En bild av ökad alkoholkonsumtion bland svenska dagstidningar

En bild av ökad
alkoholkonsumtion bland
svenska dagstidningar
-En tematisk analys av Aftonbladet, Dagens
Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet
Bahman Ghahramani
Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.
Ht 2013
Handledare: Alexandra Bogren
Sammanfattning
Den här uppsatsen handlar om hur ökad alkoholkonsumtion i Sverige framställs inom den
svenska tryckpressen och vilken bild läsare kan få av den här skildringen. Min fråga är om det
finns någon konfliktlinje i artiklarnas skildringar av den ökade alkoholkonsumtionen. För att
kunna svara på frågan analyserades artiklar från fyra svenska tidningar, Aftonbladet, Dagens
Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under perioden mellan 2000 och 2012. Resultaten
visar att det finns en konfliktlinje bland artiklarna när det gäller den svenska alkoholpolitiken.
Konflikten uppkommer mellan den liberala diskursen och den restriktiva diskursen. Den
liberala diskursen fokuserar på människors frihet. Den argumenterar för att de kan hantera
sina friheter och det behövs inga ytterligare restriktiva regler för att begränsa dem. Den
uppmärksammar sällan de negativa konsekvenserna av en ökad alkoholkonsumtion. Ett av de
viktigaste medlen för att kontrollera alkoholkonsumtion enligt diskursen är
alkoholskattesänkningar. Men den restriktiva diskursen hävdar att den restriktiva
alkoholpolitiken varit framgångsrik när det gäller kontroll av alkoholkonsumtionen i Sverige.
Den betonar de negativa konsekvenserna av alkoholkonsumtion och vill ha en
alkoholskattehöjning för att minska alkoholkonsumtionen.
De tidningsartiklar jag har studerat i min analys fokuserar på alkoholkonsumtion och dess
fluktuationer i en samtidkontext och därför man kan se att de avser vissa aspekter av
problemet och bortse från andra aspekter till följd av aktuella händelser. Det leder till att
läsaren inte kan få en heltäckande bild av verkligheten. För att få en sådan bild behöver de
följa artiklarna ständigt över tiden.
Genom att lägga Frankfurtskolans teori som grund för min uppsats drog jag den slutsatsen att
tidningsartiklarna förstärker individualismen genom att ignorera att människor är sociala
subjekt som kan skapa stora förändringar. Artiklarna är en del av kulturindustrin som genom
alkoholreklam bidrar till skapandet av falska behov hos människorna.
Nyckelord
Ökad alkoholkonsumtion, alkoholpolitik, liberal diskurs, restriktiv diskurs, individualism,
falskt behov
Innehållsförteckning
Inledning ……………………………………………………………………………………..1
Syfte och frågeställning ……………………………………………………………………...2
Metodologi ……………………………………………………………………………………2
Arbetsprocess ………………………………………………………………………………...4
Artikelurval …………………………………………………………………………………..4
tidmässiga fakta om artiklarna ……………………………………………………………..5
Tidigare forskning …………………………………………………………………………...8
Teori om massmedia ……………………………………………………………………….10
Frankfurtskola ……………………………………………………………………………..10
Den svenska alkoholpolitiken ……………………………………………………………..13
Ökad alkoholkonsumtion: en analys av tidningsartiklarna ………………………….....14
Orsaker till ökad alkoholkonsumtion ………………………………………………….....15
Kommersialiseringen av den svenska alkoholpolitiken …………………………………16
Antalet serveringsställen har ökat ……………………………………………………......18
Alkoholreklam ………………………………………………………………………….......19
Konsekvenser av ökad alkoholkonsumtion ………………………………………………21
Kvinnor och Alkohol ………………………………………………………………………21
Ökad alkoholkonsumtion: Ett hot mot hälsan …………………………………………..23
Åtgärder för alkoholkonsumtionsminskning …………………………………………...25
Åtgärder inom EU …………………………………………………………………………25
Åtgärder på nationell nivå ………………………………………………………………...26
Diskussion……………………………………………………………………………….......28
Referenser ……………………………………………………………………………..........34
Inledning
Kanske frågar vi oss varför vi som sociologer studerar massmedier eller vad sociologi har att
göra med massmedier och kommunikations kanaler. Kanske tycks det att det är tekniska
experter som ska studera massmedier eftersom de är moderna tekniker för kommunikation.
Men det uppkommer följande fråga: kommunikation mellan vilka? Det är självklart att vi
pratar om kommunikation mellan människor såsom individer eller diverse grupper.
Massmedier är ett modernt instrument för kommunikation mellan människor. Vi säger ” ett
modernt instrument” eftersom kommunikation inte är en ny företeelse utan har funnits under
hela mänsklighetens historia. Den genomförs genom diverse sätt och medium, till början
genom muntligt och kroppsligt språk och sedan lite senare i tiden kom ett annat medium för
kommunikation; alfabet och skriftliga produkter. Och nu i vår moderna tid har vi tillgång till
olika medium för att kunna kommunicera; dagtidningar, magasin, radio, TV, satellit och
internet. Idag kan vi sitta hemma i en soffa och dricka kaffe och samtidigt se direkt vad som
händer i andra delar av världen. I våra moderna liv ägnar vi mycket tid åt olika medier för att
få fram information om händelser och upplevelser som vi inte kan ta direkt del av.
Men frågan är vad man gör, eller bättre uttryckt, vad man förmedlar genom ett visst medium.
Vad producerar massmedier? Jo, genom massmedier förmedlas symboliskt innehåll och
utfallet är kulturella produkter. Massmedier kan påverka människors syn på omvärlden och på
aktuella sociala problem och dess lösningar genom sina produkter. Människorna i det
moderna, kapitalistiska samhället konsumerar kulturella produkter såväl som materiella
produkter. Det har uppkommit en stor marknad för massmedier och deras produkter. Man
köper en bok eller CD i samma marknad som man köper mat och kläder. Vi är varje dag
utsatta för reklamindustri inom kulturella produkter såväl som inom materiella. Jag menar att
massmedier och deras produkter har blivit en ofrånkomlig del av våra moderna liv.
Följaktligen har sociologer intresse att studera massmedier, hur de påverkar människornas
attityder och livsstil och hur samhällets förändringar påverkar massmedier. De följer
massmediers förändringar och deltagande i det sociala och kulturella livet. De vill förklara
exempelvis massmediers effekt på samhällsmedlemmar när det gäller ökat missbruk, mord
och antalet skilsmässor i ett visst samhälle. Dessa studier har skapat ett specifikt område inom
1
sociologi som kallas för massmedia studier som enligt Roger Silverstone(1994) ”spårar
medier genom de sätt på vilka de deltar i det sociala och kulturella livet”.1
Olika massmedier förmedlar olika mängd av information och man kan säga att dagligen
konstruerar de olika aspekter av verkligheten för publiken. Den tryckta pressen bildar en
viktig del av den konstruktionsprocessen. I vår moderna värld spelar TV och de visuella
medier en stor roll såsom informatörer, men trots det, som Börje Olsson påpekar i en artikel,
har de nordiska tidningarna fortfarande en stark ställning när det gäller informations
förmedlande. ”Det är ofta där som olika politiska frågor lyfts upp på dagordningen och där de
grundläggande åsiktsriktningarna framläggs”.2 De skriver dagligen om olika sociala,
ekonomiska och politiska problem men de skildrar inte de här problemen på ett likadant sätt.
De utgår från olika betingelser och förutsättningar. I den här uppsatsen vill jag studera hur
svenska dagstidningar framställer ökad alkoholkonsumtion och vilken bild läsaren kan få från
den framställningen.
Syfte och frågeställning
Syftet med min uppsats är att genomföra en tematisk analys av hur den ökade
alkoholkonsumtion skildras i fyra svenska dagstidningar, Dagens Nyheter, Aftonbladet,
Expressen och Svenska Dagbladet. För att kunna kasta ljus på den bild av alkoholkonsumtion
som tidningarna ger till läsaren ska jag hitta återkommande teman bland artiklarna och å
andra sidan ska jag ta reda på vilket eller vilka budskap tidningarna vill ge till läsaren. Så
kommer jag att konkretisera mitt syfte genom en ytterligare stödfråga:

Finns någon konfliktlinje bland artiklarna om ökad alkoholkonsumtion?
För att kunna nå svaren på frågorna kommer jag att analysera materialen som jag valt från
fyra ovan nämnda tidningarna som publicerats under januari 2000 till december 2012.
Tidigare forskning
En stor del av forskningen om massmedier och alkohol fokuserar på mediers effekt på
alkoholkonsumtion. Den forskning som genomförts i både Sverige och i andra länder har att
1
2
) Balnaves, H Donald., Shoesmith (2009). s. 4
) Olsson Börje, (2000). s. 67
2
göra med exempelvis hur alkoholreklam påverkar ungdomars drickande 3 vilken roll
massmediers kampanjer kan ha när det gäller minskning av högrisk drickande bland studenter
4
, effekter av massmedias budskap om hälsovanor 5, och alkohol skildringar i filmer och
musikvideor och dessas samband med alkoholkonsumtion bland ungdomar 6.
Det finns en lucka i alkoholforskning när det gäller hur massmedier framställer
alkoholkonsumtionen. Den bild av alkoholkonsumtion som olika massmedier ger till publiken
och läsare är väsentlig, hur de reflekterar dessa problem i samhället och vilka åtgärder krävs
för att lösa problemet. Hittills finns få svenska studier som behandlar den bild som
massmedier framställer om alkoholkonsumtion.
En forskning av Börje Olsson studerar hur alkohol, alkoholproblem och alkoholpolitik har
skildrats i svenska tidningar under en tio årsperiod. Han studerade 20 tidningar i två studier
med samma ovan nämnda syfte. Det finns både socialdemokratiska, moderat och övriga
borgerliga färger bland tidningarna. I första studien analyserar Olsson tidningarna under
perioden oktober 1996 till mars 1997. I syftet att visa förändringar i hur alkoholfråga
behandlats i pressen, jämför han resultaten av den första studien med två andra studier där
tidningsartiklar från åren 1989 och 1993 analyseras. Forskningens resultat visar att
behandlingen av alkohol i svensk press har förändrats i både ”vad som sägs och hur detta
sägs” och dessutom i ”vilka de viktigaste berättarna är”. Studien visar också att bland de
artiklar som har tagit upp alkoholfrågan mellan 1996 och 1997 identifieras ”två mycket
distinkta alkoholdiskurser”, en liberal diskurs och en restriktiv diskurs, medan det inte finns
ett sådant välorganiserat distinkt särdrag bland pressmaterialet från 1989. Det finns bland det
senare årets pressmaterial en kritik mot den restriktiva alkoholpolitiken men den är inte
välorganiserad utan splittrad. Det finns skillnad mellan de nämnda diskurserna när det gäller
motiv för alkoholpolitiken, teori, mål och åtgärder. De borgerliga diskuterar inte, exempelvis
negativa konsekvenser av alkoholintag medan de socialdemokratiska betonar negativa
konsekvenser av alkoholkonsumtion. De socialdemokratiska är för en restriktiv alkoholpolitik
medan de borgerliga är för en friare politik som syftar till individuell frihet.
3
) Saffer, H. (2002). Alcohol advertising and youth. Journal of Studies on Alcohol, 63, 173-181. Casswell,
S., & Zhang, J. (1998). Impact of liking for advertising and brand allegiance on drinking and alcoholrelated aggression: A longitudinal study. Addiction, 93(8), 1209-1217.
4
) DeJong, W. (2002). The role of mass media campaigns in reducing high-risk drinking among college
students. Journal of Studies on Alcohol, 63, 182-192.
5
) Wilde, G. J. S. (1993). Effects of mass media communications on health and safety habits: An
overview of issues and evidence. Addiction, 88(7), 983-996.
6
) Koordeman R., Anschutz D. J., Engels R. C. M. E. (2012). Alcohol portrayals in movies, music videos
and soap operas and alcohol use of young people: Current status and future challenges. Alcohol and
Alcoholism, 47(5), 612-623.
