerson 1991: 377ff). U betecknar utilitetsnivån som gift och V som ensamstående, m respektive h indexerar man respektive hustru. max N = (U m − V m )(U h − V h ) N uppnår sitt maximum när de båda termerna är av samma magnitud, under begränsningen att det finns en viss nettovinst att fördela mellan termerna.5 Om alternativkostnaden (V) stiger, måste därför en part tillföras mer resurser inom äktenskapet, på bekostnad av den andra parten. En gift välutbildad Att en förhandling missgynnar den svaga parten som är beroende av en överenskommelse är ett intuitivt och självklart resultat. Denna så kallade Matthew-effekt verkar exempelvis när en större summa pengar skall delas mellan en fattig och en rik där alternativet till en överenskommelse om fördelningen är att pengarna förverkas. Här kommer alltid den rike att få den större andelen, då dennes hot att inte gå med på en viss fördelning är mer trovärdigt i kraft av dennes mindre beroende av pengarna (Elster 1989a: 57). 5 Ett enkelt bevis är anta att nettovinsten är 2t hedoner. Om detta fördelas på något annat sätt än t till varje maka, med en omfördelning på s hedoner, kommer produkten att vara (t-|s|) (t+|s|) = t2-s2 < t2. Således kommer varje omfördelning (s > 0) inte att maximera N. 4 24 1 ● Inledning hustru utan barn skulle år 2000 ha ganska goda möjligheter att klara sig utan äktenskapet. Hon skulle dessutom ha goda möjligheter till omgifte. Hennes alternativkostnad är sålunda hög, eftersom hennes välfärdsnivå utanför äktenskapet är god. En outbildad hustru med barn hade 1913 få möjligheter att klara sig utom äktenskapet. Livet som singel utgjorde en låg alternativkostnad för äktenskapet. Om inte annat är detta väl synligt i Moa Martinsons självbiografiska verk. Hennes alter ego Mia lever tillsammans med sin mor Hedvig och sin styvfar Albert utanför Norrköping, i en tid kring förra sekelskiftet. För Hedvig och Mia är detta ett tämligen eländigt liv. Även om Hedvig förväntar sig att Albert skall jobba för brödfödan, blir det sällan så. Han har mycket svårt att behålla ett jobb, och de få penningar han tjänar in behåller han som regel för sig själv, vanligtvis använder han dem till sprit. Därför tvingas Hedvig allt som oftast ta egna arbeten, alltid slitsamma och underbetalda. Men även om de pengar hon drar in i viss mån bidrar till en höjd levnadsstandard för henne och Mia, de får oftast mat på bordet, hjälper inkomsterna inte att få kontroll över Alberts beteende (Martinson 1978; Martinson 1986). Om vi skall tro på spelteorin, är alternativkostnaden för låg med dessa ströjobb. I äktenskapets alternativkostnad måste också medräknas ett stort antal faktorer som är exogena i förhållande till individerna. Exempelvis är vårdnadslagstiftningen – i den mån barn betyder någonting för föräldrar – samt attityder till frånskilda viktiga faktorer som påverkar en frånskild persons utilitetsnivå. Dessa faktorer påverkas inte bara av en stats ekonomiska politik, utan också av kulturella värderingar. Den ekonomiska spelteorin måste dock sägas vara en utpräglad aktörsorienterad teori, även om strukturella faktorer bör inkorporeras för att förstå enskilda individers situation. I exempelvis Hedvigs situation skulle en strukturell förändring som möjliggjorde för ensamstående föräldrar att i högre utsträckning delta på arbetsmarknaden vara av stort värde för att trygga deras försörjning. Vinsterna med att förstå fördelningar och inflytande inom äktenskap på detta sätt i jämförelse med Gary Beckers modell är betydande för denna avhandling. Hans modell förutsätter en hushållsföreståndare, som fördelar materiella resurser till hushållets andra medlemmar så att det maximerar dennes egen lycka (Becker 1991: 278ff). En sådan metafor lämnar självklart inte stora möjligheter att undersöka hur inflytande över beslut fördelas. Barbara Bergman har framfört kritiken såsom att ”A ‘Theory of the family’ should not, as Becker’s does, restrict itself to looking at a dominating male 25 Bidrag till familjens ekonomiska historia married to subordinate female(s), with safely subordinated children” (Bergmann 1995: 142).6 Men också de spelteoretiska modellerna har kritiserats på liknande grunder. Tillgången på resurser innan förhandlingen börjar, begränsas naturligtvis av könsmaktordningen, liksom den också begränsar vad som är möjligt att förhandla om och för den delen värdet av det man förhandlar om (Milkman & Townsley 1994: 614). Mindre nyanserat anser Elizabeth Anderson att personliga relationer, såsom äktenskap, knappast alls går att analysera med ekonomiska verktyg, då de innehåller ett stort antal värden som inte låter sig reduceras till ett (Anderson 1993: 150-158). Julie A. Nelson argumenterar istället för en utvidgning av ekonomisk analys av äktenskapet, där man frångår maximering under begränsningar som vägledande princip (Nelson 1994: 126f). Försök har gjorts för att utveckla den grundläggande spelteoretiska modellen för att på ett bättre sätt fånga in delar av denna kritik. Det Albert Hirschman benämner som en voice-möjlighet, det vill säga en förmåga att påverka gemensamma beslut genom att argumentera, är ett sätt att infoga kritiken. Detta modelleras i Katz (1997) genom att vikta faktorerna i ovanstående modell med en parameter α vilken beskriver parternas relativa röstresurser. Om α = 0 råder ett fullständigt patriarkat, där ingen hänsyn tas till hustruns önskningar och välmående, symmetri råder vid α = 0,5 och vid α = 1 är samhället helt matriarkalt. max N = (U m − Vm ) 1−α (U h − Vh )α En alternativ formulering av samma spelteoretiska problem har introducerats av nationalekonomerna Shelley Lundberg och Robert Pollak. I denna separata-sfärer-modell är alternativet till förhandling inom äktenskapet inte 6 Annan kritik som framförts mot Becker gäller hans imperialistiska tendens, att allt mänskligt beteende kan förklaras inom ett neoklassiskt ramverk (Becker 1976). Sociologen Lars Udhéns och ekonomens Amartya Sens huvudsakliga invändning gentemot detta är att allt mänskligt beteende inte kan ses som maximerandes en målfunktion under restriktioner (Sen 1982b; Udhén 1992). Ekonomen, historikern och litteraturvetaren Deirdre McCloskey pratar om Gary Becker som en användare av ”bisarra metaforer”, snarare än som en positivist (McCloskey 1998: 40ff). Från feministiskt håll har nationalekonomen Julie A. Nelson diskuterat användandet av Beckers begrepp, där mannen blir en altruist och resten av familjen välfärdsmottagare, som döljande det faktiska sätt på vilket familjer fungerar på (Nelson 1996: 61f). Sociologen Paula England påpekar i samband med detta det ironiska att mannen blir allas altruist i Beckers modell, emedan det empiriskt verkar vara kvinnor som specialiserar i altruism (England 1993: 47). 26 1 ● Inledning nödvändigtvis skilsmässa, utan kan också vara icke-kooperativa lösningar, ”defined in terms of traditional gender roles and gender role expectations” (Lundberg & Pollak 1996: 268). Om de kooperativa förhandlingarna bryter samman kommer parterna istället att försöka maximera sin egen utilitet baserat på motpartens strategi. Detta leder ofta till suboptimala lösningar, där parterna kan få ett sämre resultat än om förhandlingen hålls kooperativ.7 Liksom i den av Katz föreslagna viktningen, pekar denna spelteoretiska modell på att analysen av traditionella normsystem för könsmakt kan vara av vikt för att förstå hur beslut fattas mot bakgrund av mannens och hustruns respektive preferenser. Det samtliga spelteoretiska modeller gör, är att de visar på behovet av att också studera makrofrågor, en mer institutionell analysram. Det är också tydligt att om alternativkostnaden skall studeras, bör särskild vikt läggas vid personers förväntade inkomster utanför äktenskapet. Notera att arbetsinkomster i äktenskapet i sig självt inte utgör ett bra mått på förväntade inkomster utanför äktenskapet eftersom förvärvsarbetsintensiteten ofta kan förändras. Detta gäller särskilt under början av och mitten av 1900-talet, men mindre under slutet då allt fler hustrur och mödrar kom att förvärvsarbeta heltid. Istället kan humankapital med fördel användas, vilket anger potentiella möjligheter på arbetsmarknaden, snarare än deltagande. Också inom sociologin är teorier som baseras på individernas resurser vanliga för att analysera hushållsgemensamma beslut såväl som maktfördelning inom äktenskap. Här är det dock mindre ofta de resurser som en individ kan uppbåda utanför äktenskapet som gör sig gällande för att avgöra förhandlingens utgång, snarare betraktar dessa sociologer parternas bidrag till hushållet som avgörande. Det första större verk inom den moderna sociologin som undersöker maktförhållandet inom hushåll och familjebildningar är Robert Blood och Donald Wolfes bok om familjelivet i det urbana Detroit på 1960-talet (Blood & Wolfe 1960). Författarna kontrasterar två olika orsaker till inflytande över beslut. För det första auktoritet, ett inflytande som har sin grund i traditioner, kultur och värderingar. Här överensstämmer makarnas åsikter om att en viss part skall ha bestämmanderätten över en viss typ av beslut, enbart därför att det skall vara så. 7 Här erhålls då en annan typ av jämvikt än den i kooperativ spelteori. Varje persons bästa strategi i ett icke-kooperativt spel baseras på vad den andra parten förutsätts göra (vilket i sin tur baseras på vad den första parten förväntas göra). Paretosuboptimala jämvikter är ett vanligt resultat i dessa typer av spel. För en introduktion till spelteori, se Stahl (1999). 27 Bidrag till familjens ekonomiska historia För det andra kan inflytandet också vinnas genom att bidra med resurser till hushållet.8 Auktoriteten kan inte på samma sätt vinnas av individer, eftersom den är hävdvunnen, den härstammar ifrån kulturen; således är den också invariant på individnivå. I ett stabilt samhälle kommer den auktoritet och den makt som erövras via resurser att vara i överensstämmelse. Ens resurser ger en lika mycket makt som den mängd auktoritet man erhåller ifrån ens kultur. Endast i ett samhälle i förändring finns möjligheter att avgöra maktens och auktoritetens relativa betydelse och kausala samband, i det att makten inom familjen endera otvingad av traditionell kultur följer med den relativa förändringen av resurser. Alternativt så kommer makten endast att förändras långsamt, i samma takt som de patriarkala värderingarna försvagas för att stämma överens med de nya relativa resurserna (Blood & Wolfe 1960: 12ff). Sålunda kommer också i denna teori parternas resurser och kompetens att avgöra hur stor del av överflödet man får. För spelteorin är det de resurser som en part kan använda som ensamstående, utanför äktenskapet, som spelar roll, medan det för Blood och Wolfe är de resurser som parterna bidrar med inom äktenskapet som är betydelsefulla. Detta är en viktig skillnad. Antag att en person gör stora investeringar i humankapital för hemmets skötsel, som kvinnor ofta gör – och i Beckers teori bör göra – för att maximera hushållets produktion. I Blood och Wolfes teori kommer detta att ge stort genomslag, eftersom bidraget till hushållets välstånd är betydande. Däremot kommer alternativkostnaden för äktenskapet att vara betydligt lägre eftersom detta kapital inte lika lätt kan förvandlas till monetära inkomster på arbetsmarknaden, till skillnad ifrån makens, vars investeringar i humankapital för arbetsmarknaden i lika hög grad som förut förvandlas till monetära inkomster.9 En läsning av Moa Martinson ger snarare ekonomen än sociologen rätt – Hedvigs (bokens mor) bidrag till Albert (bokens styvfar) är betydande, likväl är hon i det närmaste maktlös, kanske på grund av sin låga alternativkostnad. Denna skillnad kommer att utvecklas i nästa avsnitt. 8 Här gör författarna en viss skillnad mellan resurser och kompetens, vilka båda är komponenter i bidraget till hushållets välfärd. Resurser utgör den komponent vilken är fysisk och ekonomisk, förmågan att arbeta; kompetens är intellektuell förmåga, exempelvis att avgöra vad som är bra och dåligt. 9 Den uppenbara invändningen att mannen går miste om värdefull kompetens att sköta hushållet är i sak korrekt, men denna förlust torde inte uppväga vinsten av humankapitalinvesteringarna på arbetsmarknaden. 28 1 ● Inledning Senare sociologi kan sägas studera hushåll utifrån tre teman. Dessa handlar inte alla om konsumtionsbeslut, men behandlar alla hushållsgemensamma beslut i någon form. Det första temat följer i Blood & Wolfes fotspår och studerar makarnas relativa inflytande över enskilda beslut (McDonald 1980; Olson & Rabunsky 1972). Denna diskussion bars i mångt och mycket av tidskriften Journal of Marriage and the Family. Framförallt så stod makarnas upplevelser av maktfördelningen i centrum, ibland deras återberättelser av faktisk maktfördelning. Den huvudsakliga teoretiska bakgrunden var olika varianter av den resursteori som introducerades av Blood och Wolfe, där det avgörande är de resurser som varje part drar in till äktenskapets totala produktion. En ofta använd teoretisk ram, hämtad från bredare sociologisk forskning, är utbytesteorin. Grundtanken här är att det kostar resurser att få motparten att ändra sitt beteende, eller att i en förhandlingssituation åstadkomma ett för motparten oönskat resultat (Cromwell & Olson 1975: 19-26). Det andra temat undersöker arbetsdelningen mellan män och kvinnor. Sociologen Arlie Hochschilds berättelser om enskilda familjer i boken The Second Shift illustrerar effektivt vad den praktiska konsekvensen av vad de flesta tidsstudier visar: att kvinnor har en betydligt högre arbetsbelastning än män. I de hushåll som Hochschild studerar, lever hustrurna hela tiden under en betydligt högre tidspress än sina män (Hochschild 1994). Hochschild kan framförallt sägas betrakta det Blood och Wolfe skulle klassificera som auktoritet som grund för männens förmåga att undvika att ta hand om barn och annat hushållsarbete, det vill säga det som ovan betraktades som en värderingsmässig, ideologisk faktor. To pursue a gender strategy, a man draws on beliefs about manhood and womenhood, beliefs that are forged in early childhood and thus anchored to deep emotions. He makes a connection between how he thinks about his manhood, what he feels about it, and what he does. It works the same way for a woman. (Hochschild 1994: 15) Catherine Ross’ undersökning om jämställdhet hävdar att det framförallt är två saker som förändrar hushållsarbetsdelningen till kvinnors fördel. Det första nödvändiga villkoret är att kvinnor deltar i arbetslivet, eller att de tar in inkomst – ingen distinktion däremellan görs. Detta räcker dock inte, för ytterligare jämlikhet i hushållet krävs också att männens attityd förändras. Härvidlag spelar männens utbildning en stor roll i det att hushåll med mer utbildade män oftare har en jämnare arbetsdelning (Ross 1987). Sociologen Carin Holmberg studerar jämställdhet mellan svenska par på ett flertal punkter 29 Bidrag till familjens ekonomiska historia såsom hemarbete, ekonomi och omsorg. En av de övergripande slutsatserna är att manssamhället reproducerar sig genom att personer internaliserar ”sociokulturella strukturer” (Holmberg 1993: 197). Det tredje temat studerar finansiella flöden inom hushåll. I dessa studier är maktfrågan kompletterad med två andra aspekter jämfört med beslutsstudierna. För det första frågar intervjuaren hustrun vem som egentligen kontrollerar pengarna i hushållet. Den andra aspekten är intervjuarens subjektiva bedömning av hur pass stor auktoritet makarna har relativt varandra i de frågor som besvaras i en gemensam intervju (Pahl 1989: 171ff). För Pahl är det sätt på vilket ett hushåll handhar sina pengar intimt förknippat med maktförhållandet i en marknadsekonomi: … in societies in which money is a source of power, and income and wealth are central expressions of advantage, the relative economic positions of husband and wife must be reflected in their relationship. Conversely, it is likely that the balance of power between husband and wife will be reflected in their control over economic resources. (Pahl 1983: 238) För svensk del har sociologen Charlotte Nyman lagt fram väsentliga resultat i samma forskningstradition. Den kanske mest betydelsefulla skillnaden mot den tidigare forskningen är konstaterandet att de variabler som har använts i internationell forskning inte alltid har samma bäring på svenska förhållanden (Nyman 2002: 29). Den variabel som i senare studier framförallt har betraktats som styrande är parternas totala inkomstnivå och deras relativa inkomster, i mångt och mycket i linje med vad Blood och Wolfe anser som viktigt (Pahl 1989; Vogler 1994; Vogler & Pahl 1993). I en komparativ studie av Sverige och England framträder emellertid skillnader i hur inkomsten styr handhavandet av pengar inom hushåll mellan länderna, vilka inte låter sig förklaras med dessa variabler. Istället betonar forskarna Carolyn Vogler och Christine Roman kulturens betydelse. Avsteget ifrån Blood och Wolfe är inte så långt i det att de anser att kulturella och ekonomiska förklaringar ter sig som ”interrelated and reinforce each other in broadly similar ways in both countries” (Roman & Vogler 1999: 450). Här framträder en viktig metodologisk poäng. Den typ av studier som är vanligast i dessa sammanhang är på mikronivå. Dessa studier har också betonat variabler på individnivå, såsom utbildning/kompetens och inkomster. Det fåtal studier som har studerat makronivån, eller komparativ mikronivå, har istället tenderat att beakta strukturnivåvariabler. Förutom ovanstående studie skulle också Viviana Zelizers klassiska studie The Social Meaning of Money 30 1 ● Inledning åtminstone delvis kunna hänföras till denna tradition. Hon betonar hur kulturella normativa föreställningar påverkade och förändrade hur pengarna sköttes inom hushållet (Zelizer 1994a). I mångt och mycket framhåller sociologiska och ekonomiska teorier samma variabler. Detta betyder dock inte att det inte finns någon viktig skillnad dem emellan; den kanske viktigaste är den dikotomi mellan aktör och struktur som ofta används organiserande för samhällsvetenskaperna. Ekonomer har, i den mån de ifrågasatt maktförhållanden inom familjen, oftast tagit individuella resurser som bas för makten. Sociologerna å sin sida har långt ifrån ignorerat resursteorier, men oftast kompletterat eller ersatt denna med förklaringar på systemnivå. Den sociologiska analysen av resurser och aktörer skiljer sig på väsentliga punkter ifrån den ekonomiska, en skillnad som ger olika typer av insikter också på aktörsnivå. Det faktum att de framhåller samma variabler, betyder inte heller att de framhålls av samma orsaker. EN MODELL ÖVER HUSHÅLLENS KONSUMTION OCH INFLYTANDET ÖVER DESSA Utifrån forskningen som beskrivits ovan, verkar det finnas skäl att fokusera tre stycken individuella faktorer som antas påverka hushållets konsumtionsutfall. De är i) inkomster, ii) humankapital och iii) ideologisk position, vilka betraktas för både man och hustru (se figur 1.1). Att pengar är en källa till makt torde vara oomtvistat. I ett samhällssystem som vårt där koordineringen mellan människor i mångt och mycket styrs via deltagande på olika marknader, översätts innehavet av pengar lätt till rätten att byta till sig det man vill ha. Filosofen Michael Walzer kallar pengar för ”den universella kopplerskan”; detta är den ekonomiska synen på pengar där varje social nyttighet kan översättas i pengar (Walzer 1992: 123ff). Även om vi kan tycka att vissa varor eller företeelser inte låter sig översättas till pengar, kan pengar, i kraft av att vara den ”den universella kopplerskan”, eller alltings värdemätare, ge sin innehavare rätt att byta till sig, eller tillförskansa sig andra sociala nyttigheter. Ett parallellt argument, eller snarare en förklaring till ovanstående arguments giltighet, för pengars eller inkomstens roll för inflytandet är att personer som saknar tillgång till pengar lätt hamnar i en beroendeställning gentemot andra. Detta påpekades av feministen och ekonomen Charlotte PerkinsGilman, som verkade vid förra sekelskiftet, som någonting som också gällde inom hushåll. En hustru, vars enda uppgift och kunskapssfär befinner sig 31 Bidrag till familjens ekonomiska historia inom hemmets domäner, blir för införskaffandet av andra varor beroende av sin make, vilken kan sälja sin arbetskraft på en öppen marknad (Gilman 1998: 5-11). Å andra sidan spelar det arbete en hustru utför i hemmet en viss roll för hennes maktställning i den ekonomiska spelteorin, i det att det har ett värde för makens livskvalitet att någon städar och lagar mat. Men denna minskning av makens alternativkostnad kommer att sjunka drastiskt i takt med att möjligheterna till omgifte för mannen stiger. Principen om värdet av markservice pekas ut av Gilman, men med ett tillägg. ”If man plus a valet can perform more useful service than he could minus a valet, then the valet is performing useful service. But, if the valet is the property of the man, is obliged to perform this service, and is not paid for it, he is not economically independent” (Gilman 1998: 7). Således finns all anledning att studera inkomster såsom en källa till makt och därmed inflytande över konsumtionsbesluten. Även om inkomst oftast utgör en indikator på välfärdsnivå, kan inkomsten inte sägas vara en indikator på den välfärdsnivå de ekonomiska spelteoretikerna är intresserade av. Ty om det är den förväntade inkomsten utanför äktenskapet som är avgörande för förhandlingsstyrka inom äktenskapet, bör istället möjligheterna på arbetsmarknaden studeras. Till detta är inkomsten inte en god indikator, eftersom vi kan förvänta oss att särskilt hustrun kan substituera hemarbete och fritid för lönearbete i händelse av skilsmässa. Till detta kan hellre en indikator på humankapital användas. Men humankapitalet kan också tänkas verka på andra sätt. Den amerikanska sociologen Alvin Gouldner har lanserat en teori där den nya dominerande klassen kommer att uppstå ur den tekniska intelligentian och de politiskt intellektuella. Dessa kommer att konkurrera ut den gamla eliten, vars makt i huvudsak baserades på innehavet av pengar (Gouldner 1979: 18ff). Om hänsyn skall tas till effekten av att de med ett större humankapital kan dominera över de med ett mindre – enbart i kraft av sitt humankapital – blir den traditionella ekonomiska definitionen av humankapital för smal, då den inte tar hänsyn till exempelvis förmåga att argumentera. Istället ligger den tänkta förmågan här närmare det som Pierre Bourdieu avser med kulturellt kapital, ”allmän förmåga att tala, att föra sig och att vara välorienterad i kulturen och samhället” (Broady & Palme 1993: 15). Begreppet beskriver väl vad adelsmannen säljer till köpmannen i Hogarths målning. Vidare är begreppet knutet till dominans, makt och inflytande (Gustavsson 2002: 6). Men också enbart en sådan förmåga är för smal för denna avhandlings syften. Snarare avses unionen mellan de sociologiska och ekonomiska definitionerna, 32 1 ● Inledning det vill säga formell utbildning och kompetens både för arbetsmarknad såväl som den allmänna förmågan att vara välorienterad i samhället. Denna skillnad i varför humankapitalet kan tänkas ha betydelse för inflytandet, kan också formuleras i termer av skillnaden mellan exit och voice, för att tala med Albert Hirschman.10 En av de långsiktiga tendenserna som verkar ha ökat humankapitalets betydelse är utvecklingen mot mer individuellt framförhandlade äktenskapskontrakt. Ulla Björnberg och Anna-Karin Kollind har formulerat hypotesen att ”familjen som institution har omvandlats från att ha varit ett moraliskt samhällskontrakt till att bli ett mer personligt baserat projekt” (Björnberg & Kollind 1997: 31). I en historisk betraktelse över europeisk historia sedan andra världskriget skriver författarna att ”the relationship of members of the family to each other changed, with the family moving from a hierarchical group to a more democratic partnership…” (Tipton & Aldrich 1987: 185). Men denna typ av uttalanden har gjorts sedan åtminstone 1934, då nationalekonomen Margret Reid, i The Economics of Household Production skrev att, med avseende på rätten att bestämma över konsumtionsutgifterna, fadern vanligen hade det sista ordet, men att familjen blev mer och mer demokratisk (Reid 1934: 227). Betydelsen av denna förändring kommer att diskuteras mer i kapitel 3. Men redan nu kan antydas att en sådan ideologisk förändring naturligtvis inverkar på parternas möjligheter att överhuvudtaget föra förhandlingar. En sådan omvandling bör sålunda öka humankapitalets betydelse. En ökad frihet i äktenskapets utformning ger parter med stora resurser, inklusive intellektuella sådana, bättre möjligheter att genomdriva sin vilja. Således finns anledning att också fokusera humankapitalets betydelse såsom en nyckel till förhandlingsstyrka. De två mekanismer som humankapitalet stipuleras verka genom är då för det första som ett alternativ till äktenskapet, det vill säga utbildning för lönearbetsmarknaden, exit; för det andra genom en ökad allmän kompetensnivå, voice, som ger genomslag inom äktenskapet också vid oförändrat läge på arbetsmarknaden. Hypotesen att äktenskapet har individualiserats verkar inte orimlig om vi för ett ögonblick flyttar oss till 1000-talets Nordtyskland. I helgonberättelsen kring Godelive, sammanställd år 1084, återberättas att hennes friare inte hade 10 Dikotomin exit och voice beskriver två olika metoder att påverka en förhandlingspartner, exempelvis på en marknad. Exit beskriver möjligheten att inte sluta ett avtal, eller lämna marknaden; voice beskriver möjligheten att påverka genom övertalning. Traditionellt så har dessa två metoder behandlats av nationalekonomi respektive statsvetenskapen (Hirschman 1970). 33 Bidrag till familjens ekonomiska historia sin släkt bakom sig utan hade handlat på egen hand. Friaren valdes ut som gemål bland de många friarna av Godelives föräldrar på grund av den stora hemgiften. Men Godelives levnadsteckning avslöjar att äktenskapet blev dåligt, dels för att hemgiftens storlek avgjort, men också för att gemålen hade handlat på egen hand, utan att konsultera sin släkt. Första budet för ett gott äktenskap är ju att det är släktens snarare än individens angelägenhet (Duby 1998: 113f). Den orimlighet varmed vår tid betraktar detta exempel, kan sägas tala för tesen att äktenskapet har omvandlats till ett, i relation till exemplet, personligt projekt. Men här verkar det alltså som om ideologier har betydelse för äktenskapet. Ett äktenskap av Godelives typ, exempelvis det äktenskap som Hogarth avbildade mellan adelsmannens son och köpmannens dotter, eller ett modernt, självvalt äktenskap kommer naturligtvis att ge de i äktenskapet ingående parterna olika möjligheter att påverka på gemensamma beslut. Den typ av äktenskap som ingås kan vidare sägas ha betydelse för hur det äktenskapliga livet ordnas. Förutsättningarna för kvinnligt självbestämmande verkar vara radikalt annorlunda. Men detta kan sägas utan att egentligen veta något om Godelives auktoritet över sin make. Endast det faktum att hon inte är fri att förhandla tycks inverka menligt. Detta verkar vid närmare eftertanke självklart. Ideologi är kopplat till normer, vilket här definieras som ställningstagande i enskilda frågor av normativ karaktär; det vill säga normerna utgör svaret på frågor om huruvida något är rätt eller fel, gott eller ont. Men det är för denna faktor betydligt svårare att ge en definition som på en gång är klar och koncis, samtidigt som den öppnar för ett rimligt kausalt förhållande med den beroende variabeln av betydelse och dessutom är empiriskt mätbar. Låt oss tills vidare definiera ideologisk position såsom den vektor vilken representerar ståndpunkterna i dels ontologiska frågor om världens beskaffenhet, exempelvis huruvida Gud styr världen, dels enskilda normativa ställningstaganden, exempelvis om Gud borde styra världen. Varje element i vektorn är det svar som erhålls på en viss fråga.11 Även om antalet möjliga positioner blir väldigt stort, omöjliggörs spatial inkonsekvens mellan enskilda ställningstaganden, då varje sådant utgör en egen dimension.12 Två personer 11 J Således är den mängd ideologiska position som kan intas av storleken ∏ j nj där n j =2 betecknar antalet normativa påståenden och j betecknar antalet möjliga svar på ett enskilt normativt påstående. 12 I en sekundär analys bör naturligtvis en dimensionsreducerande teknik appliceras, varvid inkonsekvens mellan olika normativa ställningstaganden, enligt position på de nya 34 1 ● Inledning som tycker precis likadant i allt, utom i frågan huruvida det är rätt att stjäla medicin för en fattig människa i syfte att rädda sin maka får då två olika positioner, om än tämligen nära varandra. Vidare behöver det knappast fastslås att en persons ideologiska position också påverkar det val man gör. Detta behöver inte heller alltid vara av rädsla för repressalier för omoraliskt beteende, istället kan normer mycket väl ha internaliserats. Kirsten Monroe visar exempelvis hur personer som är särskilt altruistiska inte påstår sig ha haft något val, annat än att göra det de gjorde (Monroe 1996: 234). Jon Elster påpekar också att normer inte kan påverka beteendet enbart på grundval av hot om repressalier eftersom man hamnar i en situation av oändlig regression: ”People do not usually frown upon others when they fail to sanction people who fail to sanction people who fail to sanction people who fail to sanction a norm violation” (Elster 1989b: 105). Således verkar det fullt rimligt att en persons ideologiska position också är avgörande för hur stort inflytandet denne (såväl som avgörande för ställningstagande hur mycket inflytande dennes partners borde ha) har över konsumtionen; en person som inte anser sig ha rätt att bestämma över någonting kommer antagligen inte heller att försöka göra det. dimensionerna, möjliggörs. Om en person exempelvis enbart uppfattas enligt en traditionell höger-vänsterskala, kommer den dimensionen endast att förklara en mindre andel av alla normativa ställningstaganden och oprecision uppstår med avseende på mer precisa kombinationer av ställningstaganden. 35 Bidrag till familjens ekonomiska historia Figur 1.1: En schematisk bild av avhandlingens analytiska modell Hustruns inkomst Mannens inkomst via voice Hustruns humankapital via voice Mannens humankapital Konsumtionen via exit Hustruns ideologiska position via exit Mannens ideologiska position NÅGRA PÅPEKANDEN OM KÄLLORNA Det huvudsakliga materialet för avhandlingens två första tvärsnitt – 1913-14 och 1952 – är de hushållsbudgetundersökningar som den då nybildade Socialstyrelsen fick i uppdrag att genomföra av Kungl. Maj:t. Man samlade in uppgifter om inkomster och utgifter för ett antal hushåll under ett år. Den första studien kom att utföras under åren 1913 och 1914. Det direkta motivet var den i statsmakternas tycke för dåliga kunskapen om de breda folklagrens levnadsvillkor, något som framkom i propositionen anno 1912 om Socialstyrelsens bildande. Redan där påpekades behovet av kunskap om levnadsomkostnaderna för arbetarna (Kungl. Maj:t proposition Nr 108 1912: 96f). Olika former av levnadskostnadsundersökningar har gjorts alltsedan läkaren, ekonomen och båtbyggaren William Petty företog sin undersökning med att försöka räkna ut nationalinkomsterna under 1600-talet (Studentski 1961: 26ff). Under slutet av 1800-talet uppstod ett nytt intresse i ämnet via Ernst Engels undersökningar om hushålls och familjers kostvanor (Engel 1883). Under de allra första åren av 1900-talet företogs på statligt initiativ en rad levnadskostnadsundersökningar i till exempel USA, Belgien, England, 36 1 ● Inledning Tyskland, Österrike och Frankrike. Här konstaterar den svenska undersökningen att en skillnad i metod föreligger mellan de engelska och amerikanska undersökningarna å ena sidan och den tysk-österrikiska. De förra gav varje hushåll i början av undersökningsperioden en blankett eller kassabok att fylla i, medan de senare intervjuade hushållen först i efterhand. Svenskarna förordade och genomförde en undersökning med vad som kallades ”enquêtemetoden”, det vill säga en kassabok till varje hushåll. Fördelarna med metoden var dels att största möjlighet till noggrannhet och bred täckning skulle uppnås, dels att också de lägre skikten i samhället lättare kunde nås med en sådan metod (Levnadskostnadsundersökningen 1913-1914: 14*f). Den metod varmed man genomförde undersökningen skulle inte motsvara de krav man idag ställer på en undersökning av liknande slag. För enkätundersökningar idag är ledordet generalitet, det vill säga att undersökningens urval skall vara representativt för en större population. Även om liknande tankegångar fanns också under denna tid, var det först med inferensteorins födelse under 1920-talet och statistikern Jerzy Neymans arbete med inferens från finita urval 1934 som de stora stegen mot korrekta generaliseringar tog fart (Smith 1976). Urvalet gick till så att man tog hjälp av frivilliga kommuner, vilka var beredda att stå för kostnaden, för att i lokalpressen annonsera efter frivilliga som gentemot en viss ersättning skulle fylla i böckerna. Premierna till hushållen låg på mellan tio och tjugofem kronor; till detta kom också premier till de bäst förda böckerna. Av de 2 325 stycken utdelade böckerna, kom 69,6 procent tillbaka fullt ifyllda. Den population man vände sig till var inte ett tvärsnitt av den svenska populationen, utan arbetarklassen och lägre tjänstemän, bosatta i tätorter. Även om detta är oturligt för avhandlingens del, kan beslutet betecknas som rationellt, givet de mål som statsmakten hade ställt upp för undersökningen. Antagligen orsakad av bristen på statistiskt kunnande, kom dock 264 böcker att gallras ut, ”för erhållande av ett så homogent material som möjligt” (Levnadskostnadsundersökningen 1913-14: 11*). Den geografiska täckningen av undersökningen får sägas vara god. Samtliga län utom fem (Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skaraborgs och Uppsala) är representerade och av de större städerna saknas endast fyra (Stockholm, Norrköping, Örebro och Karlskrona) (Levnadskostnadsundersökningen 1913-14: 7*ff). Eftersom denna enkätundersökning inte uppfyller moderna krav på urvalsundersökningar, finns egentligen inget underlag för att använda modern inferensteori på detta material. De generaliseringsmöjligheter som finns till 37 Bidrag till familjens ekonomiska historia populationen som helhet är således mycket begränsade.13 Möjligheterna för systematiska felkällor är många. Den största skillnaden gentemot mer sentida urval är värvningen, där man annonserar efter frivilliga istället för att använda centrala register, alternativt adressuppgifter. Sålunda torde man i större grad än annars värva hushåll vars medlemmar åtminstone i något högre grad än genomsnittet är samhällsintresserade och i någon mening kan karakteriseras som rekorderliga. Den ansvarskänsla varmed åtminstone vissa medborgare fyllde i hushållsboken framgår av herr Nygrens med boken följande notering till Socialstyrelsen. Citatet verkar också spegla en viss mentalitet kring hushållningen, som många institutioner senare skulle komma att försöka implementera hos befolkningen: Några reflektioner över årets hushållning. Vid en granskning av samtliga egentliga inkomster och samtliga utgifter under året kommer man till det överraskande resultat, att utgifterna överstiga inkomsterna med kr. 24,75, och detta fastän hustrun bidragit med en inkomst av över hundra kronor. Varuppå beror nu detta? Är orsaken bristande hushållning? Ja, man måste väl erkänna detta, då man vet att många större familjer måste laga sig fram med kanske även åtskilligt mindre inkomst. /…/ Beträffande vårt hushåll, så tror jag icke att man kan säga att ett överdådigt leverne i mat och dryck förorsakat kassabristen, nej, orsaken förefinnes nog hos övriga utgifter. /…/ Då jag vet att min nuvarande arbetsförtjänst är i medeltal lika med övriga kamraters på verkstaden, så kommer man ofrivilligt på den tanken: Kan jag icke i min bästa ålder (33 år) producera så mycket arbete, att det betalas med så stor summa att det räcker till levnadsomkostnaderna för en familj på 2 personer, och borde det icke kunna bli ”en femma” i månaden över för studier, hur skall det då gå i framtiden om familjen skulle öka? – Dock, kommer dag så kommer råd (Levnadskostnadsundersökningen 1913-14, RA Vol. 64, H6A). 13 Standardfel kommer ändock att redovisas för beräkningar gjorda på detta material, då standardfel i övrigt är tillämpliga. En möjlig tolkning här är naturligtvis att t-värdena avser hela undersökningen; detta är dock inte helt lämpligt eftersom urvalet utgjorde en betydande del av hela undersökningsmaterialet och gjordes utan återläggning. 38 1 ● Inledning Vid 1952 års undersökning hade kunskaperna om urvalsundersökningar uppnått en vad som fortfarande kan betecknas som fullgod standard. Den metod som tillämpades var ett tvåstegs klusterurval, där intervjuområden, eller primära urvalsenheter, utgjorde det första urvalssteget. Inom varje sådan primär urvalsenhet utlottades de hushåll som skulle delta i undersökningen. Den sannolikhet varmed ett enskilt hushåll kan väljas ut, viktades därpå så att sannolikheten för att hushållet faktiskt valdes, var proportionerlig mot den primära urvalsenhetens storlek gentemot övriga. Undersökningens totala egentliga bortfall får betecknas som mycket litet, 13,7 procent. Till detta skall dock läggas ett visst naturligt bortfall, förorsakad av diskrepanser mellan urvalsramen, det vill säga det register varur hushållen valdes, och deras egentliga existens eller bostadsadress. Kvar finns totalt 596 hushåll (Levnadskostnaderna år 1952: 9ff). Det finns ingen möjlighet att avgöra i vilken grad de uppgifter som fylldes i är sanna, även om det inte finns någonting som tyder på större systematiska fel. Även om exempelvis besök till prostituerade inte finns angivna, finns kategorin övriga utgifter. En annan möjlig felkälla är de förändringar som görs i konsumtionen när man för bok över den. Detta är inte en felkälla i materialet i sig, men det begränsar precisionen i de inferenser som görs till en population som i gemen inte för bok. Kombinationen av att summan av utgifter (inklusive sparade) skall överensstämma med inkomsterna och den pliktkänsla som åtminstone herr Nygren visade, gör att tillräcklig tillit kan sättas till uppgifterna i allmänhet, även om de naturligtvis inte kan antas vara perfekta. 1999, 2000 och 2001 års undersökningar slutligen, får i alla avseenden anses uppfylla varje tänkbart krav på noggrannhet. Dessa genomfördes av Statistiska centralbyrån. Urvalsenheterna var personer mellan 18-74 år, bosatta i Sverige. Om en person valdes ut, ingick hela dess hushåll. Personerna valdes ut, via Registret för totalbefolkningen (RTB-S) och omfattade 9 104 personer netto, ungefärligen jämnt fördelade på de tre åren. På grund av urvalsmetoden uppstår en viss skevhet, i det att större hushåll har en större urvalssannolikhet än hushåll med färre medlemmar. Varje hushålls konsumtion skattades med två metoder, dels intervjuer, där dyrare kapitalvaror och vissa andra varor av de slag som sällan köps, rekonstruerades i efterhand. Därefter fick hushållet bokföra sina utgifter under fyra veckor. Bortfallet blev betydligt större vid denna undersökning än tidigare; endast 53, 52 respektive 50 procent av hushållen kom att slutföra alla moment (Hushållens utgifter 1999-2001: 16ff). Felaktigt bokförda utgifter och förändrad konsumtion är naturligtvis problem 39 Bidrag till familjens ekonomiska historia som kvarstår också i modern tid; däremot kan de ha förändrats i takt med att respekten för myndigheter och pliktkänslan har försvagats. För det senaste tvärsnittet har primärmaterialet erhållits via SCB i dataformat. För övriga undersökningar har materialet samlats in via transkription. 512 hushåll har transkriberats för 1952 års undersökning, vilket är samtliga hushåll som kan sägas ingå i avhandlingens intressesfär. De övriga hushållen i primärmaterialet ingår i kategorin blandade hushåll, vilkas interna ekonomi kan anses som alltför komplicerad för att med fördel kunna studeras inom avhandlingens ramar. Detta innebär inte att enbart så kallade kärnfamiljer ingår. Ett mindre antal hushåll med ensamstående ingår, med och utan barn, likaså enstaka hushåll med vuxna sammanboende av samma kön. Det stora antalet hushåll i 1913 års undersökning framtvingade en begränsning av urvalet. För att välja ut hushåll upprättades en lista, innehållande varje enskild bok. Därur användes obundet slumpmässigt urval, utan återläggning. Urvalsfraktionen här är tämligen hög i det att 552 hushåll valdes av de totalt 1 338 hushållen som återfanns i listan. Av dessa är endast fyra stycken ensamstående och 41 stycken gifta/sammanboende utan barn. I och med transkriberingen införs ytterligare källor för mätfel, på grund av otydliga anteckningar, missar i läsning och inskrivning. För att kontrollera antalet fel, gjordes i efterhand en kontroll av de inskrivna siffrorna. För år 1913 valdes 27 böcker ut med systematiskt urval. Sex stycken fel hittades och rättades på de 14 variabler, vilka inte avser utgifter eller inkomster. Detta ger en felfrekvens på 1,6 procent. Utgifts- och inkomstuppgifter har kunnat kontrolleras och minimeras, tack vare att en överensstämmelse mellan totala utgifter och totala inkomster skall erhållas i slutändan. Likväl går det inte att helt eliminera felen. Om e betecknas som skillnaden mellan totala utgifter och totala inkomster, har följande princip använts genom hela materialet. För e ≤ 2, har det betecknats som ett avrundningsfel och åtgärder har ej vidtagits. För 2 < e ≤ 5, har siffrorna dubbelkollats och för e > 5, har manuell kontrollräkning genomförts och en notering om fel har gjorts. För år 1952 är motsvarade uppskattning 7 fel på 17 variabler gånger 30 hushållsböcker ur ett bekvämlighetsurval eller 1,4 procent av observationerna. Här har anteckning gjorts om min egen summering av utgiftskategorierna skiljer sig från den i hushållsboken angivna summan. Ytterligare ett sätt att kontrollera materialets generalitet, kan göras med hjälp av en jämförelse mellan urvalets och rikets proportioner i fråga om urbanitetsgrad. Sannolikheten att en slumpvis utvald person är bosatt i en stad 40 1 ● Inledning i en viss storleksordning, jämförs med den proportion i urvalet, som är bosatt i städer i motsvarande storleksordning. Tabell 1.1: Urban fördelning av urvalets hushåll, jämfört med hela rikets fördelning 1913 Total population i riket: 5 604 192 Stadens Andel i Proportion i storleksriket, % urvalet, % ordning (felfaktor) (antal) >30 79 23 (4 442 214) (0,29) Stad 30-15 4 0,11 (218 701) (2,75) Stad 14-4 6 0,35 (326 109) (5,83) Stad 3-1 11 0,32 617 168 (2,90) 1952 Total population i riket: 7 150 606 Stadens Proportion Proportion storleks- i riket, % i urvalet, % ordning (felfaktor) (antal) Landsbygda 52 51 (3 704 835) (0,98) 134-20 18 17 (1 254 232) (0,94) 19-9 7 7 (480 404) (1,00) 8-4 5 6 (387 677) (1,20 3-1 19 20 (1 323 432) (1,05) a: Inkluderar även köpingar och municipalsamhällen. Källa: Levnadskostnadsundersökningen 1913-14, RA; Hushållsbudgetundersökningen 1952, RA; Statistisk årsbok för Sverige 1953; Statistisk årsbok för Sverige 1914 Resultaten får sägas vara de förväntade. 1952 års undersökning uppnår perfektion inom intervallet ±1 procentenhet. 1913 års undersökning har däremot kraftiga avvikelser. Särskilt gäller detta landsbygden. Detta är förvisso väntat, givet att den rena landsbygden inte ingick i urvalspopulationen, samtidigt som en betydande del av befolkningen var bosatta där. Detta fel får följdfel också för de övriga grupperna. Men även om man korrigerar den faktor varmed rikets population och urvalsfraktionen skiljer sig med landsbygdens felfaktor, för att på så sätt konstanthålla för detta inbyggda fel, kvarstår fel vilka överstiger det som undersökningen 1952 uppvisar. Det andra kvantitativa primärmaterialet som används i avhandlingen är undersökningen Svenska folket 1955.14 Detta har mer karaktären av en attitydundersökning där man frågar efter attityder och värderingar, men även frågor rörande levnadsvanor finns med. De konsumtionsdata som finns med 14 Som genomförare av undersökningen noteras hos Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst Svenska Gallupinstitutet, medan de frågeformulär som användes anger SIFO som undersökare. 41 Bidrag till familjens ekonomiska historia handlar först och främst om innehav av vissa kapitalvaror, likaså finns frågor som rör intresse för konsumtion av vissa typer av varor. Data omfattar 2 174 personer födda mellan 1900 och 1939. Bakgrunden och beställaren av studien är okända (SSD Data Collections 1994: 128). AVHANDLINGENS FORTSÄTTNING Nästa kapitel handlar om de analytisk-metodologiska problem som för avhandlingen är överhängande. Det som behandlas är alltså snarast översättningsproblemet mellan de empiriska indikatorerna och den teoretiska nivån av inflytande och makt över konsumtionen. Delvis via materialet Svenska folket 1955 söker kapitlet visa på de valda empiriska indikatorernas relevans för de teoretiska variablerna. Som sades ovan, betraktar de flesta av avhandlingens grundläggande teorier institutionella förhållanden som avgörande för hur förhandlingar och kampen om makten ter sig. Kapitel 3 behandlar institutionella förhållanden rörande äktenskapet. Särskild vikt läggs vid skilsmässolagstiftningens betydelse. Lagen har under undersökningsperioden gått ifrån att 1913 föreskriva gifta kvinnor som omyndiga till att vid millennieskiftet ha en skilsmässolag av så kallad ”no-fault”-slag. Men lagen kan också ses som en reflektion av en allmän kulturell rättsuppfattning – och således en spegling av de dominerande ideologiska positionerna. Det andra huvudsakliga temat som behandlas är vetenskaplig litteratur, i syfte att ge en reflektion av de allmänna idémässiga strömningarna. Härvidlag läggs särskild vikt vid didaktisk litteratur, som vänder sig endera direkt till gifta par, alternativt till äktenskapsrådgivare och socialarbetare. Därefter följer tre stycken empiriska kapitel som vart och ett behandlar hushållsbudgetundersökningarna (vilket är samlingsnamnet på levnadskostnadsundersökningar såväl som hushållsbudgetundersökningar) från 1913-14 (hädanefter hushållsbudgetundersökningen 1913), 1952 samt 1999-2001 (hädanefter 2000). De har alla en gemensam struktur. Efter en kort redogörelse för konsumtionens övergripande mönster, ställs en grundläggande empirisk modell mot data, där konsumtionen uppdelad på tio kategorier betingas på inkomster, yrkesgrupper, ålder samt hushållets storlek. Den empiriska specifikationen av modellen och dess koppling till den analytiska modellen diskuteras mer utförligt i kapitel 4, men redan här kan sägas att de tre första variablerna är tänkta att motsvara de tre variablerna, inkomst, humankapital och ideologisk position. Vidare diskuteras också de cliometriska problem som kan finnas, via diagnostiska metoder och alternativa 42 1 ● Inledning skattningsmetoder. Också hushållets sammansättning diskuteras mer ingående, med särskild vikt vid skillnaden mellan pojk- och flickebarn. 1950-talet framstår härvidlag som det tvärsnitt där skillnaderna i allokeringar mellan barn av olika kön är tydligast. Behandlingen av allokeringar till barn av olika kön kommer att hjälpa till att belysa ideologins roll för konsumtionen. Den statistiska analysens resultat finns i sin helhet i tabeller i appendix, numrerade A1 till och med A9. Det förtjänar också att sägas att den huvudsakliga diskussionen i dessa kapitel rör den första delen av avhandlingens syfte, då syftets andra del lättare kan analyseras i en diakron analys; förvisso berörs det andra syftet också i kapitel 4-6, med stigande intensitet. Den slutgiltiga analysen sparas dock till kapitel 7. Avhandlingen avslutas traditionellt med en kort sammanfattning av de empiriska resultaten och en analytisk diskussion. De två viktigaste diskussionerna är för det första modellens bärighet på avhandlingens syfte, att förklara parternas respektive inflytande över konsumtionen. För det andra diskuteras också en eventuell liberalisering av äktenskapet, det vill säga i vilken mån det äktenskapskontrakt som parterna ingår, kan formuleras av dem själva. 