En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård
by user
Comments
Transcript
En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård
Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD) En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård SoRAD – Forskningsrapport nr 62 – 2011 SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se © Kerstin Stenius, Sara Ullman, Jessica Storbjörk och Katarina Nyberg 2011 ISBN 978-91-979367-0-5 SoRAD – Forskningsrapport nr 62 – 2011 SoRADs rapportserie ISSN 1650-5441 Distribution: SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning), Stockholms universitet Tryckt av Universitetsservice AB (US-AB), 2011 Omslagsbild: © Jessica Storbjörk Förord Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning inledde år 1999 under professor Robin Rooms ledning ett forskningsprojekt, ”Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling”, med avsikt att studera ”hur den svenska missbrukarvården fungerar på vårdsystemnivån... Projektet har ett dubbelt fokus, såväl på enhets- och systemnivå som på den individuella klientnivån. På enhets- och systemnivån skall projektet studera hur missbrukarvården organiseras och fungerar i social- och sjukvårdssystemen och hur artikuleringen sker mellan de två systemen. På klientnivån studerar projektet (kännetecknen för) de personer som vårdas i social- och sjukvården... och deras remitterings- och vårdhistoria.” (ur projektansökan till Socialdepartementet). Den första intervjustudien med drygt 1 800 klienter/patienter från olika delar av Stockholms läns behandlingssystem och en ettårsuppföljning av dem finansierades av forskningsmedel från Socialdepartementet. En uppföljning efter fem år blev möjlig inom ramen för projektet ”En komparativ studie av behandlingssystem, behandlingsinsatser och långtidsförlopp bland missbrukare i Stockholms län och norra Kalifornien” (finansierat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap år 2006; FAS dnr 2006-0822). I femårsuppföljningen insamlades uppföljningsdata från ett slumpmässigt urval av de ursprungliga intervjupersonerna. Projekten har genererat ett antal artiklar och rapporter (se www.sorad.su.se). Den här föreliggande analysen av situationen för personer med tungt missbruk har delfinansierats av Länsstyrelsen i Stockholms län, i ett projektet ”Länets tunga missbrukare: uppföljning, utfall och vårdens organisering”. Stöd för femårsuppföljningen och analyser har också erhållits av Stockholms stads FoU-byrå. Denna rapport bygger på Katarina Nybergs arbete under en praktiktjänstgöring för utredningssociologi vid SoRAD år 2010. Författarna tackar Johan Edman för värdefulla kommentarer till en tidigare version. Stockholm i augusti 2011 Kerstin Stenius, Sara Ullman, Jessica Storbjörk och Katarina Nyberg Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE ............................................................................................................. 1 DATA, DEFINITIONER OCH METOD..................................................................................... 3 Bortfall ........................................................................................................................................................... 6 Definitioner av tungt missbruk ............................................................................................................... 6 Metod ............................................................................................................................................................. 8 BESKRIVNING AV GRUPPERNA VID FÖRSTA INTERVJUN....................................... 8 Konsumtion, beroende och alkohol- eller drogrelaterade problem ........................................... 10 ERFARENHETER AV VÅRD ...................................................................................................... 11 Vårderfarenheter före första intervjun .............................................................................................. 12 Typ av rekryteringsenhet ....................................................................................................................... 16 Typ av insats vid rekryteringsenheterna ........................................................................................... 16 Vårdkontakter under första året efter baslinjeintervjun .............................................................. 18 Vårderfarenheter rapporterade vid femårsuppföljningen ............................................................. 20 Vård senaste 12 månaderna före femårsintervjun ........................................................................ 24 UTFALL .............................................................................................................................................. 28 Tungt missbruk efter fem år ................................................................................................................. 28 Vad påverkade alkohol- och/eller drogbruket efter fem år? ....................................................... 28 Har den sociala situationen förbättrats på gruppnivå? ................................................................. 31 Alkoholkonsumtion, beroende och alkoholrelaterade problem ................................................... 33 SLUTORD ......................................................................................................................................... 34 LITTERATUR................................................................................................................................... 37 BILAGA 1. VÅRDKATEGORIER I BASLINJEINTERVJUFORMULÄRET BILAGA 2. INTERVJUFORMULÄR VID UPPFÖLJNINGAR BILAGA 3. SORADS RAPPORTSERIE Bakgrund och syfte Under 2000-talet har personer med så kallat tungt missbruk uppmärksammats på olika sätt. År 2005 kom en särskild statlig utredning som helt enkelt hette ”Personer med tungt missbruk” (SOU 2005:82). Utredningen anförde att det, beroende på definitionen, kan finnas upp till 100 000 personer med tungt alkohol- och/eller narkotikamissbruk i Sverige. Det tunga narkotikamissbruket hade i början av 2000talet, enligt utredningen, ökat. Likaså hade den totala alkoholkonsumtionen stigit, med förmodad ökning av storkonsumenter. Samtidigt kom rapporter från vårdgivare om otillräckliga resurser. Särskilt svår ansågs vårdsituationen för personer med missbruk och samtidiga psykiska problem vara, men somatiska komplikationer och sociala problem i kombination med tungt missbruk utgjorde också en utmaning för vårdsystemet. Möjligheterna att få adekvat vård för personer med tungt missbruk kunde under de senaste åren ha försvårats av att sparkrav inom den offentliga sektorn minskat vårdresurserna, fortsatte utredningen (ibid.). SOU-utredningen föreslog ett avtal mellan kommuner och stat om tilldelning av särskilda resurser för denna grupp. De något senare riktade statsbidragen till tvångsvården, inom vårdkedjeprojektet och kontrakt för livet, motiverades också med oron för denna grupp (se bl.a. Fäldt et al. 2008; Hajnighasemi 2008). Det är känt att en del personer med missbruk står för en stor del av konsumtionen av vård av olika slag. Således är en stor del av den slutna akuta sjukvården alkoholeller drogrelaterad (Romelsjö, Ågren & Johansson 1985; Persson 1986). I en svensk studie som jämförde alkoholkonsumenter i den allmänna befolkningen med personer som befann sig i behandlingssystemet noterades dock att alkoholkonsumtionen i sig var mindre bestämmande för huruvida man fick missbruksvård. Mera avgörande för huruvida man hade kontakt med vården var en marginaliserad social situation och tidigare vårderfarenheter (Storbjörk & Room 2008). Många personer med omfattande och problematiskt alkohol- och drogbruk nås inte av eller efterfrågar inte vård, varken i Sverige eller i andra länder. Den svenska vården, med sina rötter i fattigvårdslagstiftning, tycks mera än t.ex. vårdsystemet i USA vara uppbyggt med tanke på socialt marginaliserade personer, medan själva alkohol- eller drogbruket inte är lika mycket i fokus (Stenius et al. 2010) . Den tidigare nämnda statliga utredningen (SOU 2005: 82) påpekade att en utveckling av vården för personer med tungt missbruk kräver en bättre koordinering av vården inom socialtjänst, beroendevård, psykiatri, tvångsvård och kriminalvård, en mera individualiserad vård och kunskap om vilka insatser som ger resultat. Det har dock, anför utredningen, saknats en klar bild av personer med tungt missbruk i vården och av vilken vård de får. Man kan tillägga att det saknas en klar uppfattning om i vilken utsträckning deras situation faktiskt med nuvarande vård förbättras på lång sikt. En sådan bild är en förutsättning för vidare utvecklingsarbete. 1 I svensk behandlingsforskning finns några exempel på uppföljningsstudier som belyser vårderfarenheter och betydelsen av vård för personer med tungt missbruk. Det s.k. BAK-projektet på 1980-talet studerade klienter i institutionell narkomanvård med en uppföljningsundersökning 12 månader efter avslutad behandling (Bergmark et al. 1989). Utgångspunkten var en karriärmodell och frågeställningen bl.a. att se om vårdens betydelse var olika för personer som haft olika långt missbruk, eller var injicerande- respektive cannabismissbrukare. Utfallen mättes såväl i narkotika- som alkoholkonsumtion som i olika mått på social integration och samhälleliga ingripanden. I en särskild delstudie gjordes en klusteranalys av tre olika grupper av klienter i materialet. Av dessa bestod två grupper av personer med tungt missbruk. Den första och största gruppen kallades marginaliserade blandmissbrukare, med långvarigt medel- eller tungt blandmissbruk. Den andra gruppen hade tungt narkotikamissbruk och en stark grupptillhörighet i en subkultur. Den tredje gruppen betecknades som socialt integrerade blandmissbrukare och hade en lägre narkotikakonsumtion. Ett år efter behandlingen hade en relativt stor andel i framför allt grupp 2 en ganska stor konsumtion av såväl narkotika som alkohol. Också v.g. de sociala indikationerna var det grupp 2 som klarade sig sämst. För Socialstyrelsen arbete med att utveckla nationella riktlinjer för missbruksvården gjorde Lars Oscarsson en genomgång av långtidsuppföljningar vid behandling av alkoholmissbruk (Oscarsson 2006). Långtidsuppföljningar av behandling av missbruk ger sällan säkra kunskaper om betydelsen av specifika behandlingsmetoder för specifika grupper av personer med missbruksproblem, påpekar Oscarsson (ibid.), men de kan ge viktig information om samspel mellan behandling, individuella egenskaper och sociala faktorer. Den föreliggande rapporten kan ge vissa sådana insikter. Ett antal svenska studier har ägnats åt långtidsuppföljning av personer i vården med alkoholmissbruk. Av dessa kan vi nämna Nordströms (1987), som analyserade långtidsutfallet hos patienter som diagnostiserats med alkoholism på Lunds psykiatriska klinik åren 1949-1969, och de subjektivt uppgivna orsakerna bakom förbättringar hos 42 personer. Behandling, negativa effekter av missbruket, ändrade sociala omständigheter och socialt tryck att sluta var lika vanliga orsaker till förbättring. Öjesjö (2006) studerade 41 män som diagnostiserats som alkoholister i en studie i den allmänna befolkningen i Lundby i södra Sverige, med ett livsloppsperspektiv. En socialt stabilare situation och behandling var de vanligast nämnda orsakerna till förbättring av missbrukssituationen. Jan Blomqvist har i flera arbeten påvisat att för de flesta personer med missbruksproblem är behandling och annan hjälp bara en liten del av det komplexa förlopp som kan leda ut ur missbruk eller beroende. Detta är sant också för personer med tungt missbruk, även om de ofta har mindre socialt kapital och större 2 hälsoproblem än andra (se bl.a. Blomqvist 2002). Blomqvist inskärper också att en berättigad skepsis mot föreställningen att behandling ensamt kan lösa allas problem inte får leda till en nedrustning av samhället insatser, och särskilt inte för den grupp som kan vara mest beroende av detta stöd. Vad gäller särskilt tungt alkoholmissbruk finner också Oscarsson (2006), utifrån internationella långtidsuppföljningar med kliniska data, viss evidens för att snabb initial behandling, längre initiala vårdtider och kompletterande efterbehandling kan ge bättre utfall. Syftet med denna rapport, är att beskriva dem som kan karakteriseras som personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård i början av 2000-talet, deras behandlingserfarenheter och utfallet för denna grupp efter fem år. Jämfört med tidigare svenska studier har denna studie vissa unika kvaliteter. Det är fråga om ett stort representativt urval av patienter och klienter i hela missbruksvården, såväl landstingets som socialtjänstens vård. Uppföljningstiden är lång, fem-sex år, och dessutom med en mellanliggande mätpunkt. Resultaten bygger på klienternas egna bedömningar av sina problem och av den vård de fått, med ett rikt frågebatteri. Denna rapport är huvudsakligen deskriptiv. Rapporten beskriver inledningsvis de personer med tungt missbruk som påträffas i vården (kön, ålder, nationalitet, utbildning och position på arbetsmarknaden samt vissa grundläggande sociala förhållanden). Därefter presenteras vilken vård dessa individer uppger att de har fått, hur de själva bedömer vården samt deras uppfattning av om vården har påverkat missbruket. Slutligen redogörs för deras situation efter fem år vad gäller missbruk och vissa sociala förhållanden. Data, definitioner och metod Rapporten bygger på en omfattande uppföljningsstudie av ett representativt urval patienter och klienter i länets missbruksvård.1 Studien inleddes år 2000 inom ramen Forskningsstudiens första del, ”Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling”, med bl.a. den första intervjun och ettårsuppföljningen finansierades av forskningsmedel från Socialdepartementet. Uppföljningsstudien av personer med tungt missbruk ingår i projektet ”En komparativ studie av behandlingssystem, behandlingsinsatser och långtidsförlopp bland missbrukare i Stockholms län och norra Kalifornien” (FAS dnr 2006-0822), som insamlade femårsuppföljningsdata för ett slumpmässigt urval av samma personer. Analysen av situationen för personer med tungt missbruk har delfinansierats av Länsstyrelsen i Stockholms län, i ett projekt kallat ”Länets tunga missbrukare: uppföljning, utfall och vårdens organisering”. Stöd för femårsuppföljningen och analyser har också erhållits av Stockholms stads FoU-byrå. Denna rapport bygger på Katarina Nybergs arbete under en praktiktjänstgöring för utredningssociologi vid SoRAD. 1 3 för forskningsprojektet ”Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling” (se Room et al. 2003) och de sista uppföljningsintervjuerna gjordes år 2008. I baslinjeundersökningen (i tabellerna kallad T1) insamlades klientdata via strukturerade intervjuer (intervjutid ca en timme) med ett representativt urval av klienter och patienter inom landstingets och socialtjänstens missbruksvård – totalt 1 865 personer (för närmare beskrivning av data se Eriksson et al. 2003 samt Palm & Storbjörk 2003, för urval och metoder också Storbjörk 2006). Vid de initiala intervjuerna 2000-2002 som gjordes i början av en ny vårdepisod insamlades data om respondenternas bakgrund såsom kön, ålder, civilstånd, utbildning, sysselsättning, födelseland, huvudsakligt boende och rökvanor. Vidare tillfrågades respondenterna om sin alkohol- och drogkonsumtion, alkohol- och drogrelaterade problem samt behov av hjälp på grund av dessa problem. Respondenternas förväntningar på vården och attityder till alkohol- och drogproblem var en ytterligare sektion. Erfarenheter av vård för problem med alkohol- och droger togs också upp, liksom frågor om respondenternas väg till vården. En uppföljning gjordes efter ett år (i tabellerna kallad T2) och kom slutligen att omfatta 1 210 personer som huvudsakligen intervjuades per telefon (se Storbjörk 2006; Storbjörk, under tryckning). Vid detta tillfälle kartlades särskilt erfarenheterna av den vård de fick vid det första intervjutillfället, annan vård under året samt förändringar i social situation, fysisk och psykisk hälsa och alkohol- och drogbruk och -problem (se bl.a. Witbrodt & Romelsjö 2010; Witbrodt & Romelsjö, kommande). (Intervjuformuläret finns i bilaga 2). Efter fem år genomfördes en andra uppföljning (i tabellerna kallad T3) Av resursskäl gjordes ett stratifierat slumpmässigt urval av dem som gett tillstånd till förnyad kontakt vid det första intervjutillfället och vid det andra tillfället, om de nåtts av studien då. Urvalet bestämdes till 400 personer från dem som intervjuats inom socialtjänsten och 400 bland dem som intervjuats i landstingets missbruksvård. Inslumpningen till urvalet gjordes med hjälp av SPSS och utgick från alla intervjuade vid första tillfället (som godkänt förfrågan om uppföljningsintervju), också sådana som flyttat utomlands eller hade skyddad adress. Urvalet stratifierades i enlighet med socialtjänstens och landstingets insatser år 2000, vilka också låg till grund för viktningen vid analysen av de första intervjuerna (för en beskrivning av denna första viktning se Storbjörk 2006, samt Storbjörk, under tryckning). I socialtjänstgruppen skulle vid femårsuppföljningen således en knapp tredjedel slumpmässigt väljas bland dem som fick institutionsvård vid första tillfället, en tredjedel bland dem som fick boendeinsatser och drygt en tredjedel bland dem som fick annat, dvs. öppenvård, utredning, arbetsträning etc. I landstinget skulle drygt en tredjedel rekryteras från öppenvård, knappt 60 procent från slutenvård 4 (huvudsakligen avgiftningsavdelningar) och 5 procent från vardera metadon och avdelningar för läkemedelsbehandling och infektionskliniken. Inom socialtjänstens slutenvård och landstingets öppenvård var det reella antalet personer vid första intervjun så litet att samtliga personer togs med i urvalet. P.g.a. detta minskade urvalet till att slutligen bestå av 698 personer.2 Av dessa nåddes efter utskickade informationsbrev, telefonpåringningar, förfrågningar via de kontaktpersoner som intervjupersonerna uppgivit, i vissa fall hembesök och uppsökande kontakter på dagcenter etc. 469 personer som genomförde en femårsintervju. Intervjuerna genomfördes med få undantag per telefon. I denna femårsintervju kartlades bl.a. social situation, alkohol- och drogvanor samt alkohol- och drogrelaterade problem och vårderfarenheter under de mellanliggande åren. (Intervjuformuläret finns i bilaga 2). Denna rapport beskriver de personer som genomförde femårsuppföljningen och som vid första intervjun uppgett en sådan alkohol- eller narkotikakonsumtion som indikerar ett tungt missbruk (se definition nedan). I tabellen nedan anges hur många av de 469 personer som intervjuats vid femårsuppföljningen som hade ett tungt alkoholmissbruk, hur många som hade ett tungt drogmissbruk, hur många vars alkohol- eller drogbruk inte kunde betecknas som tungt, samt hur många i dessa grupper som också intervjuades ett år efter den första intervjun. Tabell 1. Antal personer med tungt missbruk vid baslinjeintervjun (T1) år 2000-2002, som intervjuades vid femårsuppföljningen (T3), samt antal av dem som även intervjuades vid ettårsuppföljningen (T2)*. Inom parentes anges viktade siffror, vilka används fortsättningsvis i rapporten. Personer i femårsuppföljningen som vid T1 hade: Antal Antal som också intervjuade vid T2 Inget tungt missbruk 133 (137) 120 (113) Tungt alkoholmissbruk 208 (206) 172 (172) Tungt narkotikamissbruk 157 (144) 100 (122) [ Både tungt alkohol- och narkotikamissbruk 29 (18) 14 (23) ] * I rapportens tabeller benämns baslinjeintervjun (den initiala intervjun) för T1, ettårsuppföljningen för T2 och femårsuppföljningen för T3. Vid första intervjun hade således 46 procent av samtliga intervjuade ett tungt alkoholmissbruk och 32 procent ett tungt drogmissbruk enligt våra definitioner. 7,2 procent hade både ett tungt alkohol- och drogmissbruk vid första intervjun. Andelen med båda beteckningarna är så pass liten att en indelning i två grupper är motiverad 2 Till detta lades ett urval på 73 personer som vid första intervjun aldrig tidigare haft kontakt med missbruksvården, för en specialstudie av denna grupp. Dessa personer är inte inkluderade i denna rapports material. 5 (dvs. 7,2 procent ingår och redovisas både i gruppen med tungt alkoholmissbruk och i gruppen med tungt drogmissbruk). Resultaten betyder också att knappt 30 procent av de vårdade inte hade ett tungt missbruk vid den första intervjun. Bortfall För att bedöma hur rättvisande utfallsresultaten är krävs information om vilka personer som inte intervjuades vid uppföljningen. Vi är särskilt intresserade av i vilken mån personer med tungt missbruk var underrepresenterade bland dem som vi följde upp, vilket skulle kunna ge en alltför fördelaktig bild av resultaten. Analysen visar att personer med tungt alkoholmissbruk var något underrepresenterade bland dem som inte intervjuades efter fem år (51 procent av dem som inslumpades till femårsuppföljningen men inte intervjuades hade ett tungt alkoholmissbruk vid första intervjun, medan 44 procent av dem som faktiskt intervjuades vid femårsuppföljningen hade tungt alkoholmissbruk vid första intervjun; sig. 0,031, Chi2). Andelen med tungt drogmissbruk vid första intervjun var lika stor bland dem som nåddes för uppföljning som bland dem som inte intervjuades vid uppföljningen (31 procent i båda fallen). Utfallet vad gäller tungt alkoholmissbruk kan således vara något snedvridet i positiv riktning. Endast 155 personer, mot förväntade cirka 250, kunde rekryteras för femårsuppföljningen från socialtjänsten. Detta bortfall bör beaktas vid tolkningen av vissa utsagor om vården. Definitioner av tungt missbruk Vad gäller tungt alkoholmissbruk finns ingen vedertagen definition (se bl.a. SOU 2005:82). Som redan framgår av citaten från den statliga utredningen ovan har tungt missbruk som begrepp i Sverige ofta förknippats med samtidiga sociala problem, på senare tid särskilt med psykiska problem. Vi har här valt ett mått som anger en konsumtionsnivå som innebär en betydande risk för hälsoskador. Som personer med tungt alkoholmissbruk definierades i denna rapport de respondenter som vid det första intervjutillfället har angivit att de har druckit minst fem ”drinkar” (5 glas sprit à 4 cl, eller 1/4 flaska sprit (70 cl), eller 5 glas vin, dvs. nästan en hel flaska, eller 5 burkar folköl eller 3 burkar starköl) per dag minst tre gånger i veckan eller oftare och upp till dagligen under de senaste 12 månaderna. Som personer med tungt drogmissbruk definieras i denna rapport de respondenter som vid det första intervjutillfället uppgav att de har använt någon illegal drog eller receptbelagda läkemedel mera än läkare förskrivit under minst 25 av de senaste 30 6 dagarna, samt de som uppgett att de har injicerat någon drog de senaste tolv månaderna. Definitionen är närmast identisk med den som användes i bl.a. CAN:s rapporter om narkotikautvecklingen (se Byqvist et al. 1993 för MAX-studien; Drogutvecklingen i Sverige 2010), där man dock talar om injicering senaste 12 månader eller använt narkotika dagligen eller så gott som dagligen (4 dagar eller flera per vecka). Här har vi satt en något strängare dagsgräns, men också inkluderat användning av receptbelagda mediciner mer än läkare förskrivit. Definitionen är alltså, till skillnad från definitionen av tungt alkoholmissbruk, en kombination av aktuell konsumtionsfrekvens och särskilt riskabelt konsumtionssätt. Andra begrepp som förekommer i rapporten är bl.a. alkohol- eller drogberoende, alkohol- och drogproblem, fysiska hälsoproblem, sociala problem, psykiska problem, kriminalitet och familjeproblem. Dessa begrepp har operationaliserats i frågeformulären (se bilaga 2) och dessa operationaliseringar anges också nedan. Som alkohol- eller drogberoende (ICD-10) definieras den person som uppfyller minst tre av sex kriterier på beroende under de senaste 12 månaderna: 1. Stark längtan efter drogen. 2. Svårigheter att kontrollera intaget. 3. Fortsatt användning trots skadliga effekter 4. Prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser 5. Ökad tolerans 6. Fysiska abstinenssymtom. Uppfyllandet av kriterierna mättes med hjälp av ett etablerat frågebatteri på 9 frågor och tre följdfrågor (CIDI-SF, se Kessler et al. 1998). Med upplevda alkohol-/drogproblem menas i enlighet med frågeformuläret (och hämtat från Addiction Severity Index, ASI; se McLellan et al. 1992) om respondenten upplevt sug/längtan efter alkohol/droger, symptom då han/hon slutar dricka eller ta droger, problem på grund av berusning eller att respondenten velat avbryta sitt alkohol/droganvändande men inte kunnat. Respondenten har uppgivit hur många av de senaste 30 dagarna hon eller han upplevt sådana problem och om han/hon varit måttligt, påtagligt eller mycket oroad av dem (”oroad”) . Respondenten anses ha alkohol- och drogrelaterade fysiska hälsoproblem om hon eller han har svarat ja på frågan om alkoholen/drogen inverkat negativt på respondentens fysiska hälsa de senaste tolv månaderna. I detta fall gäller det samtliga typer av droger och inte bara den drog som respondenten har nämnt som huvuddrog. Sociala problem när det gäller alkohol/droger definieras såsom att respondenten har svarat ja på minst två av frågorna: a) har alkoholen/drogen inverkat negativt på dina vänskapsrelationer eller ditt sociala liv, b) på ditt familjeliv eller ditt 7 äktenskap/samboförhållande, c) på dina studier eller arbete/yrkesliv eller d) på din ekonomi. När det gäller psykiska problem (från ASI, se McLellan et al. 1992) avses sådana som inte är direkt alkohol- eller drogrelaterade. För att mäta psykiska problem används frågorna hur många dagar av de senaste 30 som respondenten har upplevt psykiska eller känslomässiga problem, hur oroad eller besvärad denna varit under de senaste 30 dagarna av psykiska eller känslomässiga problem samt frågan om hur viktigt det är att få hjälp för dessa psykiska eller känslomässiga problem. Aktuell kriminalitet (ASI, se McLellan et al. 1992) mäts med frågan om respondenten väntar på åtal, rättegång eller annan påföljd för brott. Respondenten kan här svara ”ja” eller ”nej”. Familjeproblem (ASI, se McLellan et al. 1992) avser allvarliga problem av tillräcklig varaktighet och intensitet för att äventyra relationen, till exempel ytterst dålig kommunikation, ständiga gräl, fiendeskap etc. Här, liksom vad gäller psykiska problem, avses inte problem som direkt har med respondentens alkohol- och/eller drogproblem att göra. Metod Rapporten presenterar i huvudsak deskriptiva data om procentuell fördelning. I denna rapport har i några få fall bivariata korrelationer används för signifikanstest. Datamaterialet är viktat. Beskrivning av grupperna vid första intervjun Som ovan angetts var det 206 personer bland dem som var uppföljda efter 5 år som hade ett tungt alkoholmissbruk vid det första intervjutillfället och 144 som hade ett tungt narkotikamissbruk. I tabell 2 beskriver vi dessa två grupper närmare. 8 Tabell 2. Bakgrundsuppgifter för personer med tungt alkohol- eller drogmissbruk, procent. Tungt missbruk av: Alkohol (n=206) Droger (n =144) Kön Kvinna Man 34 66 20 80 Ålder Under 35 år 35-49 år 50 år och äldre 16 42 42 42 51 7 Civilstånd Gift Sambo Ensamstående (tidigare gift/sambo) Ensamstående (aldrig gift/sambo) 18 12 53 18 4 10 59 27 Utbildning Grundskola 9 år (inkl. oavslutad) 2-årigt gymnasium (inkl. enstaka ämnen) 3-årigt gymnasium (inkl. eftergymn.) Universitetsexamen 26 38 27 8 35 40 23 2 Huvudsakligt boende Egen bostad, andrahand Hos andra, kollektiv Boende organiserat av myndighet Bostadslös Annat 70 5 11 12 2 34 17 11 36 2 Sysselsättning Yrkesarbetande Arbetslös Pensionär Sjukskriven el. på institution Annan 18 23 25 31 2 8 46 13 30 3 Födelseland Sverige Norden Övr. Europa Utanför Europa 83 13 1 2 80 7 7 6 Cigarettrökning Röker inte 1-19 cigaretter per dag 20 eller fler cigaretter per dag 28 24 48 13 51 36 9 Tabell 2 visar att det var relativt stora skillnader på gruppnivå mellan personer med tungt alkohol- respektive drogmissbruk vad gäller kön och ålder (flera män och yngre med tungt drogmissbruk), civilstånd (personer med drogmissbruk oftare ensamstående), boende (flera personer med tungt drogmissbruk var hemlösa) och sysselsättning (knappt hälften av personerna med tungt drogmissbruk var arbetslösa) vid första intervjutillfället. Cigarettrökning var vanligare bland personer med tungt drogmissbruk men det fanns många storrökare också bland personer med tungt alkoholmissbruk. Bilden av två relativt olika grupper bekräftas av denna tabell och tungt drogmissbruk förknippas oftare med en instabil social situation. Konsumtion, beroende och alkohol- eller drogrelaterade problem I tabell 3 beskrivs konsumtion och konsumtionsrelaterade problem bland personer med tungt alkohol- eller drogmissbruk vid första intervjun. Tabell 3. Alkoholkonsumtion och alkoholproblem samt drogbruk och drogproblem bland personer med tungt missbruk vid T1, procent. Tungt missbruk av: Alkohol (n=206) Droger (n=144) 12 eller fler drinkar/dag Dagligen Åtminstone veckovis Åtminstone månadsvis Åtminstone årsvis Inte alls 42 41 6 3 7 4 12 6 17 60 Vilka droger använt senaste 30 dagarna Heroin Metadon Andra opiater Dämpande Kokain Amfetamin Cannabis Hallucinogener Lösningsmedel 1 1 4 13 1 7 11 1 1 46 12 27 48 6 35 44 6 1 Alkoholberoende Drogberoende 90 19 17 86 Sociala problem- alkohol/droger Hälsoproblem – alkohol/droger Oro alkohol/drogproblem senaste 30 dagarna 84 70 74 90 72 71 10 Tabell 3 visar att en stor andel av personerna med tungt alkoholmissbruk vid första intervjutillfället dagligen drack så mycket som tolv drinkar eller mer varje vecka eller oftare. En hög andel, 90 procent, av respondenterna uppfyllde även kriterierna för alkoholberoende vid detta tillfälle och nästan en lika hög andel hade sociala alkoholrelaterade problem. En något lägre men ändå en relativt hög andel (ca 70 procent) av respondenterna svarade att alkoholen hade haft en negativ inverkan på deras fysiska hälsa de senaste tolv månaderna. När det gällde oro över sina alkoholproblem svarade 74 procent av respondenterna att de hade varit måttligt, påtagligt eller mycket oroade eller besvärade över dessa problem de senaste 30 dagarna. Drygt 10 procent av personerna med tungt alkoholmissbruk hade de senaste 30 dagarna använt lugnande medel mer än de fått förskrivet eller brukar cannabis och sju procent hade använt amfetamin. Man kan notera att hela 19 procent av personerna med tungt alkoholmissbruk kunde betecknas som drogberoende. Heroin, dämpande mediciner (intagna utöver recept), cannabis och amfetamin var de droger som flest personer med tungt drogmissbruk, mer än en tredjedel för varje drog, hade använt de senaste 30 dagarna vid det första intervjutillfället. Åttiosex procent av personerna med tungt drogmissbruk var drogberoende, 90 procent hade sociala problem till följd av droger och 72 procent hade hälsoproblem på grund av droger. Sjuttioen procent av dem var vid första intervjun måttligt, påtagligt eller mycket oroade av drogproblem de senaste 30 dagarna. Över 20 procent uppgav att de druckit minst 12 drinkar alkohol vid ett tillfälle en gång i månaden eller oftare och 17 procent var alkoholberoende. Nästan samtliga av de personer som här bedömts ha ett tungt missbruk kan således också definieras som beroende och hade alkohol- eller drogrelaterade problem med relationer, familj, arbete eller ekonomi. Något mera överraskande är möjligen att nästan en tredjedel inte oroat sig över sitt bruk den senaste tiden eller upplevt hälsoproblem som de förknippar med alkohol- eller drogbruket. Erfarenheter av vård Ur planeringssynpunkt är det viktigt att försöka kartlägga vilken vård personer med tungt missbruk får. Denna studie kan också utnyttjas för att visa hur klienterna själva upplever vården. Detta avsnitt handlar om respondenternas erfarenheter av vård för alkohol- eller drogproblem. Till att börja med redovisas vilken vård respondenterna haft innan den första intervjun gjordes. Därefter redovisas var i vårdsystemet personer med tungt missbruk återfanns vid första intervjun, dvs. om de rekryterades från landstingets Beroendecentrum eller från socialtjänsten samt om de rekryterades från öppen- eller 11 slutenvården. Vi redogör också för vilken typ av vård och insatser respondenterna fick vid rekryteringsenheterna inom socialtjänsten respektive landstinget samt respondenternas generella åsikt om denna hjälp. Vi visar även sammanfattningsvis vilken vård respondenterna fick mellan den första intervjun och den första uppföljningen ett år senare. Avslutningsvis presenteras hur respondenternas vårderfarenheter och vårdkontakter såg ut efter fem år. Även här presenteras respondenternas syn på och omdöme om denna vård. Vårderfarenheter före första intervjun Vi har ovan visat att de flesta personerna med tungt missbruk uppger att de har sociala problem som kan kopplas till missbruket och ofta också sådana hälsoproblem. Förväntningen är då också att de har omfattande vårderfarenheter. I detta avsnitt presenteras vilka vårdkontakter personer med tungt missbruk haft inom landstingets sjukvård (tabell 4) och inom/genom socialtjänsten, kriminalvården och frivilligsektorn (tabell 5) före den första intervjun på rekryteringsenheten. De olika vårdgivarna och vårdformerna har här delats in i tjugo (10 plus 10) kategorier (i bilaga 1 ges en mer utförlig beskrivning av de olika kategorierna). Respondenterna har angett om de vid något tillfälle, efter 18 års ålder, fått vård för alkohol- och/eller drogproblem inom någon eller några av de olika vårdkategorierna, om de haft sådan kontakt under de senaste tolv månaderna eller om det inträffat tidigare. Fem procent hade aldrig tidigare fått missbruksvård, varken inom socialtjänsten eller inom landstinget före den första intervjun (bland personer med tungt alkoholmissbruk var andelen sju procent och bland dem med ett tungt drogmissbruk var andelen 2 procent). De var alltså verkliga nykomlingar i missbruksvården. Men den överväldigande majoriteten hade tidigare vårderfarenheter. Nitton procent av personerna med tungt alkoholmissbruk hade inte haft en enda vårddag i missbruksvården under de tolv månader som föregick den första intervjun. Fyrtioåtta procent hade däremot tillbringat 30 dagar eller fler i missbruksvården de senaste tolv månaderna. När det gäller personer med tungt drogmissbruk hade bara 10 procent inte varit i vård någon dag det senaste året före den första intervjun medan en stor majoritet på 73 procent tillbringat 30 dagar eller fler i missbruksvården de senaste tolv månaderna. Respondenterna, och särskilt personerna med tungt drogmissbruk, har alltså i många fall intervjuats under ett skede av sitt liv då de har haft en tät vårdkontakt. 