3
En annan studie som handlar om svenska pressen och alkohol har genomförts av Alexandra
Bogren (2010). Artikeln har som syfte att studera den bild av genus och alkoholkonsumtion
som framställs av svenska dagstidningar. Artiklarna har valts bland de största tidningarna i
Sverige, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Svenska Dagbladet. Sammanlagt
studerades 148 artiklar och analyseras med hjälp av diskursanalys. Studien visar att de
svenska tidningarna producera flera sätt att tolka drickande. Några av berättelserna löser upp
kön genom att koppla "manligt" beteende (att dricka mycket) till kvinnliga kroppar, medan
andra löser upp denna genom att behandla föräldraskap såsom en viktigare angelägenhet än
kön.
Teori om massmedia
Sociologi under det senaste århundradet har varit intresserade av att studera hur individers
tankar och idéer påverkas av nya massmedier, radio, TV och tryckt press. Vilka faktorer
påverkar människor att de stödja en sak snarare än att vara emot den? Hur påverkar reklam
människor att köpa produkter? Hur påverkar massmedier människors politiska tankar och
handlingar? För att kunna besvara de här frågorna har uppkommit flera olika sociologiska
teorier som behandlar massmediers roll i samhället, exempelvis one-step model (Harold
Lasswell 1938), two-Step model för massmediers effekt (Paul Lazarsfeld 1955),
dagordningsteorin (Maxwell McCombs och Donald Shaw 1972), priming teorin (Iyengar, S.,
& Kinder, D. R 1987), gestaltningsteorin (Frank Luntz 1997), kritisk teori med flera. De
nämnda teorierna vill svara på frågan om publiken spelar en passiv eller aktiv roll när det
gäller massmediernas budskap och bild av verkligheten. I min uppsats kommer jag att
använda Frankfurtskolans teori om massmedier som min grundteori. Bland de teoretiker som
tillhör den skolan väljer jag att utgå från Theodor Adorno, Max Horkheimer och Herbert
Marcuse. Frankfurtskolan tillhör den skola som kallas för kulturmarxism. Till skillnad från
Marx som betonar ekonomiska förhållanden uppmärksammade kulturmarxistiska teoretiker
kulturprodukter och ideologi som enligt dem är ett effektivt medel som står till de
överordnades förfogande för att undertrycka publiken. Den teorin är förankrad i Antonio
Gramscis teori om kulturell hegemoni och har sedan utvecklats av andra teoretiker inom
Frankfurtskolan.
4
Frankfurtskola
Frankfurtskolans teori om massmedier utgår från den marxistiska teorin om klass hegemoni i
samhället men de går längre än klassanalys och ekonomiska förhållanden och analyserar den
sociala överbyggnaden, alltså kultur och ideologi. Frankfurtskolan var det första som började
kritisera systematisk masskommunikation och kultur, och hur dessa industrialiseras och
kommersialiseras under de kapitalistiska produktionsförhållandena. De mest
uppmärksammade teoretikerna som var förknippade med Institutet för social forskning, som
grundades i Frankfurt 1923, var Theodor Adorno, Max Horkheimer och Herbert Marcuse,.
Adorno och Horkheimer utvecklade begreppet, kulturindustri i sitt kända verk, Upplysningens
dialektik. De myntade begreppet för att beteckna den process av industrialisering av
massproducerade kulturen och de kommersiella krav som drev systemet.7 De analyserade de
sätt som kulturindustrins- och konsumtionssamhälle stabiliserar och legitimerar den samtida
kapitalismen genom att integrera arbetarklassen i det kapitalistiska samhället.
Kulturindustrin var en enhet som består av all form av kommersiell kulturproduktion: ” The
8
entire practice of the culture industry transfers the profit motive naked onto cultural forms”.
De erbjöd en
analys av kulturproduktion som etablerat sin roll och funktion inom kapitalismen och gav den
ett historiskt sammanhang genom att redogöra för uppkomsten av kapitalismen och kulturens
alltmer inflytelserika roll inom detta.9 Enligt Adorno och Horkheimer handlar kulturindustrin
om en dominerande instrumentell rationalitet som är förankrad i upplysningens uppkomst.
Den senaste tidens historia av instrumentell rationalitet har manifesterats i den roll som
massmedier har spelat i den sena fasen av kapitalismen.10 Adorno och Horkheimer hävdar att
”Teknisk rationalitet idag är maktutövningens egen rationalitet”11 och den utbud- efterfrågan mekanism
som idag ”börjar lossna i fogarna inom den materiella produktionen, fortverkar i överbyggnaden som en
12
kontrollmekanism till de härskandes förmån”.
Författarna hävdar att kulturindustri är på väg mot
standardisering och homogenitet; ”kulturen av idag stöper allt i samma form. Film, radio, veckopress
utgör ett system. Varje område är enhetligt i sig liksom alla sinsemellan”.
13
De menade att kulturindustrin
främjar individualisering och hela processen har utformats för att kommersialisera
konsumenter och att kontrollera dem.14 I ett sådant samhälle som kännetecknas av
7
) Kellner, D. (2007). s. 30
) Adorno, T (2005). s. 99
9
) Taylor, A Paul & Harris, L Jan (2008), s. 63
10
) Ibid. s. 68
11
) Adorno & Horkheimer (2012). s. 138
12
) Ibid. s. 150
13
) Ibid. s. 137
14
) Balnaves., Donald., Shoesmith (2009). s. 97
8
5
kulturindustri fungerar massmediernas som ett företag och en ideologi som legitimerar hela
det kapitalistiska systemet. ”Bilar, bomber och bio håller det hela samman, tills den dag kommer då det
nivellerande elementet i dem prövar sin styrka på själva den orättfärdighet det tjänat”.
15
De nya massmedierna förnekar subjektets roll för publiken utan de är alla jämlika lyssnare
och tittare. Adorno och Horkheimer kritiserar den demokratiska individualismen till fördel för
den liberala individualismen, eftersom i ”demokratisk anda” gör tv och radio alla till jämlika
lyssnare ”men bara för att auktoritärt utlämna dem till olika situationernas sinsemellan lika program ”.16 De
försätter vidare att den prestationsförmåga som individer har haft i den liberala anda, ”att på
förhand relatera den sinnliga mångfalden till de fundamentala begreppen” har
försvagats av
kulturindustrin och det är massmedier som rekonstruerar verkligheten åt oss och vi ser
verkligheten ur deras perspektiv. Individen har förlorat sin identitet på grund av effekterna av
kulturindustrin som riktat sig mot standardisering och homogenisering av massan. När vi
pratar om individen idag menar vi en konsument som konsumerar materiella produkter såväl
som kulturella produkter och hon existerar så långt som sin helhjärtade identitet med den
universella är utom tvivel.17
I verket Den endimensionella människan, utvecklade Herbert Marcuse en övergripande kritik
mot de dåvarande kapitalistiska och kommunistiska samhällena. Han teoretiserade den
socialistiska revolutionens nedgång och utvecklade samtidigt begreppet endimensionell
människa som var en konsekvens av genomgripande förändringar i det avancerade
kapitalistiska samhället. Han menade att massproduktion, masskonsumtion och masskultur
har segrat över traditionella former av medvetande. I sådana samhällen reproduceras systemet
dagligen genom massmedier, propaganda, kultur, politik och olika förvaltningsätt. Marcuse
framställer en negativ bild av massmedier sin bok. Teknologi (och massmedier som
teknologi) tjänar till att införa nya, effektivare och trevligare former av social kontroll och
social sammanhållning. Enligt Marcuse utgör massmedier ”förbindelselänken mellan herrarna och
deras underlydande. Dess reklammakare skapar den kommunikation i vilken det endimensionella beteendet
kommer till uttryck”.
18
Han påpekade att syftet med massmediernas propaganda är att förvärva
mer ekonomisk vinst men det är samtidigt inte den enda syftet; de skapar också en situation
som Marcuse kallar för ”hot och förhärligande”. ”(…); hela kommunikationen får en hypnotisk
karaktär. På samma gång får den en anstrykning av falsk intimitet – ett resultat av ständig upprepning och av
den skickligt styrda folkliga omedelbarheten i kommunikationen. Denna vänder sig direkt till mottagaren – utan
15
16
17
18
)
)
)
)
Adorno., Horkheimer (2012). s. 138
Ibid. s. 139
Ibid. s. 172
Marcuse, H (1969). s. 90
6
hänseende till status, utbildning och yrke – i vardagsrummet eller kökets eller sovrummets informella
atmosfär”.
19
Marcuse menade att medierna tonat ner den stora klassklyftan i samhället, men inte
ideologiskt. Klassklyftor fortfarande återstår i samhället och det enda som massmedier har
gjort är att de lett till att den underordnade klassen i samhället accepterar den överordnade
klassens ideologi och kultur med stort samtycke. Om en underklass kvinna klär sig på samma
sätt som en överklasskvinna och om de tittar på samma TV- program och går på samma teater
betyder det inte att klassklyftorna och skillnaderna har försvunnit utan betyder att ”i vilken
utsträckning behov och tillfredställelser som tjänar att bevara det rådande systemet också anammas av
befolkningen. I själva verket förhåller det sig så i de mest avancerade delarna av det moderna samhället att
överföringen av sociala behov till individuella är så effektiv att skillnaden mellan dem framstår som rent
teoretisk”.
20
Den hårda klyftan mellan massmedier och publiken och den ständiga kontrollen som utövas
av massmedier enligt Frankfortsskolan, har brutits ner, menade Angela McRobbie and Sarah
L. Thornton.21 Anledningen är nya hem video-kameror, nya elektroniska kanaler exempelvis
Yotube, Face Book, Twitter E-post o.s.v., som ger möjligheter till publiken att kommentera
och reagera mot eller för sociala debatter. Nu är publiken mer läs- och skrivkunniga än förut
och detta gör att de har ”right to replay”. Å andra sidan ”the increasing reliance on the
audience as a resource for successful television, either as visualized participants or audible
internal audiences, seems to give a positive place to the audience in the process of programme
production”.22
Trots den kritik som har ställts mot kulturindustriteorin och trots de förändringar som skett
inom den kritiska teorin är teorins kärna fortfarande aktuell när det gäller
massmedieforskning. Som Douglas Kellner påpekar fortsätter den systematiska inriktningen i
Frankfurtskolan tillvägagångssätt som studerar tv och andra institutioner i mediekulturen i
samband med deras politiska ekonomi, att vara till nytta i mediestudier (Schiller,1971;
Tunstall, 1977; Gerbner, 2003; Postman, 1986; Luke 1990). 23
19
20
21
22
23
)
)
)
)
)
Ibid. s. 95
Ibid. s. 25
McRobbie A., Thornton L Sarah. (1996). s. 571
Ibid. s. 571
Kellner, D. (2007). s. 34
7
Den som inom kulturindustriteorin är viktig för mig är den roll som massmedier spelar när det
gäller kontroll över konsumenters behov och legitimeringen av hela systemet. Jag kommer att
använda de termerna i min diskussion om tidningsartiklarna.
Metodologi
Min angreppsätt för att studera mitt valda ämne är kvalitativt. Syftet med en kvalitativ studie
är att fördjupa förståelsen av idéer, tankar och upplevda fenomenen. Kvalitativa metodologier
består inte bara av ett enda angreppssätt utan ”olika epistemologiska perspektiv och pluralism
har lett till en rad tillvägagångssätt, t.ex. Grounded theory, fenomenologi, etnografi,
aktionsforskning, narrativ analys och diskursanalys”. 24
Narrativ analys är ett av de olika kvalitativa analyssätt som används av samhällsvetenskapliga
och humanistiska forskare. Enligt Riessman hänvisar narrativa analyser till en familj av
metoder för olika typer av texter, som har en berättelse form gemensam. Narrativanalysen har
tre modeller enligt Riessman: tematiskanalys, strukturellanalys och interaktionsanalys. I en
tematiskanalys ligger tyngdpunkten på innehållet i en text, "vad" som sägs mer än "hur" det
sägs, att "höra" snarare än "berätta".25 Tematisk analys har också något gemensamt med
grounded theory enligt både Riessman och Braun och Clarke. På samma sätt som en forskare
som arbetar utifrån grounded theory samlar en tematisk analys många historier och skapar
induktivt konceptuella grupperingar utifrån data.26 Braun och Clarke menar att grounded
theory är mycket lik tematisk analys i sina rutiner för kodning av "teman" eller kodning av
data.27
De data som analyseras kan ta ett antal former - en intervju, fältanteckningar, dokument,
fotografier, videofilmer. Med hjälp av tematisk analys kan vi ”identifiera, analysera och
rapportera mönster(tema) inom datamängden. Det organiserar minimalt och beskriver våra
data i en rik detalj men går ofta längre än så och tolkar olika aspekter av forskningsämnet. 28
Som Braun och Clarke påpekar, är tematisk analys oberoende av teori och epistemologi och
24
25
26
27
28
) Vaismoradi M m.fl. (2013)
) Riessman C K. (2005). s. 1
) Ibid. s. 3
) Braun V., Clarke V. (2006). s. 8
) Ibid. s. 6
8
den frihet gör den tematiska analysen till ”ett flexibelt och användbart verktyg för forskning
vilket potentiellt kan ge en rik och detaljerad, men ändå komplex, hänsyn till uppgifterna” 29.
