Översten säger att jag älskar

Översten säger att jag älskar
- en översättningsteoretisk uppsats om att översätta ett
absurt kärleksförhållande i en absurd miljö.
Av: Henri Nyman
Kandidatuppsats / Ryska D
Henri Nyman
VT 2009
Slaviska institutionen, Stockholms universitet
Handledare: Eugene Rivelis
1
Innehållsförteckning
1. Inledning.................................................................................. 3
2. Författarporträtt.....................................................................4
3. Val av ämne..............................................................................6
4. Problem och frågeställningar.................................................7
5. Analys och diskussion............................................................. 9
5.1. Allusioner.......................................................................... 9
5.2. Realia och problem specifika för språkparet
ryska-svenska.................................................................. 10
5.2.1. Realiaord och -uttryck utan ekvivalenter.................. 11
5.2.2. Realiaord och -uttryck med ekvivalenter................... 15
5.2.3. Ord och uttryck utan någon motsvarighet i
målspråket.....................................................................17
6. Slutsats........................................................................................19
7. Referenser...................................................................................21
Bilagor:
1. Källtexten
2. Översättningen
2
1. Inledning
Den föreliggande uppsatsen är skriven inom kandidatkursen i ryska och består av en
översättning av Sergej Dovlatovs novell ”!"#$"%&'$ ("%")'* – #+,#+” (”Polkovnik
govorit – ljublju”) från ryska till svenska, samt en översättningsteoretisk kommentar till
processen. Översättning är ett gammalt hantverk och det har alltid varit ett ämne för
diskussion. Man ser på en utländsk film eller en situationskomedi på tv och undrar vad i all
sin dar översättaren tänkt på när han eller hon översatte programmet. Man har alltid själv
förslag på bättre översättningar, framför allt tycks detta gälla engelskspråkiga filmer och tvserier, då de flesta svenskar har goda eller mycket goda kunskaper i språket. Vad de allra
flesta troligtvis inte har i åtanke är att översättning handlar långt ifrån om att bara ”skriva som
det står i originalet”. Det är inte alls självklart att ordvitsar, rim eller realia och andra
kulturanknutna företeelser, förstås av den som läser översättningen. Därför ställs översättaren
inför otaliga val under arbetets gång och behöver i vissa fall välja ett ord på målspråket som
inte alls motsvarar det som sägs på källspråket, för att återge exempelvis en lek med orden
eller för att läsaren av översättningen ska förstå ett kulturspecifikt ord eller begrepp.
Jag vill med denna uppsats dels få mer och bredare erfarenhet som översättare,
dels undersöka vilka typer av problem man stöter på under arbetets gång. Jag ämnar göra en
kategorisering av problemen och undersöka på vilka sätt dessa kan lösas.
Källtexten och översättningen finns att tillgå som separata bilagor. Uppsatsen
inleds med en kort presentation av det översatta verket och dess författare och sedan följer
analys och diskussion av översättningsprocessen.
Jag vill passa på att rikta ett särskilt tack till Solveig Gustafsson och Alexander
Nazarev-Karlsen för kompetent språkkonsultation.
3
2. Författarporträtt
Författaren och journalisten Sergej Donatovi- Dovlatov föddes år 1941 i Ufa i delrepubliken
Basjkirien, dit familjen hade evakuerats när kriget började. Dovlatovs far var teaterregissör av
judisk härkomst och hans mor var korrekturläsare från Armenien. När Dovlatov var tre år
flyttade familjen tillbaka till Leningrad där han växte upp och fick sin utbildning. Han
studerade vid Leningrads universitet under två olika perioder. Den första perioden studerade
Dovlatov finska, men sägs ha varit tvungen att avbryta studierna på grund av dåliga
studieresultat efter två och ett halvt år. Dovlatov tjänstgjorde inom det militära och återupptog
studierna vid Leningrads universitet efter tre års uppehåll, men denna gång inom journalistik.
Dovlatov livnärde sig på att jobba som journalist för en rad tidningar i
Leningrad och senare även som korrespondent i Tallinn, där han bodde mellan åren 1972 och
1975 och arbetade på olika tidningsredaktioner. Dovlatov är en av de främsta representanterna
för den så kallade Tredje vågens emigranter; dissidenter som på 70- och 80-talen emigrerade
västerut från Sovjetunionen. Emellertid fick inte Dovlatov någon större uppmärksamhet
medan han levde i Sovjetunionen, till skillnad från andra sovjetiska emigrantförfattare, som
till exempel Alexander Sol.enitsyn. Det var först efter flytten till USA 1979 som de flesta och
de mest betydande av hans verk publicerades, fastän en del av dem skrivits redan innan dess.
Grunden till Dovlatovs verk utgörs av fakta och händelser ur hans eget liv, men
böckerna skall inte läsas som dokumentärer, utan som vad Dovlatov själv kallar
”pseudodokumentärer”. I sina berättelser strävar han efter att förmedla en känsla av
verkligheten och att läsaren ska kunna känna igen sig i innehållet. Dovlatovs berättelser
genomsyras av livsstilen och världsåskådningen hos hans generation och umgängeskretsar,
den bohemiska atmosfären och det absurda i den sovjetiska verkligheten.
Språket och uttrycket hos Dovlatov är minimalistiskt. Meningarna är korta och
kärnfulla, orden väl valda, mångfasetterade och slutprodukter av väl genomförd
4
ordbearbetning. Vid första anblick kan meningarna tyckas banala, men vid en andra läsning
ser man att det finns mer tanke bakom orden. Dovlatov leker gärna med språket och det
förekommer ofta även allusioner till andra litterära verk.
Stilen karakteriseras som talspråklig med stor betoning på den levande dialogen
mellan karaktärerna.
Dovlatov sade följande om innehållet i sina berättelser: ”Jag strävar efter att
framkalla en förnimmelse av norm hos läsaren. En av de viktigaste förnimmelserna som
förknippas med vår tid är känslan av det annalkande absurda, när galenskap övergår till att
vara mer eller mindre normalt.” Just det absurda har en central plats i Dovlatovs noveller,
framför allt i ”!"#$"%&'$ ("%")'* – #+,#+”, där det absurda ständigt är närvarande i såväl
det privata som det allmänna livet. Huvudpersonen vaknar upp morgonen efter en fest och
hittar en främmande kvinna i sitt hem. De äter frukost och växlar några ord och när kvinnan
går säger hon ”,/0/ "$"#" 123*'”,”jag kommer vid sextiden” (3:5, källtexten), och i nästa
ögonblick har de inlett ett förhållande utan att någon egentligen förstår vad som hänt och det
är inte förrän när deras dotter föds ett år senare som de stiftar bekantskap med varandra (8:17,
översättningen). Kvinnan är en introvert och uttryckslös person och det är svårt att egentligen
veta vad hon tycker och tänker. Dovlatov gör en många skickliga och lyckade liknelser av
kvinnan och situationen, när han frågar ut henne om vad som egentligen pågår mellan dem,
och blir irriterad över hennes till synes totala likgiltighet: ”4 #'5" 36"$"7&"2, $8$ 089,8”
(5:20, källtexten), ”Och hennes ansikte var lika stilla som en fördämning”. Om absurditeten
skriver Dovlatov också: ”Vi åt frukost, samtalande om småsaker. Allt var sött, enkelt och till
och med trevligt – med det lilla förbehållet att det hela i och för sig var lätt vansinnigt.”
(3:10ff, översättningen) samt ”Vansinnet tog sig vardagliga och rutinmässiga former.” (7:5,
översättningen). Det finns också en hel del regimkritiskt innehåll i novellen, där Dovlatov
reflekterar över absurda företeelser i den sovjetiska vardagen. Jag kommenterar inte dessa
5
delar mer här, utan återkommer till dem senare i uppsatsen då stort utrymme ges i
diskussionen åt svårigheter med översättning av sovjetiska förhållanden och realia.
Det i denna uppsats översatta verket är en del av novellantologin ”:81'” (”De
våra”) som kom ut 1983. ”:81'” är ett ”Dovlatov-familjens epos”, som Tatiana Skriabina
kallar det, innehållande motiv ur författarens liv. Liksom tidigare nämnts, kallade Dovlatov
sin genre för pseudodokumentär, varför novellerna trots det verklighetsbaserade innehållet
inte bör läsas som helt självbiografiska. Novellen visar tydliga exempel på de karakteristika
som tidigare nämnts.
3. Val av ämne
Efter fem terminers studier i ryska samt ett år på Tolk- och översättarinstitutets (TÖI) kurs i
översättning från ryska till svenska föll det sig naturligt för mig att kombinera dessa två
utbildningar i föreliggande uppsats. Vid översättning får man konkret användning för sina
språkkunskaper och som översättare får man vara lite av en problemlösare när en text och ett
budskap ska överföras från källtextspråket till målspråket och kläs om i en ny språkdräkt.
Översättningskursen på TÖI var inriktad på översättning av fackspråkliga texter och för att
bredda min kompetens i översättning valde jag en skönlitterär text för min uppsats.
Översättning av skönlitterär text och fackspråklig text skiljer sig naturligtvis
från varandra, men de har även mycket gemensamt inom översättningsteorin. Det gäller att i
båda fallen överföra budskapet på ett lämpligt sätt så att det har önskad effekt hos läsaren av
det översatta verket. En text har en känsla att förmedla, en annan text viktig information.
Oavsett vilket måste man för båda ändamålen välja en lämplig metod för att uppnå önskat
resultat.
När vi läste skönlitterära texter på fortsättningskursen i ryska stötte jag på
Sergej Dovlatov och hans novell ”!"#$"%&'$ ("%")'* – #+,#+”. Jag fattade genast tycke
6
för hans sätt att skriva och hans verklighetstrogna berättelser, trots att man i efterhand inser att
man egentligen inte förstod så mycket av texten när man läste den på den nivån. När man
först läser novellen får man intrycket att språket är lätt att förstå för den som lär sig ryska som
främmande språk tack vare den korta meningsbyggnaden och den relativt enkla syntaxen.
Men när man väl analyserar texten och ger sig på att översätta den till ett annat språk, inser
man att den är mycket mer komplex än vad man trott och man upptäcker fler nivåer, vilket är
typiskt för Dovlatovs sätt att skriva. Vi läste bara ett utdrag ur novellen på
fortsättningskursens skönlitteraturläsning, men ett par år senare, när jag var utbytesstudent i
Moskva, kom jag över en novellsamling av Dovlatov i en bokhandel och kunde på nytt
bekanta mig med ”!"#$"%&'$ ("%")'* – #+,#+”. Samtidigt behövde jag ett ämne för min
kandidatuppsats och bestämde mig för att kombinera mina språkkunskaper med den övning i
översättning som jag fått på TÖI. Jag valde då att arbeta med just denna novell, eftersom den
kunde vara en utmaning för mig som nybörjaröversättare. Samtidigt uppstår det många
översättningssvårigheter som ger näring åt analysen och diskussionen i uppsatsen, då det
uppstår en rad intressanta problem som är intressanta ur översättningsteoretisk synpunkt.
4. Problem och frågeställning
Utmaningen med att översätta denna novell består i att återge Dovlatovs stil, allusioner och
meningsbyggnad på korrekt svenska samt att behålla den upproriska och förvirrade
sinnesstämningen hos berättaren. Det förekommer en del intertextuella relationer, som till
exempel citat och allusioner, och realia som är anknutna till vardagslivet i Sovjetunionen. Det
finns ett sarkastiskt och regimkritiskt innehåll, som ligger som en underton dold bakom
allusioner och nyanserat ordval. Meningarna är korta och kärnfulla. Hur översätter man dessa
karakteristiska drag till svenska så att en svensk läsare kan ta till sig budskapet? Går det att
7
hålla sig till en enda översättningsmetod och ändå skapa en fullgod, funktionell och trovärdig
översättning?
Jag har i min översättning valt Peter Newmarks semantiska översättningsmetod,
där jag strävar efter att hålla mig så nära originaltexten så långt det är möjligt såväl på lexikal
nivå, som på strukturell nivå. (Newmark 1988:46). Newmark redogör för sin
översättningsteori i form att ett V-diagram:
(Figur 1. Direkt översatt ur Newmark 1988:45)
Som synes finns det två ytterligheter i Newmarks V-diagram. Den ena innebär
fokus på källtexten med bibehållen form utan någon som helst hänsyn till målspråkets
grammatik och normer. Denna företeelse är särskilt vanlig i grammatikor och dylikt, för att
demonstrera syntax hos främmande språk eller dess säregenskaper ur ett kontrastivt
perspektiv. Den andra innebär fokus på måltexten med stora avvikelser från originalet på både
strukturell och lexikal nivå, med hänsyn till mottagaren. Detta förekommer alltsomoftast inom
översättning av komedier eller lyrik, där man måste ta hänsyn till prosodiska företeelser som
till exempel rim och versmått. (Newmark 1988:46) Är texten av informativ art krävs ofta
tillägg eller förklaringar till översättningen för att den ska bli kommunikativ. Utrymmet för fri
tolkning är litet, om inte obefintligt. När det gäller skönlitterär text kan det finnas fler
tolkningar, varför även den översatta novellen i denna uppsats är resultatet av en enskild
översättares tolkning. I min översättning strävar jag, med hänsyn till det översatta verkets
genre samt Dovlatovs karakteristiska stil, att ligga nära originalet på alla nivåer i mesta
möjliga mån utan att vara alltför obegriplig för måltextsläsaren. Den fiktiva måltextsläsaren är
8
en svensk läsare av skönlitteratur, som inte besitter fördjupade kunskaper i rysk realia och
historia. Jag föredrar att inte göra en alltför anpassad eller adapterad översättning, som i så fall
skulle representera den högra halvan av Newmarks ovan nämnda V-diagram, utan jag väljer
att behålla det exotiska i originaltexten och dess karakteristiska drag. Jag ska med min
översättning av Dovlatovs novell samt i kommentarerna till mitt arbete undersöka huruvida
det är möjligt att konsekvent hålla sig till endera sidan av Newmarks V-diagram.
