Självskadebeteende hos unga flickor ratgrupper och Internet
by user
Comments
Transcript
Självskadebeteende hos unga flickor ratgrupper och Internet
Stockholms universitet Institutionen för Socialt arbete HT 2006 C-uppsats 10 p Självskadebeteende hos unga flickor en studie om sambandet mellan självskadebeteende och kamratgrupper och Internet Av: Yasemen Dinc Handledare: Bodil Eriksson Abstract Self-destructive behaviour is a more and more occurring phenomenon in today’s society and there are mostly young girls who are affected by this behaviour. There are different explanations to why the phenomenon appears. The purpose of this research essay is to give a literature overview of the phenomenon of self-harming behaviour of young girls. Two research questions have been used to study this phenomenon; How can groups of friends contribute to reinforce an identity with the self-destructive behaviour among young girls? How can Internet contributes to reinforce an identity with the self-destructive behaviour among young girls? For the analysis this research essay uses the social constructive theoretical perspective. The method used in this study is based on systematic searching of relevant literature and research. The findings indicate that groups of friends and the Internet constitute a forum where young people can create and develop their own identity. Therefore these two components can also have an important role in developing an identity with the self-destructive behaviour among young girls especially when they have a tendency to seek help from one another. Keyword: Self-destructive behaviour, young girls, Internet, identity, peer influence. Nyckelord: Självskadebeteende, subkultur, adolescensen, grupptryck. INNEHÅLLSFÖRTECKNING_Toc156654521 INLEDNING ......................................................................................................................................................... 5 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR......................................................................................................................... 7 UPPSATSENS AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................................... 7 UPPSATSENS DISPOSITION ................................................................................................................................... 7 KUNSKAPSLÄGET............................................................................................................................................. 8 BAKGRUND ......................................................................................................................................................... 8 ÄR SJÄLVSKADANDE BETEENDE ETT OSYNLIGT PROBLEM?................................................................................. 8 VAD ÄR SJÄLVSKADEBETEENDE? ........................................................................................................................ 9 VARFÖR FLICKOR? ............................................................................................................................................ 10 EN ALLMÄN BILD AV DEM SOM SKADAR SIG SJÄLVA: ........................................................................................ 11 VILKA FUNKTIONER FYLLER DETTA BETEENDE HOS UNGA FLICKOR: ................................................................ 12 TEORETISKA PERSPEKTIV.......................................................................................................................... 13 SOCIALKONSTRUKTION ..................................................................................................................................... 13 VARDAGSLIVET SOM EN GEMENSAM VERKLIGHET ............................................................................................ 13 VERKLIGHETEN BEROENDE AV TID OCH KONTEXT: ........................................................................................... 14 INDIVIDEN I ANSIKTE MOT ANSIKTE SITUATION ................................................................................................. 15 HUR KONSTRUERAR VI VERKLIGHETEN? ........................................................................................................... 15 Objektifiering............................................................................................................................................... 15 Typifiering ................................................................................................................................................... 16 Institutionalisering ...................................................................................................................................... 16 METOD ............................................................................................................................................................... 17 VETENSKAPSFILOSOFISK POSITION.................................................................................................................... 17 MATERIAL......................................................................................................................................................... 17 SÖKMETOD........................................................................................................................................................ 18 Artikel- och litteratursökning ...................................................................................................................... 18 URVALSMETODIK AV ARTIKLAR........................................................................................................................ 19 ANVÄNDA NYCKELORD ..................................................................................................................................... 19 BEARBETNING AV MATERIALET ........................................................................................................................ 20 ETISKA ASPEKTER ............................................................................................................................................. 24 RELIABILITET .................................................................................................................................................... 24 VALIDITET ........................................................................................................................................................ 25 Begreppsvaliditet......................................................................................................................................... 25 REFLEXIVITET ................................................................................................................................................... 26 GENERALISERBARHET ....................................................................................................................................... 26 RESULTAT ......................................................................................................................................................... 26 HUR MÅR DAGENS UNGA FLICKOR?................................................................................................................... 27 GRUPPER OCH IDENTITET: ................................................................................................................................. 28 Hur skapar man sin identitet: ...................................................................................................................... 30 KAMRATERS ROLL I DEN SOCIALA UTVECKLINGEN ........................................................................................... 30 GRUPPTRYCK: ................................................................................................................................................... 32 Mobbning: ................................................................................................................................................... 33 VAD INNEBÄR INTERNET:.................................................................................................................................. 34 HUR ANVÄNDER UNGDOMARNA INTERNET? ..................................................................................................... 35 ANONYMITETEN PÅ NÄTET:............................................................................................................................... 36 ÄR DET EN MÖJLIGHET ELLER ETT HOT?............................................................................................................ 36 FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED INTERNET .................................................................................................... 37 Positiva aspekter av Internet ....................................................................................................................... 37 Negativa aspekter av Internet: .................................................................................................................... 38 ANALYS .............................................................................................................................................................. 39 RELATIONEN MELLAN KAMRATER OCH SJÄLVSKADEBETEENDE: ...................................................................... 39 RELATIONEN MELLAN INTERNET OCH SJÄLVSKADEBETEENDE.......................................................................... 42 DISKUSSION...................................................................................................................................................... 43 METODDISKUSSION ........................................................................................................................................... 44 VAD RESULTATEN VISADE................................................................................................................................. 44 FORTSATT FORSKNING ...................................................................................................................................... 44 LITTERATUR .................................................................................................................................................... 46 BÖCKER ............................................................................................................................................................ 46 TIDSKRIFTER ..................................................................................................................................................... 47 RAPPORTER ....................................................................................................................................................... 47 ELEKTRONISKA KÄLLOR: .................................................................................................................................. 48 Inledning Självskadebeteende debatteras allt oftare vilket har lett till att fenomenet mer och mer har varit förekommande i det samhället vi lever i. Från början var det ett storstadsfenomen, men har nu spridit sig över landet. Dagens nyheter skriver den 10 mars 2003 om att flera barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar rapporterar om en ökning under de senaste åren av självskadebeteende. I sin artikel påpekar författaren Hodacs (2004) också att Bris1 har rapporterat att av de 16000 statistikförda samtal och de 6000 mejl som man tog emot under 2003 kom tre av fyra samtal och nio av tio mejl från ängsliga och ångestridna flickor. Enligt Sundh (2004) är alla människor i någon mening självdestruktiva eftersom vi ägnar oss åt riskfyllda sporter, röker eller gör farliga omkörningar. De flesta av oss har dock effektiva motkrafter att sätta in mot de här negativa fallen. Men just när det gäller dessa flickor som skadar sig för att hantera sin ångest saknar de enligt min åsikt de motkrafterna som behövs för att klara av stressen. Självskadebeteende är ett mångfacetterat problem och behöver betraktas ur många olika perspektiv. På frågan om vad som får dessa flickor att göra våld på sina egna kroppar finns det inte ett enkelt svar. Johannisson (1999) anger att gränserna mellan tillåtet och otillåtet och normalt och galet är skapade av kulturen. Därför anser jag att man måste se till historien, kulturen och den tid man lever i, vilket gör det konstruktivistiska perspektivet extra viktigt som är avsett att användas i den här uppsatsen. I min uppsats har jag valt att fokusera på unga flickor med självskadebeteende med tanke på att denna företeelse anses förekomma oftare hos flickor jämfört med pojkar. Ett möjligt svar kan vara på detta att man inom forskning har hållit med att pojkar brukar vara mer utåtagerande och visa sina känslor utåt medan flickor är inåtvända, brukar dölja sina känslor och hålla dem för sig själva. Johannisson (1999) hävdar i detta avseende att problemet tycks ligga i det kvinnligas omedvetna val att dämpa, inte höja jaget, gå inåt och agera defensivt. I boken ”Vingklippt ängel” skriver författaren Berny Pålsson följande när det gäller flickors val att gå inåt; ”Jag vågade inte vara till besvär, rädd för att störa och irritera. Alltid slöt jag mina tankar och känslor inom mig själv.” (s. 81) Det finns även ett stort mörkertal när det gäller hur många det är som lider av denna problematik. Därför kan även fler pojkar möjligen inrymmas i statistiken. Man kan även hävda att inte minst media har en stor betydelse i denna målning av flickor med tanke på att i medias diskurs brukar unga flickar ta alltmer plats i dagens samhälle. När det gäller vilken åldersgrupp jag menar med unga, ligger min fokus på åldersgrupper mellan 12-18 år. Anledningen till att jag valde att fokusera på ungdomar framför vuxna med samma problematik är att de i många lägen kan vara vilsna och ha svårt att finna sin väg i livet. Vid en genomgång av befintlig litteratur upptäckte jag att man inom forskningen oftast har tagit upp problemet utifrån psykologiska perspektiv. Det som intresserade mig efter denna 1 Barnens rätt i samhället. (Bris är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som hjälper barn som far illa och utgör en länk mellan barn, vuxna och samhälle) 5 genomgång var att ta upp en annan aspekt som tidigare forskning för det mesta hade lämnat öppen eller inte gjort några övergripande studier om. Därför har jag valt två forskningsfrågor i min uppsats, nämligen hur kamratgrupper och Internet kan ha betydelse i utvecklingen av en identitet med självskadebeteende. Anledningen till att jag använde dessa två frågor var för att de yttre faktorer som miljön eller omgivningen spelar en viktig roll i uppkomsten av en individs depression. När man t ex har ångest och samtidigt mobbas av andra jämnåriga eftersom man inte passar in kan leda till att man väljer att klara av sin ångest genom att skada sig själv. Vi människor kan alltså vara avgörande för hur en annan människa mår. Därför anser jag att det är viktigt att inte bara försöka hitta orsaker på en individnivå utan också höja blicken mot en gruppnivå. Att ordet ”passa in” har fått mig att tänka på vilka regler som finns för att vi ska passa in och hur dessa regler i så fall har blivit konstruerade. Som individer konstruerar vi saker på nytt i samspel med varandra. När vi delar en gemensam kultur som accepteras av helheten skapar vi å andra sidan vår egen kultur i gruppen med andra människor som vi känner gemenskap med. Vi kallar oss feminister, nynazister, hip - hopare eller skejtare. Vissa kallar det för gruppkultur eller subkultur. Vi konstruerar våra ritualer, regler, värderingar eller symboler. I så fall kan även en skärkultur lika bra utgöra en annan subkultur bland vissa, likadant med piercing som också har blivit en symbol för vissa ungdomar. Därför tycker jag att våra kamrater kan spela en viktig roll i skapandet av subkulturer och därmed hur vi socialiseras inom gruppen. Sydsvenska Dagbladet presenterar i sin artikel om Berny Pålsson2 och hur ungdomarna identifierar sig med henne och gjort henne till ikon. I artikeln framgår det att tusentals ungdomar skriver i sina mejl till Berny att de älskar henne, att hon är deras gud och att de bär med sig hennes bok som en bibel. Vidare skriver de att de dricker samma slags drinkar som Berny dricker, lyssnar på samma typ av musik, klär sig likadant som hon och skär sig. I samma artikel anger Bernys sambo, Lucas Lundström att det har vuxit fram en slags subkultur kring Berny och grunden är densamma som i alla ungdomskulturer; att känna sig utanför, att man är annorlunda och vägrar att vara som alla andra. Han uppger vidare att man även känner ett starkt behov av att tillhöra. Huruvida Internet kan bidra till en identitet med självskadebeteende anser jag att Internet är ett kommunikationsverktyg som miljoner människor använder och detta innebär att många olika typer av individer möter varandra och kan inspirera andra till olika slags beteenden, likaså självskadebeteende. Med tanke på att Internet verkar vara mer lockande för dem som känner sig ensamma i det verkliga livet och behöver prata med någon utgör detta kommunikationssätt en högre risk eftersom dessa ungdomar lättare kan bli inspirerade av att pröva nya saker och ting. Det finns många olika bloggar, communities eller forum där man kan inspirera ungdomar. Där har man också möjlighet att bilda en grupp med människor med samma typ av beteendemönster, det som jag kallar för elektronisk subkultur. 