12 Vi presenterar först närmare vilka vårderfarenheter våra intervjuade har haft inom sjukvården, för att därefter studera erfarenheter av socialtjänst, kriminalvård och frivilligorganisationer. Vid det första intervjutillfället visar tabell 4 att en tredjedel av personerna med tungt alkoholmissbruk hade fått vård på grund av alkohol- och/eller drogrelaterade problem i form av akut slutenvård någon gång under de senaste tolv månaderna. Öppenvård i beroendevården och avgiftning hade mer än en fjärdedel erfarenhet av under året innan. När det gäller vård som sträckte sig längre tillbaka än det senaste året var öppenvård i beroendevården, avgiftning eller annan slutenvård i beroendevården samt generell, öppen sjukvård de vanligaste erfarenheterna, och 20 procent eller något mera hade haft sådana vårdkontakter. Trettionio procent av personerna med tungt drogmissbruk uppgav att de haft avgiftning eller annan slutenvård inom beroendevården de senaste tolv månaderna och nästan lika många hade haft kontakt med Beroendecentrums öppenvård. Också vad gäller vård tidigare under vuxenlivet var den vanligaste vårdkontakten för personer med tungt drogmissbruk avgiftning eller annan beroendevård, men slutenvård inom allmän sjukvård var också vanlig. Kontakter med psykiatrin var inte vanliga i någondera gruppen. Bland personer med tungt alkoholmissbruk var de vanligaste kontakterna med socialtjänsten, frivillig- och kriminalvården på grund av alkohol- och/eller drogrelaterade problem de senaste tolv månaderna före första intervjun antingen öppenvårdskontakt med socialtjänsten (31 procent) eller kontakter med självhjälpsgrupper som AA, NA och Länkarna (30 procent). Före det senaste året hade nästan en tredjedel varit på behandlingshem och ungefär lika många haft kontakt med någon form av självhjälpsgrupp. Det var genomgående en högre andel bland de med tungt drogmissbruk som hade haft olika slags kontakt med socialtjänst, kriminalvård och frivilligsektorn än bland de med tungt alkoholmissbruk. Hela 57 procent av personerna med tungt drogmissbruk uppgav att de haft öppenvårdskontakt med socialtjänsten de senaste tolv månaderna och mer än en tredjedel hade haft kontakt med en självhjälpsorganisation. Beträffande vård som sträcker sig längre tillbaka än de senaste tolv månaderna hade nästan hälften varit på behandlingshem och cirka 40 procent haft kontakt med självhjälpsgrupper. En hög andel, en fjärdedel, av personerna med tungt drogmissbruk hade fått tvångsvård någon gång under sitt vuxna liv och ungefär lika många hade fått behandling i fängelse. Det rör sig alltså om en ganska stor grupp med erfarenhet av vård inom frihetsinskränkande former. 13 Tabell 4. Personer med tungt missbruk som vid T1 uppgav att de någon gång hade vårdats av olika vårdgivare och/eller i olika vårdformer inom sjukvården p.g.a. missbruk, procent. Vård före T1 för personer med tungt missbruk av: Typ av sjukvård: Alkohol (n=206) Droger (n=144) Akut slutenvård (beroendevården) Tidigare Senaste 12 mån 19 34 27 23 Avgiftning eller annan slutenvård (beroendevården) Tidigare Senaste 12 mån 23 27 36 39 Öppenvårdsmottagning (beroendevården) Tidigare Senaste 12 mån 24 32 21 33 Mobila team (beroendevården) Tidigare Senaste 12 mån 2 6 8 10 Metadonprogram (beroendevården) Tidigare Senaste 12 mån 1 1 6 11 Slutenvård inom psykiatrin Tidigare Senaste 12 mån 11 3 12 7 Öppenvård inom psykiatrin Tidigare Senaste 12 mån 14 14 12 3 Annan sjukhusvård, slutenvård Tidigare Senaste 12 mån 9 8 30 5 Generell sjukvård, öppenvård Tidigare Senaste 12 mån 21 11 23 10 Privat sjukvård, psykolog eller terapeut Tidigare 15 Senaste 12 mån 4 * Se bilaga 1 för beskrivning av vårdkategorierna 11 9 14 Tabell 5. Personer med tungt missbruk som vid första intervjun uppgav att de någon gång hade vårdats av olika vårdgivare och/eller i olika vårdformer inom socialtjänsten, kriminalvården eller frivilligsektorn, procent. Vård före T1 för personer med tungt missbruk av: Typ av vård (icke-medicinsk):* Alkohol (n=206) Droger (n=144) Intensiv öppenvård ordnad av socialtjänsten Tidigare Senaste 12 mån 9 8 29 10 Annan öppenvård ordnad av socialtjänsten Tidigare Senaste 12 mån 9 31 18 57 Behandlingshem Tidigare Senaste 12 mån 30 8 48 19 10 7 17 12 Arbetsträning Tidigare Senaste 12 mån 11 2 18 8 Tvångsvård enligt LVM Tidigare Senaste 12 mån 10 1 23 13 Öppenvård inom el. ordnad av frivården Tidigare Senaste 12 mån 5 1 9 3 Vård/behandling på fängelse Tidigare Senaste 12 mån 2 2 26 3 AA, NA, Länkarna (självhjälpsgrupper) Tidigare Senaste 12 mån 30 33 39 29 Annat, ex härbärge Tidigare 13 Senaste 12 mån 15 * Se bilaga 1 för beskrivning av vårdkategorierna 28 16 Stödboende Tidigare Senaste 12 mån 15 Typ av rekryteringsenhet Av de uppföljda respondenter som vid första intervjutillfället kan betecknas ha tungt alkoholmissbruk rekryterades majoriteten i landstingets öppenvård. Den näst vanligaste rekryteringsplatsen, för cirka en fjärdedel, var socialtjänstens slutenvård (inklusive sådan slutenvård som socialtjänsten betalade för). Av de uppföljda personerna med tungt drogmissbruk kom den största enskilda gruppen, nästan hälften, från socialtjänstens slutenvård medan landstingets öppenvård stod för en dryg fjärdedel. (Se tabell 6) Endast 2 personer kunde rekryteras från TUB (enheten för behandling av personer med missbruk av beroendeframkallande läkemedel). Tabell 6. Personer med tungt missbruk fördelade efter rekryteringsenheter vid T1, procent. Tungt missbruk av: Alkohol (n = 206) Droger (n=144) Beroendecentrum, öppenvård 54 28 Beroendecentrum, slutenvård 10 18 Socialtjänsten, öppenvård 9 7 Socialtjänstens, slutenvård 27 47 Typ av insats vid rekryteringsenheterna Vi börjar med att beskriva typ av insats på rekryteringsenheter inom socialtjänsten för personer med tungt missbruk och beskriver sedan hur nöjda de var med denna insats, för att därefter övergå till insatserna och graden av belåtenhet hos dem som intervjuades i landstingets beroendevård. Tabell 7 visar att majoriteten av personerna med tungt missbruk inom socialtjänsten rekryterades inför vård på behandlingshem eller på hem för vård eller boende (HVB hem). Tvångsvården stod för en relativt stor andel bland personer med tungt drogmissbruk, 17 procent, medan bara 10 respektive 18 procent av personerna med tungt drog- respektive alkoholmissbruk rekryterades i socialtjänstens öppenvård. 16 Tabell 7. Personer med tungt missbruk rekryterade från socialtjänsten (n=155) fördelade efter typ av insats vid rekryteringstillfället, procent. Tungt missbruk av: Insats: Alkohol (n=77) Droger (n=78) Missbruksutredning 2 3 Arbetsträning 6 0 Korttidsboende 3 0 Boende utan personal 0 14 Hem för vård eller boende (exkl. behandlingshem) 32 23 Behandlingshem 33 29 LVM 1 17 Familjehem 5 4 Intensiv öppenvård 8 5 Övrig öppenvård 10 5 Tabell 8. Generell bedömning* av behandlingen på rekryteringsenheten, rapporterat ett år senare vid T2, personer rekryterade från socialtjänsten, procent.# Tungt missbruk av Alkohol (n=58) Droger (n=42) Dålig 33 57 Medel 17 19 Bra 50 24 * På skala 1-5 där 1-2 är dålig, 3 medel och 4-5 bra. # Antalet svarande litet eftersom alla inte nåddes och intervjuades vid ettårsuppföljningen. Ett år efter den första intervjun tillfrågades respondenterna om sin erfarenhet av den vård de fick då de rekryterades till undersökningen (tabell 8). Man kan observera att inom socialtjänsten var personer med tungt drogmissbruk generellt sett mindre nöjda med vården än personer med tungt alkoholmissbruk och att mer än hälften av narkotikabrukarna var missnöjda med den vård de fick vid rekryteringsenheten i socialtjänsten. Man skall då komma ihåg att en betydande andel av dem som hade tungt drogmissbruk rekryterades inför tvångsvård eller i boende utan personal. Bortfallet på denna fråga var också stort bland personer med narkotikamissbruk, så resultaten är osäkra. 17 Tabell 9. Personer med tungt missbruk rekryterade från Beroendecentrum (n=195), fördelade efter typ av vårdenhet vid rekryteringstillfället, procent. Tungt missbruk av: Typ av vårdenhet: Alkohol (n=129) Droger (n=66) Öppenvård 84 58 TUB/M43 (läkemedelsberoende) 1 5 Slutenvård alkohol 13 4 Slutenvård narkotika (inkl. infektionsenhet) 1 22 Metadon (slutenvård, öppenvård) 1 10 Majoriteten av personerna med tungt missbruk inom landstingets beroendevård rekryterades inom öppenvården och en särskilt stor andel av personerna med tungt alkoholmissbruk. Slutenvård var något vanligare bland personer med tungt narkotikamissbruk. Tabell 10. Generell bedömning* av behandlingen på rekryteringsenheten, rapporterat ett år senare vid T2, personer rekryterade från Beroendecentrum, procent.# Tungt missbruk av: Alkohol (n=109) Droger (n=54) Dålig 6 6 Medel 24 34 Bra 70 60 * På skala 1-5 där 1-2 är dålig, 3 medel och 4-5 bra. # Antalet svarande litet eftersom alla inte nåddes och intervjuades vid ettårsuppföljningen En majoritet av de personer som intervjuades efter ett år var nöjda med den hjälp de fått på rekryteringsenheten inom Beroendecentrum ett år tidigare. Andelen nöjda är betydligt större än bland dem som rekryterades inom socialtjänsten, vilket som ovan antytts kan sammanhänga med var man rekryterades inom respektive system (slutenvård respektive öppenvård). Vårdkontakter under första året efter baslinjeintervjun Av personerna med tungt alkoholmissbruk var det 172 personer som nåddes vid ettårsuppföljningen och svarade på frågan om hur många dagar de fått vård vid rekryteringsenheten i samband med det första intervjutillfället. Med antal dagar menas antalet dagar i slutenvård eller antalet besök i öppenvård. Nästan hälften, 47 procent, hade tillbringat mer än 29 dagar i vården vid rekryteringstillfället. 18 Trettiofem procent hade tillbringat mellan 6 och 28 dagar i vård på rekryteringsenheten. Medeltalet vårddagar på rekryteringsenheten var 99 inom socialtjänsten och 32 inom landstingets vård. Av personer med tungt drogmissbruk var det 100 personer som deltog i ettårsuppföljningen. Av dessa hade en majoritet, 55 procent tillbringat mer än 29 dagar i vård på rekryteringsenheten. Trettiosju procent, hade vårdats på rekryteringsenheten mellan 6 och 28 dagar. Medeltalet vårddagar var i denna grupp 165 för dem som rekryterades vid vård i socialtjänsten – en mycket lång vårdperiod – och 33 för dem som rekryterades från landstinget. Många personer med tungt missbruk hade haft andra vårdkontakter, utöver vården på rekryteringsenheten, under de tolv månaderna som följde på det första intervjutillfället. I tabell 11 redovisas andelen respondenter som vid ettårsuppföljningen angav att de under de senaste tolv månaderna hade haft kontakt med sjukvården, inklusive beroendevården, för problem kopplade till alkohol, droger eller läkemedel. Tabell 11. Personer med tungt missbruk som under året efter T1 hade haft olika typer av vård- och behandlingskontakter inom sjukvården för problem kopplade till alkohol och/eller droger, procent. Tungt missbruk av: Typ av vård: Alkohol (n=172) Droger (n=42) Primärvården 6 5 Övriga allmänna sjukvården 9 9 Beroendevården 43 63 Psykiatrin 11 4 Vård av sjukvården, totalt 57 71 Cirka 60-70 procent av personerna med tungt missbruk hade, förutom vården på rekryteringsenheten, haft kontakt med någon gren av sjukvården under året efter den första intervjun för alkohol- eller drogrelaterade problem. De som hade drogproblem hade utöver vården på rekryteringsenheten i särskilt stor utsträckning haft kontakt med beroendevården (63 procent), men också bland personer med tungt alkoholmissbruk var det vanligt. Observera att här ingår också sådan vård som man remitterats till från rekryteringsenheten. Av de personer som hade ett tungt alkoholmissbruk och intervjuades ett år senare svarade 40 procent socialtjänsten (tabell 12). Detta är färre än den sjukvården och till och med något färre än 19 vid första intervjun och nåddes att de hade haft kontakt med andel som haft kontakt med de som haft kontakt med Beroendecentrum. När det gäller personer med tungt drogmissbruk var det av dem som intervjuades ett år senare och svarade på denna fråga 67 procent som hade haft kontakt med socialtjänsten året efter, utöver vården på rekryteringsenheten, dvs. ungefär lika stor andel som hade haft kontakt med sjukvården. Tabell 12. Personer med tungt missbruk som under året efter T1 hade haft olika typer av vård – och behandlingskontakter inom socialtjänsten, för problem kopplade till alkohol och/eller droger, procent. Tungt missbruk av: Typ av vård: Alkohol (n=172) Droger (n=42) Tvångsvård enligt LVM 3 3 Vård på behandlingshem 9 23 Boendestöd 13 24 Öppenvård (inkl. missbruksutredning och samtal) 25 46 En större andel av personer med tungt drogmissbruk hade kontakt med socialtjänsten året efter den första intervjun och nästan hälften av dem hade öppenvårdskontakt. Vård på behandlingshem och boendestöd var också ganska vanligt bland personer med tungt drogmissbruk. Personer med tungt drogmissbruk hade också relativt ofta (16 procent av de intervjuade) året efter den första intervjun haft vård inom kriminalvården. Knappt hälften av dem (45 procent hade haft kontakt med frivilligorganisationer) men endast 3 procent privat vård. Bara 7 procent av dem som hade ett tungt alkoholmissbruk hade vårdats i kriminalvården under samma tid, 57 procent av dem hade haft kontakt med frivilligorganisationer och 6 procent hade fått privat vård. (Redovisas ej i tabell) Vårderfarenheter rapporterade vid femårsuppföljningen I detta avsnitt beskrivs respondenternas vård fem år efter den första intervjun. Till att börja med redogörs det för vilken typ av vård eller behandling för alkohol- och/eller drogproblem som de varit i under de fyra år som följde efter 1-årsuppföljningen. Därefter presenteras hur nöjda de varit med denna hjälp vid det senaste tillfället under denna period. Efter detta följer en presentation av vilka vårdgivare respondenterna varit i kontakt med de senaste tolv månaderna före femårsuppföljningen, samt om denna eventuella behandling, vård eller stöd hade att 20 göra med alkohol- och/eller drogbruk.3 Därefter redogörs för deras generella bedömning av denna hjälp, i de fall då hjälpen hade med alkohol- och/eller drogbruk att göra. Vid femårsuppföljningen uppgav 20 procent av dem med tungt alkoholmissbruk vid baslinjeintervjun att de inte haft någon alkohol- eller drogrelaterad vårdkontakt under de fyra senaste åren. Motsvarande siffra bland personerna med tungt narkotikamissbruk var betydligt mindre, 8 procent. Tabell 13. Personer med tungt missbruk som fått någon typ av alkohol- eller drogrelaterad hjälp de fyra åren före T3, procent. Tungt missbruk av: Typ av hjälp: Alkohol (n=206) Droger (n=144) Avgiftning 33 37 Rådgivning/samtalsterapi om alkohol/droger/återfall 33 49 Rådgivning/samtalsterapi om livssituation 23 40 Praktisk hjälp (t.ex. socialbidrag) 32 49 Behandling fysiska besvär 36 42 Metadonbehandling 2 26 Subutexbehandling 1 27 Antabus 28 7 Revia eller Campral 18 8 Av personer med tungt alkoholmissbruk hade en dryg tredjedel någon gång under dessa år vårdats på grund av fysiska besvär kopplade till missbruket. Nästan lika många hade varit på avgiftning eller fått rådgivning rörande alkohol, droger eller återfall. Det var även en ganska stor andel, cirka en fjärdedel av personerna med tungt alkoholmissbruk, som haft antabusbehandling. Bland personer med tungt drogmissbruk är vårderfarenheterna ännu vanligare. Närmare hälften hade någon gång under dessa fyra år fått hjälp i form av 3 Frågorna om vårderfarenheter under det senaste året innan femårsuppföljningen (T3) skiljer sig från kartläggningen av vårdkontakter vid de föregående två intervjutillfällena. Vid T1 och T2 efterfrågades endast vård som hade med respondentens alkohol och/eller drogproblem att göra medan T3 efterfrågar samtliga vårdkontakter, oavsett anledning till kontakt, för att därefter fråga om kontakten var missbruksrelaterad. 21 samtalsterapi rörande alkohol, droger eller återfall eller fått någon typ av praktisk hjälp. Ungefär 40 procent av personerna med tungt drogmissbruk hade fått behandling för fysiska besvär och lika många hade varit i metadon- eller subutexbehandling någon gång. Fortsättningsvis hade personer med tungt drogmissbruk mera vårdkontakter än de med tungt alkoholmissbruk. Man kan dock notera att minskningen i vårdkontakter över tid bland personerna med tungt drogmissbruk tycks något större än bland personerna med tungt alkoholmissbruk. Trots att de tidigare anförda tabellerna (tabell 8 och 10) visat att respondenterna var mindre nöjda med kontakten med socialtjänsten än med Beroendecentrum som helhet vid rekryteringstillfället, tyder denna tabell, som redovisar för svaren på frågor om specifika behandlingsåtgärder några år senare, på att avgiftning (för personer med drogmissbruk), subutex, antabus och revia-campral- behandling är minst lika kritiserade av respondenterna som socialtjänstens praktiska hjälpinsatser. Metadon är däremot mera uppskattat. Men överlag är alltså erfarenheterna av ren medicinbehandling, när det frågas särskilt om det, på längre sikt negativa och lika negativa som erfarenheterna av socialtjänstens praktiska hjälp. Det är också anmärkningsvärt att över hälften av dem som haft erfarenhet av drogavgiftning är missnöjda, medan alkoholavgiftning får ett högre betyg. 22 Tabell 14. Tunga missbrukares åsikt om den hjälp de fick den senaste gången inom respektive vård- eller behandlingsform vid T3, procent.* Tungt missbruk av: Alkohol Droger Hjälp i form av: n % n % Avgiftning Mkt el ganska nöjd Ganska el mkt missnöjd 57 Rådgivning/samtalsterapi om alkohol/droger/återfall Mkt el ganska nöjd Ganska el mkt missnöjd 65 Rådgivning/samtalsterapi om livssituation Mkt el ganska nöjd Ganska el mkt missnöjd 42 Praktisk hjälp (t.ex. socialbidrag) Mkt el ganska nöjd Ganska el mkt missnöjd 61 Behandling fysiska besvär Mkt el ganska nöjd Ganska el mkt missnöjd 70 Metadonbehandling Mkt el ganska nöjd Ganska el mkt missnöjd 4# Subutexbehandling Mkt el ganska nöjd Ganska el mkt missnöjd - Antabus Mkt el ganska nöjd Ganska el mkt missnöjd 59 52 79 21 46 54 65 79 21 85 15 46 76 24 87 13 64 64 36 66 34 50 87 13 86 14 37 25 75 78 22 30 43 57 10# 66 34 50 50 11# Revia eller Campral 31 Mkt el ganska nöjd Ganska el mkt missnöjd * Frågan endast ställd till dem med sådan erfarenhet # Observera lågt antal 52 48 23 36 63 Vård senaste 12 månaderna före femårsintervjun Vid femårsintervjun kartlades också vårderfarenheterna under de senaste tolv månaderna före denna tredje intervju. Resultaten redovisas i tabell 15. Sjuttioen procent av dem med tungt alkoholmissbruk vid första intervjun hade inte haft någon alkohol- eller drogrelaterad vårddag året före femårsuppföljningen. Av personer med tungt drogmissbruk hade 60 procent inte haft någon missbruksrelaterad vårddag. Det var alltså en klar majoritet av de tunga missbrukarna som inte längre hade en aktuell kontakt med vården. Nästan fyrtio procent av personerna med tungt alkoholmissbruk hade varit i kontakt med den generella sjukvården (öppenvård) de senaste tolv månaderna, men av dessa bara hälften för problem som hade med alkohol eller narkotikabruk att göra. Cirka 30 procent hade haft kontakt med någon öppenvårdsmottagning inom Beroendecentrum och ungefär lika många hade haft kontakt med AA, NA, Länkarna etcetera de senaste tolv månaderna. Personer med tungt drogmissbruk hade generellt sett lite oftare kontakter med vården också under den här tidsperioden. Knappt hälften hade haft kontakt med sjukvården, men mindre än hälften av dessa för alkohol- eller drogproblem. Över 40 procent hade kontakt med program för underhållsbehandling och lika många hade varit i beroendevårdens öppenvård. Självhjälpsgrupper hade inte varit aktuella för lika många i droggruppen, däremot hade flera av dem jämfört med personer med tungt alkoholmissbruk varit i behandlingshem eller fått arbetsträning. 24 Tabell 15. Andelen personer med tungt missbruk som de senaste tolv månaderna före T3 varit i kontakt med olika vårdgivare, samt inom parentes andelen för vilka kontakten var kopplad till alkohol- och/eller drogbruk, procent. Tungt missbruk av: Typ av vård Alkohol (n=206) Droger (n=144) Akut slutenvård (akutvårdsmottagning) 13 (9) 13 (6) Avgiftning eller annan slutenvård (beroendevården) 10 (-)* 10 (-)* Öppenvårdsmottagning (beroendevården) 32 (-)* 43 (-)* Mobila team (beroendevården) 3 (-) 3 (-) Metadon- eller subutexprogram (beroendevården) 2 (-)* 44 (-)* Slutenvård, psykiatrin 2 (2) 3 (2) Öppenvårdsmottagning, psykiatrin 19 (16) 15 (15) Annan sjukhusvård, slutenvård 6 (4) 8 (1) Generell sjukvård, öppenvård 39 (16) 48 (18) Öppenvård, socialtjänsten (minst 6 tim/vecka) 6 (6) 6 (6) Behandlingshem 5 (5) 15 (15) Arbetsträning 3 (3) 17(11) Tvångsvård LVM 5 (-)* 1 (-)* Kriminalvård/frivård 1 (1) 8 (8) Påverkansprogram (fängelse) - 4 (4) AA, NA, Länkarna etc. 30 (-)* 19 (-)* Frivilligorganisationer 10 (6) 24 (16) Privat sjukvård (bekostat själv) 6 (6) 7 (6) Annat (även i landstinget) 14 (4) * Vårdtypen per definition alkohol- och/eller drogrelaterad. 25 19 (9) Tabell 16. Respondenternas generella bedömning* av den hjälp de fick inom olika vårdtyper på grund av alkohol- och/eller drogbruk, vid det senaste vårdtillfället, procent. Tungt missbruk av: Alkohol Droger Omdöme n % n % Akut slutenvård (beroendevården) Bra Medel Dålig 17 Avgiftning eller annan slutenvård (beroendevården) Bra Medel Dålig 21 Öppenvård (beroendevården) Bra Medel Dålig 64 Öppenvård, psykiatrin Bra Medel Dålig 33 Generell sjukvård, öppenvård Bra Medel Dålig 32 Öppenvård, socialtjänsten (minst 6 tim/vecka) Bra Medel Dålig 13 Behandlingshem Bra Medel Dålig 10 Tvångsvård LVM Bra Medel Dålig 10 59 18 24 - 15 76 14 10 40 27 33 54 70 11 19 67 15 19 20 64 24 12 50 10 40 25 76 16 13 69 23 8 56 16 28 - 21 50 40 10 71 19 10 - 80 20 26 Tabell 16 forts. Alkohol n AA, NA, Länkarna etc. Bra Medel Dålig 61 Frivilligorganisationer Bra Medel Dålig 13 Metadonprogram Bra Medel Dålig - Arbetsträning Bra Medel Dålig - Droger % n % 28 62 18 20 71 21 7 23 62 31 8 65 22 13 63 68 11 21 15 67 7 27 Övrigt (inkl. frivård och fängelse) Bra Medel Dålig * Skala 1-5, där 5 och 4 är bra, 3 medel, och 2 eller 1 dåligt (-) Om n är 10 eller mindre uppges inte siffrorna i tabellen. 12 75 17 8 Tabell 16 berör bara de personer med tungt missbruk som svarat att vården, de senaste tolv månaderna, hade med alkohol eller droger att göra, vilket medför att det i vissa fall är ett fåtal svarande. Tabellen visar att majoriteten av personer med tungt alkoholmissbruk som fått vård av olika instanser tycker att denna vård hade varit bra eller medelbra. Då det gäller personer med tungt drogmissbruk som varit i kontakt med de olika vårdformerna på grund av alkohol- och/eller drogproblem var också den positiva synen övervägande. Endast avgiftning eller slutenvård inom Beroendecentrum får avvikande negativt betyg. Uppgifterna i tabell 16 är inte helt jämförbara med dem i tabell 14, vilket sannolikt delvis beror på att det här var en femgradig skala, medan svarsalternativen i tabell 14 bara var fyra. 27 Utfall I avsnitten ovan har vi sett att vårdkonsumtionen bland personerna med tungt missbruk varit ganska hög under hela undersökningsperioden, men minskat på gruppnivå från den första intervjun till tiden fem år senare. Vi går nu över till att närmare studera utfallet för personerna med tungt missbruk efter fem år och börjar med förändringar i det tunga missbruket. Tungt missbruk efter fem år Av tabell 17 framgår i vilken mån de personer som intervjuades vid femårsuppföljningen, på gruppnivå, lämnat sitt tunga missbruk eller eventuellt utvecklat ett missbruk som kan klassificeras som tungt. Tabell 17. Typ av tungt missbruk vid T1 och vid T3 för alla respondenter, radprocent. Tungt missbruk vid T3 Alkohol Droger Alkohol och Inget tungt missbruk Tungt missbruk vid T1 (n=62) (n=35) droger (n=8) (n= 363) Alkohol (n=188) 26 3 1 71 Droger (n=126) 5 21 1 73 Alkohol och droger (18) 11 6 17 67 Inget tungt missbruk (n=136) 4 2 2 93 Om knappt hälften av de intervjuade vid femårsuppföljningen hade ett tungt alkoholmissbruk vid den första intervjun och en knapp tredjedel ett tungt drogmissbruk, var det fem år senare i stället tre fjärdedelar som inte längre kunde definieras som personer med tungt missbruk. Det framgår också av tabellen att endast några enstaka personer som inte var tunga missbrukare vid den första intervjun blivit det under de år som gått till den sista uppföljningen. Man kan också se att det är ovanligt att personer som har haft ett tungt alkoholmissbruk senare utvecklar ett tungt drogmissbruk, liksom tvärtom. Allt som allt tyder tabell 17 på att de flesta personer som haft ett tungt missbruk har tagit sig ut ur detta. Vad påverkade alkohol- och/eller drogbruket efter fem år? I uppföljningsintervjun frågade vi respondenterna om någon specifik händelse eller förändring i deras liv under de senaste tolv månaderna bidragit till att deras konsumtion av alkohol eller narkotika minskat eller ökat. 28 Tabell 18. Händelser eller förändringar under de senaste tolv månaderna som vid något tillfälle gjort att konsumtionen av alkohol eller droger minskat eller ökat, procent. Tungt missbruk av: Typ av händelse: Alkohol (n=167) Droger (n=143) Fått behandling Nej Minskning Ökning Både och Bestämt sig själv Nej Minskning Ökning Både och Börjat umgås med nyktra vänner Nej Minskning Ökning Både och Träffat ny partner Nej Minskning Ökning Både och Blivit religiös Nej Minskning Ökning Både och Blivit trött på det liv som man lever Nej Minskning Ökning Både och Inträffat positiv förändring i familjelivet Nej Minskning Ökning Både och Inträffat negativ förändring i familjelivet Nej Minskning Ökning Både och Inträffat traumatisk händelse Nej Minskning Ökning Både och 81 19 - 87 13 1 - 55 42 3 79 22 - 85 14 2 88 12 - 94 6 1 97 3 - 98 2 74 25 - 99 1 86 14 - 84 16 - 90 10 . - 92 1 7 1 96 3 1 - 94 3 4 - 97 3 1 - 29 Tabell 18 forts. Börjat använda annan drog istället Nej Minskning Ökning Både och Boende, sysselsättning, ekonomi förbättrades Nej Minskning Ökning Både och Boende, sysselsättning, ekonomi försämrades Nej Minskning Ökning Både och Någon IP kände slutade Nej Minskning Ökning Både och Partner eller närstående pressat IP att sluta Nej Minskning Ökning Både och Någon myndighet pressat IP att sluta Nej Minskning Ökning Både och Doktor sagt att hälsa kunde skadas Nej Minskning Ökning Både och Känt att botten är nådd Nej Minskning Ökning Både och Alkohol (n=167) Droger (n=143) 100 - 100 - 87 11 1 2 95 5 - 96 3 2 - 99 1 - 94 6 - 95 6 - 91 9 - 95 4 - 86 12 2 95 4 - 84 16 - 92 8 - 84 14 3 - 92 7 - Andelen respondenter som uppger att specifika händelser eller förändringar haft en betydelse är genomgående liten. Personer med tungt alkoholmissbruk tillskriver i högre grad sina egna beslut en roll för minskningen av konsumtionen. Behandlingen 30 får dock också relativt många omnämnanden som något som minskat alkohol- eller drogbruket, efter de vanligast uppgivna orsakerna ”bestämt sig själv” och ”blivit trött på det liv man lever”. När de intervjuade ombads omnämna vilken orsak som varit allra viktigast för en minskning av konsumtionen (syns ej i tabellen) nämnde en knapp tredjedel av personerna med tungt drogmissbruk eget beslut som viktigast orsak. Cirka en femtedel nämnde egen eller doktors oro för hälsokonsekvenser och ungefär lika många uppgav behandling. Bland personer med tungt alkoholmissbruk nämnde en dryg tredjedel det egna beslutet och ungefär 14 procent att man blivit trött på det liv man levde samt positiva förändringar i familj och privatliv som viktigast orsak. Cirka 10 procent nämnde press från närstående och lika många oro för hälsan medan 6 procent uppgav behandlingen. Har den sociala situationen förbättrats på gruppnivå? I tabell 19 presenteras några uppgifter om de intervjuades sociala situation och förändringarna mellan den första intervjun och läget fem år senare. Tabellen ovan visar att den sociala situationen enligt samtliga kriterier förbättrats på gruppnivå. Fler har blivit sambo eller gifta, även om majoriteten fortfarande är ensamstående. I båda grupperna hade en klart större andel egen bostad efter fem år. De bostadslösas andel är mycket liten, men bland dem med tungt drogmissbruk hade fortfarande en fjärdedel boende ordnat av myndigheter. Andelen som hade arbete hade ökat, särskilt mycket bland dem med tungt drogbruk, medan andelen som var arbetslösa hade sjunkit. Samtidigt hade andelen pensionärer ökat och andelen sjukskrivna sjunkit. Bland personer med tungt drogbruk är dock fortfarande två femtedelar antingen arbetslösa eller sjukskrivna. Arbets- och försörjningssituationen har dock överlag förbättrats och stabiliserats. Vid uppföljningen var det en mindre andel som endast umgicks med personer som missbrukade alternativt inte hade något umgänge än det var vid första mättillfället. När det gäller problem i familjen som var av den grad att den skulle kunna äventyra relationen, hade andelen med dessa problem dock ökat något när det gällde relationen till respondentens mor (bara alkohol), syskon, partner (bara droger), egna barn samt till andra släktingar. Störst var ökningen v.g. problem med syskonen. Tabellen visar också att den upplevda psykiska hälsan för personer med tungt missbruk verkade vara klart bättre vid uppföljningstillfället. En majoritet svarade att de inte hade haft några dagar med psykiska problem av de senaste 30. Även den aktuella kriminaliteten hade vid uppföljningstillfället sjunkit i jämförelse med det första intervjutillfället. 