43 Kapitel 2 METOD: ATT MÄTA FAKTORERNA SAMT OM DERAS BETYDELSE FÖR DEMOKRATIN INOM HUSHÅLL Som redan påpekats kan denna avhandling sägas vara kvantitativ till sin uppläggning. Syftet med detta kapitel är att värdera den valda metoden och hur den fungerar som länk mellan avhandlingens syfte och det valda materialet. För var och en av de tre faktorerna inkomst, humankapital och ideologisk position, presenteras och motiveras teoretiska definitioner och empiriska operationaliseringar likväl som det bivariata samspelet mellan de valda instrumenten och hushållens konsumtion. Det absolut största problemet som denna avhandling har är i vilken mån de empiriska indikatorerna också ger ett svar på avhandlingens syftes andra del – att visa på det inflytande som respektive part har över konsumtionen. Det rent empiriska fastställandet av faktorernas betydelse för konsumtion låter sig göras relativt enkelt; om än med felkällor. Detta kan dock inte sägas gälla översättningen till den teoretiska nivån. Det enda sättet att uppskatta giltigheten i de antaganden som måste göras är att resonera kring dem samt i möjligaste mån använda andra källor som kan bidra till att en grov uppskattning om validiteten kan göras. Detta problem kommer inte att diskuteras här, utan i kapitel 7, som behandlar den utvidgade teoretiska tolkningen av de empiriska resultaten; vissa preliminära aspekter kommer dock att behandlas också här. I detta kapitel skall de tre faktorernas mätbarhet diskuteras i huvudsak på den empiriska nivån. De frågor som kommer att diskuteras rör huvudsakligen validitet och reliabilitet samt det bivariata sambandet. INKOMST Vid en läsning av Mia-trilogin kan det enkelt konstateras att Hedvig – Mias moder i böckerna – ofta lönearbetade frenetiskt för att ha råd med det allra nödvändigaste för familjen. Styvfadern Albert, vilken vid denna tid 45 Bidrag till familjens ekonomiska historia förväntades försörja familjen, var en notoriskt opålitlig inkomstkälla. Sålunda tvingades Hedvig ofta ta tillfälliga, lågt betalda jobb för att klara brödfödan. Förvisso förbättrades både hennes, Mias och i viss mån Alberts liv av de pengar Hedvig kunde dra in, men själva maktförhållandet verkade inte nämnvärt påverkas. Albert kunde fortsätta att bete sig som han alltid hade gjort, utan att drabbas av allt för hårda sanktioner ifrån omgivningen (Martinson 1978; Martinson 1986). Denna karakterisering av kvinnan som den rationella finansministern i hemmet, för att prata med idéhistorikern Peder Aléx, är förvisso arketypisk (Aléx 1994: 215). I forskning kring familjen antas – särskilt i den sociologiska – ofta kvinnligt förvärvsarbete utgöra en bidragande orsak till en stärkt maktposition för kvinnor, särskilt med avseende på hur pengar handhas. Den i inledningskapitlet refererade forskningen kring hur pengar handhas inom hushåll pekar ofta på att i hushåll med förvärvsarbetande kvinnor, råder mer demokratiska system för pengarnas hantering än i andra hushåll (Roman & Vogler 1999; Vogler & Pahl 1993). Detta kan ske genom olika mekanismer. För det första kan det vara den inkomst som hustrun erhåller, som leder till en stärkt makt. För det andra kan det vara förvärvsarbetet i sig som ger makten; för Charlotte Perkins Gilman var ett liv utanför hemmet av stor vikt för hennes allmänna kompetens som människa (Gilman 2002: 209-229). För det tredje kan anledningen vara det minskade beroendet av äktenskapet som ett eget arbete ger. I relation till de teoretiska utgångspunkterna finns en komplikation i hur förvärvsarbetet och inkomsten samverkar. Det är av intresse att undersöka huruvida det är förvärvsarbetet i sig, snarare än den inkomst det för med sig, som kan utgöra en källa till inflytande. Av de tre olika faktorerna är inkomst den variabel vilken har högst validitet; med vilket avses att vi mäter det som skall mätas, vi har en god empirisk definition av den teoretiska konstruktionen inkomst. Inkomst som kan hänföras till individer torde här framförallt vara löneinkomster och i förekommande fall pensioner. Också andra typer av inkomster kan ha skrivits upp här, barnbidraget tycks oftast ha skrivits upp som hustruns inkomst. Men då hushållen för 1913 och 1952 själva fick fylla i vem som tjänat vad, är det svårt att kontrollera att de inte har skrivit in exempelvis kapitalinkomster. Problemet torde vara marginellt, då det dels fanns en särskild ruta för just detta, dels för att betydande kapitalinkomster var sällsynta. För undersökningen 2000 används istället registeruppgifter från SCB. 46 2 ● Metod Oftast har enkätundersökningar svårt att få uppgifter om inkomster som stämmer med deras sanna värde; inkomst är då en variabel med låg reliabilitet. Detta problem minskas dock här igenom att den uppgivna inkomsten dubbelräknas mot utgifterna. Denna typ av mer krävande årsvis bokföring torde också medföra större precision än vad som erhålls i enstaka undersökningar av survey-typ. Det bivariata samspelet mellan utgifter och hushållets totala inkomst är naturligtvis betydande. Här fokuseras istället betydelsen av den inkomst som hustrun drar in, som andel av hushållets totala inkomster i syfte att förstå kontrollen över varukorgen. Detta görs genom att regressera den totala inkomsten och hustruns inkomst gentemot de tio varukategorierna med en linjär funktion som estimeras med minsta kvadrat-metoden (OLS). För den totala inkomsten används den naturliga logaritmen, vilket är en bättre funktionell form. Dessutom finns en dummyvariabel för huruvida hustrun har ett förvärvsarbete för att undersöka den mekanismen. Viktigt är att den totala inkomsten naturligtvis är korrelerad med både andelen av inkomsten som är hustruns, liksom hennes eventuella förvärvsarbete. Därför döljs delar av sambandet mellan hustruns inkomst och konsumtionen. Likväl är det en metodologisk poäng att konstanthålla för hushållets totala inkomst. Tabell 2.1: Konsumtionsutgifter, hustruns inkomst och förvärvsarbete, givet hushållets totala inkomst, OLS-estimat (t-värden) Livsmedel Förbrukningsvaror Hushållstjänster Kläder & skor Bostad Möbler & husgeråd Hälso- & sjukvård Transport Fritid & kultur Sprit & tobak Naturlig logaritm av total inkomst 1 681 (15,70) *** 283 (13,14) *** 1 727 (10,77) *** 1 116 (14,55) *** 1 186 (7,94) *** 331 (4,80) *** 181 (8,09) *** 1 040 (6,87) *** 763 (13,63) *** 459 (10,12) *** Andel av inkomst som är hustruns -174 (-0,43) 161 (1,96) ** 650 (1,06) 281 (0,96) 1 155 (2,03) ** 425 (1,62) * 425 (4,98) *** 268 (0,46) 172 (0,80) -187 (-1,08) Hustrun har förvärvsarbete -46 (-0,28) -5 (-0,15) -201 (-0,82) -142 (-1,21) -200 (-0,88) 128 (1,22) -56 (-1,64) * -57 (-0,25) -175 (-2,04) *** -0 (-0,00) Konstant -12 222 -2 243 -15 185 -8 981 -9 608 -2 619 -1 503 -8 870 -6 491 -3 744 * p<0,1 **p<0,05 ***p<0,01 Källa: Hushållsbudgetundersökningen 1952 (RA) Den generella tendensen är att en ökad andel inkomst ifrån hustrun ökar konsumtionen av varor, som i någon mening kan betraktas som hemnära, eller för hushållet kollektiva varor: bostadskostnaden, möbler och husgeråd, förbrukningsvaror samt hälso- och sjukvård. Förekomsten av förvärvsarbete 47 R2 0,45 0,36 0,27 0,40 0,17 0,10 0,20 0,13 0,36 0,26 Bidrag till familjens ekonomiska historia har en betydligt mindre inverkan på konsumtionen. Effekterna är i huvudsak negativa. Förvärvsarbete leder sålunda till minskad konsumtion. Den multivariata analysen ger vid handen att hustruns inkomst i huvudsak ökar konsumtionen, medan förekomsten av förvärvsarbete minskar densamma. Detta torde bero på att hustruns andel av inkomsten fångar upp delar av effekten från förvärvsarbete, vilket leder till att denna effekt i huvudsak ter sig negativ. Detta är ett inte helt rimligt resultat, varför också två stycken separata analyser kan vara av nöden. Tabell 2.2: Hustruns inkomsts respektive hustruns förvärvsarbetes påverkan på konsumtionsutgifter, givet hushållets totala utgifter, partiella korrelationer (p-värden) Livsmedel Förbrukningsvaror Hushållstjänster Kläder & skor Bostad Möbler & husgeråd Hälso- & sjukvård Transport Fritid & kultur Sprit & tobak Partiell korrelation Andel av inkomsten som är hustruns -0,26 (0,00) *** 0,08 (0,11) 0,14 (0,00) *** 0,04 (0,45) 0,09 (0,08) 0,03 (0,49) 0,22 (0,00) *** 0,10 (0,03) ** 0,06 (0,26) -0,11 (0,02) ** Partiell korrelation Hustrun förvärvsarbetar -0,12(0,01) *** 0,06(0,19) 0,04(0,36) 0,02(0,72) 0,01(0,77) 0,10(0,02) ** 0,10(0,03) ** 0,02(0,63) -0,04(0,37) -0,10(0,03) ** Anm: **p<0,05 ***p<0,01 Källa: Hushållsbudgetundersökningen 1952 (RA) Resultaten för de två trivariata analyserna är i huvudsak desamma som för den multivariata: hustruns inkomst eller förvärvsarbete ökar i huvudsak konsumtionen av hemmanära varor. Också dessa analyser ger vid handen att hustruns inkomster spelar en större roll för konsumtionen än vad hennes förvärvsarbete gör. Således dras slutsatsen att avhandlingen snarare bör fokusera den förra mekanismen för inkomstens påverkan. Inom utvecklingsekonomi är det idag allmänt vedertaget att inkomst i hustruns händer gör mer för barnens välbefinnande än vad inkomsten gör i mannens. Exempelvis har Duncan Thomas studerat Brasilien, och finner att hustruns icke-löneinkomst har 20 gånger så hög effekt på barns dödlighet som mannens icke-löneinkomst (Thomas 1990: 660). En världsbanksrapport rekommenderar för policysyften att program riktas mot kvinnor och flickor eftersom de har bättre effekt än allmänna familjeprogram (Lundberg & Pollak 1996: 155). Resultatet ligger i linje med vad som här har konstaterats om att 48 2 ● Metod hustruns inkomst från förvärvsarbete går till hushållsnära konsumtionsvaror. Enligt den schablonmässiga bilden av en hustru som frivol, kan däremot substitutioner av livsmedel för privata nyttigheter mycket väl förekomma. Här bör observeras att den låga påverkan av hustruns inkomst på utgifter för kläder och skor. Att hustruns inkomst betyder minskande utgifter för livsmedel (samt alkohol och tobak) i absoluta tal har en särskild signifikans. Det betyder att av den totala inkomsten, kommer den del som används till dessa varor att minska. Sålunda verkar det som att hustruns inkomst inte bara är av godo för att hon med den kan köpa varor, utan att den också ger ökat inflytande över hur den del av hushållets inkomst som inte är hennes används. Den minskning i mannens inkomst som sker när andelen av hustruns inkomst ökar, kan knappast i sig själv vara tillräckligt stor för att förklara nedgången. Eventuellt kan det också vara en klasseffekt, i det att rikare hushåll har både mindre inkomst från hustrun och är större konsumenter av alkohol och tobak. HUMANKAPITAL Inkomst är kopplad till de möjligheter till yrkesarbete som äktenskapets aktörer har, vilka i sin tur är avhängiga den utbildning eller det humankapital som de besitter. Den inverkan som humankapital har på äktenskapets maktfördelning kan tänkas ske genom ett stort antal mekanismer, varav endast vissa är empiriskt differentierbara. Den doktrinhistoriska bakgrunden till ekonomers användande av humankapital är den paradox Pigou pekade ut i skillnaden mellan fördelningen av inkomst och fördelning av begåvning. Alltsedan Francis Galton har begåvning, eller IQ, ansetts vara normalfördelad, medan inkomster alltid är skevt fördelade över en population (Mincer 1958: 281f).15 Sålunda måste också andra faktorer än IQ vara avgörande för en persons inkomster. En av dessa antogs då vara utbildning för arbete, eller humankapital. Fördelen med ett sådant koncept är att investeringar däri, vilket leder till olika inkomster, kan förklaras på en rad olika sätt utan koppling till begåvning, exempelvis genom smak för riskaversion (Friedman 1953) eller diskontering (Schultz 1960). Ett första samband mellan humankapital och äktenskapets maktfördelning är kopplat till äktenskapets alternativkostnad. Ju bättre utbildning en person 15 En oskevt normalfördelad variabel har lika många värden till höger som till vänster. I fördelningen av inkomster över en population tenderar det vanligaste värdet att ligga under medelvärdet. Fördelningen sägs då vara negativt skev. 49 Bidrag till familjens ekonomiska historia har, desto bättre är möjligheterna på lönearbetsmarknaden. För en hustru som har bytt lönearbete för hemarbete kan denna utbildning utgöra en mycket viktig komponent som ensamstående. För en man som redan tillbringar full tid på arbetsmarknaden spelar utbildningen ingen roll, någon substitution kan ju inte äga rum. I ett kontrafaktiskt resonemang är det lätt att se att en mer välutbildad Hedvig skulle ha större möjligheter att klara sig utan de irreguljära inkomster som Albert kommer hem med. En sekreterarutbildning skulle möjligtvis ha haft åtminstone en viss stabiliserande effekt både på ekonomin och på familjens flyttande i staden, till skillnad ifrån det kringflackande liv Alberts impulsiva beslut ledde till. Den andra huvudsakliga kompetensen som bör beaktas är den förmåga att förhandla som utbildning ger. Det är förvisso tveksamt om det i Hedvigs fall hade varit en verksam mekanism, i det att de verbala konflikterna sällan ledde till konsensus. Men i situationer karakteriserade av kooperation mellan parterna kan situationen vara annorlunda. En person med högre utbildning bör, allt annat lika, ha bättre möjligheter att få sin vilja igenom än en person utan denna utbildning. För denna typ av generell resurs använder sociologen Pierre Bourdieu begreppet kulturellt kapital. Till skillnad ifrån det förra, är denna kapitalsort fältspecifik; kapitalet erkänns endast inom ett visst, specifikt område – fält. Här kan vi då med fördel skilja mellan ett allmänt humankapital, vilket framförallt erhålls genom utbildning och arbetslivserfarenhet, och den utbildning vilken ger en särskild kompetens för att sköta ett hem. Sådan utbildning som vänder sig specifikt till hemmets skötsel, kan verka åt två håll. För det första kan den ge ett ökat inflytande över hur hemmet skall skötas och vilka varor som skall konsumeras; maktpositionen inom hemmet förbättras, även om positionen utanför hemmet är oförändrad. För det andra kan utbildningen också verka åt andra hållet, genom att minska alternativkostnaden för hemarbete, då en sådan utbildning riskerar att låsa in hustrun i hemmet. Även om hemutbildningen initialt kan betraktas som en nedplöjd kostnad bör det likväl hållas i minnet att paretofronten för hushållets totala resurser flyttas framåt, varmed incitamenten till arbetsdelning och därmed kostnaderna för en skilsmässa ökar. För Gouldner är intelligentian den klass som under 1900-talet allt mer kom att dominera samhällslivet, i kamp med den ekonomiska elit ur vilken den från början var sprungen. Med ett sådant system, där olika kapitalformer likställs, framträder klart att human/kulturellt kapital kan vara en källa till makt, på samma sätt som konkreta inkomster. Intelligentian 50 2 ● Metod is, rather, a new cultural bourgeoisie whose capital is not its money but its control of valuable cultures. A systematic comparison of the New Class and the old class would ultimately require analysis of different forms of capital, of stocks of culture versus stocks of money. Both are forms of capital as each is a source of an ongoing stream of income. What is needed for the systematic analysis if the old and new class is a general theory of capital in which moneyed capital is seen as part of the whole, as a special case of capital (Gouldner 1979: 21). I denna avhandling används yrke på flera ställen som indikator för humankapital. Mätningar av humankapital har en validitet vilken är lägre än den för inkomsten, medan reliabiliteten är så hög som validiteten tillåter. Även om den teoretiska konstruktionen humankapital kan ges ett skiftande innehåll, betyder detta inte att vilken empirisk egenskap och därpå vald definition som helst är lämplig. Idealt skulle denna variabel fyllas med mer innehåll än det yrke en person innehar, vilket är den information vi nu har tillgång till för de två första tvärsnitten. De egenskaper, vilka är en del av den teoretiska konstruktionen men som ej mäts empiriskt, minskar i proportionerlig grad validiteten i mätningen (såsom förmåga att sköta hemmet). Däremot är reliabiliteten den högsta möjliga då det torde vara ytterst ovanligt med falska yrkesuppgifter i denna typ av studier. Inte heller är det partiella bortfallet för denna variabel oroväckande. Som ett resultat av den bristande validiteten, erhålls också en underbestämning. Även om samvariationen mellan ett sammanboende pars yrken och utfallet i termer av konsumtion kan fastställas, kan den kausala mekanism genom vilken denna samvariation äger rum inte fastställas utan vidare. Det är framförallt i de till avhandlingen kompletterande materialen, där möjlighet ges att närmare studera om det i huvudsak är kompetensen att sköta hemmet, att förhandla eller utbildning för arbetsmarknaden, som är den kausala mekanismen som huvudsakligen ger humankapitalet dess betydelse. Klassificeringen av individernas yrken grundar sig på sociologerna Robert Erikson och John Goldthorpes schema. Grupperna, eller klasserna, bestäms efter deras förhållande i produktionen, så att man kan göra skillnad mellan olika positioner på arbetsmarknaden (Erikson & Goldthorpe 1992: 37ff). De är till sin natur inte rangordnade. Det finns alltså ingen självklar ordning mellan klasserna vad gäller utbildning. En bestämd fördel med detta schema är att syftet är att kunna göra jämförelser över en industrialiseringsperiod, vilket förhoppningsvis förstärker tanken att schemat är giltigt över hela den period som avhandlingen gäller (Erikson & Goldthorpe 1992: 32f). 51 Bidrag till familjens ekonomiska historia Särskilt problematiskt är att hustruns humankapital indikeras genom yrkesuppgifter. Detta då hemmafru är den dominerande gruppen, vilken naturligtvis i högre grad än andra yrkesgrupper kan rymma mångfacetterade utbildningar. Det är troligare att en hemmafru har en relativt hög utbildning, än att en järnvägsarbetare har det. Å andra sidan ligger det en viss rimlighet i antagandet att hemmafrun sällan har en framträdande roll i samhället och den isolering till hemmet och från arbetsmarknaden som följer verkar menligt på hennes förmåga till frihet. Gilman påpekade detta redan på 1800-talet (Gilman 2002). Nationalekonomen Amartya Sen uttrycker det som att ”the rejection of the freedom to participate in the labor market is one of the ways of keeping people in bondage and captivity” (Sen 1999b: 7). Också empiriskt verkar det rimligt att göra denna koppling. I källan Svenska folket 1955 är utbildning klart negativt korrelerad med att vara hemmafru.16 Det finns ingen anledning att resultatet skulle skilja sig radikalt mellan 1952 och 1955. Tidigare forskning har förvisso betonat hur staten (och andra) försökte stärka hemmafruns kompetens som just hemmafru; främst genom att få henne att förhålla sig rationellt och vetenskapligt till hemmets skötsel (Hirdman 1992; Lövgren 1993). Kvinnors högre studier på universitet och högskolor sågs dock fortfarande som problematiska, särskilt av universiteten själva (Carls 2004: 190ff). Av detta verkar det inte orimligt att anta att samhällets styrning mot hemutbildning också ger en identitetsskapande effekt, men en sådan effekt verkar i hög utsträckning genom att påverka personens ideologiska position, varför den i högre utsträckning kommer att analyseras i följande avsnitt. Tabell 2.3 ger en bild över variationen i konsumtion över yrkesgrupperna. Eftersom tabellen inte konstanthåller för total inkomst, som samvarierar med yrkesgruppen, är andelstalen av större intresse än de absoluta beloppen. 16 I en ordinal skala från 1 till 9 rangordnad från folkskola till examen från universitet, hade gifta hemmafruar ett medelvärde på 1,33, gifta deltidsarbetande 1,56 och gifta heltidsarbetande 2,31. 52 2 ● Metod Tabell 2.3: Konsumtion av varukategorier, median, kr och andelar, %, efter mannens yrkesgrupp 1952 Livsmedel Andel Förbrukningsvaror Andel Hushållstjänster Andel Kläder & skor Andel Bostad Andel Möbler & husgeråd Andel Hälso- & sjukvård Andel Transporter Andel Fritid & kultur Andel Sprit & tobak Andel Tjänstemän 3625,00 28 493,00 4 1081,00 8 1519,00 11 2083,00 15 277,00 2 263,00 2 643,00 6 649,00 5 496,00 4 SmåUtbildade borgerlighet Lantbrukare arbetare 3022,50 2324,00 3110,00 30 37 31 359,00 303,00 423,00 4 4 4 708,00 473,00 879,50 8 6 8 1246,00 1219,00 1120,00 13 15 12 1467,50 347,00 1263,00 17 5 13 281,00 274,00 372,00 2 4 4 181,00 116,00 154,00 1 2 2 287,50 338,00 521,00 3 4 5 326,00 232,00 560,00 3 3 5 325,00 296,00 416,00 4 4 4 Outbildade arbetare 3286,00 36 342,00 4 578,00 6 1166,00 13 1118,00 12 303,00 3 115,00 1 315,00 4 358,50 4 455,00 5 Källa: Hushållsbudgetundersökningen 1952 (RA) Den relativt låga variationen mellan yrkesgrupper är oväntad. Även om preferenserna mellan så här stora klasser kan vara konstant, borde Engeleffekter ge ett större utslag. Endast i fråga om livsmedelskonsumtion kan en sådan effekt urskiljas. I övrigt finns de huvudsakliga skillnaderna i konsumtionskategorin transport, där tjänstemän och till viss del utbildade arbetare konsumerar mera. Också bostadskostnaderna varierar, men inte enligt samma mönster som transporter. Här är det framförallt tjänstemän och småborgerlighet som är storkonsumenter. Den absoluta mängd humankapital som besitts av en viss person spelar ingen avgörande roll för att avgöra konsumtionen. Vissa variationer värda att undersöka förekommer, även om de på intet sätt är slående. Här förtjänar också interaktionen mellan hustruns och mannens humankapital att lyftas fram, analogt med hur hustruns inkomst spelade roll för konsumtionen, givet en viss inkomst (tabell 2.4). 53 Bidrag till familjens ekonomiska historia Tabell 2.4: Utgiftsandelar för livsmedel, kultur och nöjen samt hushållstjänster efter makes och makas yrke, % Mannens yrke Tjänsteman Tjänsteman livsmedel kultur & nöjen hushållstjänster Småborgerlighet livsmedel kultur & nöjen hushållstjänster Lantbrukare livsmedel kultur & nöjen hushållstjänster Utbildade arbetare livsmedel kultur & nöjen hushållstjänster Outbildade arbetare livsmedel kultur & nöjen hushållstjänster Hustruns yrke Småborger- LantUtbildade Outbildade lighet brukare arbetare arbetare Hemmafru 23 6 16 27 4 13 . . . 22 5 11 29 17 12 29 7 10 30 6 8 31 3 2 . . . . . . 40 4 9 32 4 8 26 2 5 39 2 3 35 7 8 . . . 43 8 6 36 4 8 22 6 10 . . . . . . 23 3 12 31 6 10 33 6 9 29 7 9 . . . . . . 30 5 9 35 4 7 37 4 6 Källa: Hushållsbudgetundersökningen 1952 (RA) Ett resultat ifrån undersökningen utav betydelsen av hustruns inkomst var att ökad inkomst för hustrun betydde mindre utgifter för livsmedel, givet en viss total inkomst. Också hustruns tillgång på humankapital verkar i samma riktning. En generell tendens är att i grupper som vi kan förvänta oss att hustrun har en lägre utbildning, vars teoretiska implikation här betyder mindre inflytande över konsumtionen, desto större kommer andelen av total inkomst som spenderas på livsmedel att vara. Förvisso kan samvariationen mellan yrke och inkomst vara tillräckligt stor för att förklara delar av denna variation, men den relativt lilla del av den totala inkomst som hustrun drar in talar emot detta. En rimligare tolkning av mönstret är att det är endera humankapital eller inkomsten i sig som ger inflytande, också över av mannen intjänade pengar. Vilket av detta som ger mest inflytande, kan inte avgöras förrän en multivariat analys genomförs. Andra iögonfallande resultat av denna analys kan mycket väl vara ett resultat av extremvärden, såsom den relativt höga konsumtionen av kultur och nöjen bland tjänstemän med fruar som är outbildade arbeterskor. En skillnad 54 2 ● Metod mellan utbildade arbeterskor och outbildade sådana tycks vara substitutionen av livsmedel för hushållstjänster. En intuitivt rimlig hypotes är att den mängd hushållstjänster som konsumeras är avhängigt hustruns snarare än mannens yrkesgrupp. KONSUMTION OCH IDEOLOGISK POSITION Antalet normativa uttalanden om vad hustruns och mannens roll i en familj och/eller hushåll är, är betydande. Ofta finns också vid en och samma tid motstridiga uttalanden. Vi kommer i den här avhandlingen i huvudsak att stipulera två olika verkningssätt som ideologiska uttalanden verkar genom för att påverka det relativa inflytanden mellan makar. För det första genom den auktoritet och bestämmanderätt invanda mönster och normer ger till framförallt mannen, men också i vissa vanligen mer begränsade avseenden till kvinnan. Man kan exempelvis tänka sig normer kring hur pengar skall handhas inom ett hushåll som säger att hustrun har rätt till ett visst belopp varje månad, men måste i gengäld få detta belopp att räcka till ett antal varor. Ovan behandlades den identitetsskapande effekt som vi kan vänta oss av hemutbildningen och den vikt samhället fäste vid denna under mitten av 1900-talet. En sådan effekt skulle då verka genom just denna mekanism. Den andra mekanismen genom vilken normativa ställningstaganden styr äktenskapet och makarnas inbördes relation, är vilken typ av äktenskap som makarna har. Här bör, givet tidigare forskning, i första rummet skiljas mellan traditionella äktenskap av patriarkal typ och moderna äktenskap baserade på personliga kontrakt. Skillnaden dem emellan är att de förra baseras på ett för alla parter gemensamt moraliskt kontrakt som i sig stipulerar respektive parts skyldigheter och rättigheter. De senare kommer istället att ha en mängd möjliga utfall, beroende på hur två fritt förhandlande parter väljer att strukturera sitt äktenskap. De äktenskap som baseras på personliga kontrakt bör i sådana fall ha praktiker som är mer varierande än de äktenskap som baseras på gemensamma moralkontrakt. I hushållsbudgetundersökningarna finns ingen information om vilken ideologisk position respondenterna har, på samma sätt som de inte ger direkt information om humankapitalet. Tyvärr är den indirekta informationen om ideologisk position ännu sämre än för humankapitalet. Den variabel som ligger närmast tillhands är en urban-rural distinktion. Forskning har tidigare visat att nya levnadsmönster och värderingar i början gör sig gällande i städer, 55 Bidrag till familjens ekonomiska historia varefter de sprider sig utåt. Exempelvis har ekonom-historikern Johan Söderberg visat att nya konsumtionsmönster av mer hedonistisk art framträdde i Stockholm tidigare än i andra delar av Sverige. Huvudstaden brukar karakteriseras som ett nyhetsområde (Söderberg 1997: 249ff; Söderberg 2001a). Detta kan jämföras med epidemiologi, där befolkningstäthet är en central variabel för att avgöra hur snabbt en sjukdom sprider sig; tätare befolkning innebär fler kontakter och fler exponeringar när densiteten överstiger en viss kritisk massa, under vilken ingen spridning förekommer alls (Lilienfeld & Lilienfeld 1980: 48). Denna indikator är dock inte tillräcklig, både av empiriska och operationella skäl. Den separerar inte mellan man och hustru, eftersom de båda är bosatta på samma ort. Den empiriska bristen ligger också i att sambandet mellan ort och konsumtion är lågt, vi kan således knappast dra några slutsatser annat än att noll-hypotesen att ideologisk position inte påverkar inflytandet över konsumtionen inte kunde motbevisas. Därför konsulteras i första hand materialet Svenska folket 1955 för denna faktor. Nackdelen här är bristen på information om konsumtion. De variabler som är relaterade till konsumtion frågar uteslutande efter innehav av vissa varor. Detta är naturligtvis inte lika informativt som hushållsböckerna, men också investeringar i kapitalvaror är beslut som måste tas; konsumtionen av kapitalvaror kan också definieras som deras avskrivningskostnad. Till detta ges också information om vissa vanor kring konsumtion, såsom vanan att föra hushållsbok, eller det upplevda inflytandet över konsumtionsbeslutet. Dessa kommer i huvudsak att behandlas i nästa kapitel. Ytterligare en nackdel med Svenska folket 1955 är att informationen om ideologisk position inte går att koppla till gifta par. Vi har endast variabler för en av makarna här. Förvisso har både män och kvinnor tillfrågats om vad de tror att deras makes/makas favoritparti är, men denna variabel har i allmänhet svaga kopplingar till övriga variabler, särskilt konsumtionen. Till att börja med kan konstateras att den ideologiska positionen har betydelse för möjligheten att tillfredställa preferenser. Personer som anser sig ha tillräckligt stora möjligheter att tillfredställa sina intressen, anser i allmänhet oftare än andra att kvinnor inte bör få bli präster, anser oftare att män skall ha högre lön för samma arbete och är mer intresserade av religion och andakt. Kvinnor som lätt tillfredsställer sina intressen, är också mindre intresserade av stora samhällsfrågor, även om det i sig inte är någon indikator på ideologisk position (tabell 2.5). Det ligger nära till hands att tänka sig att vi här har att göra med adaptiva preferenser: mer traditionellt inriktade kvinnor har helt enkelt färre intressen, 56 2 ● Metod eller åtminstone intressen som är enklare att tillfredställa. Det har empiriskt konstaterats att preferenser ofta är utsatta för surt-sa-räven-om-rönnbärensyndromet; ens preferenser anpassar sig till det man kan få (Elster 1993). Till viss del syns detta i konsumtionen. Kvinnor som är mer intresserade av stora samhällsfrågor kommer då också att utvidga sina intressen och få svårare att tillfredställa dem, oavsett deras budgetrestriktion.17 Tabell 2.5: Att tillfredsställa sina intressen och ideologisk uppfattning Tycker ni att ni har Andel för tillräckliga möjligheter kvinnoatt tillfredställa era präster, % intressen Ja 54 Nej 65 Andel som anser att män skall ha högre lön, % 9 7 Intresse för religion och andakt, 1-5 2,19 2,12 Intresse för stora samhällsfrågor, 1-5a 2,58 2,87 a: denoterar inte en ideologisk position Källa: Svenska folket 1955 (SSD) För att undersöka sambandet mellan ideologisk position och konsumtion, kommer vi att studera innehav av två varor: dels innehav av radiogrammofon, dels innehav av piano, orgel eller flygel. Den förra varan antas denotera modernt hållna preferenser, med en viss öppenhet inför nöjen. Den senare antas denotera en mer konservativ livshållning. Vi kan till att börja med, i tabell 2.6, konstatera att innehavet och troligen därmed konsumtionen av dessa varor är kopplade till ideologiska positioner. Innehavet av den konservativa varan ökar med stigande religiositet, medan innehavet av den moderna varan sjunker med graden av religiositet. Ur detta växer ett problem och en hypotes fram, till varandra relaterade. För det första verkar det rimligt att vi här har att göra med en ålderseffekt. Äldre människor är mer intresserade av religion, och föredrar samtidigt varor som representerar en äldre, mer konservativ livshållning. Å andra sidan kan det kausala förhållandet 17 Denna typ av problem har ofta diskuterats i nationalekonomi och rättvisefilosofi. En avgörande poäng är huruvida behov och förmågor ska spela någon roll för vad som är den rättvisa fördelningen. Det utilitaristiska principen säger att det är rätt att ge mer resurser till den som har större behov och/eller krav, det vill säga den mer samhällsintresserade kvinnan. I en utilitaristisk värld skulle det exempelvis vara rätt att ge en person med hög förmåga att omsätta pengar till nöjen mer pengar än den lytte, som har en sämre förmåga. Inte så för Amartya Sen, där istället en persons funktionalitet och förmåga är det avgörande för en rättvis värld. Det är vår förmåga att leva ett så fritt och rikt liv som möjligt, som är basen för jämförelser mellan människor. Filosofen Ronald Dworkin uttrycket det som en konflikt mellan rättvisa i resurser och rättvisa i distribution (Dworkin 1981a; Dworkin 1981b; Hausman & McPherson 1996: 75-83; Sen 1982a). 57 Bidrag till familjens ekonomiska historia mellan de tre variablerna knappast sorteras ut i detta knappa material. Likväl går det att argumentera för att en rimligare modell över tingens ordning är att konservativitetsgrad är en mellanliggande variabel som påverkar konsumtionen och till delar är förklarad av ålder. Vi kommer också senare att se att kopplingen mellan ideologisk position och ålder är tydlig. Tabell 2.6: Intresse för religion och konsumtion efter kön, % Intresse för andakt, religion Inget Något Ganska stort Stort Mitt största Kvinnor Piano, orgel flygel 11 14 20 26 30 Män Radiogrammofon 34 32 31 21 12 Piano, orgel flygel 53 63 50 56 80 Radiogrammofon 82 80 69 25 100 Källa: Svenska folket 1955 (SSD) Den mer intressanta frågan för avhandlingens syfte blir då om det spelar någon roll om deras ideologiska positions betydelse för konsumtionen minskar beroende på om de är gifta eller inte. Om samvariationen mellan faktisk konsumtion och ideologisk position minskar, är det en indikation på makens inflytande över konsumtionen. Detta behöver inte nödvändigtvis vara sant, då man mycket väl kan ändra sin livshållning när man gifter sig. En invändning däremot är att en av de mekanismer som ideologisk position kan verka genom är att påverka motpartens preferenser. Sociologen Steven Lukes benämner i sin typologi över olika typer av makt kontrollen över andras intressen och preferenser som den ultimata formen av makt (Lukes 1974: 21ff). Tabell 2.7 visar att ogifta kvinnors minskning av innehavet av radiogrammofoner är snabbare än den för gifta kvinnors vilket indikerar att de får kompromissa med sina preferenser. Samma mönster gäller dock för män, men i ännu högre grad. För gifta män tilltar dessutom innehavet av piano, flyglar och orglar med religiöst intresse, medan det för ogifta avtar. För kvinnor kan sägas att mönstret att inneha piano, flygel och orgel ökar med tilltagande religiositet accentueras när de gifter sig. 58 2 ● Metod Tabell 2.7: Intresse för religion och konsumtion efter kön och civilstånd, % Intresse för andakt, religion Piano, flygel, orgel Gifta Ogifta Inget 10 13 Något 13 16 Ganska stort 20 25 Stort 29 0 Mitt största 32 25 Kvinnor Män Radiogrammofon Gifta 34 31 32 21 12 Ogifta 42 35 25 17 13 Piano, flygel, orgel Gifta Ogifta 62 36 74 28 75 25 71 0 89 0 Radiogrammofon Gifta 86 85 77 50 100 Ogifta 71 65 33 0 . Källa: Svenska folket 1955 (SSD) FÖRHANDLINGAR OCH ÖVERLÄGGNINGAR I HUSHÅLL Vi har ovan försökt koppla de tre faktorerna till konsumtionen. Även om detta har ett värde i sig, söker avhandlingen också klarlägga i vilken grad förändringen i konsumtionsutfallet också är ett resultat av förändrade förhandlingsstyrkor. Delar av den problematiken diskuterades i de avsnitt som behandlade respektive faktor, liksom i inledningen. Detta avsnitt av kapitlet kommer att – med hjälp av Svenska folket 1955 – försöka ta reda på hur de tre faktorerna påverkar förekomsten av förhandlingar inom hushållet. Detta avsnitt fokuserar just förhandlingar och demokrati inom hushåll, snarare än konsumtionen i sig. Den huvudsakliga frågan är om och i så fall hur de tre faktorerna (inkomster, humankapital och ideologisk position), som i inledningen sades påverka konsumtionen, kan tänkas påverka nivån av demokrati inom ett hushåll. Detta är en betydande länk mellan faktorerna och det faktiska konsumtionsutfallet, avhandlingens huvudsakliga intresseområde. Om avsnittet lyckas med att visa att de tre faktorerna har betydelse för förhandlingar och därmed kontroll över hushållets ekonomi, kan detta faktum utnyttjas som ett stöd för kopplingen mellan variablerna inkomst, humankapital samt ideologisk position och inflytande över konsumtionsutfall. Tack vare det material som används, kan vi också här utnyttja mer nyanserade indikatorer på de tre faktorerna, än vad hushållsbudgetundersökningarna ger oss tillfälle till. Till delar har avhandlingen redan ovan undersökt kopplingen mellan dessa mer nyanserade indikatorer och de variabler som återfinns i hushållsbudgetundersökningen. 59 Bidrag till familjens ekonomiska historia En fråga i undersökningen Svenska folket 1955 rörde huruvida en hustru överlade med sin make innan hon spenderade pengar. Svaren på denna fråga för oss närmare hur makten spelar in i äktenskapets finansiella ordning. Av de 716 personer som svarade på frågan, uppgav sig 26 procent överlägga varje gång, medan 35 procent aldrig överlade med sin man. Halvmesyrer var något ovanligare – 21 och 18 procent överlade oftast respektive sällan med sin make. En möjlig tolkning är att de som rådgör med sin make lever i mer demokratiska hushåll än de som inte rådgjorde med sin make. En annan tolkning är att den maka som ständigt måste rådgöra med sin make har mindre kontroll över konsumtionsvalen än den som inte behöver göra det. Idealiskt skulle då denna variabel samköras med hur mycket pengar en hustru handhar för att utgöra ett bra mått för mängden kontroll. Även om detta inte låter sig göras, ger andra frågor i källmaterialet intrycket av att överläggningar betyder ett mer demokratiskt hushåll, snarare än en kontrollerad hustru, vilket syns i tabell 2.8, 2.9, 2.10 och 2.12. Hustrur som känner till hushållets inkomst – och således är mer involverade i ekonomin än hustrur som inte känner till inkomsten – överlägger i högre grad med sina män än andra. De får också mer hjälp av sin make med hushållsarbetet och gör i större utsträckning anteckningar i en hushållsbok. Den första och sista punkten betyder sammantaget att i hushåll där överläggningar sker, tenderar hustrur att vara mer involverade i ekonomin. Även om en möjlig tolkning av att föra hushållsbok skulle vara att mannen strikt kontrollerar ekonomin, motsägs detta av att dessa hustrur i större utsträckning känner till hela hushållets ekonomi. Att hustrur oftare får hjälp i hushållsarbetet om de överlägger om pengarna, betyder att de hushåll där överläggningar förekommer, också är mer jämställda. Sålunda tar vi här förekomsten av överläggningar att betyda en högre grad av kontroll för hustrun, snarare än mindre. Detta faller också väl in i linjen med tanken att hustrun, för att ha någon reell makt, måste ha en roll utöver det rent administrativa handhavandet av pengar som är delegerat till henne från mannen. 60 2 ● Metod Tabell 2.8: Hustruns kännedom om hushållets inkomst och överläggningar, antal med kolumnprocent inom parentes Känner till familjens inkomst Ja Nej Totalt Överlägger ni varje gång med er man hur pengarna skall användas? Ja, alltid 151(90) 16(10) 167(100) Ja, oftast 120(86) 19(14) 139(100) Ja, men sällan 100(85) 17(15) 117(100) Aldrig 187(80) 48(20) 235(100) Totalt 558 100 658 Källa: Svenska folket 1955 (SSD) Tabell 2.9: Mannens hushållsarbete och överläggningar, antal med kolumnprocent inom parentes Har ni hjälp av Överlägger ni varje gång med er man hur pengarna skall användas? er man i hushållsarbetet? Ja, alltid Ja, oftast Ja, men sällan Aldrig Totalt Ja 80(44) 44 (29) 39(31) 49(20) 212 Nej 102(56) 108(71) 87(69) 200(80) 497 Totalt 182(100) 152 (100) 126(100) 249(100) 709 Källa: Svenska folket 1955 (SSD) Tabell 2.10: Anteckningar i hushållsbok och överläggningar, antal med kolumnprocent inom parentes Gör ni regelbundet anteckningar i en bestämd anteckningsbok om hushållsutgifter? Ja Nej Totalt Överlägger ni varje gång med er man hur pengarna skall användas? Ja, alltid Ja, oftast 48(27) 19(13) 129(73) 131(87) 177(100) 150(100) Ja, men sällan 18(15) 105(85) 123(100) Aldrig Totalt 30(12) 115 222(88) 587 252(100) 702 Källa: Svenska folket 1955 (SSD) Tidigare forskning har hävdat att det framförallt är i låginkomsthushåll som hustrun sköter hushållets finanser (Vogler & Pahl 1994: 283f; Zelizer 1994b: 38), en tendens som också i svensk forskning visat sig giltig (Ahrne & Roman 1997: 102ff). I detta material kan tolkningen inte utan vidare sägas vara giltig. Statistiska tester för samband mellan totala inkomster för hushållet respektive förvärvsarbete och överläggningar ger inga indikationer på samband. Däremot finns ett substantiellt samband mellan hustruns egen inkomst och huruvida överläggningar sker, via rangkorrelationer och inkomstgrupper (tabell 2.11). 61 Bidrag till familjens ekonomiska historia Tabell 2.11: Samband mellan olika variabler och överläggningar Variabel rangkorrelation p(χ2) Hustruns inkomst 0,19*** 0,00 Hushållets inkomst 0,04 0,30 Hustrun förvärvsarbetar -0,00 0,73 Hustruns favoritpartia -0,05 0,18 Makens favoritpartia -0,02 0,58 Bidrar skolans sexualundervisning till sexuell -0,02 0,58 lössläppthet?b Är det rättvist att en man har högre lön för ett arbete som -0,00 0,97 b en kvinna gör lika bra? Anm: *** p < 0,01 a: Högre värden är längre till vänster på högervänsterskalan b: 1 för ja, 0 för nej Källa: Svenska folket 1955 (SSD) Av vikt är också hustruns intresse i stora samhällsfrågor för att avgöra huruvida överläggningar förekommer eller inte (tabell 2.12). Tabell 2.12: Hustruns intresse för stora samhällsfrågor och överläggningar, antal med kolumnprocent inom parentes Intresse för stora samhällsfrågor? Mitt största Stort Ganska stort Något Inget Totalt Överlägger ni varje gång med er man hur pengarna skall användas? Ja, alltid 10(6) 60(35) 49(28) 30(17) 23(13) 172(99) Ja, oftast 13(9) 36(26) 32(23) 34(24) 24(17) 139(99) Ja, men sällan 1(1) 23(20) 34(30) 40(35) 17(15) 115(101) Aldrig Totalt 9(4) 33 43(18) 162 57(24) 172 77(32) 181 51(22) 115 237(100) 663 Kendalls τ-b=-0,16 Källa: Svenska folket 1955 (SSD) Kvinnor med stort intresse för samhällsfrågor kommer i hög grad att rådgöra med sina män och enligt tolkningen ovan, ha en högre grad av kontroll. Kan intresset för stora samhällsfrågor tolkas som innehav av humankapital? Ett mer traditionellt mått på humankapital är utbildning, men eftersom högre formell utbildning var tämligen ovanlig för kvinnor bör även andra mått användas. Endast 20 procent av de tillfrågade vilka var gifta, hade utbildning överstigande folkskola. Under 1955 nyinskrevs inte fler än 1 700 kvinnor i det svenska högskoleväsendet (Ohlsson 1986: tab A:3 s 253). Argumentet i avhandlingen är att humankapital i allmänhet utgör en bidragande orsak till intresse för stora samhällsfrågor. Också humankapital som mer specifikt 62 2 ● Metod syftade mot att sköta ett hem leder till mer överläggningar. Kvinnorna tillfrågades om de deltagit i kurser för att exempelvis sköta ett hem, strykningskurs, hushållsskola och/eller barnuppfostringskurs, totalt tio stycken olika slags kurser. Kvinnor som alltid överlade, hade i snitt gått 0,78 kurser, medelvärdet var 0,62 för de som oftast överlägger, 0,74 för de som överlägger ibland och 0,54 för de som aldrig överlägger. Trenden är tydlig även om hemutbildningen inte förhåller sig strikt minskande till mängden överläggningar. Den tredje faktorn som i den tidigare litteraturen har beaktats som viktig är den kulturella/ideologiska/normativa, för hur organiseringen av pengar går till. En indikator på ideologisk position kan rimligtvis vara partitillhörighet. Varken mannens eller hustruns partitillhörighet visar sig vara relevant för överläggningar inom hushållet (tabell 2.11). Två andra frågor vilka också reflekterar en ideologisk position är huruvida man anser att skolans sexualundervisning bidrar till sexuell lössläppthet och om det är rättvist att en man på grund av sitt försörjaransvar har en högre lön än en kvinna, trots att hon gör jobbet lika bra. Frågorna verkar dock snarare reflektera en annan aspekt av ideologisk position. Vi rör oss mot en allmän konservatism, vilket skulle kunna utgöra en mer relevant attityd för hur man anser att ett hushåll skall skötas och vara organiserat, än ett partipolitiskt ställningstagande. Inget av de politiska partierna var generellt särskilt feministiskt vid denna tid, även om kvinnopolitiska förbund fanns. Men inte heller dessa mer allmänna ställningstaganden lyckas diskriminera substantiellt. Den enda frågan, vilken låter oss få en bild av den man hustrun är gift med, är hustruns bedömning av vilket parti maken röstar på. Detta är viktigt eftersom avhandlingen bygger på att det är de relativa resurserna mellan makarna som är avgörande, snarare än ena partens absoluta tillgångar. Tydligt är att makar oftast föredrar samma parti: i 62 procent av alla hushåll uppger hustrun att maken röstar på samma parti som hon själv. Om vi undantar de hushåll där hustrun inte uppgett parti för en av parterna, stiger siffran till 94 procent. Denna koherens mellan gifta indikerar för oss att både man och hustru antagligen har ungefär samma uppsättning normer, vilket minskar bristen i detta material att endast hustrun kan undersökas. 63 Bidrag till familjens ekonomiska historia OM OLIKA SLAG AV HUMANKAPITAL OCH DE MEKANISMER GENOM VILKA HUMANKAPITALET VERKAR I den bivariata undersökningen av faktorerna visade sig humankapitalet vara en viktig faktor, varför det finns anledning att sätta analytiskt fokus på begreppet. Genom vilka mekanismer kan vi förvänta oss att humankapitalet spelar in? Traditionellt har de ekonomer som först sysselsatte sig med problemet satt likhetstecken mellan utbildning och humankapital, om än i olika former. Därefter har det studerats som en oberoende variabel i förhållande till inkomster och andra välfärdsvariabler. Theodore W. Schultz, en av grundarna av Chicago-skolan, den skola som först studerade denna fråga på allvar, fastslog: ”I propose to treat education as an investment in man and to treat its consequences as a form of capital. /…/ I shall refer to it as Human capital (kursiv i original)” (Schultz 1960: 571). Också arbetslivserfarenhet har betraktats som humankapital (Becker 1974: 1; Mincer 1958). Sociologin använder begreppet något bredare. Många av de resurser som återfinns på individnivå klassas här som humankapitalresurser: förutom utbildning också sådana saker som familjebakgrund och erfarenhet; dessa kontrasteras ofta till strukturella variabler (Sørensen 1998: 251ff). Vi har också sett hur sociologer som Gouldner och Bourdieu betraktar det som en källa till makt. En av de två huvudsakliga verkningarna av humankapital i avhandlingens intressesfär, är att livet utanför äktenskapet förbättras i och med att löneläget förbättras; detta betonas särskilt av de feministiska spelteoretikerna. Den andra postulerade verkan är att det förbättrar en persons förhandlingsläge också genom en mekanism vilken verkar inom äktenskapet; detta genom att ge ökad förmåga att förhandla. Därför finns, i överensstämmelse med vad om också sagts ovan, goda skäl att bredda förståelsen av humankapital till att inkludera andra mått än ren skolbildning, då det material som används här inkluderar sällan högre formell utbildning för kvinnor. Med hjälp av nationalekonomen Gary Becker kan ytterligare en intressant distinktion åstadkommas. Han hävdar att tendensen att ett rationellt gift par sinsemellan kommer att dela upp humankapitalinvesteringar mellan sig i kapital för lönearbetsmarknaden och kapital för hemmets skötsel (Becker 1991: 74ff). Detta leder lätt till så kallade inlåsningseffekter. Hustrun (vilken vanligtvis investerar i humankapital för hemmets skötsel) kommer på grund av den sektoriella investeringen att erhålla ett sämre löneläge på arbetsmarknaden. Feministisk forskning har ofta diskuterat faran med inlåsningseffekter, när 64 2 ● Metod kvinnor anses som särskilt kompetenta vad gäller hemmet. Även om det på kort sikt kan få positiva effekter, exempelvis ökat deltagande i beslut rörande hemmet, finns faran att de separata sfärer som därmed skapas, hindrar jämställdhet på exempelvis arbetsmarknaden.18 Gary Becker argumenterar för att ökad utbildning både kan tänkas öka och minska risken för att skilja sig, detta då mer utbildning (för hustrun) förvisso minskar arbetsdelningen och därmed vinsten av äktenskapet, å andra sidan kommer ökad utbildning att, för varje given arbetsdelning, öka vinsterna av äktenskapet eftersom parterna var för sig blir mer produktiv och därmed kan tillföra motparten mer (Becker, Landes & Michael 1977: 1156). En liknande populär diskussion under 1950-talet och decennierna innan var den rationella husmodern och det rationella hushållandet. Detta avspeglas i materialet genom ett antal frågor gällande utbildning för hemmets skötsel, både i form av korrespondens- och kursutbildning. Denna kompetens kan leda till inlåsningseffekter och dåliga eller oförändrade möjligheter på arbetsmarknaden – vilket i den ekonomiska teorin i sin tur ger sämre möjligheter också inom äktenskapet. Men humankapital, om det förstås som ovan sagts, kan verka också genom en annan mekanism, som snarare handlar om Bourdieus begrepp kulturellt kapital och det Albert Hirschman kallar voice, begrepp som diskuterades också i inledningen. Genom denna mekanism skulle både humankapitalinvesteringar i hemmets skötsel och för arbetsmarknaden ha en positiv effekt på inflytandet i hushållet. Även om en strykkurs är alltför fältspecifik för att automatiskt leda till en god orientering i samhället och kulturen, är det just det fältspecifika kapitalet för hemmet som leder till inflytande inom denna sfär. Det ger hustrun en bättre förmåga att förhandla. Sammantaget har vi då två olika effekter av humankapitalbildning på förhandlingsstyrka inom äktenskapet. Dels genom förbättrad förväntad position utanför äktenskapet, dels ökad förmåga att förhandla inom äktenskapet. Dessutom har vi två olika slags humankapital, hemspecifikt humankapital samt allmänt humankapital. Vi kan, för att förenkla tolkningen också stipulera att effekten av hemspecifikt humankapital ligger rimligt nära noll för alternativkostnaden för äktenskapet och därför enbart verkar genom ökad förmåga att förhandla. Det betyder att om det hemspecifika humankapitalet 18 Redan under debatten som ledde upp till rösträttsreformen 1920 uppmärksammade kvinnorörelsen faran med att använda sin specifika husmoderskompetens som ett argument i denna fråga; kvinnor som också tog upp exempelvis infrastrukturella frågor framhölls som föredömen (Rönnbäck 2002: 113f). 65 Bidrag till familjens ekonomiska historia ger ingen eller låg effekt, verkar humankapitalbildning enbart genom dess influens på alternativkostnaden. OM MÄTPROBLEMATIKEN SAMT EN MULTIVARIAT MODELL AV ÖVERLÄGGNINGARS FÖREKOMST Den största invändningen mot de preliminära resultaten ovan torde vara bristande validitet i indikatorerna – att humankapital inte kan mätas enbart genom intresse för stora samhällsfrågor, formell utbildning eller någon annan enskild fråga. Det är också av intresse att studera hur de tre olika förhandlingsresurserna inverkar multivariat, det vill säga konstanthållna för varandra, på förekomsten av förhandlingar inom ett hushåll. För att avhjälpa det första problemet kommer en faktoranalys att användas. För att modellera den multivariata samverkan, används en regressionsmodell som är avsedd just för beroende variabler med ordinala kategorier. I faktoranalysen kommer en eller flera faktorer att ses som orsak till svaret på de olika frågorna, medan faktorerna i sig ses som oobserverade, eller latenta. Naturligtvis kommer inte alla indikatorer på humankapital att visa samma sak för en viss nivå av humankapital; svaret på varje fråga har också en viss unikhet kring sig. Tillsammans med den varians som kommer ifrån unikheten, kommer den gemensamma variansen, kommunaliteten mellan svaren på frågorna, att representera all variation som vi ser i en indikator. Konceptuellt är en faktoranalys, som denna teknik kallas, inte helt olik en vanlig regression. Om vi kallar svaret på varje fråga xi, kan svaret härledas ifrån en eller flera faktorer ξ (regressionens oberoende variabel), plus en unikhet δi (regressionens felterm). Faktorns inverkan på xi betecknas λi och motsvarar en regressions parameterskattning men kallas här faktorladdningar.19 Skillnaden är förstås att vi här inte vet storleken på den oberoende variabeln, medan den i en normal regression är både fix och I matrisform erhålles således x = Λξ + δ , där x är p indikatorer lång vektor av svar på frågor, Λ, en m faktorer bred och p indikatorer lång matris av faktorladdningar, ξ en m x 1 vektor av latenta variabler och δ en p x 1 vektor av unikheter. Utifrån denna konceptuella ekvation kan, tillsammans med antagandena, härledas en estimeringsekvation, vilken grundar sig på korrelationsmatrisen för de p stycken indikatorerna, Σ = ΛΦΛ'+Ι . Ι är en diagonalmatris med unikheterna, den varians i Σ som inte förklaras av faktorerna; den är diagonal då feltermerna antas vara okorrelerade. Φ är för alla ortogonala faktorer en identitetsmatris och innehåller för oblika (icke-ortogonala) faktorer deras korrelation. Denna ekvation är också den obestämd, varför ytterligare restriktioner läggs på, beroende på skattningsmetod. 19 66 2 ● Metod observerad. Detta leder till ett obestämdhetsproblem, där ett oändligt antal lösningar kan erhållas vilket satisfierar den grundläggande ekvationen. Detta löses genom att välja den lösning som är mest läsbar. Den skattningsmetod som här kommer att användas är itererade principalfaktorer.20 För denna faktoranalys har sammantaget 17 olika indikatorer prövats för modellen, vilken stipulerar att två stycken olika faktorer skall erhållas, humankapital och ideologisk hållning. Faktoranalysen visar mycket riktigt att just två faktorer är mycket tydliga och hjälpsamma i att identifiera individers svar på de 17 frågorna. Övriga faktorer bidrar tämligen lite; detta bekräftas av det kraftiga fallet i eigenvärde mellan den andra och den tredje faktorn (från 1,9 till 0,47), om faktoranalysen tillåts använda lika många faktorer som indikatorer. Den tredje faktorn har också relativt få indikatorer vilka laddar högt I den modell som presenteras nedan, har dock antalet faktorer begränsats till två, eftersom vi strävar efter att finna en faktor för humankapital och en för ideologisk nivå. 20 Olika skattningsteknikers relativa förtjänster kommer ej att diskuteras här. Itererade principalfaktorer är asymptotiskt likvärdig maximum-likelihood, men kan vara mer stabil med icke normalfördelade data. Nyfikna läsare hänvisas till Harman (1970: 99-109); Hägglund (1993: 14f). 67 Bidrag till familjens ekonomiska historia Tabell 2.13: Faktoranalys för gifta kvinnors humankapital och ideologiska position Variabel Intresse för att vara med om andakt, religion Intresse för att lösa problem Intresse för att se, läsa och höra om politik Intresse för att läsa skönlitteratur, poesi Intresse för att se konst Intresse för stora samhällsfrågor Har ni läst någon dagstidning idag?a Index över utbildning Bidrar sexualundervisning till sexuell lössläppthet?a Skall abort tillåtas oftare eller mer sällan?b Tror ni att det finns en Gud som styr världen? Tror ni att det finns en Gud som ingriper i ert liv? Ber ni regelbundet till Gud? Mer eller mindre sociala förmåner?d Anser ni det rättvist att en man har högre lön än en kvinna pga försörjningsansvar? Vilket anser ni vara det bästa politiska partiet?d Med vilken klass eller med vilken examen slutade ni skolan? Faktor 1 Faktor 2 (religiositet) (humankapital) 0,63 0,09 -0,04 0,29 -0,01 0,47 -0,04 0,56 -0,06 0,58 -0,01 0,36 -0,06 -0,18 0,05 0,48 0,10 -0,09 0,24 -0,14 0,77 -0,06 0,82 -0,02 0,67 0,06 -0,00 -0,25 0,10 -0,14 -0,09 0,07 -0,40 0,52 Unikhet 0,59 0,92 0,78 0,69 0,66 0,87 0,96 0,77 0,98 0,92 0,40 0,33 0,55 0,94 0,97 0,83 0,72 a: 1 för ja, 0 för nej, b: höga värden betyder mer sällan, c: Högre värden för mer religiositet, d: Högre värden är längre till vänster på högervänsterskalan Källa: Svenska folket 1955, frågor till kvinnor (SSD) Resultatet av faktoranalysen (tabell 2.13) får sägas vara gott – strukturen är tydlig och faktorerna är lättolkade.21 Den första faktorn kan sägas representera religiositet. De indikatorer som laddar här har en relativt hög kommunalitet om över 0,6. Den andra faktorn kan sägas representera humankapital. De tre tyngsta indikatorerna här är intresse för konst, intresse för skönlitteratur och poesi, men även formell utbildning laddar högt på denna faktor. Det verkar inte orimligt att tolka detta som att också det som kanske bättre kan benämnas 21 En av faktoranalysens fäder, L. L. Thurstone, lyfte fram fem kriterier för att en faktorladdningsstruktur skulle vara enkel. Dessa är med råge uppfyllda, det största frågetecknet – som inte är ett kriterium enligt Thurstone – är att vissa indikatorer inte laddar på någon faktor. Kriterierna är i) För varje rad i faktorladdningsmatrisen, existerar minst en nolla ii) För varje kolumn är antalet nollor ≥ antalet faktorer iii) För varje kolumnpar, är antalet indikatorer med en nolla och en icke-nolla ≥ antalet faktorer iv) Om antalet faktorer > 3, skall för varje kolumnpar finnas en stor andel indikatorer med nollor i båda kolumnerna v) För varje kolumnpar skall andelen indikatorer med icke-nollor i båda kolumnerna vara låg (Thurstone 1947: 335). 68 2 ● Metod kulturellt kapital också spelar in här. Den relativt höga laddningen som politiska partisympatier får här, där partier till höger associeras med högre humankapital, är inte ideal men väntad; borgerligheten har i allmänhet både högre utbildning och konservativare åsikter. De frågor som kan sägas representera allmänt konservativa uppfattningar har i allmänhet låg kommunalitet. En lämplig fortsättning här vore att återvända till de oberoende variabler vi tidigare har studerat, för att se hur dessa tre latenta faktorer samverkar med graden av demokrati i ett hushåll. För att göra detta, måste den strukturorienterade faktoranalysen lämnas, för att återbördas till en individuell nivå. Detta görs genom att försöka skatta värdet på den latenta variabeln för varje enskild individ. Eftersom vi vet vilket förhållande indikatorerna har till faktorerna, kan vi genom deras värde för varje individ också söka skatta värdet för varje enskild faktor på grundnivå. Förhoppning är att detta resulterar i mer exakta mått på de teoretiska konstruktionerna ideologisk position och humankapital. Som vanligt är med statistik, står en mängd metoder till förfogande för att göra samma sak. Här används Thomsons regressionsmetod.22 Det bör här också poängteras att den ideologiska positionen som den förstås enligt faktoranalysen är kopplad till åldern. Korrelationen mellan födelseår och värdet på ideologiska dimensionen som mätte religiositet är -0,22. De över 35 år har ett medelvärde om 0,10 medan de under 36 har ett medelvärde om -0,22. Därefter kan vi multivariat undersöka hur överläggningar i ett hushåll – vilket också enligt ovan indikerar nivån av demokrati – påverkas av de tre faktorerna, dessutom med bättre indikatorer för dessa än de som användes ovan. Förvisso kan konsumtionsutfallet, som undersöks som oberoende variabel i avhandlingens huvudmaterial, tyckas vara relativt oberoende av graden av demokrati inom hushållet. Tanken är här dock snarast att förstärka resonemangen kring sambandet mellan de tre faktorerna och förhandlingsstyrkan, eller snarare förekomsten av förhandlingar. Detta är kopplat till hustruns förmåga att få sin vilja igenom, vilket har en mer uppenbar koppling till förhandlingen om konsumtionsutfallet än huruvida hushållet förhandlar eller ej. Återigen, vi försöker här bekräfta att den 22 Observera att vi inte kan använda den intuitiva lösningen med faktorladdningarna som koefficient, eftersom p(y|x) ≠ p(x|y), således måste koefficienten i fråga estimeras. Sålunda lider denna ekvation av samma obestämdhet som faktorlösningen själv; denna obestämdhet har ibland setts som anledning att använda sig av andra tekniker (McDonald 1985: 157-168; McDonald & Mulaik 1979). 