...

Hälsovariationens betydelse för männens bättre prestation i verbalt flöde och visuospatial förmåga

by user

on
Category: Documents
52

views

Report

Comments

Transcript

Hälsovariationens betydelse för männens bättre prestation i verbalt flöde och visuospatial förmåga
Hälsovariationens betydelse för männens
bättre prestation i verbalt flöde och
visuospatial förmåga
Benny Lindroos
Handledare: Åke Wahlin
PÅBYGGNADSKURS I PSYKOLOGI, 20 POÄNG VT 2004
Vetenskaplig undersökning, 10 poäng
STOCKHOLMS UNIVERSITET
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
HÄLSOVARIATIONENS BETYDELSE FÖR MÄNNENS BÄTTRE PRESTATION I
VERBALT FLÖDE OCH VISUOSPATIAL FÖRMÅGA*
Benny Lindroos
Könsskillnader i kognitiva förmågor antas vanligtvis bero på en
kombination av evolutionära, sociala och biologiska orsaker. En
kompletterande förklaring presenteras i denna undersökning,
nämligen betydelsen av ohälsa. Syftet med studien var att undersöka
hälsans betydelse för könsskillnader i prestation på test av verbalt
flöde och visuospatial förmåga, två kognitiva funktioner där
forskningen har dokumenterat könsskillnader. 32 kvinnliga och 21
manliga psykologistudenter som i genomsnitt var 29 år deltog. De
kontaktades genom ett anslag vid Psykologiska institutionen i
Stockholm. Undersökningsdeltagarna skattade sin subjektiva,
funktionella och medicinska hälsa. Därefter fick de göra test av
perceptuell snabbhet, verbalt flöde och visuospatial förmåga.
Männen presterade bättre i verbalt flöde och visuospatial förmåga.
Efter kontroll för ohälsa minskade männens övertag i verbalt flöde,
dock växte deras fördelar i visouspatial förmåga. Resultatet skiljer
sig från tidigare forskning eftersom kvinnor vanligtvis presterar
bättre på test av verbalt flöde och hälsan typiskt förklarar samtliga
av männens kognitiva fördelar.
Inledning
Könsskillnader i kognitiva förmågor
Forskning har indikerat att könsskillnaderna i generell intelligens är kring 1-3 IQ-poäng till
mäns fördel (Lynn & Dai, 1993; Hyde & McKinley, 1997). Detta är dokumenterat i alla
länder där undersökningar gjorts, dock har storleken på könsskillnaderna varierat något från
land till land. Könsskillnaderna i generell intelligens är dock föga betydelsefulla, och enligt
olika uppskattningar har de endast utgjort 1–5 procent av den totala variationen i materialet.
Detta innebär att det är betydligt större skillnader mellan individer inom samma kön än
mellan män och kvinnor som grupper betraktat (Weiss et al., 2002). Män har uppvisat störst
inomgruppsvarians och de är även överrepresenterade i olika intellektuella handikapp som t
ex afasi (Feingold, 1995).
* Stort tack docent Åke Wahlin för din på alla sätt utmärkta handledning.
2
Även i flera specifika kognitiva förmågor har könsskillnaderna varit små, oklara eller
obefintliga (Halpern, 1997). För några kognitiva förmågor är dock könsskillnaderna större
och mer stabila.
Enligt Hyde och Linn (1988) är kvinnor normalt sett bättre än män i språkliga uppgifter
(total effektstorlek, d = ,11) och skillnaden är störst i verbalt flöde (d = ,33). Vidare
uppvisar kvinnor bättre språkartikulation, språkriktighet och grammatik. De är även i regel
mer pratsamma och engagerar sig djupare i sociala diskussioner än män. Likaså pratar
kvinnor mer redan som barn. Flickor säger sina första ord tidigare och utvecklar ett större
ordförråd snabbare än pojkar. Flickors språk är mer lättförståeligt och de utvecklar sin
språkartikulation samt sina grammatiska förmågor tidigare. Flickors meningar är längre och
mer komplexa än pojkars (Hyde & Lynn, 1988). De lär sig även att läsa tidigare och blir
skickligare på att läsa (Corballis & Beale, 1983; Lewis & Hoover, 1983). Bortsett från de
språkliga färdigheterna tenderar kvinnor att vara bättre på episodiska minnesuppgifter, såväl
vid fri återgivning (Berenbaum, Baxter, Seidenberg, & Hermann, 1997; Kramer et al., 1997)
som igenkänning av ord (Herlitz, Nielson, & Bäckman, 1997). De är också bättre på
matematiska uppgifter som kräver beräkningar (Hyde, Fennema, & Lamon, 1990).
Voyer, Voyer, och Bryden (1995) har visat att män vanligtvis är bättre än kvinnor på att lösa
visuospatiala uppgifter (total effektstorlek, d = -,37). Dessa uppgifter omfattar vanligen test
av spatial perception, spatial visualisering och mental rotation (Linn & Petersen, 1985).
Mäns övertag gäller främst mentala rotationer (Maccoby & Jacklin, 1974). Denna skillnad
har varit föremål för metaanalyser och har befunnits vara relativt stor (d = 0,9; Masters &
Sanders, 1993). Vidare har män en bättre förmåga att se mönster och att uppfatta abstrakta
relationer. Män har även en bättre geometrisk uppfattning och känsla för riktning än
kvinnor, och de är bättre på att hitta vägen ur labyrinter (Kimura, 1993; Linn & Petersen,
1985). Därutöver är män bättre på matematisk problemlösning (Hyde et al., 1990) och vissa
aspekter av matematisk förmåga som är direkt kopplade till den visuospatiala förmågan som
t ex geometri (Joseph, 1988). Några av männens övertag är märkbara under barndomen och
har även visat sig i andra djur. Exempelvis har kognitiva experiment gjorts med råttor, där
hanarna har uppvisat bättre visuospatiala förmågor än honorna (Joseph, 1979).
Det finns flera olika förklaringsmodeller till varför könsskillnader i kognitiva förmågor
existerar, några av dem kommer att avhandlas här. Men det har varit svårt att värdera vilken
av förklaringsmodellerna som har störst förklaringsvärde. Viktigt är dock att
förklaringsmodellerna är ömsesidigt relaterade. Våra biologiska förutsättningar påverkar
exempelvis vilka anlag vi har för god hälsa (Jeding et al., 1999).
Evolutionen
Evolutionspsykologer har menat att könsskillnader i kognitiva förmågor härstammar från
jägare/samlarsamhället (Buss, 1995; Eals & Silverman, 1994). För att förse samhället med
mat fick männen jaga djur över stora områden. Kvinnorna samlade istället in skörden och
3
gick endast kortare sträckor eftersom de tillbringade stora delar av sina liv med att vara
gravida och ta hand om barnen. Genom evolutionen har det skett en anpassning hos
männens hjärna, de har utvecklats kognitivt och motoriskt för att kunna navigera i stora
områden och för att kunna döda djur (Halpern, 1997).
Geary (1996) skilde på primära och sekundära förmågor. Primära förmågor är de som direkt
formas av evolutionen, därför har de återfunnits i alla kulturer och utvecklats universellt
genom barnens lek. De sekundära förmågorna är förmågor vilka inte direkt har formats av
evolutionen utan snarare av kvinnor och mäns sociala såväl som kognitiva stilar. Dessa
förmågor återfinns endast i teknologiskt avancerade samhällen. Att t ex kunna läsa och
skriva är viktigt i skolan men förmågan kan inte ha utvecklats i jägare/samlarsamhället.
Problemet med teorierna om evolutionens betydelse för avancerade mänskliga är beteenden
att de inte går att testa och de bortser dessutom från data som är divergenta med
förklaringsmodellen. Praktiskt taget alla fynd har kunnat förklaras med teorier om hur de
skulle kunna ha varit fördelaktiga för jägare och samlare. Evolutionsteorier bortser från att
kvinnor alltid har varit involverade i visuospatiala uppgifter och att de ofta behövde gå långa
sträckor för att samla mat (Halpern, 1997). Det finns även arkeologiska fynd som har pekat
på att kvinnor hade en betydande roll vid jakt och krigföring (Adler, 1993). Korgflätning och
tillverkning av kläder samt regn- och vindsskydd var visuospatiala uppgifter som var mycket
viktiga för samhällets överlevnad. Framgången i samlandet var beroende av storleken och
hållfastheten i korgarna. Likaså var skyddet som kläder, regn- och vindskydd erbjöd
livsviktigt för samhällets överlevnad. Annat som talar emot evolutionsteorier är att mäns
övertag i visuospatiala uppgifter är störst i mental rotation. Dessa uppgifter är av typen
papper och penna som genomförs inom en yta på några decimeter, vilket inte utan vidare
kan jämföras med att hitta i ett flera mil stort område.
Social inlärning och utbildning
Social inlärningsteori baseras på att det främst är omgivningen som via sina reaktioner bildar
barnets personlighet. Genom dessa reaktioner lär sig barnet vilket slags beteende och vilka
attityder som är önskvärda och lämpliga. Inom social inlärningsteori räknar man med att
barnen själva är aktiva i denna utveckling, genom att deras reaktioner också påverkar de
människor som finns i omgivningen (Bunkholdt, 1995).