5. Analys och diskussion
5.1 Allusioner
Som tidigare nämnts, förekommer det en del allusioner till andra litterära verk i Dovlatovs
novell. Den allusion som är tydligast och som ställer översättaren inför ett val är den på första
sidan i novellen:
– Vår värld är absurd, säger jag till min fru. Och människans eget husfolk är
hennes fiender.
Frun blir uppretad, trots att jag bara säger det här som ett skämt.
Hon kontrar:
– Billigt portvin och blekta blondiner är dina fiender!
– Alltså, säger jag, alltså är jag en sann kristen. Ty Kristus lärde oss att älska
våra fiender... (1:4ff, översättningen)
Denna dialog alluderar på Nya Testamentet och Matteusevangeliets 10:e kapitel där den
36:e versen lyder: ”… Och människans eget husfolk blir hennes fiender” (Bibel 2000). Här
måste man välja mellan en bokstavlig översättning eller en idiomatisk översättning. I det här
fallet var valet av en idiomatisk översättning motiverad, eftersom det citerade verket, Bibeln,
9
är välkänt för både källtextläsaren och måltextläsaren. Självfallet kan det inte förväntas att
gemene man känner till just den citerade passusen, men dess innehåll och innebörd i
kontexten kan förstås av både en ryss och en svensk samtidigt som man återger allusionen
med motsvarande ekvivalent.
5.2 Realia och problem specifika för språkparet ryska-svenska
Den största gruppen av översättningsproblem jag stött på utgörs av realia och problem som är
specifika för språkparet ryska-svenska. Det är källspråksspecifika ord och uttryck samt
realiaföreteelser som är svåra att översätta, eftersom det är problematiskt att alltid hitta
motsvarande ekvivalenter i målspråket. Ryska och svenska skiljer sig i mångt och mycket
även när det gäller syntax och ordbildning, vilket skapar svårigheter för översättaren mellan
dessa språk. Som översättare måste man då välja mellan olika metoder, som i huvudsak har att
göra med huruvida man ska domesticera eller exotisera (Venutis termer, Pietilä 2003), dvs.
ska man adaptera texten och föra den ryska kulturen till den svenska läsaren eller ska man
hålla sig nära källtexten och på så sätt flytta den svenska läsaren till den ryska miljön? Jag
redogör här för ett urval av de intressantaste översättningsproblemen, som jag hade i arbetet
med Dovlatovs novell, och delar in dem i tre kategorier som är 1) realiaord och –uttryck utan
ekvivalenter, 2) realiaord och –uttryck med ekvivalenter och 3) ord som betecknar koncept
för vilka målspråket saknar motsvarigheter. Med ekvivalentlös menas ord och uttryck som på
grund av realiaförhållanden eller kulturella skäl inte har någon egentlig motsvarighet i
svenskan och med ekvivalenter som i grupp 2 menas ord och uttrycks som i vissa fall
och/eller med smärre omskrivningar har svenska motsvarigheter.
1
0
5.2.1 Realiaord och –uttryck utan ekvivalenter
På sidan 1, rad 20 i källtexten skriver Dovlatov: ”!"1#' % ;#'322%3$'7!”, ”Vi
drar till Jeliseevskij!”. En infödd ryss vet troligen att Jeliseevskij är det välkända
dygnetruntöppna varuhuset som finns i centrala Moskva och St. Petersburg, men för en
svensk läsare är det högst troligt ett obekant namn. Vid sådana här problem finns i huvudsak
tre översättningsalternativ: Det första är att transkribera namnet så som det är, utan
förklaringar. Detta är en variant av exotisering, en term lanserad av Lawrence Venuti (Pietilä
2003:9ff). Exotisering innebär att översättaren ”skickar läsaren till källkulturen” (ibid.) och
läsaren måste slå upp ord i ett uppslagsverk för att förstå texten. Det andra alternativet är att
göra en översättning med en kortare förklaring till, som fortfarande ryms inom samma
mening, och det tredje är att transkribera namnet och lägga till en fotnot som förklarar vad
Jeliseevskij är. Vanligtvis hade jag valt det andra alternativet, men i det här fallet fann jag det
otympligt att göra en förklarande översättning av originalet, då det är fråga om en direkt
anföring, varför förklaringen får ges på annat sätt. Att skriva något i stil med ”Vi drar till den
dygnetruntöppna affären Jeliseevskij” hade låtit tämligen klumpigt. Jag har därför valt att,
trots att fotnoter i skönlitterär text i vissa fall kan störa läsningen, lägga till en sådan med en
förklaring längst ner på sidan. Jag sökte efter exempel på och artiklar om fotnoter i
skönlitterära översättningar och hittade ett ganska omfattande exempel hos den australiensiska
översättaren och forskaren i östasiatiska språk Greg Pringle, som har analyserat översättningar
av J. K. Rowlands Harry Potter -böcker till kinesiska, japanska och vietnamesiska. Pringle
(Pringle 2008) visar på att fotnoter är vanligt förekommande i böckerna, med hänvisning till
att källspråket och målspråket skiljer sig markant, inte bara vad gäller det lingvistiska, utan
även realia- och kulturspecifika företeelser. Utöver detta kräver genren mer av översättaren då
det finns en stor del påhittade ord och trollformler i böckerna. Trots att avståndet mellan
Sverige och Sovjetunionen, där handlingen i Dovlatovs novell utspelar sig, inte är stort
1
1
geografiskt sett, stöter man i novellen på en mängd ord och företeelser som är helt eller delvis
okända för en svensk läsare. Ett av dessa exempel är just varuhuset Jeliseevskij, som jag fann
bäst att låta stå oöversatt med en fotnot till.
Ett annat problem som jag valt att lösa med hjälp av en fotnot är uttrycket
”3"5'/9 <) 8$*/9”(källtexten 2:3). Vid korpusbaserade sökningar förekom uttrycket endast i
den novell som översätts i den här uppsatsen och språkspecialister vid ryska motsvarigheten
till Språkrådet i Sverige kunde inte heller svara på frågan vad uttrycket betyder, utan hänvisar
till latinska lexikon för vidare forskning. ”C"5'/9 <) 8$*/9” tycks ha använts inom vissa
kretsar av intelligentian som en ironisk beteckning för ’civilstatus’, enligt Eugene Rivelis,
filosofie doktor vid Slaviska institutionen, Stockholms universitet. Därmed kan man anta att
uttrycket inte är särskilt begripligt ens för en rysk läsare, varför jag har valt att bara
transkribera det och låta det förbli oöversatt för att behålla det som den stilmarkör det är.
Det regimkritiska dissidentlevernet som karakteriserar denna novell, och som
kräver extra uppmärksamhet vid översättning, stöter man på på sidan 8 rad 21ff, källtexten:
= 92&> 6">%'#'3? @&8$"9A2 '&"3*)8&5A. B'02#' 0" (#/,"$"7 &"C'.
DE"*&" 6'#' %"0$/, @8$/3A%8> #'%2)&"7 $"#,83"7.
F"99/&8#?&A7 3"320 G'E"9')"% /()"H8+I2 ,")9"*8#:
- :/ ' @&8$"9A2 / %83! G'68 B'&>%3$"(" ' J8&'<#>...
1
2
Översättning:
Jag fick utländska bekanta. De satt hos mig till sena natten och drack gärna
vodka, med leverkorv som tilltugg.
Till och med grannen Tichomirov1 mumlade hotfullt och anmärkte på mina
gäster:
– Det var ena riktiga typer Ni har som bekanta! Som Sinjavskij och Daniel…2
Som jag ser det finns det två problem att lösa vid översättningen av denna
passus. Jag har valt att förmedla det subtila innehållet även här med fotnoter. I novellen har
huvudpersonen utländska bekanta, vilket under den tiden var något som gav upphov till
misstänksamhet hos omgivningen då dessa kunde tas för utländska spioner. Sådan realia är
svårt att känna till om man inte själv varit en del av det eller har goda historiekunskaper. Man
kan således inte förvänta sig att en svensk läsare känner till dessa förhållanden. Denna
information samsas i fotnot nummer 2 med en förklaring till vilka Sinjavskij och Daniel är.
Andrej Sinjavskij och Julij Daniel var två sovjetiska dissidentförfattare som båda två dömdes
till straffläger för sovjetfientlig propaganda. Denna information finns i att tillgå i kortfattad
form i Nationalencyklopedin men är antagligen inte allmänt känd för en svensk läsare. För att
vara på den säkra sidan valde jag att ge läsaren en förklaring, eftersom realian annars riskerar
att gå förlorad. Det andra problemet i denna passus är namnet på grannen, ”G'E"9')"%”.
Detta är en för Dovlatov typisk ordlek. Efternamnet betyder ungefär ”den tyste och fredlige”
från de ryska orden ”*'E'7” (tyst) och ”9')” (fred), samtidigt som denna, till synes, blyga
och försynta person anmärker på huvudpersonens gäster och mumlar hotfullt. Då jag strävar
efter att göra en översättning som är exotiserande och ligger nära originaltexten valde jag att
1
2
Efternamn med ungefärlig betydelse: ”den lugna och fredliga”
Två sovjetiska dissidentförfattare som båda två dömdes till straffläger för sovjetfientlig
propaganda.
1
3
bara transkribera namnet och förklara dess innebörd i en fotnot och låta läsaren göra sin egen
tolkning.
Ytterligare en realiaanknuten företeelse som krävt extra uppmärksamhet vid
översättningen är Inrikesministeriets organ ”DKLM” och det adjektiviserade participet
”@8)2('3*)')"%8&A”. ”DKLM” står för ”O*02# %'@ ' )2('3*)85'7”, ’avdelningen för
visering och registrering’ och ”@8)2('3*)')"%8&A” för ’registrerad’, som i det aktuella fallet
syftar på att huvudpersonens och Lenas äktenskap inte är registrerat, alltså är de inte formellt
sett gifta. I Sverige är man antingen gift eller, vid samkönade äktenskap,
partnerskapsregistrerad. För att få med realia och samtidigt behålla det korta uttryckssättet hos
Dovlatov, endast ett particip i kombination med ett personligt pronomen, och dessutom
avsaknaden av en presensböjd form av ”att vara”, har jag valt att lägga till ’äktenskaps-’ till
’registrerad’ som en kort variant av ett förklarande tillägg. Vad gäller ”avdelningen för
visering och registrering” har jag valt den kortare benämningen ’Passkontoret’, eftersom det
inte handlar om en fackspråklig text, som kräver total ekvivalens, eller formell ekvivalens
(Nida 1964:159), utan det viktiga är att skapa en stilistiskt och rytmiskt smidig text där
innehållet betonas men strävan är en idiomatisk översättning, dynamisk ekvivalens, i enlighet
med Eugene Nidas termer. Jag har även konsulterat Alexander Nazarev-Karlsen, auktoriserad
tolk mellan ryska och svenska, och fick stöd för denna översättningsvariant i den skönlitterära
kontexten.
Gemensamt för orden och uttrycken i detta avsnitt är att de saknar svenska
motsvarigheter, varför användningen av fotnoter var allra vanligast inom just denna kategori
av översättningssvårigheter. Vid några tillfällen var det möjligt att använda en semantisk
översättning där man håller sig relativt nära originaltexten och vid ett tillfälle var det
nödvändigt att gå över till den andra sidan av Newmarks V-diagram, nämligen en mer
1
4
kommunikativ översättning, där det ryska ’DKLM’ ersattes med det något förenklade och till
sin betydelse snävare ’Passkontoret’.
5.2.2. Realiaord och –uttryck med ekvivalenter
!"9"7$8 – innergårdens sophög. (1:15, källtexten). Mig veterligen finns det
inte i svenskan ett enskilt ord för en sådan sophög på innergården som nämns i novellen.
Orden soprum eller sopstation i det här sammanhanget hade låtit för svenskt eller alldeles för
organiserat. Sophögen på innergården var troligtvis ingen organiserad återvinningsstation,
utan soporna bara hamnade där. Jag har här, valt att göra en förklarande, kommunikativ
översättning (Newmark 1988:45ff), som varken blir för klumpig eller stilbrytande.
När det gäller ’Radiola’ (1:22) handlar det snarare om en generationsfråga än
om realia eller kulturskillnader. Till att börja med bör det nämnas att Radiola är ett
varumärke, vilket genast gör att en översättning blir besvärlig. Liknande fall finns i de flesta
språk. Ett exempel på detta är det finska ordet ’huulirasva’, som inom finlandssvenskan
direktöversatts med ’läppfett’. Andra ord som man stöter på är ’läppcerat’ och ’läppbalsam’.
En svensktalande person förstår troligtvis vad man menar, men uttrycken tycks inte vara
frekventa i vardagligt tal. Skulle man däremot översätta ’huulirasva’ med ’Lypsyl’, skulle
många fler med största sannolikhet veta vad som menas. ”Lypsyl” är ett varumärke som blivit
synonymt med läppcerat, om detta skriver bland annat Daniel Bik och Daniel Bodin i sin
kandidatuppsats om hur ett visst varumärke blir standard för en hel produktkategori. (Bik &
Bodin 2007) En Radiola är en radiomottagare med inbyggd högtalare som står på ben.
Varumärket Radiola finns som ett etablerat varumärke hos Ericsson i Sverige (Staunstrup
2001), varför det skulle vara missvisande att översätta ’Radiola’ med enbart ’radio’. En del av
innebörden och kopplingen till tidseran skulle då gå förlorad. Jag har därför valt att översätta
ordet med Radiola, med stor begynnelsebokstav, precis som i originalet, å ena sidan med viss
1
5
risk att läsaren inte direkt förstår vad som menas, å andra sidan är jag trogen
originalförfattaren samt källspråkskulturen.
