Vilka våtmarker saknas i Naturvårdsverkets inventering?
by user
Comments
Transcript
Vilka våtmarker saknas i Naturvårdsverkets inventering?
Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Vilka våtmarker saknas i Naturvårdsverkets inventering? En inventering av våtmarker under 10 ha i Laholms kommun, Halland, och deras potentiella ekosystemtjänster Marie Kindström Examensarbete grundnivå Geografi, 15 hp GG 103 2014 Förord Denna uppsats utgör Marie Kindströms examensarbete i Geografi på grundnivå vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng (ca 10 veckors heltidsstudier). Handledare har varit Matti Ermold, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet samt Sara Cousins, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examinator för examensarbetet har varit Helle Skånes, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Författaren är ensam ansvarig för uppsatsens innehåll. Stockholm, den 3 mars 2014 Lars-Ove Westerberg Studierektor Abstract Small wetlands are often ignored in inventory studies; consequently they are less protected and therefore more vulnerable. Moreover, previous research indicates the importance of small wetlands as they can provide important ecosystem services to human kind. The Environmental Protection Agency of Sweden has carried out a national wetland inventory, however they have applied a limited area, which consequently excludes smaller wetlands. This study aims to make an inventory of the excluded wetlands smaller than 10 hectares in Laholms municipality, Halland. In this inventory study I have applied GIS as a method by comparing different map layers, such as aerial photos, land cover data and Google Earth. Furthermore, the study aims to investigate the ecosystem services provided by the located wetlands in the study area and discuss how this exclusion could affect the services. The results of the inventory indicate that 745 wetlands are missing in the Environmental Protection Agency inventory, which correspond to 12 percent of the total wetlands in Laholms municipality. The results also indicate that 99,1 percent of the missing wetlands are mire and 0,9 percent are riparian wetlands. In the literature study I found that mire provides ecosystem services such as carbon storage, material such as peat, and unique habitats for biodiversity. Riparian wetlands provide ecosystem services such as unique habitats for biodiversity, improving the quality of the water, reduce fertilization and provide recreational values. Moreover, both type of wetlands are also important to the wetland mosaic in order to maintain proliferation and the local hydrological systems. Additionally, small wetlands are especially important to invertebrates and amphibians. Though, if the small wetlands in Laholms municipality continue to be ignored then the benefits of the ecosystem services mentioned above are likely to be reduced and limited. Keyword: ecosystem services, GIS, inventory, small wetlands Akronymer Geografiska informationssystem-‐ GIS Naturvårdsverkets våtmarksinventering-‐ VMI Hektar-‐ ha Innehållsförteckning 1. Inledning ............................................................................................................................. 1 1.1 Introduktion ............................................................................................................................. 1 1.2 Bakgrund ................................................................................................................................... 2 1.2.1 Definition av våtmark och ekosystemtjänster ..................................................................... 2 1.2.2 Våtmarksklasser ............................................................................................................................... 2 Myr ..................................................................................................................................................................... 2 Strandvåtmark .............................................................................................................................................. 3 1.2.3 Betydelsen av våtmarksinventeringar och metoden som tillämpas .......................... 3 1.2.4 Val av arealgräns och studieområde ........................................................................................ 3 1.2.5 Områdesbeskrivning-‐ Laholms kommun ............................................................................... 4 1.3 Syfte och frågeställning ......................................................................................................... 5 1.4 Metod ........................................................................................................................................... 5 1.4.1 Litteraturstudier ............................................................................................................................... 5 1.4.2 Insamling av GIS-‐data ..................................................................................................................... 5 1.4.3 Lagring och bearbetning i GIS ..................................................................................................... 6 1.4.4 Analys i GIS .......................................................................................................................................... 7 2. Resultat ................................................................................................................................ 8 2.1 Våtmarksinventeringen ........................................................................................................ 8 2.2 Ekosystemtjänster och betydelsen av mindre våtmarker ..................................... 12 2.2.1 Upprätthållande tjänster ............................................................................................................. 12 2.2.2 Reglerande tjänster ....................................................................................................................... 12 2.2.3 Produktiva tjänster ........................................................................................................................ 13 2.2.4 Kulturtjänster ................................................................................................................................... 14 3. Diskussion ........................................................................................................................ 14 3.1 Ekosystemtjänster i Laholms kommun ........................................................................ 15 3.2 Förslag till fortsatta studier ............................................................................................. 17 4. Slutsatser .......................................................................................................................... 17 Källförteckning .................................................................................................................... 18 Bilaga 1. Omklassificering ............................................................................................... 20 Vilka våtmarker saknas i Naturvårdsverkets inventering? 