...

DEN STATLIGA SPELAPPARATEN Mellan ekonomisk succé och social realitet

by user

on
Category: Documents
103

views

Report

Comments

Transcript

DEN STATLIGA SPELAPPARATEN Mellan ekonomisk succé och social realitet
DEN STATLIGA
SPELAPPARATEN
Mellan ekonomisk succé och social realitet
av
Philip Lalander (med bilaga av Lars Westfelt)
1
Den statliga spelapparaten
Mellan ekonomisk succé och social realitet
av Philip Lalander (bilaga: Lars Westfelt)
Philip Lalander och Lars Westfelt
SoRAD – Forskningsrapport nr. 22 – 2004
SoRADs rapportserie ISSN 1650-5441
ISBN 91-975134-1-5
Tryckt av Akademitryck AB, Edsbruk 2004
2
Mycket att man spelar ett sånt här spel det är nog mycket
för att komma bort från annat va. Du behöver inte tänka
på någonting annat. Men ska du ta ut hästar på travet till
exempel då får du ju vara lite engagerad och då får du ju
sitta och titta och jämföra och såhär. Det är nog mycket
det man vill komma ifrån tror jag. (Lotta, 40-årig Jack
Vegasspelare)
3
-När jag tillträdde som ekonomiansvarig i Riksidrottsstyrelsen
1997 hade jag en önskan om att nå en miljard i idrottsstöd det
år vi hundraårsjubilerar. Nu fyller vi 100 år och drömmen
slår in. (ur skriften Rent Spel, utgiven av Svenska Spel 20031)
Alla vinner med Svenska Spel
(framsidestext på Svenska Spels årsberättelse 19972)
1
’Drömmen’ skulle aldrig ha slagit in utan Jack och Miss Vegas (den apparat som endast
finns på svenska bingohallar), som varit främsta finansiär till Riksidrottsförbundet och som
förmedlar närmare 800 miljoner kronor. ’Tillsammans med sponsringsinsatser och
samarrangerade evenemang uppgår det spelgenererade stödet från Svenska Spel till
idrottsrörelsen i år till en miljard kronor.’ (ur Rent Spel, utgiven av Svenska Spel 2003: 51)
2
1997 kom den första årsberättelsen från Svenska Spel, vars föregångare var Penninglotteriet
och Tipstjänst.
4
Innehåll
FÖRORD, 8
KAPITEL 1: JACK VEGASMILJÖERNA, 10
Bild 1: Janne på Domino, 10
Bild 2: Hageby centrum, 13
Syfte med studien, 15
Disposition, 17
KAPITEL 2: FRÅN ENARMADE BANDITER TILL
EKONOMISK SUCCÉ, 19
Förarbete och beslut, 19
Den snabba framgången, 23
Apparaten, 24
Restaurangerna tjänar mycket, 26
Nästan ingen marknadsföring, 27
KAPITEL 3: STUDIENS GENOMFÖRANDE
’Slot Machine Gamblers – Why are they so hard to study?’, 30
Urval av informanter, 32
Urval av observationsställen, 34
Observationer, 35
Vad säger en observation?, 37
Vitsen med observation, 37
Intervjuguidens utformning, 38
Analys, 39
Dokumentanalys och tematisering, 39
Etik, 40
KAPITEL 4: JACK VEGAS’ IDENTITET, 42
En del i en trevlig kväll på krogen, 44
Sociala spelare/inga ensamma ’losers’, 45
Den generöse Jack Vegas, 46
5
Det lilla kan inte vara farligt, 48
Det lokala sammanhanget och folkrörelsesverige, 49
Ett ’säkert’ nöje, 50
Motbilder, 51
En önskad och oönskad identitet, 53
KAPITEL 5: SPELETS FUNKTIONER, 56
Iris och Ma, 56
Ett sätt att skapa ’time out’, 58
Ett sätt att hantera ensamhet, 63
Manlig maktdemonstration eller flykt?, 66
Vilka andra ser spelarna?, 71
Drogen betyder något, 73
KAPITEL 6: ETT (A)SOCIALT RUM, 78
En typ av socialt umgänge, 78
Där ’stammarna’ möts, 79
Kompis med ägaren, 80
Möten mellan spelare, 82
Frikoppling och asocialitet, 83
Starka frustrationer, 84
Spelartyper, 86
KAPITEL 7: PENGAR OCH TANKAR PÅ APPARATEN, 89
Tankar om vinster, 89
Rena och snabba pengar, 90
Periodisk generositet och hunger, 92
Den ’snälla’ apparaten, 95
Jämna tal och helst 500, 96
Skicklighet eller tur?, 98
KAPITEL 8: KONKLUSIONER, 102
EPILOG: Folkets hjälte eller datoriserad bandit?, 107
6
REFERENSER, 111
Bilaga om Jack Vegasspelare i en större kvantitativ studie
(Författare: Lars Westfelt, egen sidnumrering)
SoRADs rapportserie
7
FÖRORD
Den här rapporten är den andra i en serie om ’spelvärldarnas etnografi’. Tanken
är att genom närgångna deltagande studier erhålla kunskaper om vad som sker i
olika svenska spelmiljöer. I september år 2003 kom den första rapporten Det
statliga kasinot: Mellan myt och verklighet ut och den skapade medial uppmärksamhet i sin kritik av rimligheten i att staten, med hjälp av statsägda och
statsstyrda Svenska Spel och Svenska Spels dotterbolag Casino Cosmopol, skall
bedriva ett sådant illusionsmakeri som kasinot tillhandahåller. Syftet med
kasinoverksamhet är enligt Svenska Spels ofta anlitade samarbetspartner,
spelexperten och pokerspelaren, Dan Glimne: ’att skilja dig och dina pengar åt
genom en process avsedd att upplevas som så underhållande, spännande och
smärtfri som möjligt.’ (2001: 17)
Även den här rapporten handlar om staten och konsekvenser av statliga beslut.
Den handlar också – ofta mellan raderna – om den moment-22-situation statliga
spelbolag befinner sig i där de å ena sidan skall driva fram, utforma och
marknadsföra produkter och skapa stor omsättning och vinst, men å andra sidan
borga för att detta sker på ett ansvarsfullt sätt utan omfattande negativa
konsekvenser.
Studien inleddes år 2002 och baseras på deltagande observationer vid
spelapparater på svenska restauranger och kvalitativa intervjuer med 18 Jack
Vegasspelare av karaktären ’storspelare’, dvs. människor som spelar ofta och
mycket. De flesta av observationerna har ägt rum under dagtid, någon gång
mellan 10.00 och 18.00. Spelet har under slutet av 1990-talet och början av
2000-talet inneburit en stor succé som inneburit att det andra stora spelbolaget
ATG (statsstyrt) omsättningsmässigt fått se sig frånsprunget i de stora
spelbolagens kapplöpning.
En rad personer har varit behjälpliga under studien. Salle och Janne, studiens två
nyckelinformanter/key-informants3, som hjälpt mig att förstå mer av spelvärldarna, har varit mycket viktiga för studiens genomförande. Ett stort tack till er.
Ni har inte bara gjort studien bättre utan även roligare att genomföra. Lars
Westfelt, SoRAD, Stockholms universitet, har fungerat som bollplank och också
givit mig viktiga referenser och kvantitativa resultat. Ett stort tack! Jesper
Andreasson och Max Hansson, SoRAD, Stockholms universitet/Högskolan i
Kalmar, har utfört två intervjuer var och också ibland hjälpt mig att observera på
pizzerior och lunchrestauranger. Tack! Peo Porsefjord, magisterstudent vid
3
Att använda sig av nyckelinformanter är en beprövad strategi inom etnografin och innebär
att forskaren får hjälp av ’insiders’ för att sätta sig in i ett visst socialt och kulturellt
sammanhang. Den mest klassiska studien med detta tillvägagångssätt är Billy Whyte’s Street
Corner Society (1943/1993).
8
Högskolan i Kalmar, har utfört en intervju. Tack! Jag har också fått synpunkter
av Robin Room, SoRAD, samt råd av den amerikanske spelforskaren Bob
Breen, Rhode Island Gambling Treatment Program, och den australiensiska
spelforskaren Jan McMillen, ANU Centre for Gambling Research. Lasse Nordin
och Birgitta Hultgren på Kamratföreningen för spelberoende i Norrköping,
Roger Thörn på Kolmårdens behandlingshem, Janos Szemenkar från Malmö och
Thomas Nilsson från Spelinstitutet har också hjälpt mig. Tack! Willy Flores,
Fritid i City, och Anette Lekström på Ditt Nya Hageby hjälpte mig att kontakta
några informanter. Tack! Rapporten seminariebehandlades den 23 augusti 2004
vid Malmö Högskola där Oskar Andersson, Sven-Axel Månsson, Weddig
Runquist, Bengt Svensson och Marie Torstensson-Levander gav viktiga
synpunkter och förslag på förändringar. Tack för dessa! Tack också till Petra
Hellström, Gunnar Werner, Ann-Sofie Olsson och Harry Lindström från
Svenska Spel.
Sist, men inte minst, vill jag tacka de spelare som ställt upp på intervjuer, ibland
mot betalning, ibland inte, och Folkhälsoinstitutet, som finansierat studien.
De namn som förekommer i texten är naturligtvis fingerade liksom en del
platser. Texten innehåller emellertid också ibland autentiska namn på pubar och
restauranger. Jag skulle dock inte skriva ut dessa riktiga namn om det skulle
kunna innebära att enskilda spelare kunde igenkännas. De restauranger och
pubar som bär riktiga namn i rapporten är sådana som har en stor kundkrets där
folk kommer och går och där det är svårt att identifiera individer.
9
KAPITEL 1: Jack Vegasmiljöerna
Jack Vegas är en liten Working
Class Heroe. Han är en person
som du och jag, som en
människa i allmänhet som
sliter för brödfödan å vill ha
lite kul ibland. Sen är det inte
en person, som man har nåt
längre
förhållande
med
(skrattar till) (marknadsföringsansvarig, Jack Vegas)
Bild 1: Janne och Domino
Den 18 februari 2002 var givande ur observationssynpunkt. Jag skulle träffa
Janne klockan sex på eftermiddagen i Hörsalsparken, mitt i Norrköpings
centrum, där spårvagnar kör förbi och där gamla hus på 1960- och 70-talen fick
ge vika för moderna varuhus, som Domus (numera Domino), Åhlens och
Spiralen – ett varnande exempel på effekten av snabba rationella beslut om
modernisering. Janne sitter där på en bänk. Han ser ut att må bra, sin magerhet
och blekhet till trots, och vi hälsar på varandra och utbyter lite fraser om hur
veckan har varit. Trots att Janne är i 30-årsåldern ser han påfallande pojkaktig
ut, med keps, en för stor träningsjacka och jeans. Janne och jag har träffats
många gånger och hunnit utveckla en viss gemenskap.
Han vill spela lite Jack Vegas och vi har många ställen att välja på. Cirka 100
meter ifrån den bänk där vi träffats ligger Dominos café/lunchrestaurang och där
finns fem Jack Vegasapparater relativt offentligt placerade (Tidigare har de stått
mer undanskymda, men förmodligen har de blivit kritiserade av Svenska Spel
för detta. Undanskymda apparater sägs skapa gynnsamma förhållanden för spelproblematiker när det gäller att spela i enskildhet.). Janne har inte varit där
tidigare, utan mest hållit till vid pubarna och restaurangerna på Norrköpings
gamla paradgata, Kungsgatan, nära Norrtull. Kungsgatan är utan tvekan den gata
i Norrköping som inhyser flest Jack Vegas apparater, med restaurangnamn som
Chamiram, Mon Cheri, The Bishop Arms, God vän med flera. Chamiram är
närmast legendarisk i Jack Vegassammanhang och fick för några år sedan ta
emot Svenska Spels pris som bästa Jack Vegas-pub.
10
Vi går till Dominos Café. Här sitter människor vid olika bord och dricker kaffe
och pratar. Framme vid spelapparaterna upptäcker Janne direkt att det finns två
apparater som man kan spela Hokus Pokus på, ett spel som han blivit extra fäst
vid och som innehåller symboler och ikoner som trollkarlar och månar. Visar sig
två månar på skärmen kan maskinen ge stor utdelning. Janne har varit med om
det några gånger och varje gång blivit lyrisk. Han har tidigare låtit mig få veta
att han kan ’drömma om dom där jävla månarna’. Janne berättar för mig att han
bara har 20 kronor på sig och att han vill börja med att spela poker. Han tycker
pokerspelet ger mer vinster och att det av det skälet är lämpligare att spela om
man har lite pengar. Han tänker4 sig att han kan spela upp sig till kanske 100
kronor, för att därefter spela favoritspelet Hokus Pokus, som låter vänta på sig
innan vinster delas ut. Så kan spelare resonera utifrån de erfarenheter de
utvecklat ur sitt tidigare spelande. Han lägger 20-kronorssedeln i apparaten och
den dras in med ett tuggande ljud. På apparatens display visas att han har 20
kronor i kredit.
Bredvid oss sitter en kvinna i 60-årsåldern. Hon matar vant in sedlar i apparaten.
Jag skämtar lite med henne och frågar om hon har någon tur. Vi får en viss
kontakt. Vid en annan apparat sitter en kille i 30-årsåldern. En kompis till
honom står bredvid och tittar när han spelar. Killen i 30-årsåldern, som har
snickarkläder på sig av märket Fristad, säger till sin kompis att han förlorat ett
par tusen under dagen. Han har strax över 100 kronor på skärmen och säger till
kompisen att han snart skall sluta att spela för dagen, att han först ska ’spela ner
sig’, vilket innebär att han spelar ner krediten till noll eller 100. Han säger att
han inte vill ta ut ’småkrafs’ i vinst. Vid ytterligare en apparat sitter en
’invandrarkvinna’, kanske 25-30 år gammal. Hon utväxlar vid ett par tillfällen
ord med kvinnan i 60-årsåldern.
Janne knappar sig snabbt via touch screen-knapparna fram till poker. Fem kort
visas på en skärm och han bestämmer sig för att spela för två kronor per
omgång. Insatserna varierar mellan ett och fem kronor. Spelet sker i två
moment. Då de fem korten visas upp på skärmen får man bestämma sig för om
man vill hålla kort eller inte. Om man till exempel får två tior kan det vara
lämpligt att satsa på att få tre tior, dvs. triss, och på så vis tre gånger insatsen.5
Han spelar tre omgångar på ungefär sex sekunder. Han har ställt in spelets
hastighet på högsta nivån. Hans hand rör sig snabbt på skärmen utan tid för
eftertanke eller andra aktiviteter, men utdelningen uteblir. Fjärde gången får han
en kåk, vilket ger sex gånger insatsen, dvs. i hans fall 12 kronor. Han väljer dock
4
Att jag kan uttala mig om hans tänkande beror på att jag efter intervjun frågade honom hur
han tänkte i just detta ögonblick.
5
I stort sett fungerar spelet som då man spelar ’vanlig’ poängpoker med en giv. Lägsta
kombination som ger utdelning är ’klätt’ par, dvs. att man får par i knekt, dam, kung eller ess.
’Klätt’ par ger insatsen tillbaks, tvåpar ger dubbelt insatsen, triss ger tre gånger insatsen osv..
11
att sätta dessa pengar på spel genom dubblingsfunktionen. Tre upp-och-nedvända kort i skärmens övre del visar sig och fem i den nedre delen. Janne väljer
ett av de övre korten och det visar sig vara en knekt. Han väljer ett av de nedre
korten, en nia. Den övre radens kort är bankens och Janne har förlorat. Han
mumlar med irriterat tonläge att han inte har haft tur med dubblingarna på sista
tiden. Han får vinnande kombinationer ett par gånger till, men har ånyo otur med
dubblingarna. Ibland slår han till på apparaten som om den var hans värsta
fiende.
Han stoppar ned handen i jeansfickan och tar upp en skrynklig 50-lapp. Hans stil
är inte direkt prydlig, utan pengarna förvarar han ofta slarvigt i fickan. Han sa ju
innan att han bara hade 20 kronor, men jag förstår att dessa 20 kronor var det
han hade ’tänkt’ spela för, dvs. hans tänkta spelkassa. 50-lappen förs in och
apparaten tar emot den utan att tveka eller fråga om han verkligen vill spela mer.
Han fortsätter spela poker och är nu mer framgångsrik. Han har tur med både
dubblingar och kombinationer och är snart uppe i 140 kronor på kreditdisplayen.
Jag säger till honom ’Du tar ut 100 va?’, som en blandning mellan uppmaning
och fråga. Jag tycker det känns lite jobbigt att han spelar för mer än vad han
egentligen har råd med och att jag dessutom är delaktig. Jag har också träffat
hans sambo och hon är ofta besviken och ledsen och tycker att han spelar för
mycket. Han svarar: ’Jaa då!’. Men, han skulle aldrig ta ut 140 kronor då det är
ett ojämnt belopp, så tänker han och så tänker de flesta andra vana Jack
Vegasspelarna. Han tänker istället att ’antingen går jag upp till 200 och tar ut
eller så går jag ner till 100.’ Han ’går ner till 100’, och trycker på den gula touch
screenknappen ’Återgå’ och får då ta ställning till två alternativ, ’Fortsätt spela’
eller ’Betala ut’. Då han tryckt på ’Betala ut’ ändrar skärmen karaktär och
följande meddelande kommer upp: ’Tryck JA för att genomföra utbetalning eller
NEJ för att återgå till spelet.’
Ovan beskrivs den enda detaljen i spelet, att få ut sina pengar, som är långsam.
Annars är det ett spel som i snabbhet överträffar i stort sett alla spel i Sverige.
Då han med hjälp av touch screenknapparna talat om för apparaten att han inte
vill fortsätta spela börjar apparaten skriva ut med ett tuggande ljud. Det är fråga
om ett karakteristiskt läte som man måste höra själv för att veta vad jag talar om.
Andra spelare tittar på vår apparat. Ljudet av kvittoutskrivningen skapar, liksom
de bubblande ljud som kan inträda vid olika typer av bonus, uppmärksamhet. Ett
rosa kvitto matas ut i den metallfärgade skålen som är mycket lik de enarmade
banditernas skålar som mynt rasslade ner i innan de enarmade banditerna
förbjöds 1979 av det skälet att de ansågs föra med sig sociala olägenheter (SOU
1992: 130). Han tar sitt kvitto och går till kassan, men får vänta ett tag. På cafét
är de mer intresserade av att ge sina ’ordinarie’ gäster service. Jag har senare
själv, i egenskap av Jack Vegasspelare, mött detta. Man ses lite som en andra
12
klassens figur, kanske som en ’spelberoende’ som inte riktigt förmår ta hand om
sig själv.
Vi lämnar Domino för att gå till ett lugnt ställe för att genomföra en intervju.
Han vill gå till O’Leary’s, men jag föreslår ett annat ställe, Harrys (en av
Norrköpings populäraste pubar), där det inte finns några spelapparater. På
O’Leary’s hade förmodligen hans uppmärksamhet varit som klistrad vid
apparaterna, oavsett om han spelade eller inte. Det skulle vara som att utföra en
intervju med en sexfixerad människa på en porrklubb. Då vi kommer till Harrys
beställer vi ett par koppar kaffe. Han tar fram sin 100-lapp och frågar om jag har
en penna. Han frågar mig också vad klockan är och vilket datum det är. Han
skriver datum och klockslag på 100-lappen han fått i Dominos restaurang. Janne
säger att han gör så för att han inte skall spela bort den. Han ’märker’ den för att
stålsätta sig mot risker. Han säger under en senare utförd intervju att han alltid
trivts bra på puben. Han berättar också att han då han 1998 släpptes ut från
fängelset efter ett flerårigt fängelsestraff nästan direkt blev fascinerad av Jack
Vegas. Janne säger till mig: ’Dom bara fanns där när jag kom ut.’ och syftar på
apparaterna.
Jag lämnar Janne och tittar lite efter honom när han viker av vid St. Persgatan,
vilket talar om att han inte är på väg hem. Kanske han skall gå in med 100lappen till Highlander In, en skottskinspirerad pub/restaurang, som har en
speciell ingång till Jack Vegasavdelningen, vilken inhyser fem apparater (fem är
maximiantalet på alla ställen). I Highlander In’s apparatrum samlas ofta
människor med ’invandrarbakgrund’. Det är rökigt, instängt och trångt. När man
går in på Highlander känner man sig först granskad av de som sitter där vid sina
apparater. Det känns som om man gör intrång i deras vardagsrum.
Bild 2: Hageby centrum
Den 21 februari 2002. Buss 113 går till Hageby och Navestad, två
lågstatusområden6 i Norrköping. Jag betalar 16 kronor och går på bussen.
Klockan är två på eftermiddagen. Man kan redan här se att man är på väg till
Navestad eller Hageby. Många pratar på för mig främmande språk. Jag lyckas
urskilja några spansktalande, en mor och två döttrar, raden framför mig. De är
förmodligen chilenare, då området Hageby har en stor andel människor med
chilensk härkomst. Man ser att de är ’invandrare’, på hårfärg, på utseende. Jag
går av vid hållplatsen vid Hageby Centrum och tar vägen över den stora
parkeringsplatsen. Centrumet byggdes på 1960-talet under miljonprogrammets
glansdagar, då det handlade om att på så kort tid som möjligt lösa
6
Med lågstatusområden menar jag områden som visar olika tecken på låg status. T.ex. är
genomsnittsinkomsterna lägre, det finns också större andel ’invandrare’ än i andra områden.
13
bostadsproblemen i Sverige. Med rationalistiska metoder, dvs. utan tanke på
estetiska finesser, byggdes ett stort antal hus, ofta i betong. Jag ser butikerna,
McDonalds, Hennes & Mauritz, Systembolaget och Svenska Spels ombud i
Pressbyrån på det övre planet. Jag ser också Café Plaza, som ligger i mitten, som
ett hjärta i Hageby Centrum. Här sitter människor och dricker kaffe. En del
dricker starköl. Jag undrar vilka dessa människor är som kan sitta så lugnt och
till synes oberörda av att tiden går vid sina kaffekoppar eller sina ölflaskor,
samtalande med varandra. Den öl som tycktes mest populär på Café Plaza var
Mariestad, både av alkoholhalten 5.2 och 7.2. Många har invandrarbakgrund, det
syns på utseendet, och jag kan uppfatta att en del talar med finsk brytning.
Hageby härbärgerar många människor med finsk bakgrund. Det förefaller som
att man möts på Café Plaza i små nationsgemenskaper.
I den bakre delen av cafét finns fem Jack Vegasapparater inhägnade i en brun
fyrkant, som ett skydd eller en markering. Här inne är det för tillfället trångt. Det
finns fem stolar därinne, specialdesignade Jack Vegas-stolar, som kan beställas
av Svenska Spel, men dessa är mest i vägen. Spelarna verkar mest tycka om att
stå vid apparaterna.
Jag tränger mig in bland människorna och finner en apparat som verkar vara
ledig. Jag kontrollerar först krediten, för om där finns kredit betyder det att en
spelare tillfälligtvis lämnat sin apparat för att uträtta ett kort ärende, kanske
besöka toaletten. Krediten visar noll och jag lägger i 20 kronor. Vid ett annat,
mycket tidigt, observationstillfälle på samma restaurang/café upptäckte jag, då
jag ännu inte lärt mig spelreglerna ordentligt, en ledig apparat som jag kunde
spela på. Jag tog fram en 20-kronorssedel och förde den mot sedelmottagaren. I
samma ögonblick hörde jag en irriterad manlig stämma med brytning ’Vad
håller du på med?’ Jag vänder mig om och får se en mycket kraftig man i övre
40-årsåldern, och det är mig han talar med och är irriterad på. Han säger att det
är hans apparat och att han bara skulle gå och växla pengar. Efter att han pekat
på att han har ’kredit’ i maskinen kör han bort mig. ’Stammisarna’ har sina
regler för hur man markerar en upptagen apparat, och att bryta mot dessa är ett
normbrott i sammanhanget.
Apparaten tuggar och visar att den accepterat min sedel. Jag börjar spela poker,
det spel jag känner att jag behärskar bäst. Även de flesta andra spelare jag
intervjuat har berättat för mig att de inlett sin apparatspelarbana med just poker.
Bredvid mig i Jack Vegas-båset står ett par i övre 40-årsåldern och spelar Hokus
Pokus, Jannes favoritspel. Mannen är den som är mest aktiv vid apparaten. Han
säger med påtaglig östgötsk dialekt7: ’Nu har jag gett ’en 500 och inte ett enda
frispel’. Jag hade dessförinnan frågat om ’apparaten ger nåt’, som för att söka
7
Jag har själv vuxit upp i Norrköping och använder dialekt då jag talar.
14
lite kontakt. Han svarade då kort och surt ’inte ett jävla dugg’, utan att så mycket
som fästa blicken på mig. De pratar sedan lite om att de måste spara en
’hundring’ så att de skall kunna köpa några öl på det närbelägna Systembolaget.
Jag lyckas hålla mig flytande på ’spinnpoker’ ganska länge utan att lägga i mer
pengar. Å andra sidan spelar jag, till skillnad från många andra, försiktigt. Jag
satsar en krona varje omgång. Paret bredvid hoppas samtidigt på två månar och
frispel, men det händer inte. Ibland får de småvinster, men deras kredit tickar
sakta neråt, i takt med deras rytmiska rörelser mot maskinen, ungefär ett tryck
varannan sekund. Vid en annan apparat står en finsk man i 40-50-årsåldern med
keps och spelar. Han spelar för små insatser, en krona per spel, och ibland står
han bara och tittar på apparaten. Paret lämnar apparaten. Jag hörde aldrig något
kvitto skrivas ut, vilket skulle ha varit fallet om de vunnit. Det är osäkert om de
fick några öl. Jag lämnar apparaten och så gör även den finske mannen. Det är
plötsligt tomt i apparatbåset. Jag uträttar några ärenden, går på banken och
kommer tillbaks efter cirka en halvtimme och nu är det fullt igen. Och så är det
på Café Plaza. Stället har en puls. Ibland är det fullt, ibland är det tomt. Varje
dag mellan elva på förmiddagen och sex på sena eftermiddagen, tills apparaterna
töms och stängs av för spel. De restaurangansvariga går igenom det som
apparaterna registrerat och rapporterar senare till Svenska Spel, det statliga
företaget som driver Jack Vegas. Svenska Spel och Café Plaza får in sina
pengar, medan spelarna, i det långa loppet, tveklöst förlorar sina.
Syfte med studien
Bild 1 och 2, som avser att föra in läsaren i Jack Vegasmiljöerna, beskriver
vanliga situationer i apparatmiljöerna, och syftet med denna rapport är att
analysera det som sker vid Jack Vegasapparaterna samt hur Jack Vegasspelarna
tänker på sig själva och sitt spelande. Det är relationen mellan maskinspelmiljö,
däri inräknat själva spelet, och spelarens upplevelser som står i fokus. Det är
storspelare som intervjuas och analyseras, dvs. de som låter apparatspelet bli en
viktig del av deras vardagsliv. Det visade sig att huvuddelen av dessa oftast
spelade på dagarna. En del av dem brydde sig dock mindre om vid vilken tid på
dagen de spelade. Storspelarna utvecklar en relation till och ett ’tänkande’ om
maskinen (utvecklas i kapitel 5-8), vilket denna studie sätter i fokus. Denna
relation och detta tänkande utvecklas inte hur som helst utan korresponderar
med den teknik och de finesser som spelet tillhandahåller.
Familje- och spelforskaren Natasha Dow Schull skriver att den typ av forskning
som analyserar relationen mellan miljö/teknik och spelare är ovanlig:
In the literature of problem gambling, attention is most often dedicated to
the psychodynamics and possible biological predispositions of the
15
afflicted person and, to a lesser extent, her social world; there are
suprisingly few considerations, even within discussions that focus
specifically on machine gambling, of the technology that gamblers
interact with. (2002: 2)
Det hon pekar på är att man inom mycket spelforskning, speciellt
spelproblem/beroendeforskning, skalar av, eller tar för givet, det som inte direkt
är knutet till den spelande individen och därmed reduceras spelproblem till att
vara individuella karaktärsbrister. I den meningen finns oftast inte individens
sociala värld eller den teknologi spelaren interagerar med närvarande vid
analysen. På så vis, om man enbart förlägger förklaringen till individers
spelande till individuella eller biologiska faktorer, går spelmarknaden, liksom
det samhälle de spelande aktörerna verkar i, fri från kritik. Det statligt styrda och
ägda Svenska Spel genomför en kontinuerlig produktutveckling för att göra
apparaterna mer begärliga och detta borde ha stor betydelse för vilken
attraktivitet maskinerna utövar på användarna.
I SOU 1992: 130, med titeln Vinna eller försvinna, som syftade till att utreda
möjligheterna för förändringar i lotterilagen till förmån för folkrörelsernas
ekonomier och som var mycket viktig för att Jack Vegasmaskinerna skulle
komma ut på marknaden, gavs en bild av att problemen handlar om
’spelberoende’ människor. Man ger en sammanfattande definition av
spelberoende enligt följande:
Sammanfattningsvis kan spelberoende sägas vara kännetecknat av ett mer
eller mindre okontrollerat beteende hos en i övrigt normal person som
består av en kronisk och tilltagande oförmåga att motstå impulser till
hasardspel på bekostnad av sin egen eller familjens ekonomiska och
sociala trygghet. (sida 239)
I rapporten framställs därmed den ’spelberoende’ som det stora problemet och
mellan raderna sägs att vederbörande agerar likadant oberoende av vilka
spelformer som finns tillgängliga (resonemanget utvecklas ytterligare i närmast
följande kapitel). Just därför är det av stor betydelse att skapa kunskaper om
relationen mellan människa och spelform/teknik och, som i det här fallet, mellan
människa och maskin.
I denna studie har jag för avsikt att se spelarna som – liksom många andra
människor – bärare av existentiella problem som de försöker hantera i sina
vardagsliv. Jag håller med beroendeforskaren Durand Jacobs (1989) när han
hävdar att ’överdrivet’ spelande är ett sätt att försöka bemästra livet. Jag
kommer emellertid inte att, likt Jacobs, söka skälen till den existentiella
problematiken i barndomen, utan mycket står att finna i hur de då de spelar
16
upplever sina liv. Jag ämnar också se de ställen dit spelarna söker sig som
erbjudande något annat än blott ett spel. Jack Vegasmiljöerna kan ses som
sociala miljöer och symbolmiljöer som spelarna då och då kliver in i för att
åstadkomma något i livet. Studien baserar sig på 30 intervjuer med 18 spelare
samt 128 deltagande observationer där jag, ibland tillsammans med någon
kollega eller nyckelinformant, spelat sida vid sida med de andra spelarna.
Jag kommer emellertid även att i kapitel 4, ’Jack Vegas’ identitet’, analysera hur
Svenska Spel, och i förlängningen den svenska staten, vill att Jack Vegas skall
uppfattas. Denna självuppfattning kan användas för att kontrastera spelarnas
uppfattning om spelet samt utgöra ett bidrag till en kritisk forskning om statlig
spelverksamhet.
Disposition
I närmast följande kapitel ’Från enarmade banditer till ekonomisk succé’
beskrivs en del grundläggande uppgifter avseende Jack Vegas gällande dess
legitimering, framgång och marknadsföring samt grundläggande information om
själva apparaten. I kapitlet därefter, ’Studiens genomförande’, beskrivs de
metodologiska möjligheter och problem studien erfarit. Här beskrivs t.ex. hur
urval, observationer och intervjuer gått till. Kapitel 4, ’Jack Vegas’ identitet’,
analyserar med hjälp av offentliga dokument, t.ex. broschyrer,
verksamhetsberättelser och informationsskrifter, vilken bild Svenska Spel (och
andra aktörer) ger av Jack Vegas.
Kapitel 5, ’Spelandets funktioner’, analyserar vilka funktioner spelandet fyller
för spelarna. Tekniken och den interaktivitet som utvecklas mellan spelare och
apparat tillhandahåller lösningar på existentiella problem. Därefter följer kapitel
6, ’Ett (a)socialt rum’, som handlar om Jack Vegasmiljöerna som en arena för
specifika sorters socialiteter mellan spelare och mellan spelare och
restaurangpersonal. I kapitel 7, ’Pengar och tankar på apparaten’, riktas fokus
mot de tankestrukturer som spelarna utvecklar i interaktion med apparaterna,
och som får dem att stanna kvar vid apparaterna. Hur ser de på vinsten? Vad
betyder den? När är det sannolikt att den faller ut? är frågor som diskuterats
utifrån de intervjuade spelarnas utsagor.
Kapitel 8 tar sikte på att konkludera resultaten i denna studie och dra ut det
viktigaste och mest centrala. I en epilog diskuterar jag därefter huruvida det som
framkommit i denna studie angående Jack Vegasapparater är förenligt med
statligt ansvar eller inte.
Till studien finns en bilaga skriven av Lars Westfelt SoRAD som i en stor
kvantitativ studie frågat 11.000 personer, såväl spelare som ickespelare, om
17
deras spelvanor samt om andra förhållanden. Av dessa 11.000 har cirka 600
uppgivit att de spelat Jack Vegas. Denna kvantitativa studie kommenteras
ibland, dock sparsamt, i de övriga kapitlen i ett försök att uttala sig om de
etnografiska uppgifternas generaliserbarhet. Viktigt att poängtera är att Westfelts
studie inte från början gjordes för att komplettera den etnografiska studien som
denna rapport till största delen handlar om.
