PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning STOCKHOLMS UNIVERSITET
by user
Comments
Transcript
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning STOCKHOLMS UNIVERSITET
Upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning - betydelsen av kommunikation och ledarskap Linn Engvall Frida Svensson Handledare: Constanze Eib VETENSKAPLIG UNDERSÖKNING, 15 POÄNG (2013) STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN UPPLEVELSE AV INFORMATIV RÄTTVISA I INDIVIDUELL LÖNESÄTTNING - BETYDELSEN AV KOMMUNIKATION OCH LEDARSKAP Linn Engvall & Frida Svensson Individuell lönesättning blir alltmer förekommande på den svenska arbetsmarknaden och kan innebära fördelar för både medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhållas har upplevelse av rättvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns något samband mellan kommunikationsfaktorer (målklarhet, återkoppling och chefens tydlighet) och anställdas upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning samt om ledarskap har en modererande effekt på sambanden. Studien syftar även till att undersöka om det existerar något samband mellan faktisk lönenivå och upplevd informativ rättvisa. Studien utfördes med hjälp av en webbenkät där 669 lärare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms län deltog. Resultat i studien visar att samtliga av de undersökta kommunikationsfaktorerna var signifikant positivt korrelerade med upplevd informativ rättvisa. Studien visar också att ledarskap har en modererande effekt på sambanden mellan målklarhet och upplevd informativ rättvisa samt mellan chefens tydlighet och upplevd informativ rättvisa. Resultatet kan användas av organisationer för att dra nytta av de positiva effekter en individuell lönesättning kan medföra. Lönesättning bland företag har sedan 1900-talet blivit alltmer decentraliserad (Granqvist & Regner, 2004). En decentraliserad lönesättning är individuellt anpassad, differentierad och innebär att medarbetarens prestation ska ligga till grund för lönen. Det innebär också i de flesta fall att medarbetaren själv förhandlar om sin lön med sin närmaste chef (Granqvist & Regner, 2004). En individuell och prestationsbaserad lönesättning har visat sig ge flertalet positiva effekter så som ökad arbetsmotivation och prestation hos de anställda (Lundborg, 2005; Nilsson & Rydberg, 2005). Lazear (1996) visar i en studie på ett företag som tillverkar glas att prestationsnivån hos medarbetarna ökade (44 %) efter att företaget gått över till ett prestationsbaserat lönesystem. Studien är ett exempel där medarbetarnas produktivitet på ett lätt sätt kan mätas i antal producerade enheter. Andra yrken har visats sig betydligt svårare att prestationsbedöma (Lundström, 2011). Resultat visar att en prestationsbaserad lönesättning i läraryrket kan vara mer problematiskt jämfört med till exempel produktionsbolag eftersom den lönesättande chefen inte kan mäta lärarens prestation i samma utsträckning (Lundström, 2011). Individuell lönesättning har också visat sig medföra vissa negativa aspekter. Akerlof & Yellen (1990) menar att individuell och prestationsbaserad lönesättning bidrar till löneskillnader inom företag och att detta bidrar till stor konkurrens mellan medarbetare. Tävlingsmoment i arbetsgrupper bidrar till motsättningar och ohälsosam konkurrens som på sikt kan påverka organisationen negativt (Akerlof & Yellen, 1990). Kazamaki (1992) ställer sig också kritisk till decentraliserad lönesättning och menar att en 2 lönesättning som grundas på medarbetarnas prestationer kan leda till ökade löneskillnader i samhället. Rättvisa i individuell lönesättning har visat sig vara av relevans för att medarbetare ska uppleva motivation och tillfredsställelse i arbetet (Wu, Sturman & Wang, 2013). För att de positiva effekterna av individuell lönesättning ska erhållas ställs krav på chefer och deras kommunikation till medarbetarna kring hur lönesättningen fungerar (AnderssonStråberg, Hellgren & Sverke, 2005). Rättvisa delas i forskningen upp i flera olika dimensioner där informativ rättvisa förknippas med kommunikation och information mellan medarbetare och chef (Colquitt, 2001). Ytterligare något som visat sig vara av betydelse för upplevelse av rättvisa i individuell lönesättning är lönenivå (Pfeffer, 1997). Denna studie kommer att fokusera på vad som kan vara av betydelse för upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning eftersom detta har visat sig medföra positiva effekter i organisationer (Sverke, Näswall & Hellgren, 2004; Wu et al., 2013). Forskning visar att ledarskap har stor betydelse för medarbetare i deras arbete (Aydin, Aysal & Sarier, 2013; Liu, Liao & Loi, 2012), därför kommer denna studie även att undersöka ledarskapets betydelse i samband med upplevd informativ rättvisa. Eftersom det inte finns så mycket tidigare forskning kring vilka faktorer som predicerar informativ rättvisa kommer andra studier som har undersökt relaterade frågeställningar att redovisas. Upplevelse av rättvisa i individuell lönesättning Upplevd rättvisa har i tidigare forskning visats bidra till motivation, välbefinnande, ökad prestation och arbetsinsats hos medarbetare (Sverke et al., 2004; Wu et al., 2013). Colquitt (2001) har sammanställt forskning inom området för rättvisa och har kunnat urskilja fyra dimensioner; distributiv, procedural, interpersonell och informativ rättvisa. Distributiv rättvisa handlar om prestation och belöning. Medarbetaren strävar efter att nå jämvikt mellan den prestation som läggs ner på en uppgift och den belöning som prestationen sedan genererar. Ytterligare forskning (Jawahar & Stone, 2011) framför att distributiv rättvisa är relaterat till lönetillfredsställelse. Procedural rättvisa (Colquitt, 2001) innefattar att medarbetare upplever den organisatoriska strukturen som rättvis. Här innefattas regler, bestämmelser, policys och kommunikationsvägar som påverkar medarbetaren. Organisationen bör vara konsekvent, behandla medarbetare jämlikt, ha rätt och tydlig information och agera etiskt. Som medarbetare bör man även känna sig delaktig och kunna påverka beslut för att uppleva procedural rättvisa (Colquitt, 2001). Jawahar och Stone (2011) menar att procedural rättvisa är relaterad till nöjdhet med förmåner, löneförhöjningar och lönestrukturer. Den tredje formen av rättvisa är den interpersonella (Colquitt, 2001) som innefattar respekt, ärlighet och artighet där kontakten med medarbetaren sker på ett riktigt sätt. Den fjärde och sista formen av rättvisa är den informativa, den form som föreliggande studie kommer att fokusera på. För att medarbetaren ska uppleva informativ rättvisa i organisationen ska kommunikationen fungera och rätt information finnas vid rätt tillfälle. Beslut ska motiveras och förklaras på ett adekvat sätt så att medarbeten förstår och informationen ska också vara anpassad till individen. En betydande del för upplevelse av informativ rättvisa är återkoppling. Chefen bör regelbundet ge sina medarbetare återkoppling och kommentarer på både prestationer och kring arbetet i övrigt (Colquitt, 2001). Viss forskning (Bies & Moag, 1986) benämner interpersonell och informativ rättvisa som undergrupper till ytterligare en dimension som kallas interaktionell rättvisa. Forskning 3 som visar effekter som kan uppstå om medarbetarna inte upplever tillräcklig rättvisa är prestationssänkning och antisocialt beteende så som stöld (Greenberg, 1993b). Forskning visar att upplevelse av rättvisa i individuell lönesättning skiljer sig mellan kvinnor och män (Stråberg, Näswall & Sverke, 2008). Andra resultat (Witt & Nye, 1992) visar att det inte fanns några signifikanta könsskillnader i upplevelse av rättvisa i lönesättningen. I en meta-analytisk granskning av forskning inom rättvisa (Colquitt, Conlon, Wesson, Porter & Ng, 2001) visar resultat att distributiv rättvisa har starkt samband med arbetstrivsel, organisationsengagemang, förtroende och uppsägningsintention. Ytterligare en meta-analys (Cohen-Charash & Spector, 2001) presenterar korrelationer mellan de olika rättvisedimensionerna och visar att lön relaterar till procedural rättvisa i betydligt större utsträckning än distributiv rättvisa. Studien visar även att arbetstillfredsställelse korrelerar starkare med distributiv rättvisa än med procedural och interaktionell rättvisa. Som tidigare beskrivits förknippas informativ rättvisa med kommunikation och rättvisa, därför är det denna dimension av rättvisa som är i fokus i föreliggande studie. Forskning på informativ rättvisa har visat att chefens kommunikation till sina medarbetare har stor betydelse för deras relation och för medarbetarens upplevelse av organisationen i stort (Hyo-Sook, 2009). Studien visar att informativ rättvisa är av stor vikt när företag säger upp personal. I neddragningssammanhang skapar informativ rättvisa ett starkare band mellan medarbetare och organisation, och bidrar indirekt till att medarbetare vill stanna kvar inom organisationen. Det har visat sig att chefens tydlighet i information och motivering till beslutsfattande i samband med varsel har varit essentiellt i den framtida relationen mellan medarbetare och organisation (Hyo-Sook, 2009). Rättvisa i arbetet har studerats i olika dimensioner och forskning har kommit fram till olika konsekvenser av upplevd rättvisa (Andersson-Stråberg et al., 2005; Aryee, Chen & Budhwar, 2004; Scott, Colquitt & Zapata-Phelan, 2007). I föreliggande studie vill vi belysa upplevelse av informativ rättvisa och vad som predicerar denna, eftersom liknande studier saknas. Kommunikationens betydelse för upplevelse av informativ rättvisa Andersson-Stråberg et al., (2005) visar att återkoppling på arbetsresultat och tydliga kriterier för prestation är av betydelse för att skapa upplevelse av rättvisa i lönesättningen. Kommunikation, eller dialog, menar även Arbetsgivarverket (2010) är en väsentlig faktor för att lönesättningen ska fungera. Dialogen innefattar att ge information, synliggöra medarbetaren och stimulera till prestationsförbättring och utveckling. Dialogen är också en förutsättning för att ge medarbetaren rätt förväntningar på lönesättningen och på så vis minska risken för missnöje och att medarbetaren ska känna sig orättvist behandlad (Arbetsgivarverket, 2010). En kommunikationsfaktor som denna studie fokuserar på är chefens tydlighet. Forskning har konstaterat att behovet av tydlighet i lönesättningen efterfrågas (Sverke et al., 2004). Författarna belyser bland annat vikten av att innehållet i lönesamtal bör vara relevant och konstruktivt när det gäller bedömningen av medarbetaren och framtida löneutveckling. Därtill framförs betydelsen av att klargöra och diskutera bedömningsgrunder för lönesättning så att dessa accepteras och upplevs som rättvisa av medarbetarna (Sverke et al., 2004). Annan forskning (Shields, Scott, Bishop & Goelzer, 2012) som bekräftar betydelsen av chefens tydlighet i löneprocessen menar att medarbetarens förståelse för löneprocessen har samband med upplevd rättvisa. Forskning (Lundström, 2011) inom utbildningssektorn menar att positiva effekter så som ökad motivation kan uppnås om kommunikationen 4 kring lönesättningen utförs på rätt sätt. För att få positiva effekter ska medarbetarna ha god kännedom om de kriterier som ligger till grund för lönesättningen och kopplingen mellan prestation och belöning bör vara tydlig (Lundström, 2011). En annan kommunikationsfaktor som har visats vara betydelsefull för upplevelse av rättvisa är återkoppling (Chory & Kingsley Westerman, 2009). Chefens återkoppling på medarbetares prestationer har visat sig ge positiva effekter för organisationen som bland annat ökad samarbetsförmåga, snabbare beslutsfattande och ökad sammanhållning (Kahai, Huang & Jestice, 2012). Engagemang och ökat förtroende för chefen är ytterligare positiva effekter som återkoppling på prestation visat sig ge (Folger & Konovsky, 1989). I en studie av Chory och Kingsley Westerman (2009) framkommer att medarbetare upplever negativ återkoppling som mer rättvis om den framförs konstruktivt. Studien visar att konstruktiv återkoppling är den starkaste prediktorn för interaktionell rättvisa. På vilket sätt medarbetaren får ta del av återkoppling har visat sig vara av betydelse för upplevelse av rättvisa (Westerman & Westerman, 2013). De menar att medarbetaren upplever återkopplingen som mer rättvis om den ges i ett privat samtal mellan chefen och medarbetaren, jämfört med i ett mer socialt sammanhang. Resultaten pekar på att tillvägagångssättet som återkoppling framförs på har framförallt betydelse då negativa synpunkter framförs. Att sätta upp mål för prestationer är ytterligare en kommunikationsfaktor som har visat sig ge positiva effekter i beteenden hos medarbetare (Johnson, Garrisson, HernezBroome, Fleenor & Steed, 2012). Studien visade att prestationen ökade markant hos de undersökningsdeltagare som hade satt upp mål för sitt arbete jämfört med de som inte hade några mål. Kirkpatrick & Locke´s studie (1996) visar att individens prestation ökar då chefen gett tydliga mål initialt i arbetet. Även kvalitén på prestationen ökar vid denna typ av målsättning (Kirkpatrick & Locke´s, 1996). Sammanfattningsvis har chefens kommunikation och ledarskap stor betydelse för medarbetares beteende och för att kunna uppleva rättvisa (Aydin et al., 2013; Liu et al., 2012; Scott et al., 2007). Ledarskapets betydelse för upplevelse av informativ rättvisa Ledarskap och upplevd rättvisa har visat sig ha ett samband med varandra (Colquitt & Greenberg, 2003; Holtz & Harold, 2013; Piccolo, Bardes, Mayer & Judge, 2008). Ledarskapets påverkan på medarbetares beteenden är ett väl beforskat område där positiva såväl som negativa effekter funnits (Aydin et al., 2013; Liu et al. 2012). Forskning (Burton, Sablynski & Sekiguchi, 2008; Chiok Foong Loke, 2001; De Cremer, 2006) inom ledarskap presenteras i många fall utifrån olika typer av ledarskap och därför kommer några av dessa ledarskapstyper att presenteras. Föreliggande studie avser att belysa medarbetares upplevelse av ledarskapet oavsett ledarskapstyp, i vilken grad medarbetare upplever sin chef som bra. Adebayo (2005) har visat att transformativt ledarskap, som innebär att ledaren arbetar för att nå medarbetarnas inre motivation (Bass, 1985), i kombination med upplevd rättvisa ökar arbetsmotivationen hos medarbetare. Ytterligare forskning visar att det finns en interaktionseffekt mellan transformativt ledarskap och medarbetares upplevda (procedurala) rättvisa (De Cremer, 2006). En annan studie (De Cremer, Van Dijke & Bos, 2007) visar att medarbetare som upplever interaktionell rättvisa i lönesättningen är de som upplever sin chefs ledarskap som transformativt. En annan ledarskapstyp är LMX (leader-member exchange), som är ett socialt utbyte mellan chef och medarbetare (Graen, Novak & Sommerkamp, 1982). 5 Tidigare studier (Burton et al., 2008) visar att LMX har en modererande effekt på sambandet mellan både distributiv och procedural rättvisa och organisationsengagemang. Medarbetare som rapporterar att de har en bra relation med sin chef upplever också högre grad av distributiv och procedural rättvisa genom att uppvisa organisationsengagemang. Chiok Foong Loke (2001) framför att ledarskap och anställdas beteende är signifikant korrelerade. Studien visar att arbetstillfredsställelse, organisatoriskt engagemang och produktivitet hos anställda delvis kan förklaras av ledarskapet. Scott et al., (2007) undersökte hur karismatiska ledare (ledare som inspirerar, inger förtroende och har en kommunikativ förmåga (Conger & Kanungo, 1987)) påverkar anställdas upplevelse av interpersonell och informativ rättvisa. Studien visade att ju högre grad av karisma medarbetarna upplevde sin chef desto högre skattade de procedural och interpersonell rättvisa. Forskning (McDonough III & Barczak, 1991) som genomförts på ett flertal produktutvecklingsföretag har visat att ledarskapet har större betydelse för medarbetares innovativa förmåga än deras tekniska resurser. Resultatet pekar på att medarbetares prestation är beroende av ledarskapet. Grover och Coppins (2012) visar att betingad belöning, i vilken grad ledare ger tydliga förväntningar på prestation och därefter återkoppling, har signifikant större påverkan på arbetstillfredsställelse när det kombineras med höga nivåer av interpersonell rättvisa. Upplevelse av rättvisa i arbetet har visats vara starkt relaterat till förtroende mellan medarbetare och chef (Cohen-Charash & Spector, 2001; Gilstrap & Collins, 2012). Utifrån tidigare forskning kan ledarskapets betydelse för medarbetaren konstateras (Adebayo; 2004; Chiok Foong Loke; 2001; McDonough III & Barczak, 1991). Föreliggande studie avser att undersöka om ledarskap har en modererande effekt på sambandet mellan kommunikationsfaktorer och informativ rättvisa. För att medarbetare ska kunna uppleva rättvisa i samband med lönesättningen bör man vara nöjd med sin faktiska lön och kunna påverka sin lönenivå (Pfeffer, 1997) - något som individuell lönesättning kan bidra till. Den faktiska lönenivåns betydelse för upplevelse av informativ rättvisa Jawahar och Stone (2011) framför att informativ rättvisa är relaterat till lönenivå och organisationens struktur. Forskning (Cohen-Charash & Spector, 2001) visar att sambandet mellan lönetillfredsställelse och upplevd rättvisa är signifikant högre än sambandet mellan arbetstillfredsställelse och upplevd rättvisa. Andra resultat visar att ju högre faktisk lön anställda har, ju mer lönerättvisa upplever de (Jackson & Grabski, 1988). Annan forskning (Berkowitz, Fraser, Treasure & Cochran, 1987) visar att upplevd lönerättvisa är starkt relaterad till lönetillfredsställelse. Upplevd lönerättvisa var en viktigare prediktor för lönetillfredsställelse än den faktiska lönen. Ytterligare forskning (Leete, 2000) visar att lönerättvisa i större utsträckning förekommer i vinstdrivande företag och att människor som arbetar ideellt inte nämnvärt påverkas av löneskillnader. Detta menar Leete (2000) kan bero på att ideellt arbetande personer inte har pengar som största motivator. Den faktiska lönenivån, och tillfredsställelsen med lönen, har visat sig påverka den upplevda rättvisan (De Gieter, De Cooman, Hofman, Pepermans & Jegers, 2012). Studien genomfördes på lärare och undersökte bland annat hur lönetillfredsställelse påverkar förhållandet mellan upplevd rättvisa och intention till uppsägning. Studien kunde inte visa några signifikanta resultat på att tillfredsställelse med lönen skulle påverka sambandet mellan rättvisa och intention till uppsägning men belyser betydelsen av lönetillfredsställelse för upplevelsen av rättvisa. Forskning (Mitchell & Mickel, 1999) visar att individens syn på lön, vilket psykologiskt värde 6 pengar har och hur mycket man motiveras av lönen, har stora individuella skillnader. Shields et al., (2012) framför i en fältstudie att upplevd rättvisa i lönesättningen har starka samband med organisationsengagemang och att missnöje med lönen har samband med ökad uppsägningsintention. Forskning (Day, 2012) som för samman perspektiven om kommunikationsfaktorer, lönenivå och upplevd rättvisa, och som ger stöd för frågeställningarna i denna rapport, visar att chefens sätt att kommunicera kring lönesättningen är mycket viktig. Day (2012) menar att om chefen för en rak och tydlig kommunikation kring lönenivåer och beslut kring lönesättningen ger detta positiva effekter för medarbetarnas beteende. Studien visar att denna typ av kommunikation ger ökat engagemang och större chans för lönetillfredsställelse hos medarbetarna på grund av att de upplever sin lön som rättvis. För att undvika negativa effekter (Akerlof & Yellen, 1990; Greenberg, 1993b) och istället dra nytta av de positiva effekter (Lundborg, 2005; Nilsson & Rydberg, 2005) en individuell lönesättning kan resultera i är det av betydelse att undersöka vilka faktorer som predicerar informativ rättvisa i individuell lönesättning. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan kommunikationsfaktorerna målklarhet, återkoppling samt chefens tydlighet och upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning. Ledarskap kommer att undersökas för att se om det finns någon modererande effekt på sambandet mellan kommunikationsfaktorerna och upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning. Uppsatsen syftar även till att undersöka om det föreligger något samband mellan faktisk lönenivå och upplevd informativ rättvisa. Frågeställningar 1. Finns det något samband mellan målklarhet, återkoppling på prestation och chefens tydlighet på anställdas upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning? 2. Finns det något samband mellan faktisk lönenivå och upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning? 3. Har kommunikationsfaktorerna eller lönenivå störst betydelse för upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning? 4. Påverkar ledarskap sambandet mellan kommunikationsfaktorerna och upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning? Metod Undersökningsdeltagare Inom ramen för ett pågående projekt på Psykologiska Institutionen, Stockholms universitet, har data med hjälp av en enkätundersökning samlats in från utbildningsförvaltningen i Stockholm. Totalt deltog 987 lärare från grundskola och gymnasium, där bortfallet bestod av 318 deltagare. I föreliggande studie undersöktes 669 lärare som hade fullständiga svar på samtliga variabler. 504 deltagare var kvinnor och 165 män som var mellan 22 och 66 år gamla (medelvärde = 49 år, standardavvikelse = 10,86 år). Medelvärdet på antal arbetade år inom utbildningsförvaltningen var 16 år (standardavvikelse = 10,77 år). Deltagarna försäkrades om att studien var frivillig, att datamaterialet behandlades konfidentiellt och informerat samtycke inhämtades. 7 Material Webbenkäten som använts i föreliggande studie utformades av det pågående projektet på Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, som behandlade anställdas upplevelser av rättvisa i samband med löneprocessen. Enkätfrågorna är konstruerade med flera påståenden som mäter samma konstrukt, för att öka måttens tillförlitlighet. Fyra påståenden avsåg att mäta konstruktet målklarhet och mättes med en skala som innehöll svarsalternativ från 1, ”stämmer inte alls” till 5, ”stämmer helt” (Rizzo, House & Lirtzman, 1970; Caplan, 1971). Ett exempel på ett påstående som avsåg att mäta målklarhet var “jag har en klar uppfattning om vilka arbetsuppgifter som ingår i mitt uppdrag”. Med Cronbach´s Alpha uppmättes reliabilitet på variabeln målklarhet till 0,77. Konstruktet återkoppling mättes med en skala från Hackman och Oldham (1975) och innehåller fyra påståenden med svarsalternativ från 1, ”stämmer inte alls” till 5, ”stämmer helt”. Ett exempel på ett påstående som avsåg att mäta återkoppling var “min närmaste chef låter sina medarbetare veta hur tillfredsställande deras arbetsinsatser är”. Med Cronbach´s Alpha uppmättes reliabilitet på variabeln återkoppling till 0,72. Konstruktet chefens tydlighet kring individuell lönesättning uppmättes med en skala som är utvecklad för det pågående projektet på Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Skalan innehåller två påståenden och de har mätts med en skala som innehåller svarsalternativ från 1, ”i mycket liten utsträckning” till 5, ”i mycket stor utsträckning”. Ett exempel på ett påstående som avsåg att mäta chefens tydlighet var “i vilken grad anser du att chefen har varit öppen i sin kommunikation med dig?”. Med Cronbach´s Alpha uppmättes reliabilitet på variabeln chefens tydlighet kring den individuella lönesättningen till 0,67. Konstruktet informativ rättvisa mättes med en skala från Colquitt (2001). Skalan innehåller fem påståenden, mätt med en skala som innehåller svarsalternativ från 1, ”i mycket liten utsträckning” till 5, ”i mycket stor utsträckning”. Ett exempel på ett påstående som avsåg att mäta informativ rättvisa var “i vilken grad anser du att chefen har tagit hänsyn till just dina behov av information?”. Med Cronbach´s Alpha uppmättes reliabilitet på variabeln informativ rättvisa till 0,89. Konstruktet ledarskap innehöll 21 påståenden och mättes med en skala som innehöll svarsalternativ från 1, ”stämmer inte alls” till 5, ”stämmer helt” (Sperry, 2002). Med Cronbach´s Alfa uppmättes variabeln ledarskap till 0,98. Ett exempel på ett påstående som avsåg att mäta ledarskap var ”min närmaste chef har förmågan att inspirera och motivera andra till att prestera maximalt”. Inledningsvis av enkäten fick deltagarna besvara bakgrundsfrågor, där faktisk lön, antal arbetade år inom utbildningsförvaltningen samt ålder och kön rapporterades. Procedur Datainsamlingen inleddes med en webbenkät som skickades ut till 2647 lärare från grundskola och gymnasium inom utbildningsförvaltningen under hösten 2012. I föreliggande studie kommer 669 lärare att undersökas. Deltagarna informerades om hur undersökningen och resultatet skulle användas samt att medverkan i studien var frivillig och att enbart avidentifierade datamaterial skulle analyseras. Efter sex påminnelser till de anställda inom utbildningsförvaltningen blev svarsfrekvensen 37,3 %. Analys Vid samtliga signifikansprövningar användes en alfanivå på 5 % (Borg & Westerlund, 2006). Kommunikation har mätts genom tre kommunikationsfaktorer: målklarhet, återkoppling och chefens tydlighet kring den individuella lönesättningen. Höga värden 8 betyder högre skattning på respektive konstrukt; informativ rättvisa, målklarhet, återkoppling och chefens tydlighet kring lönesättningen samt ledarskap. Ett av de fyra påståendena som avsåg att mäta konstruktet målklarhet som var ett negativt påstående (”jag tycker mina arbetsmål är diffusa och oklara”) reverserades för att stämma överens med resterande positiva påståenden (”det är klart och tydligt utsagt vad som förväntas av mig i mitt arbete”). Frågeställning ett och två bevarades genom korrelationsanalys av variablerna informativ rättvisa, kommunikationsfaktorer och faktisk lönenivå. Även för konstruktet återkoppling var ett av de fyra påståendena ett negativt påstående (”min närmaste chef låter inte medarbetarna veta om de lever upp till vad som förväntas av dem i deras jobb” reverserades för att stämma överens med resterande positiva påståenden (”min närmaste chef har en ganska god uppfattning om hur väl medarbetarna utför sitt arbete”). Frågeställning tre, om kommunikationsfaktorerna eller lönenivå har störst betydelse för upplevelse av informativ rättvisa i den individuella lönesättningen, besvarades genom en multipel regressionsanalys. För frågeställning fyra, om ledarskapets påverkan på sambandet mellan kommunikationsfaktorerna och informativ rättvisa, genomfördes tre modererade regressionsanalyser. Först standardiserades alla prediktorer enligt Dawson och Richter (2006). I analyserna inkluderas först de två huvudeffekterna från respektive kommunikationsvariabel och ledarskapsvariabeln samt även en interaktionsterm som beräknades genom att skapa en gemensam variabel. Bakgrundsvariabeln kön har använts för att det finns stöd i tidigare forskning att det finns skillnader mellan män och kvinnors upplevelse av rättvisa i lönesättning (Jackson & Grabski, 1988), medan i andra studier har det framkommit motsatta resultat (Witt & Nye, 1992). För att se om skillnader mellan män och kvinnors upplevelse av rättvisa i den individuella lönesättningen existerar användes t-test för oberoende mätningar. För att säkerställa konstruktvaliditet i studien genomfördes principalkomponentsanalys för alla skalorna. Denna studie genomförde en deskriptiv jämförelse av styrkor på de olika korrelationskoefficienterna. Resultat Principalkomponentsanalys genomfördes på alla skalor för att säkerställa konstruktvaliditet. För informativ rättvisa extraherades en faktor med en variansförklaring av 70,17 % och ett eigenvärde på 3,51. Övriga eigenvärden låg på 0,53, 0,36, 0,32, 0,29. För målklarhet var variansförklaringen 60,41 % med eigenvärde 2,42. Resterande eigenvärden var 0,74, 0,46 och 0,38. Variansförklaringen för återkoppling var 61,63 % med eigenvärde på 2,47 och övriga eigenvärden 0,99, 0,31 och 0,24. Chefens tydlighet gav en variansförklaring på 75,34 %, med eigenvärden 1,51 och 0,49. För ledarskap extraherades en faktor med en variansförklaring på 67,03 % och ett eigenvärde på 14,08. Övriga eigenvärden låg på 0,94, 0,84, 0,64, 0,50 och lägre. Samtliga scree plots visade tydliga förändringar. För frågeställning ett genomfördes en korrelationsanalys som visade att korrelationen mellan återkoppling och upplevd informativ rättvisa var positivt signifikant (r669 = 0,53; p < 0,001). Målklarhet korrelerade också positivt med informativ rättvisa (r669 = 0,32; p < 0,001). Chefens tydlighet kring den individuella lönesättningen och upplevd informativ rättvisa var också positiv signifikant (r669= 0,51; p < 0,001). Vid en deskriptiv jämförelse av styrkor på de olika korrelationskoefficienterna, visades att återkoppling hade det starkaste sambandet med upplevd informativ rättvisa av de tre 9 kommunikationsfaktorerna. Ju mer återkoppling en anställd tar emot, desto mer upplevd informativ rättvisa rapporterar de. Se tabell 1 för anställdas medelvärden och standardavvikelser för respektive variabel. Tabell 1. Medelvärde och standardavvikelse för respektive variabel hos anställda. Variabel Medelvärde Standardavvikelse Informativ rättvisa 2,58 1,05 Målklarhet 3,90 0,83 Återkoppling 3,18 0,92 Chefens tydlighet 3,15 1,19 Faktisk lön 27686,81 3683,43 Ledarskap 3,57 0,95 För frågeställning två fanns ett svagt och signifikant positivt samband mellan faktisk lönenivå och upplevd informativ rättvisa (r = 0,11, p < 0,01). För att få svar på frågeställning tre som handlar om vilken faktor av kommunikationsfaktorerna eller lönenivå som har störst betydelse för prediktion av upplevd informativ rättvisa genomfördes en multipel regressionsanalys med alla fyra variabler. Resultatet (tabell 2) visade att lönenivå inte var signifikant om man predicerar upplevd informativ rättvisa med kommunikationsfaktorerna (ß = 0,00, p > 0,05; ns). Av kommunikationsfaktorerna var målklarhet inte signifikant (ß = 0,06, p > 0,05; ns) men återkoppling (ß = 0,40, p < 0,001) och chefens tydlighet (ß = 0,37, p < 0,001) var positivt relaterade till upplevd informativ rättvisa. R2 var 0,42 och indikerar att mer än 40 % av variansen i upplevd informativ rättvisa är predicerad med de tre kommunikationsfaktorerna och lönenivå. Tabell 2. Regressionskoefficienter och korrelationer för sambandet mellan respektive kommunikationsfaktor och lönenivå. Informativ rättvisa 1. Målklarhet ß (standardiserad regressionskoefficient) 0,06 2. Återkoppling 0,40 3. Chefens tydlighet 0,37 4. Lönenivå 0 R2 (adj.) 0,42 Notera: ** = p < 0,01 df = 667 för samtliga korrelationer p 0,075 1 2 3 4 < 0,001 0,382** < 0,001 0,293** 0,289** 0,969 0,075 0,061 0,218** För frågeställning fyra genomfördes en modererad regressionsanalys som visade en signifikant interaktion mellan ledarskap och målklarhet (b = 0,06, p = 0,046). Ledarskap 10 har en modererande effekt på sambandet mellan målklarhet och informativ rättvisa. I tabell 3 redovisas regressionskoefficienter från regressionen av informativ rättvisa på målklarhet och ledarskap. I figur 1 presenteras interaktionseffekten mellan målklarhet och ledarskap. Om medarbetare upplever att ledarskapet är bristfälligt har inte målklarhet en så stor positiv betydelse för upplevd informativ rättvisa, det positiva sambandet mellan målklarhet och upplevd informativ rättvisa är svagare. Om anställda upplever ett bra ledarskap, har målklarhet större betydelse för upplevelse av informativ rättvisa och sambandet mellan målklarhet och ledarskap är då starkare. Tabell 3. Modererad regressionsanalys för prediktion av informativ rättvisa genom målklarhet och ledarskap. Informativ rättvisa b (ostandardiserad regressionskoefficient) Informativ rättvisa! Målklarhet Ledarskap Interaktion R2 (adj.) 0,20 0,43 0,05 0,24 5! 4,5! 4! 3,5! 3! 2,5! 2! 1,5! 1! p < 0,001 < 0,001 < 0,05 Låg Ledarskap! Hög Ledarskap! Låg Målklarhet! Hög Målklarhet! Figur 1. Interaktionseffekten mellan målklarhet och ledarskap. Interaktionen mellan ledarskap och återkoppling var inte signifikant (b = 0,06, p = 0,060, ns). Interaktionen mellan ledarskap och chefens tydlighet visade en signifikant interaktion (b = 0,065, p = 0,038). Ledarskap har en modererande effekt på sambandet mellan chefens tydlighet och informativ rättvisa. I tabell 4 redovisas regressionskoefficienter från regressionen av informativ rättvisa på chefens tydlighet och ledarskap, se figur 2 för interaktionsmönster. Resultatet visar att om medarbetare upplever att ledarskapet är bra så har chefens tydlighet större betydelse för upplevd informativ rättvisa och sambandet mellan chefens tydlighet och ledarskap är då starkare. Om medarbetare upplever att ledarskapet är bristfälligt har inte chefens tydlighet en så stor betydelse för upplevelse av informativ rättvisa, det positiva sambandet mellan chefens tydlighet och upplevd informativ rättvisa är svagare. 11 Tabell 4. Modererad regressionsanalys för prediktion av informativ rättvisa genom chefens tydlighet och ledarskap. Informativ rättvisa p Chefens tydlighet 0,44 < 0,001 Ledarskap 0,38 < 0,001 Interaktion 0,065 < 0,05 R2 (adj.) 0,37 Informativ rättvisa! b (ostandardiserad regressionskoefficient) 5! 4,5! 4! 3,5! 3! 2,5! 2! 1,5! 1! Låg Ledarskap! Hög Ledarskap! Låg Chefens tydlighet! Hög Chefens tydlighet! Figur 2. Interaktionseffekt mellan chefens tydlighet och ledarskap. Ett oberoende t-test visade ingen signifikant skillnad mellan män jämfört med kvinnor i upplevd informativ rättvisa (t667 = -0,62, p = 0,53). Medelvärden av upplevd informativ rättvisa var 2,61 för kvinnor (s = 1,06) och 2,67 för män (s = 1,08). Diskussion Denna studie har undersökt kommunikationsfaktorer och faktisk lönenivå som prediktorer för upplevd informativ rättvisa i individuell lönesättning. Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan målklarhet, återkoppling och chefens tydlighet och upplevelsen av informativ rättvisa. Studien syftade också till att undersöka om det föreligger något samband mellan lönenivå och upplevd informativ rättvisa. Därtill syftade studien till att undersöka om ledarskap har någon modererande effekt på sambandet mellan kommunikationsfaktorerna och upplevd informativ rättvisa. Resultatet visade att korrelationen mellan kommunikationsfaktorerna och upplevd informativ rättvisa var positivt signifikant, samtliga av de tre kommunikationsfaktorerna har ett samband med upplevd informativ rättvisa. Vid en deskriptiv jämförelse av de tre sambanden visade det sig att återkoppling hade det starkaste sambandet. Tidigare forskning (Chory & Kingsley Westerman, 2009; Colquitt, 2001; Sverke et al., 2004) har visat liknande resultat, där återkoppling är viktigt för upplevelse av rättvisa. Detta skulle kunna förklaras genom att anställda är i behov av återkoppling för att bekräfta att de är 12 på rätt väg och därigenom skapa sig upplevelse av rättvisa. Oavsett om återkopplingen är positiv eller negativ så behövs någon form av bekräftelse på det man presterat. I den individuella lönesättningen blir återkoppling på prestation viktigt eftersom prestationen är starkt förknippad med den lön som medarbetaren får. Exempel som ger stöd till analysen är forskning (Andersson-Stråberg et al., 2005) som framför vikten av återkoppling på prestationer för att skapa upplevelse av informativ rättvisa i lönesättningen. Denna studies resultat kring det signifikanta sambandet mellan målklarhet och upplevelse av informativ rättvisa står i paritet med tidigare forskning inom området (Andersson-Stråberg et al., 2005; Lundborg, 2005; Lundström, 2011; Nilsson & Rydberg, 2005; Sverke et al., 2004). Resultatet kan förklaras av människors behov av att se en framtida utveckling i sin karriär. Från ett organisatoriskt perspektiv kan målsättning för medarbetares prestationer höja kvalitén på arbetet och samtidigt uppmärksamma eventuella brister. För individen kan detta innebära en möjlighet till utveckling och arbetstillfredsställelse. Vetskapen kring sambandet mellan målklarhet och upplevd rättvisa kan hjälpa lönesättande chefer att rikta medarbetarnas prestationer åt rätt håll. På detta sätt kan ledningen också föra samman medarbetarnas individuella mål med företagets och försäkra en gemensam riktning. Om chefen brister i att sätta upp tydliga mål kan detta leda till att medarbetaren inte upplever att lönesättningen är rättvis och på så sätt bidra till negativa konsekvenser för både företag och individ. Prestationssänkning och antisocialt beteende så som stöld är exempel på negativa konsekvenser som framkommit i tidigare forskning (Greenberg, 1993b). Sambandet mellan chefens tydlighet i kommunikationen kring den individuella lönesättningen och upplevd informativ rättvisa visade också signifikanta resultat i föreliggande studie. Detta resultat hänger samman med resultatet om målklarhet och kan förklaras av människans generella behov av kontroll över tillvaron. Som anställd strävar man efter att skapa en helhetsförståelse för arbetet och dess utfall, och därmed även sin lön. Behovet av information och kontroll överensstämmer med tidigare resultat inom området (Hyo-Sook, 2009). Andersson-Stråberg, et al., (2005) visar att medarbetares vetskap om hur lönesättningen fungerar och chefens tydlighet i informationen kring lönesättningen är av betydelse för att lönesättningen ska ge positiva effekter. Tydlighet i kommunikation är också en del av den dialog mellan medarbetare och chef Arbetsgivarverket (2010) nämner som en förutsättning för att medarbetare ska uppleva rättvisa i den individuella lönesättningen. Resultaten kring sambanden mellan kommunikationsfaktorer och upplevd informativ rättvisa belyser vikten av chefens påverkan på medarbetarnas beteende. Chefen har möjlighet att påverka sina anställdas upplevelse av rättvisa genom kommunikationen och på så sätt bidra till ökad trivsel och arbetsmotivation (Sverke, et al., 2004). Det fanns i föreliggande studie ett svagt positivt signifikant samband mellan upplevd informativ rättvisa och faktisk lönenivå. Tidigare forskning (De Gieter et al., 2012) inom utbildningsväsendet erhöll ingen signifikans på att tillfredsställelse med lönenivå påverkar sambandet mellan upplevd rättvisa och intention till uppsägning, men indikerar till lönetillfredsställelsens påverkan på upplevd rättvisa. Resultatet i föreliggande studie kan tyda på att kommunikationsfaktorerna återkoppling, målklarhet och chefens tydlighet kring den individuella lönesättningen är mer betydelsefullt för 13 anställda jämfört med den faktiska lönenivån, även om den spelar in. Det är rättviseupplevelsen kring lönen som är viktig. Som Pfeffer (1997) menade, att den faktiska lönenivån i kombination med tillfredsställelsen med lönen, har visat sig påverka den upplevda rättvisan. Om föreliggande studie hade undersökt en annan bransch hade eventuellt faktisk lön spelat en större roll, jämfört med resultatet i denna studie. En förklaring kan vara att läraryrket inte ser lön som den viktigaste delen i arbetet och därmed inte en lika viktigt del för upplevd rättvisa, som i andra branscher. En annan aspekt är att denna studie mätt faktisk lönenivå. Faktisk lönenivå behöver inte vara förknippat med tillfredsställelse med lönen. En person som har en låg lönenivå kan vara mycket tillfredsställd med sin lön och tvärtom. I framtida studier skulle det vara intressant att mäta tillfredsställelse med lönen istället för faktisk lönenivå för att kunna mäta individuella rättviseupplevelser kring lönen. Hur individer ser på och motiveras av lön har tidigare visats sig skilja sig mellan individer (Mitchell & Mickel, 1999). Denna studie kunde inte visa någon signifikant skillnad mellan kvinnor och män i upplevelsen av informativ rättvisa i den individuella lönesättningen. Tidigare studier som undersökt könsskillnader i upplevelse av rättvisa har funnit både signifikanta och icke-signifikanta resultat (Brockner & Adsit, 1986; Jackson & Grabski, 1988; Stråberg, et al., 2008; Witt & Nye, 1992). En förklaring till detta kan vara att läraryrket är en kvinnodominerad bransch och att eventuell könsskillnad i upplevelse av rättvisa inte blir så framträdande. Den multipla regressionsanalysen visade att återkoppling och chefens tydlighet är de kommunikationsfaktorer som har störst betydelse för upplevelsen av informativ rättvisa. Målklarhet var inte längre signifikant. Resultatet kan bero på att lärare till stor del tar ansvar för sitt eget arbete och sätter upp mål utan direkt inblandning av sin chef. I läraryrket blir istället återkoppling på prestationer och resultat en viktig del. Chefens tydlighet kring lönesättning och riktlinjer för vad som förväntas av medarbetaren blir viktigt eftersom chefen inte är delaktig i det dagliga arbetet i lika stor utsträckning som i andra branscher. Studiens analys på ledarskap som modererande effekt på sambandet mellan kommunikationsfaktorerna och upplevelse av informativ rättvisa gav resultat som visar att ledarskap påverkar sambandet för målklarhet och chefens tydlighet i den individuella lönesättningen. Resultaten säger att om medarbetaren upplever ledarskapet som bra så har målklarhet och chefens tydlighet större betydelse för upplevelsen av informativ rättvisa än om medarbetaren upplever ledarskapet som bristfälligt. Detta belyser vikten av ett bra ledarskap och visar vilka effekter ett sämre ledarskap kan få. Om medarbetaren upplever sin chef som bristfällig så spelar det alltså mindre roll om chefen är tydlig i sin information och sätter upp tydliga mål, detta kommer i dessa fall inte att öka den upplevda informativa rättvisan i lönesättningen. Dessa resultat bekräftar tidigare forskning som visar att chefens sätt att leda påverkar medarbetarnas beteende och upplevelse av rättvisa (Chiok Foong Loke, 2001; Shields, et al., 2012). Webbenkäten som skickades ut i föreliggande studie sammanföll med en annan trivseloch arbetsmiljöenkät inom utbildningsförvaltningen och detta kan tänkas vara en bidragande orsak till det låga deltagandet (37,3 %) i denna studie. Ytterligare en begränsning kan vara konstruktet chefens tydlighet som endast uppmätte 0,67 med Cronbach´s Alpha. Det låga värdet skulle kunna bero på att det endast är två påståenden som mäter detta konstrukt. Eftersom föreliggande studie är en tvärsnittsstudie kan inga uttalanden om riktning på samband göras. Denna studie kan generaliseras till andra 14 lärare utanför Stockholms län eftersom både grundskole- och gymnasielärare har undersökts. Därtill är spridningen i ålder och antal arbetade år i yrket god och styrker därmed generaliserbarheten. Sammanfattningsvis belyser denna studie vikten av chefens kommunikation för upplevelse av rättvisa i individuell lönesättning. Då dessa resultat tas i beaktning kan det vara av vikt att ta hänsyn till individuella skillnader hos de anställda. Behov av tydlighet och återkoppling kan skilja sig åt från person till person och chefens kommunikation kan anpassas till varje individ. För framtida forskning skulle det vara intressant att undersöka i vilken form kommunikationen med fördel framförs. Utgör kommunikationsfaktorernas form, muntlig eller skriftlig, en skillnad i upplevelse av tydlighet? Ytterligare studier kring den informativa dimensionen av rättvisa och vad som predicerar denna efterfrågas av föreliggande studie eftersom övriga rättvisedimensioner hittills har fått större fokus. Andra relevanta kommunikationsfaktorer för prediktion av informativ rättvisa föreslås för framtida forskning. Denna studie undersökte ledarskap som en modererande effekt på sambandet mellan kommunikationsfaktorer och upplevd informativ rättvisa. En alternativ modererande effekt skulle kunna vara de anställdas antal arbetade år i organisationen alternativt hur länge medarbetaren har haft sin nuvarande chef. Detta skulle kunna påverka medarbetares upplevelse av kommunikationen och på så vis också upplevelse av informativ rättvisa. Eftersom trenden mot individuell lönesättning blivit alltmer förekommande på dagens arbetsmarknad, kan resultatet från denna studie belysa vikten av återkoppling kring medarbetarnas prestationer, detta till fördel för både anställda och organisationer. På individnivå kan denna vetskap leda till högre lön genom att individen får återkoppling på prestation som kan skapa en medvetenhet om eventuella brister i arbetet och hjälpa individen till att förbättra prestationen. På organisationsnivå kan det till exempel leda till ökad kontroll över medarbetarnas prestationer. Resultatet i denna studie belyser även ledarskapets påverkan på sambandet mellan kommunikationsfaktorerna och upplevd informativ rättvisa. Studien belyser vikten av att medarbetaren upplever sin chef som bra och hur detta i sin tur påverkar upplevelse av informativ rättvisa. Resultatet i föreliggande studie kan tillsammans med tidigare forskning bidra till en ökad medvetenhet i organisationer kring kommunikationsfaktorers betydelse för rättviseupplevelser hos medarbetare. Den ökade medvetenheten inom området kan i förlängningen bidra till att organisationen i sin helhet kan dra nytta av de positiva effekter en individuell lönesättning kan ge. Referenser Adebayo, D. O. (2005). Perceived workplace fairness, transformational leadership and motivation in the Nigeria police: Implications for change. International Journal of Police Science & Management, 7, 110– 122. Akerlof, G. A., & Yellen, J. L. (1990). The fair wage-effort hypothesis and unemployment. Quarterly Journal of Economics, 105, 255-283. Andersson-Stråberg, T., Hellgren, J., & Sverke, M. (2005). Att få vad man förtjänar. Rättviseupplevelser i samband med individuell lönesättning. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 11, 93- 106. 15 Aryee, S., Chen, Z. X., & Budhwar, P. S. (2004). Exchange fairness and employee performance: An examination of the relationship between organizational politics and procedural justice. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 94, 1-14. Att styra och leda med individuell lön. (2010). Besökt 20 mars 2013 http://www.arbetsgivarverket.se/avtal-skrifter/skrifter/att-leda-och-styra-med-individuell-lon/. på Aydin, A., Aysal, S., & Sarier, Y. (2013). The effect of school principals’ leadership styles on teachers’ organizational commitment and job satisfaction. Educational Sciences: Theory & Practice, 13, 806-811. Bass, B. M. (1985). Leadership and performance beyond expectations. New York: Free Press Berkowitz, L., Fraser, C., Treasure, F. P., & Cochran, S. (1987). Pay, equity, job gratifications and comparisons in pay satisfaction. Journal of Applied Psychology, 72, 544-551. Bies, R. J., & Moag, J. S. (1986). Interactional justice: Communication criteria of fairness. In R. J. Lewicki, B. H. Sheppard, & M. H. Bazerman (Red.), Research on negotiation in organizations (sid. 4355). Greenwich, CT: JAI Press. Borg, E., & Westerlund, J. (2006). Statistik för beteendevetare (sid 370-377). Stockholm: Liber AB. Brockner, J., & Adsit, L. (1986). The moderating effect of sex on the equity-satisfaction relationship. Journal of Applied Psychology, 71, 585-590. Burton, J. P., Sablynski, C. J., & Sekiguchi, T. (2008). Linking justice, performance, and citizenship via leader-member exchange. Journal of Business and Psychology, 23, 51-61. Caplan, R. D. (1971). Organizational stress and individual strain: A social-psychological study of risk factors in coronary heart diseases among administrators, engineers, and scientists. University Microfilms, 72, 148-222. Chiok Foong Loke, J. (2001). Leadership behaviours: Effects on job satisfaction, productivity and organizational commitment. Journal of Nursing Management, 9, 191-204. Cohen-Charash, Y., & Spector, P. E. (2001). The role of justice in organizations: A meta-analysis. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 86, 278–321. Chory, R. M., & Kingsley Westerman, C. Y. (2009). Feedback and fairness: The relationship between negative performance feedback and organizational justice. Western Journal of Communication, 73, 157– 181. Colquitt, J. A. (2001). On the dimensionality of organizational jusice: A construct validation of a measure. Journal of Applied Psychology, 86, 386-400. Colquitt, J. A., Conlon, D. E., Wesson, M. J., Porter, C. O. L. H., & Ng, K. Y. (2001). Justice at the millennium: A meta-analytic review of 25 years of organizational justice research. Journal of Applied Psychology, 86, 425–445. Colquitt, J. A., & Greenberg, J. (2003). Organizational justice. A fair assessment of the state of the literature. In J. Greenberg (Red.), Organizational behavior: The state of the science (sid. 165–210). Mahwah, NJ: Erlbaum. Conger, J. A., & Kanungo, R. N. (1987). Toward a behavioral theory of charismatic leadership in organizational settings. Academy of Management Review, 12, 637-647. Dawson, J. F., & Richter, A. W. (2006). Probing three-way interactions in moderated multiple regression: Development and application of a slope difference test. Journal of Applied Psychology, 91, 917-926. 16 Day, N. E. (2012). Pay equity as a mediator of the relationships among attitudes and communication about pay level determination and pay secrecy. Journal of Leadership & Organizational Studies, 19, 462476. De Cremer, D. (2006). When authorities influence followers' affect: The interactive effect of procedural justice and transformational leadership. European Journal of Work and Organizational Psychology, 15, 322-351. De Cremer, D., Van Dijke, M., & Bos, A. E. R. (2007). When leaders are seen as transformational: The effects of organizational justice. Journal of Applied Social Psychology, 37, 1797-1816. De Gieter, S., De Cooman, R., Hofmans, J., Pepermans, R., & Jegers, M. (2012). Pay-level satisfaction and psychological reward satisfaction as mediators of the organizational justice-turnover intention relationship. International Studies of Management and Organization, 42, 50-67. Folger, R., & Konovsky, M. A. (1989). Effects of procedural and distributive justice on reactions to pay and raise decisions. Academy of Management Journal, 32, 115-130. Gilstrap, J. B., & Collins, B. J. (2012). The importance of being trustworthy: Trust as a mediator of the relationship between leader behaviors and employee job satisfaction. Journal of Leadership & Organizational Studies, 2, 152-163. Graen, G., Novak, M. A., & Sommerkamp, P. (1982). The effects of leader-member exchange and job design on productivity and satisfaction: Testing a dual attachment model. Organizational Behavior and Human Performance, 30, 109-131. Granqvist, L., & Regnér, H. (2004). Decentraliserad lönebildning bland akademiker i privat och offentlig sektor. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 10, 233-247. Greenberg, J. (1993b). Stealing in the name of justice: Informational and interpersonal moderators of the theft reactions to underpayment inequity. Organizational Behavior and Human Decision processes, 54, 81-103. Grover, S. L., & Coppins, A. (2012). The intersection of justice and leadership: Testing a moderation model of contingent reward and interpersonal fairness. European Management Journal, 30, 490-498. Hackman, J. R., & Oldham, G. R. (1975). Development of the job diagnostic survey. Journal of Applied Psychology, 60, 159-170. Holtz, B. C., & Harold, C. M. (2013). Effects of leadership consideration and structure on emplyee perceptions of justice and counterproductive work behavior. Journal of Organizational Behavior, 34, 492-519. Hyo-Sook, K. (2009). Examining the role of informational justice in the wake of downsizing from an organizational relationship management perspective. Journal of Business Ethics, 88, 297-312. Jackson, L. A., & Grabski, S. V. (1988). Perceptions of fair pay and the gender wage gap. Journal of Applied Social Psychology, 18, 606-625. Jawahar, I. M., & Stone, T. H. (2011). Fairness perceptions and satisfaction with components of pay satisfaction. Journal of Managerial Psychology, 26, 297-312. Johnson, S. K., Garrisson, L. L., Hernez-Broome, G., Fleenor, J. W., & Steed, J. L. (2012). Go for the Goal(s): Relationship between goal setting and transfer of training following leadership development. Academy oí Management Learning & Education, 11, 555-569. 17 Kahai, S. S., Huang, R., & Jestice, R. J. (2012). Interaction effect of leadership and communication media on feedback positivity in virtual teams. Group & Organization Management, 37, 716–751. Kazamaki, E. (1992). Effektiva lönemodeller och svensk arbetsmarknad. I Calmfors, L., (Red.), Ekonomi under debatt: Löner och sysselsättning. (sid. 20–27). Stockholm: SNS Förlag. Kirkpatrick, S. A., & Locke, E. A. (1996). Direct and indirect effects of three core charismatic leadership components on performance and attitudes. Journal of Applied Psychology, 81, 36-51. Lazear, P. E. (1996). Performance pay and productivity. Cambridge: Mass. Letee, L. (2000). Wage equity and employee motivation in nonprofit and for-profit organizations. Journal of Economic Behavior & Organization, 43, 423–446. Liu, D., Liao, H., & Loi, R. (2012). The dark side of leadership: a three-level investigation of the cascading effect of abusive supervision on employee creativity. Academy of Management Journal, 5, 1187-1212. Lundborg, P. (2005). Individual wage setting, efficiency wages and productivity in Sweden. Stiftelsen Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, 105, 1-27. Lundström, U. (2011). Teachers’ perceptions of individual performance-related pay in practice: A picture of a counterproductive pay system. Educational Management Administration & Leadership, 40, 376–39. McDonough III, E. F., & Barczak, G. (1991). Speeding up new product development: The effects of leadership style and source of technology. Journal of Product Innovation Management, 8, 203-211. Mitchell, T. R., & Mickel, A. E. (1999). The meaning of money: an individualdifference perspective. Academy of Management preview, 24, 568-578. Nilsson, T., & Ryberg, A. (2005). Individuell lön - lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Pfeffer, J. (1997). New directions for organizational theory: Problems and prospects. New York: Oxford University Press. Piccolo, R. F., Bardes, M., Mayer, D. M., & Judge, T. A. (2008). Does high quality leader-member exchange accentuate the effects of organizational justice? European Journal of Work and Organizational Psychology, 17, 273-298. Rizzo, J. R., House, R. J., & Lirtzman, S. I. (1970). Role conflict and ambiguity in complex organizations. Administrative Science Quarterly, 15, 150-163. Scott, B. A., Colquitt, J. A., & Zapata-Phelan, C. P. (2007). Justice as a dependent variable: Subordinate charisma as a predictor of interpersonal and informational justice perceptions. Journal of Applied Psychology, 92, 1597-1609. Shields, J., Scott, D., Bishop, J. W., & Goelzer, P. (2012). Pay perceptions and their relationships with cooperation, commitment, and intent to quit. International Studies of Management and Organisation, 42, 68–86. Sperry, L. (2002). Effective leadership. Strategies for maximizing executive productivity and health. New York: Brunner-Routledge. Stråberg, T., Näswall, K., & Sverke, M. (2008). Gender equality and the individualised pay-setting process. In M. Vartiainen, C. Antoni, X. Baeten, N. Haakonen, R. Lucas, H. Thierry (Red.), Reward management - Facts and trends in Europe (sid. 48-68). Lengerich, Germany: Pabst Science Publishers. 18 Sverke, M., Näswall, K., & Hellgren, J. (2004). Bättre löner i staten. Enkätundersökning om lön, motivation och arbetsvillkor bland statligt anställda. Stockholm: Offentliganställdas förhandlingsråd. Westerman, C. Y. K., & Westerman, D. K. (2013). What’s fair? Public and private delivery of project feedback. Journal of Business Communication, 50, 190–207. Witt, L. A., & Nye, L. G. (1992). Gender and the relationship between perceived fairness of pay or promotion and job satisfaction. Journal of Applied Psychology, 77, 910-917. Wu, X., Sturman, M. C., & Wang, C. (2013). The motivational effects of pay fairness: A longitudinal study in chinese star-level hotels. Cornell Hospitality Quarterly, 52, 185-198.