69 Bidrag till familjens ekonomiska historia forskningsmodell som används för huvudmaterialet faktiskt handlar om förhandlingsstyrka. En variabel som är ordinal kan regresseras genom en ordinal probitmodell. Här antar vi att den beroende variabel vi observerar – y – som kan inta fyra olika värden är en reflektion av en latent underliggande linjär variabel y*, som är kontinuerlig; i detta fall frekvensen av överläggingar. Om värdet på den latenta variabeln y* ligger mellan två trösklar – säg τo och τ1 – kommer vi att iaktta ett visst värde på den observerade variabeln y. Därefter bildas en regression, som estimerar både värdet för dessa trösklar och parametrar för de oberoende variablerna.23 Tolkningen av dessa parametrar är mindre självklar än för andra typer av regressioner. Dess β-koefficient betecknar som vanligt den linjära prediktionens förändring i den beroende variabeln vid en enhetsförändring i den oberoende. Detta måste sedan jämföras med tröskelvärden som gäller för den latenta kontinuerliga variabeln, för att predicera vilken grupp ett visst fall kommer att tillhöra. Förekomsten av överläggningar inom ett hushåll betingas på fem olika variabler: den ideologiska positionen och humankapitalet från faktoranalysen ovan, inkomsten för dels hela hushållet, dels från hustrun samt dessutom hustruns utbildning i frågor som rör ett hems skötsel.24 Tanken med detta är 23 Själva estimeringen sker med maximum-likelihoodmetoden. Likelihoodfunktionen presenteras inte här, den intresserade hänvisas till Long (1997: 123f). 24 Ett problem för denna analys är att många observationer saknas, särskilt för inkomster, både för hushållet som helhet och hustrun. Detta är ett problem i två led. Den vanligaste metoden är här att helt enkelt ignorera alla de fall där åtminstone en variabel som ingår i analysen saknas. Om detta görs, sjunker naturligtvis antalet observationer, här ifrån 894 till 178, vilket är problematiskt i sig. Ännu mer problematiskt är att de observationer för vilka data saknas ingalunda behöver vara slumpmässiga. Tvärtom är det helt rimligt att vissa typer, individer med vissa egenskaper, inte uppger svar på vissa frågor. Dessa egenskaper kan i sin tur vara korrelerade med andra variabler vilka ingår i analysen. Om detta är fallet, kommer de parameterestimat som erhålles att vara felaktiga; användning av endast fullständiga fall, förutsätter att de data som saknas, gör så fullständigt slumpmässigt, det vill säga att deras saknad inte är korrelerad med någon annan variabel. Därför kommer denna analys att använda sig av imputerade värden för de två inkomstvariablerna. Detta kan göras på ett antal olika sätt. Ett vanligt sätt är medelimputering, där varje saknat värde ersätts av de observerade fallens medelvärde. Ofta ger detta bättre resultat i analysen, även om variabelns varians kommer att underestimeras – dessutom förutsätter metoden att data saknas fullständigt slumpmässigt (Streiner 2002: 72f). Mer avancerade och modellbaserade tillvägagångssätt har problemet att de kräver multivariat normalitet, ett krav som inte kan uppfyllas med de ordinala variabler som här studeras (Pigott 2001: 366f). Här kommer vi att istället imputera ett medelvärde, betingat på ett antal andra variabler. Den markanta fördelen är att det inte förutsätter att data saknas fullständigt slumpmässigt, utan deras saknad kan vara betingad på andra variabler. Däremot kan de fortfarande inte saknas på grund av sitt eget värde, att vissa värden tenderar att öka sannolikheten för saknade data. 70 2 ● Metod att göra en distinktion mellan de två olika mekanismerna genom vilket humankapital kan tänkas verka, endera genom att öka alternativkostnaden eller via ökad förhandlingskompetens. Ökad hemkompetens genererar knappast bättre möjligheter på arbetsmarknaden, inte heller torde sådan utbildning göra en person mer bildad i det generella samhällslivet. Detta kan däremot sägas gälla den mer generella formen av humankapital. Därför kan det sägas att om hemutbildningen ger ett utslag av ungefär samma betydelse som det allmänna humankapitalet, är det en intäkt för att hustruns förmåga att förhandla är av betydelse, istället för att endast alternativkostnaden spelar roll. Tabell 2.14: Ordinal probit för förekomsten av överläggningar i hushåll Överlägger ni med er man varje gång ni skall spendera pengar? Imputerad total inkomst för hushållet Imputerad inkomst för hustrun Faktoranalysberäknad religiositet Faktoranalysberäknat humankapital Utbildning för skötsel av hemmet β z P>z -,05 ,04 ,07 ,15 ,09 -0,81 -0,75 1,18 2,00 2,07 0,42 0,45 0,24 0,05 0,04 Anm: p(χ2)<0,01; antal observationer = 470 Källa: Svenska folket 1955, frågor till kvinnor (SSD) De enda två variablerna i tabell 2.14 som är statistiskt signifikanta är de två variablerna relaterade till humankapital, det vill säga dels humankapital såsom definierat genom faktoranalysen, dels den hemutbildning hustrun har deltagit i. Ingen annan variabel är i närheten av en signifikans på 10-procentsnivån. Som sagt ovan kan dessa koefficienter vara svåra att tolka, av minst två orsaker. Om vi fokuserar de två variablerna som är signifikanta på 5-procentsnivån, är de för det första på olika skalor, vilket gör det svårt att på något meningsfullt sätt jämföra magnituden och betydelsen av förändringar i variabeln. För det andra för att endast för den lägsta och den högsta kategorin behöver koefficientens tecken vara i samma riktning som sannolikheten att hamna i gruppen; för övriga grupper kan sannolikheten både öka och minska för vilket tecken som helst på koefficienten. Detta då fördelningen av den latenta variabelns densitet rör sig både in och ut ur ett visst intervall, vid en förändring av en oberoende variabel. I mångt och mycket har detta problem ignorerats i tidigare tillämpningar (Greene 2000: 876ff). Sålunda kräver tolkningar av en sådan modell större ansträngningar. Den stora nackdelen är främst att vi här också kommer att underskatta variabelns varians (Streiner 2002: 71f). 71 Bidrag till familjens ekonomiska historia En alternativ metod, ehuru inte okontroversiell, är att jämföra tolkningar av oberoende variabler på olika skalor är att standardisera dem. Den standardiserade koefficienten svarar då på frågan hur många enheter y ökar, då x ökar med en standardavvikelse. På så sätt kan man jämföra den takt y ökar då x går mot sitt maximum i samplet. Kritiken mot denna metod är främst att det knappast är självklart att standardavvikelser i äpplen jämfört med standardavvikelser i päron är mer jämförbart än äpplen och päron i sig; till detta kommer också mer tekniska invändningar (Bollen 1989: 124ff). Om vi, trots kritiken, likväl gör jämförelsen finner vi att koefficienten för standardiserad hemutbildning är 0,16, det vill säga den linjära prediktionen för y* ökar med 0,16 om nivån för en hustrus hemutbildning ökar med en standardavvikelse när de andra variablerna hålls vid sitt genomsnittliga värde. För den av faktoranalysen åstadkomna uppskattningen av humankapital är motsvarande koefficient något mindre, 0,11. Det andra problemet kan till delar avhjälpas med stöd av diagram 2.1 som visar sannolikheten för att hamna i en viss grupp för varje värde av den oberoende variabeln, då de andra variablerna hålls vid sitt genomsnitt. En sådan analys ger vid handen att effekterna är likartade, men något större för hemutbildning än generellt humankapital. Detta gäller exempelvis för personer med låg hemutbildning, som har betydligt större sannolikhet att befinna sig i gruppen med lägst antal förhandlingar än personer med lågt humankapital. För höga värden på de två oberoende variablerna finns dock liten eller ingen skillnad i betingad sannolikhet att befinna sig i en viss grupp. 72 2 ● Metod Diagram 2.1: Sannolikheter för en viss frekvens av överläggningar efter hemutbildning och humankapital beräknade från tabell 2.13 och 2.14 Panel a: Hemutbildning p (överlägger alltid p (överlägger >= ibland) p (överlägger >= oftast) p (överlägger >= aldrig) 1,00 0,23 0,00 Hemutbildning 11,00 Diagrammet fortsätter på nästa sida 73 Bidrag till familjens ekonomiska historia Diagram 2.1, forts Panel b: Humankapital p (överlägger alltid) p (överlägger >= ibland) p (överlägger >= oftast) p (överlägger >= aldrig) 1,00 0,19 -1,40 Humankapital 2,85 Källa: Svenska folket 1955, frågor till kvinnor (SSD) AVSLUTANDE KOMMENTARER Till att börja med kan vi konstatera att de tre ingående faktorerna (inkomst, humankapital och ideologisk position), på de sätt som vi har valt att mäta dem, samtliga har betydelse för konsumtionsutfallet. Nyckelfrasen här är naturligtvis det sätt som vi har valt att mäta faktorerna på. Andra sätt hade gett andra resultat. Å andra sidan har detta kapitel försökt argumentera för giltigheten i att de empiriska variablerna är dugliga instrument. Det som framförallt bör framhållas är vad vi observerar och vad vi inte observerar. Det vi observerar i hushållsböckerna är inte i egentlig mening en maktkamp om konsumtionen; något som påpekades också i inledningen. Att studera maktkampen kräver hjälphypoteser som visar att det är rimligt att anta dels att hushåll på något sätt förhandlar om varukorgar och att valen som görs inte uppvisar unisona preferenser eller diktatoriska beslut, dels att de faktorer som används i avhandlingen, också påverkar förhandlingssituationen. 74 2 ● Metod Det första ledet i argumentationen ovan, att hushåll inte har en vilja, är välkänt från tidigare empirisk forskning från vitt skilda tidsrum, Frankrike under 1980-talet (Bourguignon et al. 1993), Tyskland under skiftet 1700- och 1800-tal (Klasen 1998) såväl som Canada i modern tid (Browning & Chiaporri 1998). För det andra – svårare – ledet i argumentationen, att de faktorer som studeras påverkar parternas respektive förhandlingssituation, används undersökningen Svenska folket 1955 för att erhålla något bättre uppgifter om hur hushållen handhar sin ekonomi i allmänhet och i synnerhet hur frekventa överläggningarna var. Materialet har hjälpt oss att öka tillförlitligheten i att det som iakttas i hushållsböckerna handlar, åtminstone i viss utsträckning, om konflikter och möjligheter att få sin vilja igenom. Den för avhandlingen viktiga slutsatsen är alltså att de variabler vi observerar – inkomst, yrke och ålder – är dugliga instrument för att avgöra förhandlingsstyrkan inom ett gift eller sammanboende par. Det viktigaste argumentet för detta är att vi kunde se närmare in i hushållet. Även om vi strängt taget inte kan se konflikterna i sig, så har vi en närmare bild av förhandlingar i hushållet och framförallt hur de tre faktorerna samverkar med förekomsten av förhandlingar. Till detta kunde vi också visa att de instrument vi använder för att mäta faktorerna överlag har en adekvat validitet, genom de bättre data som finns i Svenska folket 1955. I allmänhet kan sägas att humankapital hade en större betydelse för ett demokratiskt hushåll än vad både de teorier som presenterades i inledningen förutsade, och vad den tidigare forskningen har lyckats visa. Vidare verkade humankapital verka inte bara genom dess betydelse för en position utanför äktenskapet, exit, utan också genom att förstärka förmågan att förhandla (voice). Men vi har också sett ett antal äktenskap, både fiktiva och biografiska, där de undersökta faktorerna, eller kapital, gjort sig gällande. Även om avhandlingen på intet sätt utger sig för att skriva en samhällsvetenskaplig teori över äktenskapliga förhandlingar och hur man uppnår framgång i dessa, kan vissa försök till generaliseringar inte bara vara intressanta i sig själva, utan också stödja avhandlingens argumentation. Det faktum att dessa tre faktorer har visat sig giltiga i olika tider såväl som i olika rum, stärker naturligtvis avhandlingens idé att de tre faktorerna i grund och botten är kopplade till förhandlingsstyrka. 75 Kapitel 3 ÄKTENSKAPETS INSTITUTIONELLA RAMAR Lennart Teofil Kolmodin gav år 1920 ut en pamflett kallad Nya äktenskapslagen i praktiken. Han var kritisk till den nya lagen och drev tesen att de nya rättigheterna som tillkom hustrun vid reformeringen av äktenskapsbalken skulle utgöra ett hinder för den driftige och sparsamme mannen, särskilt genom kvinnans beslutsrätt över familjen och den nya möjligheten att stämma mannen på underhåll också inom äktenskapet. Men, ”det onda kommer i all synnerhet att gå ut över kvinnorna, vilka varit så pigga att skada sig själva med den nya lagen” (Kolmodin 1920: 7f). I äktenskap som ingicks innan den nya äktenskapslagen 1921 trädde i kraft fanns som regel ingen enskild egendom, utan den ägdes av mannen och hustrun samfällt – däremot hade mannen full förvaltningsrätt över egendomen. Som regel hade han dessutom förvaltningsrätt över hustruns enskilda egendom, om inte annat avtalats. Nuförtiden är giftorättsgods enbart benämning på gods som skall ingå i en framtida bodelning. All egendom är enskild, med full rätt för den enskilde att förvalta, åtnjuta dess avkastning och också avyttra egendomen, även om makar eller sambor kan samäga egendom som vilka som helst andra. Den huvudsakliga inskränkning som finns gäller rådighet över egendom, gäller bostaden och bohag (Agell 1998: 86f, 112ff). Villkoren för ett äktenskap har således förändrats under den senaste 100årsperioden, både med avseende på de formella och informella institutionerna. Det verkar rimligt att anta att dessa förändringar påverkar de möjligheter som man och hustru har att få genomslag för sina preferenser inom äktenskapet. I förhållande till den forskningsmodell som presenterades i kapitel 1, söker detta kapitel klarlägga några av de allmänna samhällsförändringar, som kan tänkas ha påverkat individernas innehav och nyttjande av resurser. Särskilt fokuseras lagstiftning och dess tillämpning vid skilsmässa. Denna kan ses som intressant av två anledningar. Dels är lagstiftningens tillämpning av stor betydelse för livet inom men också utanför äktenskapet. Dels kan den, vilket lagberedningen för den nya giftermålsbalken explicit påpekar, ses som en spegel av rådande praktik och ideologiska strömningar (Lagberedningens förslag 77 Bidrag till familjens ekonomiska historia till revision av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken IV: Förslag till giftermålsbalk m.m. 1918: 158ff). Tidigare forskning om intrahushållsallokeringar har ofta pekat på behovet av institutionell analys (Agarwal 1997; Katz 1997; Lundberg & Pollak 1996). Dock skulle det vara att göra de efterlysta institutionerna en orättvisa att säga att de behandlats fullödigt inom den tidigare forskningen kring intrahushållsallokeringar. En sådan institutionell förändring som behandlades i inledningskapitlet är individualiseringen och demokratiseringen av äktenskapet, där tidigare forskning har argumenterat för att äktenskapet har omvandlats till en mer demokratisk institution för medlemmarna. Givet spelteorins idé om alternativkostnadens betydelse finns då anledning att lägga särskild vikt vid de förväntade kostnaderna vid en skilsmässa. I kostnader ingår förutom den finansiella situationen efter separationen också komponenter som till exempel olägenhet av social stigmatisering och förlust av vårdnaden av barn. Uppmärksammandet av de nya lagarna från senare delen av 1910-talet synes också vara väl motiverat givet den ringa uppmärksamhet som den historiska forskningen har lagt vid denna lagändring. Det som undersöks i kapitlet är för det första hur den nya äktenskapslagen kom att påverka familjens institutionella omgivning, de formella regler som omger den. Förutom detta bidrar studien med att visa på de ideologiska förändringar som speglar sig i den nya lagen och därmed målas en bild av den ideologiska fond som varje familj vid varje tvärsnitt verkar inom. För det andra studeras också, kort, rättspraxis. Härvid uppmärksammas framförallt 1950-talet, i enlighet med avhandlingens betoning av just detta tvärsnitt. Som en fortsättning av fokuseringen på 1950-talet och en fördjupning av den ideologiska fonden, studeras också den diskussion kring familjen som var synnerligen levande på 1950-talet. FRÅN HUSBONDEVÄLDE TILL FORMELL LIKHET: DEN NYA ÄKTENSKAPSLAGEN Den för äktenskapets formella regler mest betydande förändringen genomfördes 1920, då gift kvinna myndigförklarades. I samband med detta kom också de äganderättsliga förhållandena inom äktenskapet att förändras, så att all egendom blev inkommunikabel och därmed kunde kontrolleras av den individuella ägaren. Reformen föregreps av en större revision av lagarna kring äktenskapets ingående och upplösning 1915, vilken kommer att behandlas senare. Dessa två reformer var ett resultat av ett samskandinaviskt projekt, 78 3 ● Äktenskapets institutionella ramar syftande till att likställa äktenskapslagstiftningen i Danmark, Norge och Sverige. Redan från början hade den kommitté som bildades 1909 som mål att formell likhet mellan män och kvinnor skulle införas (Melby et al. 2000: 14). Den våldsamma debatt som ledde fram till 1920 års reform är tämligen väl klarlagd av den tidigare forskningen; däremot finns anledning att fokusera på de effekter lagstiftningen kom att ha på samspelet mellan man och hustru, vilket i tidigare forskning föga uppmärksammats.25 Det husbondevälde som rådde fram tills 1920 års lag gav i princip mannen rätt att bestämma över familjens allmänna beslut, om var man skulle bo (dock med nationens gränser som begränsning), om varifrån ens utkomst skulle hämtas, om vad barnen skulle göra och liknande. Utöver detta kunde husbonden ”påyrka att hustrun enligt hans anvisningar bistår honom i arbetet för familjen och boet, allt efter sina krafter, deras sociala villkor och gängse bruk på platsen” (Winroth 1911: 9f). Dock behövde en hustru inte lyda ett missbrukat husbondevälde. Vad ett brukat och missbrukat välde var, lämnades dock i mångt och mycket upp till de sociala sedvänjorna, och generaliserades inte av lagstiftarna. Parallellt med husbondeväldet fanns också ett husfruvälde, som innebar bestämmanderätt över den inre hushållningen och dessutom rätt att gå i gäld om det kunde antagas att det skedde med mannens samtycke. Praxis här sträckte sig dock endast till kreditköp (Winroth 1911: 10f). Husfruväldet, och den med den åtföljande klassiska rätten till husets nycklar, skulle dock endast ses som att den var given till hustrun på delegation ifrån husbonden, husfruväldet kunde därför återtagas av maken (Almqvist 1943: 44). Vissa förändringar skedde under 1800-talet. Den viktigaste torde vara den förvaltningsrätt som hustrun gavs över sin egen arbetsinkomst och andra gåvor och arv som tillföll henne; detta under förutsättning att det reglerats i äktenskapsförord. Rättssociologen Karin Widerberg har dock argumenterat för att lagen i praktiken endast kom till användning i undantagsfall och i stort saknade reell betydelse (Widerberg 1978: 114). 25 Ett undantag utgör Kirsti Niskanens artikel kring hur de nya egendomslagarna vid äktenskapsskillnad i äktenskap ingångna före 1915 inte kom att verka förrän 1950 då övergångsreglerna slutade att gälla. Detta var en tämligen konservativ konstruktion jämfört med våra grannländer (Niskanen 2000). Den vikt som fästs vid reformen 1920 gäller kanske särskilt som den innebar allmän rösträtt, vilket länge har ansetts som en viktig konkret förändring och symbol för jämlikheten. Litteraturen över denna reform och dess förspel gränsar till det oöverskådliga; en god ingång ges av antologierna (Melby et al. 2000; Wikander & Manns 2001). 79 Bidrag till familjens ekonomiska historia Hela den lagändring som genomfördes 1920 innebar inte bara en betydande formell förändring av kvinnors plats i det offentliga livet med röstoch representationsrätt, utan också en betydande maktförskjutning inom familjens och hushållets sfär, åtminstone med avseende på hustruns formella kontroll över hushållets gemensamma beslut, även om vissa olikheter kvarstod. Hustrun delade förvisso vårdnaden om barnen med maken, men maken kvarstod som ensam förmyndare för barnen ända fram till 1950 (Widerberg 1978: 161). Även om man knappast kan dra generella slutsatser om hushållens praktik och hur bestämmandet förändrades utifrån lagstiftningen, då den till delar motiverades med en förändrad verklighet i förhållande till en föråldrad lag, innebar den åtminstone en stark symbolisk förändring – vilket också retade många. De ideologiska positionerna är intressanta. Efter det att den nya lagen hade trätt i kraft uppstod ett utbud av böcker som strävade efter att förklara den nya familjerätten för lekmän. Därtill kom en mer pamflettartad litteratur. Herr Kolmodin ogillade den nya lagen. En av hans antagonister bör ha varit juristen och blivande statsrådet Einar Stenbeck, som 1920 höll ett föredrag inför Moderata kvinnoförbundet.26 Han invände där mot Kolmodins danska meningsfrände, Harald Nielsen, som ansåg att förslaget innebar ”den grövsta orättvisa mot mannen, därför att äktenskapet från hans sida är ett offer” (Nielsen i Stenbeck 1920: 5). Nielsen hade vidare menat att de övergrepp hustrun skulle kunna begå mot mannen med hjälp av den nya lagen, vida översteg de övergrepp kvinnor eventuellt kunde ha blivit utsatta för i historien (Stenbeck 1920: 5f). Stenbeck å sin sida ansåg, precis som dagens spelteoretiker, att den starka ställning som kvinnan har vid händelse av äktenskapsskillnad, är det verksammaste skydd mot missbruk från mannens sida, som gällande lagstiftning ger henne. Men uppenbart är, att i många fall äktenskapets upprätthållande trots allt är av största vikt för hustrun, och då står hon praktiskt taget rättslös mot mannen. (Stenbeck 1920: 8) Ett andra argument mot den nya lagen som Stenbeck invände mot var den röra som förmodades uppstå när två personer finge bestämma. Han ansåg att beslut fattat endast av den ena knappast var en bra grogrund för ett äktenskapligt samliv. Till det nya hör också att hustruns hemarbete skulle 26 Moderata kvinnoförbundet var en från Allmänna valmansförbundet fristående organisation (Norrbin 2004: 16). 80 3 ● Äktenskapets institutionella ramar räknas som del av familjens försörjning, i likhet med mannens lönearbete. Dock, ansåg Einar Stenbeck, kunde den nya lagen inte bedömas efter huruvida den gagnade kvinnor, utan om den gynnade äktenskapet, något den dock torde göra (Stenbeck 1920: 30f). De nya lagarna motiverades med att det inte var förenligt med en modern tids uppfattning att kvinnans ställning försvagades när hon gifte sig. Lagberedningen var i detta sammanhang orolig över att detta kunde leda till en minskad äktenskapsfrekvens (Lagberedningen… 1918: 158ff). I förhållande till avhandlingens teoretiska perspektiv är det också intressant att man redan då lyfte upp två argument för mannens makt, som också behandlas i denna undersökning, inkomst och ideologi (den senare kallas personlig auktoritet av lagberedningen). när mannen har ett övervägande inflytande på avgörandet, beror detta ofta mindre på lagens ifrågavarande regel än på personlig auktoritet eller på faktiska förhållanden, däribland främst dispositionsrätten över de penningmedel, av vilka familjen skall hava sitt uppehälle. (Lagberedningen…1918: 161) Även om lagberedningen var medveten om pengarnas betydelse för rätten att bestämma, såg man det som en viktig princip att bevara den ekonomiska gemenskapen mellan makar – även om man ville främja oberoende och självständighet. Lagen ville egentligen inte stipulera någonting om hur makarna styrde sitt äktenskapliga samliv. Makarna skulle själva komma överens om sådana saker som boendeort, arbete och liknande. En domstol skulle inte kunna avgöra en sådan fråga genom stämning. Två huvudsakliga undantag stipulerades dock. För det första skulle en domstol kunna besluta vid konflikt om barn, exempelvis vilken skola de skulle gå i. För det andra kunde domstolen besluta om underhåll makar emellan, redan före hemskillnad. Vissa andra regleringar av det finansiella förhållandet fanns också. Dels sade utredningen explicit att hustruns hemarbete skulle räknas som ett bidrag till familjens uppehälle på samma sätt som förvärvsarbete. Däremot skulle den icke förvärvsarbetande normalt anses förpliktigad att följa med den förvärvsarbetande dit arbete fanns. Kring denna enförsörjarprincip, sade man att av de pengar som den förvärvsarbetande lämnade till den icke förvärvsarbetande för hushållets skötsel (vilket den förra var skyldig att göra i enlighet med familjens sociala ställning) skulle de pengar som inte användes anses som den senares egendom (Lagberedningen 1918: 191ff). Att lagen och andra statliga åtgärder ofta förutsatt 81 Bidrag till familjens ekonomiska historia en ensam familjeförsörjare, är ett resultat som ofta belagts i tidigare forskning (Lundberg & Åmark 2000: 163f). Hur den uttalade konflikten mellan olika mål – å ena sidan bevarandet av familjen som en garant för det allmänna bästa, å andra sidan önskan att göra också gifta kvinnor till jämlika medborgare – löstes visar på vikten av skillnaden mellan ideal och praktik. Det är också en konflikt som åtminstone till delar avspeglas i sekundärlitteraturen. Den konservativa polen ville precis som lagberedningen också bevara den traditionella familjen, med det allmänna bästa som motiv. Mot detta stod en liberal linje, där kvinnans lagmässiga rättigheter skulle motsvara mannens. Det är inte orimligt att tolka lagens text om äktenskapet som ett genombrott för en officiell liberal linje för kvinnans lika rättigheter, eller åtminstone en klar förbättring gentemot tidigare. Viktiga undantag fanns fortfarande. För äktenskap ingångna före förändringen kom de gamla lagarna för äktenskap ingångna att gälla fram till 1950 (Niskanen 2000). Vidare hade den som primärt ansvarade för hushållsarbete inte samma röst som den som lönearbetade i att avgöra var man skulle bosätta sig. ÄKTENSKAPSSKILLNADERNAS FÖRÄNDRING De ovan nämnda förändringarna motiverades åtminstone till en del av en förändrad verklighet. Från och med reformationen fram till det nya statsskicket 1810 fanns endast två lagliga skäl att få ut skilsmässa: dels horsbrott, dels egenvilligt övergivande till utlandet. Även efter 1810 var det inte helt enkelt att få till stånd en skilsmässa då båda parter var kvar i Sverige, det krävdes en komplicerad kedja av skillnad till säng och säte och prästerliga varningar (Hafström 1970: 79ff). Av denna anledning hade skilsmässor hos besuttna en längre tid skett genom så kallade ’Köpenhamnsresor’. En av parterna bosatte sig utomlands en tid, så att den andra maken kunde anmäla honom/henne för ’egenvilligt övergivande’ och därigenom få skilsmässa enligt denna paragraf. Att detta ansågs som en enklare möjlighet än att söka på grund av ’stridighet i lynne och tänkesätt som övergått till avsky och hat’, får anses som talande för svårigheterna att vinna skilsmässa. Dock ansåg utredningen att detta diskriminerade mindre besuttna, som inte kunde bruka detta kryphål i lagen. Av 28 undersökta skilsmässor i Stockholm mellan 1898 och 1915, skedde åtta stycken på grund av oenighet, sex stycken på grund av att hustrun hade förlupit sin make och tre stycken på grund av att mannen förlupit (Stockholms domkapitel F XI 1, SSA). Övriga skilsmässor skedde på 82 3 ● Äktenskapets institutionella ramar grund av andra anledningar såsom hor eller brottslighet.27 Det var alltså lika vanligt att man skilde sig genom att överge sin äkta hälft som att man skilde sig för oenighet. Vidare ansåg utredningen att de ekonomiska konsekvenserna av en skilsmässa ofta drabbade kvinnor. Detta berodde på en kombination av flera faktorer i den gamla lagen. För det första hade underhåll makar emellan aldrig utgått efter en skilsmässa. För det andra hade makarna inte kunnat ingå bindande avtal inom ett äktenskap och informella avtal hade sällan efterlevts. Då denna kombination var för handen, var kvinnors utsatthet efter en skilsmässa uppenbar. Den nya lagen verkar alltså ha haft ett flertal syften, dels att underlätta skilsmässa för alla, dels att förtydliga de ekonomiska konsekvenserna. I förhållande till de spelteoretiska modellerna kan detta sägas ha minskat osäkerheten och således gjort skilsmässa billigare för riskaversiva personer (och dyrare för riskbenägna). Under antagande att skilsmässor var mer riskfyllda för kvinnor, vilket kan anses rimligt givet större osäkerhet på grund av social stigmatisering och en sämre arbetsmarknad, fick kvinnor en förbättring i förväntad frånskild välfärd relativt män. I en spelteoretisk tolkning kan detta förväntas ge en förbättrad välfärd också inom äktenskapet för kvinnor. För de sociologiska resursteorierna är argumentationen irrelevant med avseende på maktfördelningen inom äktenskapet. Exakt hur lätt det skulle bli att skilja sig var en svår avvägning. Ett krångligt förfarande var av vikt, eftersom det förhindrade förhastade beslut. Särskilt gällde detta den nya möjligheten att gemensamt ansöka om hemskillnad och därefter skilsmässa på grund av ’lång och varaktig söndring’. Här fastnade man för modellen att en domstol endast hade till uppgift att fastställa att båda ansåg att söndring rådde, inte huruvida söndring faktiskt rådde. Även om detta inte var internationell standard, ansåg man att fördelarna övervägde.28 Ett argument för att en skilsmässa inte fick vara för lätt var att ett krångligt förfarande förväntades minska antalet skilsmässor. Å andra sidan konstaterades detta samband vara mindre än perfekt; den 27 Urvalet är inte representativt, utan kvasi-slumpmässigt baserat på åtkomlighet. I Europa och USA kom denna typ av skilsmässa (no-fault divorce) i större bruk först under 1960- och 70-talen; exempelvis var den engelska skilsmässodebatten kring 1912 relativt konservativ och The Royal Commission on Divorce konstaterade att man inte kunde lämna det till parterna själva att avgöra huruvida parterna skulle skiljas eller inte (Lewis 2001: 102ff). Den kritiska diskussionen kring denna typ av lagstiftning har inte förekommit i Sverige på samma sätt som i åtminstone de anglosaxiska länderna. Ett argument mot denna typ av skilsmässolagstiftning är att barn i hem med endast en förälder har sämre materiell levnadsnivå än barn med två föräldrar, varför skilsmässor bör göras svårare (Galston 1996; Galston 1997; McLanahan 1997). 28 83 Bidrag till familjens ekonomiska historia allmänna inställningen till äktenskapet ansågs vara viktigare. Härvidlag nämns Frankrike och Tyskland som exempel där skilsmässor var vanliga, men reglerna krångliga (Lagberedningens förslag till revision av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken I. Förslag till äktenskapets ingående och upplösning m. m. 1913: 385f). Möjligheten till skilsmässa ansågs vara av värde, eftersom man annars skulle hitta kryphål likt Köpenhamnsresorna. För att förhindra alltför förhastade skilsmässor konstruerades ett antal steg som skulle följas innan skilsmässan blev slutgiltig. För det första stiftades en lag om obligatorisk medling, som inte nödvändigtvis behövde vara kyrklig, utan kunde utföras av någon som makarna båda litade på. För det andra skulle i första hand dömas till ’hemskillnad’ under ett år. Till skillnad från den äldre lagens ’skillnad till säng och säte’, syftade den nya institutionen till att för makarna klarlägga hur livet skulle te sig när de levde ensamma, vilket skilde sig ifrån den tidigare varianten vilken var tänkt som en bestraffning. Vid en hemskillnad fortsatte äktenskapets princip om ömsesidig försörjning att gälla, en princip som inte hade funnits i den gamla lagen (Ekeberg 1917: 42). Först efter ett år av hemskillnad kunde ett äktenskap upplösas; härvidlag räckte det med att endast en part ansökte om upplösningen. Det är viktigt att notera att detta inte är likställt med helt fria skilsmässor, då endast en part inte godtyckligt kunde lämna ett äktenskap. För det krävdes särskilda, specificerade anledningar. Förutom att några mindre vanliga anledningar stod kvar, såsom stämpling mot makes liv, gav den nya lagen andra anledningar till skilsmässa, vilka inte behövde föregås av ett års hemskillnad. Dessa är om inte annat intressanta för att de belyser utredningens syn på äktenskapet. För det första kunde skilsmässa erhållas på grund av hor, men också på grund av att en make ”i märklig mån överträder dessa sina plikter”. Dessa plikter syftade dels på underhållsplikten (något som konstaterades framförallt gälla mannen), dels på andra icke närmare specificerade plikter (Lagberedningen 1913: 398f). Den andra reformen av mer markant betydelse var 1974 års reform, då Sverige fick sin nuvarande äktenskapslagstiftning. Den förändring som kanske bäst tecknar de nya attityderna var att de allmänrättsliga konsekvenserna kunde anstå till efter skilsmässan; nu behövde inte beslut om vårdnad och underhåll fattas före eller i samband med skilsmässan (Agell 1998: 43f). I och med denna reform blev det svårare för en vuxen att få underhållsbidrag. Det finns nu endast två fall som berättigar en vuxen part till underhåll. För det första kan ett bidrag utgå under en begränsad tid, såsom hjälp till en omställning till ett självständigt liv – något som utdöms efter vägande av både 84 3 ● Äktenskapets institutionella ramar behov och makens förmåga. För det andra kan i sällsynta fall också utdömas ett permanent bidrag om en part har svårigheter att försörja sig efter ett långvarigt äktenskap och dessa svårigheter är betingade av äktenskapet självt (Agell 1998). Denna förändring kan ses som ett uttryck dels för en förändrad bild av äktenskapet där det privata avtalet spelar en allt större roll, dels den förändring av kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden som har ägt rum. 1400 350 1200 300 1000 250 800 200 600 150 400 100 200 50 0 19 00 19 06 19 12 19 18 19 24 19 30 19 36 19 42 19 48 19 54 19 60 19 66 19 72 19 78 19 84 19 90 19 96 0 Skilsmässor Giftermål Diagram 3.1: Giftermål och skilsmässor i Sverige under 1900-talet, per 100 000 invånare Giftermål Skilsmässor Källa: Befolkningsutvecklingen under 250 år: tab 2.1 Utvecklingen av antalet skilsmässor från förra sekelskiftet fram till 1970-talets mitt kan beskrivas som en exponentiell ökning (diagram 3.1). Detta mönster är på intet sätt unikt för Sverige, tvärtom så är det ett mönster som i stort gäller för hela västvärlden (Phillips 1988: fig 14.1, s. 585). I samband med reformen 1974, verkar ett ackumulerat behov av skilsmässor ha funnits. Därefter har ingen egentlig ökning märkts, om man inte jämför med antalet giftermål som sjunker. Den topp i antalet giftermål som märks 1989 har med änkepensionens avskaffande att göra. Detta är en utmärkt indikation på exakt hur elastisk giftermålsviljan är i förhållande till ekonomiska förändringar. Inom ramen för den allmänna förändringen kan två brott i skilsmässofrekvensen märkas. För det första syns en stegring i samband med andra världskriget. Här verkar det snarast vara en kortvarig ökning av antalet 85 Bidrag till familjens ekonomiska historia skilsmässor, men den faktiska tillväxttakten tilltog inte markant i och med detta. För det andra ser vi dock att 60-talets förändring också innebar att tillväxttakten tilltog. Förändringen under andra världskriget kan möjligtvis förklaras med en stegrad efterfrågan på skilsmässor i och med den partiella mobiliseringen. Då inga lagar förändrades under perioden verkar det sålunda rimligt att söka förklaringen i förändringen av samhällets struktur. De två huvudsakliga faktorerna är för det första en förändring i synen på frånskilda, för det andra de ekonomiska möjligheterna utanför äktenskapet för kvinnor. Här betyder både möjligheten till förvärvsarbete och transfereringar mycket. En hypotes om bakgrunden till den exponentiella tillväxten i antalet skilsmässor kan vara att det, som många ekonomer har påpekat, blir billigare att skilja sig om möjligheterna till omgifte är stora. Ju fler som skiljer sig, desto fler potentiella giftermålspartners har man tillgång till (McElroy 1990). Alternativa förklaringsmodeller pekar på kvinnors relativa löner och möjligheter på arbetsmarknaden och kulturella förklaringar. Det slående är att den mest genomgripande förändringen i lagstiftningen inte påverkade antalet skilsmässor drastiskt, istället verkar ökningstakten relativt opåverkad. Detta är ytterligare en anledning att istället fokusera skilsmässans kostnader liksom för att lagen snarare skall ses som en spegling av de i samhället dominerande ideologiska positionerna. LAGRUMMENS PRAKTIK OCH EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR KVINNOR Äktenskapslagen gällde lika för alla hushåll. Av detta följer dock inte att den skulle vara oviktig för maktfördelningen inom hushåll. Detta gäller särskilt eftersom lagstiftningen inte är lika för alla individer, man och hustru behandlades inte formellt symmetriskt under hela undersökningsperioden. Ur de förändringar som beskrevs i föregående avsnitt kan ett antal frågor ställas, vilka har relevans för avhandlingens huvudfrågor. Utan vidare kan sägas att de ekonomiska möjligheterna för kvinnor förbättrades med den nya lagen då de kunde tilldömas underhåll. Enligt den äldre lagen innan 1915 hade underhållsskyldighet endast förelegat då äktenskapsskillnaden skedde på grund av sinnessjukdom (Ekeberg 1917: 47f). Förvisso skulle underhåll bara utdömas om det fanns synnerliga skäl, men dessa får ändå sägas ha varit ganska vida; hänsyn skulle tas till förmögenhetsförhållanden, behov och förvärvsmöjligheter (Ekeberg 1917: 48). Lag- 86 3 ● Äktenskapets institutionella ramar beredningen påpekade specifikt att en hustru som valt att ägna sig åt hemarbete och därmed förlorat värde på lönearbetsmarknaden skulle få ett högre bidrag, likaså om hon i äktenskapet vant sig vid en betydligt högre levnadsstandard än tidigare (Lagberedningen 1913: 448f). I praktiken fick underhållet på sikt antagligen mindre betydelse. 1952 utdömdes underhåll till hustrun endast i 29 procent av alla domar, vanligtvis tidsbegränsat till ett par år. Endast undantagsvis gavs ett högre belopp än 300 kronor per månad, motsvarande knappt 4 000 kronor i dagens penningvärde.29 Vidare kunde inte den felande parten tilldömas underhåll. Skadestånd var nästan lika vanligt, det utdömdes i 21 procent av skilsmässorna. Anledningen till detta var att man inte skulle kunna skilja sig till pengar. Det vill säga, att genom sitt uppträdande förorsaka en skilsmässa och sedan vid skilsmässa erhålla del av den andres rikedomar ansågs obilligt (Sjöström 1961: 305f). Vanligtvis fick då den felande parten avstå sin andel i giftorättsgodset. En fråga av intresse är enligt vilka lagrum skilsmässa begärdes; detta ger en bild av vilka typer av konflikter som ledde till skilsmässa och vilka som inte gjorde det. 29 Två-stegs klusterurval om 52 fall ur Stockholms rådhusrätts aktarkiv för år 1952 (RRA). 87 Bidrag till familjens ekonomiska historia Diagram 3.2: Relativt bruk av lagrum för äktenskapsskillnader 19161960 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1916- 1921- 1926- 1931- 1936- 1941- 1946- 1951- 195620 25 30 35 40 45 50 55 60 Hemskillnad §3 Äktenskapsbrott §8 Övrigt §6,7,9-12 Särlevnad §4-5 Sinnessjukdom §13 Källa: Befolkningsrörelsen. Översikt för åren 1941-1950 tab. k s. 17○; Befolkningsrörelsen. Översikt för åren 1951-1960 tab. 13 s. 17 Den relativa ökningen av äktenskapsskillnader efter ett år av hemskillnad under perioden 1916 till 1960 är markant (diagram 3.2). Till stor del verkar den ha skett på bekostnad av faktisk särlevnad och egenvilligt övergivande. Då hemskillnaderna kan sägas utgöra en mer förhandlingsbaserad form av äktenskapsskillnad, då den till skillnad ifrån de senare lagrummen kräver samstämmighet ifrån makarna, verkar det som att man generellt blev enigare om att skiljas. Detta kan i sin tur sägas vara ett tecken på att konsekvenserna blev mer likställda för båda parter. De ekonomiska konsekvenserna skall redas ut mer i detalj nedan. Under perioden 1920-1940 begärdes hemskillnad i knappt två tredjedelar av båda parter och i 9 procent av fallen av mannen. Detta är förväntat då båda parterna måste vara eniga om söndring. Däremot är det så att mannen relativt oftare, i 17 procent av fallen, begär äktenskapsskillnad efter hemskillnaden (Befolkningsrörelsen 1921-1930: tab. 24 s. 39; Befolkningsrörelsen 1931-1940: tab 15 s. 25). Hemskillnad innebar automatiskt underhåll, vilket äktenskapsskillnad inte gjorde; möjligtvis ett begränsat underhåll under en viss tidsperiod. Sålunda finns ett ekonomiskt incitament för män att ta ut skilsmässa efter 88 3 ● Äktenskapets institutionella ramar hemskillnad. Inte så för kvinnor då det i den överväldigande majoriteten är de förra som betalar. Det kan då förvåna att kvinnor oftare än män begärde skilsmässa efter hemskillnad. Ovan har argumenterats för att den nya lagstiftningen 1920 för det första underlättade livet efter skilsmässa för kvinnor tack vare möjligheten att få underhåll och för det andra genom att riskminimera skilsmässan genom att tydliggöra de förväntade konsekvenserna. De ekonomiska följderna av skilsmässan var oftast, som vi skall se nedan, ändock inte positiva. Socialstyrelsen, som under 1950-talet riktade ett betydande intresse mot familjen, studerade 1955 den ekonomiska situationen för ensamstående mödrar. Till att börja med förtjänar det att noteras att endast 16 procent av de frånskilda mödrarna sammanbodde med en annan man (Ensamstående mödrars sociala och ekonomiska förhållanden år 1955: tab. 6 s. 12). Däremot hade 11 procent av urvalet hösten 1954 ett år senare gift om sig när undersökningen skulle gå av stapeln, vilket betyder att de flesta som efter skilsmässan flyttade ihop med någon annan också senare gifte sig. (Ensamstående mödrars… 1955: tab. 1 s. 4). Detta indikerar att omgiften åtminstone inte var otänktbara, även om långt ifrån samtliga gifte om sig. Detta stöds av att 12 808 skilda kvinnor gifte sig mellan 1951 och 1960, samtidigt som 43 842 skilsmässor genomfördes. Vidare steg antalet omgiften med drygt 10 procent, medan antalet giftermål växte med 8 procent (Befolkningsrörelsen. Översikt för åren 1951-1960: tab. 7 s. 9; tab 13 s. 17). Denna utökade omgiftesfrekvens innebär konkret en inte negligerbar sänkning av skilsmässans icke-monetära kostnader, även om omgiftesfrekvensen för kvinnor genomgående är betydligt lägre än för män under hela 1900-talet, vilket visas nedan. Intressant är också att studera den ekonomiska situationen för de kvinnor som inte gifte om sig. Medelinkomsten för frånskilda mödrar var 5 584 kronor för nio månader, vilket omräknat till tolv månader blir 7 445 kronor. Detta kan jämföras med att endast 13 procent av gifta, samtaxerade hushåll hade en inkomst understigande 8 000 kronor (Statistisk årsbok 1957: tab. 377 s. 303). 60 procent av ensamstående mödrars inkomst härrörde ifrån förvärvsarbete, den näst mest betydelsefulla inkomstkällan var underhållsbidrag till barn, 17 procent. 19 procent av de frånskilda var tvungna att vända sig till fattigvården, i genomsnitt kom 3 procent av inkomsterna därifrån. (Ensamstående mödrars…1955: tab 17, s 32; tab. 18 s. 33). Den förväntade ekonomiska förlusten för kvinnor på 1950-talet uppgår alltså till ett antal tusen kronor per år. Till det skall läggas välfärdsförlusten av 89 Bidrag till familjens ekonomiska historia ökat förvärvsarbete. Att de förväntade ekonomiska konsekvenserna var negativa framgår också av det faktum att en ansenlig (13 procent) del av de frånskilda flyttade till sina föräldrar eller andra släktingar (Ensamstående mödrars…1955: tab. 6 s. 12). Sociologen Michael Gähler visar att också under 1980-talet var de ekonomiska konsekvenserna för kvinnor vid skilsmässor klart negativa, särskilt om de hade barn. Även om delar av inkomstbortfallet kunde uppvägas av ökat förvärvsarbete och positiva transfereringar, kunde inte hela gapet täckas. För män var konsekvenserna likaså negativa med avseende på hushållens totala inkomster, men inte i samma utsträckning. Om man däremot studerar inkomst per capita eller inkomst per capita justerat för skalfördelar, framstår konsekvenserna snarast som positiva för män (Gähler 1998: 238ff). Det som gör 1980-talet särskilt intressant härvidlag är att perioden borde har präglats av ett relativt välstånd för frånskilda kvinnor jämfört med andra perioder. Efterfrågan på arbetskraft var mycket god och transfereringsnivåerna likaså (Gähler 1998). Om detta kombineras med att det i stort sett saknades offentlig barnomsorg på 1950-talet (Nyberg 2000), vilken torde ha minskat möjligheterna på arbetsmarknaden än mer, framstår situationen som betydligt sämre för frånskilda mödrar på 1950-talet än idag. Även om den absoluta levnadsnivån för frånskilda verkar ha förbättras avsevärt under åtminstone den andra halvan av 1900-talet, och får vi förutsätta, också under den första halvan, är den relativa levnadsnivån mellan gift och frånskild också av intresse, eftersom det kan sägas vara ett uttryck för skilsmässans relativa kostnad. Det är också snarare denna parameter som fokuseras i de spelteoretiska modellerna. Tillgången på information om skilsmässornas relativa kostnad är mindre, men viss ledning kan ges av folkräkningarnas inkomstanalyser. Folkräkningen 1950 uppvisar ett klart negativt mönster för tidigare gifta kvinnor med avseende på hushållets totala inkomster. Dessa hade i genomsnitt 3 776 kronor i inkomst, medan gifta män hade 8 432 kronor och gifta kvinnor 2 537, sammanlagt 10 929 kronor för gifta. Avtappningen i hushållsinkomst för tidigare gifta kvinnor var alltså tämligen dramatisk, med endast 35 procent av gifta kvinnors hushållsinkomst. Avtappningen innebär en inkomstsänkning ty skalfördelarna torde åtminstone inte vara negativa. Tidigare gifta män hade ett betydligt mindre inkomstbortfall med avseende på hushållets totala inkomstnivå; deras in- 90 3 ● Äktenskapets institutionella ramar komster låg på 66 procent av den sammanlagda genomsnittliga inkomsten för gifta män och kvinnor (Folkräkningen 1950 VII, tab 1 s. 2ff).30 Eftersom kategorin utgörs av tidigare gifta och inte endast frånskilda, är också änkor/änklingar del av materialet. Detta gör att det sanna inkomstbortfallet kan ligga tämligen långt från de estimat som presenteras här. Den huvudsakliga felkällan är en underskattning av inkomsten för frånskilda eftersom pensionärer i allmänhet har lägre inkomster än yrkesarbetande. Denna felkälla motverkas till viss del för kvinnor, med avseende på disponibel inkomst per konsumtionsenhet, då vårdnaden om barnen var dyr och bidrag inte täckte merkostnaden. I en specialbearbetning för personer med tillgångar och skulder gällande år 1950, behandlades frånskilda och änklingar separat. För de frånskilda låg inkomsterna inte oväntat lägre för kvinnor än för män, med en medelinkomst om 5 996 kronor respektive 9 060. Också här visade sig avtappningen i hushållets totalinkomst före och efter skilsmässan vara större för kvinnor relativt män. Gifta män (med tillgångar och/eller skulder) hade en genomsnittsinkomst om 8 864 och gifta kvinnor (med tillgångar och/eller skulder) hade 3 447 kronor. Den genomsnittliga inkomsten för frånskilda män var alltså 74 procent av den totala hushållsinkomsten för gifta män och kvinnor, medan den för kvinnor var 49 procent (Folkräkningen 1950 VIII: tab 1, s. 2). Till 1970 hade avtappningen i hushållets totalinkomster inte förändrats för kvinnor före och efter skilsmässa. En frånskild kvinnas medianinkomst var nu efter skilsmässan 17 895, vilket är 48 procent av den totala hushållsinkomsten för gifta och sammanboende kvinnors och mäns inkomster på 9 565 respektive 27 560 (Folk- och bostadsräkningen 1970: 11: tab 1 s. 22). För tvärsnittet 1913 förhåller det sig på samma sätt. Kostnaderna för äktenskapsskillnad är substantiella för kvinnor. Det fanns inte heller några lagliga möjligheter till underhåll mellan makar efter skilsmässa. Data för inkomstnivåer vid denna tid är betydligt mindre exakta. Folkräkningen 1920 har uppgifter om sammanlagd inkomst efter kön och civilstånd, men endast för yrkesarbetande. Statistiken indikerar dock att förut gifta kvinnor hade en högre genomsnittsinkomst än gifta kvinnor som förvärvsarbetade enligt statistiken, 3 139 gentemot 2 244 kronor (Folkräkningen 1920: 5: tab Y s. 107f). Av alla förvärvsarbetande, var enligt den officiella statistiken ungefär en 30 Bygger på uträkningar utifrån aggregerade totalinkomster baserade på deklarationsuppgifter, vilka antagligen är något underskattade jämfört med de faktiska inkomsterna tack vare egenföretagande och den svarta arbetsmarknaden. Dessa analyser använder endast delurval ur befolkningen, varefter resultaten viktas om för varje delpopulation. Resultaten är således inte perfekta, men håller god kvalitet för en statistisk undersökning. 91 Bidrag till familjens ekonomiska historia fjärdedel kvinnor (Folkräkningen 1920: V: 101). Denna statistik ger oss dock mycket liten information om frånskilda kvinnors levnadsvillkor, eftersom änkorna dominerar statistiken. En stor skillnad mellan tvärsnittet 1913, 1952 och framförallt 2000 är andelen lantbrukare. Dessa levde under speciella förhållanden i det att produktionen var mycket svår att upprätthålla utan två vuxna individer. Det arbete kvinnor utförde inom jordbruket är vida omvittnat i ekonomiskhistorisk forskning (Nyberg 1989: 156; Sommestad 1995: 510f; Sommestad 1998: 124ff).31 Detta gör att kostnaden för män i genomsnitt kommer att stiga vid skilsmässor 1913, då de på något sätt måste ersätta den förlorade arbetskraften. Detta kan förvisso lösas med anställd personal eller omgifte. Båda dessa torde dock vara dyrare: det första alternativet därför att lön måste betalas, det andra för att omgifte var ett risktagande. Sammantaget kan dock skilsmässor under det förra seklets första årtionden betraktas som ett i det närmaste icke-existerande alternativ särskilt för lantbrukare, givet att knappast några skilsmässor togs ut. Under perioden 1901 till 1910 togs 4 735 skilsmässor ut, eller drygt 400 per år. Av dessa togs knappt två tredjedelar ut av stadsbefolkningen (Lagberedningen 1913: 608). Den minskning i antalet skilsmässor per invånare som märktes under ett drygt decennium kring 1950-talet motsvarar en period där kvinnors relativlöner planade ut, åtminstone för arbetare (Svensson 1995: fig 1.1, s. 9). Detta är intressant därför att – även om kausalitet inte nödvändigtvis föreligger – är det en indikation på ett samband som på intet sätt skall ignoreras, särskilt inte med avseende på äktenskapets alternativkostnad för kvinnor. En liknande tendens har konstateras av ekonom-historikern Rolf Ohlsson, som argumenterar för att kvinnans lön relativt mannen är viktigare för att bestämma fertilitet än rena inkomsteffekter; ty familjens relativa kostnad för ytterligare ett barn ökar i takt med att hustruns lön relativt mannens ökar (Ohlsson 1987: 138). En högre lön för kvinnor ger alltså en fertilitetsuppgång endast såtillvida mannens lön ökar i samma takt. Analysen av den ekonomiska kostnaden vid skilsmässa bör också beakta möjligheterna till omgifte i högre grad än vad som hittills har gjorts, då omgifte minskar den förväntade kostnaden givet att omgifte innebär en ekonomisk lättnad för parterna, särskilt för kvinnor som har svårt att skaffa sig en god inkomst. Det ideala sättet att studera omgiftesfrekvenser, är att se hur stor del av alla frånskilda som gifter om sig efter kön och antalet år mellan 31 Texterna behandlar i huvudsak jordbrukets situation på 1930-talet, men det finns ingen anledning att förmoda att kvinnors roll i jordbruket skulle vara mindre under 1910-talet. 92 3 ● Äktenskapets institutionella ramar skilsmässa och nytt giftermål. Tyvärr har några sådana data, mig veterligen, inte producerats. Däremot finns siffror på antalet giftermål efter civilstånd per år i förhållande till antalet ogifta och förut gifta, vilket är ett adekvat instrument, om relationen giftermål för förut gifta i förhållande till antalet förut gifta, relateras till giftermål för ej förut gifta i förhållande till antalet ej förut gifta; för detta finns data fram till och med 1947 och en extrapolering fram till 1952 förefaller då inte orimlig (diagram 3.3). Förut gifta kvinnor har betydligt lägre sannolikhet att under ett visst år gifta om sig än människor ur några andra kombinationer av civilstånd och kön. Däremot är från mitten av 1880-talet den grupp med högst sannolikhet att gifta sig förut ogifta kvinnor (diagram 3.3). Tendensen är sålunda att både förut gifta och ogifta män i högre grad gifter sig med tidigare ogifta kvinnor, medan tidigare gifta kvinnor i mindre utsträckning gifter om sig. Om möjligheten till omgifte minskar kostnaden för skilsmässa – ett rimligt antagande – verkar också denna omständighet vara fördyrande för kvinnor då deras omgiftesfrekvens är lägre än mäns. Även om statistiken inte är ideal då åldersgrupperna är definierade olika (ogifta kvinnor mäts endast fram till 45 års ålder, medan förut gifta kvinnor mäts till 55 års ålder, för män är motsvarande ålder 50 respektive 65) bör denna felaktighet inte vara tillräckligt betydande för att leda till någon förändring i sak. Inte heller tendensen att samtliga ökar sina giftermålsfrekvenser under 1930-talet (vilket minskar den relativa skillnaden mellan män och kvinnor), bör förändra den huvudsakliga slutsatsen 1952. 93 Bidrag till familjens ekonomiska historia Diagram 3.3: Giftermål per 1000 ogifta 1905-1947 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1905 Ogifta män 1915 1923 1928 Förut gifta män 1933 1938 Ogifta kvinnor 1943 1946 1947 Förut gifta kvinnor Källa: Statistisk årsbok 1950, tab. 44 s. 63 Vid en skilsmässa kommer vårdnaden av barn att ha en stor betydelse för hur parternas levnadsnivåer ter sig efter skilsmässan. För det första därför att de innebär kostnader: dels finansiella, dels minskad flexibilitet på arbetsmarknaden. Detta gäller framförallt kvinnor vid denna tid. Inte bara barntillsyn är ett problem. Ekonom-historikern Linda Lane visar exempelvis att ett arbete inom gångavstånd från hemmet var viktigt för låginkomstfamiljer i Göteborg under 1920- och 30-talen (Lane 2004: 96). För det andra bör också barns emotionella värde för föräldrarna räknas in. Fram till 1920 var den dominerande principen att den som var vållande till skilsmässan inte skulle behålla barnen. Därefter krävdes domstolsbeslut i frågan, vilket skulle tas med hänsyn till barnets bästa. Dock påpekades även då att om någon part i huvudsak varit vållande, borde den andra parten ofta anses som lämpligare. Principen var ansedd som en vägledande hjälphypotes att utse den som hade bäst förmåga att vårda barnet; argumentationen hade inget egenvärde; att förlora barnet var alltså inte ett straff (Lagberedningen 1918: 451-457). I de skilsmässor som här undersöks från Stockholms Rådhusrätt 1952 förekom vårdnadstvister i 34 fall. En tämligen övergripande konsensus kring att modern skall ha vårdnaden verkar föreligga. Intressant är dock att rätten i de sex fall där konflikt förelåg, utdömdes i fyra fall vårdnaden till mannen. Även om fallen är få och endast gäller Stockholm, finns anledning att leta efter förklaringar till detta mönster. 