18
KAPITEL 2:
Från enarmade banditer till ekonomisk succé
Enskilda fall av spelberoende
uppförstorades i massmedia och
kom att prägla opinionen. De
negativa följderna av ett förbud
betraktades inte i tillräcklig
grad ... Kasinoverksamhet kan i
enstaka fall leda till risk för
spelberoende.8
Förarbete och beslut
I förra kapitlet gjordes några nedslag i de spelmiljöer Jack Vegas tillhör. I det
följande ges en bakgrund till hur spelet kunde bli möjligt i Sverige. Både
politiska och juridiska processer och tekniska förändringar på spelmarknaden
utgjorde spelets förhistoria. Jag har ingen ambition att vara heltäckande här, men
vill ändå ta fram några viktiga punkter.
1979 förbjöds de enarmade banditerna, något som enligt 1992 års
kasinoutredning (SOU 1992: 33) tolkades som ett förhastat och delvis
oövertänkt beslut (se inledande citat). Dessa enkronasautomater gav pengar
direkt i pengaskålen och gav upphov till debatter om spelmani och sociala
olägenheter. I utredningen Svarta affärer, om klubbars och näringsställens
sociala betydelse och struktur i Malmö, skriver sociologerna Sven-Axel
Månsson och Stig Larsson följande:
I juni 1976 överlämnade lotteriutredningen sitt betänkande ”Enarmade
banditer” (Dhs 1976:3). Utredningen har funnit kritiken av enarmade
banditer berättigad. Även om inte majoriteten av spelare drabbas,
8
Källa SOU 1992: 130, sida 301, där en sammanfattning görs av SOU 1992: 33,
Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst. Den första delen av citatet handlar om hur
utredningen sågs på den utredning som föranledde förbudet av enarmade banditer 1979.
19
orsakar spelet på enarmade banditer betydande problem för många
människor. Risk finns att spelare slås av ekonomisk misär. (1976: 22, se
även SOU 1992: 130)
De skriver också följande:
De sociala myndigheterna i Malmö har vid åtskilliga tillfällen givits
möjligheter att konstatera hur många av de ekonomiskt sämst ställda i
samhället blir ännu fattigare genom de enarmade banditerna. (1976: 22)
Utredningen kom vid en vägning av skäl för respektive emot fram till att spelet
helt bör förbjudas, vilket också skedde 1979.
I SOU 1992: 130, med titeln Vinna eller försvinna, presenteras den statliga
utredning som utgjorde en viktig grund för Jack Vegas’ existens.
Utredningsuppdraget syftade särskilt till att ’undersöka om lotteriintäkter kan
öka genom att folkrörelserna i högre grad än för närvarande ges möjligheter att
använda sig av modern lättkontrollerad teknik …’ (sida 17) I rapporten påvisas
hur folkrörelserna har behov av ökade intäkter. I texten finns en hel del om den
teknik som Jack Vegas bygger på, dvs. datoriserat spel kontrollerat av en
centraldator. Utredningen föreslår ’att spelapparater som är konstruerade för att
betala ut vinst huvudsakligen i form av värdebevis, spelpoletter eller liknande
skall tillåtas (värdeautomater)’. (sida 31) Det framkommer tydligt i rapporten
hur spelapparaterna är ett sätt att finansiera folkrörelsernas verksamhet. Man
hade redan då stora förhoppningar på mycket pengar från apparaterna. I
rapporten står: ’Fullt utbyggt kan spel på dessa spelautomater beräknas tillföra
folkrörelserna minst 600 miljoner kronor per år.’ (sida 32) I den meningen visste
man redan här att apparaterna skulle bli en succé.
I rapporten finns också ett avsnitt om spelberoende där man använder sig av
sådana referenser som legitimerar en lagändring till förmån för vad som senare
skulle bli Jack Vegas. I spelforskningsavsnittet figurerar fraser som. ’I Sverige
är forskning om spelberoende i sin linda. Det saknas därför vetenskapliga belägg
för omfattningen av spelberoendet i vårt land.’ (sida 23) eller ’Enligt
beräkningar som utförts av sociologiska institutionen vid Stockholms universitet
på grundval av en kartläggning av spelberoendet i Stockholms län kan antalet
spelberoende enligt DSM-III-R uppskattas till 1900 för hela riket.’ (sida 24)
Bilden som ges är att problemet är mycket litet i omfattning och att ett införande
av spelapparater inte leder till några omfattande negativa konsekvenser. De
refererar också till den amerikanske psykiatern och spelforskaren Robert Custer
(1985) och grupperar in olika spelformer i olika kluster med avseende på deras
kapacitet att skapa spelberoende.
20
- I grupp 1 (ger starkt spelberoende) placeras t.ex. aktier, tärningsspel,
Black Jack, hästkapplöpning och roulett.
- I grupp 2 (ger måttligt spelberoende) placeras hundkapplöpning och
snabblotter.
- I grupp 3 (ger litet spelberoende) finns spelautomater, lotto, veckolotter,
bridge och bingo. (sida 242)
I denna mening legitimerar forskningen (i den meningen att den inte talar emot)
den produkt man önskar saluföra för att lösa finansiella problem och för att göra
folkrörelserna nöjda. Men, grupperingen ovan är sett utifrån dagens forskningsresultat (t.ex. Griffiths 1995, Yeoman och Griffiths 1996, Griffiths och Wood
2000, Dow Schull 2002, Breen och Zimmerman 2002, Breen 2004 och Westfelt
2004 (se denna rapports bilaga)) minst sagt kontroversiell av det skälet att den
nutida dominerande spelproblemforskningen placerar in apparatspel i kategori 1.
Ingen forskning som pekar på ett samband mellan ’överdrivet’ spelande och just
apparatspel togs upp i SOU-rapporten. Vad kan det bero på? Jag sökte i databaser efter forskning före 1990 som analyserar samband mellan spelmaskiner
och problemspelande, men fann inget. Jag beslutade därför att låta etablerade
internationella spelforskare hjälpa mig. [email protected] är ett diskussionsforum där många erkända spelforskare deltar. Jag
fick många svar och en slutsats som kan dras är att den typ av datoriserade
spelapparater som finns idag inte blev en succé förrän på 1980-talet. De
klassiska enarmade banditerna som existerat sedan slutet av 1800-talet nådde
inte samma ekonomiska framgångar och tilldrog sig inte så stort forskarintresse.
Även den internationella spelforskningen låg i ’sin linda’ och man hade inte
börjat specificera samband mellan specifika spelformer och problemspelande.
Begrepp som spelberoende, överdrivet spelande och problemspelande var långt
ifrån så etablerade som de är i dagens forskarsamhälle.
Av resonemanget ovan kan slutsatsen dras att det inte fanns någon forskning
som kunde användas för att kritisera produkten. Man visste egentligen mycket
lite om vilka negativa konsekvenser spelapparaterna skulle kunna få. Och, de
enarmade banditerna byggde på mekanik och tre hjul som snurrar medan de nya
produkterna är långt mer raffinerade. Det är alltså i viss mening frågan om en ny
produkt, som egentligen inte är särskilt lik de ’enarmade’.
21
I beslutet om man skulle tillåta spelapparater i Sverige var de ekonomiska skälen
mycket tungt vägande. Den uppfattningen får man efter att ha tagit del av Vinna
eller försvinna. Att tillägga är att kritiken mot att införa något som liknade de
enarmade banditerna, som tidigare nämnts i kasinoutredningen (SOU 1992: 33),
sågs som uppförstorad och ogenomtänkt. De nya apparaterna skulle dessutom
kontrolleras bättre, man skulle inte betala ut pengar direkt och man skulle med
modern datorteknologi kunna kontrollera de enskilda apparaterna långt bättre än
vad som tidigare varit möjligt. 18-årsgränsen var också ett viktigt försvar mot
kritikerna. Vad man inte skrev något om var tanken om att den mer raffinerade
IT-tekniken skulle kunna skapa ett attraktionsvärde som de mekaniska enarmade
banditerna endast kunde drömma om. Anledningen till det var, som tidigare
diskuterats, att produkten var så ny att det saknades forskning om dess eventuella negativa konsekvenser.
Den 15 juni 1995 tog regeringens civildepartement beslutet att ge AB Tipstjänst
tillstånd att anordna spel på värdeautomater från den 1 juli 1995 till och med den
30 juni år 2000. ’Tillståndet omfattar högst 7.000 värdeautomater. Utplaceringen
av automaterna skall ske successivt och i en takt som medger full kontroll från
tillsynsmyndighetens (läs Lotteriinspektionen) sida’. (Civildepartementet 15 juni
1995) I samma beslut ges Lotteriinspektionen uppgift att när 5000 värdeautomater placerats ut (detta uppnåddes redan 1999) ’göra en utvärdering av
spelets effekter i fråga om kostnader, intäkter och sociala förhållanden’ (någon
sådan utredning är ej gjord). Motiveringen till beslutet kläddes i ord som att ’Det
hårda konkurrenstrycket medför en inte i alla stycken önskvärd utveckling mot
alltfler nya, snabbare spel.’ Beslutsfattarna menade att man genom att låta ett
statligt bolag driva spelet kunde undvika t.ex. ’en aggressivare marknadsföring
av olika spel och lotterier med sociala risker.’
Emellertid fick man en hel del konkurrens från icke-statliga spelapparater, t.ex.
Lyckohjulet, där man i många fall kunde vinna långt större summor pengar än de
Jack Vegas kunde ge. Men, genom ändringar i lotterilagen har staten motverkat
dessa företeelser och ’I praktiken skulle det innebära att tillstånd endast kunde
lämnas för Svenska Spels värdeautomater Jack Vegas och Miss Vegas, förutom
spelautomater på fartyg i internationell trafik och varuspelsautomater (där
vinsten är en vara) på tivoli eller liknande nöjestillställningar.’ (www.spelinstitutet.se 30 augusti 2004) Vad som skedde var att endast de statliga
spelapparaterna blev tillåtna. Detta ledde till stor kritik från konkurrenter som
ansåg att staten särbehandlade sig själv och att staten inte är ensam om att kunna
sköta apparaterna på ett ansvarsfullt sätt.
22
Den snabba framgången
Bakgrunden till Svenska Spels inträde även på restaurang-spelsmarknaden är att dåvarande Tipstjänst den 15 juni 1995 erhöll
regeringens uppdrag att som enda företag utveckla och administrera det
värdeautomatspel Riksdagen fattat beslut om att införa. (Svenska Spels
årsberättelse 1997: 32)
Sedan 1996 har Jack Vegasapparaterna blivit alltmer vanliga på svenska restauranger med alkoholrättigheter.9 Värdeautomatspelet lanserades i Sverige 1996
under varumärket Jack Vegas och lyder under Svenska Spel. På bara några år
har spelet blivit det omsättningsmässigt största i Sverige. År 2003 omsatte spelet
6.9 miljarder kronor. Utvecklingen kan ses i tabellform nedan10:
7000
6000
5000
4000
Spelande
3000
2000
1000
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
Vi ser en kraftig expansion och mycket hänger den ihop med hur man lyckades
få ut allt fler apparater på marknaden samt även eventuellt hur man motverkade
andra apparatspel än de statliga. Förbudet mot andra spelapparater blev verksamt
i början av år 2002, vilket delvis kan förklara den skarpa ökningen mellan 2001
och 2002. Det är mycket tveksamt om apparaterna utplacerades ’successivt i en
takt som medger full kontroll från tillsynsmyndighetens sida’ (Civildepartementet 15 juni 1995). Åren 1997-2000 var härvidlag mycket betydelsefulla.
9
Uppgifterna i diagrammen är hämtade från Svenska Spels årsberättelser 1997-2004. Det
finns även en liknande apparat kontrollerad av Svenska Spel, som kallas Miss Vegas och som
endast finns på svenska bingohallar. Dessa utgör dock endast en minoritet av de statliga
apparaterna och slås i statistikuppgifterna ovan samman med Jack Vegasapparaterna.
10
Tabellen gäller totalomsättning och inkluderar ej de vinster spelarna får ta del av.
Omsättningen uttrycks i miljoner kronor.
23
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Antal JV
Spelställen
31/12 - 31/12 - 31/12 - 31/12 - 31/12 - 31/12 97
98
99
00
01
02
Av diagrammet ovan kan vi se, om vi jämför det med omsättningsdiagrammet,
att de senaste åren har inneburit en mycket kraftig omsättningsökning trots att
antalet apparater inte ökat nämnvärt. Detta är heller ej möjligt av det skälet att
det, pga. lagstiftningens utformning, finns ett tak på 7.000 apparater. De senaste
åren, då antal apparater inte ökat särskilt mycket, innebär att omsättningen per
apparat har stigit avsevärt.
Vad vi ser ovan i diagramform är dels en stor succé och framgång rent
omsättningsmässigt, dels hur slutet av 1990-talet innebar att restaurangerna och
bingohallarna tog emot apparaterna och använde dessa för att skapa extra
förtjänster. Enligt Folkhälsoinstitutet (2003) står Jack Vegas för 16 % av den
totala omsättningen av den totala omsättningen på spel i Sverige, men:
Enligt Svenska Spel spelar cirka sju procent av den vuxna befolkningen på
Jack Vegas. Andra undersökningar t.ex. SIFO:s konsumentvaneundersökning redovisar betydligt lägre andel (3,9 procent). (Folkhälsoinstitutet 2002: 50)
Det är fråga om ett stort spel, åtminstone om man ser till omsättning.
Apparaten
Liksom vad gäller andra spel kontrolleras och utvecklas spelet av Svenska spel.
Man ska t.ex. vara över 18 år för att spela och för att få tillstånd att ha Jack
Vegasapparater måste man ha restaurang med utskänkningstillstånd. Man får
heller inte ha fler än fem apparater och personalen måste ha apparaterna under
uppsikt. Restaurangerna får dessutom en viss undervisning i spelansvar.
Jack Vegas kan beskrivas som ett minikasino. Det är en apparat som via modern
datorteknologi innehåller en ’mjukvara’ med flera olika spel. En del av spelen
24
liknar de gamla ’enarmade banditerna’, dvs. hjulspel där fruktsymboler (även
andra symboler finns, som t.ex. guldtackor eller skattkistor) visas upp och där
man, om man får flera i rad, kan vinna pengar. Ett mycket populärt spel är poker
där datorn på skärmen ger spelaren fem kort och där det gäller att få par (i
klädda kort), tvåpar, kåk etc. Det finns även mer fantasifulla spel som ’Hokus
pokus’, där trollkarlar figurerar, men även dessa är en variant av hjulspel. Nedan
presenteras en bild av en Jack Vegasapparat.
Högsta vinstsumman på spelet vid ett tillfälle är 500 kronor, men man kan vinna
mer, vilket utvecklas i kapitel 7. Den högsta insatsen per spel är fem kronor. Till
skillnad från andra spelformer utmärks värdeautomater av att de är mycket
snabba. På en minut kan man hinna med ungefär 30 spel, så även om insatsen är
låg är det möjligt att spela bort stora pengar mycket snabbt.11
11
För er som trots mina beskrivningar inte känner att ni begriper vad Jack Vegas är för sorts
företeelse rekommenderas ett besök på ett Jack Vegasställe. Titta utanför restaurangen efter en
svart skylt som det står Jack Vegas på, så kommer ni rätt. Detta gör att ni bättre kan förstå
innehållet i denna rapport samt kontrastera det mot era egna upplevelser.
25
Restaurangerna tjänar mycket
Jag tycker att året som just varit kan sammanfattas med ett ord: Grattis!!
Grattis till er 2 000 krögare som tillsammans fått dela på nästan 400
miljoner(!) kronor bara i andel från våra värdespelsautomater. Räknar
man in de av er utbetalda vinsterna om hela 2 611 miljoner(!) kronor och
försöker gissa sig till hur stor del av denna summa som omvandlats till
köp i era restauranger blir ”grattiset’ ännu större. (skrivet av Jack Vegas
affärsområdeschef i Jack Vegas News, nr 1, februari 2002)
Jack Vegas affärsområdeschef är stolt, ingen tvekan om den saken. Det är inga
småsummor svenska statens spelapparater har genererat. I ovanstående nummer
av Jack Vegas News får vi också ta del av de glada krögare som i Globenannexet
fick ta emot priset för bästa Jack Vegas-krog. Det är en del av Svenska Spels
strategi, att belöna de restauranger som sköter sig extra bra. Utan
restaurangernas vilja att samarbeta skulle ’Jack Vegassuccén’ ha uteblivit.
Denna samarbetsvilja var också resultatet av en marknadsföring till just
krögarna. Följande text är hämtat ur ett dylikt material:
Jack Vegas ger mervärde
Jack Vegas höjer stämningen – och lönsamheten! Att kunderna uppskattar
spelet är naturligtvis något Jack Vegas-krögarna märker såväl i form av
ett betydelsefullt ekonomiskt tillskott som i nöjdare gäster.
De allra flesta krogar som väljer Svenska Spels värdeautomater märker
även att intäkterna från restaurangverksamheten ökar.
Jack Vegas kräver inga investeringar från restaurangens sida. Med Jack
Vegas är oddsen för bättre lönsamhet 100 mot 0. (ur Jack Vegas: Sveriges
nya nöjesmaskin 2001: 7)
Starka ord om en produkt där man som restaurangägare inte riskerar någonting.
En mycket viktig framgångsfaktor för Jack Vegas, utan vilken framgången ej
hade varit möjlig, har varit att restaurangerna tjänar så pass mycket pengar på
det. 35 procent av vinsten går till restaurangerna. Det här har skapat ett intresse
bland fler restaurangägare att ha apparater. Efter en undersökning på Internet
avseende försäljning av restauranger fick jag bland annat fram följande
restaurangförsäljningsannonser:
Verksamheten består av servering lunch o kvällar. Man serverar pizza,
svensk husmanskost, a la carte, öl, vin och sprit.
26
Det finns även Jack Vegas maskiner. Dessa ger en bra provision varje
månad. (Enligt uppgift från säljaren har man 5 st maskiner, och dessa ger
en provision på ca 40.000:-/månad.)
I ovanstående restaurang täcks hyran på 30.000 kronor in mer än väl. I en annan
försäljningsannons står följande:
Dagskassan ligger i genomsnitt på ca 4000 kr. Marginalen är mycket hög
och ligger på 65procent.
Möjligheter: det enda som krävs för att öka omsättningen är att söka
rättigheter och få in blackjack och Jack Vegas-maskiner.
Här framgår hur Jack Vegas har blivit en ekonomisk lösning för restauranger.12
Samtidigt finns det en hel del restauranger som inte vill ha apparaten av det
skälet att de anser att Jack Vegasmaskiner inte ligger i linje med deras stil.13
Men för många andra restauranger torde det ekonomiska argumentet väga tungt
och många restauranger har öppet hela dagarna för att få människor att spela
maximalt mycket. Det viktigaste för Jack Vegas är att skapa bra kontakter med
krögarna och få dessa att ta in apparaterna på sina restauranger. Motiven till att
krögarna skall ta in apparaterna är, såsom Svenska Spel vill förmedla: 1. att de är
lönsamma, 2. att de är lätta att administrera.
Nästan ingen marknadsföring
Efter år 2000 har Jack Vegas inte marknadsfört sig varken i radio, TV eller
tidningar.14 Det har inte behövts. Men, frågan är om det egentligen är sant. Man
har ju, som tidigare beskrivits, skickat mycket ’promotionmaterial’ till restauranger innehållande uppgifter om vinster med mera. Och denna grupp är den
viktigaste gruppen att nå då apparaterna, då de väl kommit ut i restaurangerna, i
stort sett marknadsför sig själva. Så var också strategin från Jack Vegasavdelningen på Svenska Spel. Marknadsföringsansvarig (MA) berättar om 1997
som det stora genombrottsåret:
MA:
... det var då det blev ”proppen ur” så att säga, för då såg ju också
spelarna att det här var det roligaste dom kunde hålla på med. Det
12
Även Månsson och Larsson skriver i utredningen Svarta affärer (1976), om klubbars och
näringsställens sociala betydelse och struktur, hur de enarmade banditerna blev en finansiär
för restaurangerna i Malmö. De understryker detta med rubriken BANDITER BLIR
KROGFINANSIÄRER.
13
Denna tanke gav Jack Vegas’ marknadsföringsansvariga uttryck för i en intervju.
14
Tidigare år hade man radioreklam samt helsidesannonser i dagspressen.
27
här var det roligaste spelet dom hade sett på länge och jämfört med
varuautomaterna så var det ju mycket bättre och det gjorde ju då
att krögarna fick ... trycket kom ifrån spelarna att krögarna skulle
ta in det här spelet så det hjälpte ju oss på vägen.
Philip:
Det var en marknadsföring liksom ..?
MA:
Ja, visst, strategin var ju att försöka täcka en gata i taget eller ett
kvarter i taget eller en stad i taget och bara liksom komma in på
nån restaurang för att vi visste att produkten var så bra så att
spelarna skulle fråga efter den om dom ...
Det gällde alltså att få ut apparaterna på marknaden och skapa ett ’snack’ om hur
roligt det är med Jack Vegas. Såväl den marknadsföringsansvariga som affärsområdeschefen har berättat för mig att de hade ett starkt tryck på sig från
’avnämarna’, i detta fallet finansdepartement och folkrörelserna.
Med erfarenheter från andra länder visste man att produkten skulle gå mycket
bra, även om man enligt marknadschefen överraskades av att den gick så bra
som den gick. Vad vi ser i intervjuutdraget med den marknadsföringsansvariga
är att det var fråga om en medveten strategi där man visste att om man väl gjorde
produkten tillgänglig så skulle den marknadsföra sig själv. Vi ser också vad
gäller uttrycket ’proppen ur’ att det långtifrån var fråga om en ’gradvis’ och
’successiv’ utplacering (jmf. Civildepartementet 1996). Man förlitade sig på att
spelares ’prat’ om produkten skulle spridas och att det specifika kundsegment
man vände sig till skulle hitta apparaterna bara de placerades ut i relativ närhet
till spelarna.
Efter år 2000 har man, som tidigare nämnts, inte behövt göra någon egentlig
aktiv marknadsföring till allmänheten. Istället har det handlat mycket om att
förbättra produkten, och det har man gjort i ett nära samarbete med nordamerikanska apparattillverkare och mjukvarutillverkare som kontinuerligt besökt
Sverige och fört en dialog med Jack Vegasavdelningen om vilka produkter som
passar svenskarna. Dvs. det har handlat om kulturanpassning. Det gäller att inte
tråka ut kunden utan snarare att kontinuerligt erbjuda nyheter. Produkten skall
fortsätta vara rolig och rolig blir den om man inför moment där kunden ställs
inför valsituationer, som t.ex. i Grodjakten, där en ’bonusbana’ innebär att man
får hoppa på näckrosblad och under dessa blad döljer sig antingen en vinst eller
ett krokodilgap, som, om man skulle välja fel, slukar den hoppande grodan.
Man har också genomfört varutester med panelgrupper, spelare som uttalat sig
om nya spel. I denna mening har man varit högst framgångsrika. Man har
lyckats popularisera ett spel i Sverige. Men, samtidigt har man inte lyckats göra
28
produkten lika ’rumsren’ som t.ex. Stryktips, Lotto eller spel på hästar (Mer om
det i kapitel 4).
29
Kapitel 3: Studiens genomförande
Some
slot
machine
gamblers simply refuse to
take part in research
because they feel there is
nothing in it for them.
(Parke och Griffiths
2002: 4)
’Slot Machine Gamblers – Why Are They so Hard to
Study?’
I artikeln med samma namn som rubriken ovan beskriver de brittiska forskarna
Jonathan Parke och Mark Griffiths (2002) varför det är svårt att studera ’slot
machine gamblers’, vilket är överförbart till en diskussion om varför det är svårt
att studera Jack Vegasspelare. De inleder artikeln enligt följande: ’The literature
examining the psychology of slot machine gambling is limited. The lack of
research seems surprising given the billions of dollars generated from slot
machine gambling worldwide …’ (ibid. 2002: 4) De ser ett sammanhang här och
menar att de stora inkomster statskassan genererar på spel gör kritiska röster
obekväma ur rent finansiella synpunkter.15
Jag ska i det följande redogöra för några problem jag mött när det gäller att få
tag på informanter att intervjua och relatera dessa till Parke och Griffiths tankar.
Det som framförallt intresserar mig är så kallade ’player-specific factors’ och de
artikelförfattarna nämner, och som korresponderar med de tankar jag utvecklat
utifrån mina försök till intervjuer, är de som beskrivs nedan.
Activity engrossment/avskärming. Det de menar är att spelarna blir så fixerade
vid spelet att de stänger av omvärlden, dvs. deras fokus blir total. Med ett annat
ord kallas detta ’disassociation’ (se Jacobs 1989). I den meningen blir det
15
Svenska Spel finansierar spelforskning på Gotlands Högskola i Visby (där Svenska Spels
huvudkontor är beläget), men den forskning och utbildning som bedrivs där innefattar inga
kritiska perspektiv mot spelmarknaden, utan snarare fokuseras mycket av ansträngningarna på
’spelutveckling’, t.ex. att ta fram interaktiva spelmodeller med hjälp av IT-teknik.
30
mycket svårt för en forskare att få kontakt med vederbörande. I min studie har
jag inte tagit kontakter under själva spelandet just utifrån denna synpunkt. Jag
diskuterade saken med mina nyckelinformanter Janne och Salle som menade att
om jag kontaktar dem under spel kan det utan tvekan leda till stark irritation.
Skuld och skam. För många är det skamligt att överhuvudtaget befinna sig på
spelstället. De väljer sådana ställen där bekanta inte passerar för att deras
agerande inte skall bli alltför känt eller synligt. Många vill inte erkänna att de
spelar mycket och kan därför heller ej tänka sig att ställa upp på en intervju om
just det. För den som känner skam och skuld över sitt spelande kan
intervjusituationen innebära obehaget att se sig själv på ett sätt som man annars
undviker.
Intrång i det privata. Spelare har berättat för mig att de ser vissa apparater eller
ställen som sina egna, dvs. i någon mening privata, och att de kan bli irriterade
om det kommer nya spelare och ställer sig vid den apparat de själva föredrar. Av
det skälet kan också en forskare upplevas som störande då vederbörande stör den
uppbyggda ordning som annars gäller.
Avsaknad av motiv. En del spelare vill inte delta av det skälet att de inte kan se
vad de skulle kunna få ut av en intervju. Det gäller speciellt de som inte
definierar sig själva som spelberoende, men som tillbringar mycket tid vid
apparaterna. När det gäller spelberoende, och även andra typer av beroenden, är
det vanligt att den beroende ser den egna livserfarenheten som viktig när det
gäller att förmå t.ex. unga människor att inte börja spela för mycket, eller
använda narkotika. De hittills nämnda punkterna är ett urval från Parke och
Griffiths (2002), medan den text som följer är en utveckling från mina
erfarenheter av möten med informanterna.
Stigmatiserande forskningsintervju. Denna punkt är kopplad till den som handlar
om skuld och skam och innebär att man som spelare kan tolka det som att jag
skriver om spelmissbruk. Några av mina informanter har, då jag träffat dem
senare, dvs. efter den tid då jag intervjuat dem ställt mig frågor i stil med ’Hur
går det med spelmissbruksforskningen?’ eller ’Har du träffat några
spelmissbrukare den senaste tiden?’ Jag tror att dagens debatt om spelmissbruk
gör att många sätter likhetstecken mellan den typ av forskning jag bedrivit och
spelmissbruksforskning. I den meningen blir ett accepterande av deltagande i en
intervju ungefär lika med att säga att man har ett problematiskt spelande, dvs.
man upplever sig stigmatiserad då man får frågan om intervjudeltagande hur
mycket jag än motiverar att det inte handlar om spelmissbruk. Att ses som en
spelmissbrukare är för de som inte själva definierat sig som spelmissbrukare
liktydigt med att ses som en ’dålig, karaktärssvag individ’ som spelar bort
31
pengar inte bara från sin egen plånbok utan även från andras. I den meningen är
det en motsats till ett framgångsideal som beskrivs.
I Max Hanssons studie om travspelskultur (2004) var det mycket lätt att få tag på
informanter. Han berättade då han träffade informanterna för första gången att
det handlade om ’travspelskultur’, ’hur travspelare tänker’ och att han var ute
efter storspelare, spelare som låter spelandet bli en viktig del av vardagslivet. De
allra flesta såg det som roligt och intressant att vara med. De kände sig inte
stämplade som spelproblematiker, utan snarare kände de inspiration i att vara
’lärare’ åt Hansson. Jag tror att det finns en avgörande skillnad mellan trav och
automatspel. Travspelet har en folklig förankring och legitimitet och sätts
mycket sällan i media i relation till spelmissbruk. Travet ses som en bred folklig
angelägenhet och travspelarna stigmatiseras inte som missbrukare eller
problematiska individer, vilket Jack Vegasspelarna ofta gör. Här finns
förmodligen den viktigaste förklaringen till trögheten när det gällde att få tag på
informanter. Travspelarna som Hansson intervjuade var stolta över sina
kunskaper och intervjuerna blev, med sociologen Goffmans (1959/1988) ord, en
möjlighet för dem att ’idealisera’ sig själva, dvs. i mötet med forskaren
framställa sig själva som relativt framgångsrika och ’smarta’. Men, vad hade
Jack Vegasspelarna att vara stolta över? Hur skulle intervjun för dem kunna vara
ett sätt att idealisera sig själva som ’smarta’ individer?
I kasinostudien (Lalander och Andreasson 2003) fick vi också kontakt med
relativt många pokerspelare som informanter. Även detta kan förmodligen tolkas
som att de är mer stolta över sina kunskaper och sitt spelande än andra, såsom
roulettspelare eller värdeautomatspelare, där tur och inte skicklighet avgör, även
om många roulettspelare drevs av tankar om vinstgivande system. Ovanstående
text förklarar något av de svårigheter denna studie innebar vad gäller kontakten
med informanterna. Men, mer konkret, hur gick urvalet till?
Urval av informanter
Den princip jag haft vid urvalet är att informanterna med regelbundenhet
spelar/spelat på Jack Vegas eller Miss Vegas. I den meningen faller de som
spelat någon enstaka gång bort. Min ambition var också att få kontakt med
spelare på spelställena, dock inte vid apparaterna av skäl som redan redogjorts
för, och göra intervjuer med dem antingen på plats eller efter överenskommelse
på annan plats.
Spontan kontakt. Jag har kontaktat nio av informanterna på spelstället. Det
kunde gå till på så vis att jag helt enkelt, då de bedömts vara mindre upptagna av
sitt spelande, gått fram till dem och berättat om studien i mycket grova drag. Jag
har också mött lika många informanter som nekat då de blivit tillfrågade och det
32
vanligaste angivna skälet har varit tidsbrist, även om det nog egentligen är fråga
om att de av ett eller annat skäl inte vill (se tidigare resonemang).
Av dessa nio har åtta fått 100 kronor i belöning för deras besvär med att svara på
frågor. Att nummer nio inte fick 100 kronor beror på att vi fick så bra kontakt att
jag närmast såg det som en förolämpning att ge honom pengar. De 100 kronorna
såg jag som en timpenning, dvs. i utbyte mot deras tid fick de betalning. Jag
hade också diskuterat detta ingående med en av mina nyckelinformanter, Janne,
som trodde att just Jack Vegasspelare, som inte har så gott om pengar, skulle
kunna tänkas ställa upp mot betalning.16 Han sa lite sarkastiskt: ’När deras kredit
är slut och de spelat bort hushållspengarna ställer de nog gärna upp på en
intervju.’ Jag valde att inte utnyttja hans råd punkt till pricka, dvs. att vänta på
att de förlorat sina pengar och därefter erbjuda dem 100 kronor för en intervju.
Det hade känts som om jag alltför mycket utnyttjat deras svåra situation. Två av
de nio informanterna som rekryterades direkt på spelställena ingår även i den
bingostudie vi samlat in material till (kommer att publiceras år 2005). Det gäller
två kvinnor som på bingohallen kommit i kontakt med Jack Vegas’ kvinnliga
kusin Miss Vegas.
Vänner och bekanta. Sex informanter har jag kommit i kontakt med genom att
fråga mina vänner och bekanta om de känner några som spelar på Jack Vegas.
Två av informanterna, nyckelinformanterna, kände jag själv sedan tidigare och
visste att de spelade på Jack Vegas. Tilläggas ska att dessa två, kallas i texten
Salle och Janne, har kriminell bakgrund. Jag hade, pga. mina tidigare etnografiska studier i Norrköping, kommit i kontakt med ett ganska omfattande
kriminellt nätverk och ur detta hade jag kunnat vaska fram ytterligare
informanter, då Jack Vegasspelande var något som de flesta i Norrköpings undre
värld kände till. Men, jag valde att inte fortsätta på denna urvalsväg då det skulle
inneburit att studien alltför mycket skulle ha präglats av denna.17 Till saken hör
att jag också frågade icke-kriminella personer som jag känner, t.ex. lärare eller
studenter på högskolan, men dessa spelade inte själva och hade heller inga
sådana kontakter. Mina kollegor på högskola och universitet kände oftast inte
ens till Jack Vegas, och då jag sa att det är en typ av spelapparat trodde de ofta
att det var en enarmad bandit. Mina akademikerkollegor uttalade sig ofta om
spelet som ’meningslöst’ eller ’ointelligent’. Detta medan de kriminella eller
före detta kriminella tveklöst visste vad det var jag frågade efter och heller inte
uttalade sig särskilt nedlåtande om spelet. Jag återvänder till ett liknande
resonemang senare i texten.
16
I kasinomiljön fungerade detta lockbete sämre, sannolikt pga. att kasinospelare är mer
ekonomiskt välbeställda (Se Lalander och Andreasson 2003).
17
Om syftet hade varit att belysa kriminellas syn på spel hade mitt kontaktnät utan tvekan
varit till mycket stor nytta.
