Document 1986252

 Karolina Erikson 911203-­‐1647 JMK, Stockholms Universitet Medie och kommunikationsvetenskap C-­‐uppsats H13 M Kand Handledare: Christian Christianssen HT-­‐13 ”Ett krig – tre sidor” -­‐
En kritisk diskursanalys av Irakkriget i brittiska, svenska och amerikanska medier. 1 Abstract Will the discourse in a country effect the way an event is presented in the media? And will the event be presented in similar ways in different countries? These are the questions my paper aims to answer. By using critical discourse analysis I have analyzed the reporting of the Iraqi War in three big newspapers; one from USA, one from Sweden and one from Great Britain. The results show that the discourse in each country play a big part in how the news get presented in the media, and this is shown in how the news gets reported. The three countries had three different views on the same war. My study is not to be generalized to represent the countries in whole, but to comment on how the news was shown to the public in the three newspapers from each country. My conclusion shows that USA:s paper was pro-­war, Sweden’s was anti-­war and Great Britain took a stand in-­between and focused on the soldiers. Keywords: Discourse, Framing, Iraqi War, Newspapers, Military 2 Innehållsförteckning 1.0 Inledning …………………………………………………………………………..…………………….……………4 1.1 Syfte …………………………………………………………………………………………...…………………………..5 1.2 Frågeställning ………………………………………………………………………………………..………………..6 1.3 Bakgrund …………………………………………………………………………………………...……………………6 2.0 Tidigare forskning .......................................................................................................................................8 3.0 Teoretisk Utgångspunkt …………………………………………………….…………………...…………...11 3.1 Diskursteori …………………………………………………………….……………………………………...……...12 3.2 Framing ……………………………………………………………………..…………………………………..………13 3.3 Socialkonstruktionism …………………………………..……………………………………….……………...15 4.0 Material och Metod ………………………………………..…………………………………………….………15 4.1 Material …………………………………………………………………………………………………………………15 4.1.2 Urval/ Tidsbegränsning ……………………………………………………………………………………….16 4.2 Tillvägagångssätt ……………………………………………………………………………………………………17 4.3 Metod …………………………………………………………………………………………………………………….18 4.3.1 Kritisk diskursanalys ……………………………………………………………,……………...……………...19 4.3.2 van Dijk ……………………………………...…………………………………………………………..……..……..20 4.3.3 Struktur ………………………………………………………………………………………………..…..………...21 4.4 Metodproblem ……………………………………………………………………………………….….……...…….22 4.4.1 Validitet och Reliabilitet …………………………………………………..……………………..…………….22 5.0 Resultat och Analys ………………………………………………………………….……………...…………...24 5.1 Sverige ……………………………………………………………………………………………………….…………..24 5.1.1 Makronivå ………………………………………………………………………………………………..…………..24 5.1.2 Mikronivå ………………………………………………………………………………………………….………….27 5.2 USA ……………………………………………………………………………………………………………….………...28 5.2.1 Makronivå ………………………………………………………………………………………………………….....28 5.2.2 Mikronivå …………………………………………………………………………………………………..……...….31 5.3 Storbritannien ………………………………………………………………………………………………..………..33 5.3.1 Makronivå ……………………………………………………………………………………………………….…....33 5.3.2 Mikronivå ……………………………………………………………………………………………………….……..35 5.3 Sammanfattning.. …………………………………………………………………………………………….………..37 6.0 Slutsats/ Diskussion ……………………………..……………………………………………………………......41 7.0 Åtgärder för fortsatt forskning ……………………………………………………………………….……...43 8.0 Källförteckning ……………………………………………………………………………………………….………45 3 1.0 Inledning ”How is the text designed, why is it designed in this way, and how else could it have been designed”? 1 -­‐
Fairclogh Allt som är skrivet eller skapat har gjorts av en person som medvetet satt ihop ett visst antal tecken eller bilder för att skapa en historia, känsla eller attityd hos den publik som ska tolka och läsa in den. Allt som görs, görs med en tanke bakom.2 Vi lever alla i olika länder och samhällen runt om i världen, som styrs av olika normer och regler som påverkar oss som personer. Vi kommer tolka samma situation på olika sätt. Detta är något som också kommer att påverka de massmedier vi har i dessa samhällen, olika diskurser kommer att finnas och de attityder som samhället och framförallt makthavarna kommer att genomsyra artiklar, tv-­‐program och information som ges ut. Massmedier spelar en stor roll i de flesta samhällen. Vi vaknar upp och sätter oss och äter frukost vid TVn eller med en tidning framför oss. Under vår dag kommer vi på ett eller annat sätt i kontakt med radio, tidningar eller liknande media. Barn växer upp i en värld där det inte kan går en dag utan att de ser eller hör någon sort av media. Media hjälper oss att bygga upp en identitet och gemenskap med andra, och kan på så sätt forma våra tankar och attityder till problem och situationer som uppstår. Sociala nätverk på internet hjälper oss att skapa identiteter som vi snabbt kan förmedla till våra vänner. Vi bygger upp en profil som vi tror kommer imponera och få oss att passa in. TV och internet kan skapa en gemenskap på ett mer globalt plan, vi kan komma i kontakt med människor från andra länder och får då en insyn i hur de lever och vad för normer de har, det blir en internationell interaktion. Tidningar däremot är något som skapar och förmedlar en gemenskap på ett nationellt plan, artiklarna är skrivna av personer som bor i samma land.3 Men hur mycket skiljer sig olika länders tidningar från varandra i en och samma situation? Hur många olika vinklar kan man få? Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s. 274 Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s. 274 3 Gripsrud Jostein (2011): Mediekultur Mediesamhälle, s.17-­‐27 1
2
4 Det är här min uppsats kommer lägga sitt fokus. Tidningar har stor makt i ett samhälle, de skapar attityder hos sin publik och ju fler läsare en tidning har, ju mer makt får den. Artiklarna kommer påverkas av redan satta regler och normer som finns i landet, och det är det jag tycker kommer bli intressant att titta närmare på. Finns det stora skillnader mellan Sverige, Storbritannien och USA? Det är tre olika länder så det kommer finnas skillnader i normer, men hur mycket kommer det påverka framställningen av ett och samma problem? Något som också är viktigt att poängtera är att bara för att en tidning ses som seriös och välskriven, betyder det inte att det är den tidningen som är mest läst i ett land. Inom detta område tycker jag att det saknas forskning. Dagens Nyheter (DN) är en tidning med stor upplaga och ses av många som en så kallad elittidning, där artiklarna tas på allvar. Trots att Aftonbladet inte ses som en lika seriös tidning, så är det en tidning som blir läst av många. Detsamma gäller i andra länder, i USA ses The New York Times som en seriös tidning, där man kan tro på det som skrivs, men det är inte den tidningen som blir läst av den ”vanliga” amerikanen. Det är istället The New York Post som de flesta läser för att få en snabb uppdatering på vad som sker i världen. Mycket forskning har gjorts om Irakkriget, och många analyser på hur det framställts i media. Däremot har jag inte sett en analys av krigets bild i de mindre seriösa tidningarna. Det finns studier av elittidningar som DN och The New York Times och även analyser som jämför DN med Aftonbladet, men ingen forskning på hur kriget har framställts i de mest populära och mest lästa tidningarna i de olika länderna, de tidningar som faktiskt påverkar opinionen. Om vi återknyter till citatet av Fairclough som jag inledde med, så är det just på den nivån jag vill göra min forskning. Hur är texterna (artiklarna) framställda i de olika länderna, och vad kan det bero på? 1.1 Syfte Med min forskning vill jag ta reda på hur Irakkriget framställdes i tidningar från USA, Storbritannien samt Sverige under krigets första vecka (från den 20 mars, då president George W. Bush förklarade krig mot terrorism fram till den 27 mars). Jag vill se om det 5 förekommer skillnader respektive likheter i hur kriget rapporterades i tidningar som är populära hos opinionen i respektive länder. Jag vill även se om jag kan identifiera diskurser inom artiklarna. 1.2 Frågeställning -­‐
Hur framställs Irakkriget under den första veckan i Aftonbladet (Sverige), The New York Post (USA) samt The Daily Mail (Storbritannien)? -­‐
Vilka skillnader och likheter går att se i framställningen av kriget under den första veckan? -­‐
Vilka diskurser visar sig inom de olika tidningarna? 1.3 Bakgrund Historien mellan USA och Irak är lång och inte vacker. Länderna har länge legat i konflikt med varandra, en konflikt som går tillbaka ca 10 år. 1961 förklarade sig Kuwait för ett självständigt land, något som Irak var emot eftersom de ansåg att Kuwait tillhörde dem. Den 2 augusti 1990 invaderade Irak Kuwait. Säkerhetsrådet var starkt emot Iraks agerande och ansåg att det var ”ett brott mot internationell fred och säkerhet” och meddelade Irak att de omedelbart skulle dra sig ur. FN försökte med embargon och sanktioner, men Irak svarade med att officiellt försöka förklara Kuwait som en del av Irak. Till slut var FN tvunget att hota Irak annars skulle de tvingas ut ur landet. En styrka ledd av USA skapades. Den 17 januari 1991 gick FN-­‐truppen till attack mot Irak och lyckades befria Kuwait. Den 28 februari stoppades kriget men det var inte förrän den 3 mars samma år som Irak gick med på FN:s villkor som till slut satte ett stopp för kriget. Trots att kriget var lyckat för USA, så fick president Bush stark kritik från folket för att Saddam Hussein inte tvingades bort från makten. 4 Den 11 september 2001 flög två kapade plan in i World Trade Center. USA:s president som vid den tiden var George W. Bush blev personen en hel nation vände sig till för råd. För att lugna folk och visa sin support för mänskligheten gick Bush ut och förklarade att 4
”Kuwaitkriget” (1993): NE band 11 s.555-­‐56 6 USA nu befann sig i krig mot terrorismen. Något som är värt att notera, är att när detta sades fanns inte Irak med på radarn och det fanns absolut inga bevis på att Irak låg bakom eller hade någon sorts inblandning i de attacker USA hade blivit utsatta för.5 Under det närmsta året kom fler och fler spekulationer om vem som låg bakom terrordådet. Muslimska länder tog avstånd från attackerna, alla utom Irak ,vilket skapade stor hysteri och starka misstankar mot landet och framförallt Saddam Hussein som fortfarande var diktator. Trots att ingen tog på sig dådet, riktades misstankarna mot terrornätverket al-­‐Qaida och deras ledare Usama bin Ladin. George W. Bush gick återigen ut i media och lovade att han skulle hitta bin Ladin och straffa honom för de hemska brott som begåtts.6 Nästan ett år senare gick Bush till attack mot Irak och sa att landet bröt mot säkerhetsrådets resolutioner, att landet stödde terrorism (misstankar om att Irak gömde al-­‐Qaida och bin Ladin understödde denna teori) och framförallt att landet hade massförstörelsevapen. Irak hade nu blivit sinnebilden för attentaten och det var där ondskan skulle bekämpas. Under 2002 påstod USA att Irak var en fara för världen. 7 USA ville att FN skulle avväpna Irak. Detta förslag stöddes av britterna, men Frankrike, Tyskland och Ryssland var emot det. Efter en tid gick FN med på att skicka vapeninspektörer till Irak, inget speciellt hittades. USA var fortfarande inte nöjt och skapade en koalition med andra länder, ett av dessa var Storbritannien.8 Vapeninspektörerna blev fientligt bemötta av den irakiska befolkningen och ledningen, något som skapade starkare misstankar hos USA och de länder som ingick i deras koalition. George W. Bush höll 2003 ett tal där han uppmanade Hussein att lämna landet, ge upp och befria det irakiska folket inom 48 timmar, annars skulle USA själv gå in och se till att det hände. Den 20 mars 2003 invaderade USA Irak och kriget hade börjat. 9 John King (2005): Irak då och nu, s. 34-­‐36 http://www.sakerhetspolitik.se/Hot-­‐och-­‐risker/Terrorism/Efter-­‐den-­‐11-­‐september/ 7 John King (2005): Irak då och nu, s. 34-­‐36 8 ”Kuwaitkriget” (1993): NE band 11, s.555-­‐56 9 John King (2005): Irak då och nu, s. 34-­‐36 5