94 3 ● Äktenskapets institutionella ramar Tabell 3.1: Vårdnadstvister i Stockholm 1952 Vårdnadshavare Båda yrkar / delad Hustru ensam Man ensam Summa Yrkande Utfall 8 2 24 26 2 6 34 34 Källa: Aktarkiv, 2:a avd. 1952 (RRA) De relativt omfattande vårdnadsutredningarna som företogs, ger ofta ett intryck av ett genuint intresse för föräldrarnas individuella värde som vårdnadshavare. Det fåtal fall som faktiskt ledde till konflikt talar emellertid för att uppfattningar om det rätta och det naturliga var levande, i det att modern var den självklara vårdnadshavaren. Detta stöds till viss del av att det övervägande antalet fall är de där modern ensam begär och får vårdnaden. Ett närmare studium av fyra fall är särskilt belysande för de informella principer som gällde vid den tiden. En närmare studie av de fyra fall i tabell 3.1 där ensam vårdnad yrkades av båda parter. I ett fall återfinns en hustru som överdoserat maxytol och i övrigt var uppenbart psykiskt labil. Rådhusrätten tilldelade dock hustrun vårdnaden då ”barnet med hänsyn till ålder och kön bör komma i åtnjutande av den särskilda omvårdnad, som hustrun kan skänka det” (RRA 2:a avd akt 294/1952). Samma argumentation återkommer i ett annat fall där mannen anklagar hustrun för nervklenhet, vilket styrks av en läkare. Dock ansåg rätten att hustrun hade gjort stora framsteg, varför hon kunde tilldömas vårdnaden (RRA 2:a avd akt 867/1952). Som kontrast återfinns två andra lika komplicerade vårdnadstvister. Här stämde mannen enligt §8, äktenskapsbrott, medan hustrun genstämde för hemskillnad på grund av lång och varaktig söndring. Hustrun medgav otrohet, men argumenterade för att äktenskapet länge varit trasigt och hon försvarade sig med att hon varit ”sexuellt utsvulten och icke fick känna att mannen gav henne någon ömhet och därför kom hon att kasta sig i armarna på den andra mannen”. Detta försvar accepterades inte av Rådhusrätten, som tilldömde mannen vårdnaden, även om båda konstaterades vara lika skickade som vårdnadshavare, men då ”hustrun genom sin otrohet huvudsakligen bär skulden, är mannen närmast till att hava vårdnaden om barnen”. Hustrun tilldömdes att utge 2 000 kronor i skadestånd till mannen (RRA 2:a avd akt 1216/1952). I ett parallellt fall, också med en otrogen hustru, var barnet yngre. Därför ansåg rätten att man kunde ifrågasätta lämpligheten i att anförtro någon annan än modern barnet. När detta argument vägdes mot att hustrun 95 Bidrag till familjens ekonomiska historia hade osäkra förhållanden samt var huvudsakligen vållande, vägde det senare argumenten tyngre och mannen erhöll vårdnaden (RRA 2:a avd akt 1721/1952). Avvikelsen ifrån den princip som angavs i lagberedningen, att barnets bästa skall vara det väsentliga, får sägas vara tydlig, då vållande användes som ett direkt argument mot lämplighet som vårdnadshavare. Även om dessa fyra exempel inte med nödvändighet representerar annat än rättens godtycke är de talande. Den vikt som tilldelas argument för dåligt mödraskap verkar onekligen ha förändrats. Kvinnors lämplighet som mödrar ifrågasätts framförallt när de av fri vilja, i dessa två fall otrohet, kliver utanför bilden av hur en god hustru beter sig. Däremot fästs inte samma vikt vid brister som inte kunde härledes till frivilliga handlingar, här psykisk sjukdom. Frågan om de ekonomiska kostnaderna för barn är svårare att utreda. De underhållsbidrag som utgavs översteg endast undantagsvis 100 kronor i månaden, vilket med stor säkerhet understeg marginalkostnaden för ytterligare ett barn (RRA 2:a avd aktarkiv); å andra sidan utgjorde underhållsbidragen 17 av de sammanlagda inkomsterna för ensamstående mödrar (Ensamstående mödrars…1955: tab 17, s 32). Klart är att det fanns ett värde för mödrarna i att begära vårdnaden, då de i stor utsträckning begärde den. Varför män i normalfallet inte begär vårdnaden är inte lika självklart. Kanske var det så att de normalt inte skulle få vårdnaden, kanske såg de det som naturligt att hustrun skulle ha vårdanden. Det ligger inte inom ramen för denna studie att härleda denna preferens som, givet det fåtal fall som vi studerat närmare, verkar ligga i linje med strömningar i samhället som betonade hemmets och moderskapets roll.32 Dessa strömningar undersöks nedan, med särskild vikt lagd vid 1950-talet. Vidare visar de undersökta fallen också hur den monetära nettokostnaden för äktenskapsskillnad är tydligt avhängig inte bara enligt vilken paragraf den utdöms, utan också händelserna inom äktenskapet före skilsmässan. Man skulle, om man var vållande, inte kunna tilldömas underhållsbidrag. FAMILJEN I 1950-TALETS MODERNA SAMHÄLLE Som nämndes i korthet ovan innebar reformen 1920 att både modern och fadern blev vårdnadshavare av barnen om de var gifta. Detta gällde dock inte vid äktenskapsskillnad. Rätten till barnen kan anses som en viktig faktor för 32 Här framstår framförallt Alva Myrdals och Viola Kleins Kvinnans två roller som ett tydligt exempel vilket kan sägas betona moderskapets roll för samhällets funktion (Myrdal & Klein 1957). 96 3 ● Äktenskapets institutionella ramar att avgöra välfärdsnivån efter en skilsmässa. De i tiden liggande strömningarna kring familjens roll i samhället är också viktiga för att förstå utvecklingen av äktenskapets alternativkostnad. Konsensus bland både politiker och den växande familjesociologin var att familjen genomgick övergripande förändringar i sina funktioner och sin organisation, som ett resultat av de ekonomiska strukturernas omvandling. Allt fler av individers behov kunde nu tillfredställas utanför familjens arena. Man konstaterade också att 1900-talet hade fört med sig påfrestningar för familjen, vilka inte alltid kunde bemästras (Åmark 1956: 103f; SOU 1938: 19). Samtidigt hade också familjen och värderingar därikring lyfts fram till centrum av debatten genom Alva och Gunnar Myrdals berömda bok Kris i befolkningsfrågan från 1934, som utpekade familjen som en nyckel till att bevara välfärden också i framtiden (Myrdal 1934). Familjen i stort kom alltså att bli ett ämne som betonades mer än tidigare. Antalet statliga offentliga utredningar vilka behandlade familjen var statt i tillväxt. Med undantag för en utredning om socialförsäkringar för ensamma mödrar, togs familjen upp som ett ämne först på trettiotalet i och med befolkningskommittén. Därefter ökade antalet utredningar om familjen stadigt. Ett register över publicerade statliga offentliga utredningar (Frykholm 1971) mellan 1945 och 1965 täcker för ämnen rörande barn och/eller familj in ungefär tre och en halv sida. En SOU menade att rollen som hemmafru var problematisk, då ”[u]tbildning och arbetsliv är icke organiserat med hänsyn till den reserv av arbetskraft som alltså här föreligger. Icke utan fog har man på kvinnohåll talat om ‘medelålders meningslöshet för hemmafruarna’ som ett av kvinnornas problem i vår tid.” (SOU 1956: 32: 34). Ett annat vanligt tema var effektiviseringen av hemarbetet. Trots detta sågs inte hemarbete som likvärdigt lönearbete för alla. I den officiella tidskriften för Socialstyrelsen, Sociala meddelanden, poängterades att ”Husmoderns arbete värderas inte i pengar. Hennes levnadsstandard beror inte främst på hennes egen insats utan på hushållets kontanta inkomster, dvs. vanligen husfaderns arbetsförtjänst.” (Sociala meddelanden 1951: 336). Detta kan också ses som ett motiv att trycka ut hemmafruarna på arbetsmarknaden. Den stigande skilsmässofrekvensen sågs från två håll av tidens ledande familjesociologer. Även om många ansåg att möjligheterna till ett bättre individuellt liv var av godo, var man också orolig för familjens fortbestånd. Psykologen Curt Åmark ansåg att en av källorna till den ökade konfliktytan i familjen var den omvandling som familjen höll på att genomgå. 97 Bidrag till familjens ekonomiska historia Den gamla familjetypen var patriarkalisk med en självklar rättighet för mannen att besluta i viktiga frågor och att med sin uppfattning dominera de andra familjemedlemmarna. För hustrun förelåg en lika självklar plikt att underkasta sig mannens vilja. Utvecklingen har gått, och går fortfarande, i riktning mot en demokratisk uppfattning, där hustrun och de övriga familjemedlemmarna gör anspråk på samma rätt som familjefadern då det gäller att fatta beslut och göra sin uppfattning gällande. I övergångstiden mellan dessa båda familjetyper uppstår lätt konflikter de olika familjemedlemmarna emellan, till sina konsekvenser mest påtagliga då det gäller man och hustru (Åmark 1954: 228f). Den ideala lösningen sammanfattas av sociologen Georg Karlsson. Det var inte ökade kostnader för skilsmässa som behövdes, utan ”vi [får] i första hand koncentrera oss på de inre sammanhållande krafterna. Detta betyder att vi måste öka tillfredsställelsen så att äktenskapen blir i genomsnitt mycket lyckligare än de var tidigare för att nå upp till samma stabilitet som då rådde” (Karlsson 1959: 85). Å andra sidan anförde Åmark att många hade en alltför lättsam inställning till familjen, som något som kunde avslutas hur som helst (Åmark 1956: 107f). Också de medicinskt inriktade vetenskaperna riktade alltmer intresse mot familjen då missförhållanden där kunde orsaka psykiska sjukdomar och anpassningssvårigheter (Colliander & Åmark 1955; Mudd & Krich 1957). Psykologer identifierade många psykologiska sjukdomar som uppkomna från att barn identifierar sig med fel kön vid fel tid (Bengtsson 2001: 47ff). År 1949 kom Diakonistyrelsens statistiska kontor att genomföra en intervjuundersökning om äktenskapet och hot mot detta, under titeln Äktenskapet och lyckan. Bokens syfte var att utröna vilka hot som var de största mot äktenskapet. Det hot som nämndes oftast var spritmissbruk (28 procent), följt av dålig ekonomi (17 procent) och sjukdom (16 procent) (Hultgren & Stoltz 1956). Statsmakten kom för att avhjälpa de ovan nämnda problemen att inrätta institut vilka syftade till att hjälpa familjer att lösa interna konflikter. Detta kan ses som ett avsteg ifrån den konservativa linjen där familjen endera antas fungera, eller är utanför politikens domän. Ett första institut har redan nämnts, den nya lagens medlingsinstitut. Naturligtvis finns inga hårddata som berättar i vilken grad lyckosamma medlingar genomfördes. Däremot ligger under stora delar av perioden antalet äktenskapsskillnader enligt §3 med minus ett års förskjutning betydligt lägre än antalet hemskillnader. Detta indikerar naturligtvis inte att hela skillnaden består av lyckosamma medlingsförsök. En 98 3 ● Äktenskapets institutionella ramar del av de som ansökte om hemskillnad kan senare ha skilt sig enligt andra paragrafer som gav större möjligheter till skadestånd och underhåll, även om skadestånd inte utgick för äktenskapsbrott under hemskillnaden (Sjöström 1961: 306). Andra kan ha fortsatt att leva som hemskilda. Enligt den statliga utredning som behandlade familjerådgivningsfrågan skulle rådgivningen vara beredd att möta problem såsom: ”den gemensamma ekonomien, fritidens disposition, förhållandet till vänner eller grannar, olikheter i intressen och vanor, motsättningar ifråga om livsåskådning och åsikter i politiska, moraliska och religiösa frågor, sexuella svårigheter, aggressioner och olösta individuella konflikter, otrohet och svartsjuka, psykiska sjukdomar, alkoholism eller svåra neurotiska störningar” (SOU 1957: 33: 97). Detta kan anses som en tämligen heltäckande lista på vad ett gifta par kan ha för problem. Rådgivningsbyråerna sågs som ett institut inom landstingens hälsovård. Intressant är också att föreståndaren ”bör vara en särskilt meriterad kvinnlig familjerådgivare” (SOU 1957: 33: 150). Det är mycket svårt att bedöma den framgångsgrad som dessa rådgivningar hade; omsättningen var dock tämligen hög, familjerådgivningen i Stockholm hade en lokal topp på 677 fall 1955 (SOU 1957: 33: 80). Den vetenskapliga litteraturen poängterar dels behovet och dels potentialen i en vetenskaplig, rationell rådgivning. Däremot är det sällan man redovisar direkta resultat – vilket i och för sig kan bero på att verksamheten ännu inte hade gett kontrollerbara resultat. Gifta personer verkar i stort ha haft en stark tilltro till lyckan i sina egna liv och äktenskapets betydelse för lyckan. Exempelvis uppgav sig 95 procent ha ett lyckligt äktenskap och 72 procent trodde att ens maka/make ansåg att trohet var det absolut viktigaste i ett äktenskap, ytterligare 15 procent trodde att det var bland det viktigaste. Svaren var i allt väsentligt oberoende av kön (Svenska folket 1955). Samma siffror återfinns i Äktenskapet och lyckan där 94 procent av de gifta kvinnorna och 96 procent av de gifta männen anser sig vara mycket eller ganska lyckliga (Hultgren & Stoltz 1956: 77). Det verkar inte orimligt att de tre organisationer, vetenskapen, staten och rättsväsendet, som här har belysts med avseende på familjen, samtliga är del av samhällsutvecklingen. Det verkar också som om det finns någonting gemensamt i reaktionerna på denna samhällsutveckling, i det att de alla efterlyser bevarandet av familjen som en institution i samhället, även om enighet inte råder om hur familjen skall fungera för att upprätthålla sin funktion i samhället. 99 Bidrag till familjens ekonomiska historia AVSLUTANDE DISKUSSION Detta kapitel har syftat till att dels klargöra hur äktenskapslagstiftningen påverkade makars förhållande till och kontroll över materiella resurser, dels synen på familjen hos några organisationer. I den första frågan har funnits särskild anledning att fästa uppmärksamhet vid dels äganderätten till resurser och dels de förväntade kostnaderna vid en skilsmässa. De studerade förändringarna och framförallt deras implikationer på hushållsnivå är i mångt och mycket outforskade. När konsekvenserna av den förändrade lagstiftningen jämförs med den faktiska utvecklingen finner man, inte oväntat att, för att prata med Douglas North, också informella institutioner är av vikt. Att möjligheterna till skilsmässa har ökat under undersökningsperioden är på intet sätt förvånande, men likväl en indikation på att lagstiftningen inte spelar en i allt avgörande roll; detta är något som indikeras av den kontinuerliga ökningen av antalet skilsmässor. Denna slutsats drar också statsvetaren James Wilson med avseende på amerikanska skilsmässor och införandet av no-fault-divorce i Kalifornien 1969; i stället var lagändringen, som i sig var helt okontroversiell, ett resultat av förändringen i attityden till äktenskap från ett sakrament till ett kontrakt (Wilson 2002: 163f). Detta fråntar inte lagstiftningen en betydande roll i utvecklingen, vilket om inte annat kan ses på efterfrågeelasticiteten på giftermål vid förändringar som ändrar äktenskapets alternativkostnad såväl som ingångspris. Andra viktiga krafter är möjligheterna till löneinkomster, liksom social stigmatisering (vilket endast kunde mätas med omgiftesfrekvenser). Mer förvånande är att skilsmässofrekvensen ändå avstannade under 1950-talet och inte kom att öka förrän i mitten av 1960-talet. Det kapitlet relativt otvetydigt kan visa är en samvariation mellan kostnader för skilsmässa för kvinnor och faktiskt antal skilsmässor, även om samvariationen på intet sätt är absolut. Det är också omöjligt att uttala sig om någon kausalitet. Det kan exempelvis vara så att båda förändringarna är betingade på en tredje variabel, ideologiska uppfattningar kring skilsmässor och frånskilda människor. Även om ingen bevisning kan föras slutgiltigt i hamn, kan kapitlet visa på tendenser till en konserverande ådra i samhällsdebatten kring familjen. Även om samhällets förändringar accepterades, ansåg ofta dåtidens familjesociologer och staten att familjen var tvungen att anpassas men också skyddas mot dessa förändringar. Men den övergripande tendensen för familjen – i samtliga lagstiftningsförändringar – är en ökad individualisering i äktenskapet, 100 3 ● Äktenskapets institutionella ramar där personerna allt mindre och mindre definieras såsom en – mer eller mindre – bestämd del av en familj och allt mer som individer som deltar i ett familjeliv. Denna typ av liberaliserande utveckling av äktenskapen har diskuterats också i senare forskning. Å ena sidan är denna utveckling, givet de liberala grundantaganden som avhandlingens teoretiska ramverk bygger på, antagligen av godo för kvinnors position relativt män. Å andra sidan har denna typ av utveckling kritiserats. Kritiken kommer dels från nationalekonomer, som på spelteoretisk grund argumenterar för att det förhindrar investeringar i äktenskapet av en part i första rundan (vanligtvis hustrun) av rädsla att inte få avkastning på investeringarna i familjen i den andra rundan utan att istället bli lämnad (Becker 1997; Rowthorn 1999). Dels har äktenskapsskillnader av så kallat no-fault-slag kritiserats såsom moraliskt förkastligt eftersom det bestraffar kvinnor som investerar i familjen och äktenskapet i stället för i sig själva (Galston 1996). Kommunitaristen Michael Sandel argumenterar för att en generell tendens i USA (vilken torde gälla hela västvärlden) under 1900-talet, är att genomslaget av de liberala idealen har lett till att medborgarna blir allt mer alienerade både från sig själva liksom från grupper och det politiska beslutsfattandet; mot detta ställer han ett civilrepublikanskt ideal, där medborgarna samverkar och samtalar om de ideal som skall råda i den gruppen, något som, till skillnad från det liberala idealet, kräver en bild av allas bästa och vad som är gott (Sandel 1996: 4ff). Angående lagstiftningens roll för jaget och familjen skriver han att the old law treated persons as situated selves, whose identity as legal persons was tied to their roles as husbands, wives, and parents. The new law loosens the relation between the self and its roles; it makes family roles easier to shed and relaxes the obligations that attach to them. (Sandel 1996: 112) Visst empiriskt stöd kan hämtas för en sådan utveckling också vad gäller familjen. I amerikansk forskning har argumenterats för att familjen spelar en allt mindre roll för människors identitet och framgång (Veroff, Douvan & Kulka 1981: 191f). För sociologen Anthony Giddens har en demokratisering av privatlivet – eller omvandlingen av familjerelationen till vad han kallar den rena relationen, en relation av jämställdhet och demokrati – möjliggjorts under 1900-talets andra hälft. Kärnan är ”[i]ndividernas deltagande i bestämmandet av villkoren för sina relationer” (Giddens 1995: 163). Statsvetaren Robert Putnam har på liknande sätt som Sandel argumenterat för att detta är en generell trend i samhället; den amerikanska befolkningen 101 Bidrag till familjens ekonomiska historia blir allt mer skeptisk till medlemskap i grupper och ställer högre krav på autonomi parallellt med en ökad tolerans för avvikande beteenden. Äktenskapet blir ett val snarare än en plikt (Putnam 2000: 257ff). Det är således inte orimligt att en utveckling ägt rum där äktenskapet liberaliseras och individualiseras. Men åtminstone denna avhandlings empiriska grund för detta påstående bygger i mångt och mycket på en inferens från en av tidigare forskning studerad makronivå, till den mikronivå denna studie rör sig på. En intressant iakttagelse görs av den feministiska professorn i socialpolitik Jane Lewis som urgerar att lagen har sprungit om praktiken, i det att lagen nu antar likställda förhandlare, medan kvinnor fortfarande bär ett större ansvar och tjänar mindre pengar, vilket de facto snedvrider den relativa alternativkostnaden för äktenskapet (Lewis 2001: 193). Förvisso belägger hon empiriskt en förändring i mentaliteten hos yngre par mot ett mer förhandlingsbaserat samliv, istället för att roller och fördelningsfrågor i tid och pengar tas för självklara, medan förändringen i mentaliteter är avsevärt tydligare än förändringar i äktenskaplig praxis (Lewis 2001: 168f). Det är naturligtvis så att om en liberalisering och demokratisering av familjelivet tar, eller har tagit, form, kommer parten med de svagare förhandlingsresurserna inte nödvändigtvis att få ett sämre utfall än tidigare, men inte heller ett lika gott förhandlingsresultat som om resurserna hade varit fördelade jämlikt. Och denna fördelning styrs av strukturer utanför denna avhandlings, om inte intressesfär, så åtminstone utanför dess kunskapsområde. I mångt och mycket verkar den liberalisering som anglosaxisk forskning talar om också ha ägt rum i Sverige. Även om någon attitydundersökning över tid inte finns tillgänglig, är lagstiftningens tendens mot en liberalisering tydlig. De resurser som hustrun kan ta med in i ett äktenskap, liksom de hon kan ta med sig ut, är dock oftare sämre än mäns, även om förbättringen under 1900-talet får anses betydelsefull. Sammantaget kan vi av ovanstående genomgång förvänta oss att en ökning i frekvensen av förhandlingar om konsumtionsbeslut såväl som en ökning av hustruns inflytande bör ha ägt rum. Det förra därför att också svenska äktenskap verkar ha blivit mer förhandlingsbaserade, med mindre självklara roller. Det senare därför att kvinnor över tid har fått tillgång till fler resurser som gör sig gällande i dessa förhandlingar, vilket kommer att belysas utförligare i kapitel 4 till 6. 102 Kapitel 4 NITTONHUNDRATRETTON Detta kapitel, liksom de två nästföljande, är de som skall behandla denna avhandlings huvudsakliga empiriska material, hushållsböckerna, tvärsnitt för tvärsnitt. De svar vi förväntar oss att få är vilken betydelse de operationaliserade variablerna, inkomst, yrkesgrupp samt ålder för mannen respektive hustrun, har för att avgöra vad ett hushåll väljer att konsumera. Viktigt är också att pröva dessa resultats stabilitet. Några slutgiltiga slutsatser kring den teoretiska modellens giltighet kommer inte att dras – eftersom de är avhängiga den diakrona analysen – även om ämnet i viss mån berörs, även här. För att underlätta tolkningen av de empiriska resultaten görs inledningsvis en kontextualisering så att resultaten kan placeras i ett sammanhang. Därefter studeras konsumtionen år 1913. EN ALLMÄN TECKNING AV SVERIGE 1913 MED BETONING PÅ FÖRHÅLLANDEN VIKTIGA FÖR FAMILJELIVET Skillnaderna mellan Sverige året före första världskriget och Sverige av idag är betydande. Allmän rösträtt hade år 1913 ännu inte införts. Det var långt före den socialdemokratiska regimens början år 1932. Liberalen Karl Staaff var statsminister. Det var vid denna tid som den moderna socialpolitiken föddes. Början av 1900-talet kan identifieras som en brytningstid, när statsmakten började ta ansvar för medborgarnas välfärd aktivt och direkt (Borg 2004: 14f). Året före första världskriget införde regeringen Staaff den första folkpensionslagen, vilken kan sägas utgöra grunden för den moderna sociallagstiftningen. Folkpensionen innehöll en generell del, men också behovsprövade komplement (Carlsson & Rosén 1961: 469). Dessa första steg mot en generell välfärdspolitik hade sina skäl. Den ekonomiska historieskrivningen brukar beskriva decennierna runt sekelskiftet 1900 som en tid när industrisamhället växte fram och levnadsvillkoren kraftigt förbättrades genom att reallönerna steg markant. Folk flyttade in till städerna och fick därmed bättre tillgång till många av den tidens nya bekvämligheter. 103 Bidrag till familjens ekonomiska historia Dock verkar de mest markanta framstegen ha avtagit vid 1900-talets andra decennium. En materialistisk förklaring till den socialpolitiska utvecklingen tar sin utgångspunkt i de ekonomiska förhållandena och pekar på industrialiseringens nackdelar, som blev alltmer synliga (Schön 2000: 269f). Även om reallönen ökade menar vissa forskare att problemen i industristäderna i form av trångboddhet, smuts och i vissa fall brist på vatten, innebär att riktningen på levnadsstandardens förändring är osäker. Därtill kommer att kvinnor hade svårt att försörja sig som ensamstående i städerna (Magnusson 1996: 336ff). År 1912 bildades Socialstyrelsen med syfte att ”lära känna de sociala förhållandena samt att genom lämpligt afpassade, direkta eller indirekta, åtgärder söka undanröja, förebygga eller mildra de sociala missförhållandena…” (Kungl. Maj:t proposition Nr 108 1912: 15). Den 1 juli 1920 blev Bernhard Eriksson den första socialministern (Hadenius, Molin & Wieslander 1993: 368). Oron över de nya förhållandena resulterade bland annat i den första stora levnadskostnadsundersökningen, vilket är det material vilket detta kapitel baserar sig på. Den tillkom inte på Socialstyrelsens initiativ utan via en hemställan från kommerskollegium via samarbete med Sveriges industriförbund. En motion med samma innehåll hade 1911 lagts i andra kammaren av fackföreningsmannen och socialdemokraten Sven Persson. Det uttalade syftet med studien var just att lära känna levnadsförhållandena för arbetarklassen samt lägre tjänstemän (Levnadskostnaderna i Sverige 1913-14 Del 1: 9*). Här förtjänar framväxten av folkrörelserna att nämnas. Dessa främjade ett aktivt deltagande i samhällsformeringen bland de breda befolkningslagren. Under de sista decennierna av 1800-talet uppstod väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Den sistnämnda blev som vi vet den mest betydelsefulla, likväl var det den som kom igång senast. Samtliga dessa folkrörelser ställde tämligen höga krav på skötsamhet hos sina medlemmar. År 1912 bildades Arbetarrörelsens bildningsförbund, mer känt under akronymen ABF (Carlsson & Rosén 1961: 390-405). Den betydelse dessa folkrörelser hade för det svenska folkhemmet skall inte underskattas. Detta därför att medlemskap i dessa åtminstone i någon mån implicerar vad idéhistorikern Ronny Ambjörnsson kallar skötsamhet, vilket kan förstås som en allmän benämning på pålitliga och hårt arbetande medborgare. I sin närstudie av ett samhälle strax utanför Umeå mellan 1880 och 1930, finner han en stark koppling mellan skötsamhet och folkrörelserna genom att de sökte en horisontell 104 4 ● Nittonhundratretton legitimitet (Ambjörnsson 1991). Det kan hållas för troligt att medlemmar i folkrörelser är skötsammare än icke-medlemmar. Den humankapitalbildning som folkrörelserna och bildningsförbunden stod för, kan alltså på ett mycket reellt sett påverka hushållens konsumtion å ena sidan direkt genom förändrade preferenser i val av varukorg, å andra sidan indirekt genom att ge en part ett ökat inflytande över konsumtionen. Vi såg i kapitel 2 att hustrur med mer utbildning för hemmets skötsel tenderade att ha familjer med en mer demokratisk struktur. Alkoholkonsumtionen 1913 låg dock på en mycket hög nivå, 5,8 liter ren alkohol per individ (Hofer 1985: 9:3). Den skötsamhet som folkrörelserna skulle bidra till, förefaller sålunda ej ännu fått något totalt genomslag. EN ÖVERBLICK ÖVER 1913 ÅRS KONSUMTION Den imponerande ekonomiska tillväxt som de västerländska ekonomierna uppvisade under 1900-talet är utan föregångare. Sveriges bruttonationalprodukt per capita vid 1900-talets slut var omkring åtta gånger så hög som vid dess början; i genomsnitt kan alltså en individ nu konsumera åtta gånger så mycket reala resurser på ett år som hon kunde för hundra år sedan (Schön 2000: 12f). Tillväxtens praktiska följd är att människor får ett utökat ekonomiskt handlingsutrymme. Så hur hanterade hushållen i början av 1900talet sina, i jämförelse med våra, mer begränsade, resurser?33 Frågan är förvånansvärt outredd i tidigare forskning. De konsumtionshistoriska studier som har gjorts rörande 1900-talet har ofta rört enskilda varors historia, som till exempel kosmetika (Söderberg 2001b) eller sparande (Lilja 2000). Försök har gjorts att mäta konsumtionen i grova kategorier ifrån produktionssidan (Krantz & Schön 1984). Då blir dock den enskilda konsumenten oviktig. Industriens utredningsinstitut arbetade under 1950- och 60-talet med att försöka kartlägga vad hushåll konsumerade (Albinsson & Endrédi 1965; Bentzel 1957; Dahlman & Klevmarken 1971). Statistiska centralbyrån har naturligtvis publicerat data på området (Konsumtion i förändring. En statistisk översikt åren 1975-1992 1993). En större översikt utifrån mikrodata saknas ännu. Detta avsnitt, tillsammans med motsvarande avsnitt för kapitel 5 och 6, försöker täcka vissa aspekter av konsumtionens historia. En determinant som påverkar konsumtionen av olika varor är hushållens inkomst, vilken också avspeglas i varornas 33 En mer heltäckande studie om konsumtionena utveckling under 1900-talet görs i Simonsson (kommande) 105 Bidrag till familjens ekonomiska historia inkomstelasticiteter.34 Exempelvis brukar livsmedel som andel av den totala konsumtionen minska när inkomsterna stiger, något som kallas Engeleffekten. Ytterligare två determinanter beaktas, hushållets socialgruppstillhörighet och varornas relativa prisutveckling. En inte ovanlig tanke är att hustrun, eventuellt på delegation från maken, har kontroll över vissa typer av konsumtion. Om så är fallet, är det avgörande för hennes totala inflytande över hushållets konsumtion hur stora de kategorier är, som hon har ansvar för. Större kategorier bör betyda mer inflytande. Eftersom en undersökning av varje enskild vara inte är möjlig, då en sådan detaljrikedom skulle sakna överskådlighet måste någon form av kategorisering göras. Här används en lätt modifierad variant av den kategorisering som Statistiska centralbyrån använder sig av bland annat i Hushållsbudgetundersökningen 1992. Denna kategorisering kommer genomgående att användas i denna avhandling. Den består av tio fullständiga och ömsesidigt uteslutande kategorier av varor. Ibland görs också en mer detaljerad uppdelning. De tio kategorierna är i) livsmedel, ii) förbrukningsvaror, iii) hushållstjänster, (barntillsyn, försäkringar, övriga tjänster) iv) kläder och skor, v) bostad (hyra, räntor, energi), vi) möbler och husgeråd (hushållsutrustning, möbler, textilier), vii) hälso- och sjukvård viii) transporter (kostnader för bil och andra fordon, lokala resor) ix) fritid och kultur (resor, hotell, underhållning, radio och TV, böcker, ur, optik, sport, hobby) samt x) sprit och tobak (Hushållens utgifter 1992 1992: 6). Denna kategorisering medför att de i avhandlingen behandlade genomsnittliga konsumtionsutgifterna kan skilja sig något från de som anges i de tryckta sammanställningarna då eftersom kategoriseringen skiljer sig åt. 34 Efterfrågans inkomstelasticitet definieras som procentuell förändring i utgifter, när inkomsten stiger med en procent. Varor med en elasticitet på ett eller mer kallas lyxvaror, de stiger mer än proportionellt mot inkomsten; varor med elasticitet under ett kallas nödvändighetsvaror, konsumtionen av dessa stiger mindre än proportionellt mot inkomsten. Varor med negativ inkomstelasticitet benämns inferiöra, konsumtionen av dessa minskar då inkomsten går upp. 106 4 ● Nittonhundratretton Tabell 4.1: Andel av total disponibel inkomst, %, och inkomstelasticitet för tio konsumtionskategorier 1913 Livsmedel Förbrukningsvaror Hushållstjänster Kläder och skor Bostad Möbler och husgeråd Hälso- och sjukvård Transporter Fritid och kultur Sprit och tobak Totalt Andel 44 1 6 11 16 4 1 1 2 2 88 Elasticitet 0,59 0,99 1,25 1,08 0,83 1,30 1,24 1,61 1,18 1,04 Källa: Levnadskostnadsundersökningen 1913-14, RA Tabell 4.1 visar att livsmedelskonsumtionen var den avgjort största kategorin. Närmare hälften av den disponibla inkomsten användes till detta. Givet Engels lag förväntar vi oss att andelen minskar över tid, vilket också är fallet. År 1952 användes ungefär en tredjedel av den disponibla inkomsten till livsmedel, till millennieskiftet 2000 hade andelen sjunkit till en femtedel. Ett problem härvidlag är att undersökningen 1913 varken inkluderar överklass, högre tjänstemän eller de allra fattigaste, vilket sannolikt innebär att skillnaden överdrivs något. Bostad samt kläder och skor utgör andra stora utgifter, vilket inte överraskar. Mer förvånande är att hushållstjänster tar en så pass stor andel, 7 procent, vilket gör den till den fjärde största kategorin, en andel som är ungefär lika stor i samtliga tvärsnitt. Kategorin hushållstjänster är dock en utpräglad lyxvara med en elasticitet om 1,23. Detta indikerar att en större andel av inkomsterna kommer att användas till hushållstjänster när inkomsten stiger. Det motsatta förhållandet gäller livsmedel, som är en typisk nödvändighetsvara. Ett vanligt argument vad gäller hushållstjänster är att man under 1900-talet har ersatt manuellt arbete med maskiner. Bruket med anställda inom enskilda hushåll har minskat avsevärt under perioden. År 2000 hade endast 3 procent av alla hushåll betalat någon för städning. År 1913 var denna siffra högre till och med för arbetare och lägre tjänstemän, drygt 4 procent. I en klar majoritet av hushållen – fyra femtedelar – gällde anställningen endast en del av året; tidsperioden varierade från fyra veckor till tio månader. Skillnaden mellan anställningsformerna åren 1913 och 2000 är emellertid beaktansvärd. Endast ett fåtal, om ens någon, av de år 2000 anställda för städning torde ha jobbat heltid i ett hushåll. Särskilt vanligt verkar det 1913 ha varit att anställa 107 Bidrag till familjens ekonomiska historia tjänarinnor i samband med barnsbörd. Förekomsten av tjänarinnor är i materialet ofta kopplad till spädbarn. Att anställa någon som hjälp när kärnfamiljens egen arbetskraft inte räckte till var under 1800-talet en vanlig strategi för den rurala befolkningen i Skåne (Dribe 2000: 140). Strategin verkar alltså kunna utsträckas till att gälla den urbana befolkningen i början av 1900talet. EN MULTIVARIAT ANALYS AV KONSUMTIONENS DETERMINANTER ÅR 1913 Den teoretiska modell, som introducerades i kapitel 1, gör gällande att kvinnors respektive mäns inflytande över konsumtionen i ett hushåll erövras via tre faktorer: inkomst, humankapital och ideologisk position. Dessa faktorer inkluderas i analysen via variablerna inkomst, yrkesgrupp och ålder. Kvaliteten i dessa variabler diskuterades i kapitel 2. Här inkluderas också antalet hushållsmedlemmar i analysen. Det är särskilt viktigt med tanke på variabeln ålder, vilken har en klar koppling till hushållsstorlek, samtidigt som hushållets storlek har en klar koppling till konsumtionsbehovet. Analysen i detta avsnitt tar sin början i en normal linjär regression, där de tio konsumtionskategorierna betingas på de faktorer som ansågs viktiga, dvs. inkomst, humankapital och ideologisk position, samt hushållets storlek. Därefter kommer resultaten att granskas med avseende på de statistiska teknikernas hållbarhet. I analysen används endast hushåll där två vuxna sammanbor, med eller utan barn. Inkomsterna inkluderas i modellen via dess logaritm. Logaritmeringen av den oberoende variabeln gör att passformen mellan den oberoende och beroende variabeln blir bättre. Eftersom logaritmen är en avtagande funktion, betyder det att när låga inkomster ökar med en krona, kommer konsumtionsutgifterna att öka med mer än vid höga inkomster. Uttryckt på annat sätt kräver det fler kronor att öka logaritmen av inkomsten med en enhet om man startar från en hög inkomst än om man börjar vid en låg. Yrkesgrupp inkluderas via en dummy-expansion, där varje yrkesgrupp har sin egen variabel.35 Här jämförs utgifterna för en viss yrkeskategori med en 35 Klassificeringen av individernas yrken grundar sig på Eriksons och Goldthorpes schema, vilket inte är rangordnande. Därför vore det felaktigt att lägga in endast en diskret variabel där varje klass erhåller ett naturligt tal. I strikt mening är detta dessutom statistiskt felaktigt eftersom ett sådant inkluderande också skulle göra antagandet att förändringen mellan varje klass skulle vara lika stor, det vill säga att skillnaden mellan arbetarklass och medelklass är 108 4 ● Nittonhundratretton baskategori. För både kvinnor och män utgör outbildad arbetskraft jämförelsekategori. Anledningen är att denna kategori förenklar jämförelser både vad gäller utbildade arbetare och i kvinnornas fall också vad gäller hemmafruarna. Bland männen är de outbildade arbetarna också den talrikaste gruppen. Detta är samtidigt en av dummy-expansionens nackdelar. Det går inte att utan vidare fastställa om skillnaden mellan två kategorier som är inkluderade i regressionen är statistiskt signifikant. Å andra sidan är detta inte heller möjligt om variabeln hade inkluderats utan dummy-expansion. Den teoretiska tolkningen är däremot svårare för humankapitalet än för inkomsten. Vi kan inte fastställa att en yrkeskategori som har ett stort antal signifikanser för olika konsumtionsgrupper, har ett större inflytande på konsumtionsutfallet. Istället vet vi att om vi varierar exempelvis hustruns yrke, så varierar också konsumtionsutfallet. Det är därför rimligt att tala om att hustrun har inflytande på konsumtionen. Inflytandet är avgjort större om konsumtionsutfallet varierar med hustruns yrkesgrupp än om vi varierar hustruns yrkesgrupp i det oändliga och konsumtionsutfallet inte påverkas alls. Det antagande som måste göras, på ett rent abstrakt plan, är sålunda att om hustruns yrkesgrupp betyder något för konsumtionsutfallet, har också hustrun ett visst mått av inflytande på konsumtionsutfallet. Motsvarande gäller naturligtvis också för mannen. Åldersvariabelns egenskaper är likartade. Vi kan fastställa samvariationen mellan ålder och konsumtionsutfall. Av den samvariationen kan vi däremot inte säkert dra slutsatsen att högre ålder ger mer eller mindre, eller ett annorlunda, inflytande för hustrun relativt mannen. Men å andra sidan verkar det rimligt att jämföra mannens och hustruns ålder och dess inflytande på konsumtionsutfallet, av samma anledning som ovan. Åldern inkorporeras genom så kallade splines, en matematisk teknik för att omvandla en variabel med många värden till fler variabler med färre värden. Den stora vinsten är att åldern nu kan få ett stort antal funktionella former. Det är långt ifrån säkert att lika stor som mellan den senare och tjänstemannaklassen, för en tre-ställig variabel. Standardmetoden är att skriva om klasserna som en samling bivariata variabler, där en etta tillskrivs den variabel i vilken personen hör hemma och en nolla tillskrivs övriga klasser. Därefter inkluderas samtliga utom en jämförelsegrupp i denna regression. När nu också interaktionseffekterna tillkommer, betyder det att varje för männen inkluderad socialgrupp skall interagera med varje för kvinnorna inkluderad socialgrupp. Om en sex-ställig variabel används betyder detta (5+5) + 5*5 = 35 variabler. Se (Kennedy 1998: 221ff). Förutom den oöverskådlighet som blir resultatet av så många variabler, uppstår också ett annat problem. Det t-värde, den signifikans, som erhålls för varje variabel, gäller endast den socialgruppens skillnad gentemot den exkluderade gruppen, inte huruvida skillnaden är statistiskt signifikant gentemot någon annan socialgrupp. 109 Bidrag till familjens ekonomiska historia sambandet mellan ålder och ideologisk position är linjärt, eller ens monotont.36 Ett snabb överblick över resultaten visar, föga oväntat, att mannens inkomst är den viktigaste variabeln för att avgöra hushållets konsumtionsnivå (tabell A1).37 Eftersom hustruns arbetsinkomst endast uppgick till drygt 2 procent av hushållets samlade inkomster, bör hennes inkomst knappast påverka det samlade konsumtionsutfallet. Trots detta så visar det sig att hennes inkomst ökar konsumtionen, framförallt av vissa typer av varor: livsmedel, kläder och skor, bostad, möbler och husgeråd samt fritid och kultur. Det är svårt att via elasticiteterna klargöra något mönster. I huvudsak verkar hustruns inkomster användas till nödvändighetsvaror, såsom bostad och livsmedel, vilket är de två kategorierna med högst magnitud för hustruns inkomst. Inte heller möbler och husgeråd eller kläder och skor har särskilt höga inkomstelasticiteter, även om de är större än 1, varför det finns anledning att också fråga sig om inte hustruns inkomster används framförallt för att täcka upp nödvändiga utgifter när mannens inkomst inte förslår. Denna tanke stöds av att mannens inkomst tenderar att minska hustruns inkomst, eller annorlunda uttryckt: när mannen tjänar lite, måste också hustrun bidra till familjens försörjning. Särskilt intressant hade varit om hustruns inkomst hade laddat negativt på någon konsumtionskategori; av detta hade följt att hustruns inkomst hade gett henne ett inflytande utöver den inkomst hon själv tar in, det vill säga ett inflytande över också användandet av mannens inkomst som ökar proportionerligt med hennes inkomst. Det är svårt att på grundval av dessa iakttagelser uttala sig om inkomstens betydelse för inflytandet över konsumtionen. Vi ser inga bestämda tecken på att hustruns inkomst också skulle ge ett markant inflytande över sättet att använda mannens inkomst. Användandet av andra regressionstekniker, vilka visas nedan, än OLS förändrar inte nämnvärt dessa (tabell A2 och A3). Hustruns utbildning visar sig inte samvariera med hur hushållets inkomster används. Antalet signifikanta parametrar är till och med under det antal vi skulle förvänta oss av en ren slump för OLS-regressionerna. Detta indikerar 36 Rent tekniskt betyder det att en variabel över ett intervall ersätts med en uppsättning dummy-variabler som med avseende på den ursprungliga variabelns räckvidd har intervall som är fullständiga och ömsesidigt uteslutande. Dummy-variablerna erhåller värdet ett för observationer som ligger inom detta intervall och noll annars. För att dessa intervall skall mötas i dummyvariablernas respektive skärningspunkter tillkommer ett antal linjära restriktioner på ekvationen (Greene 2000: 323ff). 37 Tabeller som benämns Ax avser tabeller i appendix 110 4 ● Nittonhundratretton alltså att hustruns utbildning knappast alls påverkar konsumtionsutfallet. Här förändras dock resultatet något litet av användandet av vad som kan anses som stabilare regressionsmetoder. Framförallt gäller detta hälso- och sjukvård, som ökar markant när hustrun är endera tjänsteman eller utbildad arbetare, snarare än outbildad arbetare. Konsumtionen av fritid och kultur verkar öka när hustrun tillhör småborgerligheten istället för de outbildade arbetarnas skara. Om vi skall bedöma effekten av hustruns humankapital, måste sägas att det har en låg effekt på hushållets konsumtion, åtminstone jämfört med vad senare års data kommer att visa. Förvisso kan vi inte förvänta oss att få genomgående signifikanta värden på grund av bristen på varians i hustruns yrkesgrupp. Endast ett fåtal hustrur, 10 stycken, kan hänföras till någon annan grupp än hemmafruar – vilka är i klar majoritet med 457 stycken – eller till gruppen outbildade arbetare, 73 stycken. Det som kan sägas på grundval av de fåtal observationerna är att inte heller magnituderna för förändringarna är så stora att de har någon reell betydelse, undantaget någon enstaka koefficient. Däremot har mannens humankapital ett avgörande inflytande för konsumtionsutfallet. Liksom för hustrun, är det framförallt utbildade arbetare och tjänstemän som skiljer sig från outbildade arbetare. Dessa har en högre konsumtion av bostäder, hälso- och sjukvård samt kultur och fritid. Vi kan alltså inte se någon skarp skiljelinje mellan vad hushållen väljer att konsumera när endera mannen eller hustrun har en högre utbildning. Att skiljelinjen hos både män och kvinnor går mellan outbildade arbetare och tjänstemän respektive utbildade arbetare är en indikation på att det är huruvida en person har utbildning eller ej som är avgörande för konsumtionen, snarare är yrkesgruppen. I annat fall skulle småborgerligheten utskilja sig åtminstone lika mycket som utbildade arbetare mot outbildade arbetare. Liksom för inkomster och humankapital är det mannens ålder, snarare än hustruns, som visar sig ha något inflytande på konsumtionen. Dock måste sägas att åldern har ett avgjort mindre inflytande än både mannens humankapital och inkomst. Spline-tekniken som används, gör att varje åldersgrupp får en egen lutning på en linje, som anges av koefficienten. Dessa kommer sedan att bindas samman vid knutpunkterna, så att en kontinuerlig funktion bildas. Förändringen är alltså olika för olika åldersgrupper. Det är svårt att i tabell A1 utläsa ett tydligt mönster för hur hushåll med äldre män konsumerar i förhållande till hushåll med yngre män. Den enda konsumtionskategori som har flera signifikanta parametrar för åldern är kläder 111 Bidrag till familjens ekonomiska historia och skor, där konsumtionen ökar med åren inom intervallen under 31 års ålder (ökningen är uppskattad till åtta kronor per år) samt från 35 till och med 38 år (14 kronor), men minskar mellan 31 och 35 år (med åtta kronor per år). Detta resultat står sig inte när andra tekniker än OLS används, varför det finns starka skäl till att misstro åldern som en särskilt avgörande faktor för konsumtionen och därmed också som faktor för inflytandet över konsumtionen. ETT TEST AV OLS-ESTIMATENS STABILITET GENOM ALTERNATIVA SKATTNINGSMETODER I förhållande till de antaganden som görs i en normal regression av detta slag finns framförallt två problem, heteroskedasticitet och extrema värden. Med heteroskedasticiteten förstås att varje enskild observations absoluta avstånd till regressionslinjen är betingat av en eller flera av de oberoende variablerna. Normalt sett kommer detta att minska en variabels signifikans då högre standardfel än annars erhålls (se Kennedy (1998: 119ff) för en lättillgänglig diskussion). I utgiftsstudier är problemet vanligt eftersom de individer som har högre inkomst kan välja mer olikartat än de med låg inkomst, resulterande i olika varianser för olika inkomster. Ett antal test finns. Ett av de bättre är att i ett prickdiagram studera residualernas värde gentemot den variabel som man tror orsakar heteroskedasticiteten, alternativt mot de av regressionen predicerade y-värdena, vilket kan ses som en sammanvägning av alla oberoende variabler. En fördel är att också andra brister kan upptäckas såsom ickelinearitet och extrema värden. Om residualerna i analysen plottas mot logaritmen av mannens inkomst, kan tydliga tecken på både extremvärden vilka influerar regressionslinjen och heteroskedasticitet upptäckas för i stort sett varje kategori. Problemen är mer framträdande i vissa kategorier: särskilt nöjen och kultur, möbler och husgeråd, transporter samt kläder och skor. Ett mer kvantitativt test för heteroskedasticitet är Cook-Weisbergtestet.38 Testet ger ett signifikant resultat för logaritmen av mannens inkomst i sju av de tio variablerna. De kategorier som inte testar positivt för heteroskedasticitet är livsmedel, kläder och skor samt bostaden. Cook-Weisberg testar för att t=0 i Var (ei ) = σ e zt där z är en variabellista eller xβ (Stata 7 Reference Q - St 2001: 114). 38 112 2 4 ● Nittonhundratretton Undantaget är livsmedel samt alkohol och tobak, där logaritmen av mannens inkomst inte inducerar statistiskt säker heteroskedasticitet; däremot verkar heteroskedasticitet föreligga för samtliga oberoende variablers linjära prediktion. Detta betyder att de t-värden som estimeras är felaktiga. Vi kan i multivariata regressioner inte veta åt vilket håll felet går, det vill säga om testen över- eller underskattar säkerheten i estimaten. Inte heller kommer normal OLS att vara den mest effektiva lösningen (Gujarati 1978: 197ff). Bland dem som deltog i undersökningen finns respondenter som avviker ifrån den stora massan. Även om det i sig är naturligt att så är fallet, kan dessa hushåll utöva ett mycket stort inflytande på hur en regressionslinje anpassar sig till datamängderna. Det finns naturligtvis skäl att närmare studera detta. Ett visst hushåll kan vara både uni- och bivariat ovanlig. Med det förra avses ett avvikande värde i någon enskild variabel, exempelvis den järnarbetare bosatt i Göteborg, som hade en inkomst på nästan 6 500 kronor, medan den näst högsta inkomsten var drygt 4 000. Ett hushåll som däremot har tämligen vanliga värden i både X- och Y-led, men där kombinationen av de två är unik, kan tänkas utöva ett mycket starkt inflytande, trots att alla univariata statistika verkar normala. Att en järnarbetare tjänar över 6 000 kronor får betraktas som betydligt ovanligare än att en högre tjänsteman gör så; observationen blir då än ovanligare bivariat än univariat. Det är dock inte säkert att denna observation utövar ett avgörande inflytande på en regressionslinje, eftersom konsumtionen kan tänkas öka proportionellt mot inkomsten. För att mäta en observations inflytande på regressionslinjens lutning kan måttet dfits avstånd användas, vilket mäter ett statistiskt avstånd mellan den βvektor som gäller för alla observationer och den β-vektor som gäller om en viss observation elimineras ifrån regressionen (se Fox (1991: 30) för en lättfattlig beskrivning). Endast en observation i varje kategori påverkar regressionslinjen över ett traditionellt gränsvärde. En metod som är mindre känslig mot extremvärden och också kan avhjälpa heteroskedasticitet är upprepade vägningar av varje observation, robust regression. De fall som ligger nära en regressionslinje får hög vikt och de som ligger långt ifrån får en låg vikt vid nästa upprepning; detta upprepas till dess att ett godtyckligt kriterium har uppnåtts på hur liten förändring nya vikter ger i skattningen av regressionslinjen (Hamilton 1994: 190ff). En annan metod som söker avhjälpa samma problem är kvartilsregressioner. En vanlig linjär regression kan sägas vara den bästa gissningen på de oberoende variablerna givet de beroende variablerna, något som uppnås genom att minimera summan av kvadraterna av avvikelserna. Om man istället 113 Bidrag till familjens ekonomiska historia minimerar summan av absolutvärdet av avvikelserna fås ett annat resultat, medianen betingat på de oberoende variablerna (Greene 2000: 399ff). Förhållandet mellan kvartils- och vanlig regression är analogt med förhållandet mellan medianen och medelvärdet; det förra är stabilare mot extrema värden men använder också mindre information och är därför något slösaktigt. I valet av regressionstyp bör ett stort antal faktorer vägas emot varandra, bland annat hur de antaganden som ligger bakom varje regressionstyp förhåller sig till de data som används, hur en viss modell använder sig av data och vad modellen kan säga om data i förhållande till de forskningsfrågor som är ställda. Vidare kan de resultat som erhålls, de slutsatser som dras antas vara stabilare om fler metoder säger samma sak, än om olika metoder säger olika saker. Det allmänna resultatet är att de förändringar som iakttas inte på något avsevärt sett ändrar de observerade resultaten från OLS. Den förändring som är värd mest uppmärksamhet är att antalet signifikanta parameterestimat för hustruns humankapital ökar från noll till fem och fyra (i median- respektive robust regression). Tre av dessa förändringar är desamma, en ökning av konsumtionen av hälso- och sjukvård för tjänstemän och utbildade arbetare (jämfört med outbildade arbetare) samt en ökning av konsumtionen av fritid och kultur för småborgare (också det jämfört med outbildade arbetare). Det bör framhållas att ett stort antal parametrar här signifikanstestats; exkluderat konstanten 3*10*20 = 600 stycken. Om tillförlitligheten i inferenserna stipuleras till 95 procent, kommer 30 stycken att visa signifikans av ren slump. Antalet koefficienter som sammanlagt har en högre tillförlitlighet än 95 procent att vara skilda ifrån noll är 128. När endast de 210 parametrarna för humankapital medräknas är antalet signifikanser 36 gentemot de 10,5 signifikanser slumpgenererade variabler hade givit. Om hustruns humankapital studeras, ser vi att totalt 9 av 120 parametrar är signifikanta. Detta är något mer än de sex som vi kan förvänta oss. Det verkar sålunda tryggt att säga att humankapital har ett bestämt inflytande, beaktat alla tre regressionsmetoderna; det är dock mer oklart hur det inflytandet ser ut. Också en annan slutsats från OLS verkar kunna kvarstå: den främsta skiljelinjen går mellan å ena sidan outbildade arbetare samt å andra sidan utbildade sådana och tjänstemän; detta snarare än att någon tydlig intressekonflikt återfinns mellan vad män och kvinnor väljer att prioritera för konsumtion. 