31 Tabell 19. Social situation och psykosociala problem för personer med tungt missbruk vid T1 och vid T3, procent. Tungt missbruk av: Alkohol (n=206) Droger (n=144) T1 T3 T1 T3 Civilstånd Gift Sambo Ensamstående (tidigare gift/sambo) Ensamstående (aldrig gift/sambo) Huvudsakligt boende Egen bostad, andrahand Hos andra, kollektiv Boende organiserat av myndighet Bostadslös Annat Sysselsättning Yrkesarbetande Arbetslös Pensionär Sjukskriven el. på institution Annan Huvudsakligt umgänge Huvudsakligen med missbrukare/har knappt något umgänge. Både med missbrukare och ickemissbrukare eller huvudsakligen med icke-missbrukare Familjeproblem Mor Far Syskon Partner Eget barn Annan nära släkting Psykiska/känslomässiga problem Antal dagar problem: 0 dagar 1-20 dagar Över 20 dagar Oroad/besvärad Behov av hjälp Aktuell kriminalitet Väntar på åtal, rättegång eller påföljd 18 12 53 18 15 23 50 13 4 10 59 27 14 10 52 25 70 5 11 12 2 81 4 15 1 - 34 17 11 36 2 62 9 25 1 4 18 23 25 31 2 33 11 48 7 1 8 46 13 30 3 31 22 25 19 4 35 20 47 17 65 80 54 83 7 4 6 12 3 2 11 4 18 9 6 6 13 11 4 11 1 3 7 3 9 14 4 6 29 38 32 60 58 59 22 19 33 25 27 37 37 59 64 54 31 16 31 28 11 3 32 15 32 Alkoholkonsumtion, beroende och alkoholrelaterade problem Tabell 20 visar att det var en lägre andel av personer med tungt alkoholmissbruk som vid uppföljningen drack tolv drinkar eller mer dagligen och en majoritet angav att de aldrig drack tolv drinkar eller mer per kväll. Det är även en lägre andel som vid uppföljningen är alkoholberoende, knappt hälften, i jämförelse med det första intervjutillfället då nästan alla personer med tungt alkoholmissbruk var alkoholberoende. Även andelen med sociala problem och hälsoproblem på grund av alkohol samt den egna oron över alkoholproblem var lägre vid uppföljningstillfället. Tabell 20. Konsumtion, beroende och alkoholproblem vid baslinjeintervjun (T1) och vid femårsuppföljningen (T3) för personer med tungt alkoholmissbruk (n=206), procent. T1 T3 12 eller fler drinkar/kväll Dagligen Åtminstone veckovis Åtminstone månadsvis Åtminstone årsvis Inte alls 42 41 6 3 7 5 13 17 9 56 Alkoholberoende Sociala problem – alkohol Hälsoproblem – alkohol Oro alkoholproblem senaste 30 dagarna 90 84 70 74 47 45 39 33 Tabell 21. Konsumtion och drogproblem vid baslinjeintervjun (T1) och vid femårsuppföljningen (T3) för personer med tungt drogmissbruk (n=144), procent. T1 T3 Använt droger senaste 30 dagarna Heroin Metadon Subutex Andra opiater(inkl. subutex vid T1) Dämpande Kokain Amfetamin Cannabis Hallucinogener Lösningsmedel 46 12 27 48 6 35 44 6 1 3 20 16 2 11 1 7 13 2 0 Injicerat senaste 12 mån. Sociala problem – droger Hälsoproblem – droger Oro drogproblem senaste 30 dagarna 92 90 72 70 18 28 23 12 33 På grund av tekniska problem vid datainsamlingen vid femårsuppföljningen kan vi inte ange andelen drogberoende vid detta mättillfälle. När det gällde förändringen i vilka droger respondenterna använt de senaste 30 dagarna hade den största enskilda gruppen av respondenterna använt, dvs. missbrukat, metadon de senaste 30 dagarna och efter det var subutex det mest använda missbruksmedlet (endast bruk utöver det förskrivna inkluderas här). Metadonmissbruket har ökat mellan de två tillfällena. Vad gäller missbruket av subutex kan vi inte säga något säkert eftersom detta vid det första intervjutillfället var inkluderat i ”andra opiater”. När det gäller övriga droger är det en betydligt lägre andel som har använt dem de senaste 30 dagarna vid det sista mättillfället än fem år tidigare. Likaså var det en lägre andel som hade sociala problem och hälsoproblem på grund av droger vid uppföljningen än det var vid det första intervjutillfället. Det var även en betydligt lägre andel som hade varit måttligt, påtagligt eller mycket oroade för sina drogproblem de senaste 30 dagarna. Slutord Med denna rapport har vi gett en första beskrivning på gruppnivå av personer med tungt alkohol- och drogmissbruk inom Stockholms läns missbruksvård, deras vårdkonsumtion (under hela den studerade tidsperioden samt före baslinjeintervjun), samt utfall efter fem år vad gäller social situation, psykisk hälsa, familjeproblem och kriminalitet samt alkohol- och drogkonsumtion. Forskningsmaterialet ger stora möjligheter till vidare och fördjupade analyser. Sammanfattningsvis kan vi anföra några reflektioner. För det första är det tydligt att personer med tungt missbruk i vården är en heterogen grupp. En stor majoritet av personerna med tungt missbruk är visserligen ensamstående och endast cirka en femtedel är yrkesarbetande. Men personer med tungt alkoholmissbruk och de med tungt narkotikamissbruk har som grupper olika generella karakteristika, där de senare är klart yngre och oftare män. Spridningen av boendeförhållanden, utbildning och ålder inom båda grupperna är också stor. Vad gäller drogbruket bland personer med tungt drogmissbruk finns också en stor spridning, mellan beroendeframkallande läkemedel, opiater, amfetamin och cannabis. Nästan alla de som enligt definitionen hade ett tungt missbruk var också beroende av alkohol respektive narkotika enligt ICD-10s definitioner av beroende. Bland personer med tungt drogmissbruk var det också vanligt att använda inte bara en utan flera droger. Vidare hade cirka 15-20 procent av personerna med tungt alkoholmissbruk ett beroende också av droger – och vice versa. Personer med tungt missbruk har en stor vårdkonsumtion generellt, och påträffas särskilt i socialtjänstens slutenvård och landstingets öppenvård. De flesta personer i 34 denna undersökning hade redan före den första intervjun haft en annan vårdkontakt (än den vid rekryteringsenheten) p.g.a. sitt missbruk, framförallt inom missbruksvården. Cirka 20 procent hade haft sådan kontakt med den generella sjukvården och 10-15 procent med psykiatrisk vård eller privat vård. Särskilt bland personer med tungt drogmissbruk är det vanligt att behandlingsinsatserna är mycket långa. I medeltal hade personerna med tungt drogmissbruk vårdats över 6 månader under det första året efter den första intervjun. En stor andel har fortsättningsvis under uppföljningstiden vårdkontakter på grund av sina alkohol- och narkotikaproblem, fr.a. inom den specialiserade missbruksvården i socialtjänsten och landstinget. Mellan 80 och dryg 90 procent av personerna med tungt missbruk hade någon sådan vårdkontakt de fyra åren före femårsuppföljningen. Cirka en sjättedel av personerna med tungt missbruk har också sådan vårdkontakt med psykiatrin eller den generella sjukvården. Vårdkonsumtionen är större bland personer med tungt drogmissbruk. Mellan 30 och 40 procent av personerna med tungt missbruk har fortfarande, fem-sex år efter den första intervjun, en aktuell alkohol- eller drogrelaterad vårdkontakt. I majoriteten av fallen är den aktuella vårdkontakten en kontakt med missbruksvården, men många har också kontakt med psykiatrin och sjukvården. Personer med tungt drogmissbruk har inte bara en särskilt stor vårdkonsumtion. De har också mera erfarenheter av tvångsvård och vård i fängelse. Värt att notera är att närmre hälften av personerna med tungt drogmissbruk är i substitutionsvård vid femårsuppföljningen, medan antalet i metadonbehandling endast var 30 personer när studien inleddes. Utvidgningen av substitutionsvården kan alltså iakttas tydligt i den här studien. Det är möjligt att substitutionsvårdens etablerande på längre sikt kan leda till att denna grupp också i mindre grad får erfarenheter av tvångsvård eller kriminalvård. Här är en viktig fråga för framtida forskning. Personer med tungt missbruk är generellt ganska nöjda med vården; mellan 60 och knappt 90 procent är nöjda med sin senaste vårdkontakt. Mindre nöjda, generellt sett, är de personer som haft med socialtjänsten att göra jämfört med dem som varit i kontakt med landstinget, samt personer med tungt drogmissbruk jämfört med dem med tungt alkoholmissbruk. Detta kan sannolikt relateras till att socialtjänstinsatserna oftare består av institutionsvård, kan ha inslag av påtryckning och t.o.m. av tvångsvård enligt LVM. Socialtjänsten har en större roll som vårdgivare för personer med drogmissbruk. Men vi bör notera att avgiftning, som sker inom landstinget, samt subutex-, antabusoch revia/campralvård även de får låga betyg av vårdkonsumenterna, särskilt av personer med tungt drogmissbruk,. Detta är medicinsk vård som en mycket stor del av de med tungt missbruk har erfarenhet av. Kritiken mot dessa vårdformer bör därför tas på allvar. 35 Vid femårsuppföljningen visade det sig att bostads-, arbets- och försörjningssituationen förbättrats på gruppnivå samt att man upplevde mindre psykiska problem och hade mindre aktuell kriminalitet. Också vad gäller måtten på alkohol- och drogkonsumtion och relaterade problem syns klara förbättringar på gruppnivå. Drygt två tredjedelar av dem som haft tungt missbruk har det inte längre efter fem år. Injicering av droger har också minskat i gruppen med tungt drogmissbruk. Det är mycket ovanligt att personer som inte hade ett tungt missbruk fem år senare har utvecklat ett sådant, liksom det är ovanligt att en person med tungt alkoholmissbruk utvecklar ett tungt drogmissbruk. Man kan dock notera att hälften av personerna med tungt alkoholmissbruk fortfarande fem år senare är alkoholberoende. Förbättringarna i konsumtionsavseenden kan delvis förklaras med vad som kallas ”regression to the mean” (Finney 2008). Människor söker ofta vård till följd av ökande problem med missbruk och andra sociala faktorer/relationer och det är då rimligt att de rapporterar mer omfattande problem vid baslinjeintervjun som gjordes i början av en vårdepisod. Som framkom hade nästan alla också haft tidigare vårdkontakter särskilt året före den första intervjun gjordes. Chansen att komma med i denna studie var större för de personer som just vid tiden för första intervjun hade stora problem och därför särskilt täta vårdkontakter. Vid uppföljningen kan man alltså förvänta sig en viss generell minskning av såväl alkohol- och drogbruk som av andra problem som kan leda till vårdkontakter. Rekryteringstiden var dock lång (uppemot ett år på en del enheter) vilket ger fler en möjlighet att inkluderas i urvalet och materialet är ett tvärsnittsmaterial som avser att fånga olika typer av vårdsökande. I klienternas egna skattningar kom i varje fall vårdens betydelse för minskning av alkohol- och drogkonsumtion på en hedervärd tredje till femte plats, efter orsaker som relateras till egen viljestyrka. Sammanfattningsvis kan man säga att rapporten ger en ljusare bild av prognosen för personer med tungt missbruk än förväntat. Det är inte en homogen grupp men många av dem har upplevt förbättringar i både alkohol- och drogproblemen och den sociala situationen. Det är inte möjligt med vårt material att avgöra vad som kommit först: förbättringar i den sociala situationen eller förbättringar vad gäller missbruket. Ytterligare analyser krävs för att visa om vården upplevs som koordinerad, tillräckligt individualiserad och för att få en bättre bild av samspelet mellan behandling och förändringar i social situation. Vi kan dock påstå att vården för många personer med tungt missbruk har en viktig roll när de tar sig ur en problematisk situation. 36 Litteratur Bergmark, A., Björling, B., Grönbladh, L., Olsson, B., Oscarsson, L. & Segraeus, V. (1989). Klienter i institutionell narkomanvård. Analyser av bakgrund, behandling och utfall. En rapport från BAK/SWEDATE- projektet. Pedagogisk forskning i Uppsala 89. Uppsala: Uppsala universitet. Blomqvist J. (2002). Att sluta med narkotika – med och utan behandling. FOU-rapport 2002:2. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten. Blomqvist J. (2002). Recovery with and without treatment: a comparison of resolutions of alcohol and drug problems. Addiction Research and Theory 10, 119-158. Byqvist, S., Gomér, G. & Olsson, O. (1993). Det tunga narkotikamissbrukets omfattning i Sverige 1992. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Eriksson, A., Palm, J. & Storbjörk, J. (2003). Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling. En beskrivning av klientgruppen inom socialtjänstens missbrukarvård i Stockholms län 2001-2002. Forskningsrapport nr. 15. Stockholm: Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD). Fäldt, J. Storbjörk, J, Palm, J. Oscarsson, L. & Stenius, K. (2007). Vårdkedjeprojektet. Tre utvärderingsperspektiv. Forskningsrapport nr 2. Stockholm: Statens institutionsstyrelse (SiS). Finney, J. (2008). Regression to the mean in substance use disorder treatment research. Addiction 103, 42-52. Hajnighasemi, A. (2008). Ett kontrakt för livet. Utvärdering av en särskild satsning på missbruksvården. SiS följer upp och utvecklar nr 3/08. Stockholm: Statens institutionsstyrelse (SiS). Kessler, R.C, Andrews, G., Mrozek, D., Ustun, T.B.,. & Wittchen, H-U. (1998). The World Health Organization Composite International Diagnostic Interview Short Form (CIDI-SF). International Journal of Methods in Psychiatric Research 7, 171-185. Nordström, G. (1987). Successful outcome in alcoholism. A prospective long-term followup study. Dissertation. Lund: Lund University. Oscarsson, L. (2006). Långtidsuppföljningar vid behandling av alkoholmissbruk. Kunskapsunderlag för Nationella riktlinjer för missbruksvården. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9638/2006123-21_200612321.pdf 37 Palm, J. & Storbjörk, J. (2003). Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en beskrivning av patientgruppen i Stockholms läns landstings beroendevård 2000-2001. Forskningsrapport nr 9. Stockholm: Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD). McLellan, A, Kusnher, H, Metzger, D. Peters, R., Smith, I. Grisson, G., Pettinatti, H. Argeriou, M. (1992). The fifth editions of the Addiction Severity Index. Journal of Substance Abuse Treatment 9, 199-213. Persson, J. (1986). Sjukvårdskontakter. I Problemet Alkohol. Hygiea 95, 31-37. Romelsjö, A., Ågren, G., Johansson, I. (1985). Alkoholrelaterad sluten vårdkonsumtion och dödlighet. Sundbyberg: Hälsovårdsenheten i SLL. Room, R., Palm, J., Romelsjö, A., Stenius, K.& Storbjörk, J. (2003). Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling – beskrivning av en studie i Stockholms. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 20, 91-100. SOU 2005:82. Personer med tungt missbruk. Stimulans till bättre vård och behandling. Betänkande av Utredningen om en vårdöverenskommelse om missbruksvården. Stockholm: Fritzes. Stenius, K., Witbrodt, J., Engdahl, B., Weisner, C. (2010). For the marginalized or for the integrated? A comparative study of addiction treatment systems in Sweden and the U.S. Contemporary Drug Problems 37, 417-448. Storbjörk, J. (2006). The social ecology of alcohol and drug treatment. Client experiences in context. Dissertation. Stockholm: Stockholm university. Storbjörk, J. & Room, R. (2008). The two worlds of alcohol problems. Who is in treatment and who is not? Addiction Research & Theory 16, 67-84. Storbjörk, J. (2011) Gender differences in substance use, problems, social situation and treatment experiences among clients entering addiction treatment in Stockholm. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 28, 185-209. Storbjörk, J. (under tryckning) On the significance of social control: treatment-entry pressures, self-choice and alcohol and drug dependence criteria one year after treatment. International Journal of Social Welfare, first published online 24 June 2011. 38 Witbrodt, J. & Romelsjö, A. (2010) Gender differences in mutual-help attendance one year after treatment: Swedish and US samples. Journal of Studies on Alcohol and Drugs 71, 125-135. Witbrodt, J. & Romelsjö, A. (under tryckning). Correlates of 1-year drinking outcomes among Swedish and US treatment clients: a cross-cultural comparison. Submitted to Alcoholism: Clinical and Epidemiological Research. Öjesjö, L. (2006). The recovery from alcohol problems over the life course: the Lundby longitudinal study, Sweden. Alcohol 22, 1-5. 39 40 Bilaga 1. Vårdkategorier i baslinjeintervjuformuläret Intervjuformulären från baslinjeundersökningen presenteras i helhet i bilagor i tidigare rapporter (Eriksson et al. 2003; Palm & Storbjörk 2003). KATEGORIER INOM SJUKVÅRDEN Landstingets sjukvård innerfattar de sjukhus som landstinget själv driver och betalar för samt privata sjukhus som landstinget har avtal med och på grund av det betalar för vården. 1. Akut slutenvård (inom BCN1 avd TNE eller BCS avd 9) syftar på besök/intagning på akutmottagningar inom den specialiserade beroendevården i landstinget. Kategorin avser även psykiatriska akutmottagningar i de fall då dessa även ersätter eller ingår i beroendevården. 2. Avgiftning eller annan slutenvård syftar till avgiftningsavdelningar inom landstingets beroendevård. 3. Mobila team syftar till landstingets uppsökande verksamhet. 4. Öppenvårdsmottagning inom landstingets beroendevård syftar både till lokala enheter tillsammans med socialtjänsten och mer centraliserade öppenvårdmottagningar. I de fall då respondenterna vårdats på en lokal och integrerad mottagning försökte intervjuaren ta reda på om respondenten vårdats av landstingets personal eller inte. Om så var fallet markerades ”ja” för denna kategori. 5. Metadonprogrammet syftar till både slutenvård, som inställning på metadon avd. 54 på St:Göran, samt öppenvård på metadonprogrammets egna öppenvårdsmottagningar. Exkl. Subutexunderhållsprogrammet som ingår i kategorin öppen- eller slutenvård inom beroendevården (kategori 2 eller 3). 6. Slutenvård inom psykiatrin syftar till psykiatriska avdelningar, inklusive LPT- vård (lagen om psykiatrisk tvångsvård), om respondenten även behandlats för sitt alkoholoch/eller drogbruk. 7. Öppenvård inom psykiatrin syftar till psykiatriska lokala mottagningar eller besök dagtid på psykiatriska avdelningar på sjukhus. LPT- vård (lagen om psykiatrisk tvångsvård) inkluderas om respondenten även vårdades för alkohol- och /eller drogbruk. 8. Annan sjukvård i slutenvård inom landstinget inkluderar medicinska akutmottagningar och motsvarande som respondenten varit inlagd på. Vården inkluderades bara i de fall då den var relaterad till respondentens alkohol- och/eller. Exempelvis om respondenten kom in efter en skada som uppstått när hon eller han varit berusad. 9. Generell sjukvård i öppenvård inom landstinget inkluderar medicinska akutmottagningar och motsvarande som respondenten besökt utan att bli inlagd. Besöken 1 Exempel på enheter och avdelningsnamn hänför till enheter som fanns vid baslinjeintervjun. BCN är Beroendecentrum nord och BCS Beroendecentrum syd. inkluderades i de fall då besöket följde på grund av respondentens alkohol- och/eller drogbruk. Exempelvis om respondenten kom in efter en skada som uppstått när hon eller han varit berusad. 10. Privat sjukvård/psykolog eller terapeut syftar till de fall då respondenten gått privat och betalat själv. Om socialtjänsten betalat för den privat drivna vården ska detta ingå i kategorin ordnat av socialtjänsten, nr 11 eller 12. Här exkluderas vård på ett privat drivet sjukhus som finansieras med skattemedel. Denna vård ska då ingå i någon av de redan nämnda kategorierna ovan. KATEGORIER UTANFÖR SJUKVÅRDEN 11. Intensiv öppenvård ordnad av socialtjänsten (≥6h/v) syftar till öppenvårdsprogram med mera, men innerfattar även samtal och kontakt med handläggare på socialtjänsten om respondenten träffade handläggaren minst 6 timmar i veckan, exempelvis i form av utredning. Inklusive privat driven öppenvård som socialtjänsten ordnat för respondenten och/eller betalat för. I de fall då respondenten vårdats på en lokal och integrerad mottagning försökte intervjuaren fastställa om respondenten vårdats av socialtjänstens personal eller inte. Om detta var fallet markerades ”ja” för denna kategori. 12. Annan öppenvård ordnad av socialtjänsten (<6h/v) syftar till öppenvårdsprogram med mera, men inkluderar även samtal och kontakt med handläggare på socialtjänsten om respondenten träffade handläggaren mindre än 6 timmar i veckan, exempelvis i form av utredning. Inklusive privat driven öppenvård som socialtjänsten ordnat för respondenten och/eller betalat för. I de fall då respondenten vårdats på en lokal och integrerad mottagning försökte intervjuaren fastställa om respondenten vårdats av socialtjänstens personal eller inte. Om detta var fallet markerades ”ja” för denna kategori. 13. Behandlingshem (exklusive tvångsvård enligt LVM) syftar till vistelse på behandlingshem som socialtjänsten betalar för. Tvångsvård enligt LVM exkluderas här och ingår istället i kategori nr 16. Hit räknas inte heller familjehem som ingår i kategori nr 20. Kategorin inkluderar dock vistelse på behandlingshem enligt LVU (lagen om vård av unga) i de fall då respondenten var över 18 år. 14. Stödboende innerfattar hjälp med boende av socialtjänsten, exempelvis boende på inackorderingshem, planeringslägenhet, sociala kontrakt etcetera. Inkluderar enbart boenden som är relaterade till respondentens alkohol- och/eller droganvändning. 15. Arbetsträning syftar till arbetsträning som är ordnat av socialtjänsten, med andra ord inte ordnat av arbetsmarknadsinstitutet (AMI) eller av arbetsförmedlingen (vilket istället ingår i kategori nr 20). Arbetsträning kan både innerfatta någon form av sysselsättningsprogram och någon form av praktik som socialtjänsten ordnar/betalar för att få in respondenten på arbetsmarknaden. 16. Tvångsvård enligt LVM innerfattar endast vård enligt LVM, lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Kategorin innerfattar både omedelbara omhändertaganden, vistelser på LVM-hem samt eftervård enligt paragraf 27. Vård enligt LVU ingår i kategorin nr 13 om respondenten vid vårdtillfället var över 18 år. 17. Öppenvård inom eller av frivården syftar till kriminalvårdens öppenvård. Inklusive olika typer av påverkansprogram för olika grupper, exempelvis dömda för rattfylleri. Det inkluderar även kontraktsvård (som även kan bestå av öppenvård). 18. Vård eller behandling i fängelse syftar till påverkansprogram inom anstalt eller särskilda avdelningar för individer som vill ha en drogfri miljö och mer behandling. Det inkluderar även paragraf 34- placeringar. Paragraf 34 förekommer främst för missbrukare i slutet av ett fängelsestraff då den intagne får lämna anstalten i förtid för att få behandling för drogproblem. 19. AA, NA, länkarna innerfattar organiserade självhjälpsgrupper. Till exempel AA (Anonyma Alkoholister), NA (Anonyma Narkomaner) samt DAA (Drug Addicts Anonymous) etcetera. 20. Annat syftar till vård som faller utanför kategorierna 1-19, hit räknas till exempel härbärge under en kortare tid, familjehem, vård för alkohol och/eller droger på SoL paragraf 12 hem, vård inom KrAMI programmet, alkohol och/eller drogrelaterad arbetsträning som ordnats av arbetsmarknadsinstitutet (AMI) eller arbetsförmedlingen. Bilaga 2. Intervjuformulär vid uppföljningar 12-månadersuppföljning (T2) för rekryterade från Socialtjänsten 12-månadersuppföljning (T2) för rekryterade från Beroendecentrum 5-årsuppföljning (T3) för rekryterade från Socialtjänsten och Beroendecentrum Uppgifter på denna sida fylls i innan intervjun: Datum för första intervjun med ip: (ÅÅ/MM/DD): __ __ /__ __ /__ __ Vilken enhet rekryterades klienten från vid 1: a intervjun? ___________________________________________________ (rekryteringsenhet) Vilken insats fick klienten vid 1:a intervjun? (enl. bilaga 5) KVINNOR & MÄN I SVENSK MISSBRUKSBEHANDLING 1) Missbruksutredning (ej LVM) 2) LVM-utredning 3) Arbetsträning 4) Korttidsboende, t.ex. härbärge 5) Boende utan personal, t.ex. försöks/träningslägenhet 6) HVB-hem, boenden och omvårdnadshem m.m. med personal (exkl. behandlingshem) 12 månaders uppföljningsintervju med klient rekryterad från Socialtjänsten i Stockholms län Vilken enhet fick klienten sin insats på vid 1:a intervjun? 7) Behandlingshem (exkl. LVM) 8) LVM-vård (slv o. öv) 9) Familjehem 10) Intensiv öv, soc ≥ 6 h./v. 11) Övrig öv, soc < 6 h./v. ___________________________________________________ (insatsenhet) 2001-2002 u.BAK1. Intervjuarkod: __ __ (bilaga 1) u.BAK2. Datum för uppföljningsintervju (ÅÅ/MM/DD): koda __ __ /__ __ /__ __ Uppföljningsintervjun börjar klockan (TT/MM): __ __ /__ __ u.BAK3a. Intervjun genomförs 1) per telefon koda koda 2) vid personlig intervju. Koda Intervjun börjar Är du [namnet på ip]? För ungefär ett år sedan intervjuade vi dig om din dåvarande situation när du påbörjade behandling på [enhetens namn]. Stämmer det? Vi vill nu intervjua dig för att se hur det har gått för dig sedan sist. Deltagandet är givetvis frivilligt och du kommer fortfarande att vara anonym. Du får också denna gång 100 kronor som tack för ditt deltagande. (Om telefon intervju: Pengarna kommer att skickas till dig.) Intervjun tar 20-45 minuter. Jag kommer först att ställa frågor om din sociala situation just nu och under det senaste året och sedan gå vidare till frågor om vård och behandling som du har fått. u.BAK14. Vilken kommun bor du i nu? .............................................................................. (Koda enl. bilaga 2, kommunkod. Ingen stadig bostadsort skriv/koda 0) u.LOPNR. __ __ __ __ u.ID. IP:s ID-kod: _ _ _ _ _ _ _ _ Kod: __ __ __ Om Stockholms stad eller Huddinge kommun: u.BAK14a. I Vilken stadsdel/kommundel bor du? ............................................................................................................................................ Stadsdelskod: __ __ (Koda enl. bilaga 3; stadsdelskod. Skriv/koda -9 om ej relevant) u.BAK15. Vilket är ditt huvudsakliga boende? (ASI) (Vid nyss påbörjad slutenvård, var bodde före intagning.) 1) Egen bostad (ägande, bostadsrätt, förstahandskontrakt, inkl. partners lägenhet) 2) Andrahandsboende 3) Hos föräldrar, släktingar, inneboende, boendekollektiv 4) Försöks/träningslägenhet (organiserat av myndighet) 5) Institution/kategorihus/familjevård (organiserat av myndighet) 6) Hotell (organiserat av myndighet) 7) Bostadslös 8) Annat: ............................................................................................................................... u.FC7. Hur ser ditt umgänge ut? 1) Umgås huvudsakligen med missbrukare 2) Umgås med både missbrukare och personer som inte missbrukar 3) Umgås huvudsakligen med personer som inte missbrukar 4) Knappast något umgänge u.FC8. Hur många nära vänner har du, som du litar på och kan tala om det mesta med? (ASI) (Exkl. familj/flick-/pojkvän/maka/make) __ __ stycken u.BAK16. Har du varit intagen/inlagd på någon institution/sjukhus de senaste 12 månaderna? (ASI) (Inkl. även nuvarande behandling) 0) Nej 1) Ja Följande frågor syftar på det stöd som Du har fått av vänner, släktingar (inkl. familj och barn) eller din partner under den senaste månaden. Om ja på fråga u.BAK16: N – Ej applicerbar fråga, ex. klienten har ej partner (kryssa 8). u.BAK16a. Hur många av de senaste 30 dagarna har du varit intagen/inlagd? (ASI) (Inkl. nuvarande beh. Koda -9 om ”nej” på u.BAK16) SS1. Hur ofta har följande personer i din sociala omgivning gett Dig råd eller information under den senaste månaden (oavsett om Du ville höra det eller inte)? Aldrig 1 __ __ dagar SS1a. SS1b. FAMILJ, CIVILSTÅND OCH SOCIALT STÖD (FC) SS1c. Nu kommer några frågor om ditt civilstånd och om det stöd du kan ha fått av familj, vänner eller partner. SS2. u.FC1. Vilket är ditt civilstånd? (ASI) 1) Gift 2) Sammanboende 3) Ensamstående, tidigare gift eller sammanboende 4) Ensamstående, aldrig gift eller sammanboende u.FC2. Är du nöjd med denna situation? (ASI-CS) 0) Nej 1) Likgiltig 2) Ja 1) Ja u.FC2b. Har du under det senaste året brutit upp från ett förhållande (även om partner avslutade förhållandet)? 0) Nej 1) Ja Ofta 4 Väldigt ofta 5 N 8 X 7 Ibland vill vi ha hjälp med vissa saker, t ex genom att någon köper något till oss, lånar ut något, uträttar ett ärende eller skjutsar oss någonstans. Hur ofta har följande personer hjälpt Dig på det sättet den senaste månaden (oavsett om Du har bett om det eller inte)? Aldrig 1 SS2a. SS2b. SS2c. Sällan 2 Ibland 3 Ofta 4 Väldigt ofta 5 N 8 X 7 Dina vänner? Dina släktingar? Din partner? Hur ofta har följande personer uppmuntrat Dig eller stärkt Din självkänsla under den senaste månaden (oavsett om Du ville det eller inte)? SS3. SS3a. SS3b. 0) Nej Ibland 3 Dina vänner? Dina släktingar? Din partner? Aldrig 1 u.FC2a. Har du fått barn sedan första intervjutillfället? Sällan 2 X – Ej svar (kryssa 7). SS3c. Dina vänner? Dina släktingar? Din partner? Sällan 2 Ibland 3 Ofta 4 Väldigt ofta 5 N 8 X 7 SS4. Hur ofta har följande personer lyssnat uppmärksamt på Dig och visat förståelse under den senaste månaden? Aldrig 1 SS4a. SS4b. SS4c. Sällan 2 Ibland 3 Ofta 4 Väldigt ofta 5 N 8 X 7 Dina vänner? Dina släktingar? Din partner? u.PF14. Hur oroad eller besvärad har du varit under de senaste 30 dagarna av familje-/ anhörigproblem? (ASI-CS) (ej problem som enbart beror på missbruk) 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem u.PF15. Hur viktigt är det för dig att få hjälp för familje-/anhörigproblem? (ASI-CS) (ej problem som enbart beror på missbruk) SS5. Hur ofta har Du stöttat dessa människor genom att t.ex. ge goda råd, hjälpa till med särskilda uppgifter, uppmuntrat dem eller lyssnat förstående under den senaste månaden? Aldrig 1 SS5a. SS5b. SS5c. Sällan 2 Ibland 3 Ofta 4 Väldigt ofta 5 N 8 X 7 Dina vänner? Dina släktingar? Din partner? 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp SYSSELSÄTTNING OCH FÖRSÖRJNING (SF) PROBLEM MED FAMILJ OCH VÄNNER (PF) Vi går nu över till problem du kan ha haft med familjemedlemmar och andra personer i din omgivning. Har du under de senaste 30 dagarna haft stora svårigheter att komma överens med någon av följande personer? (ASI – CS) (Avser allvarliga problem av tillräcklig varaktighet och intensitet för att äventyra relationen. T.ex. ytterst dålig kommunikation, ständiga gräl, fiendskap. Räkna inte med problem som beror på ip:s alkohol- och/eller narkotikaproblem. Om ip inte haft kontakt med personen under senaste månad ska du kryssa 3, även om de inte haft kontakt för att de grälat). Senaste 30 dagarna Nej (0) Ja (1) Osäker, vet ej(2) Finns ingen (3) Jag kommer nu att fråga om din utbildning, vad du jobbar med och vad som utgör din huvudsakliga inkomstkälla. u.SF2. Vilken har varit din huvudsakliga sysselsättning under den senaste månaden? 1) Förvärvsarbetande, heltid 2) Förvärvsarbetande, deltid 3) Studerande 4) Arbetsmarknadsåtgärd (ordnat av arbetsförmedlingen) 5) Arbetslös (utan officiell sysselsättning) 6) Arbetsträning (ordnat av socialtjänsten) 7) Pensionerad, inkl. förtidspensionerad 8) Hemmafru/make 9) Föräldraledig 10) Sjukskriven 11) Intagen/inlagd på institution 12) Annat? Vad: …………………………………………………………………. u.PF1. Mor? u.PF2. Far? u.PF3. Syskon? u.PF4. Partner/maka/make? u.PF5. Egna barn? u.PF6. Annan nära släkting? u.PF7. Nära vänner? u.SF5. Hur många dagar av de senaste 30, fick du betalt från ditt arbete (pengar, av arbetsgivare eller från försäkringskassan om du var sjuk)? (ASI-CS) (Inkl. ”svartjobb”, sjukersättnings- och u.PF8. Grannar? semesterdagar. Exkl. prostitution, olaglig verksamhet, att sköta hushållet, arbete i fängelse o. dyl.) u.PF9. Arbetskamrater? u.PF13a. Hur många dagar av de senaste 30 har du haft allvarliga konflikter med din familj eller anhöriga (personer i u.PF1- u.PF6)? (ASI – CS) __ __ dagar u.SF4. Hur många dagar har du arbetat under de senaste 30 dagarna (oberoende om fick lön)? (ASI-CS) (Inkl. oavlönat arbete, ”svartjobb”, sjukersättnings- och semesterdagar. Exkl. prostitution, olaglig verksamhet, att sköta hushållet, arbete i fängelse o. dyl.) __ __ dagar __ __ dagar u.SF6. Hur mycket pengar erhöll du från anställning under de senaste 30 dagarna, efter skatt? (ASI–CS) (Inkl. betalning för ”svartjobb”, semesterersättning och sjukersättning, dvs. sjuklön och sjukpenning) __ __ __ __ __ kronor u.ALC2a. Tänk nu på de senaste 30 dagarna, under hur många dagar av de senaste 30 har du u.SF8. Vilken av dessa utgör din huvudsakliga försörjningskälla? (ASI) 1) Förvärvsarbete (inkl. ”svartjobb”) 2) Annan källa än arbete druckit så mycket alkohol, dvs. minst 5 drinkar på en dag eller en kväll? (ASI-CS) __ __ dagar u.SF8a. Har du under det senaste året genomgått eller påbörjat någon utbildning, lärt dig ett u.ALC3. Hur ofta under de senaste 12 månaderna har du sammanlagt druckit minst 12 drinkar på en dag eller en kväll? (RR) nytt yrke eller fått nya kunskaper inom ett särskilt (legalt) yrkesområde? 0) Nej Intervjuare: Med 12 drinkar menas antingen 12 glas sprit à 4 cl, eller 2/3 flaska sprit på 70 cl, eller 2 flaskor vin, eller 13 burkar folköl eller 8 burkar starköl. 1) Ja ALKOHOLBRUK OCH ALKOHOLPROBLEM (ALC) 1) 2) 3) 4) Inte alls 1-5 gånger per år 6-11 gånger per år En gång i månaden 5) 6) 7) 8) 2 eller 3 gånger i månaden En eller två gånger i veckan 3-6 gånger i veckan Dagligen Nu följer frågor om ditt alkoholbruk; hur ofta och hur stora mängder du dricker samt om ditt alkoholbruk har påverkat ditt vardagliga liv i negativ riktning. Med alkohol menas åde öl, vin och sprit. u.ALC1. Tänk nu på de senaste 12 månaderna, hur ofta har du då under den tiden druckit alkohol? (RR) (Om ip har druckit periodvis – ange hur ofta ip druckit under de perioder han/hon druckit) 1) 2) 3) 4) Inte alls →GÅ TILL u.ALC 21 s. 11 2 1-5 gånger per år 6-11 gånger per år En gång i månaden 5) 6) 7) 8) 2 eller 3 gånger i månaden En eller två gånger i veckan 3-6 gånger i veckan Dagligen u.ALC1a. Intervjuare: Respondenten uttrycker spontant att han/hon dricker i perioder? (Kryssa alltid i antingen 0 eller 1) 0) Nej Följande frågor handlar om problem du kan ha fått av ditt drickande under det senaste året, dvs. från förra intervjun. u.ALC4. Under de senaste 12 månaderna, har du haft känslomässiga eller psykiska problem av ditt drickande, som att du känt dig ointresserad av saker, känt dig deprimerad, misstänksam mot människor, paranoid eller fått konstiga idéer? (CIDI-SF G4) 0) Nej Om ja på u.ALC4: u.ALC4a. Fortsatte du att dricka efter att du insett att det orsakade dessa känslomässiga problem? (CIDI-I21A) (koda 9 i SPSS om ”nej” på u.ALC4) 1) Ja u.ALC1b. Om du nu tänker på de senaste 30 dagarna. Under hur många av de 30 dagarna har 0) Nej, du druckit alkohol? (ASI-CS) __ __ dagar u.ALC2. Om du tänker på de senaste 12 månaderna igen och tänker på den totala mängd alkohol du dricker under en dag eller en kväll. Hur ofta dricker du då minst 5 drinkar under en dag eller en kväll? (RR) Intervjuare: Med 5 drinkar menas antingen 5 glas sprit à 4 cl, eller ¼ flaska sprit på 70 cl, eller 5 glas vin, dvs. nästan en hel flaska, eller 5 burkar folköl eller 3 burkar starköl. 1) 2) 3) 4) Inte alls 1-5 gånger per år 6-11 gånger per år En gång i månaden 1) Ja 5) 6) 7) 8) 2 eller 3 gånger i månaden En eller två gånger i veckan 3-6 gånger i veckan Dagligen u.ALC5. Alkoholbruk kan orsaka flera olika hälsoproblem. Har du på grund av ditt drickande under de senaste 12 månaderna någon gång haft någon leversjukdom eller hepatit; några magsjukdomar eller kastat upp blod; sveda, stickningar eller domningar i fötterna, problem med att minnas saker även när du inte druckit, inflammation i bukspottskörteln eller någon annan sjukdom? (CIDI-I19) 0) Nej 1) Ja Om ja på u.ALC5: u.ALC5a. Fortsatte du att dricka efter att du insett att det orsakade något av dessa hälsoproblem? (CIDI-I19A) (koda 9 i SPSS om ”nej” på u.ALC5) 0) Nej, 2 Koda 9 (-9 på ”antal dagar”, ”kronor”-frågor) i SPSS på uALC1a-uALC20 om ”inte alls” på uALC1 1) Ja 1) Ja u.ALC6. Under de senaste 12 månaderna, har du haft en så stark önskan eller ett så starkt begär att dricka att du inte kunde låta bli att dricka? (CIDI-SF G5) 0) Nej Om du nu tänker på de senaste 12 månaderna, har du vid något tillfälle känt att din alkoholkonsumtion har en negativ inverkan på… Nej (0) 1) Ja u.ALC7. Under de senaste 12 månaderna, har du ofta druckit mycket mer än du hade tänkt, eller under en längre tidsperiod än vad du hade tänkt? (CIDI-I13) Ja (1) u.ALC13. … dina vänskapsrelationer eller ditt sociala liv? u.ALC14. … din fysiska hälsa? 