Ytterligare realiaanknutna ord och begrepp är: $&'H&A7 )A&"$ (2:6), ’svarta
bokmarknaden’, och 6"06"#?&A7 (5:12) ’underground’. Huvudpersonen i novellen är en
regimkritisk dissident och de kretsar som han rör sig i och hans författaralster är sådana, att
man med $&'H&A7 )A&"$ ’bokmarknaden, bokbranschen’ menar den svarta bokmarknaden,
varför attributet ”svart” får stå med i översättningen, och med 6"06"#&A7 ’underjordisk’
genrebenämningen underground i betydelsen hemlig eller oppositionell
(Nationalencyklopedins nätupplaga), snarare än den fysiska befintligheten.
Vidare använder Dovlatov även orden 3'02#', ’vi satt’ (8:21, källtexten) och
3",')8#'3? 0)/@?>, ’vännerna samlades’ (1:16, källtexten). Vad som menas med de här
fraserna är det för ryssar typiska sättet att umgås: man samlas, vänner och bekanta, hemma
hos någon och sitter till bords och dricker vodka eller te och samtalar och filosoferar över
diverse saker. Dessa träffar är allt som oftast oplanerade och spontana och man sitter gärna
länge. Jag har, i stället för översättningsvarianter som ”umgicks” respektive ”träffas” eller
”var på besök”, valt att översätta fraserna med ”satt till bords” respektive ”samlades vänner
hos mig” för att återigen hålla mig nära originaltexten och bevara det exotiska i dessa uttryck
för en svensk läsare.
Orden i detta avsnitt kräver alla någon form av förklarande översättning. De är
kulturspecifika och har realiaanknytning, men är inte omöjliga att översätta. Ofta räcker det
med ett enstaka attribut av något slag för att översättningen ska bli kommunikativ, som i
exemplen ovan: ’innergårdens sophög’ och ’svarta bokmarknaden’, medan ord ibland kan
översättas utan tillägg eller förklaring, som här till exempel ’radiola’. Vad gäller de
kulturspecifika uttrycken 3'02*? och 3",')8*?3>, ’sitta’ respektive ’samlas’ har de sina
ekvivalenter i svenskan på det sätt att det går att översätta dem med ett befintligt ord i
1
6
målspråket och ändå behålla dess innebörd. Självklart finns risken att den exakta innebörden
och den kulturella konnotationen inte förmedlas explicit, men de svenska översättningarna
’satt till bords’ och ’samlades hos mig’ torde ändå uttrycka det.
5.2.3. Ord och uttryck som inte har någon motsvarighet i målspråket
På ryska är standardregeln att verbet ”vara” inte återges i presens, utan ersätts av
ett tankstreck, ” – ”, eller utrymmet lämnas tomt, och uttrycks endast i preteritum och
futurum. I vissa, sällan förekommande fall används ”23*?” i presens, men lämnas dock oftast
tomt. Tack vare denna företeelse kan Dovlatov använda sig av korta meningar för att skapa
den korthuggna stilen och den rappa dialogen. För översättaren bildas naturligtvis ett problem
när detta osynliga ”är” ska översättas. Ett sådant fall är: ”G%"' %)8(' – <*" 0212%A7
6")*%27& ' $)812&&A2 ,#"&0'&$'” (källtexten 1:6). Här finns egentligen inga
tolkningsproblem, man förstår att kvinnan är sarkastisk och att hon leker med orden. Det
svåra här består i att översätta tankstrecket och återge betoningen, varför jag valt att översätta
repliken med denna ordföljd, med hänvisning till tema-rema -principen, där det väsentliga,
temat, placeras först i meningen: ”– Billigt portvin och blekta blondiner är dina fiender!”.
Temat i repliken är att det är just billigt portvin och blekta blondiner och inte husfolket, som
mannen påstår.
På sidan 2 rad 12ff i översättningen pågår en dialog mellan mannen och
kvinnan, där kvinnan berättar att hon sovit i någons kakiskjorta och hon uppmärksammar
också att det sitter en ”@&8C"$”, ett slags utmärkelse eller en medalj, på skjortan. Sedan
fortsätter dialogen så här:
– Den är stickig... Den tillät mig inte att sova...
– Jag förstår den.
1
7
Här finns naturligtvis utrymme för fri tolkning, men enligt min tolkning har
mannens svar en klart erotisk antydan, i stil med soldatjargong. Denna @&8C"$ är ett slags
orden, en brosch som tilldelades ryska män när de genomfört sin militärtjänstgöring och är ett
slags bevis på manlig, fysisk styrka och uthållighet, ungefär som ett mandomsprov. Det är
naturligtvis en stolthet för mannen. Han implicerar att kvinnan är sexuellt attraktiv och genom
att uttrycka förståelse för att den stickiga symbolen för manlighet inte låtit henne sova under
natten; han skulle troligen inte själv heller låtit henne sova om han legat så nära inpå henne en
hel natt. Denna dialog visar tydligt på svårigheten med att översätta denna sorts ordlekar. De
erotiska symbolerna här är medaljen med dess manliga styrka, som ska attrahera kvinnan,
uttrycket ”den är stickig, den tillät mig inte att sova” och mannens svar. En tolkning av ordet
”stickig” kan syfta på stickan, som håller medaljen på plats, som en fallossymbol i detta
erotiska sammanhang, för i den ryska versionen står det ”;(" 9"H&" 6"&>*?”, ordagrant
översatt: ”Den (@&8C"$, märket eller medaljen) kan man förstå.” N&8C"$ är på ryska ett
maskulint ord, och det personliga pronomenet är följaktligen ”2("”. Dovlatov utnyttjar här
ryskans avsaknad av skilda personliga pronomina för besjälade respektive obesjälade ord,
utan bara gör skillnad på maskulint, feminint och neutralt genus. ”E("” kan därmed läsas som
både ”den/det” eller ”honom”. Det viktiga här är att behålla pronomenet ”den” för att återge
originaltextförfattarens ordlek och låta ”den” syfta tillbaka på just den stickiga medaljen, och
inte skriva exempelvis ”Jag förstår det”, vilket i de flesta fall hade varit en naturlig
översättning av repliken. I det här fallet skulle dock innebörden och den erotiska anspelningen
gå förlorad i en sådan översättning, eftersom mannens svar inte enbart ska läsas som ett
konstaterande, utan som en lek med orden och en sexuell anspelning. Medalj är naturligtvis
bara en av flera möjliga översättningar av ordet @&8C"$, och kan även anses vara något snäv
till sin betydelse, då det ryska ordet har en anknytning till det militära och har en annan sorts
symboliskt värde, medan medaljer oftast erhålles i idrottssammanhang och är något
1
8
cirkelformat som hängs runt halsen med ett band. Också den dolda betydelsen och
symboliken som diskuterats ovan är onekligen viktig i dialogen, men det viktigaste torde ändå
vara att återge den ordlek som författaren använder sig av. Ordböckerna ger förslag som
”märke”, ”emblem” och ”tecken”. Jag valde som översättningsvariant ”en medalj som jag fick
efter min militärtjänstgöring” med ett förklarande tillägg i översättningen eftersom ”medalj”
tycks vara det enda ord som passar in i sammanhanget, med en ungefärlig ekvivalens vad
gäller betydelse, och som ändå möjliggör användandet av ”den” i stället för ”det” i mannens
svar; medalj böjs ju ”medaljen” i bestämd form. Hade jag valt något av de andra orden, som
hade fått ”det” som bestämt personligt pronomen, hade inte ordleken framgått på svenska.
Dessutom förstår man av kvinnans replik att medaljen faktiskt sitter fast på skjortan, vilket
torde innebära att den är fäst på den likt en brosch, och denna stickiga detalj inte går förlorad i
översättningen ”medalj”. Originalet är heller inte så explicit, varför översättaren inte heller
bör övertolka och göra sin översättning alltför transparent.
Till denna tredje grupp hör ord som egentligen inte har några ekvivalenser alls,
men som är möjliga att dölja bakom grammatik och syntax. I det första exemplet kan man
genom ordföljden återge tema-rema-förhållandet och i det andra exemplet kan man i svenskan
utnyttja de grammatiska genusen tillsammans med ordval för att kringgå problemet vid
översättningen av en ordlek med grammatiskt genus kontra sexuellt genus.
6. Slutsats
Som översättare måste man först och främst förstå och tolka den originaltext man arbetar med
och därefter välja hur man bäst översätter texten så att den har önskad effekt på
målspråksläsaren. Det gäller att ta hänsyn till både den språkliga och kulturella sfären som det
översatta verket publiceras i, samt även textens genre. I alla språk finns det metaforer,
ordlekar, rim, realiaföreteelser och språkspecifika ord och uttryck som inte går att översätta
1
9
direkt till andra språk. Det är då översättaren måste välja den metod som är lämpligast för att
förmedla budskapet på bästa sätt. I vissa fall går det utmärkt att hitta exakta ekvivalenter i det
andra språket, i vissa fall kanske man måste nöja sig med närsynonymer. Det finns också fall
då man måste göra ett förklarande tillägg i sin översättning och i en del fall inte översätta alls,
utan ge översättningen med hjälp av en fotnot. Då min strävan var att skapa en så
källspråkstrogen översättning som möjligt valde jag att lösa några problem med just fotnoter i
syfte att behålla det exotiska i texten. Ibland får man dessutom som översättare försöka dölja
ett problem, vilket jag gjorde avsnittet med den stickiga medaljen. För mig som översättare
var det ett problem, men en brist kunde göras om till en tillgång och problemet i sig kunde
döljas för läsaren.
Som vi kan se finns det flera olika möjligheter att lösa översättningsproblem och
det går sällan att hålla sig till en enda metod i sitt arbete. Som jag ser det är man som
översättare nästan tvungen att kombinera olika metoder och lösa varje problem från fall till
fall. En ord-för-ord –översättning av exempelvis Dovlatovs novell skulle troligtvis bli helt
obegriplig för en svensk läsare, emedan en alltför adapterad och fri översättning skulle avvika
från originalet och vara föga troget dess författare. Varje översättare har sin utpräglade stil
och sitt sätt att översätta. En del är mer inriktade på att alltid hålla sig nära originalet, en del
gör gärna avsteg från originalet och adapterar sina översättningar i olika grad. Dessa två typer
är naturligtvis ytterligheter och de flesta översättare placerar sig troligtvis någonstans i mitten
på Peter Newmarks V-diagram som tidigare nämnts i denna uppsats. Man måste lösa varje
problem för sig och kombinera de metoder som är lämpligast för just den aktuella texten.
2
0
7. Referenser
Tryckta referenser
Davidsson, Carin. 1994. Rysk-svensk ordbok. Stockholm: Iventus international
Newmark, Peter. 1988. A Textbook of Translation. London: Prentice Hall
Nida, Eugene. 1964. Toward a Science of Translating. Leiden: E. J. Brill
Gunnarsson, Gunnar & de Roubetz. Alexander. 1965. Rysk-svenskt lexikon. Stockholm:
Almqvist & Wiksell
Norstedts Akademiska Förlag. 2006. Norstedts ryska ordbok. Stockholm
Elektroniska referenser
Bik, Daniel & Bodin, Daniel. 2007. Innovationsimplementering: Att sätta en standard.
Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande. Huddinge.
http://sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:15344 (Tillgänglig 2008-10-22)
Gillespie, David.Sergei Dovlatov. The Literary Encyclopedia. 2003;
http://www.litencyc.com/php/speople.php?rec=true&UID=5503
(Tillgänglig 2008-11-24)
Nationalencyklopedins nätupplaga. www.ne.se (Tillgänglig 2008-10-29)
Pietilä, Pia. Borta bra men hemma bäst? 2003. Helsingfors universitet, Institutionen för
nordiska språk och nordisk litteratur. Helsingfors (Tillgänglig 2008-12-12)
Pringle, Greg. Harry Potter in Chinese, Japanese & Vietnamese Translation
http://www.cjvlang.com/Hpotter/miscellaneous/footnotes.html
(Tillgänglig 2008-10-22)
Skrjabina, Tatiana. 2008. “Dovlatov, Sergei Donatovitj”. Entsiklopedija Krugosvet.
http://www.krugosvet.ru/articles/102/1010231/1010231a1.htm
(Tillgänglig 2008-10-22)
Staunstrup, Pontus. 2001. Radiola – teknik och design i skön förening. The History of
Ericsson.
http://www.ericssonhistory.com/templates/Ericsson/Article.aspx?id=2095&ArticleID=1374&
CatID=361&epslanguage=SV (Tillgänglig 2008-10-22)
2
1
1
!"#$"%&'$ ("%")'* – #+,#+
2
-./0.1 23456734
3
4
- !"# $%& "'()&*+,, - -./.&0 1 (/.+2 3+,+, - % /&"-% 4+5./+6" - *.$"#,%+ +-.!
5
7.1 3+," (+&*%8(1, 9.81 1 :&.%;,.#) <8. / #)86). = .8/+8 1 (5>#):
6
- ?/.% /&"-% - <8. *+#+/>2 :.&8/+2, % 6&"#+,>+ '5.,*%,6%!
7
- @,"4%8, - -./.&0, - 1 %(8%,,>2 9&%(8%",%,. A'. B&%(8.( )4%5 ,"( 50'%8C /&"-./
8
9
10
11
(/.%9...
D8% &";-./.&> :&.*.53"08(1 */"*E"8C 5+8. F+; $"5.-. */"*E"8C 5+8...
= G$+&%6) 1 :&%+9"5 ( $+48.2 . &";/.*+. H*%,(8/+,,.2 :&%4%,.2 &";/.*" '>5"
6&"2,11 (8+:+,C ,+/.;$)8%$.(8% $.+2 3+,>. H+ (:.6.2(8/%+ ,+ %$+5. -&",%E.
12
I.&";%8+5C,., 6"6 <8. $.-)8 )3%/"8C(1 / 4+5./+6+ - (:.6.2(8/%+ % ",8%:"8%1...