Även för social inlärningsteori är problemet att testa den. Den experimentella kontroll som
behövs för att kunna dra slutsatser om orsakssammanhang är svår att uppnå och ofta har
resultatens orsakssamband varit oklara. Reflektera t ex över att det är viktigt att medverka i
visuospatiala uppgifter för att utveckla sin visuospatiala förmåga och att kvinnor utövar färre
visuospatiala aktiviteter än män (Baenninger & Newcombe, 1989). Denna typ av fynd
lämnar frågan öppen om varför kvinnor deltar i färre visouspatiala aktiviteter än män. Det
kan vara för att de blir socialiserade till att delta i andra aktiviteter, eller för att de har inte
har lika god visuospatial förmåga som männen och därför är mindre intresserade. Självklart
4
är båda förklaringarna möjliga. I detta fallet kan en från början liten könsskillnad förstoras av
specifika sociala aktiviteter (Reinisch & Sanders, 1992). Det är också möjligt att
skillnaderna undertrycks av utbildning och träning. I ett experiment av Subrahmanyam och
Greenfield (1994) tränades flickor och pojkar i ett action dataspel. Resultatet var detsamma
som flera andra experiment visat, nämligen att båda grupperna förbättrade sina poäng på
visuospatiala test i lika stor utsträckning, och pojkarna fick fortfarande högre poäng än
flickorna efter träning. I stort sett alla kan bli bättre på kognitiva test om de får lämpliga
instruktioner eftersom testen gäller förmågor som kan tränas upp. Utbildning har varit en av
de mest betydelsefulla variablerna i att förutsäga prestationen inom ett kognitivt område
(Ceci, 1990). Men inlärningen är associerad till både biologiska och miljömässiga faktorer
och på grund av sina biologiska förutsättningar lär sig individer vissa saker lättare än andra
(Halpern, 1997).
En del av de kognitiva könsskillnaderna kan förklaras av den påtagliga skillnaden i
värderingar och attityder hos jämnåriga kvinnor och män. Denna slutsats baseras på
Lubinsky, Schmidt och Benbow´s (1996) undersökningar, i dessa användes
personlighetstestet Allport Vernon-Lindzey Study of Values (1970). Typiska maskulina och
feminina mönster fanns i resultaten från Study of Values testet även när intelligens
konstanthållits. Ytterligare stöd hittades i Astin, Sax Korn och Mahoney´s (1995)
enkätundersökning av studenter. Man fann att kvinnor och män i regel lever vitt skilda liv.
Manliga studenter spenderade mycket mer tid på att träna, festa, titta på tv och spela
dataspel. Kvinnliga studenter spenderade å andra sidan betydligt mer av sin tid på hem- och
barnskötsel, nöjesläsning, studier och ideellt arbete.
Betydelsen av stereotyper är en annan inriktning inom social inlärningsteori. Med denna är
målet att peka på den omedvetna, automatiska och kraftfulla påverkan som stereotyper har
på tankar och prestationer. I en undersökning av Steele (1997) om könsskillnader i ett svårt
matematiktest, undersöktes stereotypers påverkan. Kvinnorna fick lägre poäng i
matematiktestet, när det berättades för dem att testet ledde till könsskillnader än när testet
beskrevs vara okänsligt för könsskillnader. Undersökningen visade vilka effekter antaganden
och förväntningar på grupper kan ha. Undersökningsdeltagarna var inte medvetna om vilken
verkan dessa instruktioner hade men aktiverandet av deras inlärda negativa stereotyper hade
en betydande destruktiv effekt.
Socialiseringen från kamratgruppen är ett nyckelbegrepp inom social inlärningsteori. Dessa
teorier har visat att föräldrar och andra vuxna kan ha haft mindre inflytande på barns
socialisering än barnet egna kamratgrupp. Lytton och Romney ´s (1991) slutsats var att
föräldrar normalt sett deltog i förvånansvärt få könsskillnadssocialiseringar. Harris (1995)
drog den mer unika slutsatsen att föräldrarnas beteende inte hade någon betydelse alls för de
mentala egenskaper som deras barn uppvisade som vuxna. Harris trodde istället att barnets
kamratgrupp är viktigast, speciellt i de processer som skapar samt bibehåller
inomgruppsfavorisering, främlingsfientlighet och mellangruppsskillnader. Kamratgruppens
könsliga sammansättning har alltid varit betydelsefull, och där är könsuppdelningen speciellt
5
kritisk i mellersta barndomen. Harris (1995) visade att även spädbarn korrekt kan
klassificera kvinnor och män. Barn är ofta mer angelägna om att bevara könsrelaterade
beteenden än deras föräldrar eftersom sammansmältningen med deras könsuppdelade
kamratgrupper gör det möjligt för barnen att anpassa sig till gruppnormer.
Biologin
Forskning har visat att kvinnor generellt har större och tjockare struktur i corpus callosum
än män (Allen, Richey, Chai, & Gorski, 1991; Steinmetz, Staiger, Schluag, Huang, &
Jancke, 1995). Detta har gett stöd åt teorin att kvinnliga hjärnor är mer bilateralt
organiserade i fördelningen av kognitiva funktioner (Jancke & Steinmetz, 1994). Kvinnors
hjärnbarkstruktur möjliggör vidare en bättre förbindning mellan hjärnhalvorna vilket kan
förklara varför de har en bättre simultankapacitet än männen (Innocenti, 1994). Männens
hjärna är å andra sidan något större och tyngre än kvinnornas, vilket kan vara orsaken till
män övertag i visuospatiala förmågor (Ankney, 1992) Vidare har hjärnavbildningsstudier
visat att när män och kvinnor genomför kognitiva uppgifter, aktiveras deras hjärnor på
annorlunda sätt (Shaywith et al., 1995).
Sambandet mellan könshormoner och skillnader i strukturen och organisationen av hjärnan
har klarlagts med flera metoder. Exempelvis har individer med olika sjukdomar som orsakar
över- eller underproduktion av könshormoner uppvisat de kognitiva mönster som man
kunnat förvänta. Exempelvis har de flickor som fötts med normal produktion av östrogen,
men sedan utsatts för höga nivåer av testosteron, utvecklat typiska manliga kognitiva
mönster och beteenden (Berenbaum, Korman, & Leveroni, 1995).
Forskning har visat att i alla åldrar är östrogen och testosteron betydelsefulla för typiskt
könsrelaterade förmågor. Kvinnors kognitiva förmågor och finmotoriska färdigheter varierar
under menscykeln (Hampson, 1990; Hampson & Kimura, 1988). Även männens
hormonnivåer varierar och detta medför att deras prestation i specifika kognitiva förmågor
går upp och ner. Hos män samvarierar den visuospatiala förmåga med de dagliga
förändringarna av testosteronnivåerna (Moffat & Hampson, 1996) och under olika årstider
(Kimura & Hampson, 1994). Vidare har forskning pekat på att hormonpreparat påverkar
den kognitiva förmågan. När normala äldre män fick testosteron för att förbättra den
sexuella förmågan uppvisade de även bättre resultat i visuospatiala test (Janowsky, Oviatt, &
Orwoll, 1994). Hos en grupp äldre kvinnor som tog östrogenpreparat var Alzheimers
sjukdom mindre förekommande (Paganini-Hill, Buckwalter, Logan, & Henderson, 1993).
Undersökningar av Van Goozen, Cohen-Kettenis, Gooren, Frijda, och Van De Poll (1995)
har visat att de som har fått androgenbehandling i samband med könsbyte från kvinna till
man utvecklar de kognitiva funktionsnivåer som normalt associeras till män. De som
genomgått antiandrogen- och östrogenbehandling i anslutning med könsbyte från man till
kvinna utvecklar istället de kognitiva funktionsnivåer som anses vara typiskt kvinnliga. Detta
betyder att androgener förstärker visuospatiala färdigheter och försämrar verbala förmågor
medan antiandrogen- eller östrogen förbättrar verbala förmågor och undertrycker de
6
visuospatiala färdigheterna. Resultatet från dessa undersökningar och andra ger stöd för att
det finns samband mellan hormonnivåer och könsrelaterade kognitiva förmågor.
Hormonnivåerna styrs även av omgivningsrelaterade faktorer. Intensiv träning, stress,
sjukdomar, kost och flera andra faktorer orsakar förändringar i hormonnivåerna vilket i sin
tur påverkar känslor och beteenden. Det är ett kontinuerligt samspel mellan vad som händer
i livet och hormonnivåerna. Även hjärnstrukturen och neuronernas respons förändras under
livet till följd av både varierade hormonnivåer och psykosocial miljö (Innocenti, 1994).
Hälsan
Undersökningar har visat att funktionell, subjektiv och medicinisk hälsa inverkar på
kognitiva förmågor (Wahlin, MacDonald, DeFrias, Nilsson, & Dixon, in press). Några
hälsovariabler som har haft signifikant samband med försämrad kognitiv förmåga är t ex
stroke (Kalaria & Ballard, 2001), diabetes (Christensen, Griffiths, Mackinnon, & Jacomb,
1997), hypertoni (Waldstein, Manuck, Ryan, & Muldoon, 1991), skallskador (Bashore &
Ridderinkhof, 2002), lungsjukdom (Emery, Pederson, Svartengren, & McClearn, 1998) och
alkoholmissbruk (Sullivan, Rosenbloom, & Pfefferbaum, 2000).
Forskning har visat att efter skador i hjärnan är det vanligt att man blir kognitivt
långsammare. Att t ex använda språket innebär både planering av vad som ska sägas, liksom
hur orden ska uttalas, båda dessa processer kan ta längre tid efter en hjärnskada. Språket
kan vara intakt, men det verbala flödet och snabbheten att använda ord blir nedsatt. Vidare
har undersökningar visat att deprimerade personer har svårigheter med det verbala flödet
(Fossati, Guillaume, Ergis & Allilaire, 2003). Forskning av Levine och Parks (1992) har
pekat på att depression har en inverkan på vänstra frontala cortex funktion. Denna inverkan
medför störningar i det verbala flödet som vid verbala flödestester yttrar sig som bland annat
försämrad koncentrationsförmåga och ökad risk för att producera upprepningar eller icke
godkända ord.