114 4 ● Nittonhundratretton BETYDELSEN AV HUSHÅLLETS SAMMANSÄTTNING En avgörande faktor när konsumtionsbeslut fattas, är hur många och vilka hushållsmedlemmar som skall använda de varor som köps in. En av anledningarna till att hushållets storlek inkluderades i regressionsanalysen, är att konstanthålla för de samband som kan finnas mellan antal barn och de faktorer som är substantiellt intressanta för avhandlingens frågeställningar. Vi vet exempelvis att låginkomsttagare och arbetarklass tenderade att föda fler barn per hushåll än medel- och höginkomsttagare respektive medel- och överklass. Att inte inkludera hushållets storlek hade sålunda medfört problem. För det första skulle delar av den effekt som hushållets storlek har på konsumtionen uppträtt i koefficienterna för de andra variablerna varvid deras storlek och signifikans skulle ha påverkats. Det är ett av de allvarligare problemen för denna typ av analys eftersom det, till skillnad från många andra fel, inte bara medför problem för felskattningen, utan också medför att de koefficientestimat som är få, också är felaktiga, både om urvalet görs om ett oändligt antal gånger eller om urvalet närmar sig oändlighet. Tanken att konsumtionen inte ökar markant med antalet medlemmar i hushållet stöds också av att det linjära sambandet mellan mannens inkomst och antalet hushållsmedlemmar är mycket lågt, korrelationskoefficienten är 0,01. Förvisso är korrelationen mellan total inkomst och antalet hushållsmedlemmar högre, 0,17. Denna ökning kan dock inte förklaras av hustruns ökande inkomster, då också hennes koppling är nära noll, -0,02. Istället bör förklaringen sökas i barnens ökande inkomster. Detta stöds av att korrelationen mäter det linjära sambandet till 0,32 mellan barnens inkomster och hushållets totala inkomster. Det visar sig också att hushållets storlek har en omfördelande roll mellan konsumtionskategorierna. Ungefär lika många koefficienter är positiva som negativa (tabell A1). Även om de ofta är signifikanta, är endast en av en magnitud över tio; livsmedelutgifterna ökar med 61 kronor per år för varje ytterligare medlem. Det som istället prioriteras ned är möbler och husgeråd samt hushållstjänster. Det senare kan sannolikt förklaras av den ökade arbetskraften inom hushållet, vilken torde minska efterfrågan på extern arbetskraft. Samtidigt är antalet hushållsmedlemmar, åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv, ett val som, även om det inte är direkt konsumtion, uppenbarligen får konsekvenser för konsumtionen. I modern nationalekonomi har framförallt två ansatser använts för att förklara hur och varför föräldrar väljer att 115 Bidrag till familjens ekonomiska historia skaffa barn. Dessa olika ansatser har olika implikationer för hur föräldrar väljer att resursallokera till barn av olika kön. Den första ansatsen ser barn som konsumtionsvaror. Den andra ansatsen, vilken har varit populär inom ekonomisk historia, ser barn som investeringar för att trygga ålderdomen (Cohen 1996: 67). Gary Becker introducerade konceptet med substitutionen mellan kvalitet och kvantitet i barn (Becker 1976: 195ff). Också valet mellan finansiellt sparande och investeringar i barn har modellerats (Lagerlöf 1997). Av dessa två linjer i ekonomiskt tänkande, barn som konsumtion och investeringar, är den senare den intressantare då den ger tydligare implikationer för hur föräldrar bör investera i sina barn – den tidigare ansatsen bestäms ju helt av föräldrarnas godtyckliga preferenser. En alternativ teoribildning, som inte grundar sig på ekonomiska teorier, framhåller allokeringar av resurser till barn som ett resultat av ideologisk position. Barn får inte den mängd resurser som maximerar föräldrarnas nytta. Sociologen Viviana Zelizer har så argumenterat för att barn vid 1900-talets början blev en ”exclusively emotional and affective asset [that] precluded instrumental or fiscal considerations” (Zelizer 1994a: 11). Antropologen Alexander Robertson talar för en mer weberiansk syn, där ”economics itself is part of the social organization of reproduction” (Robertson 1991: 52). Detta synsätt innebär att ekonomiska allokeringsbeslut spelar en sekundär roll, eller anpassar sig till, de normsystem som rör samhällets fortlevnad, där resursallokeringar till barn är en uppenbar del. Detta mer institutionella, eller kulturella, perspektiv på familjen ligger närmare den nationalekonomiska konsumtionsansatsen, i det att det lämnar mer över till föräldrarnas preferenser i studiet av allokeringar till barn; men det är informativare i det att det lämnar utrymme för att studera dessa preferenser. Givet att man väljer att investera i barn, finns det inget självklart i att behandla pojk- och flickebarn lika; i detta sammanhang förstått som att ge dem lika mycket materiella resurser. Utifrån nationalekonomiska modeller kan det vara lönsamt att inom ett hushåll diskriminera mellan pojk- och flickebarn. Om pojkar har större möjligheter på arbetsmarknaden, är den totala avkastningen av att investera i pojkars skolgång större än i flickors. En motsvarande investering i flickors humankapital blir inte lika lönsam, eftersom den ger en lägre avkastning på arbetsmarknaden. I den socio-kulturellt inriktade synen på allokeringar till barn blir det, framförallt med avseende på diskriminering mellan pojkar och flickor, en fråga om huruvida en viss fördelning är rättvis snarare än om den är effektiv – en klassisk motsättning. De flesta synsätt på rättvisa bygger på jämlikhet i någon 116 4 ● Nittonhundratretton form; frågan är vilken entitet som skall utgöra grunden för rättvisan: rättigheter, resultat eller möjligheter (Sen 1992: 3f). Detta betyder här att föräldrar inte nödvändigtvis ser något fel i att ge gosse- och flickebarn olika mängder och olika sorts resurser. Exempelvis kan en rättvis fördelning innebära att hänsyn tas till pojkars upplevt större behov av konfektionskläder. Den här typen av fenomen har djupa rötter. I en aristotelisk världsbild förstås rättvisa som en viss mängd, betingat på en persons samhällsposition. Det skulle därför vara ”ojämlikt att dela ut lika stora delar till ojämlika personer eller olika stora delar till jämlika personer” (Runefelt 2001: 105). Förklaringar till diskriminering enligt dessa linjer är kopplade till en socio-kulturell förklaringsmodell, snarare än till ekonomisk rationalitet. Det som här kallas diskriminering, behöver då inte – av någon inblandad part – ha upplevts som just diskriminering, utan som en god världsordning. Tidigare forskning om barn och konsumtion har varit relativt begränsad i Sverige. Företagsekonomen Karin M. Ekström har via intervjuer sökt studera barns inflytande på beslutsprocessen (Ekström 1995). Etnologer har tecknat historier om hur barn blev till konsumenter i både kultur och marknadsföring (Brembeck et al. 2001). En allmän analys tar här sin början i medeltalet för hushållens totala konsumtionsutgifter. Tabell 4.2 ger en sådan analys, i en korstabulering mellan antalet pojkar och flickor i samma hushåll.39 En tabell där pojkar och flickor behandlas lika, bör vara någorlunda symmetrisk, det vill säga varje diagonal från övre högre sidan till nedre vänstra, bör innehålla tal av ungefär samma storleksordning, eftersom de innehåller lika många antal barn. I sådana fall har hushållen ungefär lika stora utgifter oavsett om barnet är pojke eller flicka. Asymmetrier tyder istället på att ett visst kön driver på kostnaderna för hushållen. Exempelvis bör en pojke och inga flickor kosta lika mycket som en flicka och inga pojkar, tre pojkar och en flicka bör kosta lika mycket som en pojke och tre flickor och så vidare. Det finns ingen anledning att anta att hushåll med olika inkomster skulle få barn av olika kön. Vissa komplikationer i analysen finns förvisso, men de kommer att behandlas utförligare senare. 39 Definitionen på barn är sådana som fortfarande bor hemma oavsett ålder, inklusive fosterbarn (även om de är sällsynta). Tabellen bortser från familjer där barnen bidrar till mer betydande inkomster, eftersom pojkar har ett bättre läge på arbetsmarknaden; familjer med mer pojkar skulle då få högre utgifter av den anledningen. En mer avancerad metod skulle vara att använda exempelvis Erwin Rothbarths ekvivalensberäkningar för total familjekostnad, där inkomsteffekten av ett barn av olika kön beräknas, varvid frågan som besvaras är vilken inkomstökning som behövs för att en familj skall kunna leva på samma utilitetsnivå som med ett barn mindre (Rothbarth 1943). 117 Bidrag till familjens ekonomiska historia Endast hushåll där barnen stod för mindre än 600 kronors inkomst över året inkluderas för att barnens inkomster så långt som möjligt inte ska snedvrida resultaten. Tabell 4.2: Totala utgifter, medeltal, kr, efter antalet pojkar och flickor, 1913, antalet observationer per cell inom parentes. Flickor 0 1 2 3 Medel (summa) 0 1 670 (48) 1 670 (72) 1 646 (38) 1 898 (9) 1 677 (167) Pojkar 1 1 753 (56) 1 863 (79) 1 699 (31) 1 700 (12) 1 789 (178) 2 1 721 (29) 1 739 (37) 1 814 (20) 1 828 (9) 1 757 (95) 3 1 644 (12) 1 869 (16) 2 084 (7) 2 287 (4) 1 881 (39) Medel (summa) 1 710 (145) 1 773 (204) 1 730 (96) 1 856 (34) 1 751 (479) Anm: Endast hushåll där barnens inkomster <600 kr och antalet pojkar och antalet flickor <4 är medtagna. Källa: Levnadskostnadsundersökningen 1913-14, RA. Tabellen är ungefärligen symmetrisk och några bestämda tendenser kan inte utläsas. Av de fem diagonalerna, lästa nedifrån vänster och upp till höger, är tre stycken strikt ökande (de som börjar med en flicka och inga pojkar, tre flickor och en pojke samt tre flickor och två pojkar), medan två stycken inte förändras monotont. Ingen av diagonalerna är strikt minskande. Detta tyder, om något, på att pojkar är en merkostnad gentemot flickor, som dock får sägas vara tämligen blygsam, åtminstone om man jämför med vad den kommer att visa sig vara 1952. AVSLUTANDE DISKUSSION Den viktigaste iakttagelsen är att vi inte kan iaktta några mönster i hushållens val av varukorg som skulle tyda på någonting annat än att mannens inkomst och humankapital haft ett avgörande inflytande över konsumtionen. I de fall när hustrun har ett högt humankapital som påverkar konsumtionsutfallet, är det för ungefär samma konsumtionskategorier som när mannen har högre humankapital. Likaså spelar mannens ålder och inkomst en större roll för konsumtionsutfallet än hustruns ålder och inkomst. 118 4 ● Nittonhundratretton I konflikternas ställe tycks vi alltså iaktta en situation, där mannens bakgrund är den avgörande determinanten av vad hushållet väljer att konsumera. Vi kommer inte här att dra några vidlyftiga slutsatser av detta faktum. Det får vänta till de andra tvärsnitten, när jämförelser över tid underlättar resonemang om de strukturer som återfinns vid en viss tidpunkt. En tänkbar anledning till den låga grad av konflikt som iakttas skall dock beröras. Vi vet att levnadsstandarden var betydligt lägre 1913 än idag, varför de prioriteringar som måste göras kanske var mer självklara, varför mindre konflikter uppstår. Detta kan dock vara en alltför simplistisk bild och delvis redan vederlagd hypotes. Det finns gott om exempel där hushållsmedlemmar, vanligtvis fäder, prioriterar sig själva även när hushåller är mycket fattigt (Franzén 1992: 337). Inte heller behöver det sätt varpå man väljer att uppfylla sina basala behov vara fritt från konflikter. En alternativ förklaring kan vara att ideologin inte tillät att mannens makt över hushållet förhandlades bort, oavsett mannens och hustruns relativa tillgångar på resurser. En sådan situation är i samklang med de empiriska resultaten. Diskussionen kommer, som sagt, att fortsätta när vi har mer kunskap om senare tiders förhållanden. 119 Kapitel 5 NITTONHUNDRAFEMTIOTVÅ Tvärsnittet 1952 är det kring vilket vi har mest information. Detta är inte enbart en slump eller ett resultat av författarens valda fokus, utan lika mycket ett resultat av 1950-talets samhälle. Som kapitel 3 visade, präglades detta årtionde av ett stort intresse för familjen från det offentliga och den sociologiska vetenskapen. 1950-talet har alltså efterlämnat ett relativt rikt källmaterial om familjefrågor. Liksom det förra kapitlet börjar också detta med en kontextualisering; här beskrivs fem förändringar som kan antas ha betydelse för hur de faktorer som avhandlingen studerar påverkar konsumtionen: den ekonomiska konjunkturen, den ekonomiska politiken, vissa socialpolitiska förändringar, äktenskapslagstiftningens konsekvenser samt kvinnors humankapitalbildning. Också i det följande är dispositionen i stort densamma som för kapitel 4. Konsumtionsmönstret behandlas, varefter den egentliga statistiska analysen börjar; också här kvalitetssäkras de statistiska resultaten med hjälp av andra metoder. Sedan följer analysen av betydelsen av hushållets sammansättning med avseende på antalet barn av vardera kön och avslutande kommentarer. DEN ALLMÄNNA UTVECKLINGEN SEDAN 1913 MED BETONING PÅ FÖRHÅLLANDEN VIKTIGA FÖR FAMILJELIVET Den svenska början av 1950-talet får karakteriseras som ekonomiskt goda år. 1952 rådde förvisso en viss avmattning ifrån den högkonjunktur som Koreakriget förde med sig, ehuru varken inflation eller arbetslöshet var akuta problem. Tillväxten var fortsatt god. Detta kombinerat med den fulla sysselsättningens politik, kan tänkas ha gynnat kvinnors deltagande på lönearbetsmarknaden. Långdragna högkonjunkturer innebär ofta att reallönerna, eller marginalkostnaden för arbete, pressas upp gentemot marginalkostnaden för 121 Bidrag till familjens ekonomiska historia kapital, eller räntan. Detta hände parallellt med en sjunkande arbetslöshet vilket gynnar fackföreningarna (något som med automatik inte gynnar kvinnor (Hirdman 2001: 25f)) och en minskning av löneskillnaderna mellan hög- och lågavlönade (Magnusson 1996: 411f). Särskilt det senare kan förväntas gynna kvinnor som under en längre tid arbetat i hemmet. Den ekonomiska politiken hade också den utvecklats sedan 1910-talet. De keynesianska lärorna hade på allvar slagit igenom. Detta innebar att självhjälpsideologin, som historikern Birgitta Jordansson framhäver som socialpolitik, till stor del borde ha blivit föråldrad. Den keynesianska idébasen innebär att samhället kan fastna i jämviktslägen med strukturell arbetslöshet, alltså utan individernas egen förskyllan. En kontracyklisk politik innebär i huvudsak att söka upprätthålla den totala efterfrågan även i svåra ekonomiska tider. I en förenklad bild av Keynes är det efterfrågan som är styrande för ekonomins aktivitetsgrad, snarare än den totala produktionskapaciteten. Således sökte statsmakterna i lågkonjunkturer stimulera konsumtionen, endera genom att själva öka sina utgifter eller genom att sänka skattetrycket för att stimulera företagens investeringar och privatpersoners konsumtion. Sedan 1948 utbetalades barnbidrag till modern, ett uttryck för den mer generella välfärdspolitikens framväxt, där underkastelse under fattigvården inte längre var ett villkor. Också de sociala förmåner man kunde erhålla som ensamstående moder var betydligt större. Detta gäller inte minst folkpensionen, vilken växte betydligt snabbare än konsumentprisindex decennierna efter andra världskriget. Utöver dessa försäkringar återfanns också familjebostadsbidrag till hushåll med låg inkomst samt ett generellt sjukförsäkringssystem (Korpi, Olsson & Stenberg 1982: 28ff). Välfärdspolitiken kan sägas ha betydelse inte bara för de faktiska ekonomiska omständigheter som folk levde under; den kan också sägas vara signifikativ för samhällets syn på familjer, individer och relationen däremellan. Det går att utläsa en förändring i synen på samhällets minsta beståndsdel från familjen till individen. Det syns i ekonomernas problematisering av familjebegreppet vid denna tid (Samuelson 1956). Det syns likaså i den ovan nämnda betydelsefulla socialpolitiken, vars inriktning på individens välfärd nu har gjort framsteg på bekostnad av familjens välfärd, betraktad som en enhet. Naturligtvis sker inte detta utan protester; inte heller är denna tolkning av händelseförloppet okontroversiell. Många goda nutida forskare hävdar motsatsen, att särskilt femtiotalet innebar en ideologisk inriktning på familjen och ett förvetenskapligande av hemmafrurollen, som förvisso hade inletts redan tidigare (Carls 2004: 182f; Lövgren 1993: 1). Inte heller alla dåtida 122 5 ● Nittonhundrafemtiotvå aktörer såg förändringen som oproblematisk (se kapitel 3). Förändringen är inte fullständig, de nämnda familjebostadsbidragen och folkpensionens differentiering efter civilstånd är sådana exempel. Ekonom-historikern Leif Wegerman argumenterar också utifrån att mellankrigstidens arbetslöshetskommission arbetade utifrån idén att förse hushåll med otillräckliga inkomster med medel för basala behov för att hålla ihop familjerna. Dessutom stipulerades enligt Wegerman tvärtemot vad mycket tidigare forskning hävdat, att försörjningskravet mellan man och hustru var ömsesidigt och inte utgick från att endast mannen kunde och skulle försörja familjen (Wegerman 2004). Sambeskattningen är en annan lagstiftning som uppmuntrar hemmafruar, i och med att det under progressiv beskattning blir dyrare för hemmafrun att gå ut i arbetslivet än under särbeskattning. För Nelson handlar sam- och särbeskattningsrätten också om hur man ser på rättvisa mellan individer och hushåll (Nelson 1996: 97f). Detta syns också i argumenten för sambeskattningen när den införs 1902, att eftersom familjen är en ekonomisk enhet, skall hushållets ekonomiska förmåga att betala skatt bedömas, snarare än individernas (Elvander 1972: 168). Historikern Christina Florin lokaliserar de första argumenten mot sambeskattningen till 1960-talets första år (Florin 1999: 111). Diagram 5.1: Antal examina från allmänt gymnasium efter kön (vänster y-axel) och relativ övervikt för män (höger y-axel) 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 6 5 4 3 2 1 19 23 19 26 19 29 19 32 19 35 19 38 19 41 19 44 19 47 19 50 19 53 19 56 19 59 19 62 19 65 19 68 19 71 19 74 0 Män Kvinnor Relativ övervikt för män Källa: Ohlsson 1986 tab A:7, s. 257 Även äktenskapslagstiftningen genomgick förändringar (vilka studerades i kapitel 3). Skillnaderna mellan tvärsnitten är betydande, i det att skilsmässa nu 123 Bidrag till familjens ekonomiska historia var betydligt enklare att erhålla än tidigare, vilket också verkar i samma riktning som effekterna ovan. En symboliskt, likaväl som ekonomiskt viktig skillnad, är att gift kvinna 1952 var myndig. I den ekonomiska betydelsen är myndighetsförklaringen i sig orsak till förändringar – kvinnans större möjligheter att leva självständigt såväl inom som utom äktenskapet. Men den är också en symboliskt viktig skillnad som betecknar en (förvisso begränsad) frigörelse på ett ideologiskt plan. Också vårdnadslagstiftningen genomgick betydande förändringar, i huvudsak till kvinnans fördel. Hon hade nu möjlighet att efter skilsmässan erhålla förmyndarskapet över barnen; till detta lades också ofta ett underhållsbidrag – vanligtvis av begränsad omfattning – för barnen och ibland för henne själv om hennes karriär som hemmafru hade haft en menlig inverkan på hennes förtjänstmöjligheter på arbetsmarknaden. Kvinnors humankapitalbildning hade tagit avsevärda kliv framåt, vilket syns i diagram 5.1, även om deras närvaro i högre utbildning på intet sätt ansågs självklar. Det var först i slutet av 1960-talet som jämlikhet mellan könen i utbildning blev en aktuell politisk fråga (Jönsson 1992: 49). Ekonom-historikern Maria Stanfors visar att de stora skillnaderna inte nödvändigtvis ligger i deltagandet i utbildning, utan snarare i vilken slags utbildning man deltar i, särskilt under tiden efter 1960. 1950 deltog nästan 1,7 gånger så många män som kvinnor i motsvarande gymnasieutbildning. Andelen av alla kvinnor på läroverket som gick reallinjen var 37 procent, för männen var motsvarande siffra 73 procent. (Stanfors 2003: tab. 6.1, 6.2 s. 152). En del av humankapitalbildningen bestod i att utbilda husmödrar i syfte att rationalisera hushållen. Hemmets forskningsinsitut bildades 1944 (Lövgren 1993). Att olika slags utbildningar kan ge olika effekter på konsumtionen behandlades i kapitel 2, i det att olika utbildningar ger olika möjligheter på arbetsmarknaden och därmed olika alternativkostnader för äktenskapet. Däremot bör samtliga utbildningar ge positiva effekter på förmågan att förhandla. Humankapitalbildningen får anses som betydligt mer jämlik under 1950-talet än under 1910-talet, även om den ännu inte hade uppnått jämlikhet, färre kvinnor deltog i universitetsutbildningen. De folkrörelser som omnämndes i föregående kapitel, tycks i termer av skötsamhet ha fått ett genomslag. Det kan ses i enkäten Svenska folket 1955, som visar ett intresse för deltagande i studiecirklar och liknande. Om vi dessutom kan ta alkoholkonsumtion som indikator på skötsamhet, tycks skötsamheten tagit ett steg framåt, då konsumtionen per capita hade sjunkit med en dryg tredjedel sedan avhandlingens första tvärsnitt (Hofer 1985: 9:3). 124 5 ● Nittonhundrafemtiotvå Den självklara slutsatsen av dessa förändringar i teoretiska termer är en relativ förbättring i levnadsstandard vid en skilsmässa för en icke förvärvsarbetande hustru. Även för hustrur med lönearbete, vilket var betydligt vanligare 1952 än 1913, torde läget vara betydligt bättre i händelse av skilsmässa. Löneskillnaderna mellan könen hade för det första pressats ned, även om de fortfarande 1952 var betydande.40 EN ÖVERBLICK ÖVER 1952 ÅRS KONSUMTION MED VISSA JÄMFÖRELSER MOT 1913 En snabb överblick över konsumtionens förändringar under 1900-talets första hälft i tabellen nedan visar inte oväntat på början, vad som kom att bli århundradets stora förskjutning, från livsmedel till andra varor. De resurser som frigörs kommer förvisso att användas inom de flesta andra varukategorier, men de två som har den största relativa ökningen är dels transporter, dels förbrukningsvaror (tabell 5.1). Den mest påfallande ökningen av elasticiteter sker av hushållstjänster, som i sig inte utgör en markant större del av konsumtionen 1952 jämfört med 1913. Tabell 5.1: Andel av total disponibel inkomst, %, och inkomstelasticitet för tio konsumtionskategorier 1952 jämfört med 1913 1913 Livsmedel Förbrukningsvaror Hushållstjänster Kläder och skor Bostad Möbler och husgeråd Hälso- och sjukvård Transporter Fritid och kultur Alkohol och tobak Totalt andel 44 1 6 11 16 4 1 1 2 2 88 1952 elasticitet 0,59 0,99 1,25 1,08 0,83 1,30 1,24 1,61 1,18 1,04 andel 33 4 8 13 15 4 2 7 5 4 99 elasticitet 0,62 0,73 1,90 0,88 0,87 0,83 0,84 1,65 1,23 1,01 Källa: Levnadskostnadsundersökningen 1913-14, RA; Hushållsbudgetundersökningen 1952, RA 40 För arbetare i tillverkningsindustrin, visar Lars Svensson att kvoten mellan en kvinnas lön och en mans lön steg ifrån ungefär 0,58 1913 till 0,71 1952 (1990 var den strax under 0,9) (Svensson 1995: fig. 1 s. 9) 125 Bidrag till familjens ekonomiska historia Två varukategorier är å andra sidan behäftade med avsevärt lägre elasticiteter, hälso- och sjukvård samt möbler och husgeråd. Ett antal anledningar till den markanta ökningen av transportkostnader kan skönjas. Att permanenta geografiska förflyttningar blivit allt vanligare är en delförklaring, men de kan knappast förklara en särskilt stor del. Istället är det antagligen de regelbundna resorna som har ökat: pendelavståndet till arbetet, resor till och från fritidshus, resor över veckoslutet och så vidare. En icke oansenlig del av ökningen kan också förklaras av den relativa kostnadsökning som transporter har fått under seklet. Denna ökning ägde till största delen rum före 1980, därefter har transportsektorn genomgått en prisökning ungefär i linje med andra varor fram till 1992 (Statistiska meddelanden P15 9601: tab 2 s 24). EN MULTIVARIAT ANALYS AV KONSUMTIONENS DETERMINANTER MOT BAKGRUND AV 1913 ÅRS RESULTAT Inte oväntat är mannens inkomst den i särklass viktigaste variabeln för att förklara varukorgen också 1952, vilket framgår av tabell A4. Hustruns inkomster har nu ökat markant mot 1913; av hushållens totala inkomster står hustrun 1952 för 28 procent, mot 2 procent 1913. Fortfarande ger hustruns inkomster ett relativt marginellt utslag på konsumtionens inriktning. Däremot är det fortfarande relevant att studera en koefficients magnitud, i det att man kan avgöra vilka varugrupper hustruns inkomster tenderar att spenderas på. Detta är särskilt intressant när det ställs emot den relativa magnituden av makens inkomst. Även om kvoten mellan parametrarna inte enkelt låter sig tolkas i någon absolut mening betyder en större kvot i förhållandet [β(ln(mannens inkomst))/β(ln(hustruns inkomst))] att hustruns inkomst gör sig mindre gällande för dessa varukategorier.41 Här verkar hustruns inkomst framförallt påverka konsumtionen av livsmedel, förbrukningsvaror och bostad.42 Om en distinktion görs mellan kollektiva varor (livsmedel, förbrukningsvaror, hushållstjänster, bostad, möbler och husgeråd samt hälso- och sjukvård) som hela hushållet har möjlighet att konsumera och privata varor, 41 Svårigheten att tolka kvoten beror på den logaritmering av inkomsterna som gjordes före regressionen. Detta innebär att relativt stora kvoter kommer att te sig mindre, eftersom förändringstakten för stora värden avtar snabbt. Eftersom en logaritmering är en monoton transformation, innebär detta att också kvoten mellan två på sådant sätt transformerade variabler också är monoton. 42 Dessa fyra kategorier är de som har ett absolutvärde större än 10, en godtycklig avgränsning. 126 5 ● Nittonhundrafemtiotvå som enbart konsumeras av en enskild person, ser det ut som om hustruns inkomst i högre grad samvarierar med kollektiva varor, medan mannens inkomst samvarierar med privata varor i det att livsmedel och förbrukningsvaror har en svagt statistiskt signifikant effekt. Om humankapitalet studeras, framkommer att framförallt mannens humankapital har statistiskt signifikanta värden när dennes yrke kan hänföras till tjänstemannagruppen (sex varugrupper med signifikanta parametrar) och till viss del lantbrukare (två signifikanta parametrar). De två andra kategorierna småborgerlighet och utbildade arbetare har en parameter var som är signifikant. Detta är en klar skillnad mot 1913 års snitt, där utbildade arbetare och tjänstemän i högre grad påminde om varandra. Avhandlingens första tankeled, att undersöka faktorernas och konsumtionens samvariation, är sambanden okomplicerade. Denna förenklade bild bör förfinas avsevärt om det andra syftet med avhandlingen skall kunna uppnås, att söka förstå mekanismerna mellan kapitalinnehav och konsumtionsutfall. En lämplig början för detta kan vara att studera hustruns humankapitals inverkan. Genom att fortsätta där vi slutade, genom att endast beakta mannens humankapital som givet, snarare än något som verkar inom hushållet, kan analysen fortfarande hållas relativ enkel. Med detta som premiss, kan då förändringen i hustruns humankapital representera en förändring inom hushållet. Frågan blir då, givet en viss nivå på mannens humankapital, hur förändras konsumtionsutfallet när hustruns innehav av humankapital förändras? Av särskilt intresse enligt modellen är hur yrkeskategorin utbildade arbetare förhåller sig till outbildade arbetare. Detta eftersom, givet inkomsten, det egentligen inte skiljer sig åt i alternativkostnader, utan enbart i utbildning. Eftersom detta är de två huvudsakliga mekanismer som humankapitalet stipulerades verka genom, kan man eventuellt skilja dem åt. Ett av de intressantare resultaten i kapitel 2 var just att humankapitalets roll tidigare har underskattats. Förhållandet mellan utbildade arbetare och outbildade är sådant att utbildningens effekt på inflytandet över konsumtionsbesluten borde gå att studera. I småborgerligheten ingick ofta förhållandevis lågt utbildade personer med egna företag, varför deras utbildningsnivå knappast behöver vara markant större än någon annans. Deras sociala prestige torde emellertid vara högre. Det vi ser (i tabell A4) är att tillförlitligheten för att hustrur som har ett yrke som kräver utbildning tillhör hushåll som har en högre konsumtion av bostad, möbler och husgeråd samt hälso- och sjukvård än outbildade arbeterskor är större än 95 procent. Detta gäller inte för hushåll med hustrur 127 Bidrag till familjens ekonomiska historia som är hemmafruar. Dessa kommer istället att konsumera mindre mat, förbrukningsvaror och kläder än de där hustrurna arbetar. Det visar sig också att utbildade arbeterskor skiljer sig mer i konsumtion jämfört med outbildade, än vad fallet är med småborgerligheten, som i inget avseende skiljer sig från outbildade arbeterskor, åtminstone inte med avseende på den statistiska signifikansen. Hemmafruar konsumerar mindre av allt jämfört med arbetare, men statistiskt signifikanta effekter föreligger endast för mat, förbrukningsvaror samt kläder och skor. På grundval av detta verkar det som att utbildning i sammanhanget är en viktigare faktor än förvärvsarbete. Detta resultat erhölls även i en bivariat i kapitel 2. Båda dessa resultat gäller givet en viss inkomstnivå, denna effekt är alltså konstanthållen. Här verkar det därför vara effekten av innehav av humankapital som dominerar över effekten av att inneha ett arbete, samma resultat som presenterades i kapitel 4. I annat fall torde hustrur med utbildade och outbildade yrken ha ungefärligen lika effekter. Detta resultat presenterades också i kapitel 4. Tidigare har nämnts att det kan vara meningsfullt att skilja mellan konsumtion av kollektiva varor för hushållets medlemmar och konsumtion huvudsakligen för individens välbefinnande. Tydligt är att för hushåll där hustruns tillhör de två yrkesgrupper som kräver utbildning, tjänstemän och utbildade arbetare, kommer konsumtionen av mer kollektiva varor (bostad, möbler och husgeråd samt hälso- och sjukvård) att öka. Det är tydligt att hustruns humankapital ger en inverkan på konsumtionsutfallet som överstiger det som hennes inkomster ger henne. Det kan därför inte endast vara så, att hennes humankapital är ett uttryck för de olika konsumtionsvaror kvinnor med olika humankapital lägger sina pengar på. Det verkar otvetydigt vara så att hon kan bestämma mer än så över hushållets ekonomi. Dessa resultat bekräftar att hustruns och mannens humankapital har olika inverkan på konsumtionen. Mer utbildade hustrur prioriterar hushållsnära konsumtion, något som inte alltid kan sägas gälla för mer utbildade män. Nyckelfrågan är naturligtvis i vilken mån samvariationerna mellan hustruns och mannens humankapital och det gemensamma konsumtionsutfallet kan tolkas som inflytande, en problematik som också behandlades ovan. Det faktum att hushåll med mer välutbildade hustrur har en konsumtion som gynnar hushållet totalt sett, snarare än privata varor, stödjer tesen att hustrun får ett större inflytande, under antagandet att hustrun är den som primärt tar 128 5 ● Nittonhundrafemtiotvå ansvar för hushållet. Kapitel 1 lyfte också fram tidigare forskning som visat på samma fenomen. Ålderns inverkan på konsumtionen kan analyseras på samma sätt. Det verkar som om mannens ålder har en större betydelse för konsumtionsutfallet än hustruns, två signifikanta variabler mot en. Detta är inte mer än vad som borde ha erhållits med slumpmässiga oberoende variabler, så det tycks inte finnas någon anledning att fästa någon större analytisk vikt vid resultaten. Däremot är magnituderna i koefficienterna i allmänhet inte högre för männen. Detta indikerar att den genomsnittliga förändringen inte behöver vara större för mannen än för kvinnan, men att variationerna hos hustrun antagligen är högre. Om de variabler för vilka signifikans föreligger studeras, ser vi återigen att hustruns ålder framförallt har en negativ effekt på husgeråd. Detta är förvisso väntat, i det att äldre par har mindre behov av nya möbler och husgeråd, men det är likväl intressant att det snarast är hustruns ålder som är betydelsefull för just den konsumtionskategorin. Mannens ålder påverkar mindre kollektiva varor, som ändå inte kan klassificeras som helt privata: livsmedel samt hälso- och sjukvård. Samma tolkningsproblem finns här som i fråga om humankapitalet. Vi kan inte a priori förutsätta att äldre kvinnor har mer eller mindre makt. Men givet den förskjutning i värderingar som enligt samtida källor verkar ha ägt rum under 1950-talet, från patriarkala till mer förhandlande familjer, verkar det rimligt att tänka sig att äldre par levde i mer patriarkala mönster än yngre. Vi såg i kapitel 2 att äldre var avgjort mer religiösa än yngre, parallellt med att religiositeten påverkade konsumtionsutfallet. Om vi antar att hushållet primärt är hustruns ansvar stämmer riktningen på kategorin husgeråd; hushåll med yngre kvinnor köper i större utsträckning möbler och husgeråd. ETT TEST AV OLS-ESTIMATENS STABILITET GENOM ALTERNATIVA SKATTNINGSMETODER Till skillnad från 1913 års tvärsnitt, kan här vissa förändringar som har substantiella implikationer för tolkningen iakttas när andra skattningstekniker används, dels robust regression, som väger en observations inflytande omvänt mot dess avstånd från en OLS-linje, dels medianregression, som söker efter minsta absoluta avståndet mellan observationerna och linjen, också denna teknik minskar den vikt observationer med stora avvikelser har. Teknikerna och de förväntade resultaten beskrevs mer ingående i kapitel 4. 129 Bidrag till familjens ekonomiska historia Den viktigaste substantiella förändringen är att yrkesgruppen är mer betydelsefull i termer av antalet statistiska signifikanser, för att avgöra konsumtionsutfallet. Detta gäller förvisso hustruns yrkesgrupp, men framförallt mannens yrkesgrupp. Den teoretiskt mest intressanta motsättningen i OLS-skattningarna ovan var den mellan å ena sidan utbildade arbetare respektive outbildade arbetare och hemmafruar å andra sidan, där hushåll vilka hade hustrur som var utbildade arbetare i högre grad konsumerade varor av för hushållet kollektiv karaktär. I en av de två av modellerna – medianregressionen – erhålls samma resultat, samtidigt som den andra tekniken – den robusta regressionen – inte ger några sådana indikationer via statistisk signifikanstestning. Inte heller skillnaderna mellan koefficienterna i den robusta regressionen är av sådana magnituder att det ger anledning att fästa vikt vid. För den första grupperingen är det dessutom så att signifikanserna inte återfinns inom samma varugrupper. Istället för signifikant mer av kollektiva varor, är tolkningen av medianregressionen att utbildade arbetarehustrur tenderar att konsumera mindre av privata varor; grupperna kläder och skor samt sprit och tobak har effekter vilka är statistiskt signifikanta under noll. Signifikanta positiva effekter återfinns för transporter samt hushållstjänster, vars koefficient är betydligt högre i inte bara medianregressioner utan också i den robusta regressionen (1 014 respektive 709 kronor mer) än i OLS-skattningen (170 kronor mer). Detta tyder på att ett fåtal observationer utövar en stark negativ influens på regressionslinjen, eftersom de två förstnämnda teknikerna skall vara mindre känsliga för just detta. Den robusta regressionens signifikans för hushållstjänster, tyder på att – helt logiskt – hustrur vilka tillhör gruppen utbildade arbetare eller tjänstemän också konsumerar mer hushållstjänster. BETYDELSEN AV HUSHÅLLETS SAMMANSÄTTNING Betydelsen av hushållets storlek tycks av signifikanserna att döma ha minskat. Även om koefficienternas magnitud har ökat, kan detta inte tas som intäkt för ökad betydelse eftersom den mätta enhetens värde har sjunkit. Förvisso bör inte heller generellt minskande signifikansnivåer tas som intäkt för reella förändringar, även om det kan ge en indikation. Om livsmedel studeras, gav ytterligare en medlem 1913 en genomsnittlig ökning om 61 kronor, medan ökningen 1952 var 402 kronor. Detta överstiger konsumentprisindex ökning 130 5 ● Nittonhundrafemtiotvå under motsvarande tid, 3,26 gånger. Resultatet bekräftas också om utgifterna för livsmedel per hushållsmedlem jämförs för de tre tvärsnitten (diagram 5.2). Matutgifter Diagram 5.2: Utgifter för livsmedel indexerade för hushållsmedlemmar 1913, 1952 och 2000 400 350 300 250 200 150 100 50 1 2 3 4 5 6 7 8 Familjemedlemmar 1913 1952 2000 Anm: En hushållsmedlem satt till 100 Källa: Levnadskostnadsundersökningen 1913-14, RA; Hushållsbudgetundersökningen 1952, RA; Hushållens utgifter 1999-2001, SCB Från och med 1930-talet var den offentliga diskussionen kring familjer i allmänhet och barn i synnerhet statt i stadig tillväxt. Flera försök gjordes att uppskatta kostnaderna för barn. Men dessa beräkningar gjorde, men undantag för en utredning, ingen åtskillnad mellan barn av olika kön.43 Tabell 5.2 ger en analys liknande den i kapitel 4, i en korstabulering av antalet pojk- och flickbarn. 43 I ungdomskommitténs betänkanden var ofta det empiriska materialet könssegregerat, även om policyrekommendationerna var könsneutrala (SOU 1945:22). Utredningar som Betänkande angående barnbeklädnadsbidrag m. m. (SOU 1938:7), Samhället och barnfamiljerna (SOU 1955:29), Stöd åt ofullständiga familjer (SOU 1956:47) och senare Barnbidrag och familjetillägg (SOU 1967:52), diskuterade alla kostnaden för barnen, men gav oftast ingen och ibland obetydlig uppmärksamhet till könsolika kostnader. 131 Bidrag till familjens ekonomiska historia Tabell 5.2: Hushållens totala utgifter i medeltal, kr, gentemot antalet pojkar och flickor 1952, antalet observationer per cell inom parentes. Flickor 0 1 2 Medel (summa) Pojkar 0 9 222 (227) 11 396 (51) 13 208 (11) 9 758 (289) 1 13 553 (52) 14 171 (31) 11 760 (12) 13 528 (95) Medel 2 (summa) 16 365 10 352 (15) (294) 13 950 12 609 (10) (92) 12 453 (0) (23) 15 399 10 978 (25) (409) Anm: Endast fall med barns totala inkomst < 1200 kr och pojkar och flickor < 3 Källa: Hushållsbudgetundersökningen 1952, RA Tabellens asymmetri är slående. För hushåll där alla barn är av ett och samma kön är utgifterna genomgående betydligt högre om barnen är av manligt kön än av kvinnligt kön. Diagonalen visar på samma sak: att ha en pojke och en flicka leder endast till marginellt högre utgifter än att ha en pojke, men betydligt högre än att ha endast en flicka. Resterande delar av tabellen visar på samma sak. Skillnaden i utgifter mellan att ha en pojke och en flicka är 2 157 kronor. Matkonsumtionen kan inte förklara så mycket, vilket är den enda kategori som möjligtvis skulle kunna förklaras av naturliga behovsskillnader. Oavsett denna eventuellt naturliga skillnad i behov, indikerar tabellen ovan en signifikant merkostnad för pojkar. Även om de medeltal som tabellen ovan ger är betingade på antalet barn är en möjlighet att skillnaderna härstammar ifrån att pojkar i genomsnitt flyttar hemifrån senare. De skulle då ha en högre snittålder och därför kräva större utgifter. Ekonomhistorikerna Martin Dribe och Maria Stanfors har visat att bland barn födda på trettiotalet hade 24 procent av pojkarna och 29 procent av flickorna flyttat hemifrån vid 18 års ålder. Den stora vattendelaren kommer vid 20 års ålder, då 54 procent av flickorna flyttat hemifrån mot endast 39 procent av pojkarna (Dribe & Stanfors 2002: tab. 2 s. 10). Om detta generella mönster gäller också för stickprovet i detta material, skulle det indikera att invändningen kan vara relevant. Proportionen flickor i materialet är 48,1 procent, vilken ungefär motsvarar andelen flickor av alla barn som föddes 1952 och som uppnådde åtta års ålder, vilken var 48,6 procent (Folkräkningen 1960: III tab. 2 s. 8). Avtappningen av andelen flickor verkar därför vara begränsad. Om flickor flyttade hemifrån substantiellt tidigare än pojkar, skulle proportionen flickor i detta material – 132 5 ● Nittonhundrafemtiotvå som inte tar hänsyn till barnens ålder – understiga den frekvens som gäller för åttaåriga barn, vilka knappast torde ha flyttat hemifrån frivilligt. Inte heller det genomsnittliga antalet barn betingat på hustruns ålder visar på någon markant skillnad i antalet hemmavarande pojkar respektive flickor. Hustrur under 36 år har i genomsnitt 0,71 pojkar och 0,65 flickor. Hustrur över 35 har i genomsnitt 0,57 pojkar och 0,49 flickor.44 Också detta tyder på att pojkars längre hemmavaro har en begränsad vikt för detta analytiska fokus. Till slut kan också två tabeller göras, en för de hushåll där hustrun är yngre än 36 år (vid den åldern torde det vara relativt ovanligt att hennes barn flyttat hemifrån) och en för de som är äldre än 35. Också en sådan analys (tabell 5.3) visar att merkostnaden är betydande för båda kategorierna. Tabell 5.3: Hushållens totala utgifter i medeltal, kr, efter antalet pojkar och flickor 1952 per hustruns ålder, antalet observationer per cell inom parentes Flickor 0 1 2 Pojkar Hustrun < 36 år Hustrun > 35 år 0 1 2 0 1 2 11 316 12 869 14 365 9 485 14 185 18 651 (43) (25) (8) (139) (27) (7) 11 021 14 295 14 113 11 757 14 069 13 880 (25) (14) (3) (26) (17) (7) 10 393 11 605 15 555 12 072 (5) (8) (0) (6) (4) (0) Anm: Endast hushåll med barns totala inkomst < 1200 kr och pojkar och flickor < 3 Källa: Hushållsbudgetundersökningen 1952, RA Den andra variabeln som kan orsaka större utgifter för pojkar är om mer högutbildade skulle ha en större övervikt av pojkar relativt andra klasser. Ett sådant samband behöver inte nödvändigtvis vara orsakat av slumpen. Olika klasser kan ha olika mönster för att flytta hemifrån, något som också har visat sig sant för efterkrigstidens Sverige (Dribe & Stanfors 2002: tab 8 s. 18). Materialet här visar att det framförallt är lantbrukarna som skiljer sig åt genom att ha något fler hemmavarande pojkar är övriga klasser.45 Då lantbrukare inte 44 Analysen påverkas till viss del av ett extremvärde; ett äldre par bosatt i Göteborg som hade nio hemmavarande flickor och en hemmavarande pojke. Elimineras denna observation är det genomsnittliga antalet pojkar och flickor 0,57 respektive 0,46. 45 Lantbrukarna hade 0,93 pojkar mot 0,70 flickor i snitt, vilket ställs mot arbetarnas 0,57 och 0,53 respektive tjänstemännens och småborgerlighetens 0,63 och 0,58. Beräkningarna inkluderar barnlösa familjer. 133 Bidrag till familjens ekonomiska historia är mer högutbildade eller har större ekonomiska resurser än de andra klasserna, påverkas inte analysen av detta. Betydelsen av klass i förhållande till inkomsten belyses nedan. Det är på grundval av tabell 5.3 vanskligt att uttala sig om huruvida det är fråga om diskriminering mellan pojk- och flickbarn inom samma hushåll, eller om det är pojkar som är mer utgiftsdrivande i allmänhet. Studerar vi vad som händer i endast hushåll med både pojkar och flickor, kan vi åtminstone skapa oss en rimlig uppskattning om den första frågans innehåll. Det visar sig att också i hushåll som innehåller både pojkar och flickor, är pojkar statistiskt – säkerställt på 10-procentsnivån – mer drivande för att förhöja konsumtionen; skillnaden könen emellan inte är statistiskt säkerställd på 10-procentsnivån, utan endast på 15-procentsnivån (tabell 5.4). Tabell 5.4: Konsumtionsökning per barn av olika kön för hushåll med både pojkar och flickor, OLS-estimat Pojkar Flickor Konstant koefficient 1335,68 -286,58 9901,56 t 1,76 -0,28 4,42 P>t 0,08 0,78 0,00 Källa: Hushållsbudgetundersökningen 1952, RA Anm: endast hushåll med barns totala inkomst < 1200 kr. p(pojkar-flickor=0) = 0,14 I relation till de olika hypoteserna om merkostnad är det intressant för vilka konsumtionskategorier den är mest uttalad. I syfte att mäta detta, konstruerades en regressionsmodell. Modellen skall betraktas som explorativ, i det att den söker för medelutgifter betingat på ett begränsat antal oberoende variabler, snarare än att den uttrycker en teoretiskt koherent modell. De beroende variablerna är utgiftskategorierna, med tillägg för tre enskilda varutyper av särskilt intresse, nämligen utgifter för barn, litteratur och nöjen. De oberoende variablerna är dels antalet pojkar och flickor, dels två kontrollvariabler, mannens yrkesgrupp och hustruns ålder. Hushållets totala inkomst konstanthålls inte för då det senare kommer att argumenteras för att denna snarare skall beaktas som en endogen variabel. Hustruns ålder skall framförallt ses som en proxy-variabel för barnens ålder; äldre föräldrar har äldre barn. Först och främst är variablerna antalet pojkar och antalet flickor naturligtvis tolkningsbara som förändring i konsumtion vid ytterligare ett barn av ett visst kön. Det intressantaste är dock skillnader i magnitud mellan de två variablerna, vilken berättar för oss hur ett hushåll väljer att konsumera för 134 5 ● Nittonhundrafemtiotvå ytterligare en pojke eller flicka. Denna skillnad kan också testas för statistisk signifikans, vilket görs i tabell 5.5 nedan.46 Tabell 5.5: Medelökning i kronor i konsumtionskategorier för en ökning av en enhet i de oberoende variablerna, OLS-estimat (t-värde inom parentes). Mat Antal gossebarn Antal flickebarn Mannens yrkea Tjänsteman Småborgerlighet Jordbrukare Utbildad arbetare Hustrun > 35 år Konstant Pojkar - flickor F-test pojkar=flickor Prob > F Observationer R2 Förbrukningsvaror 480,98 (6,20)** 263,52 (3,14)** 61,25 (3,97)** 19,34 (1,16) Hushålls- Kläder & Bostad tjänster skor 178,79 (1,46) -225,63 (1,70) 244,40 (4,27)** 96,53 (1,55) 220,14 (2,13)* 116,26 (1,04) Möbler & husgeråd Hälso- & sjukvård -44,57 (0,92) -52,96 (1,01) -13,21 (0,84) -28,86 (1,70) 916,77 (5,02)** -145,87 224,59 1 701,20 494,43 1 186,32 58,25 (6,18)** (5,90)** (3,66)** (4,88)** (0,51) 31,58 244,02 -117,04 446,09 -188,38 262,27 (7,11)** 39,64 (0,68) -950,12 (4,78)** -17,63 (0,74) -79,83 (2,02)* 85,75 (0,72) (0,74) -80,73 -186,94 (0,26) (1,27) 387,90 11,54 (0,91) -24,52 (0,61) 23,21 (0,09) 412,29 (3,02)** 2 594,69 (16,38)** 217,46 3,50 (2,25)* -64,84 (2,39)* 350,30 (11,12)** 41,91 3,29 (1,28) (0,08) (0,90) (0,39) (0,60) 242,24 -3,62 -3,23 -177,99 -8,54 (1,12) (0,04) (0,02) (2,09)* (0,31) 529,72 1 072,60 1 226,71 719,47 208,21 (2,12)* (9,16)** (5,82)** (7,26)** (6,51)** 404,42 147,87 103,88 8,39 15,65 4,84 2,96 0,45 0,01 0,44 0,07 319 0,22 0,03* 318 0,13 0,06 319 0,28 0,09 319 0,13 (1,56) (1,40) -788,18 -104,55 (2,98)** (0,84) 230,01 47,08 0,50 319 0,15 0,91 319 0,03 0,51 319 0,17 Tabellen fortsätter på nästa sida 46 Modellen estimeras med OLS, eftersom det inte föreligger några effektivitetsvinster i en simultanestimering när X-matrisen av de oberoende variablerna är identisk över de olika regressionerna. 135 Bidrag till familjens ekonomiska historia Tabell 5.5, forts Transport Antal gossebarn Antal flickebarn Mannens yrkea Tjänsteman 222,36 (2,04)* -21,46 (0,18) Fritid & kultur 41,65 (0,94) -34,09 (0,71) 916,13 (3,57)** 493,50 776,91 (7,41)** 83,49 (1,63) -69,12 (0,25) 343,53 (0,68) -66,62 (0,58) 208,21 Alkohol & Litteratur tobak 82,11 20,56 (2,65)** (2,45)* -15,91 -4,80 (0,47) (0,53) 209,85 113,16 (2,88)** (5,72)** 40,31 -3,58 Nöjen 24,88 (0,90) 30,54 (1,02) 232,35 (3,56)** 64,10 Utgifter för barnens räkning 50,71 (1,96) -31,62 (1,13) 170,47 (2,80)** 76,03 Småborgerlighet Jordbrukare Utbildad arbetare Hustrun > 35 år Konstant Pojkar - flickor F-test pojkar=flickor Prob > F Observationer R2 (1,28) -113,38 (0,59) 560,05 (2,52)* 243,82 2,23 0,14 319 0,06 (0,47) -151,16 (1,90) 7,41 (0,15) -38,49 (1,79) 80,36 (1,90) -73,01 (0,93) 466,18 (5,14)** 75,74 1,29 (0,10) (3,88)** 13,27 -42,76 (0,24) (2,89)** 434,88 167,70 (6,87)** (9,78)** 98,02 25,36 4,46 4,06 0,26 318 0,18 0,04* 319 0,07 0,04* 319 0,20 (0,83) -2,32 (0,03) 30,61 (1,06) -39,68 (0,59) -11,08 (0,45) -51,55 (1,06) 225,24 (3,98)** -5,66 0,02 (0,17) 13,67 (0,30) 26,74 (0,51) 82,33 4,50 0,89 319 0,06 0,03 318 0,05 * p<0,05 ** p<0,01 a: outbildade arbetare är jämförelsekategori Anm: Endast hushåll där barnens inkomst <1200 är medtagna Källa: Hushållsbudgetundersökningen 1952, RA Den generella tendensen i tabell 5.5 är att ytterligare en pojke ökar hushållens konsumtion mer än ytterligare en flicka, givet mannens yrkesgrupp och hustruns ålder. Till exempel så kommer konsumtionen, betingat på de andra variablerna, av livsmedel att öka med ytterligare 217 kronor i det fall en pojke tillförs ett hushåll istället för en flicka. Skillnaden mellan ytterligare en pojke och ytterligare en flicka är i de flesta fall substantiell. Av de tio kategorierna och tre varutyperna, är skillnaden också statistiskt signifikant på 5-procentsnivån i fyra fall, eller i en tredjedel av alla regressioner. Dessa är hushållstjänster, alkohol och tobak, litteratur samt varor för barn. Valet av varukorg är alltså avhängigt barnens kön. 10-procentig signifikans för skillnaden mellan pojkar och flickor föreligger också för livsmedelsutgifter, förbrukningsvaror samt kläder och skor. I en bedömning av den statistiska modellen, bör det konstateras att andelen förklarad varians är fullt acceptabel för mikrodata. Av de två kontroll- 136 5 ● Nittonhundrafemtiotvå variablerna verkar socio-ekonomisk status ha en större betydelse än hustruns ålder. Jordbrukarna har oftast betydligt lägre utgifter än andra socialgrupper, särskilt gäller detta för mat och bostad. Detta verkar rimligt givet deras ekonomiska omständigheter. Den större summa pengar som spenderas på livsmedel för pojkar kan, som redan påpekats, ha en fysiologisk förklaring. Detta gäller inte några av de andra kategorierna för vilka substantiella skillnader återfinns, såsom kläder och skor, hushållstjänster, litteratur och varor åt barn. En vanlig uppfattning är att flickor spenderar mer pengar på kläder än pojkar. Denna studie indikerar tvärtom att en pojke istället för en flicka betyder nästan 148 kronor mer om året i klädutgifter. Detta framstår som en kontrast mot det påpekande som gjordes i en statlig utredning ifrån 1945, där en oro över unga flickors extravaganta klädesvanor framfördes (SOU 1945: 22: 73). Investeringar i barns och ungdomars humankapital kan nu analyseras närmare, trots att de variabler som återfinns här generellt är av dålig kvalitet för just detta ändamål. Vi börjar med att titta på litteraturkonsumtionen. Även om skillnaden i magnitud är liten, indikerar regressionen att flickor kostade mindre. Om modellen begränsas till att koefficienten för pojkar och flickor skall vara lika stor, kan denna nollhypotes förkastas med en tillförlitlighet på 5-procentsnivån. En annan variabel som kan sägas utgöra en proxy för investeringar i humankapital är varor för barn, vilket bland annat inkluderar skolmateriel. Ytterligare en pojke leder till att ytterligare 51 kronor spenderas denna kategori, emedan ytterligare en flicka leder till att utgiften minskas med 32 kronor. Skillnaden är också den statistiskt signifikant på 5-procentsnivån. Resultaten står i överensstämmelse med vad som sades ovan. De högre klädutgifterna för pojkar kan eventuellt förklaras med den större frekvens varmed de deltar i högre utbildning. Deltagande i icke-obligatorisk vidareutbildning verkar mycket väl kunna sätta ett tryck också på utseende och uppträdande på varje barn genom emulation. Det var exempelvis betydligt vanligare med konfektionskläder för pojkar än för flickor, vars kläder i större utsträckning syddes hemmavid. Särskilt pojkars skolkläder köptes gärna (Nyberg 1989: 100). En klass- och inkomstanalys bekräftar resultatet. Om tabell 5.5 bryts ned efter inkomst, klass och föräldrarnas ålder, visar det sig att skillnader är särskilt vanliga i vissa av dessa kategorier (tabell 5.6). 137 Bidrag till familjens ekonomiska historia Tabell 5.6: P-värde för F-test pojkar = flickor i regressioner från tabell 5.2 per kategori av inkomst, ålder och yrke Inkomst > q2 ≤ q2 Mat Förbrukningsvaror Hushållstjänster Kläder & skor Bostad Möbler & husgeråd Hälso- & sjukvård Transport Fritid & kultur Sprit & tobak Litteratur Nöjen Utgifter för barnens räkning Ålder > q2 ≤ q2 Yrke Tjänstemän och Lantbrukare småborgerlighet 0,08 0,26 Arbetare 0,18 0,50 0,09 0,47 0,27 0,20 0,72 0,01 0,65 0,12 0,43 0,36 0,08 0,08 0,98 0,01 0,53 0,73 0,05 0,19 0,89 0,78 0,55 0,15 0,08 0,06 0,90 0,54 0,35 0,86 0,86 0,69 0,21 0,90 0,70 0,44 0,73 0,77 0,45 0,93 0,17 0,23 0,12 0,71 0,49 0,98 0,10 0,07 0,24 0,03 0,39 0,07 0,73 0,86 0,45 0,09 0,16 0,72 0,91 0,24 0,37 0,65 0,60 0,27 0,10 0,97 0,38 0,05 0,48 0,64 0,11 0,20 0,26 0,25 0,43 0,35 0,71 0,42 0,71 0,03 0,18 0,18 0,06 0,28 0,05 0,69 0,05 0,32 0,93 Anm: q2 avser median. Endast hushåll där barnens inkomst <1200 kr är medtagna. Källa: Hushållsbudgetundersökningen 1952, RA. Skillnader i utgifter mellan pojkar och flickor är särskilt vanliga i följande kategorier: i) hushåll med inkomster över medianen, ii) hustrun över medianåldern samt iii) tjänstemän och småborgerlighet. Skillnaden mellan grupperna är mest uttalad mellan yrkesgrupperna och minst mellan åldersgrupperna. Om hustruns ålder tas som en proxy för barnens ålder, betyder det att bland äldre barn finns en större merkostnad för pojkar än för yngre barn. Samma mönster iakttas för barn från hushåll med relativt höga inkomster och barn i hushåll där fadern är tjänsteman eller ifrån småborgerligheten. Samtliga dessa grupper sänder oftare sina barn till läroverk. Det verkar sålunda föreligga åtminstone en korrelation mellan deltagande i en utvidgad social miljö och merkostnad; ungefär som den skoleffekt på utgifter för beklädnad som pekades ut ovan. 138 5 ● Nittonhundrafemtiotvå AVSLUTANDE DISKUSSION Den övergripande slutsatsen av kapitlet är ett markant större inflytande för hustrun 1952 jämfört med 1913. Detta verkar kanske inte vara så mycket ett resultat av hennes ökade inkomster, som av humankapitalet som nu påverkar konsumtionen på ett helt annat sätt än vad det gjorde 1913. För förhandlingsbaserade modeller talar att hustrun influerade konsumtionsbesluten på ett vida större sätt än hennes inkomst kunde göra per se. I och med att konsumtionen av vissa varor tenderar att stiga mer än hennes inkomst kan föranleda, verkar hennes inkomst leda till ett inflytande också över mannens inkomst. Oavsett om förhandlingsmodellen är ett adekvat sätt att beskriva hushållets funktionssätt på, kvarstår problematiken att fastställa faktorernas relativa inverkan. Klart är att variabeln för ålder knappast gav någon betydelsefull information om konsumtionsbesluten, under det att de andra variablerna konstanthölls. Den relativa betydelsen av hustruns inkomst och hennes yrkesgrupp är oklarare, även om signifikanserna tyder på att humankapitalet spelar en större roll än inkomsten. För mannen råder ett i det närmaste omvänt förhållande, där inkomsten spelar en större roll än humankapitalet. Utanför yrken som kan hänföras till tjänstemannayrkena, spelade mannens humankapital roll endast för ett fåtal kombinationer av varor och yrken, i stort motsatt det förhållande som rådde för hustruns faktorer. Den bivariata samvariationen mellan hustruns inkomst och de totala konsumtionsutgifterna var som vi såg tidigare förhållandevis låg, även efter transformationer. I en bivariat regression är sambandet inte ens signifikant.47 Magnituden av en förändring i yrkesgrupp rymmer en större spännvidd, ifrån de ynka 28 kronor som skilde en outbildad arbeterska ifrån en hemmafru i frågan om förbrukningsvaror, till de 1 690 kronor som skilde utbildade arbeterskor ifrån hemmafruar i bostadskonsumtion. Det andra viktiga resultatet att lyfta fram är den asymmetri mellan hur kostnaderna för barnfamiljerna ökade beroende av barnens kön. Pojkar var betydligt mer kostnadsdrivande än flickor. Även om resultatet gällde för samtliga, tycktes det vara särskilt gällande för vissa befolkningsgrupper: äldre snarare än yngre mödrar, mer bemedlade snarare än mindre bemedlade samt tjänstemän och småborgerlighet snarare än arbetare. Resultatet kunde inte 47 Regressionens koefficient är –27 med ett t-värde om –0,75. 139 Bidrag till familjens ekonomiska historia förklaras genom att dessa grupper skulle ha fler hemmavarande pojkar än andra grupper. De två teorierna som presenterades i kapitel 4 om hur allokeringar till barn kan förklaras verkar inte hålla streck. Nationalekonomins tankar kring rationella investeringsmotiv håller inte i sig själva, det torde 1913 vara minst lika lönsamt att investera i pojkars humankapital relativt flickor som 1952. Den alternativa förklaringsmodellen betonade ideologins funktion i att avgöra det rätta allokeringsmönstret. Denna ideologi torde vara minst lika diskriminerande 1913 som 1952. Källorna ställer då de teoretiska perspektiven i en intressant motsättning. Om enbart 1952 studeras, skulle den sociokulturella förklaringen om socialt erkänt olika behov kunna framstå som rimlig, medan investeringshypotesen skulle behöva stöd från en hjälphypotes om ökande separering mellan könen. Men för att den förra teorin skall hålla, krävs en ökning i upplevda behovsskillnader mellan pojkar och flickor mellan 1913 och 1952. En sådan ökning kunde inte denna studie finna stöd för. Tvärtom borde skillnaden ha minskat. Inte heller investeringshypotesens hjälphypotes håller. 