0) Nej 1) Ja u.ALC15. … ditt familjeliv eller ditt äktenskap/samboförhållande? u.ALC8. Under de senaste 12 månaderna, ville du då någon gång sluta dricka eller minska ditt drickande utan att kunna? (CIDI-I14) 0) Nej u.ALC17. … din ekonomi? 1) Ja u.ALC9. Under de senaste 12 månaderna, har du haft någon period då du tillbringat mycket tid med att dricka eller med att återhämta dig från effekterna av alkohol? (CIDI-I15) 0) Nej u.ALC10. Under de senaste 12 månaderna, har du någon gång slutat eller minskat kraftigt på viktiga aktiviteter för att dricka, t.ex. idrott, ditt arbete eller umgänge med vänner eller släktingar? (CIDI-I16) 1) Ja u.ALC11. Under de senaste 12 månaderna, har du någon gång fått problem när du slutat dricka eller minskat ditt drickande, såsom skakningar (händerna darrade), känt dig mycket nervös eller rastlös, varit illamående eller haft uppkastningar, eller hört eller sett saker som andra inte kunde höra eller se? (CIDI-I18) 0) Nej 1) Ja Om ja på u.ALC11: u.ALC11a. Under de senaste 12 månaderna, tog du någon gång en drink för att undvika dessa problem eller för att få problemen att upphöra? (CIDI-I18c) (koda 9 i SPSS om ”nej” på u.ALC11) 0) Nej 1) Ja u.ALC12. Under de senaste 12 månaderna, fanns det någon gång en period då du måste dricka mycket mer än vad du brukade för att få den effekt som du ville ha? (CIDI-SF G8) 0) Nej 1) Ja u.ALC17a. Hur lång har din längsta (sammanhängande) period av alkoholfrihet varit under det senaste året? (Max 365 dagar) __ __ __ dagar 1) Ja 0) Nej u.ALC16. … dina studier eller möjligheter inom arbetet och yrkeslivet? u.ALC18. Hur mycket pengar har du betalat under de senaste 30 dagarna för alkohol? (ASI-CS) __ __ __ __ __ kronor u.ALC19. Hur många dagar av de senaste 30 har du upplevt alkoholproblem? (ASI-CS) (Problem direkt beroende på alkoholanvändning. Inkl. sug/längtan efter alkohol, symptom vid avbrott, störningar på grund av berusning eller då ip ville avbryta sitt missbruk men inte kunde. Exkl. svårt få tag på alkohol.) __ __ dagar u.ALC20. Hur oroad eller besvärad har du varit under de senaste 30 dagarna av alkoholproblem? (ASI-CS) (Om 0 på u.ALC19, ställ klargörande fråga och kryssa 0 även på denna fråga) 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem u.ALC21. Hur viktigt är det för dig nu att få behandling för dina alkoholproblem? (ASI-CS) (Om 0 på u.ALC19, ställ klargörande fråga och kryssa 0 även på denna fråga) 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp fortsätt nedan u.ALC22. På det stora hela, hur har ditt drickande förändrats sedan du påbörjade behandling på [rekryteringsenheten] (där du fick vård vid första intervjun)? 1) Ökat kraftigt 2) Ökat något → Om alt. 1-3, 7 GÅ TILL u.FOR9 (nederst denna sida) 3) Ligger på samma nivå 4) Minskat något 5) Minskat kraftigt 6) Slutat helt 7) Jag har inte druckit alls eller nästan inte alls, varken före eller efter behandlingen 3 Om minskat/slutat (alt. 4-6 på fråga u.ALC22): Vad var det som bidrog till att ditt drickande minskade? Svara om följande påståenden som stämmer och om de bidrog eller inte bidrog till minskningen. LISTA ÖVER OLIKA PREPARAT/SUBSTANSER Alkohol Öl, vin, sprit Heroin Heroin Metadon Metadon Subutex Subutex, Buprenorfin Citodon, Distalgesic, Fortalgesic, Ketogan, Kodein, Morfin, Andra opiater/ smärtstillande preparat Petidin, Råopium, Rökopium, Temgesic, Treo Comp Dämpande mediciner/ Barbiturater, hypnotika/sedativa Alopam, Alpralid, Apodorm, Apozepam, Bensodiazepiner, Dormicum, Diazepam, Dumozolam, Flunitrazepam, Halcion, Librium, Mogadon, Nitrazepam, Oxazepam, Rohypnol, Serepax, Sobril, Stesolid, Stilnoct, Temesta, Triazolam, Valium, Xanor (även GHB räknas här in i denna kategori) u.ALC.24 Jag fick behandlingen på en annan enhet eller hjälporganisation. Andra barbiturater Imovane, Heminevrin, Restenil u.ALC.25 Jag slutade/minskade helt på egen hand. Kokain Crack, Fribase rökning, Kokainkristaller u.ALC.26 Jag började umgås med andra människor som inte använde alkohol/droger på samma sätt som jag gjorde. Amfetaminer Speed, Tjack Cannabis Afgan, Hasch, Marijuana, Marock u.ALC.27 Jag träffade en ny partner. Hallucinogener Acid, Angel Dust, Extacy, LSD, PCB (Phencyclidine), Psilocybin, Trip Lösningsmedel Butangas Bidrog Bidrog inte (1) (0) u.ALC.23 Jag fick behandling på [rekryteringsenheten]. u.ALC.28 Jag blev religiös. u.ALC.29 Jag blev trött på det livet jag levde. (inhalanter) u.ALC.30 En omvälvande händelse inträffade, ex. fick barn, släkting dog. u.ALC.31 Min boende/sysselsättningssituation förändrades. u.ALC.32 Jag började med en annan drog istället för alkohol. Om fler än ett alternativ ovan bidrog: u.ALC33. Vilken av ovanstående (u.ALC23- u.ALC32) var den viktigaste orsaken till att ditt drickande minskade? (Koda 0 i SPSS om inget ovan bidrog) u.ALC __ __ u.FOR9. Vilket av följande beskriver bäst vad du skulle vilja få ut av en behandling om du behövde hjälp vad gäller ditt drickande. (Intervjuare: Läs upp de olika alternativen) 1) Jag vill sluta dricka alkohol helt och hållet. 2) Jag vill minska mitt drickande, eller få kontroll över det. 3) Jag vill eliminera de problem som mitt drickande orsakar, oavsett om jag förändrar mitt drickande eller inte. 4) Jag har inte något problem med alkohol som behöver förändras. 3 Koda 9 på u.ALC.23-33 om ip ökat sitt drickande (alt. 1-3, 7) enl. fråga u.ALC22. DROGBRUK OCH DROGPROBLEM (DRG) Följande frågor handlar om de droger och läkemedel som du tagit på egen hand under de senaste 12 månaderna. Med ”på egen hand” menas antingen utan läkarrecept, eller med läkarrecept men i större mängder eller under längre tid än vad som föreskrivits. Räkna även med läkemedel som tagits enligt läkarrecept men i mycket höga doser och om du upplever att du har problem med dessa läkemedel. – Vilka av följande droger använde du på egen hand under de senaste 12 månaderna? (CIDI) – Om ja/anv. sen. 12 mån.: Hur många dagar av de senaste 30 har du använt [drogen]? (ASI-CS) Senaste 12 mån Nej (0) Hur många dagar av senaste 30? Ja (1) 4 Heroin u.DRG1d3. Om ja: → u.DRG2d3. __ __ dgr Metadon u.DRG1d4. Om ja: → u.DRG2d4. __ __ dgr Subutex u.DRG1d4a. Om ja: → u.DRG2d4a. __ __ dgr Andra opiater/smärtstillande preparat u.DRG1d5. Om ja: → u.DRG2d5. __ __ dgr Dämpande mediciner u.DRG1d6. Om ja: → u.DRG2d6. Kokain u.DRG1d7. Om ja: → u.DRG2d7. __ __ dgr Amfetamin u.DRG1d8. Om ja: → u.DRG2d8. __ __ dgr Cannabis u.DRG1d9. Om ja: → u.DRG2d9. __ __ dgr Hallucinogener u.DRG1d10 Om ja: → u.DRG2d10 __ __ dgr Lösningsmedel u.DRG1d11 Om ja: → u.DRG2d11 __ __ dgr Annat u.DRG1d12 Om ja: → u.DRG2d12 __ __ dgr * Flera droger per dag (se nedan) u.DRG1d13 Om ja: → u.DRG2d13 __ __ dgr __ __ dgr (Bensodiazepiner, Sedativa, Hypnotika.) * Intervjuaranvisning: Med flera droger per dag menas: 1) Fler än en av drogerna ovan per dag, eller 2) alkohol till berusning, enl. fråga 2ALC2a (mer än ca 5 drinkar), och en el. flera av drogerna ovan per dag. Om ett eller fler ”ja” på u.DRG1d3-13 (droger senaste 12 mån): u.DRG3. Har du injicerat någon av dessa droger under de senaste 12 månaderna? (ASI) (Koda 9 om ej droger sen. 12 mån) 0) Nej 1) Ja 4 Koda -9 för senaste 30 dagar om ip inte använt drogen de senaste 12 månaderna (ASI-CS) u.DRG4b. Vilken drog eller läkemedel har du oftast använt under de senaste 12 månaderna? (Räkna med läkemedel som användes vid 1:a intervjun, men som inte använts senaste 12 mån. enligt def. på s. 13. Om ip ej använt droger, kryssa själv i alt. 0. Om två droger lika ofta, markera den tyngre drogen) 0) Har ej använt droger sen 12 mån. vid uppföljn.. 1) Opiater, inkl. heroin, metadon 2) Dämpande mediciner (BZD., Sed., Hypn.) 3) Kokain 4) Amfetamin 5) Cannabis 6) Hallucinogener 7) Lösningsmedel Intervjuare: Markera själv utifrån sidan 2 i formuläret… u. DRGa. … om ip använt några droger vid 1:a intervjutillfället och i så fall vilken drogkategori ip:s huvuddrog ingick i. (enl. DRG4b el. DRG5 i 1:a formuläret) 0) Hade ej använt droger sen 12 mån. vid 1:a int. 1) Opiater, inkl. heroin, metadon 2) Dämpande mediciner (BZD., Sed., Hypn.) 3) Kokain 4) Amfetamin 5) Cannabis 6) Hallucinogener 7) Lösningsmedel Se lathund för hur gå vidare: – OM 0 PÅ u.DRG4b OCH 0 PÅ u.DRGa → u.FH5 (s. 20) – OM 0 PÅ u.DRG4b OCH ALT. 1-7 PÅ u.DRGa → u.DRG23 (s. 19) – OM ALT. 1-7 PÅ u.DRG4b OCH 0 PÅ u.DRGa → uDRG50 (s. 16) och fyll i för nya drogen – OM IP BYTT HUVUDDROG: FRÅGA FRÅGORNA NEDAN PÅ DENNA SIDA (uDRG5aNY, uDRG5bNY, uDRG6NY). Om samma huvuddrog, gå till u.DRG50, nästa sida. KODA 9 ELLER VID BEHOV –9 (dgr, kr) PÅ FRÅGOR SOM SKA HOPPAS ÖVER ENLIGT ANVISNINGAR I FORMULÄRET! uDRG5aNY. Har du använt [ny huvuddrog] regelbundet (tre dagar i veckan eller två dagar i rad) under de senaste 12 månaderna? 0) Nej 1) Ja uDRG5bNY. Hur lång är den längsta period som du haft utan att använda [ny huvuddrog] under de senaste 12 månaderna? (Max 365 dagar) __ __ __ dagar uDRG6NY. När vi intervjuade dig senast uppgav du en annan drog som den drog du använt mest året innan intervjun. Vilka av följande faktorer bidrog till att du nu börjat använda en annan drog mer? Bidrog inte (0) u.DRG6NYa. Personalen/behandlingen på [rekryteringsenheten] u.DRG6NYb. Personerna som vårdades på [rekryteringsenheten] u.DRG6NYc. Jag fick ny information om riskerna med den gamla drogen (annan källa än [rekr.enheten]) u.DRG6NYd. Tillgången på den gamla drogen blev sämre u.DRG6NYe. Den nya drogen passar mig bättre u.DRG6NYf. Annat, specificera (koda text i SPSS på u.DRG6NYg) Bidrog (1) OM HUVUDDROGKATEGORIN – VID 1:a INTERVJUN ALT. NY HUVUDDROG OM 1) IP BÖRJAT TA DROGER UNDER DE SEN 12 MÅN el. 2) OM IP INTE ALLS TAGIT DEN GAMLA HUVUDDROGEN UNDER DE SEN 12 MÅN MEN NU TAR ANNAN DROG. u.DRG50. Frågorna som följer nu handlar om 1) Huvuddrogen vid 1:a int. 2) Ny huvuddrog Skriv drogkategorin (enl. u.DRG4b el. u.DRGa): .............................................................. u.DRG5a. Har du använt [drog] regelbundet (tre dagar i veckan eller två dagar i rad) under de senaste 12 månaderna? 0) Nej 1) Ja u.DRG5b. Hur lång är den längsta period som du haft utan att använda [drog] under de senaste 12 månaderna? (Max 365 dagar, om använt varje dag senaste år skriv/koda 0) u.DRG9. Under de senaste 12 månaderna, har du ofta använt mycket mer [drog] än du hade tänkt, eller tog du det/dem under en längre tidsperiod än vad du hade tänkt? (CIDI-SF H8, L15) 0) Nej 1) Ja u.DRG10. Under de senaste 12 månaderna, har du då någon gång velat sluta använda [drog] eller minska ditt användande men inte kunnat göra det? (CIDI-L13) 0) Nej 1) Ja u.DRG11. Under de senaste 12 månaderna, har du haft någon period då du tillbringat mycket tid med att använda [drog] eller återhämta dig från effekterna av det/dem? (CIDI-L14, SF-H7) 0) Nej 1) Ja u.DRG12. Under de senaste 12 månaderna, har du någon gång slutat eller minskat kraftigt på viktiga aktiviteter för att få tag på eller använda [drog], t.ex. idrott, ditt arbete eller umgänge med vänner eller släktingar? (CIDI-I16) __ __ __ dagar 0) Nej 1) Ja u.DRG6. Följande frågor handlar om dina erfarenheter under de senaste 12 månader av just [drog]. Under de senaste 12 månaderna, fick du känslomässiga eller psykiska problem av att använda [fyll i drog], som att du känt dig ointresserad av saker, deprimerad, misstänksam mot människor, paranoid eller fått konstiga idéer? 0) Nej u.DRG13. Under de senaste 12 månaderna, har du någonsin fått problem när du slutat använda [drog] eller minskat ditt bruk, såsom skakningar (händerna darrade), känt dig mycket nervös eller rastlös, varit illamående eller haft uppkastningar, eller att du hörde eller såg saker som andra inte kunde höra eller se? (CIDI-L17) 1) Ja 0) Nej 1) Ja Om ja på u.DRG6: Om ja på u.DRG13: u.DRG6a. Under de senaste 12 månaderna, fortsatte du att använda [drog] efter att du insett att drogen orsakade dessa känslomässiga problem? (CIDI-L19B) u.DRG13a. Under de senaste 12 månaderna, tog du någon gång [drog] för att undvika dessa problem eller för att få problemen att upphöra? (CIDI-L17c) (koda 9 i SPSS om ”nej” på u.DRG13) (koda 9 i SPSS om ”nej” på u.DRG6) 0) Nej, 1) Ja 0) Nej u.DRG7. Fick du under de senaste 12 månaderna, som en följd av ditt bruk av [drog] något problem med din hälsa, som en oavsiktlig överdos, ihållande hosta, kramper eller ofrivilliga ryckningar, någon infektion, hepatit, bölder, AIDS, problem med hjärtat eller någon olycksskada? (CIDI-L18) 0) Nej Om ja på u.DRG7: u.DRG7a. Fortsatte du att använda [drog] efter att du insett att det orsakade något av dessa hälsoproblem? (CIDI-L18B) (koda 9 i SPSS om ”nej” på u.DRG7) 0) Nej, 1) Ja u.DRG8. Under de senaste 12 månaderna, har du haft en så stark önskan eller ett så starkt begär att använda [drog] att du inte kunde låta bli att använda det/dem? (CIDI-SF H6) 0) Nej u.DRG14. Under de senaste 12 månaderna, fanns det någon gång en period då du måste använda mycket mer [drog] än vad du brukade för att få samma effekt som du ville ha? (CIDISF H9) 0) Nej 1) Ja 1) Ja 1) Ja 1) Ja u.DRG25. På det stora hela, hur har ditt användande av [drog] förändrats sedan du påbörjade behandling på [rekryteringsenheten]? Alla droger, inte bara [drog]: Om du nu fortfarande tänker på de senaste 12 månaderna, har du vid något tillfälle känt att ditt bruk av olika droger, förutom alkohol, har inverkat negativt på… (OBS, inkludera alla droger, inte bara den drogkategori som behandlats i u.DRG5a- u.DRG14). Nej (0) u.DRG15 … dina vänskapsrelationer eller ditt sociala liv? u.DRG16 … din fysiska hälsa? u.DRG17 … ditt familjeliv eller ditt äktenskap/samboförhållande? u.DRG18 … dina studier eller möjligheter inom arbetet och yrkeslivet? u.DRG19 … din ekonomi? Ja (1) u.DRG20. Hur mycket pengar har du betalat under de senaste 30 dagarna för narkotika/tabletter? (ASI D21A - CS) __ __ __ __ __ kronor u.DRG21. Hur många dagar av de senaste 30 har du upplevt narkotikaproblem/drogproblem (alla droger)? (ASI – CS) (Avser problem direkt beroende på droganvändning. Inkl. sug/längtan, symptom vid avbrott, störningar på grund av drogpåverkan eller då ip ville avbryta sitt missbruk men inte kunde. Exkl. svårt få tag på droger.) __ __ dagar u.DRG22. Hur oroad eller besvärad har du varit under de senaste 30 dagarna av narkotikaproblem (alla droger) (ASI – CS) (Om 0 på u.DRG21, ställ klargörande fråga och kryssa 0 även på denna fråga) 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem u.DRG23. Hur viktigt är det för dig nu att få behandling för dina narkotikaproblem (alla droger)? (ASI – CS) (Om 0 på u.DRG21, ställ klargörande fråga och kryssa 0 även på denna fråga) 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp 1) Ökat kraftigt 2) Ökat något → Om alt. 1-3, 7 GÅ TILL u.FOR10, s. 20 3) Ligger på samma nivå 4) Minskat något 5) Minskat kraftigt 6) Slutat helt 7) Jag har inte använt droger alls/nästan inte alls, varken före eller efter behandlingen Om minskat/slutat (alt. 4-6 på fråga u.DRG25): 5 Vad var det som bidrog till att ditt användande av [drog] minskade? Bidrog (1) u.DRG26. Jag fick behandling på [rekryteringsenheten]. u.DRG27. Jag fick behandlingen på en annan enhet eller hjälporganisation. u.DRG28. Jag slutade/minskade helt på egen hand. u.DRG29. Jag började umgås med andra människor som inte använde alkohol/droger på samma sätt som jag gjorde. u.DRG30. Jag träffade en ny partner. u.DRG31. Jag blev religiös. u.DRG32. Jag blev trött på det livet jag levde. u.DRG33. En omvälvande händelse inträffade, ex. fick barn, släkting dog. u.DRG34. Jag började använda en annan drog istället (inkl. alkohol). u.DRG35. Min boende/sysselsättningssituation förändrades. Bidrog inte (0) Om fler än ett alternativ bidrog: u.DRG36. Vilken av ovanstående (u.DRG26-u.DRG35) var den viktigaste orsaken till att ditt användande av [drog] minskade? (Koda 0 i SPSS om inget i u.DRG26-35 bidrog) u.DRG __ __ u.FOR10. Vilket av följande beskriver bäst vad du skulle vilja få ut av en behandling om du behövde hjälp vad gäller ditt drogbruk (alla droger, inte bara [drog])? (Läs upp alternativen) 1) 2) 3) 4) 5) Jag vill sluta använda droger helt och hållet. Jag vill minska mitt drogbruk, eller få kontroll över det. Jag vill eliminera de problem som mitt drogbruk orsakar, oavsett om jag förändrar mitt drogbruk eller inte. Jag har inte något problem med droger som behöver förändras. Jag vill få metadon eller annat substitut för droger. 5 Koda 9 på u.DRG26-36 om ip ökat sitt drogbruk (alt. 1-3, 7) enl. fråga u.DRG25. FYSISK HÄLSA (FH) u.KR1a. Har du åtalats för något brott under de senaste tolv månaderna? 0) Nej Jag kommer nu att ställa några frågor om din fysiska hälsa. Det är här viktigt att du försöker att inte blanda ihop dessa fysiska problem med problem som direkt beror på effekter av alkohol- eller narkotikaberusning. 1) Ja ↓ Om ja, rörde det sig om: 6 u.FH5. Under hur många dagar av de senaste 30 dagarna upplever du att du har haft problem med din fysiska hälsa. (ASI-CS) (Exkl. problem som direkt orsakats av alkohol/narkotika, t.ex. baksmälla, u.KR2. Narkotikabrott 0) Nej 1) Ja sömnstörningar som skulle försvinna om slutade ta droger. Inkl. problem som inte skulle försvinna om slutade med alkohol/droger, ex. skrumplever) u.KR3. Egendomsbrott (inbrott, stöld, snatteri, förfalskning, utpressning, häleri, bedrägeri)? 0) Nej 1) Ja u.KR4. Våldsbrott (rån, överfall, misshandel, våldtäkt, mord, dråp, mordbrand) 0) Nej 1) Ja __ __ dagar u.FH6. Hur oroad eller besvärad har du varit av fysiska hälsoproblem under de senaste 30 dagarna? (ASI-CS) (Om 0 på u.FH5 ska 0 kryssas även på denna fråga) 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem Har du under de senaste 12 månaderna åtalats/omhändertagits för… u.KR5. u.KR6. … Förargelseväckande beteende, berusad på allmän plats (”lobbad”)? … Rattonykterhet/fylleri? 0) Nej 1) Ja 0) Nej 1) Ja u.FH7. Hur viktigt är det för dig att få behandling för fysiska hälsoproblem? (ASI-CS) (Om 0 på u.FH5 ska 0 kryssas även på denna fråga) 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp u.KR10. Väntar du nu på åtal; rättegång eller annan straffpåföljd för brott? (ASI-CS) 0) Nej u.KR10a. Har du under de senaste 30 dagarna fått pengar från olaglig verksamhet? 0) Nej KRIMINALITET (KR) Jag vill nu bland annat veta om du har åtalats för olika typer av brott, om du ägnat dig åt olaglig verksamhet och om du för närvarande är besvärad av juridiska problem. u.KR1. Är du nu villkorligt frigiven, har frivårdspåföljd eller är på anstalt? (ASI) 0) Nej 1) Ja, frivård 2) Ja, anstalt 1) Ja (ASI-CS) 1) Ja u.KR11. Hur många dagar av de senaste 30 har du ägnat åt olaglig verksamhet med syfte att skaffa pengar? (ASI-CS) (om aldrig skriv 0) __ __ dagar u.KR12. Hur oroad eller besvärad är du över juridiska problem, exkludera civilmål? (ASI - CS) 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem 6 Koda 9 i SPSS för u.KR2-4 om ”nej” på u.KR1a. u.KR13. Hur viktigt är det för dig nu att få hjälp med juridiska problem? (ASI - CS) OM INSATSEN VID REKRYTERINGSTILLFÄLLET (RIx) (Insatsenheten kan vara densamma som rekryteringsenheten) 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp PSYKISK HÄLSA (PH) u. RI. Intervjuare, fyll i om insatsen vid första intervjun gällde…: 1) …utredning (insatskod 1-2) 2) …arbetsträning (insatskod 3) 3) …boende (insatskod 4-5) 4) …behandling internt (insatskod 6-11) 5) …behandling externt (insatskod 6-11) → Fråga u.RIU.1-16 (s. denna–25) → Fråga u.RIA.1-9 (s. 26–28) → Fråga u.RIA.1-9 (s. 26-28) → Fråga u.RI.1-u.RI.30 (s. 28-31) → Fråga u.RI.1-u.RI.30 (s. 28-31) 9) … IP BÖRJADE INTE PÅ INSATSENHETEN → Fråga u.S.0 framåt (s. 32) (intervjun gjordes innan ip börjat på insatsenheten) Jag kommer nu att ställa några frågor om hur du mår psykiskt. (ASI – CS) u.PH1a. Har du upplevt någon allvarlig depression som varat i minst två veckor under de senaste 30 dagarna? (ej orsakat av alkohol- eller narkotikaproblem.) 0) Nej 1) Ja u.PH2a. Har du upplevt allvarlig ångest eller allvarliga spänningstillstånd som varat i minst två veckor under de senaste 30 dagarna? (ej orsakat av alkohol- eller narkotikaproblem) 0) Nej 1) Ja Hur många gånger under de senaste 12 månaderna har du fått behandling för psykiska eller känslomässiga problem (antal behandlingsperioder) oavsett var du fick denna behandling? KODA 9 ELLER VID BEHOV –9 PÅ FRÅGOR SOM SKA HOPPAS ÖVER ENLIGT ANVISNINGAR I FORMULÄRET! Om utredning (u.RIU): Nu kommer jag att ställa frågor om utredningen som du genomgick vid det första tillfället som vi intervjuade dig. u.RIU.1. Först undrar jag om utredningen resulterade i någon vidare insats? 1) Ja → Om ja: u.RIU.2. Vilken enhet fick du denna insats av? 0) Nej …………………………………………… u.PH2c. Antal gånger i slutenvård: __ __ u.PH2d. Antal gånger i öppenvård: __ __ Intervjuare: __ __ dagar u.PH10. Hur oroad eller besvärad har du varit under de senaste 30 dagarna av psykiska eller känslomässiga problem? (ASI-CS) (Om 0 på u.PH9, ställ klargörande fråga, kryssa 0 även på denna fråga) u.PH9, ställ klargörande fråga, kryssa 0 även på denna fråga) 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp Koder – behandling sjukvård 01. Akut slutenvård inom BCN/BCS 02. Avgiftning eller annan slutenvård, BCN/BCS. 03. Öppenvårdsmottagning, BCN/BCS 04. Mobilt team, SLL 05. Metadonprogrammet 06. Slutenvård inom psykiatrin 07. Öppenvård inom psykiatrin 08. Annan sjukhusvård, slutenvård 09. Annan sjukhusvård, öppenvård 10. Privat sjukvård, psykolog, terapeut u.PH9. Hur många dagar av de senaste 30 har du upplevt psykiska eller känslomässiga problem? (ASI-CS) 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem u.PH11. Hur viktigt är det för dig att få hjälp för dessa psykiska problem? (ASI-CS) (Om 0 på Kod __ __ (Koda enl. koder nedan. Koda –9 om ”nej” på u.RIU.1) Icke-medicinsk vård/behandling 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. Intensiv öppenvård, socialtjänst Annan öppenvård, socialtjänst. Behandlingshem Stödboende (ej härbärge) Arbetsträning Tvångsvård enligt LVM Öppenvård inom frivården, ex rattfylleriprogram Vård/behandling i fängelse AA, NA, Länkarna etc. Annat, ex härbärge, uppsökande verks., fam.hem. Vilka är dina intryck av personalen som genomförde utredningen? För varje påstående vill jag att du säger hur väl det överensstämmer med ditt intryck; 1) helt och hållet, 2) delvis, 3) inte särskilt bra, 4) inte alls. Mitt intryck är/var… u.RIU.3 … att personalen var mycket professionell. u.RIU.4 … att de som arbetar där förstod mig och brydde sig om mig. u.RIU.5 …att personalen hade tillräckligt mycket tid att uppmuntra och hjälpa mig. u.RIU.6 … att personalen gav mig tillräckligt stort inflytande över vad som togs upp i utredningen. Helt och hållet (1) Delvis (2) Inte särskilt (3) Inte alls (4) u.RIU.7. Kände du dig delaktig i utredningen? Om arbetsträning eller boende (u.RIA): 1) Ja, mycket delaktig 2) Ja, ganska delaktig 3) Nej, inte särskilt delaktig 4) Nej, inte alls delaktig Intervjuare: Anpassa frågorna beroende på om ip hade boende eller arbetsträning som insats. Nu kommer jag att ställa frågor om boendet/arbetsträningen som du fick vid det första tillfället som vi intervjuade dig. u.RIU.8. Vad tyckte du om utredningens omfattning? u.RIA.1. Först undrar jag om du fortfarande har kvar den formen av boendestöd/arbetsträning som du hade då eller om den numera är avslutad. 1) Den var för omfattande 2) Den var lagom omfattande 3) Den var för ytlig 1) Pågår → GÅ TILL u.RIA.5a Vad blev resultatet av utredningen? För varje påstående vill jag att du säger hur väl det överensstämmer med resultatet; 1) helt och hållet, 2) delvis, 3) inte särskilt bra, 4) inte alls. Helt och hållet (1) Resultat Delvis (2) Inte särskilt (3) Inte alls (4) 2) Avslutad Om insatsen är avslutad: u. RIA.2. Avslutades den för att personalen eller socialtjänsten ville det, för att du ville det eller för att ni båda var överens om att behandlingen skulle avslutas? u.RIU.9 De konstaterade att jag har missbruksproblem. u.RIU.10 De konstaterade att jag inte har missbruksproblem. u.RIU.11 Jag fick tvångsvård. u.RIU.12 De beslutade att jag skulle få en behandling som jag ville ha. u.RIU.13 De beslutade att jag skulle få behandling, men inte den jag ville ha. Vilka av följande orsaker bidrog till att du ville avsluta boendestödet/arbetsträningen? Annat, vad? u.RIA.3a Jag kände att jag inte behövde boendestöd/arbetsträning längre. ……………………………………………..………… u.RIA.3b Jag föredrar att hantera mina bostads/arbetsproblem själv. u.RIA.3c Jag ville ha en annan sorts boende/arbetsträning u.RIA.3d Jag var missnöjd med personalen på boendet/arbetsträningen u.RIA.3e Jag använde alkohol och/eller narkotika. u.RIA.3f Socialtjänsten ställde krav på mig som jag inte kunde/ville leva upp till. u.RIA.3g Det fanns för mycket droger på boendet/arbetsträningen u.RIA.3h Det var svårt att använda alkohol och droger på boendet/arbetsträningen u.RIA.3i Jag tyckte att det fanns för mycket regler på boendet/arbetsträningen u.RIA.3j Jag tyckte att det fanns för lite regler på boendet/arbetsträningen u.RIU.14 För att… 1) …personalen/socialtjänsten vill det 2) …jag ville det 3) …båda var överens om det → Fråga u.RIA.4a-g (s. 27) + framåt → Fråga u.RIA.3a-j (nedan), u.RIA.5 framåt → Fråga u.RIA.3a-u.RIA.4g (nedan + s. 27) Bidrog Bidrog inte (1) (0) (koda text i u.RIU.14b) u.RIU.15. Vad tyckte du om utredningens resultat? 1) Jag var nöjd med utredningens resultat 2) Jag var varken nöjd eller missnöjd med resultatet 3) Jag var missnöjd med resultatet u.RIU.16. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av utredningen som du genomgick på rekryteringsenheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 2 3 4 5 u.RIU.17. Har du nu fortfarande kontakt med socialtjänsten som genomförde utredningen angående problem kopplade till alkohol och droger? (Inkl. indirekt kontakt där soc. t.ex. betalar för extern insats) 0) Nej 1) Ja GÅ NU TILL u.AB1 Vilken var orsaken/orsakerna till att personalen eller socialtjänsten tyckte att boendestödet/arbetsträningen skulle avslutas? u.RIA.8. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av boendestödet/arbetsträningen du får/fick på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. Bidrog (1) Bidrog inte (0) 1 2 3 4 5 u.RIA.4a Socialtjänsten tyckte att jag inte var i behov av boendestöd/arbetsträning längre. u.RIA.4b Socialtjänsten ordnade ett annat bättre boende/arbetsträning åt mig. u.RIA.4c Socialtjänsten ordnade ett annat sämre boende/arbetsträning åt mig. u.RIA.4d Socialtjänsten hade inte råd att betala för mig längre. u.RIA.4e De hade bestämt från början att insatsen inte skulle vara längre. Om behandling internt eller externt (u.RI): u.RIA.4f Jag använde alkohol och/eller narkotika och fick inte vara kvar. u.RIA.4g Personalen tyckte att jag misskötte mig på annat sätt. Nu kommer jag att ställa frågor om den behandlingsinsats som du fick vid det första tillfället som vi intervjuade dig. (Ej behandling på samma enhet vid ett senare tillfälle, eller förflyttning till annan enhet inom samma organisation.) Jag kommer att referera till den behandlingen som ”behandlingen på insatsenheten”. u.RIA.9. Har du nu fortfarande kontakt med socialtjänsten som du fick ditt boendestöd/din arbetsträning genom? 0) Nej GÅ NU TILL u.S.0 Om personal saknades på boendet (det räcker ej med en vakt) → GÅ TILL u.RIA.6 Intervjuare: Byt gärna ut [insatsenheten] i frågorna mot insatsenhetens namn. Vilka är/var dina intryck av personalen på boendet/arbetsträningen? För varje påstående vill jag att du säger hur väl det överensstämmer med ditt intryck; 1) helt och hållet, 2) delvis, 3) inte särskilt bra, 4) inte alls. Helt och hållet (1) Mitt intryck är/var… u.RIA.5a … att personalen var mycket professionell. u.RIA.5b … att de som arbetar där förstod mig och brydde sig om mig. u.RIA.5c … att personalen hade tillräckligt mycket tid att uppmuntra och hjälpa mig. u.RIA.5d … att personalen kom väl överens med varandra. u.RIA.5e … att klienterna där aktade sig för vad de sade då personalen är i närheten. Delvis (2) Inte särskilt (3) Inte alls (4) u.RI.1. Först undrar jag om behandlingen fortfarande pågår eller om den numera är avslutad. (Behandlingen räknas som avslutad om ip inte varit på rekryteringsenhet på > tre månader, hade ett uppehåll i behandlingen på > tre månader, eller själv anser att behandlingen var avslutad. I avgiftning inom slutenvård: slut när ip lämnat avdelningen) 1) Pågår → GÅ TILL u.RI.6 s. 29 u.RIA.6. Hur länge fick du/har du sammanlagt fått boendestöd eller arbetsträning på det ställe du var på när vi intervjuade dig förra gången? (Antal dagar i slutenvård eller antal besök i öppenvård) __ __ __ dagar/besök u.RIA.7. Resulterade boendestödet/arbetsträningen i att du fick mer stabila 0) Nej 1) Ja 2) Avslutad Om den är avslutad: u.RI.2. Avslutades den för att personalen ville det, för att du ville det eller för att ni båda var överens om att behandlingen skulle avslutas? För att… 1) …personalen vill det → Fråga u.RI4a-c (s. 29) 2) …jag ville det → Fråga u.RI3a-m (nedan), u.RI.5 framåt 3) …båda var överens om det → Fråga u.RI.3a-u.RI.4c (nedan + s. 29) Fråga alla som fick arb.trän/bostöd oavsett om/hur pågår eller avslutat: boendeförhållanden/sysselsättningsförhållanden? 1) Ja Vilka av följande orsaker bidrog till att du ville avsluta behandlingen på [insatsenheten]? Bidrog (1) u.RI.3a Jag kände att jag inte behövde behandling längre. u.RI.3b Jag föredrar att hantera mina missbruksproblem själv. u.RI.3c Behandlingen tog för mycket tid. u.RI.3d Besöken var lagda på en dålig tid. Bidrog inte (0) Bidrog (1) u.RI.3e Enhetens lokaler var placerade på ett olägligt ställe. u.RI.3f Behandlingen hjälpte mig inte. u.RI.3g Jag ville ha en annan sorts behandling. u.RI.3h Behandlingen var integritetskränkande. u.RI.3i Jag var missnöjd med behandlarna. u.RI.3j Andra personer tyckte att behandlingen inte var rätt för mig. u.RI.3k Jag var tvångsplacerad och slutade när tvånget togs bort. u.RI.3l Jag använde alkohol och/eller narkotika. u.RI.3m Jag var tvungen att ta hand om familjen och/eller mitt arbete. Bidrog inte (0) Nu skulle jag vilja veta vilken typ av vård du fick/får på [insatsenheten]. Ex. Fick/får du hjälp i form av avgiftning: Om ip svarar ja: Då undrar jag vad du tycker om den hjälp du fick/får när det gäller avgiftning. Är du mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med hjälpen? Om ip svarar nej: Fick/får du hjälp i form av metadonbehandling…? Osv. Mkt nöjd (1) u.RI.7. Avgiftning, bli ren från alkohol eller droger. 0) Nej 1) Ja → u.RI.7b u.RI.8. Metadonbehandling eller annan opiatsubstitution (subutex). (ej i avgiftn.) 0) Nej 1) Ja → u.RI.8b u.RI.9. Andra mediciner för alkohol/drogproblem (ex. med lugnande medel, antabus). 0) Nej 1) Ja → u.RI.9b u.RI.10. Rådgivning/samtalsterapi om alkohol, droger, återfall och behandling. 0) Nej 1) Ja → u.RI.10b u.RI.11. Rådgivning/samtalsterapi om min livssituation (aggressionsträning, relationsproblem). 0) Nej 1) Ja → u.RI.11b u.RI.12. Praktisk hjälp (socialbidrag, kläder, boende, utbildning, jobb). 0) Nej 1) Ja → u.RI.12b u.RI.13. Behandling för fysiska besvär. 0) Nej 1) Ja → u.RI.13b Vilken var orsaken/orsakerna till att personalen tyckte att behandlingen skulle avslutas? Bidrog (1) u.RI.4a Personalen tyckte att jag var färdigbehandlad. u.RI.4b Jag använde alkohol och/eller narkotika. u.RI.4c Personalen tyckte att jag misskötte mig på annat sätt. Bidrog inte (0) u.RI.5. Blev du direktremitterad eller vände du dig direkt själv till en annan enhet efter Gka Gka nöjd missnöjd (3) (2) Mkt missnöjd (4) behandlingen på [insatsenheten]? 1) Ja → Om ja: u.RI.5a. Vilken enhet remitterades du/gick till? 0) Nej …………………………………………… Kod __ __ Vilka är/var dina intryck av personalen på [insatsenheten]? För varje påstående vill jag att du säger hur väl det överensstämmer med ditt intryck; 1) helt och hållet, 2) delvis, 3) inte särskilt bra, 4) inte alls. (Koda enl. koder nedan. Koda –9 om ”nej” på u.RI.4) Intervjuare: Koder – behandling sjukvård 1. Akut slutenvård inom BCN/BCS 2. Avgiftning eller annan slutenvård, BCN/BCS. 3. Öppenvårdsmottagning, BCN/BCS 4. Mobilt team, SLL 5. Metadonprogrammet 6. Slutenvård inom psykiatrin 7. Öppenvård inom psykiatrin 8. Annan sjukhusvård, slutenvård 9. Annan sjukhusvård, öppenvård 10. Privat sjukvård, psykolog, terapeut Icke-medicinsk vård/behandling 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. Intensiv öppenvård, socialtjänst Annan öppenvård, socialtjänst. Behandlingshem Stödboende (ej härbärge) Arbetsträning Tvångsvård enligt LVM Öppenvård inom frivården, ex rattfylleriprogram Vård/behandling i fängelse AA, NA, Länkarna etc. Annat, ex härbärge, uppsökande verks., fam.hem. Intervjuare: I följande frågor bör tempus anpassas till om ip avslutat behandlingen på insatsenheten (imperfekt) eller kvarstår i behandling där (presens). u.RI.6. Hur länge fick du/har du sammanlagt fått behandling på [rekryteringsenheten] (avdelning eller mottagning där du var vid första intervjun)? (Antal dagar i slutenvård eller antal besök i öppenvård) __ __ __ dagar/besök Mitt intryck är/var… u.RI.14 … att personalen var mycket professionell. u.RI.15 … att de som arbetar där förstod mig och brydde sig om mig. u.RI.16 …att personalen hade tillräckligt mycket tid att uppmuntra och hjälpa mig. u.RI.17 … att personalen kom väl överens med varandra. u.RI.18 … att klienterna där aktade sig för vad de sade då personalen är i närheten. u.RI.19 … att personalen gav mig tillräckligt stort inflytande över min behandling/plan för behandling. Helt och hållet (1) Delvis (2) Inte särskilt (3) Inte alls (4) Nu vill jag att du ska ta ställning till ett antal påståenden och tala om hur väl de stämmer in på vad du tycker om [insatsenheten]; 1) helt och hållet, 2) delvis, 3) inte särskilt bra, eller 4) inte alls. Helt och hållet (1) Påstående: u.RI.20 Om jag hade andra valmöjligheter skulle jag ändå välja den här enheten om jag behövde vård. u.RI.21 Jag fick all hjälp som jag tyckte att jag behövde. u.RI.22 Jag hade möjlighet att träffa en terapeut när jag ville det. u.RI.23 Jag kände mig bekväm med att fråga om min behandling och medicinering. u.RI.24 Personalen är/var inte så hänsynstagande när det gäller min kulturella/etniska bakgrund. u.RI.25 En del av den vård jag får/fick var inte lämplig (anpassad) för mig. u.RI.26 Jag är nöjd med behandlingen i sin helhet. u.RI.27 Behandlingen borde ha fokuserat mer på alkohol/narkotikaproblem u.RI.28 Behandlingen borde ha fokuserat mer på andra problem, t.ex. relationsproblem. u.RI.29 Jag behövde mer intensiv eller mer frekvent behandling. Delvis (2) Inte särskilt (3) Inte alls (4) Om kontakten med socialtjänsten (om boende, arbetsträning eller extern behandling)7. u.S.0. Hade du kontakt med socialtjänstkontoret där du bor innan du fick din arbetsträning, ditt boendestöd eller din behandlingsinsats utanför socialtjänsten? 