1. Inledning 1.1 Introduktion Våtmarker har en viktig funktion i landskapet (Blackwell & Pilgrim 2011). Flera hotade eller sällsynta djur och växter har ofta hela eller delar av sin livsmiljö i våtmarker, medan andra arter söker sig till våtmarker för att äta eller för att deras egen livsmiljö har rubbats (Krook et al. 2002). En annan funktion är att våtmarker bidrar till att förhindra övergödning av hav och sjöar, eftersom när vattnet passerar en våtmark förlängs vattenförloppet. Detta bidrar till att näringsämnen, som kväve, hinner reduceras, vilket minskar risken för övergödning (Krook et al. 2002). En våtmark kan även bidra till en minskad översvämningsrisk, eftersom den bromsar vattenflödet nedströms. Dessutom fyller även våtmarkerna en funktion för människan genom friluftsliv och rekreation (Krook et al. 2002). Våtmarker är med andra ord bland annat viktiga för artrikedomen i landskap, för vattnets kretslopp i området och för människan. Begreppen funktion och ekosystemtjänster är nära relaterade. Ekosystemtjänster är de funktioner i landskapet som genom naturliga processer tillhandahåller tjänster som gynnar människan och som vi är direkt beroende av (Blackwell & Pilgrim 2011). Det finns således en skillnad på de funktioner som ett ekosystem tillhandahåller beroende på om det är naturen eller det antropocentriska perspektivet som står i centrum. Våtmarker är ett av de mest produktiva ekosystem som finns och som tillhandahåller ett flertal ekosystemtjänster (Andersson et al. 2012, Internet; Blackwell & Pilgrim 2011). I Sverige har våtmarkerna genomgått en dramatisk förändring under de senaste århundradena, de har minskat i både antal och areal (Löfroth & Gunnarsson 2009). Orsaken till minskningen är framförallt antropogena ingrepp i naturlandskapet, genom dikning, uppodling, skogsavverkning, torvbrytning och vägkonstruktioner. Som en konsekvens av människans ingrepp har förutsättningarna för våtmarkernas funktioner och tjänster förändrats, vilket resulterar i att våtmarkerna är ett av de mest förstörda av ekosystemen (Löfroth & Gunnarsson 2009). Även om det idag finns kunskap om värdet av våtmarkerna, har vi ännu inte lyckats vända denna negativa trend av att förstöra våtmarkens ekosystem (Amezaga et al. 2002). I Sverige har Naturvårdsverket i samarbete med länsstyrelserna genomfört en nationell våtmarksinventering (VMI) (Löfroth & Gunnarsson 2009). Den 25 år långa inventeringen påbörjades 1981 och avslutades 2005. Den omfattar hela Sverige och totalt inventerades 4,3 miljoner hektar (ha) våtmark, vilket motsvarar 10 procent av Sveriges landyta, och inkluderar 35 000 objekt. Syftet med Naturvårdsverkets inventering var att identifiera och avgränsa alla större våtmarker nedanför fjällen och resultatet skulle användas till fakta-‐ och planeringsunderlag inom olika våtmarksärenden (Löfroth & Gunnarsson 2009). All karteringar tillämpar alltid någon form av medveten avgränsning för att göra arbetet hanterbart inom ramen för den tid och ekonomi som finns tillgänglig. Naturvårdsverket har i sin VMI tillämpat en arealgräns, vilket inneburit att ett okänt antal objekt har exkluderats. Anledningen till att en arealgräns har tillämpats är på grund av ekonomiska och tidsmässiga skäl. Naturvårdsverket ansåg vid inventeringen att våtmarksrika län skulle tillämpa en högre arealgräns och att våtmarksfattiga län skulle tillämpa en lägre arealgräns (Löfroth & Gunnarsson 2009). Forskning har visat att även mindre våtmarker kan ha en viktig funktion i landskapet, men att de ofta ignoreras i inventeringar eftersom de faller utanför arealgränsen (Blackwell & Pilgrim 2011; Babbitt 2004). Genom att de ignoreras i inventeringar är de mer sårbara, eftersom de är mer oskyddade än vad de hade 1 Marie Kindström varit om de hade inkluderats i inventeringarna (Blackwell & Pilgrim 2011). Därför avser den här studien att i ett delområde av Sverige inventera de mindre våtmarker som tidigare fallit utanför Naturvårdsverkets inventering på grund av den tillämpade arealgränsen. Denna studie ska även undersöka de potentiella ekosystemtjänster som de inventerade våtmarkerna kan tänkas erhålla och diskutera vad denna exkludering kan ha för betydelse för förståelsen av våtmarkernas ekosystemtjänster. 1.2 Bakgrund 1.2.1 Definition av våtmark och ekosystemtjänster Våtmark är ett begrepp som ofta definieras på olika sätt i olika studier och sammanhang (Blackwell & Pilgrim 2011). I VMI-‐rapporten definieras våtmarker på följande vis: “våtmarker är sådan mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller över markytan, samt vegetationstäckta vattenområden. Minst 50 % av vegetationen bör vara hydrofil, d.v.s. fuktighetsälskande, för att man skall kunna kalla ett område för våtmark. Ett undantag är tidvis torrlagda bottenområden i sjöar, hav och vattendrag, de räknas som våtmarker trots att de saknar vegetation” (Löfroth & Gunnarsson 2009, sid 7). I min studie används samma definition. Ekosystemtjänster definieras enligt Nationalencyklopedin som ”tjänster som naturen tillhandahåller och som människan är direkt beroende av. Dessa delas ofta in i fyra grupper: • produkter, t.ex. syre, vedråvara och rent vatten. • reglerande tjänster, t.ex. rening av vatten och insekters pollinering av nyttoväxter. • upprätthållande tjänster, t.ex. cirkulation av näringsämnen och fröspridning. • kulturtjänster, t.ex. möjligheten till friluftsliv och estetiska värden” (Nationalencyklopedin 2014a, Internet). 1.2.2 Våtmarksklasser Studien kommer att utgå från våtmarksklasserna myr och strandvåtmark, eftersom det är de två klasserna som finns inkluderade i Lantmäteriets marktäckedata. Därför presenteras nedan en faktaruta som beskriver klassernas olika egenskaper och karaktäristiska drag. Myr Myrar är våtmark med torvbildning och ett torvdjup på >30 cm. Torv är en organisk jordart som bildas genom att växtrester inte helt förmultnar. Det som hindrar växtresterna från att helt brytas ner är att vattnet är syrefattigt. Klimatet i Norden med låga temperaturer bidrar till att ett stort antal våtmarker i Sverige är torvbildande. Närmare 14 procent av Sveriges yta består av myrar, men fördelningen av dem är ojämn. Det finns till stor del i Sveriges inland och i mindre utsträckning längst kusterna. Myrar karaktäriseras av en ojämn yta som uppträder i en rät vinkel mot lutningen. Mosse och kärr är två sorters myrar. Skillnaden mellan dem är att mossar får sin vattentillförsel genom nederbörd medan kärr får sin genom omgivningen i form av grundvatten. Mossar växter ofta på höjden på grund av torven som lagras, vilket resulterar att de ofta ligger högre upp än sin omgivning. De framträder i form av tuvor och höljor, där höljor är de partier som uppträder mellan tuvorna och är grunda, ofta vattenfyllda, sänkor. Mossar kännetecknas även av näringsfattiga miljöer med låga pH värden (ofta under 4), vilket resulterar i sura förhållanden och artfattiga ekosystem. Eftersom kärr får sin vattentillförsel från omgivningen har de oftare ett artrikare ekosystem än mossar. Det beror dock på vilka näringsämnen som finns tillgängliga i det omgivande vattnet. Ett kärr kan således vara både näringsrikt och näringsfattigt (Löfroth & Gunnarsson 2009). 2 Vilka våtmarker saknas i Naturvårdsverkets inventering? Strandvåtmark Strandvåtmarker är låglänta ängar som består av gräs och örter. Tidvis vid högvatten översvämmas de fuktiga områden. Strandängar är som regel artrika och har en rik syretillgång, därför bildas heller ingen torv. Limnisk och marin strandvåtmark är två indelningar. Den förstnämnda karaktäriseras av ängar som översvämmas av sötvatten medan den sistnämnda karaktäriseras av ängar som översvämmas med salt-‐ eller bräcktvatten (Löfroth & Gunnarsson 2009). 