13
I.;,"6.$%5%(C $> / #+(8C*+(18 8&+8C+$ -.*).
14
15
16
17
D8. (5)4%5.(C 8"6.
J $+,1 '>5" 6.$,"8" ( .8*+5C,>$ /9.*.$. K6," />9.*%5% ," :.$.26). L)8C 5% ,+
6"3*>2 /+4+& ) $+,1 (.'%&"5%(C *&);C1.
K*,"3*> 1 :&.(,)5(1 (&+*% ,.4%. J/%*+5 -&1;,)0 :.()*) ," (8.5+ % .:&.6%,)8.+
18
6&+(5.. M 8.(6.2 :.*)$"5 . /4+&"#,+$. I.$,0, 8&%3*> '+-"5% ;" /.*6.2. N8.-8.
19
/>(6";"5(1 (5+*)0O%$ .'&";.$:
20
"I.#5% / H5%(++/(6%2! ?)*" - $+8&./ 8&%(8" % .'&"8,. - :&%$+&,. (8.5C6. 3+..."
21
P (8"5 *)$"8C . ;"/8&"6+ / ,+)'&",,.2 6.$,"8+. =*&)- 4)/(8/)0 - 1 ,+ .*%,. !"
22
*%/",+ $+3*) 9.5.*%5C,%6.$ % &"*%.5.2 68.-8. (:%8. M5>#"8(1 #.&.9% % /;*.9%. P
23
(:&.(%5:
24
- => 68.?
25
- Q.:)(8%$, R+,", - .8/+8%5 ,+.3%*",,. (:.6.2,>2 3+,(6%2 -.5.(.
1
2
! "#$%&#'(). *&) +,-# .(/0,1#,/() -, /#2 %3 1#(/4. 50,$6 -#768 "-#24&98
:0,4;'#$#'6 <#&#09 6 +#06(9. ! (:04(6':
3
- =#24. .#7 (/#/%(, +,-#? >04?, @4.40), 2#24. .#7 (4A6%& B0 #2/%&?
4
C#(/%:6'# :#%"#. D#/,& (:424E-9E 3,-(26E @4'4( :046"-,(:
5
- F,-) "#;9' G%0,.61...
6
G%0,.61 ;9' &46& "-#24&9& :4 2-63-4&% 09-2%. G4$# $.# (:%(/) ,@4 :4(#$6'6.
7
- =#2 B/4 "#;9'?
8
- G%0,.61 -#:6'() 6 .9".#' /#2(6...
9
! (/#' 1/4-/4 :06:4&6-#/H.
10
- C# .#( ;9'4 24061-,.4, :'#/H,?
11
- I 4;?,&, $#. D,',-4,. J@4 :40.#' G%0,.61. K (:#'# ) . 1H,E-/4 @6&-#(/,02,.
12
- L/4 &4) #0&,E(2#) @6&-#(/,02#. <#2 (2#"#/H - 0,'62.6). M%$,/, %84$6/H - (-6&6/,.
13
- D$,(H 2#24E-/4 40$,-...
14
- L/4, - @4.40N, - (:40/6.-9E "-#142.
15
- <#24E 24'N16E... 5:#/H -, $#' &-,...
16
- J@4, - @4.40N, - &43-4 :4-)/H...
17
C#24-,A-/4 ) .(:4&-6' B/% 3,-?6-%. O%$#), ;',$-#), ( &4-@4'H(26&6 @'#"#&6. =
18
B/4&% .0,&,-6 0#((.,'4.
19
- P/.,0-6/,(H, - :4:04(6'# +,-#.
20
! -#209' Q6"64-4&6N @#",/4E. <4/1#( 3, 6"&,-6'#(H #2%(/62#. M#097-)
21
22
23
24
:04(',$4.#'# 2 $.,06. 5%$) :4 ".%2% - -#$,. &46 .,'H.,/4.9, 7',:#-A9.
! .9;0#'() 6"-:4$ 4$,)'#. R,-H -#16-#'() (/0#--9& 6 /#6-(/.,--9& 4;0#"4&.
1
2
3
4
5
!"#$% &$'()*"+ #(',$+ ) -$.$/&$0. 1('(#$&2$ )(*.34 %(56 &$ (,$&7 #(&*56 8$/$..
9($&&"+ 45%&":#$.*", &$ /(:#54";<"+ $$ *('$&...
=> &$ 8$? #.3/" ."?%5&3'5:7. @ &"-.")5':+ ) /3A. 1(:'$ /3A" ) %($0 B5?&5
&":#3-"$# (#&(:5#$'7&"+ +:&(:#7.
9>6(B3 ,$.$? #.5 %5&3#> - *(C$ &" :#('$, -$,$&7$, /B$%. 1(,$%3-#( ?"'5)&"+ .>8"...
6
D E#(%3 ).$%$&5 F$&" (/$'":7. G&#5,&"+ -.(.$6" 3 )(.(#" - :'$/ &$(83?/"&&(0
7
,3):#)$&&(:#5 H5%> I3.$)5," - 8>'" $0 * '523.
8
9
- J$0:#)5#$'7&(, - 4()(.;, - ?$'$&($... => ?")#."*"'5, 8$:$/3+ ( ."?&>6 -3:#+*"6. 9:$
8>'( %5'(, '$4*( 5 /"B$ -.5+#&(. K *"*(0-#( -(-.")*(0 &" (8<$$ 8$?3%5$...
10
F$&" :(8."'" )$<5, &"/$'" #3C'5 5 4()(.5#:
11
- @ -(A'".
12
- K-":58( ?" -.5+#&($ 3#.(.
13
9/.34 :'>A3:
14
- L3/3 (*('( A$:#5.
15
- M(.(A(, - 4()(.;...
16
=&$ ):-(%5&"$#:+ #"*"+ 5:#(.5+. N'5 %> : -.5+#$'$% 5? 8"&5. O:#"&")'5)"$# &":
17
%5'525(&$.. => &":#(.(B5'5:7, :-."A5)"$%:
18
- 9 ,$% /$'(?
19
G (& 4()(.5#:
20
- 9> &$ -(%&5#$, *(4/" 8>'5 5?/"&> "P$#*5" G6%"#()(0?
21
- 9 #>:+," /$)+#7:(# ,$#>.&"/2"#(% 4(/3. Q?/"#$'7:#)( "I5-$.8(.$0", K"&*#-
22
1$#$.83.4.
23
- K-":58(. =(B$#$ 5/#5.
24
- D3/"? - :-."A5)"$%.
25
1
- !"#$ %&'('). - &'*)+$)'.
2
- ,- .*&/&#0-...
3
1)02 3&4$5(6$ '&7#$ .8).9 &/-#)00&.'( ( /)5"8(2. : * ;'&' 4$5 34(8)40& '$<&) =)
4
&>">)0().
5
- ?"#", - 7&*&4(', - &<&6& @).'(...
6
A " 8)02 /-6& 0$50$+)0& .*(#$0() * 32'9 '4(#B$'9. C4(+)8 0) . =)0>(0&D #$=), $ .
7
8
9
10
11
?4&#.<(8. E$6)) - /$0<)' 3& .6"+$F +9)D-'& 5$>('-.
G*&0F, &'8)02F .*(#$0(). ?$0<)' (70&4(4"F. 1+".9 #&8&D * '$<.(. H$#& /-, #"8$F,
*'&4-) <6F+( 5$<$5$'9.
I#". C4(%&#(' &<&6& @).'(. J$.<4-*$)' %&52D.'*)00"F ."8<", $ '$8 - <&0.)4*-,
2DB$, %)<.
12
- ,-, - 7&*&4(', - 3&<$ 5$0(8$D').9 .*&(8( #)6$8(. A 2 *.) 34(7&'&*6F.
13
K"' " 8)02 #(<&) .&&/4$=)0() *&50(<6&. A *#4"7 &0$ 8)02 . <)8-'& 3"'$)'? L <$<(8-
14
'& /6(5<(8 ( #&4&7(8 +)6&*)<&8? ,#4"7 /)5"8() 8(4$ 5$@6& "=) '$< #$6)<&?..
15
C&"=(0$6(. M .)6 5$0(8$'9.2. N)0$ *-8-6$ 3&."#". ,<6F+(6$ ')6)*(5&4.
16
K)6)*(5&4 " 8)02 #*$ 7&#$ 0) 4$/&'$6. A '"' *#4"7 5$4$/&'$6, <$< 0&*)09<(D...
17
L'$6 2 5$8)+$'9 <$<()-'& 3)4)8)0-. H$# "8-*$690(<&8 3&2*(6(.9 5$74$0(+0-)
18
/$0&+<(. , 8&)8 @<$O" 3&*(.6& +'&-'& 5$8@)*&). ,&56) %&6&#(690(<$ "'*)4#(6(.9
19
<&4&'<() /)=)*-) .$3&=<(. E$=) 5$3$% * <*$4'(4) (58)0(6.2...
20
H$.'"3(6 *)+)4. N)0$ 7&*&4(':
21
- ,$8 +$F (6( <&O)?
22
- P$F.
23
,-3(6( +$F . <$<(8(-'& 3420(<$8(. M 3420(<&* #& ;'&7& 0) )6 6)' '4(#B$'9...
24
L8&'4F - +$. 0&+(. ,4&#) /- 0$#& 6&=('9.2 .3$'9. N)0$ 7&*&4(':
25
1
2
3
- !"#$%$&' () *+,('.
-$.+, *+/0. !/"1'2 3)4'&+ 4) 5$(+67$8 6&"/($*. 9),".+ 6 *"5()&+ - #:$&. ;) &"5
.' #)5"5 %$6)('. <"2=*" 65'#&" 3$5()#&'/*$ - ('1&" /"4"6"'.
4
> 2'3, :/$#2+7)2#? - ($ '%$("3" 46+*). @"&= AB :"7'6'2$2)#= 6" #(' $4 *"*'&#&6)...
5
> 5$(+& %'#?&= :"%".%)2 $ &".' +#(+2. ;)+&/" 6#' #()1)2). C'3*)? ('2"6*"#&=, %+7
6
7
8
9
10
$ *"D' # 5"2"*"5...
- ;) E&"& /)4, - 3"6"/$&, - ? 4)%'/.+#=. F+%+ :"#2' "%$(()%G)&$. <)* 1&" ('
6"2(+8&'#=...
> :"',)2 6 /'%)*G$0. H&&+%) - 6 A)/ -"04) .+/()2$#&"6. - *)*"8-&" 76'%*"8
:"4()*"5$2#?, 6 3"#&$($G+ 5'(? 46)2). I#' :"6&"/?2):
11
- J)4)*, ()2'8 5(' /+##*"8 6"%*$!..
12
K/+4=? () :"%:"2=(B8 *"(G'/& #"A$/)2$#=. L6)(3)/%$#&) #2+7)&=. !/$1'5
13
)6)(3)/%$#& %"6"2=(" ('"AB1(B8 - '#2$ 5".(" &)* 6B/)4$&=#?. M3/)'& () 6$"2"(1'2$
14
2'.)... J"/"1', 5(".'#&6" #"A2)4("6. L ? %"5"8 #:'7+. I 5"8 #+5)#7'%7$8 %"5
15
":)4%B6)0.
16
I'1'/"5 ? %".%)2#? '' $ #*)4)2:
17
- C'(), %)6)8&' :"3"6"/$5. N(' *).'&#?, ()5 #2'%+'& "AO?#($&=#?. !/"$#,"%$& 1&"-
18
&" (':"(?&("'. P 5'(? '#&= ('#*"2=*" Q'*"&2$6B, 6":/"#"6. R)4/'7$&' A'4
19
G'/'5"($8?
20
- > 6)# #2+7)0, --3"6"/$&. L 2$G" #:"*"8("', *)* %)5A). -:/)7$6)0:
21
- I)5 1&", ('3%' .$&=? F)/B7(? ('5("3" "A$%'2)#=. I'/('' - #2'3*) +%$6$2)#=:
22
- !"1'5+ E&" ('3%'? P 5'(? *6)/&$/) 6 K)1("5. L 1&"?
23
24
25
1
- !" #$%&'(, ) *+,#(*-$... .#& /(0"1"2(*3... 4 5+6"2... 7('5" &,& (5$# )(/8(*. 9+'+:(
2
/(--()"8$,&*0$... 7;*<%+ 8"1 $1)$#$-&... .(=&- :;-3, < )"6 #8")2>*3?
3
?"*-+/$2" /"+1". 4 %+)*-)+>, %-( 08"*#&>. ?"0(#&@, (#" *0"1"2":
4
- A 6&#< 0 )"6 /8&-&#1$B #&-.
5
7"0 $ *0"1"2" - /8&-&#1$B, 6(2, #& $6&>.
6
?"*-+/$2" /"+1" &,& :(2&& -<'(*-#"<. !2< 6&#<. C#"--( :;2" /(2#" */(0(B*-)$<.
7
8
9
10
11
D1'2<5 E(2(5#;B $ -)&85;B, 0"0 +'(2 %&6(5"#".
7+- < 1"5+6"2*<. .(=&-, && */(0(B*-)$& );F& /(2();E 8"12$%$B? D;F&
:$(2('$%&*0('( /8&58"*/(2(=&#$< 0 6+=%$#&? D;F& *"6(B $5&$ /(*-(<##('(
6&*-(=$-&23*-)"?..
- G /(*2&5#$B )(/8(*. 7(230( #& *&85$-&*3. G &*2$ < #& /8") - 1":+53-&... H(8(%&, &*-3
12
(5#( /8&5/(2(=&#$&... D;, *2+%"B#(, #& 8":(-#$0 H(6$-&-" '(*+5"8*-)&##(B
13
:&1(/"*#(*-$?..
14
."2( 2$, 5+6">. I&2()&0 < )*&--"0$ 1"6&-#;B, #&)(15&8="##;B. !()(23#( 6#('(
15
/3>. J(2-"> 2$F#&&. "?&6&@0"< )(2#"" 6&#< +/(6$#"2"... .(=&- :;-3, /8$*-")$2$ 0
16
#"%$#">,&6+ 5$**$5&#-+ K-+ L"#-"*-$%&*0+> =&#,$#+?..