1950 var 60 procent av de som avlade studentexamen män. Mellan 1911 och 1915 var denna andel 86 procent (Historisk statistik för Sverige: Statistiska översiktstabeller: tab 205 s. 196). För realskolan var motsvarande siffror 72 procent 1911/15 respektive 52 procent 1950. (Historisk statistik för Sverige: Statistiska översiktstabeller: tab 201 s. 193). Ökningen i merkostnad och den strukturella synen på uppfattningar om behov, kan göras mer rimlig med hjälp av några insikter från nationalekonomisk teori, särskilt James Duesenberrys konsumtionsteori. Vår kultur driver, hävdade han, fram mer och mer konsumtion – både genom att förändra människors mål genom socialisering och genom ett formellt klasslöst samhälle som ändock har kvar hierarkier i social status. Detta sporrar emulering. Teorin innehåller två punkter som hjälper oss att förstå våra empiriska resultat. För det första är preferenser beroende av varandra, eller snarare, en persons preferenser är beroende av andra människors ekonomiska handlande. Detta gör traditionella konsumtionsfunktioner meningslösa. En andra och viktigare poäng är att en persons nyttofunktion inte bara är beroende av ens egen konsumtion, men nyttan är också negativt beroende av andra människors konsumtion. Ju mer din omvärld konsumerar, desto mindre nytta får du av din egen konsumtion. Efter en viss inkomstnivå, kommer ”the frequency and strength of impulses to increase expenditures [läs nytta] for 140 5 ● Nittonhundrafemtiotvå one individual depend entirely on the ratio of his expenditures to the expenditures of those with whom he associates” (Duesenberry 1952: 32).48 Här betyder det att den minsta ökning till pojkar som inte motsvaras av samma ökning till flickor när inkomsterna ökar, sänker utilitetsnivån hos pojkar generellt mer än hos flickor, under förutsättning att man associerar mer inom samma kön. Om pojkarna skall kompenseras för detta, kommer pojkars nytta att sjunka ännu mer, inklusive den pojke till vilken den första lilla fördelen gavs. Samhället kan då fångas i en utveckling mot merkostnad, eftersom det rationella för varje familj i en sådan situation baseras på vad andra familjer gör; en grundläggande insikt ifrån spelteori. Om vi återvänder till analysen i avsnitt två, kan allting sättas i ett sammanhang och den inledande fördelen kan förklaras. När ett barn växer upp och alltmer blir en del av en social kontext utanför familjen, kommer utilitetsnivån ifrån den nuvarande konsumtionsnivån att minskas. Det är rimligt att anta att skolgång ökar ens sociala nätverk, både i kvantitet och kvalitet, med relativt socialt diversifierade kontakter, jämfört med hem- eller lönearbete. Detta kommer att minska nyttan för dem som går i skolan mer än för de som inte gör det. Ett dynamiskt användande av Duesenberrys teorier är sålunda helt kompatibelt med de empiriska resultaten. Deltagande i sociala nätverk kan i sig självt förklara varför pojkar tenderar att vara mer kostnadsdrivande än flickor, men andra delar kvarstår att förklara. De kategorier av hushåll där merkostnad var som mest förekommande är också de hushåll som, enligt denna analysram, med större sannolikhet skickar sina barn till skolan. Äldre barn är de som i första hand deltar i icke-obligatorisk skolgång och deras kostnader kommer att öka hushållens utlägg för bland annat kläder, skolmaterial och transporter. Men det kan också framtvinga ökad konsumtion utöver detta, i enlighet med Duesenberrys mekanism, eftersom deras utilitetsnivå av en viss konsumtionsnivå sjunker när de träffar andra barn som de associerar sig med. Det var sannolikt också hushåll som var mer benägna att skicka barn till skolan som var de som hade de största merkostnaderna. Merkostnad inducerad av en Duesenberry-process torde också vara mindre 1913, då skolgång i icke-obligatrisk skola var betydligt ovanligare. Men i denna förklaringsmodell kan en relativt liten exogen chock (exempelvis att ett 48 Teorin kan formaliseras som U i = Ci ∑α j Cj , där C är konsumtion, j indexerar i j kamrater och α är vikten vilken i fäster vid j:s konsumtion. 141 Bidrag till familjens ekonomiska historia fåtal pojkar sänds till skolan) ställa till med betydande och varaktiga verkningar. Att flickor senare kom att i allt högre utsträckning, och framemot slutet av 1900-talet i större utsträckning än män, att delta i utbildning kommer inte i sig att motverka merkostnaderna för pojkar. Det är den initiala fördelen för pojkarna som framtvingar fördelarna för pojkarna. När flickorna börjar delta i läroverket är de redan missgynnade som grupp, och om deras associationskoefficienter framförallt rör sig inom samma kön, kommer deras nyttonivå inte att sjunka lika dramatiskt. 142 Kapitel 6 MILLENNIESKIFTET Ett av de fakta som åberopas i dagens debatt kring familjen handlar om hur kärnfamiljen håller på att upplösas. Man kan med hjälp av statistik underbygga bilden av dessa tendenser. Framförallt i storstäderna är konstellationen mamma, pappa, barn mindre vanlig relativt andra familjeformer idag än någon gång under 1900-talet. Det verkar också rimligt att säga att familjen nu spelar en mindre roll i samhället än tidigare. De farhågor som fördes fram under 1950-talet om familjens avtagande roll och vikt i samhället kan därför åtminstone delvis sägas ha besannats. En ekonom skulle uttrycka det som att en familj är mindre nödvändig nu än förr för att en vuxen person ska kunna maximera sin levnadsnivå. En av nyckelfrågorna för en undersökning som jämför nutiden med två tvärsnitt i början och mitten av 1900-talet, är vilka effekter denna ökade självständighet för individer har fått med avseende på inflytandet över konsumtionen. Om den ekonomiska teorin som fokuserar alternativkostnader har rätt, bör jämställdheten ju ha ökat. DEN ALLMÄNNA UTVECKLINGEN UNDER 1900-TALET MED BETONING PÅ FÖRHÅLLANDEN VIKTIGA FÖR FAMILJELIVET Det finns goda argument för att förändringar i avhandlingens tre faktorer har minskat kostnaderna för skilsmässa, i synnerhet för kvinnor. Detta gäller både finansiellt (Gähler 1998) och ideologiskt, där skilsmässa har kommit att föra med sig betydligt mindre stigmatisering. För humankapitalet har en ökning skett både i termer av utbildning och arbetslivserfarenhet för kvinnor relativt män. Således förväntar vi oss, såtillvida modellen är adekvat, ett relativt ökat inflytande för hustrun idag jämfört med 1952. Lönearbetsmarknaden ser idag betydligt bättre ut för kvinnor än vad den gjorde 1952, även om kvinnor fortfarande inte har samma löneläge som män. Den kvinnliga relativlönen för arbetare verkar ha ökat med ungefär 30 procent mellan 1950 och 1980 (ungefär ifrån 0,7 till 0,9), varefter den legat relativt 143 Bidrag till familjens ekonomiska historia stilla (Svensson 1995: 9). Tidigare forskning har i mångt och mycket indikerat ett ökat ekonomiskt oberoende för kvinnor (Nermo 1994; Nyberg 1997: 81ff; Wikander 1999: 187). Detta betyder dock inte att det är gratis att skilja sig, tvärtom verkar skilsmässa ofta innebära både lägre inkomster och en välfärdsförlust i termer av ökat arbete (Gähler 1998: 250; Nyberg 1997: 3). Kostnaderna för skilsmässa måste dock anses lägre vid millennieskiftet än 1952. Ett antal argument för detta finns. Även om underhållsbidragen till hustrun i praktiken upphört, har särskilt transfereringarna till ensamstående föräldrar ökat, liksom bidrag och bidragsförskott till barnen. De förändringar som skett på vårdnadslagstiftningens område gör att kvinnor i mindre utsträckning är ensamma vårdnadshavare över barnen i händelse av skilsmässa. Tillgången på offentlig barnomsorg kom för första gången upp som en politisk fråga under 1930-talets sista år (Hammarlund 1998: 8), men den starkaste relativa expansionen av offentliga barnomsorgsplatser skedde under slutet av 1960- och början av 1970-talet (Nyberg 2000: tab 1, s 11). Tillgång till billig barnomsorg är en viktig komponent för att mödrar skall kunna vara mindre beroende av hushållet, i det att det möjliggör förvärvsarbete i högre utsträckning. Såtillvida kvinnor har ett större ansvar för barnen, kan tillgång till barnomsorg förväntas förbättra hustruns situation visavi mannen. Ideologin har också förskjutits i mer jämställd riktning under 1900-talets andra hälft. De i mångt och mycket gemensamma normerna utgör en viktig komponent i hustruns alternativkostnad, både genom deras direkta effekt och deras indirekta effekt via andra variabler som tillgång till utbildning och arbete. Det är svårt att bestämma hur stor förändringen i den direkta effekten på mäns och kvinnors relativa förhandlingsstyrka i själva verket är (och ännu svårare att söka fastställa också den indirekta effekten via ökad tillgång på utbildning och inkomster). Några indikationer på förändringen kan dock ges. Myndigheten JämO bildades 1980, efter att jämställdhetslagen hade trätt i kraft 1971. Sambeskattningen upphörde 1971. Första gången som man i de svenska valundersökningarna frågade om jämställdhet var 1979. Då frågades om vilka partier man ansåg föra en bra jämställdhetspolitik. Först 1991 undersöktes om svenska folket ansåg att jämställdhetsfrågan, eller jämlikhet mellan män och kvinnor, var en viktig valfråga. Då angav 11 personer att jämställdhet var en av de fem viktigaste frågorna för hur de skulle rösta i valet, eller 3 promille. 1994 hade siffran mer än tredubblats till 39 stycken eller 11 promille (Svensk valundersökning 1991; Svensk valundersökning 1994). Att valundersökningarna överhuvudtaget ställde frågan om jämställdhet framstår 144 6 ● Millenieskiftet som en betydligt viktigare indikator på den mot jämställdhet förändrade ideologin än de svar som erhölls. 1974 fick fäder rätt att ta ut föräldraledighet (Hedenborg & Wikander 2003: 204). Att jämställdhetsfrågor nu diskuteras mer och i andra termer än tidigare är en inte oviktig förändring. Utbildning är ett område som fortfarande är könssegregerat. Förvisso utbildar sig kvinnor inte mindre än män, snarare tvärtom. 1975 skrevs för fösta gången fler kvinnor än män in vid svenska universitet och högskolor (Ohlsson 1986: tab. A:6, s. 253). Men utbildningsvägarna är relativt segregerade. Kvinnor utgör fortfarande en stor majoritet i de stora humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna (Statistiska meddelanden UF84 0201: tab 2). Men dessa ämnen leder ofta till sämre utsikter på arbetsmarknaden än naturvetenskapliga eller tekniska utbildningar, där män fortfarande dominerar. Detta ger oss dock möjlighet att empiriskt testa vilken mekanism utbildningen verkar genom: alternativkostnader eller förhandlingsförmåga. Har det någon betydelse för inflytandet vilken möjlighet på arbetsmarknaden utbildningen ger, eller ger alla utbildningar likartade effekter oavsett vilka möjligheter utbildningen ger på arbetsmarknaden? Denna skillnad förstås i avhandlingen som skillnaden mellan voice och exit. Kvantifieringen av förändringar i inflytande på grund av olika teoretiska mekanismer men med samma empiriska data är självklart svår att åstadkomma. Likaså är det inte helt enkelt att jämföra utvecklingen mellan tvärsnitten med varandra, något som hjälper oss att analysera avhandlingens huvudsakliga frågeställning. Klart är förvisso att de viktigaste formella förändringarna i lagstiftningen skedde under den förra perioden. Däremot kan kanske de viktigaste strukturella förändringarna lokaliseras till den andra halvan av 1900-talet, med avseende både på tillgång till utbildning, förvärvsarbete och ideologiska positioner. 1970-talet beskrivs som utmärkt av den nya feministiska våg som uppkom tillsammans med, men också som en reaktion på, den allmänna vänsterrörelsen (Östberg 2004). EN ÖVERBLICK ÖVER MILLENNIESKIFTETS KONSUMTION OCH DESS FÖRÄNDRING UNDER 1900-TALET De mest betydande förändringarna gäller konsumtionen av livsmedel och bostäder, den förra posten sjunker med ungefär en tredjedel, medan den senare ökar med ungefär lika mycket jämfört med 1952 (tabell 6.1). Den totala andelen av dessa varor sjunker, vilket indikerar att hushållen i allmänhet har 145 Bidrag till familjens ekonomiska historia mer att röra sig med, efter det att det nödvändigaste är betalt; ett föga överraskande resultat. Tabell 6.1: Andel av total disponibel inkomst, %, och inkomstelasticitet för tio konsumtionskategorier 2000 jämfört med 1913 och 1952 Livsmedel Förbrukningsvaror Hushållstjänster Kläder och skor Bostad Möbler och husgeråd Hälso- och sjukvård Transporter Fritid och kultur Alkohol och tobak Totalt 1913 andel elasticitet 44 0,59 1 0,99 1952 andel 33 4 elasticitet 0,62 0,73 2000 andel elasticiteta 20 0,66 3 0,69 6 11 16 4 1,25 1,08 0,83 1,30 8 13 15 4 1,90 0,88 0,87 0,83 6 5 21 5 0,81 0,95 0,45 1,54 1 1,24 2 0,84 3 1,58 1 2 2 1,61 1,18 1,04 7 5 4 1,65 1,23 1,01 16 19 3 1,77 1,20 0,69 88 95 101 a: Elasticiteterna för detta tvärsnitt är räknade på den totala konsumtionen, medan de andra tvärsnitten har den disponibla inkomsten som bas; detta gör att viss försiktighet bör iakttas vid jämförelser över tid. Källa: Levnadskostnadsundersökningen 1913-14, RA; Hushållsbudgetundersökningen 1952, RA; Hushållens utgifter 1999-2001, SCB Det ökade konsumtionsutrymmet förefaller framförallt ha använts till transporter samt fritid och kultur, utgifterna för dessa har 16- respektive 20-dubblats under 1900-talet. Utvecklingen för dessa två kategorier är något olika. För fritid och kultur skedde den procentuellt största delen av ökningen efter 1950. För transporter, skedde den procentuellt största ökningen innan 1950, varefter den endast drygt dubblats. En annan stor förändring är att utgifter för kläder och skor har sjunkit tämligen markant. Detta är något oväntat med tanke på utvecklingen mellan 1913 och 1952, när dessa utgifter ökade i andel. Värt att observera är också att elasticiteten för dessa varor sjunkit. Tre andra varukategorier har tydliga förändringar i elasticiteten. Två av dem – möbler och husgeråd samt hälso- och sjukvård – har gått från nödvändighetsvaror till lyxvaror, medan en kategori – hushållstjänster – har blivit nödvändighetsvaror. Elasticiteterna är emellertid beräknade på olika sätt; för 146 6 ● Millenieskiftet år 1913 och 1952 har de beräknats på den totala disponibla inkomsten, medan för tvärsnittet 2000 är de beräknade på den totala konsumtionen. Det som skiljer beräkningsmetoderna åt är sparandet, vilket ingår 1913 och 1952, men inte 2000. Om det hade inkluderas också för det senare tvärsnittet, sjunker samtliga elasticiteter dramatiskt, då sparandet har en mycket hög elasticitet. EN MULTIVARIAT ANALYS AV KONSUMTIONENS DETERMINANTER MOT BAKGRUND AV TIDIGARE RESULTAT Tack vare de utmärkta data som finns för tiden runt millennieskiftet, kan andra statistiska metoder brukas. De data som här används är resultatet av tre hushållsbudgetstudier, utförda under 1999, 2000 och 2001. Data är uppräknade enligt konsumentprisindex till 2001 års penningvärde. Urvalet till dessa hushållsböcker är gjorda ifrån register för totalbefolkningen (RTB-S). Det stora antalet respondenter, ett nettourval om 9 104 personer för de tre åren, tillsammans med en utmärkt teknik i urvalsförfarandet, gör skattningarna approximativt väntevärdesriktiga (Hushållens utgifter 19992001: 16). Tack vare urvalstekniken kan observationerna (på hushållsnivå) viktas om för att väntevärdesriktigheten skall uppnås. Det finns i huvudsak tre omständigheter kring urvalet värda att diskutera. För det första innehåller det register som använts för urvalet en övertäckning. För det andra är urvalsenheten individer, medan denna undersökning rör hushåll och vi eftersträvar ett slumpmässigt urval av hushåll. Därför måste varje hushåll som valts ut viktas omvänt proportionerligt mot antalet medlemmar, för att alla hushåll i Sverige skall ha samma sannolikhet för att bli utvalda. Det förra problemet är mer marginellt. Övertäckning avser de i registret förekommande individerna, som inte längre är bosatta i Sverige; detta avser främst avlidna och utrikes flyttade. Dessutom används här för OLS-skattningarna robusta standardfel. Det tredje problemet är det mest betydelsefulla. Bortfallet är för dessa tvärsnitt drygt 50 procent under samtliga tre år, vilket påverkar statistikens pålitlighet (Hushållens utgifter 1999-2001: 18). Den teoretiska problematiken kring bortfall har diskuterats i kapitel 2, och kommer därför inte att upprepas här. Den största anledningen till bortfallet är vägran, med en dryg tredjedel av nettourvalet. Den analytiska modell som används här är densamma som i de två tidigare tvärsnitten; de teoretiska konstruktionerna som skall mätas är identiska. Däremot skiljer sig två av de operationella variablerna från tidigare tvärsnitt. 147 Bidrag till familjens ekonomiska historia För inkomster används nu arbetsinkomsten, hämtad från registeruppgifter. Arbetsinkomster inkluderar inkomster från arbete och näringsverksamhet, men inte kapitalinkomster. Också sjukpenning och föräldrapenning är innefattade, men inte arbetslöshetsersättning eller pension. Detta medför att den personliga inkomsten för många individer är underskattad, särskilt för arbetslösa och pensionärer. För humankapitalet finns nu en bättre indikator, utbildning istället för yrkesgrupper som användes tidigare. Detta kan antas ge en betydligt bättre uppskattning av den teoretiska konstruktionen för detta tvärsnitt. Det är däremot inte säkert att detta hade gällt för de tidigare tvärsnitten, eftersom kvinnor då hade så låg utbildning. Indikatorn för ideologisk position är fortfarande ålder. Till detta läggs också en variabel för hushållets storlek som inte tjänar något ändamål i förhållande till modellen, utan endast fungerar som kontrollvariabel. De empiriska resultaten (se tabell A7 i appendix) pekar på en klar förstärkning av hustruns position, jämfört med tidigare tvärsnitt, åtminstone såtillvida att fler av hustruns bakgrundsvariabler ger ett statistiskt signifikant utslag. Detta gäller inkomst och utbildning, medan åldern har samma låga inverkan som för de två tidigare tvärsnitten. Inte heller mannens ålder har någon större betydelse för resultaten. Skälen till att antalet statistiska signifikanser har ökat kan vara både tekniska och substantiella. När variansen i en oberoende variabel ökar, tenderar också p-värdena att sjunka, eftersom man har ett ökat omfång, eller en ökad stabilitet, kring hur man kan undersöka hur den oberoende variabeln beror på den beroende. Motsatt effekt gäller för variansen i den oberoende variabeln betingat på den beroende, eftersom vi då blir mindre säkra på vilket Y-värde som hör ihop med vilket X-värde. Variansen i inkomst har sjunkit, samtidigt som variansen i utbildning för kvinnor har ökat. Kvinnor har en betydligt mer varierad ställning på arbetsmarknaden – den entitet vi kan jämföra mellan tvärsnitten – vid det senaste sekelskiftet än femtio år tidigare, vilket också är kopplat till utbildning och yrke. Å andra sidan kan vi se en minskad varians i de beroende variablerna av utgifterna, åtminstone som andel av variabelns medelvärde, tack vare en mer sammanpressad inkomststruktur jämfört med 1950-talet. Dessa förändringar representerar inte bara ett statistiskt komparativt problem, utan också en reell förändring, som resulterar i det större antalet signifikanser. Det förefaller således som om hustruns inflytande har ökat. Men det är skillnad på att effekten av utbildning i sig har ökat, och att den relativa 148 6 ● Millenieskiftet utbildningen för gifta kvinnor har ökat. Eftersom kvinnor utbildar sig mer idag än tidigare, förväntar vi oss ett ökat inflytande, givet att utbildning har någon effekt på inflytandet. Detta kan vi fastslå att det har. Jämförelser mellan den relativa betydelsen av utbildning och inkomst är också svåra, särskilt så länge som endast den statistiska signifikansen beaktas. Möjligheterna till jämförelser både mellan tvärsnitten och mellan olika oberoende variabler ökar om också magnituderna beaktas. Angående inkomsten kan sägas att magnituden för logaritmen av hustruns inkomsts samvariation med konsumtionsutgifterna är lägre för nästan alla varor än motsvarande siffra för maken. Till detta skall läggas effekten av logaritmeringen, som innebär att det krävs färre kronor för att öka logaritmen för hustruns inkomst med en enhet, än för mannen, då hans inkomst i allmänhet är högre. Det förhåller sig också så, att hustruns inkomst är statistiskt signifikant på 5-procentsnivån för fem varukategorier, medan mannens inkomst är signifikant i fall nio av tio. Att mannens arbetsinkomst har en större effekt än hustruns arbetsinkomst är att vänta eftersom mannens inkomster i urvalet är i genomsnitt 1,5 gånger så höga som hustruns i hushåll med två vuxna som är gifta eller sammanboende. Intressantare är att för en majoritet av varukategorierna (sex av tio) har hennes inkomst en effekt som inte är mycket lägre och i vissa fall något högre än mannens inkomst. Dessa varukategorier är hushållstjänster, kläder och skor, möbler och husgeråd, hälso- och sjukvård, fritid och kultur samt alkohol och tobak. Som påpekades har hustruns utbildning ett större antal signifikanta parametrar än mannens utbildning. Det visar sig också att de statistiskt signifikanta parametrarna för hustruns utbildning är en supergrupp till motsvarande parametrar för mannens, samtliga de senare är alltså signifikanta också i hustruns fall. Båda könens utbildning påverkar konsumtionen av kläder samt kultur och nöjen åt samma håll (mer ju mer utbildning). Rent kuriöst kan också sägas att hustruns utbildning har en strikt positiv påverkan på konsumtionen av kläder, med undantag för forskarutbildade kvinnor, som tvärtom konsumerar mindre kläder än gymnasieutbildade. Resultaten för 1952 pekade på en viss sektoriell indelning av humankapitalets inflytande, där hustruns framförallt påverkade hushållsnära kategorier. Denna tendens tycks alltså inte giltig för millennieskiftet, utan verkar i mångt och mycket ha varit en engångsföreteelse fokuserad kring 1950-talet. I detta avseende påminner strukturen vid millennieskiftet om 1913 års strukturer. Ökad utbildning för hustrun innebär att mindre pengar läggs på bostäder, en effekt som är motsatt den för män. Samma förhållande gäller också för 149 Bidrag till familjens ekonomiska historia konsumtionen av alkohol och tobak. Konsumtion som endast hustruns utbildning påverkar är mat, husgeråd och hushållstjänster (mer utbildning betyder i allmänhet mer av dessa varor). Däremot minskas användningen av förbrukningsvaror. Om koefficienterna för mannens och hustruns utbildning jämförs med varandra snarare än med en baskategori kan andra resultat erhållas. Det som nu jämförs är om effekten av en viss utbildning för mannens del på konsumtionsutgifterna skiljer sig från den effekt hustrun får ut för samma utbildning jämfört med samma basutbildning. Även om antalet statistiska signifikanser överstiger det antal som skulle fås av rent slumpmässiga tal, är skillnaderna relativt fåtaliga. I allmänhet kan sägas att skillnaderna ligger i extremerna: det är effekten av forskarutbildning såväl som utbildning kortare än nio år som skiljer sig mellan män och kvinnor. Fler saker än det utökade antalet statistiska signifikanser kan undersökas. Om vi studerar absolutvärdet av de skattade parametrarna, är den genomsnittliga storleken på parametrarna nästan identisk mellan hustruns och mannens utbildning, något som inte var fallet i de tidigare tvärsnitten (medeltalet för hustruns belopp för koefficienterna är 2 239, mannens 2 194). Detta kan i första hand uttydas som ett ökat inflytande för hustrun jämfört med tidigare, i överensstämmelse med vad de statistiska signifikanserna antydde. I andra hand kan det också indikera en ökad effekt av humankapital. Detta betyder att en viss given utbildning nu kan ha större effekt för kvinnor än tidigare. Också det genomsnittliga absolutbeloppet per varugrupp och kön kan studeras. För fyra varugrupper är genomsnittet mer än 1,5 gånger så högt för det ena könet som för det andra. I två av dessa grupper är värdet för hustrur högre och för två är männens humankapital viktigare. Hustrurs utbildning verkar i hög grad avgörande för hur stora utgifter som läggs på mat och transporter. Mannens utbildning avgör konsumtionen av nöjen och kultur samt bostad. ETT TEST AV OLS-ESTIMATENS STABILITET GENOM ALTERNATIVA SKATTNINGSMETODER I huvudsak tycks de estimat som erhölls via minsta kvadratmetoden vara tämligen säkra; åtminstone jämfört med de skillnader som olika estimeringsmetoder ledde till i de två tidigare tvärsnitten. Liksom tidigare används Hamiltons robusta regressionsmetod och medianregression (se tabell A8 och A9 i appendix). De förändringar i antalet koefficienter som är statistiskt 150 6 ● Millenieskiftet signifikanta är förhållandevis marginella. Medianregressionen leder netto till att ytterligare två koefficienter är signifikanta i utbildningsvariabeln. Bruttoeffekten visar dock att istället för 13 och 16 signifikanta parametrar för mannen respektive hustrun, leder medianskattningen till 17 och 14 signifikanta parametrar. Om ekvationerna istället skattas med den robusta regressionsmetoden, ökar antalet signifikanser med mer markanta 19 procent, ifrån 53 till 63. Sex av de tio koefficienterna är lokaliserade till mannens humankapital, vilket tillsammans med medianregressionens resultat indikerar att OLS-estimaten underskattade mannens humankapital, i statistisk mening. Övriga förändringar är mer marginella. Jämfört med de mer robusta skattningsmetoderna, är det framförallt hustruns inkomst som får färre signifikanser i OLS-skattningarna. Mannens inkomster varierar obetydligt. Den slutsats som drogs av OLS, att utbildning fått en ökad roll för att avgöra konsumtionen, tycks således snarast förstärkas av de alternativa metoderna. BETYDELSEN AV HUSHÅLLETS SAMMANSÄTTNING Diagram 5.2 visade att skalfördelarna för ett hushålls livsmedelsförsörjning har ökat från 1952 till att idag snarare påminna om 1913 års nivåer. Tydligt är också att, vilket är rimligt, hushållets storlek främst är drivande i de stora utgiftskategorierna, livsmedel, bostad, transporter samt i viss mån fritid och kultur. En annan fråga som behandlas i avhandlingen gäller betydelsen av barns kön för konsumtionen. Vi kunde konstatera att 1952 var pojkar mer utgiftsdrivande än flickor, men att detta inte gällde 1913. Att millennieskiftet uppvisar ett mönster som snarare påminnar om 1913 års mönster än 1952 års, är ett resultat som också erhölls när skalfördelarna för hushållsstorlek med avseende på livsmedel jämfördes i diagram 5.2. Precis som för livsmedel liknar mönstret 2000 mer 1913 års mönster än 1952 års. Tabell 6.2 visar en i det närmaste perfekt symmetri mellan pojkar och flickor. 151 Bidrag till familjens ekonomiska historia Tabell 6.2: Totala utgifter i medeltal gentemot antalet pojkar och flickor 2000, tusentals kronor, antalet observationer per cell inom parentes Pojkar Flickor 0 1 2 3 Medel (summa) 0 246 (2 459) 325 (524) 327 (205) 331 (21) 264 (3 209) 1 328 (532) 346 (430) 368 (93) 352 (13) 339 (1 068) 2 343 (223) 335 (105) 381 (17) 377 (4) 343 (349) 3 385 (39) 368 (7) 368 (2) (0) 382 (48) Medel (summa) 267 (3 253) 335 (1 066) 342 (317) 343 (38 288 (4 674) Anm: Endast hushåll där antalet pojkar och antalet flickor <4 är medtagna. Källa: Hushållens utgifter 1999-2001, SCB Den förklaringsmodell som användes för att förklara den markanta tillväxten av merkostnader för pojkar, lyfte fram ett självspelande element, i det att varje deltagare i spelet (att investera i sina barn), blir tvingad av alla andra deltagare att göra samma sak, vilket i sin tur tvingar alla andra att fortsätta samma typ av handling, och så vidare. Nyckelfrågan här blir då att förklara hur denna process kom att upphöra. Ingen formell hypotes används, men det verkar intuitivt finnas rikligt med möjligheter att bryta sig ur utvecklingen, både genom ekonomiska och kulturella förändringar. Gapet i utbildning har minskats, tillsammans med eller tack vare minskningen i ekonomisk avkastning av utbildning. Skillnaden i utbildningsnivå mellan könen har minskat upp till och med grundutbildning på universitetsnivå. Vissa svenska forskare har också pekat på ett ökat ekonomiskt oberoende för kvinnor (Nermo 1994; Nyberg 1997). AVSLUTANDE DISKUSSION Den övergripande slutsats som kan dras av en nutida analys, är att hustruns och mannens respektive bakgrundsvariabler nu utövar ungefär lika mycket inflytande på konsumtionen (tabell A7). Undantaget utgörs av mannens arbetsinkomst som fortfarande har en större effekt än hustruns arbetsinkomst. Inflytandet har alltså ökat betydligt för hustruns inkomst och humankapital sedan de tidigare tvärsnitten. 152 6 ● Millenieskiftet Även om vissa tendenser finns att hustruns och mannens karakteristiska påverkar olika konsumtionskategorier, kan den tendens som fanns 1952, att hustruns framförallt påverkade hushållsnära varor, inte stödjas. Den andra diskussionspunkten i jämförelsen mellan tvärsnitten har varit hur effekten av respektive faktor har förändrats över åren. Vi vet att över tid har kvinnors innehav av de två faktorerna som verkar spela störst roll, inkomst och humankapital, ökat och så har kvinnors inflytande över konsumtionen. Vad som däremot i avhandlingen inte har fastställts är hur effekten av ett visst givet innehav av faktorerna har förändrats. Vissa indikatorer tyder på att också effekten förstärkts över tvärsnitten för åtminstone humankapital, i det att nettoeffekten av en viss mängd humankapital nu är av ungefär samma storleksordning som för män. Detta gäller inte för inkomst, där hustruns inkomst spelade mindre roll för att avgöra den totala konsumtionen. Detta är förvisso inte oväntat, eftersom hustruns inkomst fortfarande är betydligt mindre än mannens. I inledningen berördes problematiken genom vilken mekanism humankapitalet inverkade på den beroende variabeln. Eftersom humankapitalet har visat sig vara viktigt i detta tvärsnitt, ännu viktigare än 1952, finns anledning att fokusera de mekanismer som gäller för just denna faktor. De resultat som här erhålls, tyder inte på någonting annat. Trots att vi kunde konstatera att mäns och kvinnors utbildning ger män ett försprång i löneläge, även om de inte längre utbildar sig mer, tycks inte deras utbildning ge något genomslag för inflytande över konsumtionsutfallet jämfört med kvinnors utbildning. Detta är om något ett stöd för att det snarast är utbildningens inverkan på skickligheten att förhandla som är av betydelse här. Å andra sidan skulle det vara för mycket sagt att säga att alternativkostnader inte spelar någon roll alls. Argumentet gäller enbart tanken att alternativkostnaden inte är det enda som spelar roll. Inte heller i detta tvärsnitt, i likhet med de två föregående, kunde vi finna att den indikator som används för att mäta ideologi (ålder) påverkar konsumtionsutgifterna. Detta kan liksom tidigare bero på att indikatorn i sig är undermålig och inte förmår fånga upp ideologisk position och därmed inte heller dess effekt på konsumtionen. Å andra sidan kan det också betyda att ideologisk position saknar effekt på konsumtionen. 153 Kapitel 7 Avslutning: att tolka i ter mer av makt, humankapitalets inflytande och äktenskapets liberalisering Avhandlingen har behandlat konsumtionens utfall i svenska hushåll med två vuxna under 1900-talet som en funktion av sju variabler. För det första mannens och hustruns respektive inkomster. För det andra deras humankapital, mätt endera genom yrket eller deras utbildningsnivå. För det tredje deras respektive ideologiska position som operationaliseras via ålder. Den sjunde och sista variabeln som användes är hushållets storlek, som främst tjänar som en kontrollvariabel. Syftet var att studera mannens och hustruns inflytande över konsumtionen mot bakgrund av ovan nämnda faktorer över tid. Några av dessa variabler har av tidigare forskning kring hur hushåll tar sina beslut pekats ut som viktiga för att avgöra vilka beslut hushållen tar, i fråga om resursallokeringar och tidsanvändning. I ett första led ställdes endast variablernas relativa betydelse i relation till tidigare forskning. I ett andra led sökte avhandlingen också diskutera i vilken mening de teoretiska konstruktionerna inkomst, humankapital och ideologisk position kan ses som källa till inflytande i en förhandlingsprocess inom hushållet om vilka beslut som skall tas. Centralt i detta resonemang ligger att knyta det faktum att de operationaliserade och mätbara variablernas påverkan på konsumtionen, också kan knytas till en konstruktion av makt eller inflytande, vilken tjänar som ett mellanled i en abstrakt analytisk modell. Huruvida en part har inflytande över konsumtionen observeras via samvariationen mellan en parts variabler och konsumtionen i dennes hushåll. Med undantag för hushållets storlek, emanerar de teoretiska konstruktionerna från i huvudsak två teorier som anger variablerna som intressanta och relevanta i förhållande till resursallokering och/eller maktfördelning inom en familj och/eller ett hushåll. Den första teorin som inspirerade var den ekonomiska spelteorin, som något förenklat förklarar att makten inom 155 Bidrag till familjens ekonomiska historia hushållet beror på de möjligheter en make/maka har utanför hushållet; äktenskapets alternativkostnad, som en ekonom skulle uttrycka det. Detta föranleder oss att fokusera en persons inkomster. Men detta är inte hela sanningen. Eftersom gifta kvinnor inte deltog på arbetsmarknaden till fullo under en stor del av undersökningsperioden, måste också en persons humankapital tas med i beräkningen, eftersom detta utgör en indikator på vad en hustru som inte har någon inkomst att tala om kan förvänta sig för inkomst utanför äktenskapet. Humankapitalet indikeras här i de två första tvärsnitten av en persons yrke, i det sista av en persons utbildning. Avhandlingens andra teoretiska bas är de sociologiska teorier om maktfördelning inom familjen. Här spelar inte utbildning eller humankapital en så stor roll, istället fokuserar man främst den traditionella dikotomin mellan ideologi och ekonomi. En av de centrala frågorna i denna forskningstradition är hur hushållets ekonomi och inkomstsammansättning spelar roll för hur hushållets ekonomi sköts, kontra de sociala normernas betydelse. De sex första variablerna var alltså anknutna till och hade stipulerats som intressanta utifrån en teoretisk modell om det relativa inflytandet över konsumtionen mellan man och hustru (sammanboende är inkluderade) i svenska hushåll med eller utan barn. Den sista variabeln hade inget egentligt teoretiskt intresse, men då hushållsstorlek ofta är kopplad till de övriga variablerna, bör variabeln finnas med i syfte att förhindra att effekten mellan hushållsstorlek och konsumtion fångas upp av de andra variablerna. Avhandlingen undersökte detta genom tre tvärsnitt under 1900-talet: 1913, 1952 och 2000. Materialet som användes var huvudsakligen hushållsbudgetstudier. Till viss del var dessa tvärsnitt bestämda av tillgängligt material, vilket särskilt gällde det första och det sista tvärsnittet. Det mellersta tvärsnittet valdes av, förutom de materialmässiga övervägandena, två anledningar. För det första därför att 1950-talet ofta pekats ut som en spännande period för familjen, en tid då ett relativt borgerligt inspirerat kärnfamiljsideal gjorde sig gällande. För det andra för att perioden är under folkhemsbyggets senare del. Dessa två faktorer är naturligtvis kopplade till den materialmässiga anledningen. Det stora intresset runt familjen kring 1950-talet gör att en hel del material finns bevarat. Ett annat material som används i avhandlingen är Svenska folket 1955, ett frågeformulär där ett medelstort urval ur den svenska befolkningen besvarar allsköns frågor, varav en hel del rör familjen. Således har fokus lagts på 1950-talet. De kringstudier som görs på annat material än hushållsbudgetstudier, görs nästan uteslutande på material från den tiden. 156 7 ● Avslutning DE EMPIRISKA RESULTATEN I SAMMANFATTNING Inkomsten har i alla tvärsnitt naturligt nog en stor roll för att förklara utgifter. Detta gäller inte i samma utsträckning hustruns inkomst som för mannens inkomst. Den förra har genom alla tvärsnitt en betydligt lägre magnitud. Vissa resultat är särskilt intressanta (tabell 7.1). Över tid finns ingen varukategori som hustruns inkomster är signifikant för under alla tre tvärsnitten. I övrigt påminner de två yttre tvärsnitten mer om varandra och 1952 framstår som något annorlunda, i termer av att ha färre antal signifikanta variabler. För tvärsnittet 1952 är endast livsmedel och förbrukningsvaror statistiskt signifikanta för hustruns inkomst; två varutyper som får anses tillhöra en klassisk kvinnlig domän, om en sådan uppdelning skall göras. För 1913 och 2000 är istället kläder och skor, bostaden, möbler och husgeråd samt fritid och kultur påverkade. Skillnaden dessa tvärsnitt emellan är att livsmedel är signifikant 1913, medan för 2000 är det alkohol och tobak. Korrelationen är positiv, det vill säga mer inkomst betyder mer alkohol och tobak, något som inte kan tas för självklart. Ofta förutsätts alkoholmissbruk vara ett typiskt manligt fenomen, åtminstone inom arbetarklass. I sådana fall borde inte hustrur vara särskilt benägna att köpa ytterligare alkohol. Den intuitiva förklaringen är att alkohol och tobak skulle vara en elastisk vara, varför rikare hushåll med hög inkomst också från hustrun konsumerar mer. Med tiden har kvinnors konsumtion av alkohol stigit relativt mäns, även om den allra största delen av denna ökning tycks ha skett under decennierna efter motbokens avskaffande (Willner 2005: 207). Tabell 7.1: Statistiska signifikanser för hustruns inkomst, x, och humankapital, antal inom parentes, på 5-procentnivån från OLSregressionerna år 1913, 1952 och 2000. Livsmedel Förbrukningsvaror Hushållstjänster Kläder & skor Bostad Möbler & husgeråd Hälso- & sjukvård Transporter Fritid & kultur Alkohol & tobak 1913 X(0) (0) (0) X(0) X(0) X(0) (0) (0) X(0) (0) 1952 X(1) X(1) (0) (1) (1) (1) (0) (0) (0) (0) 2000 (2) (2) (1) X(4) X(2) X(2) (0) (0) X(2) X(1) Källa: Tabell A1, A4, A7 157 Bidrag till familjens ekonomiska historia Samma övergripande mönster hittades också i fråga om allokeringen till barn. Också där framstod 1950-talet som en tid som skilde sig från de två andra tvärsnitten, i det att allokeringarna mellan pojkar och flickor var till förmån för pojkarna, vilket inte var fallet i de yttre tvärsnitten. En viss betydelse kan kanske tillskrivas den typ av konsumtion som hustruns inkomst påverkar under 1950-talet, hemnära varor. Detta kan knytas till att 1950-talets hustru ofta har utmålats som en hemmafru. Av betydelse är också att det är de hustrur som har arbete och/eller inkomster som också lägger ut pengarna – utan inkomst inga utgifter. Intresset för hemmet verkar således vara kvar, eller till och med manifesteras genom konsumtion, när hustrun går ut i förvärvsarbete. Intressant är att en stigande tendens för hustruns humankapitals inflytande över konsumtionen märks, rent generellt. Detta är, åtminstone till en del, kopplat till den högre utbildningsgraden i senare kohorter av kvinnor. En av de frågor som ställdes i kapitel 6 var om effekten var konstant under hela 1900-talet och om det därför endast var den ökade graden av utbildning som betydde någonting för konsumtionen. Alternativt är det också möjligt att effekten av humankapital har ökat, varför samma mängd humankapital (relativt mannen) nu ger en större mängd inflytande. Även om avhandlingens material och metoder inte kan ge ett bestämt svar på frågan, argumenterades i kapitel 6 för att så kunde vara fallet. Åldern hade en mindre betydelse för konsumtionsutfallet än någon av de andra variablerna. Detta trots att åldern inte inkorporerades som en linjär funktion utan genom linjära spline-funktioner, där sambandet variablerna emellan varken behöver vara linjärt eller monotont. För 1913 och 1952 års regressioner överstiger antalet signifikanta parametrar inte alls respektive knappt det som skulle ha erhållits av slumpmässiga oberoende variabler. För det sista tvärsnittet fanns förvisso ungefär dubbelt så många signifikanta parametrar som slumpen skulle ha gett, men det är svårt att urskilja en större systematik också här. Den systematik som möjligtvis kunde utläsas var att åldern tenderade att spela en något större roll för varugrupper förbundna med hem och hushåll. I ett statistiskt perspektiv får modellen sägas ha fungerat över förväntan. Även om historiska data av den typ som används här inte är av samma kvalitet som kan erhållas idag, får den rent statistiska delen av avhandlingen antagligen betraktas som en framgång. Givet den sparsmakade information vi hade om hushållen i socialstyrelsens undersökningar, kunde modellerna utifrån ett fåtal förklarande variabler relativt väl predicera de övergripande konsumtions- 158 7 ● Avslutning mönstren. De indikationer på de statistiska modellernas kvalitet som diskuterades passerade alla en miniminivå, om inte mer. Avhandlingen prövade också resultatens hållbarhet genom att skatta samma modeller med andra tekniker, eller beräkningsmetoder. De substantiella resultaten var i stort desamma, de skillnader som erhölls tenderade mestadels att förstärka snarare än att försvaga de förda resonemangen. Samma stabilitet som för de rent empiriska rönen gäller däremot inte för de teoretiska resultaten, som kan sägas variera mellan tentativa och någorlunda stabila. Detta beror naturligtvis i första rummet på den imperfekta översättningen av teorierna. Forskare i olika traditioner har ofta pekat ut kvinnans förvärvsarbete och/eller inkomst som avgörande för vissa typer av beslut, något som diskuterades i inledningskapitlet. Man har sällan eller aldrig skilt mellan förvärvsarbete och inkomst. Alternativkostnaden har sökt fångas upp via det yrke en person har. Detta därför att inkomsten är en särskilt dålig indikator för kvinnor eftersom de sällan arbetade heltid som gifta. En hustru som har obetydliga inkomster men ändock ett yrke hade antagligen bättre möjligheter att klara sig utanför äktenskapet än vad hustrur som endast är hemmafruar och därför saknar kontakt med arbetsmarknaden hade. Avhandlingen visade att för 1952 var det linjära sambandet mellan de tio konsumtionskategorierna och kvinnans andel av hushållets totala inkomster konstanthållet för total inkomst starkare än motsvarande samband mellan konsumtionsnivåer och förekomsten av förvärvsarbete. I de regressioner som gjordes för 1952, tycktes skillnaden i konsumtionsutfall mellan å ena sidan outbildade arbetare och utbildade arbetare, och å andra sidan den förra kategorin och hemmafruar, vara åtminstone lika stor, om inte större för det förra paret. Detta indikerar att utbildningen antagligen är viktigare än förekomsten av förvärvsarbete. För ingen av variablerna tycks det alltså vara förekomsten av yrkesarbete som är det viktiga för hustruns inflytande. Mot detta skulle möjligen tala att kvinnor tillhörande småborgerligheten har en fler statistisk signifikans än utbildade arbetare. Det tycks dock som att den genomsnittliga effekten för utbildade arbetare, mätt i koefficienternas absolutbelopp, är betydligt högre än för småborgerligheten, även om vi här bör ta hänsyn till ett extremvärde. Den främsta anledningen till förgrovningen av de teoretiska begreppen är empirisk. Det historiska material som finns kvarlämnat kring hushålls interna förehavanden är begränsat. Detta gäller särskilt om de faktiska liven undersöks, snarare än återberättelser eller upplevelser av livet. Synen på 159 Bidrag till familjens ekonomiska historia familjen som en privat sfär, utom räckhåll för andras åsikter och åtgärder, är också idag vanlig. När familjen diskuteras, talas också oftast om dess roll och funktion i samhället, mindre ofta om dess interna organisation. Som påpekades i kapitel 3, kom dock familjen att bli ett legitimt politiskt intresse under mellankrigstiden. Vi kan också, antagligen direkt förorsakat av denna förändring, se ett ökat materialutbud kring familjen under framförallt 1950talet, ett i sig intressant historiskt faktum. Därför kan vi få en närmare inblick i hur hushållen fungerade under denna tid jämfört med tidigare. Ovan såg vi att inkomsten i tidigare forskning betonats som viktig för hur hushåll sköter sin interna ekonomi. Även om hustruns inkomster har signifikanta tecken för vissa konsumtionsvaror 1913, tycks förhandlingsvärdet för hennes inkomst vara begränsat att döma av magnituderna på hustruns koefficienter relativt de för mannens. Å andra sidan tycks magnituderna vara mer betydande än hustruns bidrag till hushållens totala inkomster, vilket var relativt blygsamma 2 procent. Detta betyder antagligen att hustruns inkomster också ger ett visst inflytande över hur mannens inkomster används, annars är det svårt att se att hustruns inkomster skulle samvariera med konsumtionen överhuvudtaget. 1952 har antalet statistiska signifikanser för hustruns inkomst sjunkit och gäller nu enbart livsmedel och förbrukningsvaror, två varukategorier som är synnerligen hemnära. Till millennieskiftet har mönstret återigen hunnit förändras. Av de fem konsumtionskategorier som hustruns inkomst är signifikant för, har två kategorier en inkomstelasticitet över 1, nämligen möbler och husgeråd samt fritid och kultur. Ytterligare en är på gränsen till en lyxvara, kläder och skor, med en inkomstelasticitet om 0,95. Kategorierna bostad samt alkohol och tobak är nödvändighetsvaror. Det är således svårt att dra någon särskild slutsats om vilken typ av konsumtion hustruns inkomst framförallt påverkar. Detta kan då endera bero på att hustrur och deras makar i allmänhet inte tycker särskilt olika, alternativt att hustruns inkomst inte ger henne något inflytande att tala om. Mer fascinerande är möjligen det faktum att mönstret för de statistiska signifikanserna i mångt och mycket påminner om det för 1913, men inte har mycket gemensamt med de kategorier som påverkas 1952 (tabell 7.1). Detta kan möjligtvis användas som ett argument för 1950-talets särprägel och mot tanken på 1900-talet som en linjär utveckling. Det visar sig, naturligtvis, att mannens inkomster har en större betydelse för utgifterna än vad hustruns inkomster har. En intuitiv förklaring av detta skulle vara att mannen är den som har det största inflytandet över konsumtionen, eftersom den strikta tolkningen är att ytterligare en krona i 160 7 ● Avslutning hustruns inkomst inte förändrar konsumtionen med samma belopp som ytterligare en krona i mannens inkomst. Men detta bör istället komma sig av att hustruns inkomst i de två första tvärsnitten allt som oftast saknar reell betydelse för den totala inkomsten och för konsumtionen. Att hustruns inkomst knappast hade en större betydelse, utöver de små effekterna på den totala inkomsten, tyder också tecknen på koefficienten. Om inkomsten utgjorde ett instrument för att förhandla om användandet av hela hushållets inkomst, så borde det resultera i att åtminstone några varukategorier har en negativ koefficient för hustruns inkomst. Detta eftersom förhandling över en totalinkomst är ett nollsummespel. Även om det i varje tvärsnitt finns exakt en varukategori där utläggen är negativt korrelerad med logaritmen av hustruns inkomst, är ingen av dessa koefficienter statistiskt signifikanta och magnituden av variabeln kan inte heller sägas ha någon betydelse. Det är inte helt enkelt att klassificera dessa grova konsumtionskategorier i en dikotomi som exempelvis för hushållet kollektiva varor kontra privata varor eller frontstage/backstage-varor som Lorna Weatherill gör (Weatherill 1996). Möjligtvis kan sägas att de varor som hustruns inkomst har en effekt på 1952, livsmedel och förbrukningsvaror, är typiska kollektiva varor med en backstagekaraktär. Bostad, möbler och husgeråd och fritid och kultur är mer svårbedömda. Värt att notera är att dessa konsumtionskategorier endast är signifikanta då det inte finns samma uttalade hemmafruideal; konsumtion som inte lika tydligt kan hänföras till backstage, verkar alltså påverkas av hustrun framförallt i början och slutet av 1900-talet – då hemmafruidealet kan ha varit svagare. Det sista uttalandet är dock tveksamt om det är hållbart. De empiriska mönster som den här avhandlingen har påvisat, tyder på att hemmafrun var mer dominerande 1913 än 1952, både på en praktisk och en diskursiv nivå. Exempelvis visar ekonom-historikern Lynn Karlsson på den oro som väcktes över kvinnors deltagande i fabriksarbete under 1900-talets första decennium (Karlsson 2001). Med avseende på ideologins betydelse kunde avhandlingen, kanske något kontraintuitivt, endast visa på marginella effekter. I det huvudsakliga materialet skulle detta mycket väl kunna tänkas bero på den dåliga proxyvariabel som var tvungen att användas, åldern. Detta argument försvagas dock av att i Svenska folket 1955 fanns ett samband mellan ålder och ideologisk position. En alternativ tolkning av detta är en distinktion mellan period- och kohorteffekter. Att åldern spelar en negligerbar roll, tyder på att period- 161 Bidrag till familjens ekonomiska historia effekterna dominerar över kohorteffekterna. Detta betyder att äktenskapets med tiden förändrade ekonomiska praktiker tycks ske tämligen homogent över åldersgrupper. Förändringar påkallade av exogena faktorer etablerar sig inte först i en ung åldersgrupp för att sedan växa in sig i samhället i takt med att åldersgruppen tar över, vilket annars är en vanlig modell för förändring. Istället verkar de ekonomiska arrangemangen inom hushåll ändra sig relativt snabbt vid exogen påverkan. Den tidigare forskningen om ideologins betydelse i detta sammanhang får sägas vara begränsad och har dessutom andra intressen. Den sociologiska forskningen har ibland betonat ideologi, men den har snarare fokuserat individernas upplevelse av maktförhållanden och/eller finansiella praktiker, snarare än konsumtionen och inflytandet över den i sig (Blood & Wolfe 1960; Roman & Vogler 1999; Zelizer 1994b). Så resultatet kan i sig knappast sägas strida mot ett etablerat forskningsresultat, även om det i ljuset av annan forskning får betraktas som oväntat. Det förändrade inflytandet kan förklaras med två anledningar, eller med någon kombination av anledningarna. Endera är det kvinnors innehav av de faktorer som undersöks som har ökat, medan effekten av faktorn hålls konstant. Eller så har effekten av faktorn förändrats, medan innehavet har varit konstant. Eftersom ideologi eller ålder inte är variabler som ger oss särskilt goda resultat, bör istället de två andra faktorerna, inkomst och humankapital, ges ett större utrymme. Vi vet att de kvinnliga reallönerna har ökat betydligt mellan 1950 och 2000, i relation till de manliga lönerna. Så har också det kvinnliga inflytandet över konsumtionen, som per krona räknat nästan är uppe i samma nivå nu som mannens inkomst. Den bild koefficienterna i tabell A7 ger är dock något missvisande eftersom den innehåller logaritmerade värden, vilka är större för mindre värden (kvinnors inkomster) än stora värden (mäns inkomster) per krona. Men sammantaget är det för tvärsnittet 2000 rimligt att säga att hustruns inkomsts samvarians med konsumtionen står i ungefärlig proportion till hennes inkomster. Ökningen av inflytandet tycks således i hög grad bero på ökat innehav av faktorer. Men i tvärsnittet 1952 framstår det som att effekten har minskat, eller åtminstone blivit statistiskt mer osäker; hustruns andel av hushållets inkomst är nu högre i snitt än 1913, men samvariansen med konsumtionen är lägre. En möjlig förklaring grundar sig i förändringen av de sociala normerna som etablerar hennes inflytande oberoende av hennes tillgångar; de sociala normerna skulle nu tillskriva hustruns inflytande över varor som till sin karaktär 162 7 ● Avslutning är kollektiva för hushållet. För detta talar dels det mönster hustruns humankapitals samvariation med konsumtionen visar, som (med undantag för kläder och skor) också påverkar kollektiva varukategorier. Mot detta talar hypotesen om en liberalisering av äktenskapet. Kanske kan detta ses som en reaktion på en temporär ideologisk effekt under 1950-talet som också varit tidigare omnämnd i avhandlingen. Men detta framstår kanske som mindre troligt givet de diskussioner som förts om detta, särskilt i kapitel 3. Återstår då humankapitalet, eller utbildning/yrke. Ekonomen Amartya Sen har ofta framhävt betydelsen av att ge kvinnor utbildning, i syfte att öka deras handlingsutrymme och handlingskraft och/eller deras politiska – och allmänna inflytande (Sen 2001). ”…[W]omen’s education strenghtens women’s agency and also tends to make it more informed and skilled” (Sen 1999b: 192). Vi vet även här att innehavet av faktorn har ökat dramatiskt för kvinnor de senaste hundra åren, med en viss betoning på det senare halvseklet. Den största förändringen i betydelsen för humankapitalet verkar dock ha skett under de första 50 åren av undersökningen. 1952 är antalet variabler signifikanta för hustruns inflytande över konsumtionen två färre än för mannen, år 2000 är de två fler. Till detta kommer att de alternativa estimeringsteknikerna tydde på att yrkesgruppens betydelse underskattades i OLS-estimeringar. Så även om humankapitalet tycks ha större betydelse för konsumtionens avgörande 2000 än 1952, är skillnaden relativt marginell. Detta trots att den absolut största delen av förändringen i innehavet av humankapital skedde under den andra halvan av seklet. En viss reservation mot denna argumentation är att magnituderna av mannens och hustruns humankapital är mer utjämnade 2000 än 1952. Så man skulle kort kunna hävda att den skillnad som kan iakttas mellan 1913 och 1952 är ett möjlig överflyttning av det sätt varpå en hustru erhåller inflytande över konsumtionen, ifrån inkomst 1913 till humankapital 1952. LIBERALISERINGEN AV ÄKTENSKAPET OCH DE EMPIRISKA RESULTATEN TOLKADE I TERMER AV INFLYTANDE ÖVER KONSUMTIONEN Den generella tendens som kan utläsas ur materialet är kanske inte bara en förändrad grad av inflytande, utan också en ökad mängd förhandlingar. Denna idé stöds av att hustruns bakgrundsvariabler gör sig gällande för vilket konsumtionsutfall ett hushåll får. Det finns gott om belägg i avhandlingen för att en liberalisering av äktenskap och dess kontrakt har skett i den mening att de till större del är konstruerade av parterna själva på en mer individuell basis. 