1.2.3 Betydelsen av våtmarksinventeringar och metoden som tillämpas I tidigare forskning uppmärksammas oftare större våtmarker än mindre våtmarker (Babbitt 2004). Enligt Blackwell och Pilgrim (2011) finns det två anledningar till varför mindre våtmarker (i deras studie <1 ha) åsidosätts. För det första anses de vara problematiska att hantera och för det andra faller de ofta utanför avgränsningarna i de flesta inventeringar. Storleken av våtmarken fungerar därmed som ett slags kriterium, både vid inventering och inom bevarandearbete. Således är ofta mindre våtmarker mer oskyddade än större. Över tid har betydelsen av mindre våtmarker successivt börjat uppmärksammas, vilket har bidragit till åsikter som hävdar att storleken på objektet inte är det betydande (Babbitt 2004). Blackwell, Pilgrim (2011) och Babbitt (2004) föreslår att våtmarker inte bör bedömas utefter sin storlek, utan istället efter deras placering i landskapet och deras hydrologiska betydelse, eftersom det är viktigare än objektets storlek. En av de nyare inventeringsmetoderna som utvecklats är tillämpandet av geografiska informationssystem (GIS) och metoden har antagits med en positiv bemärkelse (Finlayson et al. 2007). Ortofoton från flygbilder och annat kompletterande material analyseras i GIS för att kunna identifiera objekten. Kompletterande material kan vara information som beskriver områdets olika förutsättningar som markanvändning, geologiska förhållanden etc. I de senare inventeringarna har även Google Earth använts, vilket ger möjligheten till analys av uppdaterade ortofoton från flygbilder med en hög upplösning (Mamoun et al. 2013). Användandet av GIS är tidskrävande, speciellt i förberedelsefasen. Trots det så finns det tydliga fördelar med möjligheten till modifiering av data, eftersom data enklare kan adderas, raderas eller uppdateras och resultatet blir även tillgängligt för en bredare målgrupp (Mamoun et al. 2013). 1.2.4 Val av arealgräns och studieområde Arealgränserna som har tillämpats i Naturvårdsverkets nationella VMI har varierat i olika delar av Sverige. I östra Svealand samt västra och östra Götaland har endast objekt större än 10 ha inventerats. Däremot på Öland och Gotland har objekt ner till 2 ha inventerats och i södra Götaland har objekt ner till 5 ha inkluderats. I de norra delarna av Sverige har västra Svealand tillämpat en arealgräns mellan 15-‐25 ha och i den nedre och övre delen av Norrland har en gräns på 50 ha tillämpats. Storleken på inventeringsobjekten har alltså varierat beroende på län och i en del fall har även olika arealgränser tillämpas inom olika delar av länet (Löfroth & Gunnarsson 2009). I den här studien har jag valt en arealgräns från 1 ha till 10 ha. Anledningen till detta var att flest län valt att dra sin arealgräns vid 10 ha i VMI (Löfroth & Gunnarsson 2009) och att Lantmäteriet har tillämpat en arealgräns på 1 ha i marktäckelagret (Ahlcrona 2003, Internet). Mina kriterier för valet av studieområde var för det första, ett område som tillämpat en arealgräns på 10 ha, för det andra, hela området bör ha tillämpat samma arealgräns genomgående och för det tredje, ett område som har en tillgänglig slutrapport från VMI. De län som uppfyller kraven är Uppsala län, Stockholms län, Östergötlands län, Kalmar län, Jönköpings län, Kronbergs län och Hallands län. I den här studien har jag slumpmässigt 3 Marie Kindström valt att avgränsa till Hallands län. Resterande län skulle också kunna passa inom ramen av studien. Slutligen har jag, för att göra arbetet hanterbart inom ramen för den tidsperiod som studien avser att täcka, avgränsat studien ytligare till Laholms kommun (figur 1). Figur 1: Studiens inventeringsområde Laholms kommun i Halland, där våtmarker mellan 1-‐ 10 ha har inventerats, vilka har fallit utanför i Naturvårdsverkets nationella inventering pga. ekonomiska och tidsmässiga skäl. Den röda markeringen på Sverigebilden visar Laholms kommuns placering i Sverige och till vänster visas markslagen (i fem olika klasser) i kommunen (Marktäckedata-‐ Lantmäteriet 2012; Administrativ data-‐ ArcGIS 2007). 1.2.5 Områdesbeskrivning-‐ Laholms kommun Laholms kommun är Hallands sydligaste kommun och har en landareal på 88 700 ha (Ingemarson 2013, Internet). Kommunen gränsar till Skåne i syd, Småland i öst och längst den västra delen sträcker sig Kattegatt. I kommunen finns det 14 tätorter och Laholm är centralorten där en fjärdedel av invånarna bor. 12 av tätorterna ligger i de västra delarna, medan endas 2 tätorter (Hishult och Knäred) ligger i de östra delarna. Jordbruket i kommunen är en viktig sysselsättning eftersom 8 procent av befolkningen arbetar inom det, vilket är högre än genomsnittet för Sverige på 1,6 procent (Ingemarson 2013, Internet). Markslagen i kommunen beskrivs i figur 1. 4 Vilka våtmarker saknas i Naturvårdsverkets inventering? 1.3 Syfte och frågeställning Det första syftet med den här studien är att, med GIS som arbetsmetod och utifrån två olika våtmarksklasser, myr samt strandvåtmark, inventera våtmarker mellan 1-‐10 ha i Laholms kommun, vilka Naturvårdsverket har exkluderat i deras inventering. Det andra syftet är att undersöka vilka ekosystemtjänster som myr och strandvåtmark kan erbjuda och därefter diskutera hur förståelsen av ekosystemtjänsterna kan påverkas av en exkludering i en inventering. Frågeställningarna är därför följande: -‐ Hur många våtmarker mellan 1-‐10 hektar saknas i Naturvårdsverkets våtmarksinventering i Laholms kommun? Samt vilka våtmarksklasser tillhör objekten? -‐ Vad har denna exkludering för betydelse för förståelsen av våtmarkernas ekosystemtjänster? 1.4 Metod För att besvara den första frågeställningen användes GIS som arbetsmetod där jag genom att jämföra olika GIS-‐skikt avgränsade våtmarkerna. GIS kan definieras som ”ett datoriserat informationssystem med funktioner för insamling, lagring, bearbetning, analys och visualisering av geografisk data” (Harrie 2008, sid 14). För att söka svaret på den andra frågeställningen har litteraturstudier genomförts. 1.4.1 Litteraturstudier Först genomfördes litteraturstudier av VMI-‐rapporten, vilket resulterade i en större inblick i VMI-‐metoden. Därefter kunde frågeställningen och avgränsningen formuleras. De vetenskapliga artiklar som studerades och som ligger till grund för studiens teoretiska utgångspunkter är hämtade från databaserna GEOBASE och Google Scholar. De sökord som användes var: wetlands, small-‐wetlands, bog, fen (march), mire, riparin wetlands, function, ecosystem services, inventory, GIS, mapping och land cover. Litteratur som varit betydande för GIS-‐delen är Geografisk informationsbehandling-‐ teorier metoder och tillämpningar (Harrie 2008) och Getting started with ArcGIS (Western Michigan University 2010, Internet). Hinder och frågor som uppstått under GIS-‐arbetet har lösts med hjälp av information från de två böckerna eller genom ArcGIS hjälpfunktion i programmet. 1.4.2 Insamling av GIS-‐data Data laddades hem från ArcGIS och Lantmäteriets hemsida (tabell 1). Först hämtades administrativa data (läns-‐ och kommungränser), för att användas som avgränsningsmaterial. Därefter laddades marktäckedata från Lantmäteriet hem med syftet att användas som kompletteringsmaterial. Lantmäteriets marktäckedata har framställts genom en visuell tolkning av satellitdata och den minsta redovisningsenheten för våtmark är 1 ha (Ahlcrona 2003, Internet). Flygbilderna laddades ner i form av svartvita ortofoton med 1 meters upplösning. Slutligen har även Google Earth använts som kompletteringsmaterial i studien. Detta på grund av att Google Earth erbjuder en bättre bildupplösning med färg och annan tid på året då växligheten var högre än vad det svartvita ortofotot gjorde. 