0) Nej → Gå till u.AB1 (s. 35) 1) Ja, de utförde även insatsen → Gå till u.AB1 (s. 35) 2) Ja, och de utförde inte insatsen → Fortsätt nedan på u.S.1 Nu kommer jag att ställa frågor om den kontakt med socialtjänstkontoret som du hade vid det första tillfället som vi intervjuade dig. (Ej kontakt på samma enhet vid ett senare tillfälle, eller förflyttning till annan enhet inom samma organisation.) Jag kommer att referera till den kontakten som ”kontakten med socialtjänsten”. u.S.1. Först undrar jag om kontakten fortfarande pågår eller om den numera är avslutad. (kontakten räknas som avslutad om ip inte haft kontakt med socialtjänsten på > tre månader, hade ett uppehåll i kontakten på > tre månader, eller själv anser att kontakten var avslutad) 1) Pågår → GÅ TILL u.S.6. s. 33 2) Avslutad Om den är avslutad: u.S.2. Avslutades den för att personalen ville det, för att du ville det eller för att ni båda var överens om att kontakten skulle avslutas? För att… 1) …personalen vill det 2) …jag ville det 3) …båda var överens om det → Fråga u.S.4-b (s. 33) → Fråga u.S.3a-k (nedan), u.S.5 framåt → Fråga u.S.3a-u.IS.4b (nedan + s. 33) Vilka av följande orsaker bidrog till att du ville avsluta kontakten med socialtjänstkontoret? Bidrog (1) u.RI.30. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på [insatsenheten] på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 2 3 4 5 u.S.3a Jag kände att jag inte behövde kontakten längre. u.S.3b Jag föredrar att hantera mina missbruksproblem själv. u.S.3c Besöken var lagda på en dålig tid. u.S.3d Enhetens lokaler var placerade på ett olägligt ställe. u.S.3e Kontakten hjälpte mig inte. u.S.3f Kontakten var integritetskränkande. u.S.3g Jag var missnöjd med min socialsekreterare. u.S.3h Jag var tvångsplacerad och slutade kontakten när tvånget togs bort. u.S.3i Socialtjänsten ställde krav på mig som jag inte kunde/ville leva upp till. u.S.3j Jag kände att socialtjänsten hade för mycket kontroll över mitt liv. u.S.3k Jag var inte längre i behov av ekonomiskt bistånd. 7 Avser vanligtvis kontakten ip hade/har med rekryteringsenheten. Bidrog inte (0) Vilken var orsaken/orsakerna till att personalen tyckte att kontakten skulle avslutas? Bidrog (1) u.S.4a Personalen tyckte att jag var inte längre var i behov av hjälp. u.S.4b Personalen tyckte att jag misskötte mig på annat sätt. Bidrog inte (0) Helt och hållet (1) Påstående: u.S.5. Blev du direktremitterad eller vände du dig direkt själv till en annan enhet efter att kontakten med socialtjänsten tog slut? 0) Nej Nu vill jag att du ska ta ställning till ett antal påståenden och tala om hur väl de stämmer in på vad du tycker om [rekryteringsenheten]; 1) helt och hållet, 2) delvis, 3) inte särskilt bra, eller 4) inte alls. 1) Ja → Om ja: u.S.5b. Vilken enhet remitterades du/gick till? …………………………………………… Kod __ __ u.S.11 Om jag hade andra valmöjligheter skulle jag ändå välja den här enheten om jag behövde vård. u.S.12 Jag fick all hjälp som jag tyckte att jag behövde. u.S.13 Personalen är/var inte så hänsynstagande när det gäller min kulturella/etniska bakgrund. u.S.14 Jag är nöjd med kontakten i sin helhet. u.S.15 Kontakten borde ha fokuserat mer på alkohol/narkotikaproblem u.S.16 Kontakten borde ha fokuserat mer på andra problem, t.ex. relationsproblem. Delvis (2) Inte särskilt (3) (Koda enl. koder nedan. Koda –9 om ”nej” på u.S.5.) Intervjuare: I följande frågor bör tempus anpassas till om ip avslutat kontakten med socialtjänsten (imperfekt) eller fortfarande har kontakt (presens). u.S.6. Hur länge hade du/har du sammanlagt haft kontakt med socialtjänsten (avdelning eller mottagning där du var vid första intervjun)? (Antal besök i öppenvård) __ __ __ besök u.S.17. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på socialtjänstkontoret på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 Vilka är/var dina intryck av personalen på socialtjänstkontoret? För varje påstående vill jag att du säger hur väl det överensstämmer med ditt intryck; 1) helt och hållet, 2) delvis, 3) inte särskilt bra, 4) inte alls. Mitt intryck är/var… u.S.7 … att personalen är/var mycket professionell. u.S.8 … att de som arbetar där förstår/förstod mig och bryr/brydde sig om mig. u.S.9 …att personalen har/hade tillräckligt mycket tid att uppmuntra och hjälpa mig. u.S.10 … att personalen ger/gav mig tillräckligt stort inflytande över min behandling/plan för behandling. Helt och hållet (1) Delvis (2) Inte särskilt (3) Inte alls (4) 2 3 4 5 Inte alls (4) ANNAN BEHANDLING SEDAN FÖRSTA INTERVJUN u.AB1. Får du för närvarande någon form av vård eller behandling för alkohol- eller drogproblem eller problem kopplade till alkohol- eller drogproblem (utöver eventuell behandling på [insatsenheten] och kontakt med socialtjänsten enligt sidan 32-34). Du kan även räkna med kontakt med AA, NA osv.? 0) Nej u.AB4e. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den enheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 2 3 4 5 u.AB4f. Vilken månad fick du senast vård inom övriga allmänna sjukvården? __ __/__ __ (år / mån) u.AB4g. Fick du öppenvård, slutenvård eller både öppenvård och slutenvård? 1) Ja Kodningsanvisning för kontakt sedan 1:a intervjun – ej relevanta frågor (t.o.m. u.AB8g s. 33): Koda 9 i SPSS på de frågor som inte ska ställas till ip enligt anvisningarna (→ gå till, om ”ja” osv.) i formuläret. OBS! –9 på frågor om antal dagar/besök och datumvariabler (åå/mm) lämnas 1) Öppenvård 2) Slutenvård 3) Både öv och slv – öppenvård senast 4) Både öv och slv – slutenvård senast Följande frågor handlar om kontakt som du har haft sedan första intervjutillfället med inrättningar som förmedlar eller ger vård för alkohol och/eller drogproblem, utöver kontakten med [rekryteringsenheten] som du hade vid första intervjutillfället. u.AB4h. Hur länge varade den (senaste) vårdperioden? (antal besök i öv el. antal dagar i slv) u.AB4. Har haft kontakt med SJUKVÅRDEN för problem kopplade till alkohol, droger eller läkemedel sedan första intervjutillfället, dvs. kontakt med husläkare, din lokala psykiatriska mottagning, beroendevården el.dyl.? u.AB4i. Hur kom du i kontakt med allmänna sjukvården? 0) Nej →GÅ TILL FRÅGA u.AB5, s. 38 1) Ja __ __ __ dagar/besök 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg u.AB4j. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den Om ja: enheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. u.AB4a. Fick du vård inom primärvården, övriga allmänna sjukvården, beroendevården och/eller psykiatrin? (Flera alternativ möjliga) Nej (0) 1 2 3 4 5 u.AB4k. Fick du öppenvård, slutenvård eller både och inom beroendevården? Ja (1) →Om ja: besvara frågorna u.AB4b- u.AB4e nedan →Om ja: besvara frågorna u.AB4f- u.AB4j → Besvara u.AB4l.1- u.AB4o.1. nedan → Besvara u.AB4l.2.- u.AB4o.2. → Besvara u.AB4l.1- u.AB4o.2. (dvs. alla) nedan 1) Öppenvård 2) Slutenvård 3) Både öppenvård och slutenvård u.AB4a.1 Primärvården (husläkare) u.AB4a.2 Övriga allmänna sjukvården u.AB4a.3 Inom beroendevården (specifika vårdenheter för missbrukare) →Om ja: besvara frågorna u.AB4k- u.AB4o u.AB4l.1. Vilken månad fick du senast vård inom beroendevårdens öppenvård? __ __ / __ __ (år / mån) u.AB4a.4 Psykiatrin →Om ja: besvara frågorna u.AB4p- u.AB4t u.AB4m.1. Hur länge varade den senaste vårdperioden i öppenvård (antal besök)? __ __ __ besök u.AB4b. Vilken månad fick du senast vård inom primärvården? __ __ /__ __ (år / mån) u.AB4c. Hur länge varade den vårdperioden? (antal besök i öv el. antal dagar i slv) __ __ __ dagar/besök u.AB4d. Hur kom du i kontakt med primärvården senaste? 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg u.AB4n.1. Hur kom du i kontakt med beroendevårdens öppenvård senast? 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg u.AB4o.1. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den öppenvårdsenheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 2 3 4 5 u.AB4o.1b. Ingår/ingick metadon eller subutexbehandling (inte bara vid avgiftning) i den vård du har fått? 1) Nej 2) Ja, metadon 3) Ja, subutex u.AB5. Har du haft kontakt med SOCIALTJÄNSTEN för problem kopplade till alkohol och droger sedan första intervjutillfället. Det ha varit samtal med socialsekreterare, ett strukturerat öppenvårdsprogram, behandlingshem o.dyl. som socialtjänsten betalat för? 0) Nej →GÅ TILL FRÅGA u.AB6, s. 39 Om ja: u.AB4l.2. Vilken månad fick du senast vård inom beroendevårdens slutenvård? __ __ / __ __ (år / mån) u.AB4m.2. Hur länge varade den senaste vårdperioden i slutenvård (antal dagar)? __ __ __ dagar u.AB4n.2. Hur kom du i kontakt med beroendevårdens slutenvård senast? 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg 1) Ja u.AB5a.1 u.AB5a.2 u.AB5a.3 u.AB5a.4 u.AB5a.5 Nej (0) Ja (1) Har du fått… … tvångsvård enligt LVM … vård på behandlingshem … boendestöd … öppenvård ordnad av socialtjänsten (inkl. missbruksutredning, samtal) … arbetsträning u.AB5b. Vilken månad fick du senast vård inom eller genom socialtjänsten? __ __ / __ __ (år / mån) u.AB5b.1. Vilket av alternativen i u.AB5a gällde det den senaste gången (1-5)? u.AB4o.2. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den slutenvårdsenheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 2 3 4 (Ange bara ett alt. Om flera samtidigt – ange nr 1 före nr 2 före nr 3 osv.) Nr. ___ 5 u.AB5c. Hur länge varade den vårdperioden (enl. u.AB5b.1)? (antal besök i öv el. dagar i slv) u.AB4p. Vilken månad fick du senast vård inom psykiatrin? __ __ / __ __ (år / mån) __ __ __ dagar/besök u.AB4q. Fick du öppenvård, slutenvård eller både öppenvård och slutenvård? u.AB5d. Hur kom du i kontakt med vårdenheten (enl. u.AB5b.1) senast? 1) Öppenvård 2) Slutenvård 3) Både öv och slv – öppenvård senast 4) Både öv och slv – slutenvård senast 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg 4) FRIVILLIG: Jag föreslog själv behandlingsåtgärden till socialtjänsten u.AB4r. Hur länge varade den vårdperioden? (antal besök i öv el. antal dagar i slv) 1 u.AB4s. Hur kom du i kontakt med psykiatrin senast? 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg u.AB4t. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den enheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 u.AB5e. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den enheten (enl. AB5b.1) på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. __ __ __ dagar/besök 2 3 4 2 3 4 5 u.AB6. Har du haft kontakt med KRIMINALVÅRDEN för problem kopplade till alkohol och droger sedan första intervjutillfället? 0) Nej →GÅ TILL FRÅGA u.AB7 s. 40 1) Ja Om ja: u.AB6a. Fick du vård av eller genom frivården och/eller på kriminalvårdsanstalt? 5 1) Frivården 2) Anstalt u.AB6a.1. Var fick du senast vård (alt 1 el. 2)? ___ u.AB6b. Vilken månad fick du senast vård inom kriminalvården? __ __ / __ __ (år / mån) u.AB8. Har du fått vård inom DEN PRIVATA SEKTORN (där ip, anhörig eller arbetsgivare betalat för vården, inkl. företagshälsovård)? u.AB6c. Hur länge varade den vårdperioden? (antal besök i öv el. dagar i slv) __ __ __ dagar/besök 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag bad att få komma dit u.AB6e. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den enheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 2 3 4 5 u.AB7. Har du haft kontakt med någon FRIVILLIGORGANISATION (inkl. AA, NA och Länkarna, Stadsmissionen) för problem kopplade till alkohol och droger sedan första intervjutillfället? 0) Nej →GÅ TILL FRÅGA u.AB8 s. 40 1) Ja Om ja: u.AB8a. Fick du vård inom företagshälsovården? u.AB6d. Hur kom du i kontakt med vårdenheten senast? 1 0) Nej →GÅ TILL FRÅGA u.AB9 s. 42 1) Ja Om ja: 0) Nej 1) Ja u.AB8b. Betalade du själv, din arbetsplats eller någon anhörig eller vän för vården? 1) Själv 2) Arbetsplatsen 3) Anhörig Fick du privat sjukvård, gick du hos privat psykolog, vistades du på privat behandlingshem eller deltog du i ett privat öppenvårdsprogram? Nej Ja (0) (1) u.AB8c.1. u.AB8c.2. u.AB8c.3. u.AB8c.4. Vistades på privat behandlingshem Gick hos privat psykolog Privat sjukvård Deltog i privat öppenvårdsprogram u.AB8c.5. Vilket av vårdalternativen hade du senast kontakt med? Nr. ___ (1-4) u.AB7a. Rörde någon av den angivna vården en självhjälpsgrupp? 0) Nej 1) Ja, enbart u.AB8d. Vilken månad fick du senaste vård inom den privata vårdsektorn? __ __ / __ __ (år / mån) 2) Ja, bl. a. u.AB7a.1. Hade du senast kontakt med en självhjälpsgrupp? (Koda 9 i SPSS om 0 el. 1 i u.AB7a) 0) Nej, annan organisation 1) Ja, självhjälpsgrupp u.AB7b. Vilken månad fick du senaste vård inom någon frivilligorganisation? __ __ / __ __ (år / mån) u.AB8e. Hur länge varade den senaste vårdperioden? (antal besök i öv el. antal dagar i slv) __ __ __ dagar/besök u.AB8f. Hur kom du i kontakt med den privata vårdgivare senast? 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg u.AB7c. Hur länge varade den vårdperioden? (antal besök i öv el. antal dagar i slv) u.AB8g. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den __ __ __ dagar/besök enheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. u.AB7d. Hur kom du i kontakt med denna frivilligorganisation senast? 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg u.AB7e. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den enheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 Alla som haft en eller fler insatser efter vården på rekryteringsenheten: Intervjuare: Fyll själv i resten: u.AB9. Slutligen undrar jag om du upplever att den vård du fått sedan första intervjutillfället varit väl samordnad och att det funnits kontinuitet? Svara på en skala från 1 till 5, där 1 är ”inte alls samordnad” och 5 är ”väl samordnad”. u.Komm.1. Utrymme för extra kommentarer. T.ex. om ip avbröt intervjun. 1 2 3 4 5 ............................................................................................................................................... ............................................................................................................................................... ............................................................................................................................................... Intervjuare: fyll i efter intervjun (SLUT) Alla Nej (0) Hur många besök/dagar har du total varit i öppenvård eller vistats i slutenvård sedan första intervjutillfället? Inkl. alla typer av vård för alkohol-/drogproblem, dvs. även AA, NA osv. (Räkna inte med träningslägenhet el. dyl. där ingen personal finns närvarande. Inkludera även vårdperioder som exkluderats ovan pga att det inte var ”den senaste” perioden osv.) u.SLUT1. Ip förvanskar förhållandena under större delen av intervjun? u.SLUT2. Ip har svårigheter att förstå frågorna? u.AB9a. Öppenvård: __ __ __ antal besök (skriv/koda 0 om inga dagar) u.SLUT3. Är ip vid intervjutillfället uppenbart deprimerad/tillbakadragen? u.AB9b. Slutenvård: __ __ __ antal dagar (max 365, skriv/koda 0 om inga dagar) u.AB10. Har du nu någon person eller enhet inom missbrukarvården som du kan vända dig till om du får problem med alkohol eller andra droger? 0) Nej u.SLUT4. Är ip vid intervjutillfället uppenbart fientlig? u.SLUT5. Är ip vid intervjutillfället uppenbart ångestfylld/nervös? u.SLUT6. Har ip vid intervjutillfället svårigheter med verklighetsförankring, tankeoreda eller paranoida föreställningar? 1) Ja u.SLUT7. Har ip vid intervjutillfället svårigheter att förstå, koncentrera sig u.AB11. Skulle vi kunna få återkoma till dig igen i framtiden för att följa upp ytterligare en gång hur det går för dig? 0) Nej 1) Ja Intervjun slutar klockan (TT/MM): __ __ /__ __ u.TOTTID. Total tid för intervjun (TT/MM): __ __ /__ __ 8 u.Komm.0. Nu är intervjun slut. Finns det något mer du vill tillägga? ............................................................................................................................................... ............................................................................................................................................... ............................................................................................................................................... 8 Räkna ut och koda hur lång tid intervjun tagit utifrån starttid (s. 2) och sluttid. Räkna inte med pauser i totaltiden. eller minnas? u.SLUT8. Ip är vid intervjutillfället uppenbart berusad eller påverkad? Ja (1) u.BAK1. Intervjuarkod: __ __ (Enl. bilaga 1; intervjuarkod) u.BAK1b.Vilken enhet hörde patienten till vid 1:a intervjun? ________________________________ (rekryteringsenhet) u.BAK2. Datum för intervju (ÅÅ/MM/DD): __ __ /__ __ /__ __ Intervjun börjar klockan (TT/MM): __ __ /__ __ u.BAK3a. Intervjun genomförs KVINNOR & MÄN I SVENSK MISSBRUKSBEHANDLING 12 månaders uppföljningsintervju med patient rekryterad från Beroendecentrum i Stockholms län 2001-2002 1) per telefon 2) vid personlig intervju. Är du [namnet på ip]? För ungefär ett år sedan intervjuade vi dig om din dåvarande situation när du påbörjade behandling på [enhetens namn]. Stämmer det? Vi vill nu intervjua dig för att se hur det har gått för dig sedan sist. Deltagandet är givetvis frivilligt och du kommer fortfarande att vara anonym. Du får också denna gång 100 kronor som tack för ditt deltagande. (Om telefon intervju: Pengarna kommer att skickas till dig.) Intervjun tar 20-45 minuter. Jag kommer först att ställa frågor om din sociala situation just nu och under det senaste året och sedan gå vidare till frågor om vård och behandling som du har fått. u.BAK14. Vilken kommun bor du i nu? ............................................................................ (Koda enl. bilaga 2, kommunkod. Ingen stadig bostadsort skriv/koda 0) Kod: __ __ __ Om Stockholms stad eller Huddinge kommun: u.BAK14a. I Vilken stadsdel/kommundel bor du? ............................................................................................................................................ Stadsdelskod: __ __ (Koda enl. bilaga 3; stadsdelskod. Skriv/koda -9 om ej relevant) u.BAK15. Vilket är ditt huvudsakliga boende? (ASI) (Vid nyss påbörjad slutenvård, var bodde före intagning.) 1) Egen bostad (ägande, bostadsrätt, förstahandskontrakt, inkl. partners lägenhet) 2) Andrahandsboende 3) Hos föräldrar, släktingar, inneboende, boendekollektiv 4) Försöks/träningslägenhet (organiserat av myndighet) 5) Institution/kategorihus/familjevård (organiserat av myndighet) 6) Hotell (organiserat av myndighet) 7) Bostadslös 8) Annat: ............................................................................................................................... u.BAK16. Har du varit intagen/inlagd på någon institution/sjukhus de senaste 12 månaderna? (ASI) (Inkl. även nuvarande behandling) 0) Nej 1) Ja Om ja på fråga u.BAK16: u.BAK16a. Hur många av de senaste 30 dagarna har du varit intagen/inlagd? (ASI) (Inkl. nuvarande beh. Koda -9 om ”nej” på u.BAK16) u.LOPNR. __ __ __ __ u.ID. IP:s ID-kod: _ _ _ _ _ _ _ _ __ __ dagar FAMILJ, CIVILSTÅND OCH SOCIALT STÖD (FC) PROBLEM MED FAMILJ OCH VÄNNER (PF) Nu kommer några frågor om ditt civilstånd och om det stöd du kan ha fått av familj, vänner eller partner. Vi går nu över till problem du kan ha haft med familjemedlemmar och andra personer i din omgivning. Har du under de senaste 30 dagarna haft stora svårigheter att komma överens med någon av följande personer? (ASI – CS) u.FC1. Vilket är ditt civilstånd? (ASI) 1) Gift 2) Sammanboende 3) Ensamstående, tidigare gift eller sammanboende 4) Ensamstående, aldrig gift eller sammanboende (Avser allvarliga problem av tillräcklig varaktighet och intensitet för att äventyra relationen. T.ex. ytterst dålig kommunikation, ständiga gräl, fiendskap. Räkna inte med problem som beror på ip:s alkohol- och/eller narkotikaproblem. Om ip inte haft kontakt med personen under senaste månad ska du kryssa 3, även om de inte haft kontakt för att de grälat). Senaste 30 dagarna Nej (0) u.FC2. Är du nöjd med denna situation? (ASI-CS) 0) Nej 1) Likgiltig 2) Ja u.FC2a. Har du fått barn under de senaste 12 månaderna? 0) Nej 1) Ja u.FC2b. Har du under det senaste året brutit upp från ett förhållande (även om partner avslutade förhållandet)? 0) Nej 1) Ja u.PF1. Mor? u.PF2. Far? u.PF3. Syskon? u.PF4. Partner/maka/make? u.PF5. Egna barn? u.PF6. Annan nära släkting? u.PF7. Nära vänner? u.PF8. Grannar? u.PF9. Arbetskamrater? Ja (1) Osäker, vet ej. (2) Finns ingen (3) u.FC7. Hur ser ditt umgänge ut? 1) Umgås huvudsakligen med missbrukare 2) Umgås med både missbrukare och personer som inte missbrukar 3) Umgås huvudsakligen med personer som inte missbrukar 4) Knappast något umgänge u.FC8. Hur många nära vänner har du, som du litar på och kan tala om det mesta med? (ASI) (Exkl. familj/flick-/pojkvän/maka/make) __ __ stycken u.PF13a. Hur många dagar av de senaste 30 har du haft allvarliga konflikter med din familj eller anhöriga (personer i u.PF1- u.PF6)? (ASI – CS) __ __ dagar u.PF14. Hur oroad eller besvärad har du varit under de senaste 30 dagarna av familje-/ anhörigproblem? (ASI-CS) (ej problem som enbart beror på missbruk) 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem u.PF15. Hur viktigt är det för dig att få hjälp för familje-/anhörigproblem? (ASI-CS) (ej problem som enbart beror på missbruk) 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp SYSSELSÄTTNING OCH FÖRSÖRJNING (SF) ALKOHOLBRUK OCH ALKOHOLPROBLEM (ALC) Jag kommer nu att fråga om din utbildning, vad du jobbar med och vad som utgör din huvudsakliga inkomstkälla. Nu följer frågor om ditt alkoholbruk; hur ofta och hur stora mängder du dricker samt om ditt alkoholbruk har påverkat ditt vardagliga liv i negativ riktning. Med alkohol menas åde öl, vin och sprit. u.SF2. Vilken har varit din huvudsakliga sysselsättning under den senaste månaden? 1) Förvärvsarbetande, heltid 2) Förvärvsarbetande, deltid 3) Studerande 4) Arbetsmarknadsåtgärd (ordnat av arbetsförmedlingen) 5) Arbetslös (utan officiell sysselsättning) 6) Arbetsträning (ordnat av socialtjänsten) 7) Pensionerad, inkl. förtidspensionerad 8) Hemmafru/make 9) Föräldraledig 10) Sjukskriven 11) Intagen/inlagd på institution 12) Annat? Vad: …………………………………………………………………. u.SF4. Hur många dagar har du arbetat under de senaste 30 dagarna (oberoende om fick lön)? (ASI-CS) (Inkl. oavlönat arbete, ”svartjobb”, sjukersättnings- och semesterdagar. Exkl. prostitution, olaglig verksamhet, att sköta hushållet, arbete i fängelse o. dyl.) u.ALC1. Tänk nu på de senaste 12 månaderna, hur ofta har du då under den tiden druckit alkohol? (RR) (Om ip har druckit periodvis – ange hur ofta ip druckit under de perioder han/hon druckit) 1) 2) 3) 4) Inte alls → GÅ TILL 2ALC 21 s. 10 9 1-5 gånger per år 6-11 gånger per år En gång i månaden 5) 6) 7) 8) 2 eller 3 gånger i månaden En eller två gånger i veckan 3-6 gånger i veckan Dagligen u.ALC1a. Intervjuare: Respondenten uttrycker spontant att han/hon dricker i perioder? (Kryssa alltid i antingen 0 eller 1) 0) Nej 1) Ja u.ALC1b. Om du nu tänker på de senaste 30 dagarna. Under hur många av de 30 dagarna har du druckit alkohol? (ASI-CS) __ __ dagar __ __ dagar u.SF5. Hur många dagar av de senaste 30, fick du betalt från ditt arbete (pengar, av arbets- givare eller från försäkringskassan om du var sjuk)? (ASI-CS) (Inkl. ”svartjobb”, sjukersättnings- och semesterdagar. Exkl. prostitution, olaglig verksamhet, att sköta hushållet, arbete i fängelse o. dyl.) u.ALC2. Om du tänker på de senaste 12 månaderna igen och tänker på den totala mängd alkohol du dricker under en dag eller en kväll. Hur ofta dricker du då minst 5 drinkar under en dag eller en kväll? (RR) Intervjuare: Med 5 drinkar menas antingen 5 glas sprit à 4 cl, eller ¼ flaska sprit på 70 cl, eller 5 glas vin, dvs. nästan en hel flaska, eller 5 burkar folköl eller 3 burkar starköl. __ __ dagar u.SF6. Hur mycket pengar erhöll du från anställning under de senaste 30 dagarna, efter skatt? (ASI–CS) (Inkl. betalning för ”svartjobb”, semesterersättning och sjukersättning, dvs. sjuklön och sjukpenning) __ __ __ __ __ kronor 1) 2) 3) 4) Inte alls 1-5 gånger per år 6-11 gånger per år En gång i månaden 5) 6) 7) 8) 2 eller 3 gånger i månaden En eller två gånger i veckan 3-6 gånger i veckan Dagligen u.SF8. Vilken av dessa utgör din huvudsakliga försörjningskälla? (ASI) 1) Förvärvsarbete (inkl. ”svartjobb”) 2) Annan källa än arbete u.SF8a. Har du under det senaste året genomgått eller påbörjat någon utbildning, lärt dig ett nytt yrke eller fått nya kunskaper inom ett särskilt (legalt) yrkesområde? 0) Nej u.ALC2a. Tänk nu på de senaste 30 dagarna, under hur många dagar av de senaste 30 har du druckit så mycket alkohol, dvs. minst 5 drinkar på en dag eller en kväll? (ASI-CS) __ __ dagar 1) Ja 9 Koda 9 (-9 på ”antal dagar”, ”kronor”-frågor) i SPSS på uALC1a-uALC20 om ”inte alls” på uALC1 u.ALC3. Hur ofta under de senaste 12 månaderna har du sammanlagt druckit minst 12 drinkar på en dag eller en kväll? (RR) Intervjuare: Med 12 drinkar menas antingen 12 glas sprit à 4 cl, eller 2/3 flaska sprit på 70 cl, eller 2 flaskor vin, eller 13 burkar folköl eller 8 burkar starköl. 1) 2) 3) 4) Inte alls 1-5 gånger per år 6-11 gånger per år En gång i månaden 5) 6) 7) 8) 2 eller 3 gånger i månaden En eller två gånger i veckan 3-6 gånger i veckan Dagligen u.ALC7. Under de senaste 12 månaderna, har du ofta druckit mycket mer än du hade tänkt, eller under en längre tidsperiod än vad du hade tänkt? (CIDI-I13) 0) Nej 1) Ja u.ALC8. Under de senaste 12 månaderna, ville du då någon gång sluta dricka eller minska ditt drickande utan att kunna? (CIDI-I14) 0) Nej 1) Ja u.ALC9. Under de senaste 12 månaderna, har du haft någon period då du tillbringat mycket tid med att dricka eller med att återhämta dig från effekterna av alkohol? (CIDI-I15) Följande frågor handlar om problem du kan ha fått av ditt drickande under det senaste året, dvs. från förra intervjun. u.ALC4. Under de senaste 12 månaderna, har du haft känslomässiga eller psykiska problem av ditt drickande, som att du känt dig ointresserad av saker, känt dig deprimerad, misstänksam mot människor, paranoid eller fått konstiga idéer? (CIDI-SF G4) 0) Nej Om ja på u.ALC4: u.ALC4a. Fortsatte du att dricka efter att du insett att det orsakade dessa känslomässiga problem? (CIDI-I21A) (koda 9 i SPSS om ”nej” på u.ALC4) 1) Ja u.ALC5. Alkoholbruk kan orsaka flera olika hälsoproblem. Har du på grund av ditt drickande under de senaste 12 månaderna någon gång haft någon leversjukdom eller hepatit; några magsjukdomar eller kastat upp blod; sveda, stickningar eller domningar i fötterna, problem med att minnas saker även när du inte druckit, inflammation i bukspottskörteln eller någon annan sjukdom? (CIDI-I19) 0) Nej u.ALC11. Under de senaste 12 månaderna, har du någon gång fått problem när du slutat dricka eller minskat ditt drickande, såsom skakningar (händerna darrade), känt dig mycket nervös eller rastlös, varit illamående eller haft uppkastningar, eller hört eller sett saker som andra inte kunde höra eller se? (CIDI-I18) 0) Nej 1) Ja Om ja på u.ALC11: u.ALC11a. Under de senaste 12 månaderna, tog du någon gång en drink för att undvika dessa problem eller för att få problemen att upphöra? (CIDI-I18c) (koda 9 i SPSS om ”nej” på u.ALC11) 1) Ja u.ALC12. Under de senaste 12 månaderna, fanns det någon gång en period då du måste dricka mycket mer än vad du brukade för att få den effekt som du ville ha? (CIDI-SF G8) u.ALC5a. Fortsatte du att dricka efter att du insett att det orsakade något av dessa hälsoproblem? (CIDI-I19A) (koda 9 i SPSS om ”nej” på u.ALC5) 1) Ja u.ALC6. Under de senaste 12 månaderna, har du haft en så stark önskan eller ett så starkt begär att dricka att du inte kunde låta bli att dricka? (CIDI-SF G5) 1) Ja 1) Ja 0) Nej Om ja på u.ALC5: 0) Nej u.ALC10. Under de senaste 12 månaderna, har du någon gång slutat eller minskat kraftigt på viktiga aktiviteter för att dricka, t.ex. idrott, ditt arbete eller umgänge med vänner eller släktingar? (CIDI-I16) 1) Ja 0) Nej, 1) Ja 0) Nej 1) Ja 0) Nej, 0) Nej 0) Nej 1) Ja Om du nu tänker på de senaste 12 månaderna, har du vid något tillfälle känt att din alkoholkonsumtion har en negativ inverkan på… u.ALC22. På det stora hela, hur har ditt drickande förändrats sedan du påbörjade behandling på [rekryteringsenheten] (där du fick vård vid första intervjun)? Nej (0) Ja (1) u.ALC13. … dina vänskapsrelationer eller ditt sociala liv? u.ALC14. … din fysiska hälsa? u.ALC15. … ditt familjeliv eller ditt äktenskap/samboförhållande? u.ALC16. … dina studier eller möjligheter inom arbetet och yrkeslivet? u.ALC17. … din ekonomi? 1) Ökat kraftigt 2) Ökat något → Om alt. 1-3, 7 GÅ TILL u.FOR9 (nederst denna sida) 3) Ligger på samma nivå 4) Minskat något 5) Minskat kraftigt 6) Slutat helt 7) Jag har inte druckit alls eller nästan inte alls, varken före eller efter behandlingen Om minskat/slutat (alt. 4-6 på fråga u.ALC22): 10 Vad var det som bidrog till att ditt drickande minskade? Svara om följande påståenden som stämmer och om de bidrog eller inte bidrog till minskningen. Bidrog Bidrog inte (1) (0) u.ALC17a. Hur lång har din längsta (sammanhängande) period av alkoholfrihet varit under det senaste året? (Max 365 dagar) __ __ __ dagar u.ALC.23 Jag fick behandling på [rekryteringsenheten]. u.ALC.24 Jag fick behandlingen på en annan enhet eller hjälporganisation. u.ALC18. Hur mycket pengar har du betalat under de senaste 30 dagarna för alkohol? (ASI-CS) u.ALC.25 Jag slutade/minskade på egen hand. __ __ __ __ __ kronor u.ALC19. Hur många dagar av de senaste 30 har du upplevt alkoholproblem? (ASI-CS) (Problem direkt beroende på alkoholanvändning. Inkl. sug/längtan efter alkohol, symptom vid avbrott, störningar på grund av berusning eller då ip ville avbryta sitt missbruk men inte kunde. Exkl. svårt få tag på alkohol.) u.ALC.26 Jag började umgås med andra människor som inte använde alkohol/droger på samma sätt som jag gjorde. u.ALC.27 Jag träffade en ny partner. u.ALC.28 Jag blev religiös. __ __ dagar u.ALC20. Hur oroad eller besvärad har du varit under de senaste 30 dagarna av alkoholproblem? (ASI-CS) (Om 0 på u.ALC19, ställ klargörande fråga och kryssa 0 även på denna fråga) 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem u.ALC21. Hur viktigt är det för dig nu att få behandling för dina alkoholproblem? (ASI-CS) (Om 0 på u.ALC19, ställ klargörande fråga och kryssa 0 även på denna fråga) 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp u.ALC.29 Jag blev trött på det livet jag levde. u.ALC.30 En omvälvande händelse inträffade, ex. fick barn, släkting dog. u.ALC.31 Min boende/sysselsättningssituation förändrades. u.ALC.32 Jag började med en annan drog istället för alkohol. Om fler än ett alternativ ovan bidrog: u.ALC33. Vilken av ovanstående (u.ALC23- u.ALC32) var den viktigaste orsaken till att ditt drickande minskade? (Koda 0 i SPSS om inget ovan bidrog) u.ALC __ __ u.FOR9. Vilket av följande beskriver bäst vad du skulle vilja få ut av en behandling om du behövde hjälp vad gäller ditt drickande. (Intervjuare: Läs upp de olika alternativen) 1) Jag vill sluta dricka alkohol helt och hållet. 2) Jag vill minska mitt drickande, eller få kontroll över det. 3) Jag vill eliminera de problem som mitt drickande orsakar, oavsett om jag förändrar mitt drickande eller inte. 4) Jag har inte något problem med alkohol som behöver förändras. 