Jeding et al. (1999) har hävdat att den funktionella, subjektiva och mediciniska hälsan
påverkas av flera olika faktorer. Biologin har en avgörande betydelse eftersom vi föds med
vissa förutsättningar för hälsa och sjukdom. Somliga är exempelvis känsliga för infektioner,
andra har ärftligt betingade allergier. Utöver arvet påverkas hälsan av de fysiska och
psykosociala miljöerna. Även personliga faktorer som exempelvis vad vi äter, vilka
motionsvanor vi har, eller hur vi reagerat på stressfulla situationer inverkar på hälsan. Varje
människa har en unik kombination av dessa faktorer som dels bestäms av den genetiska
uppsättningen och dels av vilka förhållanden som råder under individens liv. Den
psykosomatiska helhetssynen innebär att man vetenskapligt har kunnat visa att många av
kroppens friska och sjuka funktioner både själva påverkar och påverkas av de psykiska
funktionerna. Lägger man till miljöns inverkan, ser man att de tre faktorerna kan betraktas
som ömsesidigt beroende. Vanligtvis finns en balans mellan dessa förhållanden vilket gör att
vardagen kan hanteras utan komplikationer. Men rubbas balansen i någon eller några av
7
dessa förhållanden påverkas den psykiska hälsan. T ex kan kroppsfunktionerna rubbas
genom näringsbrist, sömnbrist eller förgiftningar på grund av alkohol, narkotika eller andra
substanser. För de flesta människor är det förmodligen mer vanligt att yttre belastningar eller
stress upplevs som psykiskt ansträngande. I regel hanterar personer olika stressituationer
utan besvärande symtom. I vissa fall utvecklas däremot besvär som inte kan hanteras.
Förmågan att hantera dessa situationer varierar mellan olika personer.
Att mäta hälsan
Mätningar av den sanna, objektiva hälsan är svåra att praktiskt genomföra. Men inom
forskning har man ofta undersökt såväl funktionell, subjektiv och medicinisk hälsa. Dels har
man nyttjat diagnoser fastställda av läkare. En diagnos är ofta ett mer subjektivt index än
man anar, eftersom många diagnoser baseras på självrapporterade symtom snarare än på
kliniska fynd. Det innebär att diagnoserna ibland ställs utifrån patientens beskrivningar av
sina symtom snarare än med hjälp av objektiva tester. Därutöver finns till exempel
undersökningar som baserats på register över sjukfrånvaro. Inte heller sjukfrånvaro utgör ett
helt objektivt eller stringent mått på hälsa. Sjukskrivningar påverkas av regelsystem,
arbetslöshetsnivåer i samhället och läkarens benägenhet att sjukskriva. Ett tredje sätt att
studera hälsa bygger uteslutande på individers egna beskrivningar av symptom och
välmående. Den självrapporterade hälsan är ett subjektivt mått som påverkats av bland annat
personlighetsdrag och ålder (Jeding et al., 1999). Enligt Wahlin (2004) tenderar t ex äldre
att vara mer positiva till sin hälsa än yngre personer trots att förekomsten av de flesta
sjukdomar är överrepresenterade hos äldre. Det har funnits vissa indikationer på att dessa till
synes felaktiga skattningar hos äldre kan förklaras av andra faktorer som t ex selektiv
överlevnad och att man därmed kan anta att äldre och har olika referenspunkt då de skattar
den egna hälsan.
Till självrapporternas fördel har sagts att de är bra på att fånga subtila svängningar i ohälsa,
och att de fångar upp ohälsa som inte är tillräcklig för att leda till läkarbesök och
sjukskrivning. Vidare har man funnit starka samband mellan självrapporterad ohälsa och
andra mått på ohälsa. Slutsatsen har därför varit att samtliga sätt att mäta hälsa har sina föroch nackdelar, men att alla bidrar till förståelsen av den verkliga hälsan (Jeding et al, 1999).
Hälsans betydelse för könsskillnader i kognitiva förmågor
I litteraturen om könsskillnader i kognitiva förmågor tycks hälsans roll blivit förbisedd, och
istället har man fokuserat på de mer traditionella förklaringsmodellerna. Men i en stor
populationsbaserad Australiensk undersökning av Jorm, Anstey, Christensen, och Rodgers
(2004) undersöktes hälsans betydelse för könsskillnader i kognitiva förmågor. Skattningen
av hälsan gjordes med självskattningar och checklistor för sjukdomar. Men även mer
objektiva tester, som av blodtrycksmätning och FEV1 (test för lungfunktion), användes. De
kognitiva förmågor som testades var bland annat reaktionstid, arbetsminne (Wechsler
Memory Scale), episodiskt minne (California Verbal Learning Test) och perceptuell
snabbhet (Symbol-Digit Modalities Test).
8
Undersökningen, som innefattade åldersgrupperna 20-24 år (n = 2404), 40-44 år (n = 2530)
och 60-64 år (n = 2531), visade att det fanns skillnader i mäns och kvinnors hälsa. Männen
hade i allmänhet både bättre fysisk och psykisk hälsa än kvinnorna. Deras vanor var
hälsosammare, de var fysiskt aktivare och var dessutom mindre benägna att bli deprimerade.
Den lägre fysiska aktiviteten hos kvinnor, främst i 20-24 åldern, var en signifikant
förklaringsvariabel för könsskillnader i kognitiva förmågor. Orsakssambandet mellan fysisk
aktivitet och kognitiv förmåga var dock oklart eftersom individer med bättre kognitiv
förmåga kanske var mer benägna att motionera. Det var också möjligt att motion minskade
förekomsten av depression vilket i sin tur förbättrade den kognitiva förmågan. Depression
var vanligast bland kvinnor, vilket även svenska undersökningar har visat (Forsell, Jorm, &
Winblad, 1994; Skoog, 1993). Den högre frekvensen av depression hos kvinnor föreföll vara
orsaken till varför de presterade sämre än män i vissa test.
Undersökningen visade att flera av hälsovariablerna hade betydelse. När man konstanthöll
dessa variabler försvann männens fördelar i reaktionstid och arbetsminne, dock förstärktes
kvinnornas övertag i episodiskt minne och perceptuell snabbhet. Lungfunktionen var den
hälsovariabel som hade störst effekt. Men huruvida FEV1 hade ett ensidigt samband med
kognitiv förmåga eller ömsesidigt samband med andra variabler var oklart. En annan
förklaringsvariabel som hade inflytande var avhållsamhet från alkohol eller endast sparsam
konsumtion av alkohol. Kvinnorna var mer frekvent förekommande i denna kategori oavsett
ålder. Men även för denna variabel var sambandens kausala riktningar oklara.
Jorm et al. (2004) slutsats var att hälsan har betydelse för könsskillnaderna i kognitiva
förmågor. Men något som komplicerade förklaringen, bortsett från de kausala problemen,
var det faktum att kvinnor var bättre än män på vissa kognitiva uppgifter trots indikationer
på att deras hälsa var sämre. Ett annat problem var att de kognitiva test som ingick i
undersökning inte var sådana som historiskt sett har genererat de största könsskillnaderna
(Jorm et al., 2004).
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka om hälsan har betydelse för könsskillnader i test av
verbalt flöde och visuospatial förmåga hos yngre vuxna. I förutsättningarna ingår att ingen
tidigare känd undersökning med hälsan som förklaringsgrund för könsskillnader i kognitiva
förmågor har innefattat de kognitiva tester som genererar störst könsskillnader. Därmed
kändes det aktuellt och angeläget att undersöka. Hypoteserna formulerades delvis utifrån
resultat från tidigare undersökningar (Hyde & Linn, 1988; Voyer, Voyer, & Bryden,1995;
Galea & Kimura, 1993; Weiss, et al., 2002; Jorm et al., 2004). Den första hypotesen är att
kvinnorna presterar bättre än män på test av verbalt flöde. Verbalt flöde definierades som
förmågan att under en minut komma på maximalt antal svenska ord vilka börjar på en given
bokstav. Den andra hypotesen är att män presterar bättre än kvinnor i visuospatiala test.
Definitionen av visuospatial förmåga är att snabbt och exakt mentalt rotera tredimensionella
figurer. Vi inkluderade även test där signifikanta könsskillnader normalt inte hittas men som
9
kvinnor tenderar att vara bättre på (Galea & Kimura, 1993; Weiss et al., 2002), nämligen
test av perceptuell snabbhet. Den tredje hypotesen är således att inga könsskillnader finns
avseende denna förmåga. Definitionen av perceptuell snabbhet är att snabbt identifiera
matchade objekt. Den fjärde hypotesen är att hälsan maskerar kvinnornas övertag i verbalt
flöde och förklarar männens fördel i visuospatial förmåga. Hälsa delas in i tre aspekter;
subjektiv, funktionell och medicinisk hälsa. Subjektiv och funktionell hälsa definieras som (1)
individens subjektiva uppfattning om den egna hälsan och (2) hur hälsan påverkar individens
funktionella INV (förmågan att utföra vanliga aktiviteter). Definitionen av medicinsk hälsa
rör kroppslig och fysisk hälsa såsom återspeglad i antal sjukdomar (t ex diabetes och
hjärtsjukdom).
Metod
Undersökningsdeltagare
Undersökningsdeltagarna var 57 studenter (36 kvinnor och 21 män) vilka läste psykologi vid
Stockholms universitet, antingen vid fristående kurser eller på psykologlinjen. De
kontaktades via ett anslag uppsatt på Psykologiska institutionen i Stockholm. Bland
deltagarna fanns fyra kvinnor som inte hade svenska som modersmål. För att i första hand
säkerställa reliabla resultat i verbal förmåga uteslöts därför dessa personer från
undersökningen. Därmed kvarstod 32 kvinnor och 21 män. Kvinnornas medelålder var 28,8
år med standardavvikelsen 6,5. Männens medelålder var 29,4 år med standardavvikelsen 4,6.