5 Marie Kindström Tabell 1: Insamlad originaldata som användes i inventering redovisas nedan i form av tematiskt lager, filtyp, rumslig utbredning, koordinatsystem, tillverkningsår och källa med direktlänk till nedladdningsadressen. Tematiskt lager Filtyp Rumslig Koordinatsystem Tillverknings-‐ utbredning år Länsgränser Vektor Sverige SWERF99 TM 2007 http://www.arcgis.com/home/item.html?id=912b806e3b864b5f83596575a2f7cb01 Kommungränser Vektor Sverige SWERF99 TM 2007 http://www.arcgis.com/home/item.html?id=41f5d23fef8f410590f2d934c7dba81a Marktäckedata Raster Södra Sverige SWERF99 TM 2012 https://kartavdelningen.sub.su.se/restricted/geodata/Lantmateriet/nedladdningstjans ter/marktackedata.htm Ortofoto 1meter Raster Laholms kommun SWERF99 TM 2013-‐ feb https://maps.slu.se/get/ VMI-‐resultat Vektor Sverige SWERF99 TM 1981-‐2005 1 Naturvårdsverket 1.4.3 Lagring och bearbetning i GIS Efter insamlingen av data påbörjades lagrings-‐ och bearbetningsarbetet i ArcGIS 10,0 (ESRI 2014, Internet), vilket är det geografiska informationssystem som användes. De programmoduler inom ArcGIS som användes var ArcMap och ArcCatalog. Nedan följer en beskrivning av de operationer som genomfördes för att förbereda data för analysen. Samtlig data var från nedladdningen definierade i samma koordinatsystem, därför behövdes ingen georeferering genomföras. Det koordinatsystem som användes var Sverige officiella standard SWERF99 TM (Transverse Mercator), vilket är en nationell kartprojektion som refererar till positioner i Sverige (Harrie 2008). En personlig geodatabas skapades för att strukturerat lagra data, vilket underlättade under projektets arbetsgång. Data avgränsades och klipptes ut för att ta bort överflödig information utanför studieområdet. Laholms kommuns administrativa gränser användes som mask för att klippa ut lagren. Till vektordata användes funktionen Clip och till rasterdata användes funktionen Extract by mask. Ortofotona klipptes ihop till en fil, eftersom de vid nedladdningen bestod av 9 olika filer, genom funktionen Mosaic to new raster. Detta resulterade i att all data var avgränsad till studieområdet. För att kunna lagra de inventerade våtmarkerna i ett eget lager med en tillhörande attributtabell, skapades ett polygonlager i ArcCatalog. Resultatet av studien lagrades i detta polygonlager. För att kunna utgå från de två olika våtmarksklasserna myr och strandvåtmark, gjordes en omklassificering av VMI-‐resultatet (bilaga 1). Denna omklassificering gjordes manuellt i attributtabellen eftersom VMI-‐lagret var i vektorformat. Marktäckelagret bestod från en början av 86 klasser. Endast 7 av dem var våtmarksrelaterade. Våtmarkerna var klassificerade utefter öppna och skogsklädda våtmarker i form av olika myra, limnogena våtmarker och saltpåverkade våtmarker. De två sistnämnda är i den här studien 1 Data ursprungligen från Naturvårdsverket men det är handledare Matti Ermold som har tillhandahållit VMI-‐resultatet till mig. 6 Vilka våtmarker saknas i Naturvårdsverkets inventering? benämnda som strandvåtmark. Först exkluderades de 79 klasser som inte hade med våtmark att göra därefter klassificerades de övriga 7 till de två klasserna myr och strandvåtmark (bilaga 1). Denna omklassificering gjordes med funktionen Reclassify eftersom marktäckelagret var i rasterformat. 1.4.4 Analys i GIS Våtmarkerna har identifierats genom en jämförelse av två olika lager i ArcGIS, i skalan 1:8 000. De lager som användes i jämförelsen var ett ortofoto och Lantmäteriets marktäckelager (figur 2). Ortofotot användes som grund till ritandet medan marktäckelagret användes till att identifiera objekten. När ett objekt identifierats i marktäckelagret avgränsades våtmarken utifrån landskapet i ortofotot. Objekten avgränsades som polygoner som ritades direkt i ArcGIS ovanpå ortofotot. I de fall där objektet gick över gränsen för studieområdet, avgränsades objekten vid kommungränsen. Arealen av de ritade polygonerna beräknades i lagrets attributtabell för att säkerställa att inte något av objekten överskred den tillåtna arealgränsen. VMI-‐resultatet användes för att kontrollera att objektet inte redan var inventerat. Därefter analyserades med hjälp av marktäckedata vilken typ av våtmark de nya objekteten var. I lagrets attributtabell döptes kolumner till ”objekt id”, ”våtmarksklass” och ”areal” som sedan löpande under arbetets gång fylldes i. För att beräkna avstånden mellan våtmarkerna användes funktionen Average nearest neighbour (Spatial Statistics). Slutligen visualiserades resultaten genom tabeller och kartblad. Figur 2: Ett exempel på hur inventeringen är utförd. Bilden högst upp till vänster är det svartvita ortofotot som ligger till grund för inventeringen. Bilden högst upp till höger visar genom den gröna markeringen Lantmäteriets marktäckedata av två våtmarker. Bilden längst ner till vänster visar hur jag har avgränsat våtmarkerna. Detta gjordes med alla identifierade våtmarker. 7 Marie Kindström 2. Resultat 2.1 Våtmarksinventeringen Naturvårdsverkets inventering av våtmarker >10 ha identifierade 234 objekt. Jag identifierade 745 objekt mellan 1-‐10 ha (tabell 2). I Naturvårdsverkets inventering saknas 12 procent av kommunens totala våtmarker. Tabell 2: Antalet inventerade våtmarker från Naturvårdsverket (>10 ha) och min studie (1-‐ 10 ha). Resultatet redovisas i form av antal objekt, minsta objekt, största objekt, medelvärdet och den totala arealen i ha. Identifierade våtmarker >10ha 1-‐10 ha Naturvårdsverket Mitt resultat Antal 234 745 Minimum ha 10 1 Maximum ha 1 068,7 9,94 Medelvärde ha 69,95 2,88 Total ha 15 899,4 2 149,5 Sammanlagt finns det 979 våtmarksobjekt med en våtmarksareal på ungefär 18 048,9 ha. Kommunen består därmed av 20,3 procent våtmark, med en fördelning på 17,9 procent >10ha och 2,4 procent mellan 1-‐10ha. Storleksfördelningen visar att den vanligaste storleken på en våtmark är mellan 1-‐2 ha (figur 3). Figur 3: Histogrammet visar storleksfördelningen av våtmarker mellan 1-‐10 ha i Laholms kommun enligt min inventering. Det är betydligt mer förekommande med våtmarker mellan 1-‐5 ha än 5-‐10 ha i området, men vanligast är våtmarker mellan 1-‐2 ha. 8 Vilka våtmarker saknas i Naturvårdsverkets inventering? Oberoende av storleken är våtmarkerna relativt ojämnt fördelade, de flesta objekt är placerade i den nordöstra, sydöstra och centrala delen av kommunen och få i den västra delen. Figur 4 och 5 visualiserar den geografiska utbredningen av våtmarkerna. Det genomsnittliga avståndet mellan våtmarkerna i Laholms kommun är idag 848 meter och skulle alla våtmarker mellan 1-‐10 ha försvinna skulle avståndet öka till 930 meter. Naturvårdsverket har vid sin inventering även klassificerat de funna objekten, därför används deras klassificering av våtmarkerna mellan 1-‐10 ha. Mitt resultat medförde ett relativt högt antal våtmarker och följaktligen kunde ingen separat klassificering genomföras. Lantmäteriets marktäckedata ligger därför till grund för min klassificering av våtmarkerna mellan 1-‐10 ha. Resultatet (tabell 3 och figur 4) visar en tydlig dominans av myr i området och de mindre våtmarkerna har en än större procentuell andel myr än vad större våtmarker har. Tabell 3: Klassificeringen av de identifierade objekten inom klasserna myr, strandvåtmark och övriga våtmarker samt den procentuella fördelningen av våtmarksklasserna. Beräkningarna gjordes genom att dividera arealen av klassen i den totala våtmarksarealen i området. Klassificering Antal Areal ha % Antal Areal % Totalt % >10 1-‐10 ha (ha) ha ha Myr 165 10 974,7 69 734 2 131,2 99,1 13 105,9 72,6 Strandvåtmark 21 639,1 4 11 18,3 0,9 657,4 3,6 Övriga 48 4 285,6 27 0 0 0 4 285,6 23,8 Totalt 234 15 899,4 -‐ 745 2 149,5 -‐ 18 048,9 -‐ Med resultaten av min studie har jag gjort en uppskattning av arealen och antalet våtmarker mellan 1-‐10 ha som kan saknas i Naturvårdsverkets inventering i Halland och Sverige. Beräkningarna har gjorts på våtmarker mellan 1-‐10 ha med en medelstorlek på 2,88 ha och utgått från att Laholms kommun har en landareal på 88 700 ha (Ingemarson 2013, Internet), Halland 478 700 ha (Nationalencyklopedin 2014b, Internet) och Sverige 40 734 000 ha (Nationalencyklopedin 2014d, Internet). Resultatet visar att ca 4 000 våtmarker kan ha blivit förbisedda i Hallands län med en areal på ca 12 000 ha och ca 342 tusen våtmarker totalt i Sverige med en areal på ca 985 tusen ha. 9 Marie Kindström Figur 4: Mitt resultat från min inventering av våtmarker 1-‐10 ha i Laholms kommun. Inventeringen genomfördes i ArcGIS genom en jämförelse av två olika GIS-‐skikt (ortofoto och marktäckedata), vilket resulterade i 745 inventerade våtmarker. 