Tematisk analys kan vara både en essentialistisk och realist metod som rapporterar
upplevelser, betydelser och deltagarnas verklighet, eller det kan vara en konstruktionistisk
metod som undersöker de sätt på vilka händelserna, verkligheter, meningar, upplevelserna
o.s.v. är effekter av olika samhälleliga diskurser. Det kan också vara en kontextualist metod
mellan essentialism och konstruktivism, och kännetecknas av hur individer skapar mening av
sina upplevelser, och i sin tur, hur den sociala kontexten påverkar dessa meningsbildanden.
Det är därför som tematiskanalys kan vara en metod som fungerar både för att spegla
verkligheten, och för att se igenom verklighetens yta.30
Enligt Guest och McQueen kräver en tematiskanalys mer tolkning av forskaren. Enligt dem
rör sig den tematiska analysen bortom explicita ord eller fraser och fokuserar på att identifiera
både implicita och explicita idéer inom data, det vill säga teman.31 Det finns två nivåer av
analys i en tematiskanalys enligt Braun och Clarke. I en semantisk nivå” the themes are identified
within the explicit or surface meanings of the data” och analytikern söker inte bortom vad deltagarna sagt eller
skrivit. Men i en latent eller tolkande nivå går den tematiska analysen bortom det semantiska innehållet i data
och identifierar de bakomliggande idéerna, antagandena och ideologierna ”that are theorised as shaping or
32
informing the semantic content of data”.
Arbetsprocess
Efter att jag läst tidningsartiklarna för första gången för att, som Braun och Clarke säger,
”bekanta mig med mina data”, tog jag bort de artiklar som hade en annan fråga i fokus än
ökad alkoholkonsumtion och de artiklar där det bara fanns några meningar om
alkoholkonsumtion. Exempelvis fanns en artikel i Aftonbladet under rubriken ”Så sänker du
blodtrycket”. Som framgår av titeln fokuserar artikeln på blodtrycket men någonstans i
artikeln pekades på alkoholkonsumtion som en orsak till sjukdomen. Ett ytterligare exempel
är en annan artikel i DN under titeln ”Psykisk ohälsa vanligaste sjukdom bland kvinnorna”
som hade psykisk ohälsa bland kvinnor i sin fokus. Efter en andra läsning kunde jag hitta de
teman som jag ansåg vara viktiga och som också var de mest återkommande i artiklarna och
därmed byggde jag min analys på dem. Jag skrev en första analys som innebar en översikt
29
30
31
32
)
)
)
)
Ibid. s. 4
Ibid. s. 9
Guest, MacQueen and Namey (2012). s. 10
Braun., Clarke, (2006). s. 12
9
över alla de återkommande temana i alla artiklarna. Ur analysen drog jag ut tre huvudteman:,
orsaker till alkoholkonsumtion, konsekvenser av ökad alkoholkonsumtion och åtgärder för att
minska alkoholkonsumtionen. Efter att jag läst artiklarna för tredje gången hittade jag
underteman för varje ovan nämnda huvudtema, då började jag analysera artiklarna utifrån de
här undertemana.
Artikelurval
Jag kommer att fokusera på fyra dagtidningar i Sverige, Aftonbladet, Dagens Nyheter,
Expressen och Svenska Dagbladet. Grundvalet är att de nämnda tidningarna är mer
lättillgängliga för svenska läsare, de delas ut i hela landet och å andra sidan representerar de
olika syn på socialpolitik, även om jag inte har för avsikt att jämföra dem.
Aftonbladet grundades 1830 av Lars Johan Hierta och en är oberoende socialdemokratisk
kvällstidning. Schibsted äger 91 procent av aktierna i Aftonbladet och LO äger 9 procent av
aktierna.33År 2011gavs Aftonbladets ut i 271 700 upplagor. Dagens Nyheter är en oberoende
liberal morgontidning som publicerades för första gången 1864.34 Dagens Nyheter ingår i
Bonnierkoncernen, ett av norra Europas ledande medieföretag. Dagens Nyheter gavs ut i 285
700 exemplar 2011. Expressen är en liberal kvällstidning som grundades 1944 av AB Dagens
Nyheter; huvudägare är Bonnier AB. Tidningen gavs ut i 248 500 exemplar. Svenska
Dagbladet är en obunden moderat daglig morgontidning, utgiven i Stockholm.
Aktiemajoriteten i SvD, som 1994 förvärvades av företag i Wallenberggruppen, köptes 1998
av det norska medieföretaget Schibsted. SvD grundades 1884. 35 Svenska Dagbladet gavs ut i
185 600 upplagor 2011.36 I vecka 10, 2012 besökte 5 916 552 besökare Aftonbladets hemsida,
Dagens Nyheter 1 577 106 besökare, Expressen 2 625 522 besökare och Svenska Dagbladet
1 190 880 besökare.37
Grundvalet för den valda perioden är att begränsa mitt tidsurval och å andra sidan under den
perioden har statistiken för alkoholkonsumtion visat stora fluktuationer jämför med förra
33
) Aftonbladet ska finnas där läsarna och kunderna finns, Aftonbladet,
http://www.aftonbladet.se/koncernen/article12626015.ab
34
) Om dagens nyheter, http://www.dn.se/diverse/diverse-hem/om-dagens-nyheter/
35
) Svenska dagbladet, Nationalencyklopedin http://www.ne.se/svenska-dagbladet
36
)Tidningsutgivarna (TU), Svenska dagspress 2012, fakta om marknad och medier, sid. 6
http://www.mediekompass.se/images/stories/Dokument/Statistik/TU_Svensk_Dagspress_2012.pdf
37
) Ibid. s .7
10
decenniet, 1990-talet. Statistiken för alkoholkonsumtion har ökat från 8,2 liter ren alkohol per
person året 1996 till 10,2 liter 2005 38 och sedan minskat till 9,2 under 2012.39
Artiklar som skulle analyseras hämtas från databasen Mediearkivet på Stockholms
universitetsbibliotek. De ord som jag använt för att söka i Mediearkivet är ”ökad
alkoholkonsumtion i Sverige”. Det finns sammanlagt 85 artiklar för den valda perioden:
Aftonbladet 22 artiklar, Dagens Nyheter 29 artiklar, Expressen 8 artiklar och Svenska
Dagbladet 26 artiklar. Det finns ledarartiklar, debattartiklar och nyhetsartiklar bland de
utvalda artiklarna. Efter att jag tog bort de artiklarna som hade ett annat ämne än ökad
alkoholkonsumtion i fokus återstår sammanlagt 41 artiklar (tabell 1).
Tidmässiga fakta om artiklarna
En stor del av artiklarna har skrivits mellan 2000 och 2004: I Aftonbladet 8 artiklar av 12, i
DN 13 av 17 artiklar, i Expressen 3 artiklar av 3 och i SVD 6 artiklar av 9 mellan. Artiklarna
har ägnat sig åt olika frågor under den utvalda perioden, när det handlar om
alkoholkonsumtion i Sverige. Alkoholpolitiken är det allra mest upprepade ämne bland
tidningarna och det har tagits upp av 19 artiklar; Aftonbladet 5 artiklar, DN 8 artiklar, SVD 5
artiklar och Expressen 1 artikel. De flesta av artiklarna som tagit upp alkoholpolitiken skrevs
mellan början av 2000 och slutet av 2004, (Aftonbladet 4 artiklar av 5, DN 5 artiklar av 8,
Expressen 1 artikel av 1 och SVD 4 artiklar av 5). (tabell 1)
Alkoholkonsumtionens hälsoeffekter ligger i andra plats och har tagits upp av 11 artiklar.
Bland tidningarna är det Aftonbladet och DN som skrev allra mest om alkohol och
hälsoeffekter, Aftonbladet 4 artiklar och DN 4 artiklar. I Expressen finns bara 1 artikel om
alkohol och dess hälsoeffekter på kvinnor och 1 artiklar finns i SVD. Det finns inte en
tidmässig ordning bland artiklarna som tagit upp alkoholförtäringens folkhälsoeffekter. Den
kvinnliga alkoholkonsumtionen har tagits upp bland nästan alla artiklarna som skrivits om
alkoholkonsumtionens hälsoeffekter. Dessutom i andra artiklar som fokuserat exempelvis på
alkoholpolitik finns diskussion om kvinnor och ökat alkoholintag. Exempelvis kvinnor har
38
39
) Statistiska centralbyrån (2007), Alkohol- och tobakbruk, levnadsförhållandenrapport 114, s. 12
) Ramstedt, Mats m.fl. (2013), Tal om alkohol 2012, forskningsrapport 67, Sorad. www.sorad.su.se
11
tagits upp av 7 artiklar i Aftonbladet, 7 artiklar i DN, 3 artiklar i Expressen och 2 artiklar i
SVD. De ovan nämnda artiklarna har en annan fråga i fokus men samtidigt de har också pekat
på kvinnofrågan. Förutom det, har kvinnor och ökat alkoholintag tagits upp sammanlagt av 6
artiklar, Aftonbladet 2 artiklar, DN 2 artiklar, Expressen 1 artikel och SVD 1 artikel. Det finns
inte heller någon tidmässig ordning i artiklarna som tagit upp kvinnor och ökad
alkoholkonsumtion.