163 Bidrag till familjens ekonomiska historia För denna liberaliseringshypotes finns stöd i annan forskning likväl som ett antal belägg i denna avhandling. Eftersom den tidigare forskningen har redovisats i tidigare kapitel, lyfts här endast fram den distans från vilken vi betraktar William Hogarths bild av ett äktenskap arrangerat i det viktorianska England. Nu är detta inte ett belägg för att svenska äktenskap på 1910-talet arrangerades på detta sätt, men det är likväl möjligt att hävda att någon form av förändring har skett också i Sverige. Om vi istället tittar på det mer närliggande exemplet Moa Martinsons äktenskap, verkar det till mindre del arrangerat av släkten och till större del av henne själv; men å andra sidan hade hon då redan ett utomäktenskapligt barn. De ämnen som var uppe för diskussion mellan Hedvig och Albert ledde egentligen aldrig till några väsentliga skillnader i parternas beteende, i de fall de överhuvudtaget diskuterade. Att Hedvig skulle sköta den hemnära hushållskassan tycktes det aldrig råda något tvivel om; de stora besluten, som exempelvis var de skulle bo och vart Albert skulle arbeta, återberättas inte heller de som diskussioner, här verkar Albert vara beslutsfattaren. De lagar angående äktenskapet som infördes 1915 och 1920, innebar en liberalisering av äktenskapet. På 1950-talet påpekade statliga utredningar och den sociologiska vetenskapen att familjelivet vid denna tid var statt i omvandling mot en mindre patriarkal form där mannens beslutanderätt var mindre självklar; exempelvis beskrev psykologen Curt Åmark hur utvecklingen gick mot mer demokratiska familjer (Åmark 1954: 228f). Psykologen Margot Bengtsson hävdar i sin undersökning Tid, rum, kön och identitet, att barn och ungdomar kom att i allt mindre utsträckning identifiera sig med sina föräldrar och i stället med sig själva; något som hon tar som intäkt för en ökad individualisering i familjelivet (Bengtsson 2001). Detta förefaller vara den huvudsakliga verkan vi kan fastställa för ideologin. Istället för betyda olika för olika individer, är den betydelse som kan påvisas i denna avhandling symmetrisk över individer; några interaktionseffekter med andra variabler, eller intersektionalitet, kunde inte påvisas. Den empiriska undersökningen betonade också att förekomst av förhandlingar inom hushållet 1955 tydde på arrangemang där hustrun har en större grad av inflytande. Den vanliga hypotesen att den patriarkala kärnfamiljen i mångt och mycket spelat ut sin roll, framförd av sådana betydande samhällsvetare och humanister som Manuel Castells, Simone de Beauvoir och Anthony Giddens, verkar kanske ha en poäng i att familjearrangemangen är mer mångfacetterade och mindre självklara nuförtiden 164 7 ● Avslutning (Beauvoir 2002: 489; Castells 1997: 240f; Giddens 1995: 163). Det tycks dock vara på plats att upprepa den poäng Jane Lewis gör. Att lagen – och enligt många forskare också hela samhället – utgår ifrån att förhandlarna är likställda behöver med nödvändighet inte innebära att de faktiskt är det. Ett ökat utrymme för förhandlingar, behöver inte nödvändigtvis innebära en förbättrad position, även om indikationerna i denna avhandling tyder på det. Avhandlingens syftes andra led kan ses som en reduktionistisk forskningsstrategi, där de kausala mekanismerna mellan de oberoende variablerna – eller resurser – och slutresultatet, konsumtionsutfallet, skulle belysas. Den typ av statistisk analys som används för analysen av hushållsböckerna hittills skulle av sociologen James Coleman lätt föraktfullt kallas ”individualistisk behaviorism”, där handling har ersatts av beteende (Coleman 1986: 1314ff). Den svarta låda som i mångt och mycket omger familjen i samhällsvetenskaplig forskning, ska på något sätt genomlysas. Det vore fel att säga att den svarta lådan runt hushållen helt kommer att tas bort; det bästa vi egentligen kan hoppas på är en röntgenbild som ger lite mer kött på benen för att förklara den sociala nivån som ett resultat av individuella handlingar. Vi kan via mekanistiska förklaringar ringa in något närmare än annars vad som är kärnan för inflytande och därmed varför vissas argument gör sig mer gällande i ett hushåll än andras. Men vilka argument, hur de utsägs och framförallt vad som är utsatt för argumentation kontra vad som är självklart kan inte observeras med de tekniker och de material som har använts. Givet de ovan nämnda problemen är det grundläggande antagandet som måste göras att det överhuvudtaget finns en förhandlingsprocess inom hushållen som generar konsumtionsutfallet. Detta torde också för de flesta vara ett rimligt antagande bara på basis av introspektion. Den nästa punkt som vi då måste visa är att samvariationen mellan innehav av en viss variabel och konsumtionsutfallet beror just på det inflytande som i modellen stipuleras följa på större innehav av den resursen. Detta kräver då antaganden som inte krävs i den rent strikt empiriska tolkningen av resultaten eller när dessa sätts i ett sammanhang av tidigare forskning. Detta kan alltså ses som att ytterligare antaganden och analytiska resonemang, som förvisso till delar kan stödjas av annan empiri, preciserar de svar som avhandlingen ger, även om samma empiri och samma operationaliseringar används. Klart förstärkande för tolkningen att humankapitalet har en direkt inverkan på förhandlingsstyrkan är de resultat som presenterades i kapitel 2. Här såg vi klart hur olika utbildningsnivåer, inte yrken, påverkade hushållens 165 Bidrag till familjens ekonomiska historia benägenhet att överlägga om pengars användande, något vi tar för att betyda en ökad grad av demokrati. I denna undersökning kan vi vara avsevärt säkrare på att innehav av humankapital är en källa till inflytande över en förhandlingsprocess, på ett sätt som vi inte kan vara säkra på vad gäller avhandlingens studier av hushållsbudgetunderökningarna. Om det då är så att humankapital är ett direkt upphov till ökad demokratinivå, är det också rimligt att tänka sig att det finns ett direkt inflytande också över konsumtionsvalen. I kapitel 6 användes också utbildning, inte yrkesgrupp, som indikator för humankapital och också här såg vi en stark samvarians mellan utbildning och konsumtion. Vidare kan argumenteras för att den skillnad vi såg mellan småborgerligheten och utbildade arbetare tyder samma sak. Om yrkesgruppens betydelse enbart skulle vara ett resultat av social prestige eller ha fångat upp delar av inkomsten, skulle den förra gruppen ha en effekt nog så hög som den senare. Istället tycks detta vara ytterligare ett argument för utbildningens betydelse för voice. De forskningsresultat som har lyfts fram i denna avhandling har i mångt och mycket ställt Albert Hirschmans fråga om man kan påverka ett socialt beslut utan att ha möjlighet att lämna den sociala sammanslutningen, sammanfattad i hypotesen ”no exit, no voice”. Utvecklingen över tid ger i sig inga ledtrådar till huruvida detta skulle vara sant också för svenska hushåll. Med tiden har skett en tydlig förbättring av både hustruns möjligheter till exit relativt mannen och hennes voice, parallellt med en klar framflyttning av hennes inflytande på konsumtionsbesluten. Vissa av avhandlingens forskningsresultat tycks tyda på att det inte enbart är exit som spelar roll. När det teoretiska begreppet humankapital användes med en mer förfinad operationalisering, kunde vi se att också humankapital som inte leder till en förbättring av alternativkostnaderna tycktes förbättra hustruns inflytande på hushållens beslut. Under 1950-talet visade det sig att hustruns inflytande, som var förstärkt från 1913 genom ökad betydelse för humankapitalet, särskilt tycktes gälla hemnära varor. Detta kan möjligtvis associeras till en – förvisso ifrågasatt – bild av 1950-talet som ett hemmafruns årtionde. I så fall skulle tanken vara att husmodern erhåller ett sektoriellt inflytande, inte så mycket på grund av en förbättrad generell förhandlingsposition, utan därför att de normer som styr parternas handlande föreskriver att husmodern skall ansvara för just denna typ av varor. Förflyttningen av källan till inflytande från inkomster till humankapitel, parallellt med sektoriseringen av inflytandet, kan rimligen tolkas i termer av voice, snarare än exit. Dels därför att exit fortfarande var mycket 166 7 ● Avslutning dyrköpt för kvinnor, möjligen kan de gifta kvinnornas relativa alternativkostnad faktiskt ha stigit, dels för att det knappast finns någon anledning till att förbättrade exit-möjligheter skulle ge ett sektoriellt inflytande. Vi kunde också se att inflytande var större för utbildade arbetare jämfört med småborgerligheten, vilket också tyder på voice. Detta då småborgerlighetens utbildning inte alltid var den bästa, men oftast tjänade nog så mycket pengar som utbildade arbetare. Det tycks således vara utbildningen och inte förtjänstmöjligheterna utanför som ger inflytandet. För denna tolkning skulle möjligtvis också förändringen till millennieskiftet tala, där det sektoriella inflytandet verkar vara borta. Istället påverkar nu hustruns inkomster och humankapital nästan samma varugrupper, undantaget livsmedel som påverkas av utbildning och alkohol och tobak som påverkas av inkomsten. Men båda faktorerna påverkar konsumtionen av bostad, kläder och skor, möbler och husgeråd samt fritid och kultur. Dessa varugrupper kan knappast bestämmas som enbart, eller ens huvudsakligen, endera hemnära eller privata. Detta tycks i mångt och mycket vara ett argument för den sociologiska sidan, där de resurser som parterna tar in i hushållets produktion är det som är avgörande i och med att husmorskompetens har en svagare inverkan på exitmöjligheterna än kompetens för lönearbetsmarknaden. Detta betyder naturligtvis inte att exit saknar betydelse, men den bör åtminstone kompletteras med en analys av voice. Detta stämmer väl överens med de typer av sociala gemenskaper där Hirschman stipulerar att voice skall vara särskilt användbart. Dessa sociala gemenskaper är de där exit omöjligen eller svårligen kan användas och familjen nämns som ett explicit exempel (Hirschman 1970: 33). Vad som också bör uppmärksammas är hur de faktorer som i modellen stipulerats som väsentliga också i andra källor än de två primära materialen, hushållsböckerna och Svenska folket 1955. För det första påpekade lagberedningen 1918 att pengar och invanda mönster var källor till makt, vilket ungefärligen kan översättas till inkomster och ideologisk position. För det andra har samma faktorer hittats i gestaltningar av äktenskapsförhandlingar i andra kontexter än det svenska 1900-talet. I inledningen såg vi William Hogarth avbilda släktskapet och pengarna som viktiga i släktens förhandlingar, i den franska högmedeltidens adel var släktens reproduktion det viktigaste. Så givet den ganska vida variationen av kontexter där äktenskapsförhandlingar har observerats, finns det all anledning att utgå från att de tre faktorerna under lång tid haft betydelse som resurser i förhandlingar. 167 Bidrag till familjens ekonomiska historia Den viktigaste slutsatsen tycks dock vara att tidigare forskning har underskattat humankapitalet som förhandlingsresurs i sin fokusering på endera yrke/inkomster och sociala normer. Det är inte bara genom dess inverkan på alternativkostnaden som humankapitalet verkar, utan också genom ökad förmåga till förhandling. Vidare kan sägas att den tidigare forskning som betonat institutionella eller normativa faktorer, till vilken voice kan räknas, har oftast gjort detta endera utifrån teoretiska resonemang eller, såtillvida de varit empiriska, endera dragit slutsatsen på grundval av makrostudier eller kvalitativa studier, även om undantag finns. Det tycks vara en poäng att avhandling, som bygger på kvantitativa mikrostudier, kan visa på indikationer på den konkreta betydelsen av voice i en förhandlingssituation. 168 Chapter 8 Summar y This thesis starts out by asking how a social unit, the household, chooses its consumption. Contrary to much economic theory, the household cannot be treated as a single unit, a single decision maker, a single consumer, or a single supplier of labor. Most of our introspective intuitions tells us this, along with a nowadays almost vast amount of previous research (Bourguignon et al. 1993; Doss 1996; Fapohunda 1988; Hoddinott & Haddad 1995; Klasen 1998; Sen 1999a).49 William Hogarth’s characterization of a high-brow wedding in 18th century England – reproduced on page 18 – may not seem very relevant to Swedish 20th century, but nonetheless highlights two important points in relation to the theoretical perspectives of this dissertation. The painting is the first in a series of six that starts with the bargaining over the marriage contract, where the married couple actually only occupies about 25 % of the picture and the center-stage is taken by their relatives, and that shows the demise of a marriage without alternatives. The spouses are not free to choose, and are as chained to each other as the dogs in the corner. The other theme is the capitals that the relatives use in the bargaining. The merchant uses his economic capital, whereas the old nobleman uses his cultural capital, he is descending from William the Conqueror. Thus, the marriage is a trade of cultural capital and economic capital. To what extent are these two capitals valid in establishing a parts influence over the consumption in Swedish households during the 20th century? A third variable that will be investigated—implicit in the painting—is the ideological positions of the parties. The purpose of the dissertation is to explore the influence of the husband and wife on the consumption in Swedish households in the 20th century. It does so through a theoretical model that establishes three factors as 49 Daniel Hallberg’s research on Swedish panel data for time-use studies, constitutes a rare counter-example. Here, the null-hypotheis that household have a common time-preference cannot be rejected(Hallberg 2002: 57). 169 Bidrag till familjens ekonomiska historia important: income, human capital and ideological position. But we also want to know why these variables matter. Obviously, power is in the social science a concept of both immense difficulty and importance. In fact, Bertrand Russell regarded it as the fundamental entity of the social sciences, in an analogy to importance energy in physics. “…[T]he fundamental concept in social science is Power, in the same sense in which Energy is the fundamental concept in Physics. Like energy, power has many forms…” (Russell 1938: 9). The difficulty in grasping power as a empirical entity to be measured makes it a very difficult concept to work with. Therefore, we are not primarily concerned with power in this thesis. The concept we investigate is rather influence over consumption by husband and wife. That leaves power as a completely theoretical concept never to be investigated. In helping us understand why and how the aforementioned factors matters, the thesis draws from two different theoretical frameworks. These are, on one hand, cooperative bargaining theory on intra-household matter, on the other hand sociological research on intra-household power. In the former, the key to successful bargaining lies in the alternative cost to establishing a contract, a marriage in this context. The solution is classical Nash-bargaining where the products of the net gains of respective parties are maximized. In other words, this theoretical perspective emphasizes an exitoption as the determining factor for intra-household power. The alternative theoretical framework stresses not the resources available to each party, should a divorce occur, but rather the resources that each party brings to the household—a considerable difference. This line is mostly drawn from sociological thinking on intra-household matters, both Jan Pahl’s and Carolyn Vogler’s work on money management (Pahl 1983; Pahl 1989; Vogler 1994; Vogler & Pahl 1993; Vogler & Pahl 1994), as well as the discussion stemming from Robert Blood and Donald Wolfe’s work on whom in the household made what decision, carried on by among others Gerald McDonald and David Olson (McDonald 1980; Olson & Rabunsky 1972). These sociological theories have more in common with noncooperative game theory, which also stresses contributions to the household, rather than the exit option. A theoretical model is formed by these theories that stipulate economic capital, human capital and ideological positions of the respective partners in the marriage as the key in determining the influence on consumption. Although cooperative game theory and sociological theories often stresses the same empirical variables, the difference between them should not be 170 8 ● Summary underestimated, in why the variables matter. A theoretical dichotomy may be formulated in Albert Hirschman’s terms of exit and voice (Hirschman 1970). That is, is influence a function of one’s option to end the marriage and/or cohabitation, or is it through authority? This dichotomy was in part used already by Blood and Wolfe (Blood & Wolfe 1960). Furthermore, human capital is stipulated to work through both of these mechanisms. First, human capital obviously increases opportunities in the labor market, increasing the alternative cost of marriage. Second, it may also very well increase one’s voice in a bargaining situation. The dissertation tries to establish the importance of each capital of the wife as well as the husband, at three points in the Swedish 20th century. THE SOURCES The first cross-section is in 1913, before Sweden became a truly urban society. The second cross-section is in 1952, a point in time which is appealing for a number of reasons. First and foremost, the decade has been pointed out as the short golden era of the homemaker in Sweden (Hirdman 2001: 152; Nyberg 1989: 272; Sommestad 1995; Åmossa 2004: 183). Prior, females had in large been occupied by farm-work, although this was not officially accounted for as a gainful employment. After the 1950’s, the transition towards extensive female labor market participation became increasingly complete. One must remember that this is a story called in question. Several researchers argue for a more linear history, where the 1920’s and 1930’s are characterized by increased labor-market participation by females and social policies geared toward twobreadwinner type families (Frangeur 1998; Wegerman 2004). This increase in female labor force participation continued throughout the 20th century (Hedenborg & Wikander 2003: 149; Schön 2000: 320ff). This is relevant to the dissertation in so far as increased opportunities in the labor-market should decrease married women’s foregone earning in marriage, but an ideological celebration of the homemaker could very well increase female voice within what matters inside the household. Secondly, it is a period in Swedish history characterized by a transition from a rural society towards a more urban society. Thirdly, it is a period where social scientists and the state alike perceived the family as being in a transitional state; from a pure patriarchal form towards a more egalitarian system. This transformation is of course not a local Swedish history, but rather a transformation noted in at least most Western societies. In a textbook on European history after 1945, the authors 171 Bidrag till familjens ekonomiska historia claim that ”the relationship of members of the family to each other changed, with the family moving from a hierarchical group to a more democratic partnership” (Tipton & Aldrich 1987: 185). The third cross-section is taken at the turn of the millennium, in order to have as clear a picture as possible as what has happened to intra-household influence during the development of the industrial and urban society. The sources for the first two cross-sections are household-expenditure surveys conducted by The National Board of Health and Welfare, where each household that participated wrote down their expenses during the course of one year. In the very first sample, statistical techniques for survey sampling were not developed and participating households were recruited through advertising. This implies that one should be very careful in generalizing the results to the entire Swedish population; additionally it renders statistical significance virtually useless in everything but inferring to the entire sample form my sub-sample. In the second survey, the techniques used were quite refined and used a two-stage cluster-sample. The third cross-section was conducted in the years 1999 through 2001 by Statistics Sweden. Here, all modern know-how is employed in getting an accurate sample. EMPIRICAL SPECIFICATION, ESTIMATION TECHNIQUES AND EMPIRICAL RESULTS The empirical model to be estimated translates the factors economic capital, human capital and ideological positions to the operational variables income, profession and age. Chapter 2 sets out to investigate these translations and argue for their validity. It does so through a complementary source, The Swedish People 1955. It is a survey conducted in 1955, which set out to probe the attitudes on a variety of subjects such as child-raising, use of alcohol, religiosity and, of particular interest to us, family life. Here, we do not get a great deal of information on consumption, but we can establish very accurate measures on human capital and ideological position, which are then showed to have enough of covariation with profession and age, respectively, so that the latter may be used as proxies for the former. It is also shown that ideological position has a slight importance for the consumption and that human capital has a higher degree of importance in determining consumption. In an attempt to measure these variables’ importance for overall household democracy, a model is used that predicts the level of democracy within a household as a function of total household income, female income, 172 8 ● Summary ideological position and two forms of human capital. The first is the number of years of formal schooling, measuring general human capital; the second is human capital for home management. The difference between the two is that the latter does not increase opportunities in the labor market and thus only works through the voice mechanism, whereas the former may work through the voice as well as through the exit mechanism. This is only estimated for married female participants in the study. Chapter 3 investigates the institutional background of the Swedish marriage, and the two main arguments are that a liberalization of the marriage contract took place during the 20th century, mainly through the marriage law reform of 1920, but also through changes in attitudes throughout the century. Secondly, it argues that the female alternative cost of the marriage has increased in relation to the male alternative cost, mainly because of increased opportunities in the labor market and through decreased social stigmatization. Although the remarriage market is worse for females than males throughout the time period, a slight relative increase in remarriage opportunities can be noted for previously married females as compared to previously married men (diagram 3.3). On the side, a peculiar, although telling, covariance between female relative wage and the number of divorces can be found. The main empirical model then estimates consumption in ten different categories, shown in table 8.1, as a function of the logarithms of female and male income, their respective profession as well as their respective age. A control variable for household size is also added. This is then estimated with standard ordinary least squares. Given the well known weaknesses of this method, the results are also confirmed through two other regression estimation techniques Hamilton’s robust regression (Hamilton 1994) and minimum absolute deviance, or median regression, (Greene 2000: 399ff). The results are given in the appendix, tables A1 through A9. Translations for headings and stubs are given in table 8.1. Income is incorporated through their logarithms. As for the class of profession, they are theoretically defined through the use of sociologists John H. Goldthorpe and Robert Erikson’s schema of classes (Erikson & Goldthorpe 1992: 35ff). Empirically, they are incorporated through a dummy expansion, as the classes are not hierarchical in their nature. The class of comparison is unskilled workers for both males and females. 173 Bidrag till familjens ekonomiska historia Table 8.1: Swedish to English translations for column headings and stubs applicable to tables A1 through A9 Column headings Livsmedel Förbrukningsvaror Hushållstjänster Kläder och skor Bostad Möbler och husgeråd Hälso- och sjukvård Transport Fritid och kultur Alkohol och tobak Foodstuffs Non-durable goods Household services Stubs Mannens inkomst Hustruns inkomst Mannens yrkesklass Clothing and footwear Dwelling Hustruns yrkesklass Furniture and household articles Health and medical care Transport Småborgerlighet Recreation and cultural services Spirits and tobacco Tjänsteman Utbildad arbetare Outbildad arbetare Hemmafru Mannens åldersgrupp Hustruns åldersgrupp Antal hushållsmedlemmar Konstant Observationer Male income Female income Male class of profession Female class of profession White-collar worker Petty bourgeoisie Skilled worker Unskilled worker Homemaker Male agegroup Female agepgroup Number of household members Constant Observations Note on the source: For the column headings, the official translations of Statistics Sweden have been used (Hushållens utgifter 1999-2001). Although male income is—as expected—the single most important variable in determining consumption, female income increases its importance from 1913 to 2000, as expected. More unexpected, the results are not all that clear for the 1952 cross-section; although female contribution to total household income has increased 14-fold over 40 years, from 2 to 28 percent, the number of consumption categories that are statistically significantly affected by female income have decreased from five to two. Female income is now only significant for foodstuffs and non-durable goods, two categories that are certainly very closely associated to the management of a household. On the other hand, the magnitudes of the coefficients in relation to those of male income are not lower than the same ratio in 1913, indicating than the lessening of the variable’s importance might not be as great as the number of statistical significances suggests. 174 8 ● Summary As for the profession we see a steady increase in how female profession increases its importance from cross-section to cross-section. In the last one, it has an importance superior to that of the male professional class. In comparison to the other factors, income and age, the class of profession seems increasingly important as well. It also seems that education is more important in determining consumption than is the status of the profession, given that skilled workers carried a bigger difference to unskilled workers than did the petty bourgeoisie in the first two cross-sections. The model could not get age to show any meaningful bearing on consumption. In fact, the number of significant variables hardly surpassed the number we would expect by chance. Although this may be somewhat surprising, two reasons can be advanced. First, if ideology works primarily through period effects in place of cohort effect, that is, it is not the ideology that is given to you at some arbitrary point in your life that matters, instead, the effect of the dominant ideology of the time is independent of age. Second, the proxy-variable used is not very accurate, although we managed to show a correlation between age and ideological position in chapter 2. Household size effects are not very interesting in themselves, but if the number of children is decomposed by their gender it could be shown that for the first and last cross-section, no difference could be found. For the 1952 cross-section, a big difference could be found in that boys where now considerably more expensive, or cost-inducing, than girls. This is explained by a process of increasing discrimination in a game theoretical framework. We will not go into detail here, but interested readers are referred to Simonsson (2004). THE EMPIRICAL RESULTS INTERPRETED IN THE CONTEXT OF THE THEORETICAL SETTING The most important contribution to previous research on intra household matters is the importance of the human capital in determining consumption. Previous research has focused its on income and ideology as determinants of intra-household power. A polarity in previous research was said to be constituted of exit and voice. Human capital could be shown not only to be effective through increasing opportunities in exit, but also through increasing the voice. This interpretation is due to two empirical observations. First, in the model that tried to explain the level of democracy within the household, human capital 175 Bidrag till familjens ekonomiska historia for household management as well as general human capital were shown to have similar effects. Second, the increase in importance for women’s human capital from 1913 to 1952 is impressive, but in limited to categories of consumption that are closely related to the home. Her influence is apparently limited to certain categories of consumption by the norms establishing the space of negotiation. The combination of an increase in the importance of human capital and decrease in the importance of income together with the limiting the wife’s influence to categories of consumption concerned with the home, does indicate a certain importance of voice. 176 a: 8,41 (3,07)*** 6,78 (1,56) 1,20 (0,91) -0,08 (0,01) 6,65 (0,88) -0,59 (0,08) -0,15 (0,07) -37,13 (0,49) 131,12 (1,74)* 37,00 (0,49) 27,75 (1,35) 20,51 (9,48)*** 0,46 (1,26) -40,43 (1,45) -4,38 (0,10) -3,66 (0,28) 294,25 (13,65)*** 8,72 (2,38)** Förbrukningsvaror 3,38 (0,09) -1,33 (0,03) 24,95 (0,65) 8,33 (0,80) 31,12 (2,25)** 12,97 (0,59) 8,75 (1,32) Hushållstjänster 132,64 (12,14)*** 2,49 (1,34) I jämförelse med outbildade arbetare hemmafru utbildad arbetare småborgerlighet Hustruns yrkesklassa tjänsteman utbildad arbetare småborgerlighet Mannens yrkesklassa tjänsteman Ln(hustruns inkomst) Ln(mannens inkomst) Livsmedel Tabell A1: OLS 1913 15,79 (0,33) 77,80 (1,62) -6,05 (0,13) 21,36 (1,63) 26,61 (1,54) 66,00 (2,39)** 8,19 (0,98) 178 -8,84 (0,14) 63,95 (1,01) -45,28 (0,72) 9,48 (0,53) 72,26 (3,16)*** 17,20 (0,47) 18,39 (1,63) Kläder & Bostad skor 190,92 160,87 (13,95)*** (8,72)*** 6,57 7,33 (2,83)*** (2,33)** APPENDIX 9,91 (0,22) -46,00 (1,01) 20,34 (0,45) 10,49 (0,84) 15,79 (0,96) 2,30 (0,09) -0,17 (0,02) Möbler & husgeråd 84,46 (6,49)*** 5,75 (2,60)*** 11,90 (0,94) -3,26 (0,26) 21,33 (1,71)* -1,11 (0,33) 10,67 (2,36)** 2,64 (0,37) 5,80 (2,67)*** Hälso- & sjukvård 12,59 (3,53)*** -0,79 (1,31) 9,37 (0,59) 1,36 (0,09) -17,69 (1,13) 0,79 (0,18) 16,60 (2,92)*** 2,92 (0,32) 6,14 (2,23)** 29,56 (6,57)*** 0,51 (0,67) Transporter -2,30 (0,19) 21,36 (1,74)* -11,36 (0,93) 3,09 (0,92) 12,27 (2,77)*** 0,33 (0,05) 4,69 (2,20)** 9,20 (0,50) 3,77 (0,21) 5,74 (0,31) 3,58 (0,71) 5,52 (0,83) -10,59 (1,01) 0,02 (0,01) Fritid & kultur Alkohol & tobak 38,90 32,26 (11,12)*** (6,15)*** 1,24 1,64 (2,10)** (1,84)* 0,30 (0,60) -0,65 (1,03) 0,28 (0,34) -0,12 (0,19) 0,27 (1,08) 0,55 (1,59) -111,79 522 0,22 61,36 (17,49)*** -1 982,20 520 0,63 Förbrukningsvaror -0,69 (1,13) -0,19 (0,30) -1,03 (1,23) 0,94 (1,76)* -0,18 (0,71) 2,90 (0,59) 5,02 (0,80) 0,41 (0,05) 4,37 (0,72) 0,94 (0,37) 6,56 (1,08) -3,32 (0,52) 3,80 (0,46) 15,63 (2,92)*** -0,47 (0,18) Livsmedel * p < 0,1 ** p < 0,05; *** p < 0,01 Konstant Observationer R2 Antal hushållsmedlemmar 41 < 36,5 – 41 33 – 36,5 29 – 33 Hustruns åldersgrupp < 29 43 < 38 – 43 35 – 38 31 – 35 < 31 Mannens åldersgrupp Tabell A1, forts -7,53 (4,28)*** -840,71 521 0,33 1,18 (0,47) 2,68 (0,84) -5,17 (1,23) 6,89 (2,23)** -1,80 (1,40) Hushållstjänster -1,42 (0,46) 1,40 (0,44) 4,40 (1,04) 3,74 (1,38) -0,38 (0,29) 7,81 (3,54)*** -1 549,76 522 0,38 2,57 (0,82) -5,52 (1,38) 5,10 (0,97) -0,75 (0,20) -0,07 (0,04) 7,96 (2,06)** -8,15 (2,03)** 14,17 (2,68)*** -1,76 (0,52) 0,51 (0,31) 179 0,96 (0,31) -1 062,81 502 0,21 2,17 (0,51) -2,72 (0,51) 1,04 (0,15) 0,76 (0,15) 1,69 (0,80) -9,67 (4,62)*** -266,07 521 0,17 -2,52 (0,84) 4,86 (1,28) -5,45 (1,09) 2,93 (0,80) 0,73 (0,48) Möbler & husgeråd 2,64 -5,77 (0,51) (1,57) 6,85 -7,20 (1,27) (1,88)* -15,35 3,81 (2,18)** (0,76) 5,75 3,12 (1,26) (0,97) -1,16 -2,06 (0,53) (1,32) Kläder & skor Bostad -0,21 (0,36) -13,07 522 0,08 -0,30 (0,37) 0,16 (0,16) -0,96 (0,70) 0,72 (0,71) -0,04 (0,11) Hälso- & sjukvård -1,68 (1,67)* 0,45 (0,43) 0,07 (0,05) 0,27 (0,31) 0,09 (0,22) -0,02 (0,03) -1,01 (0,99) 1,18 (0,88) 0,38 (0,39) -0,37 (0,91) Fritid & kultur 0,86 (0,88) -2,24 (2,19)** 1,39 (1,03) -0,10 (0,11) 0,16 (0,37) -2,19 -3,04 (3,01)*** (5,41)*** -182,26 -261,42 521 522 0,16 0,31 0,25 (0,24) -1,40 (1,06) 1,05 (0,61) 0,08 (0,06) 0,30 (0,57) -0,37 (0,29) 0,84 (0,63) -0,20 (0,11) 0,37 (0,33) -0,19 (0,36) Transporter -1,76 (2,08)** -195,63 515 0,11 0,19 (0,15) 0,25 (0,16) -1,06 (0,52) 0,93 (0,62) -0,04 (0,07) Alkohol & tobak -0,40 (0,27) 0,30 (0,19) -1,90 (0,93) 0,85 (0,64) -0,76 (1,19) a: 0,94 (0,44) 0,86 (0,25) 0,08 (0,08) -0,24 (0,04) 5,07 (0,86) 0,04 (0,01) -3,33 (2,06)** -61,30 (2,43)** -0,90 (0,02) -10,23 (0,86) -41,96 (0,61) 127,58 (1,86)* 38,85 (0,57) 4,23 (0,23) 2,36 (0,07) 7,55 (0,24) 22,96 (0,73) 3,74 (0,44) 8,78 (0,77) 18,05 (1,00) -0,00 (0,00) Hushållstjänster 137,68 (15,37)*** 3,32 (2,18)** I jämförelse med outbildade arbetare Hemmafru utbildad arbetare småborgerlighet Hustruns yrkesklassa Tjänsteman utbildad arbetare småborgerlighet Mannens yrkesklassa Tjänsteman Ln(hustruns inkomst) Ln(mannens inkomst) Förbrukningsvaror 353,63 25,26 (18,12)*** (14,94)*** 7,94 0,15 (2,40)** (0,53) Livsmedel Tabell A2: Robust regression 1913 5,67 (0,12) 77,27 (1,70)* 5,67 (0,13) 8,39 (0,68) 14,94 (0,91) 69,45 (2,67)*** 1,45 (0,18) 243,60 (18,84)*** 6,26 (2,85)*** 180 -24,48 (0,50) 45,90 (0,95) -46,83 (0,97) 9,18 (0,68) 65,26 (3,72)*** -33,91 (1,22) 21,29 (2,47)** 209,99 (14,88)*** 8,44 (3,50)*** Kläder & skor Bostad 26,11 (1,09) -26,30 (1,10) -11,94 (0,50) 4,52 (0,69) 15,40 (1,79)* 10,65 (0,78) 0,14 (0,03) Möbler & husgeråd 61,68 (9,08)*** 2,58 (2,23)** 18,00 (2,09)** -0,55 (0,06) 32,33 (3,79)*** -0,72 (0,31) 12,58 (4,07)*** 5,90 (1,20) 5,16 (3,48)*** Hälso- & sjukvård 8,89 (3,65)*** -0,25 (0,61) 14,52 (1,61) -11,27 (1,26) -16,76 (1,88)* -0,35 (0,14) -2,62 (0,81) 6,58 (1,28) 3,90 (2,50)** 13,86 (5,42)*** 0,94 (2,18)** Transporter -0,07 (0,01) 23,39 (2,29)** -9,49 (0,93) 0,17 (0,06) 13,73 (3,72)*** 1,84 (0,31) 4,28 (2,42)** Fritid & kultur 39,48 (13,56)*** 0,80 (1,63) 6,13 (0,41) 7,48 (0,50) -3,41 (0,23) 2,74 (0,67) -0,57 (0,11) -7,26 (0,85) -2,78 (1,07) Alkohol & tobak 19,73 (4,65)*** 1,00 (1,39) -0,09 (0,23) -0,82 (1,66)* 0,83 (1,27) -0,34 (0,71) 0,23 (1,17) (1,74)* -154,32 (8,20)*** 522 0,36 (16,52)*** -2 272,59 (10,47)*** 520 0,65 Förbrukningsvaror 0,03 (0,06) -0,46 (0,93) -0,69 (1,06) 0,56 (1,32) -0,15 (0,73) 2,42 (0,54) 5,58 (0,98) -0,90 (0,12) 8,12 (1,47) 0,89 (0,39) 3,85 (0,70) -0,95 (0,17) 6,84 (0,91) 4,44 (0,92) 0,85 (0,36) Livsmedel * p < 0,1 ** p < 0,05; *** p < 0,01 Konstant Observationer R2 Antal hushållsmedlemmar 41 < 36,5 – 41 33 – 36,5 29 – 33 Hustruns åldersgrupp < 29 43 < 38 – 43 35 – 38 31 – 35 < 31 Mannens åldersgrupp Tabell A2, forts (4,11)*** -842,95 (8,46)*** 521 0,39 0,12 (0,06) 1,80 (0,69) -1,49 (0,43) 4,09 (1,62) -2,00 (1,90)* Hushållstjänster -1,70 (0,67) 2,04 (0,78) 0,16 (0,04) 2,96 (1,33) 0,49 (0,45) (3,01)*** -1 837,23 (12,76)*** 522 0,49 2,22 (0,75) -7,18 (1,90)* 6,32 (1,27) 0,58 (0,16) -0,97 (0,64) Kläder & skor 5,58 (1,53) -5,55 (1,46) 10,90 (2,18)** -3,66 (1,14) 1,88 (1,21) 181 (0,51) -1 287,41 (8,17)*** 502 0,41 0,36 (0,11) 1,31 (0,32) -2,33 (0,43) 2,48 (0,62) 1,13 (0,69) -0,00 (0,00) 4,85 (1,17) -8,92 (1,65)* 1,09 (0,31) 1,49 (0,89) Bostad (3,54)*** -153,07 (2,02)** 521 0,25 -1,12 (0,72) -0,39 (0,20) -2,22 (0,85) 2,93 (1,53) 0,33 (0,42) Möbler & husgeråd -6,34 (3,31)*** -4,10 (2,06)** 6,34 (2,42)** -1,86 (1,10) -0,55 (0,68) (0,20) -26,67 (0,98) 522 0,14 -0,59 (1,05) 0,19 (0,26) -1,03 (1,10) 0,73 (1,07) -0,31 (1,09) Hälso- & sjukvård -0,30 (0,44) 0,23 (0,32) 0,26 (0,27) 0,08 (0,13) 0,16 (0,54) (3,18)*** -69,04 (2,43)** 521 0,12 0,44 (0,76) 0,12 (0,16) 0,56 (0,57) -0,02 (0,02) -0,38 (1,28) -0,81 (1,12) -0,29 (0,38) 0,64 (0,65) -0,27 (0,42) 0,19 (0,62) Transporter (5,81)*** -260,53 (8,04)*** 522 0,40 0,08 (0,11) -1,23 (1,45) 0,42 (0,37) 1,14 (1,39) -0,53 (1,57) Fritid & kultur 0,59 (0,72) -1,76 (2,05)** 1,52 (1,35) -0,67 (0,93) 0,16 (0,47) (1,82)* -76,22 (1,60) 515 0,08 0,54 (0,56) 1,04 (0,84) -1,98 (1,21) 0,98 (0,81) -0,07 (0,13) Alkohol & tobak -1,89 (1,55) 0,72 (0,57) -1,51 (0,92) 0,74 (0,69) -0,63 (1,22) a: Hemmafru 7,34 (3,00)*** -1,95 (0,55) 0,69 (0,59) 1,77 (0,30) 1,95 (0,34) 0,14 (0,02) -2,16 (1,16) -62,39 (2,56)** 13,42 (0,36) -16,21 (1,39) -35,72 (0,82) 103,39 (1,82)* 11,05 (0,20) 19,70 (1,07) 310,67 (16,17)*** 10,34 (3,18)*** Förbrukningsvaror 24,44 (12,57)*** 0,36 (1,08) 25,37 (0,71) 19,32 (0,54) 36,29 (1,03) 4,93 (0,43) 3,45 (0,23) 26,57 (1,14) -2,47 (0,34) Hushållstjänster 135,38 (11,11)*** 1,51 (0,74) I jämförelse med outbildade arbetare utbildad arbetare småborgerlighet Hustruns yrkesklassa Tjänsteman utbildad arbetare småborgerlighet Mannens yrkesklassa Tjänsteman Ln(hustruns inkomst) Ln(mannens inkomst) Livsmedel Tabell A3: Medianregression 1913 -27,79 (0,62) 102,74 (2,31)** 50,39 (1,14) 0,81 (0,06) 32,71 (1,71)* 42,91 (1,47) 0,95 (0,10) 231,45 (15,21)*** 5,54 (2,16)** Kläder & skor 182 -25,11 (0,62) -3,58 (0,09) -68,05 (1,67)* 8,91 (0,66) 62,08 (3,54)*** -24,36 (0,91) 15,56 (1,81)* 182,20 (13,18)*** 7,84 (3,27)*** Bostad 24,84 (1,28) -22,21 (1,14) -10,83 (0,56) 8,81 (1,39) 24,30 (2,91)*** 11,92 (0,94) -3,60 (0,89) Möbler & husgeråd 70,65 (10,68)*** 3,55 (3,15)*** 18,97 (2,08)** -5,68 (0,88) 36,91 (4,20)*** -1,73 (0,60) 15,41 (4,16)*** 3,21 (0,59) 7,39 (4,05)*** Hälso- & sjukvård 13,33 (4,48)*** -0,10 (0,19) 23,85 (2,48)** -3,74 (0,39) -14,78 (1,55) 1,05 (0,34) 3,03 (0,74) 6,29 (1,00) 6,33 (3,20)*** 22,35 (6,85)*** 0,87 (1,57) Transporter 1,81 (0,18) 23,57 (2,39)** -2,45 (0,25) 1,40 (0,44) 19,67 (4,76)*** 0,71 (0,11) 8,24 (4,07)*** 34,79 (10,39)*** 0,66 (1,16) Fritid & kultur -2,05 (0,13) 4,52 (0,38) 0,81 (0,05) 6,19 (1,16) 7,98 (1,14) -5,14 (0,48) -2,31 (0,68) Alkohol & tobak 12,01 (2,17)** 0,44 (0,47) 6,18 (1,14) 0,84 (0,15) 1,24 (0,17) 10,20 (2,14)** -0,23 (0,10) Livsmedel -0,50 (1,12) -0,52 (0,91) 0,73 (0,97) -0,68 (1,24) 0,41 (1,86)* 0,74 (2,36)** -137,14 (6,33)*** 522 1,45 (0,60) 1,62 (0,46) -1,20 (0,26) 3,62 (1,08) -1,83 (1,33) -7,30 (3,81)*** -834,69 (6,41)*** 521 Förbruknings- Hushållsvaror tjänster -0,05 -2,45 (0,09) (0,74) -1,02 2,36 (1,80)* (0,67) 0,10 0,38 (0,13) (0,08) 0,47 2,91 (0,99) (0,98) -0,25 0,06 (1,11) (0,04) * p < 0,1 ** p < 0,05; *** p < 0,01 1,75 (0,40) 31 – 39 5,98 (1,07) 39 – 47 -1,99 (0,27) 47 – 58 8,73 (1,62) 58 < 0,83 (0,37) Antal hushållsmedlemmar 54,89 (17,65)*** Konstant -2 044,50 (9,51)*** Observationer 520 Hustruns åldersgrupp < 31 60 < 49 – 60 41 – 49 33 – 41 < 33 Mannens åldersgrupp Tabell A3, forts 2,20 (0,72) -3,35 (0,76) -0,14 (0,02) 0,79 (0,19) -0,39 (0,23) 7,59 (3,11)*** -1 789,83 (10,80)*** 522 6,99 (1,65)* -7,97 (1,81)* 14,69 (2,53)** -4,35 (1,16) 1,62 (0,92) 183 0,28 (0,10) 0,38 (0,09) 1,58 (0,29) -1,64 (0,41) 0,62 (0,39) 1,28 (0,56) -1 127,41 (7,22)*** 502 1,19 (0,30) 6,46 (1,55) -11,62 (2,15)** 1,97 (0,57) 2,06 (1,29) Kläder & skor Bostad -2,80 (1,83)* 0,31 (0,16) -2,19 (0,86) 2,26 (1,22) 0,38 (0,50) -4,22 (3,96)*** -156,54 (2,12)** 521 -0,23 (0,34) 0,42 (0,49) -2,16 (1,88)* 1,42 (1,70)* -0,17 (0,49) 0,22 (0,47) -55,58 (1,69)* 522 Möbler & Hälso- & husgeråd sjukvård -6,93 -0,84 (3,74)*** (1,03) -4,07 0,92 (2,12)** (1,05) 3,79 -0,18 (1,50) (0,16) -0,19 0,20 (0,12) (0,28) -0,13 0,12 (0,18) (0,33) 0,11 (0,16) 0,07 (0,08) 0,42 (0,34) 0,41 (0,45) -0,30 (0,85) -1,82 (3,47)*** -104,57 (2,89)*** 521 0,52 (0,70) -1,46 (1,50) 0,66 (0,52) 1,37 (1,46) -0,29 (0,76) -2,57 (4,82)*** -261,45 (7,25)*** 522 Transporter Fritid & kultur -1,37 1,21 (1,51) (1,35) 0,07 -1,84 (0,07) (1,87)* 0,71 2,12 (0,57) (1,66)* -0,36 -1,56 (0,45) (1,87)* 0,11 0,11 (0,29) (0,27) 0,91 (0,81) 1,39 (0,87) -1,50 (0,70) 0,82 (0,52) 0,08 (0,12) -1,77 (2,01)** -25,87 (0,43) 515 Alkohol & tobak -2,15 (1,42) 0,68 (0,42) -1,89 (0,87) 0,40 (0,29) -0,71 (1,06) a: 139,08 (3,67)*** 16,31 (0,38) -4,20 (0,10) 53,97 (1,45) 2,80 (0,05) 74,62 (0,61) 89,04 (0,53) -17,45 (0,23) -103,71 (2,52)** 259,90 (1,42) -113,75 (0,55) -225,74 (1,11) -249,82 (1,40) 171,46 (0,62) 662,36 (1,13) -628,24 (0,77) -471,30 (1,31) -530,32 (2,67)*** 803,45 (8,23)*** 72,23 (2,01)** Förbrukningsvaror 95,05 (4,69)*** 14,78 (1,98)** 768,87 (1,79)* -910,13 (1,00) -746,84 (0,59) -274,55 (0,49) -514,90 (1,67)* 1 244,55 (4,38)*** 281,08 (0,87) 755,35 (2,37)** 234,23 (0,84) Hushållstjänster 934,49 (6,15)*** -29,66 (0,53) I jämförelse med outbildade arbetare Hemmafru utbildad arbetare lantbrukare småborgerlighet Hustruns yrkesklassa tjänsteman utbildad arbetare lantbrukare småborgerlighet Mannens yrkesklassa tjänsteman Ln(hustruns inkomst) Ln(mannens inkomst) Livsmedel Tabell A4: OLS 1952 180,67 (0,86) 476,62 (1,07) 103,64 (0,17) -231,32 (0,84) -335,38 (2,22)** 246,39 (1,77)* -42,34 (0,27) 245,00 (1,59) 86,94 (0,64) 184 -32,31 (0,09) 250,51 (0,31) -96,83 (0,09) 1 676,00 (3,42)*** -139,29 (0,51) 747,22 (3,00)*** 590,68 (2,09)** -509,00 (1,84)* 47,68 (0,20) 342,81 (1,93)* 39,51 (0,11) -357,99 (0,69) 688,38 (2,98)*** -108,92 (0,85) -78,22 (0,67) -205,47 (1,54) 143,83 (1,11) 12,22 (0,11) 96,56 (1,70)* -56,57 (0,47) -149,77 (0,90) 132,08 (1,78)* -29,76 (0,73) 206,43 (5,50)*** 57,58 (1,35) 28,86 (0,69) 23,16 (0,63) 559,04 (1,37) -51,00 (0,06) 295,96 (0,25) 385,06 (0,73) -154,35 (0,53) 471,50 (1,75)* 438,43 (1,43) 328,64 (1,10) 46,02 (0,17) Kläder & Bostad Möbler & Hälso& Transporter skor husgeråd sjukvård 473,01 485,26 139,20 36,28 515,16 (6,36)*** (3,65)*** (2,22)** (1,81)* (3,58)*** 19,05 56,93 -6,96 7,79 7,37 (0,70) (1,16) (0,30) (1,06) (0,14) 185,73 (1,15) -340,59 (1,00) -90,07 (0,19) -167,64 (0,80) -112,47 (0,96) 396,29 (3,71)*** 34,22 (0,28) 137,32 (1,16) 107,84 (1,03) 94,17 (0,77) 12,74 (0,05) -206,29 (0,57) -80,66 (0,51) -82,05 (0,93) 1,30 (0,02) -36,50 (0,40) 56,49 (0,63) -121,73 (1,54) Fritid & Alkohol & kultur tobak 344,16 283,74 (6,03)*** (6,55)*** -2,59 17,11 (0,12) (1,07) 23,76 (0,48) 43,92 (1,07) 56,12 (1,56) -12,03 (0,34) -14,01 (0,46) Livsmedel 8,02 (0,88) -7,18 (0,85) -6,20 (0,79) -1,85 (0,23) -1,99 (0,29) 56,76 (4,71)*** -731,56 (2,36)** 334 0,34 -36,39 (0,53) 18,36 (0,29) -94,02 (1,58) -38,66 (0,65) 17,03 (0,34) 66,20 (0,73) -8 704,31 (3,74)*** 333 0,27 Förbruknings- Hushållsvaror tjänster -5,02 63,32 (0,49) (0,83) -3,35 38,85 (0,39) (0,61) 15,21 27,65 (2,03)** (0,49) 1,78 91,38 (0,24) (1,66)* -6,02 -17,27 (0,95) (0,36) * p < 0,1 ** p < 0,05; *** p < 0,01 45,41 (1,03) 31 – 39 2,10 (0,05) 39 – 47 -22,90 (0,60) 47 – 58 26,50 (0,69) 58 < 0,77 (0,02) Antal hushållsmedlemmar 402,11 (6,93)*** Konstant -7 717,45 (5,16)*** Observationer 334 0,47 R2 Hustruns åldersgrupp < 31 60 < 49 – 60 41 – 49 33 – 41 < 33 Mannens åldersgrupp Tabell A4, forts 10,59 (0,32) 2,44 (0,08) 28,51 (0,99) -11,49 (0,39) -19,71 (0,80) 277,35 (6,27)*** -3 668,32 (3,22)*** 334 0,36 -19,15 (0,51) 23,03 (0,74) 20,33 (0,74) -5,55 (0,21) -8,94 (0,38) 185 26,86 (0,45) -62,59 (1,13) 2,88 (0,06) 51,38 (0,98) -44,42 (1,00) 226,91 (2,87)*** -6 341,30 (3,12)*** 334 0,26 49,84 (0,74) 46,59 (0,83) -55,52 (1,13) 43,56 (0,90) 9,24 (0,22) Kläder & skor Bostad -55,05 (1,95)* 22,00 (0,84) -19,86 (0,81) -11,80 (0,48) -3,70 (0,18) -32,01 (0,86) 1 638,58 (1,71)* 334 0,16 Möbler & husgeråd -19,16 (0,61) 16,96 (0,64) 22,80 (0,99) -18,40 (0,81) -10,20 (0,52) 11,98 (1,33) 0,15 (0,02) -5,41 (0,69) 7,58 (0,96) -0,11 (0,02) 1,49 (0,12) -250,52 (0,82) 334 0,22 Hälso- & sjukvård -8,99 (0,89) -4,15 (0,49) 4,84 (0,65) 1,37 (0,19) -2,88 (0,46) 81,66 (1,26) -4,09 (0,07) 52,91 (0,95) 12,24 (0,22) -13,35 (0,28) 162,88 (1,91)* -4 588,83 (2,09)** 334 0,13 -66,18 (0,91) -54,71 (0,91) -8,08 (0,15) -24,18 (0,46) 0,49 (0,01) Transporter 9,03 (0,35) -16,90 (0,71) 0,97 (0,04) 14,09 (0,63) -34,37 (1,81)* 41,92 (1,24) -2 908,43 (3,33)*** 333 0,25 Fritid & kultur -1,22 (0,04) 18,34 (0,76) 3,80 (0,18) 1,46 (0,07) 8,14 (0,45) 21,86 (1,12) -1,85 (0,10) -16,21 (0,96) -8,03 (0,47) 19,28 (1,34) 24,29 (0,94) -2 439,29 (3,68)*** 334 0,21 Alkohol & tobak -12,82 (0,59) 6,19 (0,34) 10,51 (0,66) 15,67 (1,00) -16,45 (1,21) a: Hemmafru 85,83 (2,95)*** 19,80 (0,60) 15,74 (0,49) 51,80 (1,82)* 36,57 (0,83) -58,76 (0,63) 88,62 (0,68) -74,74 (1,30) -104,73 (3,31)*** -141,52 (0,99) -124,80 (0,77) -373,73 (2,35)** -261,30 (1,86)* -174,70 (0,81) 692,41 (1,51) -507,92 (0,80) -490,76 (1,74)* -600,96 (3,86)*** 1 193,99 (15,60)*** 44,57 (1,58) Förbrukningsvaror 150,78 (9,69)*** 12,10 (2,11)** 113,35 (1,06) -210,69 (0,93) -182,87 (0,58) 442,70 (3,17)*** -123,74 (1,61) 361,56 (5,11)*** 150,38 (1,87)* 147,93 (1,86)* 233,45 (3,37)*** Hushållstjänster 438,44 (11,59)*** 38,95 (2,80)*** I jämförelse med outbildade arbetare utbildad arbetare lantbrukare småborgerlighet Hustruns yrkesklassa tjänsteman utbildad arbetare lantbrukare småborgerlighet Mannens yrkesklassa tjänsteman Ln(hustruns inkomst) Ln(mannens inkomst) Livsmedel Tabell A5: Robust regression 1952 244,39 (1,57) 1 191,68 (3,62)*** 137,27 (0,30) -265,47 (1,31) -272,54 (2,44)** 139,77 (1,36) -43,22 (0,37) 142,47 (1,25) 110,69 (1,10) 318,64 (5,79)*** 35,70 (1,76)* 186 100,41 (0,51) 882,35 (2,11)** 143,23 (0,25) 258,36 (1,01) -36,10 (0,25) 303,03 (2,32)** 228,49 (1,54) -644,42 (4,45)*** 52,18 (0,41) 187,43 (2,21)** 311,45 (1,73)* 162,61 (0,65) 33,20 (0,30) -16,41 (0,27) -26,12 (0,47) -51,06 (0,80) 39,17 (0,63) 127,75 (2,33)** Möbler & husgeråd 728,54 77,22 (10,45)*** (2,57)** 38,15 6,64 (1,49) (0,60) Kläder & skor Bostad 53,99 (1,19) 4,57 (0,05) -116,42 (0,87) -53,87 (0,91) -33,47 (1,03) 132,70 (4,42)*** 31,36 (0,92) 20,75 (0,62) 44,57 (1,52) Hälso- & sjukvård 12,15 (0,76) 0,17 (0,03) 58,57 (0,54) -105,87 (0,46) 624,79 (1,96)* -69,79 (0,49) -61,32 (0,79) 203,71 (2,84)*** -81,44 (1,00) 84,83 (1,07) 132,20 (1,88)* 155,36 (4,06)*** 9,29 (0,66) Transporter 186,70 (2,26)** -24,37 (0,14) 136,92 (0,57) -196,70 (1,83)* -78,84 (1,32) 128,45 (2,36)** -31,39 (0,51) 7,15 (0,12) 91,52 (1,71)* -44,82 (0,45) -423,93 (1,99)** -115,42 (0,39) -157,18 (1,20) -64,90 (0,90) -84,73 (1,27) -24,16 (0,32) 7,42 (0,10) -99,88 (1,53) Fritid & Alkohol & kultur tobak 321,46 312,62 (11,03)*** (8,79)*** 7,29 16,33 (0,68) (1,25) 14,01 (0,36) 8,22 (0,26) 39,80 (1,41) -19,08 (0,69) 42,06 (1,75)* Livsmedel 13,01 (1,86)* -7,84 (1,21) -3,75 (0,62) -4,05 (0,66) -4,04 (0,78) 32,03 (3,46)*** -1 166,74 (4,90)*** 334 0,46 11,55 (0,68) 2,46 (0,16) -4,29 (0,29) -2,74 (0,18) -14,88 (1,18) -21,66 (0,96) -3 859,77 (6,67)*** 333 0,55 Förbruknings- Hushållsvaror tjänster -9,32 2,51 (1,19) (0,13) -0,57 -17,06 (0,09) (1,07) 6,62 23,02 (1,15) (1,65)* 4,18 14,58 (0,74) (1,06) 0,01 -8,36 (0,00) (0,71) * p < 0,1 ** p < 0,05; *** p < 0,01 33,36 (0,97) 31 – 39 26,27 (0,83) 39 – 47 -9,06 (0,30) 47 – 58 19,98 (0,66) 58 < -28,11 (1,10) Antal hushållsmedlemmar 354,39 (7,79)*** Konstant -10 137,68 (8,65)*** Observationer 334 0,62 R2 Hustruns åldersgrupp < 31 60 < 49 – 60 41 – 49 33 – 41 < 33 Mannens åldersgrupp Tabell A5, forts 187 12,52 (0,51) -19,73 (0,86) 32,60 (1,52) -21,02 (0,97) -19,42 (1,06) 221,98 (6,79)*** -2 589,98 (3,08)*** 334 0,43 -9,42 (0,34) 31,34 (1,36) 7,22 (0,36) 12,56 (0,63) -16,89 (0,98) 49,68 (1,59) -57,61 (1,99)** -4,67 (0,17) 32,54 (1,19) -4,32 (0,19) 58,94 (1,42) -7 167,85 (6,72)*** 334 0,48 3,59 (0,10) 24,96 (0,85) -17,53 (0,68) 12,71 (0,50) 14,42 (0,66) Kläder & skor Bostad 6,96 (0,52) 11,28 (0,90) 7,55 (0,65) -16,06 (1,36) 4,80 (0,48) 28,99 (1,63) -67,32 (0,15) 334 0,18 Möbler & husgeråd -20,65 (1,37) -12,38 (0,98) 21,54 (1,95)* -1,46 (0,13) -13,42 (1,43) 9,20 (1,28) 2,67 (0,40) -1,53 (0,24) 1,96 (0,31) -0,90 (0,17) 4,68 (0,49) 114,06 (0,46) 334 0,11 Hälso- & sjukvård -10,80 (1,34) -0,03 (0,01) -1,39 (0,23) 1,92 (0,33) -1,30 (0,26) -2,92 11,30 (0,17) (0,86) -2,53 6,51 (0,16) (0,54) 13,70 3,60 (0,92) (0,32) -0,17 -11,19 (0,01) (0,98) -12,58 -8,30 (0,99) (0,86) 44,10 22,90 (1,94)* (1,32) -2 105,60 -2 671,35 (3,59)*** (5,99)*** 334 333 0,19 0,45 Transporter Fritid & kultur 33,61 -6,35 (1,74)* (0,43) -23,96 -21,72 (1,49) (1,77)* 3,71 23,25 (0,26) (2,16)** 7,80 -7,42 (0,56) (0,70) -3,80 11,23 (0,32) (1,23) 14,62 (0,91) 8,82 (0,60) -1,31 (0,09) -11,03 (0,79) 3,28 (0,28) 29,91 (1,41) -2 465,94 (4,53)*** 334 0,27 Alkohol & tobak -14,63 (0,82) -11,65 (0,78) 7,59 (0,58) 5,66 (0,44) 3,09 (0,28) a: 127,00 (3,66)*** 15,25 (0,39) 25,88 (0,67) 59,11 (1,78)* 52,72 (1,03) 13,42 (0,13) -22,38 (0,19) -30,35 (0,45) -120,87 (3,23)*** -109,87 (0,49) 37,94 (0,15) -468,51 (1,88)* -128,51 (0,58) -180,66 (0,53) 1 104,91 (1,67)* -69,55 (0,09) -456,35 (1,05) -547,05 (2,22)** 267,02 (1,70)* -27,18 (0,11) -248,20 (0,70) 670,40 (3,28)*** -149,64 (1,33) 449,21 (4,26)*** 53,21 (0,46) 104,35 (0,89) 160,91 (1,60) Hushållstjänster 387,41 (6,90)*** 17,72 (0,88) I jämförelse med outbildade arbetare Hemmafru utbildad arbetare lantbrukare småborgerlighet Hustruns yrkesklassa tjänsteman utbildad arbetare lantbrukare småborgerlighet Mannens yrkesklassa tjänsteman Ln(hustruns inkomst) Ln(mannens inkomst) Förbrukningsvaror 1 102,49 120,57 (9,03)*** (6,44)*** 36,91 10,73 (0,85) (1,61) Livsmedel Tabell A6: Medianregression 1952 132,99 (0,61) 32,98 (0,08) 73,52 (0,15) -489,35 (1,68)* -310,28 (1,93)* 52,33 (0,36) -108,75 (0,67) 206,38 (1,26) -63,32 (0,43) 509,41 (6,33)*** 38,93 (1,34) 188 123,94 (0,48) 853,15 (1,66)* 344,63 (0,57) 621,01 (1,79)* 74,34 (0,40) 269,97 (1,52) 175,03 (0,88) -759,22 (3,91)*** -121,91 (0,71) 345,47 (3,73)*** 381,29 (2,14)** -53,34 (0,26) 41,10 (0,35) -5,74 (0,09) -60,21 (0,97) -146,79 (2,12)** 109,37 (1,63) 75,75 (1,27) 93,85 (1,39) -122,68 (0,94) -106,92 (1,48) 35,39 (0,41) -36,26 (0,76) 165,83 (3,66)*** 95,85 (1,86)* 37,69 (0,76) 19,67 (0,45) Möbler & Hälso- & husgeråd sjukvård 617,88 121,86 35,10 (6,44)*** (3,65)*** (1,44) 23,38 14,29 -2,73 (0,68) (1,21) (0,31) Kläder & skor Bostad 140,59 (0,95) -198,95 (0,69) -251,21 (0,75) 96,71 (0,51) -112,17 (1,06) 344,71 (3,48)*** -4,53 (0,04) 187,82 (1,73)* 86,60 (0,90) 333,91 (6,26)*** 16,34 (0,85) Transporter 213,27 (1,92)* -86,64 (0,40) 400,82 (1,59) -152,58 (1,10) -109,81 (1,35) 242,52 (3,30)*** -87,37 (1,03) -33,51 (0,41) 104,51 (1,45) -74,25 (0,57) -16,52 (0,07) -252,04 (0,87) -337,47 (2,06)** -116,56 (1,24) -39,28 (0,46) -74,91 (0,78) -30,57 (0,32) -141,02 (1,68)* Fritid & Alkohol & kultur tobak 279,32 292,09 (6,99)*** (6,40)*** -3,57 14,04 (0,25) (0,82) 12,24 (1,50) -10,63 (1,38) 1,42 (0,19) -4,84 (0,69) 1,08 (0,20) 48,44 (4,41)*** -956,95 (3,35)*** 334 419,75 (5,82)*** -9 331,84 (5,19)*** 334 8,47 (0,24) -24,48 (0,74) 36,79 (1,23) -35,56 (1,15) -20,00 (0,80) Kläder & skor -13,51 (0,34) 52,37 (1,59) 4,66 (0,16) 17,71 (0,61) -3,48 (0,15) 49,28 (1,15) -73,69 (1,87)* -4,48 (0,12) 8,77 (0,25) 1,53 (0,05) 15,40 (0,33) 23,42 (0,58) 3,32 (0,09) 20,21 (0,63) 13,59 (0,52) Bostad -8,26 (0,58) 10,89 (0,80) -3,85 (0,30) -8,79 (0,73) 3,71 (0,38) Möbler & husgeråd -15,09 (0,95) -10,08 (0,73) 34,30 (2,81)*** -6,63 (0,58) -9,95 (1,07) 189 -7,55 203,17 71,63 13,19 (0,22) (4,32)*** (1,26) (0,69) -3 326,72 -4 035,15 -6 468,68 -225,82 (4,01)*** (3,35)*** (4,45)*** (0,45) 333 334 334 334 6,37 (0,26) -11,92 (0,51) -10,30 (0,47) -18,00 (0,86) -3,29 (0,19) Förbruknings- Hushållsvaror tjänster -8,28 8,92 (0,90) (0,32) 4,34 -0,39 (0,56) (0,02) 4,08 24,92 (0,59) (1,21) 2,18 24,61 (0,33) (1,25) -4,70 -12,63 (0,85) (0,82) 34,03 (0,65) 69,05 (1,39) -6,93 (0,15) 1,29 (0,03) -17,91 (0,45) 3,68 (0,06) -25,47 (0,50) 50,92 (1,13) -5,33 (0,12) 28,18 (0,73) Livsmedel * p < 0,1 ** p < 0,05; *** p < 0,01 Observationer Konstant Antal hushållsmedlemmar 58 < 47 – 58 39 – 47 31 – 39 Hustruns åldersgrupp < 31 60 < 49 – 60 41 – 49 33 – 41 < 33 Mannens åldersgrupp Tabell A6, forts 2,99 (0,21) -138,14 (0,38) 334 9,65 (0,90) -3,42 (0,34) -2,83 (0,30) -2,85 (0,32) -4,15 (0,55) Hälso- & sjukvård -9,83 (0,80) 3,94 (0,39) -1,41 (0,16) 8,47 (1,05) 0,96 (0,13) 58,39 (1,85)* -4 211,91 (5,23)*** 334 2,86 (0,12) 13,17 (0,61) 24,24 (1,19) 2,17 (0,11) -12,14 (0,71) 43,45 (1,63) -55,82 (2,55)** 6,77 (0,35) -3,83 (0,21) 6,85 (0,45) Transporter 39,38 (1,92)* -2,66 (0,14) 4,37 (0,25) -20,68 (1,20) 9,50 (0,67) Alkohol & tobak -44,57 (1,94)* -3,98 (0,21) 8,76 (0,52) 5,78 (0,36) -4,41 (0,31) 24,52 20,57 (1,04) (0,75) -2 023,53 -1 971,09 (3,37)*** (2,79)*** 333 334 20,02 (1,17) 13,74 (0,84) -1,94 (0,13) -7,84 (0,52) -8,59 (0,67) Fritid & kultur -21,54 (1,10) -20,69 (1,24) 18,37 (1,26) 0,52 (0,04) 8,27 (0,69) a: -90,68 (0,16) 198,87 (0,40) 161,36 (0,39) 933,79 (1,92)* 658,84 (1,38) 1 925,82 (1,13) -1 974,93 (3,22)*** 270,23 (0,50) 71,77 (0,16) 279,54 (0,63) 435,03 (0,91) -2 676,97 (2,43)** 98,73 (0,04) 1 846,97 (0,81) 3 394,34 (1,69)* 1 483,83 (0,77) 2 625,03 (1,32) 5 054,38 (1,10) -7 346,41 (3,05)*** 991,05 (0,31) 2 346,14 (1,30) 5 595,00 (2,73)*** 3 359,84 (1,77)* 12 132,93 (1,64) 2 637,73 (3,51)*** 1 292,43 (1,26) Förbrukningsvaror 627,51 (4,28)*** 219,75 (1,25) 1 039,71 (0,87) -132,94 (0,13) 2 673,37 (2,83)*** 3 306,76 (3,18)*** 4 838,10 (4,20)*** 1 865,78 (0,70) 501,09 -2 395,92 (0,26) (1,57) -246,75 701,82 (0,19) (0,61) 138,21 2 505,00 (0,11) (2,42)** 2 885,67 2 970,12 (2,65)*** (3,49)*** 1,89 3 172,77 (0,00) (2,86)*** -6 260,36 -6 448,09 (1,45) (2,28)** -75,08 (0,05) 270,35 (0,18) 120,25 (0,13) 441,01 (0,40) 1 184,40 (1,10) 4 602,99 (1,55) 190 -5 233,37 (2,41)** -265,30 (0,13) 2 414,71 (1,42) 4 945,99 (3,10)*** 1 737,39 (0,94) 6 168,61 (1,18) -6 427,20 (3,38)*** -1 231,10 (0,70) 4 045,76 (2,51)** 5 218,71 (3,05)*** 5 522,30 (2,87)*** 14 096,25 (2,03)** HushållsKläder & skor Bostad tjänster 1 294,85 1 724,42 3 521,97 (3,99)*** (4,79)*** (6,14)*** 1 073,29 1 520,00 2 558,48 (1,60) (4,48)*** (4,58)*** I jämförelse med < 3 års gymnasial utbildning Forskarutbildning Eftergymnasial >1 år Eftergymnasial < 2 år Gymnasial > 2 år Grundskola Hustruns utbildninga < 9 år Forskarutbildning Eftergymnasial >1 år Eftergymnasial < 2 år Gymnasial > 2 år Grundskola Mannens utbildninga < 9 år Ln(hustruns inkomst) Ln(mannens inkomst) Livsmedel Tabell A7: OLS 2000 -2 414,72 (1,21) 1 858,95 (1,02) 1 770,41 (1,26) 3 018,98 (2,13)** 4 534,14 (2,05)** -3 273,21 (0,58) -1 917,50 (1,09) -1 215,70 (0,87) 757,17 (0,53) 1 577,06 (0,94) 4 412,38 (1,95)* 7 459,19 (1,21) Möbler & husgeråd 1 378,80 (2,74)*** 1 388,72 (3,06)*** 1 019,11 (0,25) -1 900,60 (1,12) -1 859,98 (1,56) -192,97 (0,12) -66,89 (0,04) 9 051,59 (1,05) -3 109,97 (1,69)* 3 977,59 (1,42) 2 400,25 (1,61) 2 672,98 (1,82)* 1 506,54 (1,05) -254,44 (0,07) Hälso- & sjukvård 594,64 (1,03) 343,13 (0,58) -4 551,94 (0,69) -8 227,59 (1,83)* -1 062,53 (0,27) 2 799,63 (0,69) 972,51 (0,22) 27 526,97 (0,80) -517,71 (0,09) 4 127,11 (0,93) 149,98 (0,04) 2 283,68 (0,50) 3 791,40 (0,85) 2 816,20 (0,19) 4 157,15 (2,71)*** 2 454,57 (1,54) Transporter -5 921,22 (1,44) -300,34 (0,09) 5 279,00 (1,80)* 7 066,20 (2,48)** 7 896,73 (2,39)** -3 127,66 (0,28) -3 992,76 (1,12) -483,49 (0,18) 2 315,42 (0,90) 9 582,00 (3,36)*** 15 367,15 (3,95)*** 41 015,39 (3,18)*** Fritid & kultur 5 573,69 (5,69)*** 4 264,23 (3,79)*** -1 071,63 (0,68) 761,38 (0,79) 901,13 (1,07) -487,43 (0,68) -1 119,14 (1,49) -5 277,09 (3,33)*** 1 830,96 (0,92) 1 831,26 (2,08)** -393,60 (0,57) -1 657,70 (2,36)** -1 482,31 (2,17)** -1 513,28 (0,79) Alkohol & tobak 505,38 (2,09)** 617,95 (2,60)*** -62,06 (0,52) -14,22 (0,12) 111,93 (1,06) -243,11 (2,55)** 26,54 (0,18) 676,92 (5,61)*** -9 350,11 (3,03)*** 2813 0,05 4 214,05 (6,04)*** -16 899,72 (1,07) 2813 0,10 2 474,90 (6,56)*** -50 189,12 (6,84)*** 2813 0,13 561,55 (1,83)* -893,75 (3,14)*** -260,49 (0,82) 124,31 (0,63) -368,83 (1,02) Förbruknings- Hushållsvaror tjänster 234,27 655,26 (1,94)* (2,55)** -351,47 -53,40 (3,17)*** (0,18) 64,05 -652,10 (0,71) (2,18)** 139,64 210,46 (1,33) (1,02) 189,25 380,16 (1,17) (1,12) 314,69 (0,64) 1 181,77 (2,62)*** -824,95 (1,63) 557,90 (1,32) -345,09 (0,82) 68,41 (0,14) -184,93 (0,45) 609,96 (1,49) -1 425,21 (2,75)*** 847,88 (1,52) Livsmedel * p < 0,1 ** p < 0,05; *** p < 0,01 Observationer R2 Konstant Antal hushållsmedlemmar 56 < 47 – 56 40 – 47 33 – 40 Hustruns åldersgrupp < 33 59 < 50 – 59 42 – 50 35 – 42 < 35 Mannens åldersgrupp Tabell A7, forts 1 645,31 (4,79)*** 107,80 (0,26) 373,13 (0,79) -27,96 (0,07) -463,74 (0,90) 297,44 (0,93) -1 083,22 (2,84)*** -370,39 (0,88) -639,05 (1,65)* 1 179,45 (2,29)** Bostad 191 664,00 2 428,60 (2,24)** (5,24)*** -26 823,74 -72 798,48 (3,78)*** (6,54)*** 2813 2813 0,08 0,14 313,81 (1,27) 179,48 (0,82) -169,98 (0,71) 40,02 (0,18) -583,49 (1,81)* Kläder & skor -313,92 (1,26) 142,53 (0,65) 252,50 (1,11) -316,16 (1,38) 729,84 (2,08)** -615,17 (1,34) -35 478,06 (3,98)*** 2813 0,04 301,16 (0,89) 203,21 (0,50) -252,87 (0,43) 835,19 (2,19)** -1 108,12 (2,58)** Möbler & husgeråd 219,39 (0,77) -254,47 (0,69) 285,21 (0,63) -575,60 (1,68)* 985,54 (2,23)** -483,45 (0,91) -3 899,11 (0,32) 2813 0,03 53,52 (0,24) -317,11 (1,27) 645,37 (1,16) -184,38 (0,31) 786,04 (0,61) Hälso- & sjukvård -83,06 (0,30) 396,71 (1,64) 154,65 (0,37) -356,69 (0,69) 1 163,81 (1,60) 2 171,53 (1,94)* -58 033,04 (2,24)** 2813 0,02 -1 061,21 (1,19) -156,98 (0,15) 1 121,12 (0,97) -685,56 (0,62) -1 228,22 (1,02) 1 721,25 (2,13)** -735,66 (0,77) 829,24 (0,81) 591,09 (0,57) 386,91 (0,29) Transporter 1 122,35 (1,17) -85 131,71 (4,16)*** 2813 0,10 -69,67 (0,09) 860,34 (1,24) 945,88 (1,26) -766,92 (1,00) -588,34 (0,59) Fritid & kultur 331,89 (0,41) -117,05 (0,17) 620,51 (0,91) 304,44 (0,39) 2 603,92 (2,36)** -1 207,54 (3,89)*** -7 036,64 (1,46) 2813 0,05 56,23 (0,34) 363,83 (2,07)** 116,72 (0,50) -205,07 (1,12) -220,69 (0,97) Alkohol & tobak 111,66 (0,71) -114,99 (0,74) 49,22 (0,20) -148,82 (0,63) 93,17 (0,37) a: -334,05 (0,70) 21,36 (0,06) 77,09 (0,24) 792,93 (2,32)** 134,07 (0,37) 745,68 (0,71) -1 644,67 (2,67)*** 32,53 (0,08) 7,53 (0,02) 273,69 (0,87) 21,95 (0,06) -1 320,30 (0,85) -3 456,88 (1,88)* -154,78 (0,10) 973,67 (0,77) 448,65 (0,34) 2 775,78 (1,99)** 4 208,60 (1,04) -4 936,23 (2,08)** -2 260,21 (1,43) 259,30 (0,20) 4 090,24 (3,35)*** 3 251,63 (2,41)** 4 180,74 (0,70) 2 397,73 (4,93)*** 1 701,93 (3,40)*** Förbrukningsvaror 388,39 (3,08)*** 199,50 (1,54) -1 578,33 (1,08) -1 496,29 (1,53) -344,65 (0,43) 2 133,22 (2,83)*** 132,93 (0,16) -4 493,69 (1,21) -32,65 (0,03) -507,69 (0,55) 1 300,48 (1,67)* 75,28 (0,09) 604,10 (0,70) 5 582,04 (2,23)** Hushållstjänster 1 265,59 (4,21)*** 1 412,36 (4,57)*** -2 703,59 (2,04)** -353,85 (0,40) 502,74 (0,70) 2 633,32 (3,87)*** 2 265,27 (3,01)*** -4 577,90 (1,37) 1 678,08 (1,63) 139,38 (0,17) 1 816,94 (2,57)** 2 199,10 (2,99)*** 3 578,22 (4,60)*** 1 610,52 (0,71) 1 366,31 (5,03)*** 1 379,61 (4,94)*** 192 -4 275,79 (1,74)* -923,86 (0,57) 427,38 (0,32) 4 118,23 (3,27)*** 857,33 (0,62) 9 661,11 (1,56) -6 161,69 (3,24)*** -1 140,91 (0,74) 2 123,13 (1,63) 3 957,11 (2,91)*** 4 187,06 (2,91)*** 10 914,86 (2,61)*** 2 834,30 (5,64)*** 1 918,89 (3,71)*** Kläder & skor Bostad I jämförelse med < 3 års gymnasial utbildning Forskarutbildning Eftergymnasial >1 år Eftergymnasial < 2 år Gymnasial > 2 år Grundskola Hustruns utbildninga < 9 år Forskarutbildning Eftergymnasial >1 år Eftergymnasial < 2 år Gymnasial > 2 år Grundskola Mannens utbildninga < 9 år Ln(hustruns inkomst) Ln(mannens inkomst) Livsmedel Tabell A8: Robust regression 2000 -1 374,02 (1,13) -365,60 (0,45) 304,56 (0,46) 1 130,72 (1,81)* 667,53 (0,97) -1 257,12 (0,41) -1 341,44 (1,42) 1 009,91 (1,31) 1 212,74 (1,87)* 1 656,13 (2,45)** 2 023,79 (2,83)*** 1 739,28 (0,84) Möbler & husgeråd 761,09 (3,05)*** 1 035,83 (4,03)*** -551,13 (1,48) 216,09 (0,87) -239,64 (1,19) 84,83 (0,44) -12,99 (0,06) 1 452,09 (1,55) -16,27 (0,06) -152,98 (0,65) 185,58 (0,94) 34,19 (0,17) 263,16 (1,21) 371,26 (0,59) Hälso- & sjukvård 12,85 (0,17) 118,41 (1,51) -6 369,45 (2,33)** -2 199,47 (1,21) 251,30 (0,17) -876,49 (0,62) 1 574,36 (1,01) -4 850,33 (0,70) 1 475,58 (0,70) 2 893,65 (1,68)* -268,57 (0,18) -885,44 (0,58) 620,07 (0,39) 717,03 (0,15) 1 452,71 (2,60)*** 1 278,81 (2,22)** Transporter -5 212,47 (1,48) -807,59 (0,35) 3 842,08 (2,01)** 6 051,63 (3,35)*** 6 711,67 (3,37)*** 2 271,34 (0,26) -4 160,93 (1,53) 1 210,31 (0,55) 1 686,18 (0,90) 6 276,61 (3,22)*** 8 626,13 (4,19)*** 16 826,95 (2,81)*** Fritid & kultur 4 778,49 (6,64)*** 4 602,34 (6,22)*** -892,03 (1,04) -62,92 (0,11) -206,93 (0,44) -1 159,84 (2,64)*** -1 799,98 (3,70)*** -4 337,08 (2,00)** -143,09 (0,22) 331,71 (0,61) -821,14 (1,80)* -1 767,53 (3,72)*** -1 290,99 (2,57)** -1 645,28 (1,13) 200,41 (1,14) 251,45 (1,39) Alkohol & tobak 149,94 (0,44) 757,00 (2,34)** -638,39 (1,99)** 318,52 (1,08) -429,66 (0,98) 4 563,94 (11,85)*** -18 866,09 (1,81)* 2813 0,17 -25,49 (0,29) -74,70 (0,89) 76,12 (0,92) -53,38 (0,70) -240,25 (2,11)** 420,61 (4,22)*** -2 603,05 (0,97) 2813 0,04 Förbrukningsvaror 132,31 75,87 (0,40) (0,89) 347,04 -115,23 (1,11) (1,42) 509,78 2,03 (1,83)* (0,03) -1 102,93 -37,83 (3,69)*** (0,49) 740,29 410,27 (1,55) (3,33)*** Livsmedel * p < 0,1 ** p < 0,05; *** p < 0,01 Observationer R2 Konstant Antal hushållsmedlemmar 56 < 47 – 56 40 – 47 33 – 40 Hustruns åldersgrupp < 33 59 < 50 – 59 42 – 50 35 – 42 < 35 Mannens åldersgrupp Tabell A8, forts 664,87 (3,16)*** -670,40 (3,36)*** -515,68 (2,60)*** 185,07 (1,01) -133,30 (0,49) 2 348,46 (9,88)*** -55 436,95 (8,63)*** 2813 0,19 584,23 (2,88)*** -567,68 (2,94)*** -288,90 (1,68)* 112,24 (0,61) 244,52 (0,83) 193 226,35 1 448,68 366,13 (1,19) (4,11)*** (2,09)** 236,01 -40,30 119,05 (1,31) (0,12) (0,72) 62,66 -6,65 152,51 (0,35) (0,02) (0,93) 54,71 135,67 370,25 (0,33) (0,44) (2,44)** -276,37 -866,08 -610,65 (1,12) (1,91)* (2,70)*** 1 022,10 2 052,81 -270,27 (4,76)*** (5,17)*** (1,37) -19 932,43 -49 217,87 -19 315,17 (3,43)*** (4,58)*** (3,62)*** 2813 2813 2813 0,10 0,14 0,04 -308,12 (1,68)* 102,19 (0,58) -63,71 (0,41) -379,27 (2,27)** 336,23 (1,27) 4,70 (0,09) -60,43 (1,20) -6,14 (0,12) 47,86 (1,04) -75,56 (1,10) 57,01 (0,95) -1 533,04 (0,94) 2813 0,01 Möbler & Hälso- & husgeråd sjukvård 256,63 -105,44 44,17 (0,76) (0,63) (0,86) -993,19 -317,23 12,44 (3,07)*** (1,97)** (0,25) -328,95 6,93 40,00 (1,14) (0,05) (0,92) -515,18 -278,39 -18,64 (1,67)* (1,82)* (0,40) 1 479,19 705,94 77,29 (3,01)*** (2,89)*** (1,04) Hushållstjänster Kläder & skor Bostad 66,18 (0,54) 190,13 (1,63) 235,25 (2,03)** -185,64 (1,74)* -273,15 (1,72)* -613,32 (4,42)*** 2 752,18 (0,73) 2813 0,04 Fritid & Alkohol & kultur tobak -386,69 -34,24 (0,80) (0,29) 597,06 -52,49 (1,29) (0,46) 262,07 -97,77 (0,64) (0,97) -84,06 -48,19 (0,19) (0,45) 2 052,80 89,21 (2,92)*** (0,52) 141,88 26,42 (0,36) (0,05) 578,33 786,13 (1,55) (1,64) -252,08 594,67 (0,68) (1,25) 260,90 30,98 (0,77) (0,07) -1 032,50 -500,92 (2,04)** (0,77) 1 360,91 835,78 (3,07)*** (1,47) -8,27 -63 898,42 (0,00) (4,15)*** 2813 2813 0,02 0,11 -335,29 (0,89) -260,07 (0,72) 123,00 (0,38) -108,08 (0,31) 462,63 (0,84) Transporter a: -215,44 (0,32) 86,52 (0,16) 72,90 (0,16) 869,74 (1,83)* 421,20 (0,84) 2 334,79 (1,61) -1 924,41 (2,25)** 182,98 (0,32) 53,91 (0,12) 382,86 (0,87) 84,03 (0,17) -1 444,64 (0,71) -4 279,16 (2,01)** -1 159,74 (0,67) 1 386,43 (0,95) -179,28 (0,12) 1 970,86 (1,22) 2 105,52 (0,46) -6 445,74 (2,34)** -2 247,53 (1,23) -74,41 (0,05) 4 485,94 (3,18)*** 3 288,27 (2,11)** 8 343,12 (1,24) 2 451,53 (4,35)*** 1 868,59 (3,25)*** -1 661,93 (0,95) -1 943,67 (1,66)* -344,31 (0,36) 2 020,22 (2,23)** -64,41 (0,06) -7 003,66 (1,62) -678,99 (0,50) -1 193,72 (1,07) 683,36 (0,73) -767,55 (0,78) 64,86 (0,06) 4 766,79 (1,61) -3 433,15 (2,14)** -115,73 (0,11) 674,57 (0,77) 2 343,78 (2,83)*** 2 680,99 (2,93)*** -6 468,39 (1,63) 1 860,74 (1,49) 471,50 (0,46) 2 601,17 (3,04)*** 2 584,84 (2,90)*** 3 932,12 (4,16)*** 2 514,13 (0,95) 194 -5 441,58 (2,12)** -1 381,85 (0,81) 1 160,31 (0,83) 3 965,37 (3,01)*** 833,75 (0,57) 9 215,35 (1,47) -6 455,28 (3,25)*** -371,19 (0,23) 2 426,13 (1,78)* 5 060,41 (3,56)*** 5 615,08 (3,73)*** 12 980,04 (3,02)*** Förbruknings- HushållsKläder & skor Bostad varor tjänster 400,63 1 199,89 1 307,23 3 442,30 (2,31)** (3,33)*** (3,99)*** (6,57)*** 417,05 1 157,16 1 513,55 1 933,86 (2,31)** (3,12)*** (4,47)*** (3,58)*** I jämförelse med < 3 års gymnasial utbildning Forskarutbildning Eftergymnasial >1 år Eftergymnasial < 2 år Gymnasial > 2 år Grundskola Hustruns utbildninga < 9 år Forskarutbildning Eftergymnasial >1 år Eftergymnasial < 2 år Gymnasial > 2 år Grundskola Mannens utbildninga < 9 år Ln(hustruns inkomst) Ln(mannens inkomst) Livsmedel Tabell A9: Medianregression 2000 16,58 (0,01) -166,14 (0,15) 805,49 (0,87) 1 944,74 (2,23)** 1 122,98 (1,17) -3 590,93 (0,87) -2 539,40 (1,94)* 1 038,83 (0,97) 723,89 (0,80) 1 485,26 (1,58) 2 094,92 (2,11)** 2 513,15 (0,90) Möbler & husgeråd 875,37 (2,53)** 1 090,50 (3,05)*** -1 156,61 (1,44) 469,89 (0,88) -369,22 (0,84) 112,40 (0,27) 204,07 (0,45) 2 068,69 (1,05) -128,84 (0,21) -65,08 (0,13) 696,62 (1,63) 438,51 (0,98) 894,40 (1,90)* 1 280,59 (0,97) Hälso- & sjukvård 147,12 (0,90) 207,66 (1,25) -5 122,39 (1,89)* -2 326,82 (1,29) 697,66 (0,47) 14,21 (0,01) 1 040,20 (0,68) 1 816,03 (0,27) 1 818,17 (0,87) 3 348,35 (1,95)* 1 126,54 (0,78) -1 629,08 (1,08) 1 192,59 (0,75) 2 645,20 (0,58) 1 963,27 (3,57)*** 1 637,19 (2,89)*** Transporter -5 884,16 (1,46) 2 095,10 (0,78) 3 558,61 (1,62) 5 972,01 (2,88)*** 7 837,42 (3,42)*** 22 053,14 (2,23)** -6 384,41 (2,05)** -139,54 (0,06) 729,90 (0,34) 7 147,81 (3,19)*** 9 690,50 (4,09)*** 23 142,84 (3,41)*** Fritid & kultur 5 259,11 (6,36)*** 4 792,84 (5,72)*** -836,86 (0,64) -156,99 (0,18) 586,96 (0,82) -755,42 (1,12) -1 573,67 (2,10)** -3 421,92 (1,06) -43,22 (0,04) 111,70 (0,13) -531,80 (0,76) -2 249,28 (3,08)*** -2 166,43 (2,80)*** -3 261,03 (1,47) Alkohol & tobak 154,68 (0,59) 281,70 (1,02) -120,56 (0,98) -124,64 (1,07) 129,53 (1,12) -81,39 (0,77) -122,92 (0,78) 386,50 (2,79)*** -6 074,14 (1,62) 2813 149,66 (0,38) 769,30 (2,06)** -491,93 (1,32) 51,35 (0,15) -181,47 (0,36) 4 841,79 (10,85)*** -18 545,06 (1,54) 2813 -13,69 (0,04) 440,94 (1,22) 499,40 (1,54) -971,04 (2,80)*** 454,70 (0,83) 2 307,48 (8,07)*** -59 815,94 (7,76)*** 2813 805,80 (3,21)*** -1 089,42 (4,55)*** -556,14 (2,33)** 177,41 (0,81) -57,78 (0,18) Förbruknings- Hushållsvaror tjänster 185,72 747,87 (1,58) (3,09)*** -144,78 -538,83 (1,28) (2,32)** -40,25 -265,58 (0,40) (1,29) -24,37 106,36 (0,23) (0,48) 372,23 78,33 (2,17)** (0,22) 1 039,07 (3,98)*** -25 038,70 (3,56)*** 2813 116,29 (0,50) 127,10 (0,58) 162,26 (0,74) -126,92 (0,63) -349,82 (1,18) -117,50 (0,53) 216,05 (1,02) -129,81 (0,69) -299,85 (1,48) 601,58 (1,87)* 1 663,14 -134,71 (4,02)*** (0,49) -60 212,80 -21 958,18 (5,38)*** (2,95)*** 2813 2813 1 247,97 385,70 (3,41)*** (1,58) -99,52 211,26 (0,29) (0,92) 291,28 71,02 (0,84) (0,31) 48,62 763,97 (0,15) (3,65)*** -683,38 -1 232,85 (1,44) (3,94)*** Möbler & husgeråd 581,46 -150,94 (1,65)* (0,64) -1 110,93 -563,12 (3,28)*** (2,52)** -519,34 160,90 (1,74)* (0,81) -594,79 -363,64 (1,85)* (1,72)* 1 360,80 1 162,53 (2,66)*** (3,47)*** Kläder & skor Bostad 109,26 (0,84) -6 259,29 (1,79)* 2813 -4,50 (0,04) -93,94 (0,86) 9,71 (0,09) 150,39 (1,50) -138,61 (0,93) Hälso- & sjukvård 100,33 (0,91) -41,95 (0,40) 80,24 (0,85) 43,39 (0,43) 45,04 (0,28) 1 074,21 (2,45)** -17 679,94 (1,49) 2813 -181,52 (0,47) 778,53 (2,11)** -506,28 (1,38) 367,76 (1,09) -1 144,25 (2,39)** 169,75 (0,45) -82,87 (0,23) 40,49 (0,13) -116,24 (0,34) 412,29 (0,80) Transporter 824,87 (1,26) -77 710,97 (4,41)*** 2813 -216,73 (0,38) 845,24 (1,55) 1 028,83 (1,89)* -275,27 (0,55) -421,69 (0,56) Fritid & kultur -71,64 (0,13) 574,08 (1,08) 29,29 (0,06) 167,31 (0,33) 2 175,30 (2,69)*** -803,42 (3,77)*** 913,11 (0,16) 2813 -71,28 (0,38) 347,73 (1,94)* 348,47 (1,96)* -240,79 (1,48) -422,60 (1,77)* Alkohol & tobak 131,67 (0,73) -132,06 (0,76) -139,07 (0,90) -77,65 (0,47) 48,79 (0,19) 195 * p < 0 1 ** p < 0 05; *** p < 0 01 Källor: Levnadskostnadsundersökningen 1913-14 (RA); Hushållsbudgetundersökningen 1952 (RA); hushållens utgifter 1999-2001 (SCB) Observationer Konstant Antal hushållsmedlemmar 56 < 47 – 56 40 – 47 33 – 40 Hustruns åldersgrupp < 33 59 < 50 – 59 42 – 50 35 – 42 < 35 Mannens åldersgrupp Livsmedel Tabell A9, forts KÄLL- & LITTERATURFÖRTECKNING OTRYCKTA KÄLLOR Riksarkivet (RA) Levnadskostnadsundersökningen 1913-14, Socialstyrelsens 4:e byrås arkiv, H6a Hushållsbudgetundersökningen 1952, Socialstyrelsens 4:e byrås arkiv, H6t Statistiska Centralbyrån (SCB) Hushållens utgifter 1992 Hushållens utgifter 1999-2001 Stockholms stadsarkiv (SSA) Stockholms domkapitel FXI 1 Rådhusrättens arkiv, Stockholm (RRA) Aktarkiv för 2:a avdelningen 1952 Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst, Göteborg (SSD) Svensk valundersökning 1956 Svensk valundersökning 1991 Svensk valundersökning 1994 Svenska folket 1955 TRYCKTA KÄLLOR Befolkningsrörelsen. Översikt för åren 1921-1930 SOS, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1939 Befolkningsrörelsen. Översikt för åren 1931-1940 SOS, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1944 Befolkningsrörelsen. Översikt för åren 1941-1950 SOS, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1955 Befolkningsrörelsen. Översikt för åren 1951-1960 SOS, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1964 Befolkningsutveckling under 250 år (1999) Statistiska centralbyrån, Stockholm Colliander, Carin & Åmark, Curt (1955) ”Vad är familjerådgivning” Socialmedicinsk tidskrift Vol. 32(3) Ekeberg, Birger (1917) Äktenskapslagstiftningen. En översikt över 1915 års lagar och förordningar, Stockholm: National-förlaget Ensamstående mödrars sociala och ekonomiska förhållanden år 1955 Kungliga socialstyrelsen, Stockholm 1957 Folkräkningen 1920: V Yrkesberäkningen II: yrke, inkomst och förmögenhet kombinerade inbördes samt med kön, civilstånd och ålder SOS, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1927 Folkräkningen 1950: VII Urvalsundersökningar statistiken över inkomst SOS Statistiska centralbyrån, Stockholm 1956 Folkräkningen 1950: VIII Urvalsundersökningar statistiken över förmögenhet SOS Statistiska centralbyrån, Stockholm 1956 197 Bidrag till familjens ekonomiska historia Folkräkningen 1960: III Folkmängden i riket och länen efter kön, ålder och civilstånd m.m. SOS, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1961 Folk- och bostadsräkningen 1970 Del 11: Inkomst SOS, Statistiska centralbyrån Stockholm 1975 Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller utöver i del I och II publicerade t.o.m. år 1950 Statistiska centralbyrån, Stockholm 1960 Hushållens utgifter 1992, Statistiska centralbyrån, Örebro 1994 Hushållens utgifter 1999-2001, Statistiska centralbyrån, Örebro 2003 Karlsson, Georg (1959) ”Barnfamiljernas ekonomi och äktenskapets stabilitet” i Boalt, Gunnar (red.) Vad händer med familjen?, Stockholm: Tidens förlag: 69-93 Kolmodin, L (1920) Nya äktenskapslagen i praktiken, Stockholm: u.f. Kungl. Maj:t proposition Nr 108 1912, Bihang till riksdagens protokoll vid lagtima riksdagen i Stockholm år 1912: första samlingen, femte bandet Lagberedningens förslag till revision av äktenskapsbalken och vissa delar av ärvdabalken I. Förslag till lag om äktenskapets ingående och upplösning m. m. (1913) Stockholm: P. A. Norstedt & Söner Lagberedningens förslag till revision av äktenskapsbalken och vissa delar av ärvdabalken IV. Förslag till giftermålsbalk m. m. (1918) Stockholm: P. A. Norstedt & Söner Levnadskostnaderna i Sverige 1913-14: del 1, utredningens huvudresultat Kungliga Socialstyrelsen, Stockholm 1921 Levnadskostnaderna år 1952 Kungliga Socialstyrelsen, Stockholm 1956 Mudd, Emily Hartshorne & Krich, Aron (1957) Man and Wife: A Source Book of Family Attitudes, Sexual Behavior and Marriage Counselling New York: W. W. Norton Sociala meddelanden 1951 Socialstyrelsen. SOU 1938: 7 Betänkande angående barnbeklädnadsbidrag m. m., Stockholm 1938 SOU 1938: 19 Yttrande med socialetiska synpunkter på befolkningsfrågan, Stockholm 1938 SOU 1945: 22 Ungdomen och nöjeslivet, Stockholm 1945 SOU 1955: 29 Samhället och barnfamiljerna, Stockholm 1955 SOU 1956: 32 Hemmen och samhällsplaneringen, Stockholm 1956 SOU 1956: 47 Stöd åt ofullständiga familjer, Stockholm 1956 SOU 1957: 33 Allmän familjerådgivning, Stockholm 1957 SOU 1967: 52 Barnbidrag och familjetillägg, Stockholm 1967 Statistisk årsbok för Sverige 1914 Statistiska centralbyrån, Stockholm 1914 Statistisk årsbok för Sverige 1950, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1950 Statistisk årsbok för Sverige 1953, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1953 Statistisk årsbok för Sverige 1957, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1957 Statistiska meddelanden P15 9601 Konsumentprisindex 1914-1995. Statistiska centralbyrån, Stockholm 1996 Statistiska meddelanden UF84 0201 Befolkningens utbildning och sysselsättning. Statistiska centralbyrån, Stockholm 2001 Stenbeck, Einar (1920) Den nya äktenskapslagen och kritiken däremot, Stockholm: Lars Hökerbergs förlag Winroth (1911) ”Handbok i svensk civilrätt II. Äktenskapets rättsverkningar” i Handbok i svensk civilrätt I-II, Stockholm: P. A. Norstedt & söner Åkerhielm, Annie (1925) ”Äktenskapet ur etisk synpunkt” i Sigurd Westberg (red.) Husmoderns gyllene bok, Del I, Stockholm: Åhlén & Åkerlunds förlag Åmark, Curt (1954) ”Varför behövs familjerådgivning? Några synpunkter på familjens kris i ett modernt samhälle” Socialmedicinsk tidskrift Vol. 31(6): 227-260 Åmark, Curt (1956) ”Familjens kris i modernt samhällsliv” Nordisk psykiatrisk tidskrift Vol X(1) 198 Käll- & litteraturförteckning LITTERATUR Agarwal, Bina (1997) ” ̦Bargaining ̦ and Gender Relations: Within and Beyond the Household”, Feminist Economics Vol. 3(1): 1-51 Agell, Anders (1998) Äktenskap, sammanboende, partnerskap. Uppsala: Iustus förlag. Ahrne, Göran & Roman, Christine (1997) Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i familjen.. SOU 1997: 139. Stockholm: Fritzes. Albinsson, Göran & Endrédi, Gustav (1965) Den privata konsumtionen 1950-70. Stockholm: Industriens utredningsinstitut. Aléx, Peder (1994) Den rationella konsumenten: KF som folkuppfostrare. Stockholm: Symposion. Almqvist, Jan Eric (1943) Den svenska familjerättens historia. Stockholm Ambjörnsson, Ronny (1991) Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930. Stockholm: Carlssons. Anderson, Elizabeth (1993) Value in Ethics and Economics. Cambridge: Harvard University Press. Beauvoir, Simone de (2002) Det andra könet. Stockholm: Norstedts. Becker, Gary (1974) Human Capital. A Theoretical and Empirical Analysis, with Special Reference to Education. Chicago: The University of Chicago Press. ——— (1976) The Economic Approach to Human Behavior. Chicago: The University of Chicago Press. ——— (1991) A Treatise on the Family. Cambridge: Harvard University Press. Second enlarged edition utgåvan. ——— (1997) Why Every Married Couple Should Sign a Contract. Business Week, 12/29/1997: 30. Becker, Gary, Landes, Elisabeth & Michael, Robert (1977) ”An Economic Analysis of Marital Instability”, Journal of Political Economy Vol. 85(6): 1141-1188 Bengtsson, Margot (2001) Tid, rum, kön och identitet. Lund: Studentlitteratur. Bentzel, Ragnar (1957) Den privata konsumtionen i Sverige 1931-65. Stockholm: Industriens utredningsinstitut. Bergmann, Barbara R. (1995) ”Becker's Theory of the Family: Preposterous Conclusions”, Feminist Economics Vol. 1(1): 141-150 Björnberg, Ulla & Kollind, Anna-Karin (1997) ”Lojalitet, tid och pengar. Hur kvinnor och män argumenterar om jämställdhet i familjer” i Ahrne, G. & Persson, I. (red.) Familj, makt och jämställdhet. SOU 1997:138 Stockholm: Fritzes: 31-57 Blood, Robert O. Jr. & Wolfe, Donald M. (1960) Husbands & Wives. The Dynamics of Married Living. Glencoe: The Free Press of Glencoe. Bollen, Kenneth A. (1989) Structural Equation with Latent Variables. New York: John Wiley & Sons. Borg, Per (2004) Systemskifte. En studie av tröghet vid fyra brytpunkter inom svensk välfärdspolitik. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Bourguignon, Francois, Browning, Martin, Chiappori, Pierre-André & Lechene, Valérie (1993) ”Intra Household Allocation of Consumption: a Model and some Evidence from French Data”, Annales d'Économie et de Statistique Vol. 29: 137-156 Brembeck, Helen, Torell, Viveka Berggren, Falkström, Marie & Johansson, Barbro (2001) Det konsumerande barnet. Representationer av barn och konsumtion i svensk dags- och veckopress under 1900-talet med utgångspunkt i reklamannonser. Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige. 199 Bidrag till familjens ekonomiska historia Broady, Donald & Palme, Joakim (1993) ”Utgivarnas förord” i Bourdieu, P. (red.) Kultursociologiska texter. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion: 9-20 Browning, M. & Chiaporri, P. A. (1998) ”Efficient Intra-Household Allocations: A General Characterization and Empirical Test”, Econometrica Vol. 66(6): 1241-1278 Carls, Lina (2004) Våp eller nucka? Kvinnors högre studier och genusdiskursen 1930-1970. Lund: Nordic Academic Press. Carlsson, Sten & Rosén, Jerker (1961) Svensk historia 2. Tiden efter 1718. Stockholm: Scandinavian University Books. Castells, Manuel (1997) The Power of Identity. Oxford: Blackwell Publishers. Cohen, Jon S. (1996) ”Institutions and Economic Analysis” i Rawski, T. G. (red.) Economics and the Historian. Berkeley: University of California Press: 60-84 Coleman, James S. (1986) ”Social Theory, Social Research, and a Theory of Action”, The American Journal of Sociology Vol. 91(6): 1309-1335 Collins, Wilkie (1994) The Moonstone. London: Penguin Books. originalutgåva 1868. Cowley, Robert L. S. (1983) Marriage a-la-Mode. Manchester: Manchester University Press. Cromwell, Ronald E. & Olson, David H. (1975) ”Multidisciplinary Perspectives of Power” i Cromwell, R. E. & Olson, D. H. (red.) Power in Families. New York: John Wiley & Sons Dahlman, Carl Johan & Klevmarken, Anders (1971) Den privata konsumtionen 1931-1975. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Doss, Cheryl R. (1996) ”Testing among Models of Intra Household Resource Allocation”, World Development Vol. 24(10): 1597-1609 Dribe, Martin (2000) Leaving Home in a Peasant Society: Economic Fluctuations, Household Dynamics and Youth Migration in Southern Sweden, 1829-1866. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Dribe, Martin & Stanfors, Maria (2002) Leaving Home in Post-War Sweden: A Micro-level Analysis of the Determinants of Leaving the Parental Home in Three Birth Cohorts. Lund: Department of Economic History, Lund University. Duby, Georges (1998) Makten och kärleken. Om äktenskapet i feodaltidens Frankrike. Stockholm: Atlantis. Duesenberry, James (1952) Income, Savings and the Theory of Consumer Behavior. Cambridge: Harvard University Press. Dworkin, Ronald (1981a) ”What is Equality? Part 1: Equality of Welfare”, Philosophy & Public Affairs Vol. 10(3): 185-246 ——— (1981b) ”What is Equality? Part 2: Equality of Resources”, Philosophy & Public Affairs Vol. 10(4): 283-345 Ekström, Karin M. (1995) Children's Influence in Family Decision Making. A Study of Yielding, Consumer Learning, and Consumer Socialization. Göteborgs universitet, Göteborg. Elster, Jon (1989a) The Cement of Society: A Study of Social Order. Cambridge: Cambridge University Press. ——— (1989b) ”Social Norms and Economic Theory”, Journal of Economic Perspectives Vol. 3(4): 99-117 ——— (1993) Political Psychology. Cambridge: Cambridge University Press. Elvander, Nils (1972) Svensk skattepolitik 1945-1970. En studie i partiers och organisationers funktioner. u.o.: Rabén & Sjögren Engel, Ernst (1883) Werth Des Menschen I. Theil. Der Kostenwerth des Menschen. Vol. 37/38, Volkswirthschaftlichen Zeitfragen. 200 Käll- & litteraturförteckning England, Paula (1993) ”The Separative Self: Androcentric Bias in Neoclassical Assumptions” i Ferber, M. A. & Nelson, J. A. (red.) Beyond Economic Man. Feminist Theory and Economics. Chicago: Chicago University Press: 37-53 Erikson, Robert & Goldthorpe, John H. (1992) The Constant Flux: A Study in Class Mobility in Industrial Societies. Oxford: Clarendon Press. Fapohunda, Eleanor R. (1988) ”The Nonpooling Household: A Challenge to Theory” i Dwyer, D. & Bruce, J. (red.) A Home Divided. Women and Income in the Third World. Stanford: Stanford University Press: 143-154 Florin, Christina (1999) ”Skatten som befriar. Hemmafruar mot yrkeskvinnor i 1960-talets särbeskattningsdebatt” i Florin, C., Sommestad, L. & Wikander, U. (red.) Kvinnor mot kvinnor. Om systerskapets svårigheter. Stockholm: Norstedts: 106-135 Folbre, Nancy (1994) Who Pays for the Kids? Gender and the Structures of Constraint. London & New York: Routledge. Fox, John (1991) Regression diagnostics. Newbury Park: Sage. Frangeur, Renée (1998) Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Striden om yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige. Lund: Arkiv förlag. Franzén, Mats (1992) Den folkliga staden. Lund: Arkiv förlag. Friedman, Milton (1953) ”Choice, Chance, and the Personal Distribution of Income”, Journal of Political Economy Vol. 61(4): 277-290 Frykholm, Lars (1971) Förteckning över statliga utredningar 1946-65. Stockholm: Riksdagsbiblioteket. Galston, William A. (1996) ”Divorce American Style”, Public Interest (124): ——— (1997) ”Causes of Declining Well-Being Among U.S. Children” i Estlund, D. & Nussbaum, M. (red.) Sex, Preference, and Family: Essays on Law and Nature. New York: Oxford University Press: 290-305 Giddens, Anthony (1995) Intimitetens omvandling. u.o.: Nya Doxa. Gilman, Charlotte Perkins (1998) Women and Economics. A Study of the Economic Relation Between Men and Women as a Factor in Social Evolution. Mineola: Dover Publications. originalutgåva 1898. ——— (2002) The Home. Its Works and Influence. Walnut Creek: AltaMira Press. originalutgåva 1903. Gouldner, Alvin (1979) The Future of Intellectuals and the Rise of the New Class. A Frame of Reference, Theses, Conjectures, Arguments, and a Historical Perspective on the Role of Intellectuals and Intelligentia in the International Class Contest of the Modern Era. New York: The Seabury Press. Greene, William H. (2000) Econometric Analysis. Upper Saddle River: Prentice Hall. Gujarati, Damodar (1978) Basic Econometrics. Tokyo: McGraw-Hill Kogakusha. Gustavsson, Martin. (2002) Makt och konstsmak. Sociala och politiska motsättningar på den svenska konstmarknaden 1920-1960. Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm. Gähler, Michael (1998) Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa: skillnader mellan kvinnor och män. Stockholm: Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Hadenius, Stig, Molin, Björn & Wieslander, Hans (1993) Sverige efter 1900. En modern politisk historia. Bonnier Alba: Stockholm. Hafström, Gerhard (1970) Den svenska familjerättens historia. Lund: Juridiska föreningen i Lund. Hallberg, Daniel (2002) Essays on Household Behavior and Time-Use. Uppsala: Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. 201 Bidrag till familjens ekonomiska historia Hamilton, Lawrence C. (1994) Regression with Graphics. A Second Course in Applied Statistics. Belmont: Duxbury Press. Hammarlund, K.G. (1998) Barnet och barnomsorgen. Bilden av barnet i ett socialpolitiskt projekt. Göteborg: Historiska institutionen, Göteborgs universitet. Harman, Harry H. (1970) Modern Factor Analysis. Chicago: The University of Chicago Press. Hausman, Daniel M. & McPherson, Michael S. (1996) Economic analysis and moral philosophy. Cambridge: Cambridge University Press. Hedenborg, Susanna & Wikander, Ulla (2003) Makt och försörjning. Lund: Studentlitteratur. Hirdman, Yvonne (1992) Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier. Stockholm: Carlssons Bokförlag. ——— (2001) Med kluven tunga. LO och genusordningen. Stockholm: Atlas. Hirschman, Albert (1970) Exit, Voice, and Loyalty. Responses to Decline in Firms, Organizations and States. Cambridge: Harvard University Press. Hochschild, Arlie (1994) The Second Shift. New York: Avon Books. Hoddinott, John & Haddad, Lawrence (1995) ”Does Female Income Share Influence Household Expenditures? Evidence From Côte D'Ivoire”, Oxford Bulletin of Economics and Statistics Vol. 57(1): 77-96 Hofer, Hans v (1985) Brott och straff i Sverige. Historisk kriminalstatistik 1750-1984. Diagram, tabeller och kommentarer. Örebro: Statistiska centralbyrån. Holmberg, Carin (1993) Det kallas kärlek - En socialpsykologisk studie om kvinnors underordning och mäns överordning bland unga jämställda par. Göteborg: Anamma Förlag. Hultgren, Sten & Stoltz, Ingmar (1956) Äktenskapet och lyckan, Stockholm: Svenska kyrkans diak onistyrelses bokförlag Hägglund, Gösta (1993) Factor Analysis by Instrumental Variables Methods: On the Reference Variables and a Comparison with Related Methods. Stockholm: Stockholm University. Jönsson, Ingrid (1992) ”Women and Education from a Swedish Perspective” i Wrigley, J. (red.) Education and Gender Inequality. London & Washington: The Falmer Press: 49-69 Karlsson, Lynn (2001) ”Inledningen till en ’maskulin renässans’”. Debatten kring 1909 års förbud mot nattarbete för kvinnor” i Wikander, U. & Manns, U. (red.) Det evigt kvinnliga. En historia om förändring. Lund: Studentlitteratur: 161-193 Katz, Elisabeth (1997) ”The Intra-Household Economics of Voice and Exit”, Feminist Economics Vol. 3(3): 25-46 Kennedy, Peter (1998) A Guide to Econometrics. Cambridge: The MIT Press. Klasen, Stephan (1998) ”Marriage, Bargaining, and Intrahousehold Resource Allocation: Excess Female Mortality among Adults during Early German Development, 17401860”, The Journal of Economic History Vol. 58(2): 432-467 Konsumtion i förändring. En statistisk översikt åren 1975-1992 (1993). Stockholm: Statistiska centralbyrån. Korpi, Walter, Olsson, Sven E & Stenberg, Sten-Åke (1982) Några huvuddrag i den svenska socialpolitikens huvuddrag. Stockholm: Institutet för social forskning. Krantz, Olle & Schön, Lennart (1984) Om den svenska konsumtionen under 1800- och 1900-talet. Två uppsatser. Lund: Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet. Lagerlöf, Nils-Petter. (1997) Intergenerational Transfers and Altruism. Stockholm: Institute of International Economics, Stockholm University. Lane, Linda (2004) Trying To Make a Living: Studies in the Economic Life of Women in Interwar Sweden. Göteborg: Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs univsersitet. Lewis, Jane (2001) The End of Marriage? Individualism and Intimate Relations. Cheltenham: Edward Elgar. 202 Käll- & litteraturförteckning Lilienfeld, Abraham M. & Lilienfeld, David E. (1980) Foundations of Epidemiology. New York: Oxford Univeristy Press. Lilja, Kristina (2000) Utav omsorg och omtanke - en undersökning av Falu stads sparbanks sparare 1830-1914. Uppsala: Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet. Long, Scott (1997) Regression Models for Categorical and Limited Dependent Variables. Vol. 7, Advanced Quantitative Techniques in the Social Sciences Series. Thousand Oaks: Sage Publications. Lukes, Steven (1974) Power: A Radical View. Houndsmill: Macmillan Press. Lundberg, Shelley & Pollak, Robert A. (1996) ”Bargaining and Distribution in Marriage”, Journal of Economic Perspectives Vol. 10(4): 139-158 Lundberg, Shelley & Pollak, Robert (1996) ”Separate Spheres Bargaining and the Marriage Market” i Folbre, N. (red.) Economics of the Family. Cheltenham: Edward Elgar: 249-271 Lundberg, Urban & Åmark, Klas (2000) ”Social Rights and Social Security: The Swedish Welfare State, 1900-2000”, Scandinavian Journal of History Vol. 26(3): 157-176 Lövgren, Britta (1993) Hemarbete som politik. Diskussioner om hemarbete, Sverige 1930-40-talen, och tillkomsten av Hemmens Forskningsinstitut. Stockholm: Almqvist och Wiksell International. Magnusson, Lars (1996) Sveriges ekonomiska historia. Stockholm: Rabén Prisma. Manser, Marilyn & Brown, Murray (1980) ”Marriage and Household Decision-Making: A Bargaining Analysis” i Folbre, N. (red.) The Economics of the Family. Cheltenham: Edward Elgar Publishing Ltd.: 189-202 Martinson, Moa (1978) Mor gifter sig. Falun: B. Wahlströms bokförlag. originalutgåva 1936. ——— (1986) Kyrkbröllop. Stockholm: Legenda Pocket. originalutgåva 1938. McCloskey, Deirdre (1998) The Rhetoric of Economics. Madison: The University of Wisconsin Press. McDonald, Gerald W. (1980) ”Family and Power: The Assessment of a Decade of Theory and Research”, Journal of Marriage and the Family Vol. 42(4): 841-54 McDonald, Roderick P. (1985) Factor Analysis and Related Methods. Hillsdale: Lawrence Erlbaum Associates. McDonald, Roderick P. & Mulaik, Stanley A. (1979) ”Determinacy of Common Factors: A Nontechnical Review”, Psychological Bulletin Vol. 86(2): 297-306 McElroy, Marjorie B. (1990) ”The Empirical Content of Nash-Bargained Household Behavior” i Folbre, N. (red.) The Economics of the Family. Cheltenham: Edward Elgar Publishing Ltd.: 559-83 McElroy, Marjorie B. & Horney, Mary Jean (1981) ”Nash-Bargained Household Decisions: Toward a Generalization of the Theory of Demand”, International Economic Review Vol. 22(2): 333-349 McLanahan, Sarah (1997) ”The Consequences of Single Motherhood” i Estlund, D. & Nussbaum, M. (red.) Sex, Preference and Family: Essays on Law and Nature. Oxford: Oxford University Press: 306-318 Melby, Kari, Pylkkänen, Any, Rosenbeck, Bente & Wetterberg, Christina Carlsson (2000). The Nordic Model of Marriage and the Welfare State: The Nordic Council of Ministers. Milkman, Ruth & Townsley, Eleanor (1994) ”Gender and the Economy” i Swedberg, R. & Smelser, N. (red.) The Handbook of Economic Sociology. Princeton: Princeton University Press: 600-619 Mincer, Jacob (1958) ”Investments in Human Capital and Personal Income Distribution”, The Journal of Political Economy Vol. LXVI(4): 287-302 203 Bidrag till familjens ekonomiska historia Monroe, Kirsten (1996) The Heart of Altruism: Perception of a Common Humanity. Princeton: Princeton University Press. Myerson, Roger B. (1991) Game Theory. Analysis of Conflict. Cambridge: Harvard University Press. Myrdal, Alva & Klein, Viola (1957) Kvinnans två roller. Stockholm: Tidens förlag. Myrdal, Alva & Myrdal Gunnar (1934) Kris i befolkningsfrågan Stockholm: Bonniers förlag: 2 uppl. Nelson, Julie A. (1994) ”I, Thou, and Them: Capabilities, Altruism, and Norms in the Economics of Marriage”, American Economic Review Vol. 84(2): 126-131 ——— (1996) Feminism,Objectivity and Economics. London & New York: Routledge. Nermo, Magnus (1994) ”Den ofullbordade jämställdheten” i Fritzell, J. & Lundberg, O. (red.) Vardagens villkor: Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Stockholm: Brombergs: 161-183 Niskanen, Kirsti (2000) ”Marriage and Gendered Property Rights in Early TwentiethCentury Rural Sweden” i Melby, K., Pylkkänen, A., Rosenbeck, B. & Wetterberg, C. C. (red.) The Nordic Model of Marriage and the Welfare State: The Nordic Counsel of Ministers: 69-88 Norrbin, Camilla (2004) Från isolering till integrering. En kollektivbiografisk studie över de kvinnliga riksdagsledamöterna under tvåkammarriksdagens tid 1922-1970. Umeå: Skrifter från institutionen för historiska studier, Umeå universitet. Nyberg, Anita (1989) Tekniken - kvinnornas befriare? Hushållsteknik, köpevaror, gifta kvinnors hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande 1930-talet - 1980-talet. Linköping: Universitetet i Linköping. Tema teknik och social förändring. ——— (1997) Kvinnor, män och inkomster: jämställdhet och oberoende. SOU 1997:87 Stockholm: Fritzes. ——— (2000) ”From Foster Mothers to Child Care Centers: A History of Working Mothers and Child Care in Sweden”, Feminist Economics Vol. 6(1): 5-20 Nyman, Charlotte (2002) ”Money and consumption in Swedish couples. Women's and men's access to personal spending money and consumption” i Nyman, C. (red.) Mine, yours or ours? Umeå: Department of Sociology, Umeå University Ohlsson, Rolf (1986) Högre utbildning och demografisk förändring. Lund: Ekonomisk-historiska föreningen. ——— (1987) ”Om mellankrigstidens befolkningsutveckling” i Ekonomisk-historiska vingslag. Lund: Ekonomisk-historiska föreningen: 134-147 Olson, David H. & Rabunsky, Carolyn (1972) ”Validity of Four Measures of Family Power”, Journal of Marriage and the Family Vol. 34(2): 224-234 Pahl, Jan (1983) ”The Allocation of Money and the Structuring of Inequality within Marriage”, Sociological Review Vol. 31(2): 237-262 ——— (1989) Money and Marriage. Houndmills: Macmillan. Phillips, Roderick (1988) Putting asunder: A history of divorce in Western Society. Cambridge: Cambridge University Press. Pigott, Therese D. (2001) ”A Review of Methods for Missing Data”, Eduational Research and Evaluation Vol. 7(4): 353-383 Putnam, Robert (2000) Bowling Alone. The Collapse and Revival of American Community. New York: Simon & Shuster. Reid, Margret (1934) The Economics of Household Production. New York: John Wiley & Sons. Robertson, A. F. (1991) Beyond the Family: The Social Organization of Human Reproduction. Berkeley: The University of California Press. 204 Käll- & litteraturförteckning Roman, Christine & Vogler, Carolyn (1999) ”Managing Money in British and Swedish Households”, European Societies Vol. 1(3): 419-456 Ross, Catherine E. (1987) ”The Division of Labor at Home”, Social Forces Vol. 65(3): 816833 Rothbarth, E. (1943) ”Estimate of National Savings per Family and the Relation of Saving to Income and Excess Income” i Madge, C. (red.) War-Time Pattern of Saving and Spending. Cambridge: Cambridge University Press: 130-139 Rowthorn, Robert (1999) ”Marriage and Trust: Some Lessons from Economics”, Cambridge Journal of Economics Vol. 23: 661-691 Runefelt, Leif (2001) Hushållningens dygder. Affektlära, hushållningslära och ekonomiskt tänkande under svensk stormaktstid. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Russell, Bertrand (1938) Power: A New Social Analysis. London: Unwin Books. ——— (1939) Makt : en analys av dess roll i samhället. Stockholm: Natur och kultur. Rönnbäck, Josefin (2002) ”Den fängslade modern. Om samhällsmoderlighet som ideologi, taktik och praktik i kampen för kvinnors rösträtt” i Bergman, H. & Johansson, P. (red.) Familjeangelägenheter. Modern historisk forskning om välfärdsstat, genus och politik. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion: 102-135 Samuelson, Paul A. (1956) ”Social Indifference Curves”, The Quarterly Journal of Economics Vol. LXX(1): 1-22 Sandel, Micael (1996) Democracy's Discontent. Cambridge: The Belknap Press of Harvard University Press. Schultz, Theodore W. (1960) ”Capital Formation by Education”, The Journal of Political Economy Vol. 68(6): 571-583 Schön, Lennart (2000) En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling under två sekel. Stockholm: SNS förlag. Sen, Amartya (1982a) ”Equality of What?” i Choice, Welfare and Measurement. Cambridge: Harvard University Press: 353-369 ——— (1982b) ”Rational Fools: A Critique of the Behavioral Foundations of Economic Theory” i Choice, Welfare and Measurement. Cambridge: Harvard University Press: 84-106 ——— (1992) Inequality Reexamined. Cambridge: Harvard University Press. ——— (1999a) Commodities and Capabilities. New Delhi: Oxford University Press. ——— (1999b) Development as Freedom. New York: Anchor Books. ——— (2001) ”Jämställdhet och befolkningsfrågan”, Kvinnovetenskaplig tidskrift (3-4): 79-84 Simonsson, Per (2004) ”Goods for Children and Children as Goods. The Material Side of Raising Boys and Girls in 20th Century Sweden.” Journal of Family History Vol. 29(1): 84102 ——— (kommande) Konsumtionens utveckling 1913-1992. Mikrostudier utifrån konsumtionsdata. Stockholm: Handelns utredningsinstitut. Sjöström, Henning (1961) Skilsmässor och underhåll. Stockholm: Bokförlaget Sjöström & Sjöström. Smith, T.M.F. (1976) ”The Foundations of Survey Sampling: A Review”, Journal of the Royal Statistical Society. Series A (General) Vol. 139(2): 189-204 Sommestad, Lena (1995) ”Jordbrukets kvinnor i den svenska modellen”, Historisk tidskrift (4): 508-27 ——— (1998) ”Ett genusperspektiv på jordbrukets modernisering. Några reflektioner” i Niskanen, K. (red.) Föreställningar om kön. Ett genusperspektiv på jordbrukets modernisering. Stockholm: Almqvist & Wiksell International: 123-130 SSD Data Collections (1994). Göteborg: Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst. 205 Bidrag till familjens ekonomiska historia Stahl, Saul (1999) A Gentle Introduction to Game Theory, Mathematical World: American Mathematical Society. Stanfors, Maria (2003) Education, Labor Force Participation and Changing Fertility Patterns. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Stata 7 Reference Q - St (2001). College Station: Stata Press. Streiner, David L. (2002) ”The Case of the Missing Data: Methods of Dealing With Dropouts and Other Research Vagaries”, Canadian Journal of Psychiatry Vol. 47(1): 67-75 Studentski, Paul (1961) The Income of Nations. Part One: History. New York: New York University Press. Svensson, Lars. (1995) Closing the Gender Gap. Determinants of Change in the Female-to-Male Blue Collar Wage Ratio in Swedish Manifacturing 1913-1990. Lund: Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet. Söderberg, Johan (1997) ”Konsumtion, kön och preferenser i Sverige 1920-1965” i Söderberg, J. & Magnusson, L. (red.) Kultur och konsumtion i Norden 1750-1950. Helsingfors: Historiallinen Arkisto: 195-216 ——— (2001a) ”Kampen om ytan, Konsumtion och hedonism i Sverige 1914-1945” i Aléx, P. & Söderberg, J. (red.) Förbjudna njutningar - spår från konsumtionskulturens historia i Sverige. Stockholm: Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet: 148178 ——— (2001b) Röda läppar och shinglat hår. Stockholm: Podium. Sørensen, Aage B. (1998) ”Theoretical Mechanisms and the Empirical Study of Social Processes” i Hedström, P. & Swedberg, R. (red.) Social Mechanisms. An Analytical Approach to Social Theory. Cambridge: Cambridge University Press: 238-266 Thomas, Duncan (1990) ”Intra-Household Allocation: An Inferential Approach”, Journal of Human Resources Vol. 25(4): 635-664 Thurstone, Louis Leon (1947) Multiple Factor Analysis. A Development and Expansion of The Vectors of Mind. Chicago: The University of Chicago Press. Tipton, Frank B. & Aldrich, Robert (1987) An Economic and Social History of Europe from 1939 to the Present. Houndmills: Macmillan. Udhén, Lars (1992) ”The Limits of Economic Imperialism” i Himmelstrand, U. (red.) Interfaces in economic and social analysis. London & New York: Routledge: 239-279 Uglow, Jenny (1997) Hogarth. A Life and a World. London: Faber and Faber. Walzer, Michael (1992) Pluralism och jämlikhet. En teori om rättvis fördelning. Göteborg: Daidalos. Weatherill, Lorna (1996) Consumer Behaviour and Material Culture in Britain 1660-1760. London & New York: Routledge. Second utgåvan. Wegerman, Leif (2004) ”Försörjd av sin hustru: Arbetslöshetshjälpen i Stockholm under mellankrigstiden” i Svanström, Y. & Östberg, K. (red.) Än män då? Kön och feminism i Sverige under 150 år. Stockholm: Atlas Akademi: 189-211 Veroff, Joseph, Douvan, Elizabeth & Kulka, Richard A. (1981) The Inner American. A SelfPortrait from 1957 to 1976. New York: Basic Books. Widerberg, Karin (1978) Kvinnans rättsliga och sociala ställning i Sverige 1750-1976. Lund. Widmalm, Frida (2004) Tid och pengar - dela lika? SOU 2004:70 bilaga 13. Stockholm: Fritzes. Wikander, Ulla (1999) Kvinnoarbete i Europa 1789-1950. Genus, makt och arbetsdelning. u.o: Atlas Akademi. Wikander, Ulla & Manns, Ulla (2001). Det evigt kvinnliga. Lund: Studentlitteratur. 206 Käll- & litteraturförteckning Willner, Sam (2005) ”Alkoholpolitik och hälsa hos kvinnor och män” i Sundin, J., Hogstedt, C., Lindberg, J. & Moberg, H. (red.) Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. u.o: Statens folkhälsoinstitut: 177-222 Wilson, James Q. (2002) The Marriage Problem. How our Culture Has Weakened Families. New York: HarperCollins Publishers. Vogler, Carolyn (1994) ”Money in the Household” i Anderson, M., Bechhofer, F. & Gershuny, J. (red.) The Social and Political Economy of the Household. Oxford: Oxford University Press: 225-266 Vogler, Carolyn & Pahl, Jan (1993) ”Social and Economic Change and the Organization of Money Within the Household”, Work, Employment & Society Vol. 7(1): 71-95 ——— (1994) ”Money, Power and Inequality Within Marriage”, The Sociological Review Vol. 42(2): 263-288 Zelizer, Viviana A. (1994a) Pricing the Priceless Child. The Changing Social Value of Children. Princeton: Princeton University Press. ——— (1994b) The Social Meaning of Money. Pin Money, Paychecks, Poor Relief, & Other Currencies. New York: Basic Books. Åmossa, Karin (2004) Du är NK! Konstruktioner av yrkesidentiteter på varuhuset NK ur ett genusoch klassperspektiv 1918-1975. Stockholm: Almqvist & Wicksell International. Östberg, Kjell (2004) ”Först så går det upp... Svensk kvinnorörelse i ett longitudinellt perspektiv” i Svanström, Y. & Östberg, K. (red.) Än män då? Kön och feminism i Sverige under 150 år. Stockholm: Atlas Akademi 207 Stockholm Studies in Economic History Published by the University of Stockholm Editors: Ulf Jonsson, Johan Söderberg & Ulla Wikander Subscriptions to the series and orders for single volumes should be addressed to any international bookseller or directly to the publishers: Almqvist & Wiksell International, P.O. Box 638, S-101 28 Stockholm, Sweden Universities, libraries, learned societies, and publishers of learned periodicals may obtain the volumes (from No. 2) of the series and other publications of the University of Stockholm in exchange for their own publications. Inquiries should be addressed to Stockholms Universitetsbibliotek, S-106 91 Stockholm, Sweden. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. Olle Lundsjö, Fattigdomen på den svenska landsbygden under 1800-talet. (Rural Poverty in Sweden during the Nineteenth Century). 1975. 208 pp. Out of print. Eva M. Hamberg, Studier i internationell migration. (Studies in International Migration). 1976. X + 119 pp. Sture Martinius, Peasant Destinies. The History of 552 Swedes born 1810-12. 1977. 154 pp. Johan Söderberg, Agrar fattigdom i Sydsverige under 1800-talet. (Agrarian Poverty in Southern Sweden during the Nineteenth Century). 1978. 217 pp. Ulf Jonsson, Jordmagnater landbönder och torpare i sydöstra Södermanland 18001880. (Magnates Tenants and Crofters in Southeastern Södermanland). 1980. 231 pp. Ronny Pettersson, Laga skifte i Hallands län 1827-1876: Förändring mellan regeltvång och handlingsfrihet. (The Third Phase of Enclosure in the Province of Halland: Change between Coercive Measures and Freedom of Action). 1983. 386 pp. Anu-Mai Köll, Tradition och reform i västra Södermanlands jordbruk 1810-1890. Agrar teknik i kapitalismens inledningsskede. (Agricultural Tradition and Reform in Western Södermanland 1810-1890). 1983. 252 pp. Arne Jarrick, Psykologisk socialhistoria. (Psychological Social History). 1985. 256 pp. Satya Brata Datta, Capital Accumulation and Workers' Struggle in Indian Industrialisation: The Case of Tata Iron and Steel Company 1910-1970. 1986. 295 pp. Lars-Erik Bjessmo, Industrin i Södertälje 1920-1970. En ekonomisk-historisk studie av industriell förändring. (Industrial Firms and Manufacturing in Södertälje 1920-1970: A Study in the Economic History of Industrial Change). 1987. 236 pp. Makonen Getu, Socialism, Participation, and Agricultural Development in Postrevolutionary Ethiopia: A Study of Constraints. 1987. 225 pp. Gunilla Peterson, Jordbrukets omvandling i västra Östergötland 1810-1890. (Transformation of Agriculture in Western Östergötland 1810-1890). 1989. XV + 241 pp. Jan-Olov Jansson, Arbetsorganisationen vid Motala verkstad 1822-1843: Den engelska tiden. (Work and Workers in the Early Swedish Mechanical Engineering Industry — the Case of Motala verkstad). 1990. 222 pp. Sven Fritz, Affärsbankernas aktieförvärvsrätt under 1900-talets första decennier. 1990. 181 pp. Janken Myrdal & Johan Söderberg, Kontinuitetens dynamik. Agrar ekonomi i 1500talets Sverige. (Dynamics of Continuity: the Agrarian Economy of Sixteenth-Century Sweden). 1991. 578 pp. Stockholm Studies in Economic History (forts) 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. Eva Hesselgren, Vi äro tusenden. Arbets- och levnadsförhållanden inom svensk textilindustri med särskilt avseende på Gamlestadens Fabrikers AB 1890-1935. (We in our Thousands... Working and Living Conditions in the Swedish Textile Industry, with Special Reference to Gamlestadens Fabrikers AB, 1890-1935). 1992. XII + 223 pp. Christer Persson, Stockholms klädesmanufakturer 1816-1846. (The Cloth Manufacturing Industry in Stockholm 1816-1846). 1993. 186 pp. Johan Söderberg, Civilisering, marknad och våld i Sverige 1750—1870. En regional analys. (The Civilizing Process, Markets, and Violence in Sweden 1750-1870. A Regional Analysis). 1993. 290 pp. Rita Bredefeldt, Tidigmoderna företagarstrategier. Järnbrukens ägar- och finansieringsförhållanden under 1600-talet. (Early Modern Entrepreneurs. Ownership and Financing of Swedish Ironworks in the 17th Century). 1994. 218 pp. Sven Fritz, Louis Fraenckel 1851-1911. Bankman och finansman. (Louis Fraenckel 1851-1911. Banker and financier). 1994. 349 pp. Kirsti Niskanen, Godsägare, småbrukare och jordbrukets modernisering. Södermanlands län 1875-1935. (Large Farmers, Small Farmers and the Modernisation of Agriculture. Södermanland County, Sweden, 1875-1935). 1995. 275 pp. Eva Eggeby, Vandringsman, här ser du en avmålning av världen. Vårdade, vård och ekonomi på Danvikens dårhus 1750-1861. (Wanderer, Here You See a Picture of the World. Institutional Care and Economy at Danviken Lunatic Asylum 1750-1861). 1996. 292 pp. Karl Gratzer, Småföretagandets villkor. Automatrestauranger under 1900-talet. (Conditions for Small Firms. Automatic Restaurants during the Twentieth Century). 1996. 326 pp. Stefan Carlén, Staten som marknadens salt. En studie i institutionsbildning, kollektivt handlande och tidig välfärdspolitik på en strategisk varumarknad i övergången från merkantilism till laissez-faire 1720-1862. (The State as the Salt of the Market. A Study of Institutional Formation, Collective Action and Pre-industrial Welfare Policy on a Strategic Commodity Market in the Transition from Mercantilism to Liberalism 17201862). 1997. 359 pp. Börje Bergfeldt, Den teokratiska statens död. Sekularisering och civilisering i 1700-talets Stockholm. (The Death of the Theocratic State. Secularization and the Civilizing Process in Eighteenth-Century Stockholm.) 1997. 225 pp. Susanna Hedenborg, Det gåtfulla folket. Barns villkor och uppfattningar av barnet i 1700-talets Stockholm. (The Enigmatic People. The Conditions and Conceptions of Children and Childhood in 18th Century Stockholm). 1997. 321 pp. Christer Franzén, Skuld och tanke. Svensk statsskuldsproblematik i ett internationellt perspektiv före 1930-talet. (Debts and Opinions. Swedish Debt Problems in an International Context prior to the 1930's). 1998. 340 pp. Hans Andersson, ”Androm till varnagel...”: Det tidigmoderna Stockholms folkliga rättskultur i ett komparativt perspektiv. 1998. (As a Warning to Others. Popular Legal Culture in Early Modern Stockholm in a Comparative Perspective). 210 pp. Bo Franzén, Sturetidens monetära system. Pant eller penningar som information i köpstaden Arboga. (The Swedish Monetary System in Late Medieval Times. Pawn or Money as Information in the Trading Town of Arboga 1450-1523). 1998. 309 pp. Arne Jansson, From Swords to Sorrow. Homicide and Suicide in Early Modern Stockholm. 1998. 197 pp.