10 Vilka våtmarker saknas i Naturvårdsverkets inventering? Figur 5: Sammanslagning av mitt resultat och VMI-‐resultatet, vilket innebär att kartan visualiserar samtliga våtmarker >1 ha i Laholms kommun. 11 Marie Kindström 2.2 Ekosystemtjänster och betydelsen av mindre våtmarker I följande avsnitt kommer jag beskriva våtmarkernas ekosystemtjänster, vilka specifika tjänster som tillhandahålls av myr respektive strandvåtmark, därefter beskrivs även betydelsen av mindre våtmarker i förhållande till ekosystemtjänsterna och i förhållande till mitt studieområde. Den här kunskapen ligger till grund för diskussionen som syftar till att sammanlänka inventeringen och litteraturstudien. 2.2.1 Upprätthållande tjänster Våtmarker bevarar biologisk mångfald genom att tillhandahålla unika livsmiljöer (McInnes 2013; Bodie & Semlitsch 1998). Enligt Blackwell och Pilgrim (2011) är våtmarker, oberoende storlek, en unik livsmiljö för både endemiska och migrerande arter som till exempel flyttfåglar, amfibier, växter, bin och mollusker. Mindre våtmarker är speciellt viktiga för ryggradslösa djur och groddjur, vilka i sin tur är näringskällor för andra djur (Blackwell & Pilgrim 2011). Minskad täthet och isolering av våtmarker har betydelse för växt-‐ och djurarters spridning i området. När våtmarker minskar, eller helt försvinner, ökar avståndet till kringliggande våtmarker, vilket begränsar spridningen av biologisk mångfald. Våtmarksdjur har ofta anpassat tillvaron till vattenförhållanden och har därför inte möjligheten till spridning när avstånden ökar. En del växtarter är också beroende av transporter från djurarternas spridning. Det genomsnittliga spridningsavståndet för grodor, salamandrar och små däggdjur är 0,3 km. För större djur som till exempel sjöfåglar får det ökade avståndet energikonsekvenser, eftersom de måste bege sig en längre sträcka för att hitta föda. I detta avseende är landskapets våtmarksmosaik betydande och även de mindre våtmarkerna fyller en viktig funktion (Blackwell & Pilgrim 2011). Gibbs (2000) menar att förlusten av våtmarker oberoende av storleken skulle äventyra våtmarksmosaiken och försvåra spridningen av växt-‐ och djurarter. Våtmarker tillhandahåller också koldioxidlagring (McInnes 2013). Koldioxid lagras vanligtvis i hav men kan även lagras i våtmarker. Eftersom koldioxid är en växthusgas skulle ett eventuellt överskott av koldioxid bidra till den globala uppvärmningen (Nationalencyklopedin 2014c, Internet). Enligt forskarvärlden erbjuder både myr och strandvåtmark unika livsmiljöer för biologisk mångfald (Kimmel & Mander 2010; Beharry et al. 2009; Hogan & Walbridge 2009). Däremot är det främst myr som erbjuder koldioxidlagring (Kimmel & Mander 2010; Beharry et al. 2009). Eftersom myr är den dominerande våtmarksklassen i mitt studieområde är det sannolikt koldioxidlagringen och livsmiljöer för biologisk mångfald som är de mest betydande i Laholms kommun av de upprätthållande tjänsterna. De mindre våtmarkerna i området är troligtvis speciellt viktiga för ryggradslösa djur och groddjur. De mindre våtmarkerna i Laholm är antagligen även viktiga för våtmarksmosaiken i området, vilket möjliggör spridningen av växt-‐ och djurarter i området. 2.2.2 Reglerande tjänster Reglerande tjänster innebär att våtmarker tillhandahåller regleringar av hydrologiska system, erosionsskydd, kontroll och avgiftning av föroreningar, klimatregleringar, biologisk kontroll av skadedjur och sjukdomar, pollinering och reducerar översvämningsrisken (McInnes 2013). Enligt Blackwell och Pilgrim (2011) är våtmarker ofta en del av större omfattande hydrologiska system, som hänger ihop med sin omgivning. Förluster eller förändringar av våtmarker har därmed en inverkan på områdets hydrologiska cykel (Blackwell & Pilgrim 2011). Fördelarna med reglering av de hydrologiska system innefattar magasinering av grundvatten som kan användas till 12 Vilka våtmarker saknas i Naturvårdsverkets inventering? dricksvatten, jordbruk och industri (McInnes 2013). Erosionsskydd kan erbjudas genom att våtmarker har möjligheten att behålla jord, sediment och näringsämnen, som kväve vilket förhindrar övergödning. Kontroll och avgiftning av föroreningar medför fördelar som vattenrening och hantering eller utspädning av avfall. Enligt Blackwell och Pilgrim (2011) kan mindre våtmarker fungera som ett effektivt ekosystem eftersom stillastående vatten eller en tät vegetation har förmågan att förlänga vattenförloppet. Våtmarken hinner därför ta hand om olika föroreningar som sediment, fosfor och tungmetaller, vilka därmed hindras från att rinna ut i andra vattendrag eftersom växterna tar upp dessa ämnen. Däremot är denna tjänst säsongsberoende, eftersom växtligheten är lägre på vintern och därför kan ämnen frigöras i omgivningen. Även om en våtmark på så sätt kan förbättra vattenkvalitén, kan också ett överskott av ämnen orsaka förlust av den biologiska mångfalden (Blackwell & Pilgrim 2011). Genom att en våtmark kan magasinera och reglera vatten minskar även översvämningsrisken i området (McInnes 2013). Enligt Blackwell och Pilgrim (2011) finns det studier som indikerar att en del mindre våtmarker har en högre avdunstning, vilket innebär att de effektivare kan reducera avrinningsprocessen, vilket skulle minska översvämningsrisken. Värdet av mindre våtmarker i samband med översvämningar beror på fördelningen av objekten och deras lagringskapacitet samt förmågan att infiltrera och avdunsta det överflödiga vattnet (Blackwell & Pilgrim 2011). Perrings och Sirmonit (2011) hävdar att reglerande tjänster är den minst förstådda gruppen, samtidigt som det är den viktigaste för att kunna uppnå en hållbar resurshantering. Enligt Hamann et al. (2010) och Harper et al. (2013) tillhandahåller strandvåtmarker reglerande ekosystemtjänster som reduceringen av sediment och näring, vilket innebär en förbättrad vattenkvalité och är viktigt för dricksvattnet. Strandvåtmarker fungerar som viktiga skyddszoner som lagrar näringsämnen och sediment, vilket hindrar ämnen från att komma ut i andra vattendrag. Detta medför förbättrad vattenkvalité och minskad risk för övergödning i sjöar och annat öppet vatten. Vegetationen längs kanterna av strandvåtmarken bidrar också till en minskad stranderosion (Hamann et al. 2010; Harper et al. 2013). I mitt studieområde förekommer det strandvåtmark, dock i en mindre utsträckning än myr, oavsett fördelningen förekommer det sannolikt ekosystemtjänster som förbättrad vattenkvalité, minskad risk för övergödning och stranderosion i förhållande till strandvåtmarkerna i Laholms kommun. 