33
Genom organisationer. En av informanterna fick jag kontakt med via en
Kamratförening för spelberoende och två rekryterades via ett behandlingshem
för spelberoende. Här hade jag kunnat få många fler informanter, men valde att
inte göra denna andel för stor, då det kan innebära att behandlingsterminologi
alltför mycket styr deras utsagor i deras eget självterapeutiska arbete med att
sluta spela samt att de förmodligen skulle ha en mycket svart bild av Svenska
Spel.
Samtliga av de jag intervjuat kan karakteriseras som storspelare i den meningen
att de inte bara spelar när de väntar på att pizzan skall bli klar eller att de spelar
som ett begränsat inslag i en kväll på krogen. Snarare kan de ställa sig vid
apparaten och stå där en längre tidsperiod, dvs. själva spelandet är syftet med att
de befinner sig på Jack Vegasstället. De har också pga. kontinuerliga vistelser
vid Jack Vegasapparaterna socialiserats in i en specifik kultur, som kommer att
beskrivas mer ingående längre fram i texten, samt utvecklat specifika spelstilar.
Informanternas ålder skiftar från 19 år och upp till 55. Sju av dem är kvinnor och
elva är män. Mer uppgifter om deras bakgrunder ges i kapitel fem till sju.
Jag intervjuade även några från Svenska Spels Jack Vegasavdelning:
Affärsområdesansvarig, marknadsföringsansvarig och teknikansvarig. Tanken
med dessa intervjuer var att försöka sätta mig in i såväl marknadsföring som
tekniska aspekter gällande Jack Vegas (se framförallt kapitel 4 och 7).
Urval av observationsställen
Klockan är fem minuter i elva, i början av Maj 2004, och platsen är ånyo
Dominos lunchrestaurang. Apparaterna är stängda, men vid sidan av dem står en
man i 50-årsåldern, som uppenbarligen står och väntar på att apparaterna skall
öppna, och en dam med rollator i 65-70-årsåldern. Mannen tittar på klockan vid
ett par tillfällen. När apparaterna öppnar intar de genast sina positioner. Spelet
kan börja.
Totalt gjordes närmare 130 observationer i Jack Vegasmiljöerna. Dessa
observationer kunde tidsmässigt sträcka sig mellan 20 minuter och två timmar.
Urvalet av Jack Vegasmiljöer har gjorts utifrån en tanke om att få med många
olika ställen där det också är sannolikt att det finns olika typer av besökare. Jag
ville också ha en viss geografisk spridning. De två städer där jag tillbringade
mest tid var Kalmar och Norrköping. Att jag valde Kalmar beror på att jag bor
där och att jag därför inte behövde göra långa resor. Norrköping valdes för att
jag ofta är där i andra ärenden och för att jag bott där större delen av mitt liv och
därför känner till staden mycket bra. Jag hade också mycket god hjälp av Salle
och Janne när det gällde att tolka olika situationer, vilket ytterligare motiverade
34
just Norrköping. Tanken är också att städerna är ganska olika både ifråga om
befolkning och karaktär18.
När det gäller Norrköping tillbringade jag ca 25 observationer på en
lunchrestaurang i stadens utkanter (Hageby centrum) och 25 tillfällen på en
lunchrestaurang mitt i Norrköpings centrum (i Domino). Dessutom observerade
jag på två mer ’slitna’ kvarterskrogar (totalt tio gånger) samt på en fräschare
restaurang med sportimage (fem tillfällen). I denna mening fick jag en viss
spridning på observationerna. Vad gäller Kalmar så observerade jag tio gånger i
en lunchrestaurang i det stora köpcentrumet i stadens södra industriområde, 15
gånger på en ’sliten’ pizzeria, tio gånger på en sportbar i stadens centrum och tio
gånger på en fräsch restaurang i stadens centrum.19 Jag gjorde också två
observationer på bingohallen i Kalmar.
Utöver de tillfällen som angivits ovan har jag utfört enstaka observationer i
Stockholm (totalt åtta tillfällen), i Malmö (sex tillfällen) och i Eskilstuna (två
tillfällen). Detta för att få en uppfattning om hur olika ställen skiljer sig från
varandra. Jag har också i samband med kasinostudien (Lalander och Andreasson
2003) gjort observationer av apparatspel i statlig kasinomiljö.
Observationer
Huvuddelen av observationerna har jag spelat med syftet att bättre smälta in
samt få kontakter med spelarna. Jag har spelat för mina egna pengar, men sällan
spelat bort mer än 200 kronor. Ibland, dock mer sällan, har jag lämnat
apparaterna med vinst. Jag har ännu inte uppnått det tillfälle som många spelare
värderar så högt, nämligen att gå till kassan med ett 500-kvitto (se kapitel 5 och
6). Oftast har jag spelat relativt försiktigt i jämförelse med andra spelare då jag
velat maximera min tid vid apparaterna. Det är sällan jag använt maximiinsatsen
18
Norrköping är en klassisk arbetarstad med ca 123.000 invånare som de senare decennierna
upplevt stora förändringar präglade av såväl industrinedläggningar som införande av
universitetsutbildningar och en rejäl restaurering av stadens industriområden. I jämförelse
med Kalmar bär Norrköping mer av storstadens kännetecken. Kalmar präglas mer av en
köpmannakultur och att man medvetet konserverat de gamla byggnader som staden
innehåller. I Kalmar bor runt 60.000 invånare.
19
För att illustrera vad jag menar med ’sliten’ kan nämnas att den i sammanhanget nämnda
pizzerian spikat upp några plywoodskivor på väggen utan att vare sig färgsätta eller tapetsera
dessa under de månader jag periodvis vistades där. Jack Vegasbelysningen fungerade inte på
alla apparaterna. Vid borden hade man minst fyra olika sorters stolar och gott om
brännmärken från cigaretter i vaxdukarna. Man tömde heller ej askkopparna särskilt ofta och
halvdruckna ölglas fick stå kvar på Jack Vegasapparaterna. Med fräsch krog menar jag
ungefär motsatsen, att man snabbt tömmer askkoppar, att man sköter invändigt
underhållsarbete som en del av den arbetsmässiga rutinen, samt att stället upplevs som
någorlunda rent och fräscht.
35
fem kronor, vilket oftast underlättar om man skall komma upp i högre vinstbelopp.
Just detta, att spela för att få kontakt, är egentligen ganska problematiskt, då det
är fråga om att ’spela en roll’ som man egentligen inte är, dvs. med 20-lappen i
handen och genom apparattrycken förkläder jag mig till spelare. Vid ett tillfälle
på Kalmar Rasta i Kalmars utkanter stod jag och spelade bredvid en man i 40årsåldern. Jag frågade honom om apparaten ’ger något’, en mycket vanlig fråga i
Jack Vegasmiljöerna. Han svarade att den ger en del. Vi växlade ett par ord till,
dock enbart om spelet. Jag hade snart ’matat in’ 200 kronor under en ganska kort
tidsperiod och maskinen hade inte givit mycket tillbaka. Jag tänkte att jag ska
fråga honom om han vill bli intervjuad. Han gjorde ett avbrott i sitt spelande för
att dricka lite kaffe och jag presenterade kortfattat projektet för honom. I den
meningen hade jag tagit av mig min förklädnad.
Jag var inte längre spelaren bredvid, utan en representant för något, för många
människor, så abstrakt som forskning och Stockholms universitet. Han tittade
tveksamt på mig, mycket snabbt, för att därefter säga ’jag vet inte’, och jag
förstod att det var hans sätt att säga nej. Men, denna situation fick mig att
fundera på mig själv i sammanhanget och på hur jag kan uppfattas av andra. Jag
spelade först att jag är någon för att sedan vara någon annan. Inte konstigt att
han sa nej. Vid observationerna var det också ytterst känsligt att fråga någon om
denna ville bli intervjuad då det ju skulle innebära att vederbörande, och kanske
också andra, fick reda på att jag är forskare. Det skulle kunna innebära att de i
observationerna kände sig iakttagna. Kombinationen med intervjuer och
observation var ur denna aspekt problematisk, samtidigt som den också var
nödvändig. När jag nu i efterhand funderar på hur jag skulle gjort kan jag inte
säga att jag borde ha gjort annorlunda.
Vid en del observationer har mina två vänner Janne och Salle varit behjälpliga
och förklarat för mig hur jag skall spela samt kommenterat andra spelare. I den
meningen har de både agerat ’extra ögon’ och ’uttolkare’. De har också fungerat
som samtalspartners när det gäller att förstå hur andra spelare resonerar. Ibland
har de känt till vilka de andra spelarna är, hur ofta de spelar, vad de har för
bakgrund med mera och på så vis vidgat mina möjligheter till tolkningar utöver
det som det rent visuella och ljudliga knutet till en specifik situation innehåller.
Vid de tillfällen jag inte spelat har jag varit placerad med god uppsikt över
apparaterna. Ofta har jag beställt en kopp kaffe alternativt ätit lunch och satt mig
med t.ex. Aftonbladets Sportbilaga framför mig. Jag har samtidigt gjort
observationsanteckningar antingen i ett block eller på tipskuponger. Jag tror inte
att spelarna noterat att de varit observerade under dessa tillfällen. Ibland har jag
observerat andra observatörer runt spelapparaterna, som suttit med blicken
36
riktade mot apparaterna. Jag har frågat mig om det finns andra sociologer eller
antropologer närvarande. Dessa har dock visat sig vara spelare som väntar på
den ’rätta’ apparaten, eller så kallade ’torrspelare’, dvs. spelare som nöjer sig
med att se andra spela (mer om dessa i kapitel 6).
Vad säger en observation?
Vad kan man säga med hjälp av observationer? Vad kan man inte säga? Vad i en
observation kan sägas vara kunskap som kan skrivas in i en rapport? Dessa
frågor har sysselsatt mig även under de andra delstudierna. Man kan se vad
spelarna gör, hur de är klädda, och man kan ibland höra vad de säger. Men, man
kan oftast inte dra alltför stora slutsatser av detta utan att förfalla till stereotyper
och förutfattade meningar. Om en person har en keps som det står Arbetets
Museum på kan man inte sluta sig till att han jobbar där eller att han har jobbat
där. Däremot kan man med säkerhet säga att det står Arbetets Museum på
kepsen. Skulle det visa sig att han senare pratar om fotoutställningar och
tryckning av nya utställningsbroschyrer, blir det rimligare att dra slutsatsen. Kort
sagt: Observationsdata måste oftast stödjas med annan information för att bli
säker och meningsfull.
När det gäller observationerna på Jack Vegasställena har jag i första hand tittar
efter följande:
Vilka är där?
Hur ser de som är där ut?
Hur agerar de? (i denna fråga räknas in hur mycket de lägger i apparaten,
med vilken intensitet de trycker och hur de ibland pratar med apparaten
och uttrycker sina känslor)
Hur ser det sociala umgänget ut? (Pratar spelarna med varandra? Vad
säger de till varandra? Tittar de på varandra?)
Jag har alltid bokfört tidsuppgifter noggrant. Ibland har jag gjort ett
flödesschema, där jag beskrivit hur apparaterna över tid byter användare.
Vitsen med observation
Det jag observerat används sällan som enda empiriska material i mina analyser,
utan jag har tagit med observationer i den meningen de får stöd i intervjuer med
spelare, där jag bett dem att berätta vad de ser på Jack Vegasställen. I den
meningen används den ena metodens styrka för att parera den andres svagheter
och begränsningar. Detta sätt att använda olika metoder kallas ’triangulering’
och används för att åstadkomma högre validitet, dvs. giltighet i resultaten.
37
Observationer har använts av i huvudsak två skäl: 1. För att stärka
intervjuresultatet samt skapa extra möjligheter att verkligen begripa vad som
sker i apparatlandskapen. 2. För att öka möjligheten till generaliseringar.20
När det gäller punkt två ovan har jag under våren utfört små experiment där jag
innan jag kommit till ett specifikt Jack Vegasställe frågat mig vilka kategorier av
människor som kommer att finnas på stället. Jag har t.ex. antagit att Jack Vegasstället mitt i Domino, kommer att befolkas av pensionärer plus någon av
invandrarbakgrund. Ofta har jag haft rätt i mina förutsägelser. Detta kan ses som
en form av stabilitetstest. Jag har också utvecklat mina kunskaper om spelet och
lärt mig en hel del gällande speciella tricks, som hur man kan få maskinen att
fortsätta att snurra utan att man trycker på knapparna eller hur man agerar om
sedeln inte accepteras av automaten. Min ’känsla för spelet’ har utvecklas
liksom mina kunskaper, och detta ser jag som resultatet av mina observationer
samt intervjuer med spelare.
Intervjuguidens utformning
Lite mindre än hälften av informanterna har intervjuats mer än en gång. Syftet
med flera intervjuer med samma informant är att första intervjun kan ses som ett
sätt att lära känna varandra, medan den andra intervjun kan bli mer omfattande
och reflekterande. I de flesta fallen har intervjurelationen känts trygg och bra,
åtminstone har jag uppfattat det så.
Intervjuerna har gjorts med hjälp av en intervjuarguide där olika teman
strukturerat samtalets riktning. Varje intervju har inletts med en fråga om hur
informantens nuvarande liv ser ut. Därefter har vi pratat om teman som t.ex.
vilka andra spel eller fritidsvanor intervjupersonen intresserat sig för, hur och
när informanten upptäckte apparatspelet, hur informanten tänker då han eller
hon står vid apparaten. Andra teman som varit viktiga är ’vinsten’ och kontakter
med andra spelare eller med restaurangpersonalen.
Intervjuguiden har förändrats efterhand då vissa teman har varit mer intressanta
att följa upp än andra, till följd av att nya kunskaper skapats i möten med
informanterna. Det här är också fördelen med en kvalitativ metod som syftar till
att analysera den verklighet som de studerade finner relevanta. De sista
intervjuerna jag gjorde användes också för att stärka slutsatser som jag vid det
laget hade börjat mejsla fram.
Forskaren är inte bara forskare, utan också elev, och som sådan måste man vara
öppen för lärarnas (i detta fall Jack Vegasspelarnas) kunskaper (jmf. Faupel
20
Jag har även relaterat vissa ’etnografiska fynd’ till Lars Westfelts (2004) stora kvantitativa
studie som redovisas som bilaga i denna rapport.
38
1991). Att se spelarna som lärare är inte bara viktigt ur ren kunskapssynpunkt,
utan också utifrån det förhållandet att läraren kan uppleva sig vara den kunnige,
dvs. det är fråga om en bekräftande position.
Analys
Ibland, då jag befunnit mig på spelställena, har jag gripits av en känsla av stress,
att inget händer, åtminstone inget dramatiskt. Men, vardagslivet utmärks ofta av
denna frånvaro av dramatik, eller, rättare sagt, vi ser inte det dramatiska i det
som är alltför välbekant. Antropologer har hanterat detta genom att röra sig till
obekanta och främmande kulturer och i dessa upplever de i stort sett allt som
exotiskt och främmande. Men, hur exotiskt och främmande är det med
människor som står vid en apparat och lägger i pengar i utbyte mot en stunds
förströelse? Svaret beror på i vilken kultur man socialiserats. Sociologer eller
antropologer som studerar det egna samhället måste problematisera det hemlika,
välbekanta, något som Bauman (1990) kallar att ’främmandegöra sig’. Detta
sker oftast med hjälp av frågor, som t.ex. Vad sker egentligen här? Vad kan detta
jämföras eller liknas vid? På vilka sätt skiljer sig ett Jack Vegasställe från ett
snabbköp eller någon annan plats där människor möts? I denna mening söker
man dramatisera och perspektivisera fenomenen (Ehn och Löfgren 1982). Olle
som står och spelar Jack Vegas kanske blir ’en människa som i interaktion med
en maskin försöker skapa en illusion av något annat.’ Men, detta
främmandegörande sker oftast inte förrän man utfört ett ansenligt antal
observationer och intervjuer, då man börjat analysera.
De utskrivna intervjuerna har tillsammans med observationsanteckningar och
min ’känsla för spelet’ bildat underlaget för analysen. Jag har försökt finna det
som är viktigt i spelarnas berättelser, men också något av det som är
konfliktfyllt. Analysen har utförts i tematiserande (ibid. 1982) form, där jag
utifrån intervjuutskrifter och observationsanteckningar sökt efter starka teman
som förmår fånga viktiga delar av vad som sker vid apparaterna.
Dokumentanalys och tematisering
En del av studien har inneburit granskande av olika offentliga dokument som
staten och Svenska Spel använder för att styra omvärldens uppfattningar om
statliga spelverksamheter (gäller speciellt kapitel 2 och 4). En liknande analys
gjordes ifråga om det statliga kasinot (Lalander och Andreasson 2003). De
offentliga texterna är förberedda och noggrant planerade, vilket också innebär att
de tagits fram i en kulturell konstruktionsprocess, där de definieras genom
Svenska Spels företagskultur. Endast de texter som anses passa i Svenska Spels
självbild/identitet offentliggörs genom dokumenten.
39
I hemsidor på nätet, broschyrer, skrifter och annat material har jag sökt bärande
teman för den identitet som Jack Vegas genom Svenska Spels försorg
representerar. Tematisering används mycket inom antropologin och etnologin
och innebär att man ur intervjuer, observationer och/eller dokument, försöker
urskilja vad som är viktigt i en viss kultur (Ehn och Löfgren 1982). Jag har
inspirerats av detta analysförfarande och sökt efter det som upprepas och
betonas i de offentliga texterna. I detta innebär också att söka det frånvarande. I
analysen av Casino Cosmopol upptäckte vi att offentliga promotiontexter om
kasinot hellre handlade om mat och underhållning än om själva spelet. Detta bör
förstås som ett sätt att tona ned det riskabla i produkten, och göra den mer
’rumsren’ i svensk kultur (ibid. 2003).
Den bild folket i en viss kultur har om ett företag kan kallas företagets image,
medan företagets bild av sig själv, och som de även försöker förmedla till andra,
kan kallas företagets identitet (se Kapferer 1994 och Melin 1999). De offentliga
texterna utgör försök att förädla varans värde. Med sociologen Pierre Bourdieus
(1986) ord är det fråga om en ’social alkemi’, där man med hjälp av offentliga
texter försöker förändra varans image. Denna alkemiprocess är extra svår att
genomföra då det rör sig om varor eller företag som är hårt kritiserade. Jack
Vegas är en sådan vara (mer resonemang om ’identitet’ finns i kapitel 4).
Etik
Studien baseras i stor utsträckning på deltagande observation som genomförts
utan spelarnas samtycke och utan att de vet om det. I den meningen är det fråga
om dold deltagande observation. Detta skulle kunna innebära ett brott mot
människors rätt till integritet. Och, det vore det också om jag bokförde deras
namn och använde uppgifter om dem på ett otillbörligt sätt i form av
offentliggöranden (jmf. Merriam 1994). Så har dock inte skett utan jag har
arbetat hårt med att dölja personerna och garantera dem konfidentialitet. De
personer som intervjuats har också informerats om sin rätt att när som helst
avböja fortsatt medverkan.
Till saken hör att studien är gjord med goda intentioner, dvs. jag vill kritiskt
analysera en företeelse som legitimeras och ges stöd av svenska staten, men som
för den skull inte behöver vara av godo för människor. Statens spelföretag
Svenska Spel säger i sin marknadsföring att ’alla är vinnare’. Jag visar en annan
sida än den som förs fram offentligt för att om möjligt skapa förutsättningar för
ifrågasättanden och på sikt förändringar.
Finansdepartementet och stora delar av idrottsrörelsen ser Jack Vegas som en
välsignelse i form av den stora ekonomiska avkastning den ger. Men, denna
avkastning är inte den enda bilden av konsekvenserna med de statliga
40
spelapparaterna som kan formuleras. Fler bilder måste lyftas fram och detta sker
i förestående kapitel.
41
Kapitel 4: Jack Vegas’ identitet
Vi avslutar med ett citat från
en gäst från en undersökning
förra året: ”När flera killar
står tillsammans ser det
ganska coolt ut men när en
ensam halvfull kille sitter och
spelar ser det riktigt loseraktigt ut.”
Det kan knappast sägas bättre.
(ur En bok om värdeautomatspel, utgiven av Svenska
Spel 2003)
Med identitet menas i detta sammanhang den bild man vill förmedla av sig själv
till andra (Se Kapferer 1994 och Melin 1999). I citatet ovan projiceras en önskad
identitet (att spela tillsammans med andra), där avsändaren, Svenska Spel,
skapar distinktioner till en motbild, en ensam berusad ’spelmissbrukare’. För att
skapa tro på att man är den man utger sig för att vara undanhåller man viss
information samt framhäver annan. Med Goffmans (1959/1988) ord dramatiserar man produkten, vilket sker genom såväl ’idealisering’, att framhäva vissa
aspekter av varan, som ’mystifiering’, att tona ner icke önskvärda utryck. Själva
logotypen för Svenska Spel, vinnarikonen, är ett exempel på vilka värden man
vill associera produkterna till. ’Att vinna’ är positivt värderat i vår kultur, medan
motbilden förkastas – ’en ensam halvfull kille’ – som det beskrivs i det inledande citatet ovan.
Armarna uppåt i en segergest symboliserar framgång, glädje och lycka. Vinsten
ikoniseras samtidigt som förlusten utelämnas. Den ensamme och halvfulle killen
är vinnarikonens motbild. Många vinner på Svenska spel, men många förlorar
också och blir de ’losers’ Svenska Spel inte vill associera sig med, sådan är
logiken. Varumärket tecknar inga objektiva förhållanden utan är retorik och
marknadsföring (mer om det lite längre fram).
42
Socialantropologen Mary Douglas (1966/1991) skriver om hur olika kulturer
drar gränser mellan vad som uppfattas som ’rent’ och ’smutsigt’ i en kultur. Hon
menar att de mentalt konstruerade gränserna mellan vad som uppfattas som rent
respektive smutsigt är mycket viktiga för samhällets bestånd. Genom olika
ritualer, såsom städning eller rengöring, återskapas samhällets normer och
värderingar. Vad har detta med Svenska Spel att göra? Jag menar att Svenska
Spel kontinuerligt är sysselsatta med att rengöra sina produkter genom att
associera sig till positivt uppfattade värden i vår kultur. Metaforen rent-smutsigt
blir extra påtaglig när det gäller just spelmarknaden, då den används av
marknadens aktörer för att rekonstruera en tro på att den egna verksamheten är
’renare’ och ’säkrare’ än andra, icke statligt reglerade spelformer.
2003 gav Svenska Spel ut skriften Rent Spel och i denna ger olika skribenter sin
bild av den svenska spelmarknaden. I texten står att de är ’oberoende’ skribenter.
Jag vill emellertid hävda att skribenterna på olika sätt är starkt relaterade till
Svenska Spel och den ’vinnarideologi’ som man konsekvent försöker legitimera
och föra fram i olika sammanhang. I Rent Spel figurerar t.ex. regeringen i form
av finansministern, Riksidrottsförbundets ekonomiansvarige och flera andra som
ingår i den väv av relationer som kringgärdar Svenska Spel. På ’gräsrotsnivå’ får
man får man följa med till Tyresö Tobak under rubriken ’Guldkant på tillvaron’.
Läser man texten Rent Spel får man en god uppfattning om hur stor legitimiteten
har blivit när det gäller spel och hur många som verkar för en fortsatt
legitimering. Det statliga spelet ses som det ’rena’ spelet, medan andra spel ses
som ’smutsiga’. Under rubriken ’För sportens skull’, får man t.ex. veta hur Jack
Vegas bidrar till idrottens utveckling.
Just apparatspel är hårdast kritiserat av alla spel i Svenska Spels ’spelfortfölj’.
Varför? Apparatspel i pubmiljöer skiljer sig på ett markant sätt från andra
spelprodukter. Varken trisslotter, Oddset eller bingolotter saluförs i pubmiljöer,
utan i spelbutiker, matvarubutiker, kiosker, Internet eller via idrottsföreningar.
Puben däremot symboliserar en ’osund’ miljö, långt ifrån den association till
hälsa som idrott annars betonat sedan Linggymnastik och det tidiga seklets
lagidrott. Själva spelet är också hårt kritiserat av forskare och myndigheter pga.
att det anses ge upphov till problemspelande och spelberoende. Spelet har heller
inte, som t.ex. stryktips, trav och hundkapplöpning, någon innehållslig
association till idrott.21 Människor som står i osunda miljöer, spelar bort pengar,
dricker öl med mera, ligger långt ifrån den självpresentation som idrotten annars
hävdar. I människors medvetande finns också associationen till de ’enarmade
banditerna’ och denna sammankoppling innebär även ett besudlande av den nya
produkten Jack Vegas.
21
Ett undantag är spelet Frispark som lanserades under fotbolls-VM 2002.
43
Ur ovan beskrivna, ur marknadsföringssynvinkel, besvärliga position, försöker
Jack Vegas, och de människor (t.ex. personal på Svenska Spel, Finansdepartementet, Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen) som på ett eller
annat sätt arbetar med eller är ’beroende’ av produkten, göra Jack Vegas socialt
accepterad. Genom texter, och den retorik som dessa ger möjligheter till,
försöker de göra om det ’smutsiga’ till något ’rent’.
Jag har funnit fem teman vara extra framträdande i Svenska Spels
identitetsanspråk. Jack Vegas beskrivs som:
en del i en trevlig kväll på krogen. Genom att föra fram denna berättelse
om apparaten och varumärket betonar man en positivt värderad
inramning.
ett socialt nöje. På bilder och i text tonar en bild av Jack Vegasspelaren
fram som en social individ med kamrater.
en generös aktivitet som generar stora pengar till idrott och ungdom.
ett spel med små insatser och små vinster, och därmed inte särskilt
farligt.
nära relaterad till lokala föreningar och den svenska folkrörelsen, och
därmed en del av det ’goda samhället’.
ett nöje där säkerheten är påtaglig.
En del i en trevlig kväll på krogen
I Svenska Spels broschyrer om spelet framställs det som ett nöje till för spelarna.
Följande står att läsa under rubriken ”Spelglädje på din krog”:
Jack Vegas är Sveriges populäraste spel. Inget annat svenskt spel har haft
samma positiva utveckling de senaste åren. Förklaringen till kroggästernas uppskattning är enkel – Jack Vegas är helt enkelt ett tidsenligt
och mycket underhållande spel.
Och trenden håller dessutom i sig: fler och fler kroggäster väljer att
tillbringa en stund av kvällen vid Jack Vegas-automaterna. För många
har spelet, precis som mat och dryck, blivit ett självklart inslag i en trevlig
kväll på krogen. (Ur Jack Vegas: Sveriges nya nöjesmaskin 2001: 5,
författarens fetstilning)
De fetstilta orden stund och inslag indikerar att det handlar om spelare som inte
’fastnar’ vid apparaten. Jack Vegasspelandet framställs som en krydda på
kvällen och inte som en huvudaktivitet. Det framställs också som en
kvällsaktivitet och inte som en dags- eller förmiddagsaktivitet. Samtidigt finns
ett stort antal apparater på kombinerade lunchrestauranger och caféer, som jag
beskrev i de introducerande miljöbeskrivningarna. Här är det överhuvudtaget
44
inte möjligt att låta spelandet bli ett inslag ’i en trevlig kväll på krogen’, av det
skälet att apparaterna, liksom lunchrestaurangerna/caféerna, stänger vid sextiden
på eftermiddagen. Enligt en uppgift från Folkhälsoinstitutet (2003: 51) spelar 44
procent av spelarna innan klockan sex på eftermiddagen.
Argumentet för apparaternas legitimitet lyder ungefär som följer: ’Jack Vegas är
vad spelarna vill ha och innebär endast ett kort inslag i ett trevligt kvällsnöje’
och inget annat. Naturligtvis är det fråga om en retorik där man samtidigt
utelämnar andra möjliga beskrivningar av Jack Vegas. Att man inte offentligt
skriver om dagspel torde ha att göra med att detta inte ses som legitimt i svensk
kultur. Kvällen däremot är mer legitimerad i vår kultur som en tid då ’onyttiga’
aktiviteter kan äga rum.
Texten skulle ha kunnat lyda ’Är du arbetslös och ensam och tycker dagen är för
lång kan du söka tröst vid Jack Vegasapparaterna. De öppnar redan klockan 11
på förmiddagen och du behöver varken äta eller dricka för att få spela.’ Men, en
dylik text innehåller negativa associationer till varumärket, vilket gör att de inte
skrivs och förs fram. Arbetslöshet, ensamhet och att stå och spela tidigt på dagen
ger associationer till individuella och sociala problem, dvs. de ses i någon
mening som smutsiga. Att spela en liten stund på kvällen ses varken som tragiskt
eller begärstyrt. Aftonbladet refererar till en DN-artikel där affärsområdeschefen
för Jack Vegas intervjuas:
Idealet vore att fler spelade menar han, men för mindre summor:
Det ska bli lika naturligt att spela för 5-10 kronor som att beställa en öl i
baren, lika odramatiskt säger han. (Aftonbladet 21 januari 2001, reporter
Annika Sohlander)
Svenska Spels mål är att ’naturalisera’ produkten, ta bort den ’smuts’ som varan
är belastad med, och göra den socialt accepterad. Detta framgår med största
tydlighet i samtal med den affärsområdesansvarige som vill bredda kundkretsen
(jmf. uppgifter i kapitel 2 om hur stor andel av Sveriges vuxna befolkning som
spelar på Jack Vegas). Trots att apparaten försäljningsmässigt går över förväntan
är affärsområdeschefen inte riktigt nöjd. Varan är fortfarande inte riktigt
’rumsren’.
Sociala spelare/inga ensamma ’losers’
Nedan beskriver Svenska Spel den genomsnittlige Jack Vegas-spelaren:
Den genomsnittlige Jack Vegasspelaren är en man i 30-årsåldern som
helst spelar ihop med en eller flera vänner. De flesta spelarna är alltså
45
unga, utåtriktade, lever singel och har ett rikt socialt liv. (ur Svenska
Spels verksamhetsberättelse år 2000: 25)
Jag frågade Jack Vegas’ marknadsföringschef om hur formuleringen ’rikt socialt
liv’ togs fram och hon svarade, förmodligen lite skämtsamt: ’… det har att göra
med att tillhör man de som går på krogen så har man ju ett rikt socialt liv.’ Det
är också intressant hur de beskriver att Jack Vegasspelaren helst spelar ihop med
’en eller flera vänner’. På bilder som Svenska Spel producerat och visar i sina
årsberättelser är det ofta fråga om människor som spelar tillsammans. En bild
visar en ung glad man som spelar samtidigt som två unga kvinnor och en
medelålders man (Jack Vegas affärsområdesansvarige) är överförtjusta över
spelet (Svenska Spels årsberättelse 1997: 32-33). Bilden som förs fram är att det
i allra högsta grad är socialt att spela på Jack Vegas-maskinen.
Spelaren framställs alltså inte som en ensam förlorare, utan som någon som
definitivt inte är spelberoende och som ser Jack Vegas som en rolig parantes i
tillvaron. På bilder i Svenska Spels broschyrer och i årsberättelserna är spelarna
alltid leende och ofta i par som för att ytterligare understryka att Jack Vegas är
ett sant socialt nöje. I verklighetens Jack Vegasmiljöer är leendena mer lätträknade.
I skriften En bok om värdeautomatspel förs Svenska Spels tankar om vilka typer
av kunder man önskar fram med tydlighet:
Vem vill dricka eller servera ”alkoholistsprit”, eller vilken
restaurangägare vill associeras med ”skräpmat”? Spel är och ska vara ett
nöje. Jack Vegas ska vara ett trevligt och kul komplement till restaurangupplevelsen. Om värdeautomatspelet kopplas samman med spelberoende,
eller om automaterna på just din restaurang eller bingohall alltid ockuperas av människor som inte kan hantera sitt spelande, ja då är risken stor
att de ”vanliga” nöjesspelarna trängs bort. (2003: 24)
Här bli det tydligt hur problemspelarna solkar ner varumärket, då de metaforiskt
jämförs med sekunda kvaliteter såsom ’skräpmat’ och ’alkoholistsprit’. Den
’vanliga’ spelaren beskrivs som en nöjesspelare. Skulden läggs på det inferiora,
det som i en viss kultur ses som lägre stående. Apparaterna i sig själva däremot,
är inga ’skurkar’ eller ’banditer’. Det är fråga en identitetskonstruktion där Jack
Vegas väljer sin identitet som social och oproblematisk, dvs. ’ren’.
’Den generöse Jack Vegas’
Rubriken ovan är egentligen en rubrik från Ungdomsstyrelsens hemsida Ungt
föreningsliv (www.ungdomsstyrelsen.se 3 feb 2003). Ungdomsstyrelsen fick år
46
2001 en halv miljard att fördela till olika ungdomsföreningar och organisationer.
Affärsområdeschefen för Jack Vegas uttalar sig på denna hemsida:
-Jag känner stolthet över att vi efter förra året kan lämna 580 miljoner till
ungdomsrörelserna. Jag jämför det med spelets avigsidor och har all
respekt för de som har problem, men det positiva överväger …
Det här är nog den mest använda legitimeringen för Jack Vegas och Svenska
Spel och finns också i vinnarlogotypen. Här finns dock en annan bild av Jack
Vegas närvarande, som det gäller att argumentera emot (dvs. ’spelets
avigsidor’), i detta fall genom motiveringen ’det positiva överväger’, hur han nu
kan vara så säker på det. En organisation som ger så mycket pengar kan inte vara
’ond’. Det är den bilden man försöker förmedla. Genom bidragen associerar man
sig till den ’goda’ och ’meningsfulla’ världen. Jack Vegas utmålas som
ungdomarnas hjälte. Följande utdrag är ett par axplock ur de av Svenska Spel
producerade texter om de statliga spelapparaterna:
Värdeautomatspelen Jack Vegas och Miss Vegas har ytterligare stärkt sin
ställning som Sveriges omsättningsmässigt största spel. Spelen har genererat över 900 miljoner till förmånstagarna – det svenska föreningslivet.