10 Koda 9 på u.ALC.23-33 om ip ökat sitt drickande (alt. 1-3, 7) enl. fråga u.ALC22. LISTA ÖVER OLIKA PREPARAT/SUBSTANSER Alkohol Öl, vin, sprit Heroin Heroin Metadon Metadon DROGBRUK OCH DROGPROBLEM (DRG) Följande frågor handlar om de droger och läkemedel som du tagit på egen hand under de senaste 12 månaderna. Med ”på egen hand” menas antingen utan läkarrecept, eller med läkarrecept men i större mängder eller under längre tid än vad som föreskrivits. Räkna även med läkemedel som tagits enligt läkarrecept men i mycket höga doser och om du upplever att du har problem med dessa läkemedel. – Vilka av följande droger använde du på egen hand under de senaste 12 månaderna? (CIDI) – Om ja/anv. sen. 12 mån.: Hur många dagar av de senaste 30 har du använt [drogen]? (ASI-CS) Citodon, Distalgesic, Fortalgesic, Ketogan, Kodein, Morfin, Andra opiater/ smärtstillande preparat Petidin, Råopium, Rökopium, Subutex, Temgesic, Treo Comp Dämpande mediciner/ Barbiturater, hypnotika/sedativa Alopam, Alpralid, Apodorm, Apozepam, Bensodiazepiner, Dormicum, Diazepam, Dumozolam, Flunitrazepam, Halcion, Librium, Mogadon, Nitrazepam, Oxazepam, Rohypnol, Serepax, Sobril, Stesolid, Stilnoct, Temesta, Triazolam, Valium, Xanor (även GHB räknas här in i denna kategori) Andra barbiturater Imovane, Heminevrin, Restenil Kokain Crack, Fribase rökning, Kokainkristaller Senaste 12 mån Nej (0) Hur många dagar av senaste 30? Ja (1) 11 Heroin u.DRG1d3. Om ja: → u.DRG2d3. __ __ dgr Metadon u.DRG1d4. Om ja: → u.DRG2d4. __ __ dgr Andra opiater/smärtstillande preparat u.DRG1d5. Om ja: → u.DRG2d5. __ __ dgr Dämpande mediciner u.DRG1d6. Om ja: → u.DRG2d6. __ __ dgr Amfetaminer Speed, Tjack (Bensodiazepiner, Sedativa, Hypnotika.) Cannabis Afgan, Hasch, Marijuana, Marock Kokain u.DRG1d7. Om ja: → u.DRG2d7. __ __ dgr Hallucinogener Acid, Angel Dust, Extacy, LSD, PCB (Phencyclidine), Psilocybin, Trip Amfetamin u.DRG1d8. Om ja: → u.DRG2d8. __ __ dgr Cannabis u.DRG1d9. Om ja: → u.DRG2d9. __ __ dgr Butangas Hallucinogener u.DRG1d10 Om ja: → u.DRG2d10 __ __ dgr Lösningsmedel u.DRG1d11 Om ja: → u.DRG2d11 __ __ dgr Annat u.DRG1d12 Om ja: → u.DRG2d12 __ __ dgr * Flera droger per dag (se nedan) u.DRG1d13 Om ja: → u.DRG2d13 __ __ dgr Lösningsmedel (inhalanter) * Intervjuaranvisning: Med flera droger per dag menas: 1) Fler än en av drogerna ovan per dag, eller 2) alkohol till berusning, enl. fråga 2ALC2a (mer än ca 5 drinkar), och en el. flera av drogerna ovan per dag. Om ett eller fler ”ja” på u.DRG1d3-13 (droger senaste 12 mån): u.DRG3. Har du injicerat någon av dessa droger under de senaste 12 månaderna? (ASI) (Koda 9 om ej droger sen. 12 mån) 0) Nej 1) Ja 11 Koda -9 för senaste 30 dagar om ip inte använt drogen de senaste 12 månaderna (ASI-CS) u.DRG4b. Vilken drog eller läkemedel har du oftast använt under de senaste 12 månaderna? (Räkna med läkemedel som användes vid 1:a intervjun, men som inte använts senaste 12 mån. enligt def. på s. 13. Om ip ej använt droger, kryssa själv i alt. 0. Om två droger lika ofta, markera den tyngre drogen) 0) Har ej använt droger sen 12 mån. vid 2:a int. 1) Opiater, inkl. heroin, metadon 2) Dämpande mediciner (BZD., Sed., Hypn.) 3) Kokain 4) Amfetamin 5) Cannabis 6) Hallucinogener 7) Lösningsmedel OM HUVUDDROGKATEGORIN – VID 1:a INTERVJUN ALT. NY HUVUDDROG OM 1) IP BÖRJAT TA DROGER UNDER DE SEN 12 MÅN el. 2) OM IP INTE ALLS TAGIT DEN GAMLA HUVUDDROGEN UNDER DE SEN 12 MÅN MEN NU TAR ANNAN DROG. u.DRG50. Frågorna som följer nu handlar om 1) Huvuddrogen vid 1:a int. 2) Ny huvuddrog Skriv drogkategorin (enl. u.DRG4b el. u.DRGa): .............................................................. Intervjuare: Markera själv… u. DRGa. … om ip använt några droger vid 1:a intervjutillfället och i så fall vilken drogkategori ip:s huvuddrog ingick i. (enl. DRG4b el. DRG5 i 1:a formuläret) 0) Hade ej använt droger sen 12 mån. vid 1:a int. 1) Opiater, inkl. heroin, metadon 2) Dämpande mediciner (BZD., Sed., Hypn.) 3) Kokain – – 4) Amfetamin 5) Cannabis 6) Hallucinogener 7) Lösningsmedel OM 0 PÅ u.DRG4b OCH 0 PÅ u.DRGa → u.FH5 (s. 19) OM 0 PÅ u.DRG4b OCH ALT. 1-7 PÅ u.DRGa → u.DRG23 (s. 17) 0) Nej 1) Ja u.DRG5b. Hur lång är den längsta period som du haft utan att använda [drog] under de senaste 12 månaderna? (Max 365 dagar, om använt varje dag senaste år skriv/koda 0) __ __ __ dagar (Koda 9 (-9 på ”dagar” o ”kronor”-frågor) i SPSS på överhoppade frågor) – OM IP BYTT HUVUDDROG: FRÅGA FRÅGORNA NEDAN PÅ DENNA SIDA (uDRG5aNY, uDRG5bNY, uDRG6NY). Om samma huvuddrog, gå till u.DRG50, nästa sida: Koda 9 (-9 på ”dagar”-frågan) i SPSS på frågorna nedan, lämna text tom. uDRG5aNY. Har du använt [ny huvuddrog] regelbundet (tre dagar i veckan eller två dagar i rad) under de senaste 12 månaderna? 0) Nej u.DRG5a. Har du använt [drog] regelbundet (tre dagar i veckan eller två dagar i rad) under de senaste 12 månaderna? u.DRG6. Följande frågor handlar om dina erfarenheter under de senaste 12 månader av just [drog]. Under de senaste 12 månaderna, fick du känslomässiga eller psykiska problem av att använda [fyll i drog], som att du känt dig ointresserad av saker, deprimerad, misstänksam mot människor, paranoid eller fått konstiga idéer? 0) Nej 1) Ja Om ja på u.DRG6: 1) Ja u.DRG6a. Under de senaste 12 månaderna, fortsatte du att använda [drog] efter att du insett att drogen orsakade dessa känslomässiga problem? (CIDI-L19B) uDRG5bNY. Hur lång är den längsta period som du haft utan att använda [ny huvuddrog] under de (koda 9 i SPSS om ”nej” på u.DRG6) senaste 12 månaderna? (Max 365 dagar) 0) Nej, 1) Ja __ __ __ dagar uDRG6NY. När vi intervjuade dig senast uppgav du en annan drog som den drog du använt mest året innan intervjun. Vilka av följande faktorer bidrog till att du nu börjat använda en annan drog mer? Bidrog inte Bidrog (0) (1) u.DRG6NYa. Personalen/behandlingen på [rekryteringsenheten] u.DRG6NYb. Personerna som vårdades på [rekryteringsenheten] u.DRG6NYc. Jag fick ny information om riskerna med den gamla drogen (annan källa än [rekr.enheten]) u.DRG6NYd. Tillgången på den gamla drogen blev sämre u.DRG6NYe. Den nya drogen passar mig bättre u.DRG6NYf. Annat, specificera (koda text i SPSS på u.DRG6NYg) u.DRG7. Fick du under de senaste 12 månaderna, som en följd av ditt bruk av [drog] något problem med din hälsa, som en oavsiktlig överdos, ihållande hosta, kramper eller ofrivilliga ryckningar, någon infektion, hepatit, bölder, AIDS, problem med hjärtat eller någon olycksskada? (CIDI-L18) 0) Nej 1) Ja Om ja på u.DRG7: u.DRG7a. Fortsatte du att använda [drog] efter att du insett att det orsakade något av dessa hälsoproblem? (CIDI-L18B) (koda 9 i SPSS om ”nej” på u.DRG7) 0) Nej, 1) Ja u.DRG8. Under de senaste 12 månaderna, har du haft en så stark önskan eller ett så starkt begär att använda [drog] att du inte kunde låta bli att använda det/dem? (CIDI-SF H6) u.DRG14. Under de senaste 12 månaderna, fanns det någon gång en period då du måste använda mycket mer [drog] än vad du brukade för att få samma effekt som du ville ha? (CIDISF H9) 0) Nej 1) Ja 0) Nej u.DRG9. Under de senaste 12 månaderna, har du ofta använt mycket mer [drog] än du hade tänkt, eller tog du det/dem under en längre tidsperiod än vad du hade tänkt? (CIDI-SF H8, L15) 0) Nej 1) Ja Alla droger, inte bara [drog]: Om du nu fortfarande tänker på de senaste 12 månaderna, har du vid något tillfälle känt att ditt bruk av olika droger, förutom alkohol, har inverkat negativt på… (OBS, inkludera alla droger, inte bara den drogkategori som behandlats i u.DRG5a- u.DRG14). 1) Ja Nej (0) u.DRG10. Under de senaste 12 månaderna, har du då någon gång velat sluta använda [drog] eller minska ditt användande men inte kunnat göra det? (CIDI-L13) 0) Nej u.DRG15 … dina vänskapsrelationer eller ditt sociala liv? u.DRG16 … din fysiska hälsa? u.DRG17 … ditt familjeliv eller ditt äktenskap/samboförhållande? u.DRG18 … dina studier eller möjligheter inom arbetet och yrkeslivet? u.DRG19 … din ekonomi? Ja (1) 1) Ja u.DRG11. Under de senaste 12 månaderna, har du haft någon period då du tillbringat mycket tid med att använda [drog] eller återhämta dig från effekterna av det/dem? (CIDI-L14, SF-H7) 0) Nej 1) Ja u.DRG12. Under de senaste 12 månaderna, har du någon gång slutat eller minskat kraftigt på viktiga aktiviteter för att få tag på eller använda [drog], t.ex. idrott, ditt arbete eller umgänge med vänner eller släktingar? (CIDI-I16) 0) Nej 1) Ja u.DRG21. Hur många dagar av de senaste 30 har du upplevt narkotikaproblem/drogproblem (alla droger)? (ASI – CS) (Avser problem direkt beroende på droganvändning. Inkl. sug/längtan, symptom vid avbrott, störningar på grund av drogpåverkan eller då ip ville avbryta sitt missbruk men inte kunde. Exkl. svårt få tag på droger.) __ __ dagar u.DRG13. Under de senaste 12 månaderna, har du någonsin fått problem när du slutat använda [drog] eller minskat ditt bruk, såsom skakningar (händerna darrade), känt dig mycket nervös eller rastlös, varit illamående eller haft uppkastningar, eller att du hörde eller såg saker som andra inte kunde höra eller se? (CIDI-L17) 0) Nej 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem 1) Ja Om ja på u.DRG13: u.DRG13a. Under de senaste 12 månaderna, tog du någon gång [drog] för att undvika dessa problem eller för att få problemen att upphöra? (CIDI-L17c) (koda 9 i SPSS om ”nej” på u.DRG13) 0) Nej u.DRG22. Hur oroad eller besvärad har du varit under de senaste 30 dagarna av narkotikaproblem (alla droger) (ASI – CS) (Om 0 på u.DRG21, ställ klargörande fråga och kryssa 0 även på denna fråga) 1) Ja u.DRG23. Hur viktigt är det för dig nu att få behandling för dina narkotikaproblem (alla droger)? (ASI – CS) (Om 0 på u.DRG21, ställ klargörande fråga och kryssa 0 även på denna fråga) 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp u.DRG25. På det stora hela, hur har ditt användande av [drog] förändrats sedan du påbörjade behandling på [rekryteringsenheten]? 1) Ökat kraftigt 2) Ökat något → Om alt. 1-3, 7 GÅ TILL u.FOR10, nederst denna sida 3) Ligger på samma nivå 4) Minskat något 5) Minskat kraftigt 6) Slutat helt 7) Jag har inte använt droger alls/nästan inte alls, varken före eller efter behandlingen Bidrog (1) Jag fick behandling på [rekryteringsenheten]. u.DRG27. Jag fick behandlingen på en annan enhet eller hjälporganisation. u.DRG28. Jag slutade/minskade på egen hand. u.DRG29. Jag började umgås med andra människor som inte använde alkohol/droger på samma sätt som jag gjorde. u.DRG30. Jag träffade en ny partner. u.DRG31. Jag blev religiös. u.DRG32. Jag blev trött på det livet jag levde. u.DRG33. En omvälvande händelse inträffade, ex. fick barn, släkting dog. u.DRG34. Jag började använda en annan drog istället (inkl. alkohol). u.DRG35. Min boende/sysselsättningssituation förändrades. Bidrog inte (0) Om fler än ett alternativ bidrog: u.DRG36. Vilken av ovanstående (u.DRG26-u.DRG35) var den viktigaste orsaken till att ditt användande av [drog] minskade? (Koda 0 i SPSS om inget i u.DRG26-35 bidrog) u.DRG __ __ u.FOR10. Vilket av följande beskriver bäst vad du skulle vilja få ut av en behandling om du behövde hjälp vad gäller ditt drogbruk (alla droger, inte bara [drog])? (Läs upp alternativen) 1) Jag vill sluta använda droger helt och hållet. 2) Jag vill minska mitt drogbruk, eller få kontroll över det. 3) Jag vill eliminera de problem som mitt drogbruk orsakar, oavsett om jag förändrar mitt drogbruk eller inte. 4) Jag har inte något problem med droger som behöver förändras. 5) Jag vill få metadon eller annat substitut för droger. 12 Koda 9 på u.DRG26-36 om ip ökat sitt drogbruk (alt. 1-3, 7) enl. fråga u.DRG25. Jag kommer nu att ställa några frågor om din fysiska hälsa. Det är här viktigt att du försöker att inte blanda ihop dessa fysiska problem med problem som direkt beror på effekter av alkohol- eller narkotikaberusning. u.FH5. Under hur många dagar av de senaste 30 dagarna upplever du att du har haft problem med din fysiska hälsa. (ASI-CS) (Exkl. problem som direkt orsakats av alkohol/narkotika, t.ex. baksmälla, sömnstörningar som skulle försvinna om slutade ta droger. Inkl. problem som inte skulle försvinna om slutade med alkohol/droger, ex. skrumplever) __ __ dagar Om minskat/slutat (alt. 4-6 på fråga u.DRG25): 12 Vad var det som bidrog till att ditt användande av [drog] minskade? u.DRG26. FYSISK HÄLSA (FH) u.FH6. Hur oroad eller besvärad har du varit av fysiska hälsoproblem under de senaste 30 dagarna? (ASI-CS) (Om 0 på u.FH5 ska 0 kryssas även på denna fråga) 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem u.FH7. Hur viktigt är det för dig att få behandling för fysiska hälsoproblem? (ASI-CS) (Om 0 på u.FH5 ska 0 kryssas även på denna fråga) 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp KRIMINALITET (KR) Jag vill nu bland annat veta om du har åtalats för olika typer av brott, om du ägnat dig åt olaglig verksamhet och om du för närvarande är besvärad av juridiska problem. u.KR1. Är du nu villkorligt frigiven, har frivårdspåföljd eller är på anstalt? (ASI) 0) Nej 1) Ja, frivård 2) Ja, anstalt u.KR1a. Har du åtalats för något brott under de senaste tolv månaderna? 0) Nej u.KR13. Hur viktigt är det för dig nu att få hjälp med juridiska problem? (ASI - CS) 1) Ja 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp ↓ Om ja, rörde det sig om: 13 u.KR2. Narkotikabrott 0) Nej 1) Ja u.KR3. Egendomsbrott (inbrott, stöld, snatteri, förfalskning, utpressning, häleri, bedrägeri)? 0) Nej 1) Ja u.KR4. Våldsbrott (rån, överfall, misshandel, våldtäkt, mord, dråp, mordbrand) 0) Nej 1) Ja Jag kommer nu att ställa några frågor om hur du mår psykiskt. (ASI – CS) 0) Nej 1) Ja 0) Nej 1) Ja 0) Nej 0) Nej u.PH2c. Antal gånger i slutenvård: __ __ u.PH2d. Antal gånger i öppenvård: __ __ 1) Ja u.KR10a. Har du under de senaste 30 dagarna erhållit pengar från olaglig verksamhet? (ASI-CS) 1) Ja u.KR11. Hur många dagar av de senaste 30 har du ägnat åt olaglig verksamhet med syfte att skaffa pengar? (ASI-CS) (om aldrig skriv 0) __ __ dagar u.KR12. Hur oroad eller besvärad är du över juridiska problem, exkludera civilmål? (ASI - CS) 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem 13 Koda 9 i SPSS för u.KR2-4 om ”nej” på u.KR1a. 1) Ja Hur många gånger under de senaste 12 månaderna har du fått behandling för psykiska eller känslomässiga problem (antal behandlingsperioder) oavsett var du fick denna behandling? u.KR10. Väntar du nu på åtal; rättegång eller annan straffpåföljd för brott? (ASI-CS) 0) Nej 1) Ja u.PH2a. Har du upplevt allvarlig ångest eller allvarliga spänningstillstånd som varat i minst två veckor under de senaste 30 dagarna? (ej orsakat av alkohol- eller narkotikaproblem) u.KR5. … Förargelseväckande beteende, u.KR6. … Rattonykterhet/fylleri? u.H1a. Har du upplevt någon allvarlig depression som varat i minst två veckor under de senaste 30 dagarna? (ej orsakat av alkohol- eller narkotikaproblem.) 0) Nej Har du under de senaste 12 månaderna åtalats/omhändertagits för… berusad på allmän plats (”lobbad”)? PSYKISK HÄLSA (PH) u.PH9. Hur många dagar av de senaste 30 har du upplevt psykiska eller känslomässiga problem? (ASI-CS) __ __ dagar u.PH10. Hur oroad eller besvärad har du varit under de senaste 30 dagarna av psykiska eller känslomässiga problem? (ASI-CS) (Om 0 på u.PH9, ställ klargörande fråga, kryssa 0 även på denna fråga) 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem u.PH11. Hur viktigt är det för dig att få hjälp för dessa psykiska problem? (ASI-CS) (Om 0 på u.PH9, ställ klargörande fråga, kryssa 0 även på denna fråga) 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp OM BEHANDLINGEN PÅ REKRYTERINGSENHETEN Vilken var orsaken/orsakerna till att personalen tyckte att behandlingen skulle avslutas? 16 Nu kommer jag att ställa frågor om den behandling som du fick vid det första tillfället som vi intervjuade dig. (Ej behandling på samma enhet vid ett senare tillfälle, eller förflyttning till annan enhet inom samma organisation.) Jag kommer att referera till den behandlingen som ”behandlingen på rekryteringsenheten”. Intervjuare: Byt gärna ut [rekryteringsenheten] i frågorna mot rekryteringsenhetens namn. u.BR1. Först undrar jag om behandlingen fortfarande pågår eller om den numera är avslutad. (Behandlingen räknas som avslutad om ip inte varit på rekryteringsenhet på > tre månader, hade ett uppehåll i behandlingen på > tre månader, eller själv anser att behandlingen var avslutad. I avgiftning inom slutenvård: slut när ip lämnat avdelningen) 1) Pågår → GÅ TILL uBR4 s. 24 14 Bidrog (1) u.BR3a Personalen tyckte att jag var färdigbehandlad. u.BR3b Jag använde alkohol och/eller narkotika. u.BR3c Personalen tyckte att jag misskötte mig på annat sätt. u.BR3d. Blev du direktremitterad eller vände du dig direkt själv till en annan enhet efter behandlingen på [rekryteringsenheten]? 1) Ja → Om ja: u.BR3e. Vilken enhet remitterades du/gick till? 0) Nej 2) Avslutad …………………………………………… Om den är avslutad: Intervjuare: Koder – behandling sjukvård 10. Akut slutenvård inom BCN/BCS 11. Avgiftning eller annan slutenvård, BCN/BCS. 12. Öppenvårdsmottagning, BCN/BCS 13. Mobilt team, SLL 14. Metadonprogrammet 15. Slutenvård inom psykiatrin 16. Öppenvård inom psykiatrin 17. Annan sjukhusvård, slutenvård 18. Annan sjukhusvård, öppenvård 10. Privat sjukvård, psykolog, terapeut båda var överens om att behandlingen skulle avslutas? För att… 1) …personalen vill det → Fråga u.BR3a-e s. 23 2) …jag ville det → Fråga u.BR2a-m + u.BR3d(e) s. 23 3) …båda var överens om det → Fråga u.BR2a-m + u.BR3a-e s. 23 Vilka av följande orsaker bidrog till att du ville avsluta behandlingen på [rekr.enheten]? 15 Bidrog (1) Jag kände att jag inte behövde behandling längre. u.BR2b Jag föredrar att hantera mina missbruksproblem själv. u.BR2c Behandlingen tog för mycket tid. u.BR2d Besöken var lagda på en dålig tid. u.BR2e Enhetens lokaler var placerade på ett olägligt ställe. u.BR2f Behandlingen hjälpte mig inte. u.BR2g Jag ville ha en annan sorts behandling. u.BR2h Behandlingen var integritetskränkande. u.BR2i Jag var missnöjd med behandlarna. u.BR2j Andra personer tyckte att behandlingen inte var rätt för mig. u.BR2k Jag var tvångsplacerad och slutade när tvånget togs bort. u.BR2l Jag använde alkohol och/eller narkotika. u.BR2m Jag var tvungen att ta hand om familjen och/eller mitt arbete. Kod __ __ (Koda enl. koder nedan. Koda –9 om ”nej” på u.BR3d.) u.BR1a. Avslutades den för att personalen ville det, för att du ville det eller för att ni u.BR2a Bidrog inte (0) Bidrog inte (0) 14 Koda 9 i SPSS på u.BR1a-u.BR3d och –9 på u.BR3e om behandlingen fortfarande pågår enligt u.BR1. 15 Koda 9 i SPSS på u.BR2a-m om personalen tyckte att ip skulle avsluta behandlingen (alt. 1) enl. fråga u.BR1a Icke-medicinsk vård/behandling 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. Intensiv öppenvård, socialtjänst Annan öppenvård, socialtjänst. Behandlingshem Stödboende (ej härbärge) Arbetsträning Tvångsvård enligt LVM Öppenvård inom frivården, ex rattfylleriprogram Vård/behandling i fängelse AA, NA, Länkarna etc. Annat, ex härbärge, uppsökande verks., fam.hem. Alla: Intervjuare: I följande frågor om rekryteringsenheten bör tempus anpassas till om ip avslutat behandlingen på rekryteringsenheten (imperfekt) eller kvarstår i behandling där (presens). u.BR4. Hur länge fick du/har du sammanlagt fått behandling på [rekryteringsenheten] (avdelning eller mottagning där du var vid första intervjun)? (Antal dagar i slutenvård eller antal besök i öppenvård) __ __ __ dagar/besök 16 Koda 9 i SPSS på u.BR3a-c om ip själv avslutade behandlingen (alt. 2) enl. fråga u.BR1a. Nu skulle jag vilja veta vilken typ av vård du fick/får på [rekryteringsenheten]. Ex. Fick/får du hjälp i form av avgiftning: Om ip svarar ja: Då undrar jag vad du tycker om den hjälp du fick/får när det gäller avgiftning. Är du mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med hjälpen? Om ip svarar nej: Fick/får du hjälp i form av metadonbehandling…? Osv. 17 Mkt nöjd (1) Gka Gka nöjd missnöjd (3) (2) Mkt missnöjd (4) Nu vill jag att du ska ta ställning till ett antal påståenden och tala om hur väl de stämmer in på vad du tycker om [rekryteringsenheten]; 1) helt och hållet, 2) delvis, 3) inte särskilt bra, eller 4) inte alls. Helt och hållet (1) Påstående: här enheten om jag behövde vård. u.BR19. Jag fick all hjälp som jag tyckte att jag behövde. Avgiftning, bli ren från alkohol eller droger. 0) Nej 1) Ja → u.BR5b u.BR6 Metadonbehandling eller annan opiatsubstitution (subutex). (ej i avgiftn.) 0) Nej 1) Ja → u.BR6b u.BR21. Jag kände mig bekväm med att fråga om min behandling u.BR7b u.BR22. Personalen är/var inte så hänsynstagande när det gäller min u.BR23. En del av den vård jag får/fick var inte lämplig (anpassad) Andra mediciner för alkohol/drogproblem (ex. med lugnande medel, antabus). 0) Nej 1) Ja → u.BR20. Jag hade möjlighet att träffa en terapeut när jag ville det. och medicinering. kulturella/etniska bakgrund. u.BR8 Rådgivning/samtalsterapi om alkohol, droger, återfall och behandling. 0) Nej 1) Ja → u.BR8b u.BR9 Rådgivning/samtalsterapi om min livssituation (aggressionsträning, relationsproblem). 0) Nej 1) Ja → u.BR9b u.BR10 Praktisk hjälp (socialbidrag, kläder, boende, utbildning, jobb). 0) Nej 1) Ja → u.BR10b u.BR11 Behandling för fysiska besvär. 0) Nej 1) Ja → u.BR11b för mig. u.BR24. Jag är nöjd med behandlingen i sin helhet. u.BR25. Behandlingen borde ha fokuserat mer på alkohol- /narkotikaproblem u.BR26. Behandlingen borde ha fokuserat mer på andra problem, t.ex. relationsproblem. u.BR27. Jag behövde mer intensiv eller mer frekvent behandling. Vilka är/var dina intryck av personalen på [rekryteringsenheten]? För varje påstående vill jag att du säger hur väl det överensstämmer med ditt intryck; 1) helt och hållet, 2) delvis, 3) inte särskilt bra, 4) inte alls. Mitt intryck är/var… u.BR12 … att personalen var mycket professionell. u.BR13 … att de som arbetar där förstod mig och brydde sig om mig. u.BR14 …att personalen hade tillräckligt mycket tid att uppmuntra och hjälpa mig. u.BR15 … att personalen kom väl överens med varandra. u.BR16 … att patienterna där aktade sig för vad de sade då personalen är i närheten. u.BR17 … att personalen gav mig tillräckligt stort inflytande över min behandling/plan för behandling. (2) Inte särskilt (3) u.BR18. Om jag hade andra valmöjligheter skulle jag ändå välja den u.BR5 u.BR7 Delvis Helt och hållet (1) 17 Koda 9 i SPSS på u.BR5b, u.BR6b osv. om ip svarat ”nej” på u.BR5, u.BR6 osv. Delvis (2) Inte särskilt (3) Inte alls (4) u.BR28. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på [rekryteringsenheten] på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 2 3 4 5 Inte alls (4) ANNAN BEHANDLING UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA u.AB1. Får du för närvarande någon form av vård eller behandling för alkohol- eller drogproblem eller problem kopplade till alkohol- eller drogproblem (utöver eventuell behandling på [rekryteringsenheten]). Du kan även räkna med kontakt med AA, NA osv.? 0) Nej 1) Ja u.AB2. Hade du en pågående kontakt med socialtjänsten vid tidpunkten för den första intervjun (även kontakt som inte har med missbruket att göra)? (SLL) 0) Nej Om ja: u.AB4a. Fick du vård inom primärvården, övriga allmänna sjukvården, beroendevården och/eller psykiatrin? (Flera alternativ möjliga) Nej (0) u.AB4a.1 Primärvården (husläkare) u.AB4a.2 Övriga allmänna sjukvården u.AB4a.3 Inom beroendevården (specifika vårdenheter för missbrukare) u.AB4a.4 Psykiatrin 1) Ja Om ja: 18 Ja (1) →Om ja: besvara frågorna u.AB4bnedan u.AB4e →Om ja: besvara frågorna u.AB4fs.28 u.AB4j →Om ja: besvara frågorna u.AB4ks. 28 u.AB4o →Om ja: besvara frågorna u.AB4ps. 29 u.AB4t u.AB2a. Hade du kontakt med en integrerad vårdenhet där både personal från socialtjänsten och landstinget arbetade? 0) Nej u.AB4b. Vilken månad fick du senast vård inom primärvården? __ __ /__ __ (år / mån) u.AB4c. Hur länge varade den vårdperioden? (antal besök i öv el. antal dagar i slv) 1) Ja u.AB2b. Handlade kontakten då om missbruk, något annat ärende eller både och? __ __ __ dagar/besök u.AB4d. Hur kom du i kontakt med primärvården senaste? 1) Missbruk 2) Annat ärende 3) Både missbruk och annat ärende 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg u.AB4e. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den enheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. Kodningsanvisning för kontakt sen 12 mån – ej relevanta frågor (t.o.m. u.AB8g): Koda 9 i SPSS på de frågor som inte ska ställas till ip enligt anvisningarna (→ gå till, om ”ja” osv.) i formuläret. OBS! –9 på frågor om antal dagar/besök och datumvariabler (åå/mm) lämnas Följande frågor handlar om kontakt som du har haft under de senaste 12 månaderna med inrättningar som förmedlar eller ger vård för alkohol och/eller drogproblem, utöver kontakten med [rekryteringsenheten] som du hade vid första intervjutillfället. u.AB4. Har haft kontakt med SJUKVÅRDEN för problem kopplade till alkohol och droger under de senaste 12 månaderna, dvs. kontakt med husläkare, psykiatrin, beroendevården el.dyl.? 0) Nej →GÅ TILL FRÅGA u.AB5, s. 30 1 2 3 4 5 u.AB4f. Vilken månad fick du senast vård inom övriga allmänna sjukvården? __ __/__ __ (år / mån) u.AB4g. Fick du öppenvård, slutenvård eller både öppenvård och slutenvård? 1) Öppenvård 2) Slutenvård 3) Både öv och slv – öppenvård senast 4) Både öv och slv – slutenvård senast u.AB4h. Hur länge varade den (senaste) vårdperioden? (antal besök i öv el. antal dagar i slv) __ __ __ dagar/besök 1) Ja u.AB4i. Hur kom du i kontakt med allmänna sjukvården? 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg 18 Koda 9 i SPSS på fråga u.AB2a-b om ip inte hade kontakt med socialtjänsten, dvs. nej på u.AB2. u.AB4j. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den u.AB4q. Fick du öppenvård, slutenvård eller både öppenvård och slutenvård? enheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 2 3 4 5 u.AB4k. Fick du öppenvård, slutenvård eller både och inom beroendevården? → Besvara u.AB4l.1- u.AB4o.1. nedan → Besvara u.AB4l.2.- u.AB4o.2. s. 29 → Besvara u.AB4l.1- u.AB4o.2. (dvs. alla) nedan 1) Öppenvård 2) Slutenvård 3) Både öppenvård och slutenvård 1) Öppenvård 2) Slutenvård 3) Både öv och slv – öppenvård senast 4) Både öv och slv – slutenvård senast u.AB4r. Hur länge varade den vårdperioden? (antal besök i öv el. antal dagar i slv) __ __ __ dagar/besök u.AB4s. Hur kom du i kontakt med psykiatrin senast? u.AB4l.1. Vilken månad fick du senast vård inom beroendevårdens öppenvård? __ __ / __ __ (år / mån) u.AB4m.1. Hur länge varade den senaste vårdperioden i öppenvård (antal besök)? __ __ __ besök 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg u.AB4t. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den u.AB4n.1. Hur kom du i kontakt med beroendevårdens öppenvård senast? enheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg u.AB4o.1. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den öppenvårdsenheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 2 3 4 5 __ __ __ dagar u.AB4n.2. Hur kom du i kontakt med beroendevårdens slutenvård senast? 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg u.AB4o.2. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den slutenvårdsenheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 2 3 4 5 3 4 5 u.AB5. Har du haft kontakt med SOCIALTJÄNSTEN för problem kopplade till alkohol och droger under de senaste 12 månaderna. Det ha varit samtal med socialsekreterare, behandlingshem o.dyl.? 0) Nej →GÅ TILL FRÅGA u.AB6, nederst denna sida u.AB4l.2. Vilken månad fick du senast vård inom beroendevårdens slutenvård? __ __ / __ __ (år / mån) u.AB4m.2. Hur länge varade den senaste vårdperioden i slutenvård (antal dagar)? 2 1) Ja Om ja: u.AB5a.1 u.AB5a.2 u.AB5a.3 u.AB5a.4 u.AB5a.5 Nej (0) Ja (1) Har du fått… … tvångsvård enligt LVM … vård på behandlingshem … boendestöd … öppenvård ordnad av socialtjänsten (inkl. missbruksutredning, samtal) … arbetsträning u.AB5b. Vilken månad fick du senast vård inom eller genom socialtjänsten? __ __ / __ __ (år / mån) u.AB5b.1. Vilket av alternativen i u.AB5a gällde det den senaste gången (1-5)? (Ange bara ett alt. Om flera samtidigt – ange nr 1 före nr 2 före nr 3 osv.) Nr. ___ u.AB5c. Hur länge varade den vårdperioden (enl. u.AB5b.1)? (antal besök i öv el. dagar i slv) u.AB4p. Vilken månad fick du senast vård inom psykiatrin? __ __ / __ __ (år / mån) __ __ __ dagar/besök u.AB5d. Hur kom du i kontakt med vårdenheten (enl. u.AB5b.1) senast? 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg 4) FRIVILLIG: Jag föreslog själv behandlingsåtgärden till socialtjänsten Om ja: u.AB7a. Rörde någon av den angivna vården en självhjälpsgrupp? 0) Nej 1) Ja, enbart 2) Ja, bl. a. u.AB6a.1. Hade du senast kontakt med en självhjälpsgrupp? (Koda 9 i SPSS om 0 el. 1 i u.AB7a) u.AB5e. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den 0) Nej, annan organisation 1) Ja, självhjälpsgrupp enheten (enl. AB5b.1) på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 2 3 4 5 u.AB6. Har du haft kontakt med KRIMINALVÅRDEN för problem kopplade till alkohol och droger under de senaste 12 månaderna? u.AB7b. Vilken månad fick du senaste vård inom någon frivilligorganisation? __ __ / __ __ (år / mån) u.AB7c. Hur länge varade den vårdperioden? (antal besök i öv el. antal dagar i slv) 0) Nej →GÅ TILL FRÅGA u.AB7 s. 31 1) Ja __ __ __ dagar/besök u.AB7d. Hur kom du i kontakt med denna frivilligorganisation senast? Om ja: u.AB6a. Fick du vård av eller genom frivården och/eller på kriminalvårdsanstalt? 1) Frivårde 2) Anstalt 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg u.AB7e. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den enheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. u.AB6a.1. Var fick du senast vård (alt 1 el. 2)? ___ 1 2 3 4 5 u.AB6b. Vilken månad fick du senast vård inom kriminalvården? __ __ / __ __ (år / mån) u.AB6c. Hur länge varade den vårdperioden? (antal besök i öv el. dagar i slv) u.AB8. Har du fått vård inom DEN PRIVATA SEKTORN (där ip, anhörig eller arbetsgivare betalat för vården, inkl. företagshälsovård)? __ __ __ dagar/besök 0) Nej →GÅ TILL FRÅGA u.AB9a,b s. 33 u.AB6d. Hur kom du i kontakt med vårdenheten senast? Om ja: 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag bad att få komma dit u.AB6e. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den enheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 1 2 3 4 5 u.AB7. Har du haft kontakt med någon FRIVILLIGORGANISATION (inkl. AA, NA och Länkarna) för problem kopplade till alkohol och droger under de senaste 12 månaderna? 0) Nej →GÅ TILL FRÅGA u.AB8 s. 32 1) Ja 1) Ja u.AB8a. Fick du vård inom företagshälsovården? 0) Nej 1) Ja u.AB8b. Betalade du själv, din arbetsplats eller någon anhörig eller vän för vården? 1) Själv 2) Arbetsplatsen 3) Anhörig Fick du privat sjukvård, gick du hos privat psykolog, vistades du på privat behandlingshem eller deltog du i ett privat öppenvårdsprogram? Nej Ja (0) (1) u.AB8c.1. u.AB8c.2. u.AB8c.3. u.AB8c.4. u.AB11. Skulle vi kunna få återkoma till dig igen i framtiden för att följa upp ytterligare en gång hur det går för dig? 0) Nej 1) Ja Vistades på privat behandlingshem Gick hos privat psykolog Privat sjukvård Deltog i privat öppenvårdsprogram Intervjun slutar klockan (TT/MM): __ __ /__ __ u.AB8c.5. Vilket av vårdalternativen hade du senast kontakt med? Nr. ___ (1-4) u.AB8d. Vilken månad fick du senaste vård inom den privata vårdsektorn? __ __ / __ __ (år / mån) u.AB8e. Hur länge varade den senaste vårdperioden? (antal besök i öv el. antal dagar i slv) __ __ __ dagar/besök 1) Jag blev tillsagd att åka/skickades dit (någon form av tvång, kan vara informell) 2) Jag rekommenderades att åka dit 3) Jag gick dit på eget bevåg u.AB8g. Jag vill nu be dig att göra en generell bedömning av den hjälp du får/fick på den enheten på en skala från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 är bäst. 2 3 4 19 u.Komm.0. Nu är intervjun slut. Finns det något mer du vill tillägga? ............................................................................................................................................... ............................................................................................................................................... ............................................................................................................................................... u.AB8f. Hur kom du i kontakt med den privata vårdgivare senast? 1 u.TOTTID. Total tid för intervjun (TT/MM): __ __ /__ __ 5 Intervjuare: Fyll själv i resten: u.Komm.1. Utrymme för extra kommentarer. T.ex. om ip avbröt intervjun. ............................................................................................................................................... ............................................................................................................................................... ............................................................................................................................................... Alla Intervjuaren fyller i efter intervjun (SLUT) Hur många besök/dagar har du total varit i öppenvård eller vistats i slutenvård under de senaste 12 månaderna? Inkl. alla typer av vård för alkohol-/drogproblem, dvs. även AA, NA osv. (Räkna inte med träningslägenhet el. dyl. där ingen personal finns närvarande) u.AB9a. Öppenvård: __ __ __ antal besök (max 365, skriv/koda 0 om inga dagar) u.AB9b. Slutenvård: __ __ __ antal dagar (max 365, skriv/koda 0 om inga dagar) u.AB9. Slutligen undrar jag om du upplever att den vård du fått under de senaste 12 månaderna varit väl samordnad och att det funnits kontinuitet? Svara på en skala från 1 till 5, där 1 är ”inte alls samordnad” och 5 är ”väl samordnad”. 1 2 3 4 5 u.AB10. Har du nu någon person eller enhet inom missbrukarvården som du kan vända dig till Nej (0) Ja (1) u.SLUT1. u.SLUT2. u.SLUT3. u.SLUT4. u.SLUT5. u.SLUT6. Ip förvanskar förhållandena under större delen av intervjun? Ip har svårigheter att förstå frågorna? Är ip vid intervjutillfället uppenbart deprimerad/tillbakadragen? Är ip vid intervjutillfället uppenbart fientlig? Är ip vid intervjutillfället uppenbart ångestfylld/nervös? Har ip vid intervjutillfället svårigheter med verklighetsförankring, tankeoreda eller paranoida föreställningar? u.SLUT7. Har ip vid intervjutillfället svårigheter att förstå, koncentrera sig eller minnas? u.SLUT8. Ip är vid intervjutillfället uppenbart berusad eller påverkad? om du får problem med alkohol eller andra droger? 