När det gäller alkoholreklam finns bara 2 artiklar som har fokuserat på alkoholreklam i
samband med alkoholkonsumtion, DN 1 artikel (2012) och SVD 1 artikel (2011). Bland de
andra artiklarna finns också artiklar som tagit upp alkoholprogram vid andra frågor
Tabell 1. De återstående tidningsartiklarna efter den andra
läsningen
källa
AF
Datum
2000-05-31
2
Rubrik
Repliken sprit i snabbköpet ökar
utslagning
På vit Sprit följer svart
AF
2000-08-31
3
Alkohol ökar cancerrisken
AF
2000-12-11
4
Mormor dricker minst
Af
2001-04-06
5
AF
2001-08-31
6
Vi mår bra av att ta ett glas på
krogen
Drickande skenar i väg
AF
2003-01-21
7
EU:s spritvanor hotar folkhälsan
AF
2003-03-01
8
EU bär skulden till att
alkoholpolitiken rasat
Drick dyrt- och lura alkoholfällan
AF
2004-05-27
AF
2007-02-27
På sommaren ökar drickandet med
40 procent
Jag var full med mina barnbarn
AF
2009-06-22
AF
2012-05-15
AF
2012-05-25
DN
2000-03-06
14
Skräckpropaganda mot alkohol
felaktig
Alkoholdödligheten kan
fördubblas
Att dricka som en hel kvinna
DN
2000-08-28
15
Svenska köper alltmer alkohol
DN
2003-01-08
1
9
10
11
12
13
Ämne
Svensk alkoholpolitik och
Eu- medlemskap
Svensk Alkoholpolitik
och EU- medlemskap
Alkohol och dessas
hälsoeffekter
Alkoholkonsumtion bland
kvinnor
Restaurangsnäring och
alkoholpolitik
Alkoholkonsumtion och
dessas hälsoeffekter
Svensk alkoholpolitik och
EU- medlemskapet
Svensk alkoholpolitik och
EU- medlemskapet
Alkoholkonsumtion och
dessas hälsoeffekter
Ökad alkoholkonsumtion
i Sverige (fakta)
Alkoholkonsumtion bland
kvinnor
Svensk alkoholpolitik
Svensk alkoholpolitik och
EU- medlemskapet
Alkoholkonsumtion bland
kvinnor
Systembolaget och
alkoholpolitik
12
16
Alkohol: Kontinentel drickande en
myt
Skåningarna dricker mest i landet
DN
2003-04-04
DN
2003-04-13
DN
2003-04-17
19
Alkoholreklam är av underordnad
betydelse
Chockökad rattfylleridöd
DN
2003-06-01
20
Ökat drickande bland gravida
DN
2003-06-11
21
Alkohol dödar 1 500 fler per år
DN
2003-07-10
22
Lät att förstå svenska regeringens
oro
Vi dricker en halv liter vodka i
veckan
DN
2004-05-15
DN
2004-05-19
24
Ras för Systembolaget
DN
2004-06-08
25
Drickandet orsaker fler våldbrott
DN
2004-09-17
26
Skärp skattekontrollen av
internetalkoholen
Våga tala högt om risken med det
nya vanedrickandet
Chockhöjningen av antalet
alkoholiserade kvinnor
DN
2007-06-22
DN
2007-08-11
DN
2008-08-30
DN
2013-03-08
EXP
2000-05-15
31
Färre unga dricker – men de som
gör det får fler skador
Skåne värst drabbat enligt nya
forskningar
EU- öppet större än lördagsöppet
EXP
2001-02-03
32
Kvinnor dricker alltmer
EXP
2001-08-05
33
Spriten flödar ur alla kranar
SVD
2001-01-09
34
Svensk supande på rekordnivå
SVD
2003-01-21
35
Vården tar smällen
SVD
2004-06-04
36
SVD
2004-06-21
37
Systembolagets överlevnad kräver
sänkt alkoholskatt
Begränsa införselkvoterna
SVD
2004-08-11
38
2 dl vin påverkar fostrets hjärna
SVD
2004-11-16
17
18
23
27
28
29
30
Alkoholvanor i Sverige
och EU
Införselregler och
Systembolagetsmonopol
Alkoholreklam och Ökad
alkoholkonsumtion
Alkoholkonsumtion och
dessas hälsoeffekter
Alkoholkonsumtion bland
kvinnor
Alkoholkonsumtion och
dessas hälsoeffekter
Svensk alkoholpolitik
Ökad alkoholkonsumtion
och alkoholpolitik, EUmedlemskapet
Systembolagetsmonopol
och EU- medlemskapet
Alkoholkonsumtion och
dessas hälsoeffekter
Privatinförsel och EGdomstolen; alkoholpolitik
Alkoholkonsumtion och
dessas hälsoeffekter
Ökad alkoholkonsumtion
bland kvinnor och
alkoholpolitik
Alkoholkonsumtion bland
unga och alkoholpolitik
Ökad alkoholkonsumtion
(fakta)
Systembolaget: svensk
alkoholpolitik och EU:s
alkoholpolitik
Ökad alkoholkonsumtion
bland kvinnor
Svensk alkoholpolitik och
alkoholkonsumtion bland
unga
Ökade alkoholkonsumtion
(fakta)
Alkoholpolitik; sjukvård
och alkoholkonsumtion
Svensk alkoholpolitik;
Systembolagetsmonopol
Svensk alkoholpolitik och
EU- medlemskapet
Alkoholkonsumtion bland
13
39
Sverige minskar inte rattfyllerifall
SVD
2007-06-08
40
Stoppa alkoholfloden till Sverige
SVD
2009-05-15
41
Nu anmäller vi alkoholreklamen
SVD
2011-03-04
gravida kvinnor
Alkoholkonsumtion och
dessas hälsoeffekter
Svensk alkoholpolitik och
EU- medlemskapet
Alkoholkonsumtion och
marknadsföring
exempelvis svensk alkoholpolitik eller hälsofrågan. Det finns 4 artiklar som pekar på
alkoholreklam samtidigt som de har ett annat ämne i sin fokus. Alkoholreklam har kommit
med bland artiklarna sedan 2004, men de har inte haft mycket att säga om reklamen.
Det finns likheter och skillnader mellan tidningarna när det gäller vilka frågor som tagits upp i
samband med ökad alkoholkonsumtion. Tre av fyra tidningar, Aftonbladet, DN och SVD har
tagit upp alkoholpolitik som den viktigaste frågan. I alla tidningarna har man försökt låta olika
åsikter komma till tals bortsett från att tidningarna har olika politisk ställning om sociala
frågor. När det gäller kvinnofrågan i samband med alkoholkonsumtion är det Aftonbladet och
DN som ägnat sig mest åt detta. Expressen och SVD ligger på andra och tredje platsen. Om
läsaren utgår från detta för att bedöma tidningarnas politiska ställning, då anser hon att
kvinnofrågor har en viktigare plats i socialdemokratiska och liberala åsikter än konservativa.
Den svenska alkoholpolitiken
Den svenska alkoholpolitiken inleddes i mitten av 1800-talet då industrialiseringen och
urbaniseringen skapade växande sociala problem. Staten förbjöd hembränning. Denna lag som
kallades senare för Göteborgs- systemet ”gav nämligen genom statsmaktens delegerande möjlighet att
driva en egen kommunal alkoholpolitik och att i städerna vidta åtgärder för att reglera
40
brännvinsförsäljningen”.
Sedan dess har den svenska alkoholpolitiken varit en restriktiv och
förebyggande politik som baserats på ”höga priser på alkoholdrycker, begränsning av antalet
försäljningsställen, begränsning av tiderna för försäljning (öppethållandetiderna) och åldersregler för rätten att
köpa och bli serverad alkoholdrycker”.
40
41
41
) Johansson, Lennart (2008). s. 73
) Olsson, Orvar (2000). s. 15
14
Sverige anslöt sig till Europiska unionen 1995 och efter EU- inträdet påverkas naturligtvis den
svenska alkoholpolitiken av EU:s lagstiftning om alkohol och tobak. EU-medlemskapet
innebar bland annat att Sverige skulle acceptera och följa artiklel 30,34,36,37 och 95 i
Romfördraget som betonar en fri rörlighet av varor och tjänster inom EU:s inre marknad.
Ingen av medlemstaterna ska lägga interna avgifter på varor från de andra medlemländerna.
Alkohol och tobak var inget undantag. Här vill jag peka på de viktigaste förändringarna efter
EU anslutningen:

De statliga monopolen på import, export och produktion av alkohol avskaffades men
Sverige kunde behålla monopol på detaljhandel, det vill säga Systembolagets monopol

Lördagsöppet och införandet av generösa öppettider på helgerna

Förbud mot alkoholreklam avskaffades 2003. Till följd av ett utlåtande från EGdomstolen kunde tidningar och tidskrifter publicera reklam för alkoholdrycker med
upp till 15 volymprocent alkohol medan alkoholreklam på tv fortfarande är förbjuden.

Den öppnade gränsen till följd av införandet av alkoholinförselkvoter

Alkoholprissänkningar, då skatterna på starköl minskades med 38 procent (som
motsvarade 20 procent i prissänkning).
De ovan nämnda förändringarna inom alkoholpolitiken har diskuterats av tidningsartiklarna
när de tar upp den ökade alkoholkonsumtionen i Sverige under det senaste decenniet.
Ökad alkoholkonsumtion: En
analys av tidningsartiklarna
I det här avsnittet kommer jag att diskutera och analysera de återkommande temana i de
utvalda tidningsartiklarna. Som påpekades i metoddelen är tematisk analys en av de tre
modellerna i narrativanalys. En narrativanalys har en berättelse form för att visa vad som sägs
i utvalda material. Därför vill jag ge en berättelse form till min analys och klassificera de
återkommande teman under tre huvudteman. Först börjar jag med ”Orsaker till ökade
alkoholkonsumtion”. Det som nämns bland en stor del av artiklarna som en orsak till ökade
alkoholkonsumtion är den svenska alkoholpolitiken. Andra faktorer anses i artiklarna vara
konsekvenser av förändringar i alkoholpolitiken, särskilt de förändringar som mest har skett
15
under EU-medlemskapet. Och det är just i den här punkten som en konfliktlinje tas upp av
artiklarna, en konfliktlinje som handlar om liberalisering och kommersialisering i den svenska
alkoholpolitiken efter EU-inträdet 1995. Jag kommer att beskriva de andra orsakerna till
alkoholkonsumtion, exempelvis ökade införselkvoter, förändringar i alkohol- och
dryckesvanor, det ökade antalet restauranger och krogar med alkoholserveringstillstånd och
det försvagade statliga monopolet, under rubriken ”Kommersialiseringen av den svenska
alkoholpolitiken”. I andra steget analyserar jag de konsekvenser av den ökade
alkoholkonsumtionen som påpekas av artiklarna och till sist analyserar jag vad som tagits upp
av artiklarna som åtgärder mot den ökade alkoholkonsumtionen.
För att jag skulle kunna ge en berättelse form till min analys undviker jag att repetera ständig
exempelvis ”Artikeln xx hävdar att…”, ”I SvD 3 december 2011 påpekas det att…” och
liknande, men för att läsaren tydligt ska se vad som är hämtat från tidningsartiklarna – vad
som sägs i artiklarna – och vad jag själv säger i min analys av artiklarna refererar jag till
fotnoter där jag hämtar bevis från artiklarna.
Orsaker till ökad alkoholkonsumtion
Utgångspunkten för alkoholdebatten är att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat kraftigt
under EU -medlemskapet. Forskningen visar att 1995 svenskarna konsumerade 7,7 liter ren
alkohol per person, medan siffran ökar till 10,5 liter 2004 och sedan dess minskar något till
9,21 liter ren alkohol per person.42 Den största delen av förändringar har skett efter 2000.
42
) Ramstedt, Mats (2008),(2012), Tal om alkohol, http://www.sorad.su.se/forskning/2.16514 läst 201311-25
16
Tabell 2. De viktigaste orsakerna till alkoholkonsumtion som
återkommit i artiklarna
Fråga
EU- medlemskap och alkoholpolitik 43
Systembolagets monopol 44
Privatinförsel 45
Alkoholreklam 46
Ökat antal serveringsställen 47
Förändring i dryckesvanor och kultur48
AF
4
4
2
1
2
2
DN
7
9
8
2
2
9
EXP
2
1
1
0
0
0
SVD
5
2
6
1
0
2
De utvalda tidningsartiklarna nämner några faktorer som orsaker till den ökade konsumtionen,
bland annat en försvagad svensk alkoholpolitik, ökningar i införselkvoter, alkoholreklam, ökat
antal restauranger med serveringstillstånd och förändringar i dryckesvanor och kultur. De
nämnda orsakerna är själva en konsekvens av EU -medlemskapet. Bland en del av artiklarna
tycks att efter EU -inträdet slog den svenska restriktiva alkoholpolitiken till reträtt (tabell 2).
En kort sammanfattning av de artiklar som har tagit upp den svenska alkoholpolitiken i
samband med EU -inträdet kan vara att Sverige spelar en passiv roll inom EU och resultatet
har blivit att den svenska alkoholpolitiken har underminerats under medlemskapet. Ulf
Westerberg på Rättsmedicinalverket och Gunnar Ågren på Folkhälsoinstitutet säger i en
artikel i DN att, ” samt medlemskapet i EU som lett till en rad reträtter från den restriktiva alkoholpolitiken,
49
leder till ökad alkoholkonsumtion”.
Desintressering har varit en väsentlig del av den svenska alkoholpolitiken under de senaste
hundra åren och det innebar en minimering av privata intressen i alkoholfrågan till förmån för
folkhälsoperspektivet. Men den försvagade alkoholpolitiken i samband med EU anslutning
översätts direkt till att kommersiella aktörer fått ett stort utrymme i den svenska
alkoholpolitiken.
43
)Aftonbladet 2000-08-31, 2003-03-01, 2004-05-27, 2007-02-27, DN 2000-03-06, 2003-04-04, 200304-13, 2003-07-10, 2004-05-15, 2004-09-17, 2007-06-22, SVD 2004-06-04, 2004-06-21, 2004-08-11,
2007-06-08, 2009-05-15, Expressen 2001-02-03, 2001-08-05
44
)Aftonbladet 2000-03-06, 2000-08-31, 2004-05-27, 2012-05-25, DN 2000-03-06, 2003-01-08, 200304-13, 2003-04-17, 2004-05-19, 2004-06-08, 2007-06-22, 2008-08-30, 2012-03-08, SVD 2001-01-09,
2004-06-21, Expressen 2001-02-03
45
)Aftonbladet 2000-08-31, 2004-05-27, DN 2000-03-06, 2003-01-08, 2003-04-13, 2003-07-10, 200405-15, 2004-05-19, 2004-06-08, 2012-03-08, SVD 2001-01-09, 2003-01-21, 2004-06-04, 2004-06-21,
2004-08-11, 2009-05-15, Expressen 2001-08-05
46
)Aftonbladet 2004-05-27, DN 2003-04-17, 2012-03-08, SVD 2011-03-04
47
)Aftonbladet 2001-08-31, 2008-08-30, DN 2003-01-08, 2008-08-30
48
)Aftonbladet 2001-08-31, 2003-03-01, DN 2003-04-04, 2003-04-13, 2003-04-17, 2003-06-01, 200306-11, 2004-05-15,2007-08-11, 2008-08-30, 2012-03-08, SVD 2003-01-21, 2009-05-15
49
)DN 2003-06-01
17
Kommersialiseringen av den svenska alkoholpolitiken
Under den här rubriken diskuterar jag de faktorer som har lett till kommersialiseringen av den
svenska alkoholpolitik som präglades av restriktioner till förmån för ett folkhälsoperspektiv.
Den privata alkoholinförseln
Efter EU- anslutningen kunde Sverige behålla egna alkoholinförselsrestriktioner till början av
2000. Men i juli 2000 accepterade Sverige att höja införselkvoterna och sedan stegvis
avskaffa undantaget och ansluta till de gemensamma införselreglerna inom EU.50 Idag får
man föra in 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl, enligt tullregler. Om
man skulle ha en fest där alkohol ska serveras kan man föra in mer än ovanstående.
Den privata alkoholinförseln har vållat i sin tur vidareförsäljning och alkoholsmuggling enligt
en artikel i DN51 och det är ungdomar som är mest utsatta52. Detta leder till att ett av de
grundläggande instrumenten i alkoholpolitiken försvagas, detaljhandelsmonopolet det vill
säga Systembolagets monopol. Anitra Steen, dåvarande VD för Systembolaget AB, pekar i en
intervju på att den privata införseln underminerar Systembolagets legitimitet genom att
alkoholsmuggling ökar:,
”Det där är själva legitimitetsfrågan. Kan man säga att man har ett monopol när vi har 50 procent av
försäljningen och resten kommer från andra källor?”
53
En av de faktorer som påpekas av två av artiklarna som orsak till försvagning i
Systembolagets monopol var EU-domen om alkoholhandel på internet och alkohols
privatimport. Detta beslutades av EU-domstolen 2007 och kallas för Rosengrenmålet och var
ett negativt beslut från en folkhälsosynpunkt.54
En försvagad alkoholpolitik är en annan konsekvens av den ökade privata införseln. Svenska
alkoholpolitiken har haft två viktiga instrument, tillgänglighet och prisinstrument, som enligt
några av artiklarna underminerats efter införandet av de ökade införselkvoterna.55 En artikel i
50
51
52
53
54
55
)Johansson, Lennart (2008). s. 430
)DN 2004-05-19
)DN 2000-03-06, 2004-06-08, 2008-08-30, SVD 2004-06-21,
)SVD 2004-06-21
)DN 2007-06-22, 2008-08-30
)SVD, 2004-06-21, 2004-05-19, 2003-06-01, 2000-03-06, 2003-07-10
18
Expressen pekar på att många reser från Danmark till Tyskland eftersom alkoholpriserna i
Tyskland är lägre än i Danmark och samtidigt många svenskar reser varje år till Danmark på
grund av lägre alkoholpriser i Danmark jämfört med Sverige.56 Tillgängligheten har särskilt
ökat i södra delen av Sverige på grund av de billigare alkoholpriserna i Danmark. Detta har
påpekats av tre av artiklarna. 57 Flera artiklar pekar på ökad alkoholinförsel också har pressat
ner alkoholpriserna som i sin tur har vållat ökad alkoholkonsumtion i Sverige.58 Det tycks att
den framgångsrika alkoholpolitiken i Sverige under ett hundra år har att göra med höga
alkoholpriser. 59
Antalet serveringsställen har ökat
Andra steget i kommersialiseringen är ökningen av antalet restauranger med
alkoholserveringstillstånd och samtidigt nöjeslivet har längre öppethållande. Sven Andreasson
i en artikel i DN tycker att det är i restaurangpolitiken som näringsintresset krockar med
sociala intresset. Sverige har många år inskränkningar mot krogar och restauranger bakom sig
inom alkoholpolitiken ”men räcker inte för att motverka effekten av fler nattöppna serveringsställen. Även
här ges möjlighet att inom den pågående översynen av alkohollagen lägga förslag som lagstiftningsvägen
begränsar krogtätheten i utsatta områden, liksom serveringstiderna”.
60
Även finns en konfliktlinje bland artiklarna om sambandet mellan ökade våldsbrott och ökade
antalet serveringsställen. Enligt en del av artiklarna finns kopplingar mellan
alkoholkonsumtion på restauranger och krogar och ökade våldbrott. 61 En del av artiklarna
hävdar att både tätheten i serveringställen och längre öppettider stora effekter på ökat våld och
andra alkoholrelaterade problem.62 En artikel i DN pekar på sambandet mellan ökade
våldsbrott och alkoholkonsumtion och hänvisar till Eckart Kühlhorns (professor i sociologisk
alkoholforskning vid Stockholms universitet) forskning som visar att
56
) Expressen 2001-02-03
) DN 2003-04-13, 2003-01-08, 2004-05-19,
58
) DN, 2003-07-10, 2004-05-15, 2000-03-06, Aftonbladet, 2000-05-31, 2003-03-01
59
) Aftonbladet 2003-03-01
60
) DN 2008-08-30
61
) Hradilova m.fl. (1998). s. 200
62
) DN 2008-08-30, 2004-09-17, Aftonbladet 2004-05-27, Expressen 2000-05-15
57
19
”Under de senaste tio åren har drickandet ökat med 30 procent till 10,3 liter ren sprit per vuxen person och år.
Det motsvarar en halvliter vodka i veckan. Samtidigt har antalet polisanmälda våldsbrott ökat med drygt 20
63
procent”.
Men Mattias Svensson, redaktör för det liberala magasinet NEO, tycker att sedan 1987 är
trenden för alkoholrelaterad dödlighet stabil och på senare år något minskande för män. Enligt
hans bok, Alkoholen:, en lyckad svensk liberalisering (2012), visar alkoholrelaterade skador
ingen tydlig trend. Det alkoholrelaterade dödliga våldet har minskat med 25 procent sedan
1990.64 Han tycker att svenskarna har kunnat hantera sina friheter på ett bra sätt och
regeringen bör fortsätta med mer liberalisering av alkoholpolitik. Mats Hulth, vd för Sveriges
hotell- och restaurangföretagare tycker att det ökade antalet restauranger med
serveringstillstånd inte leder till ökad alkoholförtäring eftersom det alkoholintag ”som sker på
restaurangerna generellt är måttligare, både till mängden och till styrkan, än den som sker i hemmen (…) och
65
att alkoholdrickandet på restaurangerna också sker under tillsyn”.
Han hävdar att enligt regeringen
spelar restaurangbranschen en stor roll när det gäller förebyggande och motverkande åtgärder
mot alkoholkonsumtion och missbruk.
Alkoholreklam
Det finns bara fem artiklar som nämner alkoholreklam som en betydande faktor i
alkoholkonsumtion. Enligt en artikel i DN har alkoholreklam inte avgörande roll för
konsumtionen men det betyder inte att man ska ignorera helt och hållet alkoholreklamens roll
i ökad alkoholkonsumtion.66 Håkan Leifman rangordnar orsakerna till ökade
alkoholkonsumtion och där alkoholreklam ligger sist.
”Det finns studier som visar vissa effekter av reklamen, men de drunknar i alla andra förändringar som sker i
67
samhället, säger han”.
Leifman tycker samtidigt att nordiska alkoholvanor och kultur förändrats genom
alkoholreklam. Det har skett en krock mellan Nordiska och Syd- och centraleuropisk
dryckeskultur och det i sin tur har lett till ökad alkoholkonsumtion i Sverige.68
63
64
65
66
67
68
)
)
)
)
)
)
DN 2004-09-17
Aftonbladet 2012-05-25,
Aftonbladet 2001-08-31
DN 2003-04-17
Ibid.
Ibid.
20
I en artikel tycker Sarah Wamala, generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut, att
alkoholreklams har betydande roll i ökad alkoholkonsumtion. Hon pekar på ökade
ekonomiska insatser inom alkoholreklam i media. Enligt henne investeras idag (2012) 700
miljoner kronor årligen i alkoholreklam riktad till svenskar men när hon rangordnar också
orsakerna ligger alkoholreklam sist. 69 Det är barn och ungdomar som exponeras mest för
alkoholreklam enligt henne. En studie som genomfördes av Science Group of the European
Alcohol and Health Forum tyder också på att exponering för alkoholreklam bland ungdomar
påverkar deras senare dryckesbeteende. Enligt studien är relation mellan exponering för
alkoholreklam och initiering av alkoholkonsumtion betydande.70 Anna Carlstedt, IOGT-NTO
hänvisar till ovan nämnda studien och säger att,
”För varje år som debutåldern skjuts upp innan 20 års -ålder minskar risken för framtida beroende med 14
71
procent”.
En artikel i SVD hänvisar till en studie som Göteborgs universitet gjorde hösten 2010 som
visade att Sverige ligger bland de tolv undersökta länder som visar mest alkoholreklam under
den tiden som barn tittar på tv.72
EU- inträdet har även lett till att svenska alkoholvanor och kultur förändrats. Detta har
påpekats av 7 artiklar.73 Enligt Håkan Leifman har den svenska alkoholkultur som präglats av
en ansvarfull alkoholpolitik mött den syd- och centraleuropeiska kulturen,
”Två i grunden oförenliga alkoholkulturer har ställts mot varandra: den svenska eller nordiska (undantaget
Danmark) med en hundraårig tradition av låg konsumtion och ansvarsfull alkoholpolitik och den Syd- och
Centraleuropeiska med hög konsumtion och i stora stycken avsaknad av alkoholpolitik. (…) Det är nu uppenbart
74
att det är den svenska synen på alkohol som fått ge vika”.
Konsekvenser av ökad alkoholkonsumtion
När det gäller konsekvenserna av ökade konsumtionen pekar artiklarna på ökad
alkoholkonsumtion bland kvinnor, ökat våldsbrott, ökat rattfylleri, kvinno- och
barnmisshandel, olika sjukdomar och ökat drickande bland ungdomar. En stor del av
69
) DN 2012-03-08
) Science Group of the European Alcohol and Health Forum (2009), Does marketing communication
impact on the volume and patterns of consumption of alcoholic beverages, especially by young people?
http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/life_style/alcohol/Forum/docs/science_o01_en.pdf
71
) SVD 2011-03-04
72
) Ibid.
73
) Aftonbladet 2003-03-01, DN 2003-04-04, 2003-06-01, 2003-06-11, 2007-08-11, SVD 2009-05-15
74
) Aftonbladet 2003-03-01
70
21
artiklarna uppmärksammar en ny grupp av konsumenter som en konsekvens av ökad
alkoholkonsumtion i Sverige efter EU anslutningen, kvinnliga konsumenter (sammanlagt 14
artiklar). Att ökad konsumtion anses som ett hot mot folkhälsa, har återkommit lika många
gånger som kvinnliga konsumenter (se tabell 3). Men vad problemet är med att kvinnor
dricker mer idag än någonsin kan vi diskutera senare i diskussionen.
Kvinnor och Alkohol
Skillnaden i konsumtion mellan män och kvinnor har minskat under de senaste decennium
men enligt en rapport från Sorad dricker män fortfarande dubbelt så mycket som kvinnor.
Sammanlagt pekas på ökad kvinnlig konsumtion i 14 artiklar, Aftonbladet 7 artiklar, DN 5,
SVD1 och Expressen 1 artikel. 75Anledningen enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet är att
det blivit lättare och billigare att skaffa alkohol. 76 En annan oroande men enligt en artikel i
DN inte lika uppmärksammad utveckling är förändringen av alkoholvanor bland kvinnor i
fertil ålder.
”Allt färre i gruppen är nykterister: knappt 5 procent jämfört med tidigare angivelser på omkring 20 procent.
77
Samtidigt är andelen högkonsumenter oroväckande hög”.
Tabell 3. De viktigaste konsekvenser som nämnts av artiklarna
Konsekvens
Ökad alkoholkonsumtion bland kvinnor 78
Våldsbrott 79
Rattfylleri 80
Misshandel 81
Olika sjukdomar82
AF
7
4
1
2
3
DN
5
3
3
1
7
EXP
1
1
0
0
0
SVD
1
0
2
0
4
Tre artiklar pekar på att sociala förändringar spelar en stor roll när det gäller ökad
alkoholkonsumtion bland kvinnor, exempelvis förändrade attityder om kvinnor och bland
75
) Ramstedt, Mats m.fl. (2013)Tal om alkohol 2012 - en statistisk årsrapport från Monitorprojektet,
http://www.sorad.su.se/
76
) DN 2003-06-11
77
) Ibid.
78
) Aftonbladet 2000-12-11, 2001-04-06, 2003-03-01, 2004-05-27, 2007-02-27, 2009-06-22, 2012-0515, DN 2000-08-28, 2003-04-04, 2003-06-11, 2008-08-30, 2012-03-08, SVD 2004-11-16, Expressen
2001-08-05
79
) Aftonbladet 2004-05-27, 2007-02-27, 2009-06-22, 2012-05-25, DN 2003-04-04, 2004-09-17, 200808-30, Expressen 2000-05-15
80
) Aftonbladet 2003-01-21, DN 2004-09-17, 2003-06-01, 2003-06-11, SVD 2004-06-04, 2007-06-08
81
) Aftonbladet 2000-08-31, 2003-01-21, DN 2004-09-17
82
) Aftonbladet 2000-12-11, 2003-01-21, 2012-05-15, DN 2000-03-06, 2000-08-28, 2003-04-04, 200306-11, 2003-07-10, 2007-08-11, 2008-08-30, SVD 2001-01-09, 2004-08-11, 2011-03-04
22
kvinnor, ökad inkomst och egen disponibel inkomst, att de jobbar under stressiga situationer,
ett stressigt privatliv, radikal förändring i dryckeskultur, där drickandet kommit att inta en allt
större plats i det sociala livet.83 På 1950-talet var en av 50 högkonsumenter kvinna. De sociala
och legala normerna var hårdare för kvinnor än för män när det gällde alkoholintag.
Exempelvis hade kvinnor ingen rätt att ha egen motbok. Förändringar i samhället i båda
sociala och ekonomiska sfärer ledde till en förändring i syn på kvinnor och även ledde till en
ny alkoholkultur. 84
I två artiklar påpekas att även sociala konsekvenser av alkoholintag mellan kvinnor och män
skiljer sig åt. Mäns alkoholkonsumtion har hårdare sociala konsekvenser än kvinnors, särskilt
när det gäller trafikolyckor, rattfylleri och våldsbrott. Kvinnors missbruk eller ökade intag
möter hårdare bedömning av sin omgivning, därför försöker kvinnor att dölja sina
alkoholvanor.85
Enligt en del av artiklarna finns också bland kvinnorna skillnader när det gäller alkoholintag
och dessa konsekvenser. Äldre, barnlösa, sysslolösa och ensamstående kvinnor och kvinnor
som bor i storstad och har bra utbildning och ekonomi dricker mest. 86 I en artikel i DN
hänvisas till en studie från Sorad som visar att kvinnor haft sitt egna åldersmönster i
drickandet som efter 1970-talet har närmat sig till mäns åldersmönster, enligt forskarna.87
Enligt en artikel i DN har antalet drickande kvinnor i åldern 55 till 65 ökat med 300 procent
från slutet av 1990-talet.88 De fysiska effekter som alkoholkonsumtion har på kvinnor får
uppmärksamhet av artiklarna. Enligt tre av artiklarna leder ökad alkoholförtäring till olika
cancerformer, särskild bröstcancer och fosterskada bland gravida kvinnor.89 De hävdar att
kvinnor drabbas också av de sjukdomar som är gemensamma bland män och kvinnor, bland
annat skrumplever och inflammation i bukspottkörtel. Men kvinnor drabbas hårdare än män
på grund av sina fysiska egenskaper. Exempelvis har kvinnor mindre av det enzym som bryter
ner alkohol i magen och därför återstår mer alkohol i kvinnors kropp efter varje förtäring.90
Kvinnors hjärna skadas snabbare än mannens och det är svårare för dem att återhämta sig.91
83
) Aftonbladet 2001-04-06, DN 2000-08-28, Expressen 2001-08-05,
) DN 2000-08-28
85
) Aftonbladet 2007-02-27, DN 2000-08-28
86
) Aftonbladet 2012-05-15, Aftonbladet 2001-04-06, DN 2000-08-28
87
) DN 2003-04-04
88
) DN 2007-08-11
89
) Aftonbladet 2000-12-11, Aftonbladet 2003-01-21, DN 2003-06-11
90
) DN 2000-08-28
91
) Aftonbladet 2007-02-27
84
23
Ökad alkoholkonsumtion: Ett hot mot hälsan
Alkoholintag i stora mängder kan leda till olika fysiska, psykiska sjukdomar och sociala
skador exempelvis våldsbrott, rattfylleri, misshandel o.s.v. Ju, mer man dricker desto större
blir risken för att exponeras för sjukdomar och olika sociala problem. Sammanlagt 31 artiklar
pekar på ökade alkoholrelaterade skador som en konsekvens av den ökade
alkoholkonsumtionen, Aftonbladet 10 artiklar, DN 14 artiklar och SVD 6 artiklar ( tabell 3).
De sjukdomar som är kända för forskarna och har stark relation med alkoholkonsumtion är
olika cancerformer, högt blodtryck, inflammation i bukspottskörtel och skrumplever. Även
finns risken för fosterskador om kvinnor dricker alkohol under graviditet. Detta nämns av tre
artiklar.92 Att sociala alkoholrelaterade skador påverkar andra människor i omgivningen
(föräldrar, barn och hustru/ make) både psykisk och ekonomisk (sjukvården och
socialtjänsten) påpekats av fyra artiklar. 93 Anledningen är att ökad konsumtion leder till olika
skador och förgiftningar som ska behandlas medicinsk och därför drar alkoholrelaterade
hälsoproblem stora resurser bort från andra nödvändiga sjukvårdsområden.
Fyra artiklar har pekat på ett samband mellan ökat dödlighet och ökad alkoholkonsumtion.94
Antalet berusade unga som är inblandade i trafikolyckor har ökat enligt Gunnar Ågren,
tidigare chef för Folkhälsoinstitutet.95 Enligt honom har antalet förare som dödats i
trafikolyckor ökat med 61 procent från 1996 till 2001.96 En artikel i DN rapporterar att årligen
dör 5000 människor i förtid på grund av alkoholbrukning och var tionde svensk upplever
någon gång alkoholberoende under sitt liv.97
En annan konsekvens som anses i artiklarna som ett hot mot folkhälsa är barn och kvinnor
som exponeras för våld och misshandel. Cirka 200 000 barn växer upp med alkoholiserade
föräldrar och de betalar ett högt pris, enligt statistik som visas av två av artiklarna.98 Å andra
sidan fler barn blir påkörda varje år av rattfyllister och flera spädbarn är missbildade.99
Rattfylleri som en konsekvens av ökad alkoholkonsumtion återkommer i 6 artiklar (se tabell
3). Sverige har sämst utveckling av rattfylleriolyckor i hela Europa, enligt en artikel i SVD,
det visar en ny rapport från det Europeiska trafiksäkerhetsrådet, ETSC. Dödsolyckorna på
92
93
94
95
96
97
98
99
)
)
)
)
)
)
)
)
Aftonbladet 2012-05-15,
Aftonbladet 2003-03-01,
Aftonbladet 2000-08-31,
DN 2003-04-04
Ibid.
DN 2000-08-28
Aftonbladet 2004-05-27,
Aftonbladet 2003-01-21,
DN 2003-07-10, DN 2003-06-11
Aftonbladet 2000-05-31, DN 2003-04-04, DN 2007-08-11
Aftonbladet 2003-01-21, DN 2000-03-06, DN 2003-07-10
DN 2004-09-17
DN 2003-06-11, DN2003-06-01, Expressen 2000-05-15, SVD 2004-11-16
24
grund av rattfylleri har ökat med 12 procent i Sverige i förhållande till övriga olyckstyper. 100
En annan konsekvens av ökad alkoholkonsumtion är att antalet ungdomar som dricker
särskild i tidigare ålder ökar och ungdomars drickande har negativa konsekvenser. Gunnar
Ågren pekar ‎bland annat på att: våldet i samband med alkoholförtäring har ökat i
ungdomsgrupperna, alkoholförgiftningarna ökar bland unga män och kvinnor och allt fler
berusade unga män är inblandade i ‎trafikolyckor.‎101‎
Åtgärder för alkoholkonsumtionsminskning
Alla de åtgärder som har nämnts i artiklarna för att minska alkoholkonsumtion och dess
följande skador och sociala problem har att göra med svenska alkoholpolitiken som omfattar
skattepolitik, ett effektivt arbete inom EU, att bevara Systembolagets monopol. Jag kommer
att dela in åtgärderna i två nivåer som är beroende av varandra, åtgärder på en internationell
nivå, det vill säga inom EU, och åtgärder på en nationell nivå. Det nämns i 9 av artiklarna att
Sverige ska driva en alkoholpolitik inom EU som präglas av en social linje och ett
folkhälsoperspektiv. Sammanlagt tar 17 artiklar upp skattepolitik som en effektiv åtgärd mot
alkoholkonsumtion och 5 artiklar föreslår andra sociala åtgärder (se tabell 4).
Tabell 4. De viktigaste åtgärder för minskning i alkoholkonsumtion
Åtgärd
Att driva alkoholfråga i EU:s nivå 102
Skattepolitik (alkoholpriserna)103
Andra åtgärder (sociala åtgärder) 104
AF
3
5
0
DN
3
8
2
EXP
0
0
0
SVD
3
4
3
Åtgärder inom EU
En del av artiklarna påstår att för att vi skulle kunna minska alkoholkonsumtion i Sverige ska
vi driva en alkoholpolitik inom EU som värna den sociala linjen i svenska alkoholpolitiken
100
) SVD 2007-06-08
) DN 2003-04-04
102
) Aftonbladet 2000-08-31, 2003-03-01, 2004-05-19, DN 2003-07-10, 2004-05-15, 2004-05-19, SVD
2004-06-04, 2004-08-11, 2009-05-15
103
) Aftonbladet 2000-05-31, 2000-08-31, 2003-03-01, 2004-05-27, 2012-05-25, DN 2000-03-06, 200301-08, 2003-07-10, 2004-05-19, 2004-06-08, 2004-09-17, 2004-06-22, 2012-03-08, SVD 2001-01-09,
2004-06-04, 2004-06-21, 2004-08-11
104
) DN 2003-04-04, 2003-06-01, SVD 2001-01-09, 2004-06-04, 2004-08-11
101
25
mot den dominerande kommersiella synen på alkohol. 105 För en långsiktig och avgörande
åtgärd i alkoholfrågan ska regeringen arbeta hårt inom EU och ”slå näven i bordet”.
”I dag är det viktigt att lyfta frågan på EU-nivå Det är dags att slå näven i bordet. Vi måste våga driva en tuff
106
politik i EU och utmana alkoholindustrin”.
Regeringen ska arbeta för att påverka andra EU- länders syn på sociala frågor. Enligt fyra av
artiklarna ska vi dessutom få EU att se alkohol som en folkhälsofråga inte som en
jordbruksfråga eller näringsfråga, även om det är svårt och kräver ett hårt arbete, enligt fyra
av artiklarna.107 Men vad är de praktiska åtgärder som ska utgå från en folkhälsostrategi om
alkoholkonsumtionen? Enligt en del av artiklarna ska regeringen kämpa för att höja en
minimiskatt på alkohol och höja priserna, för att minska nuvarande införselkvoter och höja
begränsningar inom EU.108
Åtgärder på nationell nivå
Den svenska alkoholpolitiken påverkas av internationella sociala och ekonomiska
förändringar och lagar men det betyder inte att vi ska ge upp och inte ta eget ansvar och
initiativ för att bekämpa ökad alkoholkonsumtion. Riksdagen och regeringen är inte helt
kraftlösa. Därför är det viktigt att slå vakt om de instrument som håller tillbaka skadorna.
”Regeringen måste nu hålla huvudet kallt och handla nyktert. (…)Som ansvariga politiker måste vi våga
109
försvara och förklara den sociala linjen i alkoholpolitiken”.
När det gäller pris- och skattepolitik som en viktig åtgärd, finns det också en konfliktlinje
bland artiklarna. En del av artiklarna ser alkoholpriser och skatter som ett effektivt instrument
för att kunna minska alkoholkonsumtionen, 5 artiklar i Aftonbladet, 8 artiklar i DN, 4 artiklar
i SVD och 0 artikel i Expressen (se tabell 3). Men konfliktlinjen uppkommer när det gäller
frågan att antingen skattesänkning eller skattehöjning ska genomföras för att minska
konsumtionen. Å ena sidan finns artiklar som tycker att det är skattehöjningar som kan vara
105
) Aftonbladet 2000-08-31, 2003-03-01, 2004-05-19, DN 2003-07-10, 2004-05-15, 2004-05-19, SVD
2004-06-04, 2004-08-11, 2009-05-15
106
) Aftonbladet 2004-05-27
107
) DN 2004-09-17, 2003-07-10, 2004-06-08, Aftonbladet 2004-05-27
108
) SVD 2004-08-11, Aftonbladet 2004-05-27, 2003-07-10, 2004-05-19, 2004-09-17
109
) Aftonbladet 2000-08-31
26
ett effektivt instrument för att minska alkoholkonsumtionen.110 Om vi sänker priserna för
alkohol exempelvis till tysk nivå, kommer antalet storkonsumenter och dödfall att öka, enligt
Lena Sandlin (socialdemokratisk politiker) m.fl.111 Enligt dem ökar tillgänglighet och därmed
svenskarna dricker mer om alkoholpriserna sjunker mer.
Det finns en diskussion som hävdar att skattesänkning kan rädda alkoholpolitikens legitimitet,
112
bland annat Lars Leijonborg, Folkpartistisk politiker, säger att Systembolaget förlorar sin
legitimitet på grund av många svenskar köper sin alkohol i våra grannländer med låga priser
och vi kan ”återta kontrollen om vi sänker skatten och återför konsumenterna till systembolaget” . 113 Det
andra argument som är för skatteminskning tas upp i en artikel i DN som hävdas att pris och
skattesänkningar kan bevara Systembolagets monopol och det i sin tur leder till minskning i
vidareförsäljning och smuggling114. I en annan artikel i Aftonbladet hävdas att skattesänkning
är ett effektivt sätt att minska den legala införseln och komma åt brottslig verksamhet men
samtidigt kan leda till ökad alkoholkonsumtion i Sverige.115 Anitra Steen hävdar att Sverige
inte kan behålla högre alkoholskatter än grannländerna längre eftersom det leder till mer
illegala alkoholer och vidareförsäljning och detta i sin tur undermineras systembolagets
legitimitet.116
Kent Härstedt pratar med försiktighet när han föreslår en skattesänkning. Han vet att
skattesänkning kan leda till minskning i privata införseln men han tycker inte att det är hela
lösningen på ökade alkoholkonsumtion men alternativet, att inte sänka, leder till värre
situationen.117 Han föreslår andra åtgärder samtidigt som skatterna minskar,
”folkhälsoinriktade förebyggande åtgärder, insatser för att stävja den allt mer vildvuxna införseln och
118
vidareförsäljningen (det vill säga smuggling) till inte minst ungdomar” .
Sven Andreasson m.fl. argumenterar mot det argument. De tycker tvärtom att vår
alkoholpolitik förlorar legitimitet om vi genomför skattesänkningen trots att vi vet att
sänkningen leder till ökad alkoholkonsumtion.119
110
) Aftonbladet 2000-05-31,2000-08-31,2003-03-01,2004-05-27, DN 2004-05-19,2000-03-06,2012-0308,2008-08-30,2004-09-17,2004-06-08,2004-05-15, SVD 2001-01-09,2004-06-04,2004-06-21, 200408-11
111
) Aftonbladet 2000-08-31
112
) Aftonbladet 2000-08-31, 2004-05-27, DN 2003-01-08, 2004-05-19, , SVD 2004-06-21
113
) Aftonbladet 2004-05-27
114
) DN 2003-01-08,
115
) Aftonbladet 2000-08-31
116
) SVD 2004-06-21
117
) DN 2004-05-19
118
) Ibid.
119
) SVD 2004-06-04
27
Det finns fler alternativ till skattesänkningen som tas upp av artiklarna, exempelvis storinsats
på förebyggande åtgärder mot vidareförsäljning och smuggling där polisen och tullen spelar
en viktig roll, upprusta och mobilisering av socialtjänstens och sjukvården, förstärkning av de
opinionsbildande insatserna om "förnuftigt drickande. 120
Diskussion
Syftet med den här uppsatsen har varit att studera hur den ökade alkoholkonsumtionen
framställs av de utvalda tidningsartiklarna. För att nå målet har jag ställt två frågor; vilka är de
återkommande temana bland artiklarna och vilken bild får läsaren av artiklarna? Resultaten
visar att alkoholpolitik, EU-inträdet och svenska alkoholpolitiken, ökad konsumtion och dess
folkhälsoeffekter, en kvinnlig alkoholkonsumtion och skattepolitik är de mest återkommande
temana bland artiklarna. En annan fråga som jag har tagit upp är att det finns konfliktlinjer
bland artiklarna när det gäller orsak och åtgärd till ökad alkoholkonsumtion.
De utvalda artiklarna representerar två konkurrerande diskurser som under de senaste
decennierna har konkurrerat för att dominera inom alkoholpolitiken, det vill säga den
”liberala” diskursen och den ”restriktiva” diskursen. Den restriktiva diskursen handlar helt
enkelt om att alkohol är farligt för människorna och leder till olika individuella skador som är
kostsamma för hela samhället. Många sociala problem relateras till ökad alkoholkonsumtion i
den här diskursen, exempelvis våldsbrott, rattfylleri som leder till ökad dödlighet, kvinno- och
barnmisshandel. Enligt den restriktiva diskursen handlar alkoholpolitik helt enkelt om
folkhälsa. Den restriktiva alkoholpolitiken baseras på ett folkhälsoperspektiv och
desintresseringen är en viktig grund för folkhälsoperspektivet. Diskursen betonar att den
restriktiva alkoholpolitiken har varit framgångsrik och nu ska Sverige fortsätta den restriktiva
politiken för att kontrollera och minska den ökade alkoholkonsumtionen. Såsom åtgärd
understryker diskursen en effektiv skattepolitik som skulle leda till höga alkoholpriser. Bland
tidningsartiklarna finns fler som är för en restriktiv alkoholpolitik, exempelvis Lars Ohly
(tidigare vänsterpartisk ordförande), Gunnar Ågren (chef för Folkhälsoinstitutet), Håkan
Leifman (alkoholforskare), Anders Johnson, Kent Härstedt (socialdemokratisk politiker och
utredare för regeringen) , Sven-Olov Carlsson (nykterhetsorganisationen IOGT-NTO) o.s.v.
120
) SVD 2004-06-04, DN 2000-03-06, Aftonbladet 2004-05-27
28
Den andra diskursen, den liberala diskursen, som är en motbild till den restriktiva diskursen,
betonar människors frihet att själva bestämma över sina handlingar, alltså de myndigförklarar
människorna när det gäller alkoholkonsumtion. Den liberala diskursen tycker att den
restriktiva alkoholpolitiken är en gammaldags politik som skulle lämnas genom
skatteminskning på alkohol. Exempelvis enligt en artikel i DN tycker Jan Wifstrand, Dagens
Nyheters chefredaktör, ”att det nya modifierade förbudet mot alkoholreklam är "ett visionslöst sätt att värna
om de sista delarna av en gammaldags svensk alkoholpolitik”.
121
Den liberala diskursen hävdar att det
pågår en ”skräckpropaganda” mot alkohol i samhället hela tiden. Diskursen hävdar också att
ett måttligt alkoholintag kan vara nyttigt och leder till välbefinnande. De tycker att vi ska
avdramatisera alkohol på samma sätt som vi har gjort med tobak. Ett annat kännetecken för
den diskursen är att den är för fler nöjeställen och restauranger med serveringstillstånd och ser
inte något samband mellan fler serveringsställen och ökade våldsbrott. Exempelvis hävdar
Mats Hulth, vd för Sveriges hotell- och restaurangföretagare, att ”den alkoholkonsumtion som sker
på restaurangerna generellt är måttligare.(…) Det alkoholrelaterade dödliga våldet har minskat med 25 procent
122
sedan 1990”.
Som medel tar den diskursen upp skattesänkningar som ett effektivt medel men samtidigt
betonar massmedier, föräldrar, skolor, poliser, fackets roll för att kontrollera ökad
alkoholkonsumtion. Bland tidningsartiklarna finns några aktörer som är för den liberala
diskursen, exempelvis Jan Wifstrand, Anitra Steen (socialdemokratisk politiker och tidigare
VD för Systembolaget) , Olof Johansson (Centerpartiets före detta partiledare), Mattias
Svensson (Liberal debattör), Mats Hulth (socialdemokratisk politiker och VD för SHR) o.s.v.
Adorno och Horkheimer hävdar att kontrollen inom kulturindustrin är stark och ingen kan
undgå den. Kulturindustrin gör alla till lyssnare och läsare och”ingen apparatur för att ge svar
på tal har utvecklats” enligt dem.123 Som nämnts i teoriavsnittet har en sådan bild av passivitet
bland publiken kritiseras av Angela McRobbie and Sarah L. Thornton. Den kritik som
McRobbie och Thornton tar upp är inte direkt en kritik mot Frankfurtskolans teori om
massmedier utan mot ”moralpanik” teori som också framställer en passiv bild av publiken
gentemot massmedier. De pekar på de nya tekniska möjligheter som möjliggör och underlättar
för publiken att vara aktivare i de sociala debatter som tas upp av massmedier. Om jag utgår
från tidningsartiklarna såsom min empiri ska jag säga att den kontroll som hävdas av
Horkheimer och Adorno inte finns, åtminstone när det gäller bilden av ökad
121
122
123
) DN 2003-04-17
) Aftonbladet 2012-05-25
) Adorno., Horkheimer (2012). s. 139
29
alkoholkonsumtion i Sverige. Oavsett vilken politisk riktning tidningarna tillhör kommer
andra politiska åsikter till tals när det handlar om alkoholfrågan. Flera forskare och politiker
tar upp sina åsikter och idéer utan att kontrolleras eller förhindras från ovan. Olika politiska
positioner ställs mot varandra och även läsare kan delta i debatten genom att de kommenterar
genom olika elektroniska medier. Hur och i vilken utsträckning läsare faktiskt kan påverka
debatten omkring alkoholkonsumtion är helt annan sak som kan studeras i framtida forskning,
men när det gäller den teorin att läsare systematisk kontrolleras av en osynlig kraft från ovan
och avstyrs från att vara aktiv subjekt har det ingen plats i tidningsartiklarna. Även är detta
mot den bild som Frankfurtskolan ger av den försvagade individualismen under den sena
fasen av kapitalismen. ”I kulturindustrin är individen illusorisk”.124 Enligt dem reducerar
kulturindustrin individen till konsumenter som bara konsumerar kulturella produkter såväl
som materiella. Jag kan säga att det är en dyster bild av hela verkligheten när jag går utifrån
min empiri. Läsare har fortfarande en förmåga att analysera vad de läser, ser och hör. De
väljer själv vilka artiklar de läser eller vilka program de tittar på. När det finns en sådan frihet
då tvärtemot vad som påstås av Adorno och Horkheimer man kan förstå att läsare har
fortfarande den prestationsförmågan att ”relatera den sinnliga mångfalden till de
fundamentala begreppen”. Adorno och Horkheimer hävdar att individualismen försvagats av
kulturindustrin på grund av homogeniseringen som lett till att alla blivit likadana konsumenter
och det enda som skiljer dem åt är att de konsumerar olika produkter. Men enligt min analys
av tidningsartiklarna det som försvagats är kollektivitet och gemenskapen och inte
individualismen. Det verkar av tidningsartiklarna att alkoholkonsumtion är bara en individuell
angelägenhet som leder till sociala konsekvenser. Därför är det enda som behövs göras att
begränsa människors tillgång till alkohol genom lagstiftningen. Det finns inget utrymme i
tidningsartiklarna för sociala rörelser som kan mobilisera och organisera människor och
genom att förstärka solidaritet och gemenskap kan återta den subjektivitet som förlorats.
Alkohol är inte bara individers sak utan det är en social fråga som behöver alla samhälleliga
krafter för att lösas.
En faktor som påverkar alkoholkonsumtionen, särskilt bland ungdomar men ignoreras av
tidningsartiklarna, är alkoholreklam och dennas roll när det gäller förändringar i människors
syn på alkohol och dryckesvanor. Det finns bara 4 tidningsartiklar som tagit upp
alkoholreklam i samband med den ökade alkoholkonsumtionen och ingen av artiklarna har
pekat på exempelvis de populära TV-programmen där människor dricker alkohol i stora
124
) Ibid. s. 172
30
mängder. Enligt IQ:s undersökning ser 69 % av svenskarna alkoholreklam på TV. Siffran är
80 % för unga mellan 16-29. 74 % av svenskarna ser alkoholreklam i tidningar och tidskrifter
och siffran för unga i ovan nämnda gruppen är 68 %. Forskningen visar att 70 % av unga
mellan 16-29 år har sagt att alkohol i tv –program uppmanar dem till bruk av alkohol. Drygt
var femte 18-25-åring upplever mycket alkoholreklam i sociala medier. 125 Alla siffror tyder
på att det är ungdomar som är mest exponerade för alkoholreklam i massmedier. 126
Adorno och Horkheimer i sitt kända verk, Upplysningens dialektik, påstår att reklamen är
kulturindustrins livselixir.127 Idag massmedier i olika former, TV, radio, tryckt press och
Internet tjänar enorma pengar genom alkoholreklam. Enligt en rapport från IQ ,som hänvisar
till SIFO statistik, har investeringar i alkoholreklam vuxit från 132 miljoner om året 2004
kronor till 837 miljoner kronor om året 2011.128 vårt samhälle idag präglas av en
underliggande ekonomisk och kapitalistisk ideologi, där mäktiga företagsledare får en mycket
stark och central position och därmed deras subjektiva intressen omvandlas till folkets
intressen. ”Det mäktigaste radiobolagets beroende av elektroindustrin, eller filmens av bankerna är typisk för
hela kultursektorn (…)”
.129 Reklam tillverkar ett slag behov hos människorna som enligt Herbert
Marcuse i sin bok, ”Den endimensionella människan”, kallas för "falska behov". Marcuse
tycker att ett ”falskt behov” är det behov som ”särskilda samhällsintressen pådyvlar individen för att
130
undertrycka honom: det är de behov som håller slit och aggressivitet, fattigdom och orättvisa vid liv” .
Alkoholreklam i Sverige har lett till en förändring i alkoholvanor så att alkohol har blivit en
vanlig och viktig belönings- och festverktyg. Det har också påpekats av de artiklarna som
diskuterade alkoholreklam som en orsak till den ökade alkoholkonsumtionen. Förut tog man
kaffe i vardagen och nu det har ändrats mot ett glas vin. Som Lennart Johansson påpekar
anses alkohol inte som en drog längre som skapar sociala problem utan det har blivit en vanlig
och naturlig del av svenskarnas liv. 131Nu anses alkohol som ett ”sant behov” och man kan
avstå att dricka i en fest, bara under förevändning att man ska köra bil efter festen, att hon är
gravid o.s.v. Reklam utövar kontroll över individernas medvetande och leder till en sort
125
) Christina Luttropp Voquer, Medias bild av alkohol 2012, IQ:s rapport
http://www.can.se/Global/Presentationer/alkohol%20i%20media%201%20okt%20Christina%20Luttropp.
ppt
126
) Det finns tyvärr inte fler undersökningar som innebär siffror och statistik på hur ofta ungdomar
exponerar för alkoholreklam och det enda som finns är IQ:s undersökning om medias bild av alkohol. Jag
sökte även de internationella undersökningar som behandlar statistisk alkoholreklam och ungdomar men
det fanns bara olika forskning om hur ungdomar påverkas av alkoholreklam.
127
) Adorno., Horkheimer (2012). s. 179
128
) Voquer, L Christina (2012)
129
) Adorno., Horkheimer (2012) s. 140
130
) Marcuse, H. (1969). s. 22
131
) Johnsson, L. (2008)
31
underkastelse. När vi skulle handla köper vi bara de varor som vi har sett en reklam på genom
TV, radio, tidningar, internet o.s.v. De varor som inte har reklamstämpel på sig är suspekta.132
En annan kritik mot artiklarna som jag vill ta upp handlar om kvinnor och alkoholkonsumtion.
Problemet enligt mig är att det verkar att en manlig syn på alkoholkonsumtion finns bland
artiklarna. En syn som anser alkoholkonsumtion bland kvinnorna som en negativ konsekvens
av den försvagade alkoholpolitik. Några av artiklarna pekar på de förändringar som har lett till
att kvinnor dricker mer än förut men det verkar att det är själva den kvinnliga konsumtionen
som utgör problemet, inte den ökade alkoholkonsumtion och dess konsekvenser medan det är
männen som fortfarande dricker mer alkohol än kvinnor. Idag kan vi höra i debatter om
sociala problem en röst som hävdar att en ”feminisering” av sociala problem pågår i samhället
och alkoholkonsumtion är inget undantag. Jag kan inte förklara varför tidningsartiklarna tonar
upp den kvinnliga alkoholkonsumtionen med Frankfurtskolans teori. Moralpanikteori kanske
är lämpligare för att förklara detta. Det kan vara ett bra förslag för framtida forskning att
studera hur kvinnors alkoholkonsumtion framställs inom de tryckta skrifterna i Sverige. Hur
de tar upp problemet som en moralpanik och vilka politiska och ideologiska faktorer som
ligger bakom detta framställande.
Alkoholfrågan har varit en stor och aktuell fråga och det har pågått debatter om detta under
lång tid. Man kan säga att alkoholfrågan är en fråga som får nya aspekter över tiden i
samband med att det kommer ny forskning och statistik om alkoholkonsumtion och relaterade
skador. De tidningsartiklar jag har studerat i min analys fokuserar på alkoholkonsumtion och
dess fluktuationer i en samtidskontext och därför man kan se att de avser vissa aspekter av
problemet och bortse från andra till följd av aktuella händelser. Det leder till att läsaren inte
kan få en heltäckande bild av verkligheten. För att få en sådan bild ska hon/han följa
artiklarna ständigt. Jag som en student som hade i avsikt att analysera artiklarna kunde få en
heltäckande bild med hjälp av en tematisk analys av tidningsartiklarna, men på grund av att
alkoholfrågan är en stor och bred fråga är det svårt för en vanlig läsare att få den heltäckande
bilden.
Det finns brister i min uppsats när det gäller utvalda metoden. Som sagts studerar artiklarna
alkoholkonsumtionsfråga i en samtidkontext och därför skulle en innehållanalys kunna vara
lämpligare för att ta reda på budskapet som läsaren kan få av artiklarna. Man kan lägga
artiklarna i en tidmässig kontext och analysera dem med de händelserna som artiklarna syftar
132
) Ibid. s. 180
32
till i blickpunkt. Men å andra sidan är tematisk analys den lämpligaste metoden för analys av
texter och för att hitta de vanliga återkommande temana bland flera olika texter. Den starka
sidan med den tematiska analysen i samband med min uppsats är att jag har kunnat redovisa
olika aspekter av alkoholfråga som tagits upp av artiklarna över tid som annars hade varit svår
att visa.
Referenser
Adorno T., Horkheimer M. (2012). Upplysningens dialektik, översättning av Lars Bjurman
och Carl-Henning Wijkmark, Göteborg: Daidalos.
Balnaves M., Donald S H., Shoesmith B. (2009) Media Theories & Approaches, London and
New York: Palgrave Macmillan.
Bennett, Tony. (1982). Theories of the Media, Theories of the Society. In culture, society and
the media. Edited by Michael Gurevitch et. Al, London: Methuen.
Braun Virginia., Clarke Victoria. (2006). Using Thematic Analysis in Psychology, In:
Qualitative Research in Psyckology, 3:2, 77- 101
Guest G., MacQueen M K., Namey E. (2012). Introduction to Thematic Analysis, Applied
Thematic Analysis, London and New Delhi: Sage.
Johansson, Lennart. (2008). Staten, Supen och Systemet. Stockholm: Brutus Östlings
Bokförlag Symposion.
Kellner, D. (2007) Critical Perspectives on Television from the Frankfurt School to
Postmodernism, in A Companion to Television (ed J. Wasko), Blackwell Publishing Ltd,
Oxford, UK.
Marcuse, Herbert. (1969) Den endimensionella människan. Översätning av Sven-Eric
Liedman, Stockholm: Aldus/Bonniers bokförlag
McRobbie Angela.,. Thornton L Sarah. (1995). Rethinking 'Moral Panic' for Multi-Mediated
Social Worlds, The British Journal of Sociology, Vol. 46, No. 4 (Dec., 1995) , pp. 559-574
Olsson, Börje (2000). Ny historia, nya berättare, alkohol och alkoholpolitik i Svensk press
under 1990-talet. In: Nordisk Alkohol- och Narkotikatidskrift, vol. 17. 63-79
Ramstedt, Mats m.fl. (2013). Tal om alkohol 2012. Sorad, forskningsrapport 67, Nedladdad
2013-12-18 från http://www.sorad.su.se
33
Riessman, Catherine Kohler. (2005). Narrative Analysis. In: Narrative, Memory & Everyday
Life. University of Huddersfield, Huddersfield, pp. 1-7.
Selin Hradilova k., Leifman Håkan., Ramstedt Mats., Trollldal Björn. (1998) Svenska
alkoholvanor i förändring. Kristianstad: Sober Förlag.
Taylor Pauel A., Harris Jan L. (2008). Critical Theories of Mass Media, New York: Open
University Press.
Vaismoradi Mojtaba., Turunen Hennele., Bondas Terese. (2013). Content Analysis and
Thematic Analysis: Implication for conducting a qualitative descriptive study. In: Nursing and
Health Sience, nr.15, 398-405.
Aftonbladet, Aftonbladet ska finnas där läsarna och kunderna finns, , läst 2013-12-05
http://www.aftonbladet.se/koncernen/article12626015.ab
Dagens Nyheter, Om dagens nyheter, http://www.dn.se/diverse/diverse-hem/om-dagens-nyheter/
läst 2013-12-05
Nationalencyklopedin, Svenska dagbladet, http://www.ne.se/svenska-dagbladet läst 2013-12-05
Tidningsutgivarna (TU), Svenska dagspress 2012, fakta om marknad och medier. s. 6.
Nedladdad 2013-12-06 från
http://www.mediekompass.se/images/stories/Dokument/Statistik/TU_Svensk_Dagspress_2012.pdf
Statistiska centralbyrån (2007), Alkohol- och tobakbruk, levnadsförhållandenrapport Vol.114.
Nedladdad 2013-12-15 från
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_2004I05_BR_LE114SA0701.pdf
Science Group of the European Alcohol and Health Forum (2009), Does marketing
communication impact on the volume and patterns of consumption of alcoholic beverages?
Nedladdad 2013-12-25 från
http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/life_style/alcohol/Forum/docs/science_o01_en.pdf
Voquer, L Christina .(2012). Medias bild av alkohol. Nedladdad 2013-12-05 från
http://www.can.se/Global/Presentationer/alkohol%20i%20media%201%20okt%20Christina%20Luttro
pp.ppt.
34