(Svenska Spels Årsberättelse 2002: 20)
Ett spel som är uppskattat av dina gäster, bidrar till krogens lönsamhet
och som samtidigt bygger svensk idrott för framtiden – det låter väl bra?
(Jack Vegas: Sveriges nya nöjesmaskin 2001: 9)
’Förmånstagarna’ är ’det svenska föreningslivet’, vilket har en god klang och
därmed passar väl in i skapandet av en ’godhetens identitet’. Att hjälpa till att
bygga den framtida svenska idrotten låter ju också som en handling genomsyrad
av godhet. Citatet nedan innehåller också intressanta uppgifter:
Av omsättningen på 2 miljarder gick 1.4 tillbaka till spelarna, dvs. nästan
70 procent. Av överskottet på 116 miljoner fick Riksidrottsförbundet 80
procent och Ungdomsstyrelsen 20 procent till aktiviteter för barn och
ungdom. (Svenska Spels Årsberättelse 1999: 36)
Ordvalet ’gick tillbaka till spelarna’ är ett sätt att fokusera på den generösa
aspekten (Se även Lalander och Andreasson 2003).22 Man betraktar spelarna
som en kategori, när det i själva verket skulle kunna vara så att enskilda spelare i
många fall lagt i långt mer än vad de ’fått tillbaka’. Det är fråga om retorik,
identitetsformering, där vissa ord väljs ut, liksom vissa tankelogiker. Det
22
Ordval som ’togs från spelarna’ eller ’spelarna förlorade’, förkommer däremot inte i
texterna, vilket understryker att det verkligen handlar om retorik och identitetskonstruktion.
47
’frånvarande’ i texten är spelarnas förluster, och om dessa inte existerade skulle
överskottet vara omöjligt att generera. Jack Vegasspelaren är enligt retoriken
inte bara en social nöjesspelare som upplever spänning för små summor utan
även en altruistisk figur som bidrar till upprätthållandet av goda värden. Det är
den bilden Jack Vegas önskar presentera av sig själv.
Det lilla kan inte vara farligt
Jack Vegas och Miss Vegas ger små men täta vinster
Värdeautomatspel har en låg insats och en låg maximivinst. Den skall
tjäna som underhållning och förströelse och också bjuda på lite spänning
i restauranger, pubar och bingohallar (ur Svenska Spels Årsberättelse
1999: 36).
”Även om jag bara spelar för två kronor får jag spänning för en kort
stund.” Det är en kommentar vi ofta får höra från våra spelare, och det är
så vi vill att spelet skall upplevas. (ur En bok om värdeautomatspel,
utgiven av Svenska Spel 2003: 4)
I citatet ovan finns en ’det lillas retorik’, dvs. man försöker tona ner den egna
produkten. Jag har aldrig observerat någon som lagt i två kronor för att sedan
lämna apparaten. Men citatet beskriver ingen generell verklighet utan är snarare
en del i en identitetsformulering. Att tona ned den egna produkten som liten och
harmlös är enligt Davidson (1996) vanligt när det gäller ’riskabla’ och socialt
kritiserade produkter. ATG, som ju inte alls är lika hårt kritiserat, driver ofta
snarare en ’det enormas retorik’, där nollorna nästan inte får plats i deras
marknadsföring om Harry Boy, V75 med mera. Även i andra spelformer, som
inte kritiseras nämnvärt, t.ex. stryktips, måltips och bingolotto, lyfts
miljonvinsterna fram.
Jack Vegas kan naturligtvis inte beskriva sig som ett mångmiljonsvinstspel
eftersom detta skulle vara en ren lögn till spelarna, men att de ändå så pass hårt
betonar ’det lilla’ är fråga om en retorik där de försöker tona ned det farliga i
produkten. I början av 2000-talet drev man kampanjen Vägra bli miljonär, där
man starkt tryckte på att Jack Vegas inte bör ses som en väg till de stora
summorna, utan att det istället är ett roligt spel men med små insatser och små
vinster.
48
Det lokala sammanhanget och folkrörelsesverige
En slogan i början av 2000-talet lydde: ’Den stora sponsorn för de små
sammanhangen’, vilket ju också syftar till att sätta sig i association med det lilla.
Följande text gick att läsa på Svenska Spels hemsida den 26 februari 2002.
’PROUD SPONSOR OF SÖRBÖLE FF OCH FRILLESÅS BK.’ Under texten
fanns en Jack Vegasapparat. Sörböle visade sig vara ett fotbollslag i Norra
Norrland medan Frillesås är ett bandylag i Kungsbacka kommun. Här associerar
man sig till det lilla, det lokala, folkrörelsesverige. Denna slogan fanns med på
den lanseringsbroschyr för det nya Jack Vegasspelet Frispark, som de, inte helt
oväntat, lanserade under fotbolls-VM 2002 och på broschyren fanns även en
guide till Fotbolls-VM. Texten lyder:
DEN STORA SPONSORN FÖR DE SMÅ SAMMANHANGEN:
Svenska Spel är Sveriges största idrottssponsor. Det vet nog de flesta. Vad
färre känner till är att restaurang- och bingohallspelen Jack och Miss
Vegas under 2001 gav nära 580 miljoner kronor till föreningslivet, av
vilka över 450 miljoner gick till barn- och ungdomsverksamhet. Vi ger
vårt överskott till dem som vet att även en liten vinst kan värma. Till dem
som vet att man kan spela – bara för att det är kul.
Här framgår tydligt hur man försöker relatera sig till den lokala idrotten där man
bara spelar ’för att det är kul.’ I den meningen är det fråga om att identifiera sig
med den ickeprofessionella, ickekapitalistiska idrotten, som ett försök att
positionera sig själv på den ’goda’ och ’folkliga’ sidan.
Ovan beskrivna symboliska koppling till det lokala gäller för Svenska Spel i
största allmänhet. Nedanstående text stod att läsa i skriften Rent Spel (2003) i en
artikel som handlar om ett av Svenska Spels många ombud:
Glädje, hopp och spänning men allra mest en stor portion hemtrevlighet.
87 procent av landets vuxna befolkning ägnar sig åt någon form av spel.
Därför är det inte så konstigt att ett besök hos det lokala spelombudet
ingår i vardagsrutinen för de flesta av oss. På familjära Tyresö Tobak är
det extra tydligt att spelbutiken numera ersatt lanthandeln som en självklar
del i det svenska folkhemmet. (sida 97)
Ovanstående citat visar en mycket viktig del i Svenska Spels
legitimeringsarbete. Man försöker skapa likhetstecken mellan de egna
produkterna och svensk kultur och idén om ett socialt paradis där människor
bryr sig om varandra, nästan som i en familj. Sveriges finansminister får i
skriften Rent Spel frågan om han spelar själv. Nedan följer svaret:
49
Det förekommer. Som folkrörelsemänniska köper jag lotter lite överallt, av
idrottsföreningar, partiföreningar och andra ideella föreningar. Jag tippar
och spelar på Lången också. (2003: 21)
Den del av Svenska Spels kultur som handlar om folkrörelser tycks delas av
chefen för det statliga spelandet, finansministern.
Ett ’säkert’ nöje
Svenska spel har som uppdrag att tillhandahålla ett attraktivt spelsortiment
som motsvarar vad landets spelare efterfrågar. Detta innebär att vi även
erbjuder ett antal ”snabba” spelformer som kan vara känsliga ur
spelberoendesynpunkt.
Detta kräver lyhördhet såväl som ett stort ansvarstagande.
Som ett exempel kan nämnas att våra värdeautomater och spelen i dessa
naturligtvis är utformade för att tilltala det stora flertalet som kan hantera
sitt spel och spelar för att det är kul. (ur En bok om värdeautomatspel: Bra
att veta om Jack och Miss Vegas 2003: 6)
Svenska Spel är medvetna om att såväl Jack Vegas som kasino är de hårdast
kritiserade formerna av spel och också att de innebär risker. Detta framgår i
citatet ovan, och även i andra sammanhang, där de offentligt gör anspråk på att
göra tillräckligt för att förebygga problemspelande. Man hävdar, mellan raderna,
ovan att värdeautomaterna förmår selektera de problematiska spelarna från de
oproblematiska. Jag har mycket svårt att förstå hur ett sådant selektionsarbete
skulle kunna gå till då man samtidigt vill göra apparaterna så underhållande som
möjligt. Några förklaringar ges inte i nämnda bok.
Här finns en ambivalens i retoriken. Samtidigt som man indikerar riskerna
basunerar man ut hur säkert det är att spela på Svenska Spels produkter. Som
promotionmaterial till restaurangägare har man bland annat givit ut kondomer
fint paketerade i ett pappersfodral med Jack Vegas’ logotyp. Här står också med
relativt stor text: ETT SÄKERT NÖJE och med lite mindre text ’Minimiålder 18
år’. Jag frågade marknadsföringschefen vad ’Ett säkert nöje’ betyder i
sammanhanget och hon svarade att de syftar på de rent administrativa och
tekniska aspekterna, att det t.ex. inte går att ’mixtra’ med apparaterna då de
kontrolleras av Svenska Spels centraldator. Man väljer således en aspekt av vad
’ett säkert nöje’ kan innebära för att på så vis skapa en illusorisk motsats till det
farliga, osäkra och riskabla, det som kan ge Jack Vegas’ kritiker näring.
50
Motbilder
Som tidigare angivits är statens värdespelsapparater en synnerligen kritiserad
produkt samtidigt som den inbringar miljarder kronor till statskassan. Nedan
beskrivs vad kritiken oftast består i.
I tidningarna kan man ofta läsa om människor vars liv har förstörts av just Jack
Vegas. Den här kritiken är inte specifikt svensk. Även i andra länder där
spelmaskinerna spridits ut finns en starkt närvarande kritik om de potentiella
skador spelmaskinerna åsamkar människor, framförallt i form av att de blir
spelberoende eller att de utvecklar ett problematiskt spelande (Se t.ex. Yeoman
och Griffiths 1996, Griffiths och Wood 2000, Breen och Zimmerman 2002 och
Breen 2004). Breen och Zimmerman (2002: 3) skriver att spelmaskinerna ofta
setts som ’the crack cocaine of gambling’, då de anses skapa ett ’patologiskt
spelande’ så snabbt i jämförelse med traditionella spelformer såsom
hästkapplöpning eller annan vadslagning på idrott. Nedan presenteras ett
tidningsurklipp som betonar riskerna med spelet och som beskriver apparatspel
som allt annat än ’ett säkert nöje’:
Ovanstående text är inte ovanlig, utan i slutet av 1990-talet och början av 2000talet har den statliga spelapparaten varit hårt kritiserad i media. Olika aktörer,
som t.ex. Roger Thörn ovan, som driver Sveriges tills för ett par år sedan enda
behandlingshem specialiserat mot just spelberoende, bidrar med kritik utifrån sin
utkikspunkt. Även andra, framförallt ’spelberoende’, har fått ge ansikten åt det
’spelmissbruk’ som sägs vara relaterat till Jack Vegas. Nedanstående är ett dylikt
urklipp om Mia 34 år:
51
Hon älskar att spela. Bingo, pokermaskin och trav. Men det är inte
drömmen om storvinsten som driver henne. – Känslan av att vinna, det är
det enda det handlar om. (Aftonbladet, fredag den 18 februari 2000)
Mia är huvudperson i en dokumentärfilm med namnet Risk (gjord av Susanne
Edwards) som handlar om spel och spelberoende. Filmen syftar till att ta fram
kvinnor som existerar i områden där män dominerar eller bidrar till den gängse
uppfattningen. Filmen, liksom de tillfällen som Jack Vegas kritiserats i debatt,
beskriver spelet som farligt och som något som om man inte kan kontrollera det
kan leda till personliga tragedier. Mia beskrivs som styrd av sitt begär att vinna
pengar. Hon har förlorat förmågan att styra sitt handlande.
Folkhälsoinstitutets generaldirektör Gunnar Ågren gick i DN den 21 januari
2001 till verbal attack mot spelandet och det han mest, liksom de flesta andra
aktörer i detta sammanhang, fäste avseende vid var spelautomater och inte minst
de Svenska Spel administrerar. Följande är ett urklipp ur debattinlägget:
Självklart är det bättre att människor spelar på legala statligt ägda
spelautomater än på illegala. Det finns dock allvarliga problem också
med Jack Vegas-automaterna. Enligt samstämmiga uppgifter från
människor med spelberoende har automaterna blivit snabbare. Det går
utmärkt att spela bort 600 kronor per timme. Många, ofta personer med
svårt spelberoende, tillbringar åtskilliga timmar framför Jack Vegasapparaterna.
En stor del av den verksamhet som planeras inom den statliga
kasinoverksamheten handlar om denna typ av snabba, ytterst
beroendeframkallande, automatspel.
Vad vi ser i den offentliga debatten är att Jack Vegas är den mest kritiserade
spelformen i dagsläget. Jack Vegas associerar, mer än något annat ord idag, till
spelberoende och tragedi. Ågrens text är en motbild till Jack Vegas’
självpresentation. En litet ’inslag’ i en ’trevlig kväll på krogen’ är ersatt med
’åtskilliga timmar’, ett ’säkert nöje’ kan kontrasteras mot ’ytterst
beroendeframkallande’. Men, även den affärsområdesansvarige på Jack Vegas
ger i offentliga medier ibland stöd till uppfattningen att Jack Vegas skulle vara
extra farligt. Han säger i en intervju till DN ’–Vi måste ha respekt för att det kan
vara ett farligt spel.’ (Refererat i Aftonbladet 18 februari 2000. Detta har också
uttryckts i TV-programmet Uppdrag Granskning). Svenska Spels chef för
analys, strategi och omvärldsfrågor uttrycker följande:
Vår ”generalklausul” för marknadsföring är att det ska råda omvända
proportioner mellan risken för spelberoende och spelets marknadsföring.
52
Därför gör vi nästan ingen reklam för värdeautomater och kasinon
utanför fackpressen. (Rent Spel 2003: 94)
I ovanstående mening tycks alla aktörer vara överens om att det är ett ’farligt
spel’ det är fråga om. Svenska Spel och svenska staten har att hantera detta, att å
ena sidan göra spelet så roligt och attraktivt som möjligt samt öka tillgängligheten som att å andra sidan sköta det hela på ett ansvarsfullt sätt.
Ibland beskrivs också spelet som något som tilltalar socialt utsatta grupper.
Nedanstående är utdrag ur en krönika som pekar på just detta:
Socialt utsatta grupper som sjukskrivna kvinnor i medelåldern,
lågutbildade 20-åriga killar och arbetslösa invandrare flockas likt ett
slags "underklassens folkrörelse" kring de enarmade Jack Vegasbanditerna, tidigare av samma samhälle ansedda som för farliga.
Drickandets och spelandets individuella skadeverkningar – det vill säga
"på person" – är ju trots allt sedan tidigare väl kända. Ställs enarmade
banditer lättillgängligt upp, börjar människor att missbruka. Flödar öl,
vin och sprit för ohejdat, åker ett ökat antal dit. Punkt.
Vad vi ser är alltså, oerhört cyniskt, ett av samhället kalkylerat
risktagande. (Helena Klingspor, Sydöstran, måndagen den 30 augusti
2004)
Här är kritiken mycket stark och fokuserar både på den målgrupp som antas
spela extra mycket och statens agerande i sammanhanget.
En önskad och oönskad identitet
Så här gör du:
1. Minimiålder 18 år
2. Lägg i pengar
3. Välj spel
4. Spela och ha kul
5. Byt spel ombyte förnöjer
6. Ta ut vinst/kvitto
7. Gå till baren
8. Lös in vinsten
9. Bjud någon
10. Ha en trevlig kväll
53
Ovanstående text är skriven på den kondomfolder som beskrevs tidigare i detta
kapitel tillsammans med en text om att överskottet går till ’barn/ungdom’.
Kondomen, som ligger i, ger associationer till vad som kan hända om man
vinner.23
Jack Vegas’ identitet som presenterats tidigare, och som kondomtexten också
indikerar (på ett förvisso något plumpt sätt), där Jack Vegas står för generositet,
en stunds social och trevlig förströelse på krogen, är ett försök att hantera en
ambivalens, en motsägelse, där man från Svenska Spels sida är högst medveten
om att produkten är kritiserad och också ’farlig’. Därför blir de offentliga
uppgifter som framträder i olika TV-program, i Svenska Spels verksamhetsberättelser eller i Jack Vegasbroschyrer att likna vid försvarstal mot en kritik de
själva är ytterst medvetna om. Svenska Spel har emellertid i uppdrag av staten
(och Finansdepartementet) att ’dra in’ pengar till idrottsrörelsen och Ungdomsstyrelsen, vilket gör att de på alla tänkbara sätt måste försöka ’rena produkten’
från det slagg och den smolk kritiken ständigt utsätter den för. Ju bättre
produkten Jack Vegas går, desto mer kritik riskerar den att utsättas för. Succén
är i denna mening dubbelbottnad. Nedanstående ekvation beskriver vad Jack
Vegas kan symbolisera utifrån sitt eget perspektiv och utifrån kritikernas dito.
Trevlig kväll på krogen + sociala spelare + generositet + små
insatser och vinster/inga stora risker + association till det
goda (= den svenska folkrörelsen, idrott och ungdom) +
säkerhet = JACK VEGAS ÖNSKADE/KULTURELLT
RENGJORDA IDENTITET
Nedan presenteras de kritiska rösterna och det som Svenska Spel (och Finansdepartementet) själva vill tona ned då det inte ingår i den varumärkesidentitet de
söker formulera, men som kritiker i form av debattörer och forskare ofta för
fram.
Personliga, ekonomiska och sociala tragedier + snabbt och
farligt spel + ger upphov till spelberoende och ett ohejdat
begär + socialt utsatta grupper = JACK VEGAS
OÖNSKADE/SMUTSIGA IDENTITET
23
Då jag frågade marknadsföringsansvarig hur de hade tänkt gällande detta
promotionmaterial, menade vederbörande att de gjorde mycket med ’glimten i ögat’.
54
Såväl den rena som den smutsiga identiteten bygger på retorik och försök att
med ordens hjälp definiera produkten Jack Vegas. Vid samtal med Jack Vegas’
ledning har det framkommit hur hårt sysselsatta de är med att definiera
produkten. Affärsområdesansvarige berättade t.ex. för mig att de ångrade att de
döpt Jack Vegas till just Jack Vegas då namnet för tankarna till såväl Black Jack
som Las Vegas, och att det alltför mycket symboliskt associerar till ’gambling’
och risker. Därför har de för avsikt att i framtiden ta fram en apparat som inte
heter Jack Vegas, som ett försök att ’trolla bort’ de negativa associationer
varumärket kommit att belastas med.24 Man vill också ha en annan design på
apparaten samt andra mer ’sociala’ spel där fler spelare kan samarbeta vid en
apparat samt förlänga tiden mellan insats och utfall. Om dessa framtida åtgärder
är ett försök att skapa ett renare varumärke eller ett led i ett arbete mot apparater
som missgynnar problematiskt spelande får framtiden utvisa.
24
Denna produkt kommer enligt Jack Vegas-ledningen att lanseras år 2005.
55
Kapitel 5: Spelets funktioner
Tiden flyger iväg faktiskt när
man är här. (Iris, 55 år, om sitt
spelande på Jack Vegas)
When I gamble I can forget
about taking care of you, and I
don’t have to think about me –
I can disappear. (Kvinnlig
pokermaskinsspelare från Las
Vegas i Dow Schull 2002: 12)
Iris och Ma
Vi, jag och min kollega Max Hansson, träffade Iris på en pizzeria i Kalmar en
hösteftermiddag vid ettiden. Pizzerian är egentligen ett take away-ställe där
många kalmarbor hämtar sina pizzor, men det finns också en liten avdelning, lite
längre in i förhållande till take awaydisken, där man kan sitta och äta och ta en
öl. Den inre avdelningen är lite dunkel, dagsljuset når inte in av det skälet att det
saknas fönster. Två alumuniumbord är utställda ett par meter från fem Jack
Vegasapparater. Det känns inrökt. Få kalmarbor har varit inne i Veronas
innanmäte. De flesta beger sig från pizzerian så snart de fått sina pizzakartonger.
Iris sitter iklädd en vit duntäckjacka på en hög stol, en specialdesignad Jack
Vegasstol, vid en av de tre Jack Vegasapparaterna. Hon är mager och lite sned i
kroppen. Det här förklaras under den påföljande intervjun med att hon för några
år sedan råkade ut för en olycka, som gjorde att hon fick sluta sitt jobb inom
vården. Hon tvingades också av det skälet upphöra med den aktivitet hon gillar
mest, nämligen att spela bowling. Utöver Iris ser vi en man, i kanske 25årsåldern, med asiatisk bakgrund som vi sett även vid en annan pizzeria i staden.
Vi kallar honom fortsättningsvis för Ma. Jag försökte vid ett tidigare tillfälle
intervjua honom. Jag hade upptäckt att han spelade på ett speciellt sätt. Han hade
oftast mynt med sig, kronor och tiokronorsmynt. Han kunde spela några
omgångar och då pengarna tog slut gick han ut för att sedan komma tillbaks med
fler mynt.
Jag undrade varifrån han hämtade sina mynt och hur hans liv såg ut. Ma hade
heller ingen kontakt med andra spelare utan gick helt sonika in till apparaten, la i
56
mynt för att efter några minuters knapptryckande lämna apparaten. Jag gick fram
till honom precis innan han skulle lämna apparaten och frågade om han ville bli
intervjuad. Han log mot mig lite osäkert, skakade på huvudet och sa: ’Jag förstår
inte!’ på stapplande svenska. Han kunde nästan ingen svenska. Jag försökte lite
på engelska, spanska, tyska och franska (i nämnd ordning efter mina
språkkunskaper), men det var lönlöst. Jag förbannade mig själv för att jag inte
kunde hans språk, och så fort vi släppt ögonkontakten med varandra lämnade
han pizzerian, lika snabbt som han tog sig dit. Det är fråga om en karaktär som
helt plötsligt finns där, bland andra människor, för att lika snabbt försvinna, utan
att omvärlden egentligen har reagerat.
Åter till situationen med Iris. Vi beställer in varsin Pizza och en starköl, allt för
att smälta in i miljön och inte framstå som outsiders. Men, egentligen framstår vi
nog som lite underliga, för det är nästan aldrig någon som äter där. Vi håller
samtidigt uppsikt över apparaterna. Ma tycks vara sammankopplad med
apparaten. Han har ganska mycket krediter på skärmen, närmare 200 kronor. Iris
har märkt att vi är där och, trots att hon har blicken riktad mot apparaten, börjar
samtala med oss om spelet. Att många spelare har ’ögon i nacken’ är en viktig
observation. Hon vinner ganska mycket till en början och maskinen skriver ut ett
500-kvitto. Hon säger ’nån tur ska man väl ha’ och går till kassan för att lösa in
det rosa kvittot. Här tänker vi: ’Vilken otur, hoppas hon inte går sin väg.’ Men,
hon sätter sig vid apparaten igen och matar in en 100-sedel och sen en till och
snart är vinsten på 500 uppäten. När krediten nästan är nere på noll säger hon
skämtsamt ’det blir knäckebröd och vatten resten av veckan’ och lägger i en ny
100-lapp. Samtidigt går det bra för Ma och han kommer till bonusbanan och får
peka på tefat som innehåller vinstsummor i olika valörer. Iris säger då: ’Nu
håller jag tummarna för dig’. Han ler mot henne, mycket, mycket kort.
Iris har sin uppmärksamhet riktad åt olika håll: Mot apparaten, mot Ma och hans
apparat och mot oss. Ma vinner 50 kronor när han hade kunnat vinna mycket
mer och hon säger: ’Det var väl otur.’ Vi pratar mer med Iris och frågar henne
lite om spelet och om det är lätt att vinna pengar. På så vis försöker vi skapa en
relation till henne. Hon verkar gilla att prata och speciellt Max får bra kontakt
med henne. Hon bestämmer sig för att sluta spela och börjar samla ihop sina
saker för att med cykeln bege sig ett par kilometer till Kalmars utkanter. Då, när
hon står i färd att lämna pizzerian, frågar jag om hon vill vara med på en
intervju. Jag berättar noggrant om syftet och hon undrar om det hon har att säga
verkligen är något att ta fasta på. Vi förklarar att hennes medverkan är mycket
viktig och hon tackar ja och vi utför intervjun på pizzerian ifråga.
Iris tillhör en spelartyp som jag kommer att beskriva mer ingående i nästa
kapitel, medan Ma, med sitt mer inbundna agerande (förmodligen beroende på
att han inte behärskar svenska), tillhör en annan. Den ena spelartypen är
57
fullständigt fokuserad på spelet, medan den andra, den som Iris representerar, är
intresserad av att umgås med andra spelare och låter inte tillvaron vid apparaten
stänga ute sociala influenser. Iris är ett exempel på en social spelartyp, medan
Ma illustrerar en maskinfokuserad spelartyp. Varken Ma eller Iris är särskilt
integrerad i samhället. Ma kan inte det språk som är nödvändigt för att kunna
integreras och Iris lever ett liv utanför arbetsmarknaden med den ’långa dagen’
som värsta fiende.
I den följande texten kommer jag att analysera vad spelarna får ut av att
tillbringa tid vid Jack Vegasapparaterna.
Ett sätt att skapa ’time out’
Jag måste erkänna att när jag har nåt att göra, när jag har bestämda
tider till nånting, alltså man hinner inte spela, när man har annat att
göra, för dom som inte har nåt att göra, det är ju mest det som jag ser det,
så är det ju …
Ovan beskriver Hassan, 20 år, hur han känner sig i förhållande till sitt spelande.
Att stå vid apparaten är ett sätt för honom att häva rastlöshet och oro. Man kan
fråga sig vad ’rastlöshet’ betyder och förmodligen handlar det om att vara otålig
då man har tid som man inte vet hur man skall förfoga över. En rastlös själ ses
ofta i litteraturen som en själ som sällan får någon vila, som oroligt låter
tankarna fara, än från det ena och än till det andra. Om man tittar på de två
delarna, orden ’rast’ och ’lös’, betyder det någon som inte har rast, dvs. någon
som inte får vila. Den rastlösa människan klarar inte av väntan, att stå i en kö
och att vara hemma utan något att göra kan uppfattas som olidligt. Han eller hon
känner sig ofta understimulerad. Många av spelarna beskriver sig själva som
otåliga eller rastlösa, en del säger sig ha en ’inre stress’. Tid är något som
flertalet av spelarna har i överflöd. Problemet för dem är hur de ska fylla den.
Flera av spelarna är arbetslösa eller pensionerade.
Jack Vegasmaskinen är så snabb att den mycket väl passar de som är otåliga och
rastlösa. Det händer något hela tiden. Jag har sett många som är så rastlösa att de
trycker innan maskinen medger ett tryck. Tryck – hjulen snurrar – tryck – hjulen
snurrar – tryck – hjulen snurrar, sådan är rytmen. Jag har också sett spelare som
spelar på två maskiner samtidigt, detta är dock mer ovanligt. En parallell till
detta såg jag ofta på Casino Cosmopol i Malmö där vissa spelare, med god
assistans av personalen, kunde spela på två roulettbord samtidigt, alternativt vara
med i Black Jack samtidigt som de var med i roulett (Lalander & Andreasson
2003). I jämförelse med andra spelformer är det bingo och vissa snabba
kasinospel som kommer närmast Jack Vegas. Men, Jack Vegas är snabbare än
både roulett och Black Jack, där dealern utför sina sysslor mellan de olika spelen
58
och där flera spelare skall göra sina insatser enligt en ritualiserad procedur.
Bingohallarna erbjuder emellertid en mycket snabb spelform, vilket kan ge
förståelse för varför det är många bingospelare som sedan söker sig till Jack
Vegas.25 Då man är upptagen med att följa med i nummerutropningen och
markera de nummer som ropas upp är det svårt att tänka på något annat än att
följa med. Tempot i spelet ställer krav på spelarnas ständiga uppmärksamhet och
det som händer på skärmen skapar en stark fokusering. Janne berättar angående
skillnaden mellan så kallade kunskapsspel och Jack Vegas:
Om du tar som tips eller V75 eller nånting, du måste alltså följa med vad
det är som händer. Vad det är för nån typ av bana hästarna ska springa i,
fall hästen har galopprisk eller jaa, hur har det gått dom sista tio
gångerna? Ja allt sånt där. Du måste följa med otroligt mycket för att ha
nån chans överhuvudtaget. Det slipper du på dom här. Det är bara pang,
pang, pang, pang, pang. Jaa, det är skönt på sitt sätt om man säger då.
Travet är för den spelare som vill analysera, göra anteckningar, tänka efter och
abstrahera (Se Hansson 2004)26, medan Jack Vegas är för den otålige och
rastlöse, som vill att allting skall hända på en gång med minsta möjliga
förberedelser och minsta möjliga tankemöda.
Jag tror att jag kan svara på det nu när jag tänker efter (varför hon spelar
Bingo och Miss Vegas). Mycket att man spelar ett sånt här spel det är nog
mycket för att komma bort från annat va. Du behöver inte tänka på
någonting annat. Men ska du ta ut hästar på travet till exempel då får du
ju vara lite engagerad och då får du ju sitta och titta och jämföra och
såhär. Det är nog mycket det man vill komma ifrån tror jag samtidigt.
(Annelie)
I citatet säger hon tydligt att Miss Vegas och Bingo handlar om att man
överhuvudtaget inte behöver tänka på något annat än själva spelet: komma bort
från annat, inte tänka, komma ifrån. Detta är nog en av Jack Vegas viktiga
framgångsfaktorer. Vid Vegas-apparaten uppnås en mycket stark uppmärksamhet som skapar en känsla av att man har ’kommit ifrån’. Det är skönt att
’slippa tänka’ på annat än den skärm man har framför sig.
25
Då jag skriver ’snabb’ menar jag i första hand inte tid mellan insats och slutligt utfall, utan
snarare interaktionssnabbhet, dvs. hur snabbt det går mellan spelarens reaktioner (t.ex.
knapptryck på spelapparaten, eller ifyllning på bingokupongen) och spelformens stimuli (i
apparatens fall när hjul snurras alternativt kort ges och i bingohallens fall då enskilda nummer
ropas ut).
26
Detta gäller dock inte då spelare låter datorn ta ut vilka hästar som skall finnas med på
’bongen’/kupongen, vilket sker om man köper en Harry Boy.
59
En annan framgångsfaktor för Jack Vegas är att man inte behöver vara
förberedd. Janne berättar om varför han spelar Jack Vegas istället för att utföra
sin egentliga fritidssysselsättning: fiske: ’Äh, jag vet inte, det är nog ... Jag tror
det är ren lathet. Det är jobbigare att plocka fram grejer å sätta sig å knyta
iordning. Det är lättare å ta plånboken å gå ner å sätta sej.’ Man behöver heller ej
klä upp sig. Här beskrivs den otroliga lättillgänglighet det är fråga om. Janne har
fyra Jack Vegasställen inom ca 300 meters radie från den egna lägenheten. Den
ena ligger bara ett 20-tal meter därifrån.
Många Jack Vegasspelare avskärmar sig från omvärlden och detta blir möjligt
genom spelets karaktär, dess tempo och den interaktion som utvecklas mellan
människa och maskin. Lisa, 45 år, som jobbar natt på ett äldreboende berättar
om varför hon spelar så mycket, något som hon egentligen enligt egen utsago
inte gillar: ’Ja, det är väl att man är lite rastlös med och lite så.’ Hon fortsätter:
’Jag jobbar natt så jag är ledig mycket på dagarna då. … och när man har stora
barn så är det tråkigt att gå hemma.’ Livet har, för Lisa, blivit tråkigt och för att
hantera denna tristess söker hon sig till bingohallen där hon både spelar bingo
och Miss Vegas. Hon känner att något måste hända. I följande intervjucitat blir
hennes syn på arbete-fritid tydliggjord:
Jesper27:
Är det viktigt att ha jobbet och jobba?
Lisa:
Jaa.
Jesper:
På vilket sätt då?
Lisa:
Ja, usch, ja både kompisar och känna att man gör något och vad
ska man göra hela dagarna. Jag skulle bli galen av att vara hemma
… jag jobbar elva nätter i månaden, det är mycket ledigt ändå. …
Jag tycker man är ledig för mycket.
Lisa blir ’galen av att vara hemma’, hon blir ensam med sina egna tankar och sin
ångest. Denna ångest dämpas då hon spelar, samtidigt som hon själv inte gillar
detta sätt att dämpa ångest. Lisa har den tid då hennes barn verkligen behövde
henne bakom sig. Hennes stora problem handlar om att ’fylla tid’. För Annelie,
30 år, var det också en fråga om att vara uttråkad och synnerligen rastlös. Hon
klarade inte av att själv sitta hemma utan sökte sig ut till stormarknadens
lunchrestaurang där det finns ett Jack Vegasbås.
Det som gjorde att jag börja, dels hade jag inget jobb och var uttråkad
liksom då. Det var mest att jag hade ingen sysselsättning, det var det. Och
där vart det ju att man prata med lite folk och ja lite såhär.
27
Jesper Andreasson, Högskolan i Kalmar, bistod projektet med två intervjuer.
60
Det Annelie berättar går igen i många av de andra intervjuerna och även i hur de
beskriver andra spelare. Iris berättar hur det kan vara:
Men jag är inne idag (på Jack Vegasstället) och det är inget som säger att
inte jag kanske cyklar in en runda imorrn med. Det beror på
omständigheter och väder och hur man känner, om man tycker dan är
lång (skrattar).