2.2.3 Produktiva tjänster Bland de produkter som våtmarker kan tillhandahålla återfinns föda till människan, vatten, material, biokemiska produkter och genetiskt material (McInnes 2013). Vattnet från en våtmark kan ge dricksvatten till boskap, men även tillgodose närliggande jordbruk och industrier med vattenresurser, samt vatten för energiproduktion. Material som kan utvinnas ur våtmarker är timmer, ved, torv, boskapsfoder, vass, fiber etc. Biokemiska produkter syftar till möjligheten till materialutvinning från djur och växter. Genetiskt material innebär tillgången till medicinska produkter som kan utvinnas ur en våtmark (McInnes 2013). Jordbruket fokuserar på att producera livsmedel, foder och råvaror. Högre jordbruksproduktion bidrar till högre produktions avkastning samtidigt som det sker på bekostnaden av reglerande och kulturella tjänster, eftersom våtmarkerna utsätts för en risk för utdikning (Blackwell & Pilgrim 2011). Det är därför svårt att upprätthålla en balans mellan de olika tjänsterna och det är ofta de produktiva tjänsterna som har en negativ inverkan på de övriga tjänster. Fram till tidigt 1900-‐tal ansågs mindre våtmarker enbart vara i vägen för jordbruket och därför har ett flertal mindre objekt utdikats över tid. När våtmarker i ett område försvinner leder det till konsekvenser som försämrad vattenkvalité och minskade 13 Marie Kindström mängder vatten i vattenmagasinet (Blackwell & Pilgrim 2011). Jordbruket kan dra fördel av att ha mindre våtmarker i närheten, eftersom det ger möjligheten till vattentillförsel och betesmark för djur. Samtidigt kan även mindre våtmarker vara hem till insekter och ryggradslösa djur, vilket kan sprida parasiter och sjukdomar till boskap och mark i området. Därmed finns det både fördelar och nackdelar för jordbruket att ha våtmarker i omgivningen (Blackwell & Pilgrim 2011). Myrmarkerna i mitt studieområde fungerar troligtvis som en viktig källa för vattenförsörjningen till närliggande jordbruk. Eftersom stora delar av området är torvbildande är troligtvis även tillgången på materialet torv stort i Laholms kommun. 2.2.4 Kulturtjänster Kulturella ekosystemtjänster erbjuder rekreation till människor i form av fågelskådning, avkoppling, fördelar för den psykiska och psykosociala hälsan, ekoturism, vandring, skridskor och skidor, båt och cykel, paddling och jakt och fiske (Nekoro et al. 2008). Inom denna grupp återfinns även inspiration till människan, kulturhistoria, andliga och religiösa värderingar och "platskänsla" relaterade värden. En annan viktig ekosystemtjänst är möjligheten till kunskap och undervisning. Våtmarken kan fungera som en kunskapsplats för t.ex. naturpedagogik men även för högre utbildningar och som studieområde inom forskningen (McInnes 2013). I en undersökning som genomfördes i Kristianstads vattenrike frågades människor varför de besökte strandängarna i området. De vanligaste svaren var att de besökte strandängarna för promenad och motion, välbefinnandet, och fågelskådning. De minst nämnda anledningarna till att besöka strandängar var jakt och fiske (Nekoro et al. 2008). I mitt studieområde finns strandängarna i en begränsad mängd men de få strandängar som finns där tillhandahåller troligtvis rekreationsvärden till människor i närheten. Alla våtmarker i mitt studieområde kan även vara värdefulla kunskapsplatser. 3. Diskussion I min studie av våtmarker mellan 1-‐10 ha fann jag att 12 procent av Laholms kommuns våtmarker inte finns med i VMI. De flesta av dessa våtmarker är myr. Det går att urskilja tydliga samband mellan markanvändningen och landskapets naturgivna förutsättningar. Våtmarkerna, oberoende av storlek, är framförallt placerade i de östra, södra, nordliga och centrala delarna av kommunen. I de våtmarksrika områdena domineras marktäcket av skogsmark och till en mindre del av jordbruksmark. De västra delarna av kommunen, som är våtmarksfattiga, domineras av jordbruksmark och bebyggda områden. Linjen mellan det största jordbruksklustret och den våtmarksrika delen är tydlig. Möjligtvis har det tidigare funnits fler våtmarker i de västra delarna av kommunen, men som senare försvunnit på grund av antropogena ingrepp i landskapet för att ge plats åt samhällena och jordbruket. Den ovanligt höga jordbrukssysselsättningen i kommunen kan ha varit en bidragande orsak till att fler våtmarker har dikats ut och tagit skada över tid. En annan anledning till att de flesta våtmarker är placerade i inlandet beror på att myr främst uppträder i inlandet och i mindre utsträckning längst kusterna. Om våtmarker under 10 ha skulle försvinna i området skulle avståndet mellan våtmarkerna ökar från 848 till 930 meter, alltså en ökning med 82 meter. Detta skulle ha en negativ inverkan på områdets våtmarksmosaik, som är viktig för spridningen av växt-‐ och djurarterna i området (Gibbs 2000). När avståndet ändras 82 meter skulle en del arter riskera att utrotas eftersom de inte kan förflytta sig mellan olika ekosystem vilket de anpassat sig till. Ett ökat avstånd mellan våtmarkerna skulle vara särskilt förödande för grodorna, salamandlarna och de små däggdjuren i området, eftersom de enligt Blackwell 14 Vilka våtmarker saknas i Naturvårdsverkets inventering? och Pilgrim (2001) har ett genomsnittligt spridningsavstånd på 300 meter. En förändring i områdets våtmarksmosaik skulle även ha en negativ inverkan på de hydrologiska systemen i området eftersom de hänger samman (Blackwell & Pilgrim 2011). Beräkningarna som gjorts i denna studie uppskattade Sveriges totala antal våtmarker till ungefär 345 000 objekt mellan 1-‐10ha och i Halland till ungefär 4 000. Dock ska dessa resultat hanteras med vetskap om att detta endast är en uppskattning baserad på Laholms kommun och att skillnaderna i antal våtmarker i olika delar av Sverige kan skilja sig avsevärt från det aktuella studieområdet. Eftersom de norra delarna av Sverige är mer våtmarksrika än de södra delarna (där vi återfinner Laholms kommun) är antalet faktiska våtmarker antagligen större. Dock kan vi genom att förutsätta att dessa beräkningar är representativa för verkligheten dra slutsatsen att det är ett stort antal våtmarker runtom i Sverige som inte ingår i Naturvårdsverkets inventering. Med tanke på att det tog 25 år att inventera 35 000 objekt skulle det vara ett väldigt tidskrävande jobb att inventera alla våtmarker, även om det möjligtvis skulle vara aningen enklare eftersom objekten är mindre. Det är dock även viktigt att ha i åtanke att Naturvårdsverket har tillämpat olika arealgränser i olika delar av Sverige, allt från 2 ha till 50 ha. Därför skulle fler inventeringar och beräkningar behöva göras för att få fram en mer exakt uppskattning på antalet våtmarker som fallit bort i relation till arealgränsen. Vidare kan marktäckelagret från Lantmäteriet ha påverkat resultatet av min inventering. Det lagret ligger till grund för identifieringen av våtmarkerna, även om våtmarken sedan avgränsades utefter ortofotot och inte utefter marktäckelagret, eftersom det lagret är rasterformat och därför inte alltid stämde överens med hur ortofotot såg ut. Detta innebär att om det saknas någon våtmark i marktäckelagret så saknas även objektet i denna studie. En annan aspekt som kan ha påverkat resultatet är årstiden på flygfotot. Bilden är från februari 2013 och eftersom växtligheten då är mindre än på sommarhalvåret kan det haft betydelse för våtmarkernas avgränsning. 