6
7 2.0 Tidigare forskning Inom mitt ämne finns det mycket material av tidigare forskning, krig är något som flera forskare intresserat sig för, hur krigen framställts i media (framförallt tidningar) är något som både svenska och internationella forskare studerat. Irakkriget har fått mycket uppmärksamhet, vilket framgår av den forskning och analyser av olika slag som gjorts inom ämnet. Jag har tagit fram den forskning som jag anser kommer hjälpa mig bäst i min undersökning och framtida studier. 2005 publicerades en artikel kallad “”Mission Accomplished?” Framing of the Iraq War in the Elite Newspapers in Sweden and the United States” av Daniela V. Dimitrova och Jesper Strömbäck och tar upp hur det Irakkriget framställdes i elittidningar i Sverige och USA. De fokuserar på att förklara skillnaderna mellan Sverige och USA, eftersom det är två olika länder som undersöks så kommer man hitta skillnader och det är inte något som forskarna försöker prata bort utan de tar upp och behandlar det. Forskarna skriver till sist: ”To sum up, within the realm of advanced (post)industrial democracies, the US and Sweden can be considered most different cases when it comes to the political system, the media system, journalistic norms and values, as well as the positions taken referring to the war in Iraq.” … ”These differences can be expected to have produced different framings of the 2003 Iraq War in the Swedish and US press.”10 I citatet kan man se att de är helt medvetna om att det kommer förekomma skillnader eftersom det är olika länder som ska undersökas, och att dessa lever under olika system och påverkas av olika saker. De forskade på de skillnader och likheter de kunde hitta, resultaten visade att amerikanska tidningar hade en militär inriktning, medan svenska tidningar fokuserade mer på anti-­‐krig. Men de hittade även empiriska bevis på att de båda tidningarna (DN och The New York Times) använde sig av liknande inramningar för att kunna fånga läsaren och skapa en viss attityd hos publiken. 11 I studien använde sig Dimitrova och 10 Dimitrova V. Daniela, Strömbäck Jesper (2005): Mission Accomplished? Framing of the Iraq War in the Elite Newspapers in Sweden and the United States, s. 404 11 Dimitrova V. Daniela, Strömbäck Jesper (2005): Mission Accomplished? Framing of the Iraq War in the Elite Newspapers in Sweden and the United States 8 Strömbäck av framing-­‐teorin och fokuserade på att analysera olika teman som de kunde hitta i de artiklar som lästes. Jag kommer ha mycket användning av den här studien i min forskning, då den också fokuserar på hur tidningar framställer ett visst ämne. 2012 skrevs rapporten ”Orientalismens vindar blåser ännu, En kritisk diskursanalys av Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering om Stockholm respektive Oslo-­‐ och Utøyadåden” av Hewa Abdelzadeh och Jasmin Benca, där de med hjälp av kritisk diskursanalys tar reda på om orientalismdiskursen påverkar nyhetsrapporteringen av två händelser I forskningen kommer de fram till att orientalismen gör sig påmind i artiklarna, gärningsmannen från Stockholmsdådet blir ihopklumpad med ”dem” och hans utländska rötter tas upp titt som tätt. De tar även upp att det blir en sorts diskurs där ”islamsk terrorism” är huvudtemat, det är med andra ord enligt forskarna en inramning som finns inom svenska tidningar. Abdelzadeh och Benca skriver till sist att forskningen skulle gynnas av att försöka göra en analys av de skillnader som finns i kvällspressen, eftersom de själva fokuserade på att hitta diskurser.12 Daniela V. Dimitrova gjorde ytterligare en studie vid namn ”A Tale of Two Wars: Framing Analysis of Online News Sites in Coalition Countries and the Arab World during the Iraq War” som publicerades 2007, denna gång tillsammans med Colleen Connolly-­‐
Ahern. Studien fokuserar på vilka ramar (frames) som användes i USA, Storbritannien, Egypten och Qatar. Den visade att USA och Storbritannien skrev om uppbyggnaden av ett samhälle efter kriget medan Egypten och Qatar la fokus på det militära. De studerade hemsidorna hos fyra stora nyhetsmedia i de olika länderna, hemsidorna som analyserades var; The New York Times (representerade USA), The Guardian (Storbritannien), Al Ahram (Egypten) och Al Jazeera (Qatar). Det första de gjorde var att undersöka vilka källor som användes hos de olika sidorna och om arabländerna använde sig av samma sorts källor för sina nyheter som USA och Storbritannien. De kom fram till att den största källan hos båda var regeringen och 12 Abdelzadeh Hewa, Benca Jasmin (2012): Orientalismens vindar blåser ännu – en kritisk diskursanalys av Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering om Stockholm respektive Oslo-­ och Utøyadåden 9 militären. En skillnad var att hemsidorna i arabländerna använde sig mer av journalistiska källor, medan de andra två aldrig hade med citat eller källor från journalister. Resultatet av analysen blev att alla fyra hemsidorna använde sig av lika källor för att rapportera sina nyheter. De tittade på hur tonen i nyhetsrapporteringen såg ut i respektive tidning och även om alla fyra var negativa till kriget, så var de arabiska hemsidorna överlägset mest negativa. Till sist analyserades ramarna som användes på startsidorna, och resultatet blev att de arabiska hemsidorna hade inriktningar mot anti-­‐krig teman som våld och militären och att de totalt ignorerade temat ”rädda Irak”, ett tema som hemsidorna från USA och Storbritannien fokuserade mycket på. Forskarna hittade stora skillnader och likheter, men kunde till sist dra slutsatsen att det var två sidor av ett krig, de berättade och rapporterade om två olika krig (som egentligen var detsamma). Som en slutsats skriver de om hur de olika länderna lyckats skapa en bild och historia om två olika krig utifrån vilka sorts ramar de använt sig av, något som säkert bidragit till publikens känsla för kriget. 13 Trots att Dimitrova och Ahern använde sig av hemsidor så är innehållsanalysen av texterna något jag kommer kunna använda mig av i min egen forskning av artiklar. De valde att fokusera på nyhetshemsidor medan jag kommer att titta på artiklar som publicerats. Återigen riktade forskningen in sig på så kallade elittidningar (de som ses på med stark validitet) medan jag kommer undersöka kvällstidningar som inte har samma seriösa ton. Boken ”Global War – Local Veiws” Media Imgaes of the Iraq War av Stig. A Nohrstedt och Rune Ottosen är en samling med olika forskning som gjorts om hur medier i världen framställt Irakkriget. Varje kapitel är olika forskning som gjorts om samma ämne fast med olika länder eller mediekällor. Boken visar att Irakkriget är ett starkt efterforskat område men det finns olika sätt att bedriva sin forskning på som genererar intressanta resultat. 14 13 Dimitrova V. Daniela, Connolly Colleen (2007): A Tale of Two Wars: Framing analysis of Online News Sites in Coalition Countries and the Arab World during the Iraq War 14 Nohrstedt. A. Stig & Ottosen Rune (2005); Global War – Local Views Media Images of the Iraq War 10 Boken har gett mig intressant läsning för att kunna utföra min egen studie, genom att läsa igenom många olika resultat kan jag finna sätt att bedriva en forskning om ett välkänt ämne men fortfarande få ut nya och intressanta resultat. War and the Media skriven av Daya Kishan Thussu är en bok som handlar om hur media har rapporterat om krig och hur deras framställning har ändrats och påverkats. Det tas upp mycket om hur artiklar och inslag är designade för att kunna påverka en publik mer än vad den är utformad för att informera. Ett huvudtema genom boken är vad som influerar våra nyheter och varför de rapporteras på det sätt som det görs. Boken innehåller flera olika författares och forskares åsikter vilket skapar en intressant läsning som jag kommer kunna använda mig av i min egen forskning.15 Boken ger mycket tankar som jag kommer ha användning av i min egen forskning. Den får mig att tänka efter och inte se det självklara i artikeln utan se steget längre och vad som kan ha påverkat artikeln. 3.0 Teoretisk utgångspunkt De teoretiska ramar som jag kommer att använda mig av inom den här studien kommer att vara framing och diskurs. Med diskurs kommer jag kunna se vilka praktiker som används i varje text, och på så sätt se om det finns olika diskurser inom de olika tidningarna. Jag kommer kunna se om de diskurser som gäller i det land tidningen ges ut påverkar innehållet och framställningen av de situationer som rapporteras. Med framing kommer jag kunna se hur händelsen har framställts i de olika tidningarna, om de använder sig av liknande ramar och om man kan se likheter i de ramar som används. Genom att applicera dessa två teorier tillsammans på de olika artiklarna kommer jag kunna urskilja likheter och skillnader för att på bästa sätt kunna få fram ett resultat. Jag kommer även något in på en teori kallad socialkonstruktionismen, som framförallt riktar in sig på hur vår värld och vårt samhälle är uppbyggt och skapat via vår mänskliga aktivitet. Teorin blir ett bra sätt att kunna förklara hur de ramar och diskurser som går 15
Thussu Kishan Daya, Freedman Des (2003); War and the Media: Reporting Conflict 24/7 11 att hitta i artiklarna och texterna hjälper till att bygga upp vår verklighet och våra tankar. 3.1 Diskursteori Diskursbegreppet är väldigt brett och är på så sätt relativt svårt att förklara. Men om man ska börja lätt, är en diskurs något som sker och skapas när två personer eller en grupp av människor pratar, skriver eller kommunicerar med varandra. En diskurs skapas alltså oftast via social interaktion. ”Här betonas betydelsen av social interaktion, dvs. att språket skapar relationer mellan människor och avgränsar sfärer i samhället.”16 Till sist sägs att vårt samhälle är en diskurs, där det sker miljontals interaktioner varje dag, vilket skapar normer, strukturer och värderingar som gäller för folket inom just detta samhälle.17 Den beskrivning jag nu tagit upp har kommit fram inom sociologin, det är en av flera beskrivningar av vad en diskurs är. 18 En annan definition är diskurs på institutionella nivån. Institutioner som skolor, sjukhus och stora företag är alla förknippade med olika sorts kunskap. Skolor lär ut, sjukhus hjälper sjuka och om man lyckats skapa ett stort företag har man sannolikt ett expertisområde. Denna kunskap har skapats genom upprepning och interaktion mellan forskare eller personer som försökt lära sig själva eller andra, De har lyckats ta bort allt det onödiga och skapat en kunskap som samhället runt omkring känner igen och kan peka ut. Diskursen inom dessa institutioner är alltså allt som skapas där, det som skrivs ner, det som görs och de samtal personer har med varandra. Här man kan säga att det är olika diskurser på ett sjukhus och i en skola. De har olika riktlinjer, de kommunicerar på olika sätt och kan på så sätt agera på olika sätt om de sätts i samma situation. En lärare som lärts upp inom en skolas diskurs kanske inte tänker på samma sätt som en läkare. 19 En redaktion är en institution som har sina egna diskurser, dessa kommer också att påverkas av samhället och de normer som råder. Från land till land och från samhälle till Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s. 271 Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s.271-­‐272 18 Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s.271 19 Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s. 272-­‐273 16
17