0) Nej 1) Ja 19 Räkna ut och koda hur lång tid intervjun tagit utifrån starttid (s. 3) och sluttid (s. 34). Räkna inte med pauser i totaltiden. 2. INTERVJUN BÖRJAR HÄR [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] Är du [namnet på IP]? För ungefär fem år sedan intervjuade vi dig för första gången när du påbörjade behandling inom landstingets beroendevård/socialtjänsten missbrukarvård. [IA: Om IP följts upp T2]: Vi intervjuade dig även ett år senare, för fyra år sedan, om din dåvarande situation. Stämmer det?] KVINNOR & MÄN I SVENSK MISSBRUKSBEHANDLING Vi vill nu intervjua dig igen för att se hur det har gått för dig sedan sist, men främst med frågor om det senaste året. Deltagandet är givetvis frivilligt och du kommer fortfarande att vara anonym. Du får också denna gång 100 kronor som tack för ditt deltagande. (Om telefonintervju: Pengarna kommer att skickas till dig.) Intervjun tar 30-45 minuter. Jag kommer först att ställa frågor om din sociala situation just nu och under det senaste året och sedan gå vidare till frågor om vård och behandling som du har fått. _______________________________ f2.1 (BAK14) Vilken kommun bor du i nu? 5 års uppföljningsintervju med patient/klient rekryterad från missbrukar- och beroendevården (socialtjänst och landsting) i Stockholms län 2007-2009 127) Botkyrka 162) Danderyd 125) Ekerö 136) Haninge 126) Huddinge 123) Järfälla 186) Lidingö 182) Nacka 188) Norrtälje 192) Nynäshamn 128) Salem 191) Sigtuna 163) Sollentuna 184) Solna 180) Stockholm [F/K → följdfråga] 183) Sundbyberg 181) Södertälje 138) Tyresö 160) Täby 139) Upplands-Bro 114) Upplands-Väsby 115) Vallentuna 187) Vaxholm 120) Värmdö 117) Österåker 1) Ej stockholms län/Sverige 2) Ingen stadig bostadsort -8) Ej svar [F/K → följdfråga] Om ej Stockholms län, dvs. om 1 på f2.1: f2.2 (f.BAK14b). Vilken kommun? ……………………………………….. [IA: fritext 30 tecken; -8=Ej svar] [F/K: -9=ej appl.] Om Stockholms stad, dvs. om 180 på f2.1: f2.3 (f.BAK14a) I Vilken stadsdel/kommundel bor du? 1) Bromma 2) Enskede-Årsta 3) Farsta 4) Hägersten 5) Hässelby-Välllingby 6) Katarina-Sofia 7) Kista 8) Kungsholmen 9) Liljeholmen 10) Maria-Gamla stan 11) Norrmalm 12) Rinkeby 13) Skarpnäck 14) Skärholmen 15) Spånga-Tensta 16) Vantör 17) Älvsjö 18) Östermalm 19) Nya Södermalm (fr.o.m. 2007) -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] f2.4 (f.BAK15). Vilket är ditt huvudsakliga boende? (ASI) [IA: Vid nyss påbörjad slutenvård, var bodde före intagning] 1) Egen bostad (ägande, bostadsrätt, förstahandskontrakt, inkl. partners lägenhet) 2) Andrahandsboende 3) Hos föräldrar, släktingar, inneboende, boendekollektiv 4) Försöks/träningslägenhet (organiserat av myndighet) 5) Institution/kategorihus/familjevård (organiserat av myndighet) 6) Hotell (organiserat av myndighet) 7) Bostadslös 8) Annat -8) Ej svar f2.5 (f.BAK16a). Hur många av de senaste 30 dagarna har du varit intagen/inlagd på institution eller sjukhus? (ASI) [IA: Inkl. ev. nuvarande vistelse, -8=Ej svar] __ __ dagar 3. FAMILJ, CIVILSTÅND (FC) [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] Nu kommer några frågor om ditt civilstånd och om det stöd du kan ha fått av familj, vänner eller partner. f3.1 (f.FC1). Vilket är ditt civilstånd? (ASI) 1) Gift 2) Sammanboende 3) Ensamstående, tidigare gift eller sammanboende 4) Ensamstående, aldrig gift eller sammanboende -8) Ej svar f3.2 (f.FC2). Är du nöjd med denna situation? (ASI-CS) 0) Nej 1) Likgiltig 2) Ja -8) Ej svar f3.3 (f.FC4). Vad har ditt vanligaste levnadsförhållande varit under de senaste 3 åren? 1) Med partner och barn 2) Endast med partner 3) Endast med barn 4) Med föräldrar 5) Med släktingar 6) Med vänner 7) Ensam 8) På institution eller motsvarande 9) Inga stabila levnadsförhållanden -8) Ej svar f3.4 (f.FC2b). Har du under det senaste året brutit upp från ett förhållande (även om partner avslutade förhållandet)? 0) Nej 1) Ja -8) Ej svar f3.5 (f.FC7). Hur ser ditt umgänge ut? (ASI) 1) Umgås huvudsakligen med missbrukare 2) Umgås med både missbrukare och personer som inte missbrukar 3) Umgås huvudsakligen med personer som inte missbrukar 4) Knappast något umgänge -8) Ej svar f3.6 (f.FC8). Hur många nära vänner har du, som du litar på och kan tala om det mesta med? Räkna här inte med familj, flick- eller pojkvän, maka eller make. (ASI) [IA: -8=Ej svar] __ __ stycken Hur ofta har följande personer lyssnat uppmärksamt på Dig och visat förståelse under den senaste månaden? [IA: läs ej upp alt- 8 och- 9] 4. SOCIALT STÖD [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] Aldrig Sällan 1 2 Följande frågor syftar på det stöd som Du har fått av vänner, släktingar (inkl. familj och barn) eller din partner under den senaste månaden. Hur ofta har följande personer i din sociala omgivning gett Dig råd eller information under den senaste månaden (oavsett om Du ville höra det eller inte)? [IA: läs ej upp alt- 8 och - 9] Aldrig 1 F4.1 F4.2 F4.3 F4.4 Sällan 2 Ibland 3 Ofta 4 Väldigt ofta 5 Ej svar -8 Har ej vänner, släktingar, partner osv. -9 Ibland 3 Ofta 4 Väldigt ofta 5 Ej svar -8 Har ej vänner, släktingar, partner osv. -9 Dina vänner? Dina släktingar? Din partner? Någon från socialtjänst, beroendevård, sjukvård eller någon frivilligorganisation Ej svar -8 Har ej vänner, släktingar, partner osv. -9 F4.17 F4.18 F4.19 F4.20 Ibland 3 Ofta 4 Väldigt ofta 5 Ej svar -8 Har ej vänner, släktingar, partner osv. -9 Dina vänner? Dina släktingar? Din partner? Någon från socialtjänst, beroendevård, sjukvård eller någon frivilligorganisation _______________________________ 4.1. Deltagande i självhjälpsgrupper [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] F4.21. Har du under de senaste 12 månaderna deltagit i en självhjälpsgrupp såsom AA, NA eller Länkarna (räkna inte med Al-anon för anhöriga)? Hur ofta har följande personer uppmuntrat Dig eller stärkt Din självkänsla under den senaste månaden (oavsett om Du ville det eller inte)? [IA: läs ej upp alt- 8 och- 9] Aldrig Sällan 1 2 Dina vänner? Dina släktingar? Din partner? Någon från socialtjänst, beroendevård, sjukvård eller någon frivilligorganisation Väldigt ofta 5 Dina vänner? Dina släktingar? Din partner? Någon från socialtjänst, beroendevård, sjukvård eller någon frivilligorganisation Aldrig Sällan 1 2 Aldrig Sällan 1 2 F4.9 F4.10 F4.11 F4.12 Ofta 4 Hur ofta har Du stöttat dessa människor genom att t.ex. ge goda råd, hjälpa till med särskilda uppgifter, uppmuntrat dem eller lyssnat förstående under den senaste månaden? [IA: läs ej upp alt- 8 och- 9] Dina vänner? Dina släktingar? Din partner? Någon från socialtjänst, beroendevård, sjukvård eller någon frivilligorganisation Ibland vill vi ha hjälp med vissa saker, t ex genom att någon köper något till oss, lånar ut något, uträttar ett ärende eller skjutsar oss någonstans. Hur ofta har följande personer hjälpt Dig på det sättet den senaste månaden (oavsett om Du har bett om det eller inte)? [IA: läs ej upp alt- 8 och- 9] F4.5 F4.6 F4.7 F4.8 F4.13 F4.14 F4.15 F4.16 Ibland 3 Ibland 3 Ofta 4 Väldigt ofta 5 Ej svar -8 Har ej vänner, släktingar, partner osv. -9 0) Nej -8) Ej svar 1) Ja Om ja på F4.21: F4.22. Under de senaste 12 månaderna var det ditt eget val att gå dit eller ingick mötena i ett behandlingsprogram? 1) Det var mitt eget val 2) Det ingick i ett behandlingsprogram 3) Både och -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] F4.23. Betraktar du dig som en medlem i den självhjälpsgruppen? 0) Nej [F/K: -9=ej appl.] 1) Ja F5.11 (f.PF14). Hur oroad eller besvärad har du varit under de senaste 30 dagarna av familje-/ anhörigproblem? (ASI-CS) [IA: inkludera ej problem som enbart beror på missbruk] -8) Ej svar F4.24. Har du under de senaste 12 månaderna kontaktat en självhjälpsorganisation för att be om hjälp? 0) Nej [F/K: -9=ej appl.] 1) Ja -8) Ej svar 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem -8) Ej svar F5.12 (f.PF15). Hur viktigt är det för dig att få hjälp för familje-/anhörigproblem? (ASI-CS) [IA: inkludera ej problem som enbart beror på missbruk] 5. PROBLEM MED FAMILJ OCH VÄNNER (PF) [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] Vi går nu över till problem du kan ha haft med familjemedlemmar och andra personer i din omgivning. Har du under de senaste 30 dagarna haft stora svårigheter att komma överens med någon av följande personer? (ASI – CS) [IA: Avser allvarliga problem av tillräcklig varaktighet och intensitet för att äventyra relationen. T.ex. ytterst dålig kommunikation, ständiga gräl, fiendskap. Räkna inte med problem som beror på IP:s alkohol- och/eller narkotikaproblem. Om IP inte haft kontakt med personen under senaste månad ska du kryssa 3, även om de inte haft kontakt för att de grälat.] 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp -8) Ej svar 6. SYSSELSÄTTNING OCH FÖRSÖRJNING (SF) [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] Senaste 30 dagarna Nej (0) F5.1 (f.PF1) Mor? F5.2 (f.PF2) Far? F5.3 (f.PF3) Syskon? F5.4 (f.PF4) Partner/maka/make? F5.5 (f.PF5) Egna barn? F5.6 (f.PF6) Annan nära släkting? F5.7 (f.PF7) Nära vänner? F5.8 (f.PF8) Grannar? F5.9 (f.PF9) Arbetskamrater? Ja (1 Osäker, vet ej. (2) Finns ingen (3) Ej svar (-8) F5.10. (f.PF13a). Hur många dagar av de senaste 30 har du haft allvarliga konflikter med din familj eller anhöriga (personer i f5.1-f5.9)? (ASI – CS) [IA: Avser personer i F5.1 – F5.9 -8=Ej svar] __ __ dagar Jag kommer nu att fråga om din utbildning, vad du jobbar med och vad som utgör din huvudsakliga inkomstkälla. F6.1 (f.SF2). Vilken har varit din huvudsakliga sysselsättning under den senaste månaden? 1) Förvärvsarbetande, heltid 2) Förvärvsarbetande, deltid 3) Studerande 4) Arbetsmarknadsåtgärd (ordnat av arbetsförmedlingen) 5) Arbetslös (utan officiell sysselsättning) 6) Arbetsträning (ordnat av socialtjänsten) 7) Pensionerad, inkl. förtidspensionerad 8) Hemmafru/make 9) Föräldraledig 10) Sjukskriven 11) Intagen/inlagd på institution 12) Annat? Vad: …………………………………………………………………. -8) Ej svar F6.2 (f.SF4). Hur många dagar har du arbetat under de senaste 30 dagarna (oberoende om fick lön)? (ASI-CS) [IA: Inkl. oavlönat arbete, ”svartjobb”, sjukersättnings- och semesterdagar. Exkl. prostitution, olaglig verksamhet, att sköta hushållet, arbete i fängelse o. dyl. -8=Ej svar] __ __ dagar F6.3 (f.SF5). Hur många dagar av de senaste 30, fick du betalt från ditt arbete (pengar, av arbetsgivare eller från försäkringskassan om du var sjuk)? (ASI-CS) [IA: Inkl. ”svartjobb”, sjukersättnings- och semesterdagar. Exkl. prostitution, olaglig verksamhet, att sköta hushållet, arbete i fängelse o. dyl. -8=Ej svar] F6.14 (f.SF8aNY). Har du under det senaste fem åren slutfört någon utbildning eller fått nya kunskaper inom något särskilt (legalt) område 0) Nej -8) Ej svar __ __ dagar 1) Ja Om Ja (1) på F6.14: F6.4 (f.SF6). Hur mycket pengar erhöll du från anställning under de senaste 30 dagarna, efter skatt? (ASI–CS) [IA: Inkl. betalning för ”svartjobb”, semesterersättning och sjukersättning, dvs. sjuklön och sjukpenning -8=Ej svar] f.SF8aNYb. Hjälpte detta dig att få ett arbete eller få ett bättre arbete? 0) Nej [F/K: -9=ej appl.] 1) Ja -8) Ej svar f.SF8bNY. Har du under det senaste fyra åren gått något slags arbetsträning eller praktik? __ __ __ __ __ kronor 0) Nej [F/K: -9=ej appl.] Jag vill nu att du berättar om du under de senaste 30 dagarna erhöll pengar från: Nej (0) F6.5 F6.6 F6.7 F6.8 F6.9 F6.10 F6.11 F6.12 (f.SF7a) (f.SF7b) (f.SF7c) (f.SF7d) (f.SF7e) (f.SF7f) (f.SF7g) (f.SF7h) Ja (1) Studiemedel? Arbetslöshetsersättning? Socialbidrag? Sjukpenning, sjukbidrag, pension? Partner, familj eller vänner (för personligt bruk)? Olaglig verksamhet? (ASI-CS) Prostitution? Andra källor? Om fler än ett ja (1) svar på F6.5-F6.12: F6.13 (SF8). Vilken av dessa utgör din huvudsakliga försörjningskälla? (ASI) 1) Förvärvsarbete (inkl. ”svartjobb”) 2) Annan källa än arbete 2) Studiemedel 3) Arbetslöshetsersättning 4) Socialbidrag 5) Sjukpenning, sjukbidrag eller pension 6) Partner, familj eller vänner 7) Olaglig verksamhet 8) Prostitution 9) Annat -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] 1) Ja -8) Ej svar f.SF8bNYb. Hjälpte detta dig att få ett arbete eller få ett bättre arbete? Ej svar (-8) 0) Nej [F/K: -9=ej appl.] 1) Ja -8) Ej svar 7. ALKOHOLBRUK OCH ALKOHOLPROBLEM (ALC) [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] Nu följer frågor om ditt alkoholbruk; hur ofta och hur stora mängder du dricker samt om ditt alkoholbruk har påverkat ditt vardagliga liv i negativ riktning. Med alkohol menas både öl, vin och sprit. F7.1 (f.ALC3a). Om du brukar/brukade dricka dig berusad regelbundet (tre dagar i veckan eller två dagar i rad), hur gammal var du när du började? [IA: -8=Ej svar; -9=Har aldrig berusat sig regelbundet] __ __ år gammal 7.1. Konsumtion under de senaste 12 månaderna [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] F7.2 (f.ALC1). Tänk nu på de senaste 12 månaderna, hur ofta har du då under den tiden druckit alkohol? (RR) [IA: Om IP har druckit periodvis – ange hur ofta IP druckit under de perioder han/hon druckit) 1) 2) 3) 4) Inte alls →GÅ TILL F7.28 * 1-5 gånger per år 6-11 gånger per år En gång i månaden 5) 2 eller 3 gånger i månaden 6) En eller två gånger i veckan 7) 3-6 gånger i veckan 8) Dagligen -8) Ej svar * [F/K: Skriv in/koda -9=ej applicerbar/relevant fråga på frågorna fram till F7.28 om 1=inte alls på F7.2] F7.3 (f.ALC1a). IA: Intervjuare markerar själv: Uttrycker respondenten spontant att han/hon dricker i perioder? Kryssa alltid i antingen 0 eller 1. 0) Nej [F/K: -9=ej appl.] 1) Ja 0) Nej -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] F7.4 (f.ALC1b). Om du nu tänker på de senaste 30 dagarna. Under hur många av de 30 dagarna har du druckit alkohol? (ASI-CS) [IA: -8=Ej svar] __ __ dagar [F/K: -9=ej appl.] F7.5 (f.ALC2). Om du tänker på de senaste 12 månaderna igen och tänker på den totala mängd alkohol du dricker under en dag eller en kväll. Hur ofta dricker du då minst 5 drinkar under en dag eller en kväll? (RR) [IA: Med 5 drinkar menas antingen 5 glas sprit à 4 cl, eller ¼ flaska sprit på 70 cl, eller 5 glas vin, dvs. nästan en hel flaska, eller 5 burkar folköl eller 3 burkar starköl] 1) 2) 3) 4) Inte alls 1-5 gånger per år 6-11 gånger per år En gång i månaden F7.8 (f.ALC4). Under de senaste 12 månaderna, har du haft känslomässiga eller psykiska problem av ditt drickande, som att du känt dig ointresserad av saker, känt dig deprimerad, misstänksam mot människor, paranoid eller fått konstiga idéer? (CIDI-SF G4) 5) 2 eller 3 gånger i månaden 6) En eller två gånger i veckan 7) 3-6 gånger i veckan 8) Dagligen -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] F7.6 (f.ALC2a). Tänk nu på de senaste 30 dagarna, under hur många dagar av de senaste 30 har du druckit så mycket alkohol, dvs. minst 5 drinkar på en dag eller en kväll? (ASI-CS) [IA: -8=Ej svar] 1) Ja Om ja på F7.8: F7.9 (f.ALC4a). Fortsatte du att dricka efter att du insett att det orsakade dessa känslomässiga problem? (CIDI-I21A) 0) Nej [F/K: -9=ej appl.] F7.10 (f.ALC5). Alkoholbruk kan orsaka flera olika hälsoproblem. Har du på grund av ditt drickande under de senaste 12 månaderna någon gång haft någon leversjukdom eller hepatit; några magsjukdomar eller kastat upp blod; sveda, stickningar eller domningar i fötterna, problem med att minnas saker även när du inte druckit, inflammation i bukspottskörteln eller någon annan sjukdom? (CIDI-I19) 0) Nej -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] 1) Ja Om ja på F7.10: 0) Nej F7.7 (f.ALC3). Hur ofta under de senaste 12 månaderna har du sammanlagt druckit minst 12 drinkar på en dag eller en kväll? (RR) [IA: Med 5 drinkar menas antingen 5 glas sprit à 4 cl, eller ¼ flaska sprit på 70 cl, eller 5 glas vin, dvs. nästan en hel flaska, eller 5 burkar folköl eller 3 burkar starköl] Inte alls 1-5 gånger per år 6-11 gånger per år En gång i månaden -8) Ej svar F7.11 (f.ALC5a). Fortsatte du att dricka efter att du insett att det orsakade något av dessa hälsoproblem? (CIDI-I19A) __ __ dagar [F/K: -9=ej appl.] 1) 2) 3) 4) 1) Ja 5) 2 eller 3 gånger i månaden 6) En eller två gånger i veckan 7) 3-6 gånger i veckan 8) Dagligen -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion, förutom de som svarat 1 (inte alls) på F7.2.] Följande frågor handlar om problem du kan ha fått av ditt drickande under det senaste året, dvs. från förra intervjun. 8) Ej svar F7.12 (f.ALC6). Under de senaste 12 månaderna, har du haft en så stark önskan eller ett så starkt begär att dricka att du inte kunde låta bli att dricka? (CIDI-SF G5) 0) Nej 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] -8) Ej svar F7.13 (f.ALC7). Under de senaste 12 månaderna, har du ofta druckit mycket mer än du hade tänkt, eller under en längre tidsperiod än vad du hade tänkt? (CIDI-I13) 0) Nej 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] 7.2. ICD-10 Alkoholberoende 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] -8) Ej svar F7.14 (f.ALC8). Under de senaste 12 månaderna, ville du då någon gång sluta dricka eller minska ditt drickande utan att kunna? (CIDI-I14) 0) Nej 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] -8) Ej svar F7.15 (f.ALC9). Under de senaste 12 månaderna, har du haft någon period då du tillbringat mycket tid med att dricka eller med att återhämta dig från effekterna av alkohol? (CIDI-I15) 0) Nej 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] -8) Ej svar __ __ __ __ __ kronor [F/K: -9=ej appl.] F7.16 (f.ALC10). Under de senaste 12 månaderna, har du någon gång slutat eller minskat kraftigt på viktiga aktiviteter för att dricka, t.ex. idrott, ditt arbete eller umgänge med vänner eller släktingar? (CIDI-I16) 0) Nej 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] F7.25 (f.ALC18). Hur mycket pengar har du betalat under de senaste 30 dagarna för alkohol? (ASICS) [IA: -8=Ej svar] -8) Ej svar F7.17 (f.ALC11). Under de senaste 12 månaderna, har du någon gång fått problem när du slutat dricka eller minskat ditt drickande, såsom skakningar (händerna darrade), känt dig mycket nervös eller rastlös, varit illamående eller haft uppkastningar, eller hört eller sett saker som andra inte kunde höra eller se? (CIDI-I18) 0) Nej -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] 1) Ja Om ja på F7.17: F7.18 (f.ALC11a). Under de senaste 12 månaderna, tog du någon gång en drink för att undvika dessa problem eller för att få problemen att upphöra? (CIDI-I18c) 0) Nej 1) Ja F7.26 (f.ALC19). Hur många dagar av de senaste 30 har du upplevt alkoholproblem? (ASI-CS) (Problem direkt beroende på alkoholanvändning. Inkl. sug/längtan efter alkohol, symptom vid avbrott, störningar på grund av berusning eller då IP ville avbryta sitt missbruk men inte kunde. Exkl. svårt få tag på alkohol.) [IA: -8=Ej svar] __ __ dagar [F/K: -9=ej appl.] F7.27 (f.ALC20). Hur oroad eller besvärad har du varit under de senaste 30 dagarna av alkoholproblem? (ASI-CS) [IA: Om 0 dagar på F7.26, ställ klargörande fråga och kryssa 0 på denna fråga] 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] 8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] [F/K: Alla ska besvara denna fråga, F7.28] F7.19 (f.ALC12). Under de senaste 12 månaderna, fanns det någon gång en period då du måste dricka mycket mer än vad du brukade för att få den effekt som du ville ha? (CIDI-SF G8) 0) Nej 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] -8) Ej svar Om du nu tänker på de senaste 12 månaderna, har du vid något tillfälle känt att din alkoholkonsumtion har en negativ inverkan på… Nej Ja Ej svar (0) (1) (-8) … dina vänskapsrelationer eller ditt sociala liv? F7.20 (f.ALC13) F7.21 (f.ALC14) … din fysiska hälsa? F7.22 (f.ALC15) … ditt familjeliv eller ditt äktenskap/samboförhållande? F7.23 (f.ALC16) … dina studier eller möjligheter inom arbetet och yrkeslivet? F7.24 (f.ALC17) … din ekonomi? F7.28 (f.ALC21). Hur viktigt är det för dig nu att få behandling för dina alkoholproblem? (ASI-CS) [IA: Om 0 på F7.26, ställ klargörande fråga och kryssa 0 på denna fråga] 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp -8) Ej svar 7.3. Konsumtionsmönster och orsak till ökad/minskad konsumtion av alkohol [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion – detta skiljer sig från motsvarande frågesektion om förändrad drogkonsumtion. Anledningen är att vi inte vet om IP drack problematiskt vid T1/T2 eller inte. Ett filter följer under fråga F7.29] Nu följer några frågor om i vilken mån din alkoholkonsumtion minskat eller ökat under de senaste 12 månaderna och om du haft perioder då du inte alls druckit alkohol. [F/K: -9= ej appl. Frågor] Nej (0) F7.29 (u.ALC22). På det stora hela, hur har ditt drickande förändrats de senaste 12 månaderna jämfört med året innan? 1) Ökat kraftigt 2) Ökat något 3) Ligger på samma nivå 4) Minskat något 5) Minskat kraftigt 6) Slutat helt 7) Jag har inte använt alkohol alls/nästan inte alls under de senaste 12 månaderna -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] F7.38 Det inträffade en traumatisk händelse F7.39 Jag började använda en annan drog istället. F7.40 Mitt boende, min sysselsättningssituation eller ekonomi förbättrades. F7.41 Mitt boende, min sysselsättningssituation eller ekonomi försämrades. [F/K: Ett filter:] F7.42 Någon som jag kände slutade använda alkohol/droger. F7.29b. IA: Intervjuare markerar själv: IP säger spontant att han/hon inte alls druckit alkohol under de senaste fyra åren. Kryssa alltid i antingen 0 eller 1. F7.43 Min partner eller någon annan närstående pressade mig att sluta. F7.44 Någon myndighet pressade mig att sluta. F7.45 Jag insåg eller min doktor sa att min hälsa skadades av mitt bruk.. 0) Nej [F/K: -9=ej appl.] 1) Ja → Bidrog till minskning (1) Bidrog till ökning (2) Både ock (3) Ej svar (-8) Om ja: Hoppa till F7.48 [F/K: -9=ej appl.] Har några av följande händelser och förändringar under de senaste tolv månaderna vid något tillfälle gjort att du har minskat eller ökat ditt användande av alkohol. Om fler än ett alternativ bidrog till minskning (dvs. värdet 1 eller 3 på F7.30-F7.45: [IA: Nej inkluderar både dem som säger att de inte fått behandling, inte bestämt sig för att förändra sin konsumtion osv. OCH att IP inte anser att detta bidragit till ökad/minskad konsumtion] Nej (0) F7.30 Jag fick behandlingen på en behandlingsenhet eller av en frivilligorganisation. F7.31 Jag bestämde mig själv för att förändra min konsumtion Bidrog till minskning (1) Bidrog till ökning (2) Både ock (3) Ej svar (-8) F7.46. Vilken av ovanstående (F7.30-45) var den viktigaste orsaken till att ditt drickande minskade? [IA: Ange svarsnummer, 30-45, enligt ovan, -8=omöjligt välja/ej svar] [F/K: Det är bra om intervjuaren här kan se vilka frågor som IP svarat 1 och 3 på] F7. __ __ [F/K: -9=ej appl.] Om fler än ett alternativ bidrog till ökning (dvs. värdet 2 eller 3 på F7.30-F7.45: F7.32 Jag började umgås med andra människor som inte använde alkohol/droger på samma sätt som jag gjorde tidigare. F7.33 Jag träffade en ny partner. F7.34 Jag blev religiös. F7.35 Jag blev trött på det livet jag levde. F7.36 Det inträffade en positiv förändring i mitt familje-/privatliv F7.37 Det inträffade en negativ förändring i mitt familje-/privatliv F7.47 Vilken av ovanstående (F7.30-45) var den viktigaste orsaken till att ditt drickande ökade? [IA: Ange svarsnummer, 30-45, enligt ovan, -8=omöjligt välja/ej svar] [F/K: Det är bra om intervjuaren här kan se vilka frågor som IP svarat 1 och 3 på] F7. __ __ [F/K: -9=ej appl.] 8. DROGBRUK OCH DROGPROBLEM [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] Följande frågor handlar om de droger och läkemedel som du tagit på egen hand. Med ”på egen hand” menas antingen utan läkarrecept, eller med läkarrecept men i större mängder eller under längre tid än vad som föreskrivits. Räkna även med läkemedel som tagits enligt läkarrecept men i mycket höga doser och om du upplever att du har problem med dessa läkemedel. F8.1 (f.DRG3a). Om du brukar eller tidigare brukade använda droger, utöver alkohol, regelbundet (tre dagar i veckan eller två dagar i rad), hur gammal var du när du började? [IA: -8=Ej svar; -9=Har aldrig använt droger på egen hand regelbundet] __ __ år gammal F7.48 (f.FOR9). Vilket av följande beskriver bäst vad du skulle vilja få ut av en behandling om du behövde hjälp vad gäller ditt drickande)? [IA: Läs upp alternativen] 1) 2) 3) Jag vill sluta dricka alkohol helt och hållet. Jag vill minska mitt drickande, eller få kontroll över det. Jag vill eliminera de problem som mitt drickande orsakar, oavsett om jag förändrar mitt drickande eller inte. 4) Jag har inte något problem med alkohol som behöver förändras. -8) Ej svar (DRG) F8.14 F8.16 F8.18 F8.20 F8.22 F8.24 Amfetamin Cannabis Hallucinogener Lösningsmedel Annat Flera droger per dag F8.15 F8.17 F8.19 F8.21 F8.23 F8.25 Om ja: → Om ja: → Om ja: → Om ja: → Om ja: → __ __ dgr [IA: -8=Ej svar] __ __ dgr [IA: -8=Ej svar] __ __ dgr [IA: -8=Ej svar] __ __ dgr [IA: -8=Ej svar] __ __ dgr [IA: -8=Ej svar] __ __ dgr [IA: -8=Ej svar] __ __ dgr [IA: -8=Ej svar] __ __ dgr [IA: -8=Ej svar] __ __ dgr [IA: -8=Ej svar] __ __ dgr [IA: -8=Ej svar] __ __ dgr [IA: -8=Ej svar] __ __ dgr [IA: -8=Ej svar] * * [F/K: -9=ej appl.] [F/K: FILTER: Om IP svarat ”nej” (0) eller ”ej svar” (-8) på samtliga konsumtionsfrågor ovan (F8.2 – F8.25) – hoppa till F8.49 [IA: avser 1) Fler än en av drogerna ovan per dag, eller 2) alkohol till berusning, enl. fråga F7.5. och en el. flera av drogerna ovan per dag]] F8.12 F8.10 Kokain (Bensodiazepiner, Sedativa, Hypnotika.) Om ja: → F8.11 Om ja: → Dämpande mediciner F8.13 F8.9 Om ja: → Andra opiater/smärtstillande preparat F8.8 Om ja: → F8.7 Om ja: → Subutex F8.6 F8.4 Metadon F8.5 F8.2 Heroin Om ja: → Ej svar (-8) F8.3 Ja (1) Om ja: → Nej (0) Vilka av följande droger har du använt på ”egen hand” under de senaste 12 månaderna? (CIDI) Om ja/anv. sen. 12 mån.: Hur många dagar av de senaste 30 har du använt [drogen]? (ASI-CS) Senaste 12 mån Hur många dagar av senaste 30 har du använt? 8.1. Konsumtion de senaste 12 månaderna [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] [F/K: Alla ska besvara frågan i denna sektion] 8.5. Mål angående alkohol 8.2. Injektionsbruk [F/K: Denna sektion ska besvaras av de som svarat ”ja” (1) på minst en av frågorna F8.2, 4, 6, 8, 10, 12, 14, 16, 18, 20, 22, övriga ska ha värdet -9 på frågan] F8.26 (f.DRG3) Har du injicerat någon av dessa droger under de senaste 12 månaderna? (ASI) 0) Nej 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] -8) Ej svar 8.2. ICD-10 drogberoende och huvuddrogkategori [F/K: Denna sektion ska besvaras av dem som svarat ”ja” (1) på minst en av frågorna F8.2, 4, 6, 8, 10, 12, 14, 16, 18, 20, 22, övriga ska ha värdet -9 på alla frågor] F8.27 (f.DRG4b). Vilken drog eller läkemedel har du oftast använt under de senaste 12 månaderna? [IA: Avser den drog IP använt oftast, gjort att IP behöver behandling, eller IP anser är det största problemet. I absolut nödfall – ange 8 och ställ därefter beroendefrågorna om båda tillsammans] 1) Opiater, inkl. heroin, metadon 2) Dämpande mediciner (BZD., Sed., Hypn.) 3) Kokain 4) Amfetamin 5) Cannabis 6) Hallucinogener 7) Lösningsmedel Om ja på F8.30: F8.31 (f.DRG7a). Fortsatte du att använda [drog] efter att du insett att det orsakade något av dessa hälsoproblem? (CIDI-L18B) 0) Nej [F/K: -9=ej appl.] 1) Ja -8) Ej svar F8.32 (f.DRG8). Under de senaste 12 månaderna, har du haft en så stark önskan eller ett så starkt begär att använda [drog] att du inte kunde låta bli att använda det/dem? (CIDI-SF H6) 0) Nej 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] [IA: Frågorna som följer här avser den huvuddrog som valdes i fråga F8.27] F8.28 (f.DRG6). Följande frågor handlar om dina erfarenheter under de senaste 12 månader av just [drog]. Under de senaste 12 månaderna, fick du känslomässiga eller psykiska problem av att använda [fyll i drog], som att du känt dig ointresserad av saker, deprimerad, misstänksam mot människor, paranoid eller fått konstiga idéer? 1) Ja -8) Ej svar -8) Ej svar F8.34 (f.DRG10). Under de senaste 12 månaderna, har du då någon gång velat sluta använda [drog] eller minska ditt användande men inte kunnat göra det? (CIDI-L13) 0) Nej 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] -8) Ej svar F8.35 (f.DRG11). Under de senaste 12 månaderna, har du haft någon period då du tillbringat mycket tid med att använda [drog] eller återhämta dig från effekterna av det/dem? (CIDI-L14, SF-H7) 0) Nej 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] -8) Ej svar F8.36 (f.DRG12). Under de senaste 12 månaderna, har du någon gång slutat eller minskat kraftigt på viktiga aktiviteter för att få tag på eller använda [drog], t.ex. idrott, ditt arbete eller umgänge med vänner eller släktingar? (CIDI-I16) Om ja på F8.28: F8.29 (f.DRG6a). Under de senaste 12 månaderna, fortsatte du att använda [drog] efter att du insett att drogen orsakade dessa känslomässiga problem? (CIDI-L19B) 1) Ja 1) Ja F8.33 (f.DRG9). Under de senaste 12 månaderna, har du ofta använt mycket mer [drog] än du hade tänkt, eller tog du det/dem under en längre tidsperiod än vad du hade tänkt? (CIDI-SF H8, L15) [F/K: Intervjuaren ska helst se fråga F8.2, 4, 6, 8, 10, 12, 14, 16, 18, 20, 22, 24 samtidigt] 0) Nej [F/K: -9=ej appl.] 0) Nej -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] 0) Nej 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] 8) Omöjligt att bestämma en drog [F/K: -9=ej appl.] 0) Nej -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] F8.30 (f.DRG7). Fick du under de senaste 12 månaderna, som en följd av ditt bruk av [drog] något problem med din hälsa, som en oavsiktlig överdos, ihållande hosta, kramper eller ofrivilliga ryckningar, någon infektion, hepatit, bölder, AIDS, problem med hjärtat eller någon olycksskada? (CIDI-L18) -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] -8) Ej svar F8.37 (f.DRG13). Under de senaste 12 månaderna, har du någonsin fått problem när du slutat använda [drog] eller minskat ditt bruk, såsom skakningar (händerna darrade), känt dig mycket nervös eller rastlös, varit illamående eller haft uppkastningar, eller att du hörde eller såg saker som andra inte kunde höra eller se? (CIDI-L17) 0) Nej -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] 1) Ja F8.46 (f.DRG20). Hur mycket pengar har du betalat under de senaste 30 dagarna för narkotika/tabletter? (ASI D21A - CS) [IA: -8=Ej svar] Om ja på F8.37: F8.38 (f.DRG13a). Under de senaste 12 månaderna, tog du någon gång [drog] för att undvika dessa problem eller för att få problemen att upphöra? (CIDI-L17c) 0) Nej [F/K: -9=ej appl.] 1) Ja -8) Ej svar F8.39 (f.DRG14). Under de senaste 12 månaderna, fanns det någon gång en period då du måste använda mycket mer [drog] än vad du brukade för att få samma effekt som du ville ha? (CIDI-SF H9) 0) Nej 1) Ja [F/K: -9=ej appl.] F8.47 (f.DRG21). Hur många dagar av de senaste 30 har du upplevt narkotikaproblem/drogproblem (alla droger)? (ASI – CS) [IA: Avser problem direkt beroende på droganvändning. Inkl. sug/längtan, symptom vid avbrott, störningar på grund av drogpåverkan eller då IP ville avbryta sitt missbruk men inte kunde. Exkl. svårt få tag på droger; -8=Ej svar] -8) Ej svar __ __ __ dagar [F/K: -9=ej appl.] 8.3. Frågor om problem med ALLA droger - inte bara huvuddrogen: [F/K: Denna sektion ska besvaras av dem som svarat ”ja” (1) på minst en av frågorna F8.2, 4, 6, 8, 10, 12, 14, 16, 18, 20, 22, övriga ska ha värdet -9 på alla frågor. OBS: sista frågan, F8.49, ska besvaras av alla] [IA: Frågorna som följer avser alla droger som IP har använt de senaste 12 månaderna, dvs. begränsa inte till den drogkategori som behandlades i frågorna F8.28 – F8.39] Jag övergår nu till att fråga dig om eventuella problem du haft med olika droger du använt under det senaste året. Frågorna handlar då inte bara om [huvuddrogen]. Om du nu fortfarande tänker på de senaste 12 månaderna, har du vid något tillfälle känt att ditt bruk av olika droger, förutom alkohol, har inverkat negativt på… (OBS: inkludera alla droger, inte bara huvuddrogen) Nej (0) F8.40 (f.DRG15) … dina vänskapsrelationer eller ditt sociala liv? F8.41 (f.DRG16) … din fysiska hälsa? F8.42 (f.DRG17) … ditt familjeliv eller ditt äktenskap/samboförhållande? F8.43 (f.DRG18) … dina studier eller möjligheter inom arbetet och yrkeslivet? F8.44 (f.DRG19) … din ekonomi? Ja (1) Ej svar (-8) F8.48 (f.DRG22). Hur oroad eller besvärad har du varit under de senaste 30 dagarna av narkotikaproblem (alla droger)? (ASI – CS) [IA: Om 0 på F8.48, ställ klargörande fråga och kryssa 0 även på denna fråga] 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] ____________________________ [F/K: Alla ska besvara denna fråga] F8.49 (f.DRG23). Hur viktigt är det för dig nu att få behandling för dina narkotikaproblem (alla droger)? (ASI – CS) [IA: Om 0 på F8.48, ställ klargörande fråga och kryssa 0 även på denna fråga] 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] F8.45 (f.DRG5b). Hur lång är den längsta period som du haft utan att använda droger de senaste 12 månaderna? [IA: Max 365 dagar, om använt varje dag senaste år skriv/koda 0] [IA: -8=Ej svar] __ __ __ dagar [F/K: -9=ej appl.] __ __ __ __ __ __ kronor [F/K: -9=ej appl.] ____________________________ [F/K: fortsätt nedan enligt filtermönstret, om IP ej uppfyller kriterierna för sektion 8.4. Gå till sektion 8.5, fråga F8.69] Nej (0) 8.4. Konsumtionsmönster och orsak till ökad/minskad konsumtion (alla droger) [F/K: Denna sektion ska besvaras av två olika grupper (de som nu använder narkotika eller tidigare gjort det) - De som svarat ”ja” (1) på minst en av frågorna F8.2, 4, 6, 8, 10, 12, 14, 16, 18, 20, 22, övriga ska ha värdet -9 på alla frågor. & - De som har en inkodad huvuddrog på F1.3 eller F1.4. Dvs värdena 1-10 på minst en av dessa två frågor] Nu följer några frågor om i vilken mån din konsumtion minskat eller ökat under de senaste 12 månaderna och om du haft perioder då du inte alls druckit alkohol. F8.56 Jag blev trött på det livet jag levde. F8.57 Det inträffade en positiv förändring i mitt familje-/privatliv F8.58 Det inträffade en negativ förändring i mitt familje-/privatliv F8.59 Det inträffade en traumatisk händelse F8.60 Jag började använda en annan drog istället (inkl. alkohol). F8.61 Mitt boende, min sysselsättningssituation eller ekonomi förbättrades. F8.62 Mitt boende, min sysselsättningssituation eller ekonomi försämrades. F8.63 Någon som jag kände slutade använda alkohol/droger. F8.64 Min partner eller någon annan närstående pressade mig att sluta. F8.65 Någon myndighet pressade mig att sluta. F8.66 Jag insåg eller min doktor sa att min hälsa skadades av mitt bruk.. Bidrog till minskning (1) Bidrog till ökning (2) Både ock (3) Ej svar (-8) [IA: Frågorna nedan avser IP:s bruk av alla droger, inte bara huvuddrogen] F8.50 (f.DRG25). På det stora hela, hur har ditt användande av droger [alla] förändrats de senaste 12 månaderna jämfört med året innan? (US comparison) 1) Ökat kraftigt 2) Ökat något 3) Ligger på samma nivå 4) Minskat något 5) Minskat kraftigt 6) Slutat helt 7) Jag har inte använt droger alls/nästan inte alls under de senaste 12 månaderna -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] Har några av följande händelser och förändringar under de senaste tolv månaderna vid något tillfälle gjort att du har minskat eller ökat ditt användande av (alla) droger. [IA: Nej inkluderar både dem som säger att de inte fått behandling, inte bestämt sig för att förändra sin konsumtion osv. OCH att IP inte anser att detta bidragit till ökad/minskad konsumtion] Nej (0) F8.51 Jag fick behandlingen på en behandlingsenhet eller av en frivilligorganisation. F8.52 Jag bestämde mig själv för att förändra min konsumtion F8.53 Jag började umgås med andra människor som inte använde alkohol/droger på samma sätt som jag gjorde tidigare. F8.54 Jag träffade en ny partner. F8.55 Jag blev religiös. Bidrog till minskning (1) Bidrog till ökning (2) Både ock (3) Ej svar (-8) [F/K: -9=ej appl.] Om fler än ett alternativ bidrog till minskning (dvs. värdet 1 eller 3 på F8.51-F8.66: F8.67 (f.DRG57). Vilken av ovanstående (F8.51-66) var den viktigaste orsaken till att ditt användande av droger minskade? [IA: Ange svarsnummer, 51-66, enligt ovan, -8=omöjligt välja/ej svar] [F/K: Det är bra om intervjuaren här kan se vilka frågor som IP svarat 1 och 3 på] F8. __ __ [F/K: -9=ej appl.] Om fler än ett alternativ bidrog till ökning (dvs. värdet 2 eller 3 på F8.51-F8.66: F8.68 (f.DRG58). Vilken av ovanstående (f.DRG26-f.DRG35f) var den viktigaste orsaken till att ditt användande av droger ökade? [IA: Ange svarsnummer, 51-66, enligt ovan, -8=omöjligt välja/ej svar] [F/K: Det är bra om intervjuaren här kan se vilka frågor som IP svarat 2 och 3 på] F8. __ __ [F/K: -9=ej appl.] 8.5. Mål angående narkotika [F/K: Alla ska besvara frågan i denna sektion] F9.4 Hur skulle du bedöma ditt allmänna hälsotillstånd de senaste 30 dagarna på en skala mellan 0 och 10, där 0 är sämst och 10 bäst (perfekt hälsa) och 5 mittemellan. (Californian comparison)i F8.69 (f.FOR10). Vilket av följande beskriver bäst vad du skulle vilja få ut av en behandling om du behövde hjälp vad gäller ditt drogbruk (alla droger,)? [IA: Läs upp alternativen] 0 1) 2) 3) Jag vill sluta använda droger helt och hållet. Jag vill minska mitt drogbruk, eller få kontroll över det. Jag vill eliminera de problem som mitt drogbruk orsakar, oavsett om jag förändrar mitt drogbruk eller inte. 4) Jag har inte något problem med droger som behöver förändras. 