Jack Vegas har blivit lösningen på deras sysselsättningsproblem och den känsla
av ångest och otillfredsställelse som föds ur sysslolöshet. Spelandet för Iris,
Janne, Lotta, Annelie och Lisa med flera kan ses som ett sätt att häva känslor av
rastlöshet som kommer av att de förfogar över mycket tid som de inte förmår
fylla med ett innehåll de kan acceptera. Det handlar om att de inte upplever
mening i tillvaron. Detta kan också uppstå om man upplever tillvaron som alltför
rutiniserad och förutbestämd, och är nog något som många människor kan känna
igen sig i, att man blir alltför van vid en viss livssituation och att det saknas
spänning och dramatik i tillvaron. Det här uttrycktes mycket tydligt i en intervju
med Lotta då hon berättade att hennes spelande avtog en period i hennes liv.
Frågan till henne löd hur detta blev möjligt:
Ja det var nog en ny relation. Det hände nåt nytt va. Jag träffade en ny
man då. För jag var ju ensamstående med barn innan … jag mådde dåligt
och fick hjärtklappning när jag stod i köer och satt jag på bussen så tog
det för lång tid. Så jag kände som man mådde psykiskt dåligt, man var ju
stressad liksom inombords va. Liksom för att hinna med allting hemma
och kunna komma loss och kunna åka och spela bingo. … Och sen blev
jag väl så att man kom väl liksom till insikt riktigt att nu måste det sluta
va och sa till alla att ’jag ska jävlar inte gå dit fler gånger’. Och sen
försökte man väl liksom stå för det då och sen träffade jag nu då den här
nya som jag fortfarande är sambo med då va. Och då blev det ju nåt nytt,
det hände något nytt i livet. Man tänkte inte på det alls. Det var liksom
helt borta va och tiden gick. Jag hade ingen tanke på det sen.
I det hon säger framstår den nya relationen, och det nya i livsföringen som det
innebar, att hon kunde släppa tankarna på bingohallen. Hon betonar tydligt hur
det hände något nytt i livet, vilket framgår av det fetstilta i texten. I hennes
berättelse blir tankarna på spel återigen starkt framträdande då hennes nya
förhållande börjar gå in i alltför rutiniserade former och den första förälskelsen
har släppt.
… då kanske det här förhållandet har blivit lite slentrian och du vet
vardagen har kommit in igen. Och man söker väl nåt spänningsmoment.
61
Det är någonting som man ska kompensera va, som fattas, men jag kan
inte säga vad riktigt. Men det är någonting.
Det handlar om att kompensera en tillvaro som blivit grå, som saknar dramatik,
spänning och nyheter. Med kulturforskarna Cohen och Taylors (1979/1992) ord
handlar det om att fly från en tillvaro man upplever vara alltför rutiniserad.
Jacobs skriver ’”exitement” and ”escape from a humdrum existence” were major
motives for gambling.’ (1989: 45). Man vill att något skall hända, något som
bryter mot tristessen. Det uppstår tillfällen då rastlösheten kryper sig på, då oro
framträder, och då man känner att något saknas. Vid dessa tillfällen fungerar
Jack Vegas (och även bingo) perfekt då det snabba tempot och spelens
utformning gör att livet för en stund blir ett rent nöje, utan tankar på vare sig
framtid eller annat, dvs. något händer som bryter mot vardagslivet i övrigt. Men,
situationen förbättras inte. Tillvaron utanför spelet får inte mer färg. Även
narkotika kan fungera på detta sätt, dvs. att framtid och historia stängs ute från
nuet (Se Svensson 1995 och Lalander 2001 och 2003). Det finns dock en viktig
skillnad mellan narkotika och spel och det är att spel är mycket mer lättillgängligt och, inte minst, lagligt, en del av statens finansieringsstrategi.28
Apparaten är en medicin mot rastlöshet som kan uppstå på olika sätt. Dels kan
den bero på ren understimulering, att man står utanför arbetsmarknaden och
söker sysselsättningar, dels kan den bero på att man inte trivs i tillvaron, man
tycker denna är utan mening eller ’färg’, och detta skapar oro och rastlöshet.
Den maskinupptagenhet som blir fallet framför Jack Vegasapparaten skapar
känslor av att vara frikopplad från det liv man annars lever och inte riktigt klarar
av att leva. Är man arbetslös, understimulerad eller missnöjd med den rikting
livet har tagit glömmer man bort det, som en amerikansk pokermaskinsspelare
uttrycker det ’When I gamble I can forget …’ (Dow Schull 2002: 12). Ett citat
av Janne beskriver hur det faktiskt handlar om att köpa en annorlunda tid, fylld
med tryck och rörelser på skärmen, en tid där det riktiga livet, med framtid,
historia, existentiella frågor och ensamhet, inte existerar:
Man hör folk som sitter i telefonerna, som går varma därnere (på Jack
Vegas-puben), folk som ringer hemifrån eller kompisar, å dom säger att
’ja har bara 15 tryck kvar’ om inget stort händer eller. Det är ju sällan
nån säger ’ja kommer om tio minuter’, utan dom säger att ’jag kommer
om 20 tryck’.
I den meningen är minuter och timmar slagna ur spel, apparatens rörelser i
interaktion med spelarnas rörelser strukturerar tiden. Tiden är inte kopplad till
annat än apparaten och i denna mening är det fråga om en time-out.
28
Naturligtvis finns även andra skillnader mellan narkotika och spel.
62
Mark Griffiths (1996: 471-472) kallar det som beskrivits ovan för ’teknologiskt
beroende’ (technological addictions) eller ’icke-kemiskt beroende’ och tar även
upp TV-tittande, att surfa på internet och datorspel som exempel på olika typer
av människa-maskininteraktion. Det som händer vid ett dylikt ’beroende’ är att
man längtar efter de känslomässiga sensationer som man uppnår vid maskinen,
eller kanske avsaknad av känslor. Det påminner lite om då man blir ’hooked’ på
en drog. Då man väl upplevt det starka välbefinnandet som inträder då drogen
kommer ut i blodet glömmer man inte bort det (Lalander 2001 och 2003).
Minnet av känslan finns kvar och tanken på att göra om det blir därför en
realitet. Att spela Jack Vegas handlar endast delvis, vilket beskrivs längre fram,
om att vinna pengar. Snarare handlar det om att stå alternativt sitta vid maskinen
och via fingerrörelser interagera med det som sker på skärmen, det är själva
huvudpoängen. Om det fanns andra poänger, kopplade till t.ex. familjeliv,
individuell utveckling med mera, skulle spelet förlora sin huvudpoäng, dvs. att
spelet är poänglöst är en viktig poäng i sammanhanget.
Ett sätt att hantera ensamhet
Annelie:
Jag var och spela midsommarafton, jag var och spela julafton. Ja.
Philip:
Var det annat folk där då?
Annelie:
Ja, samma människor vet du, på julafton. ’Jaså du är också här’, ja
det blev så. Då tänkte jag liksom ’Vad sorgligt! Stå här på
julafton!’ Fast jag firade inte jul då i och med att min familj umgås
jag inte med och min dotter är hos sin pappa på julafton för han
har en större familj. Så jag är ju helt själv på julafton.
Spelandet som Annelie berättar om ovan ägde rum på ett köpcentrum i ett Jack
Vegasbås innehållande fem maskiner som pga. jultiden pyntats med guldfärgat
glitter. Citatet dryper av ensamhet. Hon beskrev hur hon aldrig blev älskad som
barn. Hon betraktades enligt egen utsaga som ett ting, och hon utvecklade en
stark känsla av utanförskap i förhållande till den familj hon bröt med vid 15 års
ålder. Hon, liksom några till vars barndom jag känner till, passar väl in i Jacobs
(1989) General theory of addiction där avsaknad av bekräftelse och emotionellt
stöd under barndomen är en avgörande faktor för om huruvida man blir
’beroende’ eller ej. Men, om Annelie senare i livet skulle bryta sin ensamhet, gå
in i relationer där hon verkligen bekräftas kanske hon inte skulle använda
spelapparaten i den självterapeutiska betydelse hon gör. Med detta, som jag
förvisso varit inne på tidigare, vill jag säga att det är av mycket stor vikt att rikta
mycket uppmärksamhet på nutiden och hur man upplever socialt stöd i denna.
63
Den franske sociologen Emile Durkheim skrev i den sociologiska klassikern
Självmordet29 att i samhällen där den sociala integreringen är otillfredsställande
ökar självmordstalen. Jag tolkar detta socialpsykologiskt som att social
integrering handlar om att människor är knutna till varandra på olika sätt som
gör att delarna/individerna upplever att deras liv blir värdefulla i den meningen
att de betyder något för andra människor. Självmordstalen kan i denna mening
ses som en indikator på hur människor i ett samhälle känner sig tillfreds med
livet och med sina sociala kontakter. Familj, arbete, kamratgrupp med mera är i
den meningen livsviktiga för individerna i ett samhälle. Upplever man brist på
social integrering skapas en känsla av att livet är meningslöst eller betydelselöst
i den meningen att man inte upplever närhet till andra och att man inte upplever
sina handlingar ’speglade’30 i andra. Det kan också handla om att man upplever
sitt liv som skilt från hur man önskar att det skulle vara, och att man inte förmår
ändra livet i önskad riktning.
Jag förstår ensamhet som ett existentiellt begrepp som handlar om att inte känna
sig tillräckligt integrerad i det sociala livet, att inte känna att man ingår i en
gemenskap. Socialpsykologerna Per-Olof Olofsson och Bengt Sjöström skriver
om gemenskap:
Vi har behov av olika former av gemenskap som vuxna. Vi behöver någon
att dela vår sexuella kärlek med. De flesta av oss har behov av
föräldragemenskap med våra barn. Vi har behov av mera intima
kamrater. Vi har behov av ytliga kontakter. Vi har behov av att kunna
forma någon gemenskap med helt nya människor. (1993: 21)
För Jack Vegasspelarna handlar det ofta om att inte få tillräcklig bekräftelse på
sina existenser och på att det liv de lever är viktigt även för andra människor.
När Janne lämnade fängelsevistelsen, efter många år i fångarnas alternativa
gemenskap, kände han sig ensam och osäker av det skälet att han hade
erfarenheter många andra saknar, och att han varit ifrån de gemenskaper han en
gång lämnade för många år sedan. Han kände sig också orolig för hur han skulle
klara av livet utanför ’murarna’. Även den före detta narkotikaanvändaren Salle
upplevde ofta ensamhet i sitt liv och en saknad av att vara socialt integrerad i
samhället. Han pratade också ibland om att han vill ha en tjej att dela livet med.
29
För Durkheim var boken Självmordet ett sätt att bevisa att sociologin är en egen vetenskap
och att samhällets strukturer existerar som observerbara variabler möjliga att studera med
hjälp av positivistiska metoder. Han undvek av det skälet att fokusera på individen då det helt
enkelt inte låg i uppgiften. Jag tänker inte ortodoxt hålla mig till de mest renläriga
Durkheimtolkningarna, utan ämnar även diskutera Durkheims teori om social integrering för
att tolka individer i samhället, dvs. människor som på olika sätt agerar för att hantera olika
typer av begränsningar och möjligheter som gestaltas i det ’historiska’ samhälle de lever i.
30
’Spegeljaget’ myntades av Cooley (1902/1922).
64
Manucher, som, på grund av politiska motsättningar i hemlandet, kom till
Sverige på 1970-talet, har kunskaper i flera olika språk, men trots detta fick han
inte arbete som tolk, då det svenska samhället bedömde hans kvalifikationer som
mindre värda. Det tog också under 1980-talet slut med hans svenska flickvän
som han delat hem och hus med. Livet blev inte som han hade tänkt sig. Han
berättade flera gånger under intervjun att han kände sig ensam.
Sara och Lena, som jobbar natt på hemtjänsten, upplever också en stark
ensamhet och en känsla av att inte ha något att göra. De lever ensamma och
deras barn har flyttat ut. I den meningen saknar de det sociala sammanhang de
ingick i tidigare, kärnfamiljen. De är inte längre signifikanta andra (i betydelsen
viktiga) för sina barn eller sina män. Och, detta är livsviktigt för att människor
skall känna att de är betydelsefulla, att de är integrerade i ett socialt
sammanhang. Iris blev handikappad till följd av en arbetsskada och tidigare hade
hon varit aktiv bowlingspelare. När detta inte längre fungerade sökte hon andra
miljöer för att häva känslan av ensamhet. Många av hennes kamrater arbetar på
dagarna, vilka hon på egen hand får fylla med innehåll. ’Ibland kan det va lite
drygt också. Man åker ju in till stan för å träffa kompisar och vänner, men dom
flesta jobbar ju å, jaa, kanske man går in och sätter sej här ett tag å spelar bort
nån krona ...’
Sahid, 20 år, uttrycker ilska mot hela sin omvärld. Han är arg på tjejer som har
svikit honom, på politiker, på lärare, på sin familj. Det han säger tyder på att han
långt ifrån känner sig socialt integrerad. Hakan, 45 år, är på kollisionskurs med
det svenska samhället och är för närvarande förbjuden att besöka sina barn. Han
uttrycker, samtidigt som han kedjeröker, en stark skepsis mot det svenska
samhället och den stelbenta byråkratin som sätter käppar i hjulet för det han vill.
José, 30 år, berättade att han varit utanför arbetsmarknaden så länge att han
börjar känna ångest inför det. Han bodde vid det tillfället hos kompisar, då han
förlorat sin lägenhet av skäl som jag inte känner till. Precis innan vår intervju
hade han besökt stormarknadens toalett för tvätta sig och borsta tänderna. Att
han har stora sociala problem och att han långtifrån är integrerad i samhället är
det ingen tvekan om. Han uttrycker också ångest inför att inte ha någon framtid.
Gun-Britt har levt länge utan livskamrat. Hon berättar följande som svar på
frågan om varför hon tror att hon ökat sitt spelande i slutet av 1990-talet:
Jag har inte en blekaste aning, har jag inte, det har ju bara ökat spelandet
och varför vet jag faktiskt inte, om jag har känt mej ensam kanske,
omedvetet ensam och det har gått ut då, för jag pratar ju lite med
kärringarna å sådär.
Manucher ger sin syn på vilka som spelar mycket på Jack Vegas:
65
Ah, jag känner många, många spelare, dom har rent helvete, och särskilt
invandrare. Det är dom ensamma. Oftast det är dom ensamma. Dom som
har familjer, det finns en del, men, oftast det är dom ensamma och dom
har ingenstans att gå, får ingen hjälp, oftast dom som har familjer dom
hjälper varandra …
Även Gunnel, 53 år, som jag träffade vid en apparat gav intryck av att vara
ensam. Hon var förtidspensionerad sedan några år, hon hade tidigare arbetat på
bibliotek, och låg också i en jurudisk tvist med sin före detta man. Vi fick
kontakt på det vanliga sättet, dvs. hon bad mig hålla hennes apparat när hon gick
på toaletten. Vi pratade lite och hon kom genast in på den juridiska tvisten, hon
kände sig dåligt behandlad och återkom till det flera gånger. Hon rökte intensivt
och hade en starköl på apparaten.
Ur ovanstående beskrivningar framgår en viktig funktion med spelandet,
nämligen att spelarna kan häva känslor av ensamhet. De bryter sig ur den egna
isoleringen i lägenheten, tar sig ner till spelstället och sätter sig vid apparaterna.
Jag tror att isoleringen bryts oavsett om man pratar med andra eller inte (det
sociala livet som äger rum i Jack Vegasmiljöerna beskrivs i nästa kapitel).
Manlig maktdemonstration eller flykt?
Det är sällan man ser unga kvinnor, mellan 18 och 25 år, vid apparaterna.
Detsamma gäller vid de statliga kasinona där de unga kvinnor som kan finnas
vid spelborden oftast är där tillsammans med spelande män (Lalander &
Andreasson 2003). Däremot behöver man inte, varken på kasinot31 eller vid Jack
Vegas-apparaterna, vänta särskilt länge på att det skall dyka upp kvinnor i
åldrarna 30-75. På många ställen samlas ibland unga män för att spela
tillsammans. Som jag ser det är det de unga männen och pensionärerna som är
mest kollektiva i sitt spelande och som möts vid apparaterna ibland. Nedan följer
några citat om och/eller av unga män:
Men dom gör så att dom dubblar och kanske stoppar in 40-50 kronor å
sen kan dom komma upp i 500 och plocka ut och gå, det gör dom. (Iris)
31
På kasinot finns ett stort ’spelapparatlandskap’. Skillnaden mellan de spelapparater som
finns på kasinot och Jack och Miss Vegas, är att apparaterna på kasinot kan ge högre
utdelning och Jack Pot samt att vinster betalas ut direkt, dvs. man får inte ett värdebevis att
lösa in. Vid våra observationer på Malmö kasino kunde vi notera att kvinnorna i ca 30-70årsåldern tycktes föredra apparatspel framför bordspel av typen roulett, Black Jack, Punto
Banco med mera. Kvinnorna med asiatisk bakgrund var här ett undantag då de kunde agera
vid spelborden med stor vana och skicklighet.
66
Man tittar ju ofta va han har i kredit, gör man ju. Om han ligger på 300
och jag ligger ja mellan 50 och 100 spänn då blir man ju ... bara dubbla,
dubbla, dubbla blire ju då, för å komma upp till hans. Då brukar ja inte
tänka såhär på 500 utan då tänker ja bara ’kom upp i hans’. Sen äre
tvärtom så är man ju rätt glad, då brukar det ju gå bra sådär också ju,
sen går det ju skit, sen när man ligger för lågt, då går ju ingenting.
(Henrik)
I det första citatet beskriver Iris vad hon har sett ifråga om unga mäns spelande.
Hon menar att deras spelande skiljer sig från hennes i den meningen att de
’dubblar’ (beskrivs om några rader) mycket oftare och på så vis har en mer
offensiv spelstil. Hon beskriver också att de har 500-kvittot som tydligt mål. I
det andra citatet beskriver Henrik, 19 år, hur han jämför sig med sina kompisar
och hur det utvecklas till en tävlan. Att slå den andre är hedervärt i den
kamratskapsantagonism som råder, trots att det är fråga om ett turspel.
Henrik beskriver också en ’pinsam’ situation vid Jack Vegasmaskinen och det är
vid själva dubblingsmomentet. Vi tar poker som exempel. Låt säga att spelaren
satsar fem kronor per omgång och att vederbörande får en kåk. I detta läge
multipliceras vinsten med sex, dvs. man har vunnit 30 kronor. Utifrån denna
situation kan man välja om man vill chansa på att dubblera sin vinst med risken
att förlora hela vinsten. Gör man det trycker man på den gröna knappmarkören
med texten ’dubbla’. Då skiftar rutan innehåll och två kortrader med upp och
nedvända kort visar sig på skärmen. Spelaren får först välja ett av tre kort i den
övre raden och då detta är gjort får man välja ett av fem kort på den undre
kortraden. Det gäller att det andra kortet man väljer är högre än det första. Är det
lägre förlorar man det man har vunnit och är det lika behåller man sin vinst. Vad
är då det pinsamma i situationen? Henrik berättar: ’Om vi säger man tar en tvåa
och sen trycker lika, då är det pinsamt, då tänker man ”va faan” (skrattar till), då
vet man ju inte vad man ska säga, eller ju, ”Ae, faan, synd!” (skrattar)’ Många
spelare har berättat om hur förargligt detta är, att inte ens klara av att komma
över en tvåa. I detta läge blir man ’trackad’ (trakasserad) av sina kompisar, trots
att ju spelaren på intet sätt har någon makt över vad som döljer sig i skärmen.
Men, att utöva makt över apparaterna är grundläggande för många män. I
nedanstående citat beskriver Janne hur han tänker om kvitton:
... lämnar du in ett 400-kvitto, då känns det liksom som att maskinen ändå
fick övertaget trots att du plockar ut pengarna va. Plockar du ut ett 500kvitto då har du slagit maskinen, så är det ju lite grann då, du kan inte
vinna mer på det kvittot då, så att det är just den här ”Ha! (triumferande
och distinkt skrattljud) Där fick du” liksom.
67
Citatet handlar om en maktdemonstration där man lyckas göra det som är svårt
och bemästra en situation där man har oddsen emot sig. Når man 500 kronor
skriver apparaten automatiskt ut ett kvitto. Vill man däremot ha ett kvitto vid
400 kronor måste man själv i tre steg säga åt apparaten att betala ut (se kapitel 2
under rubriken ’Janne på Domino’). Men då maskinen själv skriver ut behöver
man inte göra något, man har tvingat maskinen att skriva ut, dvs. maskinen har
underkastat sig. Dessutom har man fått den högsta valören ett Jack Vegaskvitto
kan ha. Av informanterna talar männen mycket mer om 500-kvitton än
kvinnorna. Männen vill visa att de duger, att de är skickliga spelare och att de
kan besegra maskinen. Kvittot är en trofé mer än det är ett faktiskt pengavärde.
Den spelartyp som beskrivs ovan, och som bland annat Henrik och Janne tillhör,
kan kallas kvittojägaren32. Det är, i dessa fall, möjligt att se apparaterna som
kompensatoriska objekt, dvs. då de inte förmår utöva makt och inflytande
utanför spelmiljön, kan de göra det vid spelapparaten. I den meningen handlar
spelandet i allra högsta grad om en arena där man ibland blir bekräftad som
inflytelserik. Speciellt framträdande är detta i männens berättelser.
För unga män kan Jack Vegasmiljöerna och apparaterna vara ett sätt att visa att
de är vuxna, att de klarar av samma aktiviteter som vuxna. Det finns tydliga
paralleller till alkohol här (Lalander 1998). Objekt med åldersgränser laddas
med ’vuxenenergi’ och blir lämpliga när det gäller att demonstrera vuxenhet, att
man är oberoende och fri i jämförelse med den tid man var barn. Det handlar om
att göra det man beroende på sin ålder egentligen inte får och att detta ger
upphov till känslor av makt och identitet.
Det är inte bara apparaten som signalerar åldersgräns och vuxenhet utan hela
miljön, speciellt när det rör sig om restaurang/pubmiljön. Puben utgör en mycket
klassisk arena för manlighetsutövning (Se Willis 1977, Connell 1995 och
Sulkunen m.fl.1997). Alkohol, bardiskar, askkoppar och cigaretter utgör
symboliska ingredienser i denna osunda miljö, som bland annat på grund av att
den är osund blivit en miljö för konstruktion av manlighet (Många spelare röker
och det är ofta min fru sagt till mig efter en observation att tvätta min skjorta.).
Kulturforskaren Paul Willis (1977) analyserade i en klassisk bok med titeln
Fostran till lönearbete, hur arbetarklassungdomar skapade sin identitet och en
motkultur genom att praktisera sådana aktiviteter som skolans företrädare såg
som icke önskvärda. Hit hörde att röka, att dricka alkohol och att tillämpa
sexistiska skämt om kvinnor. Puben var för de unga arbetarklassmännen, som
32
Sue Fisher (1995) skriver om en kategori spelare som kallas ’machine beaters’, med vilken
hon syftar på de som gör det till en tävling att besegra maskinerna. Hennes kategori liknar
’kvittojägarna’, men till skillnad från machine beaters är kvittojägarna ibland ensamma i sitt
spelande, vilket innebär att de ibland bara demonstrerar makten för sig själva (och förvisso för
personalen på restaurangen ifråga i samband med att de lämnar in sitt kvitto).
68
Willis kallar ’the lads’, en arena för vuxna män och då de ville se sig själva som
vuxna sökte de sig dit. Puben symboliserar också konsumtion, att göra av med
pengar på varor som inte ses som nyttiga ur det etablerade samhällets perspektiv.
Pengar på fickan är en symbol för vuxenhet (ibid. 1977). Jag har under mina
observationer sett många små manliga kollektiv som agerar ungefär som Willis’
’the lads’.
Även i de unga männens språk finns en betoning på en hårdhetens och
snabbhetens maskulinitet. Citatet nedan indikerar detta relativt tydligt:
Philip:
Men är du inte jäkligt
(dubblingsmomentet) ….
nervös
när
du
kommer
till
Hassan:
Nää, dunk, dunk, dunk, dunk, nää det spelar ingen roll för mej,
jag brukar aldrig tänka vilken ska ja ta, jag bara tar en. För jag vet
om maskinen vill ge mej så ger den. Så ägarna, dom tycker om att
se mej dubbla, dom säger ’du är modigast’ … det är mer
spännande när man dubblar nåt högt, dom andra dubblar från sju
spänn till 14, från 14 till 28, från 28 till 40 … vänta, till 52 eller vad
det blir och sen tar dom hem, men jag dubblar inte sju spänn, det är
ingenting att dubbla, det tar aslång tid innan man kommer upp, så
jag dubblar typ bara från 20 och uppåt, tio spänn är ingenting att
dubbla, det är onödigt.
Här definierar sig Hassan som man. Andra använder ord som ’pang, pang, pang’
för att beskriva sitt spelandet. Det är fråga om ett snabbt tempo där man gör
saker utan att tveka det minsta. Man gör det också utan att se nervös ut och i den
meningen visar man prov på det Goffman kallar stark karaktär i aktionsmiljöer
(Goffman 1967), dvs. miljöer där utgången är oviss och där subjektets
kontrollkapacitet ställs på hårda prov.33 I citatet finns också en betoning på att
endast de större valörerna (’från 20 och uppåt’) är värda att dubbla på, dvs. en
självdefinition av att vara en riktig gambler, som spelar om stora summor.
Kvinnor söker sig oftare än män till lunchrestauranger eller pubar där det är lite
lugnare och en mer kvinnlig kundkrets. Vid bingohallarnas (Jmf. Dixey 1996)
Miss Vegasapparater finns mycket kvinnor i 30-75-årsåldern, liksom vid
stormarknadernas lunchrestauranger. Det handlar i stor utsträckning om att
hantera det sociala liv de lever i och för vissa avsaknaden av ett sådant. Det kan,
som tidigare nämnts, vara en flykt från ett förhållande som blivit alltför
rutiniserat i fråga om roller mellan man och make, eller en flykt från en känsla
33
Ett liknande resonemang finns i Lalander & Andreasson (2003).
69
av att inte vara betydelsefull i det sociala livet. En kvinnlig pokermaskinspelare
från Las Vegas beskriver manliga respektive kvinnliga aspekter på spel så här:
Women use it more as an escape thing. For men it’s a power thing, it’s
about being a big shot – ”Look at me, I’m important.” It’s an ego trip for
a man. For a woman it’s wanting to get away from a home situation … I
don’t think men gamble for that escape. (Dow Shull 2002: 2)
Dow Schull refererar också till Hing och Breen (2001) som i en jämförelse
mellan manligt och kvinnligt spelande fann att kvinnorna i större utsträckning
spelade för att maximera tid, snarare än att maximera vinst, ’womens aim, in
other words, is to prolong the escape’ (Dow Schull 2002: 7). Kvinnor spelar för
’krediten’, vilket är ett medel för att spelet skall räcka längre (ibid. 2002: 7).
Detta gäller i min studie även för många av männen.
Jag vill hävda att det, med hänsyn till mitt intervjumaterial, finns skillnader i
männens respektive kvinnornas motiv till att spela, men att det inte är fråga om
milsvida skillnader. Även män spelar för att fly från den tillvaro de vanligtvis
lever i. Det finns ingen direkt motsägelse mellan escape och att visa makt. Man
skulle t.ex. kunna hävda att de flyr till en situation där de kan visa makt. När det
gäller en del av de manliga informanterna kunde de i vissa fall agera som om de
var helt ’fast’ i maskinens rytm, medan de i andra situationer kunde
kommunicera med omvärlden och söka bekräftelse för sin duktighet. De kunde
på ett plan prata om sig själva som framgångsrika vid maskinen, samtidigt som
de, då de spelade, kunde vara närmast totalt uppslukade av maskinen. Det fanns
även kvinnor, t.ex. Iris, som kunde uppleva det viktigt att få ut ett 500-kvitto på
maskinen. Med det kunde hon få bekräftelse på att hon i alla fall är duktig på att
få apparaten att skriva ut.
Det som beskrivits ovan är hur apparaterna och de miljöer de placerats i ger
spelarna, framförallt männen, möjligheter att sysselsätta sig med maktutövning,
där de genom att utmana maskinen och ibland besegra den utan att för den skull
gråta eller tveka i kritiska situationer, förmår odla en känsla av makt och
kontroll. Det liknar de slutsatser som Sulkunen et al. drar i boken The Urban
Pub (1997), där de manliga pubbesökarna på de finska förortstavernorna
tillsammans försöker kompensera det faktum att de egentligen inte intar någon
maskulin position i samhället. De sitter på puben och dricker öl och kommer allt
längre från familjeliv och social integrering i andra sammanhang.
Många forskarrapporter (t.ex. Hing and Breen 2001, Koza 1984 och Leiseur och
Blume 1991) ger stöd till ovan beskrivna relation där män gör anspråk på att
vara skickliga spelare, men där kvinnor mer spelar för att med slumpens hjälp
vinna tid och/eller pengar. Kvinnor väljer av det skälet hellre apparatspel och
70
bingo, medan männen föredrar poker, travspel, oddset med mera, för att på så
vis positionera sig själva som skickliga.34
Att hårt spelande bland kvinnor dock är mindre förekommande än bland män
torde ha att göra med att kvinnor inte ges samma rättigheter att spela om pengar
som män. Diskursen om den spelande mannen är sedan länge legitimerad,
genom westernfilmer, Las Vegasfilmer, pokerfilmer och actionfilmer. Dow
Schull (2002: 1) skriver att kvinnliga problemspelare i tidningar oftast beskrivs
som ’anti-mothers’, dvs. att de då de beskrivs relateras till deras position som
mödrar, medan manliga problemspelare inte lika ofta beskrivs på detta sätt. I
denna mening blir de dolda miljöer som bingohallarna utgör mer begripliga. Det
är fråga om ett slutet rum då det som sker inte är särskilt legitimt. Slutenheten
medverkar också till att stänga ute omvärlden, dvs. den förstärker möjligheterna
till disassociation. Att dölja sitt spelande är en förutsättning, då spelandet strider
mot den bild av ’kvinnan’ och modern som finns i vår kultur.
Vilka andra ser informanterna?
Viktigt att påpeka är att de flesta av informanterna besökt flera olika typer av
ställen, såväl på lunchrestauranger i varuhus/stormarknader som bingohallar
(med Miss Vegasapparater) och lokala pubar och pizzerior. Ur de spelare de
berättat om kan skapas olika kategorier. Den första kategorin citat handlar om
människor med sysselsättningsproblem och är svar på frågan vilka andra
människor de ofta ser vid apparaterna:
Det är såna som inte har nått att göra egentligen. (Hassan)
Jag menar det är ju många caféer, som inne på Domino, mitt inne på
Domino, då har dom ställt maskinerna precis utanför cafét, men där står
ju fullt med gamla pensionärer alltså som står å spelar. (Salle)
34
Viktigt att poängtera är också att de flesta studier av spel eller problemspelande baserar sig
på intervjuer med män och vissa forskare (t.ex. Lesieur och Blume 1991 och Dow Shull 2002)
har föreslagit att gällande teorier om spelbeteende därför är inadekvata när det gäller att förstå
kvinnliga problemspelare (Dow Shull 2002: 5). Goffmans (1967) teori om ’action’ har blivit
mycket populär inom spelforskningen, och i den är spelaren en man som sysselsätter sig med
risker. Dylika teorier bidrar till konserverandet av en diskurs där mannen är den äventyrlige
och aktive, medan kvinnan beskrivs som en individ som egentligen inte klarar av alltför stora
påfrestningar (jmf. Elsrud 2004). Mark och Lesieur (1992: 557) frågar sig ’what facts and
theories about pathological gambling would look like if the principal actors where women
rather than men. Would relationship issues and the desire to escape be more prominent than
materialism and big egos in gambling theories?’ Frågorna är viktiga att ställa då de kan bidra
till att kritisera för givet tagna föreställningar konstruerade i språket.
71
Iris:
Jag tror det är pensionärerna
Philip:
Pensionärerna?
Iris:
Jaa, eller dom som går hemma då (mycket oljud från maskinerna i
bakgrunden). Dom måste ju hitta på nånting å göra. Vill du inte gå
med i PRO t.ex. och tycker ’där har ja inte å göra’, du måste ju
göra nånting. Jag tror att det är mycket den kategorin.
Ja, de är väl kanske som jag då. Mycket tid över och dom som är äldre,
lite äldre då. Men, det är mycket pensionärer med, det är det ju. (Lisa)
En annan vanlig beskrivning är att Jack Vegasspelare har sociala problem av det
ena eller andra slaget:
Det är ofta svenskar med sociala problem, det är det ju alltså, det är
missbrukare, både alkohol och droger … (Janne)
Jag är typ den yngste nästan som är där och spelar. Det är ju bara äldre,
typ alkisar. Inte riktiga alkisar, men du vet såna som dricker då och då.
Dom är det ju mest som spelar, såna som typ är gifta och trötta på frugan,
är ute och stöter på andra, spelar där och … en massa sånt folk. Det är
inga normala människor, tycker jag. Jag är inte heller så normal kanske.
(Hassan)
Med sociala problem tycks de mena människor som har problematiska
förhållanden antingen till det svenska samhället generellt, till familjen eller till
arbetsmarknaden. De beskriver kategorier som på olika sätt är utanför den
sociala gemenskapen. Hassan säger att det inte finns några ’normala människor’
vid apparaterna, och med normala menar han nog människor med jobb, familj,
ordnat boende med mera, dvs. människor som är tydligt integrerade i samhället.
Jack Vegasspelarna är enligt hans synsätt de som står utanför det normala.
En tredje beskrivning handlar om att det i stor utsträckning handlar om
ungdomar och invandrare:
90 procent säkert är folk med invandrarbakgrund, jaa, välj en nationalitet
och dom sitter där, det spelar ingen roll, det är negrer och albaner och
turkar och syrianer och allt. (Janne)
Invandrare, till 99 procent är det invandrare som spelar på dom
maskinerna. (Gun-Britt)
72
Jaa, ungdomar tror jag det är, mellan 18 och 22 tror jag det är mest.
(Henrik)
Man ser ungdomarna komma in här, mycket utlänningar. (Iris)
Tyvärr det har börjat bli mer ungdomar och kriminalitet, det är fy faan,
alltså jag fattar inte staten att dom inte kan göra nåt åt det. (Manucher)
Lunchrestaurangerna på varuhusen har ofta en betydande andel pensionärer,
medan pubar och pizzerior till en betydande andel härbärgerar ’invandrare’ och
människor med sociala problem av det ena eller andra slaget. Salle och Janne
menar att vissa ställen härbärgerar mer kriminella och/eller människor som
befinner sig i en gråzon mellan laglig- respektive olaglighet, t.ex. människor
som då och då köper eller säljer stulna eller insmugglade saker, men som inte
gör stora pengar på detta.
Drogen betyder något
Enligt Jacobs (1989) handlar överdrivet spelande till mycket stor del om
följande:
1. Spelande är antingen en ’escape from a ”humdrum existence”’ eller ett
sätt att, åtminstone i tanken, skapa sig en position eller identitet i
samhället.
2. Vissa personer är pga. tidiga upplevelser närmast förutbestämda att bli
’beroende’ på ett eller annat sätt.
3. Det är inte själva drogen som är addiktiv (eller beroendeframkallande),
utan snarare själva beteenden och man kan följaktligen bli beroende av
vad som helst.
4. ’Spelberoende’ och andra ’missbrukare’ bedriver ett självterapeutiskt
arbete då de är sysselsatta med spel respektive drogande. De använder
narkotika eller spelar för att det får dem att må bra.
Jag är överens med Jacobs i mycket utifrån mina studier. Spelandet har i mina
studier handlat om att hantera en tråkig tillvaro/’humdrum existence’ som skapar
en stark rastlöshet och en längtan till något annat. Mycket av det jag skrivit
handlar om att fly in i en annan tillvaro där man inte behöver tänka vare sig på
historia eller framtid eller ens nuvarande sociala status. I den meningen håller
jag med Jacobs. Avsnittet om manlig maktdemonstration visade också att
agerandet vid spelapparaterna i stor utsträckning handlar om att visa sina
skickligheter, dvs. uppnå en viss social status, med Jacobs (1982: 1) ord att ’act
out fantasies of being an important person’. Även Fisher (1995, se även Griffiths
73
1995) beskriver denna funktion av spelande, att i jämförelsen med andra hävda
sin skicklighet.
Dock menar jag att Jacobs alltför mycket bortser från människors pågående liv.
Jacobs: ’… cites feelings of inferiority and rejection by significant others as
important psychological factors which may predispose an individual to become a
pathological gambler.’ (1989: 198) Visst tror jag att det är relevant att ta in
individers barndom och upplevelser av denna, men att det är lika viktigt att
relatera spelandet till vad de upplever i dagsläget, vilka drömmar de närt som
kanske grusats, vilken syn på framtiden de har, vilken roll de har i samhället, i
relation till andra. Mycket av mina citat visar att spelandet är ett sätt att hantera
en viss livssituation som kan inbegripa ensamhet, en alltför stark rutinisering av
vardagslivet (en form av uttråkning), en känsla av att inte vara behövd och
upplevelser av att stå utanför.35 Människan upphör inte att vara en existentiell
varelse efter barndomen, utan allteftersom livet utvecklas uppkommer nya
självterapeutiska strategier, som svar på nya existentiella problem.
Jag tror till sist inte att själva drogen är så betydelselös som Jacobs vill göra
gällande, snarare tror jag den är viktig i sammanhanget. I mina texter om droger
framstår heroin som så ’skön’ att man gärna ville pröva den igen (Lalander
2001, 2003 och 2004). Drogens effekter sågs som en viktig del i att heroin kunde
bli så populär som den blev i Sverige under andra hälften av 1990-talet.
Produkten, i det fallet heroin, höll vad den lovade och många unga människor
blev så småningom beroende heroinister. Enligt mina tolkningar kunde heroinet
hjälpa dem att hantera existentiell problematik, den användes på så vis
självterapeutiskt. Med drogen i kroppen kunde de unga människorna prata om
känslor med varandra, de mådde bra och kände gemenskap. De upplevde också
att såväl framtid som historia stängdes ute till förmån för behagliga nuupplevelser och ett starkt lugn där de tyckte sig kunna hantera sina liv under det
att ruset pågick. I den meningen var heroin en perfekt kortsiktig lösning på
existentiella problem, dvs. drogen hade betydelse för att de sedan blev beroende.
Liknande torde det vara med spel. Vissa spel kan bättre än andra skapa en känsla
av avskildhet, det Jacobs kallar ’disassociation’. Breen och Zimmerman skriver
t.ex. följande:
It is a mistake to conceptualize gambling as a homogeneous activity.
Different forms of gambling vary importantly in terms of stimuli and
features that contribute to the experience of gambling. The visual stimuli,
the repetitive pattern of betting and outcome, and the chance to withdraw
35
Jag vill lägga till att jag inte haft som metod att fråga mycket om deras barndom. Denna har
ibland tagits upp då den sysselsatt individens medvetande.
74
into ones own world are features that may contribute to this perception.
Machines are the most continuous medium of gambling. Bets can be made
and decided in a matter of seconds, with virtually no delay before the
pattern is repeated. (2002: 4)
Det Breen och Zimmerman skriver (Se även Breen 2004) korresponderar mycket
väl med det jag skriver. Spelare kan bli ’frånkopplade’ från såväl framtid som
historia, såväl ångest som glädje. Apparaterna och den täta interaktivitet de
tillhandahåller gör spelet till det mest mest ’ihållande’ (continuous) spelet. Den
som spelar överdrivet ’köper’ tid för ’utloggning’, som för att tillfälligtvis ’logga
ur’ från det liv man lever, för att sedan, då pengarna tagit slut och då man inte
har råd att köpa mer ’fri tid’ bli inloggad igen, då oftast med en sämre
ekonomisk position än den man hade då man ’loggade ur’.
Pokermaskiner och så kallade fruktmaskiner kallas, som nämnts tidigare, ibland
’spelandets crack’ (Dow Schull 2002, Breen & Zimmerman 2002 och Breen
2004)36 och metaforen är inte helt missvisande enligt mina intervjuer, då crack
har den effekten att användaren ’loggar ut’ från den värld han eller hon
opåverkad befinner sig i, för att ’logga in i’ en behagligare värld, som han eller
hon sedan längtar tillbaks till. Mycket handlar, som Breen och Zimmerman
(2002, se även Breen 2004) skriver, om tempo, dvs. att det bara är fråga om
sekunder mellan spelarnas rörelser vid skärmen och förnyade rörelser samt den
interaktion och samklang som uppstår mellan människa och maskin. Det handlar
också om att Jack Vegas tillhandahåller en stark ’upptagenhet’ vid spelet, det
finns alltid något att fixera uppmärksamheten vid (’Machines are the most
continuous medium of gambling.’). I den meningen skapas större möjligheter till
disassociation än vad andra spelformer erbjuder.
Skulle man alltför ensidigt, såsom Jacobs gör, fokusera på individernas
egenskaper går spelmarknaden fri från ansvar för de produkter de saluför och
utvecklar genom raffinerade produkttester och samarbeten med
nordamerikanska apparattillverkare. Som jag skrivit tidigare är spelapparater
marknadens snabbaste spel mellan spel och utfall, i runda tal två sekunder. Det
är också, vid sidan av bingo, det mest repetitiva och monotona spelet och det
monotona och ständigt upprepande gör att man kommer in i en rytm, liksom vid
dans eller trumspel, som gör att man slutar tänka.
Inom narkotikaforskningen är det ett välkänt faktum att tillgängligheten spelar
en stor roll. Det är t.ex. svårt att utveckla ett heroinmissbruk om det saknas en
’lokal’ heroinmarknad (Lalander 2004). Tiden mellan tanke på att ta drogen och
36
Dow Schull (2002: 8) refererar här till den amerikanske terapeuten (i
spelberoendeproblematik) Robert Hunter som ger videopoker denna beteckning.
75
realiserandet av drogintaget blir snabbare om en lokal marknad finns och om
man har kontakter till denna, än om man varje gång man ville ha drogen skulle
tvingas uppsöka en annan stad. Har man dessutom problem med droger eller
spel borgar en god tillgänglighet för lätt realiserade ’återfall’. När det gäller Jack
Vegas behöver man i de flesta städer bara gå några hundra meter för att finna ett
apparatställe.
Om apparaterna, såsom de gjorts när det gäller Jack Vegas, placeras nära
konsumenterna i den miljö där de vanligtvis rör sig, i pubar, i videobutiker, på
stormarknader, på lunchrestauranger mer mera, så upptäcks de sannolikt och
vissa upplever, beroende på vilka existentiella problem de bär med sig, att
apparaten fungerar perfekt i självterapeutisk betydelse. Apparaterna är också
tillgängliga i en psykologisk betydelse. Det är inte fråga om ett roulettbord eller
Black Jackbord där man måste lära sig mer av reglerna och där man riskerar att
göra fel i åsyn av andra, inklusive personal. Detta blev mycket tydligt under vår
kasinostudie då vi upptäckte att de så kallade ’helgspelarna’, dvs. de som inte
kände till spelen särskilt väl, antingen sökte sig till apparaterna eller, i vissa fall,
till de spel som kan finnas på ’vanliga’ restaurangkasinon, t.ex. Black Jack och
roulett. Breen och Zimmerman (2000: 4) skriver angående detta: ’Machines are
non-threatening and user-friendly to the uninitiated, thus they may offer an
unparallelled ”gateway” to gambling.’ De får medhåll av spelexperten Dan
Glimne som menar att apparaterna är mer psykologiskt tillgängliga än andra
spelformer på kasinot:
… inte alla kasinobesökare vill ställa sig vid ett spelbord tillsammans med
andra; de är rädda för att ”göra bort sig” och känner sig osäkra på vad
man ska göra respektive inte göra i samband med de invecklade ritualer
som pågår. Vid en bandit däremot riskerar de ingen kritik från maskinen
och känner sig därför tryggare. (2001: 100)
Breen och Zimmerman (2002) gjorde en studie där de intervjuade 44 vuxna
’patologiska spelare’. Av dessa hade 25 maskinspel som dominerande spelform.
De övriga hade problem med traditionella spelformer, såsom vadslagning på
idrottsevenemang eller hästkapplöpningar. Det visade sig att de som spelade på
maskiner uppvisade en lång tidsperiod från det att de börjat spela regelbundet på
spelformen tills de utvecklat ett ’patologiskt spelande’. Medan maskinspelarna
behövde 1.08 år behövde de ’traditionella spelarna 3.58 år på sig. Breen (2004)
uprepade studien, men nu med 180 respondenter, och resultatet förändrades inte.
’All the research in Australia (& there's a lot) shows that gaming machines are
the main factor in problem gambling.’ Så svarade min australiensiska kollega
professor Jan McMillen på min fråga om även de australiensiska forskarna
kommit fram till apparatspelandets starka koppling till problemspelande. Jag
76
fick också information av Kamratföreningen i Malmö som tog fram en färsk
statistikuppgift, om än baserat på en liten population. Av de 41 personer som
gått på möte under våren år 2004 var 17 personer rena maskinspelare.
Det mest övertygande stödet för en relation mellan just Jack Vegasmaskinerna i
Sverige och problemspel har jag fått från den kvantitativa studie producerad av
Lars Westfelt som redovisas som bilaga i denna rapport och som baseras på
intervjuer med människor som har telefonabonemang, vilket många av
informanterna i min rapport saknar. Westfelt konstaterar ’… att JV-spelarna har
omkring sju gånger större andel personer med spelproblem än andra spelare’
(Westfelt 2004: bilaga i denna rapport). Utifrån ovanstående uppgifter borde det
inte råda några som helst tvivel om att spelapparater är högst problematiska
produkter. Apparaterna är utan tvekan för många något helt annat än ett ’inslag i
en trevlig kväll på krogen’.
77
Kapitel 6: Ett (a)socialt rum
Dom (personalen) är
trevliga och gemytliga,
gulliga. Dom kommer in
’Åh vill du ha en kopp
kaffe?’ å ’min lilla vän
då’ som dom säger. Ja
man kan gå hit ibland å
sätta sej å ta en starköl
och spela lite (skrattar
till). Det har hänt det
med. (Iris berättar om
personalen på favoritstället.)
En typ av socialt umgänge
En mycket varm sommardag år 2002 hade jag stämt träff med Salle utanför
Domino i Norrköping, för att först äta lunch och sedan spela lite. Vi bestämde
oss dock för att spela lite innan lunchen på den lunchrestaurang som är belägen
mitt i varuhuset. En apparat är ledig och Salle vill provspela lite för en 50-lapp,
för att ’känna lite på apparaten’. Han spelar för fem kronor varje gång. Så är
hans spelstil, även när det gäller Oddset och andra spel, alltid höga insatser då
förargelsen skulle bli stor om han endast satsar en krona och en storvinst
utfaller.37 När vi spelat ett tag dyker det upp en kvinna i 50-årsåldern vid
apparaten till höger om oss. Hon är överviktig och svettas mycket.38 Pga. värmen
är hon klädd i ett rosa linne och en kjol. Hon försöker vid upprepade tillfällen få
in en femtiolapp i apparaten men utan framgång (Salle skulle sedan lära mig hur
man gör för att få automaten att acceptera sedlar. Det gäller att ta dem i handen
och skrynkla till dem så mycket som möjligt för att därefter räta ut dem.).
37
Infaller en vinnande kombination blir vinsten större ju mer man satsar. På poker t.ex. ger en
kåk sex gånger insatsen, dvs. en krona ger sex kronor och en femma ger 30 kronor.
38
Jag använder inte uttrycken ’överviktig’ eller ’svettas mycket’ i en nedsättande eller
hälsofokuserad mening, utan för att ge läsaren en möjlighet att skapa sig en bild av den
faktiska situationen.
78
Damen i linnet vänder sig till mig och frågar på bred Norrköpingska: ’Haru nån
växel?’. Jag svarar att jag bara har det jag själv ska spela för. Hon ställer då
frågan: ’Kan du hålla apparaten åt mej när jag går och växlar?’ ’Självklart’,
svarar jag. Hon kommer strax tillbaks och nu fungerar det bättre. Hon kommenterar sitt spel med riktning mot mig och jag svarar hummande. Det har utan
tvekan utvecklats en social relation, och en sådan är vanligare när det gäller
(åtminstone vissa) Jack Vegasställen än statliga kasinon, där det är svårt att få
kontakt med andra spelare. Hon vänder sig senare mot mig när jag vinner lite,
vilket får automaten att ge ’vinnarljud’ ifrån sig. ’Vilken tur du har!’
Därefter går jag och Salle och äter lunch. Vi äter på 4 KÖK, där de installerat
några Jack Vegasapparater. Efter lunchen går jag tillbaks till Dominos
lunchrestaurang. Den 50-åriga kvinnan sitter kvar. Hon har dock skiftat apparat.
Hon säger till mig: ’Du kunde inte hålla dig borta va?’ ’Nää, det va svårt’, säger
jag, varpå hon nickar lite instämmande. Jag lägger i en 50-lapp och börjar spela.
Det som skedde i vårt umgänge var förmodligen att våra positioner
synkroniserades. Jag mötte henne inte som en docent i sociologi möter en
människa med spelproblem, utan som någon som sitter i samma båt som henne.
I den meningen kan ingen klaga på den andre. I exemplet finns lite av den
socialitet som kan utvecklas runt apparaterna. Nedan går jag in på det mer
systematiskt.
Där ’stammarna’ möts
En pub med namnet Sport Bar som ligger i centrala Kalmar har skapat en
sportprofil. På väggarna figurerar idrottsstjärnor och idrottsredskap. Den
symboliska utformningen är dominerad av ikoner för maskulinitet. Här finns
också stora widescreenskärmar som regelbundet visar idrott. I bakre delen av
puben finns spelavdelningen. Här finns förutom ett restaurangkasino också tre
Jack Vegasapparater. Vid dessa är det mycket vanligt att unga män, i 18-22årsåldern, samlas och spelar. Det är fråga om unga män som ofta rör sig i
krogmiljöer och som känner sig hemma på just denna pub. Puben är, beroende
på dess historiska innebörd som mötesplats för män, en perfekt arena för dessa
unga män i deras identitetsarbete (jmf. tidigare resonemang om manlighet).
En trappa längre ner, i den lilla gallerian, finns ytterligare två apparater, men
dessa frekventeras till stor del av medelålders ’invandrare’. Inramningen här är
inte alls lika dominerad av ikoner för maskulinitet, snarare är apparaterna
placerade i en gång som många människor passerar igenom. Det här är ett
exempel på hur olika grupperingar mutar in olika ställen. Inte långt ifrån
Svenska Spels huvudkontor i Sundbyberg finns ett Jack Vegasställe, belägen i en
underjordisk pub, där det närmast uteslutande finns invandrargrupper. På
Domino i Norrköping brukar pensionärerna, och vissa svenska unga män, stå vid
79
tre av apparaterna, medan de två andra apparaterna oftast frekventeras av
invandrarmän. Det tycks alltså, om man utgår från observationerna, som att det
är fråga om att olika grupper koloniserar olika ställen. Vissa ställen är dock mer
blandade, som Café Plaza i Hageby Centrum som besöks av finnar, kosovoalbaner, svenskar, turkar, chilenare med flera. Men även på ett sådant ställe
uppstår små ’klickar’ som ibland kommunicerar med varandra. Att det finns
många ’invandrare’ på Café Plaza beror inte bara på att människor med liknande
bakgrunder söker sig till varandra, utan också på att statsdelen utgörs av närmare
50 procent människor med utomsvensk bakgrund.
På Kungsgatan i Norrköping finns flera Jack Vegasställen och på ett finns fem
apparater som man passerar om man skall in där för att hämta eller beställa sin
pizza. Även detta ställe tycks vara mer heterogent ifråga om besökare. Man får
emellertid uppfattningen om att det ofta rör sig om människor som inte följer det
traditionellt svenska sättet att leva, som t.ex. innebär att man håller sig nykter i
veckorna.39 Ofta redan vid tre på eftermiddagen kan man se spelare som sitter
med halvlitersölflaskor, ibland av procentgraden 7,2, som ju ofta på en
restaurang är det mest prisvärda alternativet för den som sätter alkoholen främst.
Det är svårt att tänka sig att sk. skötsamma människor skulle kunna sätta sig där
och spela. I den meningen är ’stammen’ olika outsiders, som sätter sig vid
apparaten ett tag, kanske beställer en öl. Även miljön på detta ställe korresponderade till en outsiderlivsstil. Askkopparna tömdes sällan och inredningen
var direkt schaskig, fodringen i stolarna tittade ut och en lampa hade slutat
fungera.
I ovanstående mening kan man hävda att det sociala umgänget man får vid
apparaterna för många är ett betydelsefullt inslag och en del av funktionen med
att söka sig till apparaterna. Maskinerna och de miljöer de placeras i utgör
mötesplatser för olika kategorier av människor: t.ex. outsiders, unga män,
pensionärer och sysslolösa kvinnor och män.
Kompis med ägaren
Flera av informanterna uttryckte att de kände ägarna och/eller personalen på de
ställen de besökte mest. Linus, 19 år, uttrycker tankar om sitt favoritställe:
Jaa, men man blir oftast väldigt bra kompisar med dom som hade
maskinerna. Man hade ju sina speciella ställen och man var ju ofta
39
Se t.ex. Frykman och Löfgren (1979), som beskriver borgerlighetens influenser över svensk
kultur och den strävan efter renhet och skötsamhet som dessa influenser förde med sig. Se
även Ambjörnsson (1988) som skriver om den skötsamhet som utvecklades under
arbetarrörelsens uppbyggnad och som bland annat innehöll starka krav på nykterhet under
veckorna.
80
väldigt bra kompisar med dom. Dom va väldigt hyggliga, man kunde stå
där nästan när dom stängde och dom brydde sej inte, ’oj va trevligt’, stod
och kolla på om man vann och …
För Linus var det fråga om att bli bekräftad i umgänget med andra. Hassan blev
uppmuntrad av restaurangens ägare som en ’modig’ kille, en man som inte drar
sig för stora risker. Han berättar också att han känner ägarna och att de kan
glädjas med hans vinster och ibland säga åt honom att lämna stället om han
förlorar mycket pengar. Han kan också ibland bli bjuden på en öl av ägarna
(andra spelare har också berättat om det). Hans favoritställe, ’Polaren’, ligger på
Kungsgatan, nära Norrtull, i Norrköping och han spelar mest där. Han säger att
Polaren blivit som ett andra hem för honom, att han ofta går dit när han inte har
något att göra för att se vilka som är där och för att spela. På Polaren bekräftas
han som en modig spelare, medan han i andra sammanhang är utanför samhället.
Thomas berättar att han ibland får låna pengar av ägarna:
Philip:
Händer det att dom lånar ut pengar?
Thomas:
Ja då, vi är ju kolleger på samma gata så att ibland så när jag
kommer dit så kanske jag lånar en hundring eller två.
Manucher jobbade svart på en restaurang med spelapparater och efter att
restaurangen hade stängts stod han och ägaren och spelade tillsammans. På så
vis gick den svarta lön Manucher tjänat in oftast åt, dvs. pengarna lämnade
aldrig restaurangen. Det ironiska är att restaurangägaren fick tillbaks 35 procent
av den lön han betalade ut. Det var således fråga om billig svart arbetskraft.
Manucher berättar också att ägaren ibland kunde säga åt honom att gå hem med
pengarna innan han förlorade allt. Samtidigt kunde ägaren inte riktigt gå hela
vägen i sin uppmaning då han själv stod och spelade. Iris beskriver ägarna som
att de blir ’så glada’ när hon vinner och att de ibland bjuder henne på kaffe. Hon
säger att personalen är ’underbar’ och att det är därför hon går dit så ofta.
Ja, dom är trevliga, och gemytliga, gulliga, dom kommer in ’Åh vill du ha
en kopp kaffe?’ och ’min lilla vän då’ som dom säger. Ja, man kan gå hit
ibland å sätta sej å ta en starköl och spela lite (skrattar till). Det har hänt
det med.
Jag har berättat för de flesta att de egentligen inte behöver vara tacksamma för
en öl eller en kopp kaffe, då ägaren får 35 procent av nettovinsten. Vid dessa
tillfällen har de blivit förvånade över att det är en sådan stor procentsats och
också hållit med om att de förtjänat den där extra ölen. Ägarna har nog inte gått
ut med hur mycket de tjänar på sina stamkunder av det skälet att det skulle
kunna försvåra kundrelationerna.
81
Den bekräftelse spelarna får av ägaren handlar till mycket stor del om att de är
där som spelare. De prickas dock inte in i ägarens eller personalens mentala
sociogram innehållande ’vänner’. Om Iris skulle vara frånvarande från Jack
Vegasstället några veckor är det föga troligt att ägaren skulle ringa hem till
henne och fråga hur det är med henne, sådan är inte socialiteten. I den meningen
kan man inte säga att lösningen på problemen med ensamhet och upplevelser av
bristande social integrering når en permanent eller stabil lösning. Snarare kan det
vara så att apparaten som kompensatorisk ’vän’ tar tid från spelaren som skulle
ha kunnat utnyttjas till att träffa andra människor.
Möten mellan spelare
Philip:
När du går dit å spelar, får du nån kontakt med dom (andra
spelare)?
Janne:
Jaa, det får man, det är ju folk som man hälsar på, ja som även
hälsar på dej om man säger om man möter dom ute om man säger.
Men det man pratar om det är ju till största delen spelet. Du frågar
inte hur dan har vart utan du frågar hur spelet har gått ’Har
maskinerna ... har dom vart snälla eller? Äter dom bara eller?’
Att fråga om hur dagen har varit skulle vara att gå ett steg för långt i förhållande
till de konversationsregler som gäller mellan spelare som inte är släkt eller har
utvecklat en nära bekantskap. Men, på ett ytligt plan finns en del kommunikation
mellan spelarna. Denna tar sig många olika uttryck samtidigt som den, som vid
andra sociala inrättningar, är begränsad och reglerad. På snabbköpet ses det som
underligt om man börjar prata med kassören om dennes privatliv utan att känna
vederbörande. Däremot är det tillfullo inom det normala att säga ’tack’, ’hej då’
eller att fråga om en vara som man inte kan hitta. På de statliga kasinona ses det
som underligt att överhuvudtaget tilltala en medspelare om man inte befinner sig
vid baren eller om man vill påpeka för någon att banken räknat fel (Lalander och
Andreasson 2003). På kasinot säger man i regel inte ’Hej då!’, när man lämnar
spelbordet. På travbanan är socialiteten ofta friare och det uppfattas inte som
särskilt underligt om man tilltalar någon man inte känner. Men även på
travbanan finns en barriär mot att prata om privatlivet (Se Hansson 2004).
Jack Vegasmiljöerna kännetecknas av att stammisar hälsar på varandra, kanske
muttrande men ändock. En fråga från en spelare kan vara ’Hur går det?’, ’Är
maskinen snäll idag?’, ’Äter han bara?’, eller liknande. Unga män kan ibland
komma i grupp och spela för att hetsa varandra till att dubbla (se förra kapitlet).
Då kan det låta så här: ’Kom igen nu, fega inte ur’, med mera. Det är också
82
vanligt att spelare ber varandra att ’hålla apparaten’ om en spelare t.ex. behöver
besöka toaletten eller om man vill gå ut för att ringa ett telefonsamtal.
Som jag skrev i introduktionen kan det också skapas en undergångsfilosofi bland
spelarna, som t.ex. Iris som sa att hon skulle äta knäckebröd och dricka vatten
efter att ha förlorat. Det skapas en stämning av att man är fånge vid apparaterna
och att man förlorar stora pengar där. Man behöver inte känna någon större skam
bland andra stammisar av det skälet att man sitter i samma båt.
Frikoppling och asocialitet
Även om det finns en viss socialitet mellan människor på Jack Vegasstället är
den inte särskilt utmärkande eller stödjande i andra sammanhang än på
spelstället. Skulle Janne eller Iris utebli några veckor är det säkert ingen som
skulle fråga efter dem. I denna mening är människorna lätt utbytbara då det inte
är deras personer som gör dem intressanta som kunder utan enkom deras
finanser. Lika mycket som det är fråga om olika typer av socialitet är det fråga
om asocialitet, dvs. att spelarna är fokuserade på apparaterna snarare än på andra
spelare. För vissa betyder denna mellanmänskliga interaktion mycket, som för
Iris som blir bjuden på kaffe och för Hassan som upplever att puben är som hans
vardagsrum, ett ställe där han känner sig hemma. För andra är det inte lika
viktigt, även om det nog för de flesta betyder något att lämna hemmet och
besöka spelstället. Som jag skrev i avsnittet ovan är det apparaterna som utgör
den förmedlande länken mellan spelarna och de flesta uttrycker också att det är
som ett umgänge med apparaten, och vissa ser den som en kompis. Manucher
uttrycker sig:
Jag tänker ingenting och jag tror det är därför jag spelar, för att glömma,
för att inte tänka … för mej, ja va singel, maskinen var min fru, ja hade
inga riktiga vänner, maskinen det var allt för mig. Jag har roligt när ja
spelar också, och det … man har roligt, alltså för mej, det är allt, och jag
får dom kickarna … man är borta från …
Manucher har en uppfattning om att han försvinner från något när han spelar,
och jag tror det handlar om att försvinner från den ångest som annars rider
honom (jmf. kapitel 5). I denna mening fungerar spel ungefär som droger,
historia och framtid trängs undan och endast nuet är det som betyder något. I
interaktion med maskinen uppstår nästan som en relation där allt annat stängs
ute. Det handlar närmast uteslutande om att trycka på knappar för att eventuellt
få vinst. Leifos berättar angående skillnaden mellan Jack Vegas och Black
Jack/roulett:
83
Det gick väl snabbare på något sätt kanske där … på maskinen kanske.
Här var det så kanske … om man satt på Black-Jack eller roulett, det var
mycket folk och stim, de skulle plocka in sina polletter, de skulle ge
pengar till dom som har vunnit och så där … det var väl lite det där
kanske …
Tydligt i citatet är att det är spelets tempo som bidrar till att skapa en känsla av
att vara frikopplad från omvärlden och de egna bekymrena. Men, det är nog inte
hela bilden. Det handlar också om att med sina egna rörelser få maskinen att
reagera. Då man trycker på start snurrar hjulen igång alternativt läggs korten
fram. Spelaren har blickarna riktade mot utfallet och tar närmast reflexmässigt
beslutet om han eller hon skall fortsätta eller inte. Tempot gör att ingen dötid
uppstår, ingen större kontakt med yttervärlden blir möjlig. Spelet roulett, som ju
annars brukar räknas som ett snabbt spel, blir i jämförelse med Jack Vegas
mycket långsamt och kan därmed heller inte tävla med Jack Vegas om dessa
rastlösa människor som söker tid fylld med knapptryck och snurrande hjul, en
tid som stänger ute existentiell ångest och oro, en tid då ensamhet inte längre
känns jobbig, då man tillfälligtvis är utloggad.40
Starka frustrationer
Ytterligare en komponent i beskrivningen av Jack Vegasstället som en social
miljö utgörs av sociala spänningar och konflikter, mellan människa-människa
och människa-maskin. Nedanstående observation är en sådan.
Jag mötte Sahib, 20 år från Iran, utanför restaurang Domino i centrala
Norrköping. Han stod och tittade på de Jack Vegasspelare som hade samlats vid
maskinerna, tre män med invandrarbakgrund och två pensionärer, en man och en
kvinna. Ibland fällde han någon kommentar till dem, men de verkade inte lyssna
på honom särskilt mycket. Sahib såg ut att vara influerad av hip hopkulturen,
vilket vid intervjun visade sig stämma. Han hade keps och karakteristiska jeans
med häng i grenen. Jag fick ögonkontakt med honom då jag själv stod och
tittade och sa hej till honom. Han hälsade tillbaka och här tänkte jag att jag har
en intervju på gång. Jag skulle emellertid precis iväg till en annan intervju så jag
bad honom möta mig klockan fyra på samma ställe där vi befann oss. Han ville
verkligen bli intervjuad, samtidigt som han verkade en smula underlig i sitt sätt
att svara. Han pratade högre än de flesta, upprepade sig själv ett flertal gånger
och gestikulerade med händerna, nästan som en rappare, när han uttryckte sig.
När jag kom tillbaks till mötesplatsen var han redan där. Vi satte oss vid ett bord
ca tio meter från spelapparaterna. Intervjun kom till största delen att handla om
40
Roulett är dessutom inte på långt när lika tillgängligt som Jack Vegas.
84
att han var arg på allt och alla, på samhället, på vanliga människor (speciellt
kvinnor som han hade blivit ’sviken av’) och på Svenska Spel. Han talade
mycket nära mikrofonen som för att försäkra sig om att det han sade skulle
fastna på minidiskspelaren. Han berättade också att han hade spelat på maskiner
sedan 16 års ålder. Efter ungefär en halvtimme kom ägaren till restaurangen och
sa ungefär såhär: ‘Du kommer ihåg vad jag har sagt, du får inte vara här!’ Sahib
tittade på honom och sa ‘Vi ska bara vara här en stund till.’ Själv visste jag inte
vad jag skulle säga och valde att vara tyst. Efter intervjun frågade jag honom vad
det hade handlat om och han svarade att han vid ett tillfälle då han förlorat stora
summor pengar slagit så hårt på touch screen-glaset att apparaten gått sönder.
Han hade vid det tillfället förlorat flera tusen, så egentligen hade han betalat
reparationen, men så fungerar inte den tankelogik som är dominerande i
samhället idag och ägaren tog beslutet att stänga av honom.41
Att slå hårt mot apparaten är långt ifrån ovanligt och det handlar om den
frustration människor kan känna när de grips av spelögonblicket så mycket och
de ‘smarta’ finesser spelet innehåller att deras självkontroll går över styr. De
tänker, ‘inom några snurr kommer det nog att vända’, men det vänder inte.
Kanske hela månadens ekonomi är borta, kanske hyra, kanske mer. Pengarna
finns i apparaten, som tranformerats från att vara en ’möjlighetsmaskin’ till ett
kassaskåp som man saknar koden till, och kommer restaurangägarens budget,
Svenska Spels utgifter, idrottsrörelsen och ungdomsföreningar till gagn. Men det
hjälper inte sådana människor som Sahib. För honom fördjupas en situation som
redan är högproblematisk. Han har gått till maskinen för att få lite spänning, en
stunds förströelse i en i övrigt torftig livssituation, där den enda uppgift han har
den dagen vi ses är att sköta sin tvättmaskin. Han hade lagt in tvätten på
morgonen och hoppades nu att den var kvar.
För människor som Sahib kan apparaten liknas vid ett kassaskåp som så länge
han har pengar i form av kontanter eller krediter står på glänt, och de pengar som
finns däri kan, om Sahib har tur, komma honom till glädje. Men, då Sahibs
pengar är slut har kassaskåpet låsts och han har ingen chans att få tillbaks sina
pengar då de är inlåsta i apparaten för att fördelas mellan Svenska Spel och
restaurangägaren och för att därefter komma Riksidrottsförbund och
Ungdomsstyrelse till godo. Sahibs pengar går till restaurangen och till
ungdomars meningsfulla fritid, samtidigt som man bör fråga sig hur
meningsfullt Jack Vegasspelandet är i Sahibs liv. Naturligtvis finns fler
frustrationer på Jack Vegasställena. Flera informanter har berättat för mig att
fruar ofta kommer för att hämta sina män och att situationen då brukar vara
högst irriterad.
41
Ungefär samma logik finns på vissa pubar där människor kan beställa ett mycket stort antal
drinkar för att då de blir för berusade bli utkastade, ibland under brutala former.
85
Spelartyper
Iris har tjänat som illustration för en social spelartyp i den meningen att hon
verkligen söker kontakt med andra då hon spelar, oavsett om dessa förstår
språket eller inte som vid exemplet med Ma (se introduktionen av kapitel 5).
Hon snäser heller inte av andra spelare genom att svara ytterst kortfattat, närmast
muttrande. Vissa spelare tycks dock gå in så fullständigt i sitt spelande att de blir
högst asociala. Dessa blir mycket lätt irriterade på människor som tittar dem i
ryggen eller som söker kontakt. Nedan presenteras några citat som handlar om
just detta:
1. … men sen när man hade vart där, då var man ju hemma, det var ju
som sitt hem, kom det nån där ’Oj, det var inkräktare liksom’ ’Va faan
kommer och stör mitt’, förstår du, det kändes ju som … man var ju så van
vi’t så det var ju ingen … det blev ju som sitt hem alltså (Linus).
2. Jag vet inte, å det är ju likadant med karlar har jag sett, när det står
folk bakom, dom blir ju irriterade, men en del är lika roade av att stå och
titta på. Om du har tänkt på det ute i Hageby så finns det två karlar, dom
spelar inte själva, mer än kanske för en tia eller nånting, men dom står
gärna bakom och tittar på, när andra spelar av med sina pengar (GunBritt).
3. När folk står bakom en då kan man bli lite stressad ibland, ’ah faan, ja
dubblar här nu’, vid vinst och fegspelar finns det ju också en del som gör,
men jo, lite är det så, man blir lite så om det står nån bakom ... (Henrik)
I citat 1 beskriver Linus hur han utvecklade en hemkänsla vid apparaten och hur
andra människor, om det inte var andra stammisar som visste hur man skulle
bete sig, sågs som störande inslag i spelmiljön. För honom hade spelandet
utvecklats till något maniskt och när han spelade ville han inte ha störande inslag
utan en perfekt situation mellan sig själv och apparaten. Jag kallar Linus för en
maskinfokuserad spelare, som inte primärt spelar för att uppleva sociala möten,
utan som enkom spelar för att disassociera, dvs. frikoppla sig själv och apparaten
från omvärlden. Denna spelartyp kan kontrasteras med den sociala spelaren som
söker umgänge och kontakt.
I citat 2 ovan beskriver Gun-Britt att det kan finnas spelare som utgör störande
inslag för andra spelare. Dessa spelare framstår närmast som vouyeurer som
njuter av att se andra göra av med sina pengar. Samtidigt är detta inte en ovanlig
företeelse när det gäller spel. Det kan också handla om att spelaren ifråga saknar
pengar men ändå vill ha en stunds förströelse vid apparaterna. I kasinorapporten
86
(Lalander och Andreasson 2003) kallade vi denna spelartyp för den torrspelande
vouyeuren. Men, i kasinomiljön upplevdes inte denna som särskilt irriterande,
förmodligen av det skälet att det är lättare att vara vouyeur om det finns mycket
människor i rörelse, en betraktare blir i det fallet inte särskilt iögonfallande eller
uppmärksammad. För Jack Vegasspelare blir dessa iakttagare irriterande, särskilt
om man förlorar mycket pengar.
Citat 3 visar hur vetskapen om att andra tittar på när man spelar påverkar de
egna besluten vid apparaten. Henrik känner då att han måste visa den som tittar
att han inte är någon ’fegis’. För att ytterligare tydliggöra och nyansera
diskussionen ovan presenterar jag nedanstående intervjuutdrag:
Philip:
Vare många där som spela, kan du komma ihåg nåt om det? Stod
det folk breve dej eller?
Manucher: Ja, ibland, ja ibland kommer dom som väntar, för dom flesta vet att
jag spelar mycket, dom väntar när pengarna är slut, och det är
irriterande som faan (skrattar till), det irriterar mej.
Philip:
Jaa, kände du det att det va jobbigt att ha deras blickar i ryggen?
Manucher: Jaa (betoning) herregud, jag hatar om nån står bredvid mej där.
Det sociala livet i Jack Vegasmiljöerna kan som antyds ovan bli ansträngt
beroende på att det finns spelare som observerar andra spelare för att hitta någon
som lagt in mycket pengar i en apparat utan att ta ut någon stor vinst och då
denna lämnar apparaten genast lägga beslag på den. Dessa kallar jag gamar, då
de likt nämnd fågel väntar på att bytet skall förlora sina resurser (i spelarnas fall
pengar, i gamens fall ’kraften’ eller livet). Ett citat från Gun-Britt visar hur
gamarna arbetar:
Jaa, där sitter dom ju uppe på hyllan (Vissa cafébord är högre placerade
än andra och kallas därför för ’hyllan’). Dom köper en läsk eller en mugg
kaffe och så kan dom sitta där hela dan med den och ta upp plats där för
matgäster. För det är ju fullt tack vare att dom sitter där på hyllan. Då
sitter dom och vaktar maskinerna, och när nån ser då att nån har stoppat
in väldigt mycket pengar och går därifrån, när pengarna är slut, då går
dom direkt och ställer sej vid den maskin.
Det märks i Gun-Britts tonfall att hon inte ger mycket för dessa människor utan
ser dem som en belastning, en slags parasiter som lever på andra. Liknande
grupperingar finns i andra sociala sammanhang. Då jag studerade heroinister i
Norrköping (Lalander 2001 och 2003) var snyltarna de som stod lägst i kurs, då
87
de levde på andras heroin i avsaknad av egna resurser. Man sökte sig till de som
hade god tillgång av droger och då dessa var slut sökte man sig till någon annan.
Gamarna gör att stämningen vid Jack Vegasmaskinerna inte alltid är på topp,
men naturligtvis beror detta i grunden på att människor spelar bort stora summor
pengar vid apparaterna och att gamarna försöker ta del av dessa bortspelade
pengar. De försöker öppna kassaskåpet. Men, gamarnas försök att ta del av
pengar från apparaterna är långt ifrån ett säkert sätt om man vill bli rik. Svenska
Spels och statens sätt är långt säkrare då de i det långa loppet inte kan förlora. Så
frågan är vilka som är de egentliga gamarna i sammanhanget.
88
Kapitel 7: Pengar och tankar på apparaten
Det är just den där
spänningen av att kunna
gå in kanske med 500
spänn å gå därifrån med
två och ett halvt tusen.
Då vet man ändå att dom
här två och ett halvt
tusen hade tagit mej så
och så länge å jobba
ihop. (Janne, om vinsten)
Tankar om vinster
En kall vårdag 2002 skulle jag träffa Janne i Norrköpings centrum. Jag väntade
nära några bankomater där vi oftast ses. Men då jag väntat en kvart efter den
överenskomna tidpunkten börjar jag bli otålig och undrar var han håller hus.
Ytterligare en kvart går och han kommer inte. Jag ringer hans mobil och han ber
om ursäkt och säger att han kommer snart, han skall bara, som han uttrycker det,
’fixa en sak’ först. Efter ytterligare tio minuter ser jag honom komma raskt
gående med lite spretig oregelbunden gång och armarna kraftigt pendlande. Han
är som vanligt iklädd sin för stora träningsoverall och då han kommer närmare
ser jag att han har något lyckligt i blicken, samtidigt som han är blank i ansiktet
av ymnig svett. Vi skakar hand som vanligt och han tar direkt efter, med ett stort
leende i ansiktet, upp en stor bunt 100-lappar, inte i en prydlig bunt, utan snabbt
ihopsamlade. Han berättar för mig med upphetsning i rösten att han ’fått
månarna’ på Hokus Pokus flera gånger och att han tjänat närmare 3.000 kronor
inom loppet av en timme. Janne är fortfarande ’hög’. Han är lycklig pga. den
stora framgången vid Jack Vegasapparaten. Hade han inte bestämt möte med
mig hade han, han säger det till mig, stått kvar vid apparaten, och ju längre man
spelar desto större är chansen att man förlorar.
Som jag skrivit tidigare är högsta vinsten på Jack Vegas 500 kronor. Detta är
emellertid lite tveksamt då man kan vinna mer, men då apparaten automatiskt
skriver ut då man har 500 kronor eller mer i kredit. Exemplet med Janne visar att
så är fallet. Men, det är trots allt inte som andra spel, ett spel med höga vinster.
Jack Vegas skyltar inte som ATG med multimiljonvinster. Snarare marknadsför
89
man sig som ett spel där man egentligen inte kan vinna särskilt mycket.
Kampanjen ’Vägra bli miljonär’ var ett tydligt tecken på detta. Det handlade om
att försöka skapa en illusion om att det är ett spel med låga vinster och därmed
relativt ofarligt (se kapitel 4), så tolkar jag det. Men, hur tänker spelarna på
vinster? Jo, många av dem ser faktiskt vinsten som mycket viktig i
sammanhanget. Jag tänker förutom vinsten diskutera frågan hur de ser på
maskinen och om de ser det som möjligt att överlista densamme.
Rena och snabba pengar
Pengarna från Jack Vegas kommer inte via hårt arbete som beskattas och som
betalas ut många dagar efter att arbetet utförts, i löneutbetalningsavier. I den
meningen utgör spel, speciellt snabba spel som man kan spela på i stort sett när
som helst, en möjlighet att ta en genväg till pengar. Iris uttrycker sig enligt
följande: ’Spel, då har du ju rena pengar … det andra det kommer ju i
deklarationen och allting’. Det är fråga om ’snabba’ och, som Iris säger, ’rena’
pengar, om att bara på några minuter kunna dubbla, tredubbla eller fyrdubbla ett
belopp, utan krångel med myndigheter.
Men, det är ofta fråga om människor med låga inkomster som en
tisdagseftermiddag kan nära en dröm om att snabbt dryga ut den redan skrala
kassan. Janne jobbar, som tidigare beskrivits, svart på en restaurang samtidigt
som han uppbär A-kassa, så han är förvisso inte en av de mest inkomstsvaga.
För honom handlar det heller inte bara om att få ut pengarna. Dessa bör mer ses
som en symbol för att han lyckats besegra maskinen. Dvs. han har lyckats med
något bra just den dagen. Han fick ut fem troféer i form av 500-kvitton och för
en kvittojägare är det ett tecken på stor framgång, därav hans stora glädje då jag
mötte honom på Drottningsgatan. Han hade besegrat maskinen. Pengarna är
viktiga, men mest i egenskap av troféer. För andra kan det dock vara fråga om
att mångdubbla en mycket liten summa pengar som annars håller på att ta slut.
Gun-Britt berättar om spelare hon mött:
Men en del tar ju sista tjugan (20-kronorssedel) dom har och chansar på
att vinna. Det hade ju även jag gjort. Om jag skulle gå ner och handla
nånting på Matex och haft 20 kronor exempelvis, det hade jag kunnat
förstört på apparaten och ibland har det väl lyckats så jag fått ut 50-60
kronor och då har ja tagit ut det och gått och handlat. Då har jag i alla
fall gått med vinst.
Det här har att göra med att vinstchansen ändå är så stor på Jack Vegas. Det är
inte orimligt att man på några minuter ska ha mångdubblat sina pengar. De flesta
har någon gång varit extra framgångsrika. Jag har själv då jag några gånger gått
för att hämta pizza på en lokal pizzeria i Kalmar lagt i en ’tjuga’ och ett par
90
gånger har jag lyckats få ut tillräckligt med pengar för att pizzan skall upplevas
som gratis. Pizzan blir på så vis finansierad av andra spelare. Men för att få
behålla sin vinst handlar det också om att avbryta spelet innan man förlorar och
för många är detta svårt av olika skäl. Manucher berättar om ett tillfälle då han
var hungrig och skulle köpa en pizza:
Jag ska berätta en sak för dej, en gång ja va hungrig. Jag hade ca 4-5.000
i fickan. Jag tänkte gå och äta en pizza. Jag såg lite folk där vid
bardisken. Jag tänkte ’Ja kan lägga en hundring’. Jag satt där och spela
bort alla pengar, inte en pizza. Jag gick därifrån, inte ett öre i min ficka.
Manucher hade tjänat sina pengar på smuggling. Men, det är mestadels i
intervjumaterialet frågan om människor med dålig ekonomi, vilket kan ge
förståelse för varför vinsten trots allt är viktig. 2.000 kronor extra en dag gör att
man kan unna sig lite extra, att för en dag skapa en illusion av att livet är
välbeställt, genom att köpa extra fin mat, kanske gå på restaurang eller köpa
några flaskor vin. I den meningen är det här frågan om ’den fattiges roulett’, en
extra hundring i en situationsekonomi.
Vinsten är, enligt ovanstående resonemang, viktig för Jack Vegasspelarna, men
samtidigt är det minst lika viktigt att köpa tid för det livsvakum som uppstår vid
maskinerna då inget annat betyder någonting och då interaktionen mellan spelare
och apparat förtätas som mest. Detta har beskrivits tidigare liksom att en del av
motivet till att spela har att göra med att häva känslor av ensamhet, rastlöshet
och att bryta isolation i lägenheten. Det har även framkommit vid några
intervjuer att en del tycker om att ’torrspela’ då de saknar medel till eget spel.
’Torrspel’ är en term som man kan stöta på bland ’spelberoende’ och den kan
syfta på att man spelar ett spel av karaktären Monopol utan reella penninginsatser, att man fyller i en stryktipskupong utan att lämna in den eller att man,
som i fallet Jack Vegas, tittar på när andra spelar.
Vinsterna symboliserar följande:
Rena pengar. Att det är fråga om pengar som inte beskattas och som,
såsom det upplevs av spelarna, står fria från myndigheternas kontroll. Är
man t.ex. socialbidragstagare kommer Jack Vegasvinsten inte att bidra till
att socialbidraget reduceras.
Snabba pengar. Man kan på dagarna och kvällarna ta chansen att sätta sina
egna pengar i spel för att mycket snabbt försöka mångdubbla dessa.
Pengarna kommer direkt och inte som löneutbetalningsavier i slutet av
månaden.
Ingredienser i en situationsekonomi. Att vinna t.ex. 2.000 kronor kan ge
dagen extra ’guldkant’. Även om vinsten i jämförelse med andra spel är
91
låg kan även relativt sätt låga summor göra att dagen upplevs som lättare
att leva. Denna aspekt gör spelet extra relevant för de som annars inte har
så mycket pengar.
Periodisk generositet och hunger
Det enda du som spelare kan göra för att påverka dina odds är att sluta
spela i tid om du skulle vinna. I längden är det nämligen alltid Jack och
Miss Vegas som vinner. (ur En bok om värdeautomatspel, Svenska Spel
2003: 14)
Janne har tidigare berättat för mig om hur han kommit in ’i stim’ vid maskinerna
och att de då betalat ut stora summor till honom. Ofta har detta skett inom
ganska korta tidsperioder. Så beskriver även andra spelare saken, att maskinen
då den ’ger’ kan ge mycket. Det finns därför en dröm hos de flesta om att
komma i ett sådant läge då apparaten är på ’rätt humör’. De flesta spelare jag
träffat kan också berätta om minst ett sådant tillfälle då de varit särskilt
lyckosamma. Dessa lyckliga ögonblick vid maskinerna kommer de ihåg, ungefär
som narkomaner kommer ihåg de gånger då de fått starka ’kickar’ eller
fotbollsspelare då de haft extra flyt på planen. Jag pratade med Iris och hon kom
in på en storvinst (Detta är inte alls ovanligt bland storspelare. De tycker, liksom
många andra människor, om att prata om situationer då de varit ’extra’
framgångsrika.):
Iris:
Oh ja (stark betoning). I förra veckan tror jag det var. Då plocka ja
ut åtta såna lappar här (rosa kvitton á 500 kronor).
Philip:
Åtta lappar?
Iris:
Mm, 500 på varje lapp.
Philip:
Hur mycket gick du med vinst då?
Iris:
Ja, det är dom 4.000, jag hade lagt i kanske 450 kronor från
början.
Jag frågar henne om hon blev gratulerad av andra på stället och hon berättar:
’Jaa, visst gjorde dom det. Man var ju glad att man fick det, och det var dom
också här. Det är ju det som är så roligt. Dom klappade om mej och ”Lycka
till!”.’ Iris kommer ihåg detta starka ögonblick som även andra spelare berättat
om. De hoppas att det skall upprepas.
92
TANKESTRUKTUR 1: Apparaten ger bra utdelning i
’stim’. Det är fråga om att komma till apparaten då den
befinner sig i rätt läge. Det är enda möjligheten att vinna
mycket.
Denna tankestruktur som existerar i spelarnas huvuden, och som är en konsekvens av såväl deras erfarenheter som ett svar på frågan om hur apparaten egentligen fungerar, är mycket viktig om man ska förstå hur de ser på spelandet och
också om man skall förstå varför de ofta stannar länge vid apparaten. Men, det
finns fler tankestrukturer som medverkar till att de ser det som rimligt att stanna
kvar vid apparaten. Nedan berättar Janne om hur han ser på sitt spelande:
... antingen ska jag ha sådär 25-30 spänn, det sista jag har om man säger
då va, då kan ja gå in å spela smått å sen arbeta mej upp då, eller så vill
ja ha upp till en tusing i alla fall innan ja går in, för att ibland så kan det
dröja, man får mata den med sådär 5-600 innan man kommer in rytmen
om man säger då, ibland är han ju duktig på å äta, då får man ju stå å
mata’n.
Vad menar han med att ’komma in i rytmen’? Jag tror att han menar det han
säger, dvs. att hans egna rörelser synkroniseras med maskinen. Jag fick rådet av
en annan spelare att stå vid apparaterna många timmar i sträck för att ’komma in
i rytmen’, först då skulle jag enligt henne förstå vad spelandet innebar. Citatet
ovan tyder också på den logik som säger att maskinen måste ’matas för att ge’.
Har han lite pengar spelar han mer försiktigt för att inte spelet skall bli alltför
snabbt avslutat, dvs. han är också ute efter tid vid apparaten. Men idealet för
honom är att ha 1.000 kronor för i den meningen kan han invänta den tidpunkt
då han tror att apparaten kan komma ’i stim’ eller, som han uttrycker det, då
’man kommer in i rytmen’. Stimmet kanske ’kommer’ då han har 900 kronor
kvar, 500, 200 eller inte alls. Många tror också att ’ett stim sällan kommer
ensamt’, och de överger av det skälet inte apparaten förrän de försäkrat sig om
att det andra stimmet uteblir.
Gun-Britt uttrycker en variant av detta då hon berättar om en situation då hon på
ett par timmar förlorade nästan 4.000 kronor:
Philip:
Men vad försiggick i ditt huvet då egentligen? För du tänkte väl
inte spela bort fyra och ett halvt tusen då när du kom dit
Gun-Britt: Nää, men då skulle jag ju ha tillbaka det jag hade spelat bort,
trodde jag, att jag skulle få tillbaka lite, han måste ju ge snart
93
maskin, det tror man ju varje gång. För varje 100-lapp du stoppar i
’Nu, ger den nog snart.’ Så jag tog ut dom här 600 så gick jag, så
tre och nio i förlust vart det då.
Man tänker då man står vid apparaten att ’nästa snurr kan ge’, och att man, om
man ’matar’ maskinen tillräckligt länge, närmar sig det ögonblick då den skall
’ge ordentligt’. Thomas beskriver hur han ibland kan agera gam för att öka sina
vinstchanser:
Nu märker man ju själv när en kille står och matar in i en maskin hela
tiden, kanske 500, 1.000 eller 2.000 någonting sånt här under en väldigt
kort tid. Då brukar man ju gå och ställa sig där efteråt när han har gått
därifrån.
’Den enes död’ kan bli den ’andres bröd’, under förutsättning att logiken
fungerar. Förmodligen har den person vars maskin Thomas lägger beslag på i
likhet med Gun-Britt stått länge och hoppats på att maskinen ’snart’ skall ge
’stort’. Det är ett kort tidsperspektiv då detta ’snart’ ständigt flyttas framåt,
stegvis med två sekunders mellanrum. Det är fråga om en tankestruktur som får
människor att spela bort mycket pengar. Varje snurr kostar, om man spelar som
Gun-Britt och många andra storspelare, fem kronor. Det är svårt att sluta spela
om man infogat denna struktur i sitt medvetande, för om man slutar så kanske
nästa person som tar plats vid apparaten åstadkommer det ’snurr’ som gör att
apparaten verkligen betalar ut.
Man vet också som spelare, åtminstone om det är ett populärt ställe, att gamar
kommer att ta över apparaten, för dessa besitter samma tankestruktur som de
som lämnar apparaten om att apparaten måste matas tills den blivit så mätt att
den vill ge.
TANKESTRUKTUR 2: Maskinerna måste ’matas’
ordentligt för att de skall ge. Då de matats länge närmar
sig apparaterna den tidpunkt då de skall ge ordentligt.
Metaforen om ’matning’ är också överförbar när det gäller att diskutera varför
vissa ställen är populärare än andra. Kalmar Rasta t.ex., i stadens norra utkanter,
är ett mycket populärt ställe och det har också rykte om sig att vara ett ställe där
man kan vinna pengar. Och, mycket beror på att spelarna tror att om många
spelar där så finns det också mycket pengar i apparaterna som kommer att
94
betalas ut om man kommer vid rätt tillfälle. Henrik berättar om just Rasta: ’Det
är ju många som spelar där och det är många som lagt i mycket, mycket pengar.
Då ser jag ... då finns det mest vinstchans.’ Henrik uttrycker en fullt logisk tanke
med hänsyn till hur apparaten är konstruerad.
Konsekvenserna av denna tankestruktur gör 1. att vissa ställen blir extra
populära, de ställen där det finns många spelare som matar apparaterna, och 2.
att det blir svårt att lämna apparaten.
Den snälla apparaten
Det blir än mer rimligt för spelaren att spela bort pengar i väntan på att maskinen
skall börja betala ut, då varje insats är högst fem kronor, som förvisso satsas med
korta tidsintervaller. Att spela bort ytterligare fem kronor gör inte så stor
skillnad gentemot de pengar man tidigare fört in i apparaten. Men, dessa femmor
kan sammantagna bilda ansenliga summor pengar, speciellt kännbart blir detta
för de människor som saknar god ekonomi. Manucher har en teori om hur det är
möjligt att spela bort så mycket pengar på just Jack Vegas.
Jag har spelat på allt. Jag tror inte det finns ett spel som jag inte har
spelat. Det värsta det är maskinerna. Jag vet man kan förlora mer pengar
på trav, men maskinen den drar ja på ett snällt sätt (skrattar till), ja 100
efter 100, det är det alltså … Nu, om jag bara spelar trav jag kan inte
tänka mej göra system mer än 500 eller 600, för då jag ska lägga dom
direkt allihop på en gång, men om jag går till en maskin, då 100 efter
100. Det kan bli flera tusen, 3.000, 5.000, 6.000, utan att sluta och det är
det som är med maskinerna …
Apparaten chockerar inte spelarna genom att avskilja dem från alla deras pengar
på en gång, snarare gör den det gradvis, och också genom att då och då betala ut
lite vinster. I den meningen är apparaten ’snäll’ men förrädisk. Spelaren spelar
för fem kronor till och fem kronor till osv., men med en hög intensitet och
snabbhet. Sammantaget blir det för många mycket pengar. Detta ’snälla’ sätt att
dra in pengarna gör tillsammans med spelets tempo plus tankestruktur 1, som
beskrivits i avsnittet ovan, att vinster kommer i stim och tankestruktur 2, att
apparaten måste matas för att ge, att spelare kan förlora stora summor pengar.
TANKESTRUKTUR 3: Man erhåller en kortsiktig syn på
de egna förlusterna som gör att man inte reagerar förrän
det är för sent. De låga insatserna motiverar denna
tankestruktur.
95
Att det är ett spel med låga insatser gör inte spelet mindre ’farligt’, snarare
tvärtom, mer raffinerat, mer i linje med en psykologi om att lindra känslan inför
förlusten till dess att spelaren lämnat apparaten (jmf. kapitel 4 under rubriken
’Det lilla kan inte vara farligt’).
Jämna tal och helst 500
Ju längre en spelare stannar vid ett bord eller maskin, desto större är
sannolikheten att spelaren förlorar. Huset, i detta fall Jack Vegas, har en fördel
mot spelarna i det långa loppet. Däremot kan enskilda spelare komma in och
vinna ibland. I avsnittet ovan visade jag hur det finns tankestrukturer som
baseras på att man tror att vinsterna kommer i schok, att maskinen måste ’matas’
innan den ’ger’ och att maskinen drar pengar på ett ’snällt’ sätt, som gör att
spelarna har svårt att lämna apparaten. Är pengarna slut tvingas man lämna
apparaten med en tanke om att nästa spelare kan komma att göra storkovan bara
på ett par snurr.
Apparaterna är till skillnad från de klassiska enarmade banditerna utformade så
att de inte ger pengar direkt i en skål, utan snarare att det på skärmen finns en
display som visar hur mycket man har i vinst, dvs. spelarens tillgodohavanden
T.ex. kan det här stå 47, vilket betyder att man har 47 kronor tillgodo, att spela
för eller att lösa in i vinst, i förhållande till maskinen. Motivet till att man inte
betalar vinsten direkt torde vara en tanke om att direktvinster gör spelet
’farligare’. Men, frågan är om det är så egentligen (jmf. resonemanget om de
enarmade banditerna i kapitel 2). Utifrån intervjuerna framstår det som att detta
tillgodosystem ger huset, i form av Jack Vegas, Svenska Spel och svenska
staten, en psykologisk fördel i förhållande till spelarna. Få spelare skulle ta ut
den vinst som jag angivit ovan, då deras tänkande präglas av en logik som inte
medger ett dylikt uttal. Jag skall utveckla tankegången med hjälp av några citat:
Jaa, joo, men så kan det också va, du kan ligga rätt så högt då och hoppas
på att det ska bli vinst då, men så finns det ju gånger om du ska nånstans
t.ex., är det 97 så slänger man i tre kronor så tar man ut då 100. (Iris)
Här beskriver Iris hur hon vill ha ut jämna pengar och hur hon därför lägger i tre
kronor extra. Men, det är mer vanligt att man försöker spela upp sig till ett jämnt
tal, t.ex. 100, 200 eller 300 kronor. Janne berättar följande om tillgodokrediten:
Jag kanske har fått månarna då å inte fått ut något kvitto, som jag kanske
ligger på 700 krediter (betyder 350 kronor då spelet ifråga har 50öreskredit) säger vi då, å då händer det ju ofta att jag säger ’antingen ska
96
jag ha ut ett kvitto eller så stannar jag vid 500’. När jag är på 500
krediter då, men sen flyttas den där 500. Den flyttas ju ner till 400 å 300 å
sen är det ju så pass lite så det är ingen idé å ha kvar då va …
För Janne handlar det om att bestämma sig för olika gränser för hur långt ned
han får gå i krediten. Men då han väl nått dit skapar han ofta en ny gräns. Man
kan i detta fall, och även andra, tänka sig att de om de fick pengar direkt i
skålen, i form av enkronor eller femkronor, inte skulle vara så fixerade vid
siffergränser. Om krediten inte syntes och de hela tiden fick lägga i mer pengar,
skulle dessutom spelets hastighet bromsas upp. Det skulle inte längre vara fråga
om ögonblickliga beslut utan egentlig eftertanke. De skulle tvingas räkna sina
enkronor eller femkronor eller helt sonika ta dem i fickan. Enligt den logik jag
presenterar här är den gamla enarmade banditen, med pengar direkt i skålen,
således mindre ’farlig’, än denna som innehåller mekanismer som gör att man
stannar kvar vid apparaten och som gör att man sällan måste lägga i mer pengar.
TANKESTRUKTUR 4. Man tar endast ut jämna summor
och spelar följaktligen till det att den jämna summan visar
sig.
Alla spelare jag talat med resonerar enligt ovanstående. Henrik resonerar utifrån
en logik där uttagen bestäms av hur mycket pengar han lagt i apparaten.
Philip:
Brukar du ta ut kvittona även om du hamnar på typ 150 eller nåt?
Henrik:
Inte om ja har lagt i 100, då tar jag aldrig ut det. Har jag lagt i en
20-lapp eller så, då kan jag ta ut.
Philip:
Var går gränsen där, eller vart brukar det gå?
Henrik:
4-500, inte under 400.
Iris berättar för mig att hon aldrig tar ut ens 200 om krediten visar detta.
Undantaget är om hon har någon tid att passa. För henne handlar det om att nå
500 kronor, där går hennes liksom många andras gränser. Vid ett besök på en
restaurang i Sundbyberg, nära Svenska Spels kontor, satt en man med
’invandrarbakgrund’ och spelade poker. Han fick en kåk och lyckades sedan via
dubblingsfunktionen att få automaten att skriva ut ett 500-kvitto. Han vände sig
mot mig (han hade ögon i nacken) och sa ’den här har jag jobbat hårt för.’ Jag
förstod inte direkt hur han menade av det skälet att det var en av mina första
observationer. Men, då jag intervjuat ett flertal spelare samt lärt mig mycket av
97
den logik spelandet handlar om förstod jag innebörden i hans uttalande (detta
skedde ungefär tre månader efter han hade uttalat det). Han menade naturligtvis
att han suttit en längre tid utan framgång och att han till slut fått den vinst han
varit ute efter. Många är så fixerade vid kvitton att de kan jobba länge för det.
Manucher berättade att han också var det, men att han också kunde reagera
starkt om någon gratulerade honom för att han fått ett 500-kvitto och att hans
reaktion berodde på det absurda i att de gratulerade honom för 500 kronor när
han i själva verket förlorat ett par tusen. När Svenska Spel skriver att de ger 8592 procent ’tillbaks till spelarna’, döljs de förluster som skett såväl innan som
efter kvittona skrivits ut.
De fyra tankestrukturer som beskrivits ovan, att maskiner måste ’matas’ för att
ge, att vinsterna kommer i ’stim’ samt att apparaten är ’snäll’ och att man endast
tar ut jämna summor, förlänger onekligen tiden vid apparaten och ökar på så vis
också sannolikt risken att förlora.
Skicklighet eller tur
I Max Hanssons (2004) rapport om travspel beskrivs hur storspelarna (i
betydelsen de som spelar varje vecka och som lägger ner många timmar per
vecka på att planera för spel) resonerar om sitt spelande. Faktorer som kuskar,
banlängd, väder och vind, hästarnas egenskaper och startplacering tas in i en
analys där det gäller att få fram en vinnare eller åtminstone en häst bland de tre
främsta. Att få in sina hästar med hjälp av förmågan att inhämta information,
abstrahera och slutligen analysera faktorerna sammantagna är ett tecken på att
man är en lyckad travspelare, vilket ger status i travspelarkollektivet. I den
meningen kan man se travspelande som ett sätt att skapa en position i
förhållande till andra och att integrera sig, dvs. vara en del i det sociala
sammanhang travspelet utgör. I travet avspeglas denna ’jakt på kunskap’ i det
språk som används och som den förtrogne travspelaren kan ryggradsmässigt: ord
som ’spik’, ’dödens’, ’volt’ och ’käka hjälm’ är delar av den språkliga rekvisita
som då den sätts i spel definierar och förtätar situationen.
Salle, en av Jack Vegasspelarna, spelade tidigare mycket på travet då hans
droganvändande ännu inte eskalerat. Han är högst logisk i sitt sätt att resonera
och abstrahera, dvs. ta fram ett fåtal faktorer som är viktiga vid en analys. De
enda skolämnena han intresserade sig för var de logiska, som t.ex. matematik
eller fysik. Han skapade också ett travbolag där andra spelare litade på att han
tog ut de ’rätta’ hästarna. Bolaget rönte framgång, de fick sju rätt på V75 tre
gånger inom en mycket kort tidsperiod. Han fick bekräftelse och sågs som en
viktig person.
98
Men, då han började förlora kontrollen över sitt drogande kunde han inte längre
koncentrera sig på det sätt som krävdes för ett framgångsrikt travspelande. Han
var också av den åsikten att det inte är någon idé att spela på travet om man inte
förberett sig grundligt och satt sig in i olika aktuella förhållanden. Han började
istället spela Jack Vegas då det inte kräver några större förkunskaper och
överhuvudtaget inga förkunskaper. Det enda som krävs är att man ’kommer rätt’
till apparaten. När han pratar om sitt spelande framhäver han travspelet och
berättar om hur han vid ett tillfälle plockade bort en häst ur systemet, men att
denna häst sedan gick in, vilket gjorde att han och travbolaget gick miste om en
jättevinst. Några sådana historier berättar han inte om Jack Vegas, och vad finns
att berätta? Om man vill söka bekräftelse på sin duktighet är inte Jack
Vegasställena de mest lämpliga, även om det, som jag tidigare skrivit i avsnittet
om manlighet (kapitel 5), är möjligt att upprätta en illusion om skicklighet även
gällande Jack Vegas.
Som en parantes kan nämnas att Salle numera är drogfri. Han spelar ibland Jack
Vegas, men oftast spelar han poker och kan på så vis använda sig av sina
matematiska och logiska kunskaper för att avgöra när han skall ’gå med’ i en
omgång eller inte.