12 samhälle kommer det råda olika diskurser som kan påverka det som skrivs och hur det skrivs. ”Med hjälp av språket skapar vi representationer av verkligheten, som aldrig bara är speglingar av en redan existerande verklighet – representationerna bidrar till att skapa den”20 Diskursteorin har sin grund i två olika teorier, det är marxismen och strukturalismen/ poststrukturalismen. Marxismen bidrar med tankar och funderingar och strukturalismen inför teorier om dessa tankar och skapar på så sätt en betydelse. Teorin går ut på att förstå det som diskurserna byggt upp och konstruerat. Enligt den här teorin kan man analysera alla sociala fenomen med hjälp av diskurser just för uppbyggnaden är socialt konstruerat.21 Med hjälp av denna teori kommer jag kunna analysera de diskurser som råder hos varje tidning och sedan se om jag kan hitta likheter och skillnader mellan de tre olika tidningarna. 3.2 Framing ”Frames help to reduce the complexity of information, but serve as a two-­way process: Frames help interpret and reconstruct reality.”22 Framing teorin kommer från forskaren Erving Goffman. Goffman utvecklade teorin utifrån en filosofisk vinkel som handlade om hur ord fick sin mening, genom människors syn på ordet och den synen skapades från vår kunskap, erfarenhet och upplevelser. Från detta menade Goffman att vi skapade ramar som vi använde för att tolka vår vardag, från detta utvecklades the framing teorin. 23 När en artikel skrivs kommer den påverkas av dominerande förhållanden och tankar hos antingen organisationen som den skrivs i eller det samhälle den ska ut till. Framing Jørgensen Winther Marianne, Phillips Louise (2011): Diskursanalys som teori och metod, s.15 Jørgensen Winther Marianne, Phillips Louise (2011): Diskursanalys som teori och metod, s.31-­‐32 22 http://knowledge.sagepub.com/view/communicationtheory/n151.xml 23 http://knowledge.sagepub.com/view/communicationtheory/n151.xml 20
21
13 är ett sorts verktyg som kan användas för att vinkla en händelse eller situation för att passa in bättre där det samhälle det ska ges ut. Man tar inte bort sanningen, men man vinklar texten och bilderna på ett sådant sätt att den önskade intolkningen sker hos publiken. Grundtanken med framing är att man väljer ut de fakta inom en händelse som man vill förmedla, och sedan prioritera den informationen i en artikel. På detta sätt sker en omedveten favorisering av ett intryck av en händelse, och det är denna favorisering och framställning som sedan går ut till allmänheten och påverkar attityderna hos publiken. Det vanligaste inom framing är att det är normerna och reglerna inom ett visst samhälle som påverkar hur inramningen blir i en artikel och vilka frames som används. Tidningar vinklar en hel artikel med hjälp av de rubriker som används, det är i rubriken som känslan för artikeln skapas och där journalisterna använder sig av vissa frames för att skapa känslan för hela artikeln.24 Framing används inom medier för att kunna skapa en social verklighet och på så sätt bygga upp en bild hos publiken av en viss händelse. Framing är ett sätt att interagera med publiken vilket betyder att det finns två sorter av frames som måste samarbeta för att nå rätt resultat; publikens och medias. Medias inramning är det som visas i tidningarna eller på nyheterna, sättet en händelse är uppbyggd och framställd. Man tar en händelse och gör den till en verklighet hos publiken med hjälp av olika teman som de bygger. Inramningen av händelsen är också skapat för att göra publikens inläsning av artikeln så lätt som möjligt. Det ska inte ske några missförstånd när inläsningen görs, så journalisten tar hjälp av framing för att kunna bygga upp en artikel för att få den önskade inläsningen. Publikens inramning är något som är individuellt från person till person, men personer inom ett och samma samhälle kommer med största sannolikhet använda sig av liknande frames för att tolka och förstå information. Våra individuella frames skapas av vår omgivning och livserfarenheter. Detta gör att samhället influerar nyheterna och de rådande diskurserna i samhället influerar och skapar frames som används i media. 25 24
25
Norris Pippa, Kern Montague, Just Marion (2003): Framing terrorism – the news media, the government and the public, s. 17 s.24-­‐25 Scheufele A. Dietram (1999): Framing as a Theory of Media Effect, s. 103-­‐108 14 3.3 Socialkonstruktionism Denna teori utgår från att vår verklighet och den kunskap vi har är en produkt av vår mänskliga aktivitet. Den riktar in sig på hur vi uppfattar vår värld omkring oss och hur vi från det beskriver den. Socialkonstruktionismen anser att allt i vårt samhälle är uppbyggt och skapat från sociala interaktioner, och det är meningen bakom våra sociala handlingar som är det centrala. Stora delar av vårt samhälle är en mänsklig produkt som regler, normer och vanor. Vi skapar hela tiden nytt och via interaktion sprider sig dessa nytillkomna normer eller vanor och till slut vet hela samhället om dem.26 Genom att socialkonstruktionismen går ut på att vår värld är socialt skapad, är det en intressant teori att ha med i min studie. De normer och diskurser som skapas i samhället kommer oundvikligt att påverka de artiklar som skrivs. Journalister skapar tillsammans med sin publik en känsla och en bild av en situation eller händelse och det är just den bilden och diskursen som jag kommer analysera i denna uppsats. Så den socialkonstruktionistiska teorin kommer göra sig påmind i min forskning. 4.0 Material och Metod 4.1 Material Det material jag kommer att använda mig av är nyhetsartiklar från tre stora tidningar i USA, Sverige och Storbritannien. Artiklarna är tagna från en begränsad tid, den 20 mars 2003 fram till den 27 mars 2003. Så min analys kommer alltså vara baserad på den första veckan av kriget. De tidningar jag kommer att använda mig av är: The New York Post – USA Aftonbladet – Sverige The Daily Mail – Storbritannien 26
Alvesson Mats, Sköldberg Kaj (2011) Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, s. 81-­‐90 15 Jag kommer att analysera tolv artiklar totalt, fyra från varje tidning. Alla dessa artiklar kommer att vara skrivna och publicerade under den första veckan av kriget. 4.1.2 Urval/ Tidsbegränsning Mitt val av material har skett på ett relativt enkelt sätt, jag har gått in på tidningarnas hemsidor och sedan sökt i deras onlinearkiv på artiklar skrivna och publicerade under det datum som jag har valt . Som sökord har jag använt mig av ”Irak”, ”USA” och ”krig” på den engelska och amerikanska sidan använde jag mig självklart av de engelska orden för samma sökord. Jag fick upp ett 50-­‐tal artiklar och från dessa valde jag sedan ut fyra artiklar från varje tidning som jag ansåg var representativa för samtliga sökresultat. Det skulle inte vara möjligt för mig att göra en analys av samtliga artiklar som skrivits av varje tidning under den valda tidsperioden i min studie. Jag baserade mitt urval på de olika händelserna artiklarna tog upp och valde därefter ut de artiklar jag ansåg representerade helheten bäst. Jag är väl medveten om att detta skapar en känslighet i min forskning då jag inte på ett metodiskt sätt kan beskriva hur urvalet gått till. En annan forskare som gör samma arbete kan mycket väl anse att andra artiklar skulle representera kriget bättre än de fyra jag valt ut. Jag har valt tidningar som alla har ett stort antal regelbundna läsare (The New York Post, Aftonbladet samt The Daily Mail). Jag valde medvetet inte elittidningar, för det är inte tidningar som når ut till den ”vanliga” människan i ett samhälle. Det jag vill åt är att se hur tidningar som läses av ”Svensson”familjer runt om i världen vinklar Irakkriget, så då valde jag att undersöka de tidningar som läses av dessa personer. En artikel skriven i en elittidning tas på mer allvar och ses som mer seriös, men det är kvällstidningar och så kallade ”tabloider” som läses av flest personer och på så sätt kan påverka opinionen. Så jag valde dessa tre tidningar för att de bland de populäraste tidningarna i varje land. Varför det blev just tidningar från Sverige, USA och Storbritannien har med tillgång att göra. Tidningar från dessa länder är lätta att få tag på via deras internetarkiv vilket gör att jag kommer ha tillgång till mycket mer material vilket resulterar i bättre resultat. 16 Att tidningarna kommer från olika länder blir enligt mig en intressant faktor att se på i min analys. Mitt val av just The New York Post, Aftonbladet och The Daily Mail var att dessa tre tidningar är bland de populäraste tidningarna i varje land. Valet att använda mig av artiklar till min forskning, var framförallt för att tillgången till materialet var enkel. Jag kunde snabbt hitta artiklar och söka på olika datum. Sedan så har jag tillgång till olika metoder som går att applicera på artiklar, och resultaten blir bra. Anledningen till varför jag valde att endast använda artiklar skrivna under den första veckan av kriget är kort och gott tid. Jag skulle inte ha tid att sätta mig och göra analyser på hela krigsperioden. Irakkriget var en mycket uppmärksammad händelse vilket resulterade i att det finns hur mycket artiklar skrivna om det som helst. För att jag skulle kunna göra en bra, rättvis och korrekt analys av mina artiklar, var jag således tvungen att begränsa mig till den första veckan av kriget. Frågan om varför jag endast använder mig av fyra artiklar från varje tidning får samma svar som ovan, tidsbegränsning. Något som kommer vara viktigt att ta hänsyn till i min undersökning, är att jag kommer låta en tidning från varje land representera helheten, och detta beror helt enkelt på att jag inte har tiden att utföra en större forskning som innefattar ett flertal tidningar från varje land. De resultat jag får fram kommer vara präglade av tidningen som jag har tagit mina artiklar från och kommer inte kunna generaliseras till att representera ett helt land, jag vill framförallt åt skillnaderna och likheterna som dessa tidningar kan ha i sina framställningar. 4.2 Tillvägagångssätt Den litteratur som jag har valt att använda är framförallt ”Diskursanalys – som teori och metod” skriven av Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips, ”Metoder i kommunikationsvetenskap” av Mats Ekström och Lars-­‐Åke Larsson och till sist ”Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod” av Mats Alvesson och 17 Kaj Sköldberg. Värt att tillägga är att jag även har hjälp av boken ”Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning” skriven av Alan Bryman. Diskursanalys – som teori och metod använder jag mig som en grund för min kritiska diskursanalys, beskrivningar och underlag för diskurs och modeller är bra beskrivna. Den ger mig också bra hjälp för hur jag korrekt ska kunna applicera och tolka resultat som jag får fram av mina artiklar. Bakgrund för CDA och begreppstolkning är något som boken även ger ett bra underlag för. Metoder i kommunikationsvetenskap är en bok som jag använder som tillägg till diskursanalys, det finns bra beskrivningar och analytiska modeller som jag har användning för i min forskning. Tolkning och reflektion är en bra bok att ha vid sidan om, då tolkningsfrågan är ett centralt ämne i både boken och min forskning. Det är även i den här boken jag hittat underlag för socialkonstruktionismen som står för min teoridel. Som ett tillägg kommer jag ha användning av boken Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, eftersom boken ger en bra beskrivning på hur kvalitativa forskningar går till och ger bra instruktioner på hur en bra forskning ska genomföras. Jag har valt att använda mig huvudsakligen av dessa böcker då jag anser att den litteratur jag valt ger mig bra underlag för att kunna göra en bra och rättvis tolkning av mina artiklar som förklarar och vägleder hur jag ska kunna applicera modeller på bästa sätt och sedan tolka de resultat jag får fram. 4.3 Metod Metoden jag har valt att använda mig av i min studie är CDA (critical discourse analysis) eller kritisk diskursanalys. CDA är en väldigt bred metod att använda sig av och för att inte göra det svårt för mig, har jag valt att använda mig utav van Dijks modell inom den kritiska diskursanalysen. Jag valde att använda van Dijks modell istället för Fairclough (som också är mycket känd inom CDA) eftersom jag anser att van Dijks modell kan få fram mer konkreta resultat och resultat som jag lättare kommer kunna analysera och jämföra. Van Dijks modell använder sig av mikro och makronivåer vilket gör att jag kommer kunna gå in mer på djupet av artiklarna och analysera mer än bara ytan. 18 Jag har valt att mitt material kommer bestå av artiklar och detta är en bidragande faktor till varför jag anser att van Dijks modell är mer passande för mina studier. Faircloughs tredimensionella analys är en väldigt ingående analys som kan gå mer på djupet av materialet, men jag tyckte att van Dijks modell var gjord för texter medan Fairclough riktar sig mer till språk och samhällen. 4.3.1 Kritisk diskursanalys Jag hade tänkt använda mig av en kritisk diskursanalys som framförallt riktar in sig på vad texten vill säga, vad det finns det för mening bakom det som är skrivet. Texten är en diskurs som man vill analysera och studera. Den går steget längre än att bara se på texten de undersöker diskursen och på vilket sätt texten är en del av samhället och om den på något sätt försöker motverka något. Den tittar extra noga på ur vilka förhållanden texten är skapad, vad kan ha påverkat texten och dess diskurs. Vad vill texten säga till publiken, och på vilket sätt vill den påverka publikens attityd? Det är frågor som dessa som bygger upp den kritiska diskursanalysen. De menar att alla texter är uppbyggda med en tanke bakom, ett meddelande som de vill att publiken ska kunna läsa in rätt, och om publiken tar in det rätt så är de en del av den dominerande gemenskapen i samhället. 27 Diskursen skapas oftast via texter och påverkar på så sätt samhället och den struktur som den produceras i, den kan göra vissa aktiviteter bättre eller sämre. Språket blir på så sätt en maktresurs som kan ändra ett samhälle och de personer som bor där, man kan säga att diskurs är ett sätt att förmedla en synpunkt och ett meddelande. 28 Det viktigaste inom CDA finns i namnet, och det är att ställa sig kritisk till texter, varför är texten skriven på just detta sätt? ”Den kritiska diskursanalysen ställer upp teorier och metoder för att teoretiskt problematisera och empiriskt undersöka relationer mellan diskursiv praktik och social och kulturell utveckling i olika sociala sammanhang”29 27
28
29
Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s.265-­‐275 Bryman Alan (2008): Sammhällsvetenskapliga metoder, s. 483-­‐487 Jørgensen Winther Marianne, Phillips Louise (2011): Diskursanalys som teori och metod, s.66 19 4.3.2 van Dijk Jag har valt att använda mig utav van Dijks modell inom den kritiska diskursanalysen, en s k analys på makro-­‐ och mikronivå. En sådan analys går ut på att man delar upp analysen i två delar. Makronivån Med makronivån undersöker man textens egenskaper och det mer synliga i texten. van Dijk delar även in makroanalysen i två delar, där man undersöker den tematiska och schematiska strukturen på texten. När man ser på den tematiska strukturen tittar man framförallt på hur nyheterna är uppsatta. I vilken ordning sitter rubrikerna, vad framställs först, vad får mest uppmärksamhet, vilka rubriker har större typsnitt och liknande. van Dijk menar då att det viktigaste i nyheterna kommer återfinnas högst uppe i artikeln och få en egen rubrik som drar in folk och det som inte anses lika viktigt kommer få en mindre plats och placeras längre ner. Så det är alltså positionen på rubriker och teman som man studerar i detta fall. När man analyserar den schematiska strukturen tittar man på berättaren, alltså rubrikerna och ingressen. Hur summeras nyheten och vad tas upp om det som har skett som bakgrund till nyheten. Vilka aktörer och källor får utrymme, vad ger texten utrymme för när det kommer till andras röster och inte bara journalistens. Rubriken, ingressen och strukturen är så publiken kommer uppfatta och till en början ta in nyheterna.. 30 Makronivån fokuserar alltså på textens uppbyggnad och struktur. Mikronivån Mikronivån går in mer på djupet av texten och dess mening, vad det är som egentligen sägs. Ett centralt begrepp som används inom mikronivån är koherens, med detta menas samhörighet. van Dijks modell går framförallt in på den globala och lokala koherensen. Den globala koherensen syftar på det huvudtemat i artikeln, vad det är som faktiskt vill sägas. Den lokala koherensen är den mindre texten som skapar den globala, alltså den 30
Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s. 275 20 text som bygger upp den större meningen. van Dijk fokuserar framförallt på att analysera den globala koherensen och hur den får sin mening genom den lokala. Något van Dijk också menar är viktigt är att publiken själv hjälper till att ge en mening åt texterna. Han säger att koherens egentligen inte finns i texter utan det är vi som publik som ger den det när vi läser den, och vi skapar den genom våra samhällen. Det kan finnas olika koherens i samma mening i olika samhällen beroende på hur samhällsstrukturen ser ut. Det är något man måste ta hänsyn till när man gör analysen. 31 4.3.3 Struktur Då jag kommer analysera ett flertal artiklar kommer alla artiklar bli tilldelade en förkortning samt ett nummer. Förkortningarna kommer att representera vilken tidning som artikeln är skriven för. Aftonbladet – AB The New York Post – NP The Daily Mail -­ DM Jag kommer att analysera fyra artiklar från varje tidning så varje artikel kommer då bli tilldelad en siffra från 1-­‐4. Artiklarna kommer att ges sina siffror i kronologisk ordning, så de artiklar som publicerades först tilldelas siffran 1 och artiklarna skrivna sist 4. I en löpande text kommer jag prata om artiklar AB2, DM1 och så vidare. Dessa två exempel står då för Aftonbladets andra artikel samt Daily Mails första. I analysen kommer jag ha tre avsnitt, en för varje tidning. I varje avsnitt kommer jag göra en analys på artiklarna på en mikro-­‐ och makronivå. Där kommer jag i en löpande text att ta upp var och en av de fyra artiklarna och det innehåll som jag anser är viktigt för min studie. I slutet kommer jag ha en jämförande analys där jag belyser och jämför mina resultat från samtliga artiklar. 4.4 Metodproblem Ett problem med min metod är att kritisk diskursanalys handlar mycket om egen tolkning och eget tänkande vilket betyder att min analys kommer att vara påverkad av mina egna tankar om omvärlden. 31
Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s. 275-­‐277 21 Vi är alla uppväxta på olika sätt och kommer från olika bakgrund, detta är något som kommer ha påverkat vårt kognitiva schema och påverkar på så sätt hur vi läser in och tolkar texter. Så bara för att jag tolkar en text på ett sätt och gör en analys betyder det inte att någon annan som läser samma text kommer göra samma analys. Detta är något som måste ses som ett problem då jag är den enda som kan förklara varför jag har tolkat något på det sättet jag har. Mina tankar och förutfattade meningar om en händelse kan resultera i att jag bortser från viktig information i artiklarna som jag inte anser är viktiga, detta kan skapa en ofullständig analys. Just en forskares egna tankar är ett metodproblem som är vanligt inom kvalitativ forskning. Ingen annan som läser en studie som är gjord med kvalitativa metoder kan veta vad forskaren tänkte eller kände när studien skrevs, och heller inte veta hur insatt forskaren var i problemet innan. 32 Jag har spenderat tid i alla dessa länder (bott i både Sverige och USA samt varit mycket i London), så min syn på hur deras diskurser ser ut är helt från vad jag upplevt under min tid i dessa länder. ”Jag tror vi måste vara medvetna om att forskarens personliga och kulturella värderingar påverkar beskrivningen av ett visst samhälle.”33 En viktig faktor vad gäller problem inom min metod är att jag genomför min studie ensam, vilket betyder att jag inte har någon att bolla idéer och tolkningar med. Så min studie är helt präglad av min uppfattning av världen och händelsen. 4.4.1 Validitet och Reliabilitet Med validitet och reliabilitet menas forskningens giltighet och tillförlitlighet. Validitet Det har riktats hård kritik mot kvalitativ forskning då det anses att det är svårt att bevisa validitet. Genom att det är mycket eget tänkande inom kvalitativ forskning så kan det vara svårt att direkt bevisa giltigheten av ens forskning. Men något man kan se på är 32
33
Bryman Alan (2011): Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, s. 89-­‐93 Bryman Alan (2011): Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning s.92-­‐93 22 sammanhanget av resultaten. Om de resultat man får fram har delar som inte passar in i sammanhanget, kommer forskningen ses på med mindre validitet utav andra forskare. Ett annat sätt att bevisa validitet inom kvalitativ forskning och kritisk diskursanalys är att se på den så kallade ”fruktbarheten” i forskningen, med det menas att se på förklaringarna till resultatet. Finns det rimliga förklaringar till de resultat som framställts och kan forskaren förklara och försvara varför dessa resultat är giltiga.34 Så när det kommer till validiteten i min undersökning, beror det på om jag lyckas få fram en korrekt diskursanalys som passar in i sammanhanget av min forskning samt kommer kunna förklara de resultat jag får fram på ett bra och korrekt sätt. Reliabilitet Reliabiliteten kan delas in i två olika delar: den externa reliabiliteten samt den interna reliabiliteten. Med extern reliabilitet fokuserar man på om forskningen går att upprepa, alltså göras om. Inom kvalitativ forskning är detta något som är svårt att bevisa eftersom det är svårt att gå tillbaka till den exakta miljö som en forskare gjorde en studie i. Men för att försöka lösa detta problem har man satt upp en lösning, där en annan forskare går in och upprepar experimentet i samma sociala sammanhang som den tidigare forskaren och även sätter sig i samma sociala situation som den första forskaren hade. Genom detta kommer man på bästa sätt kunna jämföra den nya forskningen med den äldre. 35 Den interna reliabiliteten fokuserar på forskarna inom en forskning och om de har en gemensam tolkning på vad deras resultat visar.36 Eftersom jag är ensam i min studie kommer det vara svårt för mig att bevisa reliabiliteten av min forskning. Den kommer att vara präglad av mina tankar vilket gör att det kan vara svårt för andra forskare att återupprepa samma forskning som jag och få fram samma resultat. Men om en forskare i min ålder och med samma bakgrund gör om min forskning kan experimentet göras om med enligt mig liknande resultat. 5.0 Resultat och Analys Jørgensen Winther Marianne, Phillips Louise (2011): Diskursanalys som teori och metod, s.122-­‐123 Bryman Alan (2013): Samhällsvetenskapliga metoder, Uppl 2:4, s.351-­‐352 36 Bryman Alan (2013): Samhällsvetenskapliga metoder, Uppl 2:4, s.352 34
35
23 5.1 Sverige Aftonbladet AB1 – Aftonbladet 2003-­‐03-­‐20 ”Missilattack mot irakisk ledning” AB2 – Aftonbladet 2003-­‐03-­‐22 ”Så föll USA:s bomber i natt” AB3 – Aftonbladet 2003-­‐03-­‐25 ”USA kan inte skjuta ett folk de ska befria” AB4 – Aftonbladet 2003-­‐03-­‐27 ”Kriget får ta den tid det kräver” 5.1.1 Makronivå AB1 börjar direkt artikeln med en negativ klang mot USA, det första man ser är huvudrubriken vilket lyder ”Missilattack mot irakisk ledning” här används ord som attack vilket aldrig kommer ge en positiv känsla. Eftersom det är mot Irak blir det en omedveten sympatikänsla för Irak innan man ens har hunnit börja läsa artikeln. I den fortsatta läsningen möts man tidigt i artikeln av väldigt negativt laddade ord, ”krig” ”attack” och ”anfall” används flitigt. Man får snabbt en klar känsla i artikeln av att USA har startat någonting dåligt, den förklaring man får till varför attacken har skett är att det är en ”avväpning” men någon annan förklaring får man inte. Fokus i artikeln ligger på den sorts våld USA hittills har använt sig av, vilka attacker som Irak blivit utsatta för. Journalisten riktar in sig på Irak och Saddam, Bush nämns inte. USA benämns Vita huset, vilket gör att man hamnar mer på den irakiska sidan eftersom det är det som får plats i artikeln. De röster som får plats är från Irak och hur de ska kunna stå emot USA, återigen används ord och beskrivningar som framställer USA på ett negativt sätt. AB2 tar återigen upp temat om hur USA attackerar. I rubriken hittar man boven, det är nämligen USA:s bomber som regnar ner, inte någon annans. Artikeln handlar om hur USA ska kunna vinna och ”knäcka” den irakiska regimen men artikeln är skriven på ett sådant sätt att man får känslan av att USA gör någonting fel. Bilden av att USA spelar ett spel målas upp, med underrubriker som ”spelet är över” och ”hårt motstånd”, även ord förknippade med sport används flitigt exempel ”offensiv”. Inträffade dödsfall får inte mycket plats i artikeln och är ingenting journalisten lägger något större fokus på, de nämns, men artikeln går fort över i vilka strategier som ska användas i fortsättningen. 24 I AB3 har jag börjat förstå att det är ett återkommande tema att direkt i rubriken framställa USA i en dålig dager. Rubrikerna är det första en läsare möter och det är här hela tonen i artikeln skapas. Rubriken i AB3 lyder ”USA kan inte skjuta ett folk de ska befria”, här får man känslan av att USA vill ta en lätt väg ut men har hamnat i ett dilemma då de lovat en hel värld att befria det irakiska folket. Det huvudsakliga temat i artikeln är precis detta dilemma, eftersom de inte kan använda något våld mot den civila befolkningen i Irak. Artikeln tar upp hur det irakiska folket tidigare svikits av USA i Gulfkriget och lämnats i en diktators händer. Även om USA inte målas upp som hemskt så finns det en överhängande känsla i artikeln att USA är de s k ”bad guys”. Att citationstecken används på ord som humanitära gör att man får känslan av att USA skulle vilja skjuta ner alla och skulle göra det ifall världen inte såg på. Artikeln målar upp en bild av att det irakiska folket inte vill ha USA där. AB4 är den första och enda artikel som använder sig utav en bild. Bilden är på Bush och Blair som står leende bredvid varandra. Bilden är mycket stor och tar lika mycket plats som brödtexten i artikeln. Detta ger ett intryck av hur nära dessa två män är varandra, och kan ses som ”partners in crime”. Trots bilden får man inte en bra känsla, med rubriken ”kriget får ta den tid det kräver” får man snarare intrycket av att ingen av männen direkt bryr sig om vad som sker i Irak. Ingressen gör klart att ingen av ledarna vill svara på eller vet vad som kommer ske med Irak efter kriget. Huvudord som ”vinst” och ”seger” används flitigt, och det finns med mycket citat från både Blair och Bush där de säger att det främst handlar om vinst. Dessa citat skapar en känsla hos läsaren att de två männen inte bryr sig om det irakiska folket utan om att vinna, de ser kriget som ett spel som de med all säkerhet ska gå segrande ur. Journalisten ger mycket utrymme till andras röster i artikeln (alltså mycket citat) men de citat som används är de som understryker det som journalisten själv säger. I ingressen tar AB4 upp hur ingen av de två ledarna ville svara på vad som skulle hända med Irak efter kriget, och längre ner i artikeln hittar man många citat från Blair där han hänvisar till FN. Journalisten målar upp en bild av hur Blair och Bush försöker skjuta över ansvaret av Irak på FN och gå ”segrande” där ifrån utan att behöva ta ansvaret för vad som sker med en nation. 25 Vad man kan se som ett gemensamt tema för alla dessa artiklar är att USA gör någonting fel, anti-­‐krig frames används flitigt. Irak framställs i alla artiklar som offret och de negativa orden används framförallt i samband med USA. Exempel på detta hittar man t.ex. i artiklarna AB1 och AB2 AB1: ”Inatt inledde de allierade styrkorna anfallet mot Irak.” AB2: ”Med den massiva bombningen av Bagdad hoppas USA:s generaler isolera Saddam Hussein och knäcka motståndsviljan hos hans soldater.” Här ser man att de negativa orden är skrivna så att de ska förknippas med USA och inte Irak. Aftonbladet använder sig mycket av krigstemat och fokuserar mycket på de attacker som har skett men däremot uteblir den blodiga aspekten. Dödsfall tas inte upp, och om det tas upp får det väldigt lite utrymme. Journalisterna skapade tidigt i artiklarna en negativ känsla vilket byggde upp en dålig bild av USA. Ingresserna i AB1, AB2 och AB4 gör detta väldigt tydligt. AB1: ”Kriget har börjat. I natt inledde de allierade styrkorna anfallet mot Irak. Först kom en missilattack och militärkällor säger: – En kirurgisk attack mot fem högt uppsatta irakiska ledare. Samtidigt rapporteras över 20.000 soldater vara på väg att ge upp.” AB2: ” Med den massiva bombningen av Bagdad hoppas USA:s generaler isolera Saddam Hussein och knäcka motståndsviljan hos hans soldater. Offensiven har döpts till "chock och fruktan". Här är byggnaderna som USA bombade i natt.” AB4: ”Kriget får ta den tid det kräver men det kommer att sluta med att Irak avrustas, regimen störtas och folket frias, sade USA:s president Bush och den brittiske premiärministern Blair med en mun på torsdagen. De svarade dock undvikande på frågor om Iraks förvaltning efter kriget.” Framställningen av kriget med hjälp av rubrikerna och ingresserna var endast negativt. Det negativa var endast riktat mot USA. Saddam framställs inte som en hjälte men hans onda gärningar ges inget utrymme. 26 5.1.2 Mikronivå AB1 använde sig mycket av beskrivningar med negativa ord, meningen med artikeln var att USA gav sig på ett annat land. Det var en attack och det journalisten vill berätta är att ett nytt krig har startat och det var USA som kastade första stenen. Koherensen om att krig är dåligt är något som journalisten håller sig troget till, det är negativa ord som lyser igenom hela artikeln och det görs klart att det är något dåligt som ska rapporteras. Det är en anti-­‐krig diskurs som genomsyrar artikeln, en diskurs som finns i Sverige och som absolut påverkar journalisten. AB2 har återigen krigstemat, ord som fred och diktator nämns inte alls. Journalisten tar inte upp orsaken till varför USA är där, utan de beskrivningar som ges är hur USA ska lyckas knäcka Saddams soldater, så de som läser artikeln utan tidigare kunskap kommer inte veta om att USA är där för att fälla en diktator. Journalisten framställer USA som oseriöst, då det framstår som att de spelar ett spel. Den irakiska oljan tas även upp av journalisten på ett sådant sätt att man tror att USA till viss del är mer intresserade av oljan än det irakiska folket. I AB3 använder sig journalisten av ett sådant språk att man ifrågasätter USA. Beskrivningar om USA:s tidigare misslyckanden ger en känsla av att de kommer misslyckas igen. Även fast just AB3 hade en mer positiv beskrivning av USA så är den övergripande koherensen av texten en besvikelse över USA, och frågan om varför USA ens är i Irak. AB4 ger en beskrivning av Bush och Blair som bästa vänner. Den beskrivning och argumentation som journalisten gör ger en känsla av att Bush och Blair nu vill lägga över ansvaret på någon annan. Det är en av de få artiklar som använder sig av andras röster, men dessa röster ger inget direkt stöd till USA, utan är medtagna på ett sådant sätt att de framställs mer som ovetande. AB4 Ex: ”-­ Det handlar inte om en tidsplan utan om seger, det är viktigt för Iraks folk att veta, sade presidenten.”
27 Sverige är ett fredligt land och som inte direkt är påverkat av kriget, vilket man märker i mikronivån av artiklarna. Journalisterna och artiklarna är negativa till invasionen av Irak. Det är ifrågasättanden som genomsyrar artiklarna, och journalisternas egna diskurser gör sig hörda. Det svenska samhället har en fredlig diskurs och den diskursen visar sig tydligt. Beskrivningarna av kriget använder sig av laddade ord som är väldigt anti-­‐ krig. AB3: ”Det ”humanitära” kriget gör att USA inte använder sin militära styrka fullt ut.” Här kan man se hur journalisten använt sig av citationstecken runt ordet humanitära vilket skapar en känsla av ironi och ifrågasättande till USA:s riktiga motiv.
5.2 USA The New York Post NP1-­‐ The New York Post 2003-­‐03-­‐20 ”U.S launches freedom war: missiles target Iraqi leaders – bombs explode in Baghdad – Allies seize enemy radio” NP2-­‐ The New York Post 2003-­‐03-­‐21 ”Evil Saddam got first taste of blood at 14” NP3-­‐ The New York Post 2003-­‐03-­‐24 ”Bloody road to Nasiriyah: 10 Marines slain as Americans seize key city” NP4-­‐ The New York Post 2003-­‐03-­‐26 ”We will prevail – Bush’s vow amid enemy’s dirty tricks” 5.2.1 Makronivå NP1 börjar starkt med temat om att USA invaderade Irak i fredligt syfte, rubriken lyder ”U.S launches freedom war: missiles taget Iraqi war leaders – bombs explode in Baghdad – Allies seize enemy radio” så ord som frihet och fiende hittas redan i rubriken vilket skapar känslan om att USA inte har invaderat ett land utan de är där för att hjälpa. I början av artikeln målas Saddam Hussein upp som ”fienden” han är grunden till allt ont och är anledning till varför USA har varit tvunget att gå in och hjälpa Iraks befolkning. Det finns många röster som får göra sig hörda i artikeln, och majoriteten är från USA:s sida. Det är citat från Bush, nyhetskanaler och den amerikanska militären som förklarar attackerna på ett sådant sätt att man får känslan av att attackerna är något positivt, de skadar ingen annan än de onda irakiska ledarna som hjälper till att skydda Saddam. 28 Något att notera är att den brittiska sidan av koalitionen inte nämns förrän snabbt på slutet. De får inte mycket utrymme i artikeln, utan huvudfokus ligger på att det är USA som är där för att rädda folket. I NP2 klargörs snabbt hur hemsk Saddam är. Artikelns huvudtema är att visa det amerikanska folket hur vidrig denna man är och att det inte är mer än rätt att USA är där för att ta bort honom från makten. I början av artikeln får man läsa om hur Saddam framställt sig själv, men sedan kommer listan på motbevis. Man får intrycket av att det är som någon försöker säga ”om du tror han är en bra man så har du fel!”. Det understryks att han varit en ond man i hela sitt liv, och det kan man återfinna i rubriken ”tasted blood at 14”. Längst ner i artikeln (vilket betyder att det inte är lika viktigt för journalisten att ta upp) får man det första beviset på mannens mänsklighet. Här kan man läsa om hans söner och att dessa två pojkar är de enda personer Saddam litar på. Men lika fort som sönerna tas upp, utmålas de som lika hemska som sin fader. Rubriken i NP3 är en av de första som tar upp dödsfallen som skett under kriget, men något man kan se är att det väldigt fort kontras med något positivt. Så istället för att få en negativ känsla av dödsfallen får man en positiv inställning eftersom USA lyckats vinna en viktig stad, som är en viktig del av att vinna kriget. Trots att man får läsa om dödsfallen i rubriken, får det inte mycket utrymme i själva artikeln. Det berörs men inte mer. Huvudtemat blir att USA har lyckats vinna en mindre strid som kommer spela en större del i det stora kriget. Ord som ”success” ”win” och ”enemy” används flitigt och skapar en känsla av framsteg och gör då att man får en positiv känsla av artikeln. Återigen tas inte den brittiska inblandningen upp förrän långt ner i artikeln, och inte ens där får den mycket utrymme. Återigen ges det mycket plats för amerikanska röster och citat. Det är väldigt tydligt att det är USA som har vunnit striden och ingen annan. Hoppet är huvudtemat i NP4, och det görs tydligt i rubriken. Det är Bush som ska ta oss till seger och han vet att vi kommer besegra fienden. 29 Fienden målas upp som någon utan gränser. Bush får plats tidigt i artikeln och pratar om hur det är en vidrig fiende vi har emot oss men vi kommer vinna. Bush får mycket utrymme i artikeln och citaten är alla i positiv anda om hur USA kommer gå vinnande ur detta. Artikeln är uppbyggd på ett sätt så att publiken ska få en trygghetskänsla, USA har gjort detta en gång förut och de kommer kunna göra det igen. Huvudtemat är väldigt tydligt att USA kommer gå segrande ur detta, och ord som ”enemy” ”win” ”defeat” och ”courage” används för att beskriva både USA som en nation samt de soldater som kämpar. På makronivån kan man tydligt se ett gemensamt tema, alla artiklar är positivt inställda till kriget och ingen artikel ifrågasätter något som sägs. Teman som används är att kriget är fredligt och att USA är där för att hjälpa. Rubrikerna är alltid till amerikansk fördel och Saddam utmålas i alla artiklar som fiende nummer ett som måste bort. Detta kan man se i samtliga artiklar. NP1: ”U.S Launches Freedom War” NP2: ”At 20, he (Saddam) committed his first political assassination – of a prominent communist from his home town who had gotten his uncle demoted from his job.”
NP3: ”As wave after wave of attack helicopters swarmed over Samawa, south of Najaf, Iraqi women and children cheered as convoys from the 54th Engineers Battalion passed behind.”
NP4:” “We’re fighting an enemy that knows no rules of law, that will wear civilian uniforms, that is willing to kill in order to continue the reign of fear of Saddam Hussein. But we’re fighting with bravery and courage,” Bush said.” Inte ett ont ord sägs om USA eller varför de är där, men det görs klart att det irakiska folket vill ha dem där och Saddam är bilden av ondska. Annat man kan se som gemensamt för de artiklar som tar upp kriget (framförallt NP1, NP3 och NP4) är att britterna inte får något utrymme i den amerikanska pressen, de blir nämnda på slutet men fokus ligger på de amerikanska soldaterna. 30 5.2.2 Mikronivå NP1 har ett väldigt starkt budskap vilket är att förmedla att det är Saddam Hussein som är fienden som måste bort. Citat från Saddam Hussein tas upp men dessa citat ifrågasätts av journalisten, vilket gör att man som publik inte tolkar Saddams citat lika seriöst som man gör med Bushs. De citat som kommer från Bush ifrågasätts inte. Detta visar på att journalisten inte vill framställa Hussein som en säker källa och själv lägger till ord efter hans citat. Exempel på detta kan man se med citatet ”Iraq will be victorious” efter det skriver journalisten att det inte blivit bekräftat att det var diktatorn som sa detta, eftersom det är känt att han har flera dubbelgångare. De beskrivningarna som Bush gör av Saddam får stå oemotsagda, medan Saddams beskrivningar av Bush görs inom citationstecken, återigen skapas då känslan av att Saddam är någon man inte kan ta seriöst. De olika textpartierna skapar en helhet av att USA startade kriget för att hjälpa till och de inte vill att någon kommer till skada. Det blir en koherens och förståelse med publiken om att USA endast vill åt Saddam och ingen annan. NP2 fokuserar mycket på mikronivån vid inläsningen av artikeln. Berättaren vill göra det tydligt att Saddam inte är någon bra man och koherensen med landet blir centralt för inläsningen av artikeln. Det är en lista på vad diktatorn har gjort och genom att jag själv kommer från ett annat land och inte lever under samma diskursförhållanden som journalisten blir min inläsning av artikeln mer som propaganda. Journalisten vill berätta en saga om en dålig man och på så sätt få med sig det amerikanska folket om att USA gör rätt. Berättaren tar upp det förgångna, USA har gjort det förut så vi kan göra det igen, och kopplar även ihop Saddams namn med ord som barntortyr, mördare och blod. Journalisten tar bort all mänsklighet från Saddam för att visa att USA gör något rätt. Saddam är huvudmålet och inte det irakiska folket det är centralt inom NP3. Beskrivningarna av vilka de amerikanska styrkorna slåss mot är inte en förklaring utav det irakiska folket utan de beskrivs som ”hard-­core soldiers of Saddams republic guard” vilket gör att inläsningen blir att vi slåss mot Saddam Hussein inte det irakiska folket. 31 Beskrivningarna i artikeln är mer taktiska, ingen beskrivning av blod eller dödsfall görs vilket skapar en kallare känsla i artikeln. Inga sympatikänslor kommer fram utan man fokuserar mer som läsare på att vi ska vinna. Genom dessa beskrivningar blir koherensen om krig som ett spel central. Publiken bortser från blodbad och fokuserar på vinst. USA är ett land som är mycket inriktat på sport och det är en diskurs som läggs fram i artiklarna. Inläsningen av artikeln blir att det görs framsteg, vi har förlorat några soldater men vi har även vunnit mark vilket gör att vi kommer vinna i längden. Ord som ”key-­city” understryker detta. NP4 är en artikel som är uppbyggd utav mycket citat, och framställer USA på ett kämpande sätt. Journalisten vill göra de amerikanska rösterna hörda genom hela artikeln. Journalisten vill skapa ett lugn hos publiken genom att understryka med flera citat som pratar om att USA är på god väg och vi gör det rätta. Attackerna som sker kommer leda till vinst. Beskrivningar om hur USA kommer skapa vägen mot fred och få bort regimen av skräck används mycket genom artikeln. Att USA är där i fredligt syfte är centralt och publiken i USA vill få detta faktum understruket. Ett gemensamt tema som genomsyrar alla artiklar är ”pro war” temat, inte en enda gång ställer sig någon av journalisterna kritisk till vad som sker eller det den amerikanska eliten säger. Det faktum att USA är där för att hjälpa ett utsatt folk är även en stark inriktning. Något man också noterar är att det görs mycket plats i artiklarna för citat, och framförallt från amerikanska röster. De få citat som går att hitta från det irakiska hållet blir ofta mött av argument och ifrågasättanden från journalisten. 5.3 Storbritannien The Daily Mail DM1 – The Daily Mail 2003-­‐03-­‐20 ”War looms as deadline passes” DM2 – The Daily Mail 2003-­‐03-­‐ 22 ”Thousands of Iraqi troops surrender” 32 DM3 – The Daily Mail 2003-­‐03-­‐25 ”Troops pay way for aid shipments” DM4 – The Daily Mail 2003-­‐03-­‐27 ”British war dead being brought home” 5.3.1 Makronivå I DM1 gör rubriken väldigt klart vad artikeln kommer handla om, det är ett krig som britterna kommer vara delaktiga i och det kriget har nu börjat. Rubriken skapar en väldigt allvarlig ton som håller i sig genom hela artikeln. Något man noterar efter man har läst rubriken är att det finns en liten bild längst upp till höger, den tar inte upp mycket plats, men man kan inte undgå att notera den. Det är en bild på en man som stirrar rätt in i kameran men har ingen text under bilden. Artikeln börjar med att nämna Saddam Hussein, så man kopplar direkt ihop bilden med Saddam (något som är rätt då mannen på bilden helt riktigt är Saddam). Artikeln fokuserar på den brittiska inblandningen i kriget och återkopplar mycket till Storbritannien i allmänhet, det tas upp vilken tid det är i London när kriget inleddes. Genom artikeln är temat tid och tiden är nu slut för Saddam men inne för de amerikanska och brittiska trupperna. Det görs klart att det är en invasion som kommer ske och anledning till invasionen ges inget utrymme, men det är tydligt att det är Saddam som är fienden. Huvudtemat i artikeln är att kriget har börjat, och vi britter är inblandade. DM2 använder sig också av en bild, denna gång finns det en text till bilden och det är den brittiska Chief of Defence Staff Admiral Sir Michael Boyce. Han ser mycket allvarlig ut på bilden, som återigen är mycket liten och inte tar upp mycket plats. Genom att bilden är på en man som ser allvarlig ut skapas en ton av allvar i artikeln. Det blir fokus på trupperna och hur de irakiska trupperna ger upp. Det faktum att de amerikanska och brittiska trupperna är tillsammans görs klart och det är ”vi” mot ”dom”. Sir Michael Boyce får mycket utrymme i texten, citat om hur trupperna tagit många krigsfångar och att de irakiska soldaterna har gett upp. Huvudtemat i artikeln är att de irakierna lägger sig, och deltemat är om hur det irakiska folket nu sakta men säkert vågar återgå till sina vanliga liv. Längst ner i artikeln skrivs om explosioner i Irak, de nämns fort men man får inga detaljer eller liknande vilket gör att huvudfokus i artikeln ligger på de framsteg 33 trupperna har gjort och att de nu har övertaget. Saddam nämns knappt och ges ingen större roll i artikeln. Rubriken i DM3 använder ordet ”troops” som i vanliga fall har en dålig klang, men rubriken sätter in ordet i ett bra sammanhang då det följs med ”pay way for aid”. En bild finns i det högra hörnet, bilden är på en låda med Röda Korset-­‐loggan på och två personer som står och staplar lådor ovanpå varandra. Under bilden finns det en text med ”Mission: aid packs for Iraq”, så innan man ens behövt läsa artikeln vet man att fokus inte kommer ligga på kriget utan på Irak. Huvudtemat är hur Irak ska byggas upp igen, och deltemat att de brittiska trupperna gör mer än att bara kriga i Irak, de är där för att hjälpa till. Röda Korset och FN får en mindre plats längst ner i artikeln, vilket gör att all fokus ligger på de brittiska trupperna. Man får känslan av att soldaterna är de som gör allt och som får allting att ske. DM4 har en av de allvarligaste rubrikerna och är en av de få artiklar som tar upp dödsfallen i samband med kriget. Artikeln blir ett uppvaknande, britterna är med i ett krig, även om kriget utspelar sig långt här ifrån är vi inblandade. Textens fokus ligger på att ”komma hem”, det skapar en känsla hos publiken att deras soldater är långt borta men trots detta påverkas man. Längst ner i artikeln tas the Earl och Countess of Wessex upp och man får en beskrivning om hur de ska prata och besöka de anhöriga till soldaterna. Något man märker av i de brittiska artiklarna är att de inte koncentrerar sig så mycket på själva kriget, utan mer på detaljer runt omkring. The Daily Mail använde sig mycket av ett militäriskt tema, de brittiska trupperna fick mycket uppmärksamhet, och de var inte framställda på ett dåligt sätt utan det blev mer som en sorts uppdatering på vad de gör där borta. Anledningar till varför kriget startade togs inte upp och man fick en känsla av att tidningen inte behövde förklara varför britterna var inblandade. De var öppna med att det var ett krig och en invasion, det fanns inga teman i artiklarna som tydde på någon sorts bortförklaring till kriget. 34 Vad man noterade var också att de använde sig mycket utav bilder för att skapa känslan i artikeln, om det var en allvarlig ton de var ute efter så användes en bild på någon framstående man inom kriget som tittade in i kameran med ett strängt ansikte. Man såg väldigt tydligt att den informationen som de egentligen inte ville ta upp fick lite utrymme och endast nämndes längst ner i artikeln för att inte ta bort intresset från huvudtemat. Det vanligaste var att huvudtemat hade något med britterna själva att göra. 5.3.2 Mikronivå Beskrivningarna som journalisten använder sig av i DM1 ger en uppfattning av att man vill få fram att britterna är lika inblandade i kriget som USA. Beskrivningar om hur Blair och Bush väntar båda på att tiden ska rinna ut för att starta attackerna. Journalisten använder sig av ord som ”attack” och ”invasion” vilket gör det tydligt att det är ett krig som kommer starta och det är inget som man försöker dölja. Det görs tydligt att Saddam är den som ska bekämpas, och han målas upp som fienden väldigt tidigt i texten. Man gör det tydligt i artikeln att kriget kommer starta på amerikanska villkor, citat från Bush används för att beskriva detta. Journalisten ger mycket utrymme för amerikanska röster kriget kommer ske på ”våra villkor”. Allt detta skapar ett intryck hos läsaren att vi kommer vinna. Koherensen med publiken om att vi är tillsammans med USA och vi gör detta tillsammans. Man märker att krigsdiskursen påverkar artikelskrivandet, krig är inte något positivt. Journalisten försöker aldrig förklara bort kriget utan är väldigt öppen med att det är en invasion. I DM2 används det citat som innehåller ordet ”vi”, detta skapar en gemenskap med publiken och gör då att vad som sägs lättare kommer kunna läsas in hos allmänheten. Det brittiska folket är ett med de brittiska soldaterna, och även om jag sitter hemma i soffan är det ”vi” som kämpar där borta. Den verkliga meningen i artikeln blir genom den globala koherensen att det är vi som vinner, publiken fyller själva i det som inte direkt sägs i artikeln. Genom att det är tydliga beskrivningar på hur de irakiska trupperna ger upp fyller vi själva i tomrummen i våra huvuden om att det är vi som vinner, och det är exakt den inläsningen journalisten vill åt. Ingående beskrivningar om hur det irakiska folket sopar upp glas från gatorna 35 och öppnar sina butiker igen skapar en koherens med publiken om att soldaterna gör det säkrare på gatorna. Saddam ges inte mycket uppmärksamhet, när han beskrivs kopplas han samman med ord som ”presidential” vilket gör det tydligt att han fortfarande är makthavaren. DM3 använder sig mycket utav detaljerade beskrivningar om hur transporterna av de hjälpmedel som skickats till det irakiska folket går till, samt beskrivs det noga vilken roll de brittiska trupperna kommer ha i denna transport. Detta ger läsaren en insyn i hur svårt det är att få fram hjälpmedel och vad de brittiska trupperna måste gå igenom för att hjälpa det irakiska folket. Den globala koherens som sker mellan texten och läsarna byggs upp genom att texten visar på att soldaterna gör mycket mer än att bara kriga, de är där för att hjälpa och bygga upp nationen igen. De citat som journalisten valt att ta med i artikeln hjälper till att stryka under hur farligt och svårt det är att få fram dessa transporter, men kontras snabbt med förklaringar på hur soldaterna kommer göra allt för att göra det möjligt. Detta ger publiken en känsla att trupperna offrar sina egna liv för att hjälpa det irakiska folket. Kriget får helt plötsligt en human sida. Återigen finns det mycket detaljerade beskrivningar i DM4, på hur transporten av de avlidna soldaterna ska tas hem, detta skapar en förståelse hos publiken om att kriget utspelar sig långt där ifrån. Ordet ”hem” används flitigt, och genom detta blir inläsningen av artikeln väldigt varm. De har varit borta men får äntligen komma hem igen, mannen som dött är en del av ”oss” eftersom Storbritannien blir hans hem så blir det brittiska folket hans familj. Det görs väldigt tydligt genom ordvalen och beskrivningarna i texten att detta inte är de första dödsfallen, ”våra första döda tas hem” är en mening som upprepas mycket och ordet ”första” är centralt i texten. Det blir en koherens med publiken om att vi är i krig, och publiken fyller själva i luckorna om att det antagligen kommer ske igen. Vad de brittiska artiklarna har gemensamt är att alla använder sig mycket utav detaljrika beskrivningar, ingående beskrivningar på hur saker ska gå till. 36 Fokus ligger på de brittiska soldaterna, och det är en militärisk inramning i artiklarna som är dominant. Publiken vet att vi är i krig så vi fokuserar då istället på vår inblandning i kriget. Detta blir mer tydligt ju längre kriget pågått. DM3: ”Hundreds of British soldiers were today poised to begin delivering the coalition's humanitarian plan for Iraq”
”Another British force, 102 Logistics Brigade, will take charge of getting the supplies to 12 distribution points throughout parts of Iraq under UK control.” DM4: ”The bodies of the first British servicemen to die in the war on Iraq are being brought home on Saturday, it has been confirmed.”
Texterna förlitar sig mycket på den koherens som sker med publiken, då jag anser att journalisten lämnar mycket att bli ifyllt av läsarna själva. DM3 och DM2 är exempel på detta, de tar upp grundfakta och snabbt vad som vill sägas men den riktiga meningen skapas inte förrän inläsning sker hos läsaren, då inser man t.ex. med DM3 att vi gör framsteg i Irak (även om det inte behöver skrivas ut i artikeln). DM3: ”The British aid effort will also provide items like shovels, sheeting and wire that Iraqi civilians can use to repair their homes and help themselves.” 5.3 Sammanfattning Vad jag märkt och som jag misstänkte redan innan jag började med mina analyser, var att de tre olika tidningarna har olika inramningar av problemet och även framställer det på olika sätt, men något som överraskade mig var hur stor skillnaden var, framförallt skillnaden mellan Storbritannien och USA. Den svenska tidningen Aftonbladet koncentrerade starkt på att USA:s invasion var brutal och onödig. Alla artiklar hade negativa betoningar och det användes mycket ord som ”invasion” och ”attack”. USA målades upp som boven i situationen. De beskrivningar som användes ställde ofta USA i dålig dager, och när amerikanska källor användes kontrade journalisterna med ifrågasättanden. De ramade in kriget som en invasion och intrång, trots att tidningen försökte få med en tvåsidig syn på situationen så märkte man tydligt att journalisterna var påverkade av en anti-­‐krigs diskurs. Genom att Sverige var ett land som inte var direkt påverkat eller 37 inblandat är det lätt att anti-­‐krig diskursen tar över. Sverige är ett fredligt land, och det är något som kommer göra sig påmint i artiklar som skrivs. Man märkte att journalisterna ställde sig mycket frågande till varför USA invaderade, och om Saddam var den verkliga orsaken till kriget. The New York Post använde sig nästan bara av ramen ”hjälpa Irak” i sina artiklar. Det var mycket förklaringar till invasionen och det var tydligt i samtliga artiklar att USA inte hade något emot Irak som ett land, utan de ville bara hjälpa ett folk att bli fria från en diktator. Den amerikanska tidningen var den tidning som använde sig mest utav citat, i varje artikel fanns det minst en annan aktör utöver journalisten som fick plats. Det som är värt att notera är dock att majoriteten av citaten var från den amerikanska sidan, det var mycket sällan man såg en irakisk källa, och när det väl skedde var journalisten snabb med att antingen gå vidare i artikeln eller argumentera emot med ett nytt citat från det amerikanska hållet. Saddam var fiende nummer ett och här såg man ytterligare en ram som The New York Post använde sig av och det var ”ondskan”, Saddam var grunden till ondskan i världen, och de målades nästan upp så att USA aldrig skulle använda våld om det inte var för den mannen. Ett tema i alla artiklar var att USA inte nämnde några andra länder som var på deras sida. De startade invasionen sida vid sida med britterna men de brittiska styrkorna fick inte stort utrymme i artiklarna, när de nämndes fick det en liten notis långt ner i artikeln men inget mer. Något som jag som svensk inte kan undgå att tänka på när jag läser igenom artiklarna är – propaganda! USA framställer sig själva i ett väldigt bra ljus och man får bara en sida. De vill få stöd från sina läsare. USA är ett mäktigt land, vilket man märker i artiklarna. Krigsdiskursen syns tydligt, landet har varit i krig förut och vet vad som krävs. Den diskursen finns i hela landet, man ska försvara sig själv. Man kan inte ta bort det faktum att 9/11 attackerna påverkade ett helt land och ställde en hel nation på vakt. Många amerikanare gav Saddam Hussein skulden för attackerna, så invasionen var bara ett sätt att försvara sig och hjälpa ett annat folk. 38 Så den amerikanska inläsningen blir inte propaganda, utan de läser det som ännu en förklaring till varför de är i Irak. The Daily Mail var den tidning vars resultat överraskade mig mest. Den hade en väldigt tydlig inramning på situationen och de var ”trupperna”. Den gav en mänsklig sida till en annars hemsk situation. De fanns inte många beskrivningar om själva kriget utan fokus låg på de trupper som befann sig där borta och deras vinster. De var väldigt tydligt att britterna var på USA:s sida, och journalisterna tog upp de amerikanska trupperna (dock inte lika mycket som de gjorde med sina egna). Journalisterna använde sig av ord som ”attacker” och ”invasion” vilket gjorde att man förstod att det var ett krig som utspelade sig. Förklaringar till kriget gavs väldigt fort och hastigt, och samtidigt som Saddam målades upp som fienden nämndes han inte alls så mycket. Något som skilde The Daily Mail ifrån de andra tidningarna var att de använde sig av bilder. Ingen av de andra tidningarna hade många artiklar med bilder och utav de fyra artiklar jag hade från The Daily Mail hade tre artiklar bilder. Beskrivningar av de situationer som togs upp var väldigt deskriptiva och ingående, också något som gjorde att dessa artiklar stod ut lite extra från de andra. Det kändes som att tidningen inte ville ta något parti, utan ställde sig mer i mitten. Trots att de var direkt inblandade i kriget så ställde sig tidningen i en mer neutral position. Till skillnad från USA så var de inte rädda för att använda ord som attack, krig och invasion. Det som alla tidningar och artiklar hade gemensamt är att det fanns tydliga ramar, trots att de inte var desamma så var det enkelt att hitta de olika tema och inramningar som användes. Sverige använde sig av väldigt stark anti-­‐krig frame. USA hade en blandning av ”vi hjälper” och ”ondskan” inramning för att vinna stöd. Allt som var skrivet var väldigt pro-­‐war. Till sist använde sig Storbritannien mer av en militärisk inramning på sina artiklar, fokus låg inte på kriget utan mer på de trupper som var där. 39 De likheter jag hittade var att normer och diskurser som fanns i landet påverkade skapandet av artiklarna. Journalisterna lämnade mycket åt publiken och förväntade sig att inläsningen skulle ske på rätt sätt. En artikel från Aftonbladet hade aldrig blivit tolkad på det menade sättet i t.ex. USA, eftersom USA inte har fredsdiskursen som vi har här i Sverige, det är ett land som är vant vid konflikter och krig till skillnad från Sverige. Vad svenska och amerikanska tidningarna har gemensamt är att de vill påverka opinionens åsikter. De var båda väldigt extrema i sina åsikter på kriget och använde sig av inramningar som skulle framställa kriget på det sätt de ville. USA ville vinna stöd för kriget medan Sverige ville vinna stöd emot det. Storbritannien som hamnade någonstans mitt emellan verkade inte vilja påverka publiken på något mer sätt än att visa att det faktiskt är människor som slåss där borta. För att återkoppla till socialkonstruktionismen så kan man se att alla tre tidningar har en koppling till det. Alla försöker bygga upp en syn på kriget hos publiken, de har olika infallsvinklar men genom fakta från artiklarna skapas en bild hos läsaren och på så sätt byggs en bild upp hos publiken. Detta sker genom interaktion mellan journalistens text och publiken, de olika publikerna (från de olika länderna) har alla egna tankar och kommer därför ta in informationen på olika sätt, men sannolikheten är betydligt större att två personer från samma land läser in en text på samma sätt då de växt upp under samma dominerande diskurser. Det som är gällande för samtliga artiklar är framing teorin om att det behövs två sorter av frames för att intolkningen ska blir rätt. Våra frames skapas av vårt samhälle och den gällande diskursen och detta påverkar artiklarna som skrivs. Så skillnaderna i artiklarna och deras huvudteman och vinklingar beror till stor del på hur inläsningen av publiken kommer att bli. 40 6.0 Slutsats/ Diskussion Så hur var framställningen av Irakkriget under den första veckan i de olika tidningarna? Gick det att hitta skillnader och likheter? Fanns det olika diskurser hos tidningarna som gick att identifiera? De slutsatser jag kan dra utifrån mina resultat är att varje tidning har artiklar som speglar den rådande diskursen i varje land. Sverige som överlag är ett fredligt land har en stark anti-­‐krigs diskurs som står ut genom alla artiklar. Aftonbladet framställer kriget som något negativt och ifrågasätter starkt motivet till invasionen av Irak, och det är USA som framställs som boven. Journalisterna har använt sig av ett språk och beskrivningar som skapar en dålig bild i huvudet på publiken av krig. Visst ses krig aldrig som positivt men om man jämför med den amerikanska tidningen så kan man se en helt annan sida av kriget som då ses och framställs som något mer positivt. De amerikanska journalisterna skriver och presenterar samma krig som Sverige men använder sig av andra beskrivningar och ordval, vilket skapar en mer positiv känsla till kriget. Ord som invasion och attack undviks och byts ut mot fredligt ingripande och hjälpande. Så temat om att USA är där för att rädda ett folk som inte kan försvara sig själva är dominerande. Återigen kan man då dra paralleller till den rådande diskursen i landet. USA var ett land som just blivit utsatt för en terroristattack och behövde någon att lägga skulden på och denna person blev Saddam. Landet hade en diskurs av rättvisa och ”an eye for an eye”. De ville få hämnd på vad som skett och landet var överlag överrens om att Saddam stod för ondska och det var han som skulle få betala. Journalisternas artiklar speglar diskursen om att Saddam var ondskan och USA endast var där för att hjälpa irakierna. Den brittiska tidningen hade det resultat som överraskade mig mest, de var en del av invasionen från dag ett och var direkt inblandade men framställningen av kriget blev mer neutralt. Det kan bero på att Storbritannien inte själva blev utsatta för någon attack utan endast hjälpte USA i uppdraget att ”rädda” irakierna. De brittiska tidningarna riktade mer in sig på sina egna soldater och rapporterade inte mycket om striderna som utspelade sig. De brittiska journalisterna var inte rädda att använda sig av negativt laddade ord som invasion och krig precis som svenskarna, men 41 de ifrågasatte aldrig varför USA var i Irak och uppmärksammade även att det var ett fredligt krig och att huvudsaken med invasionen var att hjälpa Irak. Den engelska diskursen var den som var svårast att fastställa. Storbritannien är ett land som har varit med i många krig förut och de kan vara en orsak till varför artiklarna riktade in sig på den militäriska aspekten. Artiklarna var skrivna på ett sådant sätt att läsaren själv fick läsa mycket mellan raderna vilket visar på att de är skrivna med en diskurs just för att journalisten visste att publiken skulle kunna tolka texten på rätt sätt. Ekström och Larsson beskriver en diskurs som ”Slutligen kan man föreställa sig hela samhället som en diskurs, dvs. summan av all interaktion i ett samhälle, inklusive dess mer abstrakta och ”osynliga” strukturer, värderingar och normer.”37 Detta kan man se i artiklarna, de är skrivna med den ”osynliga” strukturen i tankarna så att intolkningen med publiken sker på rätt sätt. De olika tidningarna framställde kriget på tre olika sätt och använde sig av olika sorter av frames. Aftonbladets artiklar hade anti-­‐krig frames vilket resulterade i att framställningen blev starkt negativ. The New York Post hade ”frihets frames”, ”ondskan frames” och ”patriotiska frames” vilket resulterade i att artiklarna var starkt präglade av att USA endast var där för att hjälpa och befria ett folk från en diktator. Med den patriotiska framingen var artiklarna vinklade på ett sådant sätt att ”vi” som starka amerikanare klarar av detta och ska vinna för vi är ett starkt och mäktigt land och vi behöver stötta våra soldater för att hjälpa vårt land. The Daily Mail ställde sig någonstans emellan de andra två tidningarna och använde sig av ”militära frames” och ”hjälp frames”, vilket visades i hur journalisterna skrev artiklarna, de var mer inriktade på soldaterna än något annat och de togs ofta upp den hjälp som soldaterna gav det irakiska folket. Likheter mellan alla tidningarna var att de utan tvekan vinklade sina artiklar för att skapa en viss känsla hos sin publik men det är där likheterna tar slut. Ingen av tidningarna hade liknande artiklar, de närmaste jag kom var att jag kunde se att de brittiska och amerikanska artiklarna fokuserade mycket på sina egna soldater. De 37
Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap s. 271-­‐272 42 ville få uppmärksamheten till sig själva och inte dela den med de land som de samarbetade med. Aftonbladet och The Daily Mail var de två tidningar som använde ord som invasion och intrång med det gjordes på två olika sätt, Aftonbladet fortsatte att bygga på med dystra toner i artiklarna medan Daily Mail kontrade med någonting positivt. Alla tidningar hade en rådande diskurs som de använde sig av och som på så sätt präglade och speglades i hur artiklarna var skrivna. De frames som används inom ett land kommer vara direkt påverkade av den diskurs som är rådande i samhället, vilket gör att man kommer kunna se likheter i de frames som används och den diskurs som finns. Något som jag har sett i alla tidningar. ”Frames help interpret and reconstruct reality.”38 Publiken läser in artiklarna med hjälp sina egna frames (som skapas med hjälp av den rådande diskursen) och tolkar sedan nyheten på det sätt som tidningen har ställt upp den på med hjälp av nyhetsframes. Något jag märkt genom min studie är att de tidningar som ville skapa en stark känsla för eller emot kriget använde sig av fler frames för att skapa känslan. USA använde sig av flest, Sverige kom därefter och Storbritannien som ställde sig någonstans mittemellan av problemet använde sig av minst frames. Det finns likheter mellan tidningarna men skillnaderna är större. De framställer en och samma händelse ur tre olika vinklar. Detta har till stor del att göra med de normer, åsikter och diskurser som finns i landet. Man kan se teman genom alla artiklar som man läser från samma tidning och kan direkt se vilka artiklar som hör till vilken tidning. 7.0 Åtgärder för fortsatt forskning Åtgärder för fortsatt forskning inom detta ämne är framförallt urvalet. Att använda sig utav fler tidningar och artiklar är något som skulle skapa intressanta resultat och en större bredd på analysen. För att även kunna göra en studie som kan ses på med mer förtroende skulle urvalet av artiklar ske med en speciell metod. Som jag skrivit tidigare var jag ensam om att välja ut 38
http://knowledge.sagepub.com/view/communicationtheory/n151.xml 43 artiklar. För att ta bort ovissheten om att en annan forskare skulle kunna få fram andra artiklar inom samma urval kan man använda sig av ett nummersystem och analysera var fjärde artikel som publicerats etc. Även att studera tidningar från olika länder är något som skulle generera intressanta resultat. För att få en mer ingående analys skulle Faircloughs modell på samma material vara en intressant infallsvinkel för fortsatt forskning. Vad man måste ha i åtanke när man läser min studie är även att de tidningar jag har valt har fått representera ett helt land, så något som skulle ge intressanta resultat är att ta olika tidningar från samma land och göra samma analys på de artiklar som publicerats. 44 8.0 Källförteckning Litteratur Abdelzadeh Hewa & Benca Jasmin, 2012: Orientalismens vindar blåser ännu – En kritisk diskursanalys av Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering om Stockholm respektive Olso-­ Utøyadåden, Örebro Universitet Alvesson Mats & Sköldberg Kaj, 2011: Tolkning och Reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (andra upplagan), Replika Press Pvt Ltd, India Bryman Alan, 2011: Kvantitet och Kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, Holmbergs i Malmö AB, Sverige Bryman Alan, 2013: Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Spanien Dimitrova V. Daniela & Strömbäck Jesper, 2005: Mission Accomplished? Framing of the Iraq War in the Elite Newspapers in Sweden and the United States, Sage Publications, London Dimitrova V. Daniela & Connolly-­‐ Ahern Colleen, 2007: A Tale of Two Wars: Framing Analysis of Online News Sites in Coalition Countries and the Arab World during the Iraq War, Routledge, Online Ekström Mats & Larsson Larsåke, 2011: Metoder i kommunikationsvetenskap, Elanders Hungary Kft, Hungary Gripsrud Jostein, 2011: Mediekultur – Mediesamhälle, Bookwell AB, Finland Jørgensen Winther Marianne & Phillips Louise, 2011: Diskursanalys som teori och metod, Replika Press Pvt Ltd, India Norris Pippa & Montague Kern & Just Marion, 2003: Framing Terrorism – The News Media, the Goverment and the Public, Routledge, New York Nohrstedt. A Stig & Ottosen Rune, 2005: Global War – Local Views: Media Images of the Iraq War, Nordicom, Gothenburg Thussu Kishan Daya, Freedman Des, 2003: War and the Media – Reporting Conflict 24/7, SAGE publications Ltd, Scheufele A. Dietram, 1999: Framing as a Theory of Media Effects, International Communication Association Uppslagsverk NE (Nationalencyklopedin) band 11, Höganäs 1993
Internetbaserade källor (artiklar) Aftonbladet http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10351234.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10351962.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10352672.ab
45 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10353561.ab
Information hämtad: 2013-12-11
The New York Post http://nypost.com/2003/03/20/US-­‐launches-­‐freedom-­‐war-­‐missiles-­‐target-­‐iraqi-­‐leaders-­‐bomb-­‐
explode-­‐in-­‐boasts-­‐baghdad-­‐allies-­‐seize-­‐enemy-­‐radio-­‐
2/?_ga=1.253929672.178375816.1386694487 http://nypost.com/2003/03/21/evil-­‐saddam-­‐got-­‐first-­‐taste-­‐of-­‐blood-­‐at-­‐
14/?_ga=1.71657552.278065131.1386694722 http://nypost.com/2003/03/24/bloody-­‐road-­‐to-­‐nasiriyah-­‐10-­‐marines-­‐slain-­‐as-­‐americans-­‐
seize-­‐key-­‐city/ http://nypost.com/2003/03/26/we-­‐will-­‐prevail-­‐bush’s-­‐vow-­‐amid-­‐enemys-­‐dirty-­‐
tricks/?_ga=1.127135812.859743507.1386694954 Information hämtad: 2013-12-11
The Daily Mail www.dailymail.co.uk/news/article-172674/War-looms-deadline-passes.html
www.dailymail.co.uk/news/article-173119/Thousands-Iraqi-troops-surrender.html
www.dailymail.co.uk/news/article-173324/Troops-pave-way-aid-shipments.html
www.dailymail.co.uk/news/article-173980/British-war-dead-brought-home.html
Information hämtad: 2013-12-11
Framing Theory – Ingrid Volkmer; Encyclopedia of Communication Theory http://knowledge.sagepub.com/view/communicationtheory/n151.xml Information hämtad: 2013-­‐12-­‐17 46