5) Jag vill få metadonbehandling. 6) Jag vill få subutexbehandling. -8) Ej svar 9. FYSISK HÄLSA (FH) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 F9.5 Hur skulle du bedöma din allmänna livskvalitet under de senaste 30 dagarna på en skala mellan 0 och 10, där 0 är sämst och 10 bäst (perfekt livskvalitet) och 5 mittemellan. (Californian comparison) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 F9.6 Hur skulle du bedöma hur väl du klarat av vanliga dagliga aktiviteter under de senaste 30 dagarna på en skala mellan 0 och 10, där 0 är sämst och 10 bäst (perfekt) och 5 mittemellan. (Californian comparison) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 10.KRIMINALITET (KR) [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] Jag kommer nu att ställa några frågor om din fysiska hälsa. Det är här viktigt att du försöker att inte blanda ihop dessa fysiska problem med problem som direkt beror på effekter av alkohol- eller narkotikaberusning. Jag vill nu bland annat veta om du har åtalats för olika typer av brott, om du ägnat dig åt olaglig verksamhet och om du för närvarande är besvärad av juridiska problem. F9.1 (f.FH5). Under hur många dagar av de senaste 30 dagarna upplever du att du har haft problem med din fysiska hälsa. (ASI-CS) [IA: Exkl. problem som direkt orsakats av alkohol/narkotika, t.ex. baksmälla, sömnstörningar som skulle försvinna om slutade ta droger. Inkl. problem som inte skulle försvinna om slutade med alkohol/droger, ex. skrumplever, -8=Ej svar) __ __ dagar F9.2 (f.FH6). Hur oroad eller besvärad har du varit av fysiska hälsoproblem under de senaste 30 dagarna? (ASI-CS) [IA: Om 0 på F9.1 ska 0 kryssas även på denna fråga] 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem -8) Ej svar F9.3 (f.FH7). Hur viktigt är det för dig att få behandling för fysiska hälsoproblem? (ASI-CS) [IA: Om 0 på F9.1 ska 0 kryssas även på denna fråga] 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp -8) Ej svar F10.1 (f.KR1). Är du nu villkorligt frigiven, har frivårdspåföljd eller är på anstalt? (ASI) 0) Nej 1) Ja, frivård 2) Ja, anstalt -8) Ej svar F10.2 (f.KR1a). Har du åtalats för något brott under de senaste tolv månaderna? 0) Nej -8) Ej svar 1) Ja Om ja på F10.2: Rörde det sig om…: Nej (0) F10.3 (f.KR2) Narkotikabrott F10.4 (f.KR3) Egendomsbrott [IA: inbrott, stöld, snatteri, förfalskning, utpressning, häleri, bedrägeri] F10.5 (f.KR4) Våldsbrott [IA: rån, överfall, misshandel, våldtäkt, mord, dråp, mordbrand] Ja (1) [F/K: -9=ej appl.] Ej svar (-8) Har du under de senaste 12 månaderna åtalats/omhändertagits för… Nej (0) Ja (1) Ej svar (-8) Förargelseväckande beteende, berusad på allmän plats (”lobbad”)? F10.6 (f.KR5) Rattonykterhet/fylleri? F10.7 (f.KR6) F11.2 (f.PH2a). Har du upplevt allvarlig ångest eller allvarliga spänningstillstånd som varat i minst två veckor under de senaste 30 dagarna? [IA: Exkl. det som orsakat av alkohol- eller narkotikaproblem] 0) Nej 1) Ja -8) Ej svar Hur många gånger under de senaste 12 månaderna har du fått behandling för psykiska eller känslomässiga problem (antal behandlingsperioder) oavsett var du fick denna behandling? F10.8 (f.KR10). Väntar du nu på åtal; rättegång eller annan straffpåföljd för brott? (ASI-CS) 0) Nej 1) Ja F11.3 (f.PH2c). Antal gånger i slutenvård: __ __ [IA: -8=Ej svar] F11.4 (f.PH2d). Antal gånger i öppenvård: __ __ [IA: -8=Ej svar] -8) Ej svar F10.9 (f.KR10a). Har du under de senaste 30 dagarna fått pengar från olaglig verksamhet? (ASI-CS) 0) Nej 1) Ja -8) Ej svar F10.10 (f.KR11). Hur många dagar av de senaste 30 har du ägnat åt olaglig verksamhet med syfte att skaffa pengar? (ASI-CS) [IA: om aldrig skriv 0, -8=Ej svar] F11.5 (f.PH9). Hur många dagar av de senaste 30 har du upplevt psykiska eller känslomässiga problem? (ASI-CS) [IA: -8=Ej svar] __ __ dagar F11.6 (f.PH10). Hur oroad eller besvärad har du varit under de senaste 30 dagarna av psykiska eller känslomässiga problem? (ASI-CS) [IA: Om 0 på F11.5, ställ klargörande fråga, kryssa 0 även på denna fråga] __ __ dagar F10.11 (f.KR12). Hur oroad eller besvärad är du över juridiska problem, exkludera civilmål? (ASI CS) 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem -8) Ej svar 0) Inget problem 1) Litet problem 2) Måttligt problem 3) Påtagligt problem 4) Mycket stort problem -8) Ej svar F11.7 (f.PH11). Hur viktigt är det för dig att få hjälp för dessa psykiska problem? (ASI-CS) [IA: Om 0 på F11.5, ställ klargörande fråga, kryssa 0 även på denna fråga] F10.12 (f.KR13). Hur viktigt är det för dig nu att få hjälp med juridiska problem? (ASI - CS) 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp -8) Ej svar 11. PSYKISK HÄLSA (PH) [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] Jag kommer nu att ställa några frågor om hur du mår psykiskt. (ASI – CS) F11.1 (f.PH1a). Har du upplevt någon allvarlig depression som varat i minst två veckor under de senaste 30 dagarna? [IA: Exkl. det som orsakat av alkohol- eller narkotikaproblem] 0) Nej 1) Ja -8) Ej svar 0) Inget behov av hjälp 1) Litet behov av hjälp 2) Måttligt behov av hjälp 3) Påtagligt behov av hjälp 4) Mycket stort behov av hjälp -8) Ej svar Mkt nöjd (1) 12. VÅRD OCH BEHANDLING UNDER DE SENASTE 4 ÅREN [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] Nu skulle jag vilja veta vilken typ av vård eller behandling för alkohol- eller drogproblem som du har fått, från olika vårdgivare, under de senaste fyra åren. Jag undrar också hur nöjd du var med den hjälp du fick. Fick/får du under de senaste fyra åren hjälp i form av… : Om Ja (alt. 1-3): Då undrar jag vad du tycker om den hjälp du fick när det gäller avgiftning, den senaste gången. Är du mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med hjälpen? Mkt nöjd (1) Gka nöjd (2) Gka missnöjd (3) Mkt missnöjd (4) F12.11 Subutex/subuxon eunderhållsbehan dling (ej i avgiftn.) F12.13 Antabus Ej svar (-8) F12.12 0) Nej 1) 1-4 år sen → 2) Sen 12 mån → 3) 1-4 & 12 mån→ -8) Ej svar -8) Ej svar 0) Nej 1) 1-4 år sen → 2) Sen 12 mån → 3) 1-4 & sen 12 månader → F12.14 F12.1 Avgiftning, bli ren från alkohol eller droger. F12.2 0) Nej 1) 1-4 år sen → 2) Sen 12 mån → 3) 1-4 & 12 mån→ -8) Ej svar F12.15 Revia F12.16 0) Nej 1) 1-4 år sen → 2) Sen 12 mån → 3) 1-4 & 12 mån→ -8) Ej svar F12.3 Rådgivning/samt alsterapi om alkohol, droger, återfall och behandling. F12.4 0) Nej 1) 1-4 år sen → 2) Sen 12 mån → 3) 1-4 & 12 mån→ -8) Ej svar F12.17 Campral F12.18 0) Nej 1) 1-4 år sen → 2) Sen 12 mån → 3) 1-4 & 12 mån→ -8) Ej svar F12.5 Rådgivning/ samtalsterapi om min livssituation F12.6 0) Nej 1) 1-4 år sen → 2) Sen 12 mån → 3) 1-4 & 12 mån→ -8) Ej svar F12.19 Någon annan medicin för alkohol- eller drogproblem F12.20 0) Nej 1) 1-4 år sen → 2) Sen 12 mån → 3) 1-4 & 12 mån→ -8) Ej svar (aggressionsträning, relationsproblem) Praktisk hjälp (socialbidrag, kläder, boende, utbildning, jobb). 0) Nej 1) 1-4 år sen → 2) Sen 12 mån → 3) 1-4 & 12 mån→ -8) Ej svar F12.7 Behandling för fysiska besvär. F12.8 0) Nej 1) 1-4 år sen → 2) Sen 12 mån → 3) 1-4 & 12 mån→ -8) Ej svar F12.9 Metadonunderhål lsbehandling (ej i avgiftn.) F12.10 0) Nej 1) 1-4 år sen → 2) Sen 12 mån → 3) 1-4 & 12 mån→ -8) Ej svar [F/K: -9=ej appl.] Gka nöjd (2) Gka missnöjd (3) Mkt missnöjd (4) Ej svar (-8) Öppenvård inom Beroendecentrum (BC) Mobila team (del av BC) Metadon- eller subutexprogram Slutenvård inom psykiatrin Öppenvård inom psykiatrin Annan sjukhusvård, slutenvård (Landstinget) [IA: Exkl. BC + psykiatri] Generell sjukvård, öppenvård (husläkare, sjukhus/klinik, i Landstinget) [IA: Exkl. BC + psykiatri] F13.7 F13.10 F13.13 F13.16 F13.19 F13.22 F13.25 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar F13.26 F13.23 F13.20 F13.17 F13.14 F13.11 F13.8 F13.5 [F/K: -9=ej appl.] 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar F13.27 F13.24 F13.21 F13.18 F13.15 F13.12 F13.9 F13.6 (2) (2) (2) (2) (2) (2) (2) (2) (3) (3) (3) (3) (3) (3) (3) (3) (4) (4) (4) (4) (4) (4) (4) (4) [F/K: -9=ej appl.] (1) (1) (1) (1) (1) (1) (1) (1) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (-8) (-8) (-8) (-8) (-8) (-8) (-8) (-8) 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar Intensiv öppenvård ordnad av socialtjänsten (6 timmar eller mer under en vecka) Behandlingshem F13.44 F13.47 F13.48 F13.45 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar F13.49 F13.46 (1) (1) (2) (2) (3) (3) (4) (4) (5) (5) (-8) (-8) Vi går nu över till att prata om behandling, vård eller stöd som du har fått av socialtjänsten, frivilligorganisationer mm. Dvs. utanför sjukvården eller psykiatrin. Vi pratar fortfarande om de senaste 12 månaderna. Om Ja: Om Ja: Hade din kontakt med X Jag vill nu be dig göra en generell bedömning av den hjälp du fick någonting att göra med ditt där, som handlade om ditt alkohol- eller drogbruk vid det senaste alkohol- eller drogbruk? vårdtillfället, på en skala från 1 till 5 där 1 är sämst och 5 är bäst 0) Nej 0) Nej F13.42 F13.43 (1) (2) (3) (4) (5) (-8) F13.41 Intensiv öppenvård ordnad av socialtjänsten 1) Ja → 1) Ja → (6 timmar eller mer under -8) Ej svar -8) Ej svar en vecka) [IA: Kontakt med soc] Avgiftning eller annan slutenvård inom Beroendecentrum (BC) F13.4 Nu skulle jag vilja att du berättade om vilka olika vårdgivare du har haft kontakt med under de senaste 12 månaderna. Jag kommer först att fråga om du haft kontakt med olika vårdgivare och därefter frågar jag om den behandling, den vård eller det stöd du fått har haft något att göra med ditt drickande eller drogbruk. Räkna även med behandling som du går i för tillfället. Vi börjar med vård inom sjukvården och psykiatrin. Har du under de senaste 12 månaderna fått… Om Ja: Om Ja: Hade din kontakt med X Jag vill nu be dig göra en generell bedömning av den hjälp du fick någonting att göra med ditt där, som handlade om ditt alkohol- eller drogbruk vid det senaste alkohol- eller drogbruk? vårdtillfället, på en skala från 1 till 5 där 1 är sämst och 5 är bäst F13.1 F13.2 F13. Akut slutenvård inom 0) Nej 0) Nej (1) (2) (3) (4) (5) (-8) Landstinget 1) Ja → 1) Ja → (akutvårdsmottagning)? -8) Ej svar -8) Ej svar [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] 13. VÅRD OCH BEHANDLING UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA HOS OLIKA VÅRDGIVARE 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar Arbetsträning Tvångsvård enligt LVM Öppenvård inom frivården eller arrangerad av frivården (ex. rattfylleriprogram) Påverkansprogram eller annan vård på fängelse Deltagande i Anonyma Alkoholister, Anonyma Narkomaner, Länkarna, eller liknande självhjälpsgrupp (räkna inte Alanon för anhöriga). Frivilligorganisationer (stadsmissionen, Convictus och liknande) Privat vård, företagshälsovård, betalade själv hela priset för vistelse på behandlingshem, för psykolog, för privat öppenvårdsprogram Annat (även Landstinget): specificera. F13.53 F13.56 F13.59 F13.62 F13.65 F13.68 F13.71 F13.74 ________________________________ 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar Boendestöd (ej härbärge) F13.50 F13.75 F13.72 F13.69 F13.66 F13.63 F13.60 F13.57 F13.54 F13.51 [F/K: -9=ej appl.] 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar 0) Nej 1) Ja → -8) Ej svar F13.76 F13.73 F13.70 F13.67 F13.64 F13.61 F13.58 F13.55 F13.52 (2) (2) (2) (2) (2) (2) (2) (2) (2) (3) (3) (3) (3) (3) (3) (3) (3) (3) (4) (4) (4) (4) (4) (4) (4) (4) (4) [F/K: -9=ej appl.] (1) (1) (1) (1) (1) (1) (1) (1) (1) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (-8) (-8) (-8) (-8) (-8) (-8) (-8) (-8) (-8) Jag vill nu att du gör en total sammanräkning över hur många besök/dagar har du total varit i öppenvård eller vistats i slutenvård under de senaste 12 månaderna. Räkna bara de kontakter som har handlat om alkohol- eller narkotika? [IA: Inkl. alla typer av vård för alkohol-/drogproblem, dvs. även AA, NA osv. Inkl. alla vårdkontakter – dvs. inte bara den senaste som föregående frågor handlade om, Exkl. träningslägenhet el. dyl. där ingen personal finns närvarande] F13.80 (f.AB9a). Öppenvård: __ __ __ antal besök [IA: skriv/koda 0 om inga dagar, -8=ej svar] F15.2 (f.AB11). Skulle vi kunna få återkomma till dig igen i framtiden för att följa upp ytterligare en gång hur det går för dig? 0) Nej 1) Ja -8) Ej svar F15.3 (f.Komm.0). Nu är intervjun slut. Finns det något mer du vill tillägga? [IA: Fritext,300 tecken, -8=Ej svar/kommentar] F13.81 (f.AB9b). Slutenvård: __ __ __ antal dagar [IA: skriv/koda 0 om inga dagar, -8=ej svar] 14. FÖRTROENDE FÖR VÅRDEN OCH DESS KONTINUITET [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] Jag ställer nu några sista frågor som handlar om din syn på missbrukar- och beroendevården. Du kan antingen tänka på egna erfarenheter, under de senaste 12 månaderna, eller så berättar du om din uppfattning om vården. F14.1 (f.AB9). Upplever du att missbrukarvården är väl samordnad och att det finns en kontinuitet i vården? Svara på en skala från 1 till 5, där 1 är ”inte alls samordnad” och 5 är ”väl samordnad”. 1) 2) 3) 4) 5) -8) Ej svar Hur troligt anser du att det är att behandling av alkohol- och drogproblem inom följande vårdsektorer och organisationer hjälper dem som har problem. Är det mycket troligt, ganska troligt, mindre troligt eller inte alls troligt när det gäller: Mycket Ganska Mindre Inte alls Ej svar troligt troligt troligt troligt (-8) (1) (2) (3) (4) F14.2 Självhjälpgrupper (ex AA, NA, Länkarna) F14.3 Privat vårdsektor F14.4 Beroendevården i landstinget F14.5 Socialtjänsten F14.6 Tvångsvård för vuxna missbrukare (LVM) F14.7 Kriminalvården .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... [F/K: Fritext 300 tecken] F15.4. Intervjun slutar klockan (TT/MM): __ __ /__ __ F14.5 (f.TOTTID). Total tid för intervjun (TT/MM): __ __ /__ __ 20 - INTERVJUN ÄR NU SLUT - 16. FYLLS I AV INTERVJUAREN EFTER AVSLUTAD INTERVJU F16.1 (f.Komm.1). Utrymme för extra kommentarer. T.ex. om IP avbröt intervjun. [IA: Fritext,300 tecken, -8=Ej svar/kommentar] .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................... [F/K: Fritext 300 tecken] 15. AVSLUTNING [F/K: Alla ska besvara frågorna i denna sektion] F15. 1 (f.AB10). Har du nu någon person eller enhet inom missbrukarvården som du kan vända dig till om du får problem med alkohol eller andra droger? 0) Nej 1) Ja -8) Ej svar Räkna ut och koda hur lång tid intervjun tagit utifrån starttid (s. 2) och sluttid. Räkna inte med pauser i totaltiden. 20 Intervjuare: fyll i efter intervjun (SLUT) Nej (0 F16.2 f.SLUT1. IP förvanskar förhållandena under större delen av intervjun? F16.3 f.SLUT2. IP har svårigheter att förstå frågorna? F16.4 f.SLUT3. Är IP vid intervjutillfället uppenbart deprimerad/tillbakadragen? F16.5 f.SLUT4. Är IP vid intervjutillfället uppenbart fientlig? F16.6 f.SLUT5. Är IP vid intervjutillfället uppenbart ångestfylld/nervös? F16.7 f.SLUT6. Har IP vid intervjutillfället svårigheter med verklighetsförankring, tankeoreda eller paranoida föreställningar? F16.8 f.SLUT7. Har IP vid intervjutillfället svårigheter att förstå, koncentrera sig eller minnas? F16.9 f.SLUT8. IP är vid intervjutillfället uppenbart berusad eller påverkad? Ja (1) Ej svar (-8) Bilaga 3. SoRAD Rapportserie ISSN 1650-5441 Leifman H., & Trolldal B. (2001). Alkoholkonsumtionen i Sverige under andra halvåret 2000 (SoRAD Rapportserie, nr 1). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Leifman H., & Trolldal B. (2001). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2000/2001 (SoRAD Rapportserie, nr 2). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Leifman H., & Trolldal B. (2002). Svenskens alkoholkonsumtion i början av 2000-talet – med betoning på 2001 [Swedish alcohol consumption at the beginning of the 2000s, with emphasis on 2001] (SoRAD Rapportserie, nr 3). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Westfelt, L. (2002). Internationella kasinon i Sundsvall och Malmö - Inställning, attityder och förväntade effekter (SoRAD Rapportserie, nr 4). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Eriksson, M., & Olsson, B. (2002). Alkohol- och drogförebyggande arbete på mindre arbetsplatser (SoRAD Rapportserie, nr 5). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Abrahamson, M. (2002).Ungas definitioner av alkoholist, storkonsument och fyllo (SoRAD Rapportserie, nr 6). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Palm, J. (2003).Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en beskrivning av personalen inom socialtjänstens missbrukarvård i Stockholms län och deras syn på missbrukarvården år 2002. [Women and men in Swedish addiction treatment: a description of the addiction care personnel in the social services in Stockholm County and their views on addiction treatment, 2002] (SoRAD Rapportserie, nr 7). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Storbjörk, J. (2003). Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en beskrivning av personalen inom Stockholms läns landstings beroendevård och deras syn på missbrukarvården år 2001. [Women and men in Swedish addiction treatment: a description of the personnel in the Stockholm County health system addiction services and their views on addiction treatment, 2002] (SoRAD Rapportserie, nr 8). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Palm, J., & Storbjörk, J. (2003). Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en beskrivning av patientgruppen i Stockholms läns landstings beroendevård 2000-2001 [Women and men in Swedish addiction treatment: a description of patient groups in the Stockholm County health system addiction services, 2000-2001] (SoRAD Rapportserie, nr 9). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Westfelt, L. (2003). Spelproblem i tre svenska orter – Resultat från 6000 intervjuer i Sundsvall, Malmö och Karlstad [Gambling problems in three Swedish communities – results from 6,000 interviews in Sundsvall, Malmö and Karlstad] (SoRAD Rapportserie, nr 10). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Leifman, H., & Gustafsson, N.-K. (2003). En skål för det nya millenniet [A toast to the new millenium: a study of the Swedish people’s alcohol consumption at the beginning of the 2000s] (SoRAD Rapportserie, nr 11). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Fondén C., Skrinjar M., Leiknes M., & Olsson B. (2003). På vems villkor? Om möten mellan myndigheter och narkotikabrukare [On whose conditions? Meetings between authorities and drug users] (SoRAD Rapportserie, nr 12). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Lalander, P. (2003). Det statliga kasinot: Mellan myt och verklighet [The state-owned casino: between myth and reality] (SoRAD Rapportserie, nr 13). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Romelsjö A. (2003). Missbrukare med psykisk sjuklighet i Stockholms län [Drug misusers with mental disorders in Stockholm County] (SoRAD Rapportserie, nr 14). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Eriksson, A., Palm, J., & Storbjörk, J. (2003). Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en beskrivning av klientgruppen inom socialtjänstens missbrukarvård i Stockholms län 2001-2002 [Women and men in Swedish addiction treatment: a description of client groups in addiction treatment in the social services in Stockholm County 2001-2002] (SoRAD Rapportserie, nr 15). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Westfelt, L. (2004). Kasinoetablering, spelvanor och spelproblem – Situationen före och efter estableringen av statliga kasinon i Sundsvall och Malmö (SoRAD Rapportserie, nr 16). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Sandberg, B. (2004). I väntan på sämre tider? En explorativ studie av statsmaktens och centrala aktörers intentioner, roller och förväntningar på alkoholprevention i arbetslivet (SoRAD Rapportserie, nr 17). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Abrahamson, M. (2004). Alkohol och unga i 20-årsåldern. Rus, lust, problem och prevention (SoRAD Rapportserie, nr 18). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Eriksson, A., & Olsson, B. (2004). Alkoholvanor bland studerande: Konsumtion, konsekvenser och attityder bland högskolestuderande och övriga i åldrarna 19-29 år (SoRAD Rapportserie, nr 19). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Hradilova Selin K. (Red.), Eriksson M., Leifman H., Olsson, B., Ramstedt, M., Room, R., & Steen, P. (2004). Svenska dryckesvanor och deras konsekvenser i början av det nya millenniet (SoRAD Rapportserie, nr 20). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Bullock, S. (2004).Alcohol, Drugs and Student Lifestyle: A Study of the Attitudes, Beliefs and Use of Alcohol and Drugs among Swedish University Students (SoRAD Rapportserie, nr 21). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Lalander, P. (2004). Den statliga spelapparaten. Mellan ekonomisk succé och social verklighet (SoRAD Rapportserie, nr 22). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Sato, H. (2004). Droger och identitetsskapande - kulturella perspektiv på alkohol och narkotika i svenska ungdomsgrupper (SoRAD Rapportserie, nr 23). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Eriksson, M., & Sandberg B. (2004). Problemhantering eller förebyggande arbete? – resultat från två enkätstudier till företag och kommuner om alkoholprevention i arbetslivet. (SoRAD Rapportserie, nr 24). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Hansson, M. (2004). Travspel som kultur – mer än bara spel (SoRAD Rapportserie, nr 25). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Gustafsson, N.-K., & Trolldal, B. (2004). Svenska folkets alkoholkonsumtion under år 2003 (SoRAD Rapportserie, nr 26). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Fondén, C., & Sato, H. (2005). Drogmissbruk eller narkotikamissbruk? - unga och narkotika i självpresentationer och pressbilder (SoRAD Rapportserie, nr 27). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Trolldal, B., Boman, U., & Gustafsson, N-K. (2005). Alkoholkomsumtionen och dess olika delmängder 2004 (SoRAD Rapportserie, nr 28). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Granberg, M., & Trolldal, B. (2005). Resandeinförsel och smuggling av cigaretter åren 20032004 (SoRAD Rapportserie, nr 29). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Sand, M., & Romelsjö, A. (2005). Opiatmissbrukare med och utan behandling i Stockholms län. (SoRAD Rapportserie, nr 30). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Eriksson, A., & Fondén, C. (2006). KOLL PÅ KROGEN? – kommunala alkoholhandläggares arbetssituation. (SoRAD Rapportserie, nr 31). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Westfelt, L. (2006). Statliga kasinon i Sundsvall och Malmö. Förväntningar, erfarenheter, attityder, spelande och spelproblem före etableringen samt ett år och tre år efter. (SoRAD Rapportserie, nr 32). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Skagerö, A. & Westfelt, L. (2006). En litteraturstudie om spel och kriminalitet. (SoRAD Rapportserie, nr 33). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Westfelt, L. (2006). Två studier om spel och spelproblem. En tvärsnittsanalys och en longitudinell analys om risken för spelproblem. (SoRAD Rapportserie, nr 34). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Engdahl, B., Romelsjö, A. & Sand, M. (2006). Behandling av opiatmissbrukare i Sverige med Subutex 2000-2005 – en studie av ändrad behandlingspolicy? (SoRAD Rapportserie, nr 35). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Johansson, P., Jarl, J., Eriksson, A., Eriksson, M., Gerdtham, U.- G., Hemström, Ö., Hradilova Selin, K., Lenke, L., Ramstedt, M. & Room, R. (2006) The Social Costs of Alcohol in Sweden 2002 (SoRAD Rapportserie, nr 36). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Jarl, J., Johansson, P., Eriksson, A., Eriksson, M., Gerdtham, U.- G., Hemström, Ö., Hradilova Selin, K. & Ramstedt, M. (2006). Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige 2002 (SoRAD Rapportserie, nr 37). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Sandberg, Bo (2006). Utvärdering av Prime for Life - Genomförande samt effekter av alkoholpreventiv utbildning vid Örebro universitet. (SoRAD Rapportserie, nr 38). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Boman, U., Engdahl, B., Gustafsson, N-K., Hradilova-Selin, K. & Ramstedt, M. (2006). Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2005. (SoRAD Rapportserie, nr 39). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Eriksson, M. & Olsson, B. (2006). Kvinnors och mäns alkoholkonsumtion, alkoholproblem och bruk av narkotika i elva olika yrkesgrupper. (SoRAD Rapportserie, nr 40). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Sandberg, Bo. (2007). Prime for life - Kompletterande analyser samt metodologiska erfarenheter från utvärderingen av Prime for Life vid Örebro universitet. (SoRAD Rapportserie, nr 41). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Blomqvist, J., Cunningham, J., Wallander, L. & Collin, L. (2007). Att förbättra sina dryckesvanor – om olika mönster för förändring och om vad vården betyder. En rapport från projektet ”Lösningar på alkoholproblem”. Socialtjänsten i Stockholm : Forskningsoch utvecklingsenheten. FoU-rapport 2007:5. (SoRAD Rapportserie, nr 42). Stockholm. Tryggvesson, K. (2007). Nätpokerspelandet i Sverige- omfattning, utveckling och karaktär 2006. (SoRAD Rapportserie, nr 43). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Sandberg, B. (2007). Utvärdering av Prime for Life inom Försvarsmakten.(SoRAD Rapportserie, nr 44). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Tigerstedt, C. & Törrönen, J. (2007) Comparative research strategies and changes in drinking cultures.(SoRAD Rapportserie, nr 45). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Mäkelä, P., Bloomfield, K., Gustafsson, N.-K. & Room, R. (2007). Effects of major changes in alcohol availability: study design, data collection procedures and measurement. (SoRAD Research Report, no. 46). Stockholm: Stockholm University, SoRAD. Rödner, S., Hansson, M. & Olsson, B. (2007). Socialt integrerade narkotikaanvändare, myt eller verklighet? En studie av unga vuxnas narkotiaaknvändande i Stockholmsområdet. (SoRAD Rapportserie nr 47). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Boman, U., Hradilova-Selin, K, Ramstedt, M., Svensson, J. (2007). Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2006. (SoRAD Rapportserie, nr 48). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Svensson, J., & Hradilova-Selin, K. (2007). Alkoholsmugglingen i Sverige 2002-2006. (SoRAD Rapportserie, nr 49). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Gustafsson, H. (2007). Efter fängelset – åtta personer berättar om tiden efter anstaltsvistelse. (SoRAD Rapportserie, nr 50). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Norström, T. & Ramstedt, M. (2008). Alkoholrelaterade problem – spelar det någon roll varifrån alkoholen kommer? (SoRAD Rapportserie, nr 51). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Tryggvesson, K. & Olsson, B. (2009). Det goda, det onda, det fula – mediabilder av den illegala alkoholen år 2000, 2004 och 2007. (SoRAD Rapportserie, nr 52). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Edman, J. (2009). Vård till varje pris. Den psykiatriska tvångsvården av narkotikamissbrukarna 1968–1981. (SoRAD Rapportserie, nr 53). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Ramstedt, M., Axelsson Sohlberg, T., Engdahl, B & Svensson, J. (2009). Tal om alkohol 2008 – en statistisk årsrapport från Monitor-projektet (SoRAD Rapportserie, nr 54). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Stenius, K., Johansson, L., Runquist, W., Folkesson, Å. & Malinen, A. (2009). Socialt medborgarskap och lokal missbrukarvård. En studie av missbrukarvården i Lahtis, Kotka, Tavastehus, Norrköping, Västerås och Växjö från 1930-talet till 2000-talet (SoRAD Rapportserie, nr 55). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Axelsson Sohlberg, T. & Ramstedt, M. (2009). Tal om tobak 2008. Tobakskonsumtionen i Sverige 2008. (SoRAD Rapportserie, nr 56). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Christophs, I. (2009: Red). Mot en bättre missbrukarvård? En undersökning om förutsättningar för att evidensbasera missbrukarvården i fyra organisationer. (SoRAD Rapportserie, nr 57). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Eriksson, A. (2009). Control of restaurants in small Swedish municipalities (SoRAD Rapportserie, nr 58) Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Sahlin, I. (2009). Prevention av narkotikamissbruket (SoRAD Rapportserie, nr 59) Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Ramstedt, M., Boman, U., Engdahl, B., Sohlberg,T & Svensson, J. (2010). Tal om alkohol 2010 – en statistisk årsrapport från Monitor-projektet (SoRAD Rapportserie, nr 60). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Sohlberg, T. (2010). Tal om tobak 2009. Tobakskonsumtionen i Sverige 2009. (SoRAD Rapportserie, nr 61). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Stenius, K., Ullman, S., Storbjörk, J. & Nyberg, K. (2011). En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård. (SoRAD Rapportserie, nr 62). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD) En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård Kerstin Stenius, Sara Ullman, Jessica Storbjörk & Katarina Nyberg En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård SoRAD – Forskningsrapport nr 62 – 2011 En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD)