Vem tvångsvårdas? Utmärkande drag för Artikel

by user

on 15 сентября 2016

Category: Documents

>> Downloads: 8

views

Report

Comments

Description

Download Vem tvångsvårdas? Utmärkande drag för Artikel

Transcript

Vem tvångsvårdas? Utmärkande drag för Artikel

Artikel
JESSICA STORBJÖRK
Vem tvångsvårdas?
Utmärkande drag för
tvångsvårdade respektive
frivilligt vårdade personer
med alkohol- och
narkotikaproblem
ABSTRACT
J. Storbjörk: Who is in compulsory
treatment? Charasteristics for compulsory
treated and voluntary treated persons
misusing alcohol and drugs
The article studies what characterized those
committed to compulsory treatment (CT)
according to the Care of Alcoholics, Drug
abusers and Abusers of Volatile Solvents
(Special Provision) Act as compared to those
in voluntary treatment in Stockholm County
2001–2002. The aim is to analyze who is in
CT by studying which client characteristics
Inledning
(sex, age, drug of choice, consumption, route
I denna empiriska artikel studeras vad som
of administration, social situation, physical
utmärker dem som tvångsvårdas respektive
health, incl. municipality) are associated
vårdas frivilligt för alkohol- och narkotika-
with CT. Responses from 361 CT-clients who
problem. Studien är av metodologiska skäl
were interviewed with DOK (Documentation
begränsad till Stockholms län.
of Clients) are compared to comparable
I Sverige ska vård finnas tillgängligt för
responses from 1772 clients in voluntary
dem som behöver hjälp att komma ifrån ett
treatment from the study Women and Men
alkohol- eller narkotikamissbruk. Vården ska
in Swedish Alcohol and Drug Treatment.
huvudsakligen ges i frivilliga former enligt
Bivariate and multivariate analyses show
Socialtjänstlagen (2001:453, SoL) men tvångs-
that the two groups differ significantly in
vård ska aktualiseras enligt kriterier i Lagen
many respects. Clients in CT are younger,
om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870,
report more frequent consumption of their
LVM). Omkring 1000 klienter vårdas årligen
main drug of choice and an inferior social
enligt LVM, dvs. endast en liten andel av
situation (housing, livelihood). An analysis
missbrukarvårdens klienter. Av 20 244 klien-
of interaction terms shows that old alcohol
ter i landets missbrukarvård den 2 april 2001
misusers are less likely to be in CT than
befann sig 298 inom SiS (Statens institutions-
young drug misusers. Women are not more
styrelse som driver tvångsvården) enligt So-
likely to be in CT than men. However, CT was
cialstyrelsens räkning (IKB 2001, Tabell 20).
more often used for women, but not for men,
with children under the age of 18 or who
Analysen och författandet av artikeln har genomförts inom ramen av ett fristående forskningsprojekt finansierat av Statens Institutionsstyrelse (SiS).
were living with another misuser.
■ KEYWORDS
Compulsory treatment, alcohol, drugs,
Sweden, marginalization
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 7 . 2 0 1 0 . 1
19
Vem tvångsvårdas?
Möjligheten till tvångsvård har dock stor
ofödda barn för en påtaglig risk att födas
inverkan på vården då hot om LVM an-
med en skada orsakad av missbruket (Ds
vänds för att få motvilliga klienter att gå in
2009:19, se även Stenius 2009).
i ”frivillig” behandling (Blomqvist & Wal-
Ett planerat omhändertagande, via be-
lander 2004; Ekendahl 2004; Lehto 1994;
slut i länsrätten, görs med stöd av 4 § LVM.
Storbjörk 2006a).
Socialnämnden kan också besluta om ett
Tvångsvårdsdiskussioner förekommer i
omedelbart omhändertagande (13 § LVM)
alla de nordiska länderna (Stenius 2009)
om situationen anses så akut att personen
och tvångsvårdslagar förekommer i många
kan skada sig själv eller närstående eller
inom- och utomnordiska länder (Israels-
hälsosituationen försämras kraftigt om
son 2004). Sveriges särställning vad gäller
denne inte får vård genast. Tvångsvården
användningen av tvång mot missbrukare
inleds i regel på särskilda låsta LVM-hem
har dock poängterats av forskare (Järvi-
som drivs av SiS. Det kortsiktiga målet är
nen & Skretting 1994). Utmärkande för
att bryta ett tungt missbruk och möjliggöra
den svenska lagstiftningen är kravet på
frivillig vård. LVM har också ett mer lång-
att tvång tillämpas, tvångsvårdskriterier-
siktigt mål i form av fortsatt drogfrihet och
nas utformning, vårdtidens längd och de
en förbättring av missbrukarens hälsa och
paternalistiska motiveringarna som legi-
framtidsutsikter. Samtidigt avser lagen att
timerar tvånget. Användningen av tvång
skydda omgivningen och minska de so-
har också ökat i Sverige medan övriga
ciala skadeverkningarna (Palm & Stenius
nordiska länder i praktiken inte använder
2002; SOU 2004).
sina tvångslagar (ibid.). I en internationell
Även om tvångsvården har stor legitimi-
jämförelse är Sveriges användning, och ut-
tet i Sverige (Palm 2007a), så är använd-
vidgning, av tvångsvård således tämligen
ningen av LVM på många sätt en känslig
unik (Palm & Stenius 2002).
fråga. Dels innebär tvånget en integritets-
Enligt LVM-lagstiftningen är samhället
kränkande åtgärd där rättssäkerhet är av
skyldigt att tvångsomhänderta en person
största vikt och dels är det en etisk fråga
som till följd av ”fortgående missbruk”
om samhället ska ha rätt att låsa in männis-
av alkohol, narkotika eller lösningsmedel
kor för att de inte, enligt lagen, kan se till
är i behov av vård för att komma ifrån sitt
sitt eget bästa. I debatten framförs därför
missbruk och vårdbehovet inte kan tillgo-
både argument om att LVM kränker socialt
doses på frivilligt sätt (generalindikation).
utsatta individers integritet och att LVM
Vidare måste personen till följd av miss-
uttrycker solidaritet med de mest utsatta
bruket (a) utsätta sin fysiska eller psykiska
och att det är etiskt oförsvarbart att inte
hälsa för allvarlig fara (hälsoindikation),
omhänderta dem som är i behov av LVM.
(b) löpa uppenbar risk att förstöra sitt liv
Just
rättssäkerhetsaspekten
i
LVM-
(social indikation), eller (c) befaras kom-
lagstiftningen
ma att allvarligt skada sig själv eller någon
ifrågasatts och problematiserats av fors-
närstående (skadeindikation). I en depar-
kare (Gustafsson 2004; Ekendahl 2004;
tementsskrivelse föreslås även ett fjärde
Jacobsson 2004; Staaf 2004). Bl.a. så sak-
kriterium som möjliggör omhändertagan-
nar LVM och dess förarbeten definitioner
det av gravida kvinnor som (d) utsätter sitt
och gränsvärden för när konsumtionen
20
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1
och
-tillämpningen
har
Vem tvångsvårdas?
anses ha sådan omfattning att den uppfyl-
ningar av vårdbehov inom socialtjänsten
ler hälsoindikationen, när missbruket an-
har studerats i kvalitativa studier (Eken-
ses vara ”fortgående” och hur vårdbehov
dahl 2004; Johnsson 2006; Palm 2009).
ska bedömas. Ett annat problem rör den
Vidare har studier baserade på vinjettme-
sociala indikationen som avser att förhin-
todiken använts i vilka socialarbetare fått
dra att den enskilde förstör sitt liv (främst
ange vilken insats de skulle välja för en
unga människor) eller (äldre) tappar sin
specifik klient baserat på fiktiva fallbe-
sociala förankring. Indikationen är proble-
skrivningar (Blomqvist & Wallander 2004;
matisk ifall klienten redan lever i ett so-
Wallander & Blomqvist 2005). Nackdelen
cialt utanförskap. Gustafsson (2004) häv-
med de här studierna är att det är svårt att
dar därför att lagen ger stort utrymme för
avgöra i vilken mån vinjettstudier speglar
godtycke och en olikformig tillämpning
det som sker i praktiken. Studierna förmår
vilket bidrar till en rättsotrygghet som inte
inte heller fullt ut säga vad som skiljer
var lagstiftarens avsikt – enskilda social-
dem som blir aktuella för LVM (blir LVM-
sekreterares bedömningar blir avgörande
ärenden) från dem som vårdas frivilligt.
(Ekendahl 2004). Icke-relevanta faktorer
Forsknings-
och
utvecklingsbyrån
i
(enligt lagen), subjektiva värdeomdömen
Stockholms stad jämförde på 1980-talet
samt berättelser om tidigare avbrutna/
LVM-klienter med frivilligt vårdade klien-
misslyckade behandlingar eller avböjda
ter (se bl.a. Ågren 1990) och Larsson och
erbjudanden om vård ligger till grund för
Segraeus (2008) studerade både frivilligt
beslut om LVM – trots att detta inte säger
och tvångsvårdade klienter (se nedan).
något om den enskildes motivation i nu-
Stockholmsstudien (Ågren 1990) är gan-
läget (Jacobsson 2004), vilket strider mot
ska gammal och begränsades till en jäm-
aktualitetsprägeln (Staaf 2004). Följden
förelse mellan påtvingad och frivillig vård
blir att den värdeneutrala utformningen
på institution och Larssons och Segraeus
av LVM inte följs, rättssäkerheten många
(2008) arbete begränsas till klienter som
gånger brister och att individer kränks
vårdades – frivilligt eller enligt LVM – på
oproportionerligt mycket (Staaf 2004). Det
tvångsvårdsinstitutioner.
finns å andra sidan också de som menar
I den här artikeln, av nyare datum, till-
att fler människor skulle få LVM om lagens
förs således en jämförelsegrupp till dem
intentioner följdes (Ekendahl 2004; Staaf
som faktiskt tvångsvårdades i form av ett
2004). Det finns därmed skäl att vidare stu-
representativt urval från olika delar av den
dera vilka klienter som faktiskt, i prakti-
frivilliga missbrukarvården (inte enbart
ken, tvångsvårdas.
institutionsvård) och studien fokuserar på
Förutom etiska kommentarer (Wild m.fl.
likheter och skillnader mellan de två grup-
2002) och rättssäkerhetsanalyser kring
perna. Eftersom frivilliggruppen består av
tvånget så har forskningen om vem som får
klienter från Stockholms län så begränsas
tvångsvård främst studerats genom analy-
analysen till detta geografiska område.
ser av LVM-ärenden (anmälningar, utred-
Syftet i artikeln är således att studera
ningar, jämförelser av 13 § och 4 § LVM,
vad som utmärker dem som tvångsvårdas
se Finne 2000; Johansson 2001; Strömberg
jämfört med dem som vårdas frivilligt.
1999). Synen på tvångsvården och bedöm-
Analysen ser till några faktorer som enligt
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 27. 2010 . 1
21
Vem tvångsvårdas?
forskningen (nedan) spelar roll för vem
skillnader mellan dem som togs in på
som får LVM. Några av faktorerna överens-
LVM-hem enligt olika lagrum, inkl. frivil-
stämmer med LVM-indikationerna, t.ex.
lig vård. De frivilligt vårdade hade i flera
ohälsa, medan andra faktorer enligt lagen
avseenden en bättre social situation än de
inte ska spela någon roll, t.ex. kön och
tvångsvårdade.
kommuntillhörighet (jfr rättssäkerhetsas-
Likaså visar en nordisk genomgång (Kin-
pekten). Mer specifikt studerar artikeln
nunen 1994) att det huvudsakligen är so-
vilka skillnader vi kan se mellan tvångs-
cioekonomiskt svaga grupper som tvångs-
och frivilligt vårdade personer vad gäller
vårdas, både enligt tidigare lagstiftningar
bakgrundsfaktorer (t.ex. kön och ålder),
(t.ex. Nykterhetsvårdslagen) och under
missbruk, sociala faktorer, hälsa och ti-
1990-talet. Slutsatsen är att det finns ”ett
digare vård (klientkaraktäristika). Vidare
klart samband mellan tvångsåtgärder och
studeras vilka skillnader som är signifi-
social status … en rätt entydig bild av de
kanta också i en multivariat analys, vilket
tvångsvårdade som socialt förfördelade
inte gjorts tidigare, och om klientens kom-
eller utslagna personer” (Kinnunen 1994,
muntillhörighet spelar roll för vem som
69). De som varit föremål för tvångsåtgär-
får LVM då vi i analysen kontrollerar för
der har traditionellt sett varit ensamstå-
klientkaraktäristika. Forskningen (nedan)
ende män och kvinnor och jämfört med
visar att kön och ålder spelar roll för LVM-
de frivilligt vårdade missbrukarna har de
bedömningar. Därför studeras slutligen
tvångsvårdade ett tyngre missbruk och
också några interaktionstermer för just kön
en svårare social situation. De har vistats
och ålder (se Statistiska analyser).
längre tider på institution och en större an-
Vem tvångsvårdas enligt
forskningen?
del är HIV-positiva (ibid.).
En jämförelse (Ågren 1990) från Stockholm mellan dem som 1987 tvångsvår-
Social situation. Missbrukarvårdens po-
dades och vårdades frivilligt vid behand-
pulation utgörs av en marginaliserad
lingshem (inackorderingshem ingick inte,
grupp människor. Utöver konsumtion och
av 2595 utskrivningar utgjorde 490 LVM-
beroende förefaller tidigare vårderfaren-
ärenden) stöder resonemanget. Jämförel-
heter samt levnadsvillkor och försörjning
sen visade att det bland de tvångsvårdade
spela roll för vem som vårdas (Storbjörk &
fanns en högre andel kvinnor (33 vs 18%
Room 2008). Beskrivningar av tvångsvår-
bland frivilligt vårdade) och opiatanvän-
dens klienter vittnar dock om en socialt
dare. De tvångsvårdade var yngre och var
än mer marginaliserad grupp. Enligt SiS
oftare narkotika- än alkoholmissbrukare.
(2004) tillhör LVM-klienterna ”samhällets
Andelen finska medborgare var lägre i
mest utsatta, kanske även de mest utsatta
LVM-gruppen trots att andelen finländare
bland missbrukarna” (s. 3) med låg ut-
var hög bland de tunga missbrukarna to-
bildning, arbetslöshet, fysisk och psykisk
talt sett. Vidare skilde grupperna sig i hög
ohälsa och instabil boendesituation. Lars-
grad åt vad gällde deras sociala situation.
son och Segraeus (2008) fann liknande
Fler av de frivilliga kunde försörja sig ge-
resultat vad gäller social situation, hälsa
nom inkomst (1/3 vs. 8% av de tvångsvår-
och missbruk i en analys av likheter och
dade) medan andelen socialhjälpstagare
22
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1
Vem tvångsvårdas?
var dubbelt så hög bland de LVM-vårdade
än mäns (Palm 2007b) och att LVM oftare
(40%). Hälften av de tvångsvårdade och
tillgrips för kvinnor (Ågren 1990). Staaf
nästan två tredjedelar av de frivilligt vår-
(2004) säger också att LVM-utredningsdis-
dade hade egen bostad. De LVM-vårdade
kursen utgår från ”schabloniserande bilder
var i högre grad ensamboende och färre
av manligt och kvinnligt, gammal och ung
hade gymnasie- eller högskoleutbildning.
i stället för den enskildes unika levnads-
Ågren (1990) framförde då tesen om en
omsändigheter” (s. 162). Kvinnors utred-
ökad polarisering i missbrukarvården – de
ningar präglades av ett moraliserande när
frivilligt vårdade hade blivit mer socialt
det gäller deras partners, hur de lever (t.ex.
välintegrerade medan LVM-gruppen blivit
vagabonderande livsstil), bor, finansierar
mer utslagen.
sitt missbruk (prostitution) samt sköter
Idag kan vi se tecken på att en stabil
sina barn – frågor som sällan aktualiseras
social situation av socialtjänsten kan an-
i utredningar om män. Värdeomdömen,
vändas som ett argument mot ett LVM-
icke-diagnostiserade problem, används of-
omhändertagande (Ekendahl 2004) och att
tare i kvinnors än i mäns LVM-utredningar.
benämningar som ”totalt socialt exklude-
I utredningarna för män nämns däremot
rad och umgås bara med missbrukare” och
oftare kopplingen mellan missbruk och
”dålig social förankring och social misär”
kriminalitet. Forskare har också visat att
används som motiveringar för LVM (Staaf
våldsbenägenhet verkar spela roll för LVM
2004, citat s. 140). Ekendahl (2004) visar
(Blomqvist & Wallander 2004; Wallander &
också att de klienter vars LVM-anmälning-
Blomqvist 2005), vilket kan jämföras med
ar avskrevs i högre grad, än de som fick
skadeindikationen som i LVM samman-
LVM, var äldre alkoholmissbrukare med
hang oftast avser risken för självmord och
en något bättre social situation (i form av
överdoser liksom våld mot närstående (Ja-
bostad, sammanboende och högre utbild-
cobsson 2004).
ning). Det var ”de mest socialt utslagna
Ett argument som framfördes då LVM
och omotiverade missbrukarna” (s. 177)
förlängdes 1988 var att LVM misslycka-
som var aktuella för LVM.
des med vården av unga missbrukare (och
De faktorer som socialnämnden brukar
narkomaner) (SOU 1987). Även idag kan
lyfta upp då de hänför till den sociala indi-
vi se att personal inom missbrukarvården
kationen rör ”självdestruktivitet”, bostads-
önskar prioritera unga människor (Palm
och arbetsförhållande samt kriminalitet
2006). Samtidigt handlar det om en ba-
(narkotikarelaterad och annan brottslig-
lansakt. ”Man kan ju inte låta dom äldre
het) (Jakobsson 2004). Det bör också näm-
knarka eller supa ihjäl sig bara för att man
nas att den sociala indikationen i LVM in-
vill prioritera ungdomar i princip”, säger
fördes för att förhindra att unga människor
socialtjänstpersonal i Stockholm (Eken-
förstörde sina liv (prop. 1987/88:147).
dahl 2004, 189) och gränsen mellan gam-
Kön och ålder. Rekvisiten i LVM är i
mal och ung verkar gå vid 30–35 år. Forsk-
sina formuleringar ålders- och könsneu-
ning tyder alltså på att det är vanligare att
trala. Det finns dock tecken på att miss-
yngre får LVM än äldre (Blomqvist & Wal-
brukarvårdens personal upplever kvin-
lander 2004; Wallander & Blomqvist 2005;
nors missbruksproblem som allvarligare
Ågren 1990). Enligt Staaf (2004) lever äldNORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 27. 2010 . 1
23
Vem tvångsvårdas?
re som blir föremål för LVM-utredningar i
Fysisk och psykisk hälsa. LVM-klienter
extremt utsatta situationer, de har mer om-
har problem med sin fysiska och psykiska
fattande fysiska skador, är oftare bostads-
hälsa (Larsson & Segraeus 2008; Ågren
lösa och har under flera år varit utslagna
1990) och både en vinjettstudie (Blomqvist
från arbets- och bostadsmarknaden. De
& Wallander 2004; Wallander & Blomqvist
umgås huvudsakligen med missbrukare i
2005) och en studie av LVM-utredningar
liknande situation. Hon menar att social-
(Ekendahl 2004) har visat att hälsan verkar
tjänsten väntar för länge med att ansöka
spela roll för risken att få LVM. Hälsoin-
om vård för äldre män (jfr Ekendahl 2004).
dikationen är också den indikation som
Forskning om socialtjänstens resonerande
oftast åberopas i LVM-utredningarna (Ja-
visar å andra sidan att socialarbetare var-
cobsson 2004).
Kommuntillhörighet.
ken tycker att LVM är lämpligt för unga
Antalet
LVM-
personer, som behöver mer djupgående
klienter skiljer sig åt mellan olika social-
behandling, eller för äldre personer som
tjänstförvaltningar. Studier indikerar att
snarare skulle behöva skadelindrande in-
LVM används på olika sätt och i varie-
satser (Ekendahl 2004; Palm 2009).
rande omfattning i olika kommuner bero-
Alkohol vs. narkotika. Narkotika be-
ende på ekonomiska åtstramningar, olika
traktas som ett allvarligt samhällsproblem
uppfattningar om LVM och dess möjlighe-
(Hübner 2001) och missbrukarvårdens
ter till framgång i relation till priset, samt
personal menar i högre utsträckning att
enskilda socialarbetares syn på missbruk,
narkomaner snarare än alkoholister måste
hur länge de arbetat med missbrukspro-
vistas på institution för att en behandling
blem etc. (Blomqvist & Wallander 2004;
ska fungera (Palm 2003; Storbjörk 2003).
Ekendahl 2004; Palm 2007a; SOU 2004).
Enligt Ågren (1990) utgör narkotikaanvändarna en majoritet av de LVM-vårdade
Data, metod och problem
(Ågren 1990) och Ekendahl (2004) visar
I analysen kombineras två datamaterial.
hur socialtjänsten i första hand talar om
Frivillig vård (KvM): År 2000–2002 in-
heroinister, oavsett kön, ålder eller ur-
tervjuades 1865 klienter (c. 1 h intervju)
sprung, då de talar om LVM (jfr Blomqvist
då de började en ny vårdperiod i studien
& Wallander 2004; Wallander & Blomqvist
Kvinnor och män i svensk missbruksbe-
2005). Missbrukare av centralstimule-
handling (KvM). I landstinget rekryterades
rande preparat anses inte behöva LVM i
respondenter från sjukhusbaserade sluten-
samma utsträckning – om det inte handlar
vårdsavdelningar för alkohol- och narko-
om en mycket ung person (Ekendahl 2004;
tikaberoende (avgiftning) och läkemedels-
Ågren 1990). Å andra sidan fann Staaf
avgiftning (lugnande och smärtstillande
(2004) ingen skillnad i utredningsdiskur-
medel liksom sömnmedel), metadonverk-
serna för hur klienter med alkohol respek-
samhet (öppenvård och slutenvård), in-
tive narkotika som huvuddrog beskrevs i
fektionsklinik och öppenvårdssektionen
socialtjänstens LVM-utredningar och SiS
(lokala mottagningar och specialprogram
rapport (2004) indikerar att över hälften
för t.ex. kvinnor och läkemedelsberoen-
av de inskrivna LVM-klienterna 2002 hade
de). Enheter för akut omhändertagande
alkohol som primärdrog (ibid., 33).
uteslöts då det var svårt att genomföra
24
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1
Vem tvångsvårdas?
intervjuer i de situationerna och med de
intervjun (Anderberg & Dahlberg 2009).
korta tidsramarna. Från dessa enheter
En jämförelse mellan intervjusvar från
skickades dock många vidare till andra en-
KvM och DOK möjliggör då en analys av
heter, t.ex. avgiftning, som ingick i urvalet.
vilka som vårdades frivilligt och vilka som
De som intervjuades inom socialtjänsten,
tvångsvårdades under den studerade tiden
från ett urval kommuner/stadsdelar och
(se Jämförbara mått nedan).
Enheten för hemlösa (se Tabell 2), påbör-
Både KvM- och DOK-intervjun gjordes i
jade en rad olika insatser mot missbruk:
så nära anslutning till att vården påbörja-
från
öppenvård
des som möjligt. I KvM löd regeln att inter-
(samtalskontakter och mer specialiserade
missbruksutredningar,
vjun skulle göras senast på tredje dagen i
program) och arbetsträning till olika bo-
heldygnsvård eller tredje besöket i öppen-
endeinsatser, familjehem och institutions-
vård. DOK ska i normalfallet göras inom
vård (inkl. LVM). I materialet finns därmed
två veckor efter ankomst till LVM-hemmet.
klienter med varierande grad av problem
I urvalet dokumenterades LVM-klienterna
och tidigare vårderfarenheter och de in-
vanligtvis två till fyra veckor efter intag-
tervjuade bedöms vara representativa för
ning. DOK frågorna om alkohol- och nar-
klienter i landstingets och socialtjänstens
kotikaanvändning under de senaste 30
missbrukarvård i Stockholms län (Room
dagarna avser dock tiden före inskrivning,
m.fl. 2003; Eriksson m.fl. 2003; Palm &
och eventuell avgiftning i anslutning till
Storbjörk 2003; Storbjörk 2006b).
intagningen, för att fånga hur situationen
Frivilligt vårdade klienter (n=1,772, se
såg ut innan LVM (SiS-DOK manual).
nedan) ur KvM-materialet jämförs i arti-
Överlag bedöms självrapporterade upp-
keln med dem från Stockholms län som
gifter om alkohol- och narkotika kunna
2001–2002 tvångsvårdades enligt LVM
vara tillförlitliga (se bl.a. i Anderberg &
och intervjuades med DOK (n=361). Doku-
Dahlberg 2009; Del Boca & Noll 2000). Det
mentationssystemet SiS-DOK har använts
finns dock problem med att slå samman
inom SiS sedan 1997 (Jenner & Segraeus
intervjumaterial. En intervju är ett soci-
1996). Inskrivningsformuläret finns i lång
alt samspel och flera faktorer kan inverka
och kort version. Den långa versionen ger
på svarens tillförlitlighet, som t.ex. social
en mer fullständig beskrivning av klien-
önskvärdhet, graden av konfidentialitet
tens situation medan den korta, som ingår
och egenskaper hos intervjuaren som kön
i den långa, innehåller frågor som kan be-
och intervjuarskicklighet (Bergman & Wär-
svaras genom intervju eller med aktmate-
neryd 1982; Del Boca & Darkes 2003; Del
rial. Den korta intervjun ska användas då
Boca & Noll 2000). Midanik (1989) har vi-
det är omöjligt att intervjua klienten pga.
sat att klienter ibland överrapporterar sin
för dålig hälsa, frånvaro mm. Information
alkohol- eller drogkonsumtion om de vill
finns årligen för 90–95% av de klienter
försäkra sig om att få vård. På motsatt vis
som registreras inom SiS (Larsson & Seg-
kan människor som är föremål för rättsliga
raeus 2005).
åtgärder underrapportera konsumtionen
KvM-intervjun innehåller frågor från
om detta kan vara till deras fördel (Har-
Addiction Severity Index (ASI) vilka
rison 1997). Mig veterligen finns ingen
bedömts jämförbara med frågor i DOK-
studie som jämför tillförlitligheten mellan
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 27. 2010 . 1
25
Vem tvångsvårdas?
DOK gjord av tvångsvårdpersonal och lik-
seras fel (LVM vs. frivillig vård), eller ingår
nande frågor som ställs av forskningsper-
i båda materialen sammanställdes en lista
sonal.
med dem det fanns anledning att tro in-
KvM- och DOK-intervjuare skulle/ska
tervjuats för båda urvalen. Listan inklude-
vara skolade i intervjun. KvM-intervjun
rade dem ur KvM som enligt registerupp-
gjordes oftast på vårdenheten men svaren
gifter (från SiS för dem som gett samtycke
var konfidentiella och delades inte med
till registerkoppling) haft LVM under tids-
vårdgivarna. DOK intervjun görs på LVM-
perioden och dem som i KvM-intervjun
hemmet och intervjuaren kan ha en be-
sa att de fått LVM som verkade ha ägt rum
handlande relation till klienten. DOK kan
under tidsperioden. Totalt 129 personer på
också ligga till grund för behandlingspla-
listan hade gett sitt samtycke till att regis-
nering, vilket gör svaren mindre konfiden-
teruppgifter hämtades från SiS. Deras per-
tiella. Det finns då en risk att LVM-klienter,
sonnummer delades med SiS och därefter
i en tvångssituation, nedtonar problem för
raderades ur KvM de individer som fanns
att få åka hem tidigare. Det är också möj-
registrerade för LVM hos SiS under den
ligt att en LVM-klient överrapporterar för
studerade perioden – oavsett om de gjort
att motivera ett önskat vårdalternativ efter
en DOK intervju eller inte. De som inte
tiden på LVM-hemmet (jfr Del Boca & Noll
fanns i SiS register behölls som frivilligt
2000). När DOK görs är tvånget redan ett
vårdade i KvM. Tretton personer på listan
faktum, personalen har redan träffat kli-
hade inte gett sitt samtycke till registerstu-
enten en tid och en LVM-utredning ligger
dien. De raderades ur det frivilliga materi-
till grund för placeringen vilket innebär
alet. Kvar i KvM finns 1 772 individer som
att personalen redan har kännedom om
vårdades frivilligt.
klientens situation, vilket kan tala emot en
DOK materialet begränsas till år 2001–
kraftig underrapportering. Det finns såle-
2002 eftersom DOK-formuläret ändrades
des möjliga men svåruppskattade felkäl-
2000 och formuläret fr.o.m. 2001 överens-
lor i jämförelsen. Med tanke på att så lite
stämmer bättre med KvM-studien (som
forskning gjorts om vad som skiljer faktis-
startade först 14 november 2000). Totalt
ka LVM-klienter från frivilligt vårdade kli-
439 individer från länet hade skrivits in
enter så förser oss dessa två material ändå
enligt LVM (§13 eller § 14) eller skrivits
med en möjlighet att försöka klargöra vilka
in enligt SoL för att därefter få vård enligt
faktorer som hänger samman med LVM.
LVM. Om flera vårdtillfällen fanns för en
Många frågor i analysen är tämligen sak-
individ under tidsperioden så användes
liga (kön, kommun) och bör inte påverkas
data från den senaste intagningen1.
mycket av intervjuare och kontext.
Av de 439 tvångsvårdade fanns DOK-
Då materialen samlats in oberoende av
intervju för 361 personer. DOK saknas för
varandra finns det personer som ingår i
78 personer (bortfall) vilka också skiljer
båda – klienter som tvångsvårdats och
sig något från dem som intervjuats (Tabell
intervjuats för både SiS-DOK och KvM (i
1). En jämförelse baserad på SiS registre-
samband med LVM eller annan frivillig
rade uppgifter i KIA2 visar att män, äldre
insats under tidsperioden). För att i möj-
klienter (över 41 år), klienter med alkohol-
ligaste mån undvika att personer kategori-
problem (enligt KIA/socialtjänstens utred-
26
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1
Vem tvångsvårdas?
Tabell 1. Registeruppgifter för kön, ålder, drogtyp, lagrum och LVM-indikationer bland
samtliga LVM-klienter från Stockholms län 2001–2002 (KIA-uppgifter#), efter DOK-intervju
och viktat
Samtliga
LVM-klienter från
Stockholm (KIA)
n=439
Antal
De som
DOKintervjuats
DOKbortfall
DOKmaterial,
viktat
n=361
n=78
n=361
%
%
%
%
142
32
36
17
32
19–24
60
14
15
8
14
25–30
74
17
19
8
17
31–40
102
23
25
15
24
41–50
97
22
21
27
22
51–60
79
18
15
32
16
61–78
27
6
5
10
6
Kön Kvinnor
Ålder
Ålder
Medelålder (medelvärde)
40
39
46
40
Median
39
37
47
39
Standard avvikelse
13
13
13
13
Drogtyp
Inget registrerat
23
5
4
10
5
Alkohol
153
35
31
55
35
Narkotika
180
41
45
21
41
83
19
20
14
19
§13–§13 LVM
95
22
15
53
15
§13–§4 LVM
212
48
52
32
52
§4–§4 LVM
130
30
33
15
33
2
<0.5
1
0
1
Inget angivet/§13
307
70
67
85
67
Hälsoindikationen
128
29
32
15
32
Social indikation
44
10
11
5
10
Skadeindikationen
21
5
5
3
5
Inget angivet/§13
95
22
15
53
15
Hälsoindikationen
339
77
84
47
83
Social indikation
118
27
30
12
28
64
15
16
6
16
Alkohol och narkotika
Lagrum (fastställt vid inskrivning)
SoL-LVM
Indikation(er), vid placering
Indikation(er), fastställda
Skadeindikationen
# KIA är SiS egen klient- och institutionsadministrativa databas.
ning som listar alla droger man känner till
(baserat på basuppgifter ur KIA för samt-
att klienten använder utan inbördes ord-
liga ärenden från Stockholms län under
ning) samt de som enbart vårdades enligt
tidsperioden) för att bättre representera
13 § LVM är underrepresenterade i DOK-
den tvångsvårdade populationen från lä-
materialet. LVM materialet viktades därför
net vad gäller kön, ålder (andel över/unNORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 27. 2010 . 1
27
Vem tvångsvårdas?
der 41 år) samt drogtyp (andel med inget
(2003). Många av måtten är rätt givna som
registrerat preparat, alkohol, narkotika el-
t.ex. kön, ålder, om personen injicerat en
ler både och). Den sista kolumnen i Tabell
drog de senaste 30 dagarna eller inte, osv.
1 visar klientkaraktäristika i DOK-materi-
Här beskrivs mer komplicerade mått med
alet efter att det viktats3. KvM har tidigare
olika frågeformuleringar och kategorise-
viktats utifrån de register och skattningar
ringar. Anderberg och Dahlbergs (2009)
om länets missbrukarvård som finns (se
slutsats är dock, baserat på en systematisk
Storbjörk 2006b). Samma vikter används i
jämförelse mellan frågor i DOK och ASI,
denna analys.
att formulären är jämförbara även i de fall
4
En tredjedel (32%) av LVM-klienterna
då olika operationaliseringar eller svarska-
var kvinnor och medelåldern var 40 år.
tegorier används (se t.ex. frekvens, nedan).
Utifrån den drogtyp som finns registrerad i
Primärdrog avser i DOK den drog, av
KIA hade 41% problem med enbart narko-
20 olika preparat, som orsakar individen
tiska preparat, 35% med alkohol och 19%
mest problem och/eller utgör anledningen
med både alkohol och narkotika. Opiater
till vård. I KvM efterfrågades den drog
är den narkotikakategori som dominerade
som personen använt oftast och/eller den
bland LVM-klienterna (37%), följt av läke-
drog som var orsaken till behandling. KvM
medel (31%), amfetamin (24%) och can-
hade snävare svarskategorier och därför
nabis (17%) (visas ej i Tabell 1). En majo-
kodades primärdrog från DOK om för att
ritet (70%) av LVM-klienterna inledde sitt
passa KvM:s kategorier (se Tabell 3). KvM
LVM enligt 13 § LVM. Hälsoindikationen
räknade inte med anabola steroider som
var den vanligaste indikationen (vid pla-
därför exkluderas ur DOK i denna analys.
ceringen och fastställd dom), efter 13 §
Både DOK och KvM frågar hur ofta re-
LVM, följt av den sociala indikationen och
spondenten använt sin primärdrog under
skadeindikationen.
de senaste 30 dagarna – frekvens. Frågornas svarsalternativ skiljer sig. I KvM anges
Jämförbara mått
antal dagar av 30 medan DOK intervjun
Forskningen har visat på många faktorer
använder en kategorisering som inte direkt
som kan spela roll för vem som tvångs-
går att översätta till antal dagar pga. glapp
vårdats (ovan). Följande faktorer som har
mellan kategorierna: Ej bruk, enstaka till-
jämförbara frågealternativ i KvM och kort
fälle, 1 dag per vecka eller mindre, 2–3
DOK studeras i denna artikel: kön, ålder,
dagar per vecka, 4–6 dagar per vecka och
medborgarskap, primärdrog, droganvänd-
dagligen. KvM kodades om för att på bästa
ning senaste 30 dagarna, injektionsbruk,
vis matcha kategorierna: 0 dagar, 1–2, 3–4,
utbildning, boende, om personen lever
5–14, 16 –26 och 27–30 dagar.
med en annan missbrukare, har barn under
Frågorna om utbildning, boende och för-
18 år, försörjning, fysisk hälsa, hiv, kom-
sörjning är identiska i de två formulären
muntillhörighet och tidigare erfarenhet av
men har olika svarsalternativ. Kategorise-
LVM (och annan behandling). Svarsalter-
ringarna som används i analysen framgår
nativ och kategoriseringar redovisas i Ta-
i Tabell 3.
bell 3–5. KvM formulären är publicerade i
”Lever med missbrukare” mäts i DOK i
Palm & Storbjörk (2003) och Eriksson m.fl.
en fråga (”Har din samlevande missbruks-
28
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1
Vem tvångsvårdas?
problem”) medan KvM frågor om personen ”lever ... tillsammans med någon som
Statistiska analyser
I Tabell 3 presenteras en bivariat jämförel-
… missbrukar alkohol” eller ”missbrukar
se mellan LVM-vårdade (n=361) och frivil-
droger eller icke-föreskrivna narkotiska
ligt vårdade (n=1772). Det kan anses pro-
preparat”. Dessa två slogs samman för
blematiskt att jämföra LVM-klienter med
att motsvara DOK-frågan. Både DOK och
samtliga frivilligt vårdade klienter – en
KvM avser samtliga personer som kan tän-
grupp där några har tämligen lindriga pro-
kas leva tillsammans med klienten. Denna
blem. Därför presenteras också en snävare
och nästa fråga, om hälsa, skiljer sig alltså i
jämförelse i vilken de tvångsvårdade jäm-
dess ordalydelse men är innehållsmässigt,
förs med ett delurval ur det frivilliga mate-
enligt manualerna, mycket lika.
rialet, nämligen de (n=363) som vårdades
I DOK mättes fysisk hälsa med ”Har du
frivilligt på institution (olika hem för vård
något/några allvarliga problem med din
eller boende, sk. HVB). Anledningen till
fysiska hälsa?”. I KvM löd formuleringen
denna deljämförelse är att frivillig institu-
”Har du några långvariga kroppsliga ska-
tionsvård är ett troligt alternativ till LVM,
dor eller sjukdomar som påverkar din livs-
dessa två grupper borde då rimligtvis vara
föring?” (KvM). Båda frågorna avser, enligt
mer lika varandra och det är intressant att
manualerna, potentiellt allvarliga problem
se också om och hur dessa två grupper (på-
som kräver regelbunden vård, oförmåga
tvingad vs frivillig institutionsvård) skiljer
delta i eller utföra normala aktiviteter,
sig. Signifikanstester, chi2 och t-test, anger
dietrestriktioner mm.
om frivilliggrupperna (alla och begränsat
Frågorna för tidigare vård för alkohol-
till frivillig institutionsvård) skiljer sig sig-
eller narkotikaproblem skiljer sig mellan
nifikant från LVM-gruppen. Analysen sak-
formulären. I DOK svarar klienten ja eller
nar jämförbara mått för psykisk hälsa (jfr
nej på frågorna ”Har du tidigare vårdats
hälsoindikationen) och därför komplette-
för alkohol-, narkotikaproblem eller läke-
ras den bivariata jämförelsen med statistik
medelsbruk?”. I KvM tillfrågades respon-
över psykisk hälsa bland LVM-vårdade
denterna specifikt om de fått ”behandling,
i landet (SiS 2004). Uppgifterna jämförs
vård eller annat stöd, som haft att göra
med den psykiska hälsan bland frivilligt
med ditt drickande eller drogbruk” (inkl.
vårdade i KvM (Tabell 4).
läkemedel) av 20 olika vårdaktörer/typer
Därefter studeras i Tabell 5 jämförbara
(olika former av beroendevård inom lands-
variabler i multivariat logistisk regres-
tinget, socialtjänsten, den allmänna sjuk-
sionsanalys där tvångsvård enligt LVM
vården, psykiatrin, kriminalvården och
kodats som 1 och frivillig vård som 0.
andra aktörer). De klienter som svarat ja
Oddskvoterna med tillhörande signifi-
på minst en av frågorna i DOK och i KvM
kansnivåer anger om de olika faktorerna,
har kodats som att de tidigare vårdats. Ef-
kontrollerat för övriga faktorer i modellen,
tersom det är rimligt att det sätt som frågan
ökar (oddskvot >1, positivt samband) eller
ställts i KvM kan ge fler positiva svar och
minskar (oddskvot <1, negativt samband)
de flesta klienter har vårdats tidigare (Ta-
sannolikheten för LVM. Syftet med analy-
bell 3) så har denna fråga uteslutits ur den
sen är inte att finna prediktiva modeller
mulitvariata analysen.
utan att testa vilka samband, och riktningNORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 27. 2010 . 1
29
Vem tvångsvårdas?
en på dessa, som kvarstår i en multivariat
LVM per 10 000 invånare i dessa områden
analys. Klientkaraktäristika studeras i mo-
mellan 1,33 och 5,02 – siffror som inte ver-
dell 1 och 2 (som inkluderar alla frivilligt
kar kunna förklaras av problemgraden i de
vårdade). Modell 3 begränsas till en analys
olika områdena (alkohol- och narkotika-
av LVM och frivillig institutionsvård och
relaterad dödlighet). Botkyrka valdes som
i modell 4 studeras kommuntillhörighet
referenskommun
tillsammans
med
eftersom
kommunen
klientkaraktäristika.
placerar sig i mitten vid en rangordning av
Kommunanalysen (modell 4) är begränsad
antalet LVM/10000 invånare samt alkohol-
till respondenter, i både DOK och KvM-
och narkotikarelaterad dödlighet.
materialet, från de kommuner och stadsde-
I Tabell 6 inkluderas slutligen några in-
lar, inkl. Enheten för hemlösa, som ingick
teraktionstermer i regressionsmodellerna
i KvM-studiens socialtjänstdel för att und-
(alla frivilligt vårdade). Tidigare forskning
vika att resultaten blir en effekt av urvals-
(ovan) indikerar att yngre och framför allt
förfarandet i KvM. Som framgår av sam-
narkotikaanvändare oftare får LVM än
manställningen i Tabell 2 varierar antalet
äldre alkoholanvändare. Därför testas om
Tabell 2. Befolkning, antal LVM-klienter samt alkohol- och narkotikarelaterad dödlighet i
kommuner och stadsdelar som ingår i KvM-studiens socialtjänstdel
Befolkning
2001 #
Antal
enskilda
LVM -klienter
2001–2002 ¤
Antal LVM/
10.000
inv. 2001
Alkohol
relaterad
dödlighet
1997–
2004/10.000
inv. 2001 *
Narkotika
relaterad
dödlighet
2001–
2002/10.000
inv. 2001 *
Kommun/stadsdel
Täby
60 229
8
1,33
10,3
0,66
Solna
56 953
15
2,63
27,4
3,16
Järfälla
61 132
17
2,78
16,2
1,15
Botkyrka
74 151
23
3,10
18,9
1,35
Sundbyberg
33 967
15
4,42
34,7
2,65
Huddinge
85 700
43
5,02
16,7
1,17
Norrmalm (Sthlm stad)
61 041
3
0,49
20,8
–
Spånga-Tensta (Sthlm stad)
34 297
5
1,46
16,6
–
Skärholmen (Sthlm stad)
31 524
5
1,59
27,9
–
Maria-Gamla stan (Sthlm stad)
63 996
17
2,66
33,3
–
Enheten för hemlösa
(Sthlm stad) ^
–
56
–
–
–
2,64
25,2
1,76
Hela Stockholms stad
754 948
199
# Statistik för kommuner är hämtat från SCB (www.scb.se/Pages/List____250612.aspx) och för stadsdelar från
USK (www.stockholm.se/usk, Silke Burestam, personlig kontakt, jan-09).
¤ Baseras på SiS KIA-register och inhämtat för denna studie.
* Alkoholrelaterad dödlighet är från Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsas statistik (http://extern.bkv.
sll.se/pxweb2003dec2003/Database/Stockholm/Dod/Dod.asp). Statistik över narkotikarelaterad dödlighet (saknas
på stadsdelsnivå och därför anges i tabellen också uppgifter för hela Stockholms stad) är från Dödsorsaksregistret, Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se, Charlotte Björkenstam, personlig kontakt,
dec-08).
^ Enheten för hemlösa är en specialenhet inom Stockholm stad som tar emot hemlösa som saknar annan kommuntillhörighet.
30
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1
Vem tvångsvårdas?
ålder interagerar med primärdrog. Kvin-
nalitet på olika vis. Artikelns frågeställ-
nors levnadssituation och barn diskuteras
ningar skulle därför med fördel studeras
oftare än männens i LVM-utredningar och
igen med ett för studien anpassat formulär.
därför testas interaktionstermer för kön
och om personen har omyndiga barn och
Resultat
lever med annan missbrukare. Då studien
Jämfört med de frivilligt vårdade (alla,
kan ses explorativ testas också om kön in-
n=1772) är de tvångsvårdade (n=361), i
teragerar med primärdrog och ålder med
den bivariata jämförelsen (Tabell 3), yng-
om personen lever med annan missbruka-
re (brytpunkt vid 40 år). En högre andel
re vad gäller tvångsvård. Interaktionster-
i LVM-gruppen är utländska medborgare,
merna konstrueras genom att multiplicera
opiatanvändare (primärdrog), dagliga an-
t.ex. ålder med primärdrog. Termen inklu-
vändare av sin primärdrog5 och injicerar
deras därefter i analysen tillsammans med
drogen. Vidare har en större andel i LVM-
ålder och primärdrog. Signifikanta inter-
gruppen, jämfört med de frivilligt vårdade,
aktionseffekter redovisas grafiskt i Figur 1.
låg utbildning, en större andel saknar egen
Begräsningar
bostad och många är bostadslösa. En lägre
andel i LVM-gruppen försörjer sig genom
Några svårigheter med att slå samman ma-
arbete. Sjukpenning, pension eller soci-
terialen diskuteras ovan. Vidare analyse-
albidrag är istället vanliga försörjningsal-
rar artikeln tvärsnittsdata insamlat 2000–
ternativ bland de tvångsvårdade. En lägre
2002. Det är fullt möjligt att respondenter
andel i LVM-gruppen än i frivilliggruppen
i frivilliggruppen fått eller får LVM i ett se-
uppger att de har problem med sin fysiska
nare skede. Artikeln studerar således inte
hälsa – en högre andel uppger dock att de
långtidsförlopp. KvM var inte designad för
är HIV-positiva (även om den totala ande-
att studera vem som tvångsvårdas. Därför
len är låg). Slutligen har de tvångsvårdade
saknas frågor som direkt försöker mäta
i avsevärt högre grad än de frivilligt vår-
LVM:s indikationer. Korta DOK innehåller
dade tvångsvårdats tidigare (stort internt
inte heller, vilket kan anses förvånansvärt,
bortfall i LVM-urvalet på denna fråga).
frågor som täcker de kriterier som legiti-
LVM-gruppen skiljer sig inte signifikant
merar LVM. Analysen saknar (jämförbara)
från de frivilligt vårdade (alla) vad gäller
frågor som kan ge en fingervisning om per-
kön, om de lever med en annan missbru-
sonernas motivation till vård (generalindi-
kare eller har barn under 18 år.
kation), psykiska hälsa, som troligtvis är
Dessa skillnader står sig väl då jämfö-
viktig för hälsoindikationen som ofta åbe-
relsen begränsas till LVM och dem som
ropas, samt tecken på skadeindikationen
vårdades frivilligt på institution. Jämfört
(t.ex. självmordsförsök) som å andra sidan
med LVM-gruppen har den frivilliga insti-
är ovanligare i LVM-ärendena. Frågor om
tutionsgruppen en signifikant lägre andel
psykisk hälsa och självmord ingår i den
kvinnor. De frivilligt institutionsvårdade
långa varianten av DOK men det interna
har den högsta medelåldern, fler uppger
bortfallet är stor på dessa frågor i den data-
alkohol som sin primädrog samt problem
fil som använts för denna analys (se Tabell
med den fysiska hälsan. De frivilligt in-
4). Vidare mäter de två formulären krimi-
stitutionsvårdade är något mer lika de
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 27. 2010 . 1
31
Vem tvångsvårdas?
Tabell 3. Bivariat jämförelse mellan tvångsvårdade (LVM) och alla frivilligt vårdade klienter
i KvM-studien samt mellan tvångsvårdade och dem som vårdades frivilligt på institution
(HVB-hem inkl. behandlingshem) i KvM i Stockholms län. Procent, medelvärde, median,
chi2 och t-test, viktat material
TVÅNG
FRIVILLIGT
LVM
Alla frivilliga
Frivillig
institutionsvård
n=361
n=1,772
Sig.
n=363
Sig.
32
29
0.183
23
0.007
BAKGRUND
Kön Kvinna
Ålder
19-24
15
8
25-30
17
11
8
5
31-40
24
22
22
41-50
22
28
32
51-60
16
23
61-78
6
8
0.000
11
0.000
Medelålder (medelvärde)
40
43
0.000
44
0.000
Median
38
44
44
Svensk
84
87
86
Nordisk
10
7
10
Europeisk
4
2
1
Utomeuropeisk
2
4
Statslös, vet ej, dubbla (ej svensk)
1
1
Alkohol
50
65
67
Opiater
32
16
14
Dämpande (benz, GHB)
2
3
1
Kokain
1
1
1
Amfetamin
11
8
11
Cannabis
4
6
4
Hallucinogener
0
00.5
0
Lösningsmedel
1
<0.5
Annat (anabola steroider
exkluderat)
0
<0.5
Inte alls
8
28
30
Enstaka tillfällen (1-2 dagar)
8
7
8
1 d/v el mindre (3-4d)
3
6
6
2-3 d/v (5-14d)
10
21
21
4-6 d/v (15-26d)
14
23
Dagligen (27-30d)
58
16
0.000
8
0.000
Injicerat senaste 30 d.
40
15
0.000
18
0.000
80
53
0.000
58
0.000
23
Medborgarskap
4
0.003
0
0.003
MISSBRUK
Primärdrog
0
0.000
0
0.000
Frekvens av primärdrogen, 30 d.
Bland opiat-, amfetamin- o.
kokainanvändare
32
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1
28
Vem tvångsvårdas?
SOCIAL INDIKATION
Högsta genomförda utbildning
Ej grund-, folkskola eller motsvarande
18
6
12
Grund- eller folkskola
46
30
34
Gymnasium, yrkes- och real
28
53
9
11
Eget boende
35
54
32
Andra hand, inneboende, kollek-
23
18
15
<0.5
4
4
7
7
17
Universitet el. högskola
45
0.000
10
0.000
Huvudsakligt boende, 30 d.
tiv, föräldrar, släkt, vänner
Försöks- el. träningslägenhet
Institution, inackorderings-,
familjehem
Hotell (organiserat av socialtjänst)
Bostadslös
1
2
2
30
14
30
Annat, inkl. fängelse.
3
2
0.000
1
0.000
Lever med missbrukare
9
12
0.139
10
0.706
31
32
0.659
33
0.677
Har barn under 18
Huvudsaklig försörjning, 30 d.
Arbete, lön, inkl. svartjobb
6
25
<0.5
1
2
Socialbidrag
30
23
23
Sjukpenning, bidrag, pension
46
35
43
Olaglig verksamhet/kriminalitet
9
8
15
Partner, familj, vänner
3
3
2
Arbetslöshetsersättning
2
2
<0.5
Annat, inkl. prostitution
4
4
0.000
6
0.001
42
47
0.083
55
0.000
3
1
0.004
<0.5
0.006
Behandling alk/nark/drog tidigare
89
92
0.067
98
0.000
LVM tidigare #
45
13
0.000
21
0.000
Studielån/-medel
10
HÄLSOINDIKATION
Långvariga kroppsliga skador eller
sjukdomar som påverkar livsföringen
Har hiv
VÅRD
Pearsons Chi2 används för kategoriska variabler och tvåsidigt t-test vid kontinuerliga variabler.
# Frågan om tidigare LVM har stort internt bortfall i LVM-urvalet (endast 187 av de 361 tvångsvårdade har ett
värde på frågan).
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 27. 2010 . 1
33
Vem tvångsvårdas?
Tabell 4. Psykiska problem och våldsamt beteende bland tvångsvårdade inom SiS i hela
landet år 2002 # och de frivilligt vårdade i KvM, procent
Tvångsvårdade,
hela landet 2002 #
De frivilligt vårdade
i KvM
n=513
n=1,772
Period med allvarlig depression
53
55
Period med allvarlig ångest
60
55
Hallucinationer
47
15
Svårigheter att kontrollera våldsamt beteende
32
38
Allvarligt menade självmordstankar
34
45
Gjort självmordsförsök
28
27
Hur ofta haft allvarliga psykiska problem (SiS) & Hur oroad/
besvärad varit av psykiska/känslomässiga problem (KvM):
Inget problem
44
36
Dagligen (SiS) & Mycket stort problem (KvM)
22
19
Totalt i livet
Senaste 30 dagar
# Källa: SiS: Årsrapport DOK 02. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år 2002. Tabeller. Allmän SiSrapport 2004:7. Stockholm: Statens institutionsstyrelse, s. 43.
tvångsvårdade vad gäller boende och för-
liga former. I nästa steg testas om dessa
sörjning än när jämförelsen ser till hela
samband också är signifikanta i en multi-
gruppen frivilligt vårdade.
variat analys som studerar de olika variab-
Analysen saknar jämförbara mått för
lerna samtidigt.
psykisk hälsa (se Begränsningar). För att
Flera av skillnaderna, samband mellan
ge en fingervisning för hur de två grup-
klientkaraktäristika och LVM, som den
perna ser ut visar Tabell 4 sådana data från
bivariata jämförelsen visar kvarstår i den
SiS (2004) för hela landet år 2002 och upp-
multivariata analysen (logistisk regres-
gifter från KvM. Tabellen antyder att de två
sion, Tabell 5). Den multivariata analy-
grupperna, på en bivariat nivå, inte skiljer
sen styrker att de tvångsvårdade, jämfört
sig åt vad gäller förekomsten av depressi-
med alla frivilligt vårdade (modell 1, alla
on eller självmordsförsök. En något högre
frivilligt vårdade), är yngre, rapporterar
andel i LVM-gruppen har haft hallucina-
en högre användning av sin primärdrog,
tioner eller upplevt allvarlig ångest. Tabel-
har lägre utbildning, saknar egen bostad,
len indikerar att det bland de tvångsvår-
försörjer sig på annat sätt än genom ar-
dade finns en högre andel som de senaste
bete eller studier, mer sällan rapporterar
30 dagarna inte upplevt psykiska problem.
allvarliga problem med fysisk hälsa men
En högre andel av de frivilligt vårdade (i
oftare uppger HIV. Liksom i den bivariata
Stockholms län) rapporterar allvarligt me-
analysen är kön och om respondenten har
nade självmordstankar.
barn under 18 år inte signifikanta i den
Den bivariata jämförelsen (Tabell 3) pe-
multivariata analysen (se interaktionster-
kar på en rad skillnader mellan dem som
mer, Tabell 6). I den bivariata jämförelsen
tvångsvårdas och dem som vårdas i frivil-
skiljde sig de frivilligt vårdade från de
34
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1
Vem tvångsvårdas?
Tabell 5. Multivariat logistisk regression (tvångsvård=1, frivillig vård=0), Exp (B), dvs.
oddskvoter med tillhörande signifikansnivåer, viktat material
Modell
(Del)urval
1
2
3
4
Alla frivilligt
Alla frivilligt
Begränsat till
Begränsat till
vårdade
vårdade
frivilligt vårdade
frivilligt
på institution
vårdade ur KvM
Soc-urval
Antal personer i analysen
1909
1843
407
1151
-2 Log Likelihood
1079,168
805,757
560,377
434,995
Cox & Snell R2
0,108
0,106
0,262
0,169
Nagelkerke R2
0,220
0,250
0,357
0,396
Total andel korrekt predicerade (%)
89,8
92,5
73,7
93,0
KONSTANT
0,12***
0,06***
0,32(*)
0,29
Kön Man [ref=kvinna]
0,77
0,65*
0,73
0,61
Ålder 41 eller äldre [ref=t.o.m. 40]
0,55**
0,50**
0,58*
0,65
Medborgarskap Svenskt [ref=övr]
1,08
0,91
1,31
1,16
Primärdrog Narkotika [ref=alkohol]
0,69
0,73
1,47
0,54
Enstaka tillf-1d/v
1,08
1,83(*)
2,00(*)
0,85
2-3d/v
0,72
0,87
0,69
0,93
4d/v-dagligen
2,23***
2,85***
3,58***
2,92**
3,01***
1,77*
2,93**
4,41***
Grund- eller folkskola
0,58*
0,73
1,51
0,43*
Gymnasium
0,21***
0,32***
0,42*
0,14***
Universitet eller högskola
0,44*
1,02
1,14
0,30*
Andra hand, inneboende, kollektiv, hos
föräldrar/släkt/vänner
1,98**
2,30**
1,29
1,19
Organiserat av myndigheter
(Försöks-/träningslägenhet,
institution, inackorderingshem,
familjehem)
1,14
1,03
0,46*
0,36(*)
Bostadslös
1,72*
0,98
0,52*
0,68
Annat, inkl. fängelse
2,47(*)
2,92*
3,38
4,48*
Lever med alkohol-/narkotikamissbrukare 0,58*
0,65
0,61
0,17**
Har barn under 18 år
0,86
1,01
0,75
1,24
Socialbidrag
2,36**
2,23*
2,20(*)
1,43
Sjukpenning/-bidrag, pension
4,18***
3,20***
2,61*
3,20***
Olaglig verksamhet
1,04
1,24
0,33**
0,51
Annat, inkl. a-kassa, familj/partner,
prostitution
2,87**
3,04**
3,24*
3,58*
Frekvens primärdrog 30 d. [ref=inte alls]
Injicerat droger 30 d.
Utbildning [ref=ej grundskola]
Boende 30 d. [ref=eget boende]
Försörjning [ref=arbete eller studier]
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 27. 2010 . 1
35
Vem tvångsvårdas?
Hälsa långvariga kroppsliga skador eller
0,59**
0,50***
0,61(*)
0,60(*)
2,69(*)
4,63**
8,97*
1,74
sjukdomar som påverkar livsföringen
Har HIV [ref=nej, vet ej, okänt]
3,73***
Haft LVM tidigare #
Kommun/stadsdel [ref=Botkyrka] ¤
Täby
0,25*
Solna
0,97
Järfälla
1,00
Sundbyberg
0,78
Huddinge
2,08
Norrmalm (Sthlm stad)
0,03**
Spånga-Tensta (Sthlm stad)
0,03**
Skärholmen (Sthlm stad)
0,39
Maria-Gamla stan (Sthlm stad)
0,32*
Enheten för hemlösa
3,03*
# Stort internt bortfall på frågan om tidigare LVM inom LVM-materialet (187 av 361 har besvarat frågan). Därför
studeras denna variabel i en egen modell.
¤ För att undvika att resultaten blir en effekt av urvalsförfarandet i KvM begränsas modell 4 till klienter/patienter
från de kommuner/stadsdelar som ingick i socialtjänstdelen av KvM.
*** p≤0,001; ** p≤0,01; * p≤0,05; (*) p≤0,10
tvångsvårdade vad gäller medborgarskap
LVM och nytt LVM är större bland kvinnor
och primärdrog. Dessa variabler är dock
än män (visas ej).
inte signifikanta i den multivariata analy-
Modell 3 begränsas till att jämföra de
sen som kontrollerar för andra variabler i
tvångsvårdade med dem som fick frivillig
modellen. I modell 1 är sannolikheten för
institutionsvård. De bivariata skillnaderna
LVM lägre för de som lever med en person
(Tabell 3) mellan dessa två grupper över-
som missbrukar alkohol eller narkotika (se
ensstämmer väl med resultaten i den mul-
även interaktionstermer, Tabell 6).
tivariata analysen (Tabell 5). I den multi-
Modell 2 (alla frivilligt vårdade) ana-
variata analysen är kön inte signifikant. I
lyserar om tidigare LVM-vård ökar san-
modellen är sannolikheten för LVM lägre
nolikheten för LVM. Variabeln studeras i
bland dem som har sitt boende organiserat
en egen modell eftersom det interna bort-
av socialtjänsten eller är hemlösa jämfört
fallet är stort på frågan om tidigare LVM
med dem som har egen bostad.
i DOK-materialet (endast 187 av 361 svar)
I modellerna i Tabell 5–6 jämförs sanno-
och därmed minskar antalet responden-
likheten för LVM mellan alkohol som pri-
ter i analysen. Sannolikheten för LVM är
märdrog och narkotiska preparat. En mer
nästan 4 gånger så hög för dem som haft
detaljerad analys (redovisas ej) som jäm-
LVM tidigare än dem som inte haft det. Det
förde alkohol med opiater, amfetamin och
kan noteras att kön är signifikant i denna
övriga narkotiska preparat visade dock att
modell – sannolikheten för LVM är lägre
sannolikheten för LVM var 3 gånger högre
bland män. Korrelationen mellan tidigare
för dem som hade opiater som primär-
36
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1
Vem tvångsvårdas?
drog än alkohol (referenskategori, oddskvot=2,99**) då analysen begränsas till en
Diskussion
Tvångsvård upplevs ofta som förödmju-
jämförelse mellan frivillig och påtvingad
kande (Johnson 2006; Storbjörk 2007) och
institutionsvård (LVM).
det är därför, liksom av rättssäkerhetsskäl
Modell 4 i Tabell 5 visar att kom-
och etiska skäl, viktigt att studera vem som
muntillhörighet spelar roll för vem som
får LVM. Det är också viktigt eftersom väl-
tvångsvårdas. Kontrollerat för klientka-
färdsstatens och vårdens legitimitet kräver
raktäristika och konsumtion så varierar
att människor har förtroende för vården –
sannolikheten för tvångsvård mellan flera
som måste balansera människors integritet
av de studerade områdena. Notera att den-
mot plikten att ta hand om medborgarna
na modell av metodologiska skäl begrän-
(Ronneby 1999). Litteraturen kring tvångs-
sas till respondenter från de geografiska
vård domineras av etiska kommentarer
områden, socialnämnder, som ingick i
och de empiriska studierna är få (Wild
KvM:s socialtjänstdel (se Statistiska ana-
m.fl. 2002). Trots de begränsningar den ak-
lyser, ovan).
tuella artikeln har (ovan) så ger den empi-
Tidigare forskning antyder att kvinnor
och män, äldre och yngre hanteras på oli-
riska analysen en del intressanta förväntade, oväntade och tankeväckande resultat.
ka vis då det gäller LVM. Därför studeras
Artikeln visar att tvångsvården och den
i Tabell 6 om kön och ålder interagerar
frivilliga missbrukarvården, i ett tvärsnitt
med primärdrog, om personen lever med
i Stockholms län, vårdar två i många avse-
en annan missbrukare eller har barn under
enden olika populationer vad gäller ålder,
18 år vad gäller sannolikheten för tvångs-
missbruk, utbildning, boende, försörjning,
vård. Fyra interaktionstermer var signifi-
fysisk hälsa och tidigare vård.
kanta och dessa partialsamband, som är
Artikeln visar att missbruksintensite-
svåra att utläsa ur en tabell, visas grafiskt
ten – att dagligen dricka alkohol eller an-
med oddskvoter i Figur 1. Grafen visar att
vända narkotika – korrelerar med vem som
sannolikheten för LVM var lägre för äldre
tvångsvårdas, vilket överensstämmer med
och för personer med primärdrog alkohol
generalindikationen om fortgående miss-
(oddskvot=1,08 för äldre alkoholmissbru-
bruk. Det var vanligare med en högfrek-
kare jämfört med 1,22 för yngre narkoti-
vent konsumtion av primärdrogen och in-
kamissbrukare). På motsvarande sätt var
jektionsmissbruk bland de tvångsvårdade
sannolikheten för tvångsvård högre för
än bland de frivilligt vårdade. Skillnader-
unga människor som lever med en annan
na är också signifikanta i den multivariata
missbrukare, liksom för kvinnor som le-
analysen och då jämförelsen begränsas till
ver med en missbrukare. Sannolikheten
frivillig och påtvingad institutionsvård.
för LVM var däremot lägre för äldre och
LVM-lagen uttrycker inte explicit att injek-
för män som uppgav att de levde med en
tionsbruk ska tolkas som grövre än andra
missbrukare. Av figuren framgår att odds-
intagningssätt men det är ändå väl känt att
kvoten för en man med barn under 18 år
dödligheten är stor bland injektionsmiss-
låg på 1,05 jämfört med 1,16 för en kvinna
brukare vilket kan förklara resultaten.
med barn.
Lagens rekvisit skiljer inte heller explicit mellan alkohol och olika former av narNORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 27. 2010 . 1
37
Vem tvångsvårdas?
Tabell 6. Multivariat logistisk regression (tvångsvård=1, frivillig vård=0), interaktionstermer,
oddskvoter med tillhörande signifikansnivåer, viktat material, alla frivilligt vårdade och
tvångsvårdade
Modell
1
2
3
4
Antal personer i analysen
1909
1909
1909
1909
-2 Log Likelihood
1072,290
1075,863
1073,107 1075,573
Cox & Snell R2
0,112
0,110
0,111
0,110
Nagelkerke R2
0,227
0,223
0,226
0,223
Total andel korrekt predicerade (%)
90,0
89,9
89,9
89,8
KONSTANT
0,94***
0,12***
0,10***
0,10***
Kön Man [ref=kvinna]
0,79
0,77
0,90
0,95
Ålder Äldre än 41 [ref=upp t.o.m. 40]
0,71
0,59**
0,54**
0,57**
Medborgarskap Svenskt [ref=övriga]
1,08
1,08
1,09
1,06
Primärdrog Narkotika [ref=alkohol]
3,30(*)
0,68
0,69
0,69
Enstaka tillf-1d/v
1,07
1,07
1,07
1,09
2-3d/v
0,74
0,73
0,71
0,72
4d/v-dagligen
2,27***
2,25***
2,27***
2,21***
3,31***
3,01***
2,95***
3,12***
Grund- eller folkskola
0,54*
0,57*
0,59*
0,58*
Gymnasium
0,20***
0,21***
0,21***
0,21***
Universitet eller högskola
0,45*
0,44*
0,46*
0,44*
Andra hand, inneboende, kollektiv, hos föräldrar/släkt/
vänner
1,73*
1,94**
2,00**
2,00**
Organiserat av myndigheter (Försöks-/träningslägenhet,
institution, inackorderingshem, familjehem)
1,20
1,13
1,13
1,15
Bostadslös
1,71*
1,74*
1,70*
1,73*
Annat, inkl. fängelse
2,30(*)
2,59(*)
2,50(*)
2,48(*)
Lever med alkohol-/narkotikamissbrukare
0,59*
2,77
1,04
0,58*
Har barn under 18 år
0,99
0,88
0,87
1,38
Socialbidrag
2,32**
2,39**
2,36**
2,37**
Sjukpenning/-bidrag, pension
4,35***
4,22***
4,22***
4,17***
Olaglig verksamhet
1,00
1,05
1,11
1,03
Annat, inkl. a-kassa, familj/partner, prostitution
2,70**
2,78**
2,85**
2,94**
Hälsa långvariga kroppsliga skador eller sjukdomar som
påverkar livsföringen
0,60**
0,59**
0,59**
0,57**
Har HIV [ref=nej, vet ej, okänt]
3,51*
2,72(*)
2,84(*)
2,71(*)
Frekvens primärdrog 30 d. [ref=inte alls]
Injicerat droger 30 d.
Utbildning [ref=ej grundskola]
Boende 30 d. [ref=eget boende]
Försörjning [ref=arbete eller studier]
Interaktionstermer #
Ålder*primärdrog (alkohol vs. narkotika)
0,96**
0,96(*)
Ålder*lever med missbrukare
0,25*
Kön*lever med missbrukare
0,49(*)
Kön*har barn under 18 år
# Interkationstermen för kön *primärdrog var inte signifikanta i modellerna och redovisas därför ej i tabellen.
*** p≤0,001; ** p≤0,01; * p≤0,05; (*) p≤0,10
38
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1
Vem tvångsvårdas?
Figur 1. Grafisk framställning av signifikanta interaktionseffekter, partialkorrelationer,
baserade på Tabell 6, oddskvoter
Ålder 0 = ≤40; 1 = ≥41
Ålder 0 = ≤40; 1 = ≥41
≤40
≤40
≥41
≥41
1,2
1,15
1,17
Oddskvot
Oddskvot
1,2
1,14
1,1
1,11
1,05
1,08
alkohol
droger alla
nej, inkl. ensamlevande
Primädrog
ja
Lever med missbrukare alk/nark
Partialkorrelation mellan primärdrog (alkohol vs.
Partialkorrelation mellan lever med missbrukare och
narkotika) och LVM för klienter ≤40 (heldragen linje)
LVM för klienter ≤40 (heldragen linje) och ≥41 år
och ≥41 år (Modell 1, Tabell 6)
(Modell 2, Tabell 6 )
Kön
Kön
kvinna
kvinna
man
man
1,175
1,16
1,125
Oddskvot
Oddskvot
1,15
1,1
1,14
1,12
1,075
1,1
1,05
nej, ink. ensamlevande
ja
nej
Lever med missbrukare alk/nark
ja <18
Har barn under 18, ja/nej
Partialkorrelation mellan lever med missbrukare och
Partialkorrelation mellan har barn under 18 år och
LVM för kvinnor (heldragen linje) och män (Modell 3,
LVM för kvinnor (heldragen linje) och män (Modell 4,
Tabell 6)
Tabell 6)
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 27. 2010 . 1
39
Vem tvångsvårdas?
kotika. Forskare har dock framfört att det
LVM någon form av vård till unga.
är just opiatanvändare, heroinister, som i
Analysen av interaktionseffekter visar
störst utsträckning blir föremål för LVM.
att primärdrog spelade roll då hänsyn togs
Ekendahl (2004) menar att heroin och ka-
till ålder. Sannolikheten för LVM var hö-
nylen är kopplade till misär, död och pro-
gre bland unga narkomaner än äldre alko-
blem som individen inte kan lösa på egen
holmissbrukare (Figur 1). Det är troligt att
hand. Artikelns bivariata jämförelse visar
denna interaktionseffekt osynliggör skill-
så även att andelen med opiater som pri-
naden mellan olika preparat i de övriga
märdrog var högre bland de tvångsvårdade
modellerna. Narkotika anses vara ett större
än bland de frivilligt vårdade – där istället
socialt problem än alkohol (Hübner 2001)
andelen med alkohol var högre, speciellt
och det är möjligt att LVM:s sociala indika-
bland dem som vårdas frivilligt på institu-
tion spelar in genom att risken att förstöra
tion. Den multivariata analysen indikerar
sitt liv anses större för en ung narkoman
dock att primärdrog (alkohol vs. narkoti-
än för en äldre alkoholmissbrukare.
ka) inte korrelerar med vem som fick LVM
Den sociala indikationen är dock inte
under den studerade tidsperioden. Enligt
det vanligast åberopade kriteriet i LVM-
en förfinad uppdelning (redovisas ej i ta-
gruppen (Tabell 1). På andra plats, efter
bell) var dock sannolikheten för LVM hö-
omedelbara
gre bland opiat- än alkoholanvändare då
LVM), kommer hälsoindikationen som
analysen begränsades till LVM och annan
angavs för 1/3 av klienterna vid placering
frivillig institutionsvård. Tolkningen är att
och fastslog för över 80% av de LVM-vår-
alkoholmissbrukare, som ofta är äldre, of-
dade. Det sociala kriteriet följer på tredje
tare vårdas på s.k. omvårdnadshem medan
plats (c. 10% vid placering, närmare 30%
unga heroinister oftare får LVM. En trolig
i fastställda domar). Skadeindikationen är
förklaring till varför primärdrog inte är sig-
ovanligast (5% av placeringarna och 16%
nifikant i den multivariata analysen är att
i de fastställda domarna). Dessa indika-
den kontrollerar för ålder. Både den biva-
tioner är intressanta att relatera till arti-
riata och multivariata analysen indikerar
kelns resultat. Trots att de LVM-vårdades
att LVM-klienterna är yngre än de frivil-
hälsa är ett vanligt argument för LVM så
ligt vårdade. Rekvisiten uttrycker inte rakt
antyder jämförelsen, och den multivariata
ut att ålder ska vara en signifikant faktor
analysen, att en högre andel av de frivilligt
men resultaten överensstämmer med tidi-
vårdade har långvariga eller allvarliga pro-
gare forskning och att LVM förlängdes med
blem med sin fysiska hälsa än de tvångs-
hänvisning till de yngre missbrukarna.
vårdade. Eftersom jämförbara mått saknas
Resultatet är också förståeligt då missbru-
tog den multivariata analysen inte hänsyn
karvårdens personal synes vilja prioritera
till psykisk hälsa, men en grov jämförelse
unga (Palm 2006). Resultatet är samtidigt
(Tabell 4) indikerar att de tvångsvårdade
något paradoxalt då socialtjänsten i första
inte heller har avsevärt sämre psykisk häl-
hand önskar ge mer djupgående behand-
sa än de frivilligt vårdade. Tolkningarna
ling till de unga och LVM-hemmens möj-
kanske grumlas av att vi inte vet om hälso-
ligheter att vårda unga ifrågasätts (Palm
problemen är kopplade till missbruk eller
2009; SOU 1987). Å andra sidan möjliggör
inte. Personer med HIV, som kan vara en
40
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1
omhändertaganden
(13
§
Vem tvångsvårdas?
följd av injektionsbruk, fick nämligen LVM
frivillig institutionsvård visar dock att san-
i högre grad än andra.
nolikheten för LVM är lägre bland bostads-
En implikation kan vara att fler borde
lösa och bland dem som har sitt boende
få LVM om lagens intentioner följdes (jfr
organiserat av socialtjänsten än bland dem
Ekendahl 2004; Staaf 2004). En alternativ
som har eget boende (modell 3, Tabell 5).
tolkning, som inte kunde testas i analysen
Kanske det handlar om en grupp som har
(se Begränsningar, ovan), är att dålig hälsa
kontinuerlig kontakt med socialtjänsten
kan korrelera med motivation och viljan
som ”håller dem under armarna” (jfr Palm
att få behandling (jfr generalindikationen).
2009) och för vilka socialtjänsten bara un-
En extra analys inom hela KvM-materialet
dantagsvis vill bekosta ett LVM.
(n=1865) av olika mått på psykisk och fy-
Den forskning som antyder att kommu-
sisk hälsa visar att dessa relativt ofta korre-
ner använder LVM olika mycket får stöd
lerar med olika mått som kan indikera att
i analysen som visar att klienter med li-
klienten kom till vård självmant (”ville få
kadana problem och karaktäristika (kon-
hjälp göra mitt liv lugnare och mer givan-
stanthållna i den multivariata analysen)
de”, ”ville få praktisk hjälp i mitt dagliga
får LVM i olika stor utsträckning beroende
liv”, ”ville vila upp mig eftersom jag varit
på vilken kommun eller stadsdel de till-
sjuk och inte mått bra”, ”det var min egen
hör. Resultatet är särskilt viktigt ur en
idé att påbörja behandling”). Avsaknaden
rättssäkerhetsaspekt då bostadsort inte ska
av jämförbara mått på motivation och an-
inverka på risken för eller möjligheterna
dra mer dynamiska variabler (t.ex. klien-
till LVM. Om detta beror på kostnader eller
tens relation till socialtjänsten) är således
ideologi kan inte denna artikel svara på.
en viktig begränsning i studien och dessa
aspekter borde studeras vidare.
Varken den bivariata eller multivariata
analysen indikerar att kvinnor, som grupp,
Jämförelsen visar att högre andelar av
tvångsvårdades i högre grad än män. Ana-
de LVM-vårdade hade låg utbildning och
lysen av interaktionstermer (Figur 1) sä-
sämre social situation (boende och för-
ger dock att kvinnors hem- och familje-
sörjning) än de frivilligt vårdade, vilket
situation spelar roll för sannolikheten att
överensstämmer med tidigare forskning.
tvångsvårdas. Sannolikheten för LVM var
Det kan då tyckas anmärkningsvärt att det
högre bland kvinnor som hade barn under
sociala kriteriet är så pass ovanligt i LVM-
18 år och kvinnor (och unga människor)
domarna jämfört med hälsokriteriet. Att
som levde tillsammans med en annan
försörja sig genom socialbidrag eller sjuk-
missbrukare. Tvärtom så minskar barn och
penning (inkl. sjukbidrag och pension)
en missbrukande partner sannolikheten
medför dock en förhöjd sannolikhet för
för LVM bland män. En möjlig förklaring
LVM jämfört med att försörja sig genom
ligger i den diskurs som Staaf (2004) hän-
arbete. Bostadslöshet förefaller förknippat
visar till med ”schabloniserade bilder av
med både LVM och frivillig institutions-
manligt och kvinnligt” (s. 162). Kvinnor
vård. Sannolikheten för LVM är avsevärt
har fortfarande huvudansvaret för att ta
högre bland bostadslösa än bland dem
hand om barnen och ska inte leva ett vaga-
som har eget boende (modell 1, Tabell 5).
bonderande liv (Staaf 2004). Det är då värt
Den snävare jämförelsen mellan LVM och
att notera att gravida kvinnor numera ska
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 27. 2010 . 1
41
Vem tvångsvårdas?
kunna tvångsomhändertas för att skydda
das från missbrukande föräldrar. Tvångs-
fostret (Ds 2009:19) – lagändringen följer
vård, så även LVM, motiveras dock oftast
kanske bara den praxis som redan råder.
med paternalistiska argument (Kinnunen
Barn till missbrukare är också en av de
1994; Lehto 1994; Tännsjö 1994). En pa-
grupper regeringen lyft fram som en prio-
ternalistisk tvångsvård är för individens
riterad grupp (Fri från missbruk… 2009).
egen skull och för att skydda dennes liv
För att återknyta till Jacobssons (2004)
och hälsa, även mot dennes vilja. Indivi-
studie så menar hon att argumenten för
den ses då som (tillfälligt) okapabel att
tvångsvård inte utgår från rekvisiten utan
ta ansvar för sina handlingar och beslut.
är ”invävda i berättelser om allmänkul-
Klientens argument i LVM-förhandlingar
turella föreställningar som till exempel
tonas så också ner som icke trovärdiga (Ja-
normer kring skötsamhet” (s. 120). Det
cobsson 2004).
handlar om ”antaganden som redan exis-
Föreliggande artikel indikerar att social
terar i samhället, till exempel att missbru-
situation, framför allt försörjning, fortfa-
kare inte uppfyller samhällets normer och
rande spelar roll för vem som får LVM.
därför måste få vård” (s. 122). En person
Analysen indikerar dock också att vem
som dricker dagligen men sköter sin egen
som får tvångsvård i mångt och mycket
försörjning – är skötsam – tvångsomhän-
kan härledas ur lagens rekvisit och för-
dertas inte i lika hög grad som en person
arbeten samt att även andra grupper än
som dricker mycket och samtidigt ligger
socioekonomiskt svaga grupper, som t.ex.
samhället till last ekonomiskt.
unga och mödrar med barn under 18,
De olika tvångslagarna (Alkoholistlagen
tvingas till vård.
1913:102, Nykterhetsvårdslagen 1954:579
Artikelns datamaterial har redan några
men även LVM) har kritiserats för att fo-
år på nacken och det finns skäl att över-
kusera på fattiga, lösdrivare och personer
väga om praktiken, och klientsammansätt-
som genom att inte arbeta varit en sam-
ningen, förändrats sedan 2002. Kritik mot
hällsbörda. Det har alltså inte huvudsak-
missbrukarvården och LVM-utredningen
ligen varit alkohol- eller hälsoproblemen
(SOU 2004) ledde bl.a. till satsningen Ett
som ska åtgärdas. Det har då sagts att vår-
kontrakt för livet (2005–2007, förlängdes
den och tvånget används för att kontrol-
till 2009), som syftade till att stärka vår-
lera de lägsta socioekonomiska grupperna,
den för ”de mest utsatta missbrukarna”
kontrollera de okontrollerbara och hjälpa
(Hajighasemi 2008, 12). Enligt slutrappor-
samhället leva med sina missbrukare
ten ökade antalet intagna hos SiS från 862
(Bergmark & Oscarsson 1994; Christie &
år 2004 till 1086 år 2007 (26% ökning). Vi-
Bruun 1985; Kinnunen 1994; Kühlhorn
dare innebar projektet att fler unga, fram-
1983; Qvarsell 1999; Rosenqvist & Takala
för allt unga kvinnor och drogmissbrukan-
1987; Wiseman 1970; Ågren 1990). Sådana
de kvinnor, fick LVM-vård (ibid.). Dessa
tankegångar överensstämmer med en utili-
uppgifter tyder således på förändrad prak-
tär (tvångs)vård som vill skydda anhöriga
tik. En jämförelse mellan SiS årliga KIA-
samt skydda samhället mot brottslighet
statistik 2002 och 2007 visar också en
mm. Kanske vi här också kan poängtera att
svagt ökande andel kvinnor medan antalet
barnen fortfarande förefaller behöva skyd-
LVM-ärenden är tämligen konstant. Med-
42
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1
Vem tvångsvårdas?
elåldern var 41 år för alla intagningar både
vård. Även yngre klienter, utan långvarigt
2002 och 2007 (SiS årliga statistik 2002;
missbruk, kan få substitutionsbehandling.
SiS Statistik år 2007). DOK dokumenta-
Å andra sidan är Kontrakt för livet nu av-
tionen från 1998 till 2008 (SiS 2009) visar
slutat och lågkonjunktur tvingar Sveri-
att klienternas primärdrog varierat något.
ges kommuner till ekonomiska nedskär-
Alkohol dominerar (primärdrog för ca 3
ningar, vilket kan få till följd att kostsam
av 5 klienter). Andelen unga som uppgav
LVM-vård minskar. Det är då oklart vilka
opiater minskade mellan 1998 och 2008.
grupper som i så fall prioriteras i LVM-
Troliga förändringar är således att an-
sammanhang.
delen kvinnor inom tvångsvården ökat
något sedan 2002 och att opiater blivit något ovanligare, vilket kan förstås mot den
utvidgning som skett inom den frivilliga
substitutionsbehandling för opiatberoende som möjliggör att fler klienter får sådan
NOTER
1) Om DOK-intervju saknades för den senaste
intagningen men fanns för en tidigare
(om tidsramen), användes data från den
tidigare. Om kort DOK fanns för den
senaste intagningen men lång DOK från en
tidigare, inom tidsramen, så användes den
långa intervjun.
2) KIA är SiS egen klient- och institutionsadministrativa databas som innehåller
alla beslut som rör den enskilde, inklusive
uppgifter om lagrum, datum för in- och
utskrivning och placerande socialnämnd,
ålder, kön och vilka droger socialtjänsten
känner till att klienten använder för varje
klientärende.
3) De klienter som gjort en kort (n=159)
respektive lång (n=202) DOK intervju
skiljer sig också från varandra och från det
totala urvalet. Därför, och pga platsbrist,
fokuseras denna artikel till uppgifter som
finns tillgängliga i den korta varianten i
DOK.
4) Landstinget och socialtjänsten registrerar
sina vårdtagare på olika vis och viktningen
skiljer sig därför mellan urvalen från de
Jessica Storbjörk, Fil.dr.
Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och
drogforskning (SoRAD)
Stockholms universitet,
S - 106 91 Stockholm, Sverige
E-post: [email protected]
två systemen. Landstingsurvalet viktades
efter landstingets registeruppgifteröver
andelen patienter på olika typer av enheter
(öppenvård, slutenvård, läkemedelsenhet,
metadonverksamheten/infektionsklinik).
Socialtjänstklienterna rekryterade från
kommuner/stadsdelar som tillsammans
skulle representera länet och därför
viktades urvalet både efter områdets
medelinkomst (hög, medel, låg) och andel
klienter i olika typer av insatser klienterna
påbörjade (boende, öppenvård, institution/
LVM/familjehem). Dessa uppgifter är från
Socialstyrelsens (2002, tabell 5) räkning
över socialtjänstens insatser i länet.
5) Inom den frivilliga gruppen finns variationer i konsumtion beroende på rekryteringsenhet. Ca 25–30% av klienterna som
fick en öppenvårds- eller boendeinsats
rapporterade att de använt sin primärdrog
minst 4 dagar per vecka eller oftare de senaste 30 dagarna jämfört med 35% av de på
behandlingshem, 63% från metadonsektionen, 68% från alkoholavgiftning, 81% från
narkotikaavgiftning och från läkemedelsenheten.
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 27. 2010 . 1
43
Vem tvångsvårdas?
REFERENSER
Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2009): Strukturerade intervjuer inom missbrukarvården – som
en grund för kunskapsutveckling. Doktors
avhandling. Växjö: Växjö University Press
Bergman, L. & Wärneryd, B. (1982): Om data
insamling i surveyundersökningar: vilken
metod är bäst och vad får vi egentligen
veta? Stockholm: Statistiska centralbyrån
(SCB)
Bergmark, A. & Oscarsson, L. (1994): Om
behandlingsbegreppet inom alkoholvården.
I: Berglund, M. & Andréasson, S. & Bergmark, A. & Lindström, L. & Oscarsson, L. &
Ågren, G. & Öjehagen, A. (red.): Behandling
av alkoholproblem. En kunskapsöversikt.
Stockholm: Centrum för utvärdering av
socialt arbete (CUS) & Liber Utbildning
Blomqvist, J. & Wallander, L. (2004): Åt var
och en vad hon behöver? En vinjettstudie
av socialarbetares bedömningar och val av
insats vid missbruksproblem. FoU-rapport
2004:8 Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten
Christie, N. & Bruun, K. (1985): Den gode
fiende. Oslo: Universitetsforlaget
Del Boca, F. & Noll, J. (2000): Truth or consequences: the validity of self-report data in
health services research on addictions. Addiction 95 (Supplement 3): 347–360
Del Boca, F. & Darkes, J. (2003): The validity of
self-reports of alcohol consumption: state
of the science and challenges for research.
Addiction 98 (Supplement 2): 1–12
Ds 2009:19. Insatser för en alkohol- och
narkotikafri graviditet. Departementsserien
0280–6012. Stockholm: Socialdepartementet, Regeringskansliet
Ekendahl, M. (2004): Omöjlighetens praktik
– en studie av socialtjänstens LVM-hand
läggning. I: Forskningsrapporter. Bilagedel
till LVM-utredningens betänkande Tvång
och förändring, SOU 2004:3. Stockholm:
Fritzes
Eriksson, A. & Palm, J. & Storbjörk, J. (2003):
Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: En beskrivning av klientgruppen inom socialtjänstens missbrukarvård i
Stockholms län 2001–2002. SoRAD rapport
15. Stockholm: Stockholms universitet
44
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
Finne, E. (2000): Statistik över LVM-anmälda i
Stockholm 1 juli 1994–31 december 1999.
Stockholm: Socialtjänstförvaltningen,
Forsknings- och utvecklingsenheten
Fri från missbruk. Regeringens åtgärdsprogram
för alkohol-, narkotika-, dopnings- och
tobakspolitiken2009. Stockholm:
Regeringskansliet
Fäldt, J. & Storbjörk, J. & Palm, J. & Oscarsson,
L. & Stenius, K. (2007): Vårdkedjeprojektet.
Tre utvärderingsperspektiv. Forskningsrapport nr 2. Stockholm: Statens institutionsstyrelse (SiS)
Gustafsson, E. (2004): Särskilt yttrande av
utredningens expert Ewa Gustafsson. I:
SOU 2004:3. Tvång och förändring. Stockholm: Fritzes
Hajighasemi, A. (2008): Ett kontrakt för livet.
Utvärdering av en särskild satsning på
missbrukarvården. Stockholm: Statens
institutionsstyrelse (SiS)
Harrison, L. (1997): The validity of selfreported drug use in survey research: an
overview and critique of research methods.
In: Harrison, L. & Hughes, A. (eds.): The
validity of self-reported drug use: improving the accuracy of survey estimates. NIDA
Research Monograph 167. Rockville: NIDA
(National Institute on Drugs Abuse)
Hübner, L. (2001): Narkotika och alkohol i
den allmänna opinionen. Rapport i socialt
arbete nr 99. Stockholm: Stockholms
universitet, Institutionen för socialt arbete,
Socialhögskolan
IKB 2001 (2002): Insatser och klienter i behandlingsenheter inom missbrukarvården
den 2 april 2001 (IKB 2001). Stockholm:
Socialstyrelsen
Israelsson, M. (2004): Komparativ analys av
internationell lagstiftning om tvångsvård
av substansmissbrukare. I: Forskningsrapporter. Bilagedel till LVM-utredningens
betänkande Tvång och förändring, SOU
2004:3. Stockholm: Fritzes
Jacobsson, M. (2004): Konflikten som inte blir
av – argumentation och kommunikation
i LVM-förhandlingar. I : Forskningsrapporter. Bilagedel till LVM-utredningens
betänkande Tvång och förändring, SOU
2004:3. Stockholm: Fritzes
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1
Vem tvångsvårdas?
Jenner, H. & Segraeus, V. (1996): Att utveckla
missbrukarvård genom dokumentation.
Nordisk Alkoholtidskrift 13 (3): 150–159
Johansson, K-O. (2001): Om LVM-vårdens
utveckling under 1990-talet samt om
uppföljning av 25 LVM-anmälda personer
under år 1999. Rapport. Stockholms stad:
Socialtjänstförvaltningen, Staben
Johnsson, E. (2006): Tvångsvård enligt LVM.
En studie om socialsekreterares och klienters erfarenheter och upplevelser av LVMsituationen. Rapportserie i socialt arbete nr
1. Växjö: Växjö universitet, Institutionen
för vårdvetenskap och socialt arbete
Järvinen, M. & Skretting, A. (red.) (1994):
Missbruk och tvångsvård. NAD-publikation
27. Helsingfors: Nordiska nämnden för
alkohol- och narkotikaforskning (NAD)
Kinnunen, A. (1994): Den bristande motivationen. En litteraturstudie över tvångsvård
av rusmedelsmissbrukare i de nordiska
länderna. I: Järvinen, M. & Skretting. A.
(red.): Missbruk och tvångsvård. Helsingfors: Nordiska nämnden för alkohol- och
drogforskning (NAD)
Kühlhorn, E. (1983): Vårdforskning på alkoholområdet. Sociologisk Forskning 20 (1): 71–81
Larsson, J. & Segraeus, V. (2008): Tvångsvårdade och frivilligt vårdade män – en komparativ studie vid fem SiS-institutioner.
Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 25
(3): 187–20
Lehto, J. (1994): Involuntary treatment of
people with substance related problems
in the Nordic countries. I: Järvinen, M. &
Skretting, A. (Red.): Missbruk och tvångsvård. Helsingfors: Nordiska nämnden för
alkohol- och drogforskning (NAD)
Midanik, L. (1989): Perspectives on the validity of self-reported alcohol use. British
Journal of Addiction 84: 1419–1423
Palm, J. (2003): Kvinnor och män i svensk
missbruksbehandling: en beskrivning av
personalen inom socialtjänstens missbrukarvård i Stockholms län och deras syn på
missbrukarvården år 2002. SoRAD rapport
7. Stockholm: Stockholms universitet
Palm, J. (2006): Priorities in Swedish alcohol
and drug treatment: Policies, staff views,
and competing logics. Contemporary Drug
Problems 33: 367–398
Palm, J. (2007a): Implementeringsstudien. I:
Fäldt, J. & Storbjörk, J. & Palm, J. & Os
carsson, L. & Stenius, K. (2007). Vårdkedje
projektet. Tre utvärderingsperspektiv.
Forskningsrapport nr 2. Stockholm: Statens
institutionsstyrelse (SiS)
Palm, J. (2007b): Women and men – same
problems, different treatment. International
Journal of Social Welfare 16: 18–31
Palm, J. (2009):”Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning!” Nordisk alkoholoch narkotikatidskrift 26 (3): 277–293
Palm, J. & Stenius, K. (2002): Sweden: Integrated compulsory treatment. European
Addiction Research 8: 69–77
Palm, J. & Storbjörk, J. (2003): Kvinnor och
män i svensk missbruksbehandling: En beskrivning av patientgruppen i Stockholms
läns landstings beroendevård 2000–2001.
SoRAD rapport 9. Stockholm: Stockholms
universitet
Prop. 1987/88:147. Regeringens proposition
om vård av vuxna missbrukare
Qvarsell, R. (1999): Välfärdssamhällets idéhistoria. I: Ronneby, A. (red): Etik och idéhistoria i socialt arbete (2:a rev. o. utvidgade
uppl.), Stockholm: Socionomen
Ronneby, A. (1999): Det förnyade intresset för
etik. I: Ronneby, A. (red): Etik och idéhistoria i socialt arbete (2:a rev. o. utvidgade
uppl.) Stockholm: Socionomen
Room, R. & Palm, J. & Romelsjö, A. & Stenius,
K. & Storbjörk, J. (2003): Kvinnor och män i
svensk missbruksbehandling – en beskriv
ning av en studie i Stockholms län. Nordisk
alkohol- och narkotikatidskrift 20 (2–3):
91–112
Rosenqvist, P. & Takala, J-P. ��
(1987): Two experiences with lay boards: the emergence
of compulsory treatment of alcoholics in
Sweden and Finland. Contemporary Drug
Problems 14 (1): 15–38
SiS (2004): Årsrapport DOK 02. Personer
inskrivna vid LVM-institutioner under
år 2002. Tabeller. Allmän SiS-rapport 7.
Stockholm: Statens institutionsstyrelse
(SiS)
SiS (2009): Årsrapport DOK 08. Personer
inskrivna vid LVM-institutioner under år
2008. Tabeller. Allmän SiS-rapport 6. Stockholm: Statens institutionsstyrelse (SiS)
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 27. 2010 . 1
45
Vem tvångsvårdas?
SiS-DOK manual (2006): Med anvisningar till
intervjuformulären. SiS FoU-enhet februari
2006. Stockholm: Statens institutionsstyrelse (SiS)
SiS årliga statistik 2002 (2003): Allmän SiSrapport 2003:5. Stockholm: Statens institutionsstyrelse (SiS)
SiS statistik år 2007 (2008): Statistik från SiS
klient- och institutionsadministrativa system (KIA). Stockholm: Statens institutionsstyrelse (SiS)
Socialstyrelsen (2002): Missbrukare och övriga
vuxna. Insatser 2001. Stockholm: Socialstyrelsen
SOU (1987): Missbrukarna, Socialtjänsten,
Tvånget. Betänkande av socialberedningen.
SOU 1987:22. Stockholm: Socialdepartementet
SOU (2004): Tvång och förändring: rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård.
Betänkande av LVM-utredningen. Statens
offentliga utredningar, SOU 2004:3. Stockholm: Fritzes
Staaf, A. (2004): Analys av socialnämnderna
utredningar inför ansökan om tvångsvård
enligt LVM. I : Forskningsrapporter. Bilagedel till LVM-utredningens betänkande
Tvång och förändring, SOU 2004:3. Stockholm: Fritzes
Stenius, K. (2009): Ogenomtänkta förslag om
tvångsvård av gravida missbrukare (ledare).
Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 26
(3): 241–242
Storbjörk, J. (2003): Kvinnor och män i svensk
missbruksbehandling: En beskrivning av
personalgruppen i Stockholms läns lands
tings beroendevård 2001. SoRAD rapport 8.
Stockholm: Stockholms universitet
Storbjörk, J. (2006a): The interplay between
perceived self-choice and reported informal, formal and legal pressures in treatment entry. Contemporary Drug Problems
33 (4): 611–643
46
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
Storbjörk, J. (2006b): The social ecology of
alcohol and drug treatment: Client experiences in context (doctoral dissertation).
Stockholm: Stockholm University: SoRAD
Storbjörk, J. (2007): I gränslandet mellan del
aktighet och tvång: klienten i projektet. I:
Fäldt, J. & Storbjörk, J. & Palm, J. & Oscarsson, L. & Stenius, K.: Vårdkedjeprojektet.
Tre utvärderingsperspektiv. Stockholm:
Statens institutionsstyrelse (SiS)
Storbjörk, J. & Room, R. (2008): The two
worlds of alcohol problems: Who is in
treatment and who is not? Addiction Research and Theory 16 (1): 67–84
Strömberg, A-M. (1999): Hur utreds LVManmälningar? En pilotstudie. Stockholm:
Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och
Utvecklingsenheten
Tännsjö, T. (1994): Tvång i vården. Stockholm:
Thales
Wallander, L. & Blomqvist, J. (2005): Vad styr
vårdvalen? En faktoriell survey av faktorer
som predicerar val av insatser inom socialtjänstens missbrukarvård. Delrapport 2 från
projektet ”Vem får vilken missbrukarvård”.
Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten (FoU)
Wild, C. & Roberts, A. & Cooper, E. (2002):
Compulsory substance abuse treatment:
An overview of recent findings and issues.
European Addiction Research 8: 84–93
Wiseman, J. (1970): Stations of the Lost. The
Treatment of Skid Row Alcoholics. Englewood Cliffs, New Jersey: Prentice-Hall
Ågren, G. (1990): Hur ser de LVM-vårdade
missbrukarna ut? – och hur förändras
deras situation i samband med vården?
I: Forskning om missbrukare och vården,
särskilt tvångsvården: en rapport från LVMgruppen. Delegationen för social forskning.
LVM-gruppen. Stockholm: Delegationen för
social forskning.
V O L . 2 7. 2 0 1 0 . 1