17
7+- +=, 5+6">, (#" 8"*08$%$-*<. M &*2$ /8") - -&6 :(2&& 8"*08$%$-*<...
18
92;F+:
19
- ?&-, < ) /"8$06"E&8*0(B 8":(-">... G 1"-&6: - N*2$ )(/8(*() :(23F& #&-, 5")"B-&
20
21
22
23
24
/$-3 %"B.
7"0 K-( )*& $ #"%"2(*3. !#&6 < :&'"2 ) /($*0"E E"2-+8;. D(1)8","2*< 8"**-8(&##;B,
+#$=&##;B $ 12(B. O&#" */8"F$)"2":
- D"6 %"> $2$ 0(L&?
1
M! "#$%& '( )*+,#-*)&-*.&. /&01 #23('&-*.&41 5)*%5#6 7(.#-#6 &'8#)3*9&(6.
2
:*")&3(), #'* 4##2;*.*:
3
- <*3 +-#'&. 5*5#6-%# =(45&'...
4
>.&:
5
- ?7( %@% @ -*4 4%&)*.1'!6 "#)#0#5?..
6
A#& 7(.* (( '( &'%()(4#-*.&. B %#C( '( +*7*-*. (6 -#")#4#-. =(+@3&( ")&#2)(%*.#
7
8
9
10
5*C7#7'(-'!(, #2!7(''!6, )@%&''!( 8#)3!.
A#6 )(C&3 '(45#.15# &+3('&.4D. E#5.#''&9! +-#'&.& 3'( -4( )(C(. F* & $(,#
+-#'&%1, (4.& #%5.&5*(%4D 4"#5#6'!6 C('45&6 ,#.#4?
A! #4%*-*.&41 4#-()0(''# '(+'*5#3!3& .G713&. /('* 2!.* '(-()#D%'# 3#.$*.&-*
11
& 4"#5#6'*. H%# 2!.# '( %D,#4%'#( 3#.$*'&( &4"#)$(''#,# ,)#35#,#-#)&%(.D. > '(
12
,)#+'#( 4"#5#64%-&( ")#%&-#%*'5#-#6 3&'!. H%# 2!.# 3#.$*.&-#( 4"#5#64%-&( 5#)'D,
13
)*-'#7@0'# -'&3*G;(,# 0@3@ 7)(-(4'#6 .&4%-!...
14
E)#0.* '(7(.D. I@22#%'&3 @%)#3 D '( -!7()C*.. B 45*+*.... :(%. 5)&5'@.:
15
- /('*! <!4.@0*6%( 3('D! J*+)(0&%( 3'( 2!%1 4#-()0(''# #%5)#-(''!3. A! -(7(3
16
4@")@C(45@G C&+'1... :# - 2(+ ,.*-'#,# K.(3('%* 4@")@C(45#6 C&+'&... L '*4
17
M#+D64%-#... <! 4%&)*(%(... N2OD4'&%( 3'(, $%# -4( K%# +'*$&%? B 2.&+#5 5
18
"#3(0*%(.14%-@...
19
/('* "#7'D.* '* 3('D 4"#5#6'!6, 7)@C(.G2'!6 -+,.D7:
20
- B -*3 3(0*G? <! M#%&%(, $%#2 D @0.*?
21
- :( +'*G, $(,# D M#$@! B M#$@ "#'D%1... /G2#-1 - K%# D "#'&3*G. J*+-)*% - "#'&3*G.
22
<4( "#'&3*G... <4(, 5)#3( K%#,# '#)3*.&+#-*''#,# 4@3*40(4%-&D... =@71 -! *,('%#3
23
,#42(+#"*4'#4%&, %#,7* -4( '#)3*.1'#... B 2! 7*C( #2)*7#-*.4D... < K%#3 $@-4%-#-*.*41
24
2! .#,&5*... P %*5...
25
/('* "#3#.$*.* & ,#-#)&%:
1
- !"#$ %&'( )*+$ - ",&-$+..
2
/ 0&+.1, "#.2,& 3(+)3$4 )0,$. 1(%2(#5",$. 2#&0&:
3
- !"#$ 4&1 %)-%( 678 - 3(-&#)*"+&.
4
- 9+( 0%&:$+ - 678?
5
;."%$<= >=#$ (3)?.%= .?. %$-.. @(#(" 04):&# .?. "3(,(*%... A )"#=B&#:
6
- C "1="#. - $%+$1%&D >#$0("+5.
7
- E& %.+ )-, - 2(4(FG, - 0&:.1?..
8
;&04. D ("1.#G"5, ')1&G, +&, 2F)>( %&F)B$+5 H+( "3(,(*"+4$.?!
9
IF(B#( .?. %.'.#$ '4.. / "3&"#& 1.%D - 4(',&. A ,)+$# 4 ('%(* 3F(2F.""$4%(*
10
F.'&,<$$. E(1(* 3F$.J&# (,(#( :&"& %(:$. K) $, ,&, >= H+( 3(#):B. 4=F&0$+5"D, -
11
0&>=#"D... I("D2%)#... I(B.# %.4.F%(* '(F(2(* >)')?.2( &F."+&%+& @)F.4$:&...
12
LF(B.%%=* 1%(G ,&1.%5 #.2 %& '%( (,.&%&...
13
6+( >=#& %. #G>(45. / +.1 >(#.. - %. 1$%)+%&D "#&>("+5. 6+( >=#& 3(3=+,&
14
0&?$+$+5"D (+ J&("&.
15
M= '&-. %. 3.F.B#$ %& "+=".
16
N :.F.0 2(' F('$#&"5 '(:,& O&+D. 7&, $ 3(0%&,(1$#$"5...
17
C ,&:."+4. 1)-& D >=# 3F$(>F.+.%$.1 "(1%$+.#5%=1. @('&1$ %. $1.# 3("+(D%%(*
18
19
20
21
22
23
24
25
F&>(+=. 8>#&'&# 3(+)",%.4B.* %&F)-%("+5G '.,4&#$P$<$F(4&%%(2( 1&+&'(F&.
;&"",&0(4 1($J %. 3.:&+&#$. A "+&%(4$#"D 4". >(#.. 0#=1 $ 4". 1.%.. ("+(F(-%=1.
Q.+(1 ".1$'."D+(2( 2('& 1($ 3.F4=. F),(3$"$ (+3F&4$#$"5 %& R&3&'.
S 1.%D 3(D4$#$"5 0%&,(1=. $%("+F&%<=. T$'.#$ '( 2#)>(,(* %(:$. 8J(+%( 3$#$
4(',), 0&,)"=4&D #$4.F%(* ,(#>&"(*.
O(11)%&#5%=* "(".' 7$J(1$F(4 )2F(-&G?. >(F1(+&#:
1
- !" # $%&'()*+ " ,&-! .#/& 0#%1,-'(2( # 3&%#451...
2
6-+%78 9(2( :+ 2(;& )+%1 -%(,& "/()#%&5# $&/&;%*+ <&;#(-9&%=##.
3
>+%" )(# <&--'&$* %+ #%9+<+-(,&5#. ?+ ,((@A+ %+ #%9+<+-(,&5& ;+19+57%(-97 '&'
4
5
9&'(,&1. ?+ (2<&%#B+%%(-97 '&$&5&-7 )%+ B&-978 @+$2<&%#B%(2( -/('(C-9,#1.
D :#$%# )(+C, 9&'#) (@<&$(), =&<#5# ;,+ /<(9#,(@(<-9,"8A#+ -9#E##. 05+,&
6
@"F+,&5 ('+&% $&<(:;&8A+2(-1 %(%'(%G(<)#$)&. 0/<&,& <&--9#5&5&-7 %+,($)"9#)&1
7
25&;7 )+A&%-'(2( @5&2(/(5"B#1.
8
.&' 1 # @<+5, -/(9*'&1-7, "$'(C /(5(-'(C $+)5# )+:;" 49#)# ;,")1 ('+&%&)#.
9
>+%& 9+) ,<+)+%+) "F5& #$ -,(+C /&<#')&E+<-'(C. H-9<(#5&-7 %& <&@(9" ,
10
#$;&9+57-9,( "0(,+9-'#C /#-&9+57" - '(<<+'9(<(). 351 )+%1 49( @*5( -8</<#$().
11
I # %+ $%&5, B9( (%& 9&'&1 2<&)(9%&1. J&' %+ $%&5 # )%(2(2( ;<"2(2(. K %+ $%&8 ;( -#E
12
/(<...
13
L+<+$ 2(; /<(#$(F+5 " %++ '(%G5#'9 - ,5&-91)#. M9( @*5( 9&'.
14
K$;&9+57-9,( ,*/"-9#5( ;+G#=#9%"8 '%#2" NE)&9(,(C. !& ;(58 -(9<";%#'(,
15
/<#F5(-7 (2<&%#B+%%(+ '(5#B+-9,( 4'$+)/51<(,. J(2(-9( (@(F5# -(,-+). K , 9()
16
B#-5+ - )(8 :+%".
17
18
19
20
6%& /(F5& ' ;#<+'9(<" #$;&9+57-9,&. D*<&$#5& +)" -,(# /<+9+%$##. J(%;<&F(, ,
(9,+9 -'&$&5, /(%#$#, 2(5(-:
- D* %+ "5&,5#,&+9+ -5(:%(2( /(5#9#B+-'(2( '(%9+'-9&. O(57F&1 B&-97 9#<&:&
(9/<&,5+%& $& 2<&%#=". P* (@1$&%* $&9'%"97 <(9 @"<:"&$%(C /<(/&2&%;+.
21
- Q&9'%#9+ )%+, - /(/<(-#5& >+%&...
22
.&' )+:;" %&)# (@<&$(,&5(-7 B&-9#B%(+ ;#--#;+%9-'(+ ,$&#)(/(%#)&%#+...
23
R5# 2(;*. S(-5& %&F& ;(B'&. 6%& 2(,(<#5&, /(;<&$")+,&1 )(C 1/(%-'#C 9<&%$#-9(<:
24
- I 9,(+ "@#@#-#" %& ('%( /+<+-9&,#5&...
25
1
!" #$%$ &'()*, +,-.* --*/$%$-0. 1 2"3*($% $4 -'&5 - #'), 6*%+,%,.
2
!*%+,)$' - *7/*6),5 -$%,. 8,(* '7* 4,9/'.$.0, :,: &,:.'/$*%*7$+'-:*' */;#$'...
3
1 2-' #,%*2,%-5 ), *.-;.-.2$' 9'/-9':.$2. <'), 7*2*/$%,:
4
- 8,9$=$ (2' ."-5+$ /,--:,4*2. >*.0 *($) (, ),9'+,.,?....
5
1 (;6,% - +.* *), 7*2*/$.?! @.* 6)' 9/*:; 2 *()*6 /,--:,4'?!
6
A (,#' *&$#,%-5.
7
B/5...
8
C,4)"' ; ),- &"%$ 6,-=.,&" $ 9/*9*/D$$. 1 -.,2$% ;(,/')$' ), '($)$D'. <'),
9
10
11
12
13
14
15
('%,%, ,:D'). ), 6)*#'-.2'.
E), &"%, 9/,2,. F*&'($.0 6*#)* .*%0:* :*%$+'-.2*6. G-5 6$/*2,5 $-.*/$5 H.*
(*:,4"2,'....
1 .,: 6,%* 4),% * -2*'I #')', +.* 9*-.*5))* ;($2%5%-5. !')5 ;($2%5%* %?&*'
),/;=')$' '' -9*:*I-.2$5.
J,:-.* /,4 *), 4,9%,:,%,, 9*.*6; +.* '' ;)$4$%$ 2 (*6*;9/,2%')$$. @'-.)* 7*2*/5, 5
(,#' *&/,(*2,%-5. B),+$., +.*-.* -9*-*&)* 2*4&;#(,.0 '' -./,-.$...
16
8* H.* -%;+,%*-0 /'(:*. @,K' 2-'7* *), &"2,%, )'2*46;.$6,...
17
G -'6$('-5."' 7*(" ),+,%,-0 H6$7/,D$5. L'4#,%$ &%$4:$' (/;405. 8, H.; .'6; =%$
18
19
20
&'-:*)'+)"' /,47*2*/". M 5 2-' .2'/($%:
- @.* 6)' .,6 ('%,.0?! 8'%'9* &'#,.0 $4 /*()*7* (*6,! N-%$ %$.'/,.;/, - 4,)5.$'
9/'(*-;($.'%0)*', ),=' 6'-.* 2 .?/06'...
21
<'), 6*%+,%,. G/*(' &" (,#' -.,%, 'K' 6*%+,%$2''.
22
O)$ .5);%$-0 2 &'-:*)'+)*6 ;)"%*6 4,-.*%0', +,-."3 9/*2*(,3 $ )*+)"3
23
/,47*2*/,3...
24
1 3*/*=* 9*6)? .*. P'2/,%0-:$I (')0. <'), 9/$=%, - /,&*." $ 7*2*/$.:
25
- G-'... 6" ;'4#,'6... 8,(*'%*...
1
! "#$%&'( )$*-$* +*,-%.%$/. 0*+*-1& * -*2134, * 5*64, * "-417894'$+%: +#'*;*6*
2
'*<1%&/3*6* 2%+&431(, * (,#;*+*= 1 ;*&*-1'$1)4';*= 6%774. >%.4 ?4-4,# 8"*7(38&,
3
)46* '4?4 +4; 34 "-*98...
4
@* A43% 8.4 "*B&% ;*78-$* ,+*31$/.
5
! -%''4-21&'( 1 84:%& 3% 74'(< + C8B;13';1= ,%"*+4231;. D*,+-%9%E'/
6
- A43% 2%4$ 734 "*2"1'%$/ ;%;14-$* ?87%61. ! '"-%B1+%E:
7
- F.4?