2 Författare till Vingklippt Ängel där hon skriver om sitt liv med självskadebeteende. 6 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om problemet ”självskadebeteende hos unga flickor” genom att fokusera på huruvida kamratgrupper och Internet kan bidra till en identitet med självskadebeteende ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Socialkonstruktivistiskt perspektiv ger ett brett utrymme att se på problemet med olika synvinklar. Med tanke på att jag har fokuserat på unga flickor i min uppsats har jag även lyft upp synen på ”kön” i dagens samhälle genom att tänka på att könet också är något som är socialt konstruerat. Här nedan följer mina två forskningsfrågor som jag har valt utifrån mitt syfte: 1. Hur kan kamratgrupper bidra till att förstärka en identitet med självskadebeteende hos unga flickor? 2. Hur kan Internet bidra till att förstärka en identitet med självskadebeteende hos unga flickor? Uppsatsens avgränsningar Självskadandebeteende är ett mångfacetterat problem. Det kan därför finnas många olika orsaker bakom denna problematik. En av dem förklaringsmodellerna kan lika gärna vara kamratgrupper och Internet. Med tanke på att uppsatsen utgick från två frågeställningar som handlade om huruvida Internet och kamrater kan ha betydelse i självskadebeteendet hos unga flickor, har andra typer av orsaker såsom biologiska eller psykosociala inte fördjupats i uppsatsen. I syfte på att förbereda läsaren skall ändå ges en allmän beskrivning om vad detta beteende innebär. Ordet ”självskadebeteende” är också ett begrepp som för många kan innebära många olika saker, t ex alkohol- och drogmissbruk, ätstörningar eller att utsätta sig själv för situationer eller relationer där det är stor risk för att man blir skadad eller sexuellt utnyttjad, osv. Vad som menas med självskadebeteende i denna uppsats är avsiktliga beteenden som riktas mot den egna kroppen genom att t ex skära sig, bränna sig, rispa osv. Uppsatsens disposition En allmän beskrivning av fenomenet ”självskadebeteende hos unga flickor” följer i kapitlet ”Bakgrund” i syfte på att förbereda läsaren i ämnet som sedan ska fördjupas i uppsatsen. Därefter följer en beskrivning av den teoretiska utgångspunkten som har valts att belysa ämnet med, i form av socialkonstruktivistisk teori. I metoddelen beskrivs tillvägagångssättet kring insamlingen av litteratur, hur sökningen har gått till, hur litteratur har valts och bearbetats. I detta kapitel görs även en diskussion kring validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.. I kapitlet ”Resultat” sammanställs litteraturstudier med anknytning till de två forskningsfrågorna som ställdes. I delen ”Analys” görs en analys utifrån det valda perspektivet och resultatet genom att höja abstraktionsnivån. 7 Till slut följer en diskussion utifrån de tankar som har väckts under studiens gång och en diskussion kring metoden som har valts. Det diskuteras även de resultat som studien visade och eventuell fortsatt forskning. Kunskapsläget Vid genomgång av litteratur och forskning konstaterades att de flesta undersökningar är kvantitativt utförda och självskadehandlingar ofta har studerats utifrån psykologiskt perspektiv, då problemet främst har setts ur de tidigare erfarenheterna i barndomen eller som ett symtom på en bakomliggande psykisk sjukdom eller störning. Detta har lett till att andra bakomliggande orsaker som kan ha betydelse har utelämnats. När det gäller studier om självskadebeteende i Sverige finns det inte mycket undersökningar. Den svenska forskningslitteraturen behandlar problemet på ett allmänt sätt genom att nämna sociala, psykosociala eller biologiska orsaker osv. Mycket av litteraturen och den mesta forskningen är gjord i andra länder, främst USA. Det finns enstaka litteratur som kunde hittas om Internet. Dessa rapporter har lyft upp både positiva och negativa sidor av Internet och de har saknat kopplingen till självskadebeteende. En forskningsartikel påpekar däremot relationen mellan Internet och självskadebeteende vilket också har presenterats i uppsatsen. När det gäller litteratur om kamratgrupper finns det mycket litteratur som är gjorda om ungdomar, identitet, subkulturer, grupptryck osv. De saknar dock kopplingen till just självskadebeteende, om det kan finnas några relationer mellan dem. De frågor som behandlas i uppsatsen är relativt nya inom forskningen vilket gör att det finns kunskapsluckor inom forskningsområdet. Detta förhållande har även lett till att många nyckelord har använts för att fånga in så mycket som möjligt inom forskningen. I studien har den befintliga och relevanta litteraturen redovisats. Bakgrund I detta avsnitt görs en allmän beskrivning bl. a vad självskadebeteende innebär, varför det mest flickor som drabbas, en allmän beskrivning av de som skadar sig och vilka funktioner beteendet uppfyller. Är självskadande beteende ett osynligt problem? Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2004) meddelar att självskadande till stor del är ett dolt problem och att ett fåtal av dem som skadar sig, söker vård. McAllister (2003) anger i sin artikel att uppgifterna om självskadebeteende i statistiken är opålitliga eftersom detta beteende anses vara ett socialt tabu. Många händelser lämnas i skuggan eftersom personer med sådant beteende tas om hand av privata personer och de på så sätt inte får någon uppmärksamhet av professionella. Att skada sig anses i samhällets ögon vara ett avvikande och ett Oaccepterat beteende som inte stämmer överens med samhällets värderingar. Detta medför i sin tur skamoch skuldkänslor och hopplöshet hos den som skadar sig, vilket därefter kan omvandlas till självmordstankar. 8 Samuelsson (2001) uppger i sin artikel att det finns en allmän uppfattning att självskadebeteendet hos ungdomar har ökat under de senaste åren. Samma signaler kommer också från skolsköterskor och skolkuratorer. I en rapport från Västra Götalandsregionen, där elever från 14 kommuner i årskurs 7-9 besvarat enkäter, framkom det att var tredje flicka i 15 årsåldern angav att de hade tankar på att skada sig själva. Det är framför allt bland unga flickor som kommer till den öppna mottagningen som ökningen har varit mest påtaglig. Vad är självskadebeteende? I detta avsnitt beskrivs Favazzas definition om vad självskadebeteende innebär där självskadebeteendet delas in i olika kategorier. Uppsatsen syftar däremot på episodiskt och repetitivt självskadandet. Anledningen till användandet av Favazzas definition är att författaren har skrivit omfattande studier kring detta fenomen och olika forskning som drivs kring självskadebeteende alltid refererar till författarens olika verk. Favazza (1996) definierar självskadebeteendet som ”avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan medveten självmordsavsikt”. Han uppger dock att denna definition inte inkluderar sådana beteenden som indirekta metoder av självskadandet t ex svält eller sväljandet av glas eller naglar eller ämnen, som överdos av droger. Här kan man även ge exempel på andra typer av beteenden som t ex oskyddad sex, försummelse av egen hygien, missbruk, ätstörning osv. Yip (2005) anger i sin artikel att den vanligaste formen av självskadebeteende hos ungdomar bland många varierande former är att skära sig. Favazza delar in självskadebeteendet i två stora kategorier: 1. Kulturellt sanktionerat självskadande där han skiljer på ritualer och sedvänjor. Ritualer innebär aktiviteter som har upprepats genom flera generationer och som också återspeglar samhällets traditioner och trossystem. Ritualerna påverkar hela samhället. S.k. ”The Sun Dance” av Slättlands indianer är ett tydligt exempel på detta. I denna ceremoni stirrar de unga modiga medlemmar i solen och samtidigt kämpar tills de sliter sig loss de spetten som är inlagda under kinden och stjärten. Sedvänjor betyder mer modebetonande aktiviteter. Piercing och tatueringar som har blivit mer eller mindre kulturellt accepterat är ett exempel på sedvänjor. 2.Avvikande-patologiskt självskadande beror på psykiska störningar eller neurologiska sjukdomar. Denna kategori delas i sin tur in i tre delar. Den första kallar han för Grovt (”Major”) som handlar om enstaka, ofta blodiga händelser. Den andra är stereotypt självskadande (”Stereotypical”) där man skadar sig på grund av biologiska tvång, detta medför inte heller några skam- eller skuldkänslor och kan utföras i andras närvaro. Det här beteendet är vanligast hos utvecklingsstörda individer eller vid sjukdomen schizofreni eller autism. Den tredje kallar Favazza för måttligt/ytligt (”Moderate/superficial”) som också i sig är indelad i tre undergrupper. Den första underkategorin kallar han för tvångsmässigt (”Compulsive”) som omfattar repetitiva beteenden som utförs många gånger varje dag. Detta beteende görs utan att den som utför det är medveten om sitt beteende och utan koppling till något särskilt känsloläge. Episodiskt (”Episodic”) som är den andra underkategorin, betyder att de som skär sig inte grubb- 9 lar över sitt beteende. De skadar sig för att känna sig bättre, för att bli av med oroväckande tankar och plågande känslor och för att kunna känna självkontrollen. Denna typ av beteende kan inkludera sådana beteenden om att skära sig, rispa eller skrapa sig i armarna eller någon annanstans på kroppen, bränna sig, hindra såren från att läkas, sticka sig med nålar, banka huvudet mot väggen, osv. Den tredje är repetitivt (”Repetitive”) självskadande som framträder när personen har skaffat sig en skärande eller brännande identitet som beskriver sig själva som beroende av självskadebeteende. Favazza uppger att den som skär sig episodiskt därefter kan övergå till det repetitiva beteendet. Varför flickor? Wallroth och Åkerlund (2002) anger att självskadebeteendet börjar i adolescensen och fortsätter ofta sedan i många år. De flesta studier visar att beteendet är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Författarna återger i sin bok att enligt Favazza är repetitivt självskadande beteende troligtvist tre gånger så vanligt hos kvinnor. Smith, Cox och Saradjian (1999) anger att socialisationen i samhället har lett till olika förväntningar på kvinnor och män och att dessa olika förväntningar hjälper oss att förstå varför kvinnor är mer benägna än män att avsiktligt skada sig själva. Generellt anses kvinnor ha mindre makt än män och det ställs olika förväntningar på vad kvinnor skall utföra och vilka positioner de ska uppnå. Kvinnor tenderar att erbjudas mindre möjligheter i livet och blir bemötta med mindre respekt än män. De får generellt mindre belöningar för det arbete de utför och den roll de spelar. De känner sig ofta mindre viktiga och deras åsikter är ofta mindre giltiga. Konstruktionen av hur en man ska vara har lett till att män skall uttrycka sina aggressiva känslor aktivt och utåtvänt. Kvinnor skall däremot tolerera situationer där de känner sig utnyttjade. Känslan av värdelöshet, aggression och frustration som detta skapar, bärs inuti. Kvinnor anses även ha behov av andra. Författarna anger vidare att allt som skrivits om självskadandet behandlar åldergrupper mellan 16 till 25 år. En anledning till detta kan vara att kvinnor i ungdomsåren är mer känsliga för och medvetna om de krav, begränsningar och begäran som ställs på dem som kvinna. Statistiken påpekar även att äldre kvinnor är mindre benägna att skada sig själva än yngre kvinnor eftersom roller som man har haft minskar i samband med att man blir äldre. Man får mindre krav på sig (socialt, personligt och sexuellt) och kan också ha lärt sig att hantera stress på ett mer logiskt sätt. En annan faktor som gör att äldre kvinnor inte framträder lika ofta som yngre kan vara att de kanske inte söker hjälp på grund av dåliga erfarenheter av vård. 10 En allmän bild av dem som skadar sig själva: I denna del av studien ges en allmän bild av dem som skadar sig själva. Det finns säkert de som avviker från denna kategori. Denna del är i grunden refererad till författarna Wallroth och Åkerlund (2002) men det förekommer även hänvisningar till andra författare. Det som anses vara karaktäristiskt hos personer med självskadande beteende är följande; Ung: Självskadandet börjar vanligast i adolescensen och fortsätter under många år. Kvinna: Enligt de flesta studier är beteendet vanligare hos kvinnor än män. Enligt Abrams (2003) är majoriteten av dem som skadar sig själva är kvinnor och de är ensamma individer. Unga kvinnor är även en växande grupp av HIV-virusen, de röker mer än män och utgör fortfarande 90 % av dem som drabbas av ätstörningar. Sexuellt liv: Många som skär sig har ett vidlyftigt sexliv. Samtidigt har andra inte någon sexuell erfarenhet alls. Många självskadande kvinnor känner en motvilja mot menstruationen, många känner avsky för sexuellt umgänge och för sina könsorgan. En stor del av dem som skadar sig själva har problem med sin sexuella identitet. Det är inte därför ovanligt att många kvinnor skadar sina egna könsorgan, oftast genom att skära sig. Sist men inte minst har några studier påvisat att detta beteende oftare förekommer hos homo- och bisexuella än hos heterosexuella människor. Beroendeproblematik: I flera studier kunde man visa att ungefär hälften av de undersökta skärarna hade en missbruksproblematik med alkohol eller droger eller båda delarna. Isolation: Det tycks att många skärare är socialt isolerade och har svårt att upprätthålla varaktiga relationer. Man kan även ha svårigheter att kommunicera verbalt, att använda ord för att meddela vad man känner eller vill. Distans till föräldrarna i barndomen: Det är många som skär sig som har vuxit upp med kyliga och distanserade föräldrar som inte har gett sina barn tillräcklig kärlek och ömhet. Självmordsavsikt eller inte: Många undersökningar har visat att självskadebeteende är någonting annat än självmordsförsök. Den som skadar sig gör oftast inte det för att ta sitt liv. Det är emellertid viktigt att påpeka att de självskadande individer också gör självmordsförsök, men då använder man nästan alltid andra metoder än skärande. I detta avseende refererar Wallroth och Åkerlund till Favazzas citat (1999) där han redogör för skillnaden mellan självmord och självskadande beteende på följande sätt: The difference between self-mutilation and suicide is simple yet profound: it is a difference between life and death. Suicide is an exit; suicidal persons want to stop all feelings and to terminate their existence. Self-mutilation is a morbid form of self-help; self-mutilators want to rid themselves of troublesome thoughts and feelings and continue living. (s. 125) Samuelsson (2001) uppger också att de som skadar sig själva genom att t ex skära sig inte gör det i syfte att dö, utan i syfte att lösa spänningar. Beteendet erbjuder en kontroll över extrema känslor och kan även möjliggöra utlopp för ångest och raseri. Individen som skär sig försöker genom självskada åstadkomma inre och yttre upplevelser för att komma ifrån suici- 11 dalitet. McAllister (2003) nämner i detta avseende att både gråtandet och skärandet förmedlar vad vi känner inuti. När vi gråter känner vi att ilskan, rädslan, sorgen och spänningen förvandlas till en känsla av välbefinnande. De som skär sig är kanske för förlamade att gråta och skärandet kan då vara ett sätt att gråta. Författaren hävdar även att beteendet kan betyda ”cry for help” och handlar om överlevnad. Lättnaden som uppstår: Efter att ha skadat sig känner man en lättnad och ökat lugn och välbefinnande. För dem som skär sig är lättnaden ofta kopplat till åsynen av det egna blodet. Rädslan för ensamhet: Den som skär sig gör det ofta när han/hon känner sig övergiven eller sviken av en viktig person eller upplever att det finns ett hot om en sådan separation. Senare forskning har påpekat att många av dem som skär sig har varit utsatta för svåra separationer och övergivanden, fysisk misshandel i hemmet eller sexuellt övergrepp under uppväxtåren. I detta avseende upplever kvinnor mer sådana erfarenheter i barndomen, eftersom de blir socialiserade att hantera sin ångest genom att agera emot sig. De blir också mer sårbara att utnyttjas som vuxna enligt McAllister (2003) vilket också är en förklaring till varför det är just fler kvinnor som skadar sig själva. Ett liv i overklighet: Det har också framkommit att många som skadar sig själva befinner sig i ett tillfälligt tillstånd av dissociation, derealisation eller depersonalisation, dvs. att de upplever starka känslor av overklighet, emotionell avtrubbning och främlingskap för sig själva. De vill känna igen och återvända till verkligheten. De vill hejda känslan av främlingskap och att vara uteslutna. Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2004) meddelar att i många av studierna ingår självskadande beteende också som ett av flera symtom hos patienter med andra psykiatriska diagnoser. Självskadebeteende kan finnas hos personer med depression, ätstörningar, PTSD3, missbruk, personlighetsstörning, oftast med diagnosen borderline 4 och impulskontrollstörning. Yip (2005) tillägger även i detta avseende att ungefär 70-80 % av dem som skadar sig själva har borderlinepersonlighet. Vilka funktioner fyller detta beteende hos unga flickor: Samuelsson (2001) menar i sin artikel att det vanligaste skälet till självskada är att det löser spänningen. Efter att ha upplevt denna känsla gör man det om och om igen, vilket kan uppfattas som en slags copingstrategi. Författaren hävdar vidare att patienter har uttryckt att de har upplevt en känsla av att vara avskurna från livet precis före självskadandet. Det verkar som om handlingen ger en möjlighet att få kontroll över extrema känslor och en hotande omgivning. Det erbjuder även en känsla av trygghet och möjliggör för dem att vända sin ilska mot den egna kroppen vilket kan fungera som en säkerhetsventil och som en befriande hämnd mot andra människor som har misshandlat dem (emotionellt, sexuellt eller fysiskt). Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2004) rapporterar även att självskadande beteende kan vara ett sätt att reglera känslor och hantera stress ur ett affektregleringsperspektiv och görs i 3 Posttraumatiskt stressyndrom. Personlighetsstörning, som innebär svåra problem med att hantera känslor, extremt svart-vitt tänkande, definierad ur Wikipedia (den fria encyklopedin). 4 12 syfte att dämpa ångest, känslor av tomhet, nedstämdhet och hantera påträngande minnen. Vissa skadar sig för att synliggöra den känslomässiga smärtan och göra den verklig. Att man sedan konstaterar den fysiska läkningen, ger hopp om den känslomässiga läkningen. För vissa personer kan det handla om att straffa sig själva eller ge uttryck för självhat. Enligt Wallroth och Åkerlund (2002) kan det också handla om att återfå en känsla av behärskning och självkontroll, skapa en känsla av säkerhet och av att vara speciell, påverka andra, få utlopp för vrede, förhöja eller slippa sexuella känslor och lyda order från en eller flera av de multipla personligheterna. Yip (2005) menar att frustrerade ungdomar kan skära sig i syfte på att lätta på sin spänning, få uppmärksamhet eller demonstrera mot skolan, familjen eller samhället. Ibland kan de skära sig för att få kamraterkännande eller för att visa sitt mod för andra. Skärandet kan också ibland förvandlas till en symbolisk ritual eller tävling bland vänner i skolan. Teoretiska perspektiv I detta kapitel redogörs för uppsatsens teoretiska perspektiv, nämligen det socialkonstruktivistiska perspektivet. Det inleds först med en översiktlig beskrivning av socialkonstruktivismen och därefter nämns viktiga begrepp ur detta perspektiv. Anledningen till användandet av detta perspektiv är för att fenomenet ”självskadebeteende hos unga flickor” har konstruerats som ett avvikande beteende i dagens samhälle. Denna konstruktion påverkar i sin tur hur vi talar om fenomenet och förhåller oss till detta. Socialkonstruktion Enligt detta perspektiv betraktas verkligheten som en social konstruktion som har skapats av människor tillsammans genom språk i en given tid och kontext, viket förutsätter att verkligheten kan betraktas och tolkas olika utifrån vilken institution man befinner sig i. Därför behöver verkligheten inte vara objektiv för alla i alla sammanhang. Vardagslivet som en gemensam verklighet Enligt Berger och Luckmann (1998) framträder vardagslivet som en verklighet tolkad av människor och är subjektivt meningsfullt för dem som en värld med inre sammanhang. Den samhälleliga verkligheten är i grund och botten en mänsklig social konstruktion där man ständigt interagerar med varandra och på så sätt utgår ifrån en gemensam verklighet som i sin tur definieras som objektiv. Det dagliga livets verklighet tas för given av människor till dess att ett problem uppstår som inte kan lösas av det kunskapsförråd som man har upprättat från det vardagliga livets verklighet genom internalisering. Så länge det dagliga livet rutinmässigt går vidare utan avbrott uppfattas det som problemfritt. Författarna anger vidare att människors naturliga attityder motsvarar varandras. Den naturliga attityden bygger på ”common-sense medvetandet” just därför att den refererar till en värld som är gemensam för många människor. Commonsense-kunskap är den kunskap som individen delar med andra under vardagslivets normala, självklara rutiner. Genom att ta del i 13 varandras tillvaro internaliserar man commonsense-kunskap som hjälper oss att iaktta världen som ett objekt. Enligt Searle (1997) är verkligheten konstruerad av ”institutionella fakta” som är beroende av människors kollektiva överenskommelser eller ett kollektivt accepterande. Commonsense-kunskap byggs genom att människor lär sig normer och regler från andra som redan är inlärda och socialiserade i det samhälle som de lever i. Denna process kallas för internalisering och sker på två sätt. Den första internaliseringen kallas för primär socialisation och den andra för sekundär socialisation. Primär socialisation sker i barndomen, barnet lär sig grundläggande normer från signifikanta andra och sedan generaliserar deras handlingar och på så sätt identifierar det sig med allmänhet. Det nästa steget i socialisationsprocessen är sekundär socialisation där individen i detta stadium lär sig speciella kunskaper och färdigheter utifrån vilka roller han eller hon spelar och därmed generella normer och värderingar i den institution han/hon befinner sig i. Internalisering hjälper alltså individen att forma sin identitet genom att ta del av sociala processer (Berger & Luckmann, 1998). Wetherell och Maybin (1998) anger vidare att jaget behöver ses som ett föränderligt ting eller som en historia som rör relationer. Jaget kan konstateras som något som hela tiden sprids, förändras, grupperas och omgrupperas och bäst uppfattas som deltagandet i det sociala livet. Vi blir olika människor i olika miljöer beroende på vilka sociala relationer vi är en del av. Identiteten utvecklas och konstrueras alltså i samspelet med andra. De uppger även i detta sammanhang att identiteterna måste vara rimliga i relation till det kollektiva. Den samling identiteter som utgör en människa får alltså inte vara alltför fragmentiserad, de måste uppvisa en inre överensstämmelse. Annars kan det finnas risk att man bokstavligen uppfattas som udda eller galen. Verkligheten beroende av tid och kontext: Vardagslivet värld är både rumsligt och tidsmässigt strukturerad. Människan deltar inte enbart i ett samspel med en speciell naturlig miljö utan även med en specifik kulturell och social ordning. Socialisation sker alltid i den kontext som bildas av en specifik social struktur. Det mänskliga är sociokulturellt föränderligt. Här och nu står i centrum för min uppmärksamhet på vardagslivets verklighet. Vi orienterar oss alltid efter vilken tid och kontext vi lever i, vi anpassar oss efter denna tidsram (Berger & Luckmann, 1998). Conrad och Schneider (1992) berättar även hur verkligheten konstrueras genom vilken kontext vi lever i genom att ta upp exemplet om konstruerandet av ”sjukdomar” som baseras på människornas gemensamma uppfattning och som är beroende av den kulturella kontexten. Författarna menar att sjukdomar inte existerar utan att någon föreslår, beskriver och känner iden dem. De uppstår inte som sjukdomar utan att man ger en social mening till dem. Så fort ett ting får en etikett som sjukdom blir den icke-önskvärd genom vår common-sense kunskap som berättar för oss att det är icke-önskvärt. Ett konkret exempel på hur sjukdomar konstrueras i olika samhällen kan vara fetma som anses vara en hotande sjukdom i det västerländska samhället. Fetma betraktas dock inte som en sjukdom bland Papago Indianer som finns sydväst om Amerika därför att denna företeelse ofta förekommer där. Det är t.o.m. mycket vanligt att människor tar med sig sina små barn till kliniker och frågar varför deras barn är så 14 smala och sjuka även om deras utveckling anses vara normal enligt västerländsk standard. I detta specifika samhälle är fetma alltså inte någon sjukdom, medan den är det i det västerländska samhället. Vilken definition är då i så fall mer giltig? Om verkligheten är socialt konstruerad av människors aktivitet kan den även förändras och omskapas i den dialektiska processen mellan kommunikativa individer och samhället. Samma förhållande gäller även för fenomenet ”självskadande beteende”. Detta fenomen skulle naturligtvis inte ha kunnat existera utan att forskarna/experter talade om detta och gav ett namn på problemet. Detta beteende har på så sätt fått en etikett genom vilket vi kan känna igen och förhålla oss till det. Beteendet har stämplats som ett psykiskt problem i forskarvärlden och därmed unga som ett offer. Inte minst media har stor betydelse för hur vi har internaliserat fenomenet ”självskadebeteende” i vår commonsense – kunskap och därmed stämplat beteendet som ett problem. På detta sätt bidrar vi även till att fenomenet fortsätter att existera och ses som ett icke-önskvärt beteende. Individen i ansikte mot ansikte situation Den mesta kommunikationen sker i ansikte – mot – ansikte - situationer. I den typen av kommunikation har vi möjlighet att få tillgång till den andres känslouttryck som han signalerar utifrån de budskap som jag förmedlar till honom. På så sätt kan vi anpassa oss till den andre och finna en nivå där kommunikationen sker utan störningar. I ansikte - mot – ansikte situationerna är det svårt att använda negativa uttryck, med tanke på att den andre reagerar och ändrar sina attityder och möter personen i fråga på denna nivå i stället. För att nå den fungerande kommunikationen skickar man i stället vänligare budskap. Men i det andra fallet, då man inte ser personen som man kommunicerar med, är det lättare att ignorera de känslouttryck som väcks hos den andre i och med att man saknar tillgång till dessa. Det blir även givetvis vanligare att feltolka vad den andre menar om jag inte kommunicerar i ansikte mot ansikte situation (Berger & Luckmann, 1998). Hur konstruerar vi verkligheten? Det finns tre viktiga begrepp i det socialkonstruktivistiska perspektivet för att kunna förstå hur verkligheten skapas och därmed betraktas som en objektiv verklighet. Dessa tre begrepp kallas för objektifiering, typifiering och institutionalisering vilka presenteras nedan: Objektifiering En subjektiv attityd som består i ett känslotillstånd uttrycks i ansikte mot ansikte situationen med en rad olika fysiska tecken som hela tiden uppträder, vilket ger mig möjlighet att få grepp om en annan persons subjektiva känslor. Samma tecken kan dock inte överleva utanför det omedelbara som ansikte – mot - ansikte - interaktionen utgör. Då kan de subjektiva känslorna i alla fall objektiveras med hjälp av symboler. Om jag t ex befinner mig i vredestillstånd och inte kan förmedla denna typ av känsla till den andre i ansikte – mot - ansikte - interaktion kan jag i stället objektivera denna känsla med hjälp av vapen, eftersom vi människor vet vad 15 ett vapen föreställer och varför man använder det. De vanliga objektiveringarna i vardagslivet vidmakthålls främst med hjälp av språket genom kommunikation. Typifiering Bäck-Wiklund (2003) uppger att vår vardagsverklighet består av olika tankescheman och typer som gör det möjligt för oss att identifiera och känna igen vår omvärld. Vårt sätt att tolka världen sker med hjälp av s.k. typifieringar av rutinmässiga företeelser, människor och upplevelser. Dessa typifieringar är också integrerade i den konkreta historiska sociokulturella livsvärlden. Genom typifieringar får vardagsvärlden mening och ter sig normal och välkänd. Enligt Berger och Luckman (1998) är den sociala strukturen totalsumman av dessa typifieringar och av de återkommande interaktionsmönster som etableras med hjälp av dem. Ett enkelt exempel på typifiering är när jag uppfattar den andre som en typ och interagerar med honom i en situation som i sig är typisk. Om jag t ex uppfattar min kompis som en viss typ som medlem av kategori X tolkar jag hans uppträdanden som ett resultat av denna typifiering, hans sätt att tala eller klä sig kopplas till denna stora kategori som han är medlem i. Han representerar alltså för mig den mångfalden vars egenskaper är typiska. Alla dessa typifieringar påverkar alltså min interaktion med individen. Institutionalisering Institutionalisering uppträder där det förekommer en ömsesidig typifiering av vanemässiga handlingar av aktörer. Det typiska finns inte bara i handlingen utan också hos aktörerna i institutioner. Själva institutionen typifierar både individuella aktörer och individuella handlingar. Institutioner förutsätter historicitet och kontroll. Ömsesidiga typifieringar av handlingar byggs upp under loppet av en gemensam historia som inte kan skapas på ett ögonblick. Institutioner kontrollerar också genom sin existens det mänskliga handlandet genom att uppställa i förväg definierade handlingsmönster. I verkligheten uppträder institutioner i kollektiv som består av betydande antal människor, men det är även möjligt att institutionalisering uppstår då det finns två individer som interagerar med varandra med tanke på att de även genom typifieringar kommer att finna specifika handlingsmönster som i sin tur blir vanemässiga för båda två. Genom att den tredje parten deltar i denna sociala interaktion förs de institutionella värdena vidare. Under denna process fullbordas institutionaliseringen. Ju fler människor som delar de institutionella värden som skapats genom interaktion, desto mer ökas dess objektivitet. Genom institutionaliseringen blir interaktionen och handlingarna förutsägbara vilket innebär att handlingarna blir vanemässiga. Individerna befrias alltså från åtskillig spänning som en följd av detta. Det skapas rutiner som tas för givna av medlemmarna i institutionen. Det minskar även antalet alternativ eftersom vanemässigheten gör att man inte på nytt behöver definiera sin situation. (Berger & Luckmann, 1998). Sammanfattningsvis kan man hävda att, om verkligheten skapas som en följd av dessa processer kan likaså fenomenet ”självskadebeteende” även skapas genom dessa processer. Forskarna/experter har gett namn på fenomenet ”självskadebeteendet” och typifierat detta genom att kategorisera beteendet. Favazza (1996) har t ex delat beteendet in i olika kategorier 16 då han t ex har kallat beteendet som ett avvikande - patologiskt beteende för att hjälpa andra att få ett grepp om självskadebeteende. På så sätt har beteendet fått en stämpel och blivit något som ska hanteras av specialister. I och med att denna verklighet har delats av andra individer i det kollektiva samhället har fenomenet blivit institutionaliserat som ett problem. Genom institutionalisering har vi kunnat typifiera beteendet och på så sätt känna igen det. Men det är också viktigt att nämna att självskadebeteendet inte behöver vara ett problem i alla sammanhang eftersom den objektiva verkligheten är skapad av kultur och tid. Man kan t ex internalisera beteendet som en ritual i ett annat sammanhang. På det sättet lär man sig att det går att bete sig på det sättet och anpassar sig till detta. Metod I detta kapitel beskrivs det metodologiska tillvägagångssättet för studien. Inledningsvis presenteras studiens vetenskapliga position och därefter redogörs hur urval, avgränsningar och materialbearbetning har gått till. Sist men inte minst diskuteras uppsatsens reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. Vetenskapsfilosofisk position Denna uppsats vetenskapsfilosofiska position är socialkonstruktivistisk. Detta innebär att de forskningsfrågor som ställs och de metoder som har använts för att besvara dem förutsätter ett socialkonstruktivistisk förhållningssätt att se på verkligheten. Därför är det av betydelse att klargöra att uppsatsen inte syftar till att redogöra för hur det faktiskt ligger till utan belysa de möjliga tankegångarna som är skapade av vår konstruktion av verkligheten. Material Som underlag för denna kunskapsöversikt användes vetenskapliga artiklar, hämtade av peer-review, böcker och rapporter från myndigheter. Totalt utnyttjades 16 vetenskapliga artiklar, 21 böcker, 2 rapporter från myndigheter samt ett fåtal tidningsartiklar. De böcker som användes i studien var både svensk och engelsk litteratur och de flesta av dem nämnde självskadeproblematiken utifrån psykologiskt synsätt. Det fanns svårigheter att hitta litteratur som just berörde det valda ämnet i uppsatsen. Andra böcker som valdes, tog upp hur grupper och därmed identiteten skapas samt vilka steg man går igenom i ungdomsperioden. Anledningen till användandet av dessa böcker var för att synliggöra hur gruppen skapar den deltagande personens identitet och vad den unga personen har för en bild av kamratgrupper och vilka funktioner gruppen fyller för den unga. När det gäller böcker om Internet finns det en brist på litteratur där man nämner relationen mellan Internet och självskadebeteende. Detta innebär att de tankegångar som har väckts i analysen när det gäller Internet, är i viss mån spekulationer. Ju fler forskning bedrivs kring detta område desto pålitligare slutsatser kan dras. Anledningen till användandet av bara två rapporter var för att hålla hög vetenskaplighet i studien. Mängden av litteratur bestämdes å andra sidan utifrån de bearbetningsmöjligheter under perioden som forskningen skulle ske. 17 Sökmetod För att hitta relevanta artiklar till studien gjordes en systematisk litteratursökning med hjälp av följande databaser: Använda databaser: • Social Services Abstracts • PsycInfo • PsycArtikel • Libris • Miks katalog för biblioteken vid Karolinska Institutet och Södertörns högskola • Diva Sökning och insamling av data har skett på följande sätt: • Sökningar efter artiklar i vetenskapliga databaser • Sökningar i referenslistor Artikel- och litteratursökning Forsberg och Wengström (2003) berättar att litteratursökning kan göras på två olika sätt. Det ena kallas för manuell sökning och det andra kallas för databassökning. Med manuell sökning menar författarna att forskaren söker sina forskningsdokument genom att studera referenslistan där det finns andra artiklar som berör ämnet i fråga, eller genom att ta personliga kontakter med forskare inom området och fråga om pågående aktuell forskning. På detta tillvägagångssätt kan man även få tillgång till även icke-publicerade artiklar. Med databassökning menar de att man kan söka respektive litteratur genom olika databaser som finns tillgängliga via Internet eller via olika bibliotekens hemsidor. Här nedan följer en beskrivning av hur den utvalda litteraturen och forskningsartiklarna har sökts: Sökningarna har gjorts på två sätt: • Först gjordes ett antal sporadiska och översiktliga sökningar med hjälp av de nyckelord som i första hand var åtkomliga i minnet. Detta gav en översiktlig bild av den aktuella forskningen som bedrevs inom området. I detta skede hittades artiklar och litteratur som bedömdes vara intressanta för studien vilket förutsatte en låg grad av systematik. • I det andra skedet gjordes en omfattande och systematisk sökning. Utifrån materialets innehåll som träffades i första omgången av sökningen konstaterades andra nya typer av nyckelord som bidrog till att utvidga forskningsområdet. Referenslistorna i litteratur och forskningsartiklar gicks igenom för att kunna få tips om mer litteratur vilket förutsatte en manuell sökning. I denna sökning användes samtliga artiklar och litteratur som stämde överens med forskningssyftet. I studiens gång togs även kontakt med vissa lärare som kunde tipsa om relevant litteratur för studien. Dessa lärare kontaktades med tanke på att de ansågs ha relevanta kunskaper i det forskningsområde som eftersöktes. 18 Urvalsmetodik av artiklar Under studiens gång blev det angelägenhet att hitta fler vetenskapliga artiklar för att kunna se vad det fanns för forskning kring ämnet som behandlades i uppsatsen samt för att kunna behålla en viss forskarnivå i uppsatsen. Urvalet av vetenskapliga artiklar baserades på relevanta databaser som kunde ge en tydlig bild av forskningsproblem. Genom att först klicka på peer-review i dessa databaser och läsa artiklarnas titel avgjordes om de kunde vara relevanta i studien. Anledningen till användandet av peer-review var för att så mycket som möjligt höja kvaliteten på dessa artiklar. Även tillgängligheten efter artiklarna och tillgång till fulltext i artiklarna hade betydelse för vilka artiklar som i första hand användes. Andra artiklar valdes från erkända vetenskapliga tidskrifter eller tidskrifter som bedömdes ha en hög grad av vetenskaplig nivå. En viss begränsning i mina forskningsdokument gjordes även utifrån språk och publiceringsår. De artiklar som var på annat språk än svenska och engelska valdes bort och litteraturen utvaldes även utifrån vilket publiceringsår de hade i syfte att behålla relevant information som kunde relateras till dagens samhälle. Med tanke på att uppsatsen gick ut på att behandla ungdomar mellan 12-18 år bortsågs litteratur som behandlade unga som inte ingick i denna ålderskategori. Tyngdpunkten på materialet låg på referenser fr.o.m. 1992 och framåt för att fånga in den senaste forskningen. Använda nyckelord Följande nyckelord användes, även i kombination med varandra och kombination med ”och” / ”eller” samt med hjälp av trunkering5. Det användes relativt många sökord för att fånga in en stor del av den befintliga forskningen inom forskningsområdet. För det mesta utnyttjades de engelska sökorden pga. de databaser som förutsatte engelska ord för att söka efter forskningsdokument. De använda nyckelorden redovisas här nedan: • • • • • • • • • • • • Självskadebeteende Self-injury Self-cutting Self-mutilation Internet Identity Peer Influence Sub-culture Youth Groups Beauty Bully • • • • • • • • • • • • Identitet Ungdomar Ungdomskultur Subkultur Grupptryck Adolescensen Peers Självdestruktivt beteende Unga flickor, young girls Self-destructive behaviour Self-harm Mobbning 5 Man kan klippa orden vid stammen för att få med olika tänkbara fortsättningar. T ex. missbruk* ger även träffar på missbrukare, missbrukarvård osv. 19 Bearbetning av materialet De litteraturer som användes i studien bearbetades utifrån syfte och frågeställningar. Huvudmålet med granskningen av materialet var att kunna se samband och beskriva problemområdet. Det gjordes genom att plocka ut och sammanställa relevanta fakta utifrån syftet och frågeställningarna. Till exempel; sökningarna i databaserna gav en träfflista där det avgjordes om studien i fråga utifrån dess titel var relevant för själva uppsatsen. I dessa artiklar lästes först abstractet för att avgöra om det var en studie som kunde vara relevant för undersökningen och därefter skrevs de ut. När litteraturen hade samlats in konstaterades det att vissa av dem hörde ihop med varandra utifrån studiens syfte och frågeställningar. På så sätt gjordes en kategorisering av denna litteratur och vissa av dem kategoriserades även som underkategorier. 20 21 Årtal 2003 2006 2006 2003 Författare Abrams Boyer Greenfield &Yan McAllister R R R R Design 2 3 3 2 Relevans Att studera befintlig litteratur inom området. Behandlat sex empiriska artiklar. Nämns ej. Att studera befintlig litteratur inom området. Metod Att kritiskt analysera och förklara den utvalda litteraturen och höja medvetandet för att förstå självskadandet. Att visa varierande aspekter av barn och ungdomars utveckling i den virtuella världen. Att förklara fyra forskningsperspektiv i utvecklingen av risktagande beteenden. Att mera förstå om olika faktorer som interagerar i flickors uttryck. Syfte Framhåller olika förklaringsmodeller, tydliggör skillnaden mellan självmord och självskadebeteende och anger att det är ett dolt problem. Internet och dess effekter på utvecklingen av barn och ungdom. Kamratavvisande och att vi väljer våra kamrater utifrån att hur lika vi är dem spelar roll. Den ger en beskrivning hur flickor har det och hur de hanterar sin ilska. Varför är den intressant? Artikelmatris Jag vill här presentera de inkluderade artiklarna i korthet i en artikelmatris. De presenterade artiklarna är här endast ett resultat av sökning i databaserna, (PsycInfo, PsycArtikel och Social Services Abstract). 22 Årtal 2000 2005 2002 2006 Författare Ungar Yip Yip, Ngan & Lam Williams R R R R Design 2 4 4 3 Relevans Undersökning av ett Internet forum som är tillgängligt för alla som har tillgång till det. Intervjuer med tre unga som skär sig, deras familjer och kamrater i Hong Kong. Nämns ej. Intervjuer med 41 högriskbenägna ungdomar mellan 13-18 år, i kontakt med terapeuter inom sista 12 mån. Metod Internets och musikens roll för utvecklandet av självidentitet som medlem av ungdomssubkultur. Att analysera huruvida kamrater kan påverka skärande beteendet. Att förklara sex olika perspektiv på ungdoms skärande. Huruvida grupptryck påverkar mental hälsa. Syfte Studien visade att Internet var en ny plats för att skapa en subkulturell scen där man kunde konstruera sin egen identitet. Ger en bild av kamraters betydelse för att provocera och förebygga skärandet. Ger sex olika perspektiv som hjälper att tolka skärandeproblematik. Kom fram till att det finns tre steg som utvecklar en konstruerad identitet Varför är den intressant? 23 2006 Whitlock, Powers & Eckenrode R Design Metod Har använts sig av två observationella studier på Internet. Relevans 5 R: Review Artikel. Relevans innebär hur relevant en vald artikel är utifrån studiens syfte. Årtal Författare Att studera rollen av Internet vid spridandet av info om självskadebeteende och påverkandet av hjälpsökande beteende. Syfte Studien visade att online kommunikation ger socialt stöd för isolerade ungdomar och kan även normalisera självskadebeteendet Varför är den intressant? Etiska aspekter Forsberg och Wengström (2003) uppger att innan man påbörjar en systematisk litteraturstudie bör etiska överväganden göras när det gäller urval och presentation av resultatet. Enligt författarna är det av betydelse att: • Välja studier där noggranna etiska överväganden har gjorts • Redovisa alla artiklar som ingår i litteraturstudien • Presentera alla resultat som stöder respektive inte stöder hypotesen. Det är oetiskt att endast presentera de artiklar eller litteratur som stöder ens egen åsikt. Utifrån dessa punkter om etiken kan jag påstå att i min studie har jag varit noggrann med att välja artiklar som har fått vetenskaplig stämpel genom att använda mig av peer-review och vetenskapligt kända artiklar. Jag har även redovisat alla mina artiklar på beroende på vilket syfte de fyllde i uppsatsen. Sist men inte minst har jag även presenterat fakta som både stöder eller inte stöder mina hypoteser. Ett konkret exempel på detta är när jag redovisar både nackdelar och fördelar med Internet för att inte förvränga den pågående diskursen. Reliabilitet Bjereld, Demker och Hinnfors (2002) redogör vad reliabiliteten innebär genom att ange att reliabiliteten i en undersökning är beroende av hur undersökningen mäts. Det finns flera sätt att pröva reliabiliteten i en undersökning. Ett sätt att mäta den är exempelvis genom att låta någon annan person genomföra eller upprepa delar av undersökningen för att se om resultaten blir desamma. Om undersökningen till slut pekar på samma resultat kan man uppnå en god intersubjektivitet. Forskaren kan även välja att upprepa delar av sin undersökning genom t ex omläsning för att stärka reliabiliteten. Jag har i denna studie försökt att stärka reliabiliteten genom att gå igenom vissa material ytterligare en gång för att säkerställa om jag förstått rätt och inte glömt att ta upp viktiga aspekter, samt låtit någon annan gå igenom min undersökning och komma med eventuella förbättringsidéer. I detta avseende är det även viktigt att nämna att en undersökning med en konstruktivistisk ansats innebär olika möjliga verklighetsförklaringar på fenomenet man undersöker och att man inte kan ställa samma krav på intersubjektivitet som inom empirismen i och med att forskaren själv är mätinstrument. För att minimera förbiseende av viktigt material för min undersökning har jag använt mig av ett brett urval av sökord i databaser och även andra metoder för materialinsamling. Det sägs även att reliabilitet är en fråga om forskarens skicklighet. Med tanke på detta kan jag ange att min brist på erfarenhet av liknande vetenskapligt arbete kan göra att min undersökning med stor sannolikhet inte skulle genomföras på samma sätt av en mer erfaren forskare. Reliabiliteten hänger ihop med hur undersökningen har gått till och om den kan vara pålitlig. Därför är det av betydelse att nämna att i min studie har jag utgått ifrån en hypotes som handlar om huruvida Internet och kamratgrupper kan bidra till självskadebeteendet. Vid genomgången av materialet har jag dock konstaterat att det inte finns tillräckligt belägg för denna forskning. Även om jag har redovisat det material som har nämnt dessa samband i min 24 studie, kan det ändå finnas framtida forskning som talar emot detta. Min forskning kan därför fungera som en förundersökning som kan möjliggöra en fortsatt forskning. Validitet Validitet innebär enligt Kvale (1997) i vilken utsträckning en metod undersöker vad den är avsedd att undersöka. Författaren menar att inom positivismen finns det bara ett riktigt sätt att se på verkligheten och därmed uppfatta den som valid medan i det postmoderna synsättet har grunderna för en sann och valid kunskap upplösts. Kunskapen betraktas i stället som en konstruktion av verkligheten och sanning skapas genom dialog. Sökandet efter en absolut kunskap ersätts då av föreställningen om försvarbara kunskapsanspråk och gemenskapens diskurs, vilket också tyder på kommunikativ validitet. Med koppling till detta kan jag ange att mitt resultat i denna undersökning inte behöver vara sann för alla, utan att det ständigt kan förekomma andra typer av argumentationer som jag inte kommer med i analysen. Hur pass valid min undersökning är, kan alltså avgöras om det resultat som jag fick fram i studien, också delas av gemenskapen. Validitet vilar också på forskarens skicklighet med ständigt kontrollerande, ifrågasättande och teoretisk tolkande av upptäckterna. Det är viktigt att forskaren betonar en kritisk syn på sin analys och tydligt anger sitt perspektiv på det undersökta ämnet. Frågor som ”vad” och ”varför” besvaras före frågan ”hur” för att inta ett kritiskt förhållningssätt (Kvale, 1997). Jag har också i denna undersökning haft ett kritiskt öga på allt material som jag samlat in och även tagit med de olika möjliga argumentationer som talar för och emot min utgångspunktstanke för att så bra som möjligt prägla hur man inom forskningen talar om mitt undersökningsfenomen och i vilken utsträckning man är enig om hur jag själv tänker. Detta kan i viss mån stärka validiteten i undersökningen. Begreppsvaliditet Ur den sociala konstruktionen av valid kunskap framträder begreppet ”begreppsvaliditet” som innebär en överenskommelse med andra mått på begreppet och logisk analys av sambanden dem emellan. Ett begrepp och måtten på det valideras när diskursen om relationerna mellan dem övertygar forskarsamhället, enligt Kvale (1997). Enligt Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2004) innebär begreppsvaliditeten att de teoretiska begreppen översätts till operationella indikatorer och dessa operationaliseringar alltid kan ifrågasättas. Det är alltså viktigt att tydliggöra vad man menar med sitt begrepp och vad begreppet i fråga täcker in. Vilka dimensioner kan det finnas i det begrepp jag väljer att undersöka? Man kan t ex inte ta reda på vem som bestämmer i en viss kommun genom att fråga rakt upp och ner, eftersom det då blir upplevd makt och inte faktiskt makt man mäter. När det gäller min undersökning innehåller självskadebeteende olika dimensioner såsom avsiktlig eller oavsiktlig, direkt eller indirekt osv. Jag har sökt och behandlat min litteratur genom att först redogöra för mig själv vilken typ av dimension jag var intresserad av att ta upp, för att sedan inte råka undersöka andra dimensioner. För min studie innehåller begreppet 25 självskadebeteende två dimensioner dvs. avsiktlig och direkt genom vilka jag har undersökt fenomenet och försökt redovisa forskningen kring det. Därför anser jag att det finns en viss begreppsvaliditet i min undersökning. Reflexivitet Inom den konstruktivistiska forskningen kan vetenskap betraktas som produktiv i stället för att vara objektiv sanning som positivisterna söker efter. Vi skapar verkligheten genom att samtala med varandra och accepterar den som en objektiv kunskap när gemenskapen delar den. Denna commonsense-kunskap behöver ändå inte vara objektiv sanning i alla möjliga kontexter och tidsperioder. Det uppstår alltid vissa åsikter som inte delar samma verklighet. Allting är alltså diskursivt skapat i olika sammanhang och ingenting är en enda sanning. Därför kan jag som sagt inte uttrycka att mitt resultat kan framställa en objektiv sanning som alla kan vara eniga om, utan den kan betraktas som en del av många olika synvinklar. Reflexiviteten är i detta avseende väldigt hög. Generaliserbarhet Bjereld et al. (2002) anger att en empirisk generalisering innebär en förutsägelse om att en händelse kommer att uppträda efter en annan eftersom den brukar göra det. Genom empirisk generalisering kan vi komma åt vetenskapliga förklaringar på ett visst spår men kan inte tala om deras giltighet. Gäller sambandet mellan Internet/kamratgrupper och självskadebeteende alltid och överallt? Den statistiska generaliseringen bygger på det representativa urvalet. Om inte urvalet har gjorts på goda grunder kan inte resultaten statistiskt generaliseras. Därför är det viktigt att lägga ned all möda för att få ett tekniskt korrekt urval. Även om denna typ av generaliseringsmetod mest lämpar sig för den kvantitativa metoden kan denna metod också lämpa sig för min undersökning, i och med att mitt urval baseras på forskningsmaterial. För att uppnå denna typ av generalisering har jag använt ett brett urval av sökord för att få översikt om hur forskningen ställer sig gentemot mitt undersökningsfenomen. Resultat I denna del av uppsatsen ges först och främst en allmän bild av synen på flickor i dagens samhälle i syfte att synliggöra den situation som de befinner sig i och de krav som ställs på dem. Detta är viktigt för att konstruktionen av verkligheten i samhället i de flesta fall sammanhänger med konstruktionen av verkligheten på gruppnivån. Detta innebär alltså hur samhället ser på unga självskadande flickor påverkar i sin tur hur kamratgrupper ser på dem. Därefter ges en beskrivning av hur vi bildar och utvecklar vår identitet då uppsatsen har en frågeställning som utgår ifrån kamraters eventuella bidrag till självskadebeteende. Grupper kan ha stor betydelse för en individs utveckling, hur man formas som person och på så sätt skapar sin identitet, inte minst när man utsätts för grupptryck. Detta blir extra viktigt då vissa 26 ungdomar lättare kan påverkas av sina kamrater för att utveckla en identitet med självskadebeteende. Sist men inte minst besvaras den andra frågeställningen, nämligen hur Internet kan ha betydelse i detta beteende genom att först beskriva vad Internet innebär, hur Internet används av ungdomarna och de positiva och negativa sidorna hos Internet. Hur mår dagens unga flickor? Abrams (2003) refererar i sin artikel att massmedia och de dominerande sociala förväntningarna i samhället har lett till att det skapats tryck på unga flickor för att de ska leva upp till det sexiga och smala idealet samtidigt som de försöker klara av de utmaningar och den press som ungdomsåren för med sig. I detta avseende anger Sundh i sin artikel att flickor som har bulimi eller som skär sig ofta har orealistiska jagideal. Han menar att de ska vara snygga, duktiga, smala och ha många vänner etc. och basen för detta är bristen på självkänslan. Pipher (1997) uppger återigen att klyftan mellan synen på flickorna i samhället och flickornas sanna själv skapar oerhörda problem. Flickorna upplever en social press på sig, vilket gör att de flesta flickor blir deprimerade och förvirrade. De träder in i ett samhälle där det finns full med företeelser som skadar flickorna såsom sexism, kapitalism och utseendefixering och där man bedöms utifrån sitt yttre. De upplever en konflikt mellan sin önskan att vara självständiga och sitt behov av att vara kvinnliga; mellan sin ställning som individ och sin roll som kvinna. Kvinnor har enligt författaren blivit mer sexualiserade och objektiverade och deras kroppar används för att marknadsföra varor i alla möjliga sammanhang. Pornografi finns överallt och sexuella och fysiska övergrepp har blivit vanligare mot flickor, vilket utövar en oerhört negativ effekt på dem. Johannisson (1999) tillägger att det finns en gemensam kvinnlig depression skapad av att vara instängd inom könets och rummets gränser och den kvinna som inte är följsam och mjuk utan otillfredsställd bedöms som avvikande av andra. Hon anger även att den destruktivitet som har riktats mot den egna kroppen, egentligen har riktats mot det kvinnligas begränsningar. Många ungdomar enligt Yip (2005) skär sig eller använder andra former av självskadebeteende för att kunna uttrycka sin ilska och frustration gentemot vuxensamhället. Socialstyrelsen (2004) uppger att tonåren är en period när förändringar i den egna kroppen sker och omgivningens bemötande sätter stor press på flickorna. För dem är det ofta svårt att sätta ord på sina upplevelser och att sortera tankar och känslor. Flickor känner sig ofta tvingade att ha en kvinnoroll som passar in i en kultur präglad av sexism och utseendefixering för att bli socialt accepterade. De inre egenskaperna som intelligens, social mognad och kompetens eller förmåga till medkänsla beaktas inte lika högt som de yttre. Klyftan mellan flickornas sanna själv och samhällets syn på dem är stor. En annan studie som genomfördes av stressforskaren Alexender Perski, docent i medicinsk psykologi på Karolinska Institutet, har visat att varannan tjej på gymnasiet visar tecken på utmattning. Undersökningen har gjorts bland 200 elever i årskurs 2 i tre gymnasieskolor i Stockholm där ungdomarna fick svara på en enkät om livsstil och självkänsla. Perski anger i den artikeln som Ungdomsstyrelsen har presenterat under namnet ”Tjejer stressar sig sjuka” att för tjejerna handlar det mycket om att göra läxor, prestera, eventuellt jobba extra och på så 27 sätt tjäna pengar till kläder för att se bra ut. I undersökningen framkommer det även att över hälften av tjejerna klagade på utmattning, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. De här eleverna sov inte tillräckligt, åt inte frukost och lunch och bantade ofta. Grupper och identitet: Nilsson (2005) anger att människor är gruppvarelser och att det är få saker vi gör som inte påverkas av andra eller är avsedda att påverka andra. Den sociala och personliga utvecklingen sker genom ett samspel. Människor är i stort behov av att tillhöra och vara en del av en större enhet, eftersom det ger ett socialt värde och en spegling av personens självbild. Lalender och Johansson (1999) uppger att när individer för första gången träffas så finns det inga gemensamma ritualer, symboler, tysta regler, värderingar eller attityder, utan de uppkommer när individerna fortsätter att umgås med varandra och skapar det som kallas för ”gruppkultur”. Individerna söker sig till varandra och finner i gruppen närhet och bekräftelse och påverkas av varandra på olika sätt. Genom samspel skapar de en kultur som reglerar deras samspel med varandra. Man upplever trygghet och känner makt över sin situation och blir starkare i sin roll i gruppen. Just på grund av att man känner styrkan i gruppen väljer man att stanna kvar och döljer de regler som gäller i gruppen. Genom att följa gruppen stärker man alltså sin egen identitet. Gruppmedlemskapet är ett verktyg som möjliggör att tillsammans med andra gruppmedlemmar bygga upp sin identitet. När man har byggt upp en stark gruppkänsla släpper man inte heller in mycket från omvärlden, det har blivit som en sluten grupp. Nilsson (2005) tillägger att det är i gruppen som den största delen av den sociala kontrollen utövas och det är där socialisationen sker, d.v.s. att individerna lägger band på sina egna behov, anpassar sig efter andra och lär sig grundläggande normer och beteendemönster som passar i olika situationer. Oftast är det i gruppen som människor lär sig och internaliserar värderingar och sociala färdigheter. I detta avseende är grupper en viktig faktor om man ska studera lärande, fostran, samarbete och utveckling. Gruppen blir enligt Ungar (2000) också en plats där man deltar i den kollektiva konstruktionen av både själv och gruppidentitet. Detta ger dessutom en möjlighet att övertyga andra om att man har ett värde. När man deltar med sina vänner i jakten på att konstruera självdefinition undviker man känslan av värdelöshet. Att anpassa sig efter beteenden inom gruppen och vara synlig med kamrater är en strategi för att förhöja den personliga och sociala makten. Wrangsjö (2006) uppger att tonåringar söker erfarenheter och tillhörigheter som får dem att känna sig själva mer sammanhållna och hemma. De söker bekräftelse från de personer som de värderar och de uppsöker situationer som får dem att känna sig själva livskraftiga. Ibland medför detta ett avståndstagande från vuxenvärlden, genom att tillhöra en grupp med särskild kläd-, musikoch livsstil. Enligt Almér (2006) blir vår identitet synlig för andra genom hur vi presenterar oss för dem. Presentationen av vårt jag sker exempelvis genom hur vi agerar, hur vi klär oss eller hur vi pratar. Nilsson (2005) tillägger att människor även har ett behov av att via andras ögon vara värda något och få bekräftelse. Bekräftelsen från andra är i sig viktigare än att den är positiv. Detta innebär att vi, om vi inte får en positiv spegling, mycket väl kan kämpa för en negativ bekräftelse, bara vi slipper behandlas som ingen. En stor del av kommunikationen 28 går därför åt till att upprätthålla relationer så att vi kan få denna bekräftelse. Vi föredrar att vara med i grupper som gör att vi känner oss bra, får status och tycker att vi är viktiga vilket stärker den personliga identiteten. När vi inte blir accepterade som vi är av vår omgivning kan vi drivas till grupper som värderas negativt av omgivningen eller samhället men som i alla fall gör att vi får en positiv självbild. I detta avseende blir tanken viktig som går ut på att man hellre vill vara med någon avvikare som bekräftar en, än bland välanpassade människor som tycker illa om en. Hwang och Nilsson (2004) menar att identitetssökande är ett grundläggande behov lika viktigt som mat, säkerhet eller sexuell tillfredställelse eftersom en identitet enligt Ahmadi (2001) kan ge en person en fast punkt i hennes omgivande universum och en grund att stå på, vilket gör det möjligt för henne att känna tillhörighet och sin plats i sin omgivning. Johannisson (1999) hävdar även att den moderna människans identitet handlar om önskan att definieras som normal och att vara normal innebär att vara tillhörig. Tetzchner (2005) anger utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv i detta sammanhang att skapandet av identitet blir allt viktigare under ungdomsåren då man börjar bygga en vuxen tillvaro och försöker finna en plats i samhället då man inte längre kan identifiera sig med sina föräldrar som var så viktiga i barndomen. Ett identitetssökande påbörjas. Föräldrarna är inte tillräckliga för att den unge ska utveckla sina roller och relationer och finna sin egen plats i ett större socialt sammanhang. Man börjar ställa sådana frågor som handlar om innehållet i och meningen med livet. Enligt Wrangsjö (2006) krävs det nya plattformer och relationer för att upptäcka vem man är. Tetzchner (2005) tillägger apropå på detta att de unga behöver söka andra förebilder och källor till kunskap och inspiration när de skapar sin vuxna tillvaro. I denna fas prövar man olika roller och kan växla mellan olika hållningar och sätt att vara. Just i detta avseende har gruppen stor betydelse när det gäller att forma en persons identitet. Den utgör referensgruppen för den unge. När ungdomen har integrerat sig i gruppen kommer dess värderingar, normer, regler och attityder att bestämma hennes inställning och uppträdande. Den större enheten kan antigen främja eller hämma den enskildes utveckling såväl som prosociala eller antisociala beteendemönster. Ett exempel på hur gruppen kan hämma den enskildes utveckling kan vara det liv som Berny Pålsson har levt vilket Hodacs (2004) i sin artikel närmare analyserar. Författaren anser att gensvar från andra är viktig för den personliga utvecklingen och att barnet alltid reagerar på relationer som inte fungerar med anledning av att man inte får veta att man duger. I sin artikel berättar författaren att Berny har mobbats och tydligt känt sitt utanförskap. Hon har börjat skolka och har fjärmat sig från sina anhöriga. Efterhand blir hennes nya familj den som Berny kallar ”änglarfamiljen” dvs. vänner med svåra psykiska störningar som anorexia, manodepressivitet och ångestsyndrom. I denna krets finner Berny ömhet, solidaritet och gemenskap som tar sig uttryck i en kärlek utan fördömanden. I denna familj har det funnits utrymme för de utslagna och här har man sett in i varandras ögon på grund av denna gemenskap. 29 Hur skapar man sin identitet: Ungdomar prövar sin makt genom att associera med sina vänner. Författaren Ungar (2000) har undersökt hur man utvecklar sin identitet under adolescensen och funnit tre olika mönster i sin studie som påverkar ens egen identitets uppkomst. Här nedan följer dessa tre mönster om hur våra identiteter skapas. 1. Det första mönstret kan förklaras med att vara stämplad. De ungdomar som befinner sig i den riskzonen brukar ha fastnat i en enda självdefinition. Gruppen spelar en viktig roll i att förstärka den etikett som man har fått förut. Om man t ex har konstruerat en identitet som ungdomsbrottsling finner man kompisar som accepterar ens personlighet som den är och erkänner hans status för honom. Även om man försöker vara något annat så fastnar man ändå där man befinner sig. Man får ingen möjlighet att visa sig själv som något annat, då man redan är placerad i ett fack av andra. I slutändan konstruerar man i stället en image av t ex den tuffa killen bland sina kamrater. 2. Det andra mönstret kallas för ”chameleon6”. Dessa ungdomar verkar anpassa sig till en tillgänglig identitet i olika grupper som de integrerar med. Att få bekräftelse ger en acceptans inom gruppen och tillåter den sårbara ungdomen att använda sig av gruppidentitet med tanke på att den har mer makt än vad han/hon har. Man konstruerar alltså olika identiteter i olika grupper i vilka man ingår i olika sammanhang. 3. Det tredje mönstret är när ungdomarna konstruerar sin identitet i den grupp där man är accepterad. Ens egen konstruerade identitet inom gruppen förstärker hur han/hon känner om sin egen personlighet. Man vill känna acceptans som en gruppmedlem också som en unik individ. Kamraters roll i den sociala utvecklingen Enligt Whitlock, Powers och Ecenrode (2006) finns det tre centrala faktorer för den hälsosamma sociala utvecklingen under tonåren. • Att upprätta meningsfulla och omsorgsgivande relationer • Att hitta acceptans och tillhöra någon social grupp • Att skapa personlig intimitet Kamrater spelar stor roll i detta avseende eftersom positiv relation med en kamrat är viktig för välbefinnande och anpassning medan kamratavvisande är kopplat med seriösa problem som t ex droganvändning eller depression. Samuelsson (2004) refererar i sin artikel till en undersökning med självskadebeteende tonåringar som visade att mindre än hälften av ungdomarna tillhörde någon kamratgrupp och att de sällan sökte stöd från föräldrarna, som själva ofta hade problem. Yip, Ngan och Lam (2002) kom fram i sin studie till att kamrater kan vara en såväl förebyggande som provocerande faktor. Stödjande kamrater kan hjälpa den som skadar sig att hantera sin känsla av tomhet och frustration både före och efter självskadandet, enligt Yip (2002) genom att skapa fungerande kommunikation och ge stöd och erkännande. I motsats till 6 Kameleont, en ödla av släktet Chamaelontidae som växlar färg efter sin bakgrund, definierad från skoldatanätet. 30 detta kan kompisar som avvisar eller/och skapar konflikter utgöra risk för att öka känslor av isolering, tomhet som i sin tur leder till fortsatt självskadandet, enligt Yip et al. (2002). De anger även att ohälsosamma kamratförhållanden och konflikter med dem, i synnerhet med pojkvänner och flickvänner, är en utlösande faktor till att skära sig. Här nedan följer tre citat från ungdomar som skär sig på grund av sina kamrater i den artikel som Yip et al. (2002) har skrivit. I det första citatet finner vi en ungdom som har skurit sig för att hon hamnat i en ny miljö där hennes skolkamrater inte var snälla mot henne: I was dreadfully lonely, I need friends and peers… In Year 9 I had many good friends in my class and felt happy. In Year 10 my whole class was new to me. It was very hard to make friends with them. I did not want to study. I felt sick, frustrated, and boring. I needed someone to cheer me up, but all classmates were little monsters. They only know how to do something to favour the teachers. Sometimes they tease at my laziness and impulsiveness. I feel so sick about them. I prefer to use self-cutting as a mean to release my frustration... (sidan 390). I det andra citatet följer en beskrivning av en ungdom som skar sig när hon hade konflikter med sin pojkvän. Detta beteende blev ett sätt att hämnas. Hon anger sin ilska och frustration på följande sätt; I felt very frustrated after the quarrel with my boyfriend. In most cases, he said something wrong. It might not be a great deal. Gradually, our conflict intensified.... He even cursed me with some indecent words. I was so furious and wanted to take control and revenge.... If there were no scissors, I might use anything available, such as broken glass even my finger nails (sidan 39). I det tredje citatet uppträder en annan ungdom som har börjat skära sig efter att ha etablerat en relation med en vän som skär sig: At school sometimes, I cut with my schoolmates, I might use self-cutting as a means to advice my friend that he should not use self-cutting to release unhappy feelings. We both cut together. We wanted to release unhappy feelings (sida 391). Pipher (1997) påpekar att kamraterna får en allt större betydelse när flickor under tonåren frigör sig från familjen. De vänder sig till sina kamrater som de pratar samma språk och delar samma vanor med. Tonåringar som knappt pratar med sina föräldrar och som umgås med sina vänner hela nätterna, med tanke på att det ofta är kamraterna som accepterar deras beslut och stödjer deras nya självständighet. Adolescensen är en period där flickor blir mer självupptagna, inriktar sig på att bli gillade av vänner och skapar sig en identitet. De hyllar de ofta ”skräpkulturens”7 värderingar. Författaren menar vidare att ungdomarna använder sina relationer till att djupare utforska vilka de är. De experimenterar och prövar ständigt vilka reaktioner de kan väcka hos andra personer. Att tala med en vän är ett sätt att få svar på frågan om de duger. 7 ett uttryck som författaren använder i sin bok. 31 Hwang och Nilsson (2004) uppger också att kamraterna blir allt viktigare i denna period och fungerar som modeller och bollplank för frågor som handlar om vem man är, osv. Vänskapsrelationerna underlättar den känslomässiga separationen från föräldrarna och förstärker ens egen identitet som innebär att man kan stå på egna ben. Ju mer oberoende man blir av sin familj, desto mer beroende blir man av sina kamrater. Författarna anger vidare att lojalitet och intimitet är viktiga punkter för vänskapen. Den som man kan vara ärlig mot och kan lita på är den som blir ens vän. Ungdomsperioden innebär också större kamratgrupper där man prövar nya roller och experimenterar med olika stilar. Ungdomarnas sätt att klä sig och bete sig handlar inte bara om yttre tryck utan också om en inre önskan av att vara lik de andra och ta del av de värderingar som gruppen står för. När kamraterna blir så pass viktiga i ens liv, blir det oerhört smärtsamt när dessa relationer inte fungerar och går förlorade. Det är också svårt att ersätta vännens plats med någon annan i familjen. Enligt Pipher (1997) kan kamrater ha ett positiv inflytande på utvecklingen hos ungdomarna, men också ett negativt, särskilt i den tidiga adolescensen. Många flickor gör andra till syndabackar. De lär sig att hata dem som inte tillräckligt anpassar sig efter samhällets syn på kvinnlighet. Pipher uppger att det anses vara ett socialt självmord att inte vara andra till lags. Hon anger vidare att flickorna blir socialiserade att uttrycka sin vrede genom att vara små elaka, retas eller nedvärdera andra. Det kostar på för den som blir avvisad på detta sätt, eftersom smärtan ofta får flickorna att bli helt förtvivlade. Vissa flickor anstränger sig för mycket för att bli gillade av kamraterna, de gör sina val som inte grundar sig på deras egna behov, utan på flickornas känsla av vad andra vill ha av henne. När man är så beroende av kamraternas uppskattning och tycke och tänkande hamnar man också ofta i knipa. Med tanke på att förtroendet för vuxna också är dåligt under adolescensen, har flickorna inte mycket kommunikation med andra i omvärlden och befinner sig mitt i en orkan. Grupptryck: Ungar (2000) skriver att barn och unga umgås mer med sina vänner än med vuxna och att det enligt forskningen är känt att kamrater trycker på varandra att använda sig av riskfulla beteenden. De ungdomar som använder sig av sådana beteenden är också själva benägna att handla och agera riskfyllt. Till exempel ungdomar som använder alkohol eller röker är benägna att hitta sådana typer av vänner som också har likadana vanor. Kamrater underlättar alltså att ta risker och agera på ett riskfyllt sätt. I en undersökning visade det sig att ungdomar mellan 12 till 14 år som inte rökte undvek sådana sammanhang som inkluderade rökning, eller valde kompisar som inte rökte eller slutade umgås med vänner som började röka. Vad vi blir utgår alltså utifrån vilka vänner vi väljer och påverkan emellan oss. Boyer (2006) tillägger även att grupp- eller kamrattryck inte är det enda sättet att förstå dem som använder sig av riskfyllda beteenden. Faktum är att ungdomar väljer sina vänner utifrån hur lika de är varandra. 32 Yip et al. (2002) påpekar att effekten på kamratinflytande över självskadebeteende också beror på hur pass intima relationer man har med sina kamrater. Ju närmare man upplever sin relation med sin kamrat, desto mer inflytande har kamraten i fråga. Boyer (2006) anger att forskning har visat att kamratavvisande också är en unik faktor för att ta efter beteenden. Ungdomar som har blivit avvisade av sina kamrater, har visat mer aggressiva beteenden och betett sig mer riskfyllt. I detta avseende menar Hwang & Nilsson (2004) att de ungdomar som inte är uppskattade av sina kamrater löper större risk att känna sig ensamma, vilket kan utgöra ett starkt tryck från andra. Enligt studien av Boyer (2006) har riskfyllda och avvikande beteenden ökat även hos ungdomar som spenderar mer tid med sina vänner och är mindre övervakade av sina föräldrar. När det gäller myten om grupptrycket anger Lalander och Johansson (1999) att det är viktigt att poängtera att individen inte tar för givet alla idéer, symboler, värderingar som gruppen står för, utan detta måste ses som en interaktionsprocess. Man prövar dessa värderingar, normer och tankar när man gör dem till sina egna. Man måste finna ett värde i att göra så. Man bör se en människa med stor förmåga att tänka själv och ta egna beslut. På så sätt kan man förstå ungdomarna med deras eget perspektiv varför de väljer att delta i en viss grupp och analysera den rationalitet som ligger bakom deras handlande. Därför är det viktigt att betona att grupptryck inte alltid är en orsak till att man handlar på ett visst sätt. Mobbning: I detta avsnitt anges den vanligaste typen av grupptryck som vi alla känner till, nämligen mobbning. Anledningen till att begreppet ”mobbning” tas upp är för att detta fenomen ofta förekommer i alla åldrar och kan ha betydelse i uppkomsten av andra typer av problematik, inte minst när det gäller självskadebeteende. Nedan följer en kortfattad och klar redogörelse från BRIS (2006) om vad mobbning betyder och en undersökning från Stiftelsen Allmänna Barnhuset om huruvida mobbning har haft någon roll i självskadebeteendet hos flickor mellan 13-18 år. Enligt BRIS är mobbning när någon utsätts för upprepade negativa handlingar under en tid. Den som blir mobbad kommer i underläge och känner sig kränkt. Olika undersökningar i skolan fann att 3-10 % av eleverna blir mobbade. Mobbning döljs ofta av vuxna, de utsatta eleverna tror att de vuxna ser mobbningen. Mobbning kan ofta uppstå när man har hamnat i en grupp som man inte själv har valt eller som man har svårt att flytta ifrån. Mobbning förekommer ofta när den utsatte är blyg, tillbakadragen och har svårt att sätta gränser för hur långt de andra får gå när man retas eller slåss. Detta blir även en provocerande faktor för dem som mobbar eftersom de vill se hur långt de kan gå innan den utsatte säger ifrån. Den som blir mobbad lägger ofta skulden på sig själv. Mobbning leder till att personligheten påverkas, man får dålig självkänsla och tankar på eller försök till självmord. Å andra sidan är det svårt att berätta om mobbningen eftersom plågan upprepas när man talar om den. Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2004) rapporterar att en undersökning som gjordes i tre kommuner genom enkäter från BUP, socialtjänst, vårdcentraler och skolhälsovård har visat att mer än hälften, nämligen 54 % av de flickor som skadar sig själva hade varit utsatta för någon 33 form av kränkning. De intervjuade i kommunerna uppgav att det ofta handlade om sociala och psykiska problem i familjen eller mobbning. Man angav oftare skolstress som orsak än vad personalen på ungdomshemmen gjorde. Från ungdomshemmen antogs sociala problem i familjen och sexuella övergrepp vara den vanligaste orsaken till självskadebeteende, i andra hand mobbning. Kamratpåverkan som orsak ansågs inte vara någon huvudorsak, men kunde ha spelat roll för en fjärdedel av flickorna på ungdomshemmen och en femtedel av flickorna i kommungruppen. Pålsson (2004) berättar i sin bok ”Vingklippt Ängel” hur hon blev mobbad av sina vänner och viss skolpersonal. Hon uppger följande hur det var med mobbning i skolan: De viskade eller skrek när jag gick förbi och ingen ville sitta bredvid mig. Jag förstod inte vad jag hade gjort för fel, jag vara bara så rädd. Och min enda tröst var rakbladen… .... Jag började tro på vad de kallade mig. Kompisar, lärare, föräldrar, deras ord borrade sig in under huden(sidan93). De sa spydiga saker om mig inför klassen, undvek mig och kom inte och hjälpte mig när jag räckte upp handen ( sidan 90). Hon uppger att hon började skära sig i sexan och ansåg skärandet som en tröst och en utväg från den psykiska smärtan eftersom hon då i stället fokuserade på den fysiska smärtan. Hon berättar även hur skärandet då blev ett beroende för henne. Hon hade även hittat en gemenskap hos sin kamratgrupp som också hatade denna värld lika mycket som hon och pratade om döden. Man kan inte hävda att anledningen till hennes skärande bara var den mobbning som hon blev utsatt för under en lång period, utan att det även hade med hennes familj och hennes omgivning att göra. I detta avseende anger Yip et al. (2002) att frustrerande händelser som t ex konflikter med lärare eller familj, också kan provocera känslan av tomhet. Den unge kan då använda sig av att skära sig för att återfå kontrollen och känna lättnad. Vad innebär Internet: Greenfield och Yan (2006) definierar Internet i sin studie genom att tala om att Internet är en gigantisk plats och inkluderar tusentals av nätverk, miljoner av PC och miljarder av användare. Internet är en mer spännande och utmanande miljö än tidigare media eftersom den är en verklig, komplex social värld där barn och ungdomar deltar och konstruerar om saker på nytt. Internet är något annat än TV eller PC som man bara kan titta på. Man är aktiv och har möjlighet att påverka. Internet är ett komplicerat universum bakom den tunna skärmen där utvecklande frågor spelar in på ett gammalt och nytt sätt och som erbjuder nya perspektiv på idéer, tankar och känslor och beteenden för barn och ungdomar. Internet utgör också ett kulturellt verktyg eftersom det delas av många andra och normer utvecklas och vidarebefordras till nya generationer. Internet måste därför ses som en ny social miljö där frågor om identitet, sexualitet och självkänsla kommer in. Ungdomarna konstruerar om deras sociala miljö genom användandet av e-post, bloggar, chat osv. Turkle (1997) anger i detta sammanhang att Internet förändrar vårt sätt att tänka, vår sexualitets natur, våra samhällsformer och våra identiteter 34 i och med att den kopplar samman miljontals människor i nya rum. Enligt författaren har Internet blivit ett viktigt socialt laboratorium för experiment med de konstruktioner och omkonstruktioner av jaget där man i dess virtuella verklighet formar och bygger sitt eget jag. Kommunikationen på Internet skapar också enligt Lalander & Johansson (1999) stora möjligheter till identitetsspel. För vissa ungdomar utgör kommunikationen på nätet bara något som de tillfälligt är nyfikna på medan andra kan investera en stor del av sin tid. På nätet uppstår det ständigt nya grupper, nya gemenskaper. Chatgrupper kan vara ett exempel på sådana nätgrupper som utgör en form av gemenskap. Williams (2006) rapporterar också i sin studie att en signifikant faktor till användandet av Internet är att pröva nya former av socialt liv. Deltagarna på Internet konstruerar och intygar sina meningsfulla, kollektiva identiteter som baseras på normer och tron som stöds av andra. Hur använder ungdomarna Internet? Statens Offentliga Utredningar (SOU), 2006 meddelar att användning av Internet är vanligt bland ungdomar. Det visar sig att den vanligaste aktiviteten på Internet är kommunikation med vänner och bekanta, vilket också överensstämmer med studien gjord av Greenfield and Yan (2006) där man har uppgett att kommunikationen är för tonåringar det viktigaste syftet med att använda Internet. Medierådet år 2005 som ingår i rapporten (SOU), 2006 meddelade att 72% av samtliga 12-15-åringarna brukade chatta, 39% brukade sända e-post, 23 % brukade vara i s.k. ”communities” och 9% brukade lägga ut sina egna texter och bilder. Det framkommer även i rapporten att det är vanligt att använda Internet för förströelse respektive för information. I undersökningen angav 47 % att de brukade spela spel på Internet, 45 % brukade surfa för nöjes skull och 38 % brukade ladda ner musik, film, spel eller program. Ungefär lika många, 41 % angav att de brukade göra läxor och annat skolarbete och 28 % brukade söka information om annat än skolarbete. 2 % angav att de brukade titta på porr. Rapporten tyder på att de direkta effekterna på hälsa och välbefinnande är oklara men effekterna på socialt kapital anses vara positiva till en övervägande del. I en annan studie från Whitlock et al. (2006) konstaterar man att de som kommunicerar med varandra på Internet gör vad andra människor brukar kommunicera som litar på varandra; utbyte av information, att dela personliga historier om dagliga händelser och åsikter och idéer. Lalander och Johansson (1999) anger att unga människor använder Internet för att surfa på nätet, hitta nya vänner, söka information, bli medlemmar i kollektiva gemenskaper eller hitta sitt livs kärlek. Vissa ungdomar använder Internet för att fly undan en obehaglig social verklighet som de ständigt upplever. Whitlock et al. (2006) framför även i studien att tillgång till dator och användandet av Internet har ökat på sistone. Mer än 80 % av amerikanska ungdomar i åldern 12 till 17 använder Internet och nästan hälften loggar in sig dagligen. Internet har varit en faktisk mötesplats där ungdomar kan umgås med sina kamrater. Många ungdomar föredrar att vara online i stället för att använda andra typer av kommunikationsverktyg som t ex TV, radio eller telefon. Mer än 50 % av ungdomarna har tillgång till mer än en e-postadress som de kan använda för att 35 skicka privata meddelanden till kompisar eller delta anonymt i online - forum som t ex chatroom. Anonymiteten på nätet: Turkle (1997) uppger att människor vänder sig till datorer för att få upplevelser som de hoppas kommer att förändra deras sociala och känslomässiga liv. Vi pratar med människor och utvecklar intima kontakter med dem som vi kanske aldrig kommer att uppleva i fysisk mening. Vi har på Internet möjlighet att forma ett jag genom att växla mellan många olika jag. I detta avseende blir anonymiteten av stor betydelse för hur vi interagerar med varandra på Internet. På nätet möter individen andra ungdomar eller vuxna och man saknar upplysningar om vem man egentligen skriver till, vilket i sin tur skapar en attraktion. Man vet inte riktigt säkert vem man träffar, om det är en man eller en kvinna eller om det är någon som tar en på allvar eller fördriver en stund utan någon tanke på att det kan uppfattas som allvar. Den anonymitet som ges på Internet upplevs av många som väldigt positiv, eftersom man då inte behöver bry sig om hur man ser ut eller är klädd. Man kan helt enkelt prata med andra så länge det känns stimulerande och roligt. Genom Internet skapas det alltså en grund för ett möte som inte begränsar individerna eller skapar hinder för en social interaktion. Anonymiteten skyddar och lockar även till bekännelser och skapar beroenden. Den leder även till lekmöjligheter, dvs. man prövar olika identiteter, förkastar vissa och behåller drag från andra. På Internet kan unga människor umgås med främlingar, ta del av andras hemligheter och blotta sig själva (Lalander & Johansson, 1999). Är det en möjlighet eller ett hot? … Det fanns ju ett helt samhälle så att säga ute på nätet till exempel där alla höll på med det, det var ganska kul för helt plötsligt då … men man upptäckte att det fanns en massa andra människor, man fick en bekräftelse på det man redan trodde på själv. Det kändes faktiskt väldigt bra. Så, man har ju blivit lite säkrare på sig själv och på sin tro och sådär… (Frisén: 2006, s. 76). Frisén (2006) återger i sitt kapitel att det finns en möjlighet att få gensvar på sin egen identitetsberättelse genom den interaktiva kommunikationen på Internet. Forskaren Westerlund (2006) uppger i sitt reportage med ”Revansch” att kommunikation på Internet innebär både ett hot och en möjlighet och påpekar att det inte har gjorts mycket studier i ämnet och inom forskarvärlden råder en ambivalens. Han håller på med en undersökning om sambandet mellan utbudet av Internet och självmord. Han anger att det finns s.k. prosuicida webbsidor där människor tipsar varandra om metoder och uppmuntrar till självmord. Han tillägger även att om man går in på en sådan webbsida och argumenterar för en annan ståndpunkt så blir man utkastad. Han menar vidare att romantiseringen av självmordet ingår i en ungdomskultur. Det förekommer i konsten, i litteraturen eller i rockmusiken, ofta som ett slags protest mot vuxenvärlden. 36 Enligt Westerlund finns det naturligtvis en risk att man blir påverkad av budskapen på hemsidorna om man befinner sig i en livskris. Risken finns då att deltagarna på nätet peppar upp varandra. Han framhåller också att det finns alternativa forum som kan fungera som stöd, på sådana hemsidor kan man förstå att man inte är ensam i sin situation och att denna tanke ger en lättnad. Turkle (1997) hävdar att på Internet har människor möjlighet att bilda nya typer av gemenskaper, virtuella samhällen som man deltar i tillsammans med människor från hela världen. Dessa nya kollektiva gemenskaper kan enligt Lalander och Johansson (1999) vara exempelvis det feministiska nätverket där likasinnade kvinnor samlas och utbyter viktiga erfarenheter eller nynazister som sprider sin propaganda och rekryterar nya medlemmar. Därför är det viktigt att nämna att gemenskapen inte är isolerad från det övriga sociala livet och från de problem som präglar livet. Internet skapar alltså möjligheter för kollektiv mobilisering, på gott och på ont. Fördelar och nackdelar med Internet Positiva aspekter av Internet Whitlock et al. (2006) rapporterar att Internet uppbär mer relevans och betydelse för marginaliserade ungdomar som känner svårigheter med att förmedla och utbyta information på det personliga planet, eftersom Internet möjliggör en mindre rikskabel mötesplats där man kan finna andra som delar ens avvikelse och upplevelser. De anger vidare att Internet även underlättar social interaktion genom att göra det enklare för individer att ta kontakt med andra som man inte känner. Det är en resurs för ungdomar som önskar information om sociala, känslomässiga ämnen som t ex sexualitet eller subjektiva relationer. Den formen av kommunikation kan vara en fördel för ungdomar som är blyga, marginaliserade eller socialt bekymrade så att de kan etablera sociala kontakter med andra, i stället för ansikte - mot - ansikte - situationer eftersom de har svårt att praktisera sin sociala skicklighet i andra sammanhang. Internet kan erbjuda en plats där dessa ungdomar får pröva olika jagroller. Online interaktion kan därför uppmuntra mer sanningsfulla utbyten, speciellt bland dem som skadar sig och som lider av depression. Man har genom Internet möjlighet att skapa relationer, tillhöra någon social grupp eller få personlig intimitet, vilket är mycket viktigt för social utveckling och välbefinnande. Med tanke på att tonåren är en period präglad av känslor av stress och tendensen till att klara av stressen på egen hand även ökar under ungdomsåren utgör Internet enligt Whitlock el at. (2006) en plats där ungdomarna med stress kan uttrycka sina känslor och utbyta information och på så sätt klara av stressen. Användandet av Internet kan reducera känslor av plåga och ge en möjlighet för en mötesplats där man kan ge och få socialt stöd. Internet är en viktig mötesplats för självskärande ungdomar då de har möjlighet att uttrycka sig som anonyma i elektroniska forum. Detta utgör ett tryggt sätt för dem att hitta stöd från andra likasinnade som förstår dem. Detta kan förknippas med fenomenet ”anonyma alkoholister” där man frivilligt berättar om sitt liv och sitt problem med alkohol och samtidigt får stöd från andra liknande. 37 Enligt dem kan Internet utgöra en grund för de ungdomars välbefinnande och sociala utveckling som kämpar med intensiv blyghet, isolation och stress och som inte kan uttrycka sina känslor i det vardagliga livet. I detta avseende spelar anonymitet stor roll. På så sätt kan dessa ungdomar konstruera olika roller och identiteter. Chatgrupper eller liknande mötesplatser på Internet, där ungdomar delar sina erfarenheter anonymt, skapar en trygg plats för mindre socialt anpassade ungdomar att praktisera social interaktion. Studien pekar även på att onlineutbyte av information minskar social isolering bland ungdomar och hjälper dem att kontakta människor och utforska sin identitet. Enligt Lalander och Johansson (1999) söker en del unga människor lösningen på sina psykiska och sociala problem på nätet. Genom att inta vissa identiteter, diskutera sina problem i timtal eller utvecklas till nätets socialarbetare kan människorna undvika sina problem. Å andra sidan hävdar författarna också hur Internet kan minska betydelsen av det geografiska avståndet, då man kan knyta an globala kontakter utan att resa sig från stolen i sitt arbetsrum. Negativa aspekter av Internet: Ur artikeln ”Revansch” framgår det att i ett examensarbete som gjordes av lärarstudenter (2006) intervjuade man ett tjugotal ungdomar om deras Internetvanor. I studien angav ungdomarna att de upplevde att de inte kunde prata med sina föräldrar eller att föräldrarna inte brydde sig. På Internet fanns det alltid någon som lyssnade och gav svar oavsett tidpunkt på dygnet. Författarna påpekar också att där finns det även några personer som hjälper osäkra ungdomar att fatta beslut som de inte klarar av. Detta kan få konsekvenser som ungdomar inte räknar med, man kanske sårar en vän eller avslutar en relation trots att det känns fel. I studien, gjord av Whitlock et al.(2006) fann man också att online kommunikation huvudsakligen svarar för socialt stöd för isolerade tonåringar men att de också kan normalisera och uppmuntra självskadebeteendet hos unga. Vidare anger författarna att Internet kan fylla en viktig funktion för att öka stressen bland ungdomar om utbytet av information förstärker negativa uppfattningar om självet och föreslår destruktiva copingsstrategier. Studien visar också att unga individer med depressiva symptom är mer villiga att tala med främlingar online och avslöja personlig information än andra utan depressiva symtom. Internet är en mötesplats som möjliggör anonymitet för självskadande ungdomar där de delar aktuella aspekter av deras riktiga identitet med andra liknande. Användandet av Internet på en hög nivå kan även hämma den sociala utvecklingen genom att leda till social isolering och depression, framför allt bland ungdomar. Författarna anger vidare att möjligheten att självskadebeteende är kommunicerbart på Internet, gör att Internet blir ett verktyg för att sprida eller fördjupa praktiken bland ungdomspopulationen. Tonåringar tenderar att vilja tillhöra en grupp och tillfredställelsen som kommer genom detta kan leda till att självskadebeteendet kan ta sig uttryck hos vissa ungdomar. Genom Internet kan ungdomar som skadar sig själva och använder Internet samlas och bilda en subkultur där självskadebeteendet anses vara normalt och uppmuntras, vilket i sin tur förstär- 38 ker beteendet hos flera andra ungdomar. Webbsidor där man kan köpa tillbehör för att skada sig själv och skärklubbar har blivit en form av vänskapsritual. Studiens resultat påpekar att Internet utgör ett verktyg för att föra samman ungdomar med självskadebeteende. Många av dem som använder Internet och som identifierar sig som kvinnor och som skär sig, befinner sig i åldern mellan 14 och 20 år. Kvinnliga deltagare söker mer informell eller formell hjälp och socialt stöd jämfört med män. Analys I denna del av uppsatsen görs en analys utifrån forskningsfrågorna med hjälp av de data och det teoretiska perspektivet som redovisades i uppsatsen. Relationen mellan kamrater och självskadebeteende: Vi lever i en konstruerad verklighet som skapats i den givna kontexten och i den specifika tiden. Verkligheten tas alltid för given av gemenskapen och reglerar hur vi bör handla i en given situation. Det kollektiva bestämmer vad som är rätt och fel. Vi lär oss dessa tysta regler genom att internalisera dem med hjälp av språket. Så fort vi möter en handling som inte kan inrymmas i vår commonsense-kunskap kallar vi denna handling för onormal eller avvikande. Hur vi konstruerar vår verklighet påverkar hur vi agerar. I dagens samhälle ställs ett stort tryck på ungdomar, särkilt på unga flickor. De förutsätts vara smala, snygga, sexiga samt klyftiga och duktiga. De yttre egenskaperna hos den unga flickan uppskattas medan de yttre egenskaperna ignoreras. I detta avseende har media inte minst stor betydelse som institution som målar upp det kvinnliga idealet. Vi skulle säkert ha kunnat finna ett annat kvinnoideal om vi hade studerat den tidigare generationens uppväxtvillkor. Hur samhället ser på flickor påverkar i sin tur hur kamratgrupper ser på dem. Grupper kan i detta avseende bidra till att förstärka den bilden av den ideala kvinnan i samhället genom att upprepa samma tankemönster och utöva denna norm mot sina kvinnliga deltagare i gruppen. Gruppen får en maktutövande roll där kraven i gruppen är modifierade från samhälle och omgivning. Det krävs därför att den enskilde anpassar sig till den gruppen hon är medlem i för att få bekräftelse som behövs för hennes identitetsutveckling. Gruppen får en social makt över sina gruppmedlemmar och innehåller därför en del av socialisationsprocess inom vilken identiteten formas. För vissa grupper anses det vara ett socialt självmord att inte vara andra till lags. Vissa flickor kan inte leva upp till denna norm och de krav som ställs på dem. De känner i stället en enorm press på sig som de behöver hantera. Att skada sig för vissa ungdomar är ett uttryck för självhat och misslyckanden i detta sammanhang. Kamratgrupper kan betraktas som den större enheten vars verklighet tas för given av andra gruppmedlemmar som ingår i den. Med tanke på att under ungdomsåren är identitetsskapandet ett viktigt moment blir kamratgruppers betydelse central för konstruerandet av identitet både som individ och som gruppmedlem. Gruppen blir en institution där verkligheten genom interaktion upplevs som objektiv. I och med att samma handlingar utövas i gruppen blir de också vanemässiga och därmed typiska. Som följd av detta behöver man inte fundera över sina handlingar på nytt i gruppen. Så fort gruppen möter en annan individ som inte delar 39 deras verklighet upplevs han/hon som avvikande och bemöts på så sätt. Detta förhållande kan vara ett exempel på grupptryck som står för social kontroll i gruppen. Att betraktas som avvikare och därmed avvisas utgör en väldigt stor press för den unga personen. Man får dålig självbild och självkänsla vilket leder till känslan om att man är värdelös. Med tanke på att förtroendet för vuxna också är dåligt spelar föräldrars roll väldigt lite för att den unga ska kunna undvika dessa känslor. Ungdomar lyssnar mer på sina vänner än sina föräldrar. Enligt forskningen är de flesta som skadar sig själva, socialt isolerade individer och har svårt att upprätthålla varaktiga relationer. Detta innebär att de har svårare att komma in i gruppgemenskapen. De flickor som inte uppfyller kraven riskerar att avvisas från sina kamrater. Mobbning kan vara ett bra exempel på kamratavvisandet. När man mobbas har man inte längre kontroll över sin situation och man känner sig hopplös. För vissa ungdomar kan destruktiva copingsstrategier vara av användning som att t ex skära sig. Genom att skada sig får man tillbaka den förlorade kontrollen genom att utöva makt över sin kropp. Att få syn på blodet ger en lättnad. På så sätt övertygar man sig om att man har kontroll över sin kropp och därmed sin situation. Hos den unga kan rädslan för att hamna utanför vara stor, speciellt hos flickor under adolescensen då de inriktar sig på att bli gillade av sina kamrater. Deras åsikter väger tyngre än föräldrarnas vilket leder till att deras tips om att t ex skära sig i syfte att hantera upplevd ångest ibland tas för given av flickor. Att vara med kamrater är ett sätt att förhöja den sociala och personliga makten. Vissa flickor kämpar för att få uppmärksamhet från andra genom att använda sig av extremt smink eller klädstil när de inte får komma in i gemenskapen. Detta görs i syfte att få bekräftelse från andra även om denna bekräftelse blir av negativ art. Detta förhållande leder till att man på så sätt stämplas bland andra och får ett rykte. När man då har fått denna stämpel är det svårt att gå ur den rollen även om man vill, vilket utgör ett starkt tryck för den unga. I detta skede kan destruktiva copingsstrategier vara av betydelse för den unga som inte vet hur hon ska hantera sin situation. Vi människor behöver umgås med varandra för att uppleva gemenskap och intimitet eftersom vi är sociala varelser. Vi har behov av omsorgsgivande relationer där vi känner oss bekväma och kan vara oss själva. Särskilt under ungdomsåren blir dessa förhållanden ännu mer viktiga. Den unga inriktar sig på att tillhöra någon grupp och känna sig en del av denna. I syfte att undvika känslor av utanförskap kan den unga antingen välja att tillhöra en grupp genom att på nytt internalisera dess värderingar eller någon annan grupp (om det finns möjlighet till det) där man redan bemöts som normal och inte ifrågasätts. Det senare alternativet blir mer lockande för den unga eftersom hon inte behöver förändra sig och ifrågasätta sina egna handlingar. Forskningen har även visat att man väljer sina kamrater utifrån hur lika man är dem. På så sätt behöver man inte reflektera över sina handlingar då dessa redan upplevs som självklara. Ibland kan det vara nödvändigt att tillhöra en lika grupp för att få den bekräftelsen som man behöver för sitt eget jag och för att förverkliga sig precis som Berny har gjort då hon valde sin änglarfamilj. Hon sökte sin grupp för att få gemenskap. Den grupp man väljer att umgås med utgör en referensgrupp för den unga och hon värderas utifrån denna grupp vilket hjälper att få en stämpel. Det blir alltså svårare för henne att finna en helt annan identitet då hon redan har 40 lagts i ett fack av omgivningen, precis som Ungar (2000) har beskrivit i sin forskningsartikel. Eftersom den gemensamma verkligheten, skapad av samhället, inte överensstämmer med den verklighet som Berny befinner sig i, avvisas hon i sin tur från omgivningen vars verklighet är en spegling av samhället. I detta avseende får den avvisande omgivningen också stor makt att stämpla Berny som avvikande vilket bidrar till att Berny tvingas att fastna i den självskärarpositionen. Och hennes skärande i syfte att kunna slippa ångest, blir därmed ett institutionaliserat problem då samhället i stort betraktar detta beteende som avvikande eller onormal. Det kan även finnas vissa ungdomar som inte klarar av att tillhöra en enda grupp utan behöver uppleva gemenskap med alla andra vilket kallas för kameleont personlighet. I syfte att undvika utanförskap kan personen i fråga ta på sig olika roller som anpassar sig i varje enskild situation. I detta avseende finns det även risk för att dessa ungdomar kan ta efter olika beteenden i de grupper som de befinner sig i, inte minst när det gäller självskadebeteende. Enligt forskningen har den som skadar sig, inte haft den nära relationen med sina föräldrar och därmed inte fått tillräcklig kärlek för sin sociala utveckling. De har på så sätt lidit brist på förebilder i uppväxttiden. Detta kan innebära att de saknar de motkrafter som behövs för att klara av ångesten. De som skadar sig är också mycket rädda för att vara ensamma. När det finns ett hot om separation eller de känner sig övergiven av en viktig person kan de också skada sig. Detta kan vi t ex konstatera hos den unga som skurit sig efter gräl med sin pojkvän. Konflikter med kamrater kan utgöra en grund för att skada sig själv, speciellt då man inte har kamrater som kan hjälpa till att lösa konflikter. Med tanke på att de som skadar sig själva oftast är socialt isolerade saknar de dessa kamrater. Därför kan ett litet gräl vara tillräckligt för att skada sig då man inte kan se andra alternativ i sin situation. Under ungdomsperioden blir det även svårt att ersätta vännens plats med någon annan. Detta kan kännas svårare för dessa flickor som skadar sig själva. Enligt forskningen är 70-80 % av dem som skadar sig själva har borderlinepersonlighet som innebär att man ibland ser allting i helt svart eller vit. Detta förhållande är även viktigt att ta hänsyn till då man ska studera självskadandeproblematik. En ungdom med borderlinepersonlighet som ser allting i svart och upplever sin vardag som kaos kan också använda sig av destruktiva metoder för att hantera sin ångest. Genom gruppen blir man starkare och behöver inte definiera sig som en enskild individ utan refererar till sin grupp som en enhet vars verklighet uppfattas som sanning. Därför har kamratgruppen stor betydelse för vad vi blir och vilka beteenden vi utvecklar. Genom att tillhöra en enskild grupp förstärker man sin egen identitet och hur ens identitet tas form blir beroende av vilken grupp man hamnar. Vilken grupp ungdomar hamnar och internaliserar dess attityder är alltså avgörande för att utveckla en identitet med självskadebeteende. Detta blir ännu mer avgörande för ungdomar som saknar de motkrafter att sätta in i en riskfylld situation och på så sätt klara av ångesten på ett bättre sätt. Med anledning av detta kan kamratgrupper även bidra till att utveckla en identitet med självskadebeteende. 41 Relationen mellan Internet och självskadebeteende Att tillhöra en grupp för att uppleva gemenskap kan ibland vara svårt för vissa ungdomar. Det är dessutom svårare för dem som skadar sig eftersom de enligt forskningen ofta är socialt isolerade. En anledning till att man inte kan tillhöra någon grupp, kan vara att individen i fråga inte passar in vare sig i den ena eller den andra gruppen. Denna omständighet kan leda till isolering och känslor om att man är värdelös eller att man inte duger. Internet kan i detta sammanhang fylla en viktig funktion eftersom det möjliggör en värld som är öppen för alla människor i världen och därmed för olika konstruerade verkligheter där olika subkulturer ingår. Möjligheten att finna en gemenskap som ger stöd och bekräftelse för ens eget jag blir väldigt stor, vilket kan kännas lockande för dessa ungdomar. På så sätt upplever man också att man inte är ensam i sin situation. Forskningen har visat att Internet har mer relevans för marginaliserade ungdomar som upplever svårigheter med att kommunicera med andra i det vardagliga livet. Nätet utgör en trygg mötesplats där man kan finna andra som delar ens upplevelser. Med tanke på att Internet är en gigantisk plats som inkluderar tusentals av nätverk och används av miljoner människor i världen, finns det utrymme för var och en att uppleva gemenskap med andra. Det finns t ex olika chatgrupper och bloggar där man kan delta och konstruera sin verklighet genom interaktion. Varje en sådan grupp utgör även en institution i sig, där allting tas för givet och verkligheten på så sätt upplevs som objektiv. Handlingarna i dessa grupper blir typiska och behöver därmed inte ifrågasättas. På Internet kan man gå in och ta del av hur andra uppfattar sin verklighet. Språket blir viktigare då man kommunicerar på Internet med tanke på att man då inte samtalar med varandra i ansikte mot ansikte och därmed inte har tillgång till den andra personens subjektiva känslor. Med hjälp av språket objektiverar man sina känslor genom symboler. Webbsidor eller forum där onlineutbytet handlar om t ex varför och hur man ska skära sig kan vara lockande för den unga som känner sig isolerad och befinner sig i livskris. Där kan man ta del av hur andra uppfattar verkligheten och objektiverar sina känslor med hjälp av symboler, t ex rakblad. På så sätt kan man lära sig att hantera sin ångest genom att skära sig med hjälp av ett rakblad. Det faktum att anonymiteten är möjlig och att man saknar tillgång till den andres subjektiva känslor på Internet även kan leda till mer sanningsfulla onlineutbyten, vilket i sin tur lättare kan inspirera ungdomar till olika slags beteenden. När man surfar på Internet behöver man inte vara den person som man alltid har varit, detta är en hemlig värld som är långt borta från vuxenvärlden och ingenting är förbjudet. Att förvandlas till en annan person är väldigt lätt. Man börjar umgås med en grupp där ens påhittade identitet passar in och på så sätt utvecklar en dialog där medlemmar som ingår i den, påverkas av varandra Just möjligheten till detta kan utgöra en risk för ungdomar eftersom deras konstruerade identiteter på Internet så småningom också kan visa sig i det dagliga livet när man har blivit påverkad av andra. Internet spelar inte bara rollen av att sprida praktiken med självskadebeteende utan även fördjupa den. Den som redan använder sig av självskadebeteende för att klara av sin ångest kan även utveckla beteendet mer och mer eftersom man på Internet väljer umgås med dem 42 som man är lik med. Man kommer in i en subkultur där alla är lika och tänker och tycker likadant. På så sätt kan man peppa upp och omedvetet tvinga varandra att skada sig själva. På Internet kan även mobbning förekomma. Man kan mobbas för sina tankar och idéer och mobbning kan spela en avgörande faktor för isolerade och ångestfyllda ungdomar eftersom det leder till tanken om att de alltid misslyckas. Man kan i sin tur bli deprimerad och få ångest som på ett eller annat sätt behöver hanteras. Varför kan då ”skada sig” inte vara en lösning? En annan aspekt av detta kan också vara att även skoj på Internet kan uppfattas som allvar. Om man t ex har ångest och behöver hantera sin ångest på ett eller annat sätt och inte ser några lösningar kan ett skämt om ”gå och skär dig då” spela stor roll. På Internet vet vi inte riktigt vem vi pratar med, personen i fråga kan vara vem som helst, t ex en psykisk störd person eller någon som bara vill fördriva en stund. Även om många av oss är medvetna om dessa saker finns det många sårbara och isolerade ungdomar som lätt kan påverkas av deras budskap. I och med att självskadebeteende är kommunicerbart på Internet och flickor enligt forskningen är mer benägna att söka hjälp och stöd hos andra, kan Internet även utgöra ett verktyg att sprida och fördjupa praktiken med självskadebeteende hos unga flickor. Diskussion Under ungdomsåren går man igenom en identitetskris eftersom man inte längre kan identifiera sig med sina föräldrar. Man vill helt enkelt grunda sig någonstans och bli bekräftad för det man står för. Som följd av detta prövar man olika roller för att finna sin egen stil och på så sätt påverkas man av andra. Man lyssnar mera på sina kamrater och tar kanske ibland för givet deras åsikter, t ex förslag på hur man kan hantera sin ångest över ett skolprov. Eller när ungdomar väljer att skada sig efter att ha sett andra som gör det eller visar upp sina ärr och är stolta över dem med tanke på att de har varit modiga. På det sättet kan självskadebeteendet även utgöra en social smitta hos unga. Vad kamrater föreslår och tycker är alltså av betydelse för hur ungdomar utvecklar sin identitet. Här har även Internet stor betydelse. Man har alltid tillgång till andra grupper på nätet för att dela med sig och lära sig nya beteenden av dem. I och med att speciellt flickor under adolescensen blir mer inriktade på att bli omtyckta av andra jämnåriga och de är mer benägna att söka stöd kan även Internet kännas mer lockande för dem när de inte får ingå i någon gemenskap i det vardagliga livet. Självskadebeteende behöver å andra sidan inte vara ett tabu i andra samhällen då man redan har accepterat detta som en kulturell ritual. I vissa kulturer bränner man sig på vissa kroppsdelar eller piercar t ex i ansiktet utan att det betraktas som annorlunda. I andra samhällen skär man sig i sitt finger tillsammans med sina kamrater och blandar sedan sitt blod med deras som bekräftelse på att de nu har blivit äkta vänner och kommer att stödja varandra livet ut. Detta beteende skulle möjligtvis också betraktas som en självskadande handling i det västerländska samhället men i andra kulturer är det ett helt normalt och accepterat beteende. Hur vi uppfattar självskadebeteende är alltså beroende av vilken kultur och tidsrum vi lever i. Individens identitet formas i relation till andra i den föränderliga omgivningen och behöver vara anpassad till de villkor som finns i omgivningen. Annars kan man riskera att hamna 43 utanför och betraktas som galen eller udda. Samma sak gäller även för de unga flickor som skadar sig med tanke på att de ofta betraktas som onormala eller psykiskt störda. Genom att lägga individer i olika fack skapar vi ordning i våra liv. Om verkligheten är konstruerad av oss individer så kan den även omkonstrueras genom kommunikation. Alltså; ju mer vi är öppna mot förändringar och nya förhållanden desto lättare blir det att förstå dem som skadar sig själva. Det är även viktigt att studera om hur olika samhällen och kulturer förhåller sig till fenomenet i stället för att bara betrakta dessa ungdomar som galna eller onormala. Att se på fenomenet i olika sammanhang och förhålla sig till detta neutralt utan förutfattade åsikter som är speglad av samhället är mycket viktigt i det sociala arbetet för att kunna se själva individen som finns gömd under självskadeproblematiken. Metoddiskussion Den metod som jag har valt bygger på genomgång av den aktuella forskning som råder på mitt problemområde och syftar till att studera hur forskningen resonerar kring problematiken med hänsyn till mina frågeställningar. Studiens karaktär skulle säkert vara annorlunda om jag hade valt att använda mig av kvalitativ eller kvantitativ metod. Det skulle vara intressant att titta på hur de som skadar sig själva ser på fenomenet med koppling till mina frågeställningar utifrån ett aktörsperspektiv. Jag tycker dock att intervjuer i detta fall skulle vara oetiska, vilket gjort att jag bortsett från detta alternativ. Å andra sidan skulle det vara intressant att studera hur ungdomarna själva diskuterar kring självskadandet på Internet. Under studiens gång upptäckte jag nya nyckelord som t ex acceptans och tillhörighet som jag också kunde använda mig av och på så sätt få lite mer överblick på dagens forskning utifrån mina frågeställningar. Vad resultaten visade Min studie visar att både kamratgrupper och Internet har stor betydelse för hur ungdomar utvecklar sina beteenden och därmed sin identitet. Huruvida kamratgrupper och Internet kan bidra till självskadebeteendeproblematik hos unga flickor beror det på vilka relationer de går in i, dvs. vilka vänner de väljer att bli identifierad med. En ohälsosam relation med en kamrat kan naturligtvist påverka den unga personen negativt. Fortsatt forskning Jag önskar i fortsättningen att man fortsätter att forska på detta område eftersom det inte finns många studier gjorda när det gäller hur Internet och kamrater bidrar till just självskadandeproblematik. Därför är det svårt att påstå att kamratgrupper och Internet verkligen bidrar till att förstärka självskadebeteendet. Jag anser att det behövs kvantitativa, kvalitativa och observationsstudier för att få en mycket bättre bild över detta problem utifrån dessa specifika frågeställningar. Det kan t ex vara intressant att observera kommunikationen på webbsidor för att studera den indirekta påverkan på Internet. Å andra sidan skulle jag även vilja att man forskar om sambandet mellan självskadebeteende och de skönhetsoperationer som görs i syfte att de unga ska uppnå det kvinnliga ideal 44 som råder i samhället och därmed uppfattas som normala av andra. Dessa operationer utgör även ett av många tänkbara identitetsprojekt. De unga kvinnor som lidit länge och utvecklat sociala fobier på grund av att de inte uppfyller kraven på den ideala kvinnligheten får chansen att göra skönhetsoperationer för att betraktas som normala. Vad är då normalitet? Vem bestämmer de normalitetskriterierna? Varför kallas det ena för skönhetsoperation och det andra för självskadebeteende? Vad innebär skönhet i så fall? Är det ett bestämt begrepp som gäller för alla och i alla samhällen? 45 Litteratur Böcker Ahmadi, N. (1998). Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala roller. I N. Ahmadi (Red.), Ungdom, kulturmöten, identitet. (pp.56-86). Stockholm: Statens institutionsstyrelse och Liber AB. Almér, E. (2006). Ungdomar och språk.I A. Frisèn & P. Hwang (Red.), Ungdomar och Identitet. (pp.109-125) Stockholm: Natur och Kultur. Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Berger, P.L., & Luckmann, T. (1998). Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Falun: Wahlström & Widstrand. Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2002). Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur. Bäck-Wiklund, M. (2003). Fenomenologi: Livsvärld och vardagskunskap. I P. Månson (Red.), Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker. Stockholm: Prisma. Conrad, P., & Schneider, J. W. (1992). Deviance and Medicalization: From badness to sickness. Philadelphia: Temple University Press. Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2004). Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts Juridik. Favazza, A. (1996).Bodies under siege. United States of America: The Johns Hopkins University Press. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. Frisèn, A. (2006). Identitet och livsåskådning. I A. Frisén & P. Hwang (Red.), Ungdomar och identitet. (pp.71-76.). Hwang, P., & Nilsson, B. (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lalander, P., & Johansson, T. (1999). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, B. (2005). Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur. Pipher, M. (1997). Rädda Ofelia. Vägen till kvinnlig självkänsla. Falun: Forum. Pålsson, B. (2004). Vingklippt ängel. Stockholm: Forum. Searle, J.R. (1999). Konstruktionen av den sociala verkligheten. Göteborg: Daidalos AB. Smith, G., Cox, D., & Saradjian, J. (1999). Women and Self-harm. Understanding, Coping, and Healing from Self-Mutilation. New York: Routledge. Tetzchner, S. V. (2005). Utvecklingspsykologi. Barn- och ungdomsåren. Lund: Studentlitteratur. Turkle, S. (1997). Leva.online. Stockholm: Norstedts. Wallroth, P., & Åkerlund, S. (2002). Hål i huden. Flickor som skär sig. Stockholm: Norstedts. Wetherell, M. & Maybin, J. (1998). Det ”distribuerade” jaget – ett konstruktionistiskt perspektiv. I R. Stevens (Red.), Att första människor. (pp.240-258) Lund: Studentlitteratur. 46 Wrangsjö, B. (2006). Kliniska synpunkter på identitetsutvecklingen. I A. Frisén & P.Hwang (Red.), Ungdomar och Identitet. (pp.126-148). Stockholm: Natur och Kultur. Tidskrifter Abrams, L. (2003). Sociocultural Variations in Adolescent Girl`Expressions of Distress: What we know and need to know. Child & Adolescent Social Work Journal. Vol 20(2), Apr 2003,pp.135-140. Boyer, T.W. (2006). The developmental of risk-taking. A multi-perspective review. Developmental Review. Vol 26(3), Sep 2006, pp. 291-345. Greenfield, P. & Yan, Z. (2006). Children, Adolescents, and the Internet: A new field of Inguairy in Developmental Psychology. Developmental Psychology. Vol 42(3), pp. 391-394. Hodacs, A.M. (2004). Att synas men inte bli sedd. Signum. nr 9, pp.14-19. Johannisson, K. (1999). Skära, sticka, svälja. Det monstruösa jaget. 90tal. Vol 28(29), pp.3741. Magnusson, E. & Gustafsson, M. (2006). Internet – en olämplig barnvakt. Revansch! Riskförbundet för social och mental hälsa. nr. 5, pp. 16. McAllister, M. (2003). Multiple meanings of self harm: A critical review. International Journal of Mental Health Nursing. Vol 12(3), Sep 2003, pp.177-185. Samuelsson, M. (2001). Självskadebeteende ett fenomen hos tonårsflickor. En litteraturgenomgång över bakomliggande faktorer. Socialmedicinsk tidskrift. 5, pp. 449-454. Samuelsson, M. (2004). Självskadebeteende hos unga kvinnor. Litteraturredovisning av nyare artiklar rörande självskadebeteende, dess bakgrund och behandling. Socialmedicinsk tidskrift. 3,pp. 271-276. Sundh, O. (2004). De skär sig för att orka leva. Psykologtidningen. Vol 12(4), pp. 14-16. Ungar, M. T. (2000). The myth of peer pressure. Adolescence. Vol 35(137), pp. 167-177. Whitlock, J.L., Powers, J.L., &Eckenrode, J. (2006). The Virtual Cutting Edge: The Internet and Adolescent Self-Injury. Developmental Psychology. Vol 42(3), pp. 407-417. Williams, J. P. (2006). Authentic Identities. Straightedge Subculture, Music, and the Internet. Journal of Comtemporary Ethnography. Vol 35(2), Apr 2006, pp. 173-200. Yip, K., Ngan, M., & Lam, I. (2002). An explorative study of peer influence and response to adolescent self-cutting behaviour in Hong Kong. Smith Studies in Social Work. Vol 72(3), pp. 378-396. Yip, K. (2005). A multi – dimensional Perspective of Adolescents`Self-Cutting . Child and Adolescent Mental Health. Vol 10(2), pp. 80-86. Westerlund, M. (2006). Internet vägleder på både gott och ont. Revansch! Riksförbundet för social och mental hälsa. nr. 5, pp.15 Rapporter Socialstyrelsen 2004/123:41. Vad vet vi om flickor som skär sig? Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder. Stockholm: Utbildnings- och kulturdepartementet. 47 Elektroniska källor: Arborén, S. (2006) Tjejer stressar sig sjuka. Internet: Ungdomsstyrelsen. http://www.ungdomsstyrelsem.se/brus_art/0,2440,6594,00.html, hämtat 2006-10-20. BRIS (2006) Faktablad om mobbning. Internet: Barnens rätt i samhället (BRIS). http://www.bris.se/upload/advice/bullying/faktablad.pdf, hämtat 2006-11-15. DN (2003) Fakta/Dålig kunskap om unga som skadar sig själva. Internet: Dagens Nyheter (DN) http://www.dagensnyheter.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/faktaRender.jsp?fno=0..., hämtat 2006-09-19. Sydsvenskan (2005) Flickorna som hatar sig själva. Internet: Sydsvenskan.se. htttp://www.sydsvenskan.se/kropp/article106345.ece?context=print, hämtat 2006-11-17. 48