Apparatur och material
Undersökningen innefattade tre hälsotest, två test av perceptuell snabbhet, två visuospatiala
test och två verbala flödestest (se appendix). Testen var alla av typen ”papper och penna”.
En dator, mikrofon, tidtagarur, diktafon och liten ljudanläggning användes även.
Hälsotesten
Information om subjektiv, funktionell och medicinisk hälsa insamlades med hjälp av
egenhändigt konstruerade test. Subjektiv och funktionell hälsa berördes med
självskattningstest om fyra frågor vardera. För varje fråga i testen skattade deltagarna på en
VAS skala (millimeterskala) hur bra den egna hälsan upplevdes vara. I det subjektiva
hälsotestet värderade man sin allmänna hälsa, både i nuläget och hur man t ex trodde att den
skulle komma att vara i framtiden.
Frågorna i det subjektiva hälsotestet var:
Hur tycker du din mediciniska hälsa är?
Hur tror du din hälsa är om 10 år?
Hur tycker du din hälsa är jämfört med perfekt hälsa?
Hur tycker du din hälsa är jämfört med dina jämnåriga?
10
Det funktionella hälsotestet handlade om att klargöra huruvida undersökningsdeltagarnas
allmänna hälsa utgjorde något hinder för vardagliga aktiviteter eller inte. Frågorna i det
funktionella hälsotestet var följande:
I vilken utsträckning tycker du din hälsa försvårar din förmåga att utföra dagliga sysslor (ex.
handla, städa, laga mat)?
I vilken utsträckning tycker du din hälsa försvårar din förmåga att utöva sociala aktiviteter
(ex. träffa vänner, gå på bio)?
I vilken utsträckning tycker du din hälsa försvårar din förmåga att utöva intellektuella
aktiviteter (ex. studera, läsa dagstidningar)?
I vilken utsträckning tycker du din hälsa påverkar din förmåga till rumsorientering (ex. hitta i
stan, läsa kartor, hitta i en obekant miljö som i ett hotell)?
Medicinsk hälsa berördes i form av en checklista över olika sjukdomar och skador under de
senaste fem åren, och svarsalternativen var JA eller NEJ. Checklistan innehöll följande:
1. Hjärtsjukdom
2. CVS
3. Hypertoni
4. Diabetes
5. Neurologisk sjukdom
6. Blodsjukdom
7. Tumörsjukdom
8. Psykisk sjukdom
9. Thyroidea
10. Hormonell/ämnesomsättningssjukdom
11. Medvetslöshet
12. Skallskada
13. Lösningsmedel/missbruk/läkemedelsförgiftning
14. Magtarmsjukdom
15. Lungsjukdom
16. Ögonsjukdom
17. Reumatisk sjukdom
18. Hjärninfektion
19. Medfött handikapp, dyslexi
De kognitiva testerna
Alla kognitiva test ingår även i ett stort populationsbaserat projekt (SNAC - The Swedish
National Study on Aging and Care) där äldre personers kognitiva förmågor studeras. Det
ena testet av perceptuell snabbhet heter ”stryk siffran fyra”. Det går ut på att i rader med
olika siffror så snabbt som möjligt hitta siffran fyra och stryka över den. Det andra testet
kallas ”lådor”. Detta test består av figurer vilka ser ut som bokstaven u roterad på olika sätt.
Figurerna har tre fullständiga sidor och testet går ut på att man så snabbt som möjligt skall
fylla i den fjärde saknade sidan så att figuren blir en fullständig kvadrat. De två testen av
visuospatial förmåga (Så kallade MRT = mentalt rotationstest) varierade i svårighetsgrad
11
såväl inom som mellan testen. I båda testen handlade det om att mentalt rotera figurer.
Undersökningsdeltagarna skulle utifrån en kriteriefigur säga vilken av figuren/figurerna i
svarsalternativen som motsvarade kriteriefiguren men sedd från ett annat perspektiv. Det
lättare MRT hade tio uppgifter med olika svårighetsgrad. I varje uppgift fanns tre
svarsalternativ, varav ett svarsalternativ var korrekt. Det svårare MRT innehöll tjugo
uppgifter med lika svårighetsgrad. Alla uppgifterna hade fyra svarsalternativ, det var alltid
två av dessa som korrekta. Verbalt flöde testades genom att undersökningsdeltagarna fick i
uppgift att under en minut säga så många ord som möjligt som började på en given bokstav
(sk BFT = bokstavsflödestest). I det ena testet (lätt BFT), fick de i uppgift att säga ord som
började på F och i det andra testet (svårt BFT) fick de i uppgift att säga ord vilka började på
A. Alla svenska ord godtogs förutom egennamn, siffror eller böjningar av ett och samma
ord.
Procedur
Undersökningen genomfördes under dagtid mellan november 2004 och april 2005 vid
Psykologiska institutionen i Stockholm. Undersökningsdeltagarna testades enskilt i ljusa
undervisningslokaler eller konferensrum som rymde 8-20 personer. Alla rum förutom två
hade akustikreglerade tak. Bullernivån varierade från mycket tyst till att det t ex hördes
tydliga röstljud från studenter och lärare i korridorerna. Ingen undersökningsdeltagare
rapporterade dock att han/hon störts av dessa ljud.
Undersökningen inleddes med att undersökningsdeltagarna informerades om sina etiska
rättigheter. Därefter fick de ange kön, ålder, födelseort, boendeort, utbildningserfarenhet
och yrkeserfarenhet på en gruppenkät. Sedan fick de fylla i de tre hälsotesten. Först gjordes
alltid det subjektiva, sedan det funktionella och slutligen det medicinska hälsotestet. Till var
och en av hälsotesten fanns skriftiga instruktioner om hur frågorna skulle besvaras.
När hälsotesten hade fyllts i genomfördes de kognitiva testerna. För minska sekvens- och
ordningseffekter delades undersökningsdeltagarna in i två grupper. Varannan kvinna och
varannan man hamnade i första gruppen och övriga i andra gruppen. Testordningen i första
gruppen var: stryk siffran fyra, lådor, svårt MRT, lätt MRT, svårt BFT och lätt BFT.
Testordningen i andra gruppen var omvänd jämfört med första gruppen, det vill säga: lätt
BFT, svårt BFT, lätt MRT, svårt MRT, lådor och stryk siffran fyra. Till varje kognitivt test
fanns instruktioner om hur undersökningsdeltagarna skulle genomföra uppgifterna. Dessa
instruktioner var inspelade i förväg. Vid testtillfällena spelades sedan instruktionerna upp
genom den lilla ljudanläggningen. Detta medförde att eventuella försöksledareffekter kunde
konstanthållas.
I "stryk siffran fyra" hade undersökningsdeltagarna 30 sekunder på sig att stryka så många
fyror som möjligt. I "Lådor" fick de 15 sekunder att fullborda så många lådor de hann.
Dessa två test användes enbart i syfte att kunna särskilja och konstanthålla
undersökningsdeltagarnas processhastighet från deras förmåga avseende verbalt flöde och
12
mental rotation. I det lättare MRT fick undersökningsdeltagarna, i var och en av
uppgifterna, 25 sekunder på sig och de uppmanades att avge sina svar när det återstod 10
sekunder av tiden. Motsvarande gällde i det svårare MRT, men i det testet fick de i varje
uppgift 30 sekunder på sig att svara. I vart och ett av de två bokstavsflödestesten hade
undersökningsdeltagarna en minut på sig att säga så många svenska ord möjligt. Orden de
sade antecknades, men spelades även in på en diktafon för att säkerställa att data inte gick
förlorade.
Efter att ha fått veta syftet och förväntade resultat av undersökningen fick
undersökningsdeltagarna, om de ville, reda på sina råpoäng i varje kognitivt test. Råpoängen
jämfördes sedan mot vad undersökningsdeltagare från andra undersökningar (där samma
tester använts) hade presterat. I alla kognitiva test, förutom svårt MRT, tilldelades varje rätt
utförd uppgift eller godkänt ord en poäng. I det svårare MRT gavs, på varje uppgift, två
poäng om båda svaren var korrekta och noll poäng om ett svar var rätt men det andra fel.
Noll poäng gavs även då båda svaren var felaktiga. Om man bara gav ett svar på en uppgift
och det var korrekt utdelades en poäng. Kodningen av alla de tre hälsotesten gjordes i
undersökningsdeltagarnas frånvaro. I det subjektiva hälsotestet mättes hur långt ut till höger
på VAS-skalan som de hade placerat sitt streck. I det funktionella hälsotestet mättes istället
hur långt ut till vänster på VAS-skalan som undersökningsdeltagarna hade placerat sitt
streck. I varje fråga på båda av dessa test gick poängskalan från 0 till 100 där högre poäng
alltid indikerade bättre hälsa. För varje fråga i den medicinska checklistan kodades
förekomst av sjukdom som 0 och där ingen sjukdom förelåg sattes 1.
Resultat
Beskrivande statistik över poängvidd, medelvärden, standardavvikelser, frekvenser samt
procentandel, visas i Tabell 1. Analysen visade att kvinnorna i genomsnitt var något yngre
och hade gått fler år i skolan än männen. Männen uppvisade något högre genomsnittspoäng i
de subjektiva och funktionella hälsotesterna. Vidare var andelen sjukdomar i genomsnitt
lägre hos männen (f %m = 3,0 %) än hos kvinnorna (f %m = 4,0 %). Hos kvinnor var
hormonell sjukdom, ögonsjukdom, magtarmsjukdom och psykisk sjukdom de vanligaste
åkommorna (fs = 3–5; f %s = 9,4-15,6). Hos män var det vanligast med magtarmsjukdom
och ögonsjukdom (fs = 2–4; f %s = 9,5-19,0). Männen uppvisade i genomsnitt högre poäng i
lätt BFT, svårt BFT, lätt MRT och svårt MRT. Kvinnorna fick något högre genomsnittlig
poäng i stryk siffran fyra.