8
- >%, - 6*+*-1$, - +'4 -4B43*. >*;8743$# 8.4 3% -8;%:. F+4-43%, )$* 3%' *$"8'$($. G$*
9
10
11
12
13
14
15
7*.4$ '&8)1$/'( + $4)4314 2+8: 3424&/.
! -%'$4-(&'(. ! 34 287%&, )$* H$* "-*1,*=24$ $%; ?#'$-*. D4-344, 3%24(&'(, )$* A43%
?824$ 86*+%-1+%$/ 743(.
D42/ H$* ( 343%+124& '*+4$';1= -4.17. D42/ H$* 7*1 -%'';%,# 34 "4)%$%&1. D42/ H$*
( ?#& )8$/ &1 34 21''1243$*7...
>* "*'&42346* 23( ( 3%:*21&'( + ;%;*7-$* *<4"434311. I4:%31)4';1 "-*1,+*21&
34*?:*217#4 24='$+1(. D'$-4)%& 1 "-*+*.%& 6*'$4=.
16
@%'$8"1& 243/ *$J4,2%. D %H-*"*-$8 '*?-%&%'/ $*&"%. 0&%+3#7 *?-%,*7, 7*1 2-8,/(,
17
&E?1$4&1 +#"1$/. I# "*"-*9%&1'/. A43% +#6&(24&% '*+4-B433* 34+*,78$17*=. K$*-
18
$* 1, 7*1: -*2'$+4331;*+ "*2%-1& 4= )4-3*-?8-8E &1'8. I34 2*&6* '31&%'/ "*$*7
19
*';%&433%( &1'/( L1,1*3*71(...
20
>*);% ?#&% + 348;&E.1: ';*-*:*2*+';1: $8L&(:. D12 8 344 ?#& -%'$4-(33#=. D $*$
21
6*2 *3% ?#&% '*+'47 34;-%'1+*=. M%$47 *31 '4&1 + %+$*?8'. I# .2%&1, ;*62%
22
"*23174$'( '%7*&4$. @* '%7*&4$# +,&4$%&1 )%'$*. N $-823* ?#&* "*3($/, ;*$*-#=
23
3%B...
24
25
O*';*+%$/ ( 3%)%& "* 2*-*64 1, %H-*"*-$%. F.4 + $%;'1 3%)%& "1$/ 1, 6*-&#B;%.
P*L4- 6*+*-1& 734:
1
- !"#$%#&'(). * +&,'-./:
2
- 0' /)'&(1...
3
2 &'3 4+" ,(1 5+1 6#7%) #75'%#/.(). 8%+9 +,/.:'/+ ;'(4+<+9(&,+. * :=5./ &+/)<+
4
+; >5#$".?##. !#/ # :=5./.
5
@'%. 4+(A/./. %.5 +&<"A&<#. B%# ;A/# 4+3+6# %. C#D"+,.%%A' :+%'('%#1:
6
"E#5 - ;+/)C+9 <".(#,A9 $+"+:. F%'5 7:'() 6."<+. !+ ,'-'".5 #$".'& 5=7A<.. G.&1
7
8
9
10
11
7:+"+,.. H'%A (".,%#&'/)%+ %#7<#'..."
B&<"A&<# ;A/# 4+/%A (4+<+9(&,#1. 8.&) 4'"'-#&A,./. #3 (%+,. # (%+,.. I('
4A&./.() +&A(<.&) <.<#'-&+ -=,(&,..
*-&+ 7%./, -&+ >&+ ;'(4+/'7%+...
F./)%'9C#' (+;A&#1 #7/.$.J 4=%<&#"+5. B;,#%'%#' , &=%'1:(&,' #
12
4"#&+%+:'"6.&'/)(&,'... !+:4#(<. + %',A'7:'... 2/':+,.&'/) 8#3./',... G.<#'-&+
13
%'1(%A' 4+;+# , 5#/#?##... 2'"#1 4'"':.- "0'5'?<+9 ,+/%A"... K"'(& # (=: %. =/#?'
14
L+/5.-',.... F',1&) (=&+< , G./1',(<+9 &J")5'... 0'+6#:.%%+' +(,+;+6:'%#'...
15
BIME...
16
!+/<+,%#< BIME. (<.7./ 5%' ,'6/#,+ # :"=6'/J;%+:
17
- I.5 %.:+ '3.&). N'%. ='3./., # ,.5 :.,%+ 4+".... M7 -=,(&,. 4"+&#,+"'-#1 1
18
,+7".7#/:
19
- 8A, - $+,+"J, - %' 7."'$#(&"#"+,.%A.
20
- O&+ D+"5./)%+(&), - C#"+<+ =/A;%=/(1 4+/<+,%#<, - . 5A %' D+"5./#(&A. IA 6' #3
21
/J;#&'?
22
- G+$+ - #3?
23
- N'%= # :+-<=... 0=, <+%'-%+, /J;#&'...
24
L.< 5+1 /J;+,) < 6'%' # :+-<' (&./. D.<&+5. M 7.(,#:'&'/)(&,+,./ '$+ - 4+/<+,%#<
25
8IF...
1
! "#$%&'( ')*+,-$+*).%$/'(. 0 1+*, 2#&) 3.% *,%&/-#4 ")&5'%. !'-),, *)3-),,
2
6367%58,, - 9:;<= + -,.,3)1),, ")&6>%-$%'$+?,'@), - ABC. 93,'/ - -,)2)D*+1#,
3
"*)'$)*# 16?+$,&/-)E F+D-+ '*,3+ 3*6D,E + .*%G).. A%1 - .',G) &+7/ F,-%,
4
@*)7,?-#E )'$*).)@ ,, -,.)D16$+1)G) '")@)E'$.+(.
5
0', 1)+ -%3,F3# 2#&+ - $%1. H, D-%5, ?,G) *%3+ ( 1)*)?+& G)&).6 ")&@).-+@6
6
I0JK%...
7
L,*,D 7,'$/ -,3,&/ 1# 2#&+ . B.'$*++. 0,-% -%")1+-%&% )3+- +D *%E)-). M,-+-G*%3%.
8
N3,-$) 1,F36 O)-$%-@)E + <%3).)E.
9
10
11
12
13
;3+-'$.,--)E ',*/,D-)E 3,$%&/5 G)*)3'@)G) ",ED%F% 2#&% *,@%. K,@%, @)$)*%( -%
$*,$+E +&+ ?,$.,*$#E 3,-/ )@%D%&%'/ :6-%,1.
H% ',*).%$)1 6&+?-)1 >)-, .#3,&(&+'/ "*)'$+$6$@+. I-+ 2#&+ ")4)F+ -% G,*)+-/
D%G*%-+?-#4 @+-)@)1,3+E.
C# ")',&+&+'/ . G)'$+-+P, "B31+*%&". C%$/ P,&#1+ 3-(1+ ?+$%&% <)&F,-+P#-%. !
14
?$)-$) "+'%& 3&( Q1+G*%-$'@+4 G%D,$ + F6*-%&).. N&%.-#1 )2*%D)1, *%'"+'#.%& '.)+
15
-,'68,'$.658+, 3+''+3,-$'@+, ")3.+G+.
16
17
R Q$)16 .*,1,-+ M,-% 6F, ",*,',&+&%'/ . B1,*+@6. ;, "+'/1% '$%-).+&+'/ .',
&%@)-+?-,,:
18
"! *%2)$%5 1%7+-+'$@)E. R%$( 4)3+$ . 7@)&6. K%E)- '*%.-+$,&/-) 2,D)"%'-#E.
19
S)D(+- 3)1% - '+1"%$+?-#E ")F+&)E %1,*+@%-,P. ;G) D).6$ T-3*/5 R).%&,-@)..."
20
0 B.'$*++ 1# "*)F+&+ 3) &,$%. 0,-% 2#&% "*)1,F6$)?-#1 Q$%")1 1,F36
21
M,-+-G*%3)1 + B1,*+@)E. H%.,*-),, $%@), *%''$)(-+, 1)F-) )3)&,$/ &+7/ . 3.%
22
"*#F@%.
23
24
25
H%@)-,P 1# ")&6?+&+ %1,*+@%-'@+, 3)@61,-$#. <,1/ ?%'). -%3 )@,%-)1 ")@%D%&+'/
1-, .,?-)'$/5. <&+7@)1 1%&) +-$,*,'-)G) . "*)'$*%-'$., @%@ $%@).)1.
<%1)&,$ 2#& %1,*+@%-'@)E $,**+$)*+,E. U)*$"*).)3-+P# 3,*F%&+'/ -,D%.+'+1).
1
2
3
4
! "#$%&%$'( )*+,) -+,,+.) ,"/ &%.0)."1) .$(234. 526+/',78 9%'%:$"9 -(1";%6 /
0+,%8 ) /7,%*. <%2.%$%6"6=)/3, %,) /$"2( ,">"1) $(:"'3 ?*+$);(.
- <%;(&"8 "@%8%'(", /'"$);, - :%6%$)1 -(1";%6, - " +A+ 1(>=+ - "B%13;/6":+,".
?*+$);",/;)+ *"=),7 - .+$3*%!..
5
C /&$%/)1:
6
- ? :.+ D+," ) -"'4?
7
-(1";%6 &$%'4,(1 *,+ 2"&)/;(:
8
"E"/&%1":"8'+/3. F7 6 -1(G+ 2.%$%634. H(.+* %;%1% 6%/3*). I." 6 J%1%.)13,);+.
9
D+,"".
10
F7 &%+J"1) .%*%8, 6% B1"=),:. K;$(0"LA)8 :%$)2%,'"13,78 &+82"0 ,"&%*),"1
11
)2,",;( F%/;%6/;%:% 6%;2"1". M+G%/;$+G7 %'/('/'6%6"1). F"'3 &%/*%'$+1" 6 %;,% )
12
:%6%$)':
13
- N%6/+* &(/'"4 (1)O"...
14
- P'% ,+ (1)O", - 6%2$"2)1 -(1";%6, - #'% J"86+8.
15
- Q'% 2,">)' - J"86+8? - /&$%/)1" *"'3.
16
- H%13=";, - %'6+')1 4.
17
D+," 2",)*"1" &+$678 #'"0 ,+67/%;%:% ;)$&)>,%:% .%*". -(1";%6 &%*%: ,"* 6,+/')
18
>+*%.",. R"'+* /;"2"1:
19
- K'.7J"8'+. ! I6$%&+ (0+ ,%>3. ? 2"6'$" 4 6"* &%26%,L...
20
5 (+J"1.
21
C, ;%,+>,%, ,+ 0."1, >'% *+,4 G(.+' 6/'$+>"'3 .+1+:"O)4 "*+$);",/;)J &)/"'+1+8. M%
22
23
24
25
D+," &$)+J"'3 6 "#$%&%$', 4 .(*"L, *%:1" G7...
F7 %;"2"1)/3 6 &(/'%8 ;6"$')$+. M" &%1( 6 .6(J ;%*,"'"J 1+0"1) *"'$"/7. <%6/L.(
G71" $"2G$%/"," %.+0.".
F"'3 2":14,(1" 6 J%1%.)13,); ) :%6%$)':
1
2
-
!"# $%&'( ')*%+ ,- *)* . /)0...
12#.3 4 $%&.50'5%5)6 7-8.9/.: .0')6%0';. <-3 $%5-#= %2-46) ( 8)*.#(6. >%/'.#"
3
2-+0'5('-6;/%0'( #)0$6"5)6(0;.
4
>'% 4 ( %'*.2)? ?'% 0 /)9( $#%(0=%2('? @ &-9 50- A'% *%/&('04?..
5
B%5)4 ,(8/; *)8)6)0; 06(C*%9 %7"2-//%+ 264 8/)&('-6;/"= $-#-9-/.
6
DE- 4 $%2.9)6:
7
">)* 5%8/(*)-' &-6%5-&-0*)4 76(8%0';? ?'% /.,/% 6:249 264 %E.E-/(4 #%20'5)?.."
8
F $#%0/.604 #)/% .'#%9. G) %*/%9 $%*)&(5)6)0; 5-'*). H42%9 *'%-'% 7"6.
9
F 0$#%0(6:
10
- >'% A'%?
11
- <-/), - %'5-'(6 0$%*%+/"+ ,-/0*(+ 3%6%0. @ 2)6;C-:
12
- >)* '" #)0'%60'-6! I-7- /.,/% 7-3)'; $% .'#)9.
13
- J-,)';, - 3%5%#:, - $#)*'(&-0*( /-*.2)... F 7" $#-2$%&-6 %0')';04 82-0;. B)2-:0;,
14
A'% 5%89%,/%?..
15
- >%/-&/%. D06( '" /)0 6:7(C;...
16
- K%6*%5/(* 3%5%#(' - 6:76:.
17
- <:7(C; - ')* %0')5)+04. L" /- $#%'(5...
18
- K#( &-9 '.' 6:7%5;? - 0*)8)6 4.
19
G)'-9 2%7)5(6:
20
- <:7%5; - A'% 264 $%2#%0'*%5... I.' .,- /- 6:7%5;, ) 0.2;7)... L-,2. $#%&(9, 32-
21
>)'4?
22
- B) M(/%5*- #42%9 0 7)7.C*%+...
23
G)'-9 <-/) 0*)8)6):
24
25
1
- !"#$%&'(). * &+,%-. /'0'1&12'3 +2$%',+&(,14 5+0$"14.
2
6$&+ #("+.+, &+7$.+ 8+.+" ' (9%+:'#+$":
3
- ;$<$ =+3 '.' ,1/$? ;>" 91?#'.+() @+"?. A1 B"1 >C$ 7%>5+? "$2+...
1
ÖVERSTEN SÄGER ATT JAG ÄLSKAR
2
Sergej Dovlatov
3
4
– Vår värld är absurd, säger jag till min fru. Och människans eget husfolk är hennes fiender.
5
Frun blir uppretad, trots att jag bara säger det här som ett skämt.
6
Hon kontrar:
7
– Billigt portvin och blekta blondiner är dina fiender!
8
– Alltså, säger jag, alltså är jag en sann kristen. Ty Kristus lärde oss att älska våra fiender...
9
Ordväxling av detta slag pågår sedan tjugo år tillbaka. Närmare tjugo år.
10
11
Till Amerika kom jag med en dröm om skilsmässa. Mitt enda skäl till skilsmässa är min frus
extrema oberördhet. Hennes lugn har inga gränser.
12
Det är överraskande hur lugn och antipati kan leva sida vid sida i en människa på det sättet.
13
Vi träffades år sextiotre. Det gick till så här:
14
Jag hyrde ett rum med egen ingång. Fönstren vette mot innergårdens sophög. Nästan varje
15
kväll samlades vänner hos mig.
16
En gång vaknade jag mitt i natten. Såg ett berg av smutsdisk på bordet och en omkullvält
17
fåtölj. Jag mindes gårdagskvällen med en känsla av olust. Jag minns att vi fick gå efter mer
18
sprit tre gånger. Någon filosoferade: ”Vi drar till Jeliseevskij!1 Det är sisådär trehundra meter
19
dit, och ungefär lika mycket tillbaka...”
20
Jag tänkte på frukost i det ostädade rummet. Plötsligt fick jag en känsla av att jag inte var
21
ensam. På soffan mellan kylskåpet och Radiolan sov någon. Det hördes prassel och någons
22
andetag. Jag frågade:
23
– Vem är Ni?
24
– Lena, kan vi säga, svarade en oväntat lugn kvinnoröst.
1
En anrik dygnetruntöppen livsmedelsaffär i centrala Moskva och St. Petersburg (Övers. anm.)
1
2
Jag begrundade hennes svar. Namnet Lena stöter man inte på alltför ofta. Bland våra
bekanta dominerar Tamarorna och Larisorna. Jag frågade henne:
3
– Hurdan är Er status, Lena? Alltså, hurdant är Ert socium er actum?2
4
En paus inträdde. Sen sade den lugna rösten:
5
– Jag blev kvarglömd av Gurevitj.
6
Gurevitj var en bekant till mig från den svarta bokmarknaden. Ett par år senare åkte han i
7
fängelse.
8
– Vadå glömde?
9
– Gurevitj hade supit sig full och ringde efter en taxi.
10
Jag började minnas något.
11
– Hade ni en brun klänning på Er?
12
– Jo... Eller en grön. Men Gurevitj slet sönder den. Jag sov i någons kakiskjorta.
13
– Det är min kakiskjorta. En relik, så att säga. Ta av Er den sen när ni går.
14
– Det sitter en orden här.
15
– Det är en medalj som jag fick efter min militärtjänstgöring, sade jag.
16
– Den är stickig... Den tillät mig inte att sova...
17
– Jag förstår den.
18
Till slut mindes jag den här kvinnan. Mager, blek och med smala mongoliska ögon. Dagen
19
hade redan grytt.
20
– Vänd Er om, sade Lena.
21
Jag täckte för mitt fejs med en tidning och vid det tillfället förändrades akustiken. Fina
22
fröken skred till dörren. Av ljudet att döma tog hon på sig mina manchestertofflor. Jag tog
23
mig upp ur sängen. Dagen hade börjat på ett mystiskt och underligt sätt.
2
Begreppet som sådant finns inte på ryska, men tycks ha använts inom vissa intelligentkretsar i Sovjetunionen
som en ironisk beteckning på !"#$%#&'()* ')'+),&-*, ’civilstånd’. (Övers. anm.)
1
Sen blev det en pinsam trängsel i tamburen. Jag hade en handduk virad runt mina inte alltför
2
slanka höfter. Min kakiskjorta, på henne så kort, nådde henne inte ens till knäna. Det var svårt
3
att passera förbi varandra. Jag tog en dusch. Efter duschen brukar det inträda en relativ klarhet
4
i mitt liv.
5
6
7
8
9
10
11
Jag kom ut efter tre minuter. Kaffe på bordet, lite kakor med marmelad. Och fisk i gelé av
all tänkbar föda.
Vid det här laget hade Lena klätt på sig. Den antika revan på klänningen, ett spår av
Gurevitjs otyglade sinnlighet, klädde henne.
– Den är verkligen grön, sade jag...
Vi åt frukost och samtalade om småsaker. Allt var sött, enkelt och till och med trevligt –
med det lilla förbehållet att det hela i och för sig var lätt vansinnigt.
12
Lena samlade ihop sina saker, tog på sig skorna och sade:
13
– Jag går nu.
14
– Tack för en trevlig morgon.
15
Sen säger hon:
16
– Jag kommer vid sextiden.
17
– Bra, säger jag.
18
Jag kom att tänka på den där gången, då jag och en vän var på väg från badhuset. En milis
19
stoppade oss på vägen. Vi spetsade öronen och frågade oroligt:
20
– Vad gäller det?
21
Han sade:
22
– Inte råkar ni minnas när Anna Achmatovas diktsamling ”Radband” gavs ut?
23
– Nittonhundrafjorton. På förlaget ”Giperborej” i Sankt Petersburg.
24
– Tack! Ni kan gå.
25
– Vart då? frågar vi.
1
– Vart ni vill. Ni är fria, sade han.
2
Då slogs jag av en känsla av en blandning mellan alldaglighet och vansinne. Nu med Lena
3
kändes det likadant.
4
Hon kommer vid sextiden, sade hon, medan jag hade stämt träff vid sjutton och trettio. Inte
5
ens med en kvinna, utan med självaste Brodskij. Och därefter skulle det vara en bankett med
6
anledning av någons disputation.
7
8
9
10
11
Jag ringer och ställer in träffen. Struntar i banketten och skyndar mig hem i en taxi. Det blir
nog nödvändigt att göra en kopia av nyckeln också, tänker jag.
Jag väntar. Hon kommer vid sextiden. Hon öppnar shoppingkassen och plockar upp
konserver, ägg, kummel.
– Syssla med Ert Ni så länge, så lagar jag maten, säger hon.
12
En galen tanke flög igenom mitt huvud. Hade hon kanske förväxlat mig med någon annan?
13
Någon när och kär människa? Hade världens vansinne hunnit gå så långt?
14
Vi åt middag. Jag satte mig ner för att jobba lite. Lena diskade och satte sedan på TV:n.
15
Min TV hade inte fungerat på två år. Helt plötsligt började den fungera igen, som om den
16
17
vore ny...
Jag började lägga märke till vissa förändringar. Ovanför diskstället dök det upp utländska
18
burkar. I mitt skåp hängde något gjort av mocka. Bredvid kylskåpet kunde man se beige
19
stövlar. Till och med doften i lägenheten hade förändrats…
20
Det blev kväll. Lena frågar:
21
– Ska Ni ha kaffe eller te?
22
– Te.
23
Vi drack te med någon sorts pepparkakor. Det var ungefär trettio år sen jag hade ätit
24
25
pepparkakor…
Jag tittar på klockan - hon är ett. Det är nog dags att lägga sig. Lena säger:
1
– Sätt Er i köket.
2
Jag sitter och röker. Läste igenom förra tisdagens tidning. Jag går in i rummet, hon sover. På
3
4
5
den där soffan. I stället för min militärskjorta har hon något rosa på sig.
Jag lade mig ner och försökte lyssna. Inte ett ljud. Om hon åtminstone kunde röra sig i
sömnen av rent koketteri.
6
I tio minuter väntade jag och somnade sen själv.
7
Och så allt från början igen på morgonen. En lätt tafatthet, en dusch och kaffe med mjölk...
8
– Den här gången, säger hon, blir jag sen. Kommer efter elva. Så oroa Er inte...
9
Jag åkte till redaktionen. Därifrån till Journalistförbundets bar. Jag bekantade mig med
10
någon svenska, som bjöd med mig till hotellet. Hon upprepade:
11
– Kosacken, häll upp rysk vodka åt mig!
12
Vännerna gick på en undergroundkonsert. För att lyssna till en avantgardist. Förresten så
13
är denna avantgardist något utöver det vanliga, om man nu kan uttrycka sig så. Han spelar på
14
cello liggande… Många frestelser alltså. Men jag skyndar mig hemåt, som om jag skulle
15
anlända försenad till mitt vansinniga hem.
16
På kvällen inväntade jag henne och sade:
17
– Lena, vi måste prata. Det känns som att vi måste bena ut det här. Det är något oklart som
18
pågår. Jag har några delikata frågor till Er. Tillåter Ni mig, utan ceremonier?
19
– Jag lyssnar, säger hon. Och hennes ansikte var lika stilla som en fördämning.
20
Jag frågade:
21
– Har Ni ingenstans att bo, eller?
22
23
Unga fröken tycktes ta illa vid sig. Eller rättare sagt – hon blev lite lätt förvånad.
– Vadå ingenstans? Jag har en lägenhet i Datjnyj. Hur så?
1
– Nä, det var väl inget, egentligen. Det var bara så att… Jag tänkte att liksom… Jag har en
2
till fråga då. Helt vänligt, alltså. Jag ber redan nu tusen gånger om ursäkt. Är det möjligen så
3
att Ni gillar mig?
4
En paus infann sig. Jag kände att jag rodnade. Till slut sade hon:
5
– Jag har inget att anmärka på hos Er.
6
Så sade hon. Att hon inte har något att anmärka på.
7
En ännu mer tryckande och pinsam tystnad infann sig. För mig. Medan hon var alldeles
8
fylld av lugn. Blicken kall och hård, precis som hörnstyckena på en kofferts kanter.
9
Då slog det mig. Kanske var hennes lugn något högre än olikheter kön emellan? Högre än
10
kvinnans biologiska anlag jämfört med mannens? Högre än själva tanken på en stadigvarande
11
hemvist?
12
13
– Och sista frågan. Bli inte arg nu bara. Och har jag fel så glöm bara vad jag sagt. Ni råkar
möjligtvis inte vara här i KGB:s tjänst?
14
Håll dig i tyglarna, tänker jag. Jag är ju ändå en indiskret och oförsiktig person. Dricker
15
ganska mycket. Snackar för mycket. Deutsche Welle har skrivit om mig. Vem vet, de kanske
16
placerade denna fantastiska kvinna hos denna nybörjardissident.
17
18
Jag tänkte att senast här kommer hon att börja skrika. Och har jag rätt kommer hon att
skrika ännu mer.
19
Jag hör henne svara:
20
– Nej, jag jobbar på en frisersalong.
21
Sen säger hon:
22
– Om Ni inte har fler frågor så låt oss dricka lite te.
23
Och det var så allt började. På dagarna jagade jag extraknäck. Kom hem besviken,
24
förödmjukad och arg. Och Lena brukade fråga om jag ville ha kaffe eller te.
1
Vi pratade knappt med varandra. Utbytte bara saklig information lite kort. Hon kunde till
2
exempel meddela mig att ”någon Beskin ringt och sökt Er” eller fråga ”var har Ni
3
tvättmedlet?”.
4
5
6
7
Hon var inte särskilt intresserad av mina göromål. Och jag undrade heller aldrig över något
som gällde henne. Vansinnet tog sig vardagliga och rutinmässiga former.
Min tillvaro förändrades. Beundrarinnorna ringde mig alltmer sällan. Och varför skulle de
ens ringa när de får en kvinnas lugna röst som svar i andra änden?
8
Vi förblev två för varandra helt okända människor.
9
Lena var otroligt tystlåten och stillsam. Det var ingen besvärlig tystnad som den från en
10
högtalare som lagt av precis vid fel tillfälle. Det var inte heller en hotfull tystnad som den från
11
en stridsvagnsmina. Det var ett stilla lugn hos trädets rötter, som likgiltigt lyssnar till
12
lövverkets brus.
13
Det hade gått en vecka. En lördagsmorgon stod jag inte ut längre. Jag sade till Lena, eller
14
rättare sagt skrek:
15
– Lena, lyssna på mig nu! Tillåt mig att uttrycka mig helt öppet. Vi lever ett äktenskapligt
16
liv… Men utan den viktigaste beståndsdelen i ett äktenskap… Vi har ett hushåll
17
tillsammans… Ni tvättar… Berätta för mig vad allt det här betyder. Jag står och balanserar på
18
vansinnets rand.
19
Lena lyfte sin rofyllda och vänliga blick mot mig.
20
– Störs Ni av mig? Vill Ni att jag ger mig av?
21
– Jag vet inte vad jag vill. Jag vill förstå… Kärlek förstår jag. Lössläppthet förstår jag…
22
Allt, förutom detta normaliserade vansinne. Hade Ni jobbat åt statens säkerhetstjänst hade jag
23
förstått det. Jag hade till och med glatt mig. Det hade åtminstone funnits någon sorts logik i
24
det hela. Men det här…
25
Lena var tyst en stund och sade sedan:
1
2
– Om Ni vill att jag går, säg då till.
Och därefter, tittande neråt med sina smala mongoliska ögon:
3
– Om det är DET Ni saknar, så okej.
4
– Vad menas med DET?
5
Ögonfransarna var ännu mer nedsänkta. Hennes röst lät än mer lugn.
6
– Ja, alltså intim närhet.
7
– Nej du! Hur så?
8
Vågar jag verkligen så grymt störa detta lugn, tänkte jag.
9
Det gick ytterligare ett par veckor. Vodkan var min räddning. Jag var på en supfest på en
10
progressiv redaktion. Jag kom hem kring ett på natten. Hur kan man egentligen uttrycka det
11
bäst … Jag förlorade fattningen. Jag inkräktade på… Jag gick i den blivande fången Gurevitjs
12
osäkra spår.
13
Stenen som jag kastat lade sig på havets botten.
14
Det var inte kärlek. Och än mindre var det en kapitulation för stundens hetta. Det var ett
15
försök att skydda sig från kaoset.