3.1 Ekosystemtjänster i Laholms kommun Studien visade att den dominerande våtmarksklassen i området är myr, vilket har som främsta egenskap att kunna lagra koldioxid, erbjuda livsmiljöer för hotade och sällsynta arter, att rena och tillgodose närliggande jordbruk med vatten samt tillgången på materialet torv (Beharry et al. 2009). Därför är det troligtvis främst de här tjänsterna som tillhandahålls av myren i Laholms kommun. Genom att bortse ifrån de mindre våtmarkerna i inventeringar ignoreras och underskattas även dessa värdefulla ekosystemtjänster. Lagringen av koldioxid kan vara en av de viktigaste tjänsterna i förhållande till att processen hjälper till att reglera klimatet och minska växthusgaser från att frigöras i vår omgivning (Nationalencyklopedin 2014c, Internet). Kommer dessa våtmarker att fortsätta att ignoreras även i framtiden kan till och med klimatet komma att påverkas och eftersom det inte finns så många sätt för människan att kunna reglera klimatet är alla de naturliga tjänster som finns tillgängliga högst värdefulla. Arter som har sin livsmiljö i dessa miljöer riskerar att utrotas och det är inget som människan kan kompensera i efterhand. Dessa arter kan även vara betydelsefulla för näringskedjan eftersom de kan vara föda för större djur som i sin tur är en viktig del för människans överlevnad inom livsmedelsproduktionen. Däremot är det viktigt att komma ihåg att artrikedomen beror på om myrarna är mosse eller kärr. De myrar som är mosse är inte lika artrika som kärrvåtmarkerna är (Löfroth & Gunnarsson 2009), därför beror områdets artrikedom även på vilken slags myr det är som finns i området. Det är samtidigt en utmaning att hitta en balans mellan de olika tjänsterna. Om till exempel torvbrytning sker i en våtmark kommer det påverka de andra tjänsterna negativt. De produktiva tjänsterna som en ökad jordbruksproduktion i området är oftast den tjänst som har stört negativ inverkan på de övriga tjänsterna. För att få ut maximalt av tjänsterna i ett område krävs därför en balans mellan dem. 15 Marie Kindström Studien visar även att det finns en del mindre strandängar i mitt studieområde. Ekosystemtjänsterna hos en strandvåtmark är att de är artrika miljöer (speciellt viktiga för våtmarksfåglar), de reducerar sediment vilket förbättrar dricksvattnet och minskar risken för övergödning, de förhindrar stranderosion samt ger människan en möjlighet till rekreation. På dessa grunder är de få strandvåtmarker som finns i Laholms kommun viktiga. Skulle dessa våtmarker försvinna kan det leda till en mindre biologiska mångfald, försämrat dricksvatten, ökad risk för övergödning och stranderosion och möjligheten till bland annat motion, fågelskådning och välbefinnande i området förändras. Blackwell och Pilgrim (2011) menar att mindre våtmarker ofta ignoreras, vilket resulterat i att det är mer oskyddade och sårbara. Eftersom de mindre våtmarkerna i Laholms kommun har uteslutits i Naturvårdsverkets inventering är sannolikt även dessa våtmarker sårbara. Om våtmarkerna är oskyddade och sårbara finns det sannolikt också ett hot mot ekosystemtjänsterna i området. Om de mindre våtmarkerna i Laholms kommun fortsätter att ignoreras förbises även alla de ekosystemtjänsterna som nämns ovan från myr och strandvåtmark, vilket skulle leda till regionala förändringar i Laholms kommun. Om våtmarkerna fortsätter att exkluderas i framtiden kommer inte heller förståelsen av våtmarkernas ekosystemtjänster att öka. För att öka uppmärksamheten av mindre våtmarker och dess fördelar behöver de inkluderas i studier och inventeringar. Avgränsningarna för inventeringar bör därför inte heller bestämmas utifrån objektets storlek, utan istället beroende på de hydrologiska förutsättningarna och dess placering i landskapet (Blackwell och Pilgrim 2011; Babbitt 2004). Eftersom våtmarker ignoreras på grund av dess storlek underskattas även de ekosystemtjänster som återfinns i mindre våtmarker. Om mindre våtmarker skulle uppmärksammas på samma sätt som större våtmarker skulle det resultera i ett högre bevarande av objekten. Om mindre våtmarker fortsätter att ignoreras kan vi sannolikt också förvänta oss en fortsatt minskning av våtmarksarealen i framtiden. Enligt tidigare forskning (Blackwell & Pilgrim 2011) och Löfroth och Gunnarsson (2009) har olika faktorer som mindre våtmarkers komplexitet, arealgränser, ekonomiska anledningar och våtmarksrika kontra våtmarksfattiga områdens relevans uppmärksammats för att förklara varför mindre objekt ofta åsidosätts inom olika projekt. Samtliga av dessa faktorer är mer eller mindre relaterade till varandra. Däremot är troligtvis den ekonomiska faktorn den som har störst inflyttande på de andra faktorerna, eftersom kunskapen finns och det nu handlar om att rent praktiskt kunna tillämpa den. Att den ekonomiska faktorn finns med innebär också att det finns ett slags ekonomiskt värde på våtmarkerna. Vems ansvar är det att bestämma värdet på våtmarkerna? Det är självklart en svår fråga och eftersom det alltid finns ekonomiska hinder inom olika delar av samhället, samtidigt som det kan vara ovärderligt att bevara de ekosystemtjänster som även mindre våtmarker tillhandahåller. Att kunna sammanlänka den teori som idag finns om våtmarkernas värde med praktiska handlingar är sannolikt en utmaning för alla myndigheter. Eftersom det idag finns en del kunskap som visar att även mindre våtmarker erbjuder olika former av ekosystemtjänster så borde beslutsfattande myndigheter ta större hänsyn till de mindre objekten. Då kan man också tänka mer långsiktigt och ta ställning till om det är mer hållbart att nu investera i omfattande inventeringar som inkluderar även mindre objekt, eller om det är mer ekonomiskt att i framtiden behöva antingen återställa de förstörda våtmarkerna eller komma på andra lösningar för att erbjuda samma ekosystemtjänster som våtmarkerna gör på ett naturligt sätt. 16 Vilka våtmarker saknas i Naturvårdsverkets inventering? 3.2 Förslag till fortsatta studier Eftersom den här studien endast har inventerat våtmarker genom en jämförelse av olika GIS-‐skit skulle det vara intressant att genomföra en flygbildstolkning med ett kompletterande fältarbete. En fältinventering skulle kunna utvärdera användandet av Lantmäteriets marktäckedata som underlagsmaterial vid en våtmarksinventering. Fältarbetet skulle även kunna bidra till en klassificering där fler klasser än myr och strandvåtmark skulle kunna identifieras. Skulle fältinventeringar genomföras skulle även uppskattningen av det totala antalet våtmarker mellan 1-‐10 ha kunna förstärkas. En flygbildstolkning i kombination med fältarbete skulle kunna skapa ett bra komplement till VMI. I denna studie har våtmarkerna endast kunna klassificeras som myr eller strandvåtmark och därför kan slutsatser och paralleller enbart dras utifrån vad dessa klasser generellt erbjuder för tjänster. För att kunna ge ett definitivt svar på vilka ekosystemtjänster som faktiskt finns i studieområdet skulle det behövas en studie som undersöker vilka ekosystemtjänster som de mindre våtmarkerna i Laholms kommun tillhandahåller. 