I Tabell 2 visas korrelationerna mellan de beroende och oberoende variablerna. För att
reducera antalet variabler och, för att öka reliabiliteten, slogs poängen på frågorna inom de
olika hälsodomänerna ihop. Män presterade signifikant bättre i lätt BRT, svårt BRT och
svårt MRT. Inga signifikanta könsskillnader fanns på de båda testen av perceptuell snabbhet.
Dessa behandlas därför inte fortsättningsvis i analysen. Ålder hade ett negativt samband med
lätt MRT. Antalet skolår korrelerade negativt med det funktionella hälsotestet. Det
subjektiva hälsotestet hade positivt samband med det funktionella hälsotestet och det
13
mediciniska hälsotestet. Det funktionella hälsotestet korrelerade positivt med det
mediciniska hälsotestet. Lätt MRT hade ett positivt samband med svårt MRT. Lätt BFT
korrelerade positivt med svårt BFT och lådor korrelerade positivt med stryk siffran fyra.
Det fanns positiva samband mellan alla frågorna inom det subjektiva hälsotestet (rs = ,59 ,75, ps < ,000) och mellan alla frågorna inom det funktionella hälsotestet (rs = ,42 - ,52; ps
<,002). Vidare hade frågorna 1, 2, 3 ur det subjektiva hälsotestet positiva samband med alla
de fyra frågorna ur det funktionella hälsotestet (rs = ,34 -,69; ps <,014) och även positiva
samband med det mediciniska hälsotestet (rs = ,34 - ,42; ps <,014). Fråga 4 ur det subjektiva
hälsotestet hade positivt samband med frågorna 1 och 2 ur det funktionella hälsotestet (rs =
,28 - ,40; ps <,026). Vidare hade frågorna 1,2 och 3 ur det funktionella hälsotestet positivt
samband med medicinisk hälsa (rs = ,43 - ,52; ps <,002).
Förklaring av könsskillnader i kognitiv prestation
I den sista delen av analyserna gjordes hierarkiska regressionsanalyser av resultaten på de
kognitiva testerna lätt BFT, svårt BFT, lätt MRT och svårt MRT. I dessa analyser
kontrollerades i första steget för skillnader i ålder och utbildningsår. Därefter introducerades
kön i analysens andra steg (se tabell 3). Ökningen av förklarad varians i kognitiv prestation
(Incr R2) på grund av kön (lätt BFT = ,115; svårt BFT = ,211; lätt MRT = ,035; svårt MRT
= ,166) jämfördes sedan med ökningen av R2 som en funktion av kön efter kontroll för alla
hälsovariabler. Syftet var att se hälsans betydelse för könsskillnader i verbalt flöde och
visuospatial förmåga.
Efter att ha kontrollerat för hälsa minskade den könsrelaterade förklarade variansen för lätt
BFT (Incr R2 = ,106), svårt BFT (Incr R2 = ,187) och lätt MRT (Incr R2 = ,032). Hälsan
förklarade således 8 % av könsskillnaderna i lätt BFT, 11 % i svårt BFT och 9 % i lätt MRT
(se beräkningsformel i Tabell 3). I svårt MRT ökade istället den könsrelaterade förklarade
variansen (Incr R2 = ,176). Hälsan maskerade således 6 % av könsskillnaderna i svårt MRT.
Reliabiliteten hos hälsotesten, de verbala testerna och visuospatiala testerna
För att mäta reliabiliteten användes Cronbachs alfa. En förutsättning för
reliabilitetstestningen var att poängen i hälsotesten sinsemellan låg på samma skala. Detta
löstes genom att poängen först standardiserades till z-poäng. Reliabiliteten hos de
subjektiva och funktionella hälsotesterna var ,86 respektive ,83. För det mediciniska
hälsotestet genomfördes inget reliabilitetstest eftersom det är känt att sjukdomar inte
nödvändigtvis är ömsesidigt beroende. Även de kognitiva resultaten omvandlades till zvärden innan Cronbachs alfa beräknades. Reliabiliteten i lätt MRT var ,60 och i svårt MRT
var den ,82. Reliabiliteten i lätt BFT var ,71 och i svårt BFT var den ,63.
22-45
12,5-24
137-367
191-400
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
8-25
5-21
4-10
6-36
18-38
18-36
Ålder
Skolår
a
Subjektiv hälsa
Funktionell hälsa a
CVS b
Neurologisk sjukdom b
Blodsjukdom b
Tumörsjukdom b
Psykisk sjukdom b
Thyroida b
Hormonell sjukdom b
Medvetslöshet b
Skallskada b
Magtarmsjukdom b
Lungsjukdom b
Ögonsjukdom b
Dyslexi b
c
Lätt BFT
Svårt BFT c
c
Lätt MRT
Svårt MRT c
c
Stryk siffran fyra
Lådor c
28,06
15,97
275,88
366,84
16,06
12,19
7,69
17,47
25,63
28,94
Medel
5,80
2,19
62,80
46,77
4,54
4,55
1,64
7,94
4,87
5,11
SA
----0 (0,0)
0 (0,0)
1 (3,1)
2 (6,3)
3 (9,4)
2 (6,3)
5 (15,6)
1 (3,1)
1 (3,1)
4 (12,5)
1 (3,1)
5 (15,6)
1 (3,1)
-------
f (f %)
22-37
8-21
125-373
295-400
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
11-30
11-24
4-10
10-36
15-33
18-39
Poängvidd
Män (n = 21)
29,38
14,11
286,00
380,14
19,38
16,57
8,19
24,24
24,38
28,95
Medel
4,62
2,46
71,69
26,62
4,65
3,40
1,75
7,98
4,46
6,45
SA
----1 (4,8)
1 (4,8)
0 (0,0)
1 (4,8)
0 (0,0)
0 (0,0)
0 (0,0)
0 (0,0)
1 (4,8)
4 (19,0)
1 (4,8)
2 (9,5)
1 (4,8)
-------
f (f %)
Ingen förekomst av hjärtsjukdom, hypertoni, diabetes, reumatism, hjärnsjukdom eller förgiftning/missbruk hos varken kvinnor eller män.
a
Kön har kodats som 0 = kvinna, 1 = man; högre poäng indikerar bättre hälsa; b Sjukdomar har kodats som 0 = förekomst av sjukdom, 1 = ingen förekomst av sjukdom;
c
högre poäng indikerar bättre prestation; (Lätt & svårt) BFT = Bokstavsflödestest; (Lätt & svårt) MRT = Mentalt rotationstest.
Poängvidd
Variabler
Kvinnor (n = 32)
Tabell 1
Beskrivande statistik för undersökningsdeltagarna.
14
-,07
,08
,16
,06
,34*
,47*
,15
,39*
-,13
,00
Skolår
Subjektiv hälsa
Funktionell hälsa
Medicinsk hälsa a
Lätt BFT
Svårt BFT
Lätt MRT
Svårt MRT
Stryk siffran fyra
Lådor
-,04
,03
-,17
-,34*
,12
,15
-,05
,06
,13
-,05
Ålder
,24
,18
-,12
-,03
,02
,22
-,21
-,37*
-,13
Skolår
,00
,13
-,00
,05
,03
-,10
,40*
,66*
Subjektiv
hälsa
-,01
-,00
,01
,09
,14
-,02
,54*
,10
-,06
,10
,19
-,09
-,08
,14
,22
,13
-,14
,55*
Funktionell Medicinisk Lätt
Hälsa
hälsa
BFT
,24
,13
,03
-,09
Svårt
BFT
-,20
,18
,67*
Lätt
MRT
-,09
,22
Svårt
MRT
,36*
Stryk
siffran fyra
Kön har kodats som 0 = kvinna, 1 = man; Medicinsk hälsa har kodats som 0 = förekomst av sjukdom, 1 = ingen förekomst av sjukdom; a Förekomst av sjukdomar är
summerade; (Lätt & svårt) BFT = Bokstavsflödestest; (Lätt & svårt) MRT = Mentalt rotationstest.
*p<.05
,12
Kön
Ålder
Kön
Variabler
Tabell 2
Korrelationerna mellan de beroende och oberoende variablerna.
15
,159
,230
,343
,332
Kontrollvariabler
Ålder
Antal skolår
(a) Kön före hälsa
(b) Kön efter hälsa
3,8*
2,1
1,4
2,9
F
,115
,106
,075
Incr
R2
Könsrelaterad varians förklarad av hälsa = [R2 (a) - R2 (b)]/ R2 (a)
*p<.05
β
Prediktorer
Lätt BFT
,463
,442
,118
,024
β
4,7*
2,8*
0,7
0,0
F
Svårt BFT
,211
,187
,014
Incr
R2
Kognitiva test
,190
,183
-,342
- ,046
β
3,0*
1,7
6,6*
0,1
F
Lätt MRT
,035
,032
,118
Incr
R2
Hälsovariationens betydelse för könsskillnaderna i de verbala flödestesterna (lätt & svår BFT) och visuospatiala testerna (lätt & svår MRT).