Jag var på Svenska Spels huvudkontor i Sundbyberg och pratade med Jack
Vegas’ apparatansvarige om hur apparaterna fungerar. Han sade att de inte följer
några system som spelarna kan räkna ut, och i den meningen är det omöjligt att
med kunskapers hjälp besegra maskinen. Som jag tidigare skrivit handlar det om
att komma till ’rätt’ maskin vid ’rätt’ tillfälle, och inget annat. Men, de flesta av
de jag talat med har närt en illusion om att ett visst mått av kunskaper, eller
färdigheter, kan förbättra oddsen för vinst. Jag har ju också tidigare tagit upp
tankestrukturen om att apparaten måste matas för att den skall ge och spelarna
ser denna kunskap som viktig i jakten på mycket pengar eller tid. Nedan ger
Henrik sin syn på dubblingar:
Om vi säger att jag får tre låga (kort) i början då, då tar jag vinsten i
fjärde, det brukar vi alltid. Men sen om det har blivit tre höga, det vill
säga knäckt, dam, kung och jag klarar dom, då spelar jag, då bara
fortsätter jag dubbla, för då tänker ja såhär ’nu måste det komma nåt
lågt’.
Henrik tror här utan tvekan att apparaten följer ett system som han tror sig ha
lärt sig. Han följer en sannolikhetsbedömning, där det varje gång banken fått ett
lågt kort innebär en ökad sannolikhet att ett högt skall dyka upp. Klarar han att
besegra ett högt kort däremot, är det sannolikt att banken i nästa omgång ska
visa ett lågt kort som är lätt att besegra. Den här tanken är relativt vanlig och
också lätt att få när man står vid apparaten. Jag utvecklade själv denna
99
tankelogik och undvek att ’reta’ apparaten alltför mycket genom att trotsa
logiken ifråga. Gunnel hade ett intressant förhållningssätt till hur apparaterna
fungerade och trodde att dubblingsfunktionerna endast var till för att lura av
spelarna det de vann. Hon försökte komma undan detta genom att mycket sällan
sätta sina pengar på spel vid dubbling. Hon hade även en teori om att man om
man tog ut kvitton relativt ofta kunde hålla ner förlusterna.
En annan kunskap gällde framförallt klassiska hjulspel och innebar att man
trodde sig kunna tolka när maskinen snart skulle ’ge stort’. Linus berättar:
Jaa ja, man såg ju direkt när det börja bli dags, nu kommer den, nu blir
det swinging (syftar på spelet Swinging Bells). Man kände igen dom där
tecknena när det var dags med vissa saker, när maskinen skulle ge, och då
var det dags, så såna tecken lärde man sig känna igen.
För att kunna lära sig detta, oavsett om det är möjligt eller inte, krävdes ingående
studier av hur apparaterna fungerar. Ofta gjorde man sina prognoser utifrån en
känsla som hade med tidigare vinstögonblick att göra. Henrik trodde att de som
spelat på apparaterna i flera år har större chans än nykomlingar:
Jaa, det tror jag. Det finns nog dom som spelat ett par år, som, ja dom
kan väl lite om maskinen, dom vet nog, kanske på 80, 90 procent att det
ligger under tio där under klätt då, att det ligger där, när dom trycker på
den. Det tror jag, å sen att det finns vinstchansen då, det tror ja dom kan
räkna ut.
Han säger själv att han börjat lära sig mer. Ett annat sätt att överlista apparaten
handlar om att lyckas stoppa hjulen i tid. Janne berättar nedan om det:
Philip:
Men kan man vinna på Jack Vegas med skicklighet?
Janne:
Eh, ja det där vet man ju inte ... Ja, det kan du nog för att du kan ju
få första månen, sen kan du ju stanna när du vill, å stanningen kan
ju avgöra .... månarna sitter ganska nära varann på det sista hjulet.
När du ser den första komma, hinner du trycka rätt då, då får du
den andre månen, då stannar den innan då va, å då vinner du
givetvis, annars är det nog mest tur snarare.
Med snabbhet kan man lyckas. Vid ett tillfälle spelade jag just Hokus Pokus med
Salle och jag fick in en måne. Vid tillfället var Salle ouppmärksam och hann inte
varna mig. Men då han insett vad som skett sa han till mig att jag skulle ha
stannat hjulet så fort jag såg den första månen. Jag lärde mig detta och var i
fortsättningen uppmärksam när det gällde månarnas närvaro på touch screenen.
100
Det var framförallt männen som trodde på att man med skicklighet kan överlista
apparaterna, medan kvinnorna oftast uttryckte att det är ren tur. Detta styrker i
viss mening tidigare teser om skillnader mellan manligt och kvinnligt spelande
(se kapitel 5). Man kan se det som att även om det sannolikt inte finns några
moment av skicklighet i spelet så betyder det inte att möjligheterna att utnyttja
spelet för att visa duktighet är borta. Man kan skapa skicklighetsmomenten själv
och i kommunikation med andra skapa en illusion om att ett visst inslag av
skicklighet är närvarande. Dessutom kan en känsla av att man lyckas skapas
oberoende av om det är tur eller inte. Framgången behöver inte hänga samman
med att det krävs kunskap. För många spelare är apparaten att likna vid ett
mysterium och spelare skapar sina idéer om vad mysteriet består i. Även detta
kan liknas vid en tankestruktur som utvecklas i spelarens möte med maskinen.
TANKESTRUKTUR 5. Det är möjligt att med erfarenhet,
snabbhet och/eller skicklighet öka chansen till vinst.
Den marknadsföringsansvariga berättade för mig att svenskarna är särskilt
förtjusta i dubblingsfunktionen, dvs. att man genom att välja kort kan dubbla sin
vinst. Vissa spel innehåller också så kallade bonusbanor, som om man får en
viss kombination på spelet kan innebära att det på skärmen dyker upp en
valsituation. På spelet ’Little green men’ kan det innebära att man får peka på ett
eller tre tefat, av vilket ett innehåller en högre vinstsumma än de övriga. På
spelet ’Grodjakten’ kan man om rätt kombinationer framträder få välja vilken
väg en groda ska ta över en damm. Grodan hoppar på näckrosblad och hoppar
den rätt framträder t.ex. 50 eller 100 kronor. Väljer man fel näckrosblad hoppar
grodan rakt in i ett krokodilgap. Detta spel blev mycket populärt under år 2002.
Det finns liknande varianter ifråga om andra spel, som t.ex. Frispark, där det
gäller att välja rätt boll, eller Små gröna män, där man får peka på tefat som
innehåller bonuspengar.
Apparaterna tillhandahåller, som beskrivs ovan, illusioner om att man kan
påverka utgången. Väljer man bara rätt kan man vinna pengar, så är tanken.
101
Kapitel 8: Konklusioner
I följande text summeras centrala slutsatser från kapitel 4-7. Att jag inte
konkluderar de tidigare kapitlen beror på att dessa mer skall ses som en
förståelseram för de följande.
Kapitel 4, Jack Vegas identitet, visar hur staten beskriver Jack Vegas identitet
som en relativt harmlös apparat, som skapar mycket mer positiva konsekvenser
än negativa. Jack Vegasspelaren beskrivs enligt denna önskade identitet som en
person med ett rikt socialt liv, som inte låter spelet ta kontrollen över subjekt
eller ekonomi. Det är en ren, socialt accepterad identitet som presenteras, befriad
från ’smuts’ ifråga om spelberoende och begärstyrda identiteter. Man relaterar
också mycket tydligt spelet till folkrörelser, föreningsliv och amatörism i ett
försök att ’injicera’ folklig kultur i en produkt som frånsett det ekonomiska
stödet har mycket lite med idrott att göra. Vidare tonas produkten ned i en
retorik som syftar till att säga att en produkt med så låga insatser och vinster inte
kan vara farlig. Genom den retorik som uttrycks i offentliga medier försöker
man associera identiteten till goda värden i svensk kultur. Men, samtidigt
kommer det ibland fram i de offentliga texterna att man är medveten om att
produkten är farlig och riskabel. För att skydda sig mot denna självkritik söker
man garantera att Jack Vegas är en ’säker produkt’. Intensivt försöker man skapa
en önskad, kulturellt accepterad identitet.
Jack Vegas bär också en, från Svenska Spels sida, oönskad identitet, som
kritikerna i form av forskare och debattörer för fram. Enligt deras retorik skapar
Jack Vegas stora problem och bidrar till att skapa ekonomiska, sociala och
individuella tragedier och att socialt utsatta grupper drabbas särskilt hårt.
Svenska Spel, och Finansdepartementet, kan endast i mycket liten omfattning
hålla med om denna kritik, då den, om den visade sig vara sann för många
människor, skulle skada Jack Vegas’ (och Svenska Spels och därigenom statens)
trovärdighet alltför mycket. Ställt på sin yttersta spets framstår staten och
Svenska Spel, i den oönskade identiteten, som ’onda’ aktörer som ’offrar’
människor som har det svårt för att få in pengar och som bidrar till att sprida
något som genererar beroende och social misär.
Kapitel 5, Spelets funktioner, betraktar och analyserar spelandet som ett sätt att
hantera existentiella frågor, och en första aspekt som togs upp är att tillvaron vid
maskinerna gör att en känsla av ’time out’ från vardagslivet i övrigt skapas.
Många upplever sig själva som ’rastlösa’ och att de inte klarar av vardagslunken.
Vid maskinen upplever man att man loggar ur denna vardagsvärld för att för en
stund befinna sig i en tillvaro där existentiella problem och tristess upphävs till
förmån för tät interaktion mellan människa och maskin. Medan systemspelande
102
på trav är för de som vill ’tänka ut’ och analysera är Jack Vegas för de som vill
’sluta’ tänka – de otåliga och rastlösa som längtar ifrån sina vardagsliv. I den
meningen är det fråga om en ’flyktfunktion’ i spelandet.
Spelandet blir även ett sätt att hantera ensamhet, för trots att man kanske inte
umgås så mycket med andra spelare upplever man sig vara bland folk. Att
uppleva ensamhet är att inte ses som betydelsefull av andra människor. Att spela
Jack Vegas är ett sätt att hantera denna existentiella problematik och avsaknad
på bekräftelse och därmed mening i livet. Även ordet utanförskap kan beskriva
spelarnas självupplevelser. De halvkriminella, de ’invandrare’ som upplever
liten makt, de pensionärer eller förtidspensionärer som hamnar vid sidan av,
eller de människor vars barn vuxit upp, känner sig inte delaktiga i samhället.
Även informanternas beskrivningar av andra spelare handlar om ensamhet,
utanförskap och sociala problem.
Men spelandet handlar också för somliga om att agera ut fantasier om vem man
önskar vara; betydelsefull och respekterad. Denna punkt relaterar till den förra
om ensamhet i den meningen att den handlar om att skapa betydelse och mening
i tillvaron. De unga män som strävar efter att få apparaten att skriva ut 500kvitton, och som då det sker känner sig bekräftade som män, räknas in hit,
liksom de unga män som söker tillträde till krogarnas Jack Vegasmiljöer då
dessa ger dem en känsla av att vara vuxna. Även om det egentligen är fråga om
rena turspel skapas illusioner om att man kan slå den andre (eller maskinen) med
hjälp av skicklighet. Det handlar också, som vid många andra spelformer, om att
visa stark karaktär då man förlorar pengar eller då man sätter mycket på spel.
Även om det mest tycks vara männen som tävlar mot varandra på detta sätt, kan
även kvinnor finna värde i att besegra maskinen.
Apparaten i sig själv tillhandahåller möjligheter om att skapa time out bättre än
vad andra spel förmår och detta beror på hur den är konstruerad.
Uppmärksamheten är ständigt fäst vid apparaten, ungefär som när man tittar på
en riktigt spännande film. Skillnaden mellan filmtittande och Jack Vegasspel är
dock att spelaren är delaktig i det som skapas på Jack Vegasskärmen och att
spelarna till skillnad från filmtittarna satsar sina pengar. Fingrarna och spelarens
medvetande gör att spel och människa smälter samman och disassocieras från
omvärlden. ’Drogen betyder något’. Maskinen är skapad för disassociation. Det
är stor skillnad mellan att köpa en Penninglott och att spela på Jack Vegas:
snabbhet, rytm, upptagenhet med mera, gör Jack Vegasapparaten högeffektiv för
utloggning från vardagslivet.
Kapitel 6: Ett (a)socialt rum, syftade till att analysera de sociala relationer som
utvecklas i Jack Vegasmiljöerna. Det är fel att säga att det saknas social samvaro
på Jack Vegasställen. Ibland utvecklas relationer mellan spelarna, som oftast går
103
ensamma till apparaterna. Det sociala umgänget sträcker sig emellertid sällan till
mer än att man ’håller’ varandras apparater, eller att man frågar om apparaterna
’ger något’. Ibland skapas en känsla av samhörighet av det faktum att man spelar
bort mycket pengar och det utvecklas konversationsregler.
Vad som också kunde noteras är att olika kategorier av människor mutar in sina
speciella mötesplatser. Vid vissa pubar kunde unga män samlas, vid andra
’outsiders’ och vid somliga ställen fanns mest pensionärer eller invandrare.
Spelarna hade också ofta sociala relationer med ägarna eller personalen, som
ofta bedömdes som trevliga och bekräftande. Emellertid tycktes inte den sociala
relationens styrka vara särskilt stor, utan omfattade endast de tillfällen då kunden
befann sig på restaurangen. Just denna aspekt, att bli bekräftad av ägaren, kan
för många vara ett motiv till att ständigt återknyta kontakten, dvs. fortsätta spela
på apparaterna.
Men, samtidigt som ’stammisar’ kunde hälsa på varandra tycktes många koppla
bort den sociala omvärlden och istället rikta sin uppmärksamhet mot
maskinerna. Här utvecklades de starka relationerna. I den meningen kan man se
en form av asocialitet. Just det nära samröret med maskinerna, att dessa
bedömdes vara så viktiga, att vissa hade sina turmaskiner och att många
förlorade mycket pengar, gjorde också miljön frustrerad ibland. Om andra står
bakom och tittar samtidigt som man förlorat en 1.000-lapp kunde det tolkas som
att den andre var en gam som var ute efter att ta över maskinen. Det kunde också
röra sig om starka frustrationer över att inom en kort tid ha förlorat större delen
av det ekonomiska kapital man hade till sitt förfogande.
Ovanstående kan nyanseras i olika spelartyper, där de sociala spelarna utgör en
kategori, medan de maskinfokuserade utgör en annan. En speciell kategori, som
nämnts ovan, är gamen som är ute efter heta apparater som matats länge. Dessa
gamar kan göra stämningen irriterad, men samtidigt är det ju inte de som
tillhandahållit rekvisitan för det som sker med verkliga insatser i Jack
Vegasmiljöerna, där det som framstår som en möjlighet till snabba pengar kan
tranformeras till ett inhumant kassaskåp, som endast restaurangägarna och staten
äger tillträde till. En annan spelartyp som nämnts är kvittojägaren, som söker
bekräftelse på sin existens genom att kuva maskinen och få den att skriva ut. Jag
har också nämnt den torrspelande vouyeuren som endast tittar på och betraktar
det som sker. Även denna karaktär ger upphov till irritation.
Kapitel 7: Pengar och tankar på apparaten, analyserar såväl hur spelarna ser på
vinsten som hur de tror att apparaterna fungerar. Även om mycket av spelandets
funktion är att ’fly’ från vardagslivet eller att skapa illusioner om vem man
önskar vara, är pengarna inte betydelselösa. Pengarna ses som renare än andra
104
pengar och dessutom lätta att realisera (och förlora). Dessutom är 500-1.000
kronor inte lite pengar för de som saknar stora inkomster. Att vinna 1.000 kronor
på en halvtimme eller 20 minuter och dessutom slippa betala skatt för dem eller
få dem synliga i myndigheters register kan lyfta en situationsekonomi och tillåta
spelaren att leva lite bättre den dagen. Pengarna spelar också en viktig roll som
troféer för de jag kallat kvittojägarna. Dessa får genom först kvittot och sedan de
pengar kvittot transformeras till en bekräftelse på att de är dugliga.
Jag har funnit fem viktiga tankestrukturer som sammantagna gör att många
stannar vid apparaterna, längre än vad som vore fallet dessa tankestrukturer
förutan. Dessa mentala strukturer utvecklas ur spelarnas möten med den
specifika teknik och de finesser spelet tillhandahåller.
(1) Att apparaten i regel ger bra utdelning i stim, men att den måste befinna
sig i rätt läge för att man skall ’komma in’ i detta. Av det skälet stannar
många länge vid apparaten om den inte ’ger’ mycket. Det konsekventa
tryckandet gör att de heller ej tar sig tid till eftertanke.
(2) Många tror också att maskinerna måste matas för att de skall ge. De flesta
undviker ställen dit ingen går av det skälet att de inte ’matas’ tillräckligt.
De låses mentalt fast vid tankestrukturerna om ’stim’ och ’matning’ och
vissa lämnar inte apparaten förrän den kommit i stim och givit ett kvitto
eller pengarna är slut. Vetskapen om gamarna gör också att man inte vill
lämna apparaten till någon annan, som, enligt många spelares logik, då
kan lägga beslag på de pengar man lagt i apparaten. Många skulle dock
själva kunna agera gamar om de får syn på en apparat som matats länge.
Tankegången om ’matning’ liknar det fenomen som ofta inträffar då det
vid roulettbordet inte har infunnit sig en nolla på kanske 40 snurr. I det
läget är det många som börjar satsa på nollan. Eller om färgen rött
kommer upp tio gånger i rad, vilket ger människor incitament att satsa på
svart. Så Jack Vegasspelarnas tankar är inte särskilt underliga eller
’korkade’, snarare relativt logiska med tanke på den raffinerade teknik de
möter. Även om man i efterhand vet att det är rent slumpmässigt tenderar
en dylik logik att ta vid.
(3) Den snälla apparaten. Spelets låga men frekventa insatser gör att
förlusterna kommer gradvis, och att man som spelare i små steg förlorar
sina pengar. Spelarna erhåller en kortsiktig syn på de egna förlusterna och
reagerar ofta inte förrän det är för sent.
(4) Tankestrukturen handlar om vad displayen på krediten skall visa då man
lämnar maskinen för att hämta ut kvitto. Här härskar en de jämna talens
logik och många spelare spelar hellre ner sig till noll än tar ut 45 kronor.
105
Denna tankelogik är naturligtvis till Svenska Spels fördel, då det statliga
företaget har oddsen på sin sida. I denna mening vill jag hävda att
kreditsystemet, det som kanske mest gör att apparaten skiljer sig från de
enarmade banditer som förbjöds 1979 (naturligtvis skiljer sig såväl teknik,
grafik, som statens möjligheter att kontrollera spelet), inte är mindre
farligt än att pengarna kommer ut direkt som i fallet med ’banditerna’ där
mynten rasslade rakt ner i skålen. Pengarna var, i fallet med
ursprungsbanditerna, verkliga och uttrycktes inte som abstrakta krediter.
Att göra pengar abstrakta är, enligt den ofta av Svenska Spel anlitade
spelexperten Glimne, ett sätt att få spelarna att glömma pengarnas
egentliga värde. Han skriver i Kasinoboken:
Det kanske allra viktigaste psykologiska knepet i kasinots arsenal är dock
användandet av marker istället för pengar. Det är en medveten policy
från kasinots sida att pengar ska förekomma så lite som möjligt. (…) Det
är lätt att glömma att de här markerna representerar verkliga pengar.
(2001: 29-30)
På Jack Vegas behöver man inte vara gambler för att förlora mycket. Det
är fråga om små summor varje gång, ett steg i taget, men ändå mycket
snabbt. Det handlar om elementär, men ändå raffinerad psykologi.
(5) Även om Jack Vegas är ett rent turspel utvecklar människor tankar om att
det går att använda sig av skicklighet i vissa lägen och att man kan välja
rätt kort, rätt näckrosblad, skattkista eller tefat. Spelen är utformade för att
skapa en illusion om att man kan vinna med hjälp av skicklighet, dvs. de
gör det rimligt att tänka sig att man har chansen att påverka utfallet.
I ovan stående mening är Jack Vegas inte mindre bandit än de ’enarmade’ dito.
De är mer raffinerade, snabbare, ger mycket fler valmöjligheter och har
snyggare grafik, vilket tveklöst gör dem mer anpassade till 2000-talets digitala
värld. Men, det är svårt att förstå varför de skulle vara mindre farliga, åtminstone
för människor över 18 år.42 Spelet är så snabbt och raffinerat att många, då de
står eller sitter där, upphör att tänka på vardagslivet i övrigt (och det är ju också
meningen). Jack Vegas är en perfekt apparat för disassociation, och det är något
man längtar efter om man har det svårt i livet.
42
18-årsgränsen kontrolleras sannolikt mycket bättre nu än vad som var fallet med de
enarmade banditerna.
106
Epilog: Folkets hjälte eller datoriserad bandit?
Problemen med Jack Vegas är flera. Några kan nämnas:
1. Det tycks som om de som väljer att satsa mycket vid apparaterna gör det
för att hantera existentiella problem med rastlöshet, tristess,
meningslöshet och utanförskap. Det är fråga om redan utsatta grupper
som skall finansiera idrott och ungdomsverksamhet.
2. Att apparaten är så raffinerad att den gör det möjligt för spelarna att
glömma tankar på vardagslivet samt att de utvecklar tankestrukturer
som förlänger deras tid vid maskinerna och utvecklar en illusion om
kontroll. Illusionerna är inte spelarnas fel, utan snarare är apparaterna
konstruerade för att skapa dessa.
3. Att apparaten blivit en sådan succé för staten och för idrotten. Detta gör
den kritik som uppkommer mot apparaterna svår att hantera för staten,
då det, om man tog den på fullt allvar och tog beslutet att inte ha några
spelapparater, skulle innebära svåra ekonomiska förluster.
Spelmarknaden gynnas av att problemen med spelandet individualiseras, dvs. att
problemen tolkas som en psykologisk defekt eller obalans av det ena eller andra
slaget. Tanken om att spelmarknaden egentligen inte är ansvarig uttrycks tydligt
i nedanstående citat:
Precis som med all annan beroendeproblematik finns det en mängd olika
uppfattningar och teorier om vad som får en människa att utveckla ett
spelberoende.
Forskning har pekat mot såväl psykologiska som biologiska orsaker.
Gemensamt för många spelberoende är att lita överdrivet mycket till den
egna turen och spelskickligheten. Vad gäller de bakomliggande orsakerna
finns dock ingen entydig förklaring. (ur En bok om värdeautomatspel,
2003: 8)
Vad som inte skrivs en rad om ovan är spelmarknadens inverkan och
produktutveckling. Det här liknar delvis den definition av spelberoende som
finns i SOU 1992: 130:
Sammanfattningsvis kan spelberoende sägas vara kännetecknat av ett mer
eller mindre okontrollerat beteende hos en i övrigt normal person som
består av en kronisk och tilltagande oförmåga att motstå impulser till
hasardspel på bekostnad av sin egen eller familjens ekonomiska och
sociala trygghet. (sida 239)
107
En stark fokus ligger på den ’spelberoende’, problemen individualiseras,
patologiseras eller biologiseras, samtidigt som de inte teknologiseras.
Men, tekniken är, som jag visat i kapitel fem och sju en synnerligen viktig del av
förklaringen till varför vissa utvecklar ett ’överdrivet’ spelande. Men, så länge
debatten endast fokuserar på just ’spelberoende’ enligt de psykologiska
definitioner av spelberoende som gör sig gällande, går staten och Svenska Spel
delvis fria från ansvar. Problemet blir individuella karaktärsproblem snarare än
resultat av statliga beslut och försök att driva in pengar till den idrott som aldrig
tidigare haft så mycket ekonomiska resurser. Och ses problemen som enkom
psykologiska framträder också lösningen på dem som en angelägenhet för
självhjälpsgrupper, AA-inspirerade terapier och psykoterapi. Denna typ av
metoder kan förvisso hjälpa vissa att bättre hantera sina liv, men de
åstadkommer inga förändringar i synen på spelmarknaden.
Svenska Spel och Jack Vegas skriver dessutom i skriften En bok
omvärdeautomatspel: Bra att veta om Jack och Miss Vegas, under rubriken
’Spelet och riskerna: Är värdeautomater farligare än andra spel?’ följande: ’…
alla former av alkohol kan leda fram till ett alkoholmissbruk detsamma torde
gälla olika spelformer.’ (sida 6) I detta citat finns ett totalt förnekande till att
vissa typer av spel skulle vara ’farligare’ än andra. Bingolotter, penninglotter,
stryktipskuponger och andra spelredskap jämställs här med öl, vin och sprit.
Men, metaforiken håller inte. Spelen är konstruerade på högst olikartade sätt och
genererar olika typer av upplevelser och ’berusning’. I olika sammanhang
beskrivs ’problemspelaren’ som det stora problemet (jmf. resonemang i såväl
kapitel 2 som 5). Chefen för Svenska Spels analys, strategi och omvärldsfrågor
säger i Rent Spel (2003: 92): ’Vi måste konstatera att visa inte tål spel och då
utvecklar ett missbruk. Men 98 procent av våra kunder tål spel, det är ju faktiskt
fler än som tål mjölk.’ Uppgifterna i den här rapporten visar dock att det handlar
om långt mycket mer än ’överkänsliga’ spelare. Det handlar, med risk för att bli
tjatig, om raffinerad teknik och stor tillgänglighet, såväl psykologisk som fysisk.
Jack Vegas skapar ’time-out’ på ett helt annat sätt än vad som är möjligt med en
Penningslott, eller en trisslott43. Även annan, tidigare refererad, forskning visar
denna spelapparaternas potential. Och i Lars Westfelts (2004) bilaga framgår det
att spelapparater i mycket högre utsträckning än andra spelformer är förknippade
med problemspelande.
Svenska Spel beskriver nedan på sin hemsida hur de ser på sin uppgift:
43
Trisslotter kan numera skrapas på nätet vilket gör aktiviteten mer lik det som sker vid Jack
Vegasapparaterna.
108
I vårt uppdrag från regeringen framgår klart och tydligt att vår
huvudsakliga uppgift är att tillgodose svenska folkets efterfrågan av
attraktiva lotterier och spel. Vi skall i första hand koncentrera oss på att
tillhandahålla så bra och roliga spel som möjligt.
Huvudansvaret för frågor som rör problemspelande eller spelmissbruk
ligger inte hos oss, men i vårt uppdrag framgår att vi skall bedriva vår
verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. Vi skall kort sagt hitta en balansgång
mellan att uppfylla våra spelares önskemål och ett ansvarsfullt agerande.
(från Svenska Spels hemsida den 26 juli 2004)
Jag är mycket kritisk till denna ansvarsfördelning då ju Svenska Spel är de som
står för produktutvecklingen av nya spel och spelformer och som står för
marknadsföringen. De som skulle kunna åstadkomma störst effekt när det gäller
’problemspelande’ borde ju vara de som utvecklar produkterna, då dessa
egentligen bäst känner till hur dessa fungerar. Men, så tycks inte ske.
Till sist har det konstaterats i denna rapport hur Jack Vegas finansierar svensk
idrott och ungdomsverksamhet, som blivit beroende av Jack Vegaspengar.
Nedan stående citat är från skriften Rent Spel:
Utan spelpengar skulle föreningarna tvingas leva på korvförsäljning och
loppmarknader. Det befarar Riksidrottsförbundets ekonomiansvarige Hans
Hellquist. Idrottsrörelsen får i år runt två miljarder från staten genom
Svenska Spel och från Bingolotto. Hästsporten å sin sida får ekonomisk
hjälp av ATG. (fetstilt ingresstext)
Den svenska idrottsrörelsen har aldrig stått sig starkare, vare sig i antal
aktiva och ledare eller ekonomiskt. Det är inget Hans Hellquist hymlar
med:
- Ingen annan regering och riksdag har satsat så mycket på idrotten. Och
mer blir det de kommande tre åren, när anslaget från ”handslaget” och
överskottet från Jack Vegas kraftigt växer. (ur Rent Spel 2003: 47)
Frågan är dock om Jack Vegas är bättre än korvförsäljning och loppmarknader.
Tänker idrottsrörelsen på varifrån deras pengar kommer ifrån, att de faktiskt en
gång tillhört den typ av människor som beskrivits i denna rapport? Tänker de på
att Iris’, Jannes, Manuchers, Gun-Britts, Sahibs, Hassans och Salles pengar
transformerats till ishockeymål, fotbollar, bandyklubbor med mera? Det är högst
tveksamt. Men, då staten ger, kanske de som tar emot inte tror att det kan vara
något fel på pengarna.
109
Vi eftersträvar ständigt att finna spel och
spelformer som tilltalar flertalet utan att skapa
onödiga risker för de som har det svårt. (ur En
bok om värdeautomatspel 2003: 6)
110
Referenser
Ambjörnsson, R. (1988): Den skötsamme arbetaren: Idéer och ideal i ett
norrländskt sågverksamhälle 1880-1930. Stockholm: Carlssons Förlag.
Bauman, Z. (1990): Att tänka sociologiskt. Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Bourdieu, P. (1986): Kultursociologiska texter. Stockholm: Salamander.
Breen, R. B. (2004): Rapid Onset of Pathological Gambling in Machine
Gambling: A Replication. eCommunity: the International Journal of
Mental Health and Addiction, 2(1).
Breen, R. B. och Zimmerman, M., (2002): Rapid Onset of Pathological
Gambling in Machine Gambling. Journal of Gambling Studies, 18(1).
Cohen, S. och Taylor, L. (1992): Escape Attempts: The Theory and Practice of
Resistance to Everyday Life. London/New York: Routledge.
Connell, R. W. (1995): Masculinities. Berkeley/Los Angeles: California Press.
Cooley, C. H. (1902/1922): Human Nature and Social Order. New York:
Scribners.
Custer, R. M. H. (1985): When Luck Runs Out: Help for compulsive gamblers
and their families. New York: Facts On File Publications.
Davidsson, D. K. (1996): Selling Sin: The Marketing of Socially Unacceptable
Products. Connecticut/London: Quorum Books.
Dixey, R. (1996): Bingo in Britain: An Analysis of Gender and Class. I J.
McMillen (red) Gambling Cultures: Studies in History and Interpretation.
London/New York: Routledge.
Douglas, M. (1966/1991): Purity and Danger. An Analysis of the Concepts of
Pollution and Taboo. London and New York: Routledge.
Dow Schull, N. (2002): Escape Mechanism: Women, Caretaking, and
Compulsive Machine Gambling. Working Paper No. 41, Center for
Working Families, University of California.
Durkheim, E. (1897/1983): Självmordet. Lund: Argos.
Ehn, B. och Löfgren, O. (1982): Kulturanalys. Malmö: Gleerups Förlag.
Elsrud, T. (2004): Taking Time and Making Journeys: Narratives on Self and the
Other among Backpackers. Lund: Lund Dissortations in Sociology.
Faupel, C. (1991): Shooting Dope: Career Patterns of Hard-Core Heroin Users.
Gainesville: University of Florida Press.
Fisher, S. (1995). The amusement arcade as a social space for adolescents: An
empirical study. Journal of Adolescence, 18(1), 71-86.
Folkhälsoinstitutet, (2003): Förslag till handlingsprogram för att motverka
spelberoende. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.
Frykman, J. och Löfgren, O. (1979): Den kultiverade människan. Stockholm:
Liber Förlag.
Glimne, D. (2001): Kasinoboken: Allt om kasinospel och hur du blir en vinnare.
Falun: B. Wahlström Bokförlag AB.
Goffman, E. (1959/1988): Jaget och maskerna. Simrishamn: Rabén & Sjögren.
111
Mark. M.E. och Lesieur, H.R. (1992): A feminist critique of problem gambling
research. British Journal of Addiction 87.
McMillen, J. (1996): (red) Gambling Cultures: Studies in History and Interpretation. London/New York: Routledge.
Melin, F. (1999): Varumärkesstrategi: Om konsten att utveckla starka varumärken. Malmö: Liber Ekonomi.
Merriam, S. B. (1994): Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Månsson, S-A. och Larsson, S. (1976): Svarta affärer: Utredning om vissa
Malmö sociala centralnämnd.
Olofsson, P-O. och Sjöström, B. (1993): Existens och sociala relationer. Lund:
Studentlitteratur.
Parke, J.E. och Griffiths M.D. (2002): Slot Machine Gamblers: Why Are They
So Hard To Study. I eGambling The Electronical Journal of Gambling
Issues, 6(2).
Civildepartem
SOU 1992: 33. Kasinospel i folkrörelsernas tjänst?
entet:
Stockholm.
SOU 1992: 130. Vinna eller försvinna: Folkrörelsernas lotterier och spel I
framtiden (Slutbetänkande av Lotteriutredningen). Civildepartementet:
Stockholm.
Sulkunen, P., Alasuutari, P., Nätkin, R. och Kinnunen, M. (1997): The Urban
Pub. Helsinki: Stakes.
Svensson, B. (1996): Pundare, jonkare och andra: Med narkotikan som
följeslagare. Stockholm: Carlssons Förlag.
Whyte, W. F. (1943/1993): Street Corner Society: The Social Structure of an
Italian Slum. Chicago: The University of Chicago Press.
Willis, Paul (1977/1981): Fostran till lönearbete. Göteborg: Röda bokförlaget.
Yeoman, T. och Griffiths, M. (1996): Adolescent Machine gambling and Crime.
Journal of Adolescence, v19 p99-104.
Text- och bildmaterial från svenska spel44
En bok om värdeautomatspel: Bra att veta om Jack och Miss Vegas
Fly UP