16
Vi gick inte ens över till att kalla varandra ”du”.
17
Och efter ett år föddes vår dotter Katja. Det var så vi stiftade bekantskap med varandra.
18
Som man var jag ett tveksamt förvärv. Jag hade inte haft fast arbete på flera år. Jag
19
förfogade över en diskvalificerad matadors orkeslösa anletsdrag.
20
21
Mina noveller förblev outgivna. Jag blev alltmer arg och alltmindre försiktig. Sommaren
nittonhundrasjuttio skickades mina första manuskript till Väst.
22
23
Jag fick utländska bekanta. De satt hos mig till sena natten och drack gärna vodka, med
leverkorv som tilltugg.
Till och med grannen Tichomirov3 mumlade hotfullt och anmärkte på mina gäster:
24
3
Efternamn med ungefärlig betydelse: ”den lugna och fredliga”
1
– Det var ena riktiga typer Ni har som bekanta! Som Sinjavskij och Daniel…4
2
På hösten det året nämndes jag återigen på radiostationer i Väst.
3
Mina noveller intresserade inte Lena alls. Hon var överhuvudtaget inte intresserad av
4
verksamheten som sådan. Hennes inskränkthet tycktes för mig vara en del av hennes
5
oinskränkta lugn.
6
7
I mitt liv regerade således två motsatta element. Till vänster stormade havet av ett växande
uppror. Till höger utbredde sig en orörd spegelblank yta av småborgerlig välgång.
8
9
Så släpade jag mig fram med stapplande steg längs en smal strimma stadig mark mellan
dessa två hav.
10
Under den tiden slutade Lena sitt jobb på frisersalongen och tog i stället förvärv på förlaget
11
”Sovjetiska författaren” som korrekturläsare. Det här kom som en överraskning för mig. Jag
12
hade ingen aning om att hon var så bildad. Precis som jag inte hade en aning om så mycket
13
annat heller. Och har fortfarande än idag ingen aning om…
14
Ett år senare hade hon en konflikt med myndigheterna. Det var så här.
15
Förlaget gav ut en efterfrågad bok av Achmatova. På medarbetarnas lott föll att de skulle få
16
ett visst antal exemplar av boken. En del blev utan. Däribland min fru.
17
Hon gick till chefen och uttryckte sina krav. Kondrasjov gav till svar, med lågmäld röst:
18
– Ni förstår inte det komplicerade politiska budskapet. Största delen av upplagan har
19
skickats utomlands. Vi är tvungna att täppa till munnen på borgarpropagandan.
20
– Täpp till munnen på mig, trotsade Lena.
21
Och så utvecklade Lena och jag en partiell ömsesidig förståelse dissidenter emellan.
22
Åren gick. Vår dotter växte upp. Hon sade till mig, syftande på min japanska
23
transistorradio:
24
– Jag flyttade på din ”BBC” och ställde den vid fönstret.
4
Två sovjetiska dissidentförfattare som båda två dömdes till straffläger för sovjetfientlig propaganda. Vid denna
tid var utländska bekanta något som gav upphov till misstänksamhet hos omgivningen, då dessa lätt kunde tas
för utländska spioner.
1
Vi levde fattigt och grälade ofta. Jag blev uppjagad och frun, hon teg.
2
Tystnaden är en enorm kraft. Den borde förbjudas, likt biologiska vapen.
3
Jag klagade på avsaknaden av framtidsutsikter. Lena sade:
4
– Skriv tvåtusen berättelser. Åtminstone en blir nog publicerad…
5
Jag tänkte: vad är det hon säger?! Vad har jag för nytta av en enda berättelse?
6
Och så tog jag illa upp.
7
I onödan.
8
Vi hade lite olika mått och proportioner på saker och ting. Jag betonade enheten. Lena
9
accentuerade mångfalden.
10
Hon hade rätt. Vinna kan man bara med kvantitet. Hela världshistorien bevisar det…
11
Jag visste så lite om min fru att jag jämt och ständigt blev förvånad. Varje rubbning av
12
13
hennes lugn förvånade mig.
Det hände en gång att hon började gråta, för att hon hade blivit förödmjukad på
14
bostadsförvaltningen. Ärligt talat så gladde jag mig faktiskt. Det fanns alltså något som kunde
15
väcka hennes känslor…
16
Men det hände sällan. Allt som oftast var hon oberörd…
17
På sjuttiotalet började utvandringen. Mina nära vänner gav sig av. Det pågick oändliga
18
19
20
diskussioner om ämnet och jag stod fast vid min åsikt.
– Vad ska jag där och göra? Det är absurt att behöva fly sitt hemland. Om litteraturen är en
verksamhet som väcker anstöt, då är vår plats i fängelset.
21
Lena teg. Hon blev liksom än mer tystlåten.
22
Dagarna släpade sig fram i ett oändligt och nedstämt supande, frekventa avsked och nattliga
23
samtal.
24
Jag minns den februaridagen väl när Lena kom hem från jobbet och sade:
25
– Vi åker. Jag har fått nog…
1
Jag försökte invända. Jag talade om fosterlandet, om Gud, om privilegier med en hög social
2
påverkan, språk-och färgnyanser. Jag drog till och med upp något om björkar. (Kommer inte
3
att förlåta mig själv för det för resten av mitt liv!)
4
Men Lena hade redan gått iväg för att ringa någon.
5
Jag blev upprörd och åkte ut till Pusjkin-reservatet och var borta en månad. När jag kom
6
tillbaka gav Lena mig några papper att skriva under. Jag frågade:
7
– Redan?
8
– Ja… Allt är bestämt. Jag har alla papper. Vi har fått utresetillstånd också. Avresan kan bli
9
10
inom två veckor.
Jag blev ställd. Jag hade inte trott att det skulle gå så fort. Eller, rättare sagt, hoppades jag på
11
att Lena skulle försöka övertala mig också. Det var ju jag som hatade Sovjetregimen. Det var
12
ju mina noveller som aldrig blev utgivna. Det var ju jag som nästan var dissident…
13
14
15
16
17
18
19
20
Fram till sista dagen befann jag mig i någon sorts förlamning. Jag uträttade nödvändiga
ärenden mekaniskt. Hade gäster hos oss.
Så kom avresedagen. Det var mycket folk på flygplatsen. I huvudsak mina vänner, som
tyckte om att supa.
Vi tog avsked av varandra. Lena såg helt oberörd ut. Någon av mina släktingar gav henne
en silverrävspäls som gåva. Jag drömde länge om den där rävens flinande tryne…
Dottern hade på sig otympliga skor. Hon såg förvirrad ut. Just då var hon inte särskilt
vacker.
21
Sedan satte de sig på bussen.
22
Vi väntade på att flygplanet skulle lyfta. Men planen lyfte ofta och det var svårt att avgöra
23
24
25
vilket som var vårt…
Saknaden infann sig redan på vägen tillbaka från flygplatsen. Jag började supa ur min
fickplunta i taxin. Chauffören sade:
1
– Böj Er ner!
2
– Då kommer det inget.
3
Sen dess var mitt liv inte detsamma längre. En oro kom över mig. Jag tänkte bara på att
4
flytta. Drack och tänkte.
5
Lena skickade oss vykort. De liknade mest kodade rapporter:
6
”Rom är en stor och vacker stad. På dagarna är det varmt här. På kvällarna spelas musik.
7
8
9
Katja mår bra. Priserna är jämförelsevis låga…”
Vykorten andades lugn. Mamma läste dem om och om igen. Försökte hitta några känslor i
dem. Men jag förstod ju att det inte var lönt.
10
Kommande händelser framlägger jag i punktform.
11
Myndigheternas anklagelser mot mig för lättja och drivandet av en sprithåla… Förbindelse
12
att inte lämna bostadsorten… Inspektör Michalev… Oklara fall av misshandel hos milisen…
13
En serie sändningar i ”Deutsche Welle”… Arrest på Tolmatjevgatan… Nio dygn i
14
Kaljaevskijfängelset… Oväntad frigivning… Passmyndigheten…
15
Översten på passmyndigheten sade till mig artigt och vänligt:
16
– Ni måste ge Er av. Er fru har redan åkt iväg, Ni borde ha åkt för länge sen.
17
Av en känsla av trots sade jag:
18
– Vi är inte äktenskapsregistrerade.
19
– Det är en ren formalitet, sade tjänstemannen med ett brett leende, och vi är inga
20
formalister. Ni älskar dem väl?
21
– Vilka dem?
22
– Er fru och dotter… Ja, självklart älskar Ni dem…
23
Därmed blev min kärlek till min fru och dotter ett faktum. Och detta fastställdes av översten
24
på Passmyndigheten.
1
Jag försökte orientera mig. I världen fanns två verkliga motpoler: ett klart, hemkärt och
2
kvävande HÄR och ett okänt, halvfantasifullt DÄR. Här fanns oöverskådliga vidder av
3
plågsamt liv bland vänner och fiender. Där fanns bara frun, en mycket liten ö av hennes
4
orubbade lugn.
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Allt mitt hopp fanns där. Jag vet inte varför i hela världen jag skulle vilseleda översten på
passmyndigheten.
Efter sex veckor var vi i Österrike. Wien påminde om en av Leningrads förorter.
Någonstans mellan Fontanka och Sadovaja.
Den enda detaljen som verkligen talade om att det var en stad var att där fanns en flod. På
tredje eller fjärde dagen visade sig floden vara Donau.
I det gråaktiga gatumyllret kunde man urskilja prostituerade. De liknade hjältinnorna i
utländska komedier.
Vi tog in på hotell Amiralen. Mamma läste Solzjenitsyn dagarna i ända. Jag skrev något för
14
emigranttidningar och -magasin. Det vill säga bredde på om mina icke-existerande
15
dissidentbedrifter.
16
Vid det här laget hade Lena redan flyttat till Amerika. Hennes brev blev allt mer lakoniska:
17
”Jag arbetar som maskinskriverska. Katja går i skolan. Området är jämförelsevis ofarligt.
18
19
20
21
22
23
24
25
Hyresvärden är en sympatisk medelålders amerikan. Han heter Andrew Kovalenko.”
I Österrike bodde vi fram till sommaren. Wien var en etapp mellan Leningrad och Amerika.
Ett sådant avstånd går nog bara att tillryggalägga i två hopp.
Till slut fick vi våra amerikanska papper. Sju timmar ovanför havet kändes som en evighet
för mig. Det fanns för lite intressant att se på i själva luftrummet.
Flygplanet var amerikansk mark. Flygvärdinnorna förhöll sig självständiga.
1
Vi möttes av vänner på Kennedy-flygplatsen. Den kände fotografen Kulakov med fru och
2
son. Efter att de hälsat på oss, började de klanka ner på Amerika.
3
4
– Köp dig en Toyota, gubben, sade Kulakov. Eller ännu hellre en Volkswagen.
Amerikanska bilar är bara skit.
5
Jag frågade var Lena och Katja var. Kulakov sträckte fram en lapp till mig:
6
”Gör er hemmastadda. Vi är på Hälsoklubben. Vi kommer kring åtta. Det finns mat i kylen.
7
8
9
Lena.”
Vi åkte hem, till Flushing. Det omgivande horisontella landskapet påminde om baksidan av
Moskvastationens byggnad i Leningrad. Skyskrapor syntes inte till.
10
Mamma såg ut genom fönstret och sa:
11
– Helt tom gata…
12
– Det är ingen gata, sade Kulakov. Det är en highway.
13
– Vad betyder highway? frågade mamma.
14
– Det är en landsväg, svarade jag.
15
Lena hyrde första våningen i ett lågt tegelhus. Kulakov hjälpte oss in med väskorna. Sedan sa
16
han:
17
– Varva ner ni. Det är redan natt i Europa. Jag ringer er i morgon…
18
Och så åkte han iväg.
19
Jag hade visserligen inte förväntat mig att en välkomstdelegation av amerikanska författare
20
21
22
23
24
25
skulle möta mig. Men Lena hade kunnat komma och möta mig på flygplatsen.
Vi befann oss i en tom lägenhet. På golven i två rum låg madrasser. Överallt låg kläder
utspridda.
Mamma tittade in i kylskåpet och sade:
1
2
3
4
5
– Osten här är nästan som därhemma…
Plötsligt kände jag mig galet trött. Jag la mig ner på filten och rökte. Verklighetens konturer
suddades ut.
Vem är jag och varifrån kommer jag? Vad är det som händer med oss? Och hur ska allt det
här sluta?
6
Det nya livet visade sig vara för alldagligt för att medföra några betydelsefulla förändringar.
7
Jag funderade dessutom:
8
”Hur uppstår mänsklig närhet? Vad krävs för att människor ska känna närhet?”
9
Jag vaknade upp tidigt på morgonen. Trädens grenar svajade i vinden utanför fönstret.
10
Någon låg bredvid mig. Jag frågade:
11
– Vem är det?
12
– Lena, svarade en lugn kvinnoröst.
13
Och därefter:
14
– Oj, vad tjock Du har blivit. Du får börja springa om morgnarna.
15
– Jag har praktiskt taget ingenstans att springa. Jag föredrar nog att stanna här. Jag hoppas
16
att det är möjligt?
17
– Självklart. Om Du älskar oss…
18
– Översten säger att jag älskar.
19
– Om Du älskar, stanna. Vi har inget emot det…
20
– Vad har kärlek med det här att göra? frågade jag.
21
Sedan tillade jag:
22
– Kärlek är för tonåringar. Det här är inte längre kärlek, det här är ödet. Förresten, var är
23
Katja?
24
– Hon sover på bastmattan intill mormor.
25
Sedan sa hon:
1
– Vänd Dig om.
2
Jag täckte över fejset med en amerikansk tidning. Lena ställde sig upp, tog på sig
3
morgonrocken och frågade:
4
– Ska Du ha te eller kaffe?
5
Katja dök upp. Men det är en annan historia…