4. Slutsatser • • Det första syftet med studien var att identifiera och klassificera de våtmarker som på grund av sin storlek har fallit utanför arealgränsen i den nationella våtmarksinventeringen och som följaktligen inte finns med i Naturvårdsverkets nationella inventering. Genom en jämförelse av två olika GIS-‐skikt (ortofoto och marktäckedata) identifierades 745 objekt med en areal mellan 1-‐10 ha i studieområdet Laholms kommun. Den totala arealen av dessa våtmarker var 2 149,5 ha, vilket utgör 2,4 procent av Laholms kommuns landareal. Våtmarkerna klassificerades därefter utifrån Lantmäteriets marktäckedata. Resultatet visar på en tydlig dominans av myr, då denna klass utgör 99,1 procent och strandvåtmarker endast 0,9 procent. Det andra syftet med studien var att undersöka vad denna exkludering, av våtmarker mellan 1-‐10 ha, har för betydelse för förståelsen av våtmarkernas ekosystemtjänster. Utifrån litteraturstudier av våtmarkers ekosystemtjänster fann jag att myr främst tillhandahåller koldioxidlagring, livsmiljöer för biologisk mångfald, försörjning av dricksvatten och tillgång på material som tillexempel torv. De här ekosystemtjänsterna är troligtvis de tjänster som tillhandahålls av den dominerande myren i mitt studieområde. Jag fann även genom litteraturstudier att strandvåtmark främst tillhandahåller tjänster som livsmiljöer för biologisk mångfald, reducering av sediment och näringsämnen som är viktiga för människans dricksvatten och minskar risken av övergödning, samt stranderosion och rekreations möjligheter. Även om strandvåtmark förekommer i en mindre skala än myr i mitt studieområde så återfinns troligtvis även de här tjänsterna i områdets strandvåtmarker. Däremot är det viktigt att pointera att alla tjänster inte erbjuds samtidigt och det är viktigt att upprätthålla en balans mellan de olika tjänsterna. Genom att fortsätta bortse från de mindre våtmarkerna i Laholms kommun ignoreras även de ekosystemtjänster som de områdena erbjuder. En exkludering av de mindre våtmarkerna bidrar även till mer oskyddade miljöer som inte erhåller lika hög bevaring som de större objekten, vilket skulle kunna leda till minskade våtmarksarealer. Vilket i sin tur skulle kunna resultera i att de ekosystemtjänster som erbjuds i området i framtiden kommer att reduceras och begränsas. 17 Marie Kindström Källförteckning Skriftliga källor Amezaga, J.M. Green, A.J. & Santamaría, L. 2002: Biotic wetland connectivity-‐ supporting a new approach for wetland policy. Acta Oecologica 23, 213-‐222. Babbitt, K. 2004: The relative importance of wetland size and hydroperiod for amphibians in southern New Hampshire, USA. Wetlands Ecology and Management 13, 269-‐279. Beharry, N. Bonn, A. Burt, T.P. Holden, J. Hubacek, K. Ravera, F. Reed, M. Stringer, L. & Tarrason, D. 2009: Ecosystem services in dynamic and contested landscape: the case of the UK uplands. Lobley, M. &. Winter, M. (eds.) What is land for? The food, fuel and climate change debate. Earthscan, London, sid 167-‐186. Blackwell, M. & Pilgrim, E. 2011: Ecosystem services delivered by small-‐scale wetlands. Hydrological Sciences Journal 56 (8), 1467-‐1484. Bodie, R. & Semlitsch, R. 1998: Are Small, Isolated Wetlands Expendable? Conservation Biology 12 (5), 1129-‐1133. Finlayson, C.M. Nagabhatla, N. & Rebelo, L-‐M. 2007: Remote sensing and GIS for wetland inventory, mapping and change analysis. Environmental Management 90, 2144-‐ 2153. Gibbs, J. 2000: Wetland Loss and Biodiversity Conservation. Conservation Biology 14 (1), 314-‐317. Hamann, S. Jones, B. Neale, A. Nash, M. Slonecker, T. & Wade, T. 2010: Riparian habitat changes across the continental United States (1972-‐2003) and potential implications for sustaining ecosystem services. Landscape Ecology 25, 1261-‐1275. Harper, D. Morrison, E. Odhiambo-‐Kóvooh, K. Pacini, N. & Upton, C. 2013: Public perceptions of papyrus: community appraisal of wetland ecosystem services at Lake Naivasha, Kenya. Ecohydrology & Hydrobiology 13, 135-‐147. Harrie, L. 2008: Geografisk informations behandling. Teorier, metoder och tillämpningar. Forskningsområdet Formas. Stockholm. Hogan, D. & Walbridge, M. 2009: Recent Land Cover History and Nutrient Retention in Riparian Wetlands. Environmental Management 44, 62-‐72. Kimmel, K. & Mander, U. 2010: Ecosystem services of peatlands: Implications for restoration. Progress in Physical Geography 34 (4), 491-‐514. Krook, J. Larsson, K-‐A. Niemi, T. 2002. Våtmarken en omvärderad naturtyp. Naturvårdsverk. CM Gruppen AB, Bromma, 12 s. Löfroth, M. & Gunnarsson, U. 2009: Våtmarksinventeringen-‐ resultat från 25 års inventeringar. Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige. Naturvårdsverket. CM Gruppen AB, Bromma, 119 s. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-‐91-‐620-‐5925-‐ 5.pdf Mamoun, C. Nigel, R. & Roughooputh S. 2013: Wetlands’ Inventory, Mapping and Land Cover Index Assessment on Mauritius. Society of Wetland Scientists 33, 585-‐595. McInnes, R. 2013: Recognizing Ecosystem Services from Wetlands of International Importance: An Example from Sussex, UK. Society of Wetlands Scientists 33, 1001-‐ 1017. Nekoro, M. Schultz, L. & Svedén, J. 2008: Ekosystemtjänster i Kristianstads Vattenrike. Naturvårdsverket. CM Gruppen AB, Bromma, 48 s. Perrings, C. & Simonit, S. 2011: Sustainability and the value of the ‘regulating’ services: Wetlands and water quality in Lake Victoria. Ecological Economics 70 (6), 1189-‐ 1199. 18 Vilka våtmarker saknas i Naturvårdsverkets inventering? Elektroniska källor Ahlcrona, E. 2003. Nomenklatur och klassdefinitioner. PDF-‐ dokument. http://www.lantmateriet.se/Global/Kartor%20och%20geografisk%20information /Kartor/produktbeskrivningar/SCMDbil.pdf Andersson, J. Blom, G. Granath, F. Hagbarth, U. Hemmingsson, M. Inghe, O. Ivarsson, M. Siira, U. & Östergård, H. 2012. Sammanställd information om Ekosystemtjänster. PDF-‐ dokument. http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-‐i-‐ samhallet/miljoarbete-‐i-‐sverige/regeringsuppdrag/2012/ekosystem-‐ ekosystemtjanster/ekosystem-‐tjanster.pdf ESRI. 2014-‐02-‐18. Software ArcGIS. Html-‐dokument. http://www.esri.com/software/arcgis Ingemarson, L. 2013. Fakta om Laholm. Html-‐dokument. http://www.laholm.se/om-‐kommunen/fakta-‐om-‐laholm/ Nationalencyklopedin. 2014-‐12-‐12a. Ekosystemtjänster. Html-‐dokument. http://www.ne.se/lang/ekosystemtj%C3%A4nster Nationalencyklopedin. 2014-‐01-‐16b. Halland. Html-‐dokument. http://www.ne.se/lang/halland Nationalencyklopedin. 2014-‐01-‐10c. Koldioxid. Html-‐dokument. http://www.ne.se/lang/koldioxid Nationalencyklopedin. 2014-‐01-‐16d. Sverige. Html-‐dokument. http://www.ne.se/lang/sverige Western Michigan University. 2010. Getting started with ArcGIS. PDF-‐ dokument. http://www.geology.wmich.edu/sultan/5350/pdfs/getting_started_with_arcgis.pdf Kartmaterial ArcGIS. 2007. Kommungränser. http://www.arcgis.com/home/item.html?id=41f5d23fef8f410590f2d934c7dba81a ArcGIS. 2007. Länsgränser. http://www.arcgis.com/home/item.html?id=912b806e3b864b5f83596575a2f7cb0 1 Lantmäteriet. 2012. Marktäckedata. https://kartavdelningen.sub.su.se/restricted/geodata/Lantmateriet/nedladdningstj anster/marktackedata.htm Sveriges Lantbruks Universitet. 2013. Ortofoto. https://maps.slu.se/get/ 19 Marie Kindström Bilaga 1. Omklassificering Omklassificering av VMI-‐resultatet. Tidigare värde visar de klasser från VMI-‐resultatet som fanns med i Laholms kommun. Nytt värde visar de omklassificerade, mer övergripande, klasserna som denna studie utgår från. T.ex. all form av mosse som excentrisk mosse, mossekomplex, obestämbar mosse, sluttande mosse och svagt välvd mosse är i denna studie definierade som myr. Ursprunglig klass Ny klass Excentrisk mosse Myr Mossekomplex Myr Myrkomplex Myr Obestämbar mosse Myr Platåformigt välvd mosse Myr Sluttande mosse Myr Soligent kärr Myr Svagt välvd mosse Myr Topogent kärr Myr Bevuxen sjö Strandvåtmark Sjöstrand Strandvåtmark Strand vid vattendrag Strandvåtmark Fukthed Övriga Obestämbar våtmark Övriga Sumpskog Övriga Våtmarkskomplex Övriga Övrig våtmark Övriga Omklassificering av marktäckedata. Värdet 1 motsvarar någon form av myr medan värdet 2 motsvarar någon form av strandvåtmark, övriga 83 klasser tilldelades ett 0 värde. Ursprunglig klass Ny klass 46 Barrskog på myr 1 Myr 49 Blandskog på myr 1 Myr 71 Blöt myr 1 Myr 41 Lövskog på myr 1 Myr 72 Övrig myr 1 Myr 70 Limnogena våtmarker 2 Strandvåtmark 74 Saltpåverkade våtmarker 2 Strandvåtmark 20