Tabell 3
16
,411
,428
- ,178
-,129
β
4,4*
2,3*
1,7
0,9
F
Svårt MRT
,166
,176
,047
Incr
R2
17
Diskussion
Resultatet i undersökningen indikerar att män presterar bättre än kvinnor på de verbala
flödestesterna. Detta skiljer sig från vad en metaanalys av 165 studier (Hyde & Linn, 1988)
visade, nämligen att kvinnor normalt är bättre än män i dessa uppgifter. Dock visade
metaanalysen att i endast 27 % av studierna presterade kvinnorna signifikant bättre i verbala
tester och i 66 % av studierna hittades inga skillnader. I de studier där kvinnorna presterade
bättre var effektstorleken ,33, därmed var skillnaden ganska liten. Skälen till varför männen
presterar bättre än kvinnorna i denna undersökning är oklart. Dock finns det några tänkbara
förklaringar. Studier av Frith, Landerl, och Frith (1995) har visat att dyslektiker uppvisar
sämre verbalt flöde än individer utan dyslexi. Dyslexi hävdas vara tio gånger vanligare bland
män (Halpern, 1992). I denna undersökning är andelen män med dyslexi nästan lika låg som
hos kvinnorna (4,8 % respektive 3,1 %). Vidare har psykiska sjukdomar som t ex depression
visat sig ha effekt på det verbala flödet (Fossati et al., 2003). Ingen av männen i vår studie
uppgav att de hade psykiska sjukdomar, dock uppgav 9,4 % av kvinnorna att de hade det.
Det förefaller som att männen i denna undersökning generellt sett är exceptionellt friska.
Möjligen är det en bidragande orsak till deras goda resultat i de verbala flödestesterna.
Andra tänkbara förklaringar till männens övertag i de verbala flödestesterna är
könsskillnader i värderingar och attityder (Lubinsky et al., 1996). För övrigt har
undersökningar visat att stereotyper har en betydande påverkan på tankar och prestationer
(Steele, 1997). Eventuellt kan det vara så att männen i vår undersökning överlag är mindre
präglade av inlärda negativa stereotyper angående deras verbala förmåga än vanligt och/eller
tenderade själva testupplägget att undertrycka negativa stereotyper hos männen. Möjligen är
det även så att själva undersökningen lockade män som vet med sig att de är kognitivt
kapabla och/eller att män som läser psykologi generellt är mer verbala än män i allmänhet.
Resultatet i de verbala flödestesterna indikerar att psykologistudenter utgör en grupp vars
resultat inte utan vidare kan generaliseras till andra grupper. Det kan dock noteras att vårt
sampel betedde sig i enlighet med tidigare litteratur då det gällde test av perceptuell snabbhet
(Galea & Kimura, 1993). Det fanns inga signifikanta könsskillnader i något av dessa test.
Männens prestation i de visuospatiala testerna sammanfaller med vad andra undersökningar
har visat, nämligen att de löser denna typ av uppgifter bättre än kvinnor (Masters & Sanders,
1993). Dock är männen endast signifikant bättre i svårt MRT, i lätt MRT finns inga
könsskillnader. Det finns indikationer på att lätt MRT är på för låg nivå för
undersökningsdeltagarna i denna studie. Det går att skönja i genomsnittspoängen som ligger
högt i båda grupperna och där standardavvikelsens storlek pekar på ett visst mått av
takeffekter.
Regressionsanalysen visar att hälsovariablerna förklarar en liten andel av männens bättre
prestation i verbalt flöde (minskning av R2 8-11 %), detta är i linje med vad Jorm et al.
18
(2004) visade. I vår studie maskerar dock hälsan männens fördelar i svårt MRT (ökning av
R2 6 %), vilket skiljer sig från Jorm et al. (2004) där hälsan genomgående förklarade
männens bättre prestation i kognitiva test. Varför hälsan maskerar männens fördelar i svårt
MRT är oklart och kan inte förklaras med våra data eller utifrån tidigare studier. Resultatet i
vår studie indikerar dock i likhet med tidigare forskning att hälsan tycks ha olika betydelse
bland män och kvinnor (Institute of Medicine, 2001).
Det finns inga signifikanta könsskillnader i något av hälsomåtten och hälsomåtten
korrelerade inte med något av de kognitiva testen. Det är inte samstämmigt med Jorm et al.
(2004), som fann könsskillnader i hälsa och signifikanta samband mellan hälsomått och
kognitiva test, även hos yngre undersökningsdeltagare. En väsentlig skillnad mellan Jorm et
al. (2004) och vår undersökning är dock att de hade ett betydligt större antal deltagare vilket
gör det lättare att uppnå signifikanta resultat även då storleken på skillnaderna är små.
Dessutom användes det till viss del andra hälsomått i studien av Jorm et al (2004).
Lungfunktion, alkoholvanor och fysisk aktivitet tillhörde de hälsovariabler som hade störst
effekt på kognitiva förmågor. Lungfunktionen och fysisk aktivitet undersöktes inte i vår
studie och alkoholvanor analyserades inte lika grundligt. Detta medför att det blir svårt att
dra objektiva slutsatser om orsaken till skillnaden mellan undersökningarna.
I undersökningen ingår i forskning väl beprövade frågor om subjektiv och funktionell hälsa.
Reliabilitetstesterna visar att de fungerar väl men möjligen skulle frågan ”Hur tror du din
hälsa är om 10 år?” uteslutits i det subjektiva hälsotestet. Några undersökningsdeltagare
berättade att frågan var svår att besvara. Reliabiliteten för lätt BFT, svårt BFT, lätt MRT
och svårt MRT var hög (rs = ,60 - ,82). Det finns även indikationer på att validiteten hos
testen är hög, de test som är ämnade att mäta snarlika saker korrelerar nämligen starkt (rs =
,55 - ,67).
Eftersom urvalet i denna undersökning inte är slumpmässigt kan ej säkra slutsatser om
generaliserbarhet till en större population dras. Deltagandet var frivilligt och annonseringen
efter deltagare gjordes i huvudsak på psykologiska institutionen, därmed går det inte att
utesluta att personer som t ex var särskilt intresserade av ämnet för undersökningen utgjorde
majoriteten av undersökningsdeltagarna.
Sammantaget indikerar resultaten från Jorm et al. (2004) och vår studie att hälsan har
betydelse för könsskillnader i kognitiv prestation. Dock är det oklart vilken betydelse hälsan
har eftersom denna undersökning, till skillnad från Jorm et al. (2004), har visat att
hälsovariationen både kan förklara och maskera männens fördelar i kognitiva test. Därmed
behöver flera studier genomföras inom ramen för denna förklaringsmodell för att framöver
kunna dra riktiga slutsatser. Något att utröna är även om individer med sämre kognitiva
förmågor föds med sämre förutsättningar för god hälsa och/eller om de tenderar att leva
ohälsosammare än de med större kognitiva resurser.
19
Referenser
Adler, L. L. (Ed), (1993). International handbook on gender roles. Westport, CT:
Greenwood.
Allen, L. S., Richey, M. F., Chai, Y. M., & Gorski, R. A. (1991). Sex differences in the
corpus callosum of the living human being. The journal of neuroscience, 11, 99-942.
Ankney, C. D. (1992). Sex differences in Relative Brain Size: The mismeasure of women
too? Intelligence nr 3-4 vol. 16, 329-336.
Astin, A., Sax, L., Korn, W., & Mahoney, K. (1995). The American freshmen: national
norms for fall 1995. Los Angeles: Higher education Research Institute.
Baenninger, M., & Newcombe, N. (1989). The role of experience in Spatial Test
Performance: A Meta-Analysis. Sex Roles, 20, (5/6).
Bashore, T. R., & Ridderinkhof, K. R. (2002). Older age, traumatic brain injury, and
cognitive slowing: Some convergent and divergent findings. Psychological Bulletin, 128,
151-198.
Berenbaum, S. A., Korman, K. & Leveroni, C. (1995). Early hormones and sex differences
in cognitive abilities (special issue). Learning and individual differences, 7, 303-321.
Berenbaum, S. A., Baxter, L., Seidenberg, M., & Hermann, B. (1997). Role of the
hippocampus in sex differences in verbal memory: Memory outcome following left
anterior temporal lobectomy. Neuropsychology, 11, 585–591.
Bunkholdt, V. (1995). Från födsel till pubertet. Studentlitteratur, Lund.
Buss, D. M. (1995). Psychological sex differences: origins throught sexual selection.
American psychologist, 50, 164-168.
Ceci, S. J. (1990). On intelligence - more or less: A bio-ecological treatise on intellectual
devolpment. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall.
Corballis M. C., & Beale, I. L. (1983). The Ambivalent Mind: The Neuropsychology of Left
and Right. Nelson-Hall, Chicago.
Christensen, H., Griffiths, K., Mackinnon, A., & jacomb, P. (1997). A quantitative review
of cognitive deficts in depression and Alzheimer-type dementia. Journal of the
International Neuropsychology Society, 3, 631-651.
Eals, M., Silberman, I. (1994). The hunter-gatherer theory of spatial sex diffenrences:
Proximate factors mediating the female advantage in recall of object arrays. Ethology and
sociobiology, 15, 95-105.
Emery, C. F., Pedersen, N. L., Svartengren, M., &McClearn, G. E. (1998). Longtudinal and
genetic effects in the relationship between pulmonary function and cognitive
performance. Journals of Gerontology. Series B, Psychological Scientes and Social
Scientes, 53, P311-P317.
Geary, D. C. (1996). Sexual selection and sex diffenrences in mathematical abilities.
Behavioral and brain sciences, 19, 229-284.
Galea, L. A. M., & Kimura, D. (1993). Sex differences in route learning. Personality and
Individual Differences, 14, 53 - 65.
Feingold, A. (1995). The additive effects of differences in central tendency and variability
are important in comparisions between groups. American Psychologist, 50, 5-13.
20
Fossati, P., Guillaume, L.B., Ergis, A-M., & Allilaire, J-F. (2003). Qualitative analysis of
verbal fluency in depression. Psychiatry Research, 117, 17-24
Forsell Y., Jorm A. F., & Winblad B. (1994). Outcome of depression in demented and
nondemented elderly: Observations from a three-year follow-up in a community based
study. Int J Ger Pshychiatry, 9, 5–10.
Frith, U., Landerl, K., & Frith, C. (1995). Dyslexia and verbal fluency: More evidence for a
phonological deficit. Dyslexia, 1, 2-11.
Halpern, D. F. (1997). Sex differences in intelligence. Implications for education. American
Psychologist, 52, 1091-1102.
Hampson, E. (1990). Estrogen-related variations in humna spatial and articulatory-motor
skills. Psychoneuroendocrinology, 15, 97-111.
Hampson, E., & Kimura, D. (1988). Reciprocal effects of hormone fluctuations on human
motor and perceptuela-spatial skills. Behavoral Neuroscience, 102, 456-459.
Harris, J. R. (1995). Where is the child´s enviroment? A group socialization theory of
development. Psychological Review, 102, 458-489.
Herlitz, A., Nilsson, L. G., & Bäckman, L. (1997). Gender differences in episodic memory.
Memory and Cognition, 25, 801–811.
Hyde, J.S., Fennema, E., & Lamon, S.J. (1990). Gender Differences in Mathematics
Performance: A Meta-Analysis. Psychological Bulletin, 107, 2, 139-155.
Hyde, J. S., & Linn, M. C. (1988). Gender differences in verbal ability: A meta-analysis.
Psychological Bulletin, 104, 53-69.
Hyde, J. S., & McKinley, N. M. (1997). Gender differences in cognition: Result from
meta-analyses. I P. J. Caplan, M. Hyde, J. S. Hyde, & J. T. E. Richardson (Eds.),
Gender differences in human cognition (pp. 30-51). New York: Oxford University
press.
Innocenti, G. M. (1994). Some new trends in the study of the corpus callosum.
Behavioraland brain research, 64, 1-8.
Institute of Medicine. (2001). Exploring the biological constributions to human health:
does sex matter? T. M. Wizeman & M. L. Pardue (Eds.). Washington, DC: National
Academy Press.
Jaowsky, J. S., Oviatt, S. K., & Orwoll, E. S. (1994). Testosterone influences spatial
cognition in older men. Behavioral Neuroscience, 108, 325-332.
Jancke, L., & Steinmetz, H. (1994). Interhemispheric-transfer time and corpus callosum
size. Neuroreport, 5, 2385-2388.
Jeding, K., Hägg M. G., Marklund, S., Nygren, Å., Theorell, T., & Vingård, E. (1999). Ett
friskt arbetsliv. Fysiska och psykosociala orsakssamband samt möjligheter till prevention
och tidig rehabilitering. Arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie, ISBN 91–7045–541–4 ,
ISSN 0346–7821.
Jorm, A. F., Anstey, K. J., Christensen, H., & Rodgers, B. (2004). Gender differences in
cognitive abilities: The mediating role of health status and health habits. Intelligence,
32, 7-23.
Joseph, R. (1979). Effects of Rearing Environment and Sex on Maze Learning, Memory,
and Competitive Exploration. Journal of Psychology, 101, 37-43.
21
Joseph, R. (1988). The right cerebral hemisphere: Emotional Intelligence, Language, Music,
Visual-Spatial Skills, Confabulation, Body-Image, Dreams, & Awareness. Journal of
clinical psychology, 44, 630-673.
Kalaria, R. N., & Ballard, C. (2001). Stroke and cognition. Current Atherosclerosis
Reports, 3, 334-339.
Kimura, D. (1993). Neuromotor Mechanisms in Human Communication. Oxford
University Press, New York.
Kimura, D., & Hampson, E. (1994). Cognitive pattern in men and women is influenced by
fluctuations in sex hormones. Psychological science, 3, 57-61.
Kramer, J. H., Delis, D. C., Kaplan, E., O’Donnell, L., & Prifitera, A. (1997).
Developmental sex differences in verbal learning. Neuropsychology, 11(4), 577–584.
D. S. Levine, & R. W. Parks (1992). Frontal lesion effects on verbal fluency in a network
model. IJCNN International Joint Conference on Neural Networks, Baltimore, MD, June
7-11, 1992 (Vol. II, pp. 39-44). Piscataway, NJ: IEEE.
Lewis, J., & Hoover, H. D. (1983). Sex differences on Standardized Academic Achievement
Tests. American Educational Research Association, Montreal, Apr.
Linn, M. C., & Petersen, A. C. (1985). Emergence and characterization of gender
differences in spatial abilities: a metaanalysis. Child development, 56, 1479-1498.
Lubinski, D., Schmidt, D. B., & Benbow, C. P. (1996). A 20-year stability analysis of the
study of Values for intellectually gifted individuals from adolescence to adulthood.
Journal of applied Psychology, 81, 443-451.
Lynn R., & Dai X.-Y. (1993). Sex differences on the Chinese standardization sample of
the WAIS-R. Journal of Genetic Psychology, 154, pp 459.
Lytton, H., & Romney, D. M. (1991). Parents differential socialization of boys and girls: A
meta-analysis. Psychological Bulletin, 109, 267-296.
Maccoby, E. E., & Jacklin, C. N. (1974). The psychology of sex differences. Stanford:
Stanford University Press.
Masters, M. S., & Sanders, B. (1993). Is the gender differences in mental rotation
disappearing? Behavior Genetics, 23, 337-341.
Moffat, S. D., & Hampson E. (1996). A curvlinear relationsship between testosterone and
spatial cogniton in humans: possible influence of hand preference.
Psychoneuroendocrinology, 21, 323-337.
Paganini-Hill, A., Buckwalter, J. G., Logan, C. G., Henderson, V. W. (1993). Estrogen
replacement and alzheimer´s disease in women. Society for neuroscience abstracts, 19,
1046.
Reinisch, J. M., & Sanders, S. A. (1992). Prenatal hormonal contributions to sex differences
in human cognitive and personality development. In Gerall, A. A., Moltz, H., and Ward, I.
L. (Eds.). Sexual differentiation: Vol 11, Handbook of behavioral beurobiology (pp. 221243). New York: Plenum.
Shawith, B. A., Shaywith, S. E., Pugh, K. R., Constable, R. T., Skudlarski, P., Fulbright, R.
K., Bronen, R. A., Fletcher, J. M., Shankweller, D. P., Katz, L., & Gore, J. C. (1995). Sex
differences in teh functional organization of the brain för language. Nature, 373, 607609.
22
Skoog I. (1993). The prevalence of psychotic depressive and anxiety syndromes in
demented and non-demented 85-year-olds. Int J Ger Psychiatry, 8, 247–53.
Steele, C. M. (1997). A threat in the air: How stereotypes shape intellectual identity and
performance. American Psychologist, 52, 613-629.
Subrahmanyam, K., & Greenfield, P. M. (1994). Effect of video game practice on spatial
skills in girls and boys. (Special issue). Journal of Applied Devolpmental Psychology, 15,
13-32.
Sullivan, E.V., Rosenbloom, M.J., & Pfefferbaum, A. (2000). Pattern of motor and
cognitive deficits in detoxified alcoholic men. Alcoholism: Clinical and Experimental
Research, 24, 611-621.
Steinmetz, H., Staiger, J. F., Schluag, G., Huang, Y., Jancke, L. (1995). Corpus callosum
and brain volume in women and men. Neuroreport, 6, 1002-1004.
Van Goozen, S. H. M., Cohen-Kettenis, P. T., Gooren, L. J. G., Frijda, N. H., & Van De
Poll, N. E. (1995). Gender differences in behaviour: Activating effects of cross-sex
hormones. Psychoneuroendocrinology, 20, 343-363.
Voyer, D., Voyer, S. & Bryden, M. P. (1995). Magnitude of Sex Differences in Spatial
Abilities: A Meta-analysis and Consideration of Critical Variables. Psychological Bulletin,
2, 250-270.
Wahlin, Å., MacDonald, S. W. S., deFrias, C. M., Nilsson., L.- G., & Dixon, R. A. (in
press). How health and biological age influence chronological age and sex differences
in cognitive aging: Moderating, mediating, or both? Journal of the American
Geriatrics Society.
Wahlin, Å.(in press). Health, disease, and cognitive functioning in old age. RA Dixon, L
Bäckman L., & L-G Nillson (Eds.) New frontiers in cognitive aging. Oxford, UK: Oxford
University Press.
Waldstein, S.R., Manuck, S.B., Ryan, C.M., & Muldoon, M.F. (1991). Neuropsychological
correlates of hypertension: Review and methodologic considerations. Psychological
Bulletin, 110, 451-468.
Weiss E. W., Kemmler G., Eberhard A.. Deisenhammen E. A., Fleischhacker W. W., &
Delazerc M. (2002). Sex differences in cognitive functions. Personality and
Individual Differences, 35, 863-875.
23
Appendix
LÅDOR
-------FÖR DIG ÄR SYMBOLERNA UPP-OCH-NERVÄNDA I FÖRHÅLLANDE TILL
DELTAGAREN (DÄR SYMBOLEN TILL VÄNSTER FÖR DELTAGAREN ÄR DEN
TILL HÖGER FÖR DIG) -------
Säg: titta på bilderna (peka på bilderna ovanför) I denna uppgift handlar om att se hur
snabbt du arbetar. Men först ska du få göra några övningsuppgifter. I dessa vill jag
att du så snabbt som möjligt fyller i den linje som saknas varje figur så att dessa blir
hela lådor. Du gör på följande sätt (rita de första lådorna). Nu är det din tur. Fyll i den
saknade linjen i varje figur.
Om deltagaren utför övningen korrekt säg: Bra! Nu vet du hur du ska göra uppgiften.
Om deltagaren misslyckas, öva en gång till på ett separat papper.
Säg sedan: Nu ska du få göra uppgiften (visa testsidan). Titta på sidan. Här kommer du
att göra på samma sätt som du nyss gjorde i övningsuppgifterna. Du kommer att ha
60 sekunder på dig och uppgiften är att göra så många lådor som du kan under den
tiden. Du startar på första raden (peka med fingret), och när du klar med den fortsätter
du med nästa rad (peka med fingret). Har du några frågor? Kom ihåg att arbeta så
snabbt du kan. Du kan starta NU! (ta tid exakt 15 sekunder med ett stoppur och säg
sedan STOPP!) Markera på pappret var deltagaren var hamnade efter att tiden var ute.
Tid: 15 sekunder.
Antalet lådor slutförda på 15 sekunder:I_I_I
24
STRYK SIFFRAN 4
Säg: på detta blad ser du en massa siffror. Nu viker jag papperet så här så att du inte
kan se de andra siffrorna utan bara den här raden. Din uppgift är att stryka över
siffran 4 (stryk över siffran 4 längst upp). Du kan träna på den här raden.
Raden probanden tränar på är denna:
625346356348756326483768726374623646
9
(Gå sedan igenom raden och se att ingen 4 är överhoppad.)
Säg sedan: när jag om en stund vänder sidan är där fler rader av siffror. Arbeta från
vänster till höger och stryk över varje 4 du hittar. (Illustrera med pekning riktningen
höger vänster). När du är klar med första raden börjar du nästa rad till vänster precis
som när du läser (illustrera).
Denna uppgift gör du på tid så arbeta så snabbt och noggrant som möjligt. Du har 30
sekunder på dig. Jag håller reda på tiden och säger när du skall börja och när du skall
sluta.
Har du några frågor?
(Vänd bladet). Starta tidtagningen.
Tid 30 sekunder.
Instruktioner till testledaren
Det är tillåtet för probanden att gå tillbaka och stryka i efterskott. Markera med penna var
probanden var då 30 sekunder gått. Notera vid rättningen av protokollet 1) Antal rätt
överstrukna fyror 2) antal felaktigt överstrukna andra siffror och 3) antal missade
överstrykningar (före testets avbrott). Dessa sammanräkningar förs in på separat blad.
25
LÄTT MRT
Säg: i den här uppgiften skall du först titta på figuren till vänster och sedan försöka hitta en likadan
roterad figur, alltså en figur som visas i en annan vinkel, bland de tre figurerna till höger. Din uppgift
är att peka på den figur som är roterad, men som annars är likadan som den vänstra figuren. Vi
kommer först att gå igenom de här tre övningsuppgifterna.
Övning
Säg: Vilken av figurerna till höger är densamma som figuren längst till vänster?
Om probanden ger rätt svar, säg: det var rätt. Om probanden svarar fel eller inte kan, peka på det korrekta
alternativet.
Rätt svar på övningsuppgifterna (som är likadana i alla versioner) är 1, 3, 2
Exempel på en av de tre övningsuppgifterna i testet:
Säg: du kommer nu att få göra ett antal uppgifter som ser ut på samma sätt som övningsuppgifterna.
Det finns alltid en, och bara en, korrekt figur i varje uppgift. En del uppgifter är lätta och en del är
svåra. Försök att arbeta snabbt men noggrant. Har du förstått hur du ska göra? Har du några
frågor? Ge gärna mer förklaring om det verkar behövas. Det viktiga är att probanden förstår principen.
Test
Visa uppgift 1. Säg: vilken teckning av de tre på höger sida visar samma figur som figuren till vänster?
Fortsätt därefter med uppgifterna i ordning och upprepa frågan om det behövs. Probanden har 25 sekunder
på sig för varje deluppgift. När 15 sekunder gått och probanden inte har lämnat något svar, säg: nu måste
du lämna ett svar. Om probanden inte vet vad han/hon skall svara, säg: då får du gissa. Vid alla svar, om
det inte är uppenbart att probanden är säker på sitt val av alternativ, säg: gissade du? Ringa in 'Gissar' på
svarsblanketten om det var så. Var dock restriktiv med att ställa denna fråga för att inte förleda probanden
att säga att han/hon gissat. Var noga med att anteckna den tid det tar att lösa varje uppgift. Om probanden
skulle råka "gå över" 25 sekunder, anteckna den exakta tiden. Ge även poäng för rätt svar i detta fall.
Allmänna råd till testledaren
Varje korrekt svar ger 1 poäng. Notera hur lång tid det tar för probanden att lösa varje uppgift. Notera antal
felaktiga svar. Notera antal gånger probanden ”hoppar över” eller ”vägrar svara”. Försök dock minimera
detta. Då probanden ändrar sig efter att klockan stannats, lägg till de sekunder till tidtagningen det tog för
probanden att ändra sig. Notera även tiden det tog att administrera hela testet.
Om probanden kommenterar att det är ett svårt test, säg: en del personer tycker att det är ett svårt test,
andra tycker att det är lätt. Vi är olika bra på sådana här saker.
26
SVÅRT MRT
Säg: i denna uppgift skall du först titta på objektet till vänster och sedan försöka hitta de två likadana
objekten som visas i olika vinklar bland de fyra objekten till höger.
Du får inte vända pappret!
Din uppgift är att kryssa för de två korrekta objekten som motsvarar det vänstra objektet.
Observera att det alltid finns två korrekta svarsalternativ i varje uppgift. Arbeta snabbt men
noggrant! Dina poäng på dessa uppgifter baseras både på rätta och felaktiga svar. Det är alltså inte
fördelaktigt för dig att gissa svaret om du inte har någon uppfattning om det korrekta svaret.
Exempel på en av de tre övningsuppgifterna i testet:
Test
Visa uppgift 1. Säg: vilka två teckningar av de fyra på höger sida visar samma figur som figuren till
vänster? Fortsätt därefter med uppgifterna i ordning och upprepa frågan om det behövs. Probanden har 30
sekunder på sig för varje deluppgift. När 20 sekunder gått och probanden inte har lämnat något svar, säg: nu
måste du lämna ett svar. Om probanden inte vet vad han/hon skall svara, säg: då får du gissa. Vid alla
svar, om det inte är uppenbart att probanden är säker på sitt val av alternativ, säg: gissade du? Ringa in
'Gissar' på svarsblanketten om det var så. Var dock restriktiv med att ställa denna fråga för att inte förleda
probanden att säga att han/hon gissat. Var noga med att anteckna den tid det tar att lösa varje uppgift. Om
probanden skulle råka "gå över" 30 sekunder, anteckna den exakta tiden. Ge även poäng för rätt svar i detta
fall.
Allmänna råd till testledaren
Om båda svaren i en uppgift är korrekta ges 2 poäng. Noll poäng ges om ett svar är rätt men det andra fel
(eller om båda svaren är felaktiga). Om probanden ger ett svar på en uppgift och det är korrekt utdelas 1
poäng. Notera hur lång tid det tar för probanden att lösa varje uppgift. Notera antal felaktiga svar. Notera
antal gånger probanden ”hoppar över” eller ”vägrar svara”. Försök dock minimera detta. Då probanden
ändrar sig efter att klockan stannats, lägg till de sekunder till tidtagningen det tog för probanden att ändra
sig. Notera även tiden det tog att administrera hela testet.
Om probanden kommenterar att det är ett svårt test, säg: en del personer tycker att det är ett svårt test,
andra tycker att det är lätt. Vi är olika bra på sådana här saker.
27
LÄTT OCH SVÅRT BFT
Instruktion till proband
Säg: I den här uppgiften gäller det att säga så många ord som möjligt, vilka börjar på
en särskild bokstav.
Du skall säga så många ord som du kan komma på under en minut. Säg dem så fort
Du kan. Vilka ord som helst duger, men du får inte säga namn (t ex namn på
personer, namn på städer, länder, eller varumärken), siffror eller böja ett och samma
ord, tex bil, bilar, bilarna. Orden skall vara på svenska. Har du några frågor?
Vi börjar med bokstaven F. Säg så många ord du kan komma på som börjar med F
(försäkra dig om att probanden inte hör ´S´). Du kan börja NU.
Säg nu så många ord du komma på som börjar med bokstaven A. Du kan börja NU.
Instruktion till testledaren
Skriv på varje rad ner de ord som probanden säger under respektive 10-sekunders intervall.
Efteråt summeras antal korrekta ord per intervall/rad i marginalen (minus konfabuleringar
och repetitioner). Summera även antal korrekta ord för hela minuten. Felaktiga ord
summeras vid Konfabuleringar. Ord som redan har sagts och repeteras summeras under
Repetitioner. Endast ord som förekommer i Svenska Akademins Ordlista godkänns. Vid
tveksamheter konsulteras ordlistan. Registrera på blanketten hur lång tid det tog att
administrera hela testet.
28
LÄTT OCH SVÅRT BFT
Ord som börjar med F (lätt BFT)
Summa/rad
-10…………………………………………………………………….
-20…………………………………………………………………….
-30…………………………………………………………………….
-40…………………………………………………………………….
-50…………………………………………………………………….
-60…………………………………………………………………….
SUMMA HELA TESTET
___________
Antal konfabuleringar _________ Antal repetitioner _________
Ord som börjar med A (svårt BFT)
Summa/rad
-10…………………………………………………………………….
-20…………………………………………………………………….
-30…………………………………………………………………….
-40…………………………………………………………………….
-50…………………………………………………………………….
-60…………………………………………………………………….
SUMMA HELA TESTET
___________
Antal konfabuleringar _________ Antal repetitioner _________
Tid för hela testet:
___________
Om probanden inte gör uppgiften, ange här skälet till detta:
Trött •
Vägrar •
Praktiska hinder •
Hör för dåligt • Nedsatt språkförmåga